Godkännande av motorfordon m.m.

Regeringens proposition 2008/09:53

Godkännande av motorfordon m.m.	Prop.
	2008/09:53

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 oktober 2008

Maud Olofsson

Andreas Carlgren

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motor- fordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

Det nya direktivet innebär en ökad harmonisering av de krav som ställs för att nya personbilar, lastbilar och bussar samt släpvagnar till sådana fordon ska få registreras, saluföras och tas i bruk inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till skillnad från tidigare direktiv på området innehåller direktivet även gemensamma regler om godkännande av enstaka fordon. I övrigt är det nya direktivet generellt sett utförligare och tydligare i regleringen och innehåller dessutom moment som är helt nya jämfört med tidigare. Exempelvis finns särskilda kapitel om medlemsstaternas och tillverkarnas allmänna skyldigheter, om giltigheten av EG-typgodkännanden, om skyddsklausuler och om tillhandahållande av teknisk information.

Utöver vad som anges ovan behandlar propositionen vissa frågor som inte har någon omedelbar anknytning till det nya direktivet, men som ändå har ansetts vara naturliga att beröra i detta sammanhang.

I propositionen lämnas förslag till ändringar i fordonslagen (2002:574), lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner, lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, lagen (2004:629) om trängselskatt och vägtrafikskatte- lagen (2006:227).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 april 2009.

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om ändring i fordonslagen
		(2002:574)..........................................................................	5

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om

överlastavgift....................................................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om

vägtrafikdefinitioner.........................................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om

motorfordons avgasrening och motorbränslen .................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om

trängselskatt .....................................................................

2.6Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

		(2006:227)........................................................................		19
3	Ärendet och dess beredning............................................................			22
4	Gällande rätt ...................................................................................			22
	4.1	EG:s regelverk .................................................................		22
	4.2	FN:s regelverk..................................................................		24
	4.3	Nationella regler...............................................................		25
		4.3.1	Huvuddragen i fordonslagstiftningen..............	25
		4.3.2	Typgodkännande.............................................	25
		4.3.3	Registreringsbesiktning...................................	26
		4.3.4	Något om behörig myndighet..........................	27
5	Det nya ramdirektivet .....................................................................			27
6	Förhållandet mellan de svenska och de EG-rättsliga
	fordonsdefinitionerna......................................................................			28
	6.1	Allmänt ............................................................................		28
	6.2	Särskilt om mobilkranar...................................................		31
7	Skyldigheter för tillverkarna...........................................................			35
	7.1	Begreppet ”tillverkare”, m.m. ..........................................		35

7.2Något om tillverkarens ansvar för

		produktionsöverensstämmelsen .......................................	38
	7.3	Tillverkarens ansvar vid etappvist typgodkännande ........	38
	7.4	Skyldighet att utse en företrädare.....................................	39
	7.5	Tillhandahållande av teknisk information........................	40
8	Giltigheten av ett typgodkännande .................................................		44
9	Enskilda godkännanden..................................................................		46
10	Försäljningsförbud m.m..................................................................		49
11	Tillsynen över fordonslagstiftningen, m.m.....................................		52
12	Vissa övriga frågor .........................................................................		55
	12.1	Begreppet ”ramdirektiv” ..................................................	55
	12.2	Hänvisningar till ”EG-rätt” m.m. .....................................	55

Prop. 2008/09:53

12.3Begränsning av överklagandefristen enligt 5 kap. 5 §

		fordonslagen? ..................................................................		56
	12.4	Definition av moped........................................................		56
13	Ikraftträdande.................................................................................			57
14	Konsekvenser.................................................................................			57
	14.1	Allmänt............................................................................		57
	14.2	Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter .......		58
		14.2.1	Godkännandemyndigheten/tillsyns-
			myndigheten ...................................................	58
		14.2.2	Domstolsväsendet...........................................	58
	14.3	Ekonomiska konsekvenser för företag.............................		59
	14.4	Ekonomiska konsekvenser för privatpersoner.................		60
	14.5	Konsekvenser för miljön .................................................		60
15	Författningskommentar..................................................................			61

15.1Förslaget till lag om ändring i fordonslagen

(2002:574) .......................................................................

15.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om

överlastavgift...................................................................

15.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om

vägtrafikdefinitioner........................................................

15.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1080) om

motorfordons avgasrening och motorbränslen ................

15.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om

trängselskatt.....................................................................

15.6Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

	(2006:227) .......................................................................	66
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG...........		68
Bilaga 2	Promemorians lagförslag ...................................................	228
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.......................................		245
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag..............................................	246
Bilaga 5	Lagrådets yttrande..............................................................	264
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober
2008. ...................................................................................................		265
Rättsdatablad........................................................................................		266

Prop. 2008/09:53

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2008/09:53

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i fordonslagen (2002:574),

2.lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

3.lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,

4.lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen,

5.lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt, och

6.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

Lagtext

Prop. 2008/09:53

2.1Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

Härmed föreskrivsTPF1FPT i fråga om fordonslagen (2002:574) dels att 4 kap. 6 och 7 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 6 och 8 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 4 kap. 8 och 9 §§ ska betecknas 5 kap. 3 c och

3 d §§,

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 och 4 §§ samt 5 kap. 5, 6 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 2 kap. 4 a §,

5 a–5 c §§, 5 kap. 3 a och 3 b §§ samt närmast före 2		kap.	5 b § och
5 kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 5			kap. 3 c §
med lydelsen ”Avgifter”.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

I denna lag avses med

besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §,

besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar,

bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos en polis-

myndighet eller hos Rikspolisstyrelsen,
teknikerU	:Uden som har uppdrag	teknikerU	:Uden som har uppdrag
som tekniker hos en polis-		som tekniker hos en polis-
myndighet.		myndighet,
		tillverkareU		:Uden som inför god-
		kännandemyndigheten			ansvarar
		för alla aspekter av typgod-
		kännandeprocessen			och	för

produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typ- godkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag.

I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

1TP PT Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, Celex 32007L0046).

2kap. 2 §

Ett typgodkännande meddelas		Ett typgodkännande meddelas
för en typ av fordon, system, kom-		för en typ av fordon, system, kom-
ponent eller separat teknisk enhet		ponent eller separat teknisk enhet
som uppfyller föreskrivna krav i		som uppfyller föreskrivna krav i
fråga om beskaffenhet och utrust-		fråga om beskaffenhet och utrust-
ning. Typgodkännande kan ske i		ning. Typgodkännande kan ske i
enlighet med EG-direktiv på		enlighet med EG-rättsakter på
området (EG-typgodkännande), i		området (EG-typgodkännande), i
enlighet	med överenskommelser	enlighet	med	överenskommelser
upprättade inom Förenta natio-		upprättade inom Förenta natio-
nernas	ekonomiska kommission	nernas	ekonomiska		kommission
för Europa (ECE-typgodkännande)		för Europa (ECE-typgodkännande)
eller som nationellt typgod-		eller som nationellt typgod-
kännande.		kännande.
		Typgodkännande			kan även
		meddelas för en fordonstyp som
		inte är färdigbyggd eller för en
		fordonstyp som byggs med en
		tillverkningsprocess som är upp-
		delad i separata etapper, om
		fordonstypen i det tillverknings-
		stadium där den befinner sig upp-
		fyller föreskrivna krav i fråga om
		beskaffenhet		och	utrustning
		(etappvist typgodkännande).

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

Prop. 2008/09:53

Den som har beviljats ett typ- godkännande

1.ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas

ienlighet med typgodkännandet,

2.är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, och

3.är skyldig att till godkännan- demyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordons- delar, handlingar och den utrust- ning som behövs för kontrollen.

4 §

En tillverkare

1.ansvarar inför godkännande- myndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen,

2.ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas

ienlighet med den godkända typen,

3.är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet,

4.är skyldig att till godkännan- demyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordons- delar, handlingar och den utrust- ning som behövs för kontrollen, och

5. är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), skyldig att utse en före- trädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndig- heten.

Vid etappvist typgodkännande gäller tillverkarens skyldigheter enligt första stycket 1 och 2 för de

system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverknings- etapp som han eller hon ansvarar för, samt för komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat.

Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar.

4 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få

1. ett EG-tygodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 a §

Utöver vad som anges i 5 § upp- hör ett typgodkännande av fordon att gälla när

1. tillverkningen av den god- kända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller

Prop. 2008/09:53

2. giltighetstiden för god- kännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning.

Enskilt godkännande

5 b §

Ett enskilt godkännande meddelas för ett fordon som upp- fyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning.

I samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i väg- trafikregistret fastställas.

Den myndighet som regeringen utser är godkännandemyndighet.

5 c §

Det organ som inför ett enskilt godkännande kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav ska även fastställa fordonets tekniska identitet.

5 kap.

Tillsyn

3 a §

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll utövar tillsyn över sådan besiktningsverksamhet som avses i denna lag. Tillsynen ska omfatta den tekniska kompetensen och utrustningsnivån i verksam- heten samt kvalitetssäkringen av denna.

Besiktningsorganen ska på begäran av Styrelsen för ackre- ditering och teknisk kontroll lämna tillträde till lokaler samt ge upp- lysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

3 b §

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag, utöver vad som anges i 3 a §, och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen

Prop. 2008/09:53

	utövas av den myndighet som
	regeringen bestämmer.
	Den som saluför fordon, system,
	komponenter,		separata		tekniska
	enheter, fordonsdelar eller annan
	utrustning till fordon ska på
	begäran av tillsynsmyndigheten
	1. lämna	tillträde		till	fordon,
	slutna utrymmen i fordon, lokaler
	eller liknande, och till områden i
	anslutning till dessa där fordon
	står uppställda, samt
	2. lämna	de	upplysningar			och
	tillhandahålla		de	handlingar,
	varuprover	och liknande				som
	behövs för tillsynen.
	Tillsynsmyndigheten					får
	meddela de förelägganden					som
	behövs för att denna lag och före-
	skrifter som har meddelats med
	stöd av denna lag ska efterlevas.
	Ett föreläggande			enligt tredje
	stycket får förenas med vite.
Lydelse enligt prop. 2008/09:31	Föreslagen lydelse
	5 §

Prop. 2008/09:53

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ får överklagas hos

Transportstyrelsen. Detsamma gäller beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, moped- besiktning eller lämplighetsbesikt- ning och beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning.

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Över- klagandet skall ges in till Transportstyrelsen.

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ får överklagas hos

Transportstyrelsen. Detsamma gäller beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, moped- besiktning eller lämplighetsbesikt- ning, beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning och beslut om fastställande av ett fordons tekniska identitet enligt 2 kap. 5 c §.

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Över- klagandet ska ges in till Transport- styrelsen.

6 §

Beslut i följande fall får inte överklagas.

1.Körförbud eller föreläggande som har meddelats av Transport- styrelsen.

2.Transportstyrelsens beslut i ett ärende som har överklagats till styrelsen.

3. Annat beslut av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- Prop. 2008/09:53 organ än som avses i 5 §.

4.Fråga om godkännande av ett fordon på grundval av ett intyg enligt 3 kap. 6 §.

5.Beslut om undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Första stycket 1 gäller inte förelägganden som har meddelats enligt 3 b §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning samt i fråga om de kontrollformer som avses i denna lag meddela ytterligare före- skrifter om

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon, samt

5.avgifter.


Regeringen får också föreskriva	Regeringen eller den myndighet
att fordon, system, komponenter	som	regeringen				bestämmer			får
och separata tekniska enheter som	också meddela föreskrifter om
omfattas av typgodkännande och	1. registrering,						ibruktagande,
som allvarligt brister i miljö- eller	försäljning,				saluföring				och
trafiksäkerhetshänseende inte får	användning			av		fordon,		system,
registreras, säljas eller användas.	komponenter,				separata			tekniska
	enheter,		fordonsdelar och annan
	utrustning till fordon,
	2. att		ett	typgodkännande					av
	fordon ska upphöra att gälla när
	nya krav som är tillämpliga på den
	godkända fordonstypen, varianten
	eller versionen blir obligatoriska,
	3. tillverkares					tillhandahållande
	av information och dokumentation
	om	fordon, system,					komponenter
	och	separata			tekniska			enheter,
	samt om
	4. tillsynen				över		efterlevnaden
	av denna lag				och av föreskrifter

som har meddelats med stöd av lagen.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Nuvarande lydelse

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om lastbil eller buss eller tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippel- axeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordons- tåget eller vägen.

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om	Prop. 2008/09:53
	överlastavgift

Härmed föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

1§TPF1FPT

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om

1. lastbil, som inte är en EG- mobilkran,

2. buss,

3. tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I

framförs på väg med högre axel- tryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

1TP PT Senaste lydelse 1992:1732.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om	Prop. 2008/09:53
	vägtrafikdefinitioner

Härmed föreskrivs i fråga om lagen (2001:559) om vägtrafikdefini- tioner

dels att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2§TPF1FPT

BeteckningBetydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Efterfordon	Ett fordon som är kopplat till en
	bil, en traktor, ett motorredskap
	eller ett	terrängmotorfordon och
	som inte är ett släpfordon.
Fordon	En anordning på hjul, band, medar
	eller liknande som är inrättad
	huvudsakligen för färd på marken
	och inte löper på skenor. Fordon
	delas in i motordrivna fordon,
	släpfordon, efterfordon, sidvagnar,
	cyklar,	hästfordon och övriga
	fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett	motorfordon	som	är

konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två hjul samt

a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt,

2. tre hjul samt

1TP PT Senaste lydelse 2006:240.

	a. om		det	drivs		av	en	för-	Prop. 2008/09:53
	bränningsmotor				med	tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt,
	eller
	3. fyra hjul och en massa utan
	last på högst 350 kilogram samt
	a. om		det	drivs		av	en	för-
	bränningsmotor				med	tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa skall i fråga om ett
	eldrivet		fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass
	II.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Föreslagen lydelse
	2 §
Beteckning	Betydelse
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Efterfordon	Ett fordon som är kopplat till en
	bil, en traktor, ett motorredskap
	eller	ett	terrängmotorfordon					och
	som inte är ett släpfordon.
EG-mobilkran	En	tung	lastbil som				inte	är
	utrustad		för	godstransporter				och
	som är försedd med en kran vars								13

	lyftmoment			är	minst		400	kilo- Prop. 2008/09:53
	newtonmeter.
Fordon	En anordning på hjul, band, medar
	eller liknande som är inrättad
	huvudsakligen för färd på marken
	och inte löper på skenor. Fordon
	delas in i motordrivna fordon,
	släpfordon, efterfordon, sidvagnar,
	cyklar,		hästfordon			och		övriga
	fordon.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett	motorfordon				som		är
	konstruerat för en hastighet av
	högst 45 kilometer i timmen och
	som har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna
	har en slagvolym av högst 50
	kubikcentimeter, eller
	b. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst 4 kilowatt för kontinuerlig
	drift,
	2. tre hjul samt
	a. om		det	drivs		av	en för-
	bränningsmotor				med	tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst

50kubikcentimeter,

b.om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en netto- effekt på högst 4 kilowatt, eller

c.om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift, eller

3. fyra hjul och en massa utan last på högst 350 kilogram samt

a.om det drivs av en för- bränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst

50kubikcentimeter,

b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en netto- effekt på högst 4 kilowatt, eller

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift.

	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet fordon batterierna inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass
	II.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §

Oavsett vad som anges i 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i god- kännandet.

	3 §
Om det inte med ledning av 2 §	Om det inte med ledning av 2
kan bestämmas till vilket slag av	eller 2 a § kan bestämmas till
fordon som ett visst fordon eller en	vilket slag av fordon som ett visst
viss fordonstyp skall höra, beslutar	fordon eller en viss fordonstyp ska
den myndighet som regeringen	höra, beslutar den myndighet som
bestämmer i frågan.	regeringen bestämmer i frågan.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Prop. 2008/09:53

Nuvarande lydelse

I denna lag avses med

genom rådets direktiv 2006/96/EG,

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om	Prop. 2008/09:53
	motorfordons avgasrening och motorbränslen

Härmed föreskrivsTPF1FPT att 2 § lagen (2001:1080) om motorfordons avgas- rening och motorbränslen ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

2§TPF2FPT

ramdirektivU:Urådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordonTPF3FPT, upphävt genom Europaparla- mentets och rådets direktiv 2007/46/EGTPF4FPT, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgod- kännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEGTPF5FPT, senast ändrat genom rådets direk- tiv 2006/96/EGTPF6FPT, och Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon,

särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,

typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,

tillverkareU	:Uden som inför den	tillverkareU	:Uden som inför typ-
ansvariga myndigheten ansvarar		godkännandemyndigheten
för samtliga delar av förfarandet		ansvarar för alla aspekter av typ-

2TP PT Senaste lydelse 2008:262.

3TP PT EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

4TP PT EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, (Celex 32007L0046).

5TP PT EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).

6TP PT EUT L 363, 30.12.2006, s. 81 (Celex 32006L0096).

vid typgodkännande och för	godkännandeprocessen och för
produktionsöverensstämmelse,	produktionsöverensstämmelsen,
även om denne inte varit direkt	även om denne inte varit direkt
engagerad i samtliga stadier av	engagerad i samtliga stadier av
produktionen av det fordon, det	produktionen av det fordon, det
system, den komponent eller den	system, den komponent eller den
separata tekniska enhet som typ-	separata tekniska enhet som typ-
godkännandet avser,	godkännandet avser, eller den som
	han eller hon har utsett som sin
	företrädare i frågor som omfattas
	av denna lag,

utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Prop. 2008/09:53

2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om		Prop. 2008/09:53
	trängselskatt
Härmed föreskrivs att 5 § lagen (2004:629) om trängselskatt ska ha
följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:12		Föreslagen lydelse

5 §

Skattepliktig är inte

1.bil som är registrerad på ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från skatteplikt i Sverige,

2.bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,

3. buss med en totalvikt av minst	3. buss	med en totalvikt av minst
14 ton, eller	14 ton,

4.EG-mobilkran, eller

4.bil som enligt 6 § undantagits 5. bil som enligt 6 § undantagits

från skatteplikt.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

För sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motor- fordons avgasrening och motor- bränslen, framgår fordonsskattens storlek till och med den 30 september 2009 för ett skatteår av bilaga 3 till denna lag. Detta gäller inte för EG-mobilkranar.

I fråga om EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar finns kompletteran- de bestämmelser i 18 och 19 §§.

19 §

Ett motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II och en EG-mobilkran beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 2 till denna lag.

2.6	Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen	Prop. 2008/09:53
	(2006:227)

Härmed föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227) dels att 2 kap. 12 och 19 §§ samt bilaga 2 ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 2 kap. 14 § ska lyda ”Särskilt om beskatt- ningen av EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terräng- vagnar”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

12 §TPF1FPT

För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag:

1.tunga bussar och tunga lastbilar som inte beskattas i enlighet med andra stycket,

2.traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar, samt

3.släpvagnar.

I fråga om traktorer, motor- redskap och tunga terrängvagnar finns kompletterande bestäm- melser i 18 och 19 §§.

Ett motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 2 till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

1TP PT Senaste lydelse 2006:473.

Prop. 2008/09:53

	Nuvarande lydelse
			BilagaU	2
Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

CTraktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar

1.	Traktorer och	motorredskap
	som hör till skatteklass I		0 –		1 300	370	0
			1 301	–	3 000	425	55
			3 001	–	7 000	1 360	95
			7 001	–		5 160	168
2.	Motorredskap	som	inte
	beskattas enligt punkt 1		2 001 –			1 000	0
3. Tunga terrängvagnar som hör
	till skatteklass I
	3.1 med två hjulaxlar		2 001 –		6 000	300	35
			6 001	–	14 000	1 700	70
			14 001	–		7 300	200
	3.2 med tre eller flera hjul-
	axlar		2 001 –		6 000	300	30
			6 001	–	14 000	1 500	50
			14 001	–	18 000	5 500	130
			18 001	–		10 700	170

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

	Föreslagen lydelse		Prop. 2008/09:53
			BilagaU	2
Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

C EG-mobilkranar, traktorer,
	motorredskap	och tunga
	terrängvagnar
1.	Traktorer och	motorredskap
	som hör till skatteklass I		0	–	1 300	370	0
			1 301	–	3 000	425	55
			3 001	–	7 000	1 360	95
			7 001	–		5 160	168
2.	Motorredskap	som	inte
	beskattas enligt punkt 1 och
	EG-mobilkranar		2 001	–		1 000	0
3. Tunga terrängvagnar som hör
	till skatteklass I
	3.1 med två hjulaxlar		2 001	–	6 000	300	35
			6 001	–	14 000	1 700	70
			14 001	–		7 300	200
	3.2 med tre eller flera hjul-
	axlar		2 001	–	6 000	300	30
			6 001	–	14 000	1 500	50
			14 001	–	18 000	5 500	130
			18 001	–		10 700	170

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Ärendet och dess beredning

Prop. 2008/09:53

Den 5 september 2007 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordonTPF1FPT. Den svenska versionen av direktivet finns i bilaga 1.

Under hösten 2007 och början av 2008 utarbetades inom Närings- departementet promemorian Godkännande av motorfordon m.m. (Ds 2008:8), i vilken bl.a. redogörs för vilka lag- och förordnings- ändringar som krävs med anledning av det nya direktivet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Närings- departementet (dnr N2008/2346/TR). En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3.

En faktapromemoria har upprättats och överlämnats till riksdagen (2004/05:FPM45).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 25 september 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.1 samt i författnings- kommentaren.

I förhållande till förslagen i lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4 Gällande rätt

4.1EG:s regelverk

De övergripande målen för Europeiska gemenskapen formuleras i artikel 2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och innefattar bl.a. upprättandet av en gemensam marknad. Enligt artikel 3 ska gemenskapens verksamhet, för att uppnå målen, på de villkor och i den takt som anges i fördraget innefatta bl.a. en inre marknad som kännetecknas av att hindren för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital avskaffas mellan medlemsstaterna.

För att det ska kunna råda en fungerande gemensam marknad krävs i många fall att skilda nationella regler harmoniseras, så att de fungerar i samspel med varandra. På fordonsområdet är lagharmoniseringen mycket långtgående. Det finns tre gällande s.k. ramdirektiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning beträffande typgodkännande av olika fordonsslag. Dessa är:

1TP PT EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, Celex 32007L0046.

• rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning Prop. 2008/09:53 av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon

och släpvagnar till dessa fordonTPF2FPT,

•Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars

2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEGTPF3FPT, och

•Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa

fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEGTPF4FPT. Ramdirektiven, med senare ändringar, är tämligen översiktliga och

behandlar endast hur typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter går till. De närmare krav som ska vara uppfyllda för att ett typgodkännande ska kunna meddelas regleras i s.k. särdirektiv och, på senare tid, i förordningar.

Ett typgodkännande innebär att en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller kraven i ramdirektivet och i de tillämpliga särdirektiven och förord- ningarna. För personbilar, motorcyklar, mopeder och traktorer kan till- verkaren få ett helfordonstypgodkännande, dvs. ett godkännande för en hel fordonstyp. Han eller hon utfärdar sedan ett s.k. intyg om överens- stämmelse för varje enskilt fordon som har tillverkats i överens- stämmelse med den godkända typen. Ett nytt fordon som är EG- typgodkänt och försett med ett giltigt intyg om överensstämmelse ska kunna registreras och användas i varje medlemsstat utan att behöva genomgå någon ytterligare teknisk kontroll. Detta är systemets grundsats. När det gäller komponenter och separata tekniska enheter till fordon utfärdas inte några intyg om överensstämmelse. Sådana produkter ska i stället vara märkta på visst sätt.

Gemensamt för samtliga av de nu gällande ramdirektiven är att de inte ska tillämpas på godkännande av enskilda fordon och att det från respektive direktivs tillämpningsområde undantas vissa slag av fordon (beroende på användningssätt m.m.). Direktiven reglerar inte heller direkt vilka krav som kan ställas för att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte är nya ska få registreras, säljas eller tas i bruk. För sådana produkter gäller i stället de allmänna EU-rättsliga principer som styr den inre marknaden och varors fria rörlighet.

Särdirektiven och förordningarna – det finns omkring 60 knutna till direktiv 70/156/EG – är mycket detaljerade och ändras ofta i takt med den tekniska utvecklingen. De är till sin räckvidd i allmänhet formule- rade så att de enbart gäller i fråga om typgodkännande. De artiklar som reglerar införandet av direktivet eller förordningen anger vanligtvis följande. Om kraven i rättsakten är uppfyllda får, vid en första tidpunkt, varken EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande vägras och det är förbjudet att vägra registrering, försäljning eller ibruktagande av

2TP PT EGT L 42, 23.2.1970, s. 1, Celex 31970L0156.

3TP PT EGT L 124, 9.5.2002, s. 1, Celex 32002L0024.

4TP PT EGT L 171, 9.7.2003, s. 1, Celex 32003L0037.

ett fordon som uppfyller de tekniska kraven eller motsvarande som Prop. 2008/09:53 regleras i rättsakten. Vid en senare tidpunkt får EG-typgodkännande inte

meddelas med mindre kraven är uppfyllda, och medlemsstaten får dessutom vägra att meddela nationellt typgodkännande. Vissa rättsakter går dock längre än så, men i lite olika utsträckning. Ibland föreskrivs att nationellt typgodkännande ska vägras om de tekniska kraven i rättsakten inte uppfylls. Ibland föreskrivs att medlemsstaterna får, alternativt ska, vägra att registrera nya fordon som inte har ett giltigt intyg om överens- stämmelse eller förbjuda att sådana fordon tas i bruk.

4.2FN:s regelverk

ECE-typgodkännande är en form av typgodkännande av system, kompo- nenter och separata tekniska enheter till fordon. Liksom EG- typgodkännandet är ECE-typgodkännandet internationellt. Det är dock inte knutet till EU utan till Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE). I överenskommelsen om fordonsregler från Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa av den 20 mars 1958 (SÖ 1959:28) framgår hur enhetliga regler, eller reglementen, för motorfordons konstruktion och utrustning tas fram.

För närvarande finns det 126 reglementen som gäller ECE- typgodkännande av olika fordonsdetaljer. Dessa utarbetas inom FN under ledning av FN/ECE.

1958 års överenskommelse reviderades under 1990-talet, och till följd av detta är numera även EU avtalspart. Trots detta är det fortfarande medlemsstaternas sak att genomföra de artiklar som gäller förfarandet vid typgodkännande.

Det är inte möjligt att få hela fordon ECE-typgodkända.

Möjligheten till ECE-typgodkännande har betydelse även i förhållande till EG-typgodkännandet. Såväl enligt de nu gällande som enligt det nya ramdirektivet gäller att när det i vissa artiklar i direktivet hänvisas till särdirektiv ska godkännanden enligt vissa uppräknade reglementen som utfärdats av ECE bedömas som likvärdiga med godkännanden som beviljats enligt relevanta särdirektiv. Ett EG-typgodkänt fordon kan alltså innehålla fordonsdetaljer som är ECE-typgodkända.

Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ersätta ett stort antal särdirektiv med motsvarande ECE-reglementen.

I konventionen om vägtrafik från FN/ECE av den 8 november 1968 (den s.k. Wienkonventionen) fastställs allmänna riktlinjer för fri rörlighet för internationell trafik. I bilaga 5 till konventionen finns vissa tekniska villkor för att motorfordon och släpvagnar till sådana fordon ska få användas på väg. 1971 träffades en överenskommelse om en komplette- ring av Wienkonventionen.

4.3Nationella regler

4.3.1Huvuddragen i fordonslagstiftningen

Fordonslagen (2002:574) innehåller bl.a. bestämmelser om kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter. Lagen gäller inte fordon som tillhör staten och som är tillverkade för särskilda militära ändamål, motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släpfordon som har kopplats till något sådant fordon, fordon som används uteslutande inom inhägnade järn- vägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden, eller lekfordon.

Kontroll av om ett fordon är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpat för trafik får ske genom de kontrollformer som i sina huvuddrag anges i 2 kap. i lagen. En form av kontroll är typgod- kännande, som meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. En annan kontrollform är registrerings- besiktning, som sker för att fastställa fordonets tekniska identitet, kontrollera att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffen- het och utrustning, samt fastställa de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret. Andra kontrollformer som kan nämnas är lämplig- hetsbesiktning, kontrollbesiktning och flygande inspektion.

Fordonslagen innehåller inga materiella bestämmelser om de tekniska krav som ett fordon ska uppfylla. I stället finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning.

I 2 kap. fordonsförordningen (2002:925) finns vissa grundregler om fordons beskaffenhet och utrustning. Exempelvis får ett fordon normalt användas endast om det är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpat för trafik. I övrigt ankommer det på Vägverket att meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Av störst intresse i detta sammanhang är Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:22) om bilar och släpvagnar som dras av bilar, Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyk- lar och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:26) om traktorer. Dessa föreskrifter benämns i det följande gemensamt för Vägverkets fordons- föreskrifter.

Bestämmelser om avgasrening finns sedan många år tillbaka intagna i särskilda författningar i stället för att ingå i fordonslagstiftningen i övrigt. I lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen finns bl.a. bestämmelser om indelning av fordon i miljöklasser och om typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner. I förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening finns mer detaljerade bestämmelser, bl.a. om vilka krav som fordon måste uppfylla i fråga om avgasrening.

4.3.2Typgodkännande

Typgodkännande kan, enligt 2 kap. 2 § fordonslagen, ske i enlighet med EG-direktiv på området (EG-typgodkännande), i enlighet med överens-

Prop. 2008/09:53

kommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska Prop. 2008/09:53 kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Närmare bestämmelser om typgodkännande finns i

3–5 kap. fordonsförordningen och i Vägverkets fordonsföreskrifter.

Den grundläggande utgångspunkten är att ett nytt fordon eller ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som omfattas av ett EG- eller ECE-typgodkännande, utan vidare anses uppfylla de krav på beskaffenhet och utrustning som finns i fordonsförordningen och i Vägverkets fordonsföreskrifter (2 kap. 6, 7 och 10 §§ fordons- förordningen). Ett nytt EG-typgodkänt fordon ska därför godkännas och registreras utan någon teknisk kontroll eller prövning (se 6 kap. 6 § fordonsförordningen). Godkännandemyndigheten får dock, enligt 2 kap.

8 § fordonsförordningen, besluta att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av en typ som är EG- eller ECE-typgodkänd i en annan stat inte får registreras, säljas eller tas i bruk i Sverige om de allvarligt äventyrar trafiksäkerheten. Detsamma gäller, enligt 2 kap. 11 § fordonsförordningen, beträffande ECE-typgodkända produkter som allvarligt äventyrar trafiksäkerheten eller miljön.

4.3.3Registreringsbesiktning

Genom registreringsbesiktning ska ett enstaka fordon godkännas, om det uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (6 kap. 1 § fordonsförordningen). I fråga om nya EG-typgodkända personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer omfattar kontrollen endast fastställandet av fordonets tekniska identitet och av de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret. För övriga fordon görs även en kontroll av att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. (2 kap. 6 § fordonslagen och 6 kap. 5–7 §§ fordonsförordningen). Nya fordon som omfattas av ett typgodkännande och som registreras efter ansökan om registrering (dvs. nya fordon som tillverkats i Sverige av yrkesmässiga fordonstillverkare eller som har förts in till Sverige av registrerade importörer) behöver dock inte regi- streringsbesiktigas över huvud taget (2 kap. 6 och 8 §§ Vägverkets före- skrifter [VVFS 2001:118] om registrering av fordon m.m. vägtrafik- registret jämfört med 6 kap. 2 § förordningen om vägtrafikregister).

I nuläget gäller att registreringsbesiktningar (och även andra besiktningar) endast får utföras av de organ som särskilt anges i 4 kap. 2 § fordonslagen. När det gäller motorfordon och släpfordon till sådana fordon är det Aktiebolaget Svensk Bilprovning som får utföra sådana besiktningar. Det finns emellertid ett förslag som går ut på att ta bort detta monopol. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet (dnr N2007/8048/TR). Med begreppet ”besiktningsorgan” avses i det följande den som får utföra aktuell typ av besiktningar, oavsett om monopolet i framtiden kommer att finnas kvar eller inte.

4.3.4

Något om behörig myndighet

Prop. 2008/09:53

Vägverket har enligt nu gällande rätt en central roll när det gäller fordonslagstiftningen. Verket beslutar i fråga om typgodkännanden, är föreskrivande myndighet i fråga om fordons beskaffenhet och utrustning, prövar överklaganden av beslut som har meddelats av ett besiktnings- organ m.m.

Regeringen har den 25 september 2008 beslutat prop. 2008/09:31, Transportstyrelsen och dess verksamhet, i vilken föreslås ett antal lagändringar innebärande att Vägverkets uppgifter när det gäller norm- och tillståndsgivning samt tillsyn flyttas över till en ny myndighet, Transportstyrelsen, från och med den 1 januari 2009. Denna proposition utgår från att riksdagen kommer att anta förslagen i nämnda proposition.

5 Det nya ramdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dessa fordon ersätter direktiv 70/156/EEG. I jämförelse med direktiv 70/156/EEG är det nya ram- direktivet generellt sett utförligare och tydligare i regleringen, och inne- håller dessutom vissa större förändringar i förhållande till vad som tidigare har gällt. I det följande redogörs kortfattat för huvuddragen i direktivet.

Hittills har lastbilar, bussar och släpfordon enbart omfattats av vissa av den inre marknadens fördelar i form av obligatoriska krav i särdirektiv, t.ex. krav avseende avgaser från tunga fordon, främre underkörnings- skydd och bromsar. Nu har man gått vidare och utvidgat principerna för helfordonstypgodkännande till att även gälla dessa fordonskategorier fullt ut.

Personbilar som byggs i små serier har tidigare inte omfattats av något harmoniserat förfarande för typgodkännande. I stället har ett nationellt typgodkännande, som i princip varit begränsat till den medlemsstat som har beviljat det, kunnat beviljas för sådana fordon, trots att de inte uppfyller samtliga krav i särdirektiv och förordningar. I och med det nya direktivet införs bestämmelser som harmoniserar tillämpningen och undantag från särdirektiven och förordningarna när det gäller fordon som tillverkas i små serier. Det nya ramdirektivet innehåller vidare strikta begränsningar för antalet fordon av varje typ som kan registreras i medlemsstaterna med stöd av ett småseriegodkännande. Parallellt med detta behålls tills vidare möjligheten att meddela nationella typgod- kännanden för fordon som tillverkas i små serier. Ett sådant godkännande gäller, precis som tidigare, som huvudregel endast i den stat som har beviljat det och får, i fråga om personbilar, omfatta högst 75 bilar per år.

Det nya direktivet omfattar också, till skillnad från de nu gällande ramdirektiven, enstycksgodkännanden av nya fordon. I direktivet anges ramarna för vad som ska krävas för att enskilt godkännande ska kunna

meddelas. Genom kommittéförfarande kommer senare en bilaga att

utvecklas för att precisera vad som menas med de riktningsgivande Prop. 2008/09:53 artiklarna. Innan detta har skett är utgångspunkten att bilar som har ett

enskilt godkännande endast kan registreras för första gången i den stat som beviljat godkännandet, såvida inte fordonet uppfyller samtliga krav i särdirektiv och förordningar. När bilagan har utvecklats kan bestäm- melserna harmoniseras med möjlighet till fri rörlighet även för enskilt godkända fordon.

För begagnade fordon gäller att inte heller det nya ramdirektivet reglerar vilka krav som kan ställas på fordon som inte är nya. Inte heller definieras i direktivet vad som är att anse som ett nytt fordon.

Andra nyheter som kan nämnas är att det nya ramdirektivet innehåller särskilda kapitel om medlemsstaternas och tillverkarnas allmänna skyldigheter, om giltigheten av EG-typgodkännanden, om skydds- klausuler samt om tillhandahållande av viss teknisk information.

Medlemsstaterna ska före den 29 april 2009 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i direktivet. Vissa bestämmelser i direktivet blir dock obligatoriska vid olika tidpunkter för olika fordonsslag.

Direktiv 70/156/EEG benämns i det följande ”det gamla ramdirek- tivet”, medan direktiv 2007/46/EG benämns ”det nya ramdirektivet” eller ”direktivet”.

Merparten av direktivets bestämmelser kommer att genomföras i förordningar och myndighetsföreskrifter. Detta gäller exempelvis bestämmelser om i vilken grad godkännande enligt direktivet är obligatoriskt för att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska får registreras, säljas och tas i bruk, samt bestämmelser om i vilken utsträckning godkännanden som har meddelats utomlands ska gälla i Sverige. Dessa regleringar kommer inte att behandlas i denna proposition, annat än som bakgrundsinformation i de fall det behövs för att framställningen ska bli förståelig.

6Förhållandet mellan de svenska och de EG- rättsliga fordonsdefinitionerna

6.1Allmänt

Regeringens förslag: Ett fordon som registreras med stöd av ett god- kännande enligt en EG-rättsakt ska höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Vissa redaktionella ändringar har emellertid gjorts.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Definitioner av de fordons- och viktbegrepp som används på vägtrafik- området finns samlade i lagen (2001:559) och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. De beteckningar som finns med i lagen respektive förordningen är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i dessa. Vidare innehåller enskilda författningar definitioner av begrepp som används med en viss betydelse endast där. Exempelvis återfinns i 3 kap. fordonsförordningen ett antal definitioner som endast gäller i fråga om EG-typgodkännanden.

I förarbetena till fordonslagen (se prop. 2001/02:130 s. 103 f.) anförde regeringen att en utgångspunkt för regleringen av definitionerna på fordonsområdet är att de svenska definitionerna så långt som möjligt ska stämma överens med de definitioner som finns i EG:s lagstiftning på området. Vidare ansåg regeringen att de svenska definitionerna bör vara desamma inom hela trafik- och fordonsområdet och vara heltäckande. Regeringen konstaterade emellertid att de definitioner som finns i ramdirektiven endast reglerar en del av fordonsområdet. Till den del som ett område är oreglerat av EG är Sverige oförhindrat att tillämpa nationella regler och därvid använda definitioner som skiljer sig från dem i EG:s lagstiftning.

Eftersom direktiven inte är avsedda att vara heltäckande omfattar definitionerna i dem inte alla fordonstyper. Flera fordonstyper som är oreglerade i direktiven kräver dock reglering i nationell rätt. Detta förhållande medför vissa problem när det gäller att anpassa de svenska definitionerna till definitionerna i direktiven, eftersom ett rent över- tagande av EG:s definitioner skulle utesluta flera typer av fordon. De svenska definitionerna måste därför i vissa fall vara vidare än EG:s och reglera ett större område. Som ett exempel kan nämnas att den EG- rättsliga definitionen av ”motorfordon” endast avser motordrivna fordon som har minst fyra hjul och en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 kilometer i timmen, medan motsvarande definition i lagen om vägtrafikdefinitioner i princip täcker in alla typer av motordrivna fordon utom traktorer och motorredskap. Vidare kan nämnas att den svenska definitionen av ”lastbil” är betydligt vidare än dess EG-rättsliga motsvarighet ”fordon av kategori N”.

Den bedömning som regeringen gjorde i förarbetena till fordonslagen när det gäller regleringen av definitioner på fordonsområdet står sig än i dag. Det bedöms alltså inte vara möjligt att fullt ut harmonisera de svenska fordonsdefinitionerna med de EG-rättsliga, varför det även fortsättningsvis måste finnas särskilda definitioner i fråga om EG- typgodkännanden och enskilda godkännanden som omfattas av direk- tiven. Det är dock viktigt att de svenska definitionerna inte förhindrar att direktivens materiella regler tillämpas på de fordon som regleras där.

Det nya ramdirektivet anger i artikel 4.3 att medlemsstaterna inte får vägra att registrera fordon som uppfyller kraven i direktivet eller förbjuda att de säljs, tas i bruk eller används (motsvarande skrivning finns även i det gamla ramdirektivet, i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG). Däremot säger direktivet inte någonting om hur fordon ska registreras. Detta torde innebära att man från svensk sida i och för sig är oförhindrad att använda de svenska fordonsdefinitionerna när ett fordon vid registre-

Prop. 2008/09:53

ringen ska hänföras till ett visst fordonsslag. Både lagen och förordningen om vägtrafikregister utgår från att det är de svenska fordonsdefinitionerna som ska läggas till grund för hur ett fordon ska klassificeras vid registreringen. Båda anger nämligen att de begrepp som används där har den betydelse som anges i lagen och förordningen om vägtrafikdefinitioner. Varken lagen eller förordningen om vägtrafik- definitioner innehåller någon hänvisning till de EG-rättsliga defini- tionerna. I verkligheten är det emellertid inte alltid de svenska fordons- definitionerna som är avgörande för hur ett fordon ska registreras. Om det till grund för registrering åberopas ett intyg om överensstämmelse där fordonet är hänfört till en viss fordonskategori, kommer det att registreras som ett sådant även om det skulle strida mot de svenska fordons- definitionerna.

Skillnaderna mellan de svenska och de EG-rättsliga fordons- definitionerna har tidigare lett till vissa problem när det gäller husbilar. Enligt det svenska regelverket skulle husbilar förut normalt hänföras till fordonsslaget lastbilar. Enligt EG:s typgodkännanderegler ska husbilar emellertid hänföras till fordonsslaget personbilar. Denna skillnad fick till följd att en husbil kunde registreras som antingen personbil eller som lastbil i vägtrafikregistret, beroende på vilken typ av godkännande som åberopades till grund för registreringen. Det ena av två identiska fordon kunde alltså registreras som personbil, medan det andra registrerades som lastbil, vilket förde med sig stora och svårmotiverade skillnader bl.a. i fråga om fordonsskatten. Detta problem rättades till genom en lagändring som trädde i kraft den 1 maj 2006, och som innebar att husbilar numera klassificeras som personbilar (klass II) även enligt det svenska regelverket.

Även om den ordning som tillämpas i praktiken gav upphov till vissa märkliga effekter när det gällde husbilar, förefaller den i och för sig vara både logisk och lämplig i de fall en fullständig harmonisering av begreppen inte har skett. Alternativet vore nämligen att ett fordon som är godkänt mot de tekniska krav som gäller för en viss fordonskategori skulle kunna registreras som ett annat fordonsslag, vars tekniska krav fordonet kanske inte alls uppfyller. Detta vore inte lämpligt. Utgångs- punkten bör därför även fortsättningsvis vara att fordon ska registreras i enlighet med det underlag som åberopas till grund för registreringen. I den mån detta synsätt leder till problem för någon specifik fordons- kategori får detta lösas i särskild ordning.

Även trafikförordningen (1998:1276), körkortslagen (1998:488) och vägtrafikskattelagen (2006:227) med flera författningar hänvisar till lagen och förordningen om vägtrafikdefinitioner. Vid tillämpningen av dessa författningar görs emellertid sällan eller aldrig någon självständig prövning av vilket fordonsslag ett visst fordon ska anses tillhöra, utan avgörande är i praktiken hur fordonet är registrerat. Detta är en logisk ordning av två skäl. För det första är det mycket enklare att kontrollera uppgifterna i vägtrafikregistret än att göra en kontroll och bedömning av själva fordonet. För det andra utgår nämnda författningar från samma definitioner som lagen och förordningen om vägtrafikregister, och det är då rimligt att i vart fall presumera att uppgifterna i vägtrafikregistret är riktiga.

Prop. 2008/09:53

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de EG-rättsliga fordons- Prop. 2008/09:53 definitionerna i praktiken har vidare betydelse i Sverige än vad man kan

utläsa ur lagar och förordningar på området. Denna praxis bör komma till uttryck i en ny paragraf, 2 a §, i lagen om vägtrafikdefinitioner. Som Lagrådet har framfört bör då paragrafhänvisningen i 3 § samma lag kompletteras med den nya bestämmelsen.

6.2Särskilt om mobilkranar

Regeringens förslag: Med ”EG-mobilkran” avses en tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter. En definition med denna innebörd förs in i lagen om vägtrafikdefinitioner.

Vägtrafikskattelagen ändras, så att EG-mobilkranar beskattas på samma sätt som i dag gäller för motorredskap som inte tillhör skatte- klass I eller II. Överlastavgift och trängselskatt ska inte utgå för EG- mobilkranar.

Regeringens bedömning: Nya mobilkranar som godkänns enligt det nya ramdirektivet kommer att registreras som tunga lastbilar. De behörighetsregler och regler om behöriga besiktningsorgan som gäller för tunga lastbilar kommer då att bli tillämpliga även för sådana mobilkranar.

Promemorians förslag och bedömning: Promemorian har föreslagit att med ”mobilkran” ska avses ett motordrivet fordon som inte är utrustat för godstransporter och som är försett med en kran med en lyftkapacitet av minst tio ton eller, i fråga om tornsvängkranar, minst fyra ton. En mobilkran kan, enligt promemorian, vara antingen en tung lastbil eller ett motorredskap klass I. De föreslagna ändringarna i vägtrafikskattelagen och lagen om överlastavgift avser enligt promemorian lastbilar som är inrättade som mobilkranar. Promemorian berör inte frågan om trängselskatt.

Remissinstanserna: Vägverket har framfört att det finns goda skäl att harmonisera den nationella lagstiftningen inom hela gemenskapen på området mobilkranar, och att utvecklingen har gått starkt framåt mot det gränsvärde som nu anges i direktivet. Svenska Mobilkranföreningen anser att den föreslagna definitionen av mobilkran i sig är sakenlig, men anför att det finns en oro kring vilka regler som i övrigt kan komma att bli tillämpliga på nya mobilkranar då de ska registreras som tunga last- bilar. Som exempel på regler som bör utredas vidare nämns lagen (2004:629) om trängselskatt. I övrigt anser föreningen att förslagen till ändringar i vägtrafikskattelagen och lagen (1972:435) om överlastavgift tillmötesgår branschens önskemål. När det gäller besiktningsorgan anser föreningen att monopolet för Inspecta Sweden AB bör tas bort.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Prop. 2008/09:53

Allmänt

De flesta av de fordonsslag som omfattas av det nya ramdirektivet hänförs enligt svensk rätt redan i dag till en fordonskategori motsvarande vad som anges i direktivet. För dessa fordon innebär det nya ramdirek- tivet inte några förändringar i registreringshänseende. För en fordons- kategori är situationen emellertid en annan, nämligen för mobilkranar.

Enligt de gällande svenska fordonsdefinitionerna kan en mobilkran vara antingen en tung lastbil eller ett motorredskap klass I. I praktiken är mobilkranar emellertid praktiskt taget uteslutande registrerade som motorredskap. Mobilkranar omfattas av det nya fordonsdirektivet. Mobilkranar som godkänns enligt direktivet kommer att hänföras till fordonskategori N3 med karosserikoden SF. I enlighet med vad som angetts ovan kommer ett sådant fordon att registreras som en tung lastbil. En ändring av hur mobilkranar ska registreras i Sverige behöver dock inte innebära en förändrad syn på de övriga bestämmelser som är knutna till fordonsregistreringen, eftersom det trots allt fortfarande är fråga om samma typ av fordon med samma användningsområde. Utgångspunkten bör i stället vara att i sak samma regler ska gälla för mobilkranar även fortsättningsvis, vilket innebär att vissa författningsändringar behöver göras.

Behörighetsregler

För att få framföra ett motorredskap klass I räcker det, enligt 2 kap. 5 § körkortslagen, med förarbehörighet B, oavsett hur tungt fordonet är. För att få framföra en tung lastbil krävs emellertid förarbehörighet C. Formellt sett innebär detta att behörighetskraven på att få framföra mobilkranar skärps om de börjar klassificeras som lastbilar i stället för som motorredskap klass I. Detta bedöms dock inte utgöra något problem. På grund av att de är så tunga behöver mobilkranar nämligen regel- mässigt dispens från bestämmelserna om fordons axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck och bruttovikt i 4 kap. 12 § trafikförordningen. I samband med att sådan dispens medges krävs normalt att föraren av fordonet ska ha körkort med förarbehörighet C, vilket innebär att förare av mobilkranar praktiskt taget alltid har en sådan högre behörighet redan i dag. Detta är också rimligt med hänsyn till storleken på fordonen.

Fordonsskatt

Mobilkranar som är klassificerade som motorredskap klass I är i dag gynnade i fordonsskattesammanhang. Till skillnad från när det gäller lastbilar beräknas nämligen inte fordonsskatten utifrån fordonets skatte- vikt, utan i stället utgår ett fast belopp på 1 000 kr per år. Skälet till detta är i princip att de inte används för gods- eller persontransporter (se prop. 1988/89:48 s. 27). Detta skäl gör sig gällande i samma utsträckning oavsett om fordonet registreras som motorredskap eller som lastbil. Därför bör vägtrafikskattelagen ändras, så att mobilkranar även fort-

sättningsvis beskattas på samma sätt som i dag, även om de i framtiden kommer att registreras som tunga lastbilar.

Överlastavgift

Överlastavgift tas ut enligt lagen om överlastavgift, om lastbil eller buss eller tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Ett fordons axeltryck, boggitryck och bruttovikt har, för de fordonsslag som omfattas av lagen, en avgörande betydelse för dess kostnadsansvar. Vilken fordonsskatt som ska utgå för fordonet har fastställts med hänsyn till det kostnadsansvar som ryms inom de för fordonet tillåtna värdena. Ett överskridande av belastningsbestämmelserna innebär därför i princip ett undandragande av skatt och en snedvridning av verksamhets- betingelserna för olika delar av transportmarknaden. Värdet med en särskild avgift för överlaster ligger i att man kan neutralisera dessa effekter (se prop. 1972:81 s. 69 f.).

När det gäller mobilkranar förhåller det sig annorlunda. Som före- slagits ovan ska även fortsättningsvis en enhetlig fordonsskatt utgå för alla sådana fordon, även om de i framtiden kommer att registreras som lastbilar. En mobilkran är inte inrättad för att transportera gods, vilket innebär att axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck och bruttovikt är i stort sett konstanta. Det är inte motiverat att låta mobilkranar omfattas av lagens tillämpningsområde, även om de i framtiden kommer att regi- streras som lastbilar. Lagen bör därför ändras, så att mobilkranar undantas.

Trängselskatt

Enligt lagen om trängselskatt är huvudregeln att trängselskatt betalas för bil som när skattskyldigheten inträder är införd i vägtrafikregistret eller brukas med stöd av saluvagnslicens. För vissa bilar gäller dock undantag från skatteplikt.

Begreppet bil i lagen om trängselskatt har samma betydelse som i lagen om vägtrafikdefinitioner. Trängselskatt tas därmed ut för bl.a. lastbilar men inte för motorredskap. Detta innebär att trängselskatt i praktiken inte tas ut för mobilkranar, eftersom dessa nästan uteslutande är registrerade som motorredskap. För att bibehålla detta förhållande bör lagen om trängselskatt ändras, så att trängselskatt inte tas ut för mobil- kranar, även om de i framtiden kommer att registreras som tunga last- bilar.

Behörigt besiktningsorgan

Enligt 4 kap. 2 § fordonslagen utför AB Svensk Bilprovning besiktningar av bl.a. motorfordon. SMP Svensk Maskinprovning AB utför bl.a. regi-

Prop. 2008/09:53

streringsbesiktning av motorredskap, medan Inspecta Sweden AB utför kontrollbesiktning av sådana motorredskap klass I som är inrättade som mobilkranar.

Frågan om en eventuell omreglering av besiktningsmarknaden bereds, som tidigare nämnts, för närvarande inom Regeringskansliet. Frågan hur mobilkranar ska besiktas i framtiden bör lösas inom ramen för det arbetet. Några ändringar i detta avseende föreslås därför inte i denna proposition. Detta får till följd att om gällande bestämmelser alltjämt är i kraft den 29 april 2009, så kommer såväl registreringsbesiktningar som kontrollbesiktningar av mobilkranar som är registrerade som lastbilar att utföras av AB Svensk Bilprovning. För äldre mobilkranar som är regi- strerade som motorredskap klass I sker dock inte någon ändring.

Definition av mobilkran

Begreppet ”mobilkran” förekommer, som ovan nämnts, redan i 4 kap. 2 § fordonslagen. I 1 kap. 8 § Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:27) om motorredskap definieras ”motorredskap klass I inrättat som mobil- kran” enligt följande: ”Motorredskap klass I inrättat som mobilkran med en lyftkapacitet av minst 10 ton eller i fråga om torn-svängkranar minst 4 ton.” I direktivet anges att en mobilkran är ett fordon av kategori N3 som inte är utrustat för godstransporter och som är försett med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter (kNm).

Mot bakgrund av föreslagna ändringar i vägtrafikskattelagen, lagen om överlastavgift och trängselskattelagen behövs en i lag fastställd definition av mobilkran, vilken lämpligen bör föras in i lagen om vägtrafik- definitioner.

Definitionen av mobilkran i direktivet skiljer sig från den nuvarande svenska definitionen. Något förenklat kan man säga att den EG-rättsliga definitionen ställer högre krav på lyftkapacitet än den svenska. Detta innebär att om en heltäckande definition ska kunna användas måste den utgå från den som i dag finns intagen i Vägverkets föreskrifter. I prome- morian föreslås därför att en mobilkran definieras som ett motordrivet fordon som inte är utrustat för godstransporter och som är utrustat med en kran med en lyftkapacitet av minst tio ton eller, i fråga om tornsväng- kranar, minst fyra ton. I promemorian framhålls att denna definition inte innebär någon utvidgning av direktivets tillämpningsområde. Endast sådana mobilkranar som är försedda med kranar vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter kommer nämligen att kunna godkännas enligt direktivet och därmed registreras som lastbilar.

Vägverket har framfört att den definition av mobilkran som finns intagen i verkets föreskrifter utgår från vad som var normal kapacitet för en fordonsmonterad kran för 30 år sedan, men att utvecklingen starkt har gått framåt mot vad som nu har definierats som gränsvärde i direktivet. Enligt verket finns det goda skäl att harmonisera den nationella lagstift- ningen inom hela gemenskapen på området mobilkranar. Detta talar mot en definition som avviker från den EG-rättsliga. En annan omständighet som talar mot den lösning som föreslagits i promemorian är att det kan finnas en risk för att ägare till ”vanliga” lastbilar låter montera på en mindre kran på flaket för att därigenom kunna hävda att det är fråga om

Prop. 2008/09:53

en lastbil som är inrättad som mobilkran. Av dessa skäl bör i stället Prop. 2008/09:53 definitionen av mobilkran utgå från den som anges i direktivet.

Samtidigt kan det konstateras att det i nuläget inte finns tillräckligt underlag för att föreslå ett upphävande av de svenska bestämmelser som rör mindre motorredskap som är inrättade som mobilkranar, och som inte kommer att kunna godkännas enligt direktivet. En fullständig harmonise- ring av begreppet ”mobilkran” bedöms alltså inte vara möjlig, varför det är nödvändigt att göra en åtskillnad mellan mobilkranar som omfattas av det nya ramdirektivet och sådana som inte gör det. Av det skälet föreslås att ett nytt begrepp, ”EG-mobilkran”, införs för att beteckna sådana mobilkranar som omfattas av direktivet. Jfr. begreppet ”EG-motor- fordon”, som redan finns, se 3 kap. 4 § fordonsförordningen.

7 Skyldigheter för tillverkarna

7.1Begreppet ”tillverkare”, m.m.

Regeringens förslag: Bestämmelsen om skyldigheter för en inne- havare av typgodkännande i 2 kap. 4 § fordonslagen skrivs om, så att det framgår att den gäller även för tillverkare under typgodkännande- processen. Med ”tillverkare” avses den som inför godkännande- myndigheten ansvarar för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgod- kännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin före- trädare. En definition med denna innebörd förs in i fordonslagen. Definitionen av ”tillverkare” i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen skrivs om så att den blir i enlighet med definitionen i fordonslagen. Vidare görs vissa redaktionella ändringar i 2 kap. 4 § fordonslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Vissa redaktionella förändringar av den föreslagna definitionen och av utformningen av 2 kap. 4 § fordonslagen har emellertid gjorts.

