Regeringens skrivelse 2008/09:90
| Nordiskt samarbete 2008 | Skr. |
| 2008/09:90 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 23 april 2009
Fredrik Reinfeldt
Cristina Husmark Pehrsson (Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2008 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet.
1
Skr. 2008/09:90
Innehållsförteckning
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 2009……....22
2
| 1 | Inledning | Skr. 2008/09:90 |
Den nordiska samhörigheten är viktig för Sverige. Att samverka med sina grannar, knyta kontakter och utbyta information är en god nordisk tradition. Det nordiska samarbetet har en bred folklig förankring och vilar på en grund av gemensamma demokratiska värderingar. Intresset och engagemanget för Norden och den nordiska gemenskapen har under året ökat påtagligt.
Under året har Sverige varit ordförande i Nordiska ministerrådet samt i det nordiska utrikespolitiska samarbetet. Därutöver har det nordiska försvarspolitiska samarbetet stärkts.
En övergripande ambition under ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet har varit att kraftsamla kring gemensamma framtidsutmaningar inom områden där det funnits ett mervärde att samverka. I fokus har bland annat varit att stärka Nordens konkurrenskraft i en globaliserad värld och gemensamma ansträngningar för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Vidare har gemensamma åtgärder för att riva gränshinder och underlätta människors vardag, åtgärder för att möta klimathotet och öka språkförståelsen mellan våra länder samt samarbete inom toppforskning och kultur haft en central plats. I det svenska ordförandeskapsprogrammet, kallat Kraftsamling, har dessa målsättningar sammanfattats under fyra teman: Konkurrenskraft, Klimat, Kreativitet och Koordinering.
Mobiliteten i Norden har ökat väsentligt. För näringslivet har det blivit enklare att starta företag och rekrytera arbetskraft över gränserna. Medborgarnas krav på att kunna flytta, studera och arbeta, med god social trygghet och stor flexibilitet bland annat i de sociala trygghetssystemen, har ökat. Det är mycket positivt för Norden att rörligheten har ökat, men det ställer samtidigt stora krav på att de nordiska länderna gemensamt arbetar aktivt för att snabbt lösa de gränshindersrelaterade problem som uppstår samt vidtar åtgärder för att undvika att nya gränshinder i Norden uppkommer. Arbetet har intensifierats under året och goda resultat har uppnåtts. Mycket arbete återstår dock inom detta område.
Det nordiska engagemanget för Östersjöområdet har varit stort under året, vilket bland annat manifesterats i antagandet av nya riktlinjer för samarbetet med Estland, Lettland och Litauen samt med nordvästra Ryssland. De nordiska ländernas stöd till det vitryska exiluniversitetet i Vilnius, för att främja demokratiutvecklingen i Vitryssland, är ett annat exempel på engagemanget för Östersjöregionen. Även den arktiska regionen har varit i fokus. Nordiska ministerrådet har beslutat om ett nytt flerårigt arktiskt samarbetsprogram med målsättningen att bidra till att utveckla och förbättra livskvaliteten för den arktiska befolkningen samt öka insatserna för att motverka klimatförändringarna i Arktis.
Finanskrisen och klimatförändringarna tvingar oss till stora omställningar i samhället och då kan det nordiska samarbetet vara en viktig resurs. I syfte att bättre kunna möta dessa och andra framtidsutmaningar har en översyn av samarbetsformerna inletts. En under det svenska ordförandeskapet initierad konsultrapport som lades
fram i december 2008 presenterade tolv konkreta förslag för att göra
3
ministerrådssamarbetet effektivare och mer fokuserat. Sverige har en Skr. 2008/09:90 pådrivande roll i denna pågående reformprocess.
Den goda och konstruktiva dialogen och samverkan med Nordiska rådets svenska delegation har varit betydelsefull.
Vid ingången av ordförandeskapet utlovades en konkret och målrelaterad resultatuppföljning. I slutet av året presenterades en kort sammanställning av uppnådda resultat i foldern ”Kraftsamling – summering av Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008”.
2Det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet
2.1Målsättning och resultat
Konkurrenskraft
Målsättningen under temat Konkurrenskraft har varit att stärka de nordiska ländernas position i en hårdnande internationell konkurrens.
För att uppnå detta har Sverige under året genomfört det första nordiska globaliseringsforumet i Riksgränsen. Arrangemanget var ett led i uppföljningen och vidareutvecklingen av statsministrarnas globaliseringsinitiativ från det nordiska statsministermötet i Punkaharju i Finland sommaren 2007. Forumets tema var ”Ett konkurrenskraftigt Norden i en globaliserad värld”. Fokus för diskussionerna låg på klimat- och energifrågor samt Nordens långsiktiga konkurrenskraft. Mötet utmynnade i en deklaration från de nordiska statsministrarna med ramar för gemensamma nordiska insatser inom områdena globalisering, energi och klimat.
Inom ramen för den gemensamnordiska globaliseringssatsningen har ett toppforskningsprogram igångsatts. Teman för satsningen är klimat, energi och miljö. Programmet omfattar och sammanför forskning och innovation inom flera sektorer och bidrar till skapandet av ett övergripande nordiskt innovations- och forskningsområde. Programmet planeras pågå under tiden
Undanröjande av gränshinder och främjande av regional integration är viktiga komponenter i en strategi för ökad konkurrenskraft. Under 2008 har ett flertal konkreta gränshinder lösts. Det nordiska samarbetet har bland annat medverkat till att en nordisk sökmotor för kända gränshinder har tagits i bruk samt att en nordisk socialförsäkringsportal invigts. De nordiska länderna har vidare kommit överens om att ta fram gemensam nordisk gränsregional statistik. Syftet är att tillföra underlag och incitament till den nationella samhällsplaneringen att i större utsträckning ta hänsyn till förhållanden i de övriga nordiska länderna.
