Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Uppdraget innebär att en mångfacetterad verksamhet bedrivs inom förvaltningen. Förutom de direkt kammar- och ledamotsanknutna uppgifterna, som är unika, svarar man även för de uppgifter som följer av att riksdagsförvaltningen är en statlig myndighet.

Huvuduppgiften är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla den service och de resurser som behövs för riksdagsorganens verksamhet. Genom god planering i kombination med hög flexibilitet ska förvaltningen medverka till att riksdagsarbetet kan bedrivas effektivt. Det utvecklingsarbete som inleddes 2007 av en ny modell för verksamhetsstyrning och nya former för planering och uppföljning har fortsatt 2008.

Årets serviceenkäter genomfördes med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB). Genom samarbetet med SCB ges möjligheter till jämförelser av resultatet med andra organisationer och myndigheter. Undersökningen visade att det fanns en stor uppskattning för det stöd och den service förvaltningen erbjuder. Högt betyg gavs exempelvis åt förvaltningens bemötande av ledamöterna.

Förvaltningen ser därmed resultatet som tillfredsställande och som en viktig del i resultatbedömningen av arbetet att svara för väl fungerande stöd och service till kammare och utskott, till ledamöter, partikanslier, riksdagsorgan samt till den egna förvaltningen.

Krisen på finansmarknaden 2008 gjorde avtryck även i riksdagsarbetet. Förslag från regeringen med anledning av denna kris som mycket skyndsamt behövde behandlas av riksdagen är, tillsammans med hanteringen av ett par andra uppmärksammade riksdagsärenden, exempel där kraven på flexibilitet varit mycket högt ställda.

Arbetet med att införa ett miljöledningssystem har satt sin prägel på arbetet under året. Det har varit ett av de prioriterade områdena för verksamheten. I mars fattades beslut om en miljöpolicy och övergripande miljömål. All personal inom riksdagsförvaltningen har fått grundläggande miljöutbildning. Konkret har miljöarbetet så här långt resulterat i bl.a. minskad elförbrukning respektive minskad energiförbrukning för uppvärmning samt att miljövänligare städhjälpmedel används. Dessutom har tryckningen av snabbprotokollen begränsats av miljöskäl. Ambitionen är att riksdagsförvaltningen ska kunna miljöcertifieras våren 2009.

Ett annat prioriterat område 2008 var förberedelserna för EU-ordförandeskapet hösten 2009. En budget för riksdagsförvaltningens arrangemang med anledning av ordförandeskapet ingår i internbudgeten för 2009. För samordning av frågor som rör ordförandeåret finns en särskild organisation i förvaltningen under ledning av en styrgrupp bestående av talmannen och gruppledarna.

En angelägen uppgift är att sprida kunskap och information om vad riksdagen gör och beslutar. Skolverksamheten och webben är viktiga verktyg för detta. En uppföljning av riksdagens webbplats visar att de flesta som besöker webbplatsen hittar vad de söker.

Riksdagens beslut att erbjuda resebidrag för skolbesök i riksdagen hann under 2008 inte ge några större effekter. Under hösten beviljades och utbetalades resebidrag till tre skolklasser som besökte riksdagen. Intresset inför 2009 är dock betydligt större, redan under hösten beviljades 19 skolor resebidrag för studiebesök under våren 2009.

Under året har arbetet med att tydliggöra kopplingen mellan uppdrag, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av verksamheten inom förvaltningen i relation till såväl ansvarsförhållanden som anslagsförbrukning fortskridit.

I kombination med att en ny styrprocess för IT-verksamheten har införts, blir effekten, förutom en ökad effektivisering, även en tydligare prioritering mellan IT-projekt och därmed även viss fördröjning i form av senarelagda projektstarter. Att projekt senareläggs innebär, förutom en ökad kvalitetssäkring, att även anslagsförbrukningen skjuts på framtiden.

Inom fastighetsområdet har inte hela budgeten utnyttjats då vissa projekt blivit mer omfattande och andra, i vissa fall kostsamma, därför har senarelagts.

I balansräkningen ökar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, med drygt 500 miljoner kronor. Från och med 2008 ingår i posten även eventuella framtida efterlevandepensioner samt de nuvarande EU-parlamentarikernas pensionsskuld. Till detta kommer att hela pensionsskulden har ökat med anledning av ändringar i Finansinspektionens ränte- och dödlighetsantaganden avseende pensionsberäkningar.

Sammanfattningsvis har 91 % av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2008. Anslagssparandet uppgår till 128 miljoner kronor.

Trots en lägre anslagsförbrukning än budgeterat kan sägas att riksdagsförvaltningen under 2008 i allt väsentligt fullgjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen, instruktionen för riksdagsförvaltningen samt av riksdagsstyrelsen.

Resultatsammanfattning

Riksdagsförvaltningen har under 2008 svarat för stöd till riksdagens arbete. Detta har skett i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen (RF), i riksdagsordningen (RO), i riksdagsförvaltningens instruktion, med tillhörande författningar och föreskrifter på riksdagsområdet. Styrande har också varit anslagsdirektivet samt de av styrelsen därutöver beslutade uppdragen. Särskilda insatser har gjorts inom de prioriterade områden som riksdagsstyrelsen fastställt i planeringsanvisningarna.

För redovisningen av riksdagsförvaltningens resultat har följande underlag använts:

anslagsförbrukning och annan ekonomisk uppföljning

enkätundersökning av synen på riksdagsförvaltningens stöd och service

andra utvärderingar, exempelvis av webbplatserna

en uppföljning av arbetet inom de av styrelsen prioriterade områdena

resultatet av de uppdrag styrelsen givit förvaltningen.

Verksamheten redovisas fördelad på uppdragsområden, där anges hur arbetet inom dessa har bidragit till att genomföra verksamhet så att riksdagsförvaltningens övergripande mål uppfylls.

Resultatredovisning

Förutsättningar för verksamheten

Styrning och ledning

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen överlägger talmannen med utskottens och EU-nämndens ordföranden i frågor av gemensamt intresse.

Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i instruktionen för förvaltningen samt i annan lagstiftning och föreskrifter rörande riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande och tio ledamöter valda av riksdagen. I riksdagsstyrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledare för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. Rådet är ett organ där samråd mellan förvaltningen och ledamöter sker i administrativa frågor.

Anslagsdirektiv och andra styrelsebeslut

Riksdagen har beslutat om anslag för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2008. Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv till riksdagsförvaltningen inför 2008 angivit ett övergripande verksamhetsmål och ett antal ekonomiska mål men inga verksamhetsanknutna uppdrag. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Med utgångspunkt i riksdagsordningen samt i instruktionen har riksdagsstyrelsen i mars 2008 formulerat riksdagsförvaltningens fem huvuduppdrag enligt följande:

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

Förutsättningar för resultatredovisningen

I syfte att tydliggöra och förenkla planering och uppföljning av verksamheten fastställde riksdagsstyrelsen vid sammanträdet i mars 2008 hur de fem huvuduppdragen, formulerade som uppdragsområden, ska följas upp. I resultatredovisningen redovisas därför verksamhetens resultat fördelat på dessa områden. Uppdragsövergripande verksamheter samt av styrelsen givna övriga uppdrag redovisas under egna avsnitt.

Tabell: Uppdragsområden och uppföljning

Avsnitt	Uppdragsområde	Uppföljning	Mål/mått
2.5	Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.	Statistik Serviceenkät Annan uppföljning	Volymen avklarad Nöjdhet (NKI) Klarat ålagda uppgifter
2.6	Stöd och service till leda- möter och partikanslier	Serviceenkät Annan uppföljning	Nöjdhet (NKI) Efterlevnad
2.7	Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete	Undersökningar Utvärderingar och uppföljningar	Förtroende för riksdagen som institution Kunskap om riksdagen Nöjdhet (NKI)
2.8	Vård och bevarande av byggnader och samlingar	Genomförda åtgärder	Uthålligt användbara byggnader och samlingar
2.9	Myndighet och arbetsgivare	Medarbetarenkät Myndighetsjämförelser Specialfrågor/planer Utvärderingar och uppföljningar	Nöjdhet (NMI, NKI) Revision m.m. Sjukfrånvaro etc. Genomfört/uppnått mål

Förutom beslut om anslagsdirektiv för 2008 har riksdagsstyrelsen i planeringsanvisningarna för 2008 angivit vissa uppdrag för verksamhetsåret i form av prioriteringar inom följande områden:

Digital långtidsarkivering

EU-ordförandeskapet

Miljöledningsarbete

Moderna och ändamålsenliga sammanträdes- och konferenslokaler

Mångfald

Riksdagsförvaltningens IT-verksamhet

Riksdagskommittén

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Säkerhet och sårbarhet

Tillgänglighet och kommunikation

Tillgänglighet till riksdagens byggnader

Resultatet av årets arbete inom dessa områden redovisas under avsnitt 2.10 Prioriterade områden.

Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. I avsnitt 2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. redovisas en lägesrapport för de uppdrag som förväntas få stor ekonomisk betydelse för förvaltningen, betydelse för ledamöters möjlighet att utföra sitt uppdrag eller kan komma att leda till förslag från riksdagsstyrelsen om förändringar i lag m.m.

Resterande uppdrag redovisas i riksdagsförvaltningens tertialuppföljningsrapport III, den s.k. helårsrapporten. Helårsrapporten innehåller förutom denna redovisning även genomgång av miljöledningssystemet, lägesavstämningar av de prioriterade områdena och pågående projekt samt en fördjupad analys av årets anslagsförbrukning och uppgifter om framtida ekonomiska åtaganden.

I Riksdagens årsbok för 2007/08 lämnas en närmare redogörelse för riksdagsarbetet.

Uppföljningar

Arbetet med att utveckla planeringen, uppföljningen och styrningen av verksamheten har fortsatt under året. De metoder för uppföljning av verksamheten som riksdagsstyrelsen fastställde i mars 2008 har delvis kunnat användas redan i föreliggande årsredovisning.

Förutom månatliga, tertialvisa och årliga uppföljningar i form av statistik och nöjdhetsmätningar sker även löpande uppföljningar av verksamheten vid möten mellan riksdagsledamöter och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrelsen, i ledamotsrådet, vid gruppledarmöten, vid möten med partigruppskanslierna och utskottsordförandena samt vid beredningar med talmannen.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet

Av föreskrift (RFS 2006:10) om tillämpning av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (rea-lagen) 7 kap. 7 § framgår att avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas.

För riksdagsförvaltningen innebär detta att en särredovisning sker av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskostnader för riksdagstrycket och tidningen Riksdag & Departement samt motsvarande kostnader och intäkter för fastighetsverksamheten. Särredovisningen sker i anslutning till respektive verksamhetsbeskrivning.

Anslagsdirektivens återrapporteringskrav

Redovisning av ekonomiska mål för avgiftsbelagd verksamhet

Nedan följer en kort redovisning av de ekonomiska målen för riksdagsförvaltningens avgiftsbelagda verksamhet:

Tabell: Uppföljning av ekonomiska mål för avgiftsbelagd verksamhet

Avsnitt	Verksamhet	Mål	Måluppfyllelse
2.6 och 2.8	Fastighets-verksamheten	1) Hyrorna för de kommersiella lokalerna, dvs. lokaler som nyttjas av butiker och restauranger, ska sättas på marknadsmässiga grunder. 2) Lägenhetshyrorna ska sättas enligt bruksvärdesprincipen, dvs. följa utvecklingen inom allmännyttan. 3) Hyran för ersättarrummen ska täcka kostnader för sänglinne, handdukar, lokalvård, hushållsel och gemensam tv (jfr 28 och 42 §§ föreskriften RFS 2005:9 om arbetsrum och övernattningsbostäder för riksdagens ledamöter och ändringsföreskrift (RFS 2006:7).	1) Ja 2) Ja 3) Under året har ingen uthyrning skett av ersättarrummen. De ekonomiska målen för fastighetsverksamheten har uppnåtts.
2.5	Riksdagstrycket	Avgiften ska relateras till dokumentens omfattning och distributionskostnad.	Ja, enligt RFS 2002:6, där det framgår att riksdagsförvaltningen beslutar om avgiftssättningen. Det ekonomiska målet för riksdagstrycket har uppnåtts.
2.6	Barnverksamheten	Avgiften för barnens måltider ska vara procentuellt anpassad efter riksdagsrestaurangens pris för lunch i självserveringen. Avgiften faktureras ledamoten.	Ja. Det ekonomiska målet för barnverksamheten har uppnåtts.
2.6	Utrustning till partikanslierna	Avgiften ska täcka kostnader för viss teknisk utrustning till partikanslierna.	Delvis, översyn av principerna för avgiftssättning pågår. Det ekonomiska målet har delvis uppnåtts.

Kvarvarande återrapporteringskrav från 2006 års anslagsdirektiv

Avgiftsbestämt pensionssystem m.m. (uppdrag 2)

Riksdagsstyrelsen tillsatte i slutet av år 2005 en utredare med uppdrag att ytterligare utreda förslaget om ett avgiftsbestämt pensionssystem för riksdagens ledamöter och att ge förslag på nya regler om efterlevandepension med anledning av ett sådant pensionssystem.

Arbetet avrapporterades våren 2007 och en ny utredare tillsattes hösten 2007 med uppdrag att ta fram förslag till ett förmånsbestämt pensionssystem. Ett förslag i enlighet med resultatet av beredningen lämnades till riksdagsstyrelsen den 24 september 2008. Styrelsen beslutade att sända ut förslaget på remiss. Remisstiden utgick den 15 december. Förslaget bereds därefter vidare med sikte på en framställning till riksdagen under våren 2009.

Redovisning av resultatet

I tabellen nedan framgår riksdagsförvaltningens kostnader, intäkter och transfereringar för verksamhetsgrenen, Stödet till den parlamentariska processen.

Tabell: Intäkter, kostnader och transfereringar (miljoner kronor)

	2008	2007	2006
Intäkter	44	42	56
Kostnader	–1 526	–1 168	–1 197
Nettokostnad	–1 482	–1 126	–1 142

Transfereringar	–431	–415	–420
Totalt	–1 913	–1 583	–1 617

Utöver de nedlagda kostnaderna, 1 526 miljoner kronor, har 431 miljoner kronor utbetalats i form av stöd och bidrag, främst som stöd till partigrupperna i riksdagen (244 miljoner kronor) samt som stöd till politiska partier (172 miljoner kronor).

Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvaltningens fastigheter, 19 miljoner kronor och försäljning av riksdagstryck 8 miljoner kronor.

Årets serviceenkäter

Med undantag av valår följs riksdagsförvaltningens service och stöd till ledamöterna, till anställda vid partigruppernas kanslier samt till den egna förvaltningen upp genom årliga enkätundersökningar.

Årets serviceenkäter – ny modell

Serviceenkäter genomfördes under hösten 2008 med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB). Genom samarbetet med SCB ges möjligheter till jämförelser av resultatet med andra organisationer och myndigheter. En konsekvens av valet av samarbetspartner är att det s.k. nöjdkundindexet (NKI) beräknas annorlunda än tidigare år. Det är därför inte möjligt att direkt jämföra med tidigare års resultat. Dock kan t.ex. den jämförelsen göras att det fortfarande ges höga betyg för informationsdisken i Bankhallen medan man är mindre nöjd med luften och ventilationen i arbetsrummen.

Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten. För att bestämma NKI ställs tre frågor för helheten. Dessa frågor är standardiserade, vilket gör att jämförbarheten är stor med andra undersökningar.

Varje faktor mäts med flera frågor som belyser aspekter av respektive faktor/verksamhetsområde, se tabell nedan, De enskilda faktorernas betygsindex. Betyg sätts på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg.

Resultaten redovisades dels i form av betyg (1-10) för de enskilda frågorna, dels i form av ett betygsindex (0-100), dvs. ju högre betygsindex, desto bättre betyg.

Betygsindex under 40 har av SCB klassats som ”inte godkända”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”.

Årets serviceenkäter – resultatet

Trots bortfallet, 42 %, av svarande bedömer SCB att tillförlitligheten är hög. I de bortfallsundersökningar som SCB genomfört för andra undersökningar ser resultatfördelningen vanligtvis något bättre ut för den som inte svarat på enkäten i första skedet än för den grupp som har besvarat undersökningen. SCB:s slutsats är därför att bortfallet vanligtvis försämrar resultatet.

Det helhetsbetyg (NKI) på 81 som ledamöterna ger förvaltningen är enligt SCB mycket bra. Bra är även helhetsbetygen som ges av de andra grupperna. Förvaltningen har dock valt att fokusera på ledamöternas nöjdhet.

Tabell: Helhetsbedömning

	Ledamöter	Partikansli-anställda	RDF-anställda
Svarsandel	58 %	47 %	71 %
Helhetsbetyg (NKI)	81	72	67

Ett betygsindex på 89 för förvaltningens bemötande av ledamöterna är även det ett mycket bra resultat.

Så gott som samtliga faktorer, se tabellen nedan, har ett betygsindex över ”nöjdgränsen” 55. Dessutom är många faktorers betygsindex över 75, vilket motsvarar väl godkänt. Förvaltningen ser därmed resultatet som mycket tillfredsställande och som en viktig del i resultatbedömningen av det arbete som genomförs i syfte att svara för väl fungerande stöd och service till kammare och utskott, till ledamöter, partikanslier, riksdagsorgan samt till den egna förvaltningen.

Tabell: De enskilda faktorernas betygsindex

	Ledamöter	Partikansli-anställda	RDF-anställda
Bemötande	89	80	81
Kompetens	84	81	73
Service	82	78	77
Friskvård och hälsa	78	75	80
Snabbhet	77	68	57
Information	77	74	75
Löner, arvoden och övriga ersättningar	76	–	–
Utbildning och seminarier	74	75	71
Teknisk utrustning	70	60	77
Säkerhet	69	61	70
Lokaler	66	54	63

Motsvarande serviceenkäter besvarades under 2007 respektive 2005 av ledamöter och under 2007 respektive 2004 av anställda vid partigruppernas kanslier, men då (som anförts i det föregående) med en annan mätmetod.

Förutom dessa uppföljningar genomför flera organisatoriska enheter egna enkäter, uppföljningar och utvärderingssamtal i syfte att utveckla verksamheten.

Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Uppdraget syftar till ett väl fungerande direkt stöd till det parlamentariska arbetet i kammare, utskott och de interparlamentariska delegationerna. De verksamheter som främst berörs är utskottens och EU-nämndens kanslier samt delar av kammarkansliet, internationella kansliet och tryckerienheten.

Följande har särskilt beaktats:

att kammarens och utskottens arbete har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO) och gällande praxis

att stödet till ledamöterna inom detta område har varit gott (serviceenkät)

att pappersförbrukningen har minskat motsvarande uppställt miljömål

Område

Uppföljning

Mål/mått

Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Statistik

Serviceenkät

Annan uppföljning

Volymen avklarad

Nöjdhet (NKI)

Klarat ålagda uppgifter

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2008 säkerställt att riksdagen kunnat fullgöra sina uppgifter enligt RF och RO.

Dokument har i stort sett producerats, publicerats och distribuerats i tid till kammare och utskott. Utskottens och kammarens planering har liksom tidigare år i viss utsträckning fått revideras, främst på grund av att propositionsavlämnandet har avvikit från vad som aviserats.

Kammarens arbetsplaner har med vissa revideringar kunnat hållas och inkomna dokument har behandlats korrekt. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Miljömålet: Minskad pappersförbrukning med 10 % under åren 2008-2011, (varav 3 % 2008) har inte kunnat mätas utan kommer att kunna följas upp 2009 i samband med tertial 1. Tryckningen av snabbprotokollen har dock begränsats genom att kammarupplagan har minskats från 510 till 260 exemplar. Även propositionernas upplaga har minskat med 5 % under 2008.

Ledamöterna lämnar i serviceenkäten mycket höga värden för service och kompetens inom beslutsprocessen.