Remissinstanserna: Vägverket har haft vissa redaktionella synpunkter på den föreslagna definitionen och på utformningen av 2 kap. 4 § fordonslagen.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

Flera artiklar i det nya ramdirektivet reglerar vilka skyldigheter en tillverkare av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter har i olika avseenden. Med ”tillverkare” avses, enligt artikel 3 i den svenska versionen, en person eller ett organ som inför godkännande-

myndigheten ansvarar för samtliga led i typgodkännande- eller tillstånds- Prop. 2008/09:53 förfarandet samt för produktionsöverensstämmelsenTPF5FPT. Det är inte

nödvändigt att denna person eller detta organ är direkt engagerat i samtliga etapper av tillverkningen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandet avser. I samma artikel definieras begreppet ”tillverkarens företrädare” som en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och i vederbörlig ordning utsedd av tillverkaren att företräda denne inför god- kännandemyndigheten och agera på dennes vägnar i frågor som omfattas av direktivet. Då det i direktivet hänvisas till termen ”tillverkare” ska detta förstås som en hänvisning till antingen tillverkaren själv eller dennes företrädare.

I artikel 5 i direktivet regleras vissa allmänna skyldigheter för tillverkare. Bl.a. anges i artikel 5.1 att tillverkaren ska vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet. Detta kompletteras med en bestämmelse i artikel 7.4, som anger att tillverkaren ska ge godkännan- demyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som krävs för att genomföra de föreskrivna prov- ningarna.

Gällande svensk rätt

I svensk rätt regleras tillverkarnas skyldigheter framför allt i fordons- förordningen. En definition av begreppet ”tillverkare” finns intagen i dels 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, dels 1 kap. 4 § fordonsförordningen. Dessa definitioner motsvarar i allt väsentligt vad som anges i den svenska versionen av direktivet. Någon motsvarig- het till definitionen av ”tillverkarens företrädare” finns emellertid inte. Inte heller finns det någonstans angivet att tillverkarens företrädare har samma skyldigheter som tillverkaren själv.

Utöver bestämmelserna om tillverkarnas skyldigheter finns en bestämmelse i 2 kap. 4 § fordonslagen som anger vissa skyldigheter för den som har beviljats ett typgodkännande. Den som har beviljats ett typgodkännande ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med typgodkännandet, är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet och är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordons- delar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen. Bestämmelsen är inte begränsad till förfarandet med EG- typgodkännande, utan gäller även den som har beviljats ett ECE- typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande.

5TP PT I den engelska versionen definieras ”manufacturer” som ” the person or body who is responsible to the approval authority for all aspects of the typeapproval or authorisation process and for ensuring conformity of production”.

2 kap. 4 § fordonslagen bör justeras

Prop. 2008/09:53

2 kap. 4 § fordonslagen motsvarar i princip artiklarna 5.1 och 7.4 i det nya ramdirektivet. En skillnad är emellertid att direktivets bestämmelser inte enbart avser den som har beviljats ett typgodkännande, utan även tar sikte på tillverkarens skyldigheter under ansökningsförfarandet. 2 kap. 4 § fordonslagen bör därför justeras något, så att bestämmelsen blir i full överensstämmelse med direktivet i detta avseende. Detta görs enklast genom att orden ”Den som har beviljats ett typgodkännande” i para- grafens inledning byts ut mot ”En tillverkare”.

Som nämnts ovan gäller 2 kap. 4 § fordonslagen vid alla former av typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. Frågan är dels om det är förenligt med direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG att låta paragrafens nya lydelse få generell giltighet, eller om det är nödvändigt att göra vissa åtskillnader beroende på vilken typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses, dels om det är möjligt och lämpligt att tillämpa den nya lydelsen även i fråga om ECE-typgodkännanden och nationella typgodkännanden.

Den som beviljas ett typgodkännande är tillverkaren av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, jfr. 3 kap. 7 §, 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 § fordonsförordningen. Beträffande de skyldigheter som anges i 2 kap. 4 § fordonslagen och som avser tiden efter det att typgod- kännande har meddelats saknar det alltså betydelse om uttrycket ”Den som har beviljats ett typgodkännande” byts ut mot ”En tillverkare”.

När det gäller tillverkarens skyldighet enligt det nya ramdirektivet att ansvara inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av god- kännandeförfarandet, saknas motsvarande reglering i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG. Å andra sidan definieras begreppet ”tillverkare” i båda dessa direktiv som ”den som inför godkännande- myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgod- kännandet och för säkerställandet av överensstämmelse i produktionen” (se även den nuvarande definitionen av ”tillverkare” i 1 kap. 4 § fordons- förordningen, som inte är begränsad till vissa typer av typgodkännande). Mot den bakgrunden får det anses förenligt med dessa direktiv om en sådan uttrycklig skyldighet för tillverkarna förs in i 2 kap. 4 § fordons- lagen.

FN/ECE-överenskommelsen om fordon använder inte begreppet ”tillverkare”. Den anger inte heller uttryckligen några allmänna skyldig- heter för vare sig tillverkare eller innehavare av ett typgodkännande. Emellertid framgår av överenskommelsen bl.a. att godkännande- myndigheten ska göra vissa kontroller innan typgodkännande meddelas. Att det är tillverkaren som inför godkännandemyndigheten ansvarar för samtliga delar av godkännandeförfarandet ligger i sakens natur. Det torde därför inte finnas något hinder mot att tillämpa 2 kap. 4 § fordonslagen i dess föreslagna nya lydelse även i fråga om ECE-typgodkännanden. Detsamma gäller i fråga om nationella typgodkännanden.

En definition av ”tillverkare” bör föras in i fordonslagen
Om 2 kap. 4 § fordonslagen skrivs om, så att skyldigheterna i den para-
grafen gäller för tillverkare i stället för den som har beviljats ett EG-	37
	37

typgodkännande, bör definitionen av ”tillverkare” i 1 kap. 4 § fordons- Prop. 2008/09:53 förordningen flyttas till fordonslagen. Definitionen bör vidare utvidgas så

att den även träffar den som i direktivet benämns ”tillverkarens före- trädare”, eftersom en sådan har samma skyldigheter som tillverkaren själv. Angående skyldighet för tillverkaren att utse en företrädare i vissa fall, se avsnitt 7.4 nedan.

Vägverket har framfört att definitionen av begreppet tillverkare i den svenska lydelsen av direktivet inte är i full överensstämmelse med den engelska versionen, och har därför föreslagit vissa redaktionella förändringar av den i promemorian föreslagna definitionen och av utformningen av 2 kap. 4 § fordonslagen. Regeringen delar Vägverkets uppfattning i detta avseende.

Definitionen i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motor- bränslen bör justeras på motsvarande sätt som angetts ovan.

7.2Något om tillverkarens ansvar för produktionsöverensstämmelsen

Regeringens förslag: Tillverkarens ansvar för produktionsöverens- stämmelsen formuleras så att han eller hon ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen.

Promemorian berör inte frågan.

Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 4 § anges att tillverkaren ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med typgodkännandet. Vägverket har påpekat att det är brukligt att i stället hänvisa till ”den godkända typen”. Bestämmelsen bör justeras i enlighet med Vägverkets förslag.

7.3Tillverkarens ansvar vid etappvist typgodkännande

Regeringens förslag: EG-typgodkännande får meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). En bestämmelse med denna innebörd förs in i fordonslagen.

Vid etappvist typgodkännande ansvarar tillverkaren i fråga om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt de komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorian har dock föreslagit att det ska anges att etappvist typgod-

kännande ska kunna meddelas i den utsträckning som framgår av Prop. 2008/09:53 tillämpliga direktiv.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 5.2 preciserar vilka skyldig- heter en tillverkare har vid etappvist typgodkännande. Där anges att vid etappvist typgodkännande ska varje tillverkare vara ansvarig för god- kännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter och separata tekniska enheter som tillförs under den tillverkningsetapp som han ansvarar för. En tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper ska vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponenter och system.

Motsvarande bestämmelse har tidigare funnits i bilaga 14 till det gamla ramdirektivet och finns också i bilaga 7 till direktiv 2003/37/EG. Däremot saknas en sådan motsvarighet i direktiv 2002/24/EG, där begreppet etappvist typgodkännande, eller typgodkännande i flera etapper, över huvud taget inte förekommer. Etappvisa typgodkännanden förekommer inte heller i fråga om ECE-typgodkännanden eller nationella typgodkännanden.

En definition av ”etappvis typgodkännande” finns intagen i 3 kap. 1 § fordonsförordningen.

Bestämmelserna i artikel 5.2 bör genomföras i svensk rätt genom att föras in i 2 kap. 4 § fordonslagen, och därmed få generell tillämplighet i fråga om alla olika former av typgodkännande. Att det saknas motsvarig- het i direktiv 2002/24/EG samt i fråga om ECE-typgodkännanden och nationella typgodkännanden torde sakna betydelse, eftersom en tillämpning av bestämmelsen förutsätter att ett förfarande med etappvist typgodkännande faktiskt pågår.

I och med den ovan föreslagna ändringen bör begreppet ”etappvist typgodkännande” på något sätt definieras i fordonslagen i stället för, som i dag, i fordonsförordningen. Detta kan göras genom att man i 2 kap. 2 § fordonslagen anger att EG-typgodkännande kan meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).

7.4Skyldighet att utse en företrädare

Regeringens förslag: En tillverkare som är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska vara skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Ytterligare en nyhet som införs Prop. 2008/09:53 genom artikel 5 i det nya ramdirektivet är en skyldighet för en tillverkare

som är etablerad utanför gemenskapen att utse en företrädare som är etablerad inom gemenskapen att företräda honom eller henne inför god- kännandemyndigheten. Någon sådan skyldighet fanns inte enligt det gamla ramdirektivet, och existerar inte heller i direktiv 2000/24/EG eller 2003/37/EG eller i FN/ECE-överenskommelsen om fordon. Detta talar för att skyldigheten att utse en företrädare endast bör gälla för tillverkare av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av det nya ramdirektivet. Å andra sidan torde det inte finnas några EG-rättsliga hinder mot att från svensk sida ställa upp motsvarande krav på tillverkare av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av något av de andra ramdirektiven, efter- som skyldigheten endast gäller för tillverkare som är etablerade utanför gemenskapen och alltså inte kan ha någon negativ inverkan på den fria rörligheten av varor mellan medlemsstaterna. De skäl som har motiverat de nya reglerna är knappast specifika endast för den typ av produkter som omfattas av det nya ramdirektivet. Det ligger exempelvis i sakens natur att det är betydligt enklare att kontrollera att en tillverkare uppfyller sina skyldigheter enligt direktiven om tillverkaren är etablerad inom gemenskapen än vad det annars skulle vara. Av praktiska skäl bör därför skyldigheten att utse en representant vara densamma oavsett vilken typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkas. Detsamma bör gälla i fråga om ECE-typgodkännanden och nationella typgodkännanden.

Skyldigheten att utse en företrädare bör föras in i 2 kap. 4 § fordons- lagen.

7.5Tillhandahållande av teknisk information

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få ett EG- typgodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja. Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela andra föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter.

Promemorians förslag: Promemorian har föreslagit att fordonstill- verkarens skyldighet att förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med information ska anges i lag. Promemorian har vidare föreslagit att det i lag ska anges att

– en tillverkare ska, i den utsträckning som regeringen eller den Prop. 2008/09:53 myndighet som regeringen bestämmer föreskriver, vara skyldig att

tillhandahålla användarna all relevant information och nödvändiga instruktioner som krävs för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet,

–en tillverkare inte får tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten, samt att

–en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter ska förse fordonstillverkaren med all information om begränsningar för användningen och särskilda monteringskrav rörande komponenterna eller de separata tekniska enheterna, samt, i den utsträckning som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver, tillhanda- hålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och särskilda monteringskrav.

Vidare har i promemorian föreslagits att information som hänför sig till immateriella rättigheter inte behöver lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

Remissinstanserna: Vägverket har anfört att i förhållande till direk- tivet kan den föreslagna författningstexten tolkas som en utvidgning av förbudet respektive skyldigheten att tillhandahålla viss information enligt direktivet.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

Enligt artikel 37 får tillverkaren inte, med avseende på de uppgifter som föreskrivs i direktivet eller i de rättsakter som förtecknas i en bilaga till direktivet, tillhandahålla teknisk information som avviker från de upp- gifter som godkänts av godkännandemyndigheten. Om så föreskrivs i en rättsakt ska tillverkaren tillhandahålla användarna all relevant informa- tion och nödvändiga instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet. Denna information ska vara avfattad på gemen- skapens officiella språk. Informationen ska, i samförstånd med god- kännandemyndigheten, tillhandahållas i en lämplig medföljande handling, t.ex. en instruktions- eller servicebok.

I artikel 38 anges att en fordonstillverkare ska förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för att erhålla ett tillstånd enligt artikel 31 (dvs. tillstånd att sälja vissa delar eller viss utrustning som annars skulle vara förbjudna att sälja). Fordonstillverkaren får, enligt den svenska versionen av direktivet, kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig

eller som hänför sig till immateriella rättigheter ska hållas konfidentiell.TPF FPT Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter är

6TP PT I den engelska versionen talas om ”any information that is not in the public domain, including what is related to intellectual property rights”.

innehavare av ett EG-typgodkännandeintyg som omfattar begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav ska han eller hon förse fordonstillverkaren med all information om detta. Om så föreskrivs i en rättsakt ska tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa komponenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav.

Bestämmelserna i artiklarna 37 och 38 är nya i förhållande till det gamla ramdirektivet. Motsvarande bestämmelser saknas i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG samt i FN/ECE-överenskommelsen om fordon.

Gällande svensk rätt

Den svenska fordonslagstiftningen innehåller inte några bestämmelser som anger att en tillverkare måste eller inte får lämna viss information. I 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen finns emellertid ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i fråga om utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfordon meddela föreskrifter om bl.a. skyldighet för tillverkaren att tillhandahålla information och dokumentation om motorfordon, motorer och motorers utrustning. Bemyndigandet har utnyttjats genom en reglering i 9 b § förordningen om motorfordons avgasrening.

Bör skyldigheten att tillhandahålla information regleras i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter?

En skyldighet eller ett förbud för tillverkarna att tillhandahålla viss information kan vara antingen offentligrättslig eller privaträttslig. I det första fallet kan regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bemyndigas att meddela föreskrifter härom med stöd av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen, medan möjligheten till delega- tion inom det privaträttsliga området är i stort sett obefintlig (jfr. Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen om motor- fordons avgasrening och motorbränslen, prop. 2007/08:46 bilaga 5). I princip kan man säga att en regel som kan åberopas av en enskild gentemot en annan enskild är privaträttslig, medan en regel som kan åberopas endast av eller mot en representant för det allmänna är offentligrättslig.

Föreskrifter om skyldighet för tillverkare att tillhandahålla viss teknisk information i form av exempelvis instruktions- eller serviceböcker eller att upplysa om begränsningar för användningen kan, till skillnad från vad som antagits i promemorian, inte anses utgöra sådana föreskrifter om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen och som faller inom det obligatoriska lagområdet. Detsamma gäller i fråga om förbud att lämna viss information som avviker från uppgifter som har godkänts av godkännandemyndigheten. Det bör vara möjligt för någon myndighet att förelägga en tillverkare att fullgöra sina skyldigheter att lämna information (se vidare avsnitt 11

Prop. 2008/09:53

nedan), men tanken är inte att bestämmelserna ska kunna åberopas och göras gällande i tvister mellan enskilda. Mot bakgrund av det anförda är det möjligt för riksdagen att med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1, 3 och 5 samt 11 § regeringsformen delegera till regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. Detta före- faller också vara en lämplig ordning, inte minst med hänsyn till den detaljeringsnivå som kommer att krävas. Bemyndigandet bör föras in i 5 kap. 8 § fordonslagen.

Situationen är något annorlunda när det gäller skyldigheten för fordonstillverkare att förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för EG-typgodkännande eller för att få tillstånd att sälja vissa delar eller viss utrustning som annars är förbjudna att sälja. Här är det av förklarliga skäl inte klart uttalat i direktivet exakt vilken information som ska lämnas, utan detta beror på vad som efterfrågas och behövs i det enskilda fallet. En tänkbar lösning skulle kunna vara att ge dessa bestämmelser en civilrättslig utformning, vilket skulle innebära att om inte parterna kan komma överens om vilken information som ska lämnas och om villkoren för detta så kan frågan prövas av allmän domstol. En sådan ordning skulle emellertid innebära vissa praktiska problem. Inte minst är en civilrättslig domstolsprocess ett förhållandevis dyrt och omständligt förfarande, som ter sig mindre lämpligt för tvister av den här karaktären. I stället föreslår regeringen att även dessa bestämmelser förenas med någon form av offentligrättslig sanktion. Det framstår i och för sig som lämpligt att reglera även den här skyldigheten i förordning eller i myndighets- föreskrifter. Regeringen anser emellertid att skyldigheten att lämna information i detta avseende är så ingripande för de enskilda tillverkarna att bemyndigandet bör utformas tämligen strikt. Det föreslås att detta bemyndigande placeras i en helt ny paragraf, 2 kap. 4 a §, i fordonslagen.

Hanteringen av hemlig information

Den tekniska information som en fordonstillverkare kommer att kunna tvingas lämna ut till tillverkare av komponenter och separata tekniska enheter kan vara information om affärs- eller driftförhållanden som han eller hon vill hålla hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom eller henne i konkurrenshänseende. Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter kan knappast anses ge tillverkaren ett tillräckligt starkt skydd, eftersom bestämmelserna i den lagen tar sikte på uppgifter som har anskaffats olovligen eller i samband med en affärsförbindelse. Skyldigheten att lämna ut information som inte är allmänt tillgänglig bör därför villkoras av att tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter förbinder sig att hålla informationen konfidentiell, vilket bör anges direkt i lagen. Brott mot en sådan utfästelse får sedan bedömas enligt avtalsrättsliga principer. I sammanhanget bör nämnas att lagen om skydd för företagshemligheter är föremål för översyn. Utredningen om skyddet för företagshemligheter har nyligen föreslagit vissa ändringar,

Prop. 2008/09:53

bl.a. när det gäller straffansvaret (SOU 2008:63). Betänkandet är föremål Prop. 2008/09:53 för remissbehandling.

När det gäller information som hänför sig till immateriella rättigheter ger den svenska versionen av direktivet intrycket av att en tillverkare alltid kan vägra att lämna ut sådan information om inte mottagaren förbinder sig att hålla den konfidentiell, och att detta skulle gälla oavsett om informationen redan är allmänt tillgänglig eller inte. Detta kan emellertid knappast ha varit avsikten. I den engelska versionen framstår information som hänför sig till immateriella rättigheter som ett exempel på information som kan vara att betrakta som inte allmänt tillgänglig. Det skulle exempelvis kunna handla om information i en patentansökan. Det saknas anledning att föra in en sådan exemplifiering i den svenska lagtexten.

8 Giltigheten av ett typgodkännande

Regeringens förslag: Ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört eller när giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordons- typen, varianten eller versionen blir obligatoriska.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att det i lag ska anges att ett typgod- kännande ska upphöra att gälla när nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för registre- ring, försäljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 17 i det nya ramdirektivet regleras hur ett EG-typgodkännande kan upphöra att gälla. I artikel 17.1 anges att ett EG-typgodkännande ska upphöra att gälla när a) nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obliga- toriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet, b) tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört eller c) giltighetstiden för godkännandet går ut till följd av en särskild begräns- ning. Om bara en variant eller en version av en fordonstyp upphör att gälla blir, enligt artikel 17.2, EG-typgodkännandet av fordonet bara ogiltigt för denna variant eller version.

Uttryckliga bestämmelser om att ett EG-typgodkännande kan upphöra att gälla utan att det har återkallats av godkännandemyndigheten är någonting nytt i förhållande till det tidigare ramdirektivet, och saknas i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG samt i FN/ECE-

överenskommelsen om fordon. Samtidigt kan det konstateras att Prop. 2008/09:53 regelverket redan i dag tillämpas på det sätt som beskrivs i artikel

17.1a). Det ligger nämligen i sakens natur att ett typgodkännande inte kan läggas till grund för registrering om nya tekniska krav har blivit obligatoriska, vilket för övrigt regelmässigt anges i särdirektiv och förordningar. Det kan även nämnas att när det gäller nationella typgodkännanden anges i 5 kap. 8 § fordonsförordningen att typintyg inte får utfärdas för ett fordon som, på grund av att nya eller ändrade bestämmelser om fordonets beskaffenhet eller utrustning har trätt i kraft efter det att ett nationellt typgodkännande meddelats, inte skulle kunna godkännas vid en registreringsbesiktning. Vidare anges att ett typintyg som utfärdats innan ändrade bestämmelser om fordonets beskaffenhet och utrustning trätt i kraft inte längre är giltigt.

Artikel 17.1 a) innebär alltså inte några större förändringar i praktiken. För tydlighetens skull bör emellertid uttryckliga bestämmelser om hur ett typgodkännande kan upphöra att gälla införas i svensk rätt. Av anförda skäl bör dessa bestämmelser kunna tillämpas generellt på alla slags typgodkännanden av fordon.

I promemorian föreslås att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordons- typen blir obligatoriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon. En sådan utformning av den nya bestämmelsen skulle emellertid vara problematisk av två skäl. För det första skulle den före- slagna ordalydelsen innebära att ett typgodkännande upphör att gälla på grund av nya krav i ett direktiv oavsett om Sverige har införlivat direk- tivet i den nationella lagstiftningen eller inte. För det andra är det, rent författningstekniskt, inte en förutsättning för registrering, försäljning eller ibruktagande att vissa tekniska krav är uppfyllda, utan att det finns ett giltigt typgodkännande (eller enskilt godkännande), se avsnitt 5.12 i promemorian. Därmed hamnar man i ett cirkelresonemang. Det enklaste sättet att åstadkomma en författningsreglering torde i stället vara att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen blir obligatoriska, varefter godkännandemyndigheten i sina föreskrifter kan ange exakta övergångsbestämmelser för varje nytt direktiv som genomförs. Ett sådant bemyndigande bör föras in i 5 kap. 8 § fordonslagen. I den mån nya krav beslutas i form av EG-förordningar gäller dessa emellertid direkt.

Bestämmelser om att ett typgodkännande av fordon kan upphöra att gälla på de grunder som anges i 17.1 b) och c) i direktivet bör föras in i en helt ny paragraf, 2 kap. 5 a §, i fordonslagen.

Enskilda godkännanden

Prop. 2008/09:53

Regeringens förslag: En ny kontrollform, enskilt godkännande, inrättas. Ett enskilt godkännande meddelas för ett fordon som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. I samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret fastställas. Den myndighet som regeringen utser är godkännandemyndighet. Den som kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav inför ett enskilt godkännande ska även fastställa fordonets tekniska identitet. Beslut i fråga om fast- ställande av ett fordons tekniska identitet får överklagas hos Transportstyrelsen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens i denna del. Vissa redaktionella förändringar har emellertid gjorts.

Remissinstanserna: Vägverket har haft vissa redaktionella synpunkter på förslaget. I övrigt har remissinstanserna endast haft synpunkter på frågor som inte behandlas i denna proposition.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

I artikel 24.1 i det nya ramdirektivet anges att medlemsstaterna får medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestämmelserna i direktivet eller från en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilagor till direktivet, förutsatt att staterna ställer alternativa krav. Sådana undantag ska endast medges om en medlemsstat har godtagbara skäl för att göra det. I artikel 24.2 anges att medlemsstaterna inte ska utföra förstörande provningar. De ska använda all relevant information som lämnats av den sökande för att fastställa överensstämmelse med de alternativa kraven. I stället för de alternativa kraven i fråga ska medlemsstaterna, enligt artikel 24.3, godta ett EG- typgodkännande som utfärdats för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet. Av artikel 24.4 följer att en ansökan om enskilt godkännande ska lämnas in av tillverkaren, av ägaren till fordonen eller av en person som agerar för någon av dessa personers räkning och som är etablerad i gemenskapen. Medlemsstaten ska, enligt artikel 24.5, bevilja ett enskilt godkännande om fordonet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansökan och uppfyller gällande tekniska krav för det fordonet, och ska utan omotiverat dröjsmål utfärda ett enskilt godkännandeintyg. Ett sådant intyg ska utformas i enlighet med en särskild mall.

I artikel 24.6 anges att enskilda godkännanden endast gäller i den medlemsstat som har beviljat godkännandet. Om en sökande önskar sälja, registrera eller ta i bruk, i en annan medlemsstat, ett fordon som har beviljats ett enskilt godkännande, ska den medlemsstat som beviljat godkännandet på begäran ge den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes. När det gäller ett fordon

som har beviljats ett enskilt godkännande av en medlemsstat enligt

bestämmelserna i artikel 24 ska en annan medlemsstat tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl för att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

Av artikel 24.7 framgår att medlemsstaterna på begäran av tillverkaren eller fordonets ägare ska bevilja ett enskilt godkännande för ett fordon som överensstämmer med bestämmelserna i direktivet och med de rätts- akter som förtecknas i en bilaga till direktivet. I detta fall ska övriga medlemsstater acceptera det enskilda godkännandet och tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk.

Bestämmelserna om enskilt godkännande får, enligt artikel 24.8, även tillämpas på fordon som har blivit typgodkända enligt direktivet och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

Av artikel 25 följer att förfarandet med enskilt godkännande även kan tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvist typgodkännande. Förfarandet får dock inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvist typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.

Gällande svensk rätt

I Sverige godkänns enskilda fordon genom registreringsbesiktning. Regi- streringsbesiktning av ett fordon sker för att fastställa fordonets tekniska identitet, kontrollera att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning, samt fastställa de uppgifter som ska föras in i vägtrafikregistret (2 kap. 6 § fordonslagen). Även fordon som omfattas av ett typgodkännande ska genomgå registreringsbesiktning innan de ställs på och tas i bruk, om det inte är fråga om ett nytt fordon som har tillverkats i Sverige av en yrkesmässig fordonstillverkare eller importerats till Sverige av en registrerad importör. I fråga om nya personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer som stämmer överens med ett EG-typgodkännandeintyg ska besiktningen dock inte omfatta en kontroll av fordonets beskaffenhet och utrustning (6 kap. 6 § fordonsförordningen). Vilka tekniska krav som övriga fordon ska uppfylla för att godkännas framgår av Vägverkets fordonsföreskrifter. Ofta är dessa krav identiska med de krav som gäller för att ett fordon ska EG-typgodkännas.

En ny kontrollform behöver inrättas

Direktivet ställer inte upp några närmare krav på hur ett enskilt god- kännande av fordon ska gå till. Av definitionen av begreppet ”godkännandemyndighet” i artikel 3 framgår emellertid att det är god- kännandemyndigheten som formellt ska meddela det enskilda godkännandet. Detta är en avgörande skillnad mot registrerings- besiktningen, där det är besiktningsorganet som beslutar om fordonet ska godkännas eller inte. En ny kontrollform behöver därför inrättas för enskilda godkännanden enligt det nya ramdirektivet.

Prop. 2008/09:53

Huvuddragen i den nya kontrollformen

Prop. 2008/09:53

Ett enskilt godkännande innebär alltså, i likhet med godkännande vid en registreringsbesiktning men till skillnad från ett typgodkännande, att ett enstaka fordon godkänns i fråga om beskaffenhet och utrustning. De närmare bestämmelserna om hur ett enskilt godkännande ska gå till och vilka krav som ska uppfyllas för att ett sådant ska kunna meddelas kommer att tas in i fordonsförordningen och i myndighetsföreskrifter. För ett närmare resonemang om hur den nya kontrollformen skulle kunna se ut hänvisas till avsnitt 5.11 i promemorian. Här ska endast två viktigare aspekter beröras.

För det första är det inte givet att godkännandemyndigheten själv ska genomföra den tekniska kontrollen av fordonet. Tvärtom framstår det som osannolikt att godkännandemyndigheten skulle ha förutsättningar att göra detta. En rimlig utgångspunkt är i stället att den tekniska kontrollen ska kunna utföras av sådana besiktningsorgan som får genomföra regi- streringsbesiktningar. I stället för att meddela ett formellt godkännande får emellertid besiktningsorganet utfärda någon form av bedömnings- rapport som kan läggas till grund för godkännandemyndighetens prövning.

För det andra är det angeläget att utforma förfarandet med enskilt godkännande på ett sådant sätt att ett fordon kan registreras direkt efter godkännandet, dvs. utan att dessutom behöva genomgå en registrerings- besiktning. Uppgiften att fastställa fordonets tekniska identitet och de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret bör därför, på ett eller annat sätt, bakas in i den nya kontrollformen. Eftersom det är besiktningsorganet som kommer att göra den fysiska kontrollen av fordonet bör det vara det organet som, precis som när det gäller registre- ringsbesiktningar, fastställer fordonets tekniska identitet. Ett sådant beslut bör få kunna överklagas hos Transportstyrelsen. Däremot bör inte besiktningsorganet fastställa de uppgifter om fordonet som ska föras in i fordonsregistret, utan detta bör göras av godkännandemyndigheten i samband med det enskilda godkännandet. Skälet till detta är att det vore olyckligt om de uppgifter som ska föras in i vägtrafikregistret fastställs av något annat organ än det som slutligen ska godkänna fordonet, efter- som det i sådana fall skulle finnas en i vart fall teoretisk risk för att de olika organen gör motstridiga bedömningar. Däremot bör besiktnings- organet inom ramen för sin provning lämna underlag till godkännande- myndigheten för fastställandet av dessa uppgifter.

Huvuddragen i den nya kontrollformen enskilt godkännande förs in i två nya paragrafer, 2 kap. 5 b och 5 c §§, i fordonslagen. Av 5 kap. 4 § fordonslagen framgår att ett beslut som godkännandemyndigheten fattar i fråga om enskilt godkännande får överklagas till allmän förvaltnings- domstol.

Försäljningsförbud m.m.

Prop. 2008/09:53

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, kompo- nenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon.

Den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 8 § andra stycket fordons- lagen, som anger att regeringen får föreskriva att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av typgod- kännande och som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhets- hänseende inte får registreras, säljas eller användas, tas bort.

Promemorians förslag: I promemorian har föreslagits att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att

1.fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte uppfyller föreskrivna krav,

2.fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande i enlighet med EG-direktiv på området men som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhetshänseende, samt

3.fordonsdelar eller utrustning som kan medföra en allvarlig risk för miljö eller trafiksäkerhet

inte får registreras, säljas, tas i bruk eller användas, eller att detta får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.

Remissinstanserna: Vägverket har påpekat att ”folkhälsa” saknas som grund för att förhindra registrering och användning av fordon trots att de är typgodkända.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

I artikel 26 i direktivet anges som huvudregel att medlemsstaterna ska registrera fordon och tillåta att de säljs eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse. När det gäller fordon som inte är färdigbyggda ska medlemsstaterna tillåta försäljning, men får vägra tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk innan de är färdig- byggda. Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett intyg om överensstämmelse får endast registreras, säljas eller tas i bruk om de uppfyller tillämpliga tekniska krav. När det gäller fordon som tillverkas i små serier (och som under vissa förutsättningar kan typgodkännas trots att de inte uppfyller alla de tekniska krav som normalt ställs på fordon) får antalet fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte överstiga det antal enheter som anges i en bilaga till direktivet.

I artikel 27 anges vad som gäller för registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i s.k. slutserier. Sammanfattningsvis går dessa bestämmelser ut på att medlemsstaterna under vissa förutsättningar och under vissa begränsade övergångsperioder får tillåta registrering,

försäljning och ibruktagande av fordon som stämmer överens med en fordonstyp vars EG-typgodkännande inte längre är giltigt.

Enligt artikel 28 ska medlemsstaterna tillåta att komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk om och endast om de uppfyller kraven i de tillämpliga rättsakterna och är märkta på föreskrivet sätt. Vissa undantag från denna bestämmelse finns dock.

Huvuddragen i artiklarna 26–28 är inte nya, utan fanns redan i det gamla ramdirektivet. Motsvarande bestämmelser återfinns även i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG.

I artikel 29 anges att om en medlemsstat finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan, har medlemsstaten rätt att under högst sex månader vägra att registrera sådana fordon eller vägra att tillåta att sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk inom dess territorium.

Enligt artikel 31 ska medlemsstaterna tillåta försäljning, saluföring eller ibruktagande av delar som kan medföra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda endast under förutsättning att delarna eller utrustningen i fråga har godkänts av en godkännandemyndighet. Delar eller sådan utrustning som omfattas av ett sådant godkännande ska föras in i en särskild förteckning. Artikel 31 ska dock inte ska tillämpas på en del eller utrustning innan den förtecknas i en viss bilaga till direktivet. Den bilagan saknar än så länge innehåll.

Gällande svensk rätt

Bestämmelser som reglerar förutsättningar för registrering och ibruk- tagande av fordon finns redan i svensk rätt. I 5 kap. 8 § fordonslagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer att meddela föreskrifter bl.a. om fordons beskaffenhet och utrustning och om förutsättningarna för godkännande vid kontroll. Närmare bestämmelser om vilka tekniska krav som fordon måste uppfylla framgår av fordonsförordningen och, framför allt, av Vägverkets fordonsföreskrifter. Fordon som inte uppfyller de fordonstekniska kraven får inte registreras eller tas i bruk i Sverige.

Vidare finns det i 5 kap. 8 § andra stycket fordonslagen ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av typgod- kännande och som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhets- hänseende inte får registreras, säljas eller användas. Regeringen har delvis utnyttjat bemyndigandet genom en reglering i 2 kap. 8 § fordons- förordningen, där det sägs att om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av en typ som är EG-typgodkänd av en typgodkännandemyndighet i en annan stat allvarligt äventyrar trafiksäkerheten, trots att de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse eller har föreskriven märkning, får godkännande- myndigheten besluta att de inte får registreras, säljas eller tas i bruk. En motsvarande bestämmelse som avser ECE-typgodkända system, kompo-

Prop. 2008/09:53

nenter och separata tekniska enheter finns i 2 kap. 11 § fordons- förordningen. Den bestämmelsen ger även möjlighet att förbjuda regi- strering, försäljning och ibruktagande med hänvisning till att produkten i fråga allvarligt äventyrar miljön. I övrigt finns det inte några bestäm- melser i fordonslagstiftningen som rent allmänt förbjuder försäljning av produkter som inte uppfyller gällande tekniska krav.

I 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen anges att i fråga om avgaser och andra föroreningar från motorfordon får rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela före- skrifter om bl.a. ibruktagande och försäljning av motorfordon, motorer och motorers utrustning. Bemyndigandet att meddela föreskrifter om försäljning anses omfatta även föreskrifter som innebär förbud mot försäljning (se prop. 2007/08:46 s. 13).

Bemyndigandet i fordonslagen behöver justeras

Som framgått ovan har något svenskt genomförande av bestämmelserna om försäljningsförbud i det gamla ramdirektivet och i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG aldrig skett. En förklaring till detta kan vara att EG-typgodkännande i praktiken inte är obligatoriskt, eftersom direktiven inte omfattar enstycksgodkända fordon. Inget av dessa direktiv anger alltså att det skulle vara förbjudet att sälja fordon som har godkänts genom registreringsbesiktning, eller komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Därmed framstår ett författningsreglerat försäljningsförbud som svårt både att utforma och att övervaka.

Läget är alltjämt detsamma när det gäller fordon, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG. När det däremot gäller fordon, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av det nya ramdirektivet är situationen numera en annan, eftersom detta direktiv i princip är heltäckande. Förbud mot att sälja fordon, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av det nya ramdirektivet men som inte är godkända enligt detta måste därför regleras i svensk rätt.

Bestämmelser som innehåller förbud för enskilda att sälja eller använda vissa saker är att betrakta som föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga och ekonomiska förhållan- den. Sådana föreskrifter tillhör det primära lagområdet, men kan dele- geras till regeringen att föreskriva om när det handlar om föreskrifter som avser skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, eller trafik eller ordningen på allmän plats (8 kap. 7 § 1 och 5 regeringsformen). En sådan delegering framstår som lämplig i detta fall. Bemyndigandet i 5 kap. 8 § fordonslagen behöver därför justeras.

Bemyndigandet i 5 kap. 8 § fordonslagen behöver justeras även i vissa andra avseenden. Exempelvis bör det vara möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av godkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter om de allvarligt skadar folkhälsan (i dag anges endast miljö- och trafiksäkerhetsskäl). Vidare bör det vara möjligt

Prop. 2008/09:53

för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att Prop. 2008/09:53 meddela föreskrifter om att fordonsdelar eller utrustning som kan

medföra en allvarlig risk för miljö, folkhälsa eller trafiksäkerhet inte får säljas, saluföras eller tas i bruk.

I promemorian har de föreslagna ändringarna i 5 kap. 8 § fordonslagen (5 kap. 12 § fordonslagen enligt promemorians förslag) utformats på ett väldigt detaljerat sätt. Detta skulle innebära att möjligheterna för rege- ringen att meddela föreskrifter om att fordon etc. inte får säljas är tämligen strikt begränsade. Det kan ifrågasättas om detta är en lämplig ordning, inte minst med hänsyn till att regelverket på fordonsområdet ändras så ofta. Som nämnts ovan finns det redan i 20 § lagen om motor- fordons avgasrening och motorbränslen ett mer allmänt hållet bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl.a. ibruktagande och försäljning av motorfordon, motorer och motorers utrustning. Bemyndigandet i fordonslagen bör enligt regeringens uppfattning utformas på ett likartat sätt. Därför föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon. Det nuvarande bemyndigandet i 5 kap. 8 § andra stycket fordonslagen kan då tas bort.

11 Tillsynen över fordonslagstiftningen, m.m.

Regeringens förslag: Den myndighet som regeringen bestämmer ska, utöver den tillsyn över besiktningsverksamheten som redan utövas av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, utöva tillsyn över efterlevnaden av fordonslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon ska på begäran av tillsynsmyndigheten lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att fordonslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska efterlevas.

Tillsynsmyndighetens förelägganden får förenas med vite, och får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tillsynen.

Bestämmelserna om tillsyn över besiktningsverksamheten i 4 kap. fordonslagen flyttas till 5 kap.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian har emellertid inte föreslagits någon generell möjlighet för tillsynsmyndigheten att meddela de förelägganden som behövs.

Promemorian har dock föreslagit att det i lag ska anges att godkännande- myndigheten får förelägga en tillverkare att lämna viss information, och att ett sådant föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Remissinstanserna: Länsrätten i Örebro län har beträffande möjlig- heten till vitesföreläggande konstaterat att konstruktionen ”får förenas med vite” ger en större flexibilitet för den föreläggande myndigheten, och anser att lagstiftaren bör överväga om inte den konstruktionen är att föredra.

Skälen för regeringens förslag:

Behovet av en tillsynsmyndighet

Det nya ramdirektivet lägger ett tydligare och mer uttalat ansvar på medlemsstaterna än tidigare att se till att bestämmelserna i direktivet efterlevs. Bl.a. mot den bakgrunden finns det skäl att överväga att införa ett tillsynsansvar för någon eller några myndigheter.

Vägverket har redan ett uttryckligt tillsynsansvar när det gäller lagen och förordningen om motorfordons avgasrening. När det gäller fordons- lagstiftningen utövar SWEDAC tillsyn över sådan besiktningsverksam- het som avses i fordonslagen. Vägverket å sin sida har, i sin egenskap av godkännandemyndighet, långtgående befogenheter att utöva kontroll över den som har beviljats ett typgodkännande. Slutligen framgår, om än indirekt, av 1 kap. 2 a § och 3 kap. 4 § fordonslagen att Vägverket utövar tillsyn enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) när det gäller varor som regleras i fordonslagen. I övrigt saknar fordonslagstiftningen uttryckliga bestämmelser om tillsyn. Denna brist blir särskilt påtaglig om det införs bestämmelser om förbud att saluföra och sälja vissa produkter som inte uppfyller kraven i direktivet (jfr. avsnitt 10 ovan).

Enligt förordningen (2007:960) med instruktion för Vägverket gäller följande. Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Verket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås och ska inom ramen för sitt sektorsansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Vägverket ska särskilt verka bl.a. för att fordonens säkerhets- och miljöprestanda utvecklas. Vägverket ansvarar även bl.a. för vägtrafikregistret och för frågor om fordons beskaffenhet och utrustning.

Vägverket har således i dag i praktiken ett ansvar för de frågor som regleras i fordonslagen och fordonsförordningen, men saknar formellt ett mandat att utöva tillsyn. Det finns inte heller någon annan myndighet som har ett sådant tillsynsansvar. För att säkerställa att Sverige fullt ut efterlever kraven i direktivet bör den myndighet som regeringen bestämmer få ett uttryckligt ansvar att utöva tillsyn över efterlevnaden av fordonslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

För överskådlighetens skull bör alla bestämmelser om tillsyn samlas i

5 kap. fordonslagen.

Prop. 2008/09:53

Tillsynsmyndighetens befogenheter

För att ett tillsynsansvar ska vara meningsfullt måste tillsynsmyndigheten ha vissa befogenheter. Sådana finns, som nämnts ovan, redan när det gäller kontroll av tillverkare som har beviljats typgodkännande och även när det gäller SWEDAC:s kontroll av besiktningsorganen. Vad som återstår är framför allt en möjlighet för tillsynsmyndigheten att, utöver vad produktsäkerhetslagen medger, kunna kontrollera att den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon inte saluför eller säljer produkter som inte är tillåtna, och att vidta åtgärder om så ändå sker.

Enligt 26 § produktsäkerhetslagen får tillsynsmyndigheten förelägga en näringsidkare som tillhandahåller eller har tillhandahållit varor eller tjänster att yttra sig och lämna de upplysningar som behövs i ett ärende om efterlevnaden av lagen, och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha betydelse för utredningen. Ett sådant före- läggande ska, enligt 31 §, förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Härigenom har tillsynsmyndigheten en reell möjlighet att förmå näringsidkaren att lämna ut handlingar och liknande även om han eller hon inte vill. Vidare anges i 26 § att tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där varor hanteras, dock inte bostäder.

Enligt regeringens mening bör ett tillsynsansvar enligt fordonslagen utformas ungefär på samma sätt som enligt produktsäkerhetslagen, efter- som de båda regelverken till stor del har samma syften. Det bör därför införas en bestämmelse med innebörden att den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon på begäran av tillsynsmyndigheten ska lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten bör kunna förelägga den som saluför fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter att medverka i tillsynen på föreskrivet sätt. Vidare bör tillsynsmyndig- heten kunna förelägga den som saluför varor som inte är tillåtna på marknaden att upphöra med detta.

I övrigt kan det konstateras att tillverkarnas skyldigheter enligt direk- tivet och enligt den svenska lagstiftningen i de allra flesta fall är mer eller mindre självreglerande och att det i allmänhet ligger i tillverkarens eget intresse att följa de bestämmelser som finns och att samarbeta med myndigheterna. Det finns emellertid fall där situationen är en annan. Exempelvis när det gäller skyldigheten för fordonstillverkare att lämna specifik information till tillverkare av komponenter och separata tekniska enheter kan tillverkaren ha ett starkt intresse av att inte göra detta. Någon form av påtryckningsmedel är därför motiverat. En straffrättslig sanktion framstår emellertid inte som ändamålsenligt. En tillverkare är praktiskt taget alltid en juridisk person, där det kan vara svårt att utreda om det är någon enskild individ, och i sådant fall vem, som bör få bära ansvaret. Dessutom skulle det, vid en jämförelse med andra liknande brott, knappast vara aktuellt med någonting annat än ett bötesstraff, vilket inte skulle vara en särskilt kännbar påföljd i sammanhanget. I stället bör

Prop. 2008/09:53

tillsynsmyndigheten även i dessa fall kunna meddela förelägganden för Prop. 2008/09:53 att förmå tillverkarna att fullgöra sina skyldigheter.

För att täcka in dessa olika fall bör det i fordonslagen föras in en allmänt hållen bestämmelse som ger tillsynsmyndigheten en möjlighet att meddela de förelägganden som behövs för att fordonslagen och före- skrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska efterlevas. I enlighet med vad länsrätten i Örebro län har framfört bör det anges att sådana förelägganden får förenas med vite, vilket ger en större flexibilitet för tillsynsmyndigheten än den konstruktion som promemorian har före- slagit.

Av rättssäkerhetsskäl bör tillsynsmyndighetens förelägganden kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol, oavsett om föreläggandet har förenats med vite eller inte. Detta föranleder en ändring i 5 kap. 6 § fordonslagen.

12 Vissa övriga frågor

12.1Begreppet ”ramdirektiv”

Regeringens förslag: Definitionen av ”ramdirektiv” i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen kompletteras med en hänvisning till det nya ramdirektivet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I den svenska lagstiftningen återfinns begreppet ”ramdirektiv” främst i fordonsförordningen. Emellertid finns det en definition av begreppet i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, som räknar upp de tre nu gällande ramdirektiven. Denna definition måste kompletteras med det nya ramdirektivet. Även det gamla ramdirektivet behöver dock finnas kvar i uppräkningen tills vidare, eftersom bestämmelserna i det direktivet fortfarande är tillämpliga i fråga om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som har typgodkänts med stöd av detta.

12.2Hänvisningar till ”EG-rätt” m.m.

Regeringens förslag: Ordet ”EG-direktiv” i 2 kap. 2 § fordonslagen byts ut mot ”EG-rättsakter”.

Promemorian behandlade inte denna fråga.

Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i avsnitt 4.1 har det blivit allt vanligare att ramdirektiven fylls ut med tekniska krav som beslutas i form av förordningar. Ordet ”EG-direktiv” i 2 kap. 2 § fordonslagen framstår därför i viss mån som missvisande, och bör bytas ut mot ”EG-rättsakter”.

12.3	Begränsning av överklagandefristen enligt 5 kap. 5 § Prop. 2008/09:53
	fordonslagen?

Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte skäl att tidsbegränsa möjligheten att överklaga enligt 5 kap. 5 § fordonslagen.

Promemorian behandlade inte denna fråga.

Remissinstanserna: Vägverket har väckt frågan om det inte finns skäl att tidsbegränsa möjligheten att överklaga enligt 5 kap. 5 § fordonslagen.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 5 kap. 5 § fordonslagen i dess nuvarande lydelse får beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktningsorgan överklagas hos Vägverket (se dock förslag till ändring i prop. 2008/09:31). Detsamma gäller beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning och beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning. Överklagande får ske utan begränsning i viss tid. Vägverket har i sitt remissyttrande ställt frågan hur ett sådant förfarande hanteras om de handlingar på vilka beslutet grundats redan har gallrats hos besiktningsorganet. Verket menar visserligen att det kanske inte är givet att det blir ett praktiskt problem, eftersom ett överklagande i de flesta fall torde ske i nära anslutning till det beslut som överklagas, men undrar om en sista tid för överklagandefristens utgång ändå inte är rimlig att sätta.

Bestämmelsen att överklagande får ske utan begränsning i viss tid är inte ny. Det har inte framkommit att regleringen skulle ha gett upphov till några praktiska problem. Det saknas därför, enligt regeringens uppfattning, skäl att nu göra några ändringar i detta avseende.

12.4Definition av moped

Regeringens förslag: Definitionen i lagen om vägtrafikdefinitioner av

en moped som drivs av en elektrisk motor anges på följande sätt: ”om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt avsedd för kontinuerlig drift”.

Promemorian behandlade inte denna fråga.

Remissinstanserna: Vägverket har i sitt remissyttrande framför att den nuvarande definitionen har fått en olämplig ordföljd och därför bör ändras i enlighet med förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar Vägverkets uppfattning att det bör göras en språklig justering av definitionen av moped som drivs av en elektrisk motor.

Ikraftträdande

Prop. 2008/09:53

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 29 april 2009.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på detta förslag.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 48 ska medlemsstaterna före den 29 april 2009 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i sak i direk- tivet. Bestämmelserna ska tillämpas från och med den 29 april 2009.

I artiklarna 44 och 45 finns bestämmelser som i korthet innebär att EG- typgodkännande eller enskilt godkännande enligt direktivet blir obliga- toriskt vid olika tidpunkter för olika fordonsslag. Det kan alltså sägas vara fråga om ett successivt ikraftträdande när det gäller dessa bestäm- melser. Detta kommer emellertid att regleras i förordning eller myndig- hetsföreskrifter.

Några särskilda övergångsbestämmelser vad avser de lagändringar som föreslås i denna proposition behövs inte.

14 Konsekvenser

14.1Allmänt

Förslagen i denna proposition syftar till ett genomförande av det nya ramdirektivet. De föreslagna lagändringarna är, med få undantag, väldigt övergripande till sin natur. Merparten av direktivets bestämmelser kommer i stället att genomföras i förordningar och – inte minst – i myndighetsföreskrifter. Som exempel kan nämnas den nya kontroll- formen enskilt godkännande, som får anses vara den största förändring som föreslås. I de föreslagna lagändringarna anges i princip bara att en sådan kontrollform ska införas, medan de mer detaljerade bestämmer om hur detta ska gå till kommer att regleras på en lägre nivå. Detta gör att det är mycket svårt att i dag bilda sig någon bestämd uppfattning om vilka konsekvenser införandet av den nya kontrollformen kommer att få – det beror helt enkelt på hur de utfyllande reglerna utformas. Trots detta väljer regeringen att redan nu lägga fram de föreslagna lagändringarna. Skälet till detta är följande.

Direktivet ska vara genomfört i svensk rätt senast den 29 april 2009, och de flesta bestämmelserna ska också kunna tillämpas från det datumet. För att detta ska hinnas med måste de lagändringar som krävs läggas fram för riksdagen redan nu. Att exempelvis kontrollformen enskilt godkännande ska införas står redan klart – direktivet ger inte utrymme för en medlemsstat att låta bli detta. Inom Vägverket pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram förslag till ett stort antal myndighetsföreskrifter, som enligt uppgift kommer att remitteras under hösten. Regeringen förutsätter att dessa förslag kommer att åtföljas av en

konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvens- Prop. 2008/09:53 utredning vid regelgivning, och att verket arbetar för att företagens

administrativa kostnader inte ska öka.

Trots de svårigheter som angetts ovan följer här en översiktlig bedömning av vilka ekonomiska konsekvenser som de föreslagna lagändringarna kan väntas få för statliga myndigheter, företag och privat- personer.

14.2Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter

14.2.1Godkännandemyndigheten/tillsynsmyndigheten

De föreslagna ändringarna innebär att godkännandemyndigheten får en helt ny uppgift, nämligen att fatta beslut om enskilt godkännande (se avsnitt 9). Denna verksamhet bör, precis som när det gäller ansökningar om typgodkännande, finansieras genom avgifter. Hur stora dessa avgifter kommer att bli är ännu inte helt klart, men det mesta talar för att det i normalfallet kommer att handla om ca 200–300 kr.

När det gäller uppgiften att utöva tillsyn (se avsnitt 11) kan det konstateras att Vägverket i dag i praktiken redan har ett ansvar för de frågor som regleras i fordonslagstiftningen, men att verket saknar ett formellt mandat att utöva tillsyn. De föreslagna ändringarna syftar egentligen endast till att tydliggöra myndighetens roll i detta avseende, och bör kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

När det gäller frågan vilken myndighet som kommer att ha rollen som godkännandemyndighet/tillsynsmyndighet efter årsskiftet hänvisas till det allmänna resonemang som förs i prop. 2008/09:31.

Sammanfattningsvis är bedömningen att de föreslagna ändringarna inte bör föranleda några ökade anslag för godkännandemyndig- hetens/tillsynsmyndighetens del.

14.2.2Domstolsväsendet

De föreslagna ändringarna innebär att några nya typer av överklagnings- ärenden kommer att belasta de allmänna förvaltningsdomstolarna, nämligen överklaganden av godkännandemyndighetens beslut i fråga om enskilt godkännande (se avsnitt 9), tillsynsmyndighetens beslut om vissa förelägganden och prövning av frågor om utdömande av vite (se avsnitt 11).

I dag är det ett besiktningsorgan som godkänner enstaka fordon vid en registreringsbesiktning. Besiktningsorganets beslut får överklagas hos Vägverket (se 5 kap. 5 § fordonslagen samt det förslag till ändring som lämnats i prop. 2008/09:31). I den nya kontrollformen enskilt god- kännande kommer besiktningsorganen fortfarande att fatta beslut om att fastställa fordonets tekniska identitet, men i övrigt kommer det att vara godkännandemyndigheten som godkänner fordonet. Ett sådant beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 5 kap. 4 § fordonslagen.

Med den nuvarande ordningen handlägger Vägverket årligen ca 300 överklagade beslut i fråga om registreringsbesiktningar. Av dessa

ärenden avser enligt uppgift cirka 60 procent fastställande av fordonets Prop. 2008/09:53 tekniska identitet. Dessa ärenden berörs, som angetts ovan, inte alls av de

föreslagna ändringarna. Resterande ärenden avser nästan uteslutande begagnade fordon. Att nya fordon underkänns vid en registrerings- besiktning och att ett sådant beslut överklagas är ytterst sällsynt. Skälen till detta är att nya fordon vanligen tillverkas i Sverige av yrkesmässiga fordonstillverkare eller importeras hit av professionella fordonshandlare. Dessa är normalt väl medvetna om vilka krav som gäller för att ett fordon ska godkännas i Sverige. I den mån ett fordon inte uppfyller gällande krav redan från början är det vanliga att man ansöker om dispens innan fordonet inställs för registreringsbesiktning. Fordon som importeras till Sverige av privatpersoner har praktiskt taget alltid varit registrerade, åtminstone någon dag, i ursprungslandet och anses därmed inte längre vara nya. Eftersom endast nya fordon omfattas av förfarandet med enskilt godkännande innebär detta att de flesta privatimporterade bilar även i fortsättningen kommer att godkännas för registrering i Sverige genom registreringsbesiktning.

I promemorian föreslås att beslut i fråga om enskilda godkännanden ska få fattas genom automatiserad behandling av uppgifter. Samtidigt föreslås en möjlighet till omprövning av sådana beslut. Enligt rege- ringens bedömning innebär förslaget en påtagligt minskad risk för att domstolarna ska behöva belastas med överklaganden som har sin grund i att ”systemet” fattar ett felaktigt beslut. Eftersom förslaget endast inne- fattar förordningsändringar behandlas det emellertid inte vidare i denna proposition.

Sammanfattningsvis är bedömningen att den nya ärendetypen inte kommer att innebära någon större arbetsbelastning för förvaltnings- domstolarna, utan att det på sin höjd kan handla om något enstaka ärende per år.

Frågor om förelägganden och om viten är egentligen inte någon ny ärendetyp, eftersom sådana frågor redan prövas av allmän förvaltnings- domstol i andra sammanhang. Det är för närvarande svårt att uppskatta hur många nya ärenden det kommer att bli fråga om, om tillsynsmyndig- heten ges möjlighet att använda sig av förelägganden på föreslaget sätt. Det finns dock ingenting som talar för att det kommer att röra sig om något större antal.

Sammantaget har regeringen uppfattningen att de nya ärendetyperna inte kommer att medföra en sådan belastning för domstolsväsendet att de motiverar ökade anslag.

14.3	Ekonomiska konsekvenser för företag
För tillverkare av fordon, system, komponenter och separata tekniska
enheter innebär den ökade harmoniseringen ett minskat krångel med att
olika stater ställer olika tekniska krav på fordon och att det blir lättare att
få produkter godkända i andra medlemsstater inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Detta är dock positiva effekter som är
svåra att värdera i kronor.
Införandet av kontrollformen enskilt godkännande kan antas innebära
något ökade kostnader för den som vill få ett enstaka nytt fordon godkänt		59

för trafik i Sverige. Detta beror på att de provningar som behöver utföras	Prop. 2008/09:53
inför ett enskilt godkännande troligen behöver vara något mer

omfattande än den tekniska kontroll som görs vid en registrerings- besiktning.TPF7FPTTill detta kommer att sökanden, utöver avgiften till besiktningsorganet, kommer att behöva betala en avgift till godkännan- demyndigheten, som ju har att pröva själva ansökan. Som angetts i avsnitt 14.2.1 ovan kan den sistnämnda avgiften preliminärt uppskattas till ca 200–300 kr. När det gäller avgiften till besiktningsorganet är det, mot bakgrund av vad som anförts under avsnitt 14.1 ovan, ännu svårare att i dagsläget bilda sig någon bestämd uppfattning om hur stora dessa kan komma att bli, särskilt som frågan om en eventuell omreglering av besiktningsmarknaden alltjämt bereds.

I övrigt bedöms förslagen i denna proposition inte få några effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.

14.4Ekonomiska konsekvenser för privatpersoner

De högre kostnader som eventuellt kan bli följden av den nya kontroll- formen enskilt godkännande får på motsvarande sätt betydelse även för privatpersoner. Samtidigt verkar naturligtvis den ökade tekniska harmoniseringen i prissänkande riktning, till gagn även för privata bilköpare och bilägare (se vidare avsnitt 14.3 ovan).

