Bilaga
Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Bilaga
Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
3
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabellförteckning
4
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell och finansiell ekonomi
Tabell 1
Procentuell förändring
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Förenta staterna | 1,6 | 2,5 | 3,6 | 2,9 | 2,8 | 2,0 | 1,4 | 1,6 | 3,2 | |
Euroområdet | 0,9 | 0,8 | 2,1 | 1,6 | 2,8 | 2,6 | 1,1 | 1,2 | 2,3 | |
BNP världen | 2,8 | 3,6 | 4,9 | 4,4 | 5,1 | 5,0 | 3,8 | 2,2 | 3,7 | 4,4 |
Källor: Eurostat, nationella källor, IMF och Finansdepartementet.
Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs
Värde vid respektive års slut
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Reporänta | 3,75 | 2,75 | 2,00 | 1,50 | 3,00 | 4,00 | 2,00 | 1,00 | 1,25 | 2,75 |
3,66 | 2,69 | 2,05 | 1,93 | 3,06 | 4,12 | 1,82 | 1,40 | 2,00 | 3,50 | |
4,39 | 4,30 | 3,33 | 3,16 | 3,69 | 4,19 | 2,33 | 1,70 | 2,50 | 4,10 | |
4,89 | 4,86 | 3,95 | 3,38 | 3,65 | 4,31 | 2,61 | 1,80 | 2,70 | 4,50 | |
0,6 | 0,5 | 0,3 | 0,0 | 0,1 | ||||||
6 mån. EURIBOR | 2,81 | 2,14 | 2,16 | 2,46 | 3,61 | 3,97 | 1,98 | 2,20 | 3,30 | 4,3 |
131,04 | 124,39 | 122,38 | 131,21 | 123,07 | 125,70 | 140,00 | 131,00 | 127,00 | 127,00 | |
EUR/SEK | 9,09 | 9,00 | 8,90 | 9,45 | 9,02 | 9,30 | 10,30 | 9,60 | 9,28 | 9,28 |
USD/SEK | 8,95 | 7,50 | 6,74 | 8,01 | 6,81 | 6,37 | 8,24 | 7,38 | 7,25 | 7,25 |
EUR/USD | 0,82 | 1,20 | 1,32 | 1,18 | 1,32 | 1,46 | 1,25 | 1,30 | 1,28 | 1,28 |
Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet. | ||||||||||
Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt | ||||||||||
Årsgenomsnitt | ||||||||||
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
4,16 | 3,01 | 2,16 | 1,75 | 2,45 | 3,59 | 3,80 | 1,59 | 1,73 | 2,81 | |
4,99 | 4,08 | 3,78 | 2,85 | 3,52 | 4,15 | 3,78 | 1,99 | 2,13 | 3,37 | |
5,30 | 4,63 | 4,43 | 3,38 | 3,70 | 4,17 | 3,87 | 2,17 | 2,29 | 3,68 | |
0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,0 | |||||||
6 mån. EURIBOR | 3,24 | 2,21 | 2,05 | 2,13 | 3,06 | 3,97 | 3,76 | 2,10 | 2,80 | 3,84 |
133,66 | 127,60 | 125,92 | 128,28 | 127,30 | 125,15 | 126,96 | 135,13 | 128,83 | 127,00 | |
EUR/SEK | 9,16 | 9,12 | 9,12 | 9,28 | 9,25 | 9,25 | 9,58 | 9,92 | 9,43 | 9,28 |
USD/SEK | 9,71 | 8,07 | 7,34 | 7,47 | 7,37 | 6,75 | 6,61 | 7,78 | 7,31 | 7,25 |
EUR/USD | 0,94 | 1,13 | 1,24 | 1,24 | 1,26 | 1,37 | 1,45 | 1,28 | 1,29 | 1,28 |
Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet.