Som övergripande komplement till detta har näringsministrarna under
året antagit ett nytt regionalpolitiskt samarbetsprogram för perioden
4
•Effektivare tillväxt- och innovationspolitik genom offensiva gränsnedbrytande åtgärder och en regionalt differentierad näringspolitik.
•Förbättrade förutsättningar för en fungerande sektorsamverkan genom ökad fokus på territoriell integration och den regionala nivåns utvecklingsbehov.
•Utveckling av regionalt ledarskap genom ökad fokusering på den regionala nivåns roll och ansvar.
•En bättre fungerande klimat- och energipolitik genom aktiv fysisk
planering och långsiktigt hållbar infrastrukturutveckling.
De nordiska energiministrarna har under året tagit ett stort steg i riktning mot en effektiv, gränslös och hållbar nordisk elmarknad. Vid sitt möte i Umeå fattade de beslut om en handlingsplan med konkreta åtgärder för att förstärka det nordiska perspektivet i de åtgärder som vidtas av regeringar och myndigheter i de nordiska länderna och som påverkar det nordiska elsystemet. Handlingsplanen innebär också att en process kommer att inledas med syfte att dela in elmarknaden i fler prisområden än idag. Därtill har ett seminarium om den nordiska elmarknaden genomförts med deltagande av berörda nordiska myndigheter, branschorganisationer och andra aktörer. I fokus stod betydelsen av att förbättra förutsättningarna för investeringar samt att harmonisera de elmarknadsanknutna regelverken. Arbetet med en gränslös nordisk elmarknad har som mål att skapa förutsättningar för god konkurrens och effektiv handel med omvärlden.
Vidare har de nordiska arbetsmarknadsministrarna under året antagit ett nytt samarbetsprogram för perioden
Klimat
Målsättningen under temat Klimat har varit att verka för en fortsatt uppbyggnad av ett hållbart samhälle för att därigenom framför allt motverka den pågående klimatförändringen.
Fokus har varit på åtgärder för att med det nordiska samarbetet som bas nå fler konkreta resultat såväl nationellt som internationellt. I början av året etablerades den nordiska COP
Initiativ har tagits för att främja energieffektivisering och förnybar energi. Vid mötet i Umeå framhöll energiministrarna att Norden ska vara en föregångare i övergången till uthålliga energisystem. De nordiska regeringarna kommer vidare att arbeta för att
Skr. 2008/09:90
5
en fortsatt utbyggnad av vindkraften som energikälla för att nå de globala klimat- och energimålen och hur man på nordisk nivå kan samarbeta för att förenkla och underlätta vindkraftsutbyggnaden.
Vidare har Skogsstyrelsen och Jordbruksverket genomfört ett projekt om hållbar produktion av bioenergi från jord- och skogsbruket i Norden. Genom projektet har ett nordiskt samarbete inletts för att stärka det nordiska perspektivet i EU och inom ramen för andra regionala processer i frågor som rör bioenergiproduktion från jord- och skogsbruket.
Därutöver har diskussioner förts om hur ett konkurrenskraftigt skogsbruk i Norden ska kunna möta klimatförändringarna och kravet på bra färskvattenkvalitet. Slutsatsen, manifesterad i Selfossdeklarationen om hållbart skogsbruk, blev att livskraftiga skogar som genererar råvaror och tjänster till industrin, en mångfald av växter och djur och en fristad för rekreation är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt skogsbruk i Norden.
Under Ministerrådet för fiske, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR- FJLS) bildades den 1 januari 2008 en ny institution för det nordiska genresursarbetet, Nordiskt genresurscenter (NordGen). Den nya organisationen ersätter Nordiska genbanken, Nordiska genbanken för husdjur samt Nordiska skogsbrukets frö- och plantråd. NordGen har sitt säte i Alnarp. Dess grundläggande uppgift är att bidra till att säkra en bred genetisk mångfald av de resurser som kan kopplas till mat och lantbruk, med särskilt fokus på nya utmaningar med anledning av klimatförändringarna.
Förbättringar av havsmiljöns tillstånd i Östersjön och i Västerhavet har också tillhört miljösektorns prioriteringar under ordförandeskapet. En ad
Vidare har de nordiska miljöministrarna antagit ett nytt miljöhandlingsprogram för åren
Under året har även den nordiska strategin för hållbar utveckling reviderats och antagits av de nordiska samarbetsministrarna. Därutöver har en ny nordisk statsministerdeklaration om hållbar utveckling undertecknats tillsammans med ledarna för de självstyrande områdena. Strategin utgår från förändringsprocesser och trender som både är utmanande och ger de nordiska länderna möjligheter: globalisering, utveckling av informationssamhället, en åldrande befolkning samt ohållbara konsumtions- och produktionsmönster med konsekvenser som bl.a. klimatförändringar. I strategin fastställs mål och insatser för klimat och förnybar energi, hållbar produktion och konsumtion, livskraftiga ekosystem och hållbar tillväxt. Den rör även forskning, medborgarnas delaktighet och lokala hållbarhetsstrategier. C:a 20 indikatorer har fastställts för att följa upp strategin, liksom rapporteringsrutiner för sektorernas arbete med hållbar utveckling.