14.5Konsekvenser för miljön

Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för miljön.

7TP PT En registreringsbesiktning av en personbil som tidigare inte har varit registrerad kostar i dag omkring 1 000 kr. Utöver detta tillkommer kostnader för att införskaffa säker-

hets /miljöintyg från generalagent eller tillverkare eller för att utföra kontroll hos godkänt kontrollorgan. Dessa kostnader kan variera mycket beroende på till exempel fordon, årsmodell eller ursprungsland.

Författningskommentar

Prop. 2008/09:53

15.1Förslaget till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

1kap.

3§

En definition av begreppet ”tillverkare” återfanns tidigare i 1 kap. 4 § fordonsförordningen, men har nu flyttats till lagen. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts, se avsnitt 7.1 ovan. Med tillverkare avses dels den som i allmänt språkbruk själv är att anse som tillverkare, dels den som han eller hon har utsett som sin företrädare. I 2 kap. 4 § regleras en skyldighet för tillverkare att utse en företrädare i vissa fall.

2kap.

2§

I första stycket har begreppet ”EG-direktiv” bytts ut mot ”EG-rättsakter”. Ändringen motiveras av att det har blivit allt vanligare att ramdirektiven fylls ut med tekniska krav som beslutas i form av förordningar i stället för direktiv.

Andra stycket är nytt, och anger vad som avses med etappvist EG- typgodkännande, jfr. den nuvarande definitionen i 3 kap. 1 § fordons- förordningen. Se vidare avsnitt 7.3.

4 §

Bestämmelsen gällde tidigare endast för den som beviljats ett typgod- kännande, men tar nu även sikte på tillverkarens ansvar under god- kännandeprocessen. I den nya första stycket första punkten anges nämligen att tillverkaren ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen. Se vidare avsnitt 7.1.

Andra–fjärde punkterna i första stycket motsvarar, med vissa redak- tionella förändringar, nuvarande första–tredje punkterna.

I femte punkten, som är ny, anges en skyldighet för en tillverkare som är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att utse en företrädare som är etablerad här för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. Att en utsedd företrädare har samma skyldig- heter som tillverkaren själv framgår av 1 kap. 3 §. Se vidare avsnitt 7.4.

I andra stycket anges vilket ansvar en tillverkare har vid etappvist typ- godkännande. Vad som avses med etappvist typgodkännande framgår av 1 kap. 3 §. Se vidare avsnitt 7.3.

Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket. Begreppet ”tillverkare” definieras i 1 kap. 3 §.

4 a §

I denna paragraf, som är ny, anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en fordons- tillverkare ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få ett EG- typgodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

I andra stycket anges att information som inte är allmänt tillgänglig inte behöver lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla den konfidentiell. Brott mot en sådan utfästelse får sedan bedömas enligt avtalsrättsliga principer.

Ett mer allmänt hållet bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter finns i 5 kap. 8 §.

Se vidare avsnitt 7.5.

5 a §

I bestämmelsen, som är ny, anges på vilka sätt ett typgodkännande av fordon kan upphöra att gälla utan att det återkallats enligt 5 §. Se vidare avsnitt 8.

I första punkten anges att tillverkningen av den godkända fordons- typen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört. Detta torde innebära att exempelvis en konkurs inte nödvändigtvis behöver medföra att typgodkännandet upphör att gälla. Vad som annars avses med ”slutgiltigt” och ”frivilligt” får bli en fråga för rättstillämp- ningen att ta ställning till. Vad som avses med ”variant” och ”version” framgår av artikel 3 samt bilaga II, avsnitt B i direktivet.

I andra punkten anges att giltigheten för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning. Som exempel på en sådan begränsning kan nämnas att ett s.k. särskilt EG-typgodkännande upphör att gälla efter sex månader från det att kommissionen beslutat att inte ge tillstånd till EG-typgodkännande med utnyttjande av ny teknik som är oförenlig med bestämmelserna i särdirektiven, se avsnitt 5.9.1 i promemorian.

I 5 kap. 8 § finns dessutom ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska.

5 b §

Enskilt godkännande är en ny kontrollform. Det avser, till skillnad från EG-typgodkännandet, enstaka fordon och inte en viss fordonstyp. Kontrollformen liknar i det avseendet registreringsbesiktningen. Beslut om enskilt godkännande fattas emellertid av godkännandemyndigheten, medan det vid en registreringsbesiktning är ett besiktningsorgan som beslutar om fordonet ska godkännas eller inte.

Prop. 2008/09:53

Ett enskilt godkännande ska, enligt första stycket, meddelas för ett fordon som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. De föreskrivna kraven kan vara antingen EG-rättsliga eller rent nationella. Närmare bestämmelser om vilka fordon som den nya kontrollformen kan användas på kommer att föras in i fordons- förordningen.

Av andra stycket framgår att i samband med det enskilda godkännan- det ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret fastställas. Detta görs alltså inte vid en registreringsbesiktning i detta fall.

Se vidare avsnitt 9.

5 c §

Av denna paragraf framgår att det organ som inför ett enskilt god- kännande kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav även ska fastställa fordonets tekniska identitet. Jfr. vad som gäller vid registre- ringsbesiktning enligt 6 §. Att ett sådant beslut får överklagas till Transportstyrelsen framgår av 5 kap. 5 §.

Se vidare avsnitt 9.

5kap.

3a §

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 kap. 6 och 7 §§ fordonslagen, som upphävs.

3 b §

Bestämmelsen är ny, och ger, utöver vad som anges i 3 a §, ett uttryckligt tillsynsansvar för den myndighet som regeringen bestämmer. Jfr. 25 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

I andra stycket första punkten regleras tillsynsmyndighetens rätt till tillträde till bl.a. lokaler. Det bör observeras att tillsynsmyndigheten inte har rätt till tillträde till fordon eller lokaler som tillhör någon annan än den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon. Vidare kan konstateras att bostäder inte omfattas av den uppräkning av platser som tillsynsmyndig- heten har rätt att få tillträde till. Andra punkten anger en skyldighet för den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon att medverka även på andra sätt i tillsynen genom att lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar, varuprover och liknande.

Enligt tredje stycket får tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden som behövs för att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. Det kan exempelvis handla om förelägganden för en fordonstillverkare att lämna viss information, eller för en försäljare att medverka i tillsynen enligt andra stycket eller att upphöra med försälj- ningen av produkter som inte är tillåtna på marknaden. Att ett före- läggande som har meddelats med stöd av denna paragraf får överklagas

Prop. 2008/09:53

till allmän förvaltningsdomstol framgår av 6 §. Detta gäller oavsett om föreläggandet har förenats med vite enligt fjärde stycket eller inte.

Se vidare avsnitt 11.

5 §

Paragrafen har kompletterats, så att även ett besiktningsorgans beslut när det gäller fastställandet av ett fordons tekniska identitet inför ett enskilt godkännande (se 2 kap. 5 c §) får överklagas till Transportstyrelsen. När det gäller fordon som godkänns genom registreringsbesiktning fastställs fordonets tekniska identitet inom ramen för denna besiktning. Besikt- ningsorganets beslut i fråga om registreringsbesiktning får överklagas till Transportstyrelsen redan enligt den lydelse som har föreslagits i prop. 2008/09:31.

6 §

Ett nytt andra stycke har lagts till, som gör det möjligt att trots bestäm- melsen i första stycket 1 överklaga sådana förelägganden som har meddelats med stöd av 3 b §. Beslut om ett sådant föreläggande får över- klagas oavsett om föreläggandet har förenats med vite eller inte.

Se vidare kommentaren till 3 b § samt avsnitt 11.

8 §

Andra stycket har skrivits om.

Andra stycket första punkten bemyndigar regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon, jfr. 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Bemyndigandet är tämligen vitt utformat, och omfattar bl.a. det som anges i andra stycket i paragrafens nuvarande lydelse. Andra bestämmelser som kan vara aktuella att meddela med stöd av bemyndigandet är förbud att sälja fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte uppfyller kraven i det nya ramdirektivet, eller fordonsdelar som kan medföra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda. Se vidare avsnitt 10.

Andra punkten ger en möjlighet att föreskriva att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska. Tanken är att den föreskrivande myndigheten ska ange exakta över- gångsbestämmelser i samband med att nya tekniska krav införs, vilket är en ordning som redan tillämpas i praktiken. Se vidare avsnitt 8.

I tredje punkten anges att regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillverkares tillhanda- hållande av information och dokumentation om fordon, system, kompo- nenter och separata tekniska enheter. Bemyndigandet gäller utöver det bemyndigande som finns i 2 kap. 4 a §. Avsikten är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela före-

Prop. 2008/09:53

skrifter om skyldighet eller förbud för en tillverkare att lämna annan, mer Prop. 2008/09:53 allmänt hållen information än som avses i den bestämmelsen. Se vidare

avsnitt 7.5.

I fjärde punkten slutligen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Se vidare kommentaren till 3 b § och avsnitt 11.

15.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

1 §

Av ändringen framgår att överlastavgift inte tas ut för EG-mobilkranar. Angående begreppet EG-mobilkran, se kommentaren till 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner samt avsnitt 6.2. Vidare har första stycket genom- gått en redaktionell bearbetning i syfte att göra den mer överskådlig.

15.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

2 §

En definition av ”EG-mobilkran” har införts. Definitionen träffar endast sådana mobilkranar som omfattas av det nya ramdirektivet. Som angetts i avsnitt 6.2 kommer alla mobilkranar som godkänns enligt det nya ramdirektivet att klassificeras som lastbilar, se även 2 a §. Mindre mobil- kranar kan emellertid fortfarande vara ”motorredskap inrättat som mobil- kran”.

Se även föreslagna ändringar i lagen om överlastavgift, lagen om trängselskatt och vägtrafikskattelagen.

Vidare har en mindre justering gjorts av definitionen av moped som drivs av en elektrisk motor. Någon ändring i sak är dock inte avsedd.

2 a §

Paragrafen är ny och anger att ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt ska höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i detta intyg, oavsett hur fordonet skulle klassificeras med tillämpning av de svenska fordons- definitionerna. Detta synsätt har i praktiken funnits redan tidigare, men får nu uttryckligt stöd i lagen.

Se vidare avsnitt 6.1.

3 §

I enlighet med vad Lagrådet har framfört har bestämmelsen kompletterats så att paragrafhänvisningen även omfattar den nya 2 a §.

15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1080) om Prop. 2008/09:53 motorfordons avgasrening och motorbränslen

2 §

Definitionen av ”ramdirektiv” har kompletterats med det nya ramdirek- tivet.

Definitionen av ”tillverkare” har utvidgats till att även avse den som tillverkaren har utsett som sin företrädare, jfr. 1 kap. 3 § fordonslagen. Vidare har vissa redaktionella förändringar gjorts, se avsnitt 7.1. Skyldigheten för en tillverkare som är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att utse en företrädare som är etablerad här framgår av 2 kap. 4 § fordonslagen.

15.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

5 §

Av ändringen framgår att EG-mobilkran inte är skattepliktig för trängselskatt. Angående begreppet EG-mobilkran, se kommentaren till 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner samt avsnitt 6.2.

15.6Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

2kap.

12§

Ändringarna i andra och tredje styckena innebär att EG-mobilkranar enligt den nya definitionen i lagen om vägtrafikdefinitioner behandlas på samma sätt som motorredskap enligt 19 §. Reglerna om fordonsskatt för en mobilkran kommer därmed att vara desamma oavsett om mobilkranen är registrerad som tung lastbil eller som motorredskap klass I. Angående begreppet EG-mobilkran, se kommentaren till 2 § lagen om vägtrafik- definitioner samt avsnitt 6.2.

19 §

Bestämmelsen har kompletterats, så att EG-mobilkranar beskattas på samma sätt som motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatte- klass II.

Bilaga 2

Prop. 2008/09:53

Punkten C 2 har kompletterats, så att EG-mobilkranar beskattas på samma sätt som motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatte- klass II.

	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG	Prop. 2008/09:53
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG	Bilaga 1
		Bilaga 1

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/1

(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/46/EG

av den 5 september 2007

om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av

system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

(”Ramdirektiv”)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgod- kännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (3) har ändrats vid flera tillfällen i väsentliga avse- enden. Eftersom ytterligare ändringar skall göras, bör direktivet omarbetas för att skapa större klarhet.

(2)För att gemenskapens inre marknad skall kunna upprät- tas och fungera väl bör medlemsstaternas godkännande- system ersättas med ett förfarande för gemenskaps- godkännande som bygger på principen om fullständig harmonisering.

(3)De tekniska krav som gäller för system, komponenter, separata tekniska enheter och fordon bör harmoniseras och specificeras i rättsakter. Syftet med dessa rättsakter

(1) EUT C 108, 30.4.2004, s. 29.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 2004 (EUT C 97 E, 22.4.2004, s. 370), rådets gemensamma ståndpunkt av den 11 december 2006 (EUT C 64 E, 20.3.2007, s. 1), Europaparlamen- tets ståndpunkt av den 10 maj 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 juli 2007.

(3) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

bör främst vara att säkerställa en hög nivå av trafiksäker- het, hälsoskydd, miljöskydd, energieffektivitet och skydd mot obehörig användning.

(4)Genom rådets direktiv 92/53/EEG av den 18 juni 1992 om ändring av direktiv 70/156/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (4) begrän- sades tillämpningen av gemenskapens typgodkännande-

förfarande för hela fordon till fordon i kategori M1. För att den inre marknaden skall förverkligas och fungera väl bör emellertid tillämpningsområdet för det här direktivet utvidgas till att gälla alla fordonskategorier, så att tillver- karna kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden genom gemenskapens typgodkännande.

(5)För att tillverkarna skall kunna anpassa sig till de nya har- moniserade förfarandena bör de få en tillräckligt lång över- gångstid fram till dess att gemenskapens typgodkännande för fordon blir obligatoriskt för fordon i andra kategorier

än M1 som byggs i en etapp. Denna övergångstid bör vara längre för fordon i andra kategorier än M1 som skall god- kännas etappvis, eftersom detta förfarande kommer att omfatta karosstillverkare, som behöver mer erfarenhet på det området så att de förfaranden som behövs kan tilläm- pas korrekt. Eftersom det är viktigt att säkerheten för for-

don i kategorierna M2 och M3 kan garanteras, under övergångstiden då det nationella typgodkännandet fortfa- rande gäller för att tillverkarna skall ha möjlighet att göra sig förtrogna med gemenskapens typgodkännande för for- don, är det emellertid nödvändigt att dessa fordon uppfyl- ler de tekniska kraven i de harmoniserade direktiven.

(4) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.

L 263/2	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

(6)Hittills har tillverkare som producerar fordon i små serier inte haft möjlighet att till fullo utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Erfarenheterna har visat att trafiksä- kerheten och miljöskyddet skulle kunna förbättras avse- värt om fordon som tillverkas i små serier helt omfattades av gemenskapens system för typgodkännande för fordon, inledningsvis fordon i kategori M1.

(7)För att förebygga missbruk bör ett förenklat förfarande för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produk- tion. Därför är det nödvändigt att närmare ange hur begreppet små serier skall definieras i fråga om antalet till- verkade fordon.

(8)Det är viktigt att införa bestämmelser som gör det möjligt att godkänna enskilda fordon, så att tillräcklig flexibilitet medges inom det etappvisa typgodkännandet. Fram till dess att harmoniserade särskilda gemenskapsbestämmel- ser fastställts bör dock medlemsstaterna få fortsätta att utfärda enskilda godkännanden i enlighet med sina natio- nella regler.

(9)Fram till dess att gemenskapens förfaranden för typgod- kännande för fordon börjar gälla för andra fordonskatego-

rier än M1 bör medlemsstaterna få fortsätta att utfärda nationella typgodkännanden för fordon, och övergångsbe- stämmelser för detta bör fastställas.

(10)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

(11)Genom rådets beslut 97/836/EG (2) anslöt sig gemenska- pen till FN:s ekonomiska kommission för Europa och dess överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett for- don samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typ- godkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”).

Följaktligen bör föreskrifter antagna av FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) som gemenskapen ansluter sig till, med tillämpning av det beslutet, och änd- ringar av FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen redan har anslutit sig till, införas i förfarandet för gemenskapens typ- godkännande antingen som krav för EG-typgodkännande för fordon eller som alternativ till befintlig gemenskaps- rätt. Om gemenskapen genom ett rådsbeslut bestämmer

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(2) EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.

att FN/ECE-föreskrifter skall bli en del av förfarandet för EG-typgodkännande av fordon och ersätta befintlig gemenskapsrätt, bör kommissionen särskilt ges behörig- het att göra de nödvändiga anpassningarna av detta direk- tiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfa- randet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(12)För att förbättra och förenkla lagstiftningen och förhindra att befintlig gemenskapsrätt ständigt måste uppdateras med avseende på tekniska specifikationer, bör det vara möjligt att i detta direktiv och i särdirektiv och förord- ningar införa hänvisningar till gällande internationella standarder och föreskrifter utan att dessa måste kopieras i gemenskapens regelverk.

(13)För att se till att förfarandet för kontroll av produktions- överensstämmelse, som är en av hörnstenarna i gemen- skapens system för typgodkännande, har genomförts och fungerar korrekt, bör tillverkare kontrolleras regelbundet av behörig myndighet eller av en teknisk tjänst med lämp- liga kvalifikationer som utses för detta ändamål.

(14)Det främsta målet med lagstiftningen om godkännande av fordon är att se till att nya fordon, komponenter och sepa- rata tekniska enheter som släpps ut på marknaden uppfyl- ler höga krav i fråga om säkerhet och miljöskydd. Detta mål bör inte få äventyras av att vissa delar eller viss utrust- ning monteras efter det att fordonen har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör där- för vidtas för att garantera att delar eller utrustning som kan monteras på fordon och som avsevärt kan försämra funktionen hos system som är nödvändiga när det gäller säkerhet eller miljöskydd, kontrolleras av en godkännande myndighet innan de saluförs. Dessa åtgärder bör bestå av tekniska föreskrifter om de krav som dessa delar eller utrustningar måste uppfylla.

(15)Åtgärderna bör endast gälla ett begränsat antal delar eller utrustningar. Förteckningen över dessa delar eller utrust- ningar och de efterföljande kraven bör upprättas efter sam- råd med berörda aktörer. Vid upprättandet av förteckningen skall kommissionen samråda med berörda aktörer på grundval av en rapport och försöka skapa en rimlig balans mellan å ena sidan kraven på att förbättra trafiksäkerheten och miljöskyddet och å andra sidan kon- sumenternas, tillverkarnas och distributörernas intressen av att konkurrensen på eftermarknaden upprätthålls.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/3

(16)Förteckningen över delar och utrustning, de nödvändiga systemen i fråga samt åtgärder för provning och genom- förande bör fastställas i enlighet med beslut 1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

(17)Detta direktiv utgör en uppsättning särskilda säkerhets- krav i den mening som avses i artikel 1.2 i Europaparla-

mentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den

3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (1), som anger särskilda krav för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet. Det är därför viktigt att fastställa bestämmel- ser för att säkerställa att tillverkaren har vidtagit effektiva skyddsåtgärder, inklusive återkallelse av fordon, om ett fordon utgör en allvarlig fara för konsumenterna genom tillämpningen av detta direktiv eller de rättsakter som för- tecknas i bilaga IV. Godkännandemyndigheterna bör där- för kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga eller inte.

(18)Det är viktigt att tillverkarna ger fordonsägarna relevant information så att felanvändning av säkerhetsanordningar undviks. Bestämmelser om detta bör införas i detta direktiv.

(19)Det är också viktigt för tillverkarna av utrustning att få till- gång till viss information som de endast kan få från for- donstillverkaren, nämligen den tekniska information, inbegripet ritningar, som är nödvändig för att ta fram delar för eftermarknaden.

(20)Det är även viktigt att tillverkarna gör information lätt till- gänglig för oberoende operatörer, så att det skapas förut- sättningar för reparation och underhåll av fordon på en fullt konkurrensutsatt marknad. Dessa informationskrav har hittills ingått i gemenskapsrätten och framför allt i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta per- sonbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och 6) och om till- gång till information om reparation och underhåll av fordon (2), varvid förutsättningen har varit att kommissio- nen senast fyra år efter den förordningens ikraftträdande kommer att lägga fram en rapport om hur systemet med tillgång till information om reparation och underhåll av fordon fungerar och överväga om det vore lämpligt att konsolidera alla bestämmelser som reglerar tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett reviderat ramdirektiv om typgodkännande.

(1) EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(2) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

(21)För att förenkla och påskynda förfarandet bör åtgärder för att genomföra särdirektiven eller förordningarna liksom åtgärder för att anpassa detta direktivs och särdirektivens eller förordningarnas bilagor till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen beslutas i enlighet med beslut 1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räck- vidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskri- vande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet. Samma förfarande bör gälla för de nödvändiga anpass- ningarna när det gäller typgodkännandet av fordon avsedda för funktionshindrade.

(22)Erfarenheten visar att lämpliga åtgärder ibland måste vid- tas utan dröjsmål för att bättre skydda trafikanterna, när det har framkommit brister i befintlig lagstiftning. I sådana brådskande fall bör de nödvändiga ändringarna av särdi- rektiv eller förordningar antas i enlighet med beslut 1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räck- vidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskri- vande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

(23)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förverkliga den inre marknaden genom införandet av ett obligatoriskt system för EG-typgodkännande av alla fordonskategorier, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta- terna och de därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemen- skapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(24)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lag- stiftning bör bara gälla de bestämmelser som har ändrats i väsentlig utsträckning jämfört med tidigare direktiv. Skyl- digheten att införliva de bestämmelser som är oföränd- rade föreligger enligt de tidigare direktiven.

(25)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (3) uppmuntras medlemsstaterna till att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmel- sen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(3) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

L 263/4	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

(26)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig- heter vad gäller de tidsfrister för införlivande med natio- nell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga XX.

(27)Kraven i detta direktiv är i överensstämmelse med princi- perna i handlingsplanen för en bättre och enklare lagstiftning.

(28)Det är särskilt viktigt att framtida åtgärder som föreslås på grundval av detta direktiv eller förfaranden som genomförs för dess tillämpning överensstämmer med dessa principer, vilka har framhållits i kommissionens meddelande om ett konkurrenskraftigt motorfordonsre- gelverk för tjugohundratalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs en harmoniserad ram som innefattar de administrativa bestämmelserna och allmänna tekniska kraven för godkännande av alla nya fordon som omfattas av dess tillämp- ningsområde samt av de system, komponenter och separata tek- niska enheter som är avsedda för dessa fordon, i syfte att underlätta registrering, försäljning och ibruktagande av fordo- nen inom gemenskapen.

I detta direktiv fastställs även bestämmelser om försäljning och ibruktagande av delar och utrustning som är avsedda för fordon som godkänts i enlighet med direktivet.

Särskilda tekniska krav avseende fordons konstruktion och funk- tion skall i enlighet med detta direktiv fastställas i rättsakter över vilka det finns en uttömmande förteckning i bilaga IV.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Detta direktiv skall tillämpas på typgodkännande av for- don som är konstruerade och tillverkade i en eller flera etapper för användning på väg, och av system, komponenter och sepa- rata tekniska enheter som är konstruerade och tillverkade för sådana fordon.

Det skall också tillämpas på enskilt godkännande av sådana fordon.

Detta direktiv skall också tillämpas på delar och utrustning som är avsedda för fordon som omfattas av direktivet.

2.Direktivet skall inte tillämpas på typgodkännande eller enskilt godkännande av följande fordon:

a)Jordbruks- eller skogsbrukstraktorer enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogs- brukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maski- ner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (1) och släpvag- nar som är särskilt konstruerade och tillverkade för att dras av dessa.

b)Fyrhjulingar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typ- godkännande av två- och trehjuliga motorfordon (2).

c)Bandfordon.

3.Typgodkännande eller enskilt godkännande enligt detta direktiv är fakultativt för:

a)fordon som är konstruerade och tillverkade för användning huvudsakligen på byggplatser, i stenbrott, i hamnar eller på flygplatser,

b)fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandförsvaret och ord- ningsmakten och

c)mobila maskiner

i den utsträckning dessa fordon uppfyller kraven i detta direktiv. Detta fakultativa typgodkännande skall inte påverka tillämp- ningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (3).

4.Enskilt godkännande enligt detta direktiv är fakultativt för följande fordon:

a)Fordon som uteslutande är avsedda för tävling på väg.

b)Prototyper av fordon som används på väg för utförande av ett särskilt provningsprogram under en tillverkares ansvar under förutsättning att de särskilt har konstruerats och till- verkats för detta ändamål.

(1) EUT L 171, 9.7.2003, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 81).

(2) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG.

(3) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/5

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, om inte annat föreskrivs i dessa, gäller följande definitioner:

1.rättsakt: ett särdirektiv eller en förordning eller en FN/ECE- föreskrift som är fogad till den reviderade överenskommel- sen av år 1958.

2.särdirektiv eller förordning: ett direktiv eller en förordning som förtecknas i del I i bilaga IV. I denna term inbegrips även deras genomförandeakter.

3.typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponent eller sepa- rat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

4.nationellt typgodkännande: förfarande för typgodkännande som fastställs i en medlemsstats nationella lagstiftning, var- vid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens territorium.

5.EG-typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponent eller sepa- rat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller XI.

6.enskilt godkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

7.etappvis typgodkännande: förfarande genom vilket en eller flera medlemsstater intygar att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det befin- ner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmel- serna och tekniska kraven i detta direktiv.

8.typgodkännande i flera steg: förfarande för godkännande av fordon som består av stegvis insamling av samtliga EG-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter avseende fordonet och som i slut- skedet leder till typgodkännande av hela fordonet.

9.typgodkännande i ett steg: förfarande för godkännande av hela fordonet i ett enda steg.

10.kombinerat typgodkännande: förfarande för typgodkännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemgodkännanden erhålls under slutskedet av godkännandet av hela fordonet, utan att EG-typgodkännandeintyg behöver utfärdas för dessa system.

11.motorfordon: alla färdigbyggda, etappvis färdigbyggda eller icke färdigbyggda motordrivna fordon som framdrivs av egen kraft och som har minst fyra hjul och en maximal kon- struktionshastighet som överstiger 25 km/tim.

12.släpvagn: icke självgående fordon på hjul som är konstruerat och tillverkat för att dras av ett motorfordon.

13.fordon: motorfordon eller släpvagnar till sådana fordon enligt definitionerna i punkterna 11 och 12.

14.hybridmotorfordon: fordon som för sin framdrivning är för- sett med minst två olika energiomvandlare och två olika energilagringssystem (på fordonet).

15.hybridelfordon: hybridfordon som för mekanisk framdrivning hämtar energi från båda av följande energi-/kraftkällor på fordonet:

—Ett bränsle.

—En lagringsanordning för elektrisk energi/kraft (t.ex. bat- teri, kondensator, svänghjul/generator osv.).

16.mobil maskin: självgående fordon som är särskilt konstruerat och tillverkat för att utföra arbete och som med hänsyn till sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefor- dran. Maskiner som är monterade på ett motorfordonschassi skall inte betraktas som mobila maskiner.

17.fordonstyp: fordon av en viss kategori utan inbördes skillna- der åtminstone i fråga om de väsentliga egenskaper som anges i avsnitt B i bilaga II. Varianter och versioner kan före- komma inom en fordonstyp i enlighet med vad som anges i avsnitt B i bilaga II.

18.grundfordon: fordon som används under den inledande etap- pen av ett etappvis typgodkännande.

19.icke färdigbyggt fordon: fordon som måste genomgå åtmins- tone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att upp- fylla de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

20.etappvis färdigbyggt fordon: fordon som, efter att ha typgod- känts etappvis, uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

21.färdigbyggt fordon: fordon som inte behöver kompletteras för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

22.fordon i slutserier: fordon i lager som inte kan registreras, säl- jas eller tas i bruk eftersom nya tekniska krav har trätt i kraft enligt vilka fordonet inte har godkänts.

L 263/6	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

23.system: sammansättning av anordningar som är kombine- rade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett for- don och som omfattas av krav i någon av rättsakterna.

24.komponent: anordning som omfattas av krav i en rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan vara typgodkänd oberoende av ett fordon förutsatt att rätts- akten uttryckligen tillåter detta.

25.separat teknisk enhet: anordning som omfattas av krav i en rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat, dock endast i förbindelse med en eller flera specificerade fordonstyper förutsatt att rätts- akten uttryckligen tillåter detta.

26.originaldelar eller originalutrustning: delar eller utrustning som tillverkas enligt fordonstillverkarens specifikationer och pro- duktionsstandarder för framställning av delar eller utrust- ning för montering av fordonet i fråga. Detta innefattar delar eller utrustning som tillverkas på samma produktionslinje som dessa delar eller denna utrustning. Om inte motsatsen bevisas förutsätts det att delar utgör originaldelar om deltill- verkaren intygar att delarna är av samma kvalitet som de komponenter som används för monteringen av fordonet och att de har tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikatio- ner och produktionsstandarder.

27.tillverkare: person eller organ som inför godkännandemyn- digheten ansvarar för samtliga led i typgodkännande- eller tillståndsförfarandet samt för produktionsöverensstämmel- sen. Det är inte nödvändigt att denna person eller detta organ är direkt engagerat i samtliga etapper av tillverkningen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandet avser.

28.tillverkarens företrädare: fysisk eller juridisk person som är eta- blerad inom gemenskapen och i vederbörlig ordning utsedd av tillverkaren att företräda denne inför godkännandemyn- digheten och agera på dennes vägnar i frågor som omfattas av detta direktiv, och då det hänvisas till termen tillverkare skall detta förstås som en hänvisning till antingen tillverka- ren eller dennes företrädare.

29.godkännandemyndighet: myndighet som i en medlemsstat har behörighet att handlägga dels samtliga led i förfarandet för godkännande av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet eller i ett enskilt godkännande av ett fordon, dels tillståndsförfarandet, och som även har behörig- het att utfärda och, i förekommande fall, återkalla intyg om godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkän- nandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att utse de tek- niska tjänsterna och att se till att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

30.behörig myndighet: i artikel 42, antingen den godkännande myndigheten eller en utsedd myndighet, eller ett ackredite- ringsorgan som agerar på dessas vägnar.

31.teknisk tjänst: organisation eller organ som har utsetts av en medlemsstats godkännandemyndighet för att som kontrollaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndig- heten kan även själv utöva dessa funktioner.

32.virtuell provningsmetod: datorsimulationer inklusive beräk- ningar som visar om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en rättsakt. Med den virtuella metoden är det inte nödvän- digt vid provning att använda ett fysiskt fordon eller system eller en fysisk komponent eller separat teknisk enhet.

33.typgodkännandeintyg: handling genom vilken godkännande- myndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är godkänd.

34.EG-typgodkännandeintyg: det intyg som anges i bilaga VI eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv eller en förordning. Det rapportformulär som anges i den berörda bilagan till en av de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i del I eller II i bilaga IV till detta direktiv betraktas som likvärdigt med ett EG-typgodkännandeintyg.

35.intyg om enskilt godkännande: handling genom vilken godkän- nandemyndigheten officiellt intygar att ett enskilt fordon är godkänt.

36.intyg om överensstämmelse: det dokument som anges i bilaga IX och som utfärdats av tillverkaren, genom vilket denne intygar att ett fordon som tillhör den typ som har god- känts enligt detta direktiv överensstämmer med alla rätts- akter vid tillverkningstillfället.

37.informationsdokument: det dokument som återfinns i bilaga I eller III eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv eller en förordning, och som anger vilka uppgifter som skall lämnas av den sökande. Dokumentet får även lämnas i elektroniskt format.

38.underlag: den fullständiga samling dokument eller handlingar i ärendet, inklusive informationsdokument, datafil, uppgif- ter, ritningar, foton osv. som inlämnas av den sökande. Underlaget får även lämnas i elektroniskt format.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/7

39.tekniskt underlag: underlaget kompletterat med de provnings- rapporter och övriga dokument som den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten har bifogat under sin behandling av ärendet. Det tekniska underlaget får även läm- nas i elektroniskt format.

40.index till det tekniska underlaget: det dokument där det tek- niska underlagets innehåll redovisas, uppställt enligt ett lämpligt numrerings- eller märkningssystem som gör det möjligt att lätt hitta varje sida. Detta index skall utformas som en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för EG-typgodkännandet, i synnerhet datum för revideringar och uppdatering.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Medlemsstaternas skyldigheter

1.Medlemsstaterna skall se till att tillverkare som ansöker om godkännande uppfyller sina skyldigheter enligt detta direktiv.

2.Medlemsstaterna skall godkänna endast sådana fordon, sys- tem, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.

3.Medlemsstaterna skall registrera eller tillåta försäljning eller ibruktagande av endast sådana fordon, komponenter och sepa- rata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.

De får inte förbjuda, begränsa eller hindra registrering, försälj- ning, ibruktagande eller användning i trafik på väg av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter av skäl som hänför sig till sådana aspekter av deras konstruktion eller funktion som omfattas av detta direktiv, om dessa fordon, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller kraven i detta direktiv.

4.Medlemsstaterna skall inrätta eller utse godkännandemyn- digheter och underrätta kommissionen om detta i enlighet med artikel 43.

Underrättelsen om godkännandemyndigheterna skall innehålla namn, adress, inklusive elektronisk adress, samt deras ansvarsområden.

Artikel 5

Tillverkarens skyldigheter

1.Tillverkaren skall vara ansvarig inför godkännandemyndig- heten för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för

produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

2.Vid etappvis typgodkännande skall varje tillverkare vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförs under den tillverkningsetapp han ansvarar för.

En tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper skall vara ansvarig för godkän- nandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponen- ter och system.

3.I enlighet med detta direktiv skall en tillverkare som är eta- blerad utanför gemenskapen utse en företrädare som är etable- rad inom gemenskapen för att företräda honom inför godkännandemyndigheten.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 6

Förfaranden för EG-typgodkännande av fordon

1.Tillverkaren kan välja ett av följande förfaranden:

a)Typgodkännande i flera steg.

b)Typgodkännande i ett steg.

c)Kombinerat typgodkännande.

2.En ansökan om typgodkännande i flera steg skall bestå av underlaget med de uppgifter som krävs enligt bilaga III samt en fullständig uppsättning typgodkännandeintyg i enlighet med varje tillämplig rättsakt som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI. Vid typgodkännande av ett system eller en separat teknisk enhet enligt de tillämpliga rättsakterna skall godkännandemyndigheten ha tillgång till det tillhörande tekniska underlaget fram till dess att godkännandet har utfärdats eller vägrats.

3.En ansökan om typgodkännande i ett steg skall bestå av underlaget med de uppgifter som krävs enligt bilaga I avseende de rättsakter som anges i bilaga IV eller bilaga XI, och i förekom- mande fall i del II i bilaga III.

4.Vid ett förfarande för kombinerat typgodkännande kan godkännandemyndigheten befria en tillverkare från skyldigheten att uppvisa ett eller flera EG-typgodkännandeintyg avseende sys- tem, under förutsättning att den tekniska informationen kom- pletteras med de uppgifter som anges i bilaga I och som krävs för godkännande av dessa system vid godkännande av fordonet, varvid vart och ett av dessa EG-typgodkännandeintyg skall ersät- tas med provningsrapporter.

L 263/8	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

5.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2, 3 och 4 skall följande information lämnas vid etappvis typgodkännande:

a)För första etappen: För grundfordonet i dess aktuella kon- struktionsfas, tillämpliga delar av det underlag och de EG-typgodkännandeintyg som krävs för ett färdigbyggt fordon.

b)För samtliga därpå följande etapper: De delar av underlaget och EG-typgodkännandeintygen som hänför sig till den aktu- ella tillverkningsetappen samt en kopia av det EG-typgodkännande för fordonet som utfärdades för den föregående etappen. Dessutom skall tillverkaren lämna full- ständiga upplysningar om de ändringar eller kompletteringar han gjort på fordonet.

Den information som anges i leden a och b kan lämnas i enlighet med det kombinerade typgodkännandeförfarande som fastställs i punkt 4.

6.Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndig- heten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss fordonstyp och endast i en medlemsstat.

En separat ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken god- kännande söks.

7.Genom en motiverad begäran får godkännandemyndighe- ten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att ett beslut skall kunna fattas om vilka prov- ningar som krävs eller för att underlätta genomförandet att dessa provningar.

8.Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon som krävs för att typgodkännandeförfarandet skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt.

Artikel 7

Förfarandet vid EG-typgodkännande av system, kompo-

nenter eller separata tekniska enheter

1.Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndig- heten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av sys- tem, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat. En separat ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken godkännande söks.

2.Ansökan skall åtföljas av underlaget med det innehåll som anges i särdirektiven eller förordningarna.

3.Genom en motiverad begäran får godkännandemyndighe- ten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att ett beslut skall kunna fattas om vilka prov- ningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.

4.Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de tillämpliga särdirektiven eller förordning- arna krävs för att genomföra de föreskrivna provningarna.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR

EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 8

Allmänna bestämmelser

1.Innan medlemsstaterna utfärdar ett EG-typgodkännande måste de försäkra sig om att de förfaranden som avses i arti- kel 12 har genomförts på ett vederbörligt och tillfredsställande sätt.

2.Medlemsstaterna skall utfärda EG-typgodkännanden i enlig- het med artiklarna 9 och 10.

3.Om en medlemsstat finner att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet, trots att den uppfyller bestämmelserna, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan får den vägra att bevilja EG-typgodkännande. Den skall då omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta med en utförlig sam- manställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet till- sammans med styrkande uppgifter.

4.EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med den metod som anges i bilaga VII.

5.Godkännandemyndigheten skall inom 20 arbetsdagar till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om EG-typgodkännande, inklusive bilagor, för varje fordonstyp som den har godkänt. Papperskopian får ersät- tas av en elektronisk fil.

6.Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den har avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange skälen för beslutet.

7.Godkännandemyndigheten skall var tredje månad till god- kännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en för- teckning över de EG-typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, väg- rat att bevilja eller återkallat under föregående tremånaderspe- riod. Förteckningen skall innehålla de uppgifter som anges i bilaga XIV.

8.På begäran av en annan medlemsstat skall den medlems- stat som har beviljat ett EG-typgodkännande inom tjugo arbets- dagar efter mottagandet av begäran översända en kopia av EG-typgodkännandeintyget inklusive bilagor. Papperskopian får ersättas av en elektronisk fil.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/9

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för fordon

1.Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för

a)fordonstyper som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV,

b)sådana typer av fordon för särskilda ändamål som motsva- rar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter som företecknas i bilaga XI.

De förfaranden som beskrivs i bilaga V skall tillämpas.

2.Medlemsstaterna skall bevilja etappvis typgodkännande för icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonstyper som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tek- niska kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, med hänsyn till det konstruktionsstadium fordo- net befinner sig i.

Etappvis typgodkännande skall också tillämpas på nya fordon som konverterats eller ändrats av en annan tillverkare.

De förfaranden som anges i bilaga XVII skall tillämpas.

3.För varje fordonstyp skall godkännandemyndigheten

a)fylla i alla tillämpliga delar av EG-typgodkännandeintyget, inklusive bilagan för provningsresultat, i enlighet med mal- len i bilaga VIII,

b)sammanställa eller kontrollera indexet till det tekniska underlaget,

c)utan omotiverat dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bila- gor till den sökande.

4.Om ett EG-typgodkännande har begränsad giltighet i enlig- het med artikel 20, artikel 22 eller bilaga XI, eller om det har gjorts undantag från vissa bestämmelser i rättsakterna, skall dessa begränsningar eller undantag anges i EG-typgodkännandet.

5.Om det i underlaget finns uppgifter som hänvisar till bestämmelser för fordon för särskilda ändamål i enlighet med bilaga XI, skall dessa bestämmelser anges i EG-typgodkännandeintyget.

6.Om tillverkaren väljer det kombinerade typgodkännande- förfarandet, skall godkännandemyndigheten i del III av underla- get (enligt mallen i bilaga III) fylla i uppgifterna om de provningsrapporter som fastställts genom rättsakter och för vilka det inte finns något EG-typgodkännandeintyg.

7.Om tillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg, skall godkännandemyndigheten upprätta en förteckning över de tillämpliga rättsakterna (enligt mallen i tillägget till bilaga VI) och bifoga denna förteckning till EG-typgodkännandeintyget.

Artikel 10

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller se-

parata tekniska enheter

1.Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för sys- tem som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet eller förord- ningen enligt bilaga IV eller bilaga XI.

2.Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för kom- ponenter eller separata tekniska enheter som motsvarar uppgif- terna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet eller förordningen enligt bilaga IV.

3.Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare godkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt den tillämp- liga rättsakten.

4.Om det endast är i kombination med andra delar av fordo- net som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess överensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna kompo- nent eller separata tekniska enhet fungerar i kombination med dessa andra delar av fordonet, skall EG-typgodkännandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning. I EG-typgodkännandeintyget skall då eventuella begränsningar för dess användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen. Om en sådan komponent eller separat teknisk enhet monteras av fordonstillverkaren, skall det i samband med godkännandet av fordonet kontrolleras att eventuella begräns- ningar för användning eller krav vid monteringen har iakttagits.

Artikel 11

Provningar för EG-typgodkännande

1.Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV skall visas genom lämpliga provningar utförda av utsedda tekniska tjänster.

Provningsförfarandena, den särskilda utrustning och de särskilda verktyg som är nödvändiga för att utföra provningarna skall beskrivas i varje rättsakt.

L 263/10	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

2.Nödvändiga provningar skall utföras på fordon, kompo- nenter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som skall godkännas.

Tillverkaren får dock efter överenskommelse med godkännande- myndigheten välja ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som inte är representativ för den typ som skall godkännas, men som kombinerar några av de mest nega- tiva egenskaperna vad avser den nödvändiga prestandanivån. Vir- tuella provningsmetoder kan användas till stöd för beslutsfattandet under urvalsprocessen.

3.Som alternativ till provningsförfarandena i punkt 1 och efter överenskommelse med godkännandemyndigheten får virtu- ella provningsmetoder användas på tillverkarens begäran vad avser de rättsakter som förtecknas i bilaga XVI.

4.De allmänna villkor som de virtuella provningsmetoderna skall uppfylla anges i tillägg 1 till bilaga XVI.

För varje rättsakt som förtecknas i bilaga XVI skall de särskilda provningsvillkoren och de administrativa bestämmelserna i denna anges i tillägg 2 till denna bilaga.

5.Den förteckning över rättsakter för vilka virtuella prov- ningar är tillåtna, de särskilda villkoren och de administrativa bestämmelserna i dessa skall fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direk- tiv, bland annat genom att komplettera det, skall fastställas och uppdateras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kon- troll som avses i artikel 40.2.

Artikel 12

Åtgärder för produktionsöverensstämmelse

1.Den medlemsstat som beviljar ett EG-typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X för att kontrol- lera – vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater – att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att se till att de serietillverkade fordonen, systemen, komponen- terna eller separata tekniska enheterna överensstämmer med den godkända typen.

2.Den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X i sam- band med detta godkännande för att kontrollera – vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlems- stater – att de åtgärder som avses i punkt 1 även fortsättningsvis är tillräckliga, och att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna även fortsätt- ningsvis överensstämmer med den godkända typen.

Kontrollen av produkternas överensstämmelse med den god- kända typen skall begränsas till de metoder som anges i bilaga X samt i de rättsakter som innehåller särskilda sådana krav. God- kännandemyndigheten i den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet får för detta ändamål utföra de kontroller eller provningar som anges i rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI på stickprov som hämtats från tillverkarens loka- ler, inklusive produktionsanläggningar.

3.När en medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande konstaterar att de åtgärder som anges i punkt 1 inte tillämpas, att de avviker i väsenligt grad från över- enskomna åtgärder och kontrollplaner eller har upphört att tillämpas, även om tillverkningen inte lagts ned, skall den med- lemsstaten vidta nödvändiga åtgärder, däribland återkallelse av typgodkännandet, för att se till att förfarandet för produktionsö- verensstämmelse följs korrekt.

KAPITEL V

ÄNDRINGAR AV EG-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 13

Allmänna bestämmelser

1.Tillverkaren skall utan dröjsmål underrätta den medlems- stat som har beviljat EG-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i det tekniska underlaget. Den medlemsstaten skall, i enlighet med reglerna i detta kapitel, besluta vilket förfarande som skall tillämpas. Vid behov får medlemsstaten i samråd med tillverkaren besluta att ett nytt EG-typgodkännande skall beviljas.

2.Ansökningar om ändring av ett EG-typgodkännande skall endast lämnas in till den medlemsstat som beviljade det ursprungliga EG-typgodkännandet.

3.Om medlemsstaten finner att en ändring kräver att nya kontroller eller provningar utförs, skall den underrätta tillverka- ren om detta. Förfarandena i artiklarna 14 och 15 skall tillämpas endast efter det att de nödvändiga nya kontrollerna eller prov- ningarna har utförts med tillfredsställande resultat.

Artikel 14

Särskilda bestämmelser för fordon

1.Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall ändringen betecknas som ”rättelse”.

Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rät- telseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vil- ken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskriv- ning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

2.Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall rättelsen beteck- nas som ”utvidgning” i följande fall:

a)Om det krävs ytterligare kontroller eller nya provningar.

b)Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)Om nya krav i enlighet med någon av de rättsakter som är tillämpliga på den godkända fordonstypen träder i kraft.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/11

Godkännandemyndigheten skall då utfärda ett ändrat EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer i enlighet med det antal utvidgningar som redan beviljats.

Motivet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall tydligt framgå av godkännandeintyget.

3.Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget, som bifogas intyget om godkännande, ändras så att datum för den senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

4.Det krävs ingen ändring av godkännandet för en fordons- typ om de nya kraven i punkt 2 c rent tekniskt saknar betydelse för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskategorier än den som fordonstypen tillhör.

Artikel 15

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller se-

parata tekniska enheter

1.Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall ändringen betecknas som ”rättelse”.

2.Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall en rättelse betecknas som ”utvidgning” i följande fall:

a)Om det krävs ytterligare kontroller eller nya provningar.

b)Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)Om nya krav träder i kraft i enlighet med någon av de rätts- akter som är tillämpliga på de godkända systemen, kompo- nenterna eller tekniska enheterna.

I sådana fall skall godkännandemyndigheten utfärda ett ändrat EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer i enlighet med det antal utvidgningar som redan beviljats. Om ändringen är nöd- vändig genom tillämpning av punkt 2 c, skall avsnitt 3 i godkän- nandenumret uppdateras.

Skälet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall tydligt framgå av godkännandeintyget.

Artikel 16

Utfärdande av och meddelande om ändringar

1.Om en utvidgning företagits skall godkännandemyndighe- ten uppdatera motsvarande delar av EG-typgodkännandeintyget, dess bilagor och indexet till det tekniska underlaget. Det uppda- terade intyget med bilagor skall utan omotiverat dröjsmål utfär- das till den sökande.

2.Om en rättelse företagits skall godkännandemyndigheten utan omotiverat dröjsmål utfärda de reviderade dokumenten eller den konsoliderade, uppdaterade versionen inklusive det revide- rade indexet till det tekniska underlaget till den sökande.

3.Godkännandemyndigheten skall i enlighet med förfarandet i artikel 8 underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyn- digheter om de ändringar som företagits i EG-typgodkännandena.

KAPITEL VI

GILTIGHETEN AV EG-TYPGODKÄNNANDEN FÖR FORDON

Artikel 17

Giltighetens upphörande

1.Ett EG-typgodkännande av fordon skall upphöra att gälla i följande fall:

a)När nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den god- kända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, för- säljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet.

b)När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

c)När giltighetstiden för godkännandet går ut till följd av en särskild begränsning.

2.Om bara en variant eller en version av en fordonstyp upp- hör att gälla, blir EG-typgodkännandet av fordonet i fråga ogil- tigt bara för denna variant eller version.

L 263/12	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör skall tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EG-typgodkännandet för det fordonet. När myndigheten har fått uppgift om detta skall den inom 20 arbetsdagar under- rätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter.

Artikel 27 är tillämplig endast då tillverkningen upphör på grund av de omständigheter som anges i punkt 1 a i den här artikeln.

4.Om ett EG-typgodkännande för fordon skall upphöra att gälla, skall tillverkaren, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EG-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten skall utan omotiverat dröjsmål med- dela all relevant information till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater så att artikel 27 vid behov skall kunna tillämpas. I detta meddelande skall särskilt anges det tillverknings- datum som avses samt identifikationsnumret på det sist tillver- kade fordonet.

KAPITEL VII

INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING

Artikel 18

Intyg om överensstämmelse

1.En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande av for- don, skall utfärda ett intyg om överensstämmelse som skall åtfölja varje fordon – vare sig det är färdigbyggt, icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt – som tillverkas i överensstämmelse med den godkända fordonstypen.

I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon skall tillverkaren endast fylla i de uppgifter på sidan 2 av intyget om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det aktuella stadiet av godkännandeförfarandet samt, i tillämpliga fall, till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under den föregående etappen.

2.Intyget om överensstämmelse skall avfattas på ett av gemenskapens officiella språk. Medlemsstaterna får begära att intyget om överensstämmelse översätts till det egna språket eller de egna språken.

3.Intyg om överensstämmelse skall utformas på ett sådant sätt att det inte går att förfalska. Det papper som används skall därför skyddas antingen av färggrafik eller av en vattenstämpel med tillverkarens identifikationsmärke.

4.Intyget om överensstämmelse skall fyllas i fullständigt och får inte innehålla några andra begränsningar för användningen av fordonet än vad som finns föreskrivet i en rättsakt.

5.På det intyg om överensstämmelse enligt del I i bilaga IX för fordon som godkänts i enlighet med bestämmelserna i arti- kel 20.2 skall det i rubriken stå följande: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon – typgodkännande enligt artikel 20 (preliminärt godkännande)”.

6.I rubriken till intyget om överensstämmelse enligt del I i bilaga IX för de fordon som är typgodkända enligt artikel 22 skall det stå ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta till- verkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta nummer som anges i tabellen i bilaga XII, vilket för varje tillverk- ningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

7.Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 får tillverkaren på elektronisk väg översända uppgifter eller information i intyget om överensstämmelse till medlemssta- tens registreringsmyndighet.

8.Endast tillverkaren har rätt att utfärda en dubblett av inty- get om överensstämmelse. Ordet ”dubblett” skall synas tydligt på framsidan av dubbletten.

Artikel 19

EG-typgodkännandemärke

1.Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller inte, skall på varje komponent eller enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen fästa ett EG-typgodkännandemärke i enlighet med det tillämpliga särdirektivet eller den tillämpliga förordningen.

2.Om inget EG-typgodkännandemärke krävs, skall tillverka- ren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke samt typbeteckning och/eller identifikationsnummer.

3.EG-typgodkännandemärket skall utformas i enlighet med tillägget till bilaga VII.

KAPITEL VIII

NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER SOM ÄR OFÖRENLIGA

MED BESTÄMMELSERNA I SÄRDIREKTIVEN

Artikel 20

Undantag för ny teknik eller nya principer

1.Medlemsstaterna får på tillverkarens begäran bevilja ett EG-typgodkännande för ett system, en komponent eller en sepa- rat teknisk enhet där teknik eller principer utnyttjas som är oför- enliga med bestämmelserna i en eller flera av de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV, förutsatt att kommissionen lämnar sitt tillstånd i enlighet med förfarandet i artikel 40.3.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/13

2.I avvaktan på beslutet om huruvida tillstånd beviljas eller ej får medlemsstaten bevilja ett tillfälligt godkännande som bara gäller det egna territoriet för en fordonstyp som omfattas av det begärda undantaget, förutsatt att den utan dröjsmål underrättar kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och i sammanställd form

a)anger varför tekniken eller principerna i fråga gör att syste- met, komponenten eller den separata tekniska enheten inte uppfyller kraven,

b)beskriver de säkerhets- och miljöaspekter som påverkas och vilka åtgärder som vidtagits,

c)beskriver de provningar, inklusive resultaten av dessa, som visar att en säkerhets- och miljöskyddsnivå uppnås som är likvärdig med eller bättre än den som ges enligt de krav från vilka undantag har sökts.

3.Andra medlemsstater får besluta att godta ett sådant tillfäl- ligt godkännande som avses i punkt 2 på sitt territorium.

4.Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i arti- kel 40.3, besluta om medlemsstaten skall få bevilja ett EG-typgodkännande för den fordonstypen.

I förekommande fall skall det i beslutet även anges om dess gil- tighet är begränsad, till exempel med avseende på tiden. Godkän- nandet skall alltid gälla minst 36 månader.

Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd, skall med- lemsstaten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga typgodkännande som nämns i punkt 2 i denna artikel om att det tillfälliga typgodkännandet kommer att upphävas sex månader efter kommissionens beslut. Fordon som tillverkats i överens- stämmelse med det tillfälliga typgodkännandet innan det upp- hävdes, skall dock kunna registreras, försäljas eller tas i bruk i de medlemsstater som godtagit det tillfälliga typgodkännandet.

5.Denna artikel skall inte tillämpas om ett system, en kom- ponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med en FN/ECE-föreskrift som gemenskapen har anslutit sig till.

Artikel 21

Nödvändiga åtgärder

1.Om kommissionen finner att det finns goda skäl att bevilja ett undantag enligt artikel 20, skall den genast vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda särdirektiven eller förordning- arna till den tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av de särdirektiv eller förordningar som är förtecknade i del I i bilaga IV, skall antas i enlighet med

det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Om undantaget enligt artikel 20 avser en FN/ECE-föreskrift, skall kommissionen föreslå en ändring i den berörda FN/ECE- föreskriften i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

2.Så snart de berörda rättsakterna har ändrats skall eventu- ella begränsningar av undantagen omedelbart upphävas.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa rättsakterna inte har vidtagits, kan giltighetstiden för ett undantag förlängas på begäran av den medlemsstat som beviljade typgodkännandet genom ett nytt beslut som fattas i enlighet med förfarandet i artikel 40.3.

KAPITEL IX

FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 22

EG-typgodkännande av små serier

1.På begäran av tillverkaren och inom de kvantitativa begränsningar som anges i del A avsnitt 1 i bilaga XII skall med- lemsstaterna, i enlighet med förfarandet i artikel 6.4, bevilja EG-typgodkännande för en fordonstyp som uppfyller minst de krav som anges i tillägg 1 till del I i bilaga IV.

2.Punkt 1 skall inte tillämpas på fordon avsedda för särskilda ändamål.

3.EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med bilaga VII.

Artikel 23

Nationellt typgodkännande av små serier

1.För fordon som tillverkas inom de kvantitativa begräns- ningar som anges i del A avsnitt 2 i bilaga XII får medlemssta- terna medge undantag från en eller flera bestämmelser i en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, förutsatt att de föreskriver relevanta alternativa krav.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tek- niska krav som syftar till att säkerställa en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den nivå som föreskrivs i bestämmelserna i bilaga IV eller bilaga XI.

2.Medlemsstaterna får medge undantag från en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv för de fordon som anges i punkt 1.

3.För de bestämmelser som anges i punkterna 1 och 2 får undantag medges endast om en medlemsstat har godtagbara skäl för att göra detta.

L 263/14	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

4.För att typgodkänna fordon enligt denna artikel skall med- lemsstaterna acceptera system, komponenter eller separata tek- niska enheter som är typgodkända enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

5.I typgodkännandeintyget skall det särskilt anges vilken typ av undantag som har beviljats enligt punkterna 1 och 2.

Typgodkännandeintyget, för vilket en mall finns i bilaga VI, får inte ha rubriken ”EG-typgodkännandeintyg för fordon”. Typgod- kännandeintygen skall dock numreras i enlighet med bilaga VII.

6.Typgodkännandets giltighet skall begränsas till territoriet för den medlemsstat som beviljade godkännandet. På tillverka- rens begäran skall dock godkännandemyndigheten sända en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive bilagor, som rekom- menderad försändelse eller e-post till godkännandemyndighe- terna i de medlemsstater som tillverkaren angett.

Senast 60 dagar efter mottagandet skall denna medlemsstat besluta huruvida den godtar typgodkännandet. Den skall formellt meddela detta till den godkännandemyndighet som avses i för- sta stycket.

En medlemsstat får inte vägra ett typgodkännande, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

7.På begäran av en sökande som önskar sälja, registrera eller ta i bruk ett fordon i en annan medlemsstat skall den medlems- stat som beviljade godkännandet ge sökanden en kopia av typ- godkännandeintyget, inklusive det tekniska underlaget.