Väl fungerande stöd till kammaren

Kammarens arbetsplaner har med viss revidering kunnat hållas och inkomna dokument har hanterats korrekt. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Propositioner och skrivelser

Sammanlagt inkom 186 stycken aviserade propositioner och skrivelser till riksdagen 2008.

Tabell: Inkomna propositioner och skrivelser 2008

Departement	Aviserade, i tid	Aviserade, sena	Ej aviserade
Statsrådsberedningen	2	1	1
Justitiedepartementet	29	11	5
Utrikesdepartementet	8	8	2
Försvarsdepartementet	1	2	–
Socialdepartementet	16	7	1
Finansdepartementet	39	7	6
Utbildningsdepartementet	2	5	1
Jordbruksdepartementet	5	1	-
Miljödepartementet	4	3	1
Näringsdepartementet	15	5	6
Integrations- och jämställdhetsdepartementet	4	–	1
Kulturdepartementet	1	–	–
Arbetsmarknadsdepartementet	10	–	1
Totalt	136	50	25

Kammarens arbetsvolym

Kammarens arbetsvolym under 2008 visar på ett något ökat antal kammartimmar jämfört med 2007 (ca 5 %). Ökningen ligger väsentligen på tiden för ärendedebatter. Antalet motioner under allmänna motionstiden var det högsta under valperioden.

Tabell: Plenitimmar

	2008	2007
Ärendebehandling	355	318
Voteringar	12	13
Interpellationssvar	275	283
Information från regeringen	9	4
Frågestund	25	24
Debatter m.m.	73	74
Övrigt	7	7
Totalt	756	723

Tabell: Till kammarkansliet inlämnade dokument 2008

	Antal
Propositioner	177
Skrivelser	34
Framställningar	13
Redogörelser	26
Följdmotioner	305
Motioner från allmänna motionstiden	3 678
Motioner med anledning av händelse av större vikt	3
Interpellationer	781
Skriftliga frågor	1 548
Behandlade betänkanden	321
Behandlade utlåtanden	16
EU-dokument	1 593

Den sista dagen för inlämnande av interpellationer före sommaruppehållet, tisdagen den 13 maj, inkom 107 interpellationer. Det stora antalet interpellationer gjorde att kammarens sammanträdesplan med kort varsel fick revideras så att ytterligare dagar togs i anspråk för kammarsammanträden i juni.

På grund av att interpellationerna varit ojämnt fördelade över året har det funnits tillfällen under året då det inte funnits utrymme i kammaren för statsråd att besvara interpellationer i tid.

Propositioner med skyndsam behandling i riksdagen

Regeringen har under hösten lämnat fem propositioner för vilka man föreslagit förkortad motionstid. Riksdagen har godkänt den förkortade motionstiden (2-6 dagar) och propositionerna med tillkommande följdmotioner har fått en skyndsam behandling. Beredningstiden i riksdagen för dessa ärenden har uppgått till mellan 6 och 15 dagar, mot normalt 6 till 8 veckor. Förslagen hade alla sin bakgrund i den uppkomna krisen på de internationella finansmarknaderna.

Sommarinterpellationer

För andra året i rad pågick en försöksverksamhet med interpellationer under augusti och september. 48 interpellationer har lämnats in i under årets försöksperiod (varav en återtagits). Motsvarande antal vid förra årets försöksperiod var 55 interpellationer. Varje torsdag från den 16 augusti till den 11 september har kammaren hållit debatter med interpellationssvar. På grund av ombyggnad av entréerna i Västra riksdagshuset har dessa i år varit i Andrakammarsalen.

Sena kammarsammanträden

Kammarens sammanträde avslutas i normalfallet senast kl. 23.00. Torsdagen den 20 november behandlades utrikesutskottets betänkande om Lissabonfördraget (UU8). Debatten tog längre tid än vad som beräknats och kammarens sammanträde avslutades först kl. 23.25 efter votering i ärendet där man bl.a. godkände EU:s Lissabonfördrag. Med anledning av den sena kvällsvoteringen hölls många funktioner i Riksdagshuset öppna som service till riksdagens ledamöter och för massmedier som följde debatten.

Interpellationsdebatterna har också i vissa fall tagit längre tid än beräknat, vilket medfört att kammarsammanträdena av det skälet vid några tillfällen hållit på längre än till 23.00.

Teckentolkning av interpellationsdebatter

Fyra interpellationsdebatter har teckentolkats under perioden. Teckentolkningen har visats på storbildskärmarna i salen, på internteve och via webbsändningar.

Väl fungerande votering

Voteringen den 5 mars fick avbrytas i ca 5 minuter på grund av tekniska problem. Händelsen ledde till en översyn av systemet och installation av ytterligare larmfunktioner. I övrigt har inga driftstörningar inträffat.

Samordning av EU-arbetet i riksdagen

Samordningsfunktionen för EU-frågor inom kammarkansliet är en intern och extern kontaktpunkt för riksdagens arbete med EU-frågor. Funktionen tar emot EU-dokument såväl från Regeringskansliet som från EU:s institutioner och ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden.

En breddad genomförandegrupp tillsattes för att underlätta genomförandet av riksdagens beslut om nya arbetsformer för EU-frågor. Arbetet leddes av EU-samordningen. I gruppen ingick representanter för samtliga utskottskanslier, EU-nämndens kansli, riksdagens utredningstjänst (RUT) och EU-upplysningen. Bland annat har en handledning för EU-arbete i riksdagen utarbetats. Genomförandefasen av riksdagens nya arbetsformer för EU-frågor betraktas nu som avslutad, varför gruppens arbete har upphört.

Sju lunchdebatter om vardagsnära EU-frågor har arrangerats under 2008 i samarbete mellan riksdagen och Europaparlamentets informationskontor. Riksdagsförvaltningens arbete med att planera och samordna aktiviteterna kring Sveriges EU-ordförandeskap 2009 fortsatte under 2008. Det har handlat om såväl praktiska frågor kring arrangemangen som vilka möten riksdagen ska stå värd för under ordförandeskapet. I förberedelsearbetet har också ingått att bereda frågor för den politiskt sammansatta styrgruppen, gruppledarna under ledning av talmannen

Riksdagens representant vid EU:s institutioner avlämnade nio skriftliga rapporter som har publicerats på intranätet, Helgonät, i bearbetad form.

Ledamöternas syn på stödet från kammarkansliet

I serviceenkäten ger ledamöterna höga betyg till det stöd de får från kammarkansliet. Det gäller såväl service som kompetens. När det gäller kompetensen är det endast två enheter som får ett högre betyg. Även servicegraden får ett högt medelbetyg, eller 8,2.

Tabell: Medelbetyg för kammarkansliet, ledamöter

	2008
Service	8,2
Kompetens	8,6

Väl fungerande stöd till utskotten

Utskottens ärendehantering

Utskottens ärendehantering styrs i hög grad av i vilken omfattning och när förslag från regeringen föreläggs riksdagen. Det innebär att utskottens arbetsplanering måste präglas av såväl långsiktighet som flexibilitet. Under framför allt hösten 2008 har utskottens arbete i betydande utsträckning påverkats av att regeringen lagt fram förslag som inte varit kända i förväg. Trots detta har utskotten i allt väsentligt kunnat bedriva verksamheten enligt sina arbetsplaner.

De svårigheter som funnits att planera verksamheten kan illustreras med att av 186 aviserade och inkomna propositioner och skrivelser kom 50 senare än vad regeringen aviserat. Dessutom tillkom det 25 som inte hade aviserats. För flera av de icke aviserade förslagen var dessutom tiden för behandling av dem starkt förkortad. Det gällde bl.a. de fem propositioner som var föranledda av situationen på finansmarknaden.

Ett tydligt exempel på de krav som ställts på utskottsorganisationen är beredningen av förslaget om stärkta insatser för fordonsindustrin (prop. 2008/09:95). Förslaget lades på riksdagens bord fredagen den 12 december, och riksdagen fattade sedan sitt beslut torsdagen den 18 december. För de beredande utskotten (FiU och NU) innebar det att tiden från motionstidens utgång till utskottets beslut uppgick till mindre än ett dygn. Under denna tidsrymd genomförde dessutom de berörda utskotten en gemensam offentlig utfrågning.

Tabell: Utskottens ärendehantering (antal)

Antal ärenden i utskotten	2008	2007	2006
Justerade betänkanden	323	284	374
Justerade utlåtanden	16	17	-
Sammanträden med överläggning med regeringen i EU-ärenden	42	39	-
Justerade yttranden	75	50	49

Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor

Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt med forsknings- och framtidsfrågor har fortsatt att utvecklas under 2008. Arbetet har bedrivits dels i utskottens egen regi, dels med olika grad av stöd från utredningstjänstens funktion för utvärdering och forskning. Även utomstående forskare har anlitats för projekten. Under 2008 har 13 utvärderingsprojekt och en forskningsöversikt färdigställts.

Till detta kommer två teknikutvärderingar. Tre av de projekt som avsett uppföljning och utvärdering har genomförts av utskotten i egen regi. Övriga projekt har genomförts med stöd i någon form från utredningstjänstens funktion för utvärdering och forskning. Av de tillgängliga medlen för anlitande av utomstående forskare m.m. har drygt 2,7 miljoner kronor eller knappt 91 % tagits i anspråk.

Tabell: Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor

Antal genomförda projekt m.m.	2008	2007	2006
Uppföljningar och utvärderingar	13	18	11
Forskningsöversikter och forskningsinventeringar	1	5	–
Teknikutvärderingar	2	–	–
Totalt	16	23	11

Ledamöternas syn på stödet från utskottens kanslier

När det gäller det stöd som utskotten får från sina kanslier visar den serviceenkät som genomfördes hösten 2008 att såväl servicegraden som kompetensnivån uppfattas som mycket hög av utskottsledamöterna. Kansliernas service får sålunda medelbetyget 8,7 och kompetensen betyget 8,9. Värderingen av utskottskansliernas kompetens är den högsta för samtliga mätta enheter. Medelbetyget för servicen överträffas i sin tur endast av två enheter.

Tabell: Medelbetyg för utskottskanslierna, ledamöter

	2008
Service	8,7
Kompetens	8,9

Riksdagstrycket

Betänkanden och annat riksdagstryck har levererats i sådan tid att kammarens arbetsplaner kunnat hållas.

En enkät till utskottens kanslichefer visar att samtliga ansett att den hjälp man får vid produktionen av betänkanden har varit mycket bra. Även den textgranskning som har gjorts av samtliga utskottsbetänkanden och motioner får högt betyg. Enligt kanslicheferna är den hjälp man får av textgranskarna bra. I de flesta fall anser man t.o.m. att den är mycket bra.

Tryckningen av snabbprotokollen har begränsats som en del i det pågående miljöarbetet. Kammarupplagan har minskats från 510 till 260 exemplar, och antalet trycksidor har minskat med 1,3 miljoner sidor.

Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll 2005–2008 (antal miljoner sidor)

	2008	2007	2006
Utkast till betänkanden	3,8	3,7	4,9
Snabbprotokoll	6,1	7,4	6,5

I syfte att minska pappersåtgången har upplagorna av riksdagstrycket setts över inför riksmötet 2008/09, vilket har medfört att dessa har kunnat minskas. För propositionernas del innebär detta en upplageminskning med 5 %. Ännu syns dock inte effekten i form av färre trycksidor, utan det totala antalet trycksidor ökade med knappt 7 % mellan 2007 och 2008.

Tabell: Riksdagstrycket (antal trycksidor)

År	Prop.	Mot.	Bet.	Prot.	Övrigt	Totalt
2006	24 800	16 700	22 400	11 600	11 100	86 600
2007	17 500	7 500	15 400	11 900	4 600	56 900
2008	23 200	8 600	16 800	8 900	3 300	60 800

Särredovisning för riksdagstrycket

Nedan sker en särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna från försäljningen av riksdagstrycket.

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket
(tusental kronor)

	2008	2007	2006
Intäkter
Prenumerationer	4 938	4 346	6 188
Lösnummer	2 498	2 913	4 467
Summa	7 436	7 259	10 655
Kostnader
Löner	–1 779	–1 717	–1 656
Produktion	–6 401	–5 416	–8 999
Distribution	–1 456	–1 328	–1 974
Summa	–9 636	–8 461	–12 629

Anslagstillskott	–2 200	–1 202	–1 974

Väl fungerande stöd till talmännen, besök och resor

Riksdagens internationella kansli har under året biträtt talmännen vid nedanstående talmansbesök och talmansresor (2007 inom parentes).

Tabell: Inkommande talmansbesök och talmansresor

	2008	Länder/platser
Officiella talmansbesök	5 (8)	Estland, Island, Kroatien, Lettland, Åland
Talmansresor	9 (14)	Brasilien, Bosnien, Egypten, Indien, Polen, Turkiet, Lettland, Ungern, Frankrike (talmanspresidiet)

I början av mandatperioden 2006-10 utarbetades en strategi för talmännens internationella engagemang. Strategin prioriterar vissa regioner och ämnesområden. Till dessa hör Europeiska unionen och dess närområde, mänskliga rättigheter, klimatfrågor och handel. Talmannen har under året varit värd för en rad officiella talmansbesök till riksdagen, däribland besök av talmännen i flera nordiska och baltiska grannländer och Kroatien. Talmannen har under samma period varit delegationsledare vid resor till bl.a. Brasilien, Egypten och Indien och har därutöver tagit emot ett stort antal utländska företrädare på statschefs- och ministernivå samt en lång rad parlamentarikerdelegationer.

Talmannen och vice talmännen har även lett ett sextiotal möten i anslutning till utländska besök till riksdagen. Likaså har ett antal utrikes resor under vice talmännens ledning genomförts. Talmannen och de vice talmännen har deltagit i en rad olika internationella konferenser.

Väl fungerande stöd till de interparlamentariska delegationerna

Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms inom arbetet i de interparlamentariska församlingar där riksdagen deltar, varav delegationerna till Nordiska rådets, Europarådets och OSSE:s parlamentariska församlingar väljs av kammaren. Riksdagen deltar också i Interparlamentariska unionen (IPU), Euromedförsamlingen (Empa), Natos parlamentariska församling och Europeiska säkerhets- och försvarsförsamlingen (f.d. VEU-församlingen), vilkas representanter utses genom beslut av riksdagsstyrelsen. Sammanlagt ett hundratal riksdagsledamöter ingår i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församlingarna, där arbetet fortsätter att öka i omfattning och intensitet.

De tre delegationer som väljs av kammaren rapporterar årligen till kammaren. I och med att de delegationer som utses av riksdagsstyrelsen årligen rapporterar till riksdagsstyrelsen har återkopplingen från det internationella arbetet stärkts. Under 2008 har flera ledamöter aktivt deltagit i flera olika internationella arbetsgrupper eller haft särskilda uppdrag, däribland ordförandeskap och vice ordförandeskap i OSSE:s parlamentariska församling och vice ordförandeskap i Europarådets parlamentariska församling.

I anslutning till Sveriges regerings ordförandeskap i Europarådet inbjöd den svenska Europarådsdelegationen två av utskotten i den parlamentariska församlingen till Stockholm för möten i riksdagen i maj 2008. Inom Nordiska rådets verksamhet har den svenska regeringens ordförandeskap i Nordiska ministerrådet under året bidragit till ett ökat fokus på det nordiska samarbetet. Riksdagen var under 2008 ordförande i det parlamentariska Östersjösamarbetet och stod värd för den 17:e parlamentariska Östersjökonferensen i Visby i september 2008.

Tabell: Interparlamentariska församlingarnas sessioner och större
möten samt från riksdagsförvaltningen utbetalda bidrag

Interparlamentarisk församling	Delegation	Antal sessioner och större möten		Utgifter (tkr)	Utbetalt bidrag (tkr)
Nordiska rådet	20 ord. 20 suppl.	1 årlig session 3 presidie- och utskottsmöten (5 utskott)		2 811	12 323
Europarådets parlamentariska församling	6 ord. 6 suppl.	4 sessioner		2 967	–
OSSE:s parlamentariska församling	8 ord. 8 suppl.	1 årlig session 1 vintermöte 1 höstmöte		1 136	883
Interparlamentariska unionen (IPU)	3 ord. 2 suppl.	1 årlig konferens 1 höstmöte		607	951
Euromedförsamlingen (Empa)	3 ord. 2 suppl.	1 session		264	–
Natos parlamentariska församling	5 ord. 5 suppl.	1 årlig session 1 vårsession		385	–
Europeiska säkerhets- och försvarsförsamlingen (f.d. VEU)	2 ord. 2 suppl.	2 sessioner			–
Summa			8 170		14 157

Stöd och service till ledamöter och partikanslier

Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier.

Till detta uppdragsområde hör alla administrativa, tekniska och praktiska stödfunktioner men också det fakta-, informations- och kunskapsstöd som krävs för att bedriva verksamheten i riksdagen och för att ledamöterna ska kunna utföra sitt uppdrag.

Följande har särskilt beaktats:

att det stöd i form av utredningsuppdrag, omvärldsbevakning och faktainsamling som erbjuds uppfattas som gott

att det administrativa ledamotsstöd som erbjuds i form av reseräkningar, arvodes- och pensionsutbetalningar m.m. fungerar väl

att de arbetslokaler som erbjuds uppfattas som ändamålsenliga och väl fungerade

att det IT-stöd som erbjuds har hög driftsäkerhet och tillgänglighet samt uppfattas som väl fungerande

att det stöd och den service som ges till anställda vid partigruppernas kanslier uppfattas som väl fungerande

att arbetet med riksdagsförvaltningens miljömål genomförs.

Uppdragsområde	Uppföljning	Mål/mått
Stöd och service till ledamöter och partikanslier	Serviceenkät Annan uppföljning	Nöjdhet (NKI) Efterlevnad

Sammanfattande resultatuppföljning

I fråga om det stöd som utredningstjänsten och Riksdagsbiblioteket ger till riksdagens ledamöter och anställda vid partigruppskanslierna visar resultaten att uppdragsgivarna är nöjda eller mycket nöjda med såväl utredningstjänstens som bibliotekets service och kompetens.

Sammantaget är ledamöterna nöjda med den information som erbjuds om regler och rutiner kring samt administration av arvoden och reseräkningar. Dessutom är de nöjda med hur förvaltningen administrerar ledamöternas reseräkningar.

Av serviceenkäten framgår att medelbetyget för arbetslokalerna är lägre än för övriga faktorer. I den långsiktiga underhållsplan som utarbetats för riksdagens fastigheter ingår bl.a. förbättrad ventilation. Även de övriga variabler som återfinns i serviceenkäten kan förväntas få ett bättre värde vartefter underhållsplanen genomförs.

Serviceenkäten visar att användarna är nöjda med den tekniska utrustningen. Partikansliernas relativt låga betyg på utrustningen i riksdagens lokaler kan bero på otydlighet i vilka tjänster som förvaltningen tillhandahåller. Inför 2009 har en speciell tjänst inrättats som ska samordna och utveckla servicen gentemot partikanslierna.

Under 2008 har energiförbrukningen för uppvärmning minskat med 7 % och elförbrukningen minskat med 4,5 %. Målen för uppvärmning respektive elförbrukning var 3 % för 2008. Dessa båda miljömål har således uppnåtts.

Väl fungerande informations- och kunskapsförsörjning

Utredningsuppdrag m.m.

Riksdagens utredningstjänst har under året producerat 2 092 utredningar. Detta kan jämföras med 2 452 utredningar 2007. Minskningen förklaras av att antalet enklare uppdrag till utredningstjänsten har blivit färre. I ökad utsträckning inkommer uppdrag till utredningstjänsten som avser mer komplicerade analyser, beskrivning av forskningsresultat, avancerade statistiska analyser och internationella jämförelser.

En viss förskjutning av andelen utredningar mellan uppdragsgivarna kan förklaras av att ledamöter i ökad utsträckning ställer sina frågor via partikanslierna.