Skr. 2008/09:90
6
En utvärdering av
varit en av huvudfrågorna i utvärderingen. Det arbetas aktivt med frågan i dag, men det finns behov av att kommunicera klimatarbetet bättre och att låta klimataspekten i högre grad styra valet av produktgrupper och kriterier.
Därutöver beslutade de nordiska jämställdhetsministrarna under året att verka för att tydliggöra jämställdhetsaspekten i klimat- och energifrågan samt att genomföra ett projekt om jämställdhet och klimatförändringar.
Klimatförändringarna innebär också förändrade förutsättningar bl.a. för hantering av naturkatastrofer. De nordiska länderna har inlett ett samarbete på civilskyddsområdet för att gemensamt identifiera utvecklingsområden samt områden där man på ett bättre sätt skulle kunna dra nytta av de resurser som finns i länderna.
Kreativitet
Målsättningen under temat Kreativitet har varit att profilera Norden som en toppregion inom kreativa industrier, att främja barns och ungdomars (såväl flickors som pojkars) kreativitet samt att uppmuntra och stödja entreprenörskap och kreativa forskningsmiljöer.
Det nordiska kultursamarbetets roll i globaliseringen har stått i fokus under året. Kulturministrarna har antagit en strategi för nordisk kulturpolitik i en globaliserad värld: ”Det kreativa Norden – svar på globaliseringens utmaningar”. Målet är att nordisk konst och kultur ska bli mer synlig på den globala scenen och bidra konstruktivt till att möta globaliseringens utmaningar och att utnyttja dess möjligheter.
Insatserna ska skapa nordiskt mervärde och ambitionen är att bidra till statsministrarnas globaliseringssatsning för ett synligare Norden, ett kunnigare Norden och ett välmående Norden. Under det första temat ska nordisk kultur profileras internationellt. Under det andra är målet att Norden ska bli en central aktör i den internationella kulturella kunskapsutvecklingen och det internationella kulturutbytet. Det tredje temat handlar om att nordiska traditioner som demokrati och dialog bör kunna inspirera och bidra till samtal och dialog på kulturområdet.
Två av de totalt fyra konferenser som anordnades på kulturområdet berörde barns och ungdomars kreativitet – ”Nordiska vägar mot en skapande skola”, om kultur i skolan, arrangerad av Statens kulturråd och Kulturdepartementet, och ”Digital turist för en dag”, om barns och ungdomars mediekonsumtion och medievanor, arrangerad av Medierådet och Nordicom i samverkan med Kulturdepartementet.
En grund för gemensam nordisk diskussion om kulturell mångfald och dialog mellan kulturer i de nordiska länderna har tagits fram i en rapport och varit föremål för den internationella konferensen om interkulturell dialog, ”Hur snart är nu? Interkultur och politik”, som ägde rum i Stockholm i november. Den genomfördes i samarbete mellan Kulturdepartementet, Nordiska ministerrådet, Nordiskt forum för interkultur, Riksteatern, The European Year of Intercultural Dialogue m.fl. Därutöver arrangerade Riksantikvarieämbetet konferensen ”Ny
7
energi i gamla landskap” med fokus på mötet mellan förnybar energi, landskap och konst.
Vidare har organisatoriska åtgärder vidtagits samt ytterligare medel avsatts för att bland annat stärka språkförståelsen mellan de nordiska länderna. Ett arbete har inletts för att följa upp 2006 års språkdeklaration och diskussioner pågår om antagande av en ny språkkonvention.
Koordinering
Målsättningen under temat Koordinering har varit att vidareutveckla och fördjupa samarbetet med andra regionala aktörer samt att uppnå en bättre samordning mellan de nordiska och de nationella institutionerna och mellan de nordiska ländernas nationella myndigheter.
För att uppnå detta har de nordiska samarbetsministrarna under året antagit nya riktlinjer för samarbete med Estland, Lettland, Litauen samt med nordvästra Ryssland. De nya riktlinjerna sträcker sig över perioden
Vidare har en arktisk konferens genomförts på Grönland i samverkan med bland annat
Inom arbetslivsområdet har fokus legat på att knyta det nordiska samarbetet närmare
I stora delar av Europa – men inte i samma utsträckning i de nordiska länderna – förekommer s.k. samtjänstgöring mellan poliser från olika länder. Det innebär att polispersonal tjänstgör tillsammans på något av de medverkande ländernas territorium och då utför uppgifter av övervak-
Skr. 2008/09:90
8
kommer därefter att fortsätta i de nordiska justitiedepartementen med sikte på resultat under 2009.
De brottsbekämpande myndigheterna i alla nordiska länder har vidare fått erfara att vissa typer av brottslighet under senare år – inte minst på grund av den tekniska utvecklingen och den ökade internationaliseringen
–har blivit mer komplicerad och svårutredd. Detta har i sin tur medfört att brottsutredningarna blivit allt mer omfattande. Efter
överenskommelse med Justitiedepartementet arrangerade Åklagarmyndigheten en större konferens där myndighetsföreträdare, akademiker, domare och praktiskt verksamma jurister från samtliga nordiska länder diskuterade vilka förändringar och förbättringar som gjorts och som kan göras i länderna när det gäller hanteringen av stora och komplicerade brottmål fram till dess att åtal väcks.