En medlemsstat skall tillåta att ett fordon säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tek- niska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsva- rar dess egna.

KAPITEL X

ENSKILDA GODKÄNNANDEN

Artikel 24

Enskilda godkännanden

1.Medlemsstaterna får medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestäm- melserna i detta direktiv eller från en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, förutsatt att de ställer alternativa krav.

Undantag från bestämmelserna i första stycket skall endast med- ges om en medlemsstat har godtagbara skäl att göra detta.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tek- niska krav som syftar till att säkerställa en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den nivå som anges i bestämmelserna i bilaga IV eller bilaga XI.

2.Medlemstaterna skall inte utföra förstörande provningar. De skall använda all relevant information som lämnats av den sökande för att fastställa överensstämmelse med de alternativa kraven.

3.Medlemsstaterna skall i stället för de alternativa kraven i fråga godta ett EG-typgodkännande som utfärdats för ett system, en komponent, en separat teknisk enhet.

4.En ansökan om enskilt godkännande skall lämnas in av till- verkaren, av ägaren till fordonet eller av en person som agerar för deras räkning, förutsatt att sistnämnda person är etablerad i gemenskapen.

5.Medlemsstaten skall bevilja ett enskilt godkännande om for- donet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansö- kan och uppfyller gällande tekniska krav för det fordonet och skall utan omotiverat dröjsmål utfärda ett enskilt godkännandeintyg.

Intyget om enskilt godkännande skall utformas i överensstäm- melse med mallen för EG-typgodkännandeintyg enligt bilaga VI och skall innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att fylla i ansökan om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (1). Intyg om enskilt godkännande får inte förses med rubriken ”EG- godkännande för fordon”.

Fordonets identifieringsnummer skall stå angivet på intyget om enskilt godkännande.

6.Enskilda godkännanden gäller endast i den medlemsstat som beviljat godkännandet.

Om en sökande önskar sälja, registrera eller ta i bruk, i en annan medlemsstat, ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande, skall den medlemsstat som beviljat godkännandet på begäran ge den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes.

När det gäller ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande av en medlemsstat enligt bestämmelserna i denna artikel, skall en annan medlemsstat tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tek- niska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsva- rar dess egna.

(1) EGT L 138, 1.6.1999, s. 57. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/103/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 344).

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/15

7.På begäran av tillverkaren eller fordonets ägare skall med- lemsstaterna bevilja ett enskilt godkännande för ett fordon som överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och med de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI.

I detta fall skall medlemsstaterna acceptera det enskilda godkän- nandet och tillåta att fordonet säljs, registreras och tas i bruk.

8.Bestämmelserna i denna artikel får tillämpas på fordon som har blivit typgodkända enligt detta direktiv och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

Artikel 25

Särskilda bestämmelser

1.Förfarandet i artikel 24 kan tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etapp- vis typgodkännande.

2.Förfarandet i artikel 24 får inte ersätta någon mellanlig- gande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgod- kännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.

KAPITEL XI

REGISTRERING, FÖRSÄLJNING OCH IBRUKTAGANDE

Artikel 26

Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon

1.Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 29 och 30 skall medlemsstaterna registrera fordon och tillåta att de säljs eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett gil- tigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i enlighet med artikel 18.

När det gäller icke färdigbyggda fordon skall medlemsstaterna tillåta försäljning men får vägra tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk innan de är färdigbyggda.

2.Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett intyg om överensstämmelse får endast registreras, säljas eller tas i bruk om de uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

3.När det gäller fordon som tillverkas i små serier får antalet fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte över- stiga det antal enheter som anges i del A i bilaga XII.

Artikel 27

Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i

slutserier

1.Medlemsstaterna får, med de begränsningar som anges i avsnitt B i bilaga XII och för en begränsad period, registrera och tillåta försäljning eller ibruktagande av fordon som överensstäm- mer med en fordonstyp vars EG-typgodkännande inte längre är giltigt.

Första stycket skall tillämpas endast på fordon inom gemenska- pens territorium som omfattades av ett giltigt EG-typgodkännande när de tillverkades, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EG-typgodkännande gick ut.

2.För färdigbyggda fordon skall den möjlighet som anges i punkt 1 gälla i tolv månader från och med den dag då giltighets- tiden för EG-typgodkännandet gick ut, och för etappvis färdig- byggda fordon i 18 månader från den dagen.

3.En tillverkare som vill utnyttja bestämmelserna i punkt 1 skall lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i varje medlemsstat som berörs av ibruktagandet av de berörda fordonen. I begäran skall det anges av vilka tekniska eller ekono- miska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya tekniska kraven.

De berörda medlemsstaterna skall inom tre månader från motta- gandet av begäran besluta om och för hur många av dessa for- don registrering skall tillåtas inom deras territorium.

4.Punkterna 1–3 skall i tillämpliga delar gälla fordon som omfattades av ett nationellt typgodkännande, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk när det typgodkännandet upphörde att gälla enligt artikel 45 på grund av att förfarandet för EG-typgodkännande blivit obligatoriskt.

5.Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att antalet fordon som skall registreras eller tas i bruk inom ramen för det förfarande som anges i denna artikel övervakas effektivt.

Artikel 28

Försäljning och ibruktagande av komponenter och separata

tekniska enheter

1.Medlemsstaterna skall tillåta att komponenter eller sepa- rata tekniska enheter säljs eller tas i bruk om och endast om de uppfyller kraven i de tillämpliga rättsakterna och är märkta i enlighet med artikel 19.

2.Punkt 1 skall inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya for- don som inte omfattas av detta direktiv.

3.Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta för- säljning och ibruktagande av komponenter eller separata tek- niska enheter som har undantagits från en eller flera bestämmelser i en rättsakt enligt artikel 20 eller som är avsedda att monteras på fordon som omfattas av godkännanden som beviljats enligt artiklarna 22, 23 eller 24 som avser ifrågavarande komponent eller separata tekniska enhet.

L 263/16	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

4.Med avvikelse från punkt 1 och såvida inget annat före- skrivs i en rättsakt får medlemsstaterna tillåta försäljning och ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som är avsedda att monteras i fordon som vid tidpunkten för ibruk- tagandet inte behövde EG-typgodkännas enligt detta direktiv eller enligt direktiv 70/156/EEG.

KAPITEL XII

SKYDDSKLAUSULER

Artikel 29

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enhe-

ter som är förenliga med detta direktiv

1.Om en medlemsstat finner att nya fordon, system, kompo- nenter eller separata tekniska enheter, trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, utgör en all- varlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan, har denna medlemsstat rätt att under högst sex måna- der vägra att registrera sådana fordon eller vägra att tillåta att sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk inom dess territorium.

Medlemsstaten skall i sådana fall omedelbart underrätta tillverka- ren, övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen till sitt beslut, och särskilt ange om det beror på

—brister i de tillämpliga rättsakterna, eller

—felaktig tillämpning av de relevanta kraven.

2.För att förbereda beslutet skall kommissionen samråda med berörda parter så snart som möjligt, särskilt med den godkännan- demyndighet som utfärdade typgodkännandet.

3.Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs brister i de tillämpliga rättsakterna, skall lämpliga åtgärder vidtas enligt följande:

—När det gäller särdirektiv eller förordningar som är förteck- nade i del I i bilaga IV skall kommissionen ändra dem i enlig- het med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

—När det gäller FN/ECE-föreskrifter skall kommissionen före- slå erforderliga utkast till ändringar av berörda FN/ECE- föreskrifter i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

4.Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs felaktig tillämpning av relevanta krav, skall kommissionen vidta de åtgär- der som krävs för att se till att kraven efterlevs.

Artikel 30

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enhe- ter som inte överensstämmer med den godkända typen

1.Om den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande finner att nya fordon, system, komponen- ter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstäm- melse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den typ som den har godkänt, skall denna medlemsstat vidta nödvän- diga åtgärder, vid behov inbegripet återkallelse av typgodkännan- det, för att se till att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den god- kända typen. Godkännandemyndigheten i denna medlemsstat skall underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlems- stater om de vidtagna åtgärderna.

2.Vid avvikelser från uppgifterna i EG-typgodkännandeintyget eller det tekniska underlaget, skall bristande överensstämmelse med den godkända typen anses föreligga med avseende på punkt 1.

Ett fordon skall inte anses avvika från den godkända typen om eventuella toleranser som medges i de tillämpliga rättsakterna har iakttagits.

3.Om en medlemsstat påvisar att nya fordon, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den god- kända typen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet skall kontrollera att de serietillverkade for- donen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enhe- terna även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen. Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda medlemsstaten vidta de begärda åtgärderna snarast möjligt, dock inte senare än sex månader efter denna begäran.

4.Godkännandemyndigheten skall begära att den medlems- stat som beviljade typgodkännandet av systemet, komponenten, den särskilda tekniska enheten eller det icke färdigbyggda fordo- net vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att serietillverkade fordon åter överensstämmer med den godkända typen i följande fall:

a)Om det i samband med EG-typgodkännande av fordon visat sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/17

b)Om det i samband med etappvis typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett etappvis färdig- byggt fordon uteslutande beror på bristande överensstäm- melse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller hos det ej färdigbyggda fordonet i sig.

Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda med- lemsstaten, vid behov i samarbete med den medlemsstat som lämnade in begäran, vidta nödvändiga åtgärder snarast möjligt, dock inte senare än sex månader efter denna begäran. Om bris- tande överensstämmelse konstateras, skall godkännandemyndig- heten i den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet för systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten eller godkände det icke färdigbyggda fordonet vidta de åtgärder som anges i punkt 1.

5.Godkännandemyndigheterna skall inom 20 arbetsdagar underrätta varandra om varje återkallelse av EG-typgodkännanden och orsakerna till detta.

6.Om den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommis- sionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel 31

Försäljning och ibruktagande av delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk för den korrekta funktionen av nödvändiga system

1.Medlemsstaterna skall tillåta försäljning, saluföring eller ibruktagande av delar eller utrustning som kan medföra en bety- dande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvän- diga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda endast under förutsättning att delarna eller utrustningen i fråga har god- känts av en godkännandemyndighet i enlighet med punkterna 5–10.

2.Delar eller sådan utrustning som omfattas av godkännan- det i punkt 1 skall föras in i förteckningen i bilaga XIII. Ett sådant beslut skall föregås av en utvärdering till följd av en rapport och ha som mål att skapa en rimlig balans mellan följande omständigheter:

a)Förekomsten av en allvarlig risk för säkerhet eller miljö- prestanda hos fordon som utrustats med aktuella delar eller utrustning.

b)De konsekvenser ett eventuellt krav om godkännande av aktuella delar eller utrustning enligt denna artikel har för konsumenter och tillverkare på eftermarknaden.

3.Punkt 1 skall inte tillämpas på originaldelar eller original- utrustning som ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon eller på delar eller utrustning som har typgodkänts i enlighet med bestämmelserna i någon av de rättsakter som för- tecknas i bilaga IV, såvida godkännandena inte hänför sig till andra aspekter än de som omfattas av punkt 1. Punkt 1 skall inte tillämpas på delar eller utrustning som uteslutande framtagits för tävlingsfordon som inte är avsedda för användning på allmänna vägar. Om delar eller utrustning som ingår i bilaga XIII kan användas både i tävlingsfordon och i fordon som är avsedda för användning på allmänna vägar, får delarna eller utrustningen inte säljas eller saluföras till allmänheten för användning i fordon avsedda för användning på allmänna vägar, såvida delarna eller utrustningen inte uppfyller kraven i denna artikel.

Kommissionen skall vid behov anta bestämmelser för att identi- fiera de delar eller den utrustning som avses i denna punkt.

4.Förfarandet för och kraven i samband med den godkännan- deprocess som avses i punkt 1, samt formerna för senare uppda- teringar av förteckningen i bilaga XIII skall fastställas av kommissionen efter samråd med de berörda parterna. Dessa krav skall bland annat omfatta föreskrifter för säkerhet, miljöskydd och, vid behov, provningsnormer. Kraven kan baseras på de rätts- akter som förtecknas i bilaga IV eller fastställas i överensstäm- melse med de tekniska framstegen när det gäller säkerhet, miljöskydd och provningar eller, om detta är ett lämpligt sätt att uppfylla de fastställda säkerhets- eller miljöskyddsmålen, bestå av en jämförelse mellan delen eller utrustningen och miljö- eller säkerhetsprestandan hos originalfordonet eller någon av dess delar beroende på vad som är lämpligt.

5.I enlighet med punkt 1 skall tillverkaren av delarna eller utrustningen förelägga godkännandemyndigheten en provnings- rapport från den utsedda tekniska tjänsten som intygar att de delar eller den utrustning för vilka godkännande söks uppfyller de krav som avses i punkt 4. Endast en ansökan får lämnas in av tillverkaren per typ och per del och endast till en godkännandemyndighet.

Ansökan skall innehålla detaljerade uppgifter om tillverkaren av delarna eller utrustningen, om typ, identifikation och delnum- mer för de delar eller den utrustning för vilka godkännande söks och även fordonstillverkarens namn, fordonstypen och vid behov tillverkningsår eller andra uppgifter för identifikation av det for- don för vilket monteringen av dessa delar eller denna utrustning är avsedd.

När godkännandemyndigheten, med beaktande av provningsrap- porten och övriga styrkande uppgifter, är övertygad om att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller kraven i punkt 4, skall den utan onödigt dröjsmål utfärda ett intyg för tillverkaren. Detta intyg skall tillåta att delarna eller utrustningen säljs, saluförs eller monteras på fordon i gemenskapen, om inte annat följer av punkt 9 andra stycket.

L 263/18	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

6.Varje del eller utrustning som godkänns med tillämpning av denna artikel skall märkas på lämpligt sätt.

Kommissionens skall fastställa märknings- och emballagekrav, liksom mallen och numreringssystemet för det intyg som avses i punkt 5.

7.De åtgärder som avses i punkt 2–6 skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i arti- kel 40.2, eftersom de avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det.

8.Tillverkaren skall utan dröjsmål informera den godkännan- demyndighet som utfärdade intyget om varje ändring med avse- ende på de villkor enligt vilka det utfärdades. Denna godkännandemyndighet skall besluta om det är nödvändigt att omarbeta intyget eller utfärda ett nytt och om nya provningar är nödvändiga.

Tillverkaren skall säkerställa att delarna och utrustningen tillver- kas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt vilka intyget utfärdades.

9.Innan något tillstånd beviljas skall godkännandemyndighe- ten kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfa- randen för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för att utfärda tillståndet inte längre är uppfyllda, skall den begära att tillverka- ren vidtar de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller utrustningen återigen uppvisar överensstämmelse. Om det är nödvändigt skall godkännandemyndigheten återkalla tillståndet.

10.Kommissionen skall uppmärksammas på all oenighet mel- lan medlemsstaterna beträffande de intyg som avses i punkt 5. Den skall vidta lämpliga åtgärder, och även vid behov begära att tillståndet återkallas, efter att ha samrått med medlemsstaterna.

11.Denna artikel skall inte tillämpas på en del eller utrust- ning innan den förtecknas i bilaga XIII. För varje post eller grupp av poster i bilaga XIII skall en rimlig övergångsperiod fastställas så att tillverkaren av den delen eller utrustningen kan ansöka om och erhålla ett tillstånd. Samtidigt kan en tidpunkt i förekom- mande fall fastställas så att delar och utrustning avsedda för for- don som typgodkänts före denna tidpunkt inte omfattas av tillämpningen av denna artikel.

12.Så länge som ett beslut inte är fattat om huruvida en del eller utrustning skall ingå i den förteckning som avses i punkt 1, får medlemsstaterna behålla sådana nationella bestämmelser om delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk för den korrekta funktionen av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

När ett sådant beslut har fattats, skall nationella bestämmelser om de berörda delarna eller utrustningen upphöra att gälla.

13.Från och med den 29 oktober 2007 skall medlemssta- terna inte anta nya bestämmelser som rör delar och utrustning som kan påverka den korrekta funktionen av system och som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 32

Återkallelse av fordon

1.Om en tillverkare som har beviljats ett EG-typgodkännande är tvungen, med tillämpning av bestämmelserna i en rättsakt eller i direktiv 2001/95/EG, att återkalla fordon som redan sålts, registrerats eller tagits i bruk på grund av att ett eller flera sys- tem eller en eller flera komponenter eller separata tekniska enhe- ter som monterats på fordonet, oavsett om de vederbörligen godkänts enligt detta direktiv eller inte, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet, skall han omedel- bart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade for- donsgodkännandet om detta.

2.Tillverkaren skall föreslå godkännandemyndigheten lämp- liga åtgärder för att undanröja de risker som avses i punkt 1. Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela myndig- heterna i de övriga medlemsstaterna de föreslagna åtgärderna.

De behöriga myndigheterna skall se till att dessa åtgärder genom- förs på ett verksamt sätt på deras respektive territorium.

3.Om de berörda myndigheterna anser att åtgärderna är otill- räckliga eller om de inte har genomförts tillräckligt snabbt, skall de utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som beviljat EG-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten skall därefter informera tillverkaren.

Om den godkännandemyndighet som beviljat EG-typgodkännandet själv inte godtar tillverkarens åtgärder, skall den vidta alla de skyddsåtgärder som krävs inbegripet återkal- lelse av EG-typgodkännandet om tillverkaren inte föreslår och genomför effektiva korrigerande åtgärder. Vid återkallelse av EG-typgodkännandet skall den berörda godkännandemyndighe- ten inom 20 arbetsdagar underrätta tillverkaren, övriga medlems- staters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med rekommenderad post eller på likvärdigt elektroniskt sätt.

4.Denna artikel skall tillämpas även på delar som inte omfat- tas av några krav enligt en rättsakt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/19

Artikel 33

Meddelande av beslut och möjlighet till prövning

Varje beslut som fattas enligt bestämmelser som antagits för genomförandet av detta direktiv och varje beslut som innebär att EG-typgodkännande vägras eller återkallas, att registrering väg- ras eller att försäljning förbjuds, skall i detalj ange de skäl på vilka beslutet grundas.

Den berörda parten skall underrättas om varje sådant beslut och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som finns inom ramen för gällande lagstiftning i den berörda medlemsstaten och inom vilken tid prövning skall begäras.

KAPITEL XIII

INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 34

FN/ECE-föreskrifter som krävs för EG-typgodkännande

1.De FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till och som förtecknas i del I i bilaga IV och i bilaga XI utgör en del av EG-typgodkännandet för fordon på samma villkor som särdirektiven eller förordningarna. De skall tillämpas på de for- donskategorier som förtecknas i de relevanta kolumnerna i tabel- len i del I i bilaga IV och i bilaga XI.

2.När gemenskapen har beslutat om obligatorisk tillämpning av en FN/ECE-föreskrift för ett EG-typgodkännande i enlighet med artikel 4.4 i beslut 97/836/EG, skall bilagorna i detta direk- tiv ändras på lämpligt sätt i enlighet med det föreskrivande för- farande med kontroll som avses i artikel 40.2 i direktivet. I rättsakten om ändring av bilagorna till direktivet skall även tid- punkterna för obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskriften eller dess ändringar anges. Medlemsstaterna skall upphäva eller anpassa eventuell nationell lagstiftning som inte är förenlig med FN/ECE-föreskriften i fråga.

Om en sådan FN/ECE-föreskrift ersätter ett befintligt särdirektiv eller en befintlig förordning, skall den berörda posten i del I i bilaga IV och i bilaga XI ersättas av numret på FN/ECE- föreskriften, och motsvarande post i del II i bilaga IV skall stry- kas i enlighet med samma förfarande.

3.I det fall som avses i punkt 2 andra stycket skall det särdi- rektiv eller den förordning som ersätts av FN/ECE-föreskriften upphävas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kon- troll som avses i artikel 40.2.

Om ett särdirektiv upphävs, skall medlemsstaten upphäva even- tuell nationell lagstiftning som antogs för införlivande av det direktivet.

4.Detta direktiv får liksom särdirektiven och förordningarna innehålla direkta hänvisningar till internationella standarder och föreskrifter utan att dessa måste kopieras i gemenskapens regelverk.

Artikel 35

FN/ECE-föreskrifters likvärdighet med direktiv eller

förordningar

1.De FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i del II i bilaga IV erkänns som likvärdiga med motsvarande särdirektiv eller förord- ningar i den mån de har samma tillämpningsområde och syfte.

Medlemsstaternas godkännandemyndigheter skall godta godkän- nanden som beviljats enligt dessa FN/ECE-föreskrifter samt, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för mot- svarande godkännanden och godkännandemärken som beviljats i enlighet med det likvärdiga särdirektivet eller den likvärdiga förordningen.

2.Om gemenskapen i enlighet med punkt 1 har beslutat att tillämpa en ny FN/ECE-föreskrift eller en ändrad FN/ECE- föreskrift, skall del II i bilaga IV till detta direktiv ändras på lämp- ligt sätt. Dessa åtgärder, som avser ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfa- rande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Artikel 36

Likvärdighet med andra föreskrifter

Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemen- skapen och tredjeländer får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet förklara sådana förfaranden som upp- rättats genom internationella föreskrifter eller föreskrifter i tred- jeländer som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för EG-typgodkännande av system, komponenter och separata tek- niska enheter som införs genom detta direktiv.

KAPITEL XIV

TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 37

Information som är avsedd för användarna

1.Tillverkaren får inte, med avseende på de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv eller i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten.

2.Om så föreskrivs i en rättsakt, skall tillverkaren tillhanda- hålla användarna all relevant information och nödvändiga instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet.

Denna information skall vara avfattad på gemenskapens offici- ella språk. Den skall, i samförstånd med godkännandemyndighe- ten, tillhandahållas i en lämplig medföljande handling, t.ex. instruktionsbok eller servicebok.

L 263/20	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Artikel 38

Information som är avsedd för tillverkare av komponenter

eller separata tekniska enheter

1.Fordonstillverkaren skall förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter – i förekom- mande fall även ritningar som uttryckligen anges i bilagan eller tillägget till en rättsakt – som krävs för EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för att erhålla ett tillstånd i enlighet med artikel 31.

Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att infor- mation som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättigheter skall hållas konfidentiell.

2.Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter är innehavare av ett EG-typgodkännandeintyg som i enlighet med i artikel 10.4 omfattar begränsningar för använd- ningen och/eller särskilda monteringskrav skall han förse for- donstillverkaren med all information om detta.

Om så föreskrivs i en rättsakt, skall tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa kompo- nenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktio- ner rörande begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav.

KAPITEL XV

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER OCH ÄNDRINGAR

Artikel 39

Genomförandebestämmelser och ändringar av detta direk-

tiv och av särdirektiven och förordningarna

1.Kommissionen skall anta de bestämmelser som är nödvän- diga för att genomföra varje särdirektiv eller förordning i över- ensstämmelse med reglerna i varje tillämpligt direktiv eller tillämplig förordning.

2.Kommissionen skall anta de ändringar av bilagorna till detta direktiv eller av bestämmelserna i de särdirektiv eller förord- ningar som förtecknas i del I i bilaga IV som är nödvändiga för att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen eller till funktionshindrades särskilda behov.

3.Kommissionen skall anta de ändringar av detta direktiv som är nödvändiga för att fastställa tekniska krav för fordon som till- verkas i små serier, fordon som godkänts i enlighet med förfa- randet för enskilda godkännanden samt fordon avsedda för särskilda ändamål.

4.Om kommissionen får kännedom om allvarliga risker för trafikanter eller miljön som kräver brådskande åtgärder, får den ändra bestämmelserna i de särdirektiv eller förordningar som för- tecknas i del I i bilaga IV.

5.Kommissionen skall anta de ändringar som är nödvändiga för god förvaltning och särskilt dem som behövs för att säker- ställa konsekvens i de särdirektiv eller förordningar som förteck- nas i del I i bilaga IV, antingen sinsemellan eller gentemot annan gemenskapslagstiftning.

6.Om nya FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av gällande FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till antas med tillämpning av beslut 97/836/EG, skall kommissionen göra motsvarande ändringar i bilagorna till detta direktiv.

7.Varje nytt särdirektiv eller ny förordning skall innehålla de ändringar som krävs i bilagorna till detta direktiv.

8.Bilagorna till detta direktiv får ändras genom förordningar.

9.De åtgärder som avses i denna artikel skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i arti- kel 40.2 eftersom de avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller av särdirektiven och förordningarna, bland annat genom att komplettera dem.

Artikel 40

Kommittéförfarande

1.Kommissionen skall biträdas av en kommitté kallad ”tek- niska kommittén för motorfordon”.

2.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

KAPITEL XVI

UTSEENDE OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 41

Utseende av tekniska tjänster

1.När en medlemsstat utser en teknisk tjänst skall denna iaktta bestämmelserna i detta direktiv.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/21

2.De tekniska tjänsterna skall själva genomföra eller över- vaka de provningar som krävs för godkännande eller de inspek- tioner som anges närmare i detta direktiv eller i en rättsakt som förtecknas i bilaga IV, utom i de fall där alternativa förfaranden särskilt medges. De får inte genomföra provningar eller inspek- tioner för vilka de inte vederbörligen har utsetts.

3.Beroende på kompetensområde skall de tekniska tjänsterna ingå i en eller flera av följande fyra kategorier:

a)Kategori A, tekniska tjänster som i sina egna anläggningar genomför de provningar som avses i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

b)Kategori B, tekniska tjänster som övervakar de provningar som avses i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV och som utförs i tillverkarens anläggningar eller i en tredje parts anläggningar.

c)Kategori C, tekniska tjänster som regelbundet bedömer och övervakar tillverkarens rutiner för kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

d)Kategori D, tekniska tjänster som övervakar eller genomför provningar eller inspektioner inom ramen för övervak- ningen av produktionsöverensstämmelse.

4.De tekniska tjänsterna skall uppvisa relevant kompetens, särskild teknisk kunskap och styrkt erfarenhet på de områden som omfattas av detta direktiv och de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

Vidare skall de tekniska tjänsterna uppfylla de standarder som förtecknas i tillägg 1 till bilaga V som är relevanta för deras verk- samhet. Detta krav gäller dock inte den sista etappen i förfaran- det för etappvis typgodkännande enligt vad som avses i artikel 25.1.

5.En godkännandemyndighet kan agera som teknisk tjänst för en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 3.

6.En tillverkare eller en underleverantör som handlar i den- nes ställe kan utses till teknisk tjänst för verksamheter i kategori A när det gäller de rättsakter som förtecknas i bilaga XV.

Kommissionen skall vid behov ändra förteckningen med dessa rättsakter i enlighet med det föreskrivande förfarande med kon- troll som avses i artikel 40.2.

7.De enheter som avses i punkterna 5 och 6 skall uppfylla bestämmelserna i denna artikel.

8.Andra tekniska tjänster än de som har utsetts i ett tredje- land i enlighet med punkt 6 kan endast anmälas som teknisk tjänst i enlighet med artikel 43 inom ramen för ett bilateralt avtal mellan gemenskapen och det aktuella tredjelandet.

Artikel 42

Bedömning av de tekniska tjänsternas kompetens

1.Den kompetens som avses i artikel 41 skall bestyrkas genom en bedömningsrapport som upprättas av en behörig myn- dighet. I rapporten kan ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett ackrediteringsorgan ingå.

2.Den bedömning som ligger till grund för den rapport som avses i punkt 1 skall utföras i enlighet med bestämmelserna i tillägg 2 till bilaga V.

Bedömningsrapporten skall revideras efter en period på högst tre år.

3.Bedömningsrapporten skall på begäran översändas till kommissionen.

4.Den godkännandemyndighet som agerar som teknisk tjänst skall visa att den uppfyller tillämpliga standarder genom doku- mentation om detta.

Detta inbegriper en bedömning som skall utföras av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms. Sådana bedömare kan komma från samma organisation under förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

5.En tillverkare eller underleverantör som handlar i dennes ställe och som har utsetts som teknisk tjänst skall uppfylla de relevanta bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 43

Anmälningsförfaranden

1.Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla namn på och adress, inbegripet elektronisk adress, till ansvariga personer samt verksamhetskategori för varje utsedd teknisk tjänst. De skall också anmäla alla senare ändringar av dessa uppgifter till kommissionen.

Av anmälningsakten skall framgå vilka rättsakter som de tek- niska tjänsterna har utsetts för.

2.En teknisk tjänst får utföra den verksamhet som beskrivs i artikel 41 för typgodkännande enbart om detta på förhand har anmälts till kommissionen.

3.Samma tekniska tjänst kan utses och anmälas av flera med- lemsstater oberoende av vilken kategori av verksamhet den bedriver.

4.Om en särskild organisation eller behörigt organ, vars verk- samhet inte omfattas av artikel 41, vid tillämpningen av en rätts- akt behöver utses enligt den rättsakten, skall anmälan göras enligt bestämmelserna i denna artikel.

5.Kommissionen skall offentliggöra en förteckning och de närmare uppgifterna om godkännandemyndigheterna och de tek- niska tjänsterna på sin webbsida.

L 263/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

KAPITEL XVII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Övergångsbestämmelser

1.Fram till dess att nödvändiga ändringar av detta direktiv görs för att inkludera fordon som ännu inte omfattas av det, eller för att fullborda de administrativa och tekniska bestämmelser

som rör typgodkännande av fordon i andra kategorier än M1 som tillverkas i små serier, och för att fastställa harmoniserade administrativa och tekniska bestämmelser för förfarandet vid enskilda godkännanden samt i avvaktan på att övergångsperio- derna enligt artikel 45 löper ut, skall medlemsstaterna fortsätta att bevilja nationella godkännanden för dessa fordon, förutsatt att dessa godkännanden grundar sig på de harmoniserade tek- niska krav som anges i detta direktiv.

2.Efter ansökan av tillverkaren eller av fordonsägaren när det gäller enskilt godkännande, och när den information som krävs lämnats in, skall den aktuella medlemsstaten fullständiga och utfärda typgodkännandeintyget eller intyget om enskilt godkän- nande. Intyget skall utfärdas till sökanden.

I fråga om fordon av samma typ skall övriga medlemsstater godta en bestyrkt kopia som bevis på att de föreskrivna provningarna har utförts.

3.Om ett visst fordon som omfattas av enskilt godkännande skall registreras i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat begära av den godkännandemyndighet som har utfärdat det enskilda godkännandet att den lämnar ytterligare uppgifter som i detalj anger vilka tekniska krav som fordonet uppfyller.

4.I avvaktan på harmoniseringen av medlemsstaternas registrerings- och skattesystem för de fordon som omfattas av detta direktiv, får medlemsstaterna använda nationella kodsys- tem för att underlätta registrering och beskattning inom deras territorium. För detta ändamål får medlemsstaterna dela in ver- sionerna i del II i bilaga III i mindre enheter, förutsatt att det sys- tem som används för indelning uttryckligen anges i det tekniska underlaget eller kan härledas genom en enkel beräkning.

Artikel 45

Tidpunkter för tillämpning av EG-typgodkännanden

1.Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för nya fordonstyper från och med de datum som anges i bilaga XIX.

2.På tillverkarens begäran får medlemsstaterna bevilja EG-typgodkännande för nya fordonstyper från och med den

29april 2009.

3.Fram till de datum som anges i fjärde kolumnen i tabellen i bilaga XIX skall artikel 26.1 inte tillämpas på nya fordon som har blivit nationellt godkända före de datum som anges i tredje kolumnen i bilagan eller som inte var godkända.

4.På tillverkarens begäran och fram till de datum som anges i tredje kolumnen på raderna 6 och 9 i tabellen i bilaga XIX skall medlemsstaterna fortsätta att bevilja nationella typgodkännan- den som ett alternativ till EG-typgodkännanden för fordon i kate-

gori M2 eller M3, under förutsättning att dessa fordon, deras system, komponenter och separata tekniska enheter har typgod- känts i enlighet med de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV till detta direktiv.

5.Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för for-

don av kategori M1 som beviljats före den 29 april 2009, och det hindrar inte heller att sådana godkännanden utvidgas.

6.När det gäller EG-godkännanden av nya typer av system, komponenter eller separata tekniska enheter skall medlemssta- terna tillämpa detta direktiv från och med den 29 april 2009.

Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats före den 29 april 2009, och det hindrar inte heller att sådana godkän- nanden utvidgas.

Artikel 46

Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa de sanktioner som skall tilläm- pas vid överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv, och fram- för allt av de förbud som ingår i eller är en följd av artikel 31, och i de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV och skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dem. Sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräck- ande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kom- missionen senast den 29 april 2009 samt alla senare ändringar av bestämmelserna så snart som möjligt.

Artikel 47

Bedömning

1.Senast den 29 april 2011 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om tillämpningen av de typgodkännandeförfaran- den som föreskrivs i detta direktiv, och särskilt om tillämpningen av det etappvisa förfarandet. I förekommande fall skall kommis- sionen föreslå de ändringar som anses nödvändiga för att för- bättra typgodkännandeförfarandet.

2.På grundval av den information som lämnas i enlighet med punkt 1, skall kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv senast den 29 okto- ber 2011. Vid behov kan kommissionen föreslå en senarelägg- ning av de tillämpningsdatum som avses i artikel 45.

Artikel 48

Införlivande

1.Medlemsstaterna skall före den 29 april 2009 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvän- diga för att iaktta ändringarna i sak i detta direktiv. De skall genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/23

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 29 april 2009.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis- ning när de offentliggörs. De skall även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävts genom detta direktiv skall anses som hän- visningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvis- ningen skall göras och om hur uppgiften skall formuleras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 49

Upphävande

Direktiv 70/156/EEG skall upphöra att gälla från och med den 29 april 2009, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyl- digheter när det gäller de tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga XX.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvis- ningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med den jämförelsetabell som anges i bilaga XXI.

Artikel 50

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 51

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 september 2007.

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
H.-G. PÖTTERING	M. LOBO ANTUNES
Ordförande	Ordförande

L 263/24		SV		Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

				FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
	Bilaga I		Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon
	Bilaga II		Definition av fordonskategorier och fordonstyper
	Bilaga III		Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon
	Bilaga IV		Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon
			Tillägg:	Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till kategori M1 och
				tillverkas i små serier
	Bilaga V		Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon
			Tillägg 1:	Standarder som de enheter som avses i artikel 41 skall uppfylla
			Tillägg 2:	Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna
	Bilaga VI		EG-typgodkännandeintyg
			Tillägg:	Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med
	Bilaga VII		Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg
			Tillägg:	EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter
	Bilaga VIII		Provningsresultat
	Bilaga IX		EG-intyg om överensstämmelse
	Bilaga X		Förfaranden vid kontroll av produktionsöverensstämmelse
	Bilaga XI		Beskaffenhet hos fordon för särskilda ändamål samt föreskrifter för dessa
			Tillägg 1:	Campingbilar, ambulanser och likbilar
			Tillägg 2:	Bepansrade fordon
			Tillägg 3:	Rullstolsanpassade fordon
			Tillägg 4:	Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar)
			Tillägg 5:	Mobilkranar
	Bilaga XII		Gränsvärden för små serier och slutserier
	Bilaga XIII		Förteckning över delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av
			system som är väsentliga för fordonets säkerhet eller miljöprestanda, prestandakrav, tillämpliga provnings-
			förfaranden, märknings- och emballageföreskrifter
	Bilaga XIV		Förteckning över EG-typgodkännanden utfärdade enligt rättsakter
	Bilaga XV		Förteckning över rättsakter för vilka en tillverkare kan utses till teknisk tjänst
	Bilaga XVI		Förteckning över rättsakter för vilka virtuella provningsmetoder kan användas av en tillverkare eller tek-
			nisk tjänst
			Tillägg 1:	Allmänna villkor för virtuella provningsmetoder
			Tillägg 2:	Särskilda villkor för virtuella provningsmetoder
	Bilaga XVII		Förfaranden vid etappvis EG-typgodkännande
			Tillägg:	Mall över tillverkarens extraskylt
	Bilaga XVIII		Fordonets ursprungsintyg – Tillverkarintyg för grundfordon/icke färdigbyggda fordon som inte är för-
			sedda med ett intyg om överensstämmelse
	Bilaga XIX		Tidtabell för genomförande av detta direktiv när det gäller typgodkännande
	Bilaga XX		Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning av de upphävda direktiven
	Bilaga XXI		Jämförelsetabell

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/25

BILAGA I

Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Samtliga mallar för den tekniska dokumentationen som avses i detta direktiv och i särdirektiven eller förordningarna skall bestå uteslutande av utdrag ur denna fullständiga förteckning och använda samma numreringssystem.

Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A 4-format eller i vikt A 4-format. Eventuella foton skall vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.

(På sista sidan i bilagan finns förklaringar)

0.ALLMÄNT

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

0.2.0.1Chassi:

0.2.0.2Kaross/färdigbyggt fordon:

0.2.1Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet komponenten/den separata tekniska enheten (b) (1)

0.3.0.1Chassi:

0.3.0.2Kaross/färdigbyggt fordon:

0.3.1Märkningens placering:

0.3.1.1Chassi:

0.3.1.2Kaross/färdigbyggt fordon:

0.4Fordonskategori (c):

0.4.1Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5Tillverkarens namn och adress:

0.6Placering av föreskrivna skyltar samt fastsättningsmetod och placering av fordonets identifieringsnummer

0.6.1På chassit:

0.6.2På karosseriet:

0.7För komponenter och separata tekniska enheter – placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod:

0.8Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

L 263/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

1.ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.2Måttskiss av hela fordonet:

1.3Antal axlar och hjul:

1.3.1Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering:

1.3.2Antal styrda axlar och deras placering:

1.3.3Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar):

1.4Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

1.5Material i sidobalkar (d):

1.6Motorns placering och montering:

1.7Förarhytt (frambyggd eller normal) (z):

1.8Styrning (höger eller vänster) (1)

1.8.1Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1)

1.9Ange om motorfordonet är avsett att dra påhängsvagnar eller andra släpvagnar och om släpvagnen är en påhängsvagn, släpvagn med ledad dragstång eller släpkärra; ange fordon som är särskilt avsedda för temperaturreglerad varutransport:

2.MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.1Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.1.1För påhängsvagnar

2.1.1.1Avstånd mellan kopplingstappens centrum och bakersta delen av påhängsvagnen:

2.1.1.2Största avstånd mellan kopplingstappens centrum och godtycklig punkt i påhängsvagnens front:

2.1.1.3Påhängsvagnens hjulbas (i enlighet med punkt 7.6.1.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG):

2.2För dragfordon med påhängsvagn

2.2.1Vändskivans placering i förhållande till bakaxeln (max. och min.; i fråga om ett ej färdigbyggt fordon skall de tillåtna värdena anges) (g):

2.2.2Högsta höjd för vändskiva (standardiserad) (h):

2.3Spårvidd och axelbredd:

2.3.1Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.3.3Bredd för den bredaste bakaxeln:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/27

2.3.4Bredd för den främsta axeln (mätt vid däckens yttersta punkter förutom utbuktningen av däcken när- mast marken):

2.4Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.1För chassi utan karosseri

2.4.1.1Längd (j):

2.4.1.1.1Högsta tillåtna längd:

2.4.1.1.2Minsta tillåtna längd:

2.4.1.2Bredd(k):

2.4.1.2.1Högsta tillåtna bredd:

2.4.1.2.2Minsta tillåtna bredd:

2.4.1.3Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.4.1.4Främre överhäng (m):

2.4.1.4.1Främre infallsvinkeln (na): … grader

2.4.1.5Bakre överhäng (n):

2.4.1.5.1Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): … grader

2.4.1.5.2Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd):

2.4.1.6Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II):

2.4.1.6.1Mellan axlarna:

2.4.1.6.2Under framaxeln (framaxlarna):

2.4.1.6.3Under bakaxeln (bakaxlarna):

2.4.1.7Rampvinkeln (nc): … grader

2.4.1.8Tillåtna gränsvärden för tyngdpunktens placering för karosseriet, inredningsdetaljer, utrustning och nyttolast:

2.4.2För chassi med karosseri

2.4.2.1Längd (j):

2.4.2.1.1Lastytans längd:

2.4.2.2Bredd (k):

2.4.2.2.1Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.4.2.4Främre överhäng (m):

2.4.2.4.1Främre infallsvinkeln (na): … grader

L 263/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

2.4.2.5Bakre överhäng (n):

2.4.2.5.1Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): … grader

2.4.2.5.2Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd):

2.4.2.6Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II):

2.4.2.6.1Mellan axlarna:

2.4.2.6.2Under framaxeln (framaxlarna):

2.4.2.6.3Under bakaxeln (bakaxlarna):

2.4.2.7Rampvinkeln (nc): … grader

2.4.2.8Tillåten tyngdpunktsförskjutning på nyttolasten (i fråga om ojämn belastning):

2.4.2.9Läget av tyngdpunkten för fordonet (i kategori M2 och M3) i dess högsta tekniskt tillåtna vikt i längsgå- ende, tvärgående och vertikal riktning:

2.4.3För karosser godkända utan chassin (fordon i kategori M2 och M3)

2.4.3.1Längd (j):

2.4.3.2Bredd (k):

2.4.3.3Höjd (i körklart skick) (l) i fråga om tilltänkta chassityper (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.5Det rena chassits vikt (utan hytt, kylvätska, oljor, bränsle, reservhjul, verktyg och förare):

2.5.1Viktens fördelning mellan axlarna:

2.6Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive

vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en be- sättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunk- ten (maximum och minimum för varje variant):

2.7Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

2.7.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten:

2.8Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunk- ten (*):

2.9Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

2.11Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

2.11.1släpvagn:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/29

2.11.2påhängsvagn:

2.11.3Släpkärra:

2.11.3.1Maximalt förhållande mellan kopplingsöverhänget (p) och hjulbasen:

2.11.3.2Största V-värde: … kN

2.11.4Tekniskt tillåten maximal tågvikt inklusive last för varje version (*):

2.11.5Fordonet är/är inte (1) lämpligt att dra last (punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG)

2.11.6Högsta vikt för obromsad släpvagn:

2.12Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.1på motorfordonet:

2.12.2på påhängsvagnen eller släpkärran:

2.12.3Högsta tillåtna vikt på kopplingsanordningen (om den inte är fabriksmonterad):

2.13Svepyta:

2.14Förhållande motoreffekt/största vikt … (kW/kg)

2.14.1Förhållande motoreffekt/högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last hos kombinationen (enligt definition i punkt 7.10 i bilaga I till direktiv 97/27/EG): … (kW/kg)

2.15Förmåga att starta i motlut (ensamt fordon) (+++): … %

2.16Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kon- trolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.2Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den

tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk kon- figuration (#)):

2.16.3Avsedd högsta tillåtna belastning på varje axelgrupp vid registrering/ibruktagande (flera varianter möj- liga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje tek- nisk konfiguration (#)):

2.16.5Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk kon- figuration (#)):

3.Motor (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel etc. eller i kombination med ett annat bränsle (+))

3.1Tillverkare:

3.1.1Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn:

3.2Förbränningsmotor

3.2.1Särskilda upplysningar om motorn

3.2.1.1Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1)

L 263/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.2.1.2Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

3.2.1.2.1Borrning (r): … mm

3.2.1.2.2Slaglängd (r): … mm

3.2.1.2.3Tändningsföljd:

3.2.1.3Slagvolym (s): … cm3

3.2.1.4Volymkompressionsförhållande (2):

3.2.1.5Ritningar av förbränningsrum, kolvtopp och, i fråga om ottomotorer, kolvringar:

3.2.1.6Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.6.1Förhöjt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.7Koloxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): … % enligt tillverkarens uppgift (endast ottomotorer)

3.2.1.8Maximal nettoeffekt (t): … kW vid … min–1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.9Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min–1

3.2.1.10Maximalt nettovridmoment (t): … Nm vid … min–1 (tillverkarens deklarerade värde)

3.2.2Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol … (1)

3.2.2.1Oktantal, blyhaltigt:

3.2.2.2Oktantal, blyfritt:

3.2.2.3Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning (1)

3.2.3Bränsletank(ar)

3.2.3.1Huvudbränsletank(ar)

3.2.3.1.1Antal, kapacitet, material:

3.2.3.1.2Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och venti- lationsrör, lås, ventiler och fästanordningar:

3.2.3.1.3Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet:

3.2.3.2Extra bränsletank(ar)

3.2.3.2.1Antal, kapacitet, material:

3.2.3.2.2Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och venti- lationsrör, lås, ventiler och fästanordningar:

3.2.3.2.3Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet:

3.2.4Bränslematning

3.2.4.1Med förgasare: ja/nej (1)

3.2.4.1.1Fabrikat:

3.2.4.1.2Typ(er):

3.2.4.1.3Antal:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/31

3.2.4.1.4Regleringar (2)

3.2.4.1.4.1	Munstycken: …	
		
3.2.4.1.4.2	Venturirör: …	
			Eller en kurva över bränslematningen i förhållande
3.2.4.1.4.3	Flottörkammarnivå: …		till luftinsugningen och de inställningar som krävs
			för att upprätthålla kurvan
3.2.4.1.4.4	Flottörvikt: …	
3.2.4.1.4.5	Flottörnål: …	

3.2.4.1.5Kallstartsystem: manuellt/automatiskt (1)

3.2.4.1.5.1Funktionsprincip(er):

3.2.4.1.5.2Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2):

3.2.4.2Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

3.2.4.2.1Systembeskrivning:

3.2.4.2.2Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.2.3Insprutningspump

3.2.4.2.3.1Fabrikat:

3.2.4.2.3.2Typ(er):

3.2.4.2.3.3Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): … mm3/takt eller varv vid en pumphastighet av: … min–1, alter- nativt karakteristikdiagram:

3.2.4.2.3.4Insprutningstidpunkt (2):

3.2.4.2.3.5Kurva för förinställd insprutning (2):

3.2.4.2.3.6Kalibreringsmetod: provbänk/motor (1)

3.2.4.2.4Regulator

3.2.4.2.4.1Typ:

3.2.4.2.4.2Avregleringspunkt

3.2.4.2.4.2.1Avreglering under belastning: … min–1

3.2.4.2.4.2.2Avreglering utan belastning: … min–1

3.2.4.2.5Insprutningsrör

3.2.4.2.5.1Längd: … mm.

3.2.4.2.5.2Invändig diameter: … mm.

3.2.4.2.6Insprutare

3.2.4.2.6.1Fabrikat:

3.2.4.2.6.2Typ(er):

3.2.4.2.6.3Öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2):

L 263/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.2.4.2.7Kallstartsystem

3.2.4.2.7.1Fabrikat:

3.2.4.2.7.2Typ(er):

3.2.4.2.7.3Beskrivning:

3.2.4.2.8Extra starthjälp

3.2.4.2.8.1Fabrikat:

3.2.4.2.8.2Typ(er):

3.2.4.2.8.3Systembeskrivning:

3.2.4.2.9Elektronisk styrenhet

3.2.4.2.9.1Fabrikat:

3.2.4.2.9.2Systembeskrivning:

3.2.4.3Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1)

3.2.4.3.1Arbetsprincip: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-(1))/direktinsprutning/annan (precisera) (1):

3.2.4.3.2Fabrikat:

3.2.4.3.3Typ(er):

3.2.4.3.4Systembeskrivning

3.2.4.3.4.1	Styrenhetens typ eller nummer: …	
3.2.4.3.4.2	Typ av bränsleregulator: …	
3.2.4.3.4.3	Typ av luftflödesavkännare: …	
3.2.4.3.4.4	Typ av bränslefördelare: …	
3.2.4.3.4.4	Typ av bränslefördelare: …
3.2.4.3.4.5	Typ av tryckregulator: …	För system utan kontinuerlig insprutning skall
3.2.4.3.4.5	Typ av tryckregulator: …	 motsvarande uppgifter anges.
		 motsvarande uppgifter anges.
3.2.4.3.4.6	Typ av mikroströmställare: …	
3.2.4.3.4.7	Typ av tomgångsjusterskruv: …	
3.2.4.3.4.8	Typ av spjällhus: …	
3.2.4.3.4.9	Typ av vattentemperaturavkännare: …	

3.2.4.3.4.10Typ av lufttemperaturavkännare: …

3.2.4.3.4.11Typ av lufttermostat: …

3.2.4.3.5Insprutare: öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram:

3.2.4.3.6Insprutningstidpunkt:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/33

3.2.4.3.7Kallstartsystem

3.2.4.3.7.1Funktionsprincip(er):

3.2.4.3.7.2Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2):

3.2.4.4Matarpump

3.2.4.4.1Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2):

3.2.5Elsystem

3.2.5.1Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1)

3.2.5.2Generator

3.2.5.2.1Typ:

3.2.5.2.2Nominell effekt: … VA

3.2.6Tändning

3.2.6.1Fabrikat:

3.2.6.2Typ(er):

3.2.6.3Funktionssätt:

3.2.6.4Tändförställningskurva (2):

3.2.6.5Statisk tändningsinställning (2): … grader före ÖD (övre dödpunkt)

3.2.6.6Avstånd, brytarspetsar (2): … mm

3.2.6.7Kamvinkel (2): … grader

3.2.7Kylsystem (vätska/luft) (1)

3.2.7.1Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn:

3.2.7.2Vätska

3.2.7.2.1Slag av vätska:

3.2.7.2.2Cirkulationspump(ar): ja/nej (1)

3.2.7.2.3Egenskaper: eller

3.2.7.2.3.1Fabrikat:

3.2.7.2.3.2Typ(er):

3.2.7.2.4Utväxlingsförhållande(n):

3.2.7.2.5Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism:

3.2.7.3Luft

3.2.7.3.1Fläkt: ja/nej (1)

L 263/34	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.2.7.3.2Egenskaper: eller

3.2.7.3.2.1Fabrikat:

3.2.7.3.2.2Typ(er):

3.2.7.3.3Utväxlingsförhållande(n):

3.2.8Inloppssystem

3.2.8.1Överladdare: ja/nej (1)

3.2.8.1.1Fabrikat:

3.2.8.1.2Typ(er):

3.2.8.1.3Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck): … kPa, eventuell övertrycksventil)

3.2.8.2Laddluftkylare: ja/nej (1)

3.2.8.3Insugningsundertryck vid nominell motorhastighet och 100 % belastning

tillåtet minimum: … kPa

tillåtet maximum: … kPa

3.2.8.4Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, yt- terligare luftintag osv.):

3.2.8.4.1Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton):

3.2.8.4.2Luftfilter, ritningar: eller

3.2.8.4.2.1Fabrikat:

3.2.8.4.2.2Typ(er):

3.2.8.4.3Inloppsljuddämpare, ritningar: eller

3.2.8.4.3.1Fabrikat:

3.2.8.4.3.2Typ(er):

3.2.9Avgassystem

3.2.9.1Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör:

3.2.9.2Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet:

3.2.9.3Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning: … kPa

3.2.9.4Ljuddämpare: för främre, mittre och bakre ljuddämpare: konstruktion, typ, märkning; om detta är av

betydelse för yttre ljudnivå även: ljuddämpande åtgärder i motorutrymmet och på motorn:

3.2.9.5Placering av avgasutlopp:

3.2.9.6Ljuddämpare som innehåller fibermaterial:

3.2.10Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler:

3.2.11Ventilinställning eller motsvarande uppgifter

3.2.11.1Maximal ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssys- tem i förhållande till dödpunkterna:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/35

3.2.11.2Referens- och/eller inställningsområden (1):

3.2.12Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar):

3.2.12.2Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.1Antal katalysatorer och katalysatorelement:

3.2.12.2.1.2Dimensioner, form och volym på katalysatorn/katalysatorerna:

3.2.12.2.1.3Typ av katalys:

3.2.12.2.1.4Totalt ädelmetallinnehåll:

3.2.12.2.1.5Relativ koncentration:

3.2.12.2.1.6Substrat (struktur och material):

3.2.12.2.1.7Celltäthet:

3.2.12.2.1.8Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna:

3.2.12.2.1.9Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och referensavstånd i avgasledningen):

3.2.12.2.1.10Värmesköld: ja/nej (1)

3.2.12.2.2Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.1Typ:

3.2.12.2.2.2Placering:

3.2.12.2.2.3Arbetsintervall:

3.2.12.2.3Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.3.1Typ (pulserande luft, luftpump osv.):

3.2.12.2.4Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.4.1Egenskaper (flödeshastighet osv.):

3.2.12.2.5Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

3.2.12.2.5.1Detaljerad beskrivning av anordningarna och deras inställningar:

3.2.12.2.5.2Ritning över systemet för att begränsa avdunstning:

3.2.12.2.5.3Ritning över kolbehållare:

3.2.12.2.5.4Vikten på torrt kol: … gram

3.2.12.2.5.5Schematisk ritning över bränsletank med uppgifter om volym och material:

3.2.12.2.5.6Ritning över värmesköld mellan tank och avgassystem:

L 263/36	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.2.12.2.6Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.1Partikelfällans dimensioner, form och volym:

3.2.12.2.6.2Partikelfällans typ och konstruktion:

3.2.12.2.6.3Placering (referensavstånd i avgasledningen):

3.2.12.2.6.4Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning:

3.2.12.2.7Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1)

3.2.12.2.7.1Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering:

3.2.12.2.7.2Förteckning över och syfte med alla komponenter som styrs av OBD-systemet:

3.2.12.2.7.3Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för:

3.2.12.2.7.3.1Ottomotorer (1)

3.2.12.2.7.3.1.1Övervakning av katalysator (1):

3.2.12.2.7.3.1.2Upptäckt av feltändning (1):

3.2.12.2.7.3.1.3Övervakning av syreavkännare (1):

3.2.12.2.7.3.1.4Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1):

3.2.12.2.7.3.2Motorer med kompressionständning (1)

3.2.12.2.7.3.2.1Övervakning av katalysator (1):

3.2.12.2.7.3.2.2Övervakning av partikelfälla (1):

3.2.12.2.7.3.2.3Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet (1):

3.2.12.2.7.3.2.4Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1):

3.2.12.2.7.4Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod):

3.2.12.2.7.5Förteckning över alla OBD-koder och OBD-format som används (med förklaring av samtliga):

3.2.12.2.8Andra system (beskrivning och funktion):

3.2.13Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.2.14Närmare upplysningar om eventuella anordningar för att påverka bränsleekonomin (som inte kan hän- föras till andra rubriker):

3.2.15LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.15.1EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behål- lare för gasformiga bränslen):

3.2.15.2Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för LPG-drift

3.2.15.2.1Fabrikat:

3.2.15.2.2Typ(er):

3.2.15.2.3Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/37

3.2.15.3Ytterligare dokumentation

3.2.15.3.1Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till LPG-drift och tillbaka:

3.2.15.3.2Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.):

3.2.15.3.3Teckning av symbolen:

3.2.16Naturgasbränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16.1EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behål- lare för gasformiga bränslen):

3.2.16.2Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgasbränslen

3.2.16.2.1Fabrikat:

3.2.16.2.2Typ(er):

3.2.16.2.3Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp:

3.2.16.3Ytterligare dokumentation

3.2.16.3.1Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till naturgasdrift och tillbaka:

3.2.16.3.2Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.):

3.2.16.3.3Teckning av symbolen:

3.3Elmotor

3.3.1Typ (lindning, magnetisering):

3.3.1.1Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2Driftspänning: … V

3.3.2Batteri

3.3.2.1Antal celler:

3.3.2.2Vikt: … kg

3.3.2.3Kapacitet: … Ah (amperetimmar)

3.3.2.4Placering:

3.4Andra förbrännings- eller elmotorer eller kombinationer av sådana (lämna närmare upplysningar om dessa förbrännings- eller elmotorers konstruktion):

3.5Koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning (u) (tillverkarens deklarerade värde)

3.5.1Koldioxidviktutsläpp

3.5.1.1Koldioxidviktutsläpp (stadstrafik): … g/km

3.5.1.2Koldioxidviktutsläpp (landsvägskörning): … g/km

3.5.1.3Koldioxidviktutsläpp (blandad körning): … g/km

L 263/38	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.5.2Bränsleförbrukning

3.5.2.1Bränsleförbrukning (stadstrafik): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.5.2.2Bränsleförbrukning (landsvägskörning): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.5.2.3Bränsleförbrukning (blandad körning): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.6Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

3.6.1Kylsystem

3.6.1.1Vätskekylning

Högsta temperatur vid motorns utlopp: … K

3.6.1.2Luftkylning

3.6.1.2.1Referenspunkt:

3.6.1.2.2Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

3.6.2Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: … K

3.6.3Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets utloppsfläns(ar): … K

3.6.4Bränsletemperatur

minimum: … K

maximum: … K

3.6.5Smörjmedelstemperatur

minimum: … K

maximum: … K

3.7Motordriven tilläggsutrustning

Högsta tillåtna effekt som absorberas av den motordrivna tilläggsutrustning som specificeras i direktiv 80/1269/EEG, bilaga I, punkt 5.1.1, under där angivna driftsbetingelser vid vart och ett av de motorvarv- tal som anges i punkt 4.1 i bilaga III till direktiv 88/77/EEG

3.7.1Tomgång: … kW

3.7.2Mellan: … kW

3.7.3Beräknad: … kW

3.8Smörjsystem

3.8.1Beskrivning av systemet

3.8.1.1Smörjmedelsbehållarens placering:

3.8.1.2Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.) (1)

3.8.2Smörjpump

3.8.2.1Fabrikat:

3.8.2.2Typ(er):

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/39

3.8.3Blandning med bränsle

3.8.3.1Procenttal:

3.8.4Oljekylare: ja/nej (1)

3.8.4.1Ritning(ar):

eller

3.8.4.1.1Fabrikat:

3.8.4.1.2Typ(er):

3.9GASDRIVNA MOTORER (ange motsvarande information när det rör sig om system som är uppbyggda på annat sätt)

3.9.1Bränsle: LPG/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

3.9.2Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1)

3.9.2.1Fabrikat:

3.9.2.2Typ(er):

3.9.2.3Antal tryckreduceringssteg:

3.9.2.4Tryck i slutsteget:

min … kPa

max … kPa

3.9.2.5Antal huvudinställningspunkter:

3.9.2.6Antal inställningspunkter för tomgång:

3.9.2.7EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.3Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1)

3.9.3.1Reglering av bränsle–luftförhållandet:

3.9.3.2Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar:

3.9.3.3EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.4Blandarenhet

3.9.4.1Antal:

3.9.4.2Fabrikat:

3.9.4.3Typ(er):

3.9.4.4Placering:

3.9.4.5Inställningsmöjligheter:

3.9.4.6EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

L 263/40	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.9.5Insprutning via inloppsgrenrör

3.9.5.1Insprutning: enpunkts/flerpunkts (1)

3.9.5.2Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1)

3.9.5.3Insprutningsutrustning

3.9.5.3.1Fabrikat:

3.9.5.3.2Typ(er):

3.9.5.3.3Inställningsmöjligheter:

3.9.5.3.4EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.5.4Matarpump (i tillämpliga fall)

3.9.5.4.1Fabrikat:

3.9.5.4.2Typ(er):

3.9.5.4.3EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.5.5Insprutare

3.9.5.5.1Fabrikat:

3.9.5.5.2Typ(er):

3.9.5.5.3EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.6Direktinsprutning

3.9.6.1Insprutningspump/tryckregulator (1)

3.9.6.1.1Fabrikat:

3.9.6.1.2Typ(er):

3.9.6.1.3Insprutningstidpunkt:

3.9.6.1.4EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.6.2Insprutare

3.9.6.2.1Fabrikat:

3.9.6.2.2Typ(er):

3.9.6.2.3Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2):

3.9.6.2.4EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.7Elektronisk styrenhet (ECU)

3.9.7.1Fabrikat:

3.9.7.2Typ(er):

3.9.7.3Inställningsmöjligheter:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/41

3.9.8Specifik utrustning för naturgas

3.9.8.1Version 1 (gäller endast i fråga om typgodkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar)

3.9.8.1.1Bränslesammansättning:

metan (CH4): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

etan (C2H6): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

propan (C3H8): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

butan (C4H10): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

C5/C5+: basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

syre (O2): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

ädelgas (N2, He etc.): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

3.9.8.1.2Insprutare

3.9.8.1.2.1Fabrikat:

3.9.8.1.2.2Typ(er):

3.9.8.1.3Andra (i tillämpliga fall): …

3.9.8.1.4Bränsletemperatur

minimum: … K

maximum: … K

vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om gasdrivna motorer.