Tabell: Fördelning av uppdrag, antal och procent

Antal genomförda uppdrag m.m.	2008		2007		2006
	Antal	%	Antal	%	Antal	%
Ledamöter	690	33	934	38	825	35
Partikanslier	1 094	52	1 184	48	1 232	53
Utskott	20	1	25	1	26	1
Övriga förvaltningen	34	2	58	3	54	2
Utländska parlament	227	11	220	9	178	8
Övriga	27	1	31	1	31	1
Totalt	2 092	100	2 452	100	2 346	100

Underlag avseende utvärdering och forskningsfrågor

I enlighet med riksdagens riktlinjer från juni 2006 har arbetet med att ge stöd till utskottens uppföljning och utvärdering samt arbetet med forsknings- och framtidsfrågor fortsatt att utvecklas under 2008. Sammantaget har utredningstjänstens funktion för utvärdering och forskningsfrågor bistått sju utskott med tolv utvärderings- och forskningsunderlag. Dessutom har funktionen lämnat stöd till tre offentliga utskottsutfrågningar.

Tabell: Underlag för utvärdering och forskningsfrågor m.m.

Antal till utskotten levererade rapporter m.m.	2008	2007	2006
Uppföljningar och utvärderingar	9	13	9
Forskningsöversikter och forskningsinventeringar	1	5	–
Teknikutvärderingar	2	–	–
Stöd från utredningstjänsten till utfrågningar m.m.	3	3	–
Totalt	15	21	9

Uppdragsgivarnas syn på stödet från riksdagens utredningstjänst

I fråga om det stöd som utredningstjänsten ger till riksdagens ledamöter, anställda vid partigruppskanslierna respektive förvaltningen visar serviceenkäten att såväl servicegraden som kompetensnivån uppfattas som hög.

Tabell: Medelbetyg för riksdagens utredningstjänst 2008

	Ledamöter	Partikansli-anställda	RDF-anställda
Service	7,9	7,5	8,2
Kompetens	8,2	8,0	8,3

Omvärldsbevakning och faktainsamling

En del i Riksdagsbibliotekets informationsservice till ledamöter, tjänstemän och anställda på partikanslier är att bevaka och informera om litteraturutgivningen inom utskottens ämnesområden och ta fram faktaunderlag som underlag för beslutsprocessen.

Tabell: Fördelning mellan olika uppdragsgivare

Uppdragsgivare	Antal uppdrag
Enskilda riksdagsledamöter	4
Partikanslier	3
Riksdagens utredningstjänst	120
Utskottskanslier	3
Övriga enheter inom förvaltningen	4
Totalt	134

Under året har ett utvecklingsarbete pågått i syfte att ta fram ett nytt och lättanvänt redskap för omvärldsbevakning, en s.k. omvärldsbevakningsportal, som kan effektivisera ledamöters och tjänstemäns behov av att ämnesvis kunna hålla sig ajour med utgivningen av nya forsknings- och myndighetsrapporter m.m. Intresset för tjänsten är stort, och den lanseras under 2009.

Referensfrågor

Biblioteket har både en intern och en extern informations- och referensservice. I Riksdagsbibliotekets fall handlar det dessutom många gånger om egen fakta- och erfarenhetskunskap som gör att bibliotekarien som tar emot frågan ofta kan ge ett svar direkt.

Under året har 10 570 referensfrågor via telefon och e-post besvarats i bibliotekets svarsservice. Av dessa var 60 % från externa frågeställare, såsom studenter, personal vid myndigheter, företag, massmedier, allmänheten och andra bibliotek, och 40 % var interna.

Frågorna rör ofta sådant där svaren finns i bibliotekets samlingar. Frågor om hur man hittar i det offentliga trycket och faktafrågor om riksdagens arbete och dokument är också vanliga.

Tillgänglighet och låneverksamhet

Riksdagsbiblioteket är ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga specialbibliotek med ett bestånd på ca 700 000 böcker och 4 000 tryckta och elektroniska tidskrifter. Internt ger biblioteket tillgång till ett femtiotal vetenskapliga databaser samt drygt 30 dagstidningar och telegram från nyhetsbyråer i elektronisk form. Under 2008 uppgick kostnaden för databaser till ca 1 miljon kronor 5,2 miljoner kronor blev kostnaden för att ha åtkomst till nyhetskällor i elektronisk form via intranätet. Under 2008 köptes 1 800 tryckta böcker för ca 1 miljon kronor samt tidskrifter och dagstidningar i pappersform för ca 2,5 miljoner kronor.

Biblioteket är tillgängligt med passerkort dygnet runt för ledamöter och anställda och är öppet 25 timmar per vecka för allmänheten. Elektroniskt lagrad information är tillgänglig via intranätet, och beställningsfunktioner för det tryckta materialet finns både på riksdagens webbplats och på intranätet.

Under 2008 ändrades lånereglerna så att även litteratur som köptes in de tre senaste åren kunde lånas ut till externa målgrupper. Fram till dess hade dessa böcker enbart varit åtkomliga i bibliotekets lokaler och bara lånats ut till ledamöter och tjänstemän.

19 200 lån förmedlades under 2008 (en ökning med ca 600 jämfört med 2007) varav drygt 10 400 till externa låntagare, där privatpersoner i Stockholmsområdet var den kategori som lånade mest. Cirka 8 800 lån förmedlades till ledamöter, tjänstemän och övriga med arbetsplats i riksdagens lokaler, vilket är en ökning med ca 500 jämfört med 2007. Tjänstemän i riksdagsförvaltningen är den låntagargrupp som lånar mest.

För tredje året i rad tillämpades s.k. öppen lånetid som innebär att en låntagare kan behålla en lånad bok i upp till ett år om ingen annan vill låna boken. Vinsterna är framför allt nöjdare låntagare som slipper onödiga påminnelser om återlämning av lånade böcker, samtidigt som administrationen förenklas. Ett annat resultat är att lånestatistiken visar den verkliga användningen. Svinnet är förhållandevis litet med tanke på att litteraturen står i öppna samlingar; under 2008 noterades 57 titlar som försvunna.

Uppdragsgivarnas syn på stödet från Riksdagsbiblioteket

I 2008 års serviceenkät visar resultaten att uppdragsgivarna är nöjda eller mycket nöjda med bibliotekets service och kompetens.

Tabell: Medelbetyg för Riksdagsbiblioteket 2008

	Ledamöter	Anställda vid partikanslierna	Anställda vid RDF
Service	8,5	8,3	8,5
Kompetens	8,7	8,6	8,4

Helgonät

Helgonät hålls dagligen och löpande aktuellt och uppdaterat genom att Helgonätredaktionen kontinuerligt bevakar och lägger in information och notiser.

Helgonät ska förse ledamöter och anställda i riksdagen med den information och de tjänster som behövs samt snabb tillgång till saklig, relevant, begriplig och aktuell information om riksdagens arbete och om aktiviteter i husen samt om plötsligt uppkomna händelser.

Serviceenkäten hösten 2008 visar att användarna av Helgonät är mycket nöjda. Mest nöjda är ledamöterna med ett medelvärde på 8 av ett högsta värde på 10. Mätningen visar också på ett mycket högt nyttjande bland de svarande.

Väl fungerande ledamotsstöd – resor, arvoden och pensioner m.m.

Resor och arvoden

Riksdagsförvaltningen genomför ett antal aktiviteter i syfte att ge administrativt stöd till ledamöterna. Under året hanterades 9 558 reseräkningar; samtliga som inkom innan den 6:e i månaden utbetalades den 25:e i samma månad.

För att öka antalet ledamöter som själva registrerar sina reseräkningar i resesystemet har ett antal utbildningstillfällen erbjudits och information har givits i Bankhallen. Under 2008 registrerade fler ledamöter, 72 %, än tidigare (66 % 2007) sina reseräkningar i resesystemet. Målet 75 % uppnåddes således inte.

Sammantaget är ledamöterna nöjda med den information som erbjuds, i såväl skriftlig som muntlig form, om regler och rutiner kring samt administration av arvoden och reseräkningar. Dessutom är de nöjda med hur förvaltningen administrerar ledamöternas reseräkningar.

Uppföljning av miljömålen – transporter

I samband med förvaltningens arbete att införa ett miljöledningssystem har fyra övergripande mål beslutats av riksdagsdirektören. Ett av dessa avser transporter och redovisas nedan. För övrig information om miljöledningsarbetet, se riksdagsförvaltningens helårsrapport.

Målet att koldioxidutsläppen skulle minska med 20 % under perioden 2008–2011 blev, vid ledningens genomgång den 12 januari 2009, reviderat till 10 %. Även referensåret ändrades och blev senarelagt ett år, dvs. den 1 juli 2008–30 juni 2009. Förändringarna genomfördes på grund av att sifferunderlaget för 2007 konstaterades vara bristfälligt. De icke tillförlitliga siffrorna medförde även att det i denna årsredovisning inte är möjligt att mäta måluppfyllelsen.

Inkomstgarantier och pensioner

I december 2008 utbetalades inkomstgaranti till 83 f.d. ledamöter, att jämföra med i december 2007 då inkomstgaranti utbetalades till 95 f.d. ledamöter.

För hela 2008 utbetalades ca 94 miljoner kronor i inkomstgarantier och pensioner till f.d. riksdagsledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga, varav drygt 19 miljoner utgjorde särskild löneskatt och arbetsgivaravgifter.

Den totala skulden för EU-parlamentarikernas och riksdagsledamöternas pensioner uppgick vid årsskiftet till ca 2 064 miljoner kronor. Till detta tillkommer en skuld på ca 120 miljoner krononor för riksdagsledamöternas inkomstgarantier.

Väl fungerande ledamotsstöd – barnverksamhet

Riksdagsförvaltningen erbjuder barnverksamhet till ledamöterna. Under året har 28 ledamöter utnyttjat tjänsten. Detta har skett i stort sett i samma omfattning som föregående år. Den enkät som skickades ut under försommaren besvarades av 15 ledamöter. Flera av de ledamöter som besvarat enkäten anger att barnverksamheten är en lyckad satsning, en förutsättning för vissa ledamöters möjlighet att kunna kombinera familjeliv och politik.

Stöd och service till anställda vid partigruppernas kanslier

Under 2008 har en rapport från arbetsmarknadsutskottets kansli beretts inom riksdagsförvaltningen, på uppdrag av riksdagsförvaltningen,. Rapporten behandlar ansvarsfördelningen mellan riksdagsförvaltningen å ena sidan och riksdagspartiernas kanslier å den andra. Det har konstaterats ett antal oklarheter, och rapporten innehåller förslag till hur dessa ska lösas. Den remissbehandling som genomfördes visade dock på att vissa kompletterande arbeten måste utföras innan beslut kan fattas av styrelsen i ärendet. Arbetet kommer att slutföras under våren 2009.

Ändamålsenliga lokaler

Riksdagsförvaltningen strävar efter att kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler, såsom kontorsrum och sammanträdesrum, där såväl inredning och inomhusklimat som lokalvård fungerar väl och genomförs med hög medvetenhet bl.a. om miljöaspekterna.

I syfte att aktivt arbeta mer miljömedvetet har lokalvården förbättrat rutinerna genom att ställa högre miljökrav vid inköp av varor och tjänster samt tillämpa miljövänliga metoder i det dagliga arbetet. Se även avsnitt 2.10 Prioriterade områden.

Ombyggnad av entréerna Riksgatan 1 och Riksgatan 3 (allmänhetens entré)

Riksdagsförvaltningen bedriver ett systematiskt arbete för att förbättra tillgängligheten till riksdagens lokaler och samtidigt förbättra säkerheten i riksdagens entréer.

Ingreppen och ombyggnationerna har utförts med hänsyn tagen till byggnadens kulturhistoriska värde. För att särskilt förbättra tillgängligheten för handikappade har Handikappombudsmannens ”Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning” tillämpats.

I såväl huvudentrén Riksgatan 1 som allmänhetens entré Riksgatan 3 har således relativt stora ombyggnadsarbeten genomförts, liksom för utrymningsvägen via riksdagsrestaurangen. I samband med ombyggnaden av allmänhetens entré har även nya lektionssalar med helt ny AV-utrustning färdigställts.

Upprustning av befintliga sammanträdes- och konferenslokaler

Ett projekt som syftar till en upprustning av befintliga sammanträdes- och konferenslokaler har påbörjats. Projektet kommer att pågå under två år och ska vara klart till december 2009. Huvudmålet är att förbättra tekniken i dessa lokaler. Avsikten är att sessionssalarna ska behålla sin ursprungliga prägel. Tekniken ska i möjligaste mån smälta in i den existerande miljön.

Under året har åtta sessionssalar färdigställts. I övriga sessionssalar har det installerats temporära lösningar för den nya tekniken. Dessa salar kommer att göras helt klara under 2009.

Plenisalen

I samband med årets serviceenkät fanns även frågor om plenisalen med. Stolarna och ljudet fick något lägre betyg än övriga funktioner i plenisalen. Insatser för att förbättra ljudet i plenisalen gjordes i november och december, dvs. efter att serviceenkäten genomfördes. När det gäller stolarna kommer frågan om åtgärder att tas upp i ledamotsrådet.

Tabell: Medelbetyg avseende plenisalen, ledamöter

	2008
Luften	8,3
Ljudet	7,0
Ljuset	8,1
Tekniken i talarstolarna	8,1
Tekniken i bänkarna	7,9
Stolarna	6,5
Hörselhjälpmedel	7,6

Övriga sammanträdeslokaler

I bokningarna av de större lokalerna ingår det 45 offentliga utskottsutfrågningar, inklusive fem offentliga EU-nämndsmöten. Förra året var det 47 offentliga utskottsutfrågningar. Under året har fler lokaler anslutits till lokalbokningssystemet, vilket förklarar en del av ökningen av det totala antalet bokningar.

Tabell: Statistik över bokningar av riksdagens lokaler

	2008	2007	2006
Lokalbokning	8 208	7 495	5 217
Varav i någon av de större lokalerna	743	568	767

Arbetsrum och övernattningsbostäder

Av serviceenkäten framgår att medelbetyget från ledamöter, anställda vid partikanslier och anställda vid RDF ligger på ungefär samma nivå med något enstaka undantag. De omdömen som lämnats av samtliga grupper innebär i stort att flertalet variabler har fått godkända värden. Lägst värde har temperaturen fått, vilket torde innebära att det är för kallt på vintern och för varmt på sommaren. Detta är ett problem som återfinns i flera av riksdagens fastigheter, främst på grund av att det är gamla fastigheter med ett stort kulturhistoriskt värde som ofta medför stora svårigheter med ventilation.

I den långsiktiga underhållsplan som arbetats fram för riksdagens fastigheter ingår även förbättrad ventilation. Även de övriga variabler som återfinns i serviceenkäten kan förväntas få ett bättre värde vartefter underhållsplanen genomförs.

Tabell: Medelbetyg för arbetsrum

	Ledamöter	Anställda, partikanslier	Anställda, RDF
Luften	6,1	5,3	6,3
Temperaturen	5,8	4,6	5,9
Ljuset	6,6	6,1	6,9
Ljudnivån	6,6	6,2	6,3
Inredningen	5,8	5,6	6,9
Städningen	7,5	6,9	7,6

Medelbetyget är överlag godkänt med särskilt högt värde för övernattningsbostädernas läge. Övernattningsbostäder finns i såväl riksdagens fastigheter som andra fastigheter i Gamla stan liksom i bostadsrättsfastigheter på flera håll i centrala Stockholm. Det är således inte något enhetligt och standardiserat bostadsbestånd som tillhandahålls, vilket kan försvåra möjligheterna att ha en hög, genomgående nivå varför övernattningsbostädernas standard kan variera mellan olika fastigheter. Ett ständigt förbättringsarbete pågår i syfte att övernattningslägenheterna ska upplevas som ändamålsenliga och attraktiva.

Tabell: Medelbetyg för ledamöternas övernattningsbostäder

	2008
Luften	6,4
Temperaturen	6,1
Ljuset	6,8
Ljudnivån	6,4
Möbleringen	6,1
Utrustningen	6,4
Läget	8,3

Sjövattenintag för kylning

Riksdagsförvaltningen använder i dag en värmeväxlare för att utnyttja kylvatten för kylning när vattentemperaturen så tillåter. Kylsystemet försörjer teknisk utrustning, datahallar och allmän ventilation inom riksdagens hus. Genom att flytta sjövattenintaget till ett nytt läge på djupare nivå med lägre vattentemperatur nyttjas den befintliga anläggningen mer effektivt, och därmed kan behovet av köpt elenergi minska för riksdagens hus, vilket är i linje med riksdagens miljömål.

Kraftförsörjning utan avbrott

Dataanläggningar, säkerhetsanläggningar och annan prioriterad teknisk utrustning som stöder riksdagen och riksdagsförvaltningen kräver mycket säker och framför allt avbrottsfri kraftförsörjning, reservkraft s.k. UPS-kraft, med god kapacitet och uthållighet vid strömavbrott i det ordinarie elnätet.

Nuvarande UPS-system består av ett flertal mindre, lokalt utspridda enheter som har brister som för låg kapacitet och uthållighet samt saknar en enhetlig uppbyggnad och struktur.

Riksdagsförvaltningen har därför fattat beslut att installera ett nytt centraliserat UPS-nät med två större enheter, UPS-01 och UPS-02, med tillräcklig kapacitet även för framtida behov och förstärkning av det interna distributionsnätet för avbrottsfri kraft.

Uppföljning av miljömålen

I samband med förvaltningens arbete att införa ett miljöledningssystem har fyra övergripande mål beslutats av riksdagsdirektören. Två av dessa har bäring på fastighetsverksamheten och redovisas nedan. För övrig information om miljöledningsarbetet, se riksdagsförvaltningens helårsrapport.

Målet är att energiförbrukningen för uppvärmningen av riksdagens lokaler ska minska med 10 % under perioden 2008–2010, därav med 3 % för 2008 i förhållande till 2007 års förbrukning.

Under 2008 har energiförbrukningen för uppvärmning minskat med 7 %, eller 800 000 kWh. Anledningen till minskningen är ökad medvetenhet och kompetens om driftoptimering hos förvaltningens driftspersonal.

Målet är att elförbrukningen ska minska med 10 % under perioden 2008–2010, därav med 3 % för 2008 i förhållande till 2007 års förbrukning.

Under 2008 har elförbrukningen minskat med 4,5 %, eller 450 000 kWh. Anledningen till minskningen är bl.a. en minskning av antalet servrar, byte till lågenergilampor och ökat utnyttjande av kylvattenanläggningen i Mälaren. Dessa båda miljömål för 2008 har uppnåtts.

Sammanfattningsvis innebär de åtgärder som vidtagits under 2008 att årets delmål har uppnåtts såväl när det gäller energiförbrukningen för uppvärmning som elförbrukningen.

Uthyrning och inhyrning av lokaler

Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 10 750 m2 till olika hyresgäster, vilket för 2008 gav en hyresintäkt på ca 19 miljoner kronor. Nedan sker en särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för uthyrning av lokaler i riksdagens fastigheter.

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende fastighetsverksamheten (tusental kronor)

	2008	2007
Intäkter
Hyror	18 801	17 653
Övriga intäkter	109	144
Summa	18 910	17 797

Kostnader,
Löner	–1 229	–1 186
Administration	–101	–54
Planerat underhåll	–759	–3 070
Felavhjälpande underhåll	–432	–609
Medier	–1 230	–1 266
Skötsel	–31	–74
Summa	–3 782	–6 529
Överskott	15 128	11 538

Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 m2 för kontorsändamål och 3 053 m2 för lager. Kostnaden för detta var under 2008 ca 14 miljoner kronor. Hyrorna har satts på marknadsmässiga grunder.

