den 24 november

Interpellation

2008/09:151 Vårdnadsbidraget och segregationen

av Amineh Kakabaveh (v)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Det har kommit till min kännedom att antalet ansökningar om vårdnadsbidrag skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner och stadsdelar i Stockholmsområdet. I Rinkeby-Kista har stadsdelsförvaltningen tagit emot 95 ansökningar medan bara 19 ansökningar har inkommit i Älvsjö. Det är tydligt att antalet ansökningar direkt kan kopplas till föräldrarnas socioekonomiska status, vilket är djupt oroande. En anledning till att förskolan subventioneras är att den är en pedagogisk verksamhet som utvecklar barnens sociala förmåga. Att skattepengar nu används till att hålla barn borta från förskolan är helt fel utveckling.

Vårdnadsbidraget har, precis som Vänsterpartiet förutsåg innan reformen genomfördes, blivit en fälla för både barn och kvinnor, i synnerhet för kvinnor som är långtidsarbetslösa. Barnen löper risk att få sin språkutveckling försenad om de inte går i förskolan. Detta gäller i synnerhet barn till invandrade föräldrar som kanske själva står utanför arbetsmarknaden. Hur detta ska gynna barnens framtidsutsikter är svårt att se. Vårdnadsbidraget bidrar alltså till att barnen i redan utsatta familjer kommer att få det ännu svårare i samhället. Tunga remissinstanser som Skolverket som påpekat att vårdnadsbidraget skulle öka den sociala snedrekryteringen till förskolan har nu fått rätt. Alla barn har inte längre samma rätt till barnomsorg av god kvalitet vilket strider mot barnkonventionen.

Vidare innebär vårdnadsbidragets inlåsningseffekt på kvinnor att regeringen bortser från de så kallade Barcelonamålen som syftar till att öka förvärvsfrekvensen bland särskilt unga kvinnor och på så sätt bidra till ökad jämställdhet mellan könen.

Sammanfattningsvis gör bristen på bostäder, jobb och höjda avgifter i kulturskolan och simhallarna samt omfördelningen från förskola till vårdnadsbidrag att 2008 knappast blivit något nådens år för barnen – särskilt inte de som lever i utsatta familjer.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om vårdnadsbidragets effekter vill jag ställa följande frågor till ministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att alla barn ska kunna ta del av den pedagogiska verksamheten i förskolan?

2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Barcelonamålen även ska omfatta kvinnor som befinner sig utanför arbetsmarknaden?

3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att landets kommuner ska följa barnkonventionen?