Inventering av skatteforskare 2009

ISSN 1653-0942

ISBN 978-91-85943-54-8

Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2009

2008/09:RFR6

Förord

Riksdagen har beslutat om riktlinjer för utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. Enligt riktlinjerna ska utskotten bl.a. utveckla mer systematiska kontakter med forskningsvärlden. Utskottskanslierna förutsätts bl.a. bygga upp direkta kontakter med forskare och annan expertis. För att utveckla kontakterna med forskare inom skatteområdet beslutade skatteutskottet hösten 2006 att låta utföra en inventering av pågående forskning med skatteanknytning vid svenska universitet och högskolor (Inventering av skatteforskare 2007, 2007/08:RFR1).

Under 2007/08 utlystes och beslutades (april 2008) om ett forskningsprogram inom skatteområdet. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Skatteverket. De projektansökningar som inkom samt beslut om stöd till projekt motiverade att en uppdatering gjordes av den tidigare kartläggningen av skatteområdet för att ge en aktuell överblick. Skatteutskottets kansli gav därför i oktober 2008 i uppdrag åt utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst (RUT) att låta göra en uppdatering av tidigare utförd inventering. Vid RUT har forskningssekreterare Lars Eriksson och pol. kand. André Roos, praktikant, ansvarat för arbetet.

Stockholm i februari 2009

Lennart Hedquist

Ordförande i skatteutskottet

Anna Wallin

Kanslichef

3

2008/09:RFR6

Innehållsförteckning

Förord ..............................................................................................................   3
1 Inledning....................................................................................................   7
1.1 .......................................................................................... Bakgrund 7
1.2 ................................................................................ Metod och syfte 7
1.3 ............................................................................................ Resultat 8
1.4 ....................................................................................... Disposition 8
2 Skatteforskning ..........................................vid universitet och högskolor 9
2.1 .............................................................. Blekinge tekniska högskola 9
.................................................................... 2.1.1 Skogsbeskattning 9
2.2 ....................................................................... Göteborgs universitet 9
............................................................................ 2.2.1 Miljöskatter 9
................................................... 2.2.2 Skatter i utvecklingsländer 10
....................................... 2.2.3 Skattefusk och attityder till skatter 10
..................................... 2.2.4 Avdragsrätt vid inkomstbeskattning 11
............. 2.2.5 Skatterättslig etik och beskattning av handelsbolag 11

2.2.6Inkomstskattebestämmelserna för den ideella sektorn och

    non-profit-verksamhet i Sverige ........................................... 11
  2.2.7 Skatternas effekter på arbetsutbudet ..................................... 12
  2.2.8 Ekonomiska styrmedel för transportbränslen ....................... 12
  2.2.9 Skatter och handel med utsläppsrätter .................................. 12
  2.2.10 Skatter för att minska koldioxidutsläpp och  
    klimatförändringar................................................................ 13
  2.2.11 Skatter och finanser från tidig modern tid till modern tid..... 13
  2.2.12 Dubbelbeskattningsavtalen................................................... 13
2.3 Handelshögskolan i Stockholm...................................................... 14
  2.3.1 Företagsbeskattning, koncernbeskattning m.m..................... 14
  2.3.2 Svensk företagsbeskattning .................................................. 14
  2.3.3 Informationsutbyte mellan stater i skatteärenden ................. 15
  2.3.4 Internationell, europeisk och jämförande skatterätt.............. 15
  2.3.5 Svensk och utländsk skatterätt, särskilt relationen mellan  
    intern skatterätt, internationell skatterätt och EG-rätt........... 16
2.4 Högskolan i Borås.......................................................................... 16
  2.4.1 Nationella och internationella redovisningsnormer  
    (IAS/IFRS) ........................................................................... 16
2.5 Högskolan Dalarna......................................................................... 17
  2.5.1 Mätning av skatters skadliga effekter ................................... 17
2.6 Högskolan Väst.............................................................................. 17
  2.6.1 Anstånd och taxeringsrevision ur ett  
    rättssäkerhetsperspektiv........................................................ 17
2.7 Institutet för Framtidsstudier.......................................................... 18
  2.7.1 Välfärdsstatens finansiering i Norden: Komparativ  
    historisk forskning om skattepolitik i Danmark, Norge och  
    Sverige efter andra världskriget............................................ 18

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2008/09:RFR6

2.7.2Hållbara skatter i en global kontext: Den politiska ekonomin för riskförsäkringar och intergenerationell

omfördelning......................................................................... 18
2.8 Institutet för Näringslivsforskning.................................................. 19

2.8.1Entreprenörsbeskattning, ägarbeskattning,

arbetsbeskattning och företagsbeskattning ............................ 19
2.9 Internationella Handelshögskolan i Jönköping ............................... 19

2.9.1Skatterättslig forskning vid Internationella

  Handelshögskolan i Jönköping.............................................. 19
2.9.2 Ömsesidiga överenskommelser............................................. 20
2.9.3 Dubbelbeskattningsproblematiken ........................................ 20
2.9.4 Gränsöverskridande förlustutjämning inom koncerner ......... 20
2.9.5 Transfereringskostnader ........................................................ 21
2.10 Karlstads universitet ....................................................................... 21
2.10.1 Skatteförfarande .................................................................... 21
2.10.2 Mot en ny redovisningsrätt.................................................... 22
2.11 Kungl. Tekniska högskolan ............................................................ 22
2.11.1 Fastighetsekonomi, fastighetsbeskattning ............................. 22
2.12 Linköpings universitet .................................................................... 23
2.12.1 Kontraktsbaserade samarbeten inom ramen för enkla  
  bolag...................................................................................... 23
2.12.2 EG-skatterätt med inriktning på fri rörlighet och  
  skatteavtal.............................................................................. 23
2.12.3 Inkomstbeskattning av finansiella produkter......................... 23
2.13 Lunds universitet ............................................................................ 24
2.13.1 Hur ekonomiska bedömningar påverkar skatterätten ............ 24
2.13.2 Skatterätt med särskild inriktning på EG-skatterätt............... 24
2.13.3 Incitamentsproblem med tillämpning bl.a. på optimal  
  beskattning ............................................................................ 25
2.13.4 Institutionell och ekonomisk förändring i antikens  
  Grekland................................................................................ 25
2.13.5 Hur skatter påverkar individers incitament att arbeta, tjäna  
  pengar och bli entreprenörer.................................................. 25
2.13.6 Historiska skattesystem ......................................................... 26
2.13.7 Skatter och globalisering samt skatter och entreprenörskap..27
2.13.8 Småföretagsbeskattning, fåmansföretags-beskattning........... 27
2.13.9 Skattekonkurrens och EG-rätt ............................................... 27
2.13.10 EU-medlemsstaternas kvarvarande suveränitet på skatte-  
  området – EG-fördraget i ett folkrättsligt perspektiv............. 28
2.13.11 Skatterätt och internationell handel med särskild inriktning  
  på WTO, EU och utvecklingsländerna.................................. 28
2.13.12 Intresseprincipen ................................................................... 28
2.13.13 Mervärdesskatt och design av leveranskedjor ....................... 29
2.14 Stockholms universitet.................................................................... 29
2.14.1 Skatters effekter på arbetslöshet............................................ 29
2.14.2 Inkomstfördelningseffekter av skatter................................... 29

5

2008/09:RFR6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING  
  2.14.3 Samhällsekonomiska kostnader för beskattning................... 29
  2.14.4 Skatter och politisk ekonomi ................................................ 30
  2.14.5 Bestämning av skatter i politisk ekonomi samt effekter av  
    skatter i makroekonomin ...................................................... 30
  2.14.6 Makroekonomiska skattefrågor ............................................ 30
  2.14.7 Implementering av internationella Cap and Trade-system  
    – särskilt om EU ETS i ett sakrättsligt, skatterättsligt och  
    redovisningsrättsligt perspektiv ............................................ 31
  2.14.8 Internationell beskattning av pensionsförsäkringar .............. 31
  2.14.9 Kapitalvinstbeskattning, företagsbeskattning m.m. .............. 31
  2.14.10 Skattefrågor angående generationsskiften ............................ 32
  2.14.11 Det svenska företrädaransvaret............................................. 32
  2.15 Umeå universitet ............................................................................ 32
  2.15.1 Attityder till skatter – skattefusk........................................... 32
  2.15.2 Mått på ekonomisk välfärd ................................................... 33
  2.15.3 Teorier kring optimal beskattning......................................... 33
  2.15.4 Teoribildning kring optimal beskattning .............................. 33
  2.15.5 Naturresurs- och miljöekonomi ............................................ 34
  2.15.6 Kommunalekonomiska problem........................................... 34
  2.15.7 Skatte- och socialrätt ............................................................ 34
  2.16 Uppsala universitet......................................................................... 35
  2.16.1 Skattesystemens utformning och samverkan skatter –  
    offentliga utgifter.................................................................. 35
  2.16.2 Företagsbeskattning.............................................................. 35
  2.16.3 Skattesystem......................................................................... 36
  2.16.4 Arbetsgivaravgifter............................................................... 36
  2.16.5 Skatters påverkan på individers beteende ............................. 36
  2.16.6 Arbetsmarknadsekonomi och offentlig ekonomi.................. 37
  2.16.7 Effekter av statsbidrag på kommunala skatter och utgifter... 37
  2.16.8 Internationell skatterätt och EG-skatterätt ............................ 37
  2.16.9 Mervärdesskatterätt .............................................................. 38
  2.16.10 Utflyttningsskatter inom ramen för internationell  
    personbeskattning ................................................................. 38
  2.16.11 Mervärdesbeskattning och innebörden av EG-rättens  
    neutralitetsprincip ................................................................. 38
  2.16.12 Kommunala skatter............................................................... 38
  2.16.13 Skatterätt............................................................................... 39
  2.16.14 Undanröjande av internationell dubbelbeskattning............... 39
  2.17 Växjö universitet............................................................................ 39
  2.17.1 Skatter, medier, medborgare................................................. 39
  2.18 Örebro universitet .......................................................................... 40
  2.18.1 Miljöskatter, trafikbeskattning, kapitalinkomstbeskattning,  
    paneldata, allmänjämviktsmodell ......................................... 40

6

2008/09:RFR6

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Skatteutskottet har tidigare låtit utföra (2006/07) en kartläggning av pågående forskning inom skatteområdet (Inventering av skatteforskare 2007, 2007/08:RFR1). Kartläggningen gjordes i syfte att utveckla kontakterna till forskning och forskare inom skatteområdet. Genom att belysa vilka forskare som är aktiva samt vilken forskning som bedrivs inom skatteområdet ges en överblick för skatteutskottets ledamöter samt övriga intressenter. Rapporten underlättar därigenom för kontakter mellan folkvalda och forskare.