3.9.8.1.5Bränsletemperatur

minimum: … kPa

maximum: … kPa

vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om naturgasdrivna motorer.

3.9.8.2Variant 2 (endast i fråga om godkännanden för flera specifika bränslesammansättningar)

4.KRAFTÖVERFÖRING (v)

4.1Ritning av kraftöverföringssystemet:

4.2Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

4.2.1En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

4.3Motorsvänghjulets tröghetsmoment:

4.3.1Överskjutande tröghetsmoment utan ilagd växel:

4.4Koppling (typ):

4.4.1Maximal momentomvandling:

L 263/42	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

4.5Växellåda

4.5.1Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1)

4.5.2Placering i förhållande till motorn:

4.5.3Manövreringsmetod:

4.6Utväxlingsförhållanden

	Intern utväxling (för-	Slutlig utväxling (för-
Växel	hållandet mellan	hållandet mellan väx-
Växel	motorvarvtal och	ellådans utgående axel	Total utväxling
	varvtalet på växellå-	och de drivande hju-
	dans utgående axel)	lens varvtal)

Maximivärde för CVT
1
2
3
…
Minimivärde för CVT

Backväxel

4.7Fordonets maximihastighet (km/tim) (w):

4.8Hastighetsmätare (för färdskrivare anges endast typgodkännandemärke)

4.8.1Funktionssätt och beskrivning av drivmekanismen:

4.8.2Instrumentkonstant:

4.8.3Tolerans hos hastighetsmätarens mätmekanism (enligt punkt 2.1.3 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG):

4.8.4Totalt utväxlingsförhållande (enligt punkt 2.1.2 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG) eller motsvarande uppgifter:

4.8.5Diagram över hastighetsmätarens skala eller andra visningssätt:

4.9Differentialspärr: ja/nej/valfri (1)

5.AXLAR

5.1Beskrivning av varje axel:

5.2Fabrikat:

5.3Typ: …

5.4Placering av lyftbar(a) axel(axlar):

5.5Placering av belastningsbar(a) axel(axlar):

6.HJULUPPHÄNGNING

6.1Ritning av hjulupphängningssystemet:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/43

6.2Typ och utformning av upphängning för varje axel eller grupp av axlar eller hjul:

6.2.1Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.2.2En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

6.2.3Luftfjädring för drivaxel (drivaxlar): ja/nej (1)

6.2.3.1Upphängning av drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

6.2.3.2Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning:

6.3Uppgifter om upphängningens fjädrande delar (utformning, materialegenskaper och dimensioner):

6.4Krängningshämmare: ja/nej/valfritt (1)

6.5Stötdämpare: ja/nej/valfritt (1)

6.6Däck och hjul

6.6.1Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för läg- sta hastighetskategori, ange motsvarande information för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastighet överstiger 300 km/t, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

6.6.1.1Axlar

6.6.1.1.1Axel 1:

6.6.1.1.2Axel 2:

osv.

6.6.1.2Reservhjul, i förekommande fall:

6.6.2Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1Axel 1:

6.6.2.2Axel 2:

osv.

6.6.3Ringtryck enligt tillverkarens rekommendationer: … kPa

6.6.4Kombination snökedja/däck/hjul för fram- och/eller bakaxel som tillverkaren rekommenderar för fordonstypen:

6.6.5Kort beskrivning av eventuellt nödreservhjul:

7.STYRNING

7.1Skiss av axel (axlar) med styrda hjul som visar styrinrättningens uppbyggnad:

7.2Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen.):

7.2.2.1En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

L 263/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

7.2.3Eventuellt servosystem:

7.2.3.1Funktionssätt med diagram, fabrikat och typ(er):

7.2.4Skiss av hela styrsystemet som visar de olika anordningar som påverkar fordonets styrförmåga:

7.2.5Skiss(er) av styrorgan:

7.2.6Eventuella möjligheter till justering av styrorganen och intervall för denna:

7.3Hjulens maximala styrutslag

7.3.1åt höger … °; antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter)

7.3.2åt vänster … °; antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter)

8.BROMSAR

Följande uppgifter skall lämnas, i tillämpliga fall tillsammans med identifikationsuppgifter:

8.1Bromsarnas typ och egenskaper (enligt definitionen av broms i bilaga I, punkt 1.6, till direktiv 71/320/EEG) med ritning (t.ex. trummor eller skivor, bromsade hjul, förbindelse till bromsade hjul, bromsbackarnas/bromsklossarnas och beläggens fabrikat och typ, effektiva bromsytor, trummornas, klos- sarnas eller skivornas radie, trummornas vikt, justeringsanordningar, relevanta delar av axeln (axlarna) och hjulupphängningen):

8.2Funktionsdiagram, beskrivning och/eller ritning av följande bromsanordningar (enligt definitionen i bila- ga I, punkt 1.2, till direktiv 71/320/EEG) med t.ex. transmission och manöverorgan (konstruktion, kor- rigering, utväxlingsförhållanden, manöverorganets tillgänglighet och placering, spärrhjulsmekanism vid mekanisk transmission, egenskaperna hos de viktigaste delarna av kopplingsanordningen, cylindrar och kolvar, bromscylindrar eller motsvarande komponenter i elektriska bromssystem):

8.2.1Färdbromssystem:

8.2.2Reservbromssystem:

8.2.3Parkeringsbromssystem:

8.2.4Eventuellt ytterligare bromssystem:

8.2.5Automatiskt bromssystem för släpvagn:

8.3Manöverorgan och transmission hos bromssystem för släpvagnar till fordon som är avsedda att dra släpvagnar:

8.4Fordonet är utrustat för att dra en släpvagn med elektrisk/pneumatisk/hydraulisk (1) färdbromsanord- ning: ja/nej (1)

8.5ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.5.1För fordon med antilåsningsanordning: beskrivning av funktionssätt (även för eventuell elektronik), block- diagram över elektriska förbindelser och diagram över hydrauliskt eller pneumatiskt kretslopp:

8.6Beräkning och kurvor enligt tillägg till punkt 1.1.4.2 i bilaga II till direktiv 71/320/EEG (eller, i tillämp- liga fall, tillägget till bilaga XI):

8.7Beskrivning och/eller ritning av energiförsörjningen (skall även lämnas för servobromssystem):

8.7.1I fråga om tryckluftsdrivna bromsanordningar, utgångstryck p2 i behållaren/behållarna:

8.7.2I fråga om vakuumbromsanordningar, den första energinivån i behållaren/behållarna:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/45

8.8Beräkning av bromsverkan: bestämning av förhållandet mellan den totala bromskraften på hjulens rull- ningsomkrets och den kraft som anbringas på manöverorganet:

8.9Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direk- tiv 71/320/EEG):

8.10Om undantag begärs från typ I-, typ II- eller typ III-provning, ange provningsrapportens nummer enligt tillägg 2 till bilaga VII till direktiv 71/320/EEG:

8.11Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar:

9.KAROSSERI

9.1Typ av karosseri:

9.2Förekommande material samt konstruktion:

9.3Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

9.3.1Dörrarnas utformning och antal:

9.3.1.1Mått, öppningsriktning och största öppningsvinkel:

9.3.2Ritning av lås och gångjärn och deras placering på dörrarna:

9.3.3Teknisk beskrivning av lås och gångjärn:

9.3.4Tillämpliga uppgifter (även om mått) om insteg, fotsteg och nödvändiga handtag:

9.4Siktfält (direktiv 77/649/EEG)

9.4.1Uppgifter om de primära referenspunkterna som är tillräckligt detaljerade för att man lätt skall kunna identifiera varje referenspunkt och dess läge i förhållande till övriga punkter och den R-punkt som skall kontrolleras:

9.4.2Ritning(ar) eller foto(n) som visar komponenternas placering inom siktfältet 180° framåt:

9.5Vindruta och övriga rutor

9.5.1Vindruta

9.5.1.1Använda material:

9.5.1.2Monteringssätt:

9.5.1.3Lutningsvinkel:

9.5.1.4EG-typgodkännandenummer:

9.5.1.5Tillbehör till vindrutor och i vilket läge de monteras samt en kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter:

9.5.2Övriga rutor

9.5.2.1Använda material:

9.5.2.2EG-typgodkännandenummer:

9.5.2.3En kortfattad beskrivning av de elektriska/elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i rutornas hissmekanism:

9.5.3Glasruta i taklucka

9.5.3.1Använda material:

L 263/46	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

9.5.3.2EG-typgodkännandenummer:

9.5.4Övriga glasytor

9.5.4.1Använda material:

9.5.4.2EG-typgodkännandenummer:

9.6Vindrutetorkare

9.6.1Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

9.7Vindrutespolare

9.7.1Detaljerad teknisk beskrivning med foton eller ritningar eller EG-typgodkännandenummer om anord- ningen är godkänd som separat teknisk enhet:

9.8Avfrostnings- eller avimningsanordning

9.8.1Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

9.8.2Maximal elförbrukning: … kW

9.9Anordningar för indirekt sikt

9.9.1Speglar (uppgifter för varje spegel)

9.9.1.1Fabrikat:

9.9.1.2EG-typgodkännandemärkning:

9.9.1.3Variant:

9.9.1.4Ritning(ar) för identifiering av spegeln som visar spegelns placering i förhållande till karosseriet:

9.9.1.5Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

9.9.1.6Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt:

9.9.1.7En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssyste- met: …

9.9.2Andra anordningar för indirekt sikt än speglar:

9.9.2.1Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen):

9.9.2.1.1I fråga om en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, kor- rektion för bländning, visningsprestanda (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, monitorns luminansomfång):

9.9.2.1.2Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installations- anvisningar. EG-typgodkännandemärkets läge skall anges på ritningarna.

9.10Inredningsdetaljer

9.10.1Inre säkerhetsanordningar för förare och passagerare (direktiv 74/60/EEG)

9.10.1.1Översiktsritning eller foton som visar läget för bifogade tvärsnitt eller projektioner:

9.10.1.2Foto eller ritning som visar referensområdet samt det område som skall undantas från detta (punkt 2.3.1 i bilaga I till direktiv 74/60/EEG):

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/47

9.10.1.3Foton, ritningar och/eller sprängskiss av inredningsdetaljerna som visar passagerarutrymmets delar och förekommande material (med undantag av invändiga backspeglar) manöverorganens utformning, tak och soltak, ryggstöd, säten och dessas baksidor (punkt 3.2 i bilaga I till direktiv 74/60/EEG):

9.10.2Manöverorganens, visarnas och kontrollampornas placering och märkning:

9.10.2.1Foton och/eller ritningar av utformningen av symboler och manöverorgan, visare och kontrollampor:

9.10.2.2Foton och/eller ritningar av märkningen av manöverorgan, visare och kontrollampor samt i tillämplig utsträckning övriga delar av fordonet som nämns i direktiv 78/316/EEG:

9.10.2.3Sammanfattande tabell

Detta fordon är utrustat med följande manöverorgan, kontrollampor och visare enligt bilagorna II och III till direktiv 78/316/EEG:

Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är obligatorisk samt de

symboler som skall användas vid märkning

	Sym-		Manöver-				Märkt
	Sym-		organ/	Märkt med	Var (2)	Kontrollampa	Märkt	Var (2)
	bol-	Anordning	manöver-	Märkt med		Kontrollampa	med
	bol-	Anordning	manöver-	symbol (1)		finns	med
nummer			visare	symbol (1)		finns	symbol (1)
nummer			visare				symbol (1)
			finns (1)

1		Huvudströmbrytare för strål-	OK (10)
		kastare

2Halvljus

3Helljus

4Sidopositionslyktor

5 Främre dimljus

6 Bakre dimljus

7 Nivåinställning för helljus

8Parkeringsljus

9Körriktningsvisare

10Varningsblinker

11Vindrutetorkare

12Vindrutespolare

13Vindrutetorkare och vindrute- spolare

14Strålkastarrengörare

15Avimning och avfrostning av vindrutan

16Avimning och avfrostning av bakrutan

17Fläkt

18Dieselförvärmare

19Choke

20Bromsfel

21Bränslenivå

22Laddningsindikator

23Kylvätsketemperatur

(1) x = ja.

–= nej, eller finns inte separat. o = tillval.

(2) d = på manöverorganet, visaren eller kontrollampan. c = i dess omedelbara närhet.

L 263/48			SV		Europeiska unionens officiella tidning					9.10.2007

		Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är frivillig samt de sym-
					boler som skall användas vid märkning

					Manöver-
		Sym-			organ/	Märkt med	Var (2)	Kontrollampa	Märkt	Var (2)
		bol-		Anordning	manöver-	Märkt med		Kontrollampa	med
		bol-		Anordning	manöver-	symbol (1)		finns	med
	nummer				visare	symbol (1)		finns	symbol (1)
	nummer				visare				symbol (1)
					finns (1)

1Parkeringsbroms

2Bakrutetorkare

3Bakrutespolare

4Torkare/spolare för bakrutan

5 Intervalltorkare för vindrutan

6 Akustisk varningsanordning

7Motorhuv

8Baklucka

9Säkerhetsbälte

10Oljetryck

11Blyfri bensin

…

(1) x = ja.

–= nej, eller finns inte separat. o = tillval.

(2) d = på manöverorganet, visaren eller kontrollampan. c = i dess omedelbara närhet.

9.10.3Säten

9.10.3.1Nummer:

9.10.3.2Placering och arrangemang:

9.10.3.2.1Antal sittplats(er):

9.10.3.2.2Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående:

9.10.3.3Vikter:

9.10.3.4Egenskaper: för säten som inte typgodkänts som komponenter, beskrivning och ritning av:

9.10.3.4.1sätena och deras förankringar:

9.10.3.4.2inställningssystemet:

9.10.3.4.3system för inställning i längdriktningen och låsning:

9.10.3.4.4bilbältesförankringar (om dessa ingår i säteskonstruktionen):

9.10.3.4.5de delar av fordonet som används som förankringar:

9.10.3.5Koordinater för eller ritning av R-punkten (x)

9.10.3.5.1Förarsäte:

9.10.3.5.2Alla övriga sittplatser:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/49

9.10.3.6Ryggstödsvinkel

9.10.3.6.1Förarsäte:

9.10.3.6.2Alla övriga sittplatser:

9.10.3.7Inställningsmöjligheter

9.10.3.7.1Förarsäte:

9.10.3.7.2Alla övriga sittplatser:

9.10.4Huvudstöd

9.10.4.1Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)

9.10.4.2EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.4.3För huvudstöd som ännu inte är godkända

9.10.4.3.1En detaljerad beskrivning av huvudstödet, där särskilt typen av vadderingsmaterial anges och, i förekom- mande fall, stagens och förankringspunkternas positioner och specifikationer för den typ av säte(n) som ansökan om typgodkännande avser:

9.10.4.3.2Vid ”separat” huvudstöd

9.10.4.3.2.1En detaljerad beskrivning av den fordonsdel som huvudskyddet skall fästas vid:

9.10.4.3.2.2En detaljerad beskrivning av fordonsdelen och huvudskyddet:

9.10.5Uppvärmningssystem för passagerarutrymme

9.10.5.1Kort beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om detta utnyttjar kyl- vätskans värme:

9.10.5.2Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om kylluft eller motor- avgaser utnyttjas som värmekälla, inklusive

9.10.5.2.1skiss av uppvärmningssystemet som visar dess placering i fordonet:

9.10.5.2.2skiss av värmeväxlaren, om systemet utnyttjar avgaser för uppvärmningen, eller av de delar där värme- växlingen äger rum, om systemet utnyttjar motorns kylluft:

9.10.5.2.3genomskärningsritning av värmeväxlaren respektive de delar där värmeväxlingen äger rum som visar väggarnas tjocklek, förekommande material och ytegenskaper:

9.10.5.2.4Specifikationer skall lämnas för övriga viktiga komponenter i uppvärmningssystemet, t.ex. värmefläkten, med avseende på konstruktionsmetod och tekniska data:

9.10.5.3En kort beskrivning av fordonstypen med avseende på systemet med förbränningsvärmare och den au- tomatiska kontrollen:

9.10.5.3.1Skiss av förbränningsvärmaren, systemet för luftintag, avgassystemet, bränsletanken, bränsletillförselsys- temet (inklusive ventiler) och de elektriska anslutningarna som visar deras läge i fordonet.

9.10.5.4Maximal elförbrukning: … kW

9.10.6Komponenter som påverkar styrväxelns beteende i händelse av sammanstötning (direktiv 74/297/EEG)

9.10.6.1Detaljerad beskrivning med foto(n) och/eller ritning(ar) av fordonstypen med avseende på strukturen, måtten, formgivningen och förekommande material hos den del av fordonet som befinner sig framför styrorganet, inklusive de komponenter som är avsedda att bidra till energiabsorptionen om styrorganen utsätts för stötar:

L 263/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

9.10.6.2Foto(n) och/eller ritning(ar) av andra komponenter än de som avses i 9.10.6.1 som tillverkaren med godkännande av den tekniska tjänsten anger som bidragande till styrväxelns beteende vid sammanstötning:

9.10.7Brandegenskaper avseende material som används inuti vissa kategorier motorfordon (direktiv 95/28/EG)

9.10.7.1Material som används för takets inklädnad

9.10.7.1.1Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.1.2För ej godkända material

9.10.7.1.2.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.1.2.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.1.2.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.1.2.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.2Material som används för bak- och sidoväggar

9.10.7.2.1Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.2.2För ej godkända material

9.10.7.2.2.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.2.2.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.2.2.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.2.2.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.3Material som används för golvet

9.10.7.3.1Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.3.2För ej godkända material

9.10.7.3.2.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.3.2.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.3.2.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.3.2.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.4Material som används till sätenas stoppning

9.10.7.4.1Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.4.2För ej godkända material

9.10.7.4.2.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.4.2.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.4.2.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/51

9.10.7.4.2.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.5Material som används till värme- och ventilationsrören

9.10.7.5.1Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.5.2För ej godkända material

9.10.7.5.2.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.5.2.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.5.2.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.5.2.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.6Material som används till bagagehylla

9.10.7.6.1Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.6.2För ej godkända material

9.10.7.6.2.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.6.2.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.6.2.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.6.2.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.7Material som används för andra ändamål

9.10.7.7.1Avsedda ändamål:

9.10.7.7.2Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.7.3För ej godkända material

9.10.7.7.3.1Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.7.3.2Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.7.3.3Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.7.3.4Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.8Komponenter som godkänts som kompletta anordningar (säten, åtskiljande väggar, bagagehyllor osv.)

9.10.7.8.1Komponentens EG-typgodkännandenummer:

9.10.7.8.2För den kompletta anordningen: säte, åtskiljande vägg, bagagehyllor osv. (1)

9.11Utskjutande delar (direktiv 74/483/EEG och direktiv 92/114/EEG)

9.11.1Utformningen av fordonet som helhet (ritning eller foton) med angivande av lägena för bifogade tvär- snitt och projektionsritningar:

L 263/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

9.11.2Ritningar och/eller foton av t.ex., där det är relevant, dörr- och fönsterstolpar, galler till luftintag, kylar- galler, vindrutetorkare, dropplister, handtag, glidskenor, slangskydd, gångjärn och lås på dörrar, krokar, öppningar, kromlister, märken, falsar samt alla övriga utskjutande delar och delar av fordonets utvän- diga yta som kan anses medföra fara (t.ex. belysningsanordningar). Om de delar som anges i föregående mening inte medför fara kan dokumentationen begränsas till foton, då så är nödvändigt åtföljda av måt- tuppgifter och/eller text:

9.11.3Ritningar av delar av fordonets utvändiga yta enligt punkt 6.9.1 i bilaga I till direktiv 74/483/EEC:

9.11.4Ritning av stötfångarna:

9.11.5Ritning av golvlinjen:

9.12Bilbälten och/eller andra fasthållningsanordningar

9.12.1Bilbältenas och fasthållningsanordningarnas antal och placering samt uppgift om vilka säten de kan användas på:

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Fullständig		Höjdjustering av
EG-typgodkännande-	Eventuell variant	säkerhetsbältet (ange
märkning		ja/nej/tillval)

		 V
	Framsäten	 M
		 H
	Baksäten (1)	 V
	Baksäten (1)	 M
		 M
		 H

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

9.12.2Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt):

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Krockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

		 V
	Framsäten	 M
		 H
	Baksäten (1)	 V
	Baksäten (1)	 M
		 M
		 H

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

9.12.3Bilbältesförankringarnas antal och placering samt bevis om överensstämmelse med direktiv 76/115/EEC (t.ex. EG-typgodkännandenummer eller provrapport):

9.12.4Kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

9.13Bilbältesförankringar

9.13.1Foton och/eller ritningar av karosseriet som visar de befintliga fungerande förankringarnas placering och mått, inklusive R-punkter:

9.13.2Ritningar av bilbältesförankringarna och de delar av fordonet de är fästade vid (med uppgift om material):

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/53

9.13.3Typbeteckningar (**) för de bilbälten som är godkända för montering på de förankringar fordonet är utrustat med:

			Förankringens placering

			I fordonsstruk-	I sätesramen
			turen	I sätesramen
			turen

Framsäten
	 Undre förankringar	 yttre
Höger säte		 inre
	 Övre förankringar
	 Undre förankringar	 höger
Mittsäte		 vänster
	 Övre förankringar
	 Undre förankringar	 yttre
Vänster säte		 inre
	 Övre förankringar
Andra sätesraden (1)
	 Undre förankringar	 yttre
Höger säte		 inre
	 Övre förankringar
	 Undre förankringar	 höger
Mittsäte		 vänster
	 Övre förankringar
	 Undre förankringar	 yttre
Vänster säte		 inre
	 Övre förankringar

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

9.13.4Särskild beskrivning, om bältet är av den typ som är förankrad i ryggstödet eller är försedd med energiupptagare:

9.14Monteringsutrymme för bakre registreringsskyltar (ange alternativa möjligheter om sådana finns; ritning- ar får användas då så är lämpligt)

9.14.1Höjd över marken, övre kant:

9.14.2Höjd över marken, nedre kant:

9.14.3Mittpunktens avstånd från fordonets symmetrilängdplan:

9.14.4Avstånd från fordonets vänsterkant:

9.14.5Mått (längd × bredd):

9.14.6Skyltens lutning i förhållande till lodplanet:

9.14.7Skyltens synbarhetsvinkel mot horisontalplanet:

9.15Bakre underkörningsskydd (direktiv 70/221/EEG)

9.15.0Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.15.1Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det bakre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar den bakersta axelns placering och montering, ritning av monte- ringen av och/eller beslagen till det bakre underkörningsskyddet. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven:

L 263/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

9.15.2Om det bakre underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, EG-typgodkännandenummer:

9.16Hjulskydd (direktiv 78/549/EEG)

9.16.1Kort beskrivning av fordonet med avseende på hjulskydd:

9.16.2Detaljerade ritningar av hjulskydden och deras placering i fordonet som visar de mått som anges i figur

1 i bilaga I till direktiv 78/549/EEG med beaktande av ytterlighetsfall i fråga om däck-/hjulkombinationer:

9.17Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer:

9.17.2Foton och/eller ritningar av de officiella delarna av skyltarna och märkningarna (ifyllt exempel med måttsangivelser):

9.17.3Foton och/eller ritningar av chassinumret (ifyllt exempel med måttsangivelser):

9.17.4Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standarden 3779–1983:

9.17.4.2Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standarden 3779–1983 skall dessa tecken anges:

9.18Radioavstörning

9.18.1Beskrivning och ritningar/foton av utformningen av och förekommande material i den del av karosseriet som utgör motorrummet och de delar av passagerarutrymmet som gränsar till motorrummet:

9.18.2Ritningar eller foton som visar hur de metallkomponenter som inryms i motorrummet är placerade (t.ex. värmeutrustning, reservhjul, luftfilter, styrväxel osv.):

9.18.3Tabell för och ritningar av avstörningsutrustningen:

9.18.4Uppgifter om det nominella värdet för likströmsresistanserna och, när det gäller resistiva tändkablar, om deras nominella resistans per meter:

9.19Sidoskydd (direktiv 89/297/EEG)

9.19.0Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.19.1Ritning av de fordonsdelar som har betydelse för sidoskyddet, dvs. ritningar av fordonets chassi med axelns/axlarnas position och montering, ritningar av hoppassningarna och/eller sidoskyddsanordningen (sidoskyddsanordningarna). Om sidoskydd finns utan sidoskyddsanordning(ar), skall ritningen tydligt visa att de erforderliga måtten är uppfyllda:

9.19.2I fråga om sidoskyddsanordning(ar) ges en fullständig beskrivning och/eller ritning av anordningen (anord- ningarna) (med monteringar och hoppassningar), eller komponenternas EG-typgodkännandenummer:

9.20Stänkskyddssystem (direktiv 91/226/EEG)

9.20.0Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.20.1Kortfattad beskrivning av fordonet med avseende på stänkskyddssystemet och de ingående beståndsdelarna:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/55

9.20.2Detaljerade ritningar av stänkskyddssystemet och dess position i fordonet som visar de mått som anges i figurerna 1–7 i bilaga III till direktiv 91/226/EEG och med beaktande av extrema däck-/hjulkombinationer:

9.20.3Godkännandenummer för stänkskyddsanordningar (i förekommande fall):

9.21Sidokollisionsskydd (direktiv 96/27/EG)

9.21.1En detaljerad beskrivning med fotografier och/eller ritningar av fordonstypen vad gäller konstruktion, mått, utformning och materialsammansättning, sidoväggar i passagerarutrymmet (yttre och inre) och eventuellt med uppgifter om skyddssystemet:

9.22Främre underkörningsskydd

9.22.1Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det främre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar det främre underkörningsskyddets placering och montering. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått upp- fyller kraven:

9.22.2Om det främre underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, EG-typgodkännandenummer:

9.23Fotgängarskydd

9.23.1En detaljerad beskrivning skall tillhandahållas med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller konstruktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre och yttre). Denna beskrivning bör innehålla detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som installerats.

10.BELYSNING OCH LJUSSIGNALANORDNINGAR

10.1Tabell över samtliga anordningar: antal, fabrikat, typgodkännandemärkning, helljusstrålkastarnas högsta ljusstyrka, färg, kontrollampa:

10.2Ritning som visar belysningens och ljussignalanordningarnas placering:

10.3Följande upplysningar skall lämnas (i text- eller diagramform) för samtliga lyktor och reflexanordningar som anges i direktiv 76/756/EEG (efter ändring):

10.3.1Ritning av vilken den lysande ytans storlek framgår:

10.3.2Använd metod för att definiera den synliga ytan (stycke 2.10 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, punkt 1):

10.3.3Referensaxel och referenscentrum:

10.3.4Funktionssätt för indirekt belysning:

10.3.5Särskilda bestämmelser om montering och ledningar:

10.4Halvljusstrålkastare: grundinställning enligt stycke 6.2.6.1 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, punkt 1:

10.4.1	Värde för grundinställningen:
10.4.2	Plats där detta värde anges:
10.4.3	Beskrivning/ritning (1) och typ av anordning för nivåreglering av	
	strålkastarna (t.ex. automatiska, stegvis, manuellt reglerbara,	
	steglöst manuellt reglerbara): …	 Gäller endast fordon som är
10.4.4	Manöverorgan: …	 Gäller endast fordon som är
10.4.4	Manöverorgan: …	utrustade med en anordning
		 för nivåreglering av strålkastarna
10.4.5	Referensmärkning: …	
		
10.4.6	Märkning som anger lastförhållandena: …	
		

L 263/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

10.5Kortfattad beskrivning av elektriska/elektroniska komponenter med undantag för lampor (i förekom- mande fall):

11.KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1Klass och typ på den/de kopplingsanordning (kopplingsanordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.2De karakteristiska värdena D, U, S, och V för den kopplingsanordning som monterats eller minimivär- dena för de karakteristiska värdena D, U, S och V för den kopplingsanordning som får monteras: … daN

11.3Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begrän- sad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen:

11.4Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar:

11.5EG-typgodkännandenummer:

12.ÖVRIGT

12.1Ljudsignalanordning(ar):

12.1.1Läge, monteringssätt, placering och orientering av anordningen med måttsuppgifter:

12.1.2Antal anordningar:

12.1.3EG-typgodkännandenummer:

12.1.4Elektriskt/pneumatiskt (1) kretsloppsdiagram:

12.1.5Märkspänning eller nominellt tryck:

12.1.6Ritning av monteringsanordningen:

12.2Anordningar som förhindrar otillbörlig användning av fordonet:

12.2.1Stöldskydd

12.2.1.1Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på anordning och utformning av det manöveror- gan eller den enhet som stöldskyddet påverkar:

12.2.1.2Ritningar av stöldskyddet och dess montering i fordonet:

12.2.1.3Teknisk beskrivning av utrustningen:

12.2.1.4Uppgifter om använda låskombinationer:

12.2.1.5Startspärr

12.2.1.5.1EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

12.2.1.5.2För ännu inte godkända startspärrar

12.2.1.5.2.1En detaljerad teknisk beskrivning av startspärren och åtgärder mot ofrivillig aktivering:

12.2.1.5.2.2Angivande av hur startspärren fungerar:

12.2.1.5.2.3Antal utbytbara koder, i tillämpliga fall:

12.2.2Larmsystem, i förekommande fall:

12.2.2.1EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/57

12.2.2.2För larmsystem som ännu inte är godkända

12.2.2.2.1En detaljerad beskrivning av larmsystemet och de delar av fordonet som har anknytning till det installe- rade larmsystemet:

12.2.2.2.2En förteckning över de viktigaste komponenterna i larmsystemet:

12.2.3En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

12.3Draganordning(ar)

12.3.1Framtill: krok/ögla/annat (1)

12.3.2Baktill: krok/ögla/annat/ingen (1)

12.3.3Ritning eller foto av chassit/karosseridelen som visar draganordningens (draganordningarnas) placering, konstruktion och montering:

12.4Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att påverka bränsleförbruk- ningen (om dessa inte omfattas av annan rubrik):

12.5Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att dämpa ljudnivån (om dessa inte omfattas av annan rubrik):

12.6Farthållare (direktiv 92/24/EG)

12.6.1Tillverkare:

12.6.2Typ(er):

12.6.3EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

12.6.4Hastighetsgräns eller hastighetsnivåer som farthållaren kan ställas in på: … km/tim

12.7Tabell över installation och användning av radiosändare i fordonet/fordonen i förekommande fall:

frekvensband (Hz)	maximal uteffekt (W)	antennens läge i fordonet, särskil-
		da villkor för installation
		och/eller användning

Den som ansöker om typgodkännande skall även, i förekommande fall, tillhandahålla följande:

Tillägg 1

En förteckning (med fabrikat och typ[er]) över alla elektriska och/eller elektroniska komponenter som omfattas av detta direktiv (se punkterna 2.1.9 och 2.1.10 i direktiv 2004/104/EG) och som inte förteck- nats tidigare.

Tillägg 2

Schema eller ritning över den allmänna installationen av elektriska och/eller elektroniska komponenter (som omfattas av direktiv 2004/104/EG) samt den allmänna dragningen av ledningar.

Tillägg 3

Beskrivning av fordon som valts som representativt för sin fordonstyp

Karossutförande:

Vänster- eller högerstyrd:

Hjulbas:

Tillägg 4

Relevanta provningsrapporter tillhandahållna av tillverkaren eller av godkända/erkända laboratorier för att upprätta typgodkännandeintyg.

L 263/58	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

12.7.1Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt)

12.7.2Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt).

13.SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET

13.1Fordonsklass (Klass I, Klass II, Klass III, Klass A, Klass B):

13.1.1EG-typgodkännandenummer för kaross som godkänts som separat teknisk enhet: …

13.1.2Typer av chassin på vilka EG-typgodkända karosser kan monteras (tillverkare och typ av ej färdigbyggt fordon):

13.2Passagerarutrymme (m2)

13.2.1Totalt (S0):

13.2.2Övre våningen (S0a) (1):

13.2.3Nedre våningen (S0b) (1):

13.2.4För ståplatspassagerare (S1):

13.3Antal passagerare (sittplats och ståplats):

13.3.1Totalt (N):

13.3.2Övre våningen (Na) (1):

13.3.3Nedre våningen (Nb) (1):

13.4Antal sittplatspassagerare:

13.4.1Totalt (A):

13.4.2Övre våningen (Aa) (1):

13.4.3Nedre våningen (Ab) (1):

13.5Antal på- och avstigningsdörrar:

13.6Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, förbindelsetrappor och halvtrappor):

13.6.1Totalt:

13.6.2Övre våningen (1):

13.6.3Nedre våningen (1):

13.7Bagageutrymmenas volym (m3):

13.8Takyta för transport av bagage (m2):

13.9Tekniska anordningar som underlättar påstigning (t.ex. ramp, hissplattform, nigningssystem), om sådana är monterade:

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/59

13.10Karosseristommens hållfasthet:

13.10.1EG-typgodkännandenummer, om det finns att tillgå:

13.10.2För ännu ej godkända karosseristommar

13.10.2.1Detaljerad beskrivning av fordonstypens karosseristomme med mått, konfiguration och materialsamman- sättning samt av monteringen på chassiramen:

13.10.2.2Ritningar på fordonet och de delar av inredningen som har inverkan på karosseristommens hållfasthet eller på överlevnadsutrymmet:

13.10.2.3Tyngdpunktens läge för fordonet i körklart skick i längsgående, tvärgående och vertikal riktning:

13.10.2.4Maximalt avstånd mellan mittlinjerna för de yttre passagerarsätena:

13.11Följande punkter i direktiv […/…/EG] skall genomföras och visas för denna tekniska enhet:

14.SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ÄR AVSEDDA FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS (direktiv 98/91/EG)

14.1Elektrisk utrustning i enlighet med direktiv 94/55/EG

14.1.1Skydd mot överhettning av elledningar:

14.1.2Typ av strömbrytare:

14.1.3Typ och manövrering av batteriets huvudströmbrytare:

14.1.4Beskrivning av och placering av färdskrivarens säkerhetsspärr:

14.1.5Beskrivning av permanent strömsatta installationer. Ange vilken EN-norm som används:

14.1.6Uppbyggnad och skydd av elektriska installationer som är placerade bakom förarhytten:

14.2Förebyggande av brandrisker

14.2.1Typ av icke-lättantändligt material i förarhytten:

14.2.2Typ av värmesköld bakom förarhytten (i tillämpliga fall):

14.2.3Motorns placering och dess värmeskydd:

14.2.4Avgassystemets placering och dess värmeskydd:

14.2.5Typ och utförande av hjälpbromssystemets värmeskydd:

14.2.6Typ, utförande och placering av förbränningsvärmare:

14.3Eventuella särskilda krav på karossen i enlighet med direktiv 94/55/EG

14.3.1Beskrivning av åtgärder för att uppfylla kraven för fordon i kategorierna EX/II och EX/III:

14.3.2När det gäller fordon i kategori EX/III, motståndskraft mot hetta utifrån:

L 263/60	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Förklaringar

(*)Ange högsta och lägsta värde för varje variant.

(**)I punkterna 1.1.3 och 1.1.4 i bilaga III till direktiv 77/541/EEG finns information om vilka symboler och märk- ningar som kan användas. Om det rör sig om bilbälten av S-typ, ange vilken typ/vilka typer det handlar om.

(***)Information om komponenterna behöver inte anges här om informationen finns i installationens godkännandeintyg.

(+) Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

(+++) Gäller endast för terränggående fordon.

(#) Anges på ett sådant sätt att det faktiska värdet blir tydligt för varje teknisk konfiguration av fordonstypen.

(1) Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(2) Ange tolerans.

(a) Komponenter som är typgodkända behöver inte beskrivas, förutsatt att hänvisning lämnas till godkännandet. På samma sätt behöver komponenter inte beskrivas om deras konstruktion klart framgår av bifogade scheman eller skisser. I varje rubrik, där foton eller ritningar skall bifogas, skall samtliga bilagenummer anges för motsvarande bifogade dokument.

(b) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den kom- ponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(d) Om möjligt med Euronorm-benämning. I annat fall lämnas följande upplysningar:

—Materialbeskrivning.

—Sträckgräns.

—Högsta dragpåkänning.

—Förlängning (i %).

—Brinell-hårdhet.

(e) När det finns ett utförande med normal hytt och ett utförande med sovhytt, skall mått och vikter anges för båda.

(f) ISO-standard 612:1978, term nr 6.4.

(g) ISO-standard 612:1978, term nr 6.19.2.

(h) ISO-standard 612:1978, term nr 6.20.

(i) ISO-standard 612:1978, term nr 6.5.

(j) ISO-standard 612:1978, term nr 6.1 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.1.

(k) ISO-standard 612:1978, term nr 6.2 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.2.

(l) ISO-standard 612:1978, term nr 6.3 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.3.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/61

(m) ISO-standard 612:1978, term nr 6.6.

(n) ISO-standard 612:1978, term nr 6.7.

(na) ISO-standard 612:1978, term nr 6.10.

(nb) ISO-standard 612:1978, term nr 6.11.

(nc) ISO-standard 612:1978, term nr 6.9.

(nd) ISO-standard 612:1978, term nr 6.18.1.

(o) Förarens vikt och, i förekommande fall, besättningsmedlemmens är fastställd till 75 kg (indelad i 68 kg förar passagerarvikt och 7 kg bagagevikt enligt ISO standard 2416:1992), bränsletanken är fylld till 90 % och övriga vätskesystem (utom de för spillvatten) till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.

(p) ”Kopplingsöverhänget” är det horisontella avståndet mellan kopplingen för släpkärror och bakaxelns/bakaxlarnas mittpunkt.

(q) I fråga om icke-konventionella motorer och system, skall uppgifter som motsvarar dem som det hänvisas till här lämnas av tillverkaren.

(r) Denna siffra skall avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(s) Detta värde måste beräknas med (π = 3,1416) och därefter avrundas till närmaste cm3.

(t) Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1269/EEG.

(u) Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1268/EEG.

(v) De angivna uppgifterna skall ges för alla föreslagna varianter.

(w) En tolerans på 5 % är tillåten.

(x) Med ”R-point” eller ”sätets referenspunkt” avses en punkt som fordonstillverkaren definierat för varje sätesposition och som fastställts med beaktande av det tredimensionella referenssystemet i bilaga III till direktiv 77/649/EEG.

(y) För släpvagnar eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till en släpvagn eller påhängsvagn, som utövar ett betydande vertikalt tryck på kopplingsenheten eller vändskivan. Detta tryck, som skall divideras med standard- värdet för tyngdaccelerationen, är medräknat i den maximala tekniskt tillåtna massan.

(z) Med ”frambyggd” menas ett byggnadssätt där mer än halva motorns längd ligger bakom nedre vindrutekantens främsta punkt och rattnavet i den främre fjärdedelen av fordonets längd.

L 263/62	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

BILAGA II

Definition av fordonskategorier och fordonstyper

A.DEFINITION AV FORDONSKATEGORI

Fordonskategorierna definieras enligt följande klassificering: (Med ”högsta vikt” i nedanstående definitioner avses ”högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last” enligt specifikationen i punkt 2.8 i bilaga I.)

1.Kategori M: Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för persontransport.

Kategori M1: Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med högst åtta säten utöver förarsätet.

Kategori M3: Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton.

Kategori M3: Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en högsta vikt som överstiger 5 ton.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori M anges i punkt 1 i del C i denna bilaga

(fordon i kategori M1) och i punkt 2 (fordon i kategorierna M2 och M3) och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

2.Kategori N: Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för varutransport.

Kategori N1: Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.

Kategori N2: Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 12 ton.

Kategori N3: Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 12 ton.

För dragfordon som utformats för att sammankopplas med en påhängsvagn eller släpkärra skall den vikt som lig- ger till grund för klassificeringen vara dragfordonets vikt i körklart skick plus den vikt som motsvarar den största statiska vertikala belastning som påhängsvagnen eller släpkärran överför till dragfordonet samt, i tillämpliga fall, den högsta vikten av dragfordonets egen last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori N anges i punkt 3 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

3.Kategori O: Släpvagnar (inkl. påhängsvagnar).

Kategori O1: Släpvagnar med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.

Kategori O2: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 0,75, men inte 3,5 ton.

Kategori O3: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 10 ton.

Kategori O4: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

För påhängsvagnar och släpkärror skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara den statiska vertikala belastning som påhängsvagnens eller släpkärrans axel/axlar överför till marken då den kopplas till dragfordonet med maximal last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori O anges i punkt 4 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

4.Terränggående fordon (symbol G)

4.1Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 skall anses som terränggående fordon om de har

—minst en framaxel och minst en bakaxel som konstruerats för samtidig drivning, inbegripet fordon som med- ger urkoppling av drivningen till en axel,

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/63

—minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion och kan köras uppför en 30-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Dessutom måste de uppfylla minst fem av följande sex krav:

—Främre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

—Bakre infallsvinkeln måste vara minst 20°.

—Rampvinkeln måste vara minst 20°.

—Markfrigången under framaxeln måste vara minst 180 mm.

—Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 180 mm.

—Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 200 mm.

4.2Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på mer än två ton och fordon i kategorierna N2, M2 och M3 med en högsta vikt på tolv ton skall anses som terränggående fordon, om alla hjulen är konstruerade för samtidig drivning

– inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel – eller om följande tre krav uppfylls:

—Minst en framaxel och minst en bakaxel är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel.

—Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

—De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

4.3Fordon i kategori M3 med en högsta vikt på mer än tolv ton eller fordon i kategori N3 skall anses som terränggå- ende fordon om hjulen är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av driv- ningen till en axel, eller om följande krav uppfylls:

—Minst hälften av hjulen drivs.

—Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

—De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

—Minst fyra av följande sex krav uppfylls:

—Främre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

—Bakre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

—Rampvinkeln måste vara minst 25°.

—Markfrigången under framaxeln måste vara minst 250 mm.

—Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 300 mm.

—Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 250 mm.

4.4Belastnings- och kontrollvillkor.

4.4.1Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 måste vara i körklart skick, dvs. försedda med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg, reservhjul och förare (se fotnot (o) i bilaga I).

L 263/64	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

4.4.2Andra motorfordon än de som anges i punkt 4.4.1 måste vara lastade med den högsta tekniskt tillåtna vikten enligt tillverkarens uppgift.

4.4.3Förmågan att klara angivna uppförslutningar (25 % och 30 %) kontrolleras genom en enkel beräkning. I undantags- fall får dock det tekniska organet begära att ett fordon av den aktuella typen tillhandahålls för en verklig provning.

4.4.4Vid mätning av främre och bakre infallsvinklarna och rampvinkeln skall hänsyn inte tas till underkörningsskydd.

4.5Definitioner och skisser av markfrigången. (Se fotnoterna (na), (nb) och (nc) i bilaga I för definition av främre och ba- kre infallsvinklarna samt rampvinkeln).

4.5.1Med ”markfrigång mellan axlarna” avses det kortaste avståndet mellan markplanet och den lägsta fasta punkten på fordonet. Fleraxlade boggier anses som en enda axel.

4.5.2Med ”markfrigång under en axel” avses avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

Ingen fast fordonsdel får sträcka sig in i det skuggade området enligt skissen. I tillämpliga fall anges markfrigången för flera axlar i placeringsordning, t.ex. 280/250/250.

4.6Kombinerad beteckning

Symbolen ”G” skall kombineras med symbolen ”M” eller ”N”. Till exempel skall ett fordon i kategori N1 som lämpar sig för att användas i terräng betecknas N1G.

5.Fordon avsedda för särskilda ändamål: Ett fordon avsett för utförande av uppgifter som kräver särskilda karosseriar- rangemang eller särskild utrustning. Denna kategori skall inbegripa rullstolsanpassade fordon.

5.1Campingbil: Ett fordon i kategori M avsett för ett särskilt ändamål konstruerat med boendemöjligheter vilket omfat- tar minst följande utrustning

— sittplatser och bord,

—sittplatser som kan göras om till sovplatser,

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/65

—matlagningsmöjligheter, och

—lagringsmöjligheter.

Denna utrustning skall vara ordentligt fastsatt i väggar, golv eller tak. Bordet kan dock vara konstruerat så att det lätt går att flytta.

5.2Bepansrade fordon: fordon avsedda för skydd av de personer eller varor som transporteras och som uppfyller krav på skottsäker pansarplåt.

5.3Ambulanser: motorfordon i kategori M avsedda för transport av sjuka eller sårade och med särskild utrustning för detta ändamål.

5.4Likbilar: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av avlidna och som har särskild utrustning för detta ändamål.

5.5Rullstolsanpassade fordon: Fordon i kategori M1 som särskilt tillverkats eller konverterats för att ha plats för en eller flera rullstolsburna personer som färdas sittande i sin rullstol/sina rullstolar.

5.6Husvagnar: Se ISO-standard 3833:1977, term nr 3.2.1.3.

5.7Mobilkranar: Ett specialfordon i kategori N3, som inte är utrustat för godstransporter, försett med en kran vars lyft- moment är minst 400 kNm.

5.8Andra fordon avsedda för särskilda ändamål: Fordon enligt definitionen i punkt 5 ovan med undantag för de fordon som nämns i punkterna 5.1–5.6.

Kodifieringar som hänför sig till ”fordon avsedda för särskilda ändamål” definieras i punkt 5 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

B.DEFINITION AV FORDONSTYP

1.Inom kategori M1 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

—tillverkare,

—tillverkarens typbeteckning,

—väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

—chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

—motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

—karosseriform (t.ex. sedan, halvkombi, kupé, cabriolet, stationsvagn, fordon avsett för flera ändamål),

—motor:

—funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

—antal cylindrar och cylinderarrangemang,

—effektskillnader på över 30 % (högsta effekt mer än 1,3 × lägsta),

—skillnader i slagvolym på mer än 20 % (största slagvolym mer än 1,2 × minsta),

L 263/66	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

—drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

—styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

Flera alternativ av följande parametrar för en och samma version får inte kombineras:

—högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last,

—slagvolym,

—högsta nettomotoreffekt,

—typ av växellåda och antal växlar,

—maximalt antal sittplatser enligt definitionen i bilaga II C.

2.Inom kategorierna M2 och M3 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

—tillverkare,

—tillverkarens typbeteckning,

—kategori,

—väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

—chassi/självbärande kaross, envåningsbuss/tvåvåningsbuss, oledad/ledad (gäller uppenbara och grundläg- gande skillnader),

—antal axlar,

—motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

—klass enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsä- tet (1) (gäller endast färdigbyggda fordon),

—i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

—motor:

—funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

—antal cylindrar och cylinderarrangemang,

—effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

—skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

—placering (frontmonterad, mittmonterad, svansmotor),

(1) EGT L 42, 13.2.2002, s. 1.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/67

—skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

—drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

—styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

3.Inom kategorierna N1, N2 och N3 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

—tillverkare,

—tillverkarens typbeteckning,

—kategori,

—väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

—chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

—antal axlar,

—motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

—typ av kaross (t.ex. flakbil/tippfordon/tankfordon/dragfordon för påhängsvagn) (gäller endast färdigbyggda fordon),

—i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

—motor:

—funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

—antal cylindrar och cylinderarrangemang,

—effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

—skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

—skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

—drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

—styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

L 263/68	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

4.Inom kategori O1, O2, O3 och O4 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

—tillverkare,

—tillverkarens typbeteckning,

—kategori,

—väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

—chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader),

—antal axlar,

—släpvagn/påhängsvagn/släpkärra,

—typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

—i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

—karosseriform (t.ex. husvagn/flakbil/tankfordon) (gäller endast färdigbyggda/avslutade fordon),

—skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

—styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet.

5.Följande gäller alla kategorier:

En fullständig identifiering av fordonet som uteslutande bygger på typ-, variant- och versionsbeteckningarna skall överensstämma med en exakt enhetlig definition av samtliga tekniska egenskaper som krävs för att fordonet skall få tas i bruk.

C.DEFINITION AV TYP AV KAROSSERI (endast för färdigbyggda/avslutade fordon)

Typ av karosseri i bilaga, I, bilaga III, del I, punkt 9.1 och i bilaga IX, punkt 37 skall anges med följande kodifiering:

1.	Personbilar (M1)
	AA Sedan	ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.1, även inklusive fordon med mer än
		fyra sidorutor.
	AB Halvkombi	Sedan (AA) med halvkombibaklucka.
	AC Stationsvagn	ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.4 (kombi)
	AD Kupé	ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.5
	AE Cabriolet	ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.6

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/69

AF Fordon avsett för flera ända- mål (multi-purpose vehicle)

Annat motorfordon än de som avses i AA-AE avsett att frakta personer och deras bagage eller tillhörigheter i samma utrymme. Om ett sådant fordon upp- fyller följande båda villkor anses det dock inte vara ett fordon i kategori M1:

i)Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6.

En ”sittplats” skall anses finnas om fordonet har ”åtkomliga” sätesförank- ringar.

”Åtkomliga” skall syfta på de sätesförankringar som kan användas. För att förhindra sätesförankringar från att vara ”åtkomliga” skall tillverkaren fysiskt förhindra deras användning, t.ex. genom att svetsa fast täckplåtar eller genom att montera någon annan typ av permanent anordning som inte kan avlägsnas med användning av normalt tillgängliga verktyg, och

ii)P–(M + N × 68) > N × 68 där:

P = högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last i kg M = vikt i kg i körklart skick

N = antal sittplatser förutom förarplatsen Detta anses inte vara ett fordon i kategori M1

2.Motorfordon i kategori M2 or M3 Fordon i klass I (se direktiv 2001/85/EG)

CA	Envåningsbuss
CB	Tvåvåningsbuss
CC	Ledad envåningsbuss
CD	Ledad tvåvåningsbuss
CE	Envånings låggolvsbuss
CF	Tvåvånings låggolvsbuss
CG	Ledad envånings låggolvsbuss
CH	Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass II (se direktiv 2001/85/EG)

CI	Envåningsbuss
CJ	Tvåvåningsbuss
CK	Ledad envåningsbuss
CL	Ledad tvåvåningsbuss
CM	Envånings låggolvsbuss
CN	Tvåvånings låggolvsbuss
CO	Ledad envånings låggolvsbuss
CP	Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass III (se direktiv 2001/85/EG)

CQ	Envåningsbuss
CR	Tvåvåningsbuss
CS	Ledad envåningsbuss
CT	Ledad tvåvåningsbuss

Fordon i klass A (se direktiv 2001/85/EG)

CU	Envåningsbuss
CV	Envånings låggolvsbuss

L 263/70	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Fordon i klass B (se direktiv 2001/85/EG)

CW Envåningsbuss

3.Motorfordon i kategori N

BA	Lastbil	Se punkt 2.1.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets
		direktiv 97/27/EG av den 22 juli 1997 om massa och dimensioner för
		vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (1).
BB	Skåpbil	Lastbil med hytten integrerad i karossen.
BC	Dragfordon för påhängsvagn	Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.
BD	Dragfordon för släpvagn	Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

—Om ett fordon i klass BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på 3 500 kg:

—har mer än 6 sittplatser förutom förarplatsen eller

—uppfyller följande båda villkor:

i)antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6 och

ii)P–(M + N × 68) ≤ N × 68

anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

—Om ett fordon i klass BA eller BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på över 3 500 kg, eller i klass BC eller BD, uppfyller ett av följande båda villkor:

i)Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är fler än 8, eller

ii)P–(M + N × 68) ≤ N × 68

anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

Se punkt 1 i del C i denna bilaga för definition av ”sittplatser”, P, M och N.

4.Fordon i kategori O

DA	Påhängsvagn	Se punkt 2.2.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG
DB	Släpvagn med dragstång	Se punkt 2.2.3 i bilaga I till direktiv 97/27/EG
DC	Släpkärra	Se punkt 2.2.4 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

5.Fordon avsedda för särskilda ändamål

SA	Campingbilar (se punkt 5.1 i bilaga II A)
SB	Bepansrade fordon (se punkt 5.2 i bilaga II A)
SC	Ambulanser (se punkt 5.3 i bilaga II A)
SD	Likbilar (se punkt 5.4 i bilaga II A)
SE	Husvagnar (se punkt 5.6 i bilaga II A)
SF	Mobilkranar (se punkt 5.7 i bilaga II A)
SG	Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (se punkt 5.8 i bilaga II A)
SH	Rullstolsanpassade fordon (se punkt 5.5 i bilaga II A)

(1) EGT L 233, 25.8.1997, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/19/EG (EUT L 79, 26.3.2003, s. 6).

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/71

BILAGA III

Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon

(På sista sidan i bilaga I finns förklaringar)

DEL I

Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara tillräckligt detaljerade och lämnas i lämplig skala på A 4-papper eller i vikt A 4-format. Eventuella foton skall vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.