Säkerhet och sårbarhet

Serviceenkäten visar på varierande resultat inom säkerhetsområdet. Det finns därför anledning att använda resultatet som utgångspunkt för att vidareutveckla säkerhets- och sårbarhetsarbetet. Exempelvis bör brand- och säkerhetsinformationen bli tydligare, rutinerna vid inpassering förbättras och arbetet mot våld och trakasserier intensifieras. Se även kris- och beredskapsplanering samt informationssäkerhet inom uppdragsområdet Myndighet och arbetsgivare, avsnitt 2.9.

Ökad hanteringsförmåga för incidenter

Ett prioriterat område har varit att öka hanteringsförmågan för incidenter som skulle kunna påverka verksamheten i kammaren. Genom att utgå från olika riskscenarier har de olika aktörerna i kammaren tagit fram rutiner för vad som ska göras vid olika typer av händelseutveckling. Nedan redogörs i tabellform för de incidenter som inträffat under året.

Tabell: Incidenter

Typ av incident	Antal
Obehöriga besökare	70
Ordningsstörningar	90
Omhändertagna föremål	33
Omhändertagna försändelser	624

När det gäller omhändertagna föremål har dessa ökat i omfattning i samband med att säkerhetskontroll införts vid Riksgatan 3.

IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet
Ny IT-organisation

Under året har en ny organisation införts för att säkerställa en effektiv och uppdragsorienterad IT-verksamhet. En IT-strateg har rekryterats, och två IT-kontaktansvariga har utsetts. Dessa ska bidra till en god dialog mellan verksamhet och IT samt ett förbättringsarbete på såväl lång som kort sikt.

Under året har också satsningar gjorts för att säkerställa en långsiktig och genomtänkt utvecklings- och driftsmiljö. En ny utvecklingsarkitektur har beslutats, och inledande utvecklingsarbete har påbörjats. Detta kommer att fortsätta med nya utvecklingsinsatser för nya systemområden och en översyn av befintliga egenutvecklade applikationer.

Detta har också medfört att ett antal punkter i riksdagsförvaltningens IT-strategi kan noteras som avklarade vid nästa översyn.

IT-arbetet har också fokuserats på att skapa standardiserade arbetssätt för incident-, problem- och ändringshanteringen, de första processområdena för att arbeta enligt etablerad ITIL-standard. Arbetet med att införa enhetlig systemförvaltning koordineras med detta för att undvika dubbelarbete. En koncentration av administrativa arbetsuppgifter, såsom upphandlingar, fakturahantering, och ekonomisk uppföljning, har genomförts och resulterat i en bättre kontroll och sänkta kostnader.

Den tekniska miljön har konsoliderats och standardiserats. Detta har inneburit lägre investeringstakt än vad som tidigare planerats samtidigt som den nya tekniken möjliggjort högre nyttjandegrad för servrar och övrig utrustning.

Förbättrad IT-säkerhet

Under året har ett fortlöpande arbete med att förbättra IT-säkerheten i riksdagen genomförts. Se även avsnitt 2.9 Myndighet och arbetsgivare om informationssäkerhet. För att skapa en trygg och säker IT-miljö för riksdagens ledamöter och anställda har ett flertal aktiviteter genomförts. En IT-säkerhetshandläggare har rekryterats i syfte att förstärka riksdagsförvaltningens IT-säkerhetsorganisation.

Under året har riskanalyser genomförts för ett antal av riksdagens IT-system. Arbetet har lagt grunden för det systematiska arbetssätt med riskanalyser som ska användas under 2009.

Under året har även en förstudie genomförts för att beskriva en framtida arkitektur för förvaltningens datanätverk.

Riksdagens ledamöter har via sina partigrupper erbjudits information om och utbildning i IT-säkerhet.

I enlighet med riksdagsstyrelsens beslut har riksdagsförvaltningen infört ett filter i syfte att förhindra nedladdning av barnpornografiskt material till förvaltningens datorer.

Under året har ett konstaterat intrång skett mot riksdagens webbplats. Förövaren lyckades ladda ned viss information från webbplatsens databaser. Informationen var inte hemlig men kan till viss del anses vara känslig. Intrånget upptäcktes direkt och kunde omgående stoppas.

Under året har också kammarsystemet reviderats och kompletterats för att säkerställa högsta möjliga tillgänglighet. Detta har resulterat i bättre beredskap vid störningar i datorer och övrig utrustning samt en plan för att säkerställa en god kompetenstillgång.

I samband med FRA-debatten fick riksdagens ledamöter ovanligt mycket e-post under kort tid, vilket innebar att de fick stora problem att använda sina e-postkonton på grund av. de stora volymerna, som uppskattas till ca 6 miljoner e-postmeddelanden under fem dagar. För att säkerställa att liknande situationer även i framtiden kan hanteras har rutiner skapats för att säkerställa en effektiv hantering av stora mängder e-post. Vidare har de tekniska resurserna ytterligare förstärkts.

Väl fungerande teknisk utrustning

Riksdagsförvaltningen erbjuder ledamöterna en stationär utrustning i riksdagens lokaler, en bärbar dator (hemutrustning) och mobiltelefon. Till detta kommer ett basutbud av program, abonnemang för bredbandsanslutning och mobiltelefoni m.m.

Den lägre nöjdheten med programvaror beror främst på ett strikt säkerhetstänkande för att garantera en säker drift, vilket innebär att det inte går att installera programvaror som finns för privatbruk i de datorer riksdagsförvaltningen tillhandahåller.

Tabell: Medelbetyg för IT-utrustning och tillhörande tjänster 2008

	Ledamöter	Partikanslianställda	RDF-anställda
Utrustningen i riksdagens lokaler	7,8	6,7	7,8
Hemutrustningen	7,0	–	–
Programvarorna	7,3	6,2	7,8
Programvarorna (hemutrustningen)	6,9	–	–
Mobiltelefonen och tillhörande tjänster	7,2	–	–

IT-utbildning och stöd via helpdesk

Samtalen till helpdesk har minskat de senaste åren. Det beror till största delen på att den tekniska utrustningen fungerar bra. Användarna har haft utrustningen sedan 2006 och vet hur den fungerar. Inga stora utbyten av teknisk utrustning har skett.

Tabell: Samtal till helpdesk

	2008	2007	2006
Besvarade samtal	17 957	19 642	23 025
Tappade samtal	1 283	1 332	1 337

I samband med att en ny användare får en bärbar dator eller telefon får de utbildning i hur den ska användas, vilket resulterar i att de frågorna till helpdesk minskar.

Tabell: IT-utbildning 2008

Utbildningsform	Timmar
Undervisning i utbildningslokal	294
Privatundervisning	264
Undervisning, bärbar utrustning	163
Undervisning, mobiltelefon	120
Undervisning datakörkort	41
Summa	882

Serviceenkäten visar att användarna är mycket nöjda med det stöd som helpdesk erbjuder.

Tabell: Medelbetyg för IT-utbildning och helpdesk 2008

	Ledamöter	Partikansli- anställda	RDF- anställda
IT-utbildningen	7,5	7,6	7,7
Servicen från helpdesk	8,7	8,2	8,0
Kompetensen hos helpdesk	8,3	8,0	7,6

Stöd och service i övrigt

Till ovan nämnda områden kommer även den service som erbjuds vid de olika informationsdiskarna, via våningsassistenter m.m. Servicen uppfattas av samtliga grupper som mycket god inom dessa områden. Betygsindex från ledamöterna för infodisken i Bankhallen är den högsta för samtliga mätta funktioner inom hela riksdagsförvaltningen. Det något lägre betyget för lokalbokningen har föranlett en omfördelning av personalresurser genom att lokalbokningen har förstärkts med en person.

Tabell: Medelbetyg för diverse lokalrelaterade funktioner 2008

	Ledamöter	Partikansli– anställda	RDF- anställda
Infodisken i Bankhallen	9,7	8,8	8,8
Infodisken i kammarfoajén	9,1	–	–
Våningsservice	8,3	8,3	8,3
Postdistributionen	8,5	8,2	8,5
Lokalbokningen	8,1	7,7	8,5

I syfte att öka kunskapen om friskvårdande faktorer för att på sikt få ned ohälsotalen och öka frisknärvaron samt att få fler aktiviteter riktade till riksdagsledamöter och anställda som inte var fysiskt aktiva, anställdes för åtta år sedan en friskvårdskonsult. Den friskvård förvaltningen erbjuder får överlag goda omdömen i serviceenkäten. Även tidigare mätningar visar mycket positiva värden för området.

Nuvarande avtal med företagshälsovården har förvaltningen haft sedan 2006. Företagshälsovårdens uppgift är arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Ledamöter och anställda erbjuds också regelbundet hälsokontroller, vilket är den enda kontakt majoriteten har med företagshälsovården. Mot den bakgrunden kan man vara nöjd med värdena.

Riksdagsförvaltningen anlitar språkinstitut för att genomföra intensivutbildningar i engelska och franska för ledamöter varje år. Utbildningarna kan vara förlagda till både England och Frankrike men också till Sverige. Vid utbildningarna är det många faktorer som ska stämma. Det är resa och logi, där många bor inneboende hos familjer. Det är lokaler och lärare samt att studiegruppen motsvarar den kunskapsnivå man har. Med det i åtanke är ett värde på 7,9 ett bra värde.

Tabell: Medelbetyg för personalrelaterade frågor 2008

	Ledamöter	Partikansli- anställda	RDF-anställda
Friskvård	8,1	7,5	8,5
Företagshälsovård	7,9	–	7,5
Språkutbildning	7,9	–	–

Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

Uppdrag: Att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete.

Uppdraget avser att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet i syfte att öka allmänhetens kunskaper, intresse och möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap. Detta sker genom att allmänheten ges tillgång till det material som produceras inom riksdagen och till övrigt underlag för riksdagens beslut.

För att långsiktigt väcka intresset för riksdagens arbete och beslut är skolväsendet och massmedierna viktiga målgrupper. Stora informationsinsatser riktas därför speciellt till gymnasieskolans elever och lärare.

Följande har särskilt beaktats:

att webbplatsen riksdagen.se har tillgodosett målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen

att 90 % av besökarna på webbplatsen riksdagen.se helt eller delvis hittar den information och de dokument de söker samt att antalet besökare ökar

att resebidraget till skolor har utnyttjats

att allmänheten har haft möjlighet att besöka riksdagen, även virtuellt

att den ekonomiska ramen för tidningen Riksdag & Departement har kunnat hållas.

Område	Uppföljning	Mål/mått
Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete	Undersökningar Utvärderingar och uppföljningar	Förtroende för riksdagen som institution Kunskap om riksdagen Nöjdhet (NKI)

Sammanfattande resultatuppföljning

Webbplatsen riksdagen.se har erbjudit snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen. När det gäller sökbarheten på riksdagen.se visar användartester att 84 % av besökarna helt eller delvis hittar det de söker. Antalet besök på webbplatsen har dessutom ökat med cirka 20 %, eller med ca 730 000 besök.

Antalet besök i riksdagen har varit fortsatt högt. Under sommarmånaderna och en bit in på hösten byggdes allmänhetens entré om, vilket dock under denna period innebar färre besökare. Genom virtuell rundvandring i riksdagens lokaler ges fler människor möjlighet att se de vackra miljöerna i riksdagshusen. Totalt har den virtuella rundvandringen haft ca 9 000 besök. Slutligen har tidningens ekonomiska nettoram, 4,6 miljoner kronor, kunnat hållas.

Öppenhet och tillgänglighet till information

I syfte att främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete genomför riksdagsförvaltningen en rad olika aktiviteter, riktade till olika målgrupper.

Tillgängliga och korrekta webbplatser

Riksdagens webbplats ska tillgodose målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen samt aktivt verka för att väcka intresse för riksdagen. Webbplatsen ska vara användbar och tillgänglig för alla. Ett av målen är också att 90 % av besökarna på webbplatsen helt eller delvis hittar den information och de dokument de söker.

Riksdagsförvaltningen står även bakom webbplatserna eu-upplysningen.se samt rod.se. EU-upplysningens verksamhet redovisas under avsnitt 2.9 Myndighet och arbetsgivare.

Tabell: Besök på riksdagen.se (antal)

	2008	2007	2006
riksdagen.se	4 314 500	3 584 800	3 185 000

Resultat från användartester för riksdagen.se visar ett genomsnittsbetyg på 3,6 (5 är högst) för grafik, struktur, information, användarvänlighet och förväntan. När det gäller sökbarheten visar användartester att 84 % av besökarna helt eller delvis hittar det de söker. Det är ett något högre värde för sökbarheten än föregående år. Antalet besök har ökat med ca 20 %, eller ca 730 000 besök.

Av förvaltningens serviceenkät framgår att de interna användarna av riksdagen.se är mycket nöjda med webbplatsen. Mest nöjda är ledamöterna med ett medelvärde på 8,1 av ett högsta värde på 10. Mätningen visar också på ett mycket högt nyttjande bland de svarande.

Under året har en uppföljning och utvärdering av riksdagens webbplats genomförts. Utvärderingen har resulterat i förslag till olika kvalitetshöjande åtgärder, vilka kommer att planeras och genomföras under 2009.

Sändningar från riksdagen

Ett annat viktigt sätt att nå ut i syfte att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete är att sända kammardebatter m.m. Årets tv- och webbsändningar från kammardebatter, utskottsutfrågningar, presskonferenser och seminarier uppgick till 980 timmar, vilket är en fortsatt ökning sedan föregående år.

Tabell: Antal sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning)

	2008	2007	2006
Plenisalen	756	717	626
Förstakammarsalen	70	58	52
Andrakammarsalen	90	54	69
Skandiasalen	58	48	50
Presscentrum	10	–	–
Summa	984	876	798

Riksdagens infocentrum och riksdagshörnor

I infocentrum kan besökare få svar på frågor om riksdagen och dess arbete. Intresserade kan följa direktsända debatter i kammaren via storbilds-tv eller söka information på riksdagens webbplats. Riksdagstrycket, SOU och Ds finns till försäljning, liksom böcker om riksdagen. Aktuell information från riksdagspartierna, riksdagens informations- och utbildningsmaterial och informationsmaterial om EU finns att hämta. Infocentrum erbjuder också en mötesplats för politiker och allmänhet.

Tabell: Försäljningsintäkter vid infocentrum (tusental kronor)

	2008	2007	2006
Presentartiklar	162	200	233
Offentligt tryck och böcker	57	40	40
Summa intäkter	219	240	273

På stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå finns riksdagshörnor där det arrangeras ledamotsträffar. I hörnorna kan man också söka information via riksdagens webbplats och titta på debatterna i kammaren eller öppna utskottsutfrågningar via webb-tv. Alla intresserade kan hämta tryckt informations- och undervisningsmaterial på biblioteken.

Tabell: Riksdagshörnorna

Plats	2008	2007
Göteborg	29	21
Malmö	14	10
Umeå	20	23
Sundsvall	21	18
Antal ledamotsträffar i riksdagshörnorna	84	72

Antalet ledamotsträffar ökade med över 15 procent 2008. Alla riksdagshörnor utom den i Umeå, hade fler träffar under 2008 än 2007. I siffrorna för Göteborg ingår tre temakvällar och för Malmö och Sundsvall varsin temakväll. Malmö provade under året att flytta ut ledamotsträffarna från riksdagshörnan till biblioteken i Rosengård och Lindängen.

Information om riksdagsbeslut och frågor om riksdagen

Förutom nedanstående pressmeddelanden har 337 stycken Beslut i korthet, som också vänder sig till massmedierna, skrivits under perioden januari t.o.m. december 2008, varav 6 har översatts till engelska.

Tabell: Pressmeddelanden

	2008
Från riksdagens informationsenhet	141
Från EU-nämnden	96
Från talmannens pressfunktion	21
Antal pressmeddelanden	258

Svarsservice

Antalet svar på förfrågningar 2008 till riksdagens informationsenhet, 14 293 stycken, är ungefär lika många jämfört med 2007 då 14 300 förfrågningar besvarades. Uppföljning av svar på e-breven under 2008 visar att i genomsnitt 90 procent av frågorna besvaras inom 48 timmar.

Besök i riksdagens hus

Resebidrag för studiebesök i Sveriges riksdag

Sedan den 1 februari 2008 har gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux möjlighet att söka resebidrag för studiebesök i riksdagen. Tre skolor har under hösten beviljats resebidrag motsvarande 80 250 kronor. Dessa bidrag har betalats ut under 2008.

För studiebesök våren 2009 beviljades 19 skolor resebidrag. Bidragen, totalt ca 500 000 kronor kommer att utbetalas under 2009.

Besök i riksdagen

Tabell: Besök i riksdagen,

	2008	2007	2006
Ledamotsgrupper och grupper som partikanslierna tar emot	20 493	22 209	–
Gruppvisningar	17 494	24 417	24 546
Extravisningar (besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guide genomfört)	1 784	3 336	2 792
Skolvisningar	10 296	16 923	16 995
Antal besökare	50 067	66 885	44 333

Öppet hus

Öppet hus arrangerades för nionde gången. I år kom cirka 4 000 besökare, vilket bedöms vara det största antalet besökare som evenemanget haft. Sammanlagt 62 guidade visningar genomfördes. Barnaktiviteterna var mycket välbesökta, spelrummet för Rixdax var fullt, fiskdammen lockade många och cirka 160 barn deltog i de 8 barnvisningar som genomfördes.

Studiemateriel

Under hösten 2008 utvärderades det studiematerial som riktar sig till lärare och elever i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasiet.

Utvärderingen visar att studiematerialet är fullt godkänt på alla nivåer redan i dag. All förbättring sker från en existerande hög nivå faktamässigt och pedagogiskt. Lärare såväl som läromedelsanalysen menar att materialet inom sina respektive områden i många fall överglänser förlagens läromedel och ger mycket större djup i de frågor som riksdagens material berör. Riksdagsrollspelet är omtyckt, men ändå inte så använt av lärarna. Många lärare tycker att det tar för lång tid att förbereda eller genomföra. Materialet kan aldrig bli lika bra i klassrummet som i Demokrativerkstaden.

Tidningen Riksdag & Departement (R & D)

Riksdagsstyrelsen beslutade 2007 om en ekonomisk ram för tidningen Riksdag & Departement. Beslutet innebar att tidningens ekonomiska nettoram högst fick uppgå till 4,6 miljoner kronor för 2008.

Tidningen har under året fortsatt sin systematiska bevakning av förslag och beslut från regeringen och riksdagen. Alla beslut och utredningar har beskrivits. Därutöver har tidningen aktivt arbetat för att få fram nyheter. Tidningen är flitigt citerad i andra medier.

Vissa justeringar av den webbplats som lanserades i november 2007 har genomförts under året. R & D har tagit över registret över Sveriges samtliga myndigheter, ”Offentliga Sverige”, som tidigare drevs av Verva. Arbetet med att ange länkar till grunddokumenten har fortsatt.

Upplagan för papperstidningen har minskat under året. Tidningen kom under året ut med 37 nummer. Intäkter från annonser har ökat kraftigt under året, prenumerantintäkterna har minskat och kostnaderna har hållits nere.

Tabell: Särkostnader och intäkter för tidningen Riksdag & Departement (tusental kronor)

	2008	2007	2006
Intäkter
Prenumerationer	4 876	4 877	4 427
Annonser	1 571	1 345	1 162
Summa	6 447	6 222	5 589

Kostnader
Löner	–6 130	–6 462	–5 732
Tidningsproduktion	–3 329	–3 267	–3 413
Övriga driftskostnader	–628	–410	–842
Summa	–10 087	–10 139	–9 987

Anslagstillskott	–3 640	– 3 917	–4 398

Vård och bevarande av byggnader och samlingar

Uppdrag: Att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar.

Riksdagsförvaltningen ansvarar för vården av riksdagens byggnader och för samlingar av dokument rörande riksdagen och dess verksamhet.