Under 2007/08 utlystes och beslutades (april 2008) om ett forskningsprogram inom skatteområdet. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Skatteverket. De projektansökningar som inkom samt beslut om stöd till forskningsprojekt motiverade att en uppdatering gjordes av den tidigare kartläggningen av skatteområdet för att ge en aktuell överblick. Skatteutskottets kansli gav därför i oktober 2008 i uppdrag åt utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst (RUT) att låta göra en uppdatering av tidigare utförd inventering.

1.2Metod och syfte

Syftet med kartläggningen är att ge en bild av pågående, eller nyligen avslutad, forskning vid svenska universitet och högskolor inom skatteområdet samt andra aktuella institut som bedriver forskning relevant för skatteområdet. Underlaget ger en kort beskrivning av olika forskningsprojekt samt kontakter till berörda forskare.

För att få en så heltäckande bild som möjligt har flera metoder använts. Samtliga personer som ingick i inventeringen från 2006/07 har kontaktats och givits möjlighet att uppdatera sina texter. Med hjälp av Expertsvar vid Vetenskapsrådet har därutöver kontaktpersoner erhållits vid samtliga universitet och högskolor och andra berörda organisationer. Dessa har ombetts återkomma med besked om namn på verksamma forskare inom skatteområdet vilka sedermera har kontaktats. Svar har inkommit från samtliga berörda lärosäten. Högskolor och universitet som har en tydligt uttalad inriktning mot ämnen där inte skatteforskning är relevant, såsom Idrottshögskolan eller Operahögskolan i Stockholm, har inte kontaktats.

7

2008/09:RFR6 1 INLEDNING

1.3Resultat

Resultatet av inventeringen visar att det finns ett åttiotal forskare i Sverige som bedriver forskning inom skatteområdet. Dessa finns fördelade vid 16 lärosäten och 2 institut. Skatteforskning bedrivs huvudsakligen inom juridik och nationalekonomi men även inom historia, sociologi, psykologi och statsvetenskap.

Resultatet är likvärdigt med den föregående inventeringen vad gäller omfattning och inriktning, men däremot har man gjort ändringar i sammansättningen. Nya lärosäten i inventeringen är Högskolan Väst, Karlstads universitet, Linköpings universitet och Växjö universitet. Institutet för Näringslivsforskning har också tillkommit i inventeringen. Fem lärosäten har en särställning på området sett till antalet forskare på området: Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.

1.4Disposition

Inventeringen presenterar forskningen i bokstavsordning för lärosätena. En rubrik följs av en kort presentation av forskningen för att ge en bild av vad forskningen behandlar. Därefter finns, i de flesta fall, sökord som kännetecknar forskningen följt av kontaktuppgifter. Samtliga forskningsprojekt redovisas i innehållsförteckningen under respektive lärosäte.

8

2008/09:RFR6

2 Skatteforskning vid universitet och högskolor

2.1Blekinge tekniska högskola

2.1.1Skogsbeskattning

Forskning om skogsbeskattning, särskilt räntefördelningens påverkan på avverkningar, skogsskötsel och virkesförråd. Forskningen har visat att räntefördelningen kan ge stora effekter på skogsbruket. Under 2009 kommer beräkningarna att göras om, med hänsyn till de förändringar som har skett i skattesystemet. Analysen omfattar också hur beskattningen av skogen kan påverka önskemålet att ha skogen som en så kallad kolsänka.

Sökord: skogsbeskattning, räntefördelning och skogsbruk.

Kontaktuppgifter:

Sune Håkansson, universitetsadjunkt

Blekinge tekniska högskola, sektionen för management sune.hakansson@bth.se, 0457-38 56 25 http://www.bth.se/for/Adress.nsf/alfabetisk/6f1e551825dbd5e4c12568710046 679e

2.2Göteborgs universitet

2.2.1Miljöskatter

Forskningen om skatter bedrivs främst utifrån två utgångspunkter: Den första berör miljöstyrmedel, varav miljöskatter är en viktig del (den främsta frågeställningen rör då vilken acceptans allmänheten har för olika miljöskatter, hur man kan påverka opinionen kring dem och hur man kan förändra själva skatten för att uppnå ökad acceptans). Den andra undersöker inställningar till miljöskatter i förhållande till andra skatter och förklaringar till varför vissa skatter är mer populära än andra. Här har frågor berörts såsom hur fuskbara olika skatter är och hur generella de är.

Sökord: miljöpolitik, miljöskatter, acceptans, legitimitet, förtroende.

Kontaktuppgifter:

Sverker Jagers, lektor

Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen

Sverker.jagers@pol.gu.se, 031-786 12 30

9

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.2.2Skatter i utvecklingsländer

På ett övergripande plan rör forskningen relationen mellan identitetspolitik, etniska relationer och staters förmåga att sörja för sina medborgares välfärd och samla in de skatter som krävs för detta. Kan vi förstå staters olika förmåga att lösa sociala dilemman rörande ekonomisk omfördelning delvis som en konsekvens av att de bedrivit olika identitetspolitik i form av antingen multikulturella policyer eller assimileringspolitik? Forskningsprojektet tar sin utgångspunkt i idén att beskattning är en förutsättning – liksom den bäst lämpade indikatorn – för en stats konsolidering samt i forskning om hur etnisk mobilisering påverkar möjligheterna att lösa sociala dilemman. Vad som i stort saknas i denna forskning är dock en djupare förståelse för hur institutioner påverkar och formar etnisk mobilisering och vidare förmågan att lösa det sociala dilemma som staters förmåga att samla in skatter innebär. Projektet syftar således i stort till att bidra med insikt i hur socialt konstruerade faktorer så som politiskt mobiliserade etniska identiteter påverkar utvecklingen av skattesystem. Projektet är en jämförande studie där tre afrikanska stater ingår (Botswana, Zambia och Uganda). För närvarande håller projektet också på att utvidgas i ett fortsättningsprojekt som omfattar ett antal industriländer.

Sökord: beskattning, skattesystem, etnisk fragmentering, etnisk mobilisering, multikulturell, assimilering.

Kontaktuppgifter:

Anna Persson, doktorand

Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen anna.persson@pol.gu.se, 031-786 5937 http://www.pol.gu.se/Person.asp?PersonId=117

2.2.3Skattefusk och attityder till skatter

Olika skatters popularitet varierar mycket, och förklaringarna till attityderna är olika beroende på bl.a. skattemotiv och skattebas. Bland annat är förtroendet för politikerna en viktig förklaringsfaktor för flera skatter. Forskning om skattefusk bedrivs också och om dess förklaringar, både teoretiskt och empiriskt. Exempel på forskning är interaktionen mellan skattebetalare och myndighet samt ett arbete om olika sociala normers betydelse för fusk.

Sökord: attityder, legitimitet, skattefusk, sociala normer.

Kontaktuppgifter:

Katarina Nordblom, forskare

Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen

Katarina.Nordblom@economics.gu.se, 031-786 13 38

10

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.2.4Avdragsrätt vid inkomstbeskattning

Avdragsrätt vid inkomstbeskattning, bl.a. sponsring, samt skatterättslig normgivning.

Sökord: likabehandling, företagsbeskattning, sponsring, Skatteverkets regler.

Kontaktuppgifter:

Robert Påhlsson, professor

Göteborgs universitet, juridiska institutionen

Robert.Pahlsson@law.gu.se, 031-786 15 32

2.2.5Skatterättslig etik och beskattning av handelsbolag

Sökord: beskattning av ägarledda företag, beskattning av handelsbolag, skatterättslig etik, skatter och obestånd.

Kontaktuppgifter:

Bo Svensson, universitetslektor

Göteborgs universitet, juridiska institutionen

Bo.Svensson@law.gu.se, 031-786 12 93

2.2.6 Inkomstskattebestämmelserna för den ideella sektorn och non-profit-verksamhet i Sverige

Studien omfattar två forskningsuppgifter; en rättsdogmatisk och en rättspolitisk. Den rättsdogmatiska delen är en kartläggning av praxis och förarbeten som rör inkomstbeskattningen av ideella föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet. Den rättspolitiska forskningen kan, grovt sett, delas in i två moment. Del ett innebär försök att fastställa om det inom inkomstskatterätten finns en norm om allmännytta och vad den i så fall går ut på. Del två består i sin tur av en diskussion om sambandet mellan skattefrihetsinstitutet och den svenska välfärdsmodellen. Syftet är att försöka precisera normen om allmännytta genom att presentera och analysera sådana politiska värderingar och andra intressen som ligger bakom skattefrihetsinstitutet.

Sökord: globalisering, ekonomisk internationalisering, välfärd, ideella föreningar, idrottsföreningar, inkomstbeskattning, stiftelser och EG-skatterätt.

Kontaktuppgifter:

Nick Dimitrievski, doktorand

Göteborgs universitet, juridiska institutionen

Nick.dimitrievski@law.gu.se, 031-786 12 93

11

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.2.7Skatternas effekter på arbetsutbudet

Betydelsen av ekonomiska incitament för individernas val av arbetstid, inklusive pensionsbeslutet. Pensionssystemets ersättningsgrad. Mikrosimuleringsmodeller för utvärdering av förändringar i skatte- och bidragssystemen. Mo- deller för att analysera effekterna av skatter och bidrag för dem som inte ingår i arbetskraften. Optimala skatter. Ekonometriska metoder för mikrodata.

Sökord: inkomstskatter, bidragssystem, arbetsutbud, pensioner, mikrosimulering.

Kontaktuppgifter:

Lennart Flood, professor

Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen

Lennart.Flood@economics.gu.se, 031-786 13 31

2.2.8Ekonomiska styrmedel för transportbränslen

Ekonomiska styrmedel för transportbränslen, särskilt beskattningen av bensin och andra petroleumprodukter i olika länder. Teoretiska och empiriska studier av utformningen av styrmedel, inklusive skatter, för att hantera en rad olika problem beträffande naturresurser och miljö i olika ekonomiska system. Studier kring växthuseffekt och hur ekonomisk tillväxt kan göras hållbar, bl.a. genom ökad beskattning av miljöförstöring och naturresursförbrukning.

Sökord: miljöskatter, styrmedel, prissättning, political economy.

Kontaktuppgifter:

Thomas Sterner, professor

Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen

Thomas.Sterner@economics.gu.se, 031-786 13 77

www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3519

2.2.9Skatter och handel med utsläppsrätter

Ekonomiska styrmedel (skatter och handel med utsläppsrätter) för att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar.

Sökord: miljöskatter, attityder, handel med utsläppsrätter, osäkerhet.

Kontaktuppgifter:

Åsa Löfgren, forskarassistent

Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen asa.lofgren@economics.gu.se, 031-786 52 55 www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3508

12

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.2.10 Skatter för att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar

Ekonomiska styrmedel (skatter) för att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar.