A.För kategorierna M och N

0.ALLMÄNT

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ: …

0.2.1Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (b): …

0.3.1Märkningens placering: …

0.4Fordonskategori (c):

0.4.1Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5Tillverkarens namn och adress:

0.8Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

1.AlLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.3Antal axlar och hjul:

1.3.2Antal styrda axlar och deras placering:

1.3.3Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar):

1.4Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

1.6Motorns placering och montering:

1.8Styrning (höger eller vänster) (1)

1.8.1Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1)

L 263/72	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

2.MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm)

(Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.1Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.3.1Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.4Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.2För chassi med karosseri

2.4.2.1Längd (j):

2.4.2.1.1Lastytans längd:

2.4.2.2Bredd (k):

2.4.2.2.1Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3Höjd (i körklart skick) (l) vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.6Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopp- lingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verk-

tyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant):

2.7Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

2.8Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*):

2.9Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

2.11Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

2.11.1Släpvagn:

2.11.2Påhängsvagn:

2.11.3Släpkärra:

2.11.4Högsta tekniskt tillåtna tågvikt:

2.11.5Fordonet är/är inte lämpligt (1) som dragfordon (se punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG)

2.11.6Högsta vikt för obromsad släpvagn:

2.12Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/73

2.12.1på motorfordonet:

2.16Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje tek- nisk konfiguration (#)):

2.16.2Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släp-

kärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.3Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk kon- figuration (#)):

2.16.5Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfigu- ration (#)):

3.MOTOR (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel, etc. eller i kom- bination med ett annat bränsle (+)).

3.1Tillverkare:

3.1.1Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn:

3.2Förbränningsmotor

3.2.1.1Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1)

3.2.1.2Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

3.2.1.3Slagvolym (s): … cm3

3.2.1.6Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.8Maximal nettoeffekt (t): … kW vid … min-1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.9Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min–1

3.2.2Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol … (1)

3.2.2.1Oktantal, blyhaltigt:

3.2.2.2Oktantal, blyfritt:

3.2.4Bränslematning

3.2.4.1Med förgasare: ja/nej (1)

3.2.4.2Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

3.2.4.2.2Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.3Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1)

3.2.7Kylsystem (vätska/luft) (1)

3.2.8Inloppssystem

3.2.8.1Överladdare: ja/nej (1)

L 263/74	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

3.2.12Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.2Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.2Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.3Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.4Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.5Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

3.2.12.2.6Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.7Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1)

3.2.12.2.8Andra system (beskrivning och funktion):

3.2.13Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.2.15LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16Naturgasbränslesystem: ja/nej (1)

3.3Elmotor

3.3.1Typ (lindning, magnetisering): …

3.3.1.1Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2Driftspänning: … V

3.3.2Batteri

3.3.2.4Placering:

3.6.5Smörjmedelstemperatur

minimum: … K

maximum: … K

4.KRAFTÖVERFÖRING (v)

4.2Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

4.5Växellåda

4.5.1Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1)

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/75

4.6Utväxlingsförhållanden

	Intern utväxling	Slututväxling
	Intern utväxling	(förhållande mellan
	(förhållande mellan	(förhållande mellan
Växel	(förhållande mellan	varvtalet på växellådans
	motorvarvtal och varvtalet	varvtalet på växellådans	Total utväxling
	motorvarvtal och varvtalet	utgående axel och	Total utväxling
	på växellådans	utgående axel och
	på växellådans	de drivande
	utgående axel)	de drivande
	utgående axel)	hjulens varvtal)
		hjulens varvtal)

Maximivärde för CVT 1 2 3

…

Minimivärde för CVT

Backväxel

4.7Fordonets maximihastighet (km/tim) (w):

5.AXLAR

5.1Beskrivning av varje axel:

5.2Fabrikat:

5.3Typ: …

5.4Placering av lyftbar(a) axel (axlar):

5.5Placering av belastningsbar(a) axel (axlar):

6.HJULUPPHÄNGNING

6.2Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul:

6.2.1Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.2.3Luftfjädring för drivaxel(-axlar): ja/nej (1)

6.2.3.1Upphängning för drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

6.2.3.2Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning:

6.6.1Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

6.6.1.1Axlar

6.6.1.1.1Axel 1:

6.6.1.1.2Axel 2:

osv.

6.6.1.2Reservhjul, i förekommande fall:

6.6.2Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

L 263/76	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

6.6.2.1Axel 1:

6.6.2.2Axel 2:

osv.

7.STYRNING

7.2Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.3Eventuellt servosystem:

8.BROMSAR

8.5ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.9Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG):

8.11Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar:

9.KAROSSERI

9.1Typ av karosseri:

9.3Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

9.3.1Dörrarnas utformning och antal:

9.9Anordningar för indirekt sikt

9.9.1Speglar (uppgifter för varje spegel)

9.9.1.1Fabrikat

9.9.1.2EG-typgodkännandemärkning:

9.9.1.3Variant:

9.9.1.4Ritning(ar) för identifiering av spegeln som visar spegelns placering i förhållande till karosseriet:

9.9.1.5Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

9.9.1.6Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt:

9.9.1.7En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssystemet:

9.9.2Andra anordningar för indirekt sikt än speglar:

9.9.2.1Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen):

9.9.2.1.1I fråga om en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrek- tion för bländning, visningsprestanda (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, monitorns luminansomfång:

9.9.2.1.2Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installationsanvis- ningar. EG-typgodkännandemärkets läge skall anges på ritningarna.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/77

9.10Inredningsdetaljer

9.10.3Säten

9.10.3.1Antal:

9.10.3.2Placering och arrangemang:

9.10.3.2.1Antal sittplats(er):

9.10.3.2.2Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående:

9.10.4.1Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)

9.10.4.2EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.12.2Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt): (V = vänster, M = mitt, H = höger)

Krockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

Framsäten		V
Framsäten		M
		M
		H
Baksäten (1)		V
Baksäten (1)		M
		M
		H

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

9.17Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer:

9.17.4Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standard 3379:1983:

9.17.4.2Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standard 3379:1983 skall dessa tecken anges:

9.23Fotgängarskydd

9.23.1En detaljerad beskrivning skall tillhandahållas med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller kon- struktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre och yttre). Denna beskrivning bör innehålla detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som installerats.

11.KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1Klass och typ på den kopplingsanordning/de (kopplingsanordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.3Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordo- net som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen:

11.4Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar:

11.5EG-typgodkännandenummer:

12.7.1Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt)

12.7.2Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt).

L 263/78	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

13.SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET

13.1Fordonsklass (klass I, klass II, klass III, klass A, klass B):

13.1.1Chassityper där det EG-typgodkända karosseriet kan monteras (tillverkare och fordonstyp[er]):

13.3Antal passagerare (sittplats och ståplats):

13.3.1Totalt (N):

13.3.2Övre våningen (Na) (1):

13.3.3Nedre våningen (Nb) (1):

13.4Antal sittplatspassagerare

13.4.1Totalt (A):

13.4.2Övre våningen (Aa) (1):

13.4.3Nedre våningen (Ab) (1):

B.För kategori O

0.ALLMÄNT

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

0.2.1Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (b):

0.3.1Märkningens placering:

0.4Fordonskategori (c):

0.4.1Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5Tillverkarens namn och adress:

0.8Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare: …

1.ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.3Antal axlar och hjul:

1.3.2Antal styrda axlar och deras placering:

1.4Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

2.MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm)

(Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/79

2.1Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.3.1Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.4Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.2För chassi med karosseri

2.4.2.1Längd (j):

2.4.2.1.1Lastytans längd:

2.4.2.2Bredd (k):

2.4.2.2.1Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3Höjd (i körklart skick) (l) vid upphängning med nivåreglering ange normal körposition):

2.6Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopp- lingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verk-

2.6.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant):

2.7Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

2.8Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*):

2.9Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

2.12Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.2På påhängsvagnen eller släpkärran:

2.16Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolle- ras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje tek- nisk konfiguration (#)):

2.16.2Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släp-

2.16.3Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möj- liga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.5Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfigu- ration (#)):

L 263/80	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

5.AXLAR

5.1Beskrivning av varje axel:

5.2Fabrikat:

5.3Typ: …

5.4Placering av lyftbar(a) axel (axlar):

5.5Placering av belastningsbar(a) axel (axlar):

6.HJULUPPHÄNGNING

6.2Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul:

6.2.1Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.6.1Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

6.6.1.1Axlar

6.6.1.1.1Axel 1:

6.6.1.1.2Axel 2: etc.

6.6.1.2Reservhjul, i förekommande fall:

6.6.2Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1Axel 1:

6.6.2.2Axel 2:

etc.

7.STYRNING

7.2Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen:

7.2.3Eventuellt servosystem:

8.BROMSAR

8.5ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.9Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG):

9.KAROSSERI

9.1Typ av karosseri

9.17Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer:

9.17.4Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/81

9.17.4.1Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standard 3379:1983:

9.17.4.2Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standard 3779:1983 skall dessa tecken anges:

11.KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1Klass och typ på den/de kopplingsanordning (-anordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.5EG-typgodkännandenummer:

DEL II

Nedanstående schema visar tillåtna kombinationer av punkter som finns i del I och där olika alternativ angavs. För sådana punkter skall varje valt alternativ föregås av en bokstavsbeteckning som skall visa alternativ som hör ihop med respektive version.

För varje variant av fordonstypen skall ett separat schema sammanställas.

Alternativ som fritt kan kombineras inom en variant skall markeras under kolumnrubriken ”alla”.

Punkt nr	Alla	Version 1	Version 2	Osv.	Version nr

Dessa upplysningar kan presenteras med annat format eller annan utformning, förutsatt att syftet med schemat uppfylls.

Varje variant och version skall identifieras med en numerisk eller alfanumerisk kod, som även skall anges i intyget om överensstämmelse (bilaga IX) för det aktuella fordonet.

I fråga om en variant/varianter i enlighet med bilaga XI eller med artikel 20 skall tillverkaren tilldela en specialkod.

DEL III

Typgodkännandenummer

I nedanstående schema skall uppgifter lämnas om de punkter i bilaga IV eller bilaga XI som är relevanta för fordonet (***). (Samtliga relevanta godkännanden för varje punkt skall uppges.)

		Medlemsstat eller för-	Utvidgning
Område	Typgodkännandenum-	dragsslutande part (+)	Utvidgning
	Typgodkännandenum-	dragsslutande part (+)	av godkännandet	Variant(er)/Version(er)
	mer	som utfärdat	av godkännandet	Variant(er)/Version(er)
	mer	som utfärdat	(datum)
		typgodkännandet (++)	(datum)
		typgodkännandet (++)

(+) Fördragsslutande parter till 1958 års reviderade överenskommelse. (++) Skall anges om uppgiften inte framgår av typgodkännandenumret.

Underskrift:

Befattning:

Datum:

L 263/82	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

BILAGA IV

Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon

DEL I

Förteckning över rättsakter

(I förekommande fall med beaktande av räckvidd och senaste ändring av var och en av nedanstående rättsakter. När det gäller föreskrifter från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) avser hänvisningen till rättsakten den relevanta serien av ändringar till de FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till.)

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

Ljudnivåer

70/157/EEG

L 42, 23.2.1970, s. 16

Avgaser

70/220/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 1

Bränsletankar/bakre

70/221/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 23

X (5)

underkörningsskydd

Utrymme för bakre

70/222/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 25

registreringsskylt

Styrkraft

70/311/EEG

L 133, 18.6.1970,

s. 10

Dörrlås och dörrgång-

70/387/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 5

järn

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

L 176, 10.8.1970,

s. 12

Anordningar för indirekt

2003/97/EG (8)

L 25, 29.1.2004, s. 1

sikt

Bromsutrustning

71/320/EEG

L 202, 6.9.1971, s. 37

Radioavstörning

72/245/EEG

L 152, 6.7.1972, s. 15

Föroreningar från diesel-

72/306/EEG

L 190, 20.8.1972, s. 1

motorer

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 2

Stöldskydd

74/61/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 22

Sammanstötningsskydd

74/297/EEG

L 165, 20.6.1974,

för styrmekanismen

s. 16

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

L 221, 12.8.1974, s. 1

Utskjutande delar

74/483/EEG

L 256, 2.10.1974, s. 4

Hastighetsmätare och

75/443/EEG

L 196, 26.7.1975, s. 1

backväxel

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 1

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 6

9.10.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/83

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

Belysnings- och ljussig-

76/756/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 1

nalanordningarnas

installering

Reflexanordningar

76/757/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 32

Breddmarkeringslyktor,

76/758/EEG

L 262, 27.9.1976,

främre sidopositionslyk-

s. 54

tor, bakre sidopositions-

lyktor, stopplyktor och

varsellyktor

Körriktningsvisare

76/759/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 71

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 85

Huvudstrålkastare

76/761/EEG

L 262, 27.9.1976,

(inklusive glödlampor)

s. 96

Främre dimljus

76/762/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 122

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

L 145, 13.6.1977,

s. 41

Bakre dimljus

77/538/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 60

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 72

Parkeringsljus

77/540/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 83

Bilbälten och fasthåll-

77/541/EEG

L 220, 29.8.1977,

ningsanordningar

s. 95

Siktfält framåt

77/649/EEG

L 267, 19.10.1977,

s. 1

Märkning av manöveror-

78/316/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 3

gan

Avfrostnings-/

78/317/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 27

(1)

avimningsanordningar

Vindrutetorkare och

78/318/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 49

(2)

vindrutespolare

Värmesystem

2001/56/EG

L 292, 9.11.2001,

s. 21

Hjulskydd

78/549/EEG

L 168, 26.6.1978,

s. 45

Huvudstöd

78/932/EEG

L 325, 20.11.1978,

s. 1

CO2-utsläpp/

80/1268/EEG

L 375, 31.12.1980,

bränsleförbrukning

s. 36

Motoreffekt

80/1269/EEG

L 375, 31.12.1980,

s. 46

Gasformiga föroreningar

88/77/EEG

L 36, 9.2.1988, s. 33

från dieselmotorer

Sidoskydd

89/297/EEG

L 124, 5.5.1989, s. 1

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

L 103, 23.4.1991, s. 5

Mått och vikter

92/21/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 1

(personbilar)

L 263/84

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

Säkerhetsglas

92/22/EEG

L 129, 14.5.1992,

s. 11

Däck

92/23/EEG

L 129, 14.5.1992,

s. 95

Hastighetsbegränsande

92/24/EEG

L 129, 14.5.1992,

anordningar

s. 154

Mått och vikter

97/27/EG

L 233, 28.8.1997, s. 1

(för andra fordon än de

som avses i punkt 44)

Utskjutande delar på

92/114/EEG

L 409, 31.12.1992,

förarhytter

s. 17

Kopplingsanordningar

94/20/EG

L 195, 29.7.1994, s. 1

X (3)

Brandfarlighet

95/28/EG

L 281, 23.11.1995,

s. 1

Bussar

2001/85/EG

L 42, 13.2.2002, s. 1

och långfärdsbussar

Frontalkollision

96/79/EG

L 18, 21.1.1997, s. 7

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

L 169, 8.7.1996, s. 1

Fordon avsedda för

98/91/EG

L 11, 16.1.1999, s. 25

X (4)

transport av farligt gods

Främre

2000/40/EG

L 203, 10.8.2000, s. 9

underkörningsskydd

Fotgängarskydd

2003/102/EG

L 321, 6.12.2003,

X (6)

X (6) (7)

s. 15

Tillämpliga rättsakter.

(1)

Fordon i denna kategorin skall utrustas med en anordning för avfrostning och avimning av vindrutan med tillräcklig kapacitet.

(2)

Fordon i denna kategorin skall utrustas med vindrutetorkare och vindrutespolare med tillräcklig kapacitet.

(3)

Kraven i direktiv 94/20/EG gäller endast fordon som är försedda med kopplingsanordning.

(4)

Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

(5)

I väntan på att relevanta ändringar i direktiv 70/221/EEG skall antas för att även LPG- och CNG-tankar skall omfattas, krävs för LPG- eller CNG-fordon fordonsgodkän-

nande i enlighet med FN/ECE-föreskrift 67–01 eller 110.

(6)

Med en högsta totalvikt på 2,5 ton.

(7)

Som bygger på fordon i kategori M1.

(8)

Fram till och med de datum som avses i artikel 2 i direktiv 2003/97/EG skall godkännanden som har beviljats i enlighet med direktiv 71/127/EEG förbli giltiga för

typgodkännande för hela fordon.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/85

Tillägg

Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till katego-

ri M1 och tillverkas i små serier

(I förekommande fall med beaktande av senaste ändring av vart och ett av nedanstående särdirektiv)

	Område	Rättsakt	EGT/EUT	M1

1	Ljudnivå	70/157/EEG	L 42, 23.2.1970, s. 16	A

2	Avgaser (med undantag för alla	70/220/EEG	L 76, 6.4.1970, s. 1	A
	krav som gäller omborddiagnos
	[OBD])

3	Bränsletankar/bakre	70/221/EEG	L 76, 6.4.1970, s. 23	B
	underkörningsskydd

4	Utrymme för bakre registrerings-	70/222/EEG	L 76, 6.4.1970, s. 25	B
	skylt

5	Styrkraft	70/311/EEG	L 133, 18.6.1970, s. 10	C

6	Dörrlås och dörrgångjärn	70/387/EEG	L 176, 10.8.1970, s. 5	C

7	Ljudsignalanordningar	70/388/EEG	L 176, 10.8.1970, s. 12	B

8	Anordningar för indirekt sikt	2003/97/EG (5)	L 25, 29.1.2004, s. 1	X (2)
				B (4)

9	Bromsutrustning	71/320/EEG	L 202, 6.9.1971, s. 37	A

10	Radioavstörning	72/245/EEG	L 152, 6.7.1972, s. 15	A (1)
				C (3)

11	Föroreningar från dieselmotorer	72/306/EEG	L 190, 20.8.1972, s. 1	A

12	Inredningsdetaljer	74/60/EEG	L 38, 11.2.1974, s. 2	C

13	Stöldskydd	74/61/EEG	L 38, 11.2.1974, s. 22	A

14	Sammanstötningsskydd för styr-	74/297/EEG	L 165, 20.6.1974, s. 16	C
	mekanismen

15	Sätenas hållfasthet	74/408/EEG	L 221, 12.8.1974, s. 1	C

16	Utskjutande delar	74/483/EEG	L 266, 2.10.1974, s. 4	C

17	Hastighetsmätare och backväxel	75/443/EEG	L 196, 26.7.1975, s. 1	B

18	Föreskrivna skyltar	76/114/EEG	L 24, 30.1.1976, s. 1	B

19	Förankring av bilbälten	76/115/EEG	L 24, 30.1.1976, s. 6	B

20	Belysnings- och ljussignalanord-	76/756/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 1	B
	ningarnas installering

21	Reflexanordningar	76/757/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 32	X

22	Breddmarkeringslyktor, främre	76/758/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 54	X
	sidopositionslyktor, bakre sidopo-
	sitionslyktor, stopplyktor och
	varsellyktor

23	Körriktningsvisare	76/759/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 71	X

24	Bakre skyltlyktor	76/760/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 85	X

25	Huvudstrålkastare (inklusive glöd-	76/761/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 96	X
	lampor)

26	Främre dimljus	76/762/EEG	L 262, 27.9.1976, s. 122	X

27	Bogseringsanordningar	77/389/EEG	L 145, 13.6.1977, s. 41	B

28	Bakre dimljus	77/538/EEG	L 220, 29.8.1977, s. 60	X

29	Backningsstrålkastare	77/539/EEG	L 220, 29.8.1977, s. 72	X

30	Parkeringsljus	77/540/EEG	L 220, 29.8.1977, s. 83	X

31	Bilbälten	77/541/EEG	L 220, 29.8.1977, s. 95	A (2)
	och fasthållningsanordningar			B (4)

L 263/86	SV			Europeiska unionens officiella tidning			9.10.2007


			Område		Rättsakt	EGT/EUT	M1

32		Siktfält framåt			77/649/EEG	L 267, 19.10.1977, s. 1	A

33		Märkning av manöverorgan			78/316/EEG	L 81, 28.3.1978, s. 3	X

34		Avfrostnings-/			78/317/EEG	L 81, 28.3.1978, s. 27	C
		avimningsanordningar

35		Vindrutetorkare			78/318/EEG	L 81, 28.3.1978, s. 49	C
		och vindrutespolare

36		Värmesystem			2001/56/EG	L 292, 9.11.2001, s. 21	C

37		Hjulskydd			78/549/EEG	L 168, 26.6.1978, s. 45	B

39		Bränsleförbrukning			80/1268/EEG	L 375, 31.12.1980, s. 36	A

40		Motoreffekt			80/1269/EEG	L 375, 31.12.1980, s. 46	C

41		Gasformiga föroreningar			88/77/EEG	L 36, 9.2.1988, s. 33	A
		från dieselmotorer

44		Mått och vikter (personbilar)			92/21/EEG	L 129, 14.5.1992, s. 1	C

45		Säkerhetsglas			92/22/EEG	L 129, 14.5.1992, s. 11	X (2)
							B (4)

46		Däck			92/23/EEG	L 129, 14.5.1992, s. 95	X (2)
							B (4)

50		Kopplingsanordningar			94/20/EG	L 195, 29.7.1994, s. 1	X (2)
							A (4)

53		Frontalkollision			96/79/EG	L 18, 21.1.1997, s. 7	Ej tillämpligt

54		Sidokollisionsskydd			96/27/EG	L 169, 8.7.1996, s. 1	Ej tillämpligt

58		Fotgängarskydd			2003/102/EG	L 321, 6.12.2003, s. 15	Ej tillämpligt

(1) Elektronisk underenhet.

(2) Komponent.

(3) Fordon.

(4) Installationsanvisningar.

(5) Till och med den 26 januari 2006 kan godkännanden enligt direktiv 71/127/EEG godtas som alternativ. Symbol

X:Fullständig överensstämmelse med direktivet krävs; EG-typgodkännandeintyg skall utfärdas; produktionsöverensstämmelse skall säkerställas.

A:Inga undantag förutom de som anges i särdirektivet. Typgodkännandeintyg och typgodkännandemärke krävs inte. Provnings- rapporter skall sammanställas av en anmäld teknisk tjänst.

B:De tekniska föreskrifterna i särdirektivet skall iakttas. De provningar som föreskrivs enligt direktivet skall vara fullständigt utförda; om godkännandemyndigheten är införstådd med detta får dessa utföras av tillverkaren själv; han kan få tillstånd att utfärda den tekniska rapporten; något typgodkännandeintyg behöver inte utfärdas och typgodkännande krävs inte.

C:Tillverkaren skall visa för godkännandemyndigheten att de väsentliga kraven i särdirektivet har iakttagits.

Ej tillämpligt: Denna rättsakt är inte tillämplig (inga krav).

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/87

DEL II

När hänvisning sker till ett särdirektiv eller en förordning, skall ett godkännande som utfärdats i enlighet med följande FN/ECE-föreskrifter (med hänsyn tagen till räckvidden (1) och till ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som är förtecknade nedan) erkännas som alternativ till ett EG-typgodkännande som beviljats i enlighet med relevant särdirektiv eller förord- ning i tabellen i del I.

Dessa FN/ECE-föreskrifter har gemenskapen anslutit sig till i egenskap av avtalsslutande part till FN:s ekonomiska kommis- sion för Europa ”1958 års reviderade Genève-avtal” genom rådets beslut 97/836/EG, eller efterföljande rådsbeslut i enlig- het med artikel 3.3 i det beslutet.

Alla ytterligare ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som anges nedan skall anses vara likvärdiga, i enlighet med det gemen- skapsbeslut som avses i artikel 4.2 i beslut 97/836/EG (++).

	Område	FN-ECE-föreskrift i sin	Ändringsserie
	Område	grundversion, nr	Ändringsserie
		grundversion, nr

1.	Ljudnivåer	51	02

1.	Reservljuddämparsystem	59	00

2.	Avgaser	83	03

2.	Ersättningskatalysator	103	00

3.	Bakre underkörningsskydd	58	01

3.	Bränsletankar	34	01

3.	Bränsletankar	67	01

3.	Bränsletankar	110	00

5.	Styrkraft	79	01

6.	Dörrlås och dörrgångjärn	11	02

7.	Ljudsignalanordningar	28	00

8.	Backspeglar	46	01

8A.	Anordningar för indirekt sikt	46	02

9.	Bromsutrustning	13	09

9.	Bromsutrustning	13H	00

9.	Bromsar (bromsbelägg)	90	01

10.	Radioavstörning	10	02

11.	Föroreningar från dieselmotorer	24	03

12.	Inredningsdetaljer	21	01

13.	Stöldskydd	18	02

13.	Startspärr	97	00

13.	Larmsystem	97	00

13.	Skydd mot obehörig användning	116	00

14.	Sammanstötningsskydd för styrmekanismen	12	03

15.	Sätenas hållfasthet	17	06

15.	Sätenas hållfasthet (bussar och långfärdsbussar)	80	01

16.	Utskjutande delar	26	02

17.	Hastighetsmätare	39	00

19.	Förankring av bilbälten	14	04

20.	Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering	48	01

21.	Reflexanordningar	3	02

22.	Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre	7	02
	sidopositionslyktor och stopplyktor

(1) Om särdirektiven eller förordningarna innehåller monteringsföreskrifter, gäller dessa även för komponenter och separata tekniska enhe- ter som godkänts enligt FN/ECE-föreskrifterna.

(++) För senare ändringar, se UN/ECE TRANS/WP.29/343 i dess senaste version.

L 263/88		SV		Europeiska unionens officiella tidning		9.10.2007


			Område		FN-ECE-föreskrift i sin	Ändringsserie
			Område		grundversion, nr	Ändringsserie
					grundversion, nr

22.		Varselljus			87	00

22.		Sidopositionslyktor			91	00

23.		Körriktningsvisare			6	01

24.		Bakre skyltlyktor			4	00

	25.	Huvudstrålkastare (R2 och HS1)			1	01
25.		Sealed beam-strålkastare			5	02

	25.	Strålkastare (H1, H2, H3, HB3, HB4, H7, och/eller H8)			8	04
25.		Strålkastare (H4)			20	02

25.		Sealed beam-strålkastare (halogen)			31	02

25.		Glödlampor för användning i godkända lampenheter			37	03

25.		Strålkastare med gasurladdningslampor			98	00

25.		Gasurladdningslampa för användning i godkända gasur-			99	00
		laddningslampenheter

26.		Främre dimljus			19	02

28.		Bakre dimljus			38	00

29.		Backningsstrålkastare			23	00

30.		Parkeringsljus			77	00

31.		Bilbälten och fasthållningsanordningar			16	04

31.		Fasthållningsanordningar för barn			44	03

38.		Huvudstöd (i kombination med säten)			17	06

38.		Huvudstöd			25	04

39.		Bränsleförbrukning			101	00

40.		Motoreffekt			85	00

41.		Gasformiga föroreningar från dieselmotorer			49	02

42.		Sidoskydd			73	00

45.		Säkerhetsglas			43	00

46.		Däck, motorfordon och släpfordon till dessa			30	02

46.		Däck, fordon i nyttotrafik och släpfordon till dessa			54	00

46.		Nödreservhjul/däck			64	00

46.		Rulljud			117	00

47.		Hastighetsbegränsande anordningar			89	00

50.		Kopplingsanordningar			55	01

51.		Brandfarlighet			118	00

52.		Karosseristommens hållfasthet (bussar)			66	00

53.		Frontalkollision			94	01

54.		Sidokollision			95	02

55.		Främre underkörningsskydd			93	00

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/89

BILAGA V

Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon

1.Vid ansökan om typgodkännande för hela fordon skall EG-typgodkännandemyndigheten

a)kontrollera att samtliga EG-typgodkännandeintyg som har utfärdats i enlighet med de rättsakter som gäller för typgodkännande av fordon omfattar fordonstypen och överensstämmer med de angivna kraven,

b)granska dokumentationen för att förvissa sig om att de specifikationer och uppgifter om fordonet som ingår i del I av informationsdokumentet för fordonet finns med i det tekniska underlaget och EG-typgodkännandeintygen i fråga om de tillämpliga rättsakterna samt, om en punkt i del I av informationsdokumentet saknas i det tekniska underlag som upprättats i enlighet med en rättsakt, kontrollera att den aktuella delen eller egenskapen motsvarar uppgifterna i underlaget,

c)på ett urval fordon av den typ ansökan gäller utföra, eller låta utföra, kontroller av fordonens delar och system för att kontrollera att fordonet (eller fordonen) tillverkats i enlighet med de relevanta uppgifterna i det bestyrkta tekniska underlaget med avseende på tillämpliga EG-typgodkännandeintyg,

d)i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av separata tekniska enheter,

e)i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1 och 2 i del I i bilaga IV finns.

2.Det antal fordon som skall kontrolleras enligt punkt 1 c skall vara tillräckligt stort för att möjliggöra en tillfredsstäl- lande kontroll av de olika kombinationer ansökan gäller på följande punkter:

Fordonskategori	M1	M2	M3	N1	N2	N3	O1	O2	O3	O4

Kriterium

Motor	X	X	X	X	X	X	—	—	—	—

Växellåda	X	X	X	X	X	X	—	—	—	—

Antal axlar	—	X	X	X	X	X	X	X	X	X

Drivaxlar (antal, placering,	X	X	X	X	X	X	—	—	—	—
koppling till andra axlar)

Styraxlar (antal och placering)	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X

Utformning av karosseriet	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X

Antal dörrar	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X

Höger- eller vänsterstyrd	X	X	X	X	X	X	—	—	—	—

Antal säten	X	X	X	X	X	X	—	—	—	—

Utrustningens omfattning	X	X	X	X	X	X	—	—	—	—

3.Om det saknas godkännandeintyg för någon av de tillämpliga rättsakterna, skall EG-typgodkännandemyndigheten

a)ordna så att de nödvändiga provningar och kontroller som föreskrivs i de tillämpliga rättsakterna genomförs,

b)kontrollera att fordonet motsvarar uppgifterna i informationsdokumenten om fordonet och de tekniska kraven i varje tillämplig rättsakt,

c)i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av separata tekniska enheter,

d)i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1 och 2 i del I i bilaga IV finns.

L 263/90	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Tillägg 1

Standarder som de enheter som avses i artikel 41 skall uppfylla

1.Verksamhet som rör provning för typgodkännande som skall utföras i enlighet med de rättsakter som förtecknas i bi- laga IV till detta direktiv:

1.1Kategori A (provningar som har genomförts i egna lokaler):

EN ISO/IEC 17025:2005 om allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.

En teknisk tjänst utnämnd för verksamhet inom kategori A får utföra eller övervaka de provningar som avses i de rättsakter för vilka den har utnämnts i en tillverkares eller en tredje parts lokaler.

1.2Kategori B (övervakning av provningar som utförs i tillverkarens lokaler eller i en tredje parts lokaler): EN ISO/IEC 17020: 2004 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av kontrollorgan.

Den tekniska tjänsten skall, innan den utför eller övervakar en eventuell provning i en tillverkares eller en tredje parts lokaler, kontrollera att provningsanläggningarna och mätinstrumenten uppfyller de relevanta kraven enligt den stan- dard som avses i punkt 1.1.

2.Verksamhet som rör produktionsöverensstämmelse.

2.1Kategori C (förfarande för den inledande bedömningen och övervakning av tillverkarens kvalitetsstyrningssystem): EN 45012:1998 om allmänna krav på organ som bedömer och certifierar/registrerar kvalitetssystem.

2.2Kategori D (kontroll eller provning av produktionsexemplar eller övervakning av denna):

EN ISO/IEC 17020:2004 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av kontrollorgan.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/91

Tillägg 2

Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

1.SYFTET MED DETTA TILLÄGG

1.1I detta tillägg fastställs de villkor enligt vilka bedömningen av de tekniska tjänsterna bör utföras av den behöriga myndighet som avses i artikel 42 i detta direktiv.

1.2Dessa krav skall efter nödvändig anpassning gälla alla tekniska tjänster, oberoende av deras rättsliga status (obero- ende organisation, tillverkare eller godkännandemyndighet som agerar som teknisk tjänst).

2.BEDÖMNINGSPRINCIPER

Bedömning grundar sig på ett antal principer:

—Oberoende som utgör grund för slutsatsernas opartiskhet och objektivitet.

—En metod som grundas på belägg och som garanterar tillförlitliga och reproducerbara slutsatser.

Bedömarna skall visa pålitlighet och integritet och iaktta konfidentialitet och diskretion. De skall sanningsenligt och noggrant rapportera sina resultat och slutsatser.

3.KRAV PÅ BEDÖMARNAS KUNSKAPER

3.1Bedömningarna får utföras endast av bedömare med den tekniska och administrativa kunskap som är nödvändig för uppdraget.

3.2Bedömarna skall ha utbildats särkilt för bedömningen. De skall dessutom ha de särskilda kunskaper som rör det tekniska område på vilket den tekniska tjänsten kommer att bedriva sin verksamhet.

3.3Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 3.1 och 3.2 skall den bedömning som avses i artikel 42.4 utfö- ras av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms.

4.ANSÖKAN OM ATT UTSES

4.1En vederbörligen bemyndigad företrädare för den ansökande tekniska tjänsten skall göra en formell ansökan till den behöriga myndigheten med följande innehåll:

a)Allmän beskrivning av den tekniska tjänsten, inklusive bolagsenhet, namn, adresser, rättslig status samt perso- nella och tekniska resurser.

b)Allmän information om den tekniska tjänsten, till exempel dess verksamhet, ställning i en eventuellt större bolagsenhet och adresser till alla dess anläggningar som skall omfattas av utnämningen.

c)En överenskommelse om att uppfylla kraven för att utses och den tekniska tjänstens andra åligganden enligt de berörda direktiven.

d)En beskrivning av de tjänster för bedömning av överensstämmelse som den tekniska tjänsten utför inom ramen för de tillämpliga direktiven och en förteckning över de direktiv för vilka den tekniska tjänsten ansöker om att utses, inklusive, i förekommande fall, gränsen för kompetensen.

e)En kopia av den tekniska tjänstens kvalitetshandbok.

4.2Den behöriga myndigheten skall kontrollera att den tekniska tjänstens information är tillräcklig.

L 263/92	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

5.ÖVERSYN AV RESURSERNA

Den behöriga myndigheten skall se över sin förmåga att bedöma den tekniska tjänsten med avseende på dess egen policy, dess kompetens och tillgången på lämpliga bedömare och experter.

6.UTLÄGGANDE AV BEDÖMNING PÅ ENTREPRENAD

6.1Den behöriga myndigheten får lägga ut delar av bedömningen på entreprenad till någon annan utseendemyndighet eller ansöka om hjälp från tekniska experter från andra behöriga myndigheter. Underentreprenörerna och exper- terna skall godtas av den ansökande tekniska tjänsten.

6.2Den behöriga myndigheten skall beakta ackrediteringsbevis med relevant omfattning för att komplettera sin sam- lade bedömning av den tekniska tjänsten.

7.FÖRBEREDELSE INFÖR BEDÖMNING

7.1Den behöriga myndigheten skall formellt tillsätta en bedömningsgrupp. Myndigheten skall se till att lämplig sak- kunskap finns tillgänglig för varje uppdrag. I synnerhet skall gruppen i sin helhet

a)ha tillräckliga kunskaper för det specifika område som ansökan om att utses gäller och

b)ha tillräckliga kunskaper för att göra en tillförlitlig bedömning av den tekniska tjänstens kompetens för den verksamhet för vilken den utses.

7.2Den behöriga myndigheten skall tydligt definiera bedömningsgruppens uppdrag. Bedömningsgruppens uppgift är att se över de dokument som har samlats in från den ansökande tekniska tjänsten och att utföra bedömningen på plats.

7.3Den behöriga myndigheten skall, tillsammans med den tekniska tjänsten och den bedömningsgrupp som tillsatts, komma överens om tidpunkt och tidsplan för bedömningen. Det åligger emellertid den behöriga myndigheten att försöka hitta en tidpunkt som överensstämmer med planen för övervakning och förnyad bedömning.

7.4Den behöriga myndigheten skall se till att bedömningsguppen förses med lämpliga kriteriedokument, tidigare bedömningsprotokoll samt relevanta dokument och protokoll från den tekniska tjänsten.

8.BEDÖMNING PÅ PLATS

Bedömningsgruppen skall utföra bedömningen av den tekniska tjänsten i dess lokaler där en eller flera huvudverk- samheter bedrivs och skall i förekommande fall inspektera andra utvalda lokaliteter där den tekniska tjänsten har verksamhet.

9.RESULTATANALYS OCH BEDÖMNINGSRAPPORT

9.1Bedömningsgruppen skall analysera all relevant information och alla belägg som har samlats in under undersök- ningen av dokument och protokoll samt bedömningen på plats. Denna analys skall vara tillräcklig för att gruppen skall kunna bedöma den tekniska tjänstens kompetens och huruvida den uppfyller kraven för att utses.

9.2Den behöriga myndighetens rapportförfaranden skall uppfylla följande krav.

9.2.1Ett möte skall äga rum mellan bedömningsgruppen och den tekniska tjänsten innan gruppen lämnar platsen. Vid detta möte skall bedömningsgruppen lämna en skriftlig och/eller muntlig rapport om analysresultatet. Den tek- niska tjänsten skall få tillfälle att ställa frågor om resultatet, även i fråga om bristande överensstämmelse, om sådan finns, och grunden för denna.

9.2.2En skriftlig rapport om bedömningsresultatet skall snarast läggas fram för den tekniska tjänsten. Denna bedöm- ningsrapport skall innehålla kommentarer om kompetens och överensstämmelse och skall ange eventuella brister i överensstämmelse som skall åtgärdas för att uppfylla alla krav för att utses.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/93

9.2.3Den tekniska tjänsten skall erbjudas att kommentera bedömningsrapporten och beskriva de specifika åtgärder som har vidtagits eller som, inom en fastställd tid, planeras för att åtgärda eventuella konstaterade brister i överensstämmelse.

9.3Den behöriga myndigheten skall se till att den tekniska tjänstens insatser för att åtgärda brister i överensstämmelse undersöks för att konstatera om åtgärderna verkar vara tillräckliga och har haft effekt. Om den tekniska tjänstens insatser anses otillräckliga skall ytterligare information begäras. Dessutom kan krav ställas på belägg för att åtgär- derna faktiskt har genomförts eller kan en uppföljningsbedömning utföras för att kontrollera att korrigeringarna faktiskt genomförts.

9.4Bedömningsrapporten skall minst omfatta följande:

a)Den tekniska tjänstens unika identitet.

b)Tidpunkt(er) för bedömningen på plats.

c)Namn på den/de bedömare och/eller experter som har deltagit i bedömningen.

d)Samtliga bedömda lokalers unika identitet.

e)Det område som bedömts och för vilket den sökande föreslås bli utsedd.

f)En redogörelse för effektiviteten i den inre organisation och de förfaranden som den tekniska tjänsten har antagit för att inge förtroende för sin kompetens på grundval av dess förmåga att uppfylla kraven för att utses.

g)Information om hur alla brister i överensstämmelse har åtgärdats.

h)En rekommendation om huruvida den sökande bör utses eller bekräftas som teknisk tjänst och i så fall det område den utsetts för.

10.BEVILJANDE/BEKRÄFTELSE AV UTSEENDE

10.1Godkännandemyndigheten skall utan onödigt dröjsmål fatta beslut om den skall bevilja, bekräfta eller förlänga utse- endet på grundval av rapporten/rapporterna och annan relevant information.

10.2Godkännandemyndigheten skall ge den tekniska tjänsten ett intyg. I intyget skall följande fastställas:

a)Godkännandemyndighetens identitet och logo.

b)Den utsedda tekniska tjänstens unika identitet.

c)Den faktiska tidpunkt då tjänsten utsågs och för hur lång tid den utsågs.

d)En kortfattad beskrivning av eller en hänvisning till det område tjänsten utsetts för (tillämpliga direktiv, för- ordningar eller delar av dem).

e)En redogörelse för överensstämmelse och hänvisning till detta direktiv.

11.FÖRNYAD BEDÖMNING OCH ÖVERVAKNING

11.1Förnyad bedömning liknar en första bedömning förutom att erfarenheter från föregående bedömningar skall beak- tas. Bedömning genom övervakning på plats är mindre omfattande än förnyade bedömningar.

11.2Den behöriga myndigheten skall upprätta sin plan för förnyad bedömning och övervakning av varje utsedd teknisk tjänst så att representativa prov på det område tjänsten utsetts för regelbundet bedöms.

Intervallen mellan bedömningarna på plats, antingen förnyad bedömning eller övervakning, beror på den stabilitet som den tekniska tjänsten har visat prov på.

L 263/94	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

11.3När brister i överensstämmelse konstateras under en övervakning eller förnyad bedömning skall den behöriga myn- digheten fastställa strikta tidsgränser för de korrigerande åtgärder som skall vidtas.

11.4Om de korrigerande eller förbättrande åtgärderna inte har vidtagits inom den överenskomna tidsramen eller bedöms otillräckliga skall den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, till exempel utföra ytterligare en bedömning och tillfälligt eller slutgiltigt återkalla tillståndet för en eller flera av de verksamheter för vilka den tekniska tjänsten har utsetts.

11.5Om den behöriga myndigheten beslutar att tillfälligt eller slutgiltigt återkalla en teknisk tjänsts tillstånd skall den meddela den senare genom rekommenderat brev. Under alla förhållanden skall den behöriga myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i den verksamhet som den tekniska tjänsten redan bedriver.

12.REGISTER ÖVER UTSEDDA TEKNISKA TJÄNSTER

12.1Den behöriga myndigheten skall föra register över tekniska tjänster för att visa att kraven för att utses, inklusive kompetens, faktiskt har uppfyllts.

12.2Den behöriga myndigheten skall säkerställa sekretessen för registren över tekniska tjänster.

12.3Register över tekniska tjänster skall minst omfatta följande:

a)Relevant korrespondens.

b)Protokoll och rapporter från bedömningen.

c)Kopior av intyg på att en tjänst utsetts.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/95

BILAGA VI

MALL A

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens

stämpel

Meddelande om: EG-typgodkännande (1) utvidgning av EG-typgodkännande (1) vägrat EG-typgodkännande (1) återkallat EG-typgodkännande (1)

Av en typ av: färdigbyggt fordon (1) etappvis färdigbyggt fordon (1) icke färdigbyggt fordon (1)

fordon av färdigbyggda och icke färdigbyggda varianter (1)

fordon av etappvis färdigbyggda och icke färdigbyggda varianter (1)

med avseende på direktiv 2007/46/EG, senast ändrat genom direktiv …/…/EG

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

0.2.1 Varumärke(n) (2):

0.3Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet:

0.3.1 Märkningens placering:

0.4Fordonskategori (3):

0.5Namn på och adress till tillverkaren av det färdigbyggda fordonet (1):

Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet (1) (4):

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1) (4):

Namn på och adress till tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet (1) (4):

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om denna uppgift inte är tillgänglig vid beviljandet av typgodkännandet, skall den kompletteras senast när fordonet släpps ut på mark- naden.

(3) Enligt bilaga II A.

(4) Se s. 2.

L 263/96	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

0.8Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

Jag intygar härmed att tillverkarens beskrivning i bifogade dokument med upplysningar om det ovan angivna fordonet/fordonen (varav EG-typgodkännandemyndigheten har tagit ut ett prov/prover som tillverkaren har tillhandahållit som prototyp/er/för fordonstypen) är riktig och att de bifogade provningsresultaten gäller denna fordonstyp.

1.För färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon/varianter (1):

Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (1) de tekniska kraven i samtliga tillämpliga rättsakter enligt föreskrifterna i bilaga IV och bilaga XI (1) (2) till direktiv 2007/46/EG.

2.För icke färdigbyggda fordon/varianter (1):

Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (1) de tekniska kraven i de rättsakter som finns förtecknade i tabellen på sidan 2.

3.Godkännandet beviljas/vägras/återkallas (1).

4.Godkännandet beviljas i enlighet med artikel 20 och giltigheten för godkännande är således begränsad till dag/månad/år.

(Ort)	(Underskrift)	(Datum)
Bilagor:	Tekniskt underlag.

Provningsresultat (se bilaga VIII).

Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som har befogenhet att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i företaget

Anm.: Om denna mall används för typgodkännande enligt artikel 20, 22 eller 23, får rubriken ”EG-typgodkännandeintyg för fordon” endast användas

—då kommissionen, i det fall som avses i artikel 20, har beslutat att tillåta medlemsstaten att bevilja ett typgodkännande i enlighet med detta direktiv,

—för fordon i kategori M1 som är typgodkända enligt det förfarande som anges i artikel 22.

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG FÖR FORDON

Sida 2

Detta EG-typgodkännande grundas på, i fråga om icke färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon eller varianter, föl- jande godkännande(n) av icke färdigbyggda fordon:

Etapp 1: Tillverkare av grundfordonet:

EG-typgodkännandenummer:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Se s. 2.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/97

Datum:

Tillämpligt på varianter:

Etapp 2: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

Etapp 3: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

I de fall som godkännandet omfattar en eller flera icke färdigbyggda varianter skall de varianter som är färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda anges.

Färdigbyggda/etappvis färdigbyggda varianter:

Förteckning över krav som är tillämpliga på den godkända icke färdigbyggda fordonstypen eller varianten. (Efter vad som är tillämpligt, med beaktande av räckvidd och senaste ändring för var och en av nedan angivna rättsakter.)

Punkt	Område	Rättsakt	Senast ändrat	Tillämpligt på varianter

(Ange endast de ämnen för vilka det finns ett EG-typgodkännande.)

I fråga om fordon avsedda för särskilda ändamål, beviljade undantag eller särskilda bestämmelser som tillämpas i enlighet med bilaga XI och undantag som beviljats i enlighet med artikel 20.

Rättsakt	Punkt	Typ av godkännande och form	Tillämpligt på varianter
Rättsakt	Punkt	av undantag	Tillämpligt på varianter
		av undantag

L 263/98	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Tillägg

Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med

(skall fyllas i endast vid typgodkännande enligt artikel 6.3)

	Område	Rättsakt (1)	Ändrad genom	Tillämplig på varianter

1.	Ljudnivåer	70/157/EEG

2.	Avgaser	70/220/EEG

3.	Bränsletankar/bakre underkörningsskydd	70/221/EEG

4.	Utrymme för bakre registreringsskylt	70/222/EEG

5.	Styrkraft	70/311/EEG

6.	Dörrlås och dörrgångjärn	70/387/EEG

7.	Ljudsignalanordningar	70/388/EEG

8.	Backspeglar	71/127/EEG

8A.	Anordningar för indirekt sikt	2003/97/EG

9.	Bromsutrustning	71/320/EEG

10.	Radioavstörning	72/245/EEG

11.	Föroreningar från dieselmotorer	72/306/EEG

12.	Inredningsdetaljer	74/60/EEG

13.	Stöldskydd	74/61/EEG

14.	Sammanstötningsskydd för styrmekanismen	74/297/EEG

15.	Sätenas hållfasthet	74/408/EEG

16.	Utskjutande delar	74/483/EEG

17.	Hastighetsmätare och backväxel	75/443/EEG

18.	Föreskrivna skyltar	76/114/EEG

19.	Förankring av bilbälten	76/115/EEG

20.	Belysnings- och ljussignalanordningarnas	76/756/EEG
	installering

21.	Reflexanordningar	76/757/EEG

22.	Breddmarkeringslyktor, främre sidoposi-	76/758/EEG
	tionslyktor, bakre sidopositionslyktor,
	stopplyktor och varsellyktor

23.	Körriktningsvisare	76/759/EEG

24.	Bakre skyltlyktor	76/760/EEG

25.	Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)	76/761/EEG

26.	Främre dimljus	76/762/EEG

27.	Bogseringsanordningar	77/389/EEG

28.	Bakre dimljus	77/538/EEG

29.	Backningsstrålkastare	77/539/EEG

30.	Parkeringsljus	77/540/EEG

31.	Bilbälten och fasthållningsanordningar	77/541/EEG

32.	Siktfält framåt	77/649/EEG

33.	Märkning av manöverorgan	78/316/EEG

34.	Avfrostnings-/avimningsanordningar	78/317/EEG

35.	Vindrutetorkare och vindrutespolare	78/318/EEG

36.	Värmesystem	2001/56/EG

9.10.2007			SV		Europeiska unionens officiella tidning				L 263/99


				Område		Rättsakt (1)	Ändrad genom	Tillämplig på varianter

37.		Hjulskydd				78/549/EEG

38.		Huvudstöd				78/932/EEG

	39.	CO2-utsläpp/bränsleförbrukning				80/1268/EEG
40.		Motoreffekt				80/1269/EEG

41.		Gasformiga föroreningar från dieselmotorer				88/77/EEG

42.		Sidoskydd				89/297/EEG

43.		Stänkskyddsanordningar				91/226/EEG

44.		Mått och vikter (personbilar)				92/21/EEG

45.		Säkerhetsglas				92/22/EEG

46.		Däck				92/23/EEG

47.		Hastighetsbegränsande anordningar				92/24/EEG

48.		Mått och vikter (för andra fordon än de som				97/27/EG
		avses i punkt 44)

49.		Utskjutande delar på förarhytter				92/114/EEG

50.		Kopplingsanordningar				94/20/EG

51.		Brandfarlighet				95/28/EG

52.		Bussar och långfärdsbussar				2001/85/EG

53.		Frontalkollision				96/79/EG

54.		Sidokollisionsskydd				96/27/EG

55.		Fordon avsedda för transport av farligt gods				98/91/EG

56.		Främre underkörningsskydd				2000/40/EG

57.		Fotgängarskydd				2003/102/EG

(1)		Eller de FN/ECE-föreskrifter som anses vara likvärdiga.

MALL B

(för typgodkännande av system eller typgodkännande av fordon med avseende på ett system)

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens

stämpel

Meddelande om:

EG-typgodkännande (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

av en systemtyp/fordonstyp med avseende på ett system (1)

vägrat EG-typgodkännande (1) återkallat EG-typgodkännande (1)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/100	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

med avseende på direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1), senast ändrat/ändrad genom direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1)

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

0.2.1 Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (2):

0.3.1 Märkningens placering:

0.4Fordonskategori (3):

0.5Tillverkarens namn och adress:

0.8Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9Tillverkarens representant:

AVSNITT II

1.Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum

2.Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar:

3.Datum för provningsrapport:

4.Provningsrapportens nummer:

5.Eventuella anmärkningar: se Addendum

6.Ort:

7.Datum:

8.Underskrift:

Bilagor:	Tekniskt underlag.
	Provningsrapport.

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(3) Enligt bilaga II avsnitt A.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/101

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1.Ytterligare information

1.1[…]:

1.1.1[…]:

(…)

2.Typgodkännandenummer för varje komponent eller separat teknisk enhet som monterats på fordonet för att det skall uppfylla bestämmelserna i detta direktiv eller denna förordning

2.1[…]:

3.Anmärkningar

3.1[…]:

MALL C

(för typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter)

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens

stämpel

Meddelande om:

EG-typgodkännande (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

för en typ av komponenter eller separata tekniska enheter (1)

vägrat EG-typgodkännande (1) återkallat EG-typgodkännande (1)

med avseende på direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1), senast ändrat/ändrad genom direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1)

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/102	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

0.3Identifiering av typ, om sådan finns märkt på komponenten eller den separata tekniska enheten (1) (2):

0.3.1 Märkningens placering:

0.5Tillverkarens namn och adress:

0.7För komponenter och separata tekniska enheter: placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod:

0.8Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1.Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum

2.Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar:

3.Datum för provningsrapport:

4.Provningsrapportens nummer:

5.Eventuella anmärkningar: se Addendum

6.Ort:

7.Datum:

8.Underskrift:

Bilagor:	Tekniskt underlag.
	Provningsrapport.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1.Ytterligare information

1.1[…]:

1.1.1[…]:

(…)

2.Eventuella begränsningar för användningen av anordningen

2.1[…]:

3.Anmärkningar

3.1[…]:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/103

BILAGA VII

NUMRERINGSSYSTEM FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG (1)

1.EG-typgodkännandenummer skall bestå av fyra avsnitt för typgodkännanden av hela fordon och fem avsnitt för typ- godkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt beskrivning nedan. Avsnitten skall alltid åtskiljas med en asterisk.

Avsnitt 1: Bokstaven ”e” följd av numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet:

1.för Tyskland.

2.för Frankrike.

3.för Italien.

4.för Nederländerna.

5.för Sverige.

6.för Belgien.

7.för Ungern.

8.för Tjeckien.

9.för Spanien.

11.för Förenade kungariket.

12.för Österrike.

13.för Luxemburg.

17.för Finland.

18.för Danmark.

19.för Rumänien.

20.för Polen.

21.för Portugal.

23.för Grekland.

24.för Irland.

26.för Slovenien.

27.för Slovakien.

29.för Estland.

32.för Lettland.

34.för Bulgarien.

36.för Litauen.

49.för Cypern.

50.för Malta.

Avsnitt 2: Grunddirektivets eller grundförordningens nummer.

(1) Komponenter och separata tekniska enheter skall markeras i enlighet med bestämmelserna i relevant rättsakt.

L 263/104		SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

	Avsnitt 3:		Numret på senaste ändringsdirektiv eller förordning som är tillämpligt/tillämplig	på
			EG-typgodkännandet.

—I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon innebär detta det senaste direktiv eller den senaste förordning genom vilket/vilken en eller flera artiklar i direktiv 2007/46/EG senast ändrats.

—I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon som beviljats enligt förfarandet i artikel 22 inne- bär detta det senaste direktiv eller den senaste förordning genom vilket en eller flera artiklar i direktiv 2007/46/EG senast ändrats, med undantag för de första två siffrorna som ersätts med bokstäverna KS skrivet med versaler.

—I fråga om typgodkännanden enligt särdirektiv innebär detta det senaste direktiv/den senaste för- ordning som innehåller aktuella bestämmelser med vilka systemet, komponenten eller den tek- niska enheten överensstämmer.

—Om, enligt ett direktiv eller en förordning, olika tekniska standarder skall börja tillämpas vid skilda tidpunkter, skall en bokstav läggas till för att ange för vilken standard godkännandet beviljats.

Avsnitt 4: Ett fyrsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) vid EG-typgodkännande av hela fordon, eller fyr- eller femsiffrigt vid EG-typgodkännande enligt ett särdirektiv eller en förordning, för att ange grundtypgodkännandet. Nummerföljden skall börja med 0001 för varje grunddirektiv eller förordning.

Avsnitt 5: Ett tvåsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) för att ange utvidgningen. Nummer- följden skall börja från 00 för varje grundläggande godkännandenummer.

2.Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall avsnitt 2 utelämnas.

I fråga om ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier enligt artikel 23 skall avsnitt 2 ersättas med bokstäverna NKS skrivet med versaler.

3.Endast på fordonets föreskrivna skylt(ar), skall avsnitt 5 utelämnas.

4.Exempel på ett tredje systemgodkännande (hittills inte med någon förlängning) utfärdat av Frankrike för bromsdirektivet: e2*71/320*98/12*0003*00

eller

e2*88/77*91/542A*0003*00 i fråga om ett direktiv med två etapper för genomförande A och B.

5.Exempel på den andra förlängningen av det fjärde fordonstypgodkännande som utfärdats av Förenade kungariket: e11*98/14*0004*02

Direktiv 98/14/EG är det direktiv genom vilket artiklarna i direktiv 70/156/EEG senast ändrats.

6.Exempel på ett EG-typgodkännande av hela fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Luxemburg enligt artikel 22:

e13*KS[…/…]*0001*00

7.Exempel på ett nationellt EG-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Nederländerna enligt artikel 23:

e4*NKS*0001*00

8.Exempel på EG-typgodkännandenummer som är stämplat på fordonets föreskrivna skylt(ar): e11*98/14*0004

9.Bilaga VII är inte tillämplig på de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV till detta direktiv. I typgodkännanden som utfärdats i enlighet med FN/ECE-föreskrifter skall man fortsätta att använda den numrering som är tillämplig enligt respektive föreskrifter.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/105

Tillägg

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter

1.EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter skall omfatta följande:

1.1En rektangel runt bokstaven ”e” följd av en bokstavs- eller sifferbeteckning för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet för komponenten eller den separata tekniska enheten:

1för Tyskland

2 för Frankrike

3 för Italien

4 för Nederländerna

5 för Sverige

6 för Belgien

7 för Ungern

8 för Tjeckien

9 för Spanien

11 för Förenade kungariket

12 för Österrike

13 för Luxemburg

17 för Finland

18för Danmark

19för Rumänien

20för Polen

21för Portugal

23för Grekland

24för Irland

26för Slovenien

27för Slovakien

29för Estland

32för Lettland

34för Bulgarien

36för Litauen

49för Cypern

50för Malta

1.2I närheten av rektangeln det grundläggande godkännandenumret, som finns i avsnitt 4 av typgodkännandenumret, föregånget av de två siffror som anger ordningsnumret för den senaste större tekniska ändringen av det tillämpliga särdirektivet eller förordningen.