5
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabeller till avsnitt 3.2 Svensk efterfrågan
Tabell 4 Försörjningsbalans
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1430 | 2,6 | 2,0 | 2,6 | 2,7 | 2,3 | 3,0 | 1,1 | 0,4 | 2,3 | 3,3 |
Offentliga konsumtionsutgifter | 793 | 2,2 | 0,4 | 0,4 | 2,0 | 0,4 | 1,1 | 0,6 | |||
Statliga | 212 | 2,3 | 2,0 | 1,0 | 0,4 | 0,7 | |||||
Kommunala | 581 | 2,1 | 0,1 | 1,5 | 2,4 | 0,8 | 1,3 | 0,5 | 0,2 | 0,1 | |
Fasta bruttoinvesteringar | 582 | 1,4 | 5,7 | 8,9 | 9,1 | 7,5 | 3,7 | 0,4 | 4,9 | ||
Lagerinvesteringar2 | 22 | 0,2 | 0,2 | 0,8 | 0,2 | ||||||
Export | 1609 | 1,3 | 4,0 | 11,0 | 6,6 | 8,9 | 5,7 | 2,8 | 4,5 | 6,8 | |
Import | 1374 | 3,8 | 6,8 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 3,8 | 4,2 | 7,0 | ||
BNP | 3061 | 2,4 | 1,9 | 4,1 | 3,3 | 4,2 | 2,5 | 1,0 | 1,5 | 3,0 | |
BNP, kalenderkorrigerad | – | 2,4 | 2,0 | 3,5 | 3,3 | 4,6 | 2,7 | 0,7 | 1,2 | 3,0 |
1I löpande priser.
2Bidrag till
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 5 Bidrag till tillväxt
Procentenheter
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | ||||
Hushållens konsumtionsutgifter | 1,3 | 1,0 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 1,4 | 0,5 | 0,2 | 1,1 | 1,6 | |||
Offentliga konsumtionsutgifter | 0,6 | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,3 | 0,1 | |||||
Statliga | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,0 | 0,1 | ||||||||
Kommunala | 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,3 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |||
Fasta bruttoinvesteringar | 0,2 | 0,9 | 1,5 | 1,6 | 1,4 | 0,7 | 0,1 | 0,9 | |||||
Lagerinvesteringar | 0,2 | 0,0 | 0,2 | 0,8 | 0,0 | 0,2 | |||||||
Export | 0,6 | 1,8 | 4,8 | 3,1 | 4,3 | 2,9 | 1,5 | 2,4 | 3,7 | ||||
Import | 0,5 | 0,3 | |||||||||||
BNP | 2,4 | 1,9 | 4,1 | 3,3 | 4,2 | 2,5 | 1,0 | 1,5 | 3,0 | ||||
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. | |||||||||||||
Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling | |||||||||||||
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |||
Export | |||||||||||||
Varuexport | 1155 | 2,0 | 4,9 | 10,1 | 5,0 | 7,6 | 3,1 | 3,9 | 4,5 | 6,8 | |||
Bearbetade varor2 | 948 | 1,9 | 4,9 | 10,2 | 4,6 | 8,0 | 3,9 | 2,9 | 5,1 | 6,8 | |||
Tjänsteexport | 454 | 1,3 | 13,4 | 11,7 | 12,5 | 13,0 | 4,4 | 6,8 | |||||
Total export | 1609 | 1,3 | 4,0 | 11,0 | 6,6 | 8,9 | 5,7 | 2,8 | 4,5 | 6,8 | |||
Exportpris | 2,8 | 2,9 | 1,9 | 3,3 | 0,3 | 0,4 | 0,8 | ||||||
Import | |||||||||||||
Varuimport | 1015 | 5,7 | 7,9 | 7,4 | 9,0 | 9,2 | 4,2 | 4,2 | 7,0 | ||||
Bearbetade varor2 | 746 | 4,5 | 9,9 | 8,9 | 10,9 | 11,9 | 3,6 | 4,8 | 7,0 | ||||
Tjänsteimport | 359 | 4,0 | 5,6 | 7,8 | 9,9 | 2,8 | 0,3 | 4,2 | 7,0 | ||||
Total import | 1374 | 3,8 | 6,8 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 3,8 | 4,2 | 7,0 | ||||
Importpris | 0,1 | 0,9 | 4,6 | 3,2 | 4,2 | 0,3 | 0,8 | 1,3 | |||||
1I löpande priser.
2Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
6
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Näringslivet2 | 392 | 1,6 | 4,8 | 8,9 | 8,3 | 8,4 | 5,9 | – | – | ||
Varuproducenter | 171 | 6,0 | 0,2 | 14,2 | 5,8 | 9,5 | 4,5 | – | – | ||
Industri | 93 | 2,2 | 12,8 | 11,4 | 1,1 | – | – | ||||
Övriga varuproducenter | 78 | 1,2 | 13,1 | 3,3 | 16,3 | 15,8 | 7,2 | 8,6 | – | – | |
Tjänsteproducenter2 | 221 | 8,3 | 5,1 | 10,1 | 7,6 | 7,0 | – | – | |||
Bostäder | 103 | 10,5 | 5,4 | 15,4 | 15,7 | 15,0 | 8,7 | – | – | ||
Nybyggnationer | 64 | 13,1 | 6,3 | 23,1 | 18,3 | 12,8 | 8,6 | – | – | ||
Ombyggnationer | 39 | 6,9 | 4,0 | 4,6 | 11,3 | 18,9 | 8,9 | 9,4 | 7,9 | – | – |
Offentliga myndigheter | 87 | 9,5 | 1,9 | 2,8 | 6,6 | 2,4 | 4,3 | 1,7 | – | – | |
Staten | 42 | 12,3 | 1,7 | 10,6 | 2,3 | 4,7 | 6,6 | – | – | ||
Kommuner | 45 | 6,9 | 8,4 | 11,4 | 8,6 | 3,9 | – | – | |||
Totalt | 582 | 1,4 | 5,7 | 8,9 | 9,1 | 7,5 | 3,7 | 0,4 | 4,9 | ||
Byggnader | 246 | 2,7 | 6,3 | 4,7 | 10,3 | 6,4 | 2,0 | – | – | ||
Maskiner | 242 | 4,8 | 3,8 | 12,2 | 9,5 | 9,8 | 7,0 | – | – | ||
Mjukvara | 93 | 0,5 | 9,5 | 11,1 | 5,0 | 4,8 | – | – |
1I löpande priser.
2Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
7
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabell 8 Hushållens ekonomi
Hushållens inkomster
Mdkr | Procentuell förändring, löpande priser | ||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Real disponibel inkomst2 | 3,6 | 1,4 | 1,3 | 1,2 | 3,3 | 3,9 | 4,1 | 3,4 | 1,3 | 1,4 | |
Prisindex3 | 1,7 | 1,7 | 0,9 | 1,2 | 1,0 | 1,3 | 2,9 | 1,4 | 0,9 | 1,3 | |
Nominell disponibel inkomst | 1471 | 5,3 | 3,2 | 2,1 | 2,4 | 4,3 | 5,1 | 7,1 | 4,9 | 2,2 | 2,7 |
varav | |||||||||||
Lönesumma4 | 1237 | 3,2 | 2,4 | 2,6 | 3,6 | 5,4 | 7,0 | 6,1 | 2,1 | 1,9 | 4,1 |
Övriga faktorinkomster | 258 | 6,2 | 4,2 | 4,6 | 8,8 | 3,8 | 3,3 | 0,5 | 2,5 | 4,1 | |
Räntor och utdelningar, netto5 | 4 | 0,6 | 0,3 | ||||||||
Offentliga transfereringar | 493 | 4,3 | 7,8 | 3,5 | 1,6 | 1,9 | 1,3 | 7,5 | 2,9 | 2,6 | |
varav | |||||||||||
Pensioner | 248 | 4,1 | 10,8 | 3,2 | 0,7 | 2,8 | 4,0 | 5,1 | 7,6 | 2,9 | 4,8 |
Sjukdom | 116 | 8,8 | 7,4 | 1,0 | 3,7 | 0,0 | 1,1 | ||||
Arbetsmarknad | 26 | 1,0 | 11,1 | 10,9 | 57,6 | 18,7 | |||||
Familjer och barn | 54 | 2,3 | 3,0 | 1,8 | 2,8 | 8,7 | 1,9 | 2,0 | 2,8 | 2,7 | 2,8 |
Studier | 13 | 1,2 | 2,9 | 5,3 | 4,9 | 2,2 | |||||
Övrigt | 36 | 0,3 | 0,9 | 6,8 | 1,5 | 5,1 | 4,1 | 4,2 | 8,9 | 4,4 | |
Privata transfereringar | 52 | 5,2 | 2,8 | 6,0 | 7,2 | 1,5 | 6,4 | 0,7 | 2,2 | ||
Skatter och avgifter | 6,6 | 4,6 | 4,7 | 5,4 | 1,7 | 3,0 | 5,4 | ||||
Hushållens sparande | |||||||||||
Mdkr | Andel av disponibel inkomst | ||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Eget sparande | 37 | 4,2 | 3,7 | 2,4 | 1 | 1,9 | 2,8 | 5,6 | 8,4 | 7,5 | 4,3 |
Nettosparande i avtalspensioner | |||||||||||
(inklusive pps) | 106 | 5,4 | 5,9 | 5,7 | 6,2 | 6,4 | 7,2 | 6,1 | 6,2 | 6,2 | 6,3 |
Total sparkvot6 | 143 | 9,1 | 9,0 | 7,7 | 6,8 | 7,8 | 9,3 | 11,1 | 13,7 | 12,9 | 9,9 |
Finansiellt sparande | 92 | 8,0 | 7,7 | 5,8 | 4,7 | 5,2 | 6,6 | 8,5 | 11,6 | 10,9 | 7,7 |
1I löpande priser.
2Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
4Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
6Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 9 Näringslivets produktion
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Varuproducenter | 797 | 4,1 | 2,5 | 8,5 | 3,6 | 5,3 | 2,6 | 0,8 | 1,8 | – | |
varav: Industri | 553 | 6,3 | 4,9 | 9,1 | 4,4 | 7,4 | 2,4 | 2,3 | – | ||
Byggverksamhet | 132 | 4,8 | 4,3 | 4,0 | 4,6 | 2,7 | 0,5 | – | |||
Tjänsteproducenter | 1 309 | 1,9 | 2,3 | 3,4 | 4,3 | 5,7 | 3,7 | 1,3 | 2,0 | – | |
varav: Handel | 298 | 5,8 | 6,7 | 6,5 | 4,4 | 3,3 | 3,9 | 2,7 | 0,8 | 3,0 | – |
Företagstjänster | 313 | 2,2 | 8,4 | 6,0 | 11,2 | 6,2 | 0,3 | 1,8 | – | ||
Näringslivet totalt | 2 107 | 2,7 | 2,4 | 5,3 | 4,0 | 5,6 | 3,3 | 1,1 | 1,9 | 3,9 | |
1I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
8
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabell 10 Offentlig produktion
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Kommunal produktion | 397 | 0,3 | 1,2 | 0,6 | 0,1 | 0,3 | 0,7 | 0,2 | 0,1 | 0,0 | |
Statlig produktion | 139 | 2,0 | 1,6 | 1,5 | 0,1 | 0,1 | |||||
Total offentlig produktion | 536 | 0,8 | 0,2 | 1,3 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
1I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 11 Bytesbalans
Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | ||||
Handelsbalans | 158 | 150 | 170 | 141 | 152 | 123 | 121 | 130 | 133 | 142 | |||
procent av BNP | 6,5 | 6,0 | 6,5 | 5,1 | 5,2 | 4,0 | 3,8 | 4,0 | 4,0 | 4,1 | |||
Tjänstebalans | 6 | 17 | 43 | 58 | 75 | 105 | 93 | 84 | 88 | 95 | |||
Faktorinkomster | 31 | 21 | 54 | 60 | 68 | 68 | 73 | 78 | |||||
Löpande transfereringar | |||||||||||||
Bytesbalans | 121 | 181 | 176 | 186 | 245 | 256 | 242 | 246 | 255 | 275 | |||
procent av BNP | 5,0 | 7,2 | 6,7 | 6,8 | 8,5 | 8,3 | 7,6 | 7,7 | 7,7 | 7,9 | |||
Kapitaltransfereringar | 0 | 0 | 2 | ||||||||||
Finansiellt sparande | 121 | 180 | 176 | 188 | 226 | 253 | 237 | 241 | 249 | 269 | |||
procent av BNP | 5,0 | 7,2 | 6,7 | 6,9 | 7,8 | 8,3 | 7,5 | 7,5 | 7,5 | 7,7 | |||
Bytesförhållande | |||||||||||||
procentuell utveckling | 0,2 | 1,9 | 0,0 | ||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. | |||||||||||||
Tabell 12 Bruttosparande | |||||||||||||
Mdkr | Procent av BNP | ||||||||||||
20071 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |||
Realt sparande | 604 | 16,8 | 16,6 | 16,4 | 17,2 | 18,2 | 19,7 | 19,8 | 18,8 | 18,6 | 19,0 | ||
Fasta investeringar | 582 | 16,8 | 16,3 | 16,4 | 17,4 | 18,2 | 19,0 | 19,5 | 18,6 | 18,5 | 18,6 | ||
Lagerinvesteringar | 22 | 0,1 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,7 | 0,4 | 0,2 | 0,1 | 0,3 | |||
Finansiellt sparande | 253 | 5,0 | 7,2 | 6,7 | 6,9 | 7,8 | 8,3 | 7,5 | 7,5 | 7,5 | 7,7 | ||
Offentlig sektor | 115 | 0,6 | 2,0 | 2,4 | 3,7 | 2,3 | 0,5 | ||||||