Sökord: ekonomiska styrmedel och klimat.

Kontaktuppgifter:

Tommy Gärling, professor

Göteborgs universitet, psykologiska institutionen

Tommy.Garling@psy.gu.se, 031-786 18 81

www.psy.gu.se/Personal/TommyG.htm

2.2.11Skatter och finanser från tidig modern tid till modern tid

Skattesystemens utveckling sedan forntiden samt hur teorierna om beskattning har utvecklats sedan medeltiden (främst i Europa). För närvarande handlar det om forskning om det svenska grundskattesystemet och indelningsverket. Indelningsverket var ju ett speciellt sätt att avlöna kronans befattningshavare, kronans privilegierade civila och militära tjänstemän fick därigenom en mer eller mindre indexreglerad (inflationsskyddad) lön. Indelningsverkets regionala konstruktion och utfall under 1700-talet undersöks.

Sökord: beskattning, grundskattesystem och indelningsverk.

Kontaktuppgifter:

Martti Rantanen, lektor

Göteborgs universitet, ekonomisk-historiska institutionen

Martti.Rantanen@econhist.gu.se, 031-786 47 40

http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3316

2.2.12Dubbelbeskattningsavtalen

Syftet med mitt forskningsprojekt är att systematisera och analysera de metoder som tillämpas i dubbelbeskattningsavtalen för att eliminera dubbelbeskattning samt att utreda problem som uppkommer vid tillämpning av dessa metoder. Därutöver är syftet att genomföra en fördjupad analys på ett par utvalda områden och att på dessa områden utvärdera metoderna med utgångspunkt i skatteneutralitet.

Sökord: dubbelbeskattningsavtal, skatteavtal, modellavtal, exemption, credit, avräkning, internationell dubbelbeskattning.

Kontaktuppgifter:

David Kleist, advokat/doktorand

Göteborgs Universitet, juridiska institutionen david.kleist@law.gu.se, 0708-72 81 79

13

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.3Handelshögskolan i Stockholm

2.3.1Företagsbeskattning, koncernbeskattning m.m.

Allmännyttiga stiftelser: beskrivning av hur nuvarande regler om beskattning av skatteprivilegierade stiftelser fungerar och hur de bör ändras för att ytterligare stimulera donationer till allmännyttig verksamhet. Projektet har således både en rättsdogmatisk och en rättspolitisk ansats. I första hand gäller det reglerna för beskattning av stiftelser, vad de avser inkomst och förmögenhet medan övriga skatter och avgifter undersöks mer sparsamt.

Kapitalförvaltning och kapitalanvändning i stiftelser ur skatte- och civilrättslig synvinkel (tillsammans med Peter Melz, Stockholms universitet), bl.a. risken för att en stiftelses kapitalförvaltning blir behandlad i skatterättsligt hänseende som värdepappersrörelse, skatteeffekter vid skatterättsliga karaktärsbyten och beskattning av penninginsamlingar samt en studie av verksamhetskravet.

Aktieägartillskott: den skatterättsliga behandlingen av ovillkorade och villkorade aktieägartillskott. Bland annat undersöks hur avkastning på och återbetalning av aktieägartillskott behandlas. Vidare undersöks vilka skatteeffekter som uppkommer när en rätt till återbetalning av aktieägartillskott avyttras och när det aktiebolag som fått tillskottet har gått i konkurs. Internprissättning: uppdatering av rättsutvecklingen på internprissättningsområdet sedan 1990. Dolda värdeöverföringar.

Sökord: företagsbeskattning, koncernbeskattning, internprissättning (transfer pricing), aktieägartillskott, stiftelsebeskattning.

Kontaktuppgifter:

Richard Arvidsson, docent

Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap

richard.arvidsson@hhs.se, 08-736 91 91, 070-373 43 85

2.3.2Svensk företagsbeskattning

Huvudinriktningen är sambandet mellan redovisning och beskattning eller med en annan benämning skatterättslig periodisering. Aktuella projekt är gåvobegreppets betydelse för beskattningen och avdragsrätt för sponsring. Utöver detta bedriver jag även forskning om dokumentation avseende internprissättning. Ytterligare en intressesfär är redovisnings- och revisionsrätt.

Sökord: företagsbeskattning, periodisering, gåvor, redovisningsrätt, internprissättning.

14

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

Kontaktuppgifter:

Jan Bjuvberg, forskare

Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap

jan.bjuvberg@hhs.se, 08-736 91 96, 0701-84 30 44

2.3.3Informationsutbyte mellan stater i skatteärenden

Information som innehas och efterfrågas av skatteförvaltningar har sin grund i taxering enligt nationella skattesystem. Således resulterar skillnader i system i skillnader i existerande information. Stater måste i förhållande till varandra uppfylla sina internationella överenskommelser om att utbyta information i skatteärenden, men hänsyn måste också tas till intern skatteprocessuell lagstiftning och skattskyldigas rättigheter i taxeringsprocessen. Syftet med forskningen är att kartlägga hur Sveriges internationella överenskommelser och interna lagstiftning på området kompletterar varandra och harmonierar samt om det i praktiken är juridiskt möjligt att utbyta information i enlighet med bl.a. EG-domstolens antaganden.

Sökord: internationell skatterätt, EG-skatterätt, skattekontroll, taxering, rättssäkerhet.

Kontaktuppgifter:

Ulrika Gustafsson Myslinski, doktorand

Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap

ulrika.gustafsson@hhs.se, 08-736 9195

2.3.4Internationell, europeisk och jämförande skatterätt

Den skatterättsliga territorialitetsprincipen är en grundläggande princip inom skatterätten. Den står dock i konflikt med EG-rätten, vilket skapar osäkerhet vad gäller förhållandet mellan respektive medlemsstats skattesystem och EG- fördraget. Avhandlingen avser därför att definiera och analysera den skatterättsliga territorialitetsprincipen samt dess tolkning inom EG-rätten. Avhanlingen avser även att fastställa den fördelning av skattejurisdiktion som bäst passar EG-fördraget.

Sökord: EG-skatterätt, internationell skatterätt.

Kontaktuppgifter:

Jérôme Monsenego, doktorand

Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap

jerome.monsenego@hhs.se, 08-736 91 77, 0736-46 05 35

15

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.3.5 Svensk och utländsk skatterätt, särskilt relationen mellan intern skatterätt, internationell skatterätt och EG-rätt

Vilka konsekvenser uppkommer enligt intern rätt vid utflyttning? Vilka blir konsekvenserna enligt dubbelbeskattningsavtalen? En central frågeställning därvid är hur EU-staternas exitbeskattning, dvs. beskattning som om en inkomst vore realiserad vid utflyttningstillfället, förhåller sig till EG-rätten och den internationella skatteavtalsrätten. Därvid beaktas särskilt brittisk, svensk och tysk rätt.

En övergripande frågeställning är om utflyttningsskatterna, såsom uttagsbeskattning och återföring av avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder, är förenliga med skatteavtalsrätten och EG-rätten. Projektet bedrivs med inriktning på utflyttning av aktiebolag.

Sökord: utflyttningsskatter, hemvist, dubbelbeskattningsavtal, aktiebolagsrätt, internationell bolagsrätt, internationell skatterätt, EG-rätt.

Kontaktuppgifter:

Maria Nelson, doktorand

Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap

maria.nelson@hhs.se, 08-736 91 98

2.4Högskolan i Borås

2.4.1 Nationella och internationella redovisningsnormer (IAS/IFRS)

Forskningen har sin utgångspunkt i nationella och internationella redovisningsnormer (IAS/IFRS) för att visa på olika tolkningar av innebörden av principen ”substance over form”. Forskningen syftar vidare till att undersöka om normer som bygger på den ekonomiska innebörden av en transaktion är lämpliga för att utgöra underlag för ekonomiska beslut, aktiebolagens inkomstbeskattning och vinstutdelning utifrån lagstiftningens syfte.

Sökord: redovisningsrätt, ”substance over form”, aktiebolagsbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Kjell Johansson, adjunkt

Högskolan i Borås, institutionen för data- och affärsvetenskap Kjell.Johansson@hb.se, 0707-39 70 79, www.hb.se

Även doktorand vid Göteborgs universitet, juridiska institutionen.

16

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.5Högskolan Dalarna

2.5.1Mätning av skatters skadliga effekter

Två viktiga resultat från detta forskningsprojekt är att de vanliga mätningarna av skatters skadliga effekter är irrelevanta vid beslut om att införa dessa skatter och att dessa mätningar givet de förutsättningar som vanligen ges leder till, systematiska överskattningar av skatternas skadliga effekter. De vanliga måtten, vanligen kallade skattens överskottsbörda (”excess burden”) eller dödviktskostnad (”deadweight loss”), har varit vägledande vid såväl utformning som utvärdering av stora skattereformer i Sverige och många andra länder sedan 1980-talet. De två slutsatserna ovan innebär att de politiska beslutsfattarna måste sägas ha blivit vilseledda vid utformningen av dessa skattereformer. Källan till att de skadliga effekterna överskattas är att de vanliga måtten endast beaktar substitutionseffekten. Med detta avses den effekt på skattebetalarnas beteende som hänger samman med att skatten påverkar relativpriserna mellan det som beskattas och andra nyttigheter. Vad som inte beaktas är att skattebetalarna också påverkas av inkomsteffekten, dvs. den effekt på deras beteende som hänger samman med att skatten förändrar deras inkomst. I projektet Mätning av skatters skadliga effekter medverkar också Hans Lind, professor, KTH.

Sökord: skatter, skattereformer, överskottsbörda, dödviktskostnad, effektivitetsförluster.

Kontaktuppgifter:

Roland Granqvist, professor

Högskolan Dalarna, institutionen för ekonomi och samhälle rgr@du.se, 023-77 89 61

www.du.se

2.6Högskolan Väst

2.6.1 Anstånd och taxeringsrevision ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Forskning om anstånd och taxeringsrevision ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Sökord: anstånd, taxeringsrevision, rättssäkerhet, skattehistoria, ansvarsgenombrott, ansvar för skatter, objektivitetsprincipen.

Kontaktuppgifter:

Mats Höglund

Högskolan Väst, institutionen för ekonomi och IT, avdelningen för juridik, politik och ekonomi

mats.hoglund@hv.se, 0520-22 36 76

17

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.7Institutet för Framtidsstudier

2.7.1 Välfärdsstatens finansiering i Norden: Komparativ historisk forskning om skattepolitik i Danmark, Norge och Sverige efter andra världskriget

För att bättre förstå skattepolitikens inriktning i Norden ställs likheter och skillnader i ländernas skattepolitik mot varandra i en historisk och komparativ fallstudie. I fokus för projektet står skatternas utformning, och frågeställningarna berör särskilt de idéer och överväganden som präglat skattestrukturen. I fokus står införandet av moms, övergången till arbetsgivaravgifter och frågan om särbeskattning. De skattepolitiska reformerna tolkas mot bakgrund av välfärdsinstitutionernas utveckling och hur de präglat de politiska aktörernas möjligheter att hantera avvägningarna mellan de många och ibland motstridiga hänsyn som måste visas vid utformningen av skatter.