1.3En eller flera tilläggssymboler ovanför rektangeln, så att det blir lättare att identifiera vissa egenskaper. Denna tilläggs- information anges i detalj i de tillämpliga särdirektiven eller förordningarna.

2.Typgodkännandemärket för komponenten eller den separata tekniska enheten skall fästas vid den separata tekniska enheten eller komponenten på ett sådant sätt att det är outplånligt och tydligt läsbart.

3.Ett exempel på typgodkännandemärke för komponenter eller separata tekniska enheter finns i addendumet.

L 263/106	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Addendum till tillägg 1

Exempel på ett typgodkännandemärke för en komponent eller en separat teknisk enhet

Förklaring: typgodkännandet ovan har utfärdats av Belgien som nummer 0004.01 är ett ordningsnummer som anger nivån på de tekniska krav som denna komponent uppfyller. ordningsnumret tilldelas i enlighet med de tillämpliga särdirektiven eller förordningarna.

Observera att tilläggssymbolerna inte visas i detta exempel.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/107

BILAGA VIII

PROVNINGSRESULTAT

(Skall fyllas i av behöriga typgodkännandemyndigheter och bifogas fordonets EG-typgodkännandeintyg om godkännande)

I samtliga fall måste det tydligt anges för vilken variant och version som informationen gäller. En version får inte ha mer än ett resultat. Det är dock tillåtet med en kombination av flera resultat per version där det sämsta resultatet anges. I det senare fallet skall det förklaras att det sämsta resultatet anges för punkter som är markerade med en asterisk.

1.Resultat av ljudnivåprovningen

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts- akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Variant/version:	…	…	…

Under körning (dB(A)/E):	…	…	…

Stillastående(dB(A)/E):	…	…	…

vid varvtal (min–1):	…	…	…

2.Resultat av provningen av avgasutsläpp

2.1Utsläpp från motorfordon

Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier:

Bränsle(n) (1) … (diesel, bensin, LPG, naturgas, Bi-fuel: bensin/LPG, Bi-fuel: bensin/naturgas, etanol …)

2.1.1 Provtyp I (2) utsläpp från fordon i provcykeln efter kallstart:

Variant/version:	…	…	…

CO	…	…	…

Kolväten	…	…	…

NOx
Kolväten + NOx

Partiklar	…	…	…

2.1.2Provtyp II (2) utsläppskrav för att klara kraven för trafikdugligt skick:

Typ II, tomgångsprov vid lågt varvtal:

Variant/version:	…	…	…

CO %	…	…	…

Motorvarvtal	…	…	…

Motoroljetemperatur	…	…	…

(1) Anges i de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).

(2) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor- migt bränsle.

L 263/108	SV		Europeiska unionens officiella tidning		9.10.2007

	Typ II, tomgångsvarvtal vid högt varvtal:

	Variant/version:	…		…	…

	CO %	…		…	…

	Lambdavärde	…		…	…

	Motorvarvtal

	Motoroljetemperatur	…		…	…

2.1.3Resultat av typ III-prov: …

2.1.4Resultat av typ IV-prov (förångningsprov): … g/prov

2.1.5Resultat av typ V-prov om hållbarhet:

—Hållbarhetskrav: 80 000 km/100 000 km/ej tillämpligt (1)

—Försämringsfaktor DF: beräknad/fast (1)

—Specificeringsvärde:

CO: …

Kolväten: …

NOx: …

2.1.6Resultat av typ VI-prov för utsläpp vid låga omgivningstemperaturer:

Variant/version:	…	…	…

CO g/km

Kolväten g/km

2.1.7 OBD: ja/nej (1)

2.2Utsläpp från motorer för användning i fordon.

Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier: …

Bränsle(n) (2): … (diesel, bensin, LPG, naturgas, etanol …)

2.2.1 Resultat av ESC-provet (3)

CO:g/kWh

THC:g/kWh

NOx:g/kWh

PT:g/kWh

2.2.2 Resultat av ELR-provet (3)

Rökvärde … m–1

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Anges i de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).

(3) Om tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/109

2.2.3Resultat av ETC-provet (1)

CO:g/kWh

THC:g/kWh (1)

NMHC:g/kWh (1)

CH4:g/kWh (1)

NOx:g/kWh (1)

PT:g/kWh (1)

2.3Föroreningar från dieselmotorer

Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier:

2.3.1 Provresultat vid fullgasacceleration

Variant/version	…	…	…

Korrigerat värde för	…	…	…
absorptionskoefficienten
(m–1)
Normalt tomgångsvarvtal

Maximalt varvtal

Oljetemperatur
(min./max.)

3.Resultat av provningen av CO2-utsläpp/bränsleförbrukning (1) (2)

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller godkännandet:

Variant/version	…	…	…

CO2 (utsläppsmängd)	…	…	…
(stadstrafik) (g/km)

CO2 (utsläppsmängd)	…	…	…
(landsvägskörning) (g/km)

CO2 (utsläppsmängd)	…	…	…
(blandad körning) (g/km)

Bränsleförbrukning (stads-	…	…	…
trafik) (l/100 km) (3)

Bränsleförbrukning (lands-	…	…	…
vägskörning) (l/100 km) (3)

Bränsleförbrukning (blan-	…	…	…
dad körning) (l/100 km) (3)

(1) Om tillämpligt.

(3) För fordon som drivs med naturgas skall ”l/100 km” bytas ut mot ”m3/100 km”.

L 263/110	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

BILAGA IX

EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE

För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda (1) fordon

DEL I

(Största format: A4 [210 × 297 mm] eller vikt A4-format)

Sida 1

Undertecknad:

(Fullständigt namn)

intygar härmed att nedanstående fordon:

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

variant (2):

version (2):

0.2.1 Varumärke(n):

0.4Kategori:

0.5Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet:

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1):

0.6Placering av föreskrivna skyltar:

Fordonets identifieringsmärkning:

Placering av fordonets identifieringsnummer på chassit:

baserat på den typ/de typer av fordon som beskrivs i EG-typgodkännandet (1)

Grundfordon:

Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Ange även identifieringskoden som kan vara antingen numerisk eller kombinerad. Koden får vara högst 25 positioner för en variant och 35 positioner för en version.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/111

Etapp 2: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

överensstämmer i alla avseenden med den färdigbyggda/etappvis färdigbyggda (1) typen som beskrivs i

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Fordonet får utan ytterligare EG-typgodkännanden registreras varaktigt i medlemsstater som har höger/vänstertrafik (2) och som tillämpar metersystemet/brittisk (3) standard för hastighetsmätare.

(Ort) (Datum)

(Underskrift) (Befattning)

Bilagor (gäller endast fordonstyper som tillverkas i flera etapper). Intyg om överensstämmelse skall lämnas för varje etapp.

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategori M1

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast- ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa rättsakter.)

1.Antal axlar: … och hjul: …

2.Drivaxlar:

3.Hjulbas: … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.1Längd: … mm

7.1Bredd: … mm

8.Höjd: … mm

11.Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

14.1Största tekniskt tillåtna vikt inklusive last … kg

14.2Viktens fördelning mellan axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg etc.

14.3Tekniskt tillåten vikt på varje axel: 1. … kg 2. … kg 3. … kg etc.

16.Högsta tillåtna taklast: … kg

17.Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordonet: … kg

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Ange om fordonet är avsett för antingen vänster- eller högertrafik eller både vänster- och högertrafik.

(3) Ange om hastighetsmätaren är graderad i km/t eller i både km/t och miles/h.

L 263/112	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

20.Motortillverkare:

21.Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.Slagvolym: … cm3

25.Bränsle:

26.Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

27.Koppling (typ):

28.Växellåda (typ):

29.Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.Slutlig utväxling:

32.Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … (för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastig- het överstiger 300 km/t, skall väsentliga däcksuppgifter anges)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

37.Typ av karosseri:

38.Fordonskategori (2):

41.Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning:

44.Maximihastighet: … km/tim.

45.Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om rättsakter med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: …

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min–1

Under körning: … dB(A)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Ange endast någon av följande färger: vit, gul, orange, röd, violett, blå, grön, grå, brun eller svart.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/113

46.1Avgasutsläpp (1):

1.Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NOx: … Kolväten + NOx: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): Partiklar: …

2.Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …

46.2CO2-utsläpp/bränsleförbrukning (1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller EG-typgodkännandet: …

	Koldioxidutsläpp	Bränsleförbrukning

Stadstrafik	… g/km	… l/100 km/m3/100 km (2)
Landsvägskörning	… g/km	… l/100 km/m3/100 km (2)
Blandad körning	… g/km	… l/100 km/m3/100 km (2)

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:


—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

(1) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor- migt bränsle.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/114	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

50.Anmärkningar (1):

51.Undantag:

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategorierna M2 och M3

1.Antal axlar: … och hjul: …

2.Drivaxlar: …

3.Hjulbas: … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.1Längd: … mm

6.3Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.1Bredd: … mm

8.Höjd:… mm

10.1 Markyta som täcks av fordonet: … m2

11.Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

14.1Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

16.Högsta tillåtna taklast: … kg

17.Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: … kg

20.Motortillverkare:

21.Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (2)

(1) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange: ”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/115

23.Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.Slagvolym: … cm3

25.Bränsle:

26.Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

27.Koppling (typ):

28.Växellåda (typ):

29.Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.Slutlig utväxling: …

32.Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

36.Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

37.Typ av karosseri:

41.Dörrarnas utformning och antal:

42.2Antal sittplatser förutom förarplatsen:

42.3Antal ståplatser:

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning

44.Maximihastighet: … km/tim

45.Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden.

I fråga om en rättsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min–1

Under körning: … dB(A)

46.1Avgasutsläpp (2):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rät- tsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

1.Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NOx: … HC + NOx: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/116	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

2.Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

50.Anmärkningar (1):

51.Undantag

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategorierna N1, N2 och N3

1.Antal axlar: … och hjul: …

2.Drivaxlar: …

3.Hjulbas: … mm

4.1Vändskivans placering (maximi- och minimivärde i fråga om justerbara vändskivor): … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.1Längd: … mm

6.3Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

6.5Lastytans längd: … mm

7.1Bredd: … mm

8.Höjd: … mm

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/117

10.2 Markyta som täcks av fordonet (endast N2 och N3): … m2

11.Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

14.1Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

15.Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: …

17.Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

17.1Släpvagn:

17.2Påhängsvagn:

17.3Släpkärra:

17.4Högsta tekniskt tillåtna vikt för släpfordon (obromsat): … kg

18.Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: … kg

20.Motortillverkare:

21.Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.Slagvolym: … cm3

25.Bränsle:

26.Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

27.Koppling (typ):

28.Växellåda (typ):

29.Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.Slutlig utväxling:

32.Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

36.Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/118	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

37.Typ av karosseri:

38.Fordonets färg (1) (gäller endast N1):

39.Tankvolym (gäller endast tankfordon): … m …

40.Maximalt kranmomentvärde: kNm

41.Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning

44.Maximihastighet: … km/tim

45.Ljudnivå:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min–1

Under körning: … dB(A)

46.1Avgasutsläpp (2):

1.Provförfarande: …

CO: … Kolväten: … NOx: … HC + NOx: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

2.Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NOx: … NMHC: … CH4: … Partiklar: …

46.2CO2-utsläpp/bränsleförbrukning (3) (endast N1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig på EG-typgodkännandet: …

	Koldioxidutsläpp	Bränsleförbrukning

Stadstrafik	… g/km	… l/100 km eller för gasformiga bränslen m3/100 km (3)
Landsvägskörning	… g/km	… l/100 km eller för gasformiga bränslen m3/100 km (3)
Blandad körning	… g/km	… l/100 km eller för gasformiga bränslen m3/100 km (3)

(1) Ange endast någon av följande färger: vit, gul, orange, röd, violett, blå, grön, grå, brun eller svart.

(3) När det gäller fordon som kan drivas antingen med bensin eller med ett gasformigt bränsle, upprepa uppgifterna för bensin och gasfor- migt bränsle. Fordon som har ett bränslesystem där bensindriften skall användas endast i nödfall och vid start, och som har en bensin- tank som rymmer högst 15 liter bensin, skall vid provning anses som fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/119

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

48.1EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (1)

48.2EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (1)

50.Anmärkningar (2):

51.Undantag:

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategorierna O1, O2, O3 och O4

1.Antal axlar: … och hjul: …

3.Hjulbas: … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.1Längd: … mm

6.4Avståndet mellan fordonets bakre del och kopplingsanordningens centrum: … mm

6.5Lastytans längd: … mm

7.1Bredd: … mm

8.Höjd: … mm

10.3 Markyta som täcks av fordonet (gäller endast O2, O3 och O4) … m2

11.Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange: ”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

L 263/120		SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

	14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.5Fördelning av vikten på axlarna och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten: 1. … kg 2. … kg 3. … kg kopplingspunkten: … kg

14.6Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1 … kg 2 … kg 3 … och, när det gäller en påhängsvagn eller släp-

kärra, belastning på kopplingspunkten: … kg

15.Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar:

19.2För kopplingsanordningar i klasserna B, D, E och H: högsta tillåtna vikt för dragfordonet (T) eller för fordonskom-

binationen (om T < 32 000 kg): … kg

32.Däck och hjul: Axel 1: … Axel 2: … Axel 3: …

33.2 Axel/axlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

37.Typ av karosseri:

39.Tankvolym (gäller endast tankfordon): … m3

43.2 EG-typgodkännandemärke för kopplingsanordning:

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien: …
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

48.1EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (1)

48.2EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (1)

50.Anmärkningar (2):

51.Undantag:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/121

DEL II

EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE

för icke färdigbyggda fordon

(Största format: A4 [210 × 297 mm] eller vikt A4-format)

Sida 1 Undertecknad: (Fullständigt namn)

intygar härmed att nedanstående fordon:

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ:

Variant (1):

Version (1):

0.2.1 Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.4Kategori:

0.5Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet:

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (2):

0.6Placering av föreskrivna skyltar: Fordonets identifieringsmärkning:

Placering av fordonets identifieringsnummer på chassit:

baserat på den typ/de typer av fordon som beskrivs i EG-typgodkännandet (2) Grundfordon: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer: Datum:

Etapp 2: Tillverkare: EG-typgodkännandenummer: Datum:

överensstämmer i alla avseenden med den ej färdigbyggda typen som beskrivs i EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Fordonet kan inte registreras varaktigt utan ytterligare EG-typgodkännande.

…

(Ort) (Datum) (Underskrift) (Befattning)

Bilagor: Intyg om överensstämmelse för varje etapp.

(1) Ange även identifieringskoden som kan vara antingen numerisk eller kombinerad. Koden får vara högst 25 positioner för en variant och 35 positioner för en version.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/122	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategori M1

1.Antal axlar: … och hjul: …

2.Drivaxlar:

3.Hjulbas: … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

7.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

13.1Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

14.1Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

14.3Tekniskt tillåten vikt på varje axel: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

16.Högsta tillåtna taklast: … kg

17.Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordonet: … kg

20.Motortillverkare:

21.Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/123

23.Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.Slagvolym: … cm3

25.Bränsle:

26.Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

27.Koppling (typ):

28.Växellåda (typ):

29.Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.Slutlig utväxling:

32.Däck och hjul: Axel 1: … Axel 2: … Axel 3: …

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

41.Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning

43.3Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

45.Ljudnivå:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min–1

Under körning: … dB(A)

46.1Avgasutsläpp (2):

1.Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NOx: … HC + NOx: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): Partiklar: …

2.Provförfarande (i tillämpliga fall):

CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/124	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

49.Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (1)

50.Anmärkningar (2):

51.Undantag:

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategori M2 och M3

1.Antal axlar: … och hjul: …

2.Drivaxlar: …

3.Hjulbas: … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

6.3Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/125

	12.3 Det rena chassits vikt: … kg

13.1Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.1Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

16.Högsta tillåtna taklast: … kg

17.Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: … kg

20.Motortillverkare:

21.Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.Slagvolym: … cm3

25.Bränsle:

26.Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

27.Koppling (typ):

28.Växellåda (typ):

29.Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.Slutlig utväxling: …

32.Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

36.Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

41.Dörrarnas utformning och antal:

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning:

43.3Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/126	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

45.Ljudnivå:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min–1

Under körning: … dB(A)

46.1Avgasutsläpp (1):

1.Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NOx: … HC + NOx: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

2.Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

49.Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (2)

50.Anmärkningar (3):

51.Undantag:

(2) Stryk om ej tillämpligt.

(3) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange: ”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/127

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategorierna N1, N2 och N3

1.Antal axlar: … och hjul: …

2.Drivaxlar: …

3.Hjulbas: … mm

4.2Maximi- och minimimått för vändskivan för släpfordonets dragfordon: … mm

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

6.3Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

12.3 Det rena chassits vikt: … kg

13.1Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.1Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

15.Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: …

17.Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

17.1Släpvagn: …

17.2Påhängsvagn: …

17.3Släpkärra: …

17.4Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt (obromsat): … kg

18.Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordonet: … kg

L 263/128	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

20.Motortillverkare:

21.Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.Slagvolym: … cm3

25.Bränsle:

26.Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

27.Koppling (typ):

28.Växellåda (typ):

29.Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.Slutlig utväxling:

32.Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

36.Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

41.Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning:

43.3Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

45.Ljudnivå:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min–1

Under körning: … dB(A)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/129

46.1Avgasutsläpp (1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller för godkännandet. I fråga om en rättsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

1.Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NOx: … HC + NOx: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

2.Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NOx: … NMHC: … CH4: … Partiklar: …

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien:	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

48.1EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (2)

48.2EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (2)

49.Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (2)

50.Anmärkningar (3):

51.Undantag:

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategorierna O1, O2, O3 och O4

1.Antal axlar: … och hjul: …

3.Hjulbas: … mm

(2) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/130	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

5.Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

6.4Avståndet mellan fordonets bakre del och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.2Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

12.3 Det rena chassits vikt: … kg

13.1Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.5Fördelning av vikten på axlarna och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten: 1. … kg 2. … kg 3. … kg kopplingspunkten: … kg

14.6Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … och, när det gäller en påhängsvagn eller släp-

kärra, belastning på kopplingspunkten: … kg

15.Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: …

19.2För kopplingsanordningar i klasserna B, D, E och H: högsta tillåtna vikt för dragfordonet (T) eller för fordonskom-

binationen (om T < 32 000 kg): … kg

32.Däck och hjul: Axel 1: … Axel 2: … Axel 3: …

33.2 Axel/axlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.Styrning, typ av servosystem:

35.Kort beskrivning av bromssystemet:

43.2Godkännandemärke för kopplingsenheten:

43.3Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/131

47.Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

—	Belgien:	—	Bulgarien	—	Republiken Tjeckien:
	…		…		…

—	Danmark:	—	Tyskland:	—	Estland:
	…		…		…

—	Grekland:	—	Spanien:	—	Frankrike:
	…		…		…

—	Irland:	—	Italien:	—	Cypern:
	…		…		…

—	Lettland:	—	Litauen:	—	Luxemburg:
	…		…		…

—	Ungern:	—	Malta:	—	Nederländerna:
	…		…		…

—	Österrike:	—	Polen:	—	Portugal:
	…		…		…

—	Rumänien:	—	Slovenien:	—	Slovakien:
	…		…		…

—	Finland:	—	Sverige:	—	Förenade kungariket:
	…		…		…

48.1EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (1)

48.2EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (1)

50.Anmärkningar:

51.Undantag:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/132	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

BILAGA X

FÖRFARANDEN VID KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

0.MÅL

Förfarandet vid kontroll av produktionsöverensstämmelse syftar till att säkerställa att varje tillverkat fordon, sys- tem, komponent och separat teknisk enhet är i överensstämmelse med den godkända typen.

Förfarandet omfattar alltid kontroll av kvalitetsledningssystem, nedan kallat inledande kontroll (1), och kontroll av det område som skall godkännas samt produktrelaterade kontroller, nedan kallade rutiner för produktöverensstämmelse.

1.INLEDANDE KONTROLL

1.1Innan EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar EG-typgodkännande, skall den kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden som ger en effektiv kontroll av att komponenter, system, sepa- rata tekniska enheter och fordon under tillverkning överensstämmer med den godkända typen.

1.2Den myndighet som beviljar EG-typgodkännandet skall förvissa sig om att kraven i punkt 1.1 uppfylls.

Myndigheten skall godta den inledande kontrollen och de inledande åtgärderna för produktöverensstämmelse enligt punkt 2 nedan, och skall vid behov ta hänsyn till någon av de åtgärder som anges i 1.2.1 till 1.2.3, eller, om så är lämpligt, en kombination av dessa åtgärder.

1.2.1Den aktuella inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse skall utföras av den EG- typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet eller det organ som tillsatts för detta ändamål av EG-typgodkännandemyndigheten.

1.2.1.1För att bestämma hur omfattande den inledande kontrollen skall vara, kan EG-typgodkännandemyndigheten beakta följande information:

—Tillverkarens intyg enligt beskrivning i 1.2.3 nedan som inte har uppfyllt kraven eller erkänts enligt den punkten.

—I fråga om EG-typgodkännande av komponent eller separat teknisk enhet, utvärdering av kvalitetssystem som skall utföras i tillverkarens lokaler (dvs. tillverkaren av komponenten eller den separata tekniska enhe- ten) av fordonstillverkaren/fordonstillverkarna, i enlighet med en eller flera av industrisektorns specifikatio- ner som uppfyller kraven i den harmoniserade standarden EN ISO 9002:1994 eller EN ISO 9001:2000 med tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3 ”Kundtillfredsställelse och ständiga förbättringar” (Customer Satisfaction and Continual Improvement).

1.2.2Den egentliga inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse kan även utföras av en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat eller av det organ som tillsatts för detta ändamål av den EG-typgodkännandemyndighet som utfärdar typgodkännanden. I sådant fall skall EG-typgodkännandemyndigheten i den andra medlemsstaten utfärda ett intyg om överensstämmelse som sam- manfattar de områden och produktionsanläggningar samt de direktiv eller förordningar som den har ansett vara tillämpliga i fråga om den produkt/de produkter som har varit föremål för typgodkännande (2). När en EG-typgodkännandemyndighet i en medlemsstat mottar en ansökan om ett intyg om överensstämmelse från en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat, skall den förstnämnda EG-typgodkännandemyndigheten genast sända intyget om överensstämmelse eller meddela att den inte har den befogenhet som krävs för att kunna utfärda ett sådant intyg. Intyget om överensstämmelse bör omfatta:

(1) En vägledning angående planering och genomförandet av bedömningen finns i den harmoniserade standarden ISO 10011, del 1, 2 och 3, 1991.

(2) Dvs. relevant särdirektiv om den produkt som skall godkännas är ett system, en komponent eller en teknisk enhet, och direktiv 2007/46/EG om det är ett helt fordon.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning		L 263/133

	Grupp eller företag:		(t.ex. XYZ bilfabrik)
	Särskild organisation:		(t.ex. Europaavdelningen)
	Fabriker/anläggningar:		(t.ex. maskinfabrik 1 (Förenade kungariket), fordonsfabrik 2
			(Tyskland)
	Fordons-/komponentsortiment:		(t.ex. alla modeller i kategori M1)
	Bedömda områden:		(t.ex. motormontering, karosseripressning & -montering, fordons-
			montering)
	Undersökta dokument:		(t.ex. företagets och anläggningarnas kvalitetshandbok och
			-metoder.)
	Bedömning:		(t.ex. utförd den 18–30 september 2001)
			(t.ex. planerad uppföljning: mars 2002)

1.2.3Typgodkännandemyndigheten skall också godta intyg från tillverkaren som är godkänt enligt den harmoniserade standarden EN ISO 9002:1994 (som omfattar produktionslokalerna och den produkt [de produkter] som skall godkännas) eller EN ISO 9001:2000 med tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3 ”Kundtillfredsställelse och ständiga förbättringar” (Customer Satisfaction and Continual Improvement) eller mot- svarande harmoniserad standard som uppfyller de första utvärderingskraven i punkt 1.2. Tillverkaren skall ge närmare upplysningar om intygets utfärdande och upplysa EG-typgodkännandemyndigheten om ändringar i gil- tighet eller omfattning.

1.3För EG-typgodkännandet för hela fordon behöver de inledande kontrollerna som utförs för beviljande av godkän- nanden av fordons system, komponenter och tekniska enheter inte upprepas, men skall kompletteras med en kontroll som omfattar de platser och verksamheter som rör monteringen av hela fordonet och som inte omfattas av tidigare kontroller.

2.PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

2.1Varje fordon, system, komponenter eller separat teknisk enhet som godkänns enligt detta direktiv eller enligt ett särdirektiv eller en förordning skall tillverkas på ett sådant sätt att de överensstämmer med den typ som godkänts enligt kraven i detta direktiv eller i ett särdirektiv eller en förordning som ingår i den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller bilaga XI.

2.2Då EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar ett EG-typgodkännande skall den kontrollera att det finns lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner, som vid varje enskilt godkännande fastställs i sam- råd med tillverkaren och i vilka det anges fastställda tidsintervall för de provningar och därmed sammanhäng- ande kontroller som är nödvändiga för att kontrollera fortlöpande överensstämmelse med den godkända typen, inklusive, i tillämpliga fall, sådana kontroller som anges i särdirektiven eller förordningarna.

2.3Innehavaren av EG-typgodkännandet skall särskilt

2.3.1förvissa sig om att det finns metoder för en effektiv kontroll av produkternas (fordonens, systemens, komponen- ternas eller de separata tekniska enheternas) överensstämmelse med den godkända typen och att dessa tillämpas,

2.3.2ha tillgång till den utrustning som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med varje godkänd typ eller annan lämplig utrustning,

2.3.3se till att provningsdata eller kontrolldata arkiveras och att bilagorna ständigt hålls tillgängliga under en tidsrymd som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten och som inte behöver överstiga tio år,

2.3.4analysera resultaten av varje typ av provning eller kontroll för att kontrollera och säkerställa att produktens egen- skaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning,

2.3.5se till att åtminstone de kontroller utförs som föreskrivs i detta direktiv och i tillämpliga särdirektiv eller förord- ningar enligt den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller bilaga XI,

L 263/134	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

2.3.6om provtagningen vid en kontroll visar på bristande överensstämmelse, se till att detta leder till förnyad provtag- ning och förnyade kontroller samt att alla nödvändiga åtgärder skall vidtas för att återställa överensstämmelse i den aktuella tillverkningen,

2.3.7vid EG-typgodkännande av hela fordon skall de kontroller som avses i punkt 2.3.5 inskränkas till sådana (kon- troller) som gäller en riktig byggspecifikation i förhållande till intyget om godkännande och särskilt till det infor- mationsdokument som anges i bilaga III och den information som erfordras för intyg om överensstämmelse i enlighet med bilaga IX till detta direktiv.

3.FORTSATTA ÅTGÄRDER VID UTFÄRDANDE AV INTYG

3.1Den myndighet som har beviljat EG-typgodkännandet kan när som helst undersöka de metoder som används för att kontrollera produktionsöverensstämmelse vid varje produktionsenhet.

3.1.1Normala åtgärder skall vara att övervaka effektiviteten hos de förfaranden som fastställts enligt 1.2 (inledande kon- troll och produktöverensstämmelse) till denna bilaga.

3.1.1.1Kontrollåtgärder som utförs av ett certifieringsorgan (behörigt eller erkänt enligt punkt 1.2.3 i denna bilaga), skall anses uppfylla kraven enligt 3.1.1 i fråga om de förfaranden som fastställts vid den första bedömningen (punkt 1.2.3).

3.1.1.2Den normala frekvensen av dessa inspektioner (andra än enligt 3.1.1.1) av EG-typgodkännandemyndigheten skall säkerställa att de nödvändiga kontroller som utförs enligt avsnitten 1 och 2 i denna bilaga gås igenom med tids- intervall som typgodkännandemyndigheten finner lämpliga.

3.2Vid varje inspektion skall resultat från prover eller kontroller och produktionsjournaler hållas tillgängliga för inspektören, i synnerhet resultat från tester eller kontroller som krävs enligt punkt 2.2 i denna bilaga.

3.3Om det är lämpligt med hänsyn till kontrollens art får inspektören ta stickprover för kontroll i tillverkarens labo- ratorium (eller genom den tekniska tjänsten, om detta föreskrivs i särdirektivet eller förordningen). Minsta antal stickprover får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egen kontroll.

3.4Om kontrollnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att bestämma riktigheten av de provningar som utförts enligt punkt 3.2, skall inspektören välja ut stickprover som skall sändas till den tekniska tjänst som utförde provningarna i samband med typgodkännandet.

3.5Om det under inspektion eller kontrollöversyn har påvisats otillfredsställande resultat skall EG-typgodkännandemyndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att snarast möjligt återställa produktionsöverensstämmelse.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/135

BILAGA XI

BESKAFFENHET HOS FORDON FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL SAMT FÖRESKRIFTER FÖR DESSA

Tillägg 1

Campingbilar – ambulanser – likbilar

Punkt	Område	Rättsakt	M1 ≤	M1 >	M2	M3
Punkt	Område	Rättsakt	2 500 (1) kg	2 500 (1) kg	M2	M3
1	Ljudnivåer	70/157/EEG	H	G + H	G + H	G + H

2	Avgaser	70/220/EEG	Q	G + Q	G + Q	G + Q

3	Bränsletankar/bakre underkör-	70/221/EEG	F	F	F	F
	ningsskydd

4	Utrymme för bakre registre-	70/222/EEG	X	X	X	X
	ringsskylt

5	Styrkraft	70/311/EEG	X	G	G	G

6	Dörrlås och dörrgångjärn	70/387/EEG	B	G + B

7	Ljudsignalanordningar	70/388/EEG	X	X	X	X

8	Anordningar för indirekt sikt	71/127/EEG	X	G	G	G

9	Bromsutrustning	71/320/EEG	X	G	G	G

10	Radioavstörning	72/245/EEG	X	X	X	X

11	Föroreningar från dieselmoto-	72/306/EEG	H	H	H	H
	rer

12	Inredningsdetaljer	74/60/EEG	C	G + C

13	Stöldskydd	74/61/EEG	X	G	G	G

14	Sammanstötningsskydd för	74/297/EEG	X	G
	styrmekanismen

15	Sätenas hållfasthet	74/408/EEG	D	G + D	G + D	G + D

16	Utskjutande delar	74/483/EEG	X för hyt-	G avser hyt-
			ten; A för	ten, A för
			resterande	resterande
			delen	delen

17	Hastighetsmätare och back-	75/443/EEG	X	X	X	X
	växel

18	Föreskrivna skyltar	76/114/EEG	X	X	X	X

19	Förankring av bilbälten	76/115/EEG	D	G + L	G + L	G + L

20	Belysnings- och ljussignalan-	76/756/EEG	A + N	A + G + N	A + G + N	A + G + N
	ordningarnas installering			för hytten;	för hytten;	för hytten;
				A + N för	A + N för	A + N för
				resterande	resterande	resterande
				delen	delen	delen

21	Reflexanordningar	76/757/EEG	X	X	X	X

22	Breddmarkeringslyktor,	76/758/EEG	X	X	X	X
	främre sidopositionslyktor,
	bakre sidopositionslyktor,
	stopplyktor och varsellyktor

23	Körriktningsvisare	76/759/EEG	X	X	X	X

24	Bakre skyltlyktor	76/760/EEG	X	X	X	X

25	Huvudstrålkastare (inklusive	76/761/EEG	X	X	X	X
	glödlampor)

26	Främre dimljus	76/762/EEG	X	X	X	X

L 263/136

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Punkt

Område

Rättsakt

M1 ≤

M1 >

2 500 (1) kg

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

Bakre dimljus

77/538/EEG

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

Parkeringsljus

77/540/EEG

Bilbälten och fasthållningsan-

77/541/EEG

G + M

ordningar

Siktfält framåt

77/649/EEG

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

Avfrostnings- /

78/317/EEG

G + O

avimningsanordningar

Vindrutetorkare och vindrute-

78/318/EEG

G + O

spolare

Värmesystem

2001/56/EG

Hjulskydd

78/549/EEG

Huvudstöd

78/932/EEG

G + D

CO2-utsläpp/

80/1268/EEG

N/A

bränsleförbrukning

Motoreffekt

80/1269/EEG

Gasformiga föroreningar från

88/77/EEG

G + H

dieselmotorer

Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

Säkerhetsglas

92/22/EEG

G + J

Däck

92/23/EEG

Hastighetsbegränsande anord-

92/24/EEG

ningar

Mått och vikter (för andra

97/27/EG

fordon än de som avses i

punkt 44)

Kopplingsanordningar

94/20/EG

Brandfarlighet

95/28/EG

G avser hyt-

ten, X avser

resten

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

Frontalkollision

96/79/EG

N/A

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

N/A

Fotgängarskydd

2003/102/EG

(1) Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

9.10.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/137

Tillägg 2

Bepansrade fordon

Punkt

Område

Rättsakt

Ljudnivåer

70/157/EEG

Avgaser

70/220/EEG

Bränsletankar/bakre under-

70/221/EEG

körningsskydd

Utrymme för bakre regist-

70/222/EEG

reringsskylt

Styrkraft

70/311/EEG

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

A + K

Anordningar för indirekt

71/127/EEG

sikt

Bromsutrustning

71/320/EEG

Radioavstörning

72/245/EEG

Föroreningar från diesel-

72/306/EEG

motorer

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

Stöldskydd

74/61/EEG

Sammanstötningsskydd för

74/297/EEG

N/A

styrmekanismen

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

Utskjutande delar

74/483/EEG

Hastighetsmätare och

75/443/EEG

backväxel

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

Belysnings- och ljussignal-

76/756/EEG

A + N

anordningarnas installering

Reflexanordningar

76/757/EEG

Breddmarkeringslyktor,

76/758/EEG

främre sidopositionslyktor,

bakre sidopositionslyktor,

stopplyktor och varsellyk-

tor

Körriktningsvisare

76/759/EEG

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

Huvudstrålkastare (inklu-

76/761/EEG

sive glödlampor)

Främre dimljus

76/762/EEG

L 263/138

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Punkt

Område

Rättsakt

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

Bakre dimljus

77/538/EEG

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

Parkeringsljus

77/540/EEG

Bilbälten och fasthållnings-

77/541/EEG

anordningar

Siktfält framåt

77/649/EEG

Märkning av manöveror-

78/316/EEG

gan

Avfrostning-

78/317/EEG

savimningsanordningar

Vindrutetorkare och vind-

78/318/EEG

rutespolare

Värmesystem

2001/56/EG

Hjulskydd

78/549/EEG

Huvudstöd

78/932/EEG

CO2-utsläpp/

80/1268/EEG

N/A

bränsleförbrukning

Motoreffekt

80/1269/EEG

Gasformiga föroreningar

88/77/EEG

från dieselmotorer

Sidoskydd

89/297/EEG

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

Mått och vikter (personbi-

92/21/EEG

lar)

Säkerhetsglas

92/22/EEG

N/A

Däck

92/23/EEG

Hastighetsbegränsande

92/24/EEG

anordningar

Mått och vikter (för andra

97/27/EG

fordon än de som avses i

punkt 44)

Utskjutande delar på förar-

92/114/EEG

hytter

Kopplingsanordningar

94/20/EG

Brandfarlighet

95/28/EG

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

Frontalkollision

96/79/EG

N/A

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

N/A

Fordon avsedda för trans-

98/91/EG

X (1)

port av farligt gods

Främre underkörnings-

2000/40/EG

skydd

Fotgängarskydd

2003/102/EG

N/A

(1) Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

9.10.2007		SV		Europeiska unionens officiella tidning			L 263/139

				Tillägg 3
				Rullstolsanpassade fordon

	Punkt			Område	Rättsakt	M1

	1		Ljudnivåer		70/157/EEG	X

	2		Avgaser		70/220/EEG	G + W1

	3		Bränsletankar/bakre underkörningsskydd		70/221/EEG	X + W2

	4		Utrymme för bakre registreringsskylt		70/222/EEG	X

	5		Styrkraft		70/311/EEG	X

	6		Dörrlås och dörrgångjärn		70/387/EEG	X

	7		Ljudsignalanordningar		70/388/EEG	X

	8		Anordningar för indirekt sikt		2003/97/EEG	X

	9		Bromsutrustning		71/320/EEG	X

	10		Radioavstörning		72/245/EEG	X

	11		Föroreningar från dieselmotorer		72/306/EEG	X

	12		Inredningsdetaljer		74/60/EEG	X

	13		Stöldskydd		74/61/EEG	X

	14		Sammanstötningsskydd för styrmekanismen		74/297/EEG	X

	15		Sätenas hållfasthet		74/408/EEG	X + W3

	16		Utskjutande delar		74/483/EEG	X + W4

	17		Hastighetsmätare och backväxel		75/443/EEG	X

	18		Föreskrivna skyltar		76/114/EEG	X

	19		Förankring av bilbälten		76/115/EEG	X + W5

	20		Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering		76/756/EEG	X

	21		Reflexanordningar		76/757/EEG	X

	22		Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sido-		76/758/EEG	X
			positionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

	23		Körriktningsvisare		76/759/EEG	X

	24		Bakre skyltlyktor		76/760/EEG	X

	25		Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)		76/761/EEG	X

	26		Främre dimljus		76/762/EEG	X

	27		Bogseringsanordningar		77/389/EEG	X

	28		Bakre dimljus		77/538/EEG	X

	29		Backningsstrålkastare		77/539/EEG	X

	30		Parkeringsljus		77/540/EEG	X

	31		Bilbälten och fasthållningsanordningar		77/541/EEG	X + W6

L 263/140		SV		Europeiska unionens officiella tidning		9.10.2007


	Punkt			Område	Rättsakt	M1

	32		Siktfält framåt		77/649/EEG	X

	33		Märkning av manöverorgan		78/316/EEG	X

	34		Avfrostnings-/ avimningsanordningar		78/317/EEG	X

	35		Vindrutetorkare och vindrutespolare		78/318/EEG	X

	36		Värmesystem		2001/56/EG	X

	37		Hjulskydd		78/549/EEG	X

	39		CO2-utsläpp/bränsleförbrukning		80/1268/EEG	X + W7

	40		Motoreffekt		80/1269/EEG	X

	41		Dieselutsläpp		2005/55/EG	X

	44		Mått och vikter (bilar)		92/21/EEG	X + W8

	45		Säkerhetsglas		92/22/EEG	X

	46		Däck		92/23/EEG	X

	50		Kopplingsanordningar		94/20/EG	X

	53		Frontalkollisionsskydd		96/79/EG	X + W9

	54		Sidokollisionsskydd		96/27/EG	X + W10

	58		Fotgängarskydd		2003/102/EG	X

	59		Materialåtervinning		2005/64/EG	N/A

	60		Frontskydd		2005/66/EG	X

	61		Luftkonditioneringssystem		2006/40/EG	X

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/141

Tillägg 4

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar)

Undantag medges endast om tillverkaren för typgodkännandemyndigheten kan visa att fordonet inte kan uppfylla samtliga krav på grund av dess sär- skilda användning.

Punkt	Område	Rättsakt	M2	M3	N1	N2	N3	O1	O2	O3	O4

1	Ljudnivåer	70/157/EEG	H	H	H	H	H

2	Avgaser	70/220/EEG	Q	Q	Q	Q	Q

3	Bränsletankar/bakre underkör-	70/221/EEG	F	F	F	F	F	X	X	X	X
	ningsskydd

4	Utrymme för bakre registre-	70/222/EEG	A + R	A + R	A + R	A + R	A + R	A + R	A + R	A + R	A + R
	ringsskylt

5	Styrkraft	70/311/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

6	Dörrlås och dörrgångjärn	70/387/EEG			B	B	B

7	Ljudsignalanordningar	70/388/EEG	X	X	X	X	X

8	Backspeglar	71/127/EEG	X	X	X	X	X

9	Bromsutrustning	71/320/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

10	Radioavstörning	72/245/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

11	Föroreningar från dieselmoto-	72/306/EEG	H	H	H	H	H
	rer

13	Stöldskydd	74/61/EEG	X	X	X	X	X

14	Sammanstötningsskydd för	74/297/EEG			X
	styrmekanismen

15	Sätenas hållfasthet	74/408/EEG	D	D	D	D	D

17	Hastighetsmätare och	75/443/EEG	X	X	X	X	X
	backväxel

18	Föreskrivna skyltar	76/114/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

19	Förankring av bilbälten	76/115/EEG	D	D	D	D	D

20	Belysnings- och ljussignalan-	76/756/EEG	A + N	A + N	A + N	A + N	A + N	A + N	A + N	A + N	A + N
	ordningarnas installering

21	Reflexanordningar	76/757/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

22	Breddmarkeringslyktor, främre	76/758/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X
	sidopositionslyktor, bakre
	sidopositionslyktor, stopplyk-
	tor och varsellyktor

23	Körriktningsvisare	76/759/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

24	Bakre skyltlyktor	76/760/EEG	X	X	X	X	X	X	X	X	X

25	Huvudstrålkastare (inklusive	76/761/EEG	X	X	X	X	X
	glödlampor)

26	Främre dimljus	76/762/EEG	X	X	X	X	X

27	Bogseringsanordningar	77/389/EEG	A	A	A	A	A

L 263/142

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Punkt

Område

Rättsakt

Bakre dimljus

77/538/EEG

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

Parkeringsljus

77/540/EEG

Bilbälten och fasthållningsan-

77/541/EEG

ordningar

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

Avfrostnings-

78/317/EEG

/avimningsanordningar

Vindrutetorkare och vindrute-

78/318/EEG

spolare

Värmesystem

2001/56/EG

Motoreffekt

80/1269/EEG

Gasformiga föroreningar från

88/77/EEG

dieselmotorer

Sidoskydd

89/297/EEG

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

Säkerhetsglas

92/22/EEG

Däck

92/23/EEG

Hastighetsbegränsande anord-

92/24/EEG

ningar

Mått och vikter

97/27/EG

Utskjutande delar på förarhyt-

92/114/EEG

ter

Kopplingsanordningar

94/20/EG

Brandfarlighet

95/28/EG

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

Fordon avsedda för transport

98/91/EG

av farligt gods

Främre underkörningsskydd

2000/40/EG

Fotgängarskydd

2003/102/EG

N/A

9.10.2007		SV		Europeiska unionens officiella tidning			L 263/143

				Tillägg 5
				Mobilkranar

	Punkt			Område	Rättsakt	Mobilkranar i kategori N3

1			Ljudnivåer		70/157/EEG	T

2			Avgaser		70/220/EEG	X

3			Bränsletankar/bakre underkörningsskydd		70/221/EEG	X

4			Utrymme för bakre registreringsskylt		70/222/EEG	X

5			Styrkraft		70/311/EEG	X krabbstyrning tillåten

6			Dörrlås och dörrgångjärn		70/387/EEG	A

7			Ljudsignalanordningar		70/388/EEG	X

8			Backspeglar		71/127/EEG	X

9			Bromsutrustning		71/320/EEG	U

10			Radioavstörning		72/245/EEG	X

11			Föroreningar från dieselmotorer		72/306/EEG	X

12			Inredningsdetaljer		74/60/EEG	X

13			Stöldskydd		74/61/EEG	X

15			Sätenas hållfasthet		74/408/EEG	D

17			Hastighetsmätare och backväxel		75/443/EEG	X

18			Föreskrivna skyltar		76/114/EEG	X

19			Förankring av bilbälten		76/115/EEG	D

20			Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering		76/756/EEG	A + Y

21			Reflexanordningar		76/757/EEG	X

22			Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, ba-		76/758/EEG	X
			kre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

23			Körriktningsvisare		76/759/EEG	X

24			Bakre skyltlyktor		76/760/EEG	X

25			Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)		76/761/EEG	X

26			Främre dimljus		76/762/EEG	X

27			Bogseringsanordningar		77/389/EEG	A

28			Bakre dimljus		77/538/EEG	X

29			Backningsstrålkastare		77/539/EEG	X

30			Parkeringsljus		77/540/EEG	X

31			Bilbälten och fasthållningsanordningar		77/541/EEG	D

L 263/144		SV			Europeiska unionens officiella tidning		9.10.2007


	Punkt			Område		Rättsakt	Mobilkranar i kategori N3

33			Märkning av manöverorgan			78/316/EEG	X

34			Avfrostnings-/avimningsanordningar			78/317/EEG	O

35			Vindrutetorkare och vindrutespolare			78/318/EEG	O

36			Värmesystem			2001/56/EG	X

40			Motoreffekt			80/1269/EEG	X

41			Gasformiga föroreningar från dieselmotorer			88/77/EEG	V

42			Sidoskydd			89/297/EEG	X

43			Stänkskyddsanordningar			91/226/EEG	X

45			Säkerhetsglas			92/22/EEG	J

46			Däck			92/23/EEG	A, under förutsättning att kra-
							ven i ISO 10571: 1995 (E) eller
							ETRTOnormerna (1998)
							är uppfyllda

47			Hastighetsbegränsande anordningar			92/24/EEG	X

48			Mått och vikter			97/27/EG	X

49			Utskjutande delar på förarhytter			92/114/EEG	X

50			Kopplingsanordningar			94/20/EG	X

57			Främre underkörningsskydd			2000/40/EG	X

Bokstävernas betydelse

XInga undantag förutom dem som anges i rättsakten.

N/A	Denna rättsakt är inte tillämpligt på detta fordon (inga krav).

AUndantag medges, om fordonets särskilda användning gör det omöjligt att följa kraven helt. Tillverkaren skall för typgodkännandemyndigheten visa att fordonet inte kan uppfylla kraven på grund av dess särskilda användning.

BGäller endast dörrar vid säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik, och om avståndet mellan punk- ten R på sätet och mittplanet på dörrytan, mätt vinkelrätt mot fordonets längsgående mittplan, inte överskrider 500 mm.

CGäller endast den del av fordonet som befinner sig framför det bakersta av de säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik och endast huvudets islagsområde i enlighet med direktiv 74/60/EEG.

DGäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Säten som är avsedda för användning i väg- trafik måste vara klart identifierbara för användarna, antingen med en symbol eller en skylt med lämplig text.

EEndast framtill.

FÄndring av tankningsrörets dragning och längd och omplacering av den inre tanken är tillåten.

GKrav enligt kategorin grundfordon/ej färdigbyggt fordon (det som används för att bygga fordon avsett för särskilt ändamål). Vad gäller icke färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon, är det godtagbart att fordonskraven för den motsvarande kategorin N (baserad på maxvikt) är uppfyllda.

HÄndring av avgassystemets längd upp till 2 meter efter den sista ljuddämparen är tillåten utan ytterligare provning.

JFör all glasinsättning utom i förarens hytt (vindruta och sidoglas), skall materialet antingen vara av säkerhetsglas eller hård plast.

KYtterligare nödlarmsanordningar är tillåtna.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/145

LGäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Minsta kravet är förankringar för höftbälten i baksätet. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, anting- en med en symbol eller en skylt med lämplig text.

MGäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Minsta kravet är höftbälten på alla platser i baksätet. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, anting- en med en symbol eller en skylt med lämplig text.

NFörutsatt att alla obligatoriska belysningsanordningar är monterade och att den geometriska sikten inte påverkas.

O Fordonet skall vara utrustat med ett adekvat system i främre delen.

QÄndring av avgassystemets längd upp till 2 meter efter den sista ljuddämparen är tillåten utan ytterligare provning. Ett godkännande utfärdat för det mest representativa grundfordonet förblir giltigt oavsett om referensvikten änd- ras.

RUnder förutsättning att samtliga medlemsstaters registreringsskyltar kan monteras och förbli synliga.

SLjustransmissionsfaktorn måste vara minst 60 %, och A-stolparna får inte skymma mer än 10° av sikten.

TProvet skall endast utföras med det färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordonet. Fordonet kan provas i enlighet med direktiv 70/157/EEG, senast ändrat genom direktiv 1999/101/EG. Följande gränsvärden gäller för punkt 5.2.2.1 i bilaga I till direktiv 70/157/EEG:

81 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är lägre än 75 kW,

83 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är högre än 75 kW, men lägre än 150 kW, 84 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är 150 kW eller mer.

UProvet skall endast utföras med det färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordonet. Fordon med upp till fyra axlar skall uppfylla samtliga krav i direktiv 71/320/EEG. Undantag medges för fordon med fler än fyra axlar, under följande förutsättningar:

Undantagen skall vara motiverade av den särskilda konstruktionen.

Bromskraven rörande parkeringsbroms, färdbroms och reservbroms i direktiv 71/320/EEG skall uppfyllas.

VÖverensstämmelse med direktiv 97/68/EG kan accepteras.

W1	Kraven måste följas, men ändringar av avgassystemet godtas utan några ytterligare prövningar, förutsatt att avgas-
	reningssystemen, inklusive eventuella filter, inte påverkas. Inget nytt förångningsprov skall krävas på det ändrade
	fordonet, förutsatt att systemet för att begränsa avdunstning bevaras sådant det monterats av tillverkaren av
	grundfordonet.
	Ett EG-typgodkännande utfärdat för det mest representativa grundfordonet förblir giltigt oavsett om referensvik-
	ten ändras.
W2	Kraven måste följas, men ändringar av tankningsrörets, bränsleslangens och ångledningarnas dragning och längd
	godtas. Omplacering av den ursprungliga bränsletanken godtas.
W3	Ett rullstolsutrymme betraktas som en sittplats. Tillräckligt utrymme skall finnas för varje rullstol. Det särskilda
	utrymmets längsgående plan skall löpa parallellt med fordonets längsgående plan.

Fordonsägaren skall på lämpligt sätt informeras om att en rullstol som används som ett säte i fordonet måste kunna tåla de belastningar som överförs av förankringsmekanismen under olika trafikförhållanden.

Lämpliga anpassningar får göras av fordonets säten, förutsatt att deras förankringar, mekanismer och huvudstöd garanterar en lika hög prestanda som den som föreskrivs i direktivet.

W4	Direktivet skall tillämpas på hjälpmedel för påstigning när dessa befinner sig i viloläge.

L 263/146	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

W5	Varje rullstolsutrymme skall utrustas med integrerade fasthållningsanordningar som består av en fasthållningsan-
	ordning för rullstolen och en fasthållningsanordning för den rullstolsburne.
	Förankringarna för fasthållningsanordningarna skall tåla de belastningar som anges i direktiv 76/115/EEG
	och i standarden ISO 10542–1:2001.
	Remmar och andra säkerhetsanordningar som är avsedda för att fixera rullstolen (förankringsmekanismerna) skall
	uppfylla kraven i direktiv 77/541/EEG och i den relevanta delen av standarden ISO 10542.
	Provningarna skall utföras av den tekniska tjänst som har utsetts för att genomföra provningar och kontroller i
	enlighet med de ovannämnda direktiven. Kriterierna ingår i de direktiven. Provningarna skall utföras på den rull-
	stolstyp som beskrivs i standarden ISO 10542.
W6	När säkerhetsbältenas förankringspunkter på grund av konverteringen måste överskrida den tillåtna avvikelse
	som fastställs i punkt 2.7.8.1 i bilaga I till direktiv 77/541/EEG, skall den tekniska tjänsten kontrollera om änd-
	ringen innebär en försämring eller inte. Om den innebär en försämring skall den provning som fastställs i
	bilaga VII till direktiv 77/541/EEG utföras. Det är inte nödvändigt att utvidga EG-typgodkännandet.
W7	En ny mätning som rör CO2-utsläpp behöver inte utföras ifall inga nya provningar måste utföras, enligt bestäm-
	melserna i W1, när det gäller utsläpp från avgasröret.
W8	För dessa beräkningar skall vikten på rullstolen och användaren förmodas vara 100 kg. Vikten skall koncentreras
	vid den tredimensionella maskinens H-punkt.
	Den tekniska tjänsten skall också överväga möjligheten att använda elektroniska rullstolar vars vikt, inklusive
	användaren, förmodas uppgå till 250 kg. Varje begränsning av passagerarkapaciteten som är en följd av använd-
	ningen av elektroniska rullstolar skall anges i typgodkännandeintyget och klart och tydligt framgå av intyget om
	överensstämmelse.
W9	Inga nya provningar skall krävas på det ändrade fordonet, förutsatt att den främre delen av chassiet, som ligger
	framför förarens R-punkt, inte påverkas av konverteringen av fordonet och ingen del av den kompletterande
	fasthållningsanordningen (krockkudden/krockkuddarna) har avlägsnats eller tagits ur bruk.
W10	Inga nya provningar skall krävas på det ändrade fordonet, förutsatt att sidoförstärkningarna inte har ändrats och
	att ingen del av den kompletterande fasthållningsanordningen (sidokrockkudden/sidokrockkuddarna) har avlägs-

nats eller tagits ur bruk.

YUnder förutsättning att alla obligatoriska ljusinstallationer är monterade.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/147

BILAGA XII

GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER OCH SLUTSERIER

A. GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER

1.Antalet enheter inom en fordonstyp som skall registreras, försäljas eller tas i bruk per år inom gemenskapen med tillämpning av artikel 22 får inte överstiga det antal enheter som anges nedan för aktuell fordonskategori.

Kategori	Enheter

M1	1 000

M2, M3	0
N1	0

N2, N3	0
O1, O2	0

O3, O4	0

2.Antalet enheter inom en fordonstyp som skall registreras, försäljas eller tas i bruk per år i en medlemsstat med tillämp- ning av artikel 23 skall beslutas av den medlemsstaten men får inte överstiga det antal enheter som anges nedan för aktuell fordonskategori.

Kategori	Enheter

M1	75

M2, M3	250

N1	500

N2, N3	250
O1, O2	500

O3, O4	250

B.GRÄNSVÄRDEN FÖR SLUTSERIER

Färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon som tas i bruk i varje medlemsstat enligt slutserieförfarandet skall begränsas på något av följande sätt som medlemsstaten får välja:

—Det högsta antalet fordon av en eller flera typer får, i fråga om kategori M1, inte överstiga 10 % och i fråga om alla andra kategorier inte överstiga 30 % av det totala antalet fordon av samtliga berörda typer som togs i bruk i medlemsstaten i fråga under föregående år. Om 10 % respektive 30 % skulle vara färre än 100 fordon kan med- lemsstaten tillåta ibruktagande av högst 100 fordon.

—Fordon av alla typer skall begränsas till fordon för vilka giltigt intyg om överensstämmelse var utfärdat på till- verkningsdagen eller senare och som var giltigt minst tre månader efter utfärdandedagen och där intyget senare blev ogiltigt på grund av en rättsakt som trädde i kraft.

L 263/148	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

BILAGA XIII

FÖRTECKNING ÖVER DELAR ELLER UTRUSTNING SOM KAN UTGÖRA EN BETYDANDE RISK VAD GÄL- LER KORREKT FUNKTION AV SYSTEM SOM ÄR VÄSENTLIGA FÖR FORDONETS SÄKERHET ELLER MIL- JÖPRESTANDA, PRESTANDAKRAV, TILLÄMPLIGA PROVNINGSFÖRFARANDEN, MÄRKNINGS- OCH EMBALLAGEFÖRESKRIFTER

I.Delar eller utrustning som är av stor betydelse för fordonssäkerheten

Punkt nr	Beskrivning	Prestandakrav	Provningsförfa-	Märkningskrav	Emballagekrav
			rande

1 (…)

II.Delar eller utrustning som är av stor betydelse för fordonets miljöprestanda

Punkt nr	Beskrivning	Prestandakrav	Provningsförfa-	Märkningskrav	Emballagekrav
			rande

1(…)

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/149

BILAGA XIV

FÖRTECKNING ÖVER EG-TYPGODKÄNNANDEN UTFÄRDADE ENLIGT RÄTTSAKTER

Typgodkännande-myndighetens

stämpel

Förteckningsnummer:

För perioden mellan den … och den …

Följande uppgifter skall anges på varje tilldelat, vägrat eller återkallat EG-typgodkännande under ovanstående period. Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Skäl till utvidgningen (i förekommande fall):

Fabrikat:

Typ:

Utfärdandedatum:

Första utfärdandedatum (vid utvidgning):

BILAGA XV

FÖRTECKNING ÖVER DE RÄTTSAKTER ENLIGT VILKA EN TILLVERKARE KAN UTSES

TILL TEKNISK TJÄNST

		Område		Rättsakt

			Direktiv eller förordning		Motsvarande FN/ECE föreskrift (+)
			Direktiv eller förordning		Motsvarande FN/ECE föreskrift (+)

1.	Däck		92/23/EEG		30, 54

(+) Se del II i bilaga IV för ytterligare information.