De
En särskild konferens med representanter från nordvästra Ryssland, de baltiska och nordiska länderna har också genomförts för att utveckla det
Därutöver har en nordisk konferens om tvångsäktenskap genomförts. Den hade fokus på insatser mot tvångsäktenskap samt vilket stöd länderna kan ge personer som utsatts för hedersrelaterat våld eller tvångsäktenskap.
På det nordiska projektets ”Prostitution i Norden” avslutningskonferens presenterade och överlämnade Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK) resultatet av projektet till Nordiska ministerrådet.
Jämställdhetsintegreringssamverkan ägde rum på Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn den 2 oktober. Bland annat diskuterades åtgärder för att åstadkomma en jämnare fördelning mellan kvinnor och män på sekretariatet.
Under ordförandeskapet i Nordiska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) har ambitionen varit att öka det tvärsektoriella samarbetet. Nordbuk har under året genomfört konferenser och seminarier för att öka barns och ungdomars kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati samt för att stödja utveckling och spridning av nya metoder för barns och ungdomars deltagande i olika demokratiska processer. Därutöver har arbetsgrupper tillsatts för att ta fram förslag till hur barn och ungdomar ska kunna arbeta med globaliseringsfrågor och för att uppmärksamma att FN:s barnkonvention fyller 20 år.
Vidare har Nordiska Handikappolitiska Rådet och Nordbuk genomfört ett seminarium om delaktighet och inflytande för barn och ungdomar med funktionshinder, med särskild fokus på den nya
Skr. 2008/09:90
9
| Därutöver | har | ett | expertseminarium | anordnats | av Skr. 2008/09:90 | |
| ämbetsmannakommittén för jämställdhet |
||||||
| Temat för seminariet | var | nordiska ungdomars | sexuella hälsa | ur | ett | |
genusperspektiv. På seminariet deltog representanter för nordiska myndigheter och ungdomsorganisationer.
Sverige har även under året tagit initiativ till att starta tidskriften ”Nordic Economic Policy Review”. Den är öppen för publicering av
I januari genomförde Norden i Fokus och Utrikesdepartementet ett seminarium på temat Norden i EU. Seminariet, som möttes av stort intresse, belyste hur det nordiska samarbetet används för samordning i
Sverige har även på uppdrag av samarbetsministrarna genomfört en utvärdering av det nordiska ministerrådssamarbetet med utgångspunkt i 2005 års reformer. En rapport med förslag till åtgärder presenterades i början av december.
2.2Gränshindersarbetet
Regeringen fäster stor vikt vid det gränsregionala samarbetet för att stärka den gränsregionala integrationen. Arbetet bedrivs både bilateralt och inom ramen för samarbetet i Nordiska ministerrådet. Det fokuserar på att underlätta för såväl medborgarna som näringslivet. Samarbetet omfattar åtta gränsöverskridande regioner. Det bedrivs inom perifera gränsområden med glesbygdsproblem och inom storstadsområden med utvecklings- och integrationsproblem.
Samarbetet kanaliseras bland annat genom det av de nordiska samarbetsministrarna i slutet av 2007 skapade Gränshindersforum med uppgift att vara pådrivande i arbetet med att undanröja gränshinder. Forumet består av en deltagare från varje nordiskt land samt från Åland. Gränshindersforum ska medverka till att konkreta gränshinder löses i dialog med länderna och årligen rapportera till statsministrarna om arbetets fortskridande. Verksamheten kom igång i början av 2008.
Gränshindersforum har under året valt att fokusera på fyra områden:
•Det preventiva nationella lagstiftningsarbetet i syfte att förhindra uppkomsten av nya hinder. Detta innefattar bland annat samnordisk koordinering avseende implementering av
•Socialförsäkringsfrågor (barn och familj, pensioner m.m.).
•Avgifts- och skatteområdet, särskilt i ett gränsregionalt perspektiv samt avseende fordon.
•Näringslivsfrågor, i synnerhet problem kopplade till byggbranschen (standard och utbildningskrav/erkännande av yrkeskvalifikationer).
10
Representanterna i Gränshindersforum samarbetar därutöver även bilateralt för att försöka lösa problem som inte berör alla de nordiska länderna.
Som ett komplement till Gränshinderforums arbete gav den svenska regeringen under året bland annat Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att vidta åtgärder för att inom myndigheternas respektive ansvarsområde tillse att det finns lättillgänglig information till allmänheten rörande de regelverk som gäller för personer som bor och arbetar i olika länder i Norden. De berörda myndigheterna har under 2008 redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller som kommer att vidtas. Den nedan beskrivna socialförsäkringsportalen samt skatteportalen är exempel på åtgärder som vidtagits.
Den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster har reviderats under året. Konventionen innehåller två nya bestämmelser som underlättar bosättning och tillfällig vistelse i annat nordiskt land. Den ena bestämmelsen fokuserar på att ansvariga myndigheter i in- och utflyttningskommunen ska samarbeta för att underlätta bosättning utanför det egna hemlandet för personer som till följd av funktionshinder har behov av socialt bistånd. Den andra bestämmelsen fokuserar på att ansvariga myndigheter ska samarbeta för att underlätta tillfällig vistelse för personer som är i behov av färdtjänst. De nordiska social- och hälsovårdsministrarna har genom skriftligt förfarande godkänt ändringarna. Den formella ratifikationsprocessen tar nu vid.
Nedan följer några exempel på gränshinder som varit föremål för konkreta åtgärder/har lösts under året:
•Det är nu möjligt för danska körskolelärare som arbetar i Danmark men är bosatta i Sverige att förnya sina körskolelärarkörkort i Danmark.