Sökord: skatter, politik, historia, moms, arbetsgivaravgifter och särbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Peter Johansson, forskare Institutet för Framtidsstudier

peter.johansson@framtidsstudier.se, 08-402 12 11 http://www.framtidsstudier.se/sv/redirect.asp?p=1689&intLevel1Clicked=1473

2.7.2 Hållbara skatter i en global kontext: Den politiska ekonomin för riskförsäkringar och intergenerationell omfördelning

Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska skattesystemet: globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna, och den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna. Detta reser frågor om omfördelningens politiska ekonomi: Vilken roll ska lagstadgade system spela för hur vi försäkrar olika risker över livscykeln? Hur ska fördelningen mellan generationerna organiseras? Eftersom skattesystemens utformning har effekter på arbetsutbudet, inkomstfördelningen, genusordningen och normbildningen i samhället är frågan vilka konsekvenser institutionella val får för dessa utfall? Hur samspelar skattesystemets design med andra samhällsinstitutioner? Hur kan skattesystemet bli hållbart? Vilka drivkrafter och bromsklossar för reformer kan identifieras? För en mer sammanhållen analys av skattesystemet och dess återverkningar anlägger programmet ett brett komparativt och flervetenskapligt angreppssätt. De nya intergenerationella nationalräkenskaper som är under sammanställning är en central utgångspunkt för analysen.

Sökord: globalisering, skattebas, omfördelning och intergenerationella.

18

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

Kontaktuppgifter

Joakim Palme, professor

Institutet för Framtidsstudier

Joakim.palme@framtidsstudier.se, 08-402 12 26

2.8Institutet för Näringslivsforskning

2.8.1 Entreprenörsbeskattning, ägarbeskattning, arbetsbeskattning och företagsbeskattning

Hur arbetsbeskattningen påverkar valet mellan produktion i den beskattade marknadssektorn respektive i den svarta sektorn eller i den obeskattade egenproduktionssektorn och hur näringslivets bransch- och specialiseringsmönster påverkas. Hur beskattningen av entreprenörsinkomster (som inte är ett eget inkomstslag i skattelagstiftningen) påverkar viljan att starta företag och expandera befintliga företag samt hur näringslivets bransch- och specialiseringsmönster anpassar sig endogent till gällande skatteregler på detta område. Hur beskattningen av olika ägarkategorier och olika finansieringskällor leder till anpassningar i ägarstruktur och bransch- och specialiseringsmönster i näringslivet.

Sökord: entreprenörsbeskattning, ägarbeskattning, arbetsbeskattning, företagsbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Magnus Henrekson, professor Institutet för Näringslivsforskning

magnus.henrekson@ifn.se, 08-665 45 02 www.ifn.se/mh

2.9Internationella Handelshögskolan i Jönköping

2.9.1 Skatterättslig forskning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Fokus ligger på EG-skatterätt och annan internationell beskattning (skatteavtalsrätt) och täcker in såväl inkomstbeskattning avseende företag och individ som mervärdesbeskattning.

Sökord: EG-skatterätt, företagsbeskattning, internationell skatterätt, mervärdesskatterätt, skatteavtalsrätt.

19

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Kontaktuppgifter:

Björn Westberg, professor

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bjorn.Westberg@ihh.hj.se, 036-10 18 87

2.9.2Ömsesidiga överenskommelser

Avhandlingsprojekt avseende ömsesidiga överenskommelser, dvs. artikel 25 i OECD:s modellavtal. En utredning av hur ömsesidiga överenskommelser regleras i svenska skatteavtal, hur behörig myndighet tillämpar dylika överenskommelser samt överenskommelsernas förenlighet med regeringsformen.

Sökord: ömsesidiga överenskommelser, skatteavtal, artikel 25 i OECD:s modellavtal, behörig myndighet.

Kontaktuppgifter:

Ann-Sophie Sallander, doktorand Internationella Handelshögskolan i Jönköping

ann-sophie.sallander@ihh.hj.se, 036-10 18 83, 070-407 22 90

2.9.3Dubbelbeskattningsproblematiken

Två parallella forskningsprojekt som delvis bygger på varandra. Det ena är en vidareutveckling av dubbelbeskattningsproblematiken på mervärdesskatteområdet och det andra omfattar gränsöverskridande beskattning av medietjänster och medieföretag. Det senare forskningsprojektet berör både mervärdesskatteområdet och royalty.

Sökord: mervärdesskatt, EG-mervärdesskatterätt, dubbelbeskattning, ickebeskattning, gränsöverskridande beskattning, skatteavtalsrätt, beskattning av medier, royalty.

Kontaktuppgifter:

Pernilla Rendahl, jur.dr

Internationella Handelshögskolan i Jönköping pernilla.rendahl@ihh.hj.se, 036-10 18 79, 070-609 40 54 http://www.ihh.hj.se/doc/7383

2.9.4Gränsöverskridande förlustutjämning inom koncerner

Avsaknad av gränsöverskridande förlustutjämning inom de nationella skattesystemen räknas som ett av de största hindren för en fungerande inre marknad inom EU. I studien görs en komparativ undersökning av de danska och det österrikiska koncernbeskattningssystemen med syfte att identifiera och analysera nyckelfaktorer för välavvägda unilaterala gränsöverskridande förlustutjämningssystem, dvs. där koncernens behov av utjämning balanseras mot statens behov av skydd mot avancerad skatteplanering. Resultatet av den

20

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

komparativa studien prövas avslutningsvis mot det svenska koncernbidragssystemet.

Sökord: koncernbeskattning, företagsbeskattning, neutralitetsprincipen, skatteförmågeprincipen, förlustutjämning, koncernbidrag, inre marknad, etableringsfriheten.

Kontaktuppgift:

Anna Gerson, doktorand

Internationella Handelshögskolan i Jönköping, avdelningen för rättsvetenskap

anna.gerson@ihh.hj.se, 036-10 18 73 http://www.ihh.hj.se/doc/7300

2.9.5Transfereringskostnader

Syftet med doktorsavhandlingen är att analysera nyckelproblem som kan uppstå i samband med armslängdsprincipen vid fördelningen av beskattningsbara vinster inom olika områden inom ett multinationellt företag. Studien är baserad på en komparativ studie med huvudsakliga aspekter i 1995 års OECD-rekommendationer för transfereringskostnader och inhemska lagar över transfereringskostnader i USA, Tyskland och Kina. Vidare ämnar avhandlingen undersöka ytterligare potentiella problem och komplikationer relaterade till transfereringskostnader under nuvarande förhållanden i Vietnamn.

Sökord: transfereringskostnader, armslängdsprincipen, multinationella företag.

Kontaktuppgifter:

Nguyen Tan Phat, doktorand

Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Commercial Law phat.nguyen-tan@ihh.hj.se, 036-10 18 78, 073-741 96 55

2.10Karlstads universitet

2.10.1Skatteförfarande

Vilka regelverk styr skatteförfarandet? Vilken påverkan har Europakonventionen och EG-rätten på skatteförfarandet? Hur hanteras skattemålen i förvaltningsdomstolarna och vilka samband finns med skattebrottmålsprocessen i allmän domstol? Jag förbereder för närvarande ett större projekt som gäller hanteringen av skattemål i länsrätt.

Sökor: skatteförfarande, skatteprocess.

21

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Kontaktuppgifter:

Börje Leidhammar, skattejurist, professor Wistrand Advokatbyrå

borje.leidhammar@wistrand.se, +46 7 09 50 72 49, +46 8 50 72 00 00 / 49

2.10.2Mot en ny redovisningsrätt

Syftet med forskningsprojektet är att analysera det rättskällevärde som olika aktörer åsätter de skilda redovisningsnormerna. Vidare syftar projektet till att undersöka hur redovisningsrättsliga rättskällor bör värderas med utgångspunkt i hänsynstagandet till rättspolitiska, rättsliga och företagsekonomiska intressen. En central del i studien är att undersöka den rättsbildning som sker hos de redovisningsrättsliga normbildarna.

Som en andra del av studien kommer uttalanden och avgöranden från t.ex. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen samt domstolar att undersökas avseende de sanktioner som brott mot redovisningsnormer medför. Med utgångspunkt i sanktioner och rättsföljder fastställs den auktoritet respektive normproducent kan tillmätas. Även sanktioner mot avvikelser från ej kodifierad god redovisningspraxis kommer att undersökas.

Sökord: redovisningsrätt, god redovisningssed, sanktioner, skatterätt, punktskatter.

Kontaktuppgifter:

Stefan Olsson Karlstads universitet

stefan.olsson@kau.se, 054-700 19 13 http://www.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=1569

2.11Kungl. Tekniska högskolan

2.11.1Fastighetsekonomi, fastighetsbeskattning

Sökord: fastighetsskatt, bostadsbeskattning, inkomstskatters dödviktskostnad.

Kontaktuppgifter:

Hans Lind, professor

KTH infrastruktur, bygg- och fastighetsekonomi hanslind@infra.kth.se, 08-790 73 65 http://www.infra.kth.se/BYFA/personal/lindH/

22

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.12Linköpings universitet

2.12.1 Kontraktsbaserade samarbeten inom ramen för enkla bolag

Forskningen rör i första hand skatte- och civilrättsliga frågor kring kontraktsbaserade samarbeten inom ramen för enkla bolag. Tidigare projekt har rört bl.a. relationen mellan kunskapsutvecklingsutgifter och inkomstbeskattning, metoder för tolkning av skattelag, koncernbeskattning och olika frågor rörande sambandet mellan redovisning och beskattning.

Sökord: redovisning och beskattning, enkla bolag, samarbeten, koncernbeskattning, företagsbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Jan Kellgren, docent

Linköpings universitet, avdelningen för rätt och rättsfilosofi jan.kellgren@liu.se, 013-28 58 71

2.12.2 EG-skatterätt med inriktning på fri rörlighet och skatteavtal

För närvarande bedrivs ett projekt om beskattning av internationellt rörlig arbetskraft med fokus på svensk källstatsbeskattning och skatteavtalens betydelse. Tidigare projekt har behandlat den fria rörligheten och skatteavtalen på den inre marknaden.

Sökord: EG-skatterätt, internationell skatterätt, skatteavtal och internationellt rörlig arbetskraft.