Hushåll | 92 | 4,1 | 3,9 | 2,9 | 2,3 | 2,5 | 3,0 | 4,3 | 6,0 | 5,5 | 3,8 | ||
Företag | 46 | 2,3 | 4,4 | 3,3 | 2,5 | 2,9 | 1,5 | 0,9 | 2,6 | 3,1 | 3,3 | ||
Bruttosparande | 857 | 21,8 | 23,8 | 23,1 | 24,1 | 26,0 | 28,0 | 27,3 | 26,3 | 26,1 | 26,7 |
1I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI)
Miljarder kronor, löpande priser
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
BNP | 2 421 | 2 515 | 2 625 | 2 735 | 2 901 | 3 061 | 3 170 | 3 212 | 3 300 | 3 485 |
Primära inkomster netto | 23 | 49 | 64 | 69 | 70 | 75 | 80 | |||
BNI | 2 413 | 2 538 | 2 619 | 2 731 | 2 949 | 3 126 | 3 239 | 3 281 | 3 375 | 3 565 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
9
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabeller till avsnitt 3.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation
Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet | ||||||||||
Procentuell förändring om annat ej anges | ||||||||||
BNP1 | 2,4 | 1,9 | 4,1 | 3,3 | 4,2 | 2,5 | 1,0 | 1,5 | 3,0 | |
Produktivitet2 | 3,8 | 3,4 | 3,6 | 3,0 | 3,0 | 1,1 | 2,2 | 2,5 | ||
Arbetade timmar | 0,8 | 0,2 | 1,3 | 3,2 | 2,1 | 0,5 | ||||
Medelarbetstid | 1,4 | 0,8 | 1,1 | 0,5 | 0,0 | |||||
Kalenderkorrigerat | ||||||||||
BNP1, 3 | 2,4 | 2,0 | 3,5 | 3,3 | 4,6 | 2,7 | 0,7 | 1,2 | 3,0 | |
Produktivitet2, 3 | 3,7 | 3,3 | 4,1 | 3,0 | 2,8 | 0,9 | 2,5 | 2,5 | ||
Arbetade timmar3 | 0,2 | 1,9 | 3,5 | 1,6 | 0,5 | |||||
Medelarbetstid3 | 0,2 | 0,0 | 1,1 | 0,5 | 0,0 | |||||
Sysselsatta, |
0,2 | 0,5 | 1,8 | 2,4 | 1,0 | 0,5 | ||||
Sysselsatta, |
0,2 | 0,8 | 2,0 | 2,5 | 1,2 | 0,6 | ||||
Sysselsättningsgrad, |
75,6 | 74,8 | 74,0 | 73,9 | 74,5 | 75,6 | 75,9 | 74,3 | 73,2 | 73,6 |
Arbetskraften, |
0,4 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 1,1 | 1,4 | 0,9 | 0,1 | 0,3 | |
Arbetskraften, |
0,4 | 0,3 | 0,4 | 0,8 | 1,2 | 1,5 | 1,2 | 0,1 | 0,4 | |
Arbetslöshet, |
6,1 | 6,8 | 7,7 | 7,7 | 7,1 | 6,2 | 6,1 | 7,7 | 8,5 | 8,3 |
Arbetslöshet, |
6,1 | 6,8 | 7,7 | 7,7 | 7,1 | 6,1 | 6,2 | 7,8 | 8,6 | 8,3 |
Arbetslöshet, |
4,5 | 5,5 | 6,3 | 6,0 | 5,4 | 4,6 | 4,5 | 5,6 | 6,3 | 6,5 |
Programdeltagare6, 8 | 2,6 | 2,0 | 2,3 | 2,7 | 3,0 | 1,9 | 1,7 | 2,3 | 2,5 | 2,1 |
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program | ||||||||||
Tusental personer, årsgenomsnitt | ||||||||||
Sysselsatta | 24 | 22 | 27 | 40 | 56 | 37 | 17 | 13 | 14 | 13 |
Arbetslösa | 93 | 70 | 80 | 83 | 82 | 52 | 66 | 97 | 103 | 86 |
Totalt | 117 | 93 | 108 | 123 | 139 | 89 | 83 | 110 | 117 | 99 |
Resursutnyttjandet | ||||||||||
Procent av potentiell nivå9 | ||||||||||
0,4 | 2,0 | 1,3 | ||||||||
Produktivitetsgap | 1,0 | 1,8 | 2,5 | 0,0 | ||||||
Medelarbetstidsgap | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,6 | 0,7 | 0,4 | 0,1 | 0,0 | ||
Sysselsättningsgap | 0,2 | 0,6 | 0,5 |
1BNP till marknadspris, fasta priser.
2Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme.
3Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.
4Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
5Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt
6I procent av arbetskraften.
7Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S. k. öppen arbetslöshet.
8Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften.
9Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
10
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabell 15 Löneutveckling och inflation
Procentuell förändring om annat ej anges
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Nominell löneutveckling | ||||||||||
Industri | 4,2 | 3,2 | 3,1 | 3,1 | 3,2 | 3,7 | 4,4 | 3,5 | 2,8 | 3,2 |
Byggindustri | 3,7 | 3,8 | 2,6 | 3,1 | 3,4 | 2,6 | 4,4 | 3,5 | 2,8 | 3,2 |
Näringslivets tjänstesektorer | 3,8 | 3,2 | 3,0 | 3,3 | 3,1 | 3,4 | 3,7 | 3,6 | 3,0 | 3,2 |
Statliga myndigheter | 4,3 | 4,2 | 2,9 | 3,3 | 3,5 | 3,4 | 3,7 | 3,8 | 3,3 | 3,2 |
Kommunala myndigheter | 4,5 | 3,8 | 4,2 | 2,8 | 2,8 | 2,8 | 4,7 | 4,0 | 3,3 | 3,3 |
Totalt, konjunkturlönestatistiken | 4,1 | 3,5 | 3,3 | 3,1 | 3,1 | 3,3 | 4,1 | 3,7 | 3,0 | 3,3 |
Totalt, nationalräkenskaperna | 4,5 | 3,6 | 2,9 | 3,3 | 3,4 | 3,3 | 4,5 | 4,0 | 3,2 | 3,5 |
Konsumentprisernas utveckling | ||||||||||
KPI, |
2,1 | 1,3 | 0,3 | 0,9 | 1,6 | 3,5 | 0,9 | 1,3 | 2,8 | |
KPI, årsgenomsnitt | 2,2 | 1,9 | 0,4 | 0,5 | 1,4 | 2,2 | 3,4 | 0,7 | 2,1 | |
KPIX, |
2,2 | 1,9 | 1,0 | 1,6 | 1,2 | 2,4 | 1,4 | 1,3 | 1,4 | 1,5 |
KPIX, årsgenomsnitt | 2,2 | 2,5 | 1,1 | 1,1 | 1,4 | 1,5 | 2,5 | 1,5 | 1,2 | 1,5 |
KPIF, |
2,0 | 1,6 | 0,7 | 1,2 | 1,2 | 2,0 | 1,6 | 1,0 | 1,1 | 1,2 |
KPIF, årsgenomsnitt | 2,3 | 2,2 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 1,2 | 2,7 | 1,1 | 0,9 | 1,2 |
HIKP, |
1,6 | 1,8 | 0,9 | 1,3 | 1,4 | 2,5 | 2,1 | 1,0 | 1,1 | 1,2 |
HIKP, årsgenomsnitt | 1,9 | 2,3 | 1,0 | 0,8 | 1,5 | 1,7 | 3,3 | 1,1 | 0,9 | 1,2 |
NPI, |
1,8 | 0,8 | 0,1 | 0,2 | 1,9 | 3,8 | 1,0 | 1,1 | 1,2 | |
NPI, årsgenomsnitt | 2,2 | 1,5 | 0,1 | 0,1 | 1,1 | 2,7 | 2,7 | 1,5 | 0,9 | 1,2 |
Prisbasbelopp, tusen kronor | 37,9 | 38,6 | 39,3 | 39,4 | 39,7 | 40,3 | 41,0 | 42,8 | 42,5 | 42,8 |
Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
11
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabeller till avsnitt 5.3 Finansiellt sparande och statsbudgetens saldo
Tabell 16 Offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Inkomster | 1 275 | 1 335 | 1 399 | 1 491 | 1 561 | 1 641 | 1 668 | 1 641 | 1 679 | 1 765 |
Procent av BNP | 52,7 | 53,1 | 53,3 | 54,5 | 53,8 | 53,6 | 52,6 | 51,1 | 50,9 | 50,6 |
Skatter och avgifter | 1 151 | 1 207 | 1 271 | 1 346 | 1 413 | 1 473 | 1 489 | 1 458 | 1 493 | 1 571 |
Procent av BNP | 47,6 | 48,0 | 48,4 | 49,2 | 48,7 | 48,1 | 47,0 | 45,4 | 45,3 | 45,1 |
Kapitalinkomster | 46 | 49 | 49 | 62 | 60 | 71 | 75 | 73 | 68 | 70 |
Övriga inkomster | 78 | 79 | 79 | 83 | 87 | 98 | 105 | 109 | 117 | 124 |