•Personer som har svenskt samordningsnummer men bor i ett annat nordiskt land finns nu med i
•Isländska distansstuderande kan nu få föräldrapenning trots att de är bosatta i ett annat nordiskt land.
•Den 17 november 2008 klargjorde Regeringsrätten i en dom att ett medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa inte upphör automatiskt när en arbetstagare tar ett arbete i ett annat
•Danska medborgare boende i Danmark har nu möjlighet att köra svenskregistrerad firmabil i Danmark, såväl i tjänsten som privat.
•De nordiska regeringarna har beslutat att avsätta medel för att årligen ta fram gränsregional statistik för att erhålla bättre underlag för den lokala och regionala samhällsplaneringen i gränsregionerna.
Skr. 2008/09:90
11
•En internetbaserad nordisk socialförsäkringsportal har tagits i bruk. Skr. 2008/09:90 Syftet med portalen är att på ett enkelt och överskådligt sätt tillhandahålla information om vad det i socialförsäkringshänseende
innebär att flytta till eller börja arbeta eller studera i ett annat nordiskt land. De nordiska länderna är gemensamt ansvariga för att portalen hålls uppdaterad. En liknande portal finns på skatteområdet.
•Det nordiska lagstiftningssamarbetet för att säkerställa att gemenskapsrättsakter genomförs så enhetligt som möjligt i de berörda nordiska länderna har gjort framsteg under året. Den modell som tillämpas inom justitiesektorn har spridits till övriga departement/ministerier i de nordiska länderna med en uppmaning att överväga en liknande samrådsmodell.
2.3Globaliseringsarbetet
År 2008 intensifierades arbetet med att konkretisera det globaliseringsinitiativ som de nordiska statsministrarna beslutat om i Punkaharju i Finland 2007. Globaliseringsarbetet handlar om att genom konkreta åtgärder rusta de nordiska länderna för att på ett bra sätt kunna hantera de utmaningar och möjligheter som globaliseringen medför samt bidra till ett kunnigare, synligare och mer välmående Norden.
Hittills har sammanlagt 14 konkreta globaliseringsinitiativ satts igång:
•Globaliseringsforum
•Nordisk toppforskning
•Innovationsrepresentation i Asien
•Nytt nordiskt innovationspris
•Gemensam nordisk Energiexpo
•Nordiskt deltagande i världsutställningen i Shanghai 2010
•Nordiskt engagemang som inspel till klimatförhandlingarna
•Bekämpande av gränshinder i Norden
•Övergripande plan för utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA)
•Plan för främjande av högre utbildning i Norden
•Projektplan för en god upplärning av ungdomar och vuxna
•Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden
•Utveckling och profilering av Norden som center för kreativa industrier
•Harmonisering av den nordiska elmarknaden
| Initiativet har även som målsättning att uppnå en ökad fokusering av | |
| det nordiska samarbetet. Arbetet med de 14 globaliseringsinitiativen har | |
| generellt framskridit väl under året och flera konkreta resultat har | |
| uppnåtts. | |
| Under rubriken "Ett konkurrenskraftigt Norden i en globaliserad värld" | |
| genomfördes under året det första globaliseringsforumet i Riksgränsen | |
| med syfte att inspirera och stimulera till diskussion kring | |
| globaliseringens möjligheter och utmaningar. | |
| Ett annat av de 14 globaliseringsinitiativen är toppforskningsinitiativet, | |
| som de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna beslutade om i | 12 |
slutet av året. Programmet fokuserar på klimatrelevanta problem och lösningar inom
effektstudier och anpassningar till klimatförändringar, klimatförändringens växelverkan med kryosfären, nanoteknik och energieffektivitet, integrering av storskalig vindkraft, avskiljning och lagring av koldioxid, samt hållbar bioenergi.
Programmet omfattar orsaker, konsekvenser och problemlösningar. Det innehåller bland annat klimatforskning och klimatpolitik, energiinnovationer, systemlösningar och rena bränslen. Det är ett av de största initiativen som hittills tagits inom nordiskt samarbete och förväntas även få betydelse internationellt. Initiativet förväntas därutöver ge Norden ett internationellt erkännande i globala klimat- och energifrågor. De offentliga medel som avsätts till programmet beräknas uppgå till c:a 480 miljoner kronor under en femårsperiod,
Bland de 14 globaliseringsinitiativen återfinns också en plan för främjande av högre utbildning i Norden. Som en del av detta initiativ beviljades 2007 sex pilotprojekt om vardera en miljon DKK för att starta nordiska masterprogram under 2008. Syftet med projektet är att stärka Norden som region, bidra till ökad konkurrensförmåga samt att göra det attraktivt för nordiska studenter att stanna i Norden och för studenter från
Kvalitetssäkringsorganet Nordic Organisation for Quality Assurance (NOQA) har under året utvärderat de sex gemensamma nordiska masterprogrammen. Sammanlagt 19 universitet och högskolor i Norden har deltagit i programmen. Dessa har fokuserat på områden där de nordiska länderna betraktas som framstående och utnyttjat de starka sidor som varje deltagande lärosäte har.
Utvärderingen visar att samverkan mellan de deltagande lärosätena har fungerat väl samt att de problem som uppstått huvudsakligen varit av administrativ karaktär. Dessa har bland annat berott på olikartad lagstiftning (t.ex. att undervisning är avgiftsfri för studenter från utanför EU/EFTA i alla nordiska länder utom i Danmark). I slutet av året beslutades om att utlysa ytterligare sex nya gemensamma nordiska masterprogram om vardera en miljon DKK.