Kontaktuppgifter:

Maria Hilling, lektor

Linköpings universitet, avdelningen för rätt och rättsfilosofi maria.hilling@liu.se, 013-28 25 11

2.12.3Inkomstbeskattning av finansiella produkter

Alla länder vars skattebetalare investerar i strukturerade finansiella produkter har problem att upprätthålla en neutral och rättvis beskattning av kapital- och näringsinkomster. Min forskning fokuserar på de utmaningar inkomstskattesystem ställs inför på grund av det stora utbud av olika finansiella produkter som individer och företag har möjlighet att investera i.

Har nyligen avslutat ett projekt (doktorsavhandling) med fokus på beskattning av finansiella produkter som innehas av företag som ej bedriver värdepappersrörelse. I pågående projekt ligger fokus på beskattning av finansiella produkter som innehas av företag i syfte att risksäkra näringsverksamhet.

23

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Sökord: finansiella produkter, derivat, kapitalbeskattning, värdepappersrörelse, risksäkring och hedging.

Kontaktuppgifter:

Axel Hilling, lektor

Linköpings universitet, avdelningen för rätt och rättsfilosofi axel.hilling@liu.se, 013-28 25 10

2.13Lunds universitet

2.13.1Hur ekonomiska bedömningar påverkar skatterätten

Forskning om hur ekonomiska bedömningar påverkar skatterätten, både i lagstiftning och i praxis, bl.a. sambandet mellan redovisning och beskattning, regelförenklingar för små och medelstora företag, skattefrågor vid övergången från anställd till företagare samt hur skatterna påverkar stora företags beteenden (och omvänt).

Sökord: redovisning och beskattning, företagsbeskattning, regelförenklingar.

Kontaktuppgifter:

Claes Norberg, professor

Lunds universitet, institutionen för handelsrätt claes.norberg@busilaw.lu.se, 046-222 33 66 www.busilaw.lu.se

2.13.2Skatterätt med särskild inriktning på EG-skatterätt

Forskar inom skatterätt med särskild inriktning på EG-skatterätt, internationell skatterätt och hur dessa påverkar nationella rättsinstanser. Tolkning av ett EG-direktiv avseende beskattning av koncerner inom EU samt hur beskattning av royaltyer påverkar tekniköverföringar inom och utanför EU. Hur EG- domstolens praxis införlivas i medlemsstaternas skattelagstiftning och domstolar som förhoppningsvis kan komma att belysa behovet för EU och dess medlemsstater att bedriva en hållbar skattepolitik för gränsöverskridande transaktioner.

Sökord: EG-skatterätt, koncernbeskattning, moder-dotterbolagsdirektivet, gränsöverskridande transaktioner, beskattning av tekniköverföringar.

Kontaktuppgifter: Cécile Brokelind, docent

Lunds universitet, institutionen för handelsrätt cecile.brokelind@busilaw.lu.se, 046-222 33 67 www.busilaw.lu.se

24

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.13.3 Incitamentsproblem med tillämpning bl.a. på optimal beskattning

Forskning om dels optimal beskattning, dvs. hur omfördelningsambitioner balanseras mot de negativa och positiva beteendeförändringar som skapas, dels länders och regioners incitament att använda en aggressiv skattepolitik som instrument för att attrahera rörlig arbetskraft och hur detta samverkar med utbildningssubventioner.

Sökord: skattekonkurrens, lokaliseringseffekter, inkomstbeskattning, incitamentsproblem, utbildningssubventioner.

Kontaktuppgifter:

Fredrik Andersson, professor

Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen fredrik.andersson@nek.lu.se, 046-222 86 76 www.nek.lu.se/nekfra

2.13.4 Institutionell och ekonomisk förändring i antikens Grekland

Ett samhälle har både formella och informella institutioner. Dessa utgör tillsammans samhällets spelregler. De antika samhällena kan användas som ett ”laboratorium” för ekonomisk forskning. Vi vet ganska mycket om beskattning och andra institutioner i bl.a. det antika Grekland. Man kan använda det historiska materialet till att testa våra teorier om vad som gör att institutioner ändras, men också som inspiration till nya förklaringar och idéer. Man kan t.ex. studera sambandet mellan ekonomisk utveckling och utvecklingen av demokratiska institutioner, en fråga av största vikt för många länder i dag. Är det t.ex. så att framväxten av marknadsekonomi och ökande inkomster leder till en demokratisk utveckling, och i så fall under vilka omständigheter? Eller leder demokratisering till ekonomisk utveckling? Beskattning nu och i antiken handlar också om förtroendet mellan olika grupper i befolkningen, liksom mellan den enskilde och statsmakten.

Sökord: antiken, demokrati, beskattning, institutioner, ekonomisk utveckling.

Kontaktuppgifter:

Carl Hampus Lyttkens, professor

Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen carl_hampus.lyttkens@nek.lu.se, 046-222 86 52 www.nek.lu.se/nekchl

2.13.5 Hur skatter påverkar individers incitament att arbeta, tjäna pengar och bli entreprenörer

Forskar kring hur skatter påverkar individers incitament att bl.a. arbeta, anstränga sig, starta företag och förbli företagare. Forskar även kring hur inve-

25

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

steringar och företagslokalisering påverkas av skatter. Ett annat forskningsområde är hur globaliseringen påverkar enskilda länders förmåga att bedriva självständig finanspolitik både vad gäller skatteindrivning och hur de offentliga utgifterna fördelar sig.

Åsa är medlem av den danska skattekommissionen.

Sökord: inkomstbeskattning, företagsbeskattning, entreprenörskap, FDI, skattekonkurrens, offentliga utgifter.

Kontaktuppgifter: Åsa Hansson, lektor

Lunds universitet, Nationalekonomiska institutionen asa.hansson@nek.lu.se, 046-222 86 74 www.nek.lu.se/nekaha

2.13.6Historiska skattesystem

Forskning om böndernas totala skattetryck och dess förändring under de två och ett halvt sekel som föregick den stora skattereformen vid ingången av 1900-talet. Unika källmaterial används för att beräkna såväl skattesom produktionsutvecklingen i Skåne. Skattesystemets utformning och skatternas nivå hade stor betydelse för människorna redan i det förindustriella samhället. Huvuddelen av skatterna var då knutna till böndernas jordinnehav, och hade samtidigt karaktären av jordränta – skatten var samtidigt bondens brukningsavgift för jord – som antingen betalades till krona, adel eller kyrka. Den del av gårdsproduktionen som bönderna betalade i skatt minskade från cirka en tredjedel under 1600-talet, ned till ensiffriga procentandelar under 1800-talets slut. Orsaken var samspelet mellan ett fastlåst skattesystem och ökande produktivitet per bondgård. Tillsammans med Per-Gunnar Edebalk vid socialhögskolan i Lund inleddes under 2007 ett projekt om sambanden mellan skatter, demografi och institutionell förändring vid välfärdssamhällets uppbyggnad i Sverige. Med speciell inriktning på äldreomsorgens utformning i lokalsamhället och pensionssystemets framväxt studerar vi utvecklingen 1880–1950.

Sökord: jordbeskattning, historiskt skattetryck, äldreomsorg.

Kontaktuppgifter:

Mats Olsson, docent

Lunds universitet, ekonomisk-historiska institutionen

Mats.Olsson@ekh.lu.se, 046-222 31 18, 0735-65 65 07

www.ekh.lu.se/ekhmol

26

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.13.7 Skatter och globalisering samt skatter och entreprenörskap

Erik Norrman har bedrivit forskning och utredning kring skatter under 25 års tid och dessutom medverkat i flera offentliga utredningar, liksom även varit verksam vid Finansdepartementet. Forskningen har främst gällt hur skatter påverkar hushållens och företagens incitament, t.ex. i fråga om sparande, investeringar och val av bolagsform baserat på skatte- och transfereringssystemet.

Sökord: kapitalbeskattning, fåmansföretag, bolagsskatt, öppna ekonomier, skattesystem.

Kontaktuppgifter: Erik Norrman, lektor

Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen erik.norrman@nek.lu.se, 046-222 86 56 http://www.nek.lu.se/NEKeno/

2.13.8Småföretagsbeskattning, fåmansföretags-beskattning

Har tidigare forskat inom inkomstbeskattning i vid bemärkelse, med särskild inriktning på företagsbeskattning och fåmansföretagsbeskattning. Bedriver för närvarande forskning om beskattning i ett globaliseringsperspektiv samt i fråga om personer som deltar i den informella sektorn genom att vistas och arbeta illegalt i Sverige.

Sökord: globalisering, företagsbeskattning, koncernbeskattning, EG-skatterätt.

Kontaktuppgifter: Mats Tjernberg, docent

Lunds universitet, juridiska institutionen mats.tjernberg@jur.lu.se, 046-222 10 35

2.13.9Skattekonkurrens och EG-rätt

Har bedrivit forskningsprojektet ”Tax Competition and EC Law: Uniformity, Flexibility or Diversity?”, dessutom ett forskningsprojekt, ”Empowering National Courts and Authorities”, och där tillämpningen av EG-rätt i svenska allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och Arbetsdomstolen jämförs. Planerar att sedan utveckla projektet till att handla om skattebetalarnas rättigheter.

Sökord: företagsbeskattning, internationell skatterätt, EG-skatträtt, skatteprocess (skattebetalarnas rättigheter).

27

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Kontaktuppgifter:

Anette Bruzelius, doktorand

Lunds universitet, juridiska institutionen

Anette.Bruzelius@jur.lu.se, 046-222 11 24

2.13.10 EU-medlemsstaternas kvarvarande suveränitet på skatteområdet – EG-fördraget i ett folkrättsligt perspektiv

Kontaktuppgifter: Lars Pelin, lektor

Lunds universitet, juridiska institutionen

lars.pelin@jur.lu.se, 0708-44 01 83, 046-222 10 54, 046-858 42

2.13.11 Skatterätt och internationell handel med särskild inriktning på WTO, EU och utvecklingsländerna

Verksam inom följande områden: skatterätt och internationell handel med särskild inriktning på WTO, EU och utvecklingsländerna, förvaltningsrättsliga och processrättsliga frågor i skatterätten, proportionalitetsprincipen i skatterätten, de tullrättsliga ursprungsreglernas betydelse för EU:s handels- och biståndspolitik samt utvecklingsländerna och tullrättsliga skyddsåtgärder i världshandel.

Sökord: tull, skatteförfarande, EG-skatterätt, WTO, antidumpning.

Kontaktuppgifter:

Christina Moëll, professor

Lunds universitet, juridiska institutionen

Christina.Moell@jur.lu.se, 046-222 10 16, 0706-39 94 00

2.13.12Intresseprincipen

Enligt intresseprincipen bör finansieringen av offentlig verksamhet i möjligaste mån ske i förhållande till vars och ens nytta av denna verksamhet. Vad detta innebär har framför allt studerats beträffande s.k. kollektiva nyttigheter, såsom förvärvsutgifterna. I detta arbete finns banbrytande bidrag av svenska ekonomer, särskilt Knut Wicksell 1896 och Erik Lindahl 1919. Min avsikt är att utvidga analysen till andra områden av den moderna välfärdsstaten, speciellt till försäkringsförmåner och subventioner av s.k. individuella varor, exempelvis barnomsorg.