BILAGA XVI

FÖRTECKNING ÖVER RÄTTSAKTER FÖR VILKA VIRTUELLA PROVNINGSMETODER KAN ANVÄNDAS AV

EN TILLVERKARE ELLER TEKNISK TJÄNST

Rättsakt

Område

Direktiv eller förordning

Motsvarande FN/ECE föreskrift (+)

(…)

(+) Se del II i bilaga IV för ytterligare information.

L 263/150	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

Tillägg 1

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR VIRTUELLA PROVNINGSMETODER

1.Mall för virtuell provning

Följande schema skall användas som grundstruktur för att beskriva och genomföra virtuell provning:

a)Syfte.

b)Strukturmall.

c)Gränsvillkor.

d)Belastningsantaganden.

e)Beräkning.

f)Bedömning.

g)Dokumentation.

2.Grundprinciperna för datorsimulering och beräkning

2.1Matematisk mall

Den simulerings-/beräkningsmall som den sökande lämnat in skall återspegla hur komplicerat fordonets och/eller komponentens struktur är i kombination med kraven och gränsvillkoren i rättsakterna.

Mallen skall lämnas till den tekniska tjänsten.

2.2Validering av mallen

Mallen skall valideras i jämförelse med de faktiska provningsförhållandena. Det måste visas att resultaten enligt mal- len kan jämföras med resultaten av konventionella provningsförfaranden.

2.3Dokumentation

De uppgifter och extra hjälpmedel som använts vid simulering och beräkning skall tillhandahållas av den sökande, dokumenteras på lämpligt sätt och arkiveras.

Tillägg 2

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR VIRTUELLA PROVNINGSMETODER

Rättsakt

Provningsförhållanden och administrativa bestämmelser

NummerPunkt

[…]

(…)

(för varje rättsakt i bilaga XVI)

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/151

BILAGA XVII

FÖRFARANDEN VID ETAPPVIS EG-TYPGODKÄNNANDE

1.ALLMÄNT

1.1För att etappvis EG-typgodkännande skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt krävs samverkan av samt- liga berörda tillverkare. Av denna anledning skall typgodkännandemyndigheterna, innan de utfärdar ett typgodkän- nande för en första eller senare etapp, försäkra sig om att det finns lämpliga metoder för tillhandahållande och utbyte av dokument och information mellan de berörda tillverkarna för att myndigheterna skall kunna försäkra sig om att det etappvis färdigbyggda fordonet uppfyller kraven i samtliga berörda rättsakter i enlighet med bilaga IV och bilaga XI. Denna information skall omfatta uppgifter om godkännanden av berörda system, komponenter och enskilda tek- niska enheter och om fordonsdelar som ingår i det ej färdigbyggda fordonet, men som ännu inte godkänts.

1.2EG-typgodkännanden i enlighet med denna bilaga skall utfärdas beroende på i vilket byggnadsstadium fordonet befin- ner sig och skall omfatta samtliga typgodkännanden som utfärdats för tidigare etapper.

1.3Varje tillverkare i en etappvis typgodkännandeprocess ansvarar för godkännande och överensstämmelse med den godkända typen i fråga om samtliga system, komponenter eller separata tekniska enheter som han tillverkat, eller som han har kompletterat de fordon med som är under uppbyggnad från föregående etapp. Han ansvarar inte för sådant som godkänts i en föregående etapp, såvida han inte förändrar tidigare godkända delar i sådan utsträckning att det tidigare lämnade godkännandet inte längre är giltigt.

2.FÖRFARANDET

Typgodkännandemyndigheterna

a)kontrollera att alla EG-typgodkännandeintyg, som utfärdas enligt de rättsakter som är tillämpliga på typgodkän- nande av fordon omfattar fordonstypen på dess byggnadsstadium och motsvarar angivna krav,

b)se till att alla nödvändiga uppgifter, med beaktande av i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i, finns med i underlaget,

c)vad dokumentationen beträffar, se till att fordonsspecifikationerna och uppgifterna i del I i underlaget finns med bland uppgifterna i de tekniska underlagen och i EG-typgodkännandeintygen som utfärdats i enlighet med rele- vanta rättsakter, och vad etappvis färdigbyggda fordon beträffar, när ett rubriknummer i del I i underlaget inte finns med i det tekniska underlaget till någon av rättsakterna skall de bekräfta att egenskapen eller delen i fråga överensstämmer med uppgifterna i underlaget,

d)på ett urval på de fordonstyper som skall godkännas utföra inspektioner, eller se till att de utförs, av delar och system för att fastställa om fordonet/fordonen konstruerats i överensstämmelse med de relevanta uppgifterna i det bestyrkta tekniska underlaget när det gäller EG-typgodkännanden som utfärdats i enlighet med alla relevanta rättsakter,

e)i förekommande fall utföra nödvändiga installationskontroller av separata tekniska enheter, eller se till att de utförs.

3.Det antal fordon som skall kontrolleras i enlighet med punkt 2 d måste vara tillräckligt för att det skall kunna ske en ordentlig kontroll av de olika kombinationerna som skall EG-typgodkännas beroende på vilket byggnadsstadium for- donet befinner sig i och i enlighet med nedanstående kriterier

— motor,

— växellåda,

— drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

— styraxlar (antal och placering),

—utformning av karosseriet,

L 263/152	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

—antal dörrar,

—höger- eller vänsterstyrd,

—antal säten,

—utrustningens omfattning.

4.IDENTIFIERING AV FORDONET

4.1Fordonets identifieringsnummer

a)Grundfordonets identifieringsnummer (VIN) enligt direktiv 76/114/EEG skall behållas under alla påföljande etap- per av typgodkännandeförfarandet för att säkerställa att förfarandet kan rekonstrueras i efterhand.

b)Under den sista produktionsetappen får dock den tillverkare som svarar för denna etapp, i samförstånd med godkännandemyndigheten, ersätta den första och den andra delen av fordonets identifieringsnummer med sin egen tillverkarkod och fordonets identifieringskod om och endast om fordonet måste registreras under hans eget handelsnamn. I så fall får inte hela grundfordonets identifieringsnummer strykas.

4.2Tillverkarens extraskylt

Under den andra och påföljande etapper skall varje tillverkare, förutom den obligatoriska skylt som föreskrivs i direk- tiv 76/114/EEG, på fordonet fästa en extraskylt. En mall för skylten finns i tillägget till denna bilaga. Skylten skall vara ordentligt fastsatt, på ett väl synligt och lättillgängligt ställe på en del av fordonet som inte kan förväntas bytas ut. Skylten skall på ett outplånligt sätt innehålla nedanstående information i den ordning som anges där:

— Tillverkarens namn.

— Avsnitt 1, 3 och 4 i EG-typgodkännandenumret.

— Typgodkännandeetapp.

— Fordonets identifieringsmärkning.

— Högsta tillåtna vikt inklusive last (a).

— Högsta tillåtna tågvikt inklusive last (i de fall fordonet är godkänt för att dra släpfordon) (a).

— Högsta tillåtna vikt på varje axel; framaxeln skall anges först (a).

— För påhängsvagn eller släpkärra, största tillåtna vikt i kopplingspunkten (a). Om ej annat föreskrivs ovan skall skylten uppfylla kraven i direktiv 76/114/EEG.

(a) Endast om värdet har ändrats under den aktuella godkännandeetappen.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/153

Tillägg

MALL ÖVER TILLVERKARENS EXTRASKYLT

Nedanstående skall endast ses som ett exempel.

TILLVERKARENS NAMN (etapp 3)

e2*98/14*2609

Etapp 3

WD9VD58D98D234560

1 500 kg

2 500 kg

1–700 kg

2–810 kg

BILAGA XVIII

FORDONETS URSPRUNGSINTYG

Tillverkarintyg för grundfordon/icke färdigbyggda fordon som inte är försedda

med ett intyg om överensstämmelse

Undertecknad förklarar härmed att det fordon som anges nedan har tillverkats i undertecknads fabrik och att det är ett fordon som nyligen tillverkats.

0.1Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2Typ av fordon:

0.2.1 Varumärke(n):

0.3Typidentifikationsmärkning:

0.6Fordonets identifieringsmärkning:

0.8Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

Dessutom intygar undertecknad att fordonet vid leverans uppfyllde bestämmelserna i följande rättsakter:

				Medlemsstat eller fördragsslu-
	Område	Rättsakt	Typgodkännandenummer	tande part (+) som utfärdar
				typgodkännandet (++)

1.	Ljudnivå

2.	Avgaser

3.	…

etc.

(+) Fördragsslutande parter till 1958 års överenskommelse.

(++) Skall anges om uppgiften inte framgår av typgodkännandenumret.

Detta intyg har utfärdats i enlighet med bestämmelserna i bilaga XI till direktiv 2007/46/EG.

(Ort)	(Underskrift)		(Datum)

L 263/154	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

BILAGA XIX

TIDTABELL FÖR GENOMFÖRANDE AV DETTA DIREKTIV NÄR DET GÄLLER TYPGODKÄNNANDE

						Datum för tillämpning
	Berörda kategorier
	Berörda kategorier				Nya fordonstyper Frivilligt	Nya fordonstyper	Befintliga fordonstyper
						Nya fordonstyper	Befintliga fordonstyper
						Obligatoriskt	Obligatoriskt
						Obligatoriskt	Obligatoriskt

M1					Ej tillämpligt (*)	29 april 2009	Ej tillämpligt (*)
Fordon	avsedda	för	särskilda		29 april 2009	29 april 2011	29 april 2012
ändamål i kategori M1
Icke färdigbyggda och färdig-					29 april 2009	29 oktober 2010	29 oktober 2011
byggda fordon i kategori N1
Etappvis	färdigbyggda		fordon	i	29 april 2009	29 oktober 2011	29 april 2013
kategori N1
Icke färdigbyggda och färdig-					29 april 2009	29 oktober 2010	29 oktober 2012
byggda fordon i kategorierna N2,
N3, O1, O2, O3, O4
Icke färdigbyggda och färdig-					29 april 2009	29 april 2009 (1)	29 oktober 2010
byggda fordon i kategorierna M2,
M3
Fordon	avsedda	för	särskilda		29 april 2009	29 oktober 2012	29 oktober 2014
ändamål i kategorierna N1, N2,
N3, M2, M3, O1, O2, O3, O4
Etappvis	färdigbyggda		fordon	i	29 april 2009	29 oktober 2012	29 oktober 2014
kategorierna N2, N3
Etappvis	färdigbyggda		fordon	i	29 april 2009	29 april 2010 (1)	29 oktober 2011
kategorierna M2, M3,
Etappvis	färdigbyggda		fordon	i	29 april 2009	29 oktober 2010	29 oktober 2010
kategorierna O1, O2, O3, O4
(*) Ej tillämpligt.

(1) När det gäller tillämpningen av artikel 45.4 senareläggs detta datum med 12 månader.

9.10.2007	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 263/155

BILAGA XX

TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE I NATIONELL LAGSTIFTNING

AV DE UPPHÄVDA DIREKTIVEN

		DEL A
	Direktiv 70/156/EEG och dess ändringsrättsakter

	Direktiv/förordningar		Kommentarer

Direktiv 70/156/EEG (1)
Direktiv 78/315/EEG (2)

Direktiv 78/547/EEG (3)

Direktiv 80/1267/EEG (4)

Direktiv 87/358/EEG (5)
Direktiv 87/403/EEG (6)
Direktiv 92/53/EEG (7)
Direktiv 93/81/EEG (8)
Direktiv 95/54/EG (9)			Endast artikel 3
Direktiv 96/27/EG (10)			Endast artikel 3
Direktiv 96/79/EG (11)			Endast artikel 3

Direktiv 97/27/EG (12)			Endast artikel 8

Direktiv 98/14/EG (13)

Direktiv 98/91/EG (14)			Endast artikel 3
Direktiv 2000/40/EG (15)			Endast artikel 4
Direktiv 2001/92/EG (16)			Endast artikel 3
Direktiv 2001/56/EG (17)			Endast artikel 7
Direktiv 2001/85/EG (18)			Endast artikel 4
Direktiv 2001/116/EG (19)
Förordning (EG) nr 807/2003 (20)			Endast punkt 2 i bilaga III

Direktiv 2003/97/EG (21)			Endast artikel 4

Direktiv 2003/102/EG (22)			Endast artikel 6

Direktiv 2004/3/EG (23)			Endast artikel 1
Direktiv 2004/78/EG (24)			Endast artikel 2
Direktiv 2004/104/EG (25)			Endast artikel 3
Direktiv 2005/49/EG (26)			Endast artikel 2
(1) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1.
(2) EGT L 81, 28.3.1978, s. 1.
(3) EGT L 168, 26.6.1978, s. 39.
(4) EGT L 375, 31.12.1980, s. 34.
(5) EGT L 192, 11.7.1987, s. 51.
(6) EGT L 220, 8.8.1987, s. 44.
(7) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.
(8) EGT L 264, 23.10.1993, s. 49.
(9) EGT L 266, 8.11.1995, s. 1.
(10)	EGT L 169, 8.7.1996, s. 1.
(11)	EGT L 18, 21.1.1997, s. 7.
(12)	EGT L 233, 25.8.1997, s. 1.
(13)	EGT L 91, 25.3.1998, s. 1.
(14)	EGT L 11, 16.1.1999, s. 25.
(15)	EGT L 203, 10.8.2000, s. 9.
(16)	EGT L 291, 8.11.2001, s. 24.
(17)	EGT L 292, 9.11.2001, s. 21.
(18)	EGT L 42, 13.2.2002, s. 42.
(19)	EGT L 18, 21.1.2002, s. 1.
(20)	EUT L 122, 16.5.2003, s. 36.
(21)	EUT L 25, 29.1.2004, s. 1.
(22)	EUT L 321, 6.12.2003, s. 15.
(23)	EUT L 49, 19.2.2004, s. 36.
(24)	EUT L 153, 30.4.2004, s. 107.
(25)	EUT L 337, 13.11.2004, s. 13.
(26)	EUT L 194, 26.7.2005, s. 12.

L 263/156	SV	Europeiska unionens officiella tidning	9.10.2007

DEL B

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning

	Direktiv	Tidsfrist för införlivande	Tillämpningsdatum

Direktiv 70/156/EEG		10 augusti 1971

Direktiv 78/315/EEG		30 juni 1979

Direktiv 78/547/EEG		15 december 1979

Direktiv 80/1267/EEG		30 juni 1982

Direktiv 87/358/EEG		1 oktober 1988

Direktiv 87/403/EEG		1 oktober 1988

Direktiv 92/53/EEG		31 december 1992	1 januari 1993

Direktiv 93/81/EEG		1 oktober 1993

Direktiv 95/54/EG		1 december 1995

Direktiv 96/27/EG		20 maj 1997

Direktiv 96/79/EG		1 april 1997

Direktiv 97/27/EG		22 juli 1999

Direktiv 98/14/EG		30 september 1998	1 oktober 1998

Direktiv 98/91/EG		16 januari 2000

Direktiv 2000/40/EG		31 juli 2002	1 augusti 2002

Direktiv 2001/92/EG		30 juni 2002

Direktiv 2001/56/EG		9 maj 2003

Direktiv 2001/85/EG		13 augusti 2003

Direktiv 2001/116/EG		30 juni 2002	1 juli 2002

Direktiv 2003/97/EG (1)		25 januari 2005

Direktiv 2003/102/EG (2)		31 december 2003

Direktiv 2004/3/EG		18 februari 2005

Direktiv 2004/78/EG		30 september 2004

Direktiv 2004/104/EG		31 december 2005	1 januari 2006

Direktiv 2005/49/EG		30 juni 2006	1 juli 2006

(1)	EUT L 25, 29.1.2004, s. 1.
(2)	EUT L 321, 6.12.2003, s. 15.

9.10.2007		SV		Europeiska unionens officiella tidning		L 263/157

				BILAGA XXI
				JÄMFÖRELSETABELL
				(som avses i artikel 49 andra stycket)

			Direktiv 70/156/EEG		Detta direktiv

	—				Artikel 1

	Artikel 1 första stycket				Artikel 2.1

	Artikel 1 andra stycket				Artikel 2.2 a och b

	—				Artikel 2.2 c

	—				Artikel 2.3 och 2.4

	Artikel 2				Artikel 3

	—				Artikel 4

	—				Artikel 5

	—				Artikel 6.1

	Artikel 3.1				Artikel 6.2

	Artikel 3.2				Artikel 6.3

	—				Artikel 6.4

	Artikel 3.3				Artikel 6.5

	Artikel 3.4				Artikel 7.1 och 7.2

	Artikel 3.5				Artiklarna 6.6 och 7.1

	—				Artikel 6.7 och 6.8

	—				Artikel 7.3 och 7.4

	Artikel 4.1 a första stycket				Artikel 9.1

	Artikel 4.1 b första stycket				Artikel 9.2

	Artikel 4.1 c första stycket				Artikel 10.1

	Artikel 4.1 d första stycket				Artikel 10.2

	—				Artikel 10.3

	Artikel 4.1 andra stycket				Artikel 9.4

	Artikel 4.1 tredje stycket				Artikel 9.5

	—				Artikel 9.6 och 9.7

	—				Artikel 8.1 och 8.2

	Artikel 4.2				Artikel 8.3

	Artikel 4.3 första och tredje meningen				Artikel 9.3

	Artikel 4.3 andra meningen				Artikel 8.4

	Artikel 4.4				Artikel 10.4

	Artikel 4.5				Artikel 8.5 och 8.6

	Artikel 4.6				Artikel 8.7 och 8.8

	—				Artikel 11

	Artikel 5.1				Artikel 13.1

	Artikel 5.2				Artikel 13.2

	Artikel 5.3 första stycket				Artikel 15.1

	Artikel 5.3 andra stycket				Artikel 15.3

	Artikel 5.3 tredje stycket				Artiklarna 15.2, 16.1 och 16.2

	Artikel 5.3 fjärde stycket				Artikel 13.3

	Artikel 5.4 första stycket				Artikel 14.1

L 263/158		SV		Europeiska unionens officiella tidning		9.10.2007


			Direktiv 70/156/EEG		Detta direktiv

	Artikel 5.4 andra stycket				Artiklarna 14.3 och 16.2

	Artikel 5.4 tredje stycket				Artikel 14.2

	Artikel 5.4 fjärde stycket första meningen				Artikel 13.3

	Artikel 5.4 fjärde stycket andra meningen				Artikel 16.3

	Artikel 5.5				Artikel 17.4

	Artikel 5.6				Artikel 14.4

	—				Artikel 17.1–17.3

	Artikel 6.1 första stycket				Artikel 18.1

	—				Artikel 18.2

	Artikel 6.1 andra stycket				Artikel 18.3

	Artikel 6.2				—

	—				Artikel 18.4–18.8

	Artikel 6.3				Artikel 19.1 och 19.2

	—				Artikel 19.3

	Artikel 6.4				Artikel 38.2 första stycket

	—				Artikel 38.2 andra stycket

	Artikel 7.1				Artikel 26.1

	—				Artikel 26.2

	Artikel 7.2				Artikel 28

	Artikel 7.3				Artikel 29.1 och 29.2

	—				Artikel 29.3 och 29.4

	Artikel 8.1				—

	—				Artikel 22

	Artikel 8.2 a första meningen				Artikel 26.3

	Artikel 8.2 a andra meningen				—

	Artikel 8.2 a tredje till sjätte meningen				Artikel 23.1, 23.3, 23.5 och 23.6

	—				Artikel 23.2

	—				Artikel 23.4

	—				Artikel 23.7

	Artikel 8.2 b 1 första och andra stycket				Artikel 27.1

	Artikel 8.2 b 1 tredje stycket				Artikel 27.2

	Artikel 8.2 b 2 första och andra stycket				Artikel 27.3

	Artikel 8.2 b 2 tredje och fjärde stycket				—

	—				Artikel 27.4 och 27.5

	Artikel 8.2 c första stycket				Artikel 20.1 och 20.2

	Artikel 8.2 c andra stycket				Artikel 20.4 första stycket

	Artikel 8.2 c tredje stycket				—

	Artikel 8.2 c fjärde stycket				Artikel 20.4 andra stycket

	—				Artikel 20.4 tredje stycket

	—				Artikel 20.3 och 20.5

	Artikel 8.2 c femte och sjätte stycket				Artikel 21.1 första stycket och artikel 21.2

	—				Artikel 21.1 andra stycket

9.10.2007		SV		Europeiska unionens officiella tidning		L 263/159


			Direktiv 70/156/EEG		Detta direktiv

	Artikel 8.3				Artikel 23.4 andra stycket

	—				Artikel 24

	—				Artikel 25

	Artikel 9.1				Artikel 36

	Artikel 9.2				Artikel 35.1

	—				Artikel 34

	—				Artikel 35.2

	Artikel 10.1				Artikel 12.1

	Artikel 10.2				Artikel 12.2 första stycket, första meningen

	—				Artikel 12.2 andra stycket, andra meningen

	—				Artikel 12.3

	Artikel 11.1				Artikel 30.2

	Artikel 11.2				Artikel 30.1

	Artikel 11.3				Artikel 30.3

	Artikel 11.4				Artikel 30.4

	Artikel 11.5				Artikel 30.5

	Artikel 11.6				Artikel 30.6

	—				Artikel 31

	—				Artikel 32

	Artikel 12 första meningen				Artikel 33.1

	Artikel 12 andra meningen				Artikel 33.2

	—				Artikel 37

	—				Artikel 38.1

	Artikel 13.1				Artikel 40.1

	—				Artikel 39.1

	Artikel 13.2				Artikel 39.2

	Artikel 13.3				Artikel 40.3

	—				Artikel 40.2

	Artikel 13.4				Artikel 39.7

	Artikel 13.5				Artikel 39.2

	—				Artikel 39.3–39.6 och 39.8–39.9

	—				Artikel 41.1 och 41.3

	Artikel 14.1 första strecksatsen				Artikel 43.1

	Artikel 14.1 andra strecksatsen första meningen				—

	Artikel 14.1 andra strecksatsen andra meningen				Artikel 41.4

	Artikel 14.1 andra strecksatsen i				Artikel 41.6

	Artikel 14.1 andra strecksatsen ii				—

	Artikel 14.2 första stycket				—

	—				Artikel 41.5 och 41.7

	Artikel 14.2 andra stycket				Artikel 41.8

	—				Artikel 42

	—				Artikel 43.2–43.5

	—				Artiklarna 44–51

	Bilaga I				Bilaga I

	Bilaga II				Bilaga II

L 263/160		SV		Europeiska unionens officiella tidning		9.10.2007


			Direktiv 70/156/EEG			Detta direktiv

	Bilaga III				Bilaga III

	Bilaga IV				Bilaga IV

	—				Bilaga IV tillägg

	Bilaga V				Bilaga V

	Bilaga VI				Bilaga VI

	—				Bilaga VI tillägg

	Bilaga VII				Bilaga VII

	—				Bilaga VII tillägg

	Bilaga VIII				Bilaga VIII

	Bilaga IX				Bilaga IX

	Bilaga X				Bilaga X

	Bilaga XI				Bilaga XI

	Bilaga XII				Bilaga XII

	—				Bilaga XIII

	Bilaga XIII				Bilaga XIV

	—				Bilaga XV

	—				Bilaga XVI

	Bilaga XIV				Bilaga XVII

	Bilaga XV				Bilaga XVIII

	—				Bilaga XIX

	—				Bilaga XX

	—				Bilaga XXI

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

Härmed föreskrivsTPF1FPT i fråga om fordonslagen (2002:574) dels att 4 kap. 6 och 7 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 6 och 8 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 4 kap. 8 och 9 §§ ska betecknas 5 kap. 10 och 11 §§ och att nuvarande 5 kap. 8 § ska betecknas 5 kap. 12 §,

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 5 § samt den nya 5 kap. 12 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 2 kap. 5 a–5 c §§,

5 kap. 2 a, 8 och 9 §§ samt närmast före 2 kap. 5 b § och 5 kap. 2 a, 8, och 12 §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 5 kap. 10 § med lydelsen ”Avgifter”.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

I denna lag avses med

besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §,

besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar,

bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos en polis- myndighet eller hos Rikspolisstyrelsen,

tillverkareU:Uden som inför den ansvariga myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för produktionsöverensstämmelse, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typ- godkännandet avser, eller den som har utsetts av tillverkaren att företräda denne inför godkännan- demyndigheten och agera på dennes vägnar i frågor som omfattas av denna lag,

228

tekniker: den som har uppdrag som tekniker hos en polismyndighet.

I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

2kap. 2 §

Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EG-direktiv på området (EG-typgodkännande), i enlighet med överens- kommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommis- sion för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgod- kännande.

EG-typgodkännande kan även, i den utsträckning som framgår av tillämpliga direktiv, meddelas för en fordonstyp som inte är färdig- byggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium som den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvis typgod- kännande).

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

4 §

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

Den som har beviljats ett typ- godkännande

1.ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter till- verkas i enlighet med typgod- kännandet,

2.är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, och

3.är skyldig att till godkännan- demyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordons- delar, handlingar och den utrust- ning som behövs för kontrollen.

En tillverkare

1.ansvarar inför godkännande- myndigheten för samtliga delar av godkännandeförfarandet,

2.ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter till- verkas i enlighet med typgod- kännandet,

3.är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet,

4.är skyldig att till godkännan- demyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordons- delar, handlingar och den utrust- ning som behövs för kontrollen,

5.är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

229

(EES), skyldig att utse en före- trädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndig- heten,

6.är, i den utsträckning som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer före- skriver, skyldig att tillhandahålla användarna all relevant informa- tion och nödvändiga instruktioner som krävs för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet,

7.får inte tillhandahålla användarna teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndig- heten,

8.ska förse tillverkare av kom- ponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter, eller för att få tillstånd att sälja komponenter eller separata tekniska enheter som annars är förbjudna att sälja, samt

9.ska, när det gäller kompo- nenter eller separata tekniska enheter, förse fordonstillverkaren med all information om begräns- ningar för användningen och särskilda monteringskrav rörande komponenterna eller de separata tekniska enheterna, och ska, i den utsträckning som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver, tillhanda- hålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och särskilda monteringskrav.

I fråga om information som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättig- heter gäller bestämmelserna i första stycket 8 endast under för- utsättning att mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

230

Vid etappvis godkännande gäller tillverkarens skyldigheter enligt 1 och 2 för de system, kom- ponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt för kompo- nenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat.

Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar.

5 a §

Utöver vad som anges i 5 § upp- hör ett typgodkännande av fordon att gälla i följande fall.

1. När nya krav på den god- kända fordonstypen blir obliga- toriska för registrering, försälj- ning eller ibruktagande av nya fordon och det inte är möjligt att uppdatera typgodkännandet.

2. När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

3. När giltighetstiden för god- kännandet går ut till följd av en särskild begränsning.

Om bestämmelserna i första stycket endast är tillämpliga på en variant eller en version av en fordonstyp, blir typgodkännandet av fordonet i fråga bara ogiltigt för denna variant eller version.

Enskilt godkännande

5 b §

Ett enskilt godkännande meddelas för ett fordon som upp- fyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning.

I samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i väg- trafikregistret fastställas.

Den myndighet som regeringen utser är godkännandemyndighet.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

231

5 c §

Den som utför provningar av ett fordon inför ett enskilt god- kännande ska även fastställa fordonets tekniska identitet.

5 kap.

Vite

2 a § Godkännandemyndigheten får

förelägga en tillverkare att full- göra sina skyldigheter enligt 2 kap. 4 § 6–9.

Ett föreläggande enligt första stycket ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

5 §

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ får överklagas hos Väg- verket. Detsamma gäller beslut i ett ärende om registrerings- besiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning och beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning.

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Över- klagandet skall ges in till Väg- verket.

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ får överklagas hos Väg- verket. Detsamma gäller beslut i ett ärende om registrerings- besiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning, beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning samt beslut om fastställande av ett fordons tekniska identitet enligt 2 kap. 5 c §.

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Över- klagandet ska ges in till Väg- verket.

6 §

Beslut i följande fall får inte överklagas.

1.Körförbud eller föreläggande som har meddelats av Vägverket.

2.Vägverkets beslut i ett ärende som har överklagats till verket.

3.Annat beslut av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ än som avses i 5 §.

4.Fråga om godkännande av ett fordon på grundval av ett intyg enligt 3 kap. 6 §.

5.Beslut om undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte förelägganden som har

232

meddelats enligt 2 a § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § andra stycket.

Tillsyn

8 §

9 §

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag, utöver vad som anges i 8 §, och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som saluför fordon, system,

komponenter och separata tekniska enheter ska på begäran av tillsynsmyndigheten lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande och till ett område i anslutning till dessa där ett fordon står uppställt, samt ge upp- lysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

Bemyndigande

12 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning samt i fråga om de kontrollformer som

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

233

avses i denna lag meddela ytter-	Prop. 2008/09:53
ligare föreskrifter om	Bilaga 2

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för god- kännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon,

5.tillsyn, samt

6.avgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att

1.fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte uppfyller föreskrivna krav,

2.fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande i enlig- het med EG-direktiv på området men som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhetshänseende, samt

3.fordonsdelar eller utrustning som kan medföra en allvarlig risk för miljö eller trafiksäkerhet

inte får registreras, säljas, tas i bruk eller användas, eller att detta får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om den information som ska lämnas enligt 2 kap. 4 § 6 och 9.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

234

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Härmed föreskrivs i fråga om lagen (2001:559) om vägtrafikdefini- tioner

dels att 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2§TPF1FPT

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

BeteckningBetydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett	motorfordon			som		är
	konstruerat för en hastighet av
	högst 45 kilometer i timmen och
	som har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna
	har	en	slagvolym		av		högst
	50 kubikcentimeter, eller
	b. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt,
	2. tre hjul samt
	a. om		det	drivs	av	en	för-
	bränningsmotor med				tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt,
	eller
	3. fyra hjul och en massa utan
	last på högst 350 kilogram samt
	a. om		det	drivs	av	en	för-
	bränningsmotor med				tändsystem,

1TP PT Senaste lydelse 2006:240.

235

Ett motordrivet fordon som inte är utrustat för godstransporter och som är försett med en kran med en lyftkapacitet om minst tio ton, eller, i fråga om tornsvängkranar, minst fyra ton. En mobilkran kan vara antingen en tung lastbil eller ett motorredskap klass I.

Ett motorfordon som är kon- struerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två hjul samt

a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt,

2. tre hjul samt

	denna har en slagvolym av högst	Prop. 2008/09:53
	50 kubikcentimeter,	Bilaga 2
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa skall i fråga om ett
	eldrivet fordon batterierna inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass
	II.
Föreslagen lydelse
	2 §
Beteckning	Betydelse
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Mobilkran

Moped

236

a. om det drivs av en för- Prop. 2008/09:53 bränningsmotor med tändsystem, Bilaga 2 denna har en slagvolym av högst

	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt,
	eller
	3. fyra hjul och en massa utan
	last på högst 350 kilogram samt
	a. om	det drivs		av en	för-
	bränningsmotor		med	tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet	fordon	batterierna		inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass
	II.

2 a §

Oavsett vad som anges i 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett intyg om överensstämmelse, ett typintyg eller ett intyg om enskilt godkännande enligt något av följande direktiv

1.rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning

av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordonTPF2FPT, upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EGTPF3FPT,

2.rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller

2TP PT EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

3TP PT EGT L 263, 9.10.2007, s. 1 (Celex 32007L0046).

237

skogsbrukstraktorer med hjulTPF4FPT, upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EGTPF5FPT,

3.Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars

2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEGTPF6FPT, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EGTPF7FPT,

4.Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG eller

5. Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den

5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, kompo- nenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i detta intyg.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

4TP PT EGT L 84, 28.3.1974, s. 10 (Celex 31974L0150).

5TP PT EUR L 171, 9.7.2003, s. 1 (Celex 32003L0037).

6TP PT EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).

7TP PT EUT L 363, 30.12.2006, s. 81 (Celex 32006L0096

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

238

Nuvarande lydelse

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Härmed föreskrivsTPF1FPT att 2 § lagen (2001:1080) om motorfordons avgas- rening och motorbränslen ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

2§TPF2FPT

I denna lag avses med

ramdirektivU

rådets direktiv

ramdirektivU

rådets

direktiv

70/156/EEG av den 6 februari

1970

tillnärmning

1970

tillnärmning

medlemsstaternas

lagstiftning

medlemsstaternas

lagstiftning

typgodkännande

av motorfordon

typgodkännande

motorfordon

och släpvagnar till dessa fordon,

och släpvagnar till dessa fordonTPF FPT,

senast ändrat genom Europa-

upphävt

genom Europaparla-

parlamentets

och

rådets

direktiv

mentets

och

rådets

direktiv

2006/40/EG,

och

Europa-

2007/46/EGTPF FPT, Europaparlamentets

parlamentets

och

rådets

direktiv

och rådets direktiv 2002/24/EG av

2002/24/EG av den 18 mars 2002

den

18 mars

2002

typgod-

om typgodkännande av två- och

kännande av två- och trehjuliga

trehjuliga motorfordon

och

motorfordon och om upphävande

upphävande

rådets

direktiv

rådets

direktiv

92/61/EEGTPF FPT,

92/61/EEG, senast ändrat genom

senast

ändrat

genom

rådets

kommissionens

direktiv

och

2006/96/EGTPF FPT,

2005/30/EG,

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv 2007/46/EG av den 5

september

2007

fastställande

av en ram för godkännande av

motorfordon

och

släpvagnar

till

dessa fordon samt av system,

komponenter

och

separata

tekniska enheter som är avsedda

för sådana fordon.

särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,

tillverkareU	:Uden som inför den	tillverkareU	:Uden som inför den
ansvariga myndigheten ansvarar		ansvariga myndigheten ansvarar

2TP PT Senaste lydelse 2007:219.

3TP PT EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

4TP PT EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, (Celex 32007L0046).

5TP PT EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).

6TP PT EUT L 363, 30.12.2006, s. 81 (Celex 32006L0096).

239

för samtliga delar av förfarandet	för samtliga delar av förfarandet
vid typgodkännande och för	vid typgodkännande	och	för
produktionsöverensstämmelse,	produktionsöverensstämmelse,
även om denne inte varit direkt	även om denne inte varit direkt
engagerad i samtliga stadier av	engagerad i samtliga stadier av
produktionen av det fordon, det	produktionen av det fordon, det
system, den komponent eller den	system, den komponent eller den
separata tekniska enhet som typ-	separata tekniska enhet som typ-
godkännandet avser,	godkännandet avser, eller den som
	har utsetts av tillverkaren att
	företräda denne inför godkännan-
	demyndigheten och	agera	på
	dennes vägnar i frågor som
	omfattas av denna lag,

utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

240

Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härmed föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227)

dels att rubriken närmast efter 2 kap. 14 § ska lyda ”Särskilt om beskattningen av lastbilar som är inrättade som mobilkranar samt traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar”,

dels att 2 kap. 12 och 19 §§ samt bilaga 2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

12 §TPF1FPT

För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag:

1.tunga bussar och tunga lastbilar som inte beskattas i enlighet med andra stycket,

2.traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar, samt

3.släpvagnar.

För sådana tunga bussar och					För sådana tunga bussar och
tunga	lastbilar	som		uppfyller	tunga	lastbilar		som		uppfyller
kraven för miljöklass 2005 eller					kraven för miljöklass 2005 eller
högre ställda krav enligt bilaga 1					högre ställda krav enligt bilaga 1
till lagen (2001:1080) om motor-					till lagen (2001:1080) om motor-
fordons avgasrening och motor-					fordons avgasrening och motor-
bränslen, framgår fordonsskattens					bränslen, framgår			fordonsskattens
storlek	till	och	med den		storlek	till	och		med		den
30 september 2009 för ett skatteår					30 september 2009 för ett skatteår
av bilaga 3 till denna lag.					av bilaga 3 till denna lag. Detta
I fråga om traktorer, motor-					gäller inte för tunga lastbilar som
redskap	och tunga		terrängvagnar		är inrättade som mobilkranar.
finns	kompletterande			bestäm-	I fråga om tunga lastbilar som
melser i 18 och 19 §§.					är inrättade		som		mobilkranar
					samt traktorer,		motorredskap				och
					tunga	terrängvagnar				finns
					kompletterande bestämmelser i 18
					och 19 §§.
					19 §
Ett motorredskap som inte hör					Ett motorredskap som inte hör
till skatteklass I eller skatteklass II					till skatteklass I eller skatteklass II
beskattas på det sätt som framgår					och en tung lastbil som är inrättad
av C 2 i bilaga 2 till denna lag.					som en mobilkran beskattas på det
					sätt som framgår av C 2 i bilaga 2
					till denna lag.

1TP PT Senaste lydelse 2006:473.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 2

241

Nuvarande lydelse								Prop. 2008/09:53
						Bilaga 2		Bilaga 2
Fordonsskatt

Fordonsslag			Skattevikt,	Skatt,
			kilogram	kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för	varje	helt
					hundratal
					kilogram över
					den	lägsta
					vikten		i
					klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
C Traktorer,		motor-
redskap	och	tunga
terrängvagnar
1. Traktorer		och	0– 1 300	370			0
motorredskap		som	1 301 – 3 000	425			55
hör till skatteklass I			3 001 – 7 000	1 360			95
			7 001 –	5 160			168
2. Motorredskap som			2 001 –	1 000			0
inte beskattas enligt
punkt 1
3. Tunga		terräng-
vagnar	som	hör till

skatteklass I

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

242

Föreslagen lydelse										Prop. 2008/09:53
								Bilaga 2		Bilaga 2
Fordonsskatt

Fordonsslag					Skattevikt,	Skatt,
					kilogram	kronor
						grund-	tilläggsbelopp
						belopp	för	varje	helt
							hundratal
							kilogram över
							den	lägsta
							vikten		i
							klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
C Tunga			lastbilar
som är inrättade som
mobilkranar				samt
traktorer,			motor-
redskap		och		tunga
terrängvagnar
1. Traktorer				och	0– 1 300	370			0
motorredskap				som	1 301 – 3 000	425			55
hör till skatteklass I					3 001 – 7 000	1 360			95
					7 001 –	5 160			168
2. Motorredskap som					2 001 –	1 000			0
inte beskattas				enligt
punkt	1	och		tunga
lastbilar		som		är
inrättade som mobil-
kranar
3. Tunga			terräng-
vagnar	som		hör till

skatteklass I

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

243

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift Prop. 2008/09:53

Bilaga 2

Härmed föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha

följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

1§TPF1FPT

Överlastavgift		tas ut	enligt	Överlastavgift		tas ut	enligt
denna lag om lastbil eller buss				denna lag om lastbil, som inte är
eller tung terrängvagn, som är				inrättad som mobilkran, eller buss
konstruerad för en högsta hastighet				eller tung terrängvagn, som är
som överstiger 30 kilometer i				konstruerad för en högsta hastighet
timmen, eller släpvagn, som dras				som överstiger 30 kilometer i
av bil, tung terrängvagn, som är				timmen, eller släpvagn, som dras
konstruerad för en högsta hastighet				av bil, tung terrängvagn, som är
som överstiger 30 kilometer i				konstruerad för en högsta hastighet
timmen,	eller	av motorredskap		som överstiger 30 kilometer i
klass I framförs på väg med högre				timmen,	eller	av motorredskap
axeltryck,	boggitryck,		trippel-	klass I framförs på väg med högre
axeltryck eller bruttovikt än som				axeltryck,	boggitryck,		trippel-
är tillåtet för fordonet, fordons-				axeltryck eller bruttovikt än som
tåget eller vägen.				är tillåtet för fordonet, fordons-
				tåget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

1TP PT Senaste lydelse 1992:1732.

244

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2008/09:53 Bilaga 3

Promemorian Godkännande av motorfordon m.m. (Ds 2008:8) har remitterats till Riksdagens ombudsmän, länsrätten i Dalarnas län, länsrätten i Örebro län, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Försvars- makten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Statens rädd- ningsverk, Kommerskollegium, Tullverket, Skatteverket, Konsument- verket, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Vägverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), AB Svensk Bilprovning, American Car Club Sweden, AVL MTC AB, BIL Sweden, Bilimportörernas Riksförbund (BIRF), Caravan Club of Sweden, Harley- Davidson Club Sverige, Husvagnsbranschens Riksförbund, Inspecta Sweden AB, Konsument Europa, Kungliga Automobil Klubben (KAK), Lastfordonsgruppen, MAN Lastbilar & Bussar AB, MaskinLeveran- törerna, Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund, Motorbranschens Riksförbund, Motorhistoriska Riks- förbundet, Släpvagns Branschens Riksförbund, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Svensk Maskinprovning AB (SMP), Svenska Buss- branschens Riksförbund, Svenska Mobilkranföreningen, Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation (SFRO), Riksorganistationen Sveriges Motorcyklister, Sveriges Åkeriföretag, Thule Trailers AB, Bil- tema, Autoliv Sverige AB, General Motors Sverige AB, AB Volvo, Scania AB, Volvo Personvagnar AB, SAAB Automobil AB och Mekonomen.

245

teknikerU:Uden som har uppdrag som tekniker hos en polis- myndighet,

tillverkareU:Uden som inför god- kännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typgod- kännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typ- godkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin

Lagrådsremissens lagförslag		Prop. 2008/09:53
Lagrådsremissens lagförslag		Bilaga 4
		Bilaga 4
Lagtext
Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)
1
Härmed föreskrivsTPF FPT i fråga om fordonslagen (2002:574)
dels att 4 kap. 6 och 7 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 6 och 8 §§ ska utgå,
dels att nuvarande 4 kap. 8 och 9 §§ ska betecknas 5 kap. 3 c och
3 d §§,
dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 och 4 §§ samt 5 kap. 5, 6 och 8 §§ ska ha
följande lydelse,
dels att det i lagen ska	införas sex nya paragrafer, 2 kap. 4 a §,
5 a–5 c §§, 5 kap. 3 a och 3 b §§ samt närmast före 2 kap. 5 b § och
5 kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 5 kap. 3 c §
med lydelsen ”Avgifter”.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

I denna lag avses med

besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §,

besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar,

bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos en polis- myndighet eller hos Rikspolisstyrelsen,

teknikerU:Uden som har uppdrag som tekniker hos en polis- myndighet.

246

företrädare i frågor som omfattas av denna lag.

I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

2kap. 2 §

Ett typgodkännande meddelas		Ett typgodkännande meddelas
för en typ av fordon, system, kom-		för en typ av fordon, system, kom-
ponent eller separat teknisk enhet		ponent eller separat teknisk enhet
som uppfyller föreskrivna krav i		som uppfyller föreskrivna krav i
fråga om beskaffenhet och utrust-		fråga om beskaffenhet och utrust-
ning. Typgodkännande kan ske i		ning. Typgodkännande kan ske i
enlighet med EG-direktiv på		enlighet med EU-rättsakter på
området (EG-typgodkännande), i		området (EG-typgodkännande), i
enlighet	med överenskommelser	enlighet	med	överenskommelser
upprättade inom Förenta natio-		upprättade inom Förenta natio-
nernas	ekonomiska kommission	nernas	ekonomiska		kommission
för Europa (ECE-typgodkännande)		för Europa (ECE-typgodkännande)
eller som nationellt typgod-		eller som nationellt typgod-
kännande.		kännande.
		Typgodkännande			kan även
		meddelas för en fordonstyp som
		inte är färdigbyggd eller för en
		fordonstyp som byggs med en
		tillverkningsprocess som är upp-
		delad i separata etapper, om
		fordonstypen i det tillverknings-
		stadium där den befinner sig upp-
		fyller föreskrivna krav i fråga om
		beskaffenhet		och	utrustning
		(etappvis typgodkännande).

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

4 §

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

Den som har beviljats ett typ- godkännande

1.ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter till- verkas i enlighet med typgod- kännandet,

2.är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, och

3.är skyldig att till godkännan- demyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordons-

En tillverkare

1.ansvarar inför godkännande- myndigheten för alla aspekter av typgodkännandeförfarandet,

2.ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter till- verkas i enlighet med den god- kända typen,

3.är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet,

4.är skyldig att till godkännan- demyndigheten utan ersättning

247

delar, handlingar och den utrust- lämna de upplysningar samt

ning som behövs för kontrollen. tillhandahålla de fordon, fordons- delar, handlingar och den utrust- ning som behövs för kontrollen, och

Vid etappvis typgodkännande gäller tillverkarens skyldigheter enligt 1 och 2 för de system, kom- ponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt för kompo- nenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat.

Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar.

4 a §

1. ett EG-tygodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 a §

Utöver vad som anges i 5 § upp- hör ett typgodkännande av fordon att gälla när

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

248

1.tillverkningen av den god- kända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller

2.giltighetstiden för god- kännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning.

Enskilt godkännande

5 b §

Ett enskilt godkännande meddelas för ett fordon som upp- fyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning.

I samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i väg- trafikregistret fastställas.

Den myndighet som regeringen utser är godkännandemyndighet.

5 c §

Det organ som inför ett enskilt godkännande kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav ska även fastställa fordonets tekniska identitet.

5 kap.

Tillsyn

3 a §

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

249

3 b §

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag, utöver vad som anges i 3 a §, och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon ska på begäran av tillsynsmyndigheten

1. lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande, och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt

2. lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att denna lag och före- skrifter som har meddelats med stöd av denna lag ska efterlevas.

Ett föreläggande enligt tredje stycket får förenas med vite.

Lydelse enligt prop. 2008/09:31

Föreslagen lydelse

5 §

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ får överklagas hos

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Över- klagandet skall ges in till Transportstyrelsen.

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ får överklagas hos

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Över- klagandet ska ges in till Transport- styrelsen.

250

Prop. 2008/09:53

6 §Bilaga 4 Beslut i följande fall får inte överklagas.

1.Körförbud eller föreläggande som har meddelats av Transport- styrelsen.

2.Transportstyrelsens beslut i ett ärende som har överklagats till styrelsen.

3.Annat beslut av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktnings- organ än som avses i 5 §.

4.Fråga om godkännande av ett fordon på grundval av ett intyg enligt 3 kap. 6 §.

5.Beslut om undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte förelägganden som tillsynsmyndigheten har meddelat enligt 3 b §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon, samt

5.avgifter.


Regeringen får också föreskriva	Regeringen eller den myndighet
att fordon, system, komponenter	som	regeringen				bestämmer			får
och separata tekniska enheter som	också meddela föreskrifter om
omfattas av typgodkännande och	1. registrering,						ibruktagande,
som allvarligt brister i miljö- eller	försäljning,				saluföring				och
trafiksäkerhetshänseende inte får	användning			av		fordon,		system,
registreras, säljas eller användas.	komponenter,				separata			tekniska
	enheter,		fordonsdelar och annan
	utrustning till fordon,
	2. att		ett	typgodkännande					av
	fordon ska upphöra att gälla när
	nya krav som är tillämpliga på den
	godkända fordonstypen, varianten
	eller versionen blir obligatoriska,
	3. tillverkares					tillhandahållande
	av information och dokumentation
	om	fordon, system,					komponenter
	och	separata			tekniska			enheter,
	samt om
	4. tillsynen				över		efterlevnaden
	av denna lag				och av föreskrifter					251

som har meddelats med stöd av lagen.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

252

Nuvarande lydelse

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härmed föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

1§TPF1FPT

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om

1. lastbil, som inte är en EG- mobilkran,

2. buss,

3. tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastig- het som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastig- het som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I

framförs på väg med högre axel- tryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

1TP PT Senaste lydelse 1992:1732.

253

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Härmed föreskrivs i fråga om lagen (2001:559) om vägtrafikdefini- tioner

dels att 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2§TPF1FPT

BeteckningBetydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Efterfordon	Ett fordon som är kopplat till en
	bil, en traktor, ett motorredskap
	eller ett	terrängmotorfordon och
	som inte är ett släpfordon.
Fordon	En anordning på hjul, band, medar
	eller liknande som är inrättad
	huvudsakligen för färd på marken
	och inte löper på skenor. Fordon
	delas in i motordrivna fordon,
	släpfordon, efterfordon, sidvagnar,
	cyklar,	hästfordon och övriga
	fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

MopedEtt motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två hjul samt

a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt,

2. tre hjul samt

1TP PT Senaste lydelse 2006:240.

254

	a. om		det	drivs		av	en	för-	Prop. 2008/09:53
	bränningsmotor				med	tändsystem,			Bilaga 4
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt,
	eller
	3. fyra hjul och en massa utan
	last på högst 350 kilogram samt
	a. om		det	drivs		av	en	för-
	bränningsmotor				med	tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en kontinuerlig
	märkeffekt av högst 4 kilowatt.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa skall i fråga om ett
	eldrivet		fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass
	II.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Föreslagen lydelse
	2 §
Beteckning	Betydelse
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Efterfordon	Ett fordon som är kopplat till en
	bil, en traktor, ett motorredskap
	eller	ett	terrängmotorfordon					och
	som inte är ett släpfordon.
EG-mobilkran	En	tung	lastbil som				inte	är
	utrustad		för	godstransporter				och
	som är försedd med en kran vars
	lyftmoment är minst 400 kNm.								255

Fordon	En anordning på hjul, band, medar							Prop. 2008/09:53
	eller	liknande		som	är	inrättad		Bilaga 4
	huvudsakligen för färd på marken
	och inte löper på skenor. Fordon
	delas in i motordrivna fordon,
	släpfordon, efterfordon, sidvagnar,
	cyklar,		hästfordon		och	övriga
	fordon.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett	motorfordon			som		är
	konstruerat för en hastighet av
	högst 45 kilometer i timmen och
	som har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna
	har en slagvolym av högst 50
	kubikcentimeter, eller
	b. om det drivs av en elektrisk
	motor, och denna har en effekt av
	högst 4 kilowatt för kontinuerlig
	drift,
	2. tre hjul samt
	a. om		det drivs		av	en	för-
	bränningsmotor			med	tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst

50kubikcentimeter,

b.om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en netto- effekt på högst 4 kilowatt, eller

c.om det drivs av en elektrisk motor, och denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift, eller

3. fyra hjul och en massa utan last på högst 350 kilogram samt

a.om det drivs av en för- bränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst

50kubikcentimeter,

b.om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en netto- effekt på högst 4 kilowatt, eller

256

c. om det drivs av en elektrisk motor, och denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift.

	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet fordon batterierna inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass
	II.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §

Oavsett vad som anges i 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EU-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i god- kännandet.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

257

Nuvarande lydelse

I denna lag avses med

genom rådets direktiv 2006/96/EG,

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Härmed föreskrivsTPF1FPT att 2 § lagen (2001:1080) om motorfordons avgas- rening och motorbränslen ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

2§TPF2FPT

särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,

tillverkareU	:Uden som inför den	tillverkareU	:Uden som inför typ-
ansvariga myndigheten ansvarar		godkännandemyndigheten
för samtliga delar av förfarandet		ansvarar för alla aspekter av typ-

2TP PT Senaste lydelse 2008:262.

3TP PT EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

4TP PT EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, (Celex 32007L0046).

5TP PT EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).

6TP PT EUT L 363, 30.12.2006, s. 81 (Celex 32006L0096).

258

vid typgodkännande och för	godkännandeprocessen och för
produktionsöverensstämmelse,	produktionsöverensstämmelsen,
även om denne inte varit direkt	även om denne inte varit direkt
engagerad i samtliga stadier av	engagerad i samtliga stadier av
produktionen av det fordon, det	produktionen av det fordon, det
system, den komponent eller den	system, den komponent eller den
separata tekniska enhet som typ-	separata tekniska enhet som typ-
godkännandet avser,	godkännandet avser, eller den som
	han eller hon har utsett som sin
	företrädare i frågor som omfattas
	av denna lag,

utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

259

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt		Prop. 2008/09:53
Härmed föreskrivs att 5 § lagen (2004:629) om trängselskatt ska ha		Bilaga 4

följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:12	Föreslagen lydelse

5§TPF1FPT

Skattepliktig är inte

1.bil som är registrerad på ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från skatteplikt i Sverige,

2.bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,

3. buss med en totalvikt av minst	3. buss	med en totalvikt av minst
14 ton, eller	14 ton,

4.EG-mobilkran, eller

4.bil som enligt 6 § undantagits 5. bil som enligt 6 § undantagits

från skatteplikt.

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

1TP PT Senaste lydelse 2007:616.

260

I fråga om EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar finns kompletteran- de bestämmelser i 18 och 19 §§.

Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härmed föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227)

dels att rubriken närmast efter 2 kap. 14 § ska lyda ”Särskilt om beskattningen av EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar”,

dels att 2 kap. 12 och 19 §§ samt bilaga 2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2008/09:53 Bilaga 4

2kap.

12 §TPF1FPT

För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag:

1.tunga bussar och tunga lastbilar som inte beskattas i enlighet med andra stycket,

2.traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar, samt

3.släpvagnar.

I fråga om traktorer, motor- redskap och tunga terrängvagnar finns kompletterande bestäm- melser i 18 och 19 §§.

Ett motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 2 till denna lag.

19 §

Ett motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II och en EG-mobilkran beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 2 till denna lag.

1TP PT Senaste lydelse 2006:473.

261

Nuvarande lydelse						Prop. 2008/09:53
				BilagaU	2 Bilaga 4
Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

CTraktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar

1.	Traktorer och	motorred-
	skap som hör till skatte-
	klass I			0	–	1 300	370	0
				1 301	–	3 000	425	55
				3 001	–	7 000	1 360	95
				7 001	–		5 160	168
2.	Motorredskap	som	inte
	beskattas enligt punkt 1			2 001	–		1 000	0
3.	Tunga terrängvagnar		som
	hör till skatteklass I
	3.1 med två hjulaxlar			2 001	–	6 000	300	35
				6 001	–	14 000	1 700	70
				14 001	–		7 300	200
	3.2 med tre eller flera hjul-
	axlar			2 001	–	6 000	300	30
				6 001	–	14 000	1 500	50
				14 001	–	18 000	5 500	130
				18 001	–		10 700	170

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

’

262

Föreslagen lydelse					Prop. 2008/09:53
			BilagaU	2 Bilaga 4
Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i

klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

C EG-mobilkranar, traktorer,
	motorredskap	och tunga
	terrängvagnar
1.	Traktorer och	motorredskap
	som hör till skatteklass I		0	–	1 300	370	0
			1 301	–	3 000	425	55
			3 001	–	7 000	1 360	95
			7 001	–		5 160	168
2.	Motorredskap	som	inte
	beskattas enligt punkt 1 och
	EG-mobilkranar		2 001	–		1 000	0
3. Tunga terrängvagnar som hör
	till skatteklass I
	3.1 med två hjulaxlar		2 001	–	6 000	300	35
			6 001	– 14 000		1 700	70
			14 001	–		7 300	200
	3.2 med tre eller flera hjul-
	axlar		2 001	–	6 000	300	30
			6 001	– 14 000		1 500	50
			14 001	– 18 000		5 500	130
			18 001	–		10 700	170

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

263

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06

Närvarande: F.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Nils Dexe.

Godkännande av motorfordon m.m.

Enligt en lagrådsremiss den 25 september 2008 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i fordonslagen (2002:574),

2.lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

3.lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,

4.lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen,

5.lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,

6.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

Prop. 2008/09:53 Bilaga 5

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Jenny Forkman.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

2 a §

Paragrafen föreslås införd som ett komplement till definitionsregleringen i 2 § för att ge uttryck för en praxis i fråga om de EG-rättsliga fordonsdefinitionernas betydelse i Sverige. Lagen innehåller i 3 § redan en bestämmelse som öppnar möjlighet för myndighetsbeslut i enskilda fall i situationer då det inte låter sig göra att med tillämpning av 2 § bestämma till vilket slag av fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp ska höra.

Enligt Lagrådets mening skulle kunna ifrågasättas om det finns skäl att komplettera paragrafhänvisningen i 3 § så att den kommer att omfatta även den nya 2 a §. I vart fall bör de argument som talar emot en sådan komplettering redovisas i kommande proposition.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

264

Näringsdepartementet

Prop. 2008/09:53

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2008.

Närvarande: Statsrådet Olofsson, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling.

Föredragande: Statsrådet Carlgren.

Regeringen beslutar proposition 2008/09:53 Godkännande av motor- fordon m.m.

265

Rättsdatablad			Prop. 2008/09:53

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i	2 kap. 4 a §	32007L0046
fordonslagen (2002:574)	5 kap. 8 §
Lag om ändring i lagen		32007L0046
(2001:1080) om
motorfordons
avgasrening och
motorbränslen

266