I linje med statsministrarnas beslut har kulturministrarna antagit en strategi, ”Det kreativa Norden – svar på globaliseringens utmaningar”, för att kultursamarbetet ska säkra, skapa och visa kvalitet, kreativitet och mångfald i en sund och hållbar global utveckling. Målet är att nordisk konst och kultur ska bli mer synlig på den globala scenen och bidra konstruktivt till att möta globaliseringens utmaningar och att utnyttja dess möjligheter.
Skr. 2008/09:90
13
2.4Reformprocessen
De nordiska samarbetsministrarna beslutade i juni 2008 att utvärdera effekterna av den reform av Nordiska ministerrådets organisation som genomfördes 2005. Ambassadör Stellan Ottosson fick i uppgift att analysera hur väl reformens mål uppnåtts och samtidigt se över dagens budgetprocess och samarbetsformer. Han fick även i uppdrag att analysera relationerna mellan de enskilda ministerråden och mellan ministerråden och sekretariatet i Köpenhamn samt att vid behov föreslå konkreta åtgärder.
Ambassadör Stellan Ottosson presenterade i slutet av året följande tolv konkreta förslag till ett effektivare och mer fokuserat nordiskt samarbete:
1.Ministerråden, särskilt de tio ”fackministerråden”, bör diskutera sina framtida mötesformer utifrån ett antal förslag i rapporten – bland annat att formella möten bör ordnas endast när det finns något viktigt att besluta om, att det ibland bör ordnas informella ministermöten, utan tjänstemän, samt att samarbetet i de ”breda” ministerråden, Ministerrådet för näring, energi och regionalpolitik
2.Det bör finnas utrymme för ministermöten i nya konstellationer om/när behov uppstår.
3.Ordförandeskapsanslaget bör diskuteras inom Nordiska samarbetskommittén (NSK) och av de nordiska samarbetsministrarna
4.NSK och
5.Sakliga kvalifikationer bör även i fortsättningen vara avgörande vid rekrytering till ministerrådets sekretariat. Sekretariatet och NSK bör vidare genom aktiva rekryteringsinsatser sträva efter en jämnare nationalitetsfördelning samt en jämnare fördelning mellan kvinnor och män, inte minst i sekretariatets ledningsgrupp.
6.NSK och
7.Sekretariatet bör få en starkare roll i det prioriteringsarbete som ingår i budgetprocessen. Sekretariatet bör kunna föreslå nedskärningar inom vissa sektorer och förstärkningar inom andra. Sekretariatet bör även ta fram underlag för rekommendationer avseende omfördelningar mellan de olika sektorerna. Långsiktigheten i budgetarbetet bör främjas genom treårsbudgetering och genom tätare samråd mellan ordförandeskapet, nästkommande ordförandeskap och sekretariatet.
8.Arbetsgrupper, program och projekt bör alltid vara tidsbegränsade. Eventuell förlängning bör ske först efter en oberoende utvärdering. NMR bör låta externa experter göra en samlad och jämförande utvärdering av
Skr. 2008/09:90
14
all projektverksamhet utifrån kravet att projekten ska ge nordisk nytta Skr. 2008/09:90 och inte inkludera sådant som inte har nordiskt mervärde. En sådan
samlad utvärdering bör dra nytta av redan genomförda utvärderingar.
9.Det tvärsektoriella samarbetet mellan sektorerna bör förstärkas, t.ex. genom anordnande av möten mellan ministerråd och andra grupper för att diskutera frågor av gemensamt intresse.
10.Globaliseringsarbetet bör inte bara bestå av en samling projekt, utan vara väl förankrat i alla ministerråd. Prioriteringsdiskussionerna kan dock leda till vissa förskjutningar både inom och mellan ministerråden. NSK,
11.Ministerrådet bör diskutera förutsättningarna för att ta fram kvalificerade analyser av politiskt aktuella frågor. Analyserna bör växa fram i nära samarbete mellan externa experter och tjänstemän från institutionerna, ämbetsmannakommittéerna och sekretariatet. I någon mån kan inspiration hämtas från OECD.
12.Nordiska ministerrådet bör, på alla nivåer, överväga vad som kan göras för att stärka kontakten med Nordiska rådet, inte enbart avseende budgetarbetet.
Förslagen kommer att diskuteras under 2009 med målsättningen att kunna genomföra några av dem under påföljande år.
2.5Samarbetet med närområdet
Nordiska ministerrådet har ett nära samarbete med länder och regionala organisationer i Nordens närområde. Under det svenska ordförandeskapet har detta samarbete vidareutvecklats och fördjupats på flera områden.
Antagandet av nya riktlinjer för samarbetet med Estland, Lettland och Litauen för perioden
Vissa nyckelområden av särskilt intresse för de samverkande länderna är:
•Utbildning, forskning och innovation
•Näringsliv, klustersamarbete och kreativa industrier
•Miljö, klimat och energieffektivitet
•Välfärdssamhällets gränsöverskridande utmaningar
•Gränsregionalt samarbete
•Jämställdhet
Det
I början av januari lanserades ett nytt ramprogram för utbildning – Nordplus – som omfattar samtliga utbildningsnivåer. I det nya
ramprogrammet inkluderas de tre baltiska länderna, vilket innebär att
15
aktörer inom utbildningsområdet i dessa länder nu har möjlighet att delta Skr. 2008/09:90 fullt ut i samarbeten med övriga nordiska länder. Under året har vidare
ett intensivt arbete pågått för att öppna Nordiska ministerrådets mobilitets- och residensprogram för konstnärer för baltiskt deltagande. Programmet startar med deltagande från de baltiska länderna i början av 2009.