Sökord: intresseprincipen, kollektiva nyttigheter.

Kontaktuppgifter:

Lars Söderström, professor em.

Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen lars.soderstrom@nek.lu.se, 046-222 86 69

28

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.13.13Mervärdesskatt och design av leveranskedjor

Ett forskningsprojekt finansierat av Vinnova där jag tittar på mervärdesskattekonsekvenser och frågor som uppkommer vid varuflöden och tjänsteflöden i en leveranskedja. Övergripande frågeställning rör att identifiera gap och skillnader i synsätt mellan logistikerns och skatterättens perspektiv. Ett samprojekt med institutionen för logistik vid Lunds universitet.

Sökord: mervärdesskatt, varuflöden, tjänsteflöden och leveranskedja.

Kontaktuppgifter:

Oskar Henkow, tillförordnad lektor

Lunds universitet, institutionen för handelsrätt, ekonomihögskolan oskar.henkow@busilaw.lu.se, 046-222 97 16

2.14Stockholms universitet

2.14.1Skatters effekter på arbetslöshet

Sökord: skatt på arbete, skatteväxling, skattelättnader för hushållsnära tjänster, skatteavdrag på förvärvsinkomster.

Kontaktuppgifter: Ann-Sofie Kolm, docent

Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen ann-sofie.kolm@ne.su.se, 08-16 35 47 http://people.su.se/~akolm/

2.14.2Inkomstfördelningseffekter av skatter

Inkomströrlighet och politiskt stöd för inkomstomfördelning. Arbetsnormer och inkomstomfördelning i en demokrati. Skatters och bidrags inverkan på arbetsnormer.

Sökord: inkomströrlighet, inkomstfördelning och arbetsnormer.

Kontaktuppgifter:

Sten Nyberg, professor

Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen

Sten.Nyberg@ne.su.se, 08-16 33 05

http://people.su.se/~snybe/

2.14.3 Samhällsekonomiska kostnader för beskattning

Fördelningspolitik, skatter och offentlig sysselsättning.

29

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Kontaktuppgifter:

Hans Wijkander, professor

Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen

Hans.Wijkander@ne.su.se, 08-16 39 96

http://people.su.se/~wijka/

2.14.4Skatter och politisk ekonomi

Min forskning innefattar följande övergripande frågor: Vilka politiska och ekonomiska faktorer styr utformningen av den ekonomiska politiken, inklusive skattepolitiken? Vilka skillnader i den ekonomiska politiken kan hänföras till olika politiska system? Hur sker samspelet mellan politiska institutioner och ekonomisk tillväxt? Under vilka ekonomiska och politiska förhållanden väljer stater att bygga upp sin administrativa och juridiska kapacitet att ta in skatteinkomster och stödja privata marknader?

Sökord: ekonomisk politik, politiska system, ekonomisk tillväxt, statens kapacitet.

Kontaktuppgifter:

Torsten Persson, professor

Stockholms universitet, Institutet för internationell ekonomi (IIES)

Torsten.Persson@iies.su.se, 08-16 30 66

http://www.iies.su.se/~perssont/

2.14.5 Bestämning av skatter i politisk ekonomi samt effekter av skatter i makroekonomin

Kontaktuppgifter:

John Hassler, professor

Stockholms universitet, Institutet för internationell ekonomi (IIES)

John.Hassler@iies.su.se, 08-16 20 70

http://hassler-j.iies.su.se/

2.14.6Makroekonomiska skattefrågor

Allmän finanspolitik samt skattefrågor som berör ekonomisk tillväxt, fördelningsfrågor och arbetsmarknadspolitik, och politisk ekonomi.

Sökord: ekonomisk tillväxt, fördelningspolitik och arbetsmarknadspolitik.

Kontaktuppgifter:

Per Krusell, professor

Stockholms universitet, Institutet för internationell ekonomi (IIES)

Per.Krusell@iies.su.se, pekr@troi.cc.rochester.edu

http://www.iies.su.se/~krusell/

30

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

2.14.7 Implementering av internationella Cap and Tradesystem – särskilt om EU ETS i ett sakrättsligt, skatterättsligt och redovisningsrättsligt perspektiv

Sökord: företagsbeskattning, miljöskatter, mervärdesbeskattning, EG- skatterätt.

Kontaktuppgifter:

Emil Elgebrant, doktorand Stockholms universitet, Juridicum

emil.elgebrant@juridicum.su.se, 08-16 23 58 http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid=456

2.14.8Internationell beskattning av pensionsförsäkringar

Nuvarande forskning gäller den internationella beskattningen av pensioner – både de allmänna socialskyddsbaserade pensionerna, de privata pensionsförsäkringarna och tjänstepensionsförsäkringarna – och problemen i olika gränsöverskridande situationer vad gäller intern skatterätt, internationell skatterätt, skatteavtalsrätt och EG-skatterätt.

Sökord: pension, allmän pension, pensionsförsäkring, tjänstepensionsförsäkring, kvalitativa villkor, förmånsbeskattning, särskild löneskatt, avkastningsskatt, fri rörlighet, ömsesidigt erkännande, överföring av försäkringskapital, flytt av försäkring och internationell juridisk dubbelbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Nina Ewalds, jur dr i finansrätt

Stockholms universitet, Juridicum

Nina.ewalds@juridicum.su.se, 08-16 38 17, 070-777 69 07

2.14.9Kapitalvinstbeskattning, företagsbeskattning m.m.

Den pågående forskningen behandlar hur inkomstbeskattningens struktur kan förbättras för att öka neutraliteten och minska incitamenten och möjligheterna till skatteplanering som kan anses vara omotiverad utifrån inkomstbeskattningens syften. Därutöver publiceras artiklar i frågor främst angående bolagsbeskattning.

Sökord: lagstiftningsteknik, kapitalvinstbeskattning, företagsbeskattning särskilt företagsöverlåtelser, stiftelsebeskattning.

Kontaktuppgifter: Peter Melz, professor

Stockholms universitet, Juridicum peter.melz@juridicum.su.se, 08-16 25 91 http://www.juridicum.su.se/user/peme/

31

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.14.10Skattefrågor angående generationsskiften

Fåmansföretagsbeskattning och personbeskattning, särskilt socialavgifter, men också frågor om förmånsbeskattning för anställda samt frågor om stipendier. Sedan arvs- och gåvobeskattningen slopades har intresset varit inriktat på personbeskattningsfrågor liksom inkomstbeskattningen av mindre företag och deras ägare. Även rättsliga frågor rörande socialavgifter, särskilt arbetsgivaravgifternas förhållande till inkomstbeskattningen och socialförsäkringarna, studeras.

Sökord: beskattning, socialavgifter och stipendier.

Kontaktuppgifter:

Christer Silfverberg, professor Stockholms universitet, Juridicum

Christer.Silfverberg@juridicum.su.se, 08-16 32 04 http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid= 122

2.14.11Det svenska företrädaransvaret

Avsikten med projektet är att studera företrädaransvarets innebörd, omfattning och tillämpningsområde såsom det kommer till uttryck i 12 kap § 6 i skattebetalningslagen (SBL). Projektets tyngdpunkt kommer att ligga på en kritisk granskning av ansvarets konsekvenser ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Vidare kommer särskilt att studeras SBL:s ansvarsbestämmelse i förhållande till företrädarens möjlighet att erhålla ersättning för kostnaderna i skattemålet enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Sökord: företrädaransvar, personligt betalningsansvar, konkurs, rättssäkerhet, Europakonventionen, betalningsinställelse.

Kontaktuppgifter:

Teresa Simon Almendal, jur.dr, lektor i finansrätt Stockholms universitet, juridiska institutionen teresa.simon-almendal@juridicum.su.se, +46 8 674 70 64

2.15Umeå universitet

2.15.1Attityder till skatter – skattefusk

Olika forskningsstudier berör opinionen kring 1991 års skattereform, legitima inkomstskattenivåer, attityder till skatternas nivå och omfördelning i ett antal västländer samt skattefusk i ett antal västländer. Även andra frågor berörs, t.ex. förstår människor vad progressiv inkomstskatt är?

32

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

Sökord: skattefördelning, progressivitet, skattefusk, attityder till skatter, inkomstskatt.

Kontaktuppgifter:

Jonas Edlund, docent

Umeå universitet, sociologiska institutionen

Jonas.Edlund@soc.umu.se, 090-786 78 22

www.issp.org

2.15.2Mått på ekonomisk välfärd

Teorier kring mått på ekonomisk välfärd, och vilken roll nationalräkenskaperna potentiellt kan spela i mått på nationell (eller global) välfärd. I dessa mått spelar ekonomisk politik en potentiellt viktig roll; har bl.a. studerat konsekvenser och miljöbeskattning liksom inkomstomfördelning i detta sammanhang. Annan forskning avser t.ex. teoribildning kring beskattning i ekonomier med miljöproblem.

Sökord: mått på ekonomisk välfärd, miljöbeskttning och inkomstfördelning.

Kontaktuppgifter:

Karl-Gustaf Löfgren, professor

Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen

Karl-gustaf.lofgren@econ.umu.se, 090-786 58 43

2.15.3Teorier kring optimal beskattning

Hur arbetsmarknadens funktionssätt påverkar skattestrukturen; t.ex. om ofullständig konkurrens på arbetsmarknaden är ett argument för skatteprogression, hur beskattning kan användas för att samtidigt korrigera för externa effekter (t.ex. till följd av miljöförstöring) och omfördela inkomster på ett effektivt sätt.

Sökord: arbetsinkomstbeskattning, kapitalbeskattning, icke-linjär beskattning, ofullständig konkurrens, externaliteter.

Kontaktuppgifter: Tomas Sjögren, docent

Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen tomas.sjogren@econ.umu.se, 090-786 99 94

2.15.4Teoribildning kring optimal beskattning

Forskningen bygger i huvudsak på ekonomisk-teoretisk analys, och handlar om hur skattesystemet kan användas för att uppnå ett antal i förväg bestämda målsättningar t.ex. vad gäller omfördelning och effektivitet. För närvarande fokuserar vi på framför allt tre områden. Det första avser hur marknadsmiss-

33

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

lyckanden (som arbetslöshet) påverkar den optimala skattestrukturen. Det andra handlar om hur relationer mellan olika ekonomisk-politiska beslutsnivåer påverkar de incitament som ligger bakom skattepolitiken; t.ex. relationer mellan stat och kommun i ett enskilt land, eller hur omfördelning mellan EU:s medlemsstater kan komma att påverka incitamenten bakom de enskilda medlemsländernas ekonomiska politik. Det tredje området, slutligen, handlar om beskattningens roll i ekonomier där konsumenterna (eller vissa grupper av konsumenter) har självkontrollproblem.

