den 27 november
Interpellation
2008/09:162 Samhällets stöd vid vårdnadstvister
av Lennart
Axelsson (s)
till
statsrådet Maria Larsson (kd)
När
föräldrar av olika skäl väljer att bryta upp från ett förhållande lyckas de i
de flesta fall komma överens om hur barnen ska få tillgång till både mamma och
pappa på ett bra sätt. Tyvärr inträffar det ibland att de inte själva lyckas
sätta barnens bästa i centrum och därför behöver ha samhällets stöd för att
hitta en bra lösning. I en nyligen publicerad artikel i Nerikes Allehanda kunde
man läsa att antalet vårdnadstvister har ökat med omkring 35 procent på fyra
år. Hittills i år har 2 900 fall inkommit till landets tingsrätter. I
Örebro tingsrätt har 73 ärendet registrerats och 68 ärenden avgjorts hittills i
år. Ärenden som avgjorts kan ha inkommit under förra året. Endast i fyra fall
har domstolen dömt till medling. Expertisen är överens om att barnens bästa är
att föräldrarna är överens om hur det ska vara.
Exempel
på andra röster i artikeln:
”Det
behövs ett fungerande institut för medling, istället för att vi lämnar
föräldrar i sticket. I dag är det inte ovanligt att socialtjänsten, som ska
stötta i den här situationen i stället blir en fiende. Samma personer som
utreder ett barns bästa kan inte försöka få till stånd samarbetsavtal. Det
fungerar inte, de inblandade är för färgade och papporna är ofta i underläge
redan från början.”
”Det
vore klart bättre för barnen om medling skedde i ett tidigare skede. För
föräldrarna handlar det här ofta om prestige, oro och rädsla. De måste inse att
de måste lösa saken för barnens skull, först då kan man komma vidare.”
”Att
avgöra de här målen i domstol är meningslöst om föräldrarna inte respekterar
domsluten. Samhället borde satsa mycket mer resurser på att få socialtjänsten
och familjerätten att hjälpa föräldrar att komma överens. För barnens skull är
det oändligt mycket bättre. Jag kallar till förlikningssamtal i alla
vårdnadsmål. 80 procent av dem lyckas utan att domstolen behöver döma. Jag ser
det som ett bevis på att det faktiskt går.”
Det är
nog ingen tvekan om att socialtjänsten ofta inte får tillräckligt bra
förutsättningar för att på ett så bra sätt som möjligt kunna ge föräldrarna
stöd i dessa konflikter. Att medling i ett tidigt skede är ett framgångsrikt
arbetssätt verkar de flesta vara överens om men ändå används det inte i alla
ärenden.
Något
som tar stora resurser och ytterligare ökar trycket på socialtjänsten i dag är
den kraftiga ökningen av antalet socialbidragstagare när de utförsäkrade
sjukskrivna och arbetslösa med låg eller ingen arbetslöshetsersättning strömmar
till.
Mina
frågor till statsrådet är:
Vilka
initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka samhällets stöd till
föräldrarna så att barnen i samband med vårdnadstvister så långt det är möjligt
ska få tillgång till båda sina föräldrar?
Kommer
statsrådet att verka för att kommunerna kompenseras – enligt
finansieringsprincipen som säger att kommunerna ska
kompenseras för kostnader de får för beslut som fattas av staten – för de ökade
socialbidragskostnaderna?