Nya riktlinjer har också utformats för samarbetet med nordvästra Ryssland för perioden
Samarbetet med Ryssland genomförs bland annat inom ramen för Kunskapsuppbyggnads- och nätverksprogrammet, inom ramen för Nordliga dimensionens partnerskap, genom programmet för NGO:er (frivilligorganisationer) och det gränsregionala samarbetet. Genomförandet koordineras huvudsakligen av Nordiska ministerrådets kontor i S:t Petersburg och i Kaliningrad.
Kulturministrarna har tagit fram en rapport med förslag om ett kulturpartnerskap inom ramen för Nordliga dimensionen, bl.a. med målet att stärka de kreativa branschernas position. Nordliga dimensionens utrikesministrar har beslutat att låta en ad
Därutöver sker ett nära samarbete med Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet. Det vitryska exiluniversitetet European Humanities University (EHU) i Vilnius, som erbjuder studenter från Vitryssland en möjlighet till högre utbildning inom humaniora eller samhällsvetenskap, har i flera år fått stöd av Nordiska ministerrådet. Under året har även en ”Trust Fund” etablerats för att säkerställa en fortsatt verksamhet vid universitetet.
3 Det nordiska utrikespolitiska samarbetet
Under det svenska ordförandeåret i också det nordiska utrikespolitiska samarbetet har världsläget förändrats i flera viktiga avseenden. En gradvis skärpning under hela året av motsättningarna i södra Kaukasus ledde i början av augusti till en militär urladdning som kulminerade i en rysk invasion i grannlandet Georgien.
Några veckor senare bröts den globala ekonomins positiva utveckling med hög tillväxt och en snabbt växande världshandel. En amerikansk finansiell kris utlöste kedjereaktioner på världsmarknaden med stigande räntor och fallande tillgångsvärden som följd. Norden har i högsta grad berörts av denna utveckling.
Det nordiska land som drabbats allra hårdast av den globala finanskrisen är Island, vars regering har tvingats till drastiska åtgärder och stora garantiåtaganden för att försöka dämpa krisens omfattning.
16
| Stödinsatser också från de nordiska grannländerna har | gjorts | för | att | Skr. 2008/09:90 |
| hjälpa den isländska regeringen. | ||||
| Konflikten i Kaukasus har funnits på dagordningen | såväl | vid | de |
gemensamma överläggningarna som i de täta bilaterala kontakterna mellan utrikesministrarna. De nordiska länderna har därtill varit mycket aktiva i
Det växande internationella intresset för nordområdena och Arktis har understrukit behovet av effektiva övervakningssystem och samarbete mellan de nordiska länderna för att bevaka gränserna, skydda miljön och ta till vara de nya ekonomiska möjligheter som regionen erbjuder. En redogörelse om den civila säkerhetssituationen i Nordatlanten har lämnats till Nordiska rådet.
Den norske före detta utrikes- och försvarsministern Thorvald Stoltenberg har på uppdrag av de nordiska utrikesministrarna lagt fram en rapport med förslag om ett fördjupat nordiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Den framåtblickande rapporten är nu föremål för diskussioner mellan de nordiska utrikes- och försvarsministrarna.
Europeiska rådet beslutade i december 2007 att utarbeta en Östersjöstrategi. Strategin planeras bli antagen av Europeiska rådet under det svenska
Arbetet för att stärka insatserna mot människohandel har fortsatt. Östersjöstaternas råd, som även innefattar Ryssland, har tagit över frågan från den gemensamma
Norden ger stora bidrag till fredsfrämjande insatser runt om i världen. I Afghanistan finns trupper och stabiliseringsinsatser från samtliga nordiska länder. De nordiska utrikesministrarna enades i april om en handlingsplan för samarbete i Afghanistan. Handlingsplanens syfte är att underlätta utvecklingen av gemensamma ståndpunkter och uttalanden samt att stärka samordningen av tekniskt och ekonomiskt bistånd. En framgångsrik insats inom EU:s ram har genomförts i Tchad och nordiska insatser har i betydande omfattning också skett i bland annat Kosovo.
| 4 | Det nordiska försvarspolitiska samarbetet | |
| Det nordiska försvarsrelaterade samarbetet har en central roll i svensk | ||
| försvarspolitik och är även en kärnfråga för Sveriges framtida | ||
| försvarspolitik. | ||
| Samarbetet omfattar i princip samtliga verksamhetsområden inom | ||
| försvarspolitiken. Ambitionen är att ytterligare fördjupa och bredda | ||
| samarbetet i syfte att stärka den militära förmågan till nationell och | ||
| internationell krishantering. | 17 | |
De nordiska länderna avser att tillsammans möta strategiska hot och Skr. 2008/09:90 utmaningar, globalt och i vårt närområde. Samarbetet påverkar säkerhetsutvecklingen i vårt närområde positivt och möjliggör för de
nordiska länderna att tillsammans ta ett större, regionalt säkerhetsansvar. Så länge samarbetet utgör ett mervärde vill Sverige se ett så långtgående nordiskt samarbete som möjligt. Ett närmare samarbete mellan försvarsmakterna utgör ett komplement till andra bi- och multilaterala samarbeten. Samarbetet utgår från gemensamma mål och intressen samt militär förmåga, angivna av respektive lands regering, inom ramen för landets säkerhetspolitiska vägval. Nationell
handlingsfrihet och beslutanderätt över operativ förmåga bibehålls.