Riksdagsförvaltningen förvaltar för riksdagens räkning de s.k. riksbyggnaderna på Helgandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan och bostadsfastigheter som disponeras av riksdagens ledamöter. I riksdagsförvaltningens fastighetsbestånd ingår också Villa Bonnier. I beståndet ingår flera byggnader som är en central del av det demokratiska kulturarvet. Dessa ska vårdas så att de är väl bevarade och kan visas upp för allmänheten. Här redovisas de åtgärder som har vidtagits för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.

Arbetet är även inriktat på att vidareutveckla rutiner för bevarandet av såväl byggnader som dokument och konst.

I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:

att riksdagshusens skick och värde har kunnat bevaras så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen,

att riksdagens inredning och konst vårdas,

att handlingar tillkomna i beslutsprocessen, däribland ljud- och bildupptagningarna, bevaras för eftervärlden.

Område	Uppföljning	Mål/mått
Vård och bevarande av byggnader och samlingar	Genomförda åtgärder	Uthålligt användbara byggnader och samlingar

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen under året har vidtagit åtgärder för att säkerställa att inredning och konst samt dokumentsamlingarna vårdas och bevaras för framtiden. Under året har ett stort antal arbeten genomförts för att vårda och bevara riksdagens hus. Ett initiativ har tagits till en flerårig underhållsplan.

Ljudband med upptagningar från kammaren för åren 1966 – 1992 har digitaliserats och finns numera tillgängliga för allmänheten. Föreberedelser har gjorts för digitalisering av videoupptagningar från kammaren för åren 1991 –2002.

Åtgärder för vård, underhåll och bevarande

Under året har ett stort antal arbeten genomförts för att vårda och bevara riksdagens hus. Vid en översyn av fasaderna på de båda riksbyggnaderna 2006 konstaterades det att fasaderna var i behov av omfogning och rengöring. Under 2008 har renoveringen av fasaden på det östra riksdagshuset fortsatt och den kommer att slutföras under 2009.

Fönsterrenoveringen förbättrar fastigheternas inomhusklimat samtidigt som uppvärmningskostnaderna minskar. Som en konsekvens av tidigare genomförda elrevisioner har elsanering skett i ett antal fastigheter. Exempelvis har elserviser bytts ut och oljefyllda elkablar ersatts med nya. Utslitna och delvis skadade stengolv har tagits upp för att renoveras och sedan återläggas.

För att minska uppvärmningskostnaderna och samtidigt skapa en jämnare temperatur för ett bättre inneklimat har driftcentralen injusterat och optimerat värmesystemet i fastigheten Kungliga Trädgården. Åtgärderna har resulterat i lägre värmeförbrukning jämfört med samma period 2007.

Under året har arbetet, som påbörjades 2000, med att installera en modern ventilationsanläggning i Mercurius slutförts. Injustering av ventilationen kommer att göras under 2009. I fastigheterna Neptunus och Cephalus har omfattande takarbeten genomförts under 2008 i syfte att bevara och underhålla.

Tabell: Åtgärder som vidtagits under året för att vårda, underhålla och bevara

Fastighet	Åtgärd
Östra riksdagshuset	fönsterrenovering, fasadrenovering
Västra riksdagshuset	ombyggnad av entréer
Cephalus	fönsterrenovering, takarbeten
Neptunus	takarbeten
Milon	elrevision
Mars (ledamotshuset)	renovering av stengolv
Vulcanus (ledamotshuset)	renovering av stengolv
Mercurius	renovering av stengolv, elsanering
Aurora	elrevision
Ormsaltaren	elrevision
Kungliga Trädgården	elsanering, byte av ventiler
Villa Bonnier	elrevision
Isaon	ventilationsarbeten
Kvasten 8	elsanering

Villa Bonnier

Under 2007 utökades kretsen för vilka som kan boka Villa Bonnier för representation. Mellan år 2006 och 2007 ökade därför antalet representationstillfällen med drygt 60 % från 45 till 74 tillfällen.

Målet att fortsätta öka beläggningen med 10 % per år vilket visade sig inte kunna uppnås. Under 2008 genomfördes representation vid 80 tillfällen, vilket är en ökning av beläggningen med drygt 8 %. Statsråden stod för drygt 80 % av bokningarna.

Riksdagens inredning och konst

Kraven på en representativ inredning är höga i riksdagens offentliga lokaler. Antalet besökare till riksdagen, både allmänhet och officiella gäster, är mycket stort. Riksdagen har också en samling av konst som syftar till att vara representativ för svensk samtidskonst.

Särskilda konstvisningar för allmänheten ordnas regelbundet. Riksdagens inredning och konst vårdas och förnyas kontinuerligt. Några konstköp gjordes dock inte under året.

Bevarande av tidigare ljudupptagningar från kammaren

Samtliga ljudband med upptagningar från kammaren under perioden 1966–1992 är nu digitaliserade av avdelningen för audiovisuella medier vid Kungliga biblioteket (f.d. Statens ljud- och bildarkiv) och finns tillgängliga för allmänheten via riksdagens arkiv fr.o.m. 2009. Under 2008 har dessutom förberedelser pågått för digitalisering av videoupptagningar från kammaren under perioden 1991–2002.

Äldre riksdagstryck görs tillgängligt

Genom att skanna in äldre riksdagstryck för publicering på riksdagens webbplats tillgängliggörs det äldre riksdagstrycket. Under året har samtliga propositioner och protokoll från enkammarriksdagen (fr.o.m. 1971) skannats in. Totalt har ca 750 000 sidor skannats in. vilket innebär att ungefär hälften av enkammarriksdagens dokument nu är inskannade.

Propositionerna har lagts ut på riksdagens webbplats. Protokollen kommer att läggas ut under våren 2009.

Utgivning av äldre protokoll

Under året trycktes och distribuerades protokollen från borgarståndet 1751–1752. Arbetet med prästeståndet, borgarståndet samt ridderskapet och adeln 1755–1756 pågår.

Myndighet och arbetsgivare

Uppdrag: Att vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare

Riksdagsförvaltningen ska vara en väl fungerande och framsynt myndighet. I detta ligger strävan efter en hög kostnadseffektivitet, korrekt tillämpning av lagar och regler, exempelvis när det gäller diarieföring, upphandling samt att ha en hög ambition när det gäller arbetsgivarrollen.

I området ingår även det särskilda myndighetsuppdraget att svara för information om EU och det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myndigheter och nämnder.

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

Myndighet och arbetsgivare

Medarbetarenkät

Myndighetsjämförelser

Specialfrågor/planer

Utvärderingar och uppföljningar

Nöjdhet (NMI, NKI)

Revision m.m.

Sjukfrånvaro etc.

Genomfört/uppnått mål

I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:

att riksdagsförvaltningen har en god tillämpning av de lagar som riksdagen stiftat som gäller statliga myndigheter

att riksdagsförvaltningen ger väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder

att EU-upplysningen på riksdagens uppdrag ger allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen.

Sammanfattande resultatuppföljning

Årets genomgång av de riksdagsbeslut från riksmötet 2007/2008 som berör statsförvaltningen visar att samtliga har beaktats av riksdagsförvaltningen.

Uppföljningen av den service och det administrativa stöd i form av bl.a. viss ekonomi- och löneadministration, lokaler, teknisk utrustning och IT-tjänster som lämnas till Riksdagens ombudsmän (JO) visade att de var nöjda med servicen och med hur arbetsuppgifterna utfördes.

I december 2008 genomfördes en attitydmätning inom riksdagsförvaltningen. Resultatet visar att trivseln på arbetsplatsen liksom förtroendet för ledningen generellt sett är god.

I riksdagsförvaltningens uppdrag från riksdagen ligger också att ansvara för upplysning till allmänheten i ärenden som berör Europeiska unionen. EU-upplysningen har, som ansvarig för uppdraget inom förvaltningen, genom sitt mångfacetterade och högkvalitativa informationsmaterial utfört detta uppdrag väl.

Ändamålsenlig verksamhetsstyrning – planering och uppföljning

Riksdagsförvaltningen har under de senaste åren utvecklat budget- och planeringsprocessen samt under 2008 tagit fram en ny form för tertialvis redovisning till riksdagsstyrelsen av såväl verksamheten som ekonomiskt utfall.

Årligen identifieras de beslut som riksdagen har fattat beträffande styrning och förvaltning av statliga myndigheter. Därefter sker en genomgång av förvaltningens efterlevnad av dessa. De verksamheter som berörs av besluten är i hög grad är medvetna om, respektive följer, de beslut som riksdagen fattar.

Under 2008 har den tidigare beslutade IT-strategin börjat efterlevas och en ny projektstyrningsmodell har införts. Dessa båda åtgärder har givit en bättre kontroll över såväl kostnader som verksamhetsprocesser och därmed även en högre kvalitet på verksamheten. Tillsammans med en ny styrprocess för IT-verksamheten har det inneburit effektivisering, tydligare prioriteringar av projekt och i vissa fall även viss fördröjning inom projekten. Fördröjningen har i många fall inneburit en kvalitetssäkring.

I syfte att säkerställa kvaliteten i verksamheten genomförs årliga enkätundersökningar, se avsnitt 2.4. Under 2008 har åtgärder vidtagits för att tydliggöra uppdrag och ekonomiska ramar för enheterna.

Kris- och beredskapsplanering

Av instruktionen framgår att riksdagsförvaltningen ska svara för säkerhet och för fredstida krishantering i riksdagen.

I samband med översynen av förvaltningens säkerhetsorganisation har även fokus på kris- och beredskapsplaneringen ökat. En särskild funktion som beredskapschef, med ansvar för kontinuitetsplanering och beredskapsfrågor har inrättats. Arbetet sker i samverkan med ansvariga myndigheter och med regeringskansliet.

Syftet med förändringen är att riksdagsförvaltningen ska ha en god planering och en övad och utbildad organisation för att kunna leda en allvarlig händelse som drabbar riksdagen och ledamöterna, anställda samt egendom. Delar av arbetet med myndighetens kontinuitetsplanering har påbörjats inom ramen för LIS-projektet (se nedan).

Informationssäkerhet

Under året har ett projekt startat i syfte att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) i myndigheten. Ledningssystemet ska baseras på standarden IEC/ISO 27001. Inom ramen för LIS-projektet har förvaltningen genomfört en GAP-analys för att mäta förvaltningens informationssäkerhetsmognad. Utifrån mätningens resultat har LIS-projektets aktiviteter prioriterats. Utöver det har även specifika uppdrag utanför projektet lagts på berörda enheter inom förvaltningen.

Upphandlingar

Riksdagsförvaltningen genomför årligen ett stort antal upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LoU). År 2008 var 8 av dessa över tröskelvärdena. Riksdagsförvaltningens upphandlingsfunktion har genom egna genomförda upphandlingar för myndighetens räkning, internutbildningar, råd och stöd säkerställt kvalitet och effektivitet i upphandlingarna.

De flesta upphandlingar görs inom IT- respektive fastighetsområdena. Inom IT-området sker flertalet upphandlingar som avrop från statliga ramavtal, medan upphandlingarna på fastighetsområdet är mer omfattande och i stor utsträckning sker i egen regi.

Under 2008 har två mer omfattande upphandlingar genomförts. Dessa har rört restaurangverksamhet och mobiltelefoni. En ny entreprenör upphandlades för drift av riksdagsresturangen. I detta fall var inte priset ensamt utslagsgivande utan var en faktor tillsammans med andra. Det avgörande kom att bli det kvalitativa nytänkande som restaurangen stod för. Det nya mobiltelefoniavtalet med i princip samma servicenivå som det förra beräknas bli ca 3,7 miljoner kronor billigare än det tidigare.

Diarieföring

Under året har 3 600 nya ärenden registrerats vilket motsvarar ca 13 000 handlingar.

Andra interna utvecklingsarbeten

Vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 26 mars 2008 antogs en strategisk plan för riksdagsförvaltningens verksamhet 2009–2011. Vid detta sammanträde diskuterade styrelsen också sina arbetsformer och styrelsearbetets inriktning. Som en följd av diskussionerna har ett handlingsprogram och en åtgärdsplan tagits fram som styrelsen ställde sig bakom i maj 2008.

Administrativa utvecklingsprojekt

Sedan 2007 har ett intensivt utvecklingsarbete bedrivits inom förvaltningen för att tydliggöra kopplingen mellan uppdrag, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av verksamheten i relation till såväl ansvarsförhållanden som anslagsförbrukning. Under 2008 fortsatte arbetet med att förbättra kopplingen mellan verksamhet och resursförbrukning.

Vissa förberedelser inför övergången till en kostnadsmässig anslagsavräkning har också genomförts.

Riksdagsförvaltningen har infört elektronisk fakturahantering för leverantörsfakturor och kundfakturor.

Utveckling av IT-verksamheten

I enlighet med den gällande IT-strategin har den informationstekniska utvecklingsverksamheten styrt mot driftsäkra standardiserade produkter. Arbetet bedrivs med inriktningen att riksdagens ledamöter ska ha moderna och funktionella verktyg för att kunna utföra ledamotsuppdraget och för att kunna kommunicera med bl.a. medborgare, väljare och parti.

Informationstekniken ska även stödja den parlamentariska processen genom en effektiv ärendebehandling samt ge förutsättningar för enkel användning av verktyg, applikationer och system.

Väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder

Av RO framgår att riksdagsförvaltningen även har uppgifter som syftar till att stödja riksdagens myndigheter. Det är bl.a. att handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare, upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, samt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken.

I instruktionen förtydligas dessa uppgifter, exempelvis framgår det att riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service m.m. som i övrigt behövs för övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av viss löneadministration, fastighetsförvaltning, teknisk utrustning och IT-tjänster samt medverkan vid budgetplanering m.m. Sedan den 1 januari 2008 sköter riksdagsförvaltningen även delar av JO:s ekonomiadministration.

Under 2008 har särskilda överenskommelser träffats om sådana arbetsuppgifter. Riksdagsförvaltningen har utfört dessa uppgifter enligt överenskommelserna. Uppföljningen av denna service visade att JO var nöjd med servicen och med hur arbetsuppgifternas utfördes. Samarbetet kommer att vidareutvecklas under 2009.

Även vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande främst till nämnder och fasta delegationer. Stödet till de interparlamentariska delegationerna redovisas under uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Riksdagens nämnder

För följande sex nämnder under riksdagen sköter riksdagsförvaltningen den ekonomiska administrationen i form av bl.a. arvodesutbetalningar till nämndens ledamöter. Ledamöter arvoderas med medel från riksdagsförvaltningens anslag.

Då riksdagens nämnder inte har egna pressfunktioner fick de under året även stöd i arbetet med presservice och pressmeddelanden.

Tabell: Riksdagens nämnder, antal sammanträden, utgifter

	Antal samman-träden	Antal ledamöter i nämnden	Arvode m.m. (inkl. soc.avg.)	Övriga utgifter	Summa utgifter
Riksdagens överklagande- nämnd	2	7	95	–	95
Partibidragsnämnden	2	4	91	5	96
Riksdagens arvodesnämnd	3	4	165	30	195
Statsrådsarvodesnämnden	4	4	149	3	152
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna	4	4	141	3	144
Valprövningsnämnden	7	5	248	51	299
Summa	22	28	889	92	981

Avtals- och förhandlingsområdet

Efter avslutade förhandlingar och tecknande av centrala kollektivavtal för avtalsperioden 2007–2010 för riksdagsmyndigheterna har riksdagsförvaltningen haft kontinuerlig avstämning och kontakt med övriga riksdagsmyndigheter om avtals- och personalfrågor. Några ytterligare centrala kollektivavtal för riksdagsområdet har inte träffats under 2008.

Förslag till anslag på statsbudgeten m.m.

I enlighet med bestämmelserna i instruktionen biträder riksdagsförvaltningen vid beredningen av budgeten för riksdagens ombudsmän samt lämnar ett yttrande över Riksrevisionens budgetförslag.

REA-lagen

Under året har ändringar i lagens tillämpningsföreskrift (RFS 2008:7) gjorts som bl.a. behandlar hanteringen av elektroniska fakturor. För att riksdagsförvaltningen ska kunna hantera kostnadsmässig anslagsavräkning från 2009 har riksdagen beslutat om en ändring i lagens 6 §.

Opartisk och allsidig information om EU

EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen. Informationen sker via EU-upplysningens webbplats, svarsservice (telefon och e-post), trycksaker och utbildningar.

En tillgänglig och korrekt webbplats

Den viktigaste kunskapskällan för EU-information är Internet. Därför är webbplatsen den största och viktigaste kanalen för spridning av nyheter och information om EU:s politikområden samt för att ge svar på de vanligaste frågor om EU.

Tabell: Besök på webbplatsen (antal)

	2008	2007	2006
eu-upplysningen.se	510 500	1 190 000	1 030 000

Under 2008 har webbplatsen en nedgång i besök jämfört med 2007. Nedgången kan förklaras av ett lägre intresse för EU-frågor under våren och sommaren samt att sökmotorn Google gjorde om sina urvalskriterier så att EU-upplysningens rankning sjönk. När detta upptäcktes arbetade enheten aktivt under hösten för att optimera webbplatsen. Antalet besökare har stigit igen och webbplatsen rankas åter högre i t.ex. Google. Webbplatsen får höga betyg av besökarna när det gäller grafik, struktur, information och användarvänlighet. Nöjdheten mäts regelbundet och i snitt har webbplatsen betyget 75,5% mycket nöjda och nöjda användare. I riksdagens serviceenkät till ledamöter och anställda får EU-webben 7,7 i betyg.

Svarsservice möter allmänhetens behov av EU-information

EU-upplysningen erbjuder svarsservice för att möta alla medborgares behov av information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen. En undersökning har genomförts bland dem som kontaktade svarsservicen under november och december 2008. Den visar att en hög andel, 93 %, är mycket nöjda eller ganska nöjda.

De intervjuade uppskattade särskilt personalens bemötande och kunskaper om EU. De som ringer kommer i huvudsak från storstäder, 80 % har universitetsutbildning och 60 % ringer i sin yrkesroll. Två av tio som ringer är studerande. Det totala antalet kontakttillfällen har ökat jämfört med 2007, liksom andelen e-postfrågor. Andelen interna förfrågningar var bara 60 och skulle kunna öka med mer intern information, för i riksdagsförvaltningens interna serviceenkät får EU-upplysningen höga betyg för kompetens och service.

Tabell: Svarsservice EUU

	2008	2007	2006
Antal telefonsamtal	4 309	4 481	5 078
– varav interna samtal	60	87	111
Antal e-postförfrågningar	2 413	1 955	2 006
Antal fax och brev	20	2	78
Antal förfrågningar	6 742	6 451	7 162

Organisation och personal

Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Organisation

Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter:

Ledningssekretariat och talmansstab bistår riksdagsdirektören och talmännen i deras arbete.

Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av EU-arbetet samt utredningshjälp till ledamöter och partigruppskanslier.

Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationella kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internationella engagemang.

Utskottens och EU-nämndens kanslier biträder ledamöterna i deras arbete i utskotten och EU-nämnden.

Administrativa avdelningen (ADM) svarar för administrativa frågor, såsom personal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT-stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.

Kommunikationsavdelningen (KA) svarar för information och faktaunderlag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.

I figuren nedan visas riksdagsförvaltningens organisation den 31 december 2008. Siffrorna anger antalet anställda, 661 personer den 31 december 2008, varav 376 kvinnor och 285 män, inom respektive organisatorisk enhet.

Årets organisationsförändringar

Utökning av organisationen

I syfte att underlätta genomförandet av riksdagskommitténs förslag vad gäller arbetet med EU-frågor samt utvärdering och forskning har utskottsorganisationen förstärkts med två nya tjänster.