Sökord: omfördelning, effektivitet och arbetslöshet.

Kontaktuppgifter:

Thomas Aronsson, professor

Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen thomas.aronsson@econ.umu.se, 090-786 50 17

2.15.5Naturresurs- och miljöekonomi

Forskningen har empirisk inriktning. Effekter på företagens beteende av beskattning, liksom hur ekonomisk politik påverkar pris och kvantitet på olika marknader.

Kontaktuppgifter:

Runar Brännlund, professor

Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen runar.brannlund@econ.umu.se, 090-786 62 70

2.15.6Kommunalekonomiska problem

Forskning kring bl.a. kommunalekonomiska problem, t.ex. hur interaktioner mellan kommuner och landsting påverkar den kommunala skatte- och utgiftsstrukturen, effekter av statsbidrag på kommunernas utgiftsbeslut, samt effekter av lokala skatte- och avgiftsbeslut. Även forskning kring lönebildning och ekonomisk politik.

Sökord: inkomstbeskattning, statsbidrag, fiskal interaktion, kommunala avgifter.

Kontaktuppgifter: Magnus Wikström, docent

Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen magnus.wikstrom@econ.umu.se, 090-786 56 40

2.15.7Skatte- och socialrätt

Forskar med huvudsaklig inriktning på skatteteoretiska frågor som spänner över ett ganska vitt fält. Forskning har handlat om skatterättvisa, social rättvisa

34

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

och jämställdhet i den rättsliga regleringen av skatter och sociala förmåner, jämställdhet i det sociala medborgarskapet, skatterättsliga principer, hållbara skattebaser, könsneutral lagstiftning vid inkomst och skattepolitik, skatteutgifter samt fransk familjebeskattning.

Sökord: skatterättvisa, social rättvisa och jämställdhet.

Kontaktuppgifter:

Åsa Gunnarsson, professor

Umeå universitet, juridiska institutionen asa.gunnarsson@jus.umu.se, 090-786 59 31, 070-595 30 19 http://www.jus.umu.se/forskning/hushall/deltagare.html

2.16Uppsala universitet

2.16.1 Skattesystemens utformning och samverkan skatter – offentliga utgifter

Forskar kring hur skattesystem bör vara utformade och hur skatter och offentliga utgifter samverkar. Forskar även om hur skatter påverkar individers beteende, som t.ex. hur marginalskatter påverkar individers arbetsutbud och beskattningsbara inkomst.

Sökord: inkomstbeskattning, offentliga utgifter, skatters beteendeeffekt.

Kontaktuppgifter:

Sören Blomquist, professor

Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen

Soren.Blomquist@nek.uu.se, 018-471 11 02

http://www.nek.uu.se/faculty/Blomquist/index.html

2.16.2Företagsbeskattning

Min forskning gäller främst företags- och kapitalbeskattningens effekter. Just småföretagsbeskattningen har varit ett prioriterat forskningsområde, och jag har tillsammans med mina doktorander publicerat ett flertal artiklar om incitamentseffekterna av de nordiska modellerna för inkomstklyvning. För närvarande arbetar jag med ett projekt rörande utdelningsbeskattning och dess inverkan på kapitalkostnaderna vid nyemission.

Sökord: företagsbeskattning, kapitalbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Jan Södersten, professor

Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen

Jan.sodersten@nek.uu.se, 018-471 11 11

35

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.16.3Skattesystem

Skattesystem, bl.a. hur skatter påverkas eller undviks genom gåvor och arv till barn. Överföring inom familjen.

Sökord: skattetryck, skatteundandragande, förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt.

Kontaktuppgifter:

Henry Ohlsson, professor

Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen

Henry.Ohlsson@nek.uu.se, 018-471 11 04, 0707-30 32 76

http://www.anst.uu.se/henryos

2.16.4Arbetsgivaravgifter

Hur påverkas sysselsättning och löner av förändringar i arbetsgivaravgifterna? Hur påverkas redan existerande företag? Finns det några effekter på nyföretagande och företagsavveckling? Vi har i en nyligen genomförd studie försökt besvara dessa frågor genom att utnyttja en regional differentiering av arbetsgivaravgiften: Sedan 2002 är arbetsgivaravgiften i det s.k. stödområde A 10 procentenheter lägre än i övriga landet. Den lägre arbetsgivaravgiften kan tillämpas på lönesummor upp till 852 000 kr. Vi har jämfört förändringar i sysselsättning och lönekostnader i företag i stödområde A under perioden 2001-2004 med motsvarande förändringar i företag utanför stödområde A. Vi finner att i redan existerande företag ökade lönekostnaderna något men sysselsättningen påverkades inte. Däremot fann vi sysselsättningseffekter genom att nya företag etablerades. Kostnaden för dessa sysselsättningstillfällen var dock mycket hög; se IFAU WP 2008:19 och IFAU Rapport 2008:16.

Sökord: arbetsgivaravgifter, arbetskraftsefterfrågan, övervältring, sysselsättningseffekter av förändrade arbetsgivaravgifter.

Kontaktuppgifter:

Erik Mellander, fil.dr

Uppsala universitet, IFAU

Erik.mellander@ifau.uu.se, 018-471 70 87

2.16.5Skatters påverkan på individers beteende

Bedriver forskning om hur inkomstbeskattning påverkar individers beteende. Har närmare studerat hur timlöner reagerar på förändringar i marginalskatter, hur känsliga avdrag för pensionsförsäkringar är bland egenföretagare samt den duala inkomstskattereformen i Finland 1993.

Sökord: individers beteende, marginalskatter, avdrag och pensionsförsäkringar.

36

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

Kontaktuppgifter:

Håkan Selin, fil.dr, forskare

Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen

Hakan.selin@nek.uu.se, 018-471 11 31

2.16.6Arbetsmarknadsekonomi och offentlig ekonomi

Sökord: arbetslöshet, arbetslöshetsförsäkring och andra socialförsäkringar, skatters effekter på lönebildning, sysselsättning och inkomster, utbildningsekonomi.

Kontaktuppgifter:

Bertil Holmlund, professor

Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen

Bertil.Holmlund@nek.uu.se, 018-471 11 22

http://www.nek.uu.se/faculty/Holmlund/index.html

2.16.7 Effekter av statsbidrag på kommunala skatter och utgifter

Utvärderat effekten av maxtaxan i förskolan, med avseende på samhällsekonomi. Har forskat på kommunstorlek utifrån demokratiaspekt, även syn på skattenivå. Forskar om kommunal ekonomi och sambandet mellan stat och kommuner. Har även studerat hur statliga bidrag påverkar kommunala skattesatser kontra kommunala satsningar. Kommunal beskattning. Planerar också under kommande år att utvärdera arbetsutbudseffekter av jobbskatteavdraget.

Sökord: maxtaxa och jobbskatteavdraget.

Kontaktuppgifter:

Eva Mörk, docent

Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen /IFAU

Eva.mork@nek.uu.se, Eva.mork@ifau.uu.se, 018-471 70 72

http://www.ifau.se/templates/Page.aspx?id=6399

2.16.8Internationell skatterätt och EG-skatterätt

Mitt ämnesområde är svensk och internationell företagsbeskattning och EG- skatterätt. Skatteavtalsrätt ingår i mitt forskningsområde. För närvarande forskar jag om beskattning av finansiella instrument.

Sökord: företagsbeskattning och finansiella instrument.

Kontaktuppgifter:

Mattias Dahlberg, professor

Uppsala universitet, juridiska institutionen

Mattias.dahlberg@jur.uu.se, 018-471 19 80

37

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

2.16.9Mervärdesskatterätt

Forskar främst inom områdena mervärdesskatterätt, som är en del av EG- skatterätten, skatteprocess och skatteförfarande. Även vissa publikationer inom företags beskattningens område.

Sökord: mervärdesskatt, EG-skatterätt, skatteprocess, skatteförfarande, företagsbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Eleonor Alhager, docent

Uppsala universitet, juridiska institutionen

Eleonor.Alhager@jur.uu.se, 018-471 20 66, 0704-44 40 90

http://www.jur.uu.se/staff/default.aspx?action=visa&id=624

2.16.10 Utflyttningsskatter inom ramen för internationell personbeskattning

Fenomenet utflyttningsskatt behandlas utifrån en rad olika perspektiv varav intern svensk rätt, skatteavtalsrätt samt EG-rätt är huvudperspektiven.

Sökord: utflyttningsskatter (exitskatt), internationell skatterätt, EG-skatterätt, skatteavtalsrätt, personbeskattning.

Kontaktuppgifter:

Katia Cejie, doktorand

Uppsala universitet, juridiska institutionen

Katia.Cejie@jur.uu.se, 018-471 20 63

http://www.jur.uu.se/staff/default.aspx?action=visa&id=667

2.16.11 Mervärdesbeskattning och innebörden av EG-rättens neutralitetsprincip

Sökord: mervärdesskatt, EG-skatterätt, EG-rätt, internationell skatterätt.

Kontaktuppgifter:

Mikaela Sonnerby, doktorand

Uppsala universitet, juridiska institutionen

Mikaela.Eriksson@jur.uu.se, 018-471 76 68

http://www.jur.uu.se/staff/default.aspx?action=visa&id=1285

2.16.12Kommunala skatter

Kommunala skatter, t.ex. Vad bestämmer de kommunala skattesatserna? Vilken effekt har generella statsbidrag på den kommunala skattesatsen? Existerar det någon skattekonkurrens mellan svenska kommuner? Jag håller just nu på med att starta ett forskningsprojekt som ska studera incitamentseffekterna på de kommunala skattesatserna av skatteutjämningssystemet.

38

2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2008/09:RFR6

Sökord: kommunala skatter, skattekonkurrens mellan kommuner, effekter av generella statsbidrag, effekter av skatteutjämningsbidrag.

Kontaktuppgifter:

Matz Dahlberg, professor

Uppsala universitet, IBF och nationalekonomiska institutionen matz.dahlberg@nek.uu.se, 018-471 00 00 http://www.nek.uu.se/cgi/StaffPage.pl?PId=82

2.16.13Skatterätt

Beskattning av bolag och företagsgrupper, EU och harmoniseringen av skattelagstiftningen samt skatteavtalsrätt.

Sökord: svensk och internationell företagsbeskattning, internationell beskattning, EG-skatterätt, komparativ skatterätt, skatteavtal.