I samband med försvarsministermötet på Bornholm den 11 november undertecknade försvarsministrarna från samtliga nordiska länder det MOU som formellt etablerar Nordsup, det fördjupade försvarsmaktssamarbetet. Det närmare samarbetet mellan försvarsmakterna ska, genom ökad arbetsdelning och effektiva samverkanslösningar, bidra till en effektiviserad resursanvändning, bredd i den militära förmågan liksom förbättrad internationell samverkansförmåga för Försvarsmakten.
Under 2008 har Danmark varit ordförande i det nordiska försvarssamarbetet. De mest aktuella frågorna har under året varit etablerandet av det fördjupade försvarsmaktssamarbetet, utvecklandet av nordiskt stöd till Afrikanska unionen och afrikansk kapacitetsuppbyggnad,
5 Bilateralt samarbete
Det bilaterala samarbetet mellan de nordiska länderna är en viktig del av det nordiska samarbetet. Utbytet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna är omfattande och sker på flera plan. Inte minst för att stärka ekonomin i Norden och Östersjöregionen bör alla möjligheter att stärka samarbetet utnyttjas. Väl utvecklade bilaterala relationer med samtliga nordiska länder är grundläggande för ett stärkt regeringssamarbete i regionen.
5.1 Märkesåret 1809
| Regeringen tillsatte 2007 en Nationalkommitté för att under 2008 och | |
| 2009 uppmärksamma och sprida kunskap om händelserna i Sverige och | |
| Finland 1809. Nationalkommittén leds av utrikesminister Carl Bildt. I | |
| kommittén finns författare, historiker, politiker och representanter för | |
| bland annat idrott, kultur och näringsliv. En motsvarande kommitté finns | |
| i Finland. Avsikten med Märkesåret är att påminna om den gemensamma | |
| historien samt vidareutveckla och fördjupa det mycket breda och nära | 18 |
samarbetet mellan Sverige och Finland. Nationalkommittén har under Skr. 2008/09:90 året sammanträtt fyra gånger.
Ett antal aktiviteter har ägt rum under året i såväl Finland som Sverige. Vid den högtidliga inledningen på Märkesårsaktiviteterna i Finland angjorde Ostindiefararen Götheborg Helsingfors i juni med HKH prins Carl Philip ombord tillsammans med bland andra den svenske arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin och den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson.
Handelsminister Ewa Björling talade på det
5.2Öresundssamarbetet
Integrationen i Öresundsregionen har under året tilltagit. Drygt 20 000 personer bor på ena sidan av sundet men arbetar eller studerar på den andra sidan. En rad gränshinder har lösts under året. Förbättringar har bland annat skett för gränspendlare, t.ex. genom ökade möjligheter till arbetslöshetsersättning. Informationscentret Öresunddirekt har regeringen tilldelat medel för att främja integrationen över sundet. Vidare har den
5.3Nordområdessamarbetet
I de så kallade nordområdena har det
19
| 5.4 | Övrigt nordiskt bilateralt samarbete | Skr. 2008/09:90 |
Danmark, Färöarna och Grönland
Sverige och Danmark har ett nära samarbete, inte minst på
Finland och Åland
Besöksutbytet med Finland har även vid sidan av Märkesårsevenemang varit stort. Exempelvis träffade handelsminister Ewa Björling sin finländske kollega i Helsingfors under hösten. Statsminister Fredrik Reinfeldt jämte flera andra statsråd deltog i Nordiska rådets session i Helsingfors.
Island
Sverige och de nordiska länderna har uttryckt såväl sin politiska som ekonomiska solidaritet med Island, som drabbats särskilt hårt av den finansiella krisen. Internationella valutafonden (IMF) beslutade i november 2008 om ett stabiliserings- och reformprogram för Island. Utöver IMF:s kredit på 2.1 miljarder US dollar beslutade Danmark, Finland, Norge och Sverige att gemensamt bidra med krediter på sammanlagt 2.5 miljarder US dollar. En nordisk ämbetsmannagrupp, ledd av statssekreteraren Per Jansson i Finansdepartementet, har de nordiska finansministrarnas uppdrag att följa genomförandet av stabiliseringsprogrammet. Regeringen har även bidragit finansiellt till tre olika
20
arbetet för att tillskapa det
vetenskap och miljö. Sverigedagar arrangerades även 2008 i Húsavik med deltagande av bland andra nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson och statssekreteraren för nordiskt samarbete Johan Tiedemann. Liksom föregående år har regeringen också lämnat bidrag till Göteborgs universitet för arbetet med en modern
Norge
Också med Norge finns ett nära samarbete och brett besöksutbyte. I arbetet med att avskaffa gränshinder och öka det gränsregionala samarbetet med Norge har regeringen även 2008 anslagit medel till GrenseTjänsten, en informations- och rådgivningstjänst belägen i Morokulien mitt på den
21
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 2009
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Torstensson, Hägglund, Carlsson, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling
Föredragande: statsrådet Husmark Pehrsson
Regeringen beslutar skrivelse 2008/09:90 Nordiskt samarbete 2008
Skr. 2008/09:90
22