Utgifter | 1 309 | 1 364 | 1 384 | 1 435 | 1 491 | 1 527 | 1 595 | 1 676 | 1 714 | 1 746 |
Procent av BNP | 54,1 | 54,3 | 52,7 | 52,5 | 51,4 | 49,9 | 50,3 | 52,2 | 51,9 | 50,1 |
Transfereringar och subventioner | 505 | 546 | 561 | 586 | 595 | 589 | 608 | 645 | 668 | 683 |
Hushåll | 432 | 466 | 482 | 490 | 499 | 494 | 500 | 537 | 553 | 567 |
Näringslivet | 43 | 47 | 43 | 55 | 51 | 53 | 56 | 58 | 62 | 61 |
Utlandet | 30 | 33 | 36 | 41 | 45 | 43 | 52 | 50 | 53 | 55 |
Konsumtion | 658 | 692 | 703 | 723 | 762 | 793 | 833 | 874 | 893 | 919 |
Investeringar m.m. | 72 | 70 | 72 | 75 | 83 | 89 | 96 | 104 | 104 | 104 |
Ränteutgifter | 74 | 57 | 48 | 52 | 51 | 55 | 57 | 53 | 48 | 40 |
Finansiellt sparande | 15 | 55 | 70 | 115 | 73 | 19 | ||||
Procent av BNP | 0,6 | 2,0 | 2,4 | 3,7 | 2,3 | 0,5 | ||||
Staten | 12 | 32 | 74 | 38 | 26 | |||||
Pensionssystemet | 23 | 24 | 23 | 27 | 30 | 34 | 28 | 10 | 4 | |
Kommunsektorn | 4 | 16 | 8 | 7 | 7 | 2 | ||||
Finansiell ställning | ||||||||||
Konsoliderad bruttoskuld | 1 273 | 1 315 | 1 345 | 1 393 | 1 331 | 1 247 | 1 210 | 1 175 | 1 218 | 1 213 |
Procent av BNP | 52,6 | 52,3 | 51,2 | 50,9 | 45,9 | 40,7 | 38,2 | 36,6 | 36,9 | 34,8 |
Nettoskuld | 158 | 84 | 18 | |||||||
Procent av BNP | 6,5 | 3,3 | 0,7 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
12
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabell 17 Statens finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | ||
Inkomster | 700 | 731 | 772 | 840 | 877 | 916 | 891 | 840 | 862 | 918 | |
Skatter och avgifter | 633 | 661 | 704 | 759 | 799 | 825 | 793 | 738 | 756 | 806 | |
Överföring från |
1 | 1 | 3 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
Övriga inkomster | 66 | 69 | 65 | 80 | 77 | 90 | 97 | 101 | 105 | 111 | |
Utgifter | 745 | 779 | 785 | 828 | 846 | 842 | 853 | 887 | 900 | 892 | |
Transfereringar till privat sektor | 316 | 351 | 359 | 375 | 375 | 358 | 363 | 377 | 389 | 388 | |
Bidrag till kommunsektorn | 119 | 122 | 122 | 142 | 150 | 159 | 151 | 155 | 157 | 158 | |
Ålderspensionsavgifter | 21 | 23 | 26 | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 24 | 23 | |
Konsumtion | 186 | 195 | 194 | 195 | 205 | 210 | 220 | 232 | 236 | 240 | |
Investeringar m.m. | 33 | 36 | 40 | 41 | 43 | 44 | 46 | 53 | 52 | 49 | |
Ränteutgifter | 70 | 51 | 44 | 47 | 46 | 49 | 50 | 46 | 42 | 34 | |
Finansiellt sparande | 12 | 32 | 74 | 38 | 26 | ||||||
Procent av BNP | 0,4 | 1,1 | 2,4 | 1,2 | 0,8 | ||||||
Budgetsaldo | 4 | 14 | 18 | 103 | 135 | 15 | |||||
Procent av BNP | 0,1 | 0,5 | 0,6 | 3,4 | 4,3 | 0,4 | |||||
Statsskuld | 1 166 | 1 186 | 1 213 | 1 262 | 1 220 | 1 115 | 1 066 | 1 020 | 1 055 | 1 038 | |
Procent av BNP | 48,1 | 47,1 | 46,2 | 46,1 | 42,1 | 36,4 | 33,6 | 31,7 | 32,0 | 29,8 | |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. | |||||||||||
Tabell 18 Ålderspensionssystemet | |||||||||||
Miljarder kronor om annat ej anges | |||||||||||
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | ||
Inkomster | 177 | 182 | 191 | 200 | 210 | 223 | 230 | 232 | 234 | 241 | |