Den översyn av säkerhetsorganisationen som omnämnts i det föregående har medfört ett behov av att stärka säkerhetsorganisationen. Bevakningsenheten har bytt namn till säkerhetsenheten. Den nya säkerhetsenheten har förstärkts bl.a. genom att det anställts en säkerhetshandläggare med huvuduppgift att arbeta med hot och trakasserier mot enskilda ledamöter. Vidare har två sektioner bildats där sektionscheferna ska sköta ledning och planering av det dagliga arbetet, vilket innebär en avlastning för säkerhetschefen som därmed ska kunna arbeta mer med de övergripande säkerhetsfrågorna.

Komplexiteten i riksdagens upphandlingar ökar ständigt. I syfte att kunna minska konsultstödet när det gäller löpande upphandlingar har konsultmedel omvandlats till en tillsvidareanställning. Konsulter kommer även framdeles att anlitas för specialistkompetens inom de områden sådan erfordras.

De tidigare fyra IT-enheterna samlades vid årsskiftet 2007/08 i en enhet. I samband med detta genomfördes en intern omorganisation. Den nya IT-enheten består av en stab och fem sektioner: administrativ service, IT-service, infrastruktur, medieteknik samt projekt och förvaltning. I samband med detta omvandlades enhetschefstjänster till sektionschefer.

Syftet med att slå ihop enheterna var att förbättra resursutnyttjandet. Framför allt inom IT där enheter med egna budgetar skapade onödiga gränser. Ett annat syfte var att minska antalet direktrapporterande chefer till den administrativa direktören.

Andra organisationsförändringar

Under 2008 bytte administrativa kontoret namn till administrativa avdelningen och kansliet för information och kunskapsförsörjning till kommunikationsavdelningen. Syftet vara att införa ett enhetligt begrepp (avdelning) för motsvarande organisatoriska nivå.

Inom administrativa avdelningen bildades vid årsskiftet 2007/2008, förutom en ny IT-enhet, enheten för intern service. Denna enhet skapades genom att serviceenheten, lokalvårdsenheten och intendenturenheten slogs samman. Den nya enheten består av tre sektioner vilka motsvarar de tidigare enheterna.

Ansvaret för informationssäkerhet och beredskapsfrågor har flyttats från ledningssekretariatet till administrativa avdelningens sekretariat.

Kompetensförsörjning m.m.

Nedan redogörs för de viktigaste strategiska satsningarna inom det personaladministrativa området som genomfördes under 2008.

Personalomsättning och rekrytering

Antalet anställda personer med tillsvidareanställning eller vikariat var 661 vid utgången av 2008 mot 668 vid utgången av 2007. Antalet anställda har således minskat med sju personer. Antalet årsarbetskrafter uppgick till 600 personer, föregående år 591. Att antalet årsarbetskrafter ökar kan i första hand förklaras av den minskade sjukfrånvaron och av att något färre varit tjänstlediga för studier eller för att inneha annan tidsbegränsad statlig anställning.

Medelanställningstiden har ökat marginellt från föregående års 10,8 år till 11,1 år och är liksom tidigare år något högre, 11,4 år, för kvinnor än för män, 10,7 år.

Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2008-12-31

Anställningstid	Kvinnor antal	Män antal	Totalt antal 2008	Anställningstid, av totalen	Totalt antal 2007	Totalt antal 2006
< 1 år	30	23	53	8 %	49	19
1–3 år	58	45	103	16 %	112	114
4–5 år	40	29	69	10 %	73	76
6–10 år	84	74	158	24 %	162	160
11–14 år	52	40	92	14 %	87	96
15–19 år	58	36	94	14 %	91	97
20–24 år	22	21	43	7 %	44	40
25– år	32	17	49	7 %	50	54
Totalt	376	285	661	100 %	668	656

Personalomsättningen har ökat och var 2008 12 %, att jämföra med 8 % 2007 respektive 9 % 2006.

Totalt slutade 79 personer (53 personer 2007 respektive 60 personer 2006) sin anställning, varav 18 personer (10 personer 2007 och 18 personer 2006) gick i pension. Det högre antalet pensionsavgångar och ersättningsrekryteringar bidrog till den högre personalomsättningen.

Tabell: Orsak till anställningens upphörande 2008

Avslutsorsak	Antal
Övergång till annan statlig verksamhet	27
Övergång till kommunal verksamhet	1
Övergång till privat anställning	12
Avgång, ålderspension	18
Avgång, studier	1
Avliden	1
Avslut övrigt	18
Avgång, arbetsbrist	1
Summa	79

Tabell: Antalet anställda fördelat på organisatorisk enhet och kön
2008-12-31 samt 2007-12-31 totalt

Organisatorisk enhet	Kvinnor antal	Män antal	Totalt antal 2008	Andel kvinnor	Totalt antal 2007	Totalt antal 2006
Riksdagsdirektören med ledningssekretariat, talmansstab, kammarkansliet, RIK	79	46	125	63 %	125	120
Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli	83	42	125	66 %	125	121
Administrativa avdelningen	129	145	274	47 %	274	271
Kommunikationsavdelningen	85	52	137	62 %	144	144
Totalt	376	285	661	57 %	668	656

Vid utgången av 2008 var andelen kvinnor 57 %. Könsfördelningen är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom administrativa avdelningen (47 %).

Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2008-12-31

Åldersintervall	Kvinnor antal	Män antal	Totalt antal 2008	Ålder, andel av totalen	Totalt antal 2007	Totalt antal 2006
0–24 år	–	2	2	< 1 %	3	5
25–34 år	45	39	84	13 %	98	96
35–44 år	106	90	196	30 %	198	209
45–54 år	99	84	183	28 %	172	164
55–59 år	48	39	87	13 %	92	89
60– år	78	31	109	16 %	105	93
Totalt	376	285	661	100 %	668	656

Medelåldern för de anställda ökade från föregående år med 0,5 år till 47 år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 46 år. Ökningen gäller främst männen som hade en medelålder på 45 år 2007. Två mindre förändringar kan utläsas i åldersintervallen där andelen 25–34 åringar minskat och andelen 45–54 ökat vilket också förklarar den marginella ökningen av medelåldern.

Sammanfattningsvis sker det mycket små förändringar när det gäller anställningstid och ålder. Under de senaste fem åren har medelanställningstiden ökat med cirka ett år och medelåldern med ett år. Vi kan nu se att personalomsättningen ökar och att en förklaring till det är fler pensionsavgångar. På sikt förväntas därmed ålder och anställningstid sjunka.

Chefsrekrytering

Under året har 12 chefer, 3 kvinnor respektive 9 män rekryterats till chefstjänster inom förvaltningen. Fem av dessa rekryteringar, 1 avdelningschef, 1 kanslichef och 3 enhetschefer, genomfördes i enlighet med den chefsrekryteringspolicy som antagits av riksdagsstyrelsen. Avdelningschefs- och kanslichefsrekryteringarna var ersättningsrekryteringar efter två pensionsavgångar. Dessutom rekryterades 7 sektionschefer, varav 4 till nyinrättade sektionschefstjänster.

Tabell: Antalet chefer fördelat på organisatorisk enhet och kön
2008-12-31

Organisatorisk enhet	Kvinnor antal	Män antal	Totalt antal	Andel kvinnor
Riksdagsdirektören med ledningssekretariat, talmansstab, kammarkansliet, RIK	2	5	7	29 %
Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli	6	10	16	38 %
Administrativa avdelningen	4	5	9	44 %
Kommunikationsavdelningen	4	2	6	67 %
Totalt	16	22	38	42 %

Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 42 % vilket är något lägre än 2007 då den var 45 %. Minskningen beror bl.a. på att antalet chefer, på enhetsnivå och högre, har minskat med sex stycken inom administrativa avdelningen med anledning av de omorganisationer som tidigare beskrivits. Av dessa sex chefer, som i dag är sektionschefer, var fyra kvinnor.

Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön 2008-12-31

Åldersintervall	Kvinnor antal	Män antal	Totalt antal	Ålder, andel av totalen
35–44 år	1	0	1	3 %
45–54 år	6	7	13	34 %
55–59 år	4	7	11	29 %
60– år	5	8	13	34 %
Totalt	16	22	38	100 %

Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 56 år och över hälften
(63 %) är 55 år eller äldre. Det är en liten ökning av medelåldern som var 55 år 2007 och andelen i de äldre grupperna var 59 %. Att andelen äldre chefer är högre i dag beror i huvudsak på att flera av de yngre cheferna blivit sektionschefer, i stället för enhetschefer, i samband med organisationsförändringar och att sektionscheferna inte ingår i ovanstående tabell.

Myndighetsgemensam kompetensutveckling

Riksdagsförvaltningen har under 2008 anordnat flera språkkurser i engelska och franska för anställda och ledamöter. Formerna har varit cirkelkurser och intensivkurser på plats i riksdagens lokaler eller i England respektive Frankrike. Sammanlagt har 183 personer deltagit i språkkurserna under 2008 varav 116 i engelska och 67 i franska.

Det har även genomförts utbildning i den nya projektmodellen Prosit, där 85 anställda deltagit. Den omfattande tre dagar för dem som saknade tidigare kunskap om projektarbete och där deltog 47. Övriga 38 deltog i en endagsutbildning.

Chefsutveckling

Ett nytt chefsutvecklingsprogram som omfattar alla chefer inom förvaltningen har startat under 2008 och kommer att pågå till slutet av 2009. Programmet är uppdelat i två delar. Den första delen, Att vara chef i en politisk organisation, genomfördes under våren 2008 och syftade till att skapa reflektion över de värden och värderingar som är förenade med den statliga tjänstemannarollen och hur detta hänger ihop med chefens roll och ansvar.

Den andra delen, Kommunikation i ledarskapet, omfattar totalt fem dagar uppdelat på tre tillfällen och fokuserar på bl.a. självkännedom, personlig utveckling, grupprocesser, leda grupper och organisationskultur.

Även de handledningsgrupper för chefer som har funnits sedan 2003 har fortsatt under 2008 och kommer att fortsätta framöver som ett komplement till det pågående chefsutvecklingsprogrammet.

Förvaltningens antidiskrimineringsarbete

Med utgångspunkt i riksdagsförvaltningens värdegrund, som utgör en gemensam etik för förvaltningen, de aktuella antidiskrimineringslagarna och annan arbetsrättslig lagstiftning innefattar riksdagsförvaltningens antidiskrimineringsarbete jämställdhetsfrågor och tillgänglighetsfrågor samt andra diskrimineringsgrunder såsom etnisk bakgrund, trosuppfattning, sexuell läggning, könstillhörighet och ålder. I denna redovisning har vi valt att redovisa årets verksamhet under olika rubriker.

Mångfald

Riksdagsförvaltningen har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) utarbeta statistik över andelen anställda med utländsk bakgrund inom förvaltningen 2008 och 2003. I undersökningen ingick också att kartlägga hur stor andel av förvaltningens nyanställda som har utländsk bakgrund. Med nyanställda avses i detta sammanhang personer som rekryterades mellan åren 2003 och 2008 och som fortfarande är anställda. Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands.

Undersökningen visar att riksdagsförvaltningen har ökat andelen anställda med utländsk bakgrund under perioden 2003–2008 i högre grad än statsförvaltningen som helhet. Och när det gäller andelen nyanställda med utländsk bakgrund uppgår den till 18,2 %, vilket är något högre än andelen personer med utländsk bakgrund i hela riket som uppgår till 17,8 %.

Tabell: Andelen med utländsk bakgrund (%)

	2008	2003
Andelen anställda med utländsk bakgrund inom riksdagsförvaltningen	14,3	11,5
Andelen anställda med utländsk bakgrund inom statsförvaltningen	11,4	9,1
Andelen personer med utländsk bakgrund inom hela riket	17,8	15,5

Mångfaldsarbetet har under 2008 varit ett prioriterat område inom riksdagsförvaltningen. Arbetet har under året bedrivits i syfte att skapa ökad kunskap i linjeorganisationen om de mervärden som kan uppnås genom en diversifierad personalgrupp. Under året har seminarier anordnats för chefer och anställda, nätverk har bildats och särskilda kontaktpersoner utsetts.

Riksdagsförvaltningen har under 2008 upplåtit tre praktikplatser åt unga med funktionshinder och två åt Stockholms universitets utbildning för invandrade med utländsk akademisk examen. De förväntade effekterna är en bra erfarenhet för praktikanten och ökade kunskaper i organisationen om det mervärde som kan tillföras genom anställda med en mer diversifierad bakgrund.

Jämställdhet

En utvärdering av jämställdhetsplanen för 2008 har påbörjats och ska slutföras inom första kvartalet 2009. Den nuvarande jämställdhetsplanen förlängs ytterligare ett år och en ny plan för 2010 kommer att utarbetas under kommande år.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Under året har ett utbildningstillfälle genomförts för de chefer som inte tidigare deltagit i utbildning kring systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid årets slut hade 13 enheter (35 %) utarbetat handlingsplaner.

Skälen till att alla inte lämnat in planer varierar. För flera utskottskanslier handlar det om en hög arbetsbelastning under hösten vilket inneburit att man prioriterat löpande verksamhet och på någon enhet har det tillsatts ny chef. På de flesta enheter/kanslier har man gjort ett förarbete i form av skyddsrond och genomförande av utvecklingssamtal. Under december 2008 genomfördes en attitydundersökning som utgör underlag för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid har minskat under 2008 i jämförelse med 2007. Vid en närmare analys kan den positiva utvecklingen förklaras av att långtidssjukfrånvaron har minskat (de som var frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer). Dels har antalet medarbetare som varit långtidssjukfrånvarande minskat, dels var frånvaroperioderna betydligt kortare.

Under 2008 har 27 medarbetare varit långtidssjukskrivna. Vid utgången av 2008 var 12 av dessa fortfarande långtidsfrånvarande. Resterande av de 27 har återgått till arbete, fött barn och är föräldralediga eller har slutat (se tabell).

Tabell: Läget för medarbetare med långtidssjukfrånvaro under 2008, per 2008-12-31

	Antal
Långtidssjuka	12
Är åter i arbete	9
Föräldralediga	4
Slutat	2
Totalt	27

Den positiva trenden kan också avläsas i att det var 19 medarbetare som var långtidsfrånvarande vid årsskiftet 2007/2008 vilket kan jämföras med 12 vid årsskiftet 2008/2009.

Kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens, 3,3 % respektive 2,1 % i förhållande till tillgänglig arbetstid. Av de 27 långtidssjuka var det 20 som var kvinnor vilket motsvarar 74 %. Kvinnorna är överrepresenterade eftersom deras andel av samtliga anställda är 57 %. Till viss del, dock inte helt, kan det högre antalet kvinnor förklaras med att fyra kvinnor var långtidssjukskrivna på grund av komplikationer i samband med graviditet.

Tabell: Sjukfrånvaron

	2008	2007	2006	2005	2004
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid	2,8	3,8	3,9	4,7	5,1
Antal årsarbetare	626	619	617	617	605
Antal individer med sjukfrånvaro	341	349	344	331	319

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro i %	45,1	57,7	60,3	64,2	66,7
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid i %	1,3	2,2	2,3	3,0	3,4
Antal individer med långtidssjukfrånvaro	27	30	32	42	44

Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid	3,3	4,5	4,7	5,8	6,4
Antal kvinnliga årsarbetare	352	353	354	353	348
Antal kvinnor med sjukfrånvaro	205	214	233	204	206
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid	2,1	2,9	2,7	3,3	3,4
Antal manliga årsarbetare	274	267	262	264	257
Antal män med sjukfrånvaro	136	135	121	127	113

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av tillgänglig arbetstid	1,6	2,4	5,6	5,6	3,7
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre	20	29	39	41	36
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjukfrånvaro	17	27	33	36	28

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av tillgänglig arbetstid	3,0	4,5	4,3	4,8	5,6
Antal årsarbetare i åldersgruppen 30–49 år	349	333	330	329	318
Antal individer i åldersgruppen 30–49 år med sjukfrånvaro	195	194	195	177	167

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid	2,6	3,1	3,0	4,6	4,6
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre	257	257	248	247	250
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro	129	128	116	118	124

Prioriterade områden

I planeringsanvisningarna fastställde riksdagsstyrelsen ett antal prioriterade områden för 2008–2010. Nedan redogörs i tabellform för dessa områden och resultatet. Vissa av områdena beskrivs närmare i de avsnitt som anges i den första kolumnen.

Tabell: Prioriterade områden 2008–2010

Avsnitt	Område	Uppdrag	Planenligt
2.9	Digital långtidsarkivering	Fastställa en gemensam definitionslista för lagrings- och arkiveringstermer under 2008. Tillsätta en projektorganisation som aktivt arbetar med lagrings- och arkiveringsfrågor. Ta fram förslag till vilken information i riksdagens IT-miljö som ska bevaras/arkiveras digitalt.	Nej, ett projekt har dock startat. Nej, en förstudie kommer att genomföras under 2009. Nej, framskjutet i tiden.
2.5	EU-ordförandeskapet	Tillse att ett fullgott underlag finns att tillgå inför planering och beslut om budget för EU-ordförandeskapet inför verksamhetsåret 2009.	Ja
2.9	Miljöledningsarbete	Påbörja arbetet med att ta fram miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner under 2008.	Ja
2.6 och 2.8	Moderna och ändamålsenliga sammanträdes- och konferenslokaler	Upprusta befintliga sammanträdes- och konferenslokaler under perioden 2008–2010. Planera för nya moderna och ändamålsenliga sammanträdes- och konferenslokaler, Puckeln.	Ja Delvis, avvaktar beslut i Stockholms stadsbyggnadsnämnd.
2.9	Mångfald	Revidera handlingsplanen för mångfald under 2008.	Nej
2.6	Riksdagsförvaltningens IT-verksamhet	Öka användarnas nöjdhet (NKI) med det IT-stöd som erbjuds. Arbeta för en ökad IT-säkerhet genom proaktiva åtgärder. Tillse att den nya IT-organisation som togs i drift 2008 uppfattas som modern och verksamhetsanpassad.	Ja Delvis, arbete pågår inom det s.k. LIS-projektet. Beräknas slutföras under 2009. Ja
2.5	Riksdagskommittén	Genomförande av Riksdagskommitténs förslag.	Ja
2.9	Systematiskt arbetsmiljöarbete	Tillse att samtliga enheter/kanslier tar fram handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete under 2008.	Nej, ca 65 % av enheternas planer saknas.
2.6 och 2.9	Översyn av säkerhetsorganisationen		Ja
2.7	Tillgänglighet och kommunikation	Öka antalet nöjda besökare på riksdagens webbplatser samtidigt som det totala antalet besökare ökar. Att vidta åtgärder som syftar till att utveckla verktygen för den demokratiska processen.	Delvis, det totala antalet besökare har ökat. Nöjdheten är i stort oförändrad. Delvis, ett arbete har påbörjats.
2.6 och 2.8	Tillgänglighet till riksdagens byggnader	Öka den fysiska tillgänglighet till riksdagens byggnader.	Ja

Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m.

Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. Nedan redovisas en lägesrapport för de uppdrag som förväntas få stor ekonomisk betydelse för förvaltningen, betydelse för ledamöters möjlighet att utföra sitt uppdrag eller kan komma att leda till förslag från riksdagsstyrelsen om förändringar i lagstiftningen m.m.

Stipendieresor och EU-resor (dnr 230-711-07/08)

Riksdagsstyrelsen gav i november 2007 förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av reglerna om ledamöternas enskilda studieresor och s.k. EU-resor. I framställning till riksdagen 2008/09:RS1 Riksdagsordningsfrågor föreslår riksdagsstyrelsen ett nytt enhetligt system för ledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor.

Uppdraget är därmed avslutat.