Kontaktuppgifter:

Bertil Wiman, professor

Uppsala universitet, juridiska institutionen

Bertil.wiman@jur.uu.se, 018-471 76 60, 070-485 02 44

2.16.14Undanröjande av internationell dubbelbeskattning

Projektet, som är en rättsvetenskaplig studie, syftar till att analysera, systematisera och utvärdera det svenska systemet för undanröjande av internationell dubbelbeskattning. I fokus står reglerna om avräkning av utländsk skatt i avräkningslagen och i de svenska skatteavtalen. Den EG-rättsliga inverkan på området studeras också.

Sökord: internationell dubbelbeskattning, avräkning av utländsk skatt, avräkningslagen, skatteavtal.

Kontaktuppgifter:

Martin Berglund, doktorand

Uppsala universitet, juridiska institutionen martin.berglund@jur.uu.se, 018-471 20 62 http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=1314

2.17Växjö universitet

2.17.1Skatter, medier, medborgare

Projektet studerar å ena sidan medierapportering om skatter, å andra sidan medborgares uppfattningar om skatter. I båda fallen används diskursanalys för att synliggöra grundläggande tankestrukturer. I en inledande fas analyse-

39

2008/09:RFR6 2 SKATTEFORSKNING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

ras svenska nyhetsmedier i en serie fallstudier, därefter grupper av medborgare. Slutligen behandlas relationen mellan medier och medborgare och allmänna föreställningar om skatter.

Sökord: skatter, massmedier, opinion, diskurs, diskursanalys.

Kontaktuppgifter:

Dino Viscovi

Växjö universitet, institutionen för samhällsvetenskap dino.viscovi@vxu.se, 0470-70 85 57

2.18Örebro universitet

2.18.1 Miljöskatter, trafikbeskattning, kapitalinkomstbeskattning, paneldata, allmänjämviktsmodell

Vid Örebro universitet bedrivs skatteforskning i nationalekonomi. Forskningen är utpräglat empirisk, inriktad på skattebetalares beteenden och/eller samhällsekonomiska effekter av skatter. För detta analyseras stora individ- eller företagsbaserade paneldatabaser som ofta hämtas från registerdata. Ytterligare en metodik är s.k. beräkningsbara allmänjämviktsmodeller i vilka indirekta effekter av skatteförändringar kan studeras. Aktuella forskningsprojekt behandlar: Effekter av ändrade regler för reavinst- och kapitalinkomstbeskattning; regional analys av effekter av klimat- och transportbeskattning; fördelningseffekter av skattereformer i afrikanska länder; förutsättningar och effekter för ändrad beskattning av trafikförsäkringar. Universitetets forskare är även delaktiga i utvärderingen av trängselskatten i Stockholm (både försöket och det permanenta systemet).

Sökord: miljöskatter, trafikbeskattning, kapitalinkomstbeskattning, paneldata, allmänjämviktsmodell.

Kontaktuppgifter:

Lars Hultkrantz, professor Örebro universitet

lars.hultkrantz@bredband.net, 019-30 14 16 http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____18986.aspx

40

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2004/05–2005/06
2004/05:RFR1 TRAFIKUTSKOTTET  
  Transportforskning i en föränderlig värld  
2004/05:RFR2 NÄRINGSUTSKOTTET  
  Statens insatser för att stödja forskning och utveckling i små företag
  Rapport till riksdagens näringsutskott  
2004/05:RFR3 KONSTITUTIONSUTSKOTTET  
  Nationella minoriteter och minoritetsspråk  
2004/05:RFR4 SKATTEUTSKOTTET  
  Skatteutskottets offentliga seminarium om skattekonkurrensen den
  15 mars 2005  
2005/06:RFR1 JUSTITIEUTSKOTTET  
  Brottsskadeersättning och skadestånd på grund av brott.
  Undersökning av skillnader mellan beslutad brottsskadeersättning
  och av domstol sakprövat skadestånd  
2005/06:RFR2 JUSTITIEUTSKOTTET  
  Särskild företrädare för barn  
  Uppföljning om tillämpningen av lagen (1999:997) om särskild
  företrädare för barn  
2005/06:RFR3 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion – en uppfölj-
  ning  
2005/06:RFR4 KONSTITUTIONSUTSKOTTET  
  Regeringsmakt och kontrollmakt.  
  Offentligt seminarium tisdagen den 15 november 2005 anordnat av
  konstitutionsutskottet  
2005/06:RFR5 KULTURUTSKOTTET  
  Statsbidrag till teater och dans  
  En uppföljning av pris- och löneomräkningens konsekvenser
2005/06:RFR6 UTRIKESUTSKOTTET  
  Utrikesutskottets uppföljning av det multilaterala utvecklingssamar-
  betet  
2005/06:RFR7 TRAFIKUTSKOTTET  
  Sjöfartsskydd  
  En uppföljning av genomförandet av systemet för skydd mot grova
  våldsbrott gentemot sjöfarten  
2005/06:RFR8 UTRIKESUTSKOTTET  
  Vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsområde
2005/06:RFR9 NÄRINGSUTSKOTTET  
  Näringsutskottets offentliga utfrågning om elmarknaden den 18 maj
  2006  
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2006/07–2007/08
2006/07:RFR1 FINANSUTSKOTTET  
  En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995–2005
2006/07:RFR2 UTRIKESUTSKOTTET OCH MILJÖ- OCH JORDBRUKS-
  UTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning den 12 december 2006 om en gasledning i
  Östersjön – fakta om projektet – internationell rätt – tillvägagångs-
  sätt vid tillståndsprövning  
2006/07:RFR3 TRAFIKUTSKOTTET  
  Trafikutskottets uppföljning av flyttning av fordon  
2006/07:RFR4 TRAFIKUTSKOTTET  
  Trafikutskottets offentliga utfrågning om trafiklösningar för Stock-
  holmsregionen  
2006/07:RFR5 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om förutsättningarna för att bedriva småskalig
  livsmedelsproduktion  
2006/07:RFR6 KULTURUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning på temat Var går gränsen för den konstnärliga
  friheten?  
2006/07:RFR7 UTRIKESUTSKOTTET  
  Sveriges deltagande i EU:s biståndspolitik  
2006/07:RFR8 SKATTEUTSKOTTET  
  Uppföljning av kvittningsregeln för nystartade företag
2006/07:RFR9 SOCIALUTSKOTTET  
  Socialutskottets offentliga utfrågning på temat hiv/aids torsdagen
  den 15 februari 2007  
  (Omtryck, tidigare utgiven som 2006/07:URF4)  
2007/08:RFR1 SKATTEUTSKOTTET  
  Inventering av skatteforskare 2007  
2007/08:RFR2 TRAFIKUTSKOTTET  
  Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur – en forskningsöver-
  sikt  
2007/08:RFR3 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Uppföljning av de fiskepolitiska insatsernas resultat och konsekven-
  ser för företag inom fiskeområdet  
2007/08:RFR4 SOCIALUTSKOTTET  
  Socialutskottets offentliga utfrågning på temat våld mot äldre, den
  19 september 2007  
2007/08:RFR5 TRAFIKUTSKOTTET  
  Uppföljning av hur stormen Gudrun hanterats inom transport- och
  kommunikationsområdet  
2007/08:RFR6 FÖRSVARSUTSKOTTET  
  Utvärdering av 2004 års försvarspolitiska beslut  
2007/08:RFR7 SKATTEUTSKOTTET  
  Öppet seminarium om attityder till skatter  
2007/08:RFR8 FÖRSVARSUTSKOTTET  
  Forskning och utveckling inom försvarsutskottets ansvarsområde
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2007/08
2007/08:RFR9 JUSTITIEUTSKOTTET  
  Uppföljning av Kriminalvårdens behandlingsprogram för män som
  dömts för våld i nära relationer  
2007/08:RFR10 TRAFIKUTSKOTTET  
  Trafikutskottets offentliga utfrågningar hösten 2007 om trafikens
  infrastruktur  
2007/08:RFR11 KONSTITUTIONSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning den 22 november 2007 om tillstånd för digital
  marksänd tv  
2007/08:RFR12 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om förutsättningarna för att låta transportsek-
  torn omfattas av ett system med handel av utsläppsrätter  
2007/08:RFR13 SKATTEUTSKOTTET  
  Skatteutskottets uppföljning av skogsbeskattningen  
2007/08:RFR14 TRAFIKUTSKOTTET  
  Förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpå-
  verkan  
2007/08:RFR15 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET  
  Äldreförsörjningsstödet i dagspressen 2002–2007  
2007/08:RFR16 TRAFIKUTSKOTTET  
  Anpassningen av trafikens infrastruktur när klimatet förändras
2007/08:RFR17 RIKSDAGENS UTSKOTT  
  Riksdagens framtidsdag 2008 – konferensrapport  
2007/08:RFR18 SOCIALUTSKOTTET  
  Socialutskottets offentliga utfrågning på temat Tillgänglighet inom
  hälso- och sjukvården  
2007/08:RFR19 FINANSUTSKOTTET  
  Finansutskottets offentliga utfrågning Statlig arbetsgivarpolitik och
  jämställdhet  
2007/08:RFR20 NÄRINGSUTSKOTTET OCH KULTURUTSKOTTET  
  Näringsutskottets och kulturutskottets offentliga utfrågning om
  upphovsrätt på Internet  
2007/08:RFR21 TRAFIKUTSKOTTET OCH FÖRSVARSUTSKOTTET  
  Trafikutskottets och försvarsutskottets offentliga utfrågning om IT-
  säkerhet  
2007/08:RFR22 FÖRSVARSUTSKOTTET  
Försvarsutskottets offentliga utfrågning om kärnvapen och radio-
 
  logiska hot  
2007/08:RFR23 KONSTITUTIONSUTSKOTTET  
  Utvärdering av det kommunala partistödet  
2007/08:RFR24 KULTURUTSKOTTET  
  Kulturutskottets offentliga utfrågning om de fem nationella minori-
  teternas kultur  
2007/08:RFR25 FÖRSVARSUTSKOTTET  
  Försvarsutskottets offentliga utfrågning om utvärdering av 2004 års
  försvarspolitiska beslut  
2007/08:RFR26 TRAFIKUTSKOTTET  
  Trafikutskottets offentliga utfrågning om godstransporter  
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2008/09
2008/09:RFR1 KULTURUTSKOTTET  
  Uppföljning av pensionsvillkoren inom scenkonstområdet  
2008/09:RFR2 SOCIALUTSKOTTET  
  Socialutskottets offentliga utfrågning på temat hemlöshet  
  den 17 september 2008  
2008/09:RFR3 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Uppföljning av statens insatser inom havsmiljöområdet  
2008/09:RFR4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Fiskpopulationer i svenska vatten. Hur påverkas de av fiske,  
  övergödning och miljögifter?  
2008/09:RFR5 TRAFIKUTSKOTTET  
  Inventering av pågående forskning inom transportområdet 2008