den 24 september

Interpellation

2008/09:12 Betalningsfrekvens för tv-avgifter

av Gunnar Andrén (fp)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Antalet betalda tv-avgifter (avgiften i kronor per år redovisas även) har under 2000-talet utvecklat sig sålunda (avrundat tusental, källa Radiotjänst i Kiruna AB):

År, antal avgifter, förändring, kronor per år, förändring

- 2000, 3 360 000, (+ 0,5 procent), 1 664 (+ 3,0 procent)

- 2001, 3 378 000, (+ 0,5 procent), 1 668 (+ 0,0 procent)

- 2002, 3 398 000, (+ 0,6 procent), 1 740 (+ 4,3 procent)

- 2003, 3 401 000, (+ 0,1 procent), 1 812 (+ 4,1 procent)

- 2004, 3 404 000, (+ 0,1 procent), 1 872 (+ 3,3 procent)

- 2005, 3 407 000, (+ 0,1 procent), 1 920 (+ 2,6 procent)

- 2006, 3 430 000, (+ 0,7 procent), 1 968 (+ 2,5 procent)

- 2007, 3 441 000, (+ 0,3 procent), 1 996 (+ 1,4 procent)

- 2008, –, –, 2 032 (+ 1,8 procent)

- 2009. –, –, 2 076 (+ 2,1 procent), förslag.

Hur stor är då betalningsfrekvensen i förhållande till det antal betalare som man kan uppskatta i själva verket finns i landet?

Det går – enligt Radiotjänst i Kiruna AB – inte att med säkerhet säga hur många som borde ha betalat tv-avgift respektive år eftersom ingen vet hur många hushåll det finns i Sverige och än mindre det exakta antalet tv-hushåll. Detta svåruppskattade antal ska därtill reduceras med bland annat det antal hushåll som har lagligt skäl att inte betala tv-avgift, exempelvis personer i särskilda boendeformer, studerande skrivna i föräldrahemmet etcetera.

Likväl gör Radiotjänst i Kiruna AB beräkningar som grundar sig på jämförelser av hushållsuppgifter från exempelvis Statistiska centralbyrån och Posten AB. I Radiotjänst i Kiruna AB:s beräkningar görs även bedömningar av antalet hushåll som saknar tv-apparat.

Någon bedömning av hur det ser ut för 2008 föreligger ännu inte men Radiotjänst i Kiruna AB:s bedömning är att av antalet avgiftspliktiga hushåll som bort erlägga tv-avgift 2007, alltså 100 procent, var det 87 procent som verkligen erlade sin lagstadgade avgift (lag 1989:41 med senare ändringar beträffande avgiftens storlek).

Radiotjänst i Kiruna AB har ju en omfattande informationsverksamhet – utöver sina nära 15 miljoner fakturor varje år – om tv-avgiften. Det handlar om betalningsinspirerande inslag i Sveriges Radios och Sveriges Televisions olika kanaler – många av inslagen är välkända för en bred allmänhet, en del är ganska roliga att se när man tackar mer eller mindre okända personer för att de betalar sin avgift; låt mig notera att Skatteverket ännu inte har slagit in på samma väg där man tackar utpekade skattebetalare för att de betalar in den skatt de enligt lag ska göra.

Kanske vore även det ett nöjsamt TV-inslag?

Men siffran 87 procent inger självfallet betänkligheter. För 2007 innebar det att till Rundradiofonden levererades in – avrundat till miljoner kronor – 6 975 miljoner kronor, nära 7 miljarder. Med 100-procentig betalningsfrekvens, som förvisso är ett mer teoretiskt än möjligt mål, skulle motsvarande siffra ha uppgått till något 10-tal miljoner kronor över 8 miljarder kronor, med bara 95-procentig betalning i storleksordning drygt 7,6 miljarder kronor.

Man kan också säga att med 100-procentig betalning av alla som enligt lag ska erlägga tv-avgift skulle denna, utan att Rundradiofonden skulle förlora ett öre, kunna sänkas – om vi tar 2007 års siffror – till 1 736 kronor (- 260 kronor).

Detta resonemang mynnar ut i frågan om tv-avgiften bör tas in på annat sätt än dagens lagstadgade krav på anmälan av tv-innehav och sedan särskild debitering.

Borde man – eller skulle man – kunna överväga, och då sänka tv-avgiften dramatiskt för varje hushåll (jag väljer fortfarande att använda 2007 års siffror eftersom antalet hushåll som betalar synes öka dramatiskt sedan den 6 oktober 2006) till 1 736 kronor?

Denna summa skulle – om det finns två personer i samma hushåll som ägnar sig åt att titta på samma tv-apparat – via ett litet kryss i någon ruta på deklarationsblanketten lätt kunna bli 868 kronor per person (alltså drygt 72 kronor per månad, en inte alldeles oöverkomlig summa för de flesta hushåll i Sverige).

Jag vill med detta fråga chefen för Kulturdepartementet:

· Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka antalet hushåll som betalar den enligt 1989 års tv-lag lagstadgade tv-avgiften?

· Avser statsrådet att i en sådan strävan överväga att låta tv-avgiften tas ut på annat sätt än i dag exempelvis via skattsedeln?

· Avser statsrådet att verka för en möjlighet för enskilda individer att få betala tv-avgiften – gärna en sänkt sådan – via den årliga självdeklarationen i stället för som nu via räkning eller räkningar från Radiotjänst i Kiruna AB som alternativ?