Ändringar i riksdagsordningen (RO)

Vissa ändringar i riksdagsordningen har aktualiserats, bl.a. i en skrivelse till riksdagsstyrelsen från Socialdemokraterna om visst minoritetsskydd i RO (dnr 019-3132-06/07) och med anledning av försöket med interpellationsdebatter under sommaren 2007. Beredningen av ett förslag till styrelsen om dessa frågor och vissa andra smärre ändringar i RO har skett vid talmannens samråd med partigruppernas särskilda företrädare. I framställning till riksdagen 2008/09:RS1 Riksdagsordningsfrågor föreslår riksdagsstyrelsen vissa ändringar i riksdagens arbetsformer och några andra frågor som bl.a. regleras i riksdagsordningen.

Uppdraget är därmed avslutat.

Översyn av Riksrevisionen (dnr 019-2470-06/07)

Riksdagsstyrelsen beslutade i april 2007 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté, den s.k. Riksrevisionsutredningen, för att följa upp reformen av den statliga revisionen. Styrelsen förlängde, vid styrelsemötet den 24 september 2008, utredningens uppdragstid till den 30 april 2009. Utredningen avlämnade den 19 november till styrelsen sitt delbetänkande ”Uppföljning av Riksrevsionsreformen – Riksrevisionens styrelse, ledning och hanteringen av effektivitetsgranskningar”. Riksdagsstyrelsen gav utredningens sekretariat i uppdrag att sända ut betänkandet på remiss. Remisstiden utgår den 25 februari 2009. Utredningens kvarstående uppdrag om Riksrevisionens internationella verksamhet, den årliga revisionen och effektivitetsrevisionens inriktning samt några övriga frågor kommer att redovisas i ett slutbetänkande under våren 2009.

Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (dnr 250-1038-06/07)

Riksdagsstyrelsen gav i december 2006 i uppdrag till samhällsvetenskapliga institutionen vid Örebro universitet att under ledning av professor Gullan Gidlund göra en uppföljning av stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Uppdraget avrapporterades i styrelsen i februari 2008. Styrelsen beslutade i mars att rapporten skulle remitteras till riksdagspartiernas gruppkanslier.

Ärendet bereds vidare inom förvaltningen med sikte på ett förslag till riksdagsstyrelsen under våren 2009. Parallellt med detta sker även slutberedning av en rapport från arbetsmarknadsutskottets kansli om ansvarsfördelningen mellan partikanslier i riksdagen och riksdagsförvaltningen m.m.

Arvoden för uppdrag inom riksdagen (dnr 250-1038-06/07, se även dnr 019-2205-06/07)

Med anledning av en skrivelse från EU-nämnden beslutade styrelsen i april 2007 att tillsätta en beredningsgrupp för att överväga behovet av ändring i reglerna om arvode för uppdrag inom riksdagen. Beredningsgruppen lämnade ett förslag till riksdagsstyrelsen i januari 2009.

Nya mötes- och konferenslokaler, Puckeln (dnr 270-4463-04/05, 252-1284-07/08, 270-3289-07/08)

I mars 2007 fattade styrelsen ett principbeslut om att fortsätta projekteringen för de nya mötes- och konferenslokalerna på Helgeandsholmen. Styrelsen fattade vid sammanträdet i april beslut om en budget för det fortsatta projekteringsarbetet under 2008.

Stockholms stadsbyggnadsnämnd (SBN) bordlade detaljplaneärendet vid tre på varandra följande möten för att vid sitt möte den 2 oktober 2008 återremittera ärendet till Stockholms stadsbyggnadskontor (SBK). I ett brev från stadsbyggnadskontoret, 2008-10-20, ombads riksdagsförvaltningen besvara SBN:s beslut från den 2 oktober om att titta på andra alternativ. I en promemoria, 2008-10-27 redovisade riksdagsförvaltningen alla alternativ som bearbetats under Puckelnprojektets utredningsfas 2006.

I och med att beslutet i detaljplaneärendet dragit ut på tiden har ingen utvärdering gjorts av inkomna anbud då deras giltighetstid har gått ut. Under förutsättning att ändringen av detaljplanen fastställs kommer en ny upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) att genomföras. Byggstart kan tidigast ske efter sommaren 2009, vilket i så fall innebär invigning våren 2011, allt under förutsättning av att bygglov beviljas och ekonomiska beslut tas av styrelsen.

Handlingsprogram för jämställdhet för valperioden 2006–2010 (dnr 30-31-04/05)

I april 2007 fattade riksdagsstyrelsen beslut om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 2006–2010. Programmet ska följas upp och utvärderas före valperiodens slut. Arbetet fortskrider i huvudsak enligt planen, bl.a. har framtagandet av fördjupad statistik påbörjats.

Under 2008 har fem frukostmöten på temat jämställdhet arrangerats. I november hölls ett seminarium, Exit riksdagen, med underrubriken Att representera folket – yrkesbana eller sidospår i karriären? Bakgrunden var en studie av anledningen till att ledamöter valt att lämna riksdagen. Vid seminariet medverkade forskare liksom nuvarande och tidigare riksdagsledamöter.

Förändrad organisation för säkerhet samt kris- och beredskaps-planering samt säkerhetsöversyn (dnr 280-1400-07/08)

I januari 2008 fattade styrelsen ett principbeslut om förändrad organisation inom riksdagsförvaltningen för säkerhet samt kris- och beredskapsplanering. I beslutet ingick även ett uppdrag att förvaltningen ska återkomma med förslag till vissa ändringar av föreskrifter. Styrelsen beslutade den 13 juni 2008 om vissa ändringar i föreskriften (RFS 2000:2) om arbetsordning för riksdagsförvaltningen (dnr 230-2603-07/08). Beslutet innebar bl.a. att det inom administrativa avdelningen skulle bildas en säkerhetsenhet under ledning av en säkerhetschef och en stabsfunktion för kris- och beredskapsplanering som skulle ledas av en beredskapschef. Organisationsförändringen genomfördes den 1 juli 2008 som ett led i en pågående översyn av säkerhetsfrågorna.

Vid styrelsens sammanträde den 22 oktober 2008 informerade förvaltningen om det pågående utvecklingsarbetet inom säkerhetsområdet. Riksdagsstyrelsen beslutade bl.a. att förvaltningen ska redovisa förslag till säkerhetsnivåer för styrelsens godkännande. Beredning av frågan pågår inom förvaltningen och under året har en rad åtgärder vidtagits för att förstärka säkerhetsskyddet på kort och på lång sikt.

Dessutom har en gemensam utbildning i IT-säkerhet, säkerhetsskydd och räddningstjänst utarbetats under året. Utbildningen kommer att bli obligatorisk för alla som arbetar i riksdagen.

Klimatkompensation för ledamöternas resor (dnr 233-754-07/08)

I januari 2008 beslutade styrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att slutbereda frågan om klimatkompensation av ledamöternas resor med gruppledarkretsen. Preliminärt ställningstagande har skett i gruppledarkretsen. Styrelsen beslutade den 11 juni 2008 att i förslaget till tilläggsbudget 2008 föreslå riksdagen att godkänna att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. får användas för utgifter avseende klimatkompensation för flygresor som riksdagens ledamöter och tjänstemän gjort i tjänsten fr.o.m. den 1 januari 2008 (dnr 250-2968-07/08). Riksdagen beslutade den 27 november 2008 att godkänna styrelsens förslag.

Uppdraget är därmed avslutat.

Miljöledning, uppföljning av betydande miljöaspekter

Arbetet med att införa ett miljöledningssystem pågår, och beslut om de övergripande miljömålen fattades i mars 2008.

Treåriga handlingsplaner för de mätbara miljömålen har fastställts av riksdagsdirektören liksom övergripande rutinbeskrivningar. Riksdagsförvaltningens personal har fått grundläggande miljöutbildning. Intern miljörevision har genomförts under hösten. Miljöronder har genomförts på enheterna. Miljösamordnare har rekryterats. Upphandling av certifieringsrevision har skett och miljöcertifieringen beräknas vara klar under senvåren 2009.

Subsidiaritetskontroll m.m. enligt Lissabonfördraget (dnr 019-3041-07/08)

Styrelsen beslutade den 13 juni 2008 att tillkalla en utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag om riksdagens hantering av subsidiaritetskontrollen m.fl. förslag enligt Lissabonfördraget. Uppdraget skulle slutredovisas under hösten 2008. Styrelsen beslutade den 17 december om förlängd utredningstid till den 1 mars 2009.

Riksdagens nämnder (dnr 049-321-08/09)

Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av regleringen av riksdagens nämnder. Översynen ska vara slutförd senast den 31 mars 2009.

Översyn av lagen (2006:999) om ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen m.m. (dnr 250-327-08/09)

Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna på riksdagsområdet. Översynen ska vara slutförd senast den 31 mars 2009.

Anslagsöversikt

Årets anslagsförbrukning

Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1	2008	2007	2006
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag	762,3	776,2	784,1
90:3 Riksdagens förvaltningsanslag, ramanslag	588,3	740,3	593,8
Summa	1 350,6	1 516,5	1 377, 9
90:6 Stöd till politiska partier	171,9	157,9	164,6
Total anslagsförbrukning	1 522,5	1 674,4	1 542,5

Årets anslagssparande

Tabell: Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1	2008
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.	40,6
90:3 Riksdagens förvaltningsanslag	86,8
Summa	127,5
90:6 Stöd till politiska partier	3,4
Totalt anslagssparande	130,8

Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Det totala anslagsutfallet uppgick till 762,3 miljoner kronor vilket är ca 13,9 miljoner kronor lägre än 2007. Orsaken till det lägre anslagsutfallet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell: Förändring anslagsförbrukning (miljoner kronor)

Förändring av anslagsförbrukning mellan 2007 och 2008
Minskning av utgifter för pensioner och inkomstgarantier	–26,5
Ökning av ledamöternas arvoden	5,3
Ökning av stödet till politiska sekreterare	1,9
Ökning av utgifter för det internationella samarbetet	1,6
Ökning av utgifter för utskottens resor	2,9
Övriga utgiftsökningar	0,9
Förändring	13,9

Denna lägre anslagsförbrukning bidrar även till ett ökat anslagssparande. Anslagssparandet uppgick vid årets slut till ca 40,6 miljoner kronor jämfört med ca 25,8 miljoner kronor 2007. Orsaker till anslagssparandet är bl.a. lägre utnyttjande av budgeterade medel för inrikesresor, enskilda utrikes- och EU-resor (12,2 miljoner kronor), inkomstgarantier, arvoden och pensioner (13,3 miljoner kronor) samt teknisk utrustning för ledamöter (5,0 miljoner kronor).

Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningsanslag

I jämförelsen mellan åren 2008 och 2007 har den engångsinlösen av lån som gjordes 2007 på 161,3 miljoner kronor räknats bort. Anslagsutfallet har då ökat med ca 9,3 miljoner kronor jämfört med 2007.

Förändring av anslagsförbrukning mellan år 2007 och 2008	Miljoner kronor
Minskning av utgifter för riksdagens fastigheter	–9,5
Minskning av utgifter för information	–4,8
Minskning av utgifter för räntor & amorteringar	–3,9
Ökning av utgifter avseende löner	20,8
Ökning av utgifter för bevakning	3,7
Ökning av utgifter för riksdagstrycket	3,4
Övriga förändringar	–0,4
Förändring	9,3

Anslagssparandet för Riksdagens förvaltningsanslag uppgick till ca 86,8 miljoner kronor jämfört med 45,2 miljoner kronor 2007. Framför allt är det områdena IT (ca 12,0 miljoner kronor), fastigheter (ca 6,1 miljoner kronor), information och biblioteksverksamhet (ca 7,3 miljoner kronor) samt räntor och amorteringar (ca 6,0 miljoner kronor) som lämnat stora överskott jämfört med vad som planerats. Att förbrukningen blivit lägre än den budgeterade beror dels på vissa effektiviseringar, dels och huvudsakligen på att planerade arbeten inte genomförts så som avsetts.

Anslag 90:6 Stöd till politiska partier

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna. För 2008 uppvisade anslaget ett anslagssparande på ca 3,4 miljoner kronor.

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)	Not	2008-01-01– 2008-12-31	2007-01-01– 2007-12-31
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av anslag		1 091 768	1 090 103
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	1	40 128	38 941
Intäkter av bidrag		111	525
Finansiella intäkter	2	3 691	2 289
SUMMA		1 135 699	1 131 858

VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal och ledamöter	3	–1 138 149	–802 814
Kostnader för lokaler		–16 013	–15 993
Övriga driftkostnader		–277 503	–278 184
Finansiella kostnader	2	–29 051	–4 682
Avskrivningar	6, 7	–65 110	–66 418
SUMMA		–1 525 826	–1 168 091

VERKSAMHETSUTFALL		–390 127	–36 233

TRANSFERERINGAR
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag		430 728	415 162
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag		741	161
Lämnade bidrag	4	–431 468	–415 323
SALDO		0	0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING	5	–390 127	–36 233

Balansräkning

(Belopp anges i tkr)	Not	2008-12-31	2007-12-31
TILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Balanserade utgifter för utveckling		0	0
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar		800	1 822
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	6	800	1 822
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader, mark och annan fast egendom		1 066 868	1 065 263
Förbättringsutgifter på annans fastighet		1 138	1 791
Maskiner, inventarier, installationer m.m.		96 826	110 056
Pågående nyanläggningar		28 552	10 893
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	7	1 193 383	1 188 003
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i bostadsrättsföreningar		2 159	2 159
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	8	2 159	2 159
FORDRINGAR
Kundfordringar		1 993	1 174
Fordringar hos andra myndigheter	9	17 886	14 310
Övriga fordringar		298	4
SUMMA FORDRINGAR		20 177	15 488
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Förutbetalda kostnader		25 465	25 228
Övriga upplupna intäkter		–	272
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER	10	25 465	25 500
AVRÄKNING MED STATSVERKET	11	–127 425	–70 942
KASSA OCH BANK
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret	12	184 816	146 699
Kassa, plusgiro och bank		30	30
SUMMA KASSA OCH BANK		184 846	146 729
SUMMA TILLGÅNGAR		1 299 405	1 308 759

(Belopp anges i tkr)	Not	2008-12-31	2007-12-31
KAPITAL OCH SKULDER
MYNDIGHETSKAPITAL
Statskapital	13	1 034 372	615 791
Donationskapital	14	2 365	2 385
Balanserad kapitalförändring	15	–1 848 150	–1 230 674
Kapitalförändring enligt resultaträkningen	5	–390 127	–36 233
SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL		–1 201 540	–648 731
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	16	2 185 385	1 662 793
SUMMA AVSÄTTNINGAR		2 185 385	1 662 793
SKULDER M.M.
Lån i Riksgäldskontoret	17	149 864	141 920
Skulder till andra myndigheter	18	28 347	19 417
Leverantörsskulder		76 020	71 936
Övriga skulder	19	15 430	14 657
SUMMA SKULDER M.M.		269 661	247 930
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Upplupna kostnader		35 894	36 272
Oförbrukade bidrag		195	186
Övriga förutbetalda intäkter		9 810	10 308
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER	20	45 900	46 766
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		1 299 405	1 308 759
STÄLLDA PANTER		inga	inga
ANSVARSFÖRBINDELSER		inga	inga

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr) 2008-12-31	Ingående över-förings-belopp	Årets till- delning enligt anslags- direktiv	Omdisponerat anslagsbelopp	Indrag-ning	Totalt disp. belopp	Netto- utgifter	Utgående över-förings-belopp
Anslag 1:90:2, ramanslag (Not 21)	25 768	777 140	–	–	802 908	–762 281	40 627
01 Riksdagens ledamöter och partier m.m.	25 768	777 140	–	–	802 908	–762 281	40 627

Anslag 1:90:3, ramanslag (Not 22)	45 174	629 954	0	–	675 128	–588 330	86 798
Riksdagens förvaltningskostnader
001 Övriga förvaltningskostnader	23 125	594 954	–	–	618 079	–555 247	62 832
002 Riksdagens fastighetskostnader	22 048	35 000	0	–	57 048	–33 083	23 966
003 Inlösen av lån 2007 (avslutat)	0	–	0	–	–	–	–
Anslag 1:90:6, ramanslag (Not 23)	17 422	170 200	–	–12 316	175 306	–171 885	3 421
001 Stöd till politiska partier	17 422	170 200	–	–12 316	175 306	–171 885	3 421
SUMMA TOTALT	88 363	1 577 294	0	–12 316	1 653 341	–1 522 496	130 846

Finansiella villkor:
Anslagskredit
Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.		38 857
Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader		18 899
Anslagspost 1		17 849
Anslagspost 2		1 050
Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier		5 106

Redovisning mot inkomsttitel
Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Redovisning mot bemyndiganden
	Tilldelad bemyn-diganderam	Ingående åtaganden	Utestående åtaganden 2008-12-31	Utestående åtaganden
				2009	2010
Anslag
01:90:06:001 Stöd till politiska partier	170 200	_–	123 757	123 757	–

Finansieringsanalys

(Belopp anges i tkr)	Not	2008-01-01– 2008-12-31		2007-01-01– 2007-12-31
DRIFT
Kostnader	24		–1 100 378		–1 129 956
Finansiering av drift
Intäkter av anslag		1 091 768		1 090 103
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	25	39 978		38 899
Intäkter av bidrag		111		525
Övriga intäkter		3 691		2 289
Summa medel som tillförts för finansiering av drift			1 135 549		1 131 816
Ökning(-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar			–4 654		6 520
Ökning(+)/minskning (-) av kortfristiga skulder			12 919		–1 105
Kassaflöde från/till drift			43 436		35 481
INVESTERINGAR
Investeringar i materiella tillgångar		–69 903		–64 336
Investeringar i immateriella tillgångar			–		–
Summa investeringsutgifter			–69 903		–64 336
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgäldskontoret		42 899		63 642
– amorteringar		–34 954		–194 453
Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten		–		169 120
Försäljning av anläggningstillgångar		156		49
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar			8 101		38 358
Kassaflöde från/till investeringar			–61 802		–25 978
TRANSFERERINGSVERKSAMHET
Lämnade bidrag		–431 468		–415 323
Utbetalningar i transfereringsverksamhet			–431 468		–415 323
Finansiering av transfereringsverksamhet
Medel från statsbudgeten		430 728		415 162
Medel från andra myndigheter för finansiering av bidrag		741		161
Summa medel som erhållits för finansiering av transfereringsverksamhet
			431 468		415 323
Kassaflöde till/från transfereringsverksamhet			0		0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL			–18 365		9 503

(belopp anges i tkr)	Not	2008-01-01– 2008-12-31		2007-01-01– 2007-12-31
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
Likvida medel vid årets början			75 786		66 283
Ökning (+)/minskning (–) av tillgodohavande i Riksgäldskontoret			38 118		–2 137
Ökning (+)/minskning (–) av avräkning med statsverket			–56 483		11 640
Summa förändring av likvida medel			–18 365		9 503
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT			57 421		75 786

Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp anges i tkr)

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (rea-lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2007, och riksdagsstyrelsen har den 13 juni 2008 beslutat om en ändring i lagens tillämpningsföreskrift (RFS 2008:7) som bl.a. behandlar hanteringen av elektroniska fakturor.

Riksdagen beslutade den 12 november 2008 om ändringar i 6 § rea-lagen med anledning av bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2009.

Utfästelser för inkomstgarantier till avgångna riksdagsledamöter samt pensionsåtaganden både för de riksdagsledamöter som lämnat riksdagen och för de ledamöter som tjänstgör i riksdagen i dag redovisas i årsredovisningen sedan 2007. För 2008 har även pensionsskulden för EU-parlamentarikerna beräknats och skuldförts och effekterna har tagits direkt mot myndighetskapital.

Samtliga tidigare års anslagsfinansierade anläggningstillgångar redovisas fr.o.m. 2008 som statskapital. Under året har därför även maskiner och inventarier, bostadsrätter, markanläggningar och byggnader utanför Helgeandsholmen samt förbättringsutgifter på annans fastighet som tidigare år anslagsfinansierats bokförts som statskapital.