Socialförsäkringsavgifter | 140 | 143 | 147 | 151 | 160 | 169 | 178 | 183 | 187 | 193 | |
Statliga ålderspensionsavgifter | 21 | 23 | 26 | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 24 | 23 | |
Räntor, utdelningar m.m. | 17 | 16 | 18 | 22 | 24 | 30 | 28 | 25 | 24 | 25 | |
Utgifter | 154 | 158 | 168 | 173 | 180 | 189 | 202 | 222 | 231 | 246 | |
Pensioner | 152 | 155 | 163 | 169 | 176 | 186 | 199 | 218 | 227 | 242 | |
Överföring till staten | 0 | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Övriga utgifter | 2 | 3 | 3 | 3 | 4 | 3 | 3 | 4 | 4 | 4 | |
Finansiellt sparande | 23 | 24 | 23 | 27 | 30 | 34 | 28 | 10 | 4 | ||
Procent av BNP | 1,0 | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,1 | 0,9 | 0,3 | 0,1 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
13
PROP. 2008/09:97 BILAGA
Tabell 19 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Inkomster | 546 | 575 | 593 | 630 | 658 | 693 | 731 | 755 | 771 | 795 |
Skatter | 379 | 403 | 420 | 436 | 454 | 479 | 518 | 538 | 550 | 571 |
Statsbidrag1 | 87 | 90 | 90 | 108 | 114 | 120 | 112 | 114 | 115 | 115 |
Skatter och statsbidrag1, | ||||||||||
procent av BNP | 19,2 | 19,6 | 19,4 | 19,9 | 19,6 | 19,6 | 19,8 | 20,3 | 20,2 | 19,7 |
Kapitalinkomster | 12 | 12 | 12 | 10 | 11 | 11 | 14 | 13 | 12 | 12 |
Övriga inkomster2 | 68 | 70 | 71 | 76 | 80 | 83 | 88 | 91 | 93 | 97 |
Utgifter | 559 | 581 | 588 | 614 | 650 | 686 | 723 | 754 | 772 | 797 |
Transfereringar till hushåll | 25 | 25 | 26 | 27 | 28 | 28 | 29 | 30 | 32 | 33 |
Övriga transfereringar | 13 | 14 | 11 | 12 | 13 | 17 | 18 | 21 | 22 | 22 |
Konsumtion | 471 | 495 | 506 | 526 | 555 | 581 | 611 | 639 | 655 | 676 |
Investeringar | 41 | 39 | 38 | 43 | 47 | 53 | 56 | 55 | 56 | 60 |
Ränteutgifter | 9 | 8 | 7 | 6 | 7 | 9 | 10 | 8 | 7 | 7 |
Finansiellt sparande | 4 | 16 | 8 | 7 | 7 | 1 | ||||
Procent av BNP | 0,2 | 0,6 | 0,3 | 0,2 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |||
Resultat före extraordinära poster | 2 | 13 | 15 | 14 | 9 | 4 | 0 |
1Statsbidrag exklusive mervärdesskatt.
2Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP, om annat ej anges
2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Finansiellt sparande, miljarder kronor | 15 | 55 | 70 | 115 | 73 | 19 | ||||
Finansiellt sparande | 0,6 | 2,0 | 2,4 | 3,7 | 2,3 | 0,5 | ||||
Justering för konjunkturläge | 0,7 | 0,8 | 0,3 | 0,8 | 2,5 | 2,9 | 2,4 | |||
Justering för engångseffekter1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||
Justering, extraordinära kapitalvinster | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | ||||
Strukturellt sparande | 0,6 | 1,1 | 0,9 | 2,2 | 2,9 | 1,5 | 1,9 | 2,8 | ||
Finansiellt sparande, genomsnitt från | ||||||||||
2000 | 1,3 | 0,7 | 0,7 | 0,9 | 1,1 | 1,5 | 1,5 | 1,3 | 1,1 | 1,0 |
Produktionsgap, procent | 0,4 | 2,0 | 1,3 |
1Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och
2miljarder kronor 2009.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
14