Från 2008 redovisas avräkningen mot statsverket enligt Ekonomistyrningsverkets nya uppställningsform. Bemyndiganderedovisningen framgår av anslagsredovisningen.

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för riksdagsförvaltningen.

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret. Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 20 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång.

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 000 kr. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 000 kr.

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller ej vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta under byggnadstiden på kredit hos Riksgäldskontoret.

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för berörd fastighet.

Tabell: Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång	Avskrivningstid
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Balanserade utgifter för utveckling	3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar	5–10 år

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader, mark och annan fast egendom	30–50 år
Byggnadsinventarier	3–30 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet	3–10 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m.	3–10 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som anläggningstillgång, eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Utländsk fordran omräknas enligt växelkursen på balansdagen.

Periodavgränsningsposter

Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kr.

Myndighetskapital

Statskapitalet utgörs av anslagsfinansierade anläggningstillgångar. Donationskapitalet utgörs av Villa Bonnier med konstföremål. Den balanserade kapitalförändringen består av tidigare års saldo mellan intäkter och kostnader enligt resultaträkningen. För 2008 ingår i den balanserade kapitalförändringen kompletterande efterlevandepension för ledamöter med 111 miljoner kronor och avsättning för pensioner för EU-parlamentariker med 52 miljoner kronor.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

En avsättning i balansräkningen redovisas när riksdagsförvaltningen som följd av en inträffad händelse har en förpliktelse, om det är troligt att det krävs ett utflöde av resurser för att reglera förpliktelsen samt om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan ske.

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Avsättningar för vissa pensioner för tjänstemän har redan tidigare år redovisats som avsättningar i balansräkningen.

Under året har den beräknade förändringen av ovanstående avsättningar bokförts som en kostnad i resultaträkningen.

Nytt för 2008 är att belopp avseende EU-parlamentarikernas ålderspension, egenlivränta, kompletterande efterlevandepension samt riksdagsledamöternas kompletterande efterlevandepension har beräknats. Då detta är det första året dessa avsättningar tas med redovisas de direkt mot myndighetskapital, enligt samma princip som användes föregående år avseende ledamöternas pensioner och inkomstgarantier.

Tjänstemännens pensioner

Under posten Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till egen personal som beviljats delpension. Pensioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk (SPV). Denna pensionsskuld redovisas i likhet med andra statliga myndigheters i SPV:s balansräkning.

Riksdagsledamöters pensioner

Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som lämnat riksdagen redovisas fr.o.m. 2007 till det försäkringstekniska värdet av pensions-åtaganden som beräknats av SPV i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. Riktlinjerna innehåller ränteantagandet 1,8 % per år. SPV har beräknat pensionsskulden dels för de pensioner som utbetalas av SPV, dels för de pensioner som riksdagsförvaltningen beviljat men som ännu inte är under utbetalning.

Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närvarande sitter i riksdagen har gjorts enligt SPV:s modell under antagandet att alla ledamöter kvarstår i riksdagen under hela mandatperioden, dvs. fram till nästa val 2010.

Beräkningarna för 2008 inkluderar även eventuella framtida efterlevandepensioner samt EU-parlamentarikernas pensioner.

Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Som en följd av att Finansinspektionen har ändrat de ränte- respektive dödlighetsantaganden som gäller vid pensionsberäkningar har den totala pensionsskulden ökat.

Riksdagsledamöters inkomstgarantier

Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp motsvarande förväntade framtida utbetalningar t.o.m. 2022. Avsättning görs baserat på de av ledamöterna anmälda förhållandena, och på de inkomstgarantibelopp som gällde i januari 2009. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 3 %. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländsk skuld omräknas enligt växelkursen på balansdagen.

Övrig information

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet Organisation och personal.

Särskilt bemyndigande

I regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier framgår att de medel som riksdagsförvaltningen disponerar för Stöd till politiska partier (ramanslag) har fått ett bemyndigande med en ram på 170 200 000 kronor. Riksdagsförvaltningen redovisar bemyndigandet i anslagsredovisningen med särskild redovisning enligt anslagsförordningen (1996:1189).

Noter (tkr)

	2008	2007
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av hyror	19 027	17 910
Intäkter av försäljningsverksamhet	13 414	14 666
Övrigt	7 687	6 365
Summa	40 128	38 941

Not 2 Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret	3 561	2 161
Övrigt	131	127
Summa	3 691	2 288
Finansiella kostnader
Räntekostnader till Riksgäldskontoret	–5 025	–4 656
Räntekostnader avsättning pensioner till ledamöter	–24 000	–
Övrigt	–26	–26
Summa	–29 051	–4 682

Beräknade räntekostnader för avsättning för ledamöternas pensioner redovisas under posten Finansiella kostnader.


Not 3 Kostnader för personal och ledamöter
Kostnader för ledamöter (inklusive sociala avgifter)	–773 655	–447 776
Kostnader för personal (inklusive sociala avgifter)	–364 494	–355 039
Summa	–1 138 149	–802 815
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive sociala avgifter	–766 879	–507 635

Ökningen av de beräknade beloppen för riksdagsledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och kompletterande efterlevandepension har för 2008 redovisats i resultaträkningen. Även nyintjänad pension och förändringar på grund av ändrade ränte- och dödlighetsantaganden redovisas under denna post.


Not 4 Lämnade bidrag
Stöd till politiska partier		–171 885	–157 884
Stöd till partigrupperna i riksdagen		–244 371	–242 693
Nordiska rådet		–12 323	–12 493
IPU		–951	–847
OSSE		–883	–799
Övrigt		–1 055	–607
Summa		–431 468	–415 323
	2008		2007
Not 5 Årets kapitalförändring
Anslagsfinansierade anläggningstillgångar		–	2 383
Amorteringar		34 954	33 716
Avskrivningar		–65 110	–66 418
Förändring av periodiseringar avseende pensioner och liknande förpliktelser		–359 900	115
Förändring av övriga periodiseringar		–72	–6 029
Summa		–390 127	–36 233

Kapitalförändringen visar en periodiseringsdifferens mellan de kostnader respektive intäkter som riksdagsförvaltningen redovisar och de utgifter respektive inkomster som avräknats statsbudgeten.


Not 6 Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
IB Anskaffningar		32 645	32 742
Fört till Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar		–	–97
Tidigare års avskrivningar		–14 412	–14 412
Tidigare års nedskrivningar		–18 233	–18 233
Bokfört värde		0	0

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
IB Anskaffningar		5 045	4 949
Fört från Balanserade utgifter för utveckling		–	97
Tidigare års avskrivningar		–3 223	–2 202
Årets avskrivningar		–1 022	–1 022
Bokfört värde		800	1 822
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar		800	1 822

Not 7 Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
IB Anskaffningar	1 550 403		1 517 819
Fört från Pågående nyanläggningar	26 908		23 503
Årets anskaffningar	5 736		9 081
Tidigare års avskrivningar	–485 140		–456 060
Årets avskrivningar	–31 039		–29 080
Bokfört värde	1 066 868		1 065 263

Taxeringsvärden	227 218		227 218

	2008		2007

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6.

Förbättringsutgifter på annans fastighet
IB Anskaffningar	6 950	6 950
Tidigare års avskrivningar	–5 159	–4 506
Årets avskrivningar	–653	–653
Bokfört värde	1 138	1 791

Maskiner, inventarier, installationer m.m.
IB Anskaffningar	339 410	350 697
Fört från Pågående nyanläggningar	2 271	18 178
Årets anskaffningar	17 330	21 549
Utrangeringar	–26 043	–51 013
Tidigare års avskrivningar	–229 354	–244 531
Årets avskrivningar	–32 396	–35 750
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar	25 607	50 927
Bokfört värde	96 826	110 056

Pågående nyanläggningar
IB Anskaffningar	10 893	18 869
Årets anskaffningar	46 837	33 705
Avslutade	–29 178	–41 681
Bokfört värde	28 552	10 893
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar	1 193 383	1 188 003

I posten pågående nyanläggningar ingår ca 19 miljoner kronor i form av upparbetade kostnader för de nya mötes- och konferenslokaler som planeras på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet.

Under 2008 har följande större pågående arbeten avslutats och bokförts som anläggningstillgångar:

– Entrén till Riksgatan 1

– Förstärkning av fönster i det östra riksdagshuset

– Lågspänningsställverk i Ledamotshuset

Not 8 Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde	2 159	2 159

Uppskattat marknadsvärde	48 158	50 175

	2008	2007
Not 9 Fordringar hos andra myndigheter
Mervärdesskattefordran	16 743	13 819
Övrigt	1 144	491
Summa	17 886	14 310

Not 10 Periodavgränsningsposter
Årskort flyg	2 841	2 890
Årskort tåg	9 460	8 835
Övrigt	13 165	13 775
Summa	25 465	25 500

Not 11 Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans	0	0
Redovisat mot anslag	171 885	157 884
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde	–171 885	–157 884
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde	0	0
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans	–70 942	–82 582
Redovisat mot anslag	1 350 611	1 516 501
Anslagsmedel som tillförts räntekonto	–1 407 094	–1 504 861
Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde	–127 425	–70 942
Summa Avräkning med statsverket	–127 425	–70 942

Not 12 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto	140 709	150 486

Not 13 Statskapital
Ingående balans	615 791	142 583
Under året anskaffat statskapital	–	169 120
Under året utskiftat statskapital	–	–100
Från föregående års kapitalförändring	–15 121	–
Under året omfört till statskapital från balanserad kapitalförändring	433 702	304 188
Utgående balans	1 034 372	615 791

Under 2008 har resterande anslagsfinansierade anläggningstillgångar förts från balanserad kapitalförändring till statskapital.


Not 14 Donationskapital	2008	2007
Ingående balans	2 385	2 406
Från föregående års kapitalförändring	–20	–21
Utgående balans	2 365	2 385

Not 15 Balanserad kapitalförändring
Ingående balans	–1 230 674	754 815
Föregående års kapitalförändring	–21 092	–19 322
Anskaffningar statskapital	–646 664	–569 688
Avskrivningar statskapital	212 961	265 500
Omföring avskrivningar, donationskapital	–	21
Avsättningar för ledamöternas inkomstgarantier och pensioner	–162 682	–1 662 000
Utgående balans	–1 848 151	–1 230 674

Avsättningen för ledamöternas inkomstgarantier och pensioner är en del av statens totala pensionsåtagande. Myndighetskapitalet för riksdagsförvaltningen är således också en del av statens totala åtagande.

Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Deltidspensioner för tjänstemän
Ingående avsättning	793	936
Årets pensionskostnad	649	213
Årets pensionsutbetalningar	–600	–356
Utgående avsättning	843	793
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med	165	155

Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen
Ingående avsättning	1 074 000	–
Avsatt till pensioner	61 384	1 074 000
Årets pensionskostnad	218 305	60 334
Årets pensionsutbetalningar	–60 042	–60 334
Utgående avsättning	1 293 648	1 074 000
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med	252 566	210 000

Pensionsavsättning till ledamöter som tjänstgör i riksdagen
Ingående avsättning	450 000	–
Avsatt till pensioner	49 150	450 000
Årets pensionskostnad	219 510	–
Utgående avsättning	718 660	450 000
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med	140 308	88 000
	2008	2007
Årets pensionskostnader är omräknade efter Finansinspektionens nya anvisningar.
Pensionsavsättning till EU-parlamentariker
Ingående avsättning	–	–
Avsatt till pensioner	52 148	–
Årets pensionskostnad	1 024	2 869
Årets pensionsutbetalningar	–1 024	–2 869
Utgående avsättning	52 148	0
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med	10 181	0
Pensionsavsättningen för EU-parlamentariker har tillkommit 2008.

Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen
Ingående avsättning	138 000	–
Utfästa inkomstgarantier	–	138 000
Årets kostnad för inkomstgarantier	14 239	59 356
Årets utgifter för inkomstgarantier	–32 153	–59 356
Utgående avsättning	120 086	138 000
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med	29 043	33 375
Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	2 185 385	1 662 793

Not 17 Lån i Riksgäldskontoret
Ingående balans	141 920	272 731
Under året upptagna lån	42 899	63 642
Årets amorteringar	–34 954	–194 453
Utgående balans	149 864	141 920
Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektiv)	300 000	300 000

Årets amorteringar 2007 inkluderar lösen av lån 160 736 tkr hänförligt till investeringar för att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.


Not 18 Skulder till andra myndigheter
Arbetsgivaravgift		13 047	12 659
Statens pensionsverk		9 919	–
Övrigt		5 381	6 758
Summa skulder till andra myndigheter		28 347	19 417

Not 19 Övriga skulder
Personalens källskatt		14 789	14 657
Övrigt		641	–
Summa övriga skulder		15 430	14 657
		2008	2009
Not 20 Periodavgränsningsposter
Semesterlöner		19 201	18 787
Sociala avgifter		10 651	10 115
Övrigt		16 048	17 865
Summa periodavgränsningsposter		45 900	46 767

Not 21 Anslag 1:90:2 Riksdagens partier och ledamöter m.m.
Av riksdagen beviljad anslagskredit (5 % 2008 och 2007)	38 857		38 556

Not 22 Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2008 och 2007)	18 899		22 012

Not 23 Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2008 och 2007)	5 106		5 106

Not 24 Kostnader
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen	–1 525 826		–1 168 091
avgår avskrivningar	65 110		66 418
avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner	359 909		–143
avgår realisationsförlust	429		66
Summa	–1 100 378		–1 101 750

Not 25 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen	40 128		38 941
avgår realisationsvinster	–150		–42
Summa	39 978		38 899

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

	2008	2007	2006	2005	2004
Låneram i Riksgäldskontoret
Beviljad låneram	300 000	300 000	450 000	450 000	450 000
Utnyttjad låneram under året	149 864	141 919	272 731	132 666	129 923
Kontokredit hos Riksgäldskontoret
Kontokredit hos Riksgäldskontoret	140 709	150 486	135 483	129 490	119 121
Maximalt utnyttjad	0	27 823	74 660	31 884	34 795
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter	40 128	38 941	54 935	58 518	58 119
Inget beräknat belopp i anslagsdirektivet
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit	62 862	65 674	45 751	40 549	125 681
Utnyttjad anslagskredit under året	0	0	0	0	0

ANSLAGSSPARANDE
Ramanslag
Riksdagens ledamöter och partier m.m.	40 627	25 768	30 855	44 454	22 350
Riksdagsförvaltningens förvaltningskostnader	86 798	45 174	51 727	61 191	60 554
Riksdagens revisorer: avvecklingskostnader	–	–	–	0	738
Riksdagens revisorer	–	–	–	–	0
Summa anslagssparande	127 425	70 942	82 582	105 645	83 642
Anslagssparande Stöd till politiska partier	3 421	17 422	5 680	109	–5 478
Bemyndiganden
Tilldelad ram	170 200	ingen	ingen	ingen	ingen
Utestående åtaganden	123 757	inga	inga	inga	inga
Ränteintäkter (+) på räntekonto	3 561	2 161	348	684	820
Räntekostnader (–) på räntekonto	–	–	–441	–46	–
Driftkostnad per årsarbetskraft	894	883	934	873	856
Årets kapitalförändring	–390 127	–36 233	–19 322	–31 100	–61 638
Balanserad kapitalförändring	–1 848 150	–1 230 674	754 815	785 895	991 680
Personal (antal)
Medelantal kvinnor under året	373	376	381	375	366
Medelantal män under året	291	283	274	271	263
Medelantal anställda under året	664	659	655	646	629
Antal årsarbetskrafter	600	591	582	582	558

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2008

Riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2008

Per Westerberg (m), ordförande

Ersättning: 1 594 051 kr

Sven-Erik Österberg (s), ledamot

Ersättning: 743 222 kr

Lars Lindblad (m), ledamot

Ersättning: 706 926 kr

Leif Jakobsson (s), ledamot

Övriga uppdrag:

SBAB, ledamot

SABO AB, ledamot

MKB Fastighets AB, suppleant

Ersättning: 768 135 kr

Margareta Pålsson (m), ledamot

Övriga uppdrag:

Länsstyrelsen Skåne, ledamot

Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, ledamot

Ersättning: 742 610 kr

Berit Andnor (s), ledamot

Ersättning: 908 548 kr

Morgan Johansson (s), ledamot

Ersättning: 804 058 kr

Magdalena Andersson (m), ledamot

Övriga uppdrag:

Stiftelsen Fria Media, ledamot

Nationella Donationsrådet, ledamot

Ersättning: 718 038 kr

Roger Tiefensee (c), ledamot

Övriga uppdrag:

Randello Invest AB, suppleant

Ersättning: 657 573 kr

Johan Pehrson (fp), ledamot

Övriga uppdrag:

Riksbanksfullmäktige, suppleant (t.o.m.
08-11-11)

Riksbankens Jubileumsfond, suppleant

Ersättning: 728 214 kr

Margareta Israelsson (s), ledamot

Övriga uppdrag:

Brottsoffermyndighetens nämnd, suppleant

Ersättning: 703 521 kr

Kristina Zakrisson (s), suppleant

Ersättning: 586 530 kr

Hillevi Engström (m), suppleant

Övriga uppdrag:

AB Sollentunahem, ordförande

AB Dina försäkringar, suppleant

Rikspolisstyrelsens styrelse, ledamot

Ersättning: 787 827 kr

Tone Tingsgård (s), suppleant

Ersättning: 653 058 kr

Jan-Evert Rådhström (m), suppleant

Övriga uppdrag:

Vägverkets styrelse, ledamot

Ersättning: 720 422 kr

Karl Gustav Abramsson (s), suppleant

Övriga uppdrag:

Vilhelmina Bostäder AB, vice ordförande

Västerbotten Tele och Data AB, ordförande

Polismyndigheten i Västerbottens län, ordförande

Rikspolisstyrelsens styrelse, ledamot

Personalansvarsnämnd

Ekobrottsmyndighetens insynsråd, ledamot

Ersättning: 659 471 kr

Alf Eriksson (s), suppleant

Övriga uppdrag:

Gentekniknämnden, ledamot

Riksrevisionen, ledamot

Oljekrisnämnden, ledamot

Ersättning: 641 215 kr

Bertil Kjellberg (m), suppleant

Övriga uppdrag:

Advokatfirman Bertil Kjellberg AB, ledamot

Svenska Kommunförsäkringar AB, suppleant

Ersättning: 642 276 kr

Annika Qarlsson (c), suppleant

Övriga uppdrag:

Randello Invest AB, ledamot

Ersättning: 651 112 kr

Allan Widman (fp), suppleant

Övriga uppdrag:

Malmö kommunfullmäktige, ledamot

Ersättning: 642 390 kr

Elisebeht Markström (s), suppleant

Övriga uppdrag:

Kriminalvårdsstyrelsen, ledamot

Kriminalvårdens insynsråd, ledamot

Nationellt Centrum för kvinnofrid, ledamot

Ersättning: 676 893 kr

Anders Forsberg, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 120 619 kr

Bilaga till årsredovisningen

Redogörelse för behandlingen under 2008 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Riksmötet 2008/09

Rskr. nr 149 till riksdagsstyrelsen (nr 147 till regeringen, nr 148 till Riksrevisionens styrelse)

Prop. 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009

Motioner

Betänkande 2008/09:FiU2

Protokoll 2008/09:53

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 85 till riksdagsstyrelsen (nr 79–84 till regeringen, nr 86 till Riksdagens ombudsmän)

2007/08:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2007

Prop. 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009

Motioner

Betänkande 2008/09:KU1

Protokoll 2008/09:37, 41

Genomförda lagändringar:

Lag (2008:1273) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den1 jan 2009.

Lag (2008:1274) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen med ikraftträdande den 1 jan 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 58 till riksdagsstyrelsen (nr 48–57 till regeringen)

Prop. 2008/09:2 Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008

Motioner

Betänkande 2008/09:FiU11

Protokoll 2008/09:31, 32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Elanders, Vällingby 2009