Budgetpropositionen för 2009

Kommunikationer 22

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statsbudget för 2009

Kommunikationer

Innehållsförteckning

10H	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................			987H
21H	Kommunikationer ................................................................................................			1188H
	2H	.1	Omfattning............................................................................................	1189H
	23H	.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	1190H
	24H	.3	Skatteutgifter.........................................................................................	129 H
35H	Transportpolitik....................................................................................................			1392H
	36H	.1	Omfattning............................................................................................	1393H
	37H	.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	1494H
	38H	.3	Skatteutgifter.........................................................................................	1595H
	39H	.4	Mål .........................................................................................................	1696H
	310H	.5	Resultatredovisning ..............................................................................	1797H
	311H	.6	Revisionens iakttagelser........................................................................	1898H
	312H	.7	Politikens inriktning .............................................................................	1899H
413H	Transportslagsövergripande frågor......................................................................			23100H
	41 H	.1	Omfattning............................................................................................	23101H
	415H	.2	Resultatredovisning ..............................................................................	2310 H
	416H	.2.1	Mål och resultat.....................................................................................	23103H
	417H	.2.2	Analys och slutsatser ............................................................................	28104H
	418H	.3	Budgetförslag ........................................................................................	28105H
	419H	.3.1	1:5 Transportstyrelsen ..........................................................................	28106H
	420H	.3.2	1:11 Rikstrafiken: Administration .......................................................	30107H
	421H	.3.3	1:12 Trafikavtal......................................................................................	31108H
	422H	.3.4	1:13 Viss internationell verksamhet.....................................................	32109H
	423H	.3.5	1:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut..............................	33110H
	42 H	.3.6	1:15 Statens institut för kommunikationsanalys.................................	33111H
	425H	.3.7	Statens haverikommission ....................................................................	34112H
	426H	.4	Transeuropeiska nätverk för transporter.............................................	3411 H
	427H	.4.1	1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska
			nätverk ...................................................................................................	35114H
528H	Vägar		.....................................................................................................................	37115H
	529H	.1	Omfattning............................................................................................	37116H
	530H	.2	Resultatredovisning ..............................................................................	37117H
	531H	.2.1	Mål .........................................................................................................	37118H

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

	532H	.2.2	Resultat...................................................................................................	37119H
	533H	.2.3	Analys och slutsatser.............................................................................	42120H
	534H	.2.4	Revisionens iakttagelser ........................................................................	43121H
	53 H	.3	Budgetförslag .........................................................................................	43122H
	536H	.3.1	1:1 Vägverket: Administration .............................................................	43123H
	537H	.3.2	1:2 Väghållning och statsbidrag ............................................................	4412 H
	538H	.3.3	1:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m......	5112 H
639H	Järnvägar ................................................................................................................			53126H
	640H	.1	Omfattning ............................................................................................	53127H
	641H	.2	Resultatredovisning ...............................................................................	53128H
	642H	.2.1	Mål..........................................................................................................	53129H
	643H	.2.2	Resultat...................................................................................................	53130H
	644H	.2.3	Analys och slutsatser.............................................................................	60131H
	645H	.3	Budgetförslag .........................................................................................	60132H
	64 H	.3.1	1:3 Banverket: Administration..............................................................	60133H
	647H	.3.2	1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter................................	61134H
	648H	.3.3	Bolagsförvaltningen...............................................................................	67135H
	649H	.3.4	Statens järnvägar ....................................................................................	6813 H
750H	Sjöfart.....................................................................................................................			7113 H
	751H	.1	Omfattning ............................................................................................	71138H
	752H	.2	Resultatredovisning ...............................................................................	71139H
	753H	.2.1	Mål och resultat .....................................................................................	71140H
	754H	.2.2	Analys och slutsatser.............................................................................	74141H
	755H	.3	Budgetförslag .........................................................................................	74142H
	756H	.3.1	Sjöfartsverkets ekonomiska mål ...........................................................	74143H
	75 H	.3.2	Finansiella befogenheter .......................................................................	74144H
	758H	.3.3	Investeringsplan för Sjöfartsverket ......................................................	75145H
	759H	.3.4	Integrerad enhet för sjöräddning och flygräddning ............................	75146H
	760H	.3.5	1:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.....................	7614 H
	761H	.3.6	1:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.................................................	76148H
	762H	.3.7	1:8 Sjöfartsregistret................................................................................	77149H
	763H	.3.8	1:9 Rederinämnden: Administration....................................................	77150H
864H	Luftfart ..................................................................................................................			79151H
	865H	.1	Omfattning ............................................................................................	79152H
	866H	.2	Resultatredovisning ...............................................................................	79153H
	867H	.2.1	Mål..........................................................................................................	79154H
	86 H	.2.2	Resultat...................................................................................................	79155H
	869H	.3	Budgetförslag .........................................................................................	83156H
	870H	.3.1	Luftfartsverket .......................................................................................	83157H
	871H	.3.2	1:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser ........................................	8415 H
972H	Politiken för informationssamhället ....................................................................			87159H
	973H	.1	Omfattning ............................................................................................	87160H
	974H	.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	88161H
	975H	.3	Skatteutgifter .........................................................................................	88162H
	976H	.4	Mål..........................................................................................................	89163H
	977H	.5	Resultatredovisning ...............................................................................	90164H
	978H	.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	97165H
	97 H	.7	Analys och slutsatser.............................................................................	97166H

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

980H	.8	Politikens inriktning ...........................................................................	10067H
981H	.9	Budgetförslag ......................................................................................	10268H
982H	.9.1	2:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
		myndighetsuppgifter...........................................................................	10269H
983H	.9.2	2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade .............	10370H
984H	.9.3	2:3 Grundläggande betaltjänster ........................................................	1047 H
985H	.9.4	2:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m..........................	10572H
986H	.9.5	2:5 Samförläggning och kanalisation m.m.........................................	10573H

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................			1074H
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ...............................		1175H
2.2	Härledning av ramnivån 2009–2011. Utgiftsområde 22 Kommunikationer .........		1276H
2.3	Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22
		Kommunikationer.................................................................................................	1277H
2.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, netto ...........................		1278H
3.1	Utgiftsutveckling inom område transportpolitik....................................................		1479H
3.2	Skatteutgifter inom transportpolitiken, netto.........................................................		1580H
4.1	Antal genomförda resor, 2005–2007 ........................................................................		24181H
4.2	Kostnad per resa, 2005–2007 ....................................................................................		2418 H
4.3	Andel kvinnor och män i genomförda resor ...........................................................		25183H
4.4	Ekonomisk utveckling för VTI ................................................................................		26184H
4.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		28185H
4.6	Intäkter från vägtrafikområdet som Transportstyrelsen disponerar......................		29186H
4.7	Intäkter från sjöfartsområdet som Transportstyrelsen disponerar ........................		29187H
4.8	Intäkter från luftfartsområdet som Transportstyrelsen disponerar .......................		29188H
4.9	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:5 Transportstyrelsen .....................		30189H
4.10		Anslagsutveckling....................................................................................................	30190H
4.11		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:11 Rikstrafiken:
		Administration ......................................................................................................	31191H
4.12		Anslagsutveckling....................................................................................................	31192H
4.13		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................	3119 H
4.14		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:12 Trafikavtal................................	32194H
4.15		Anslagsutveckling....................................................................................................	32195H
4.16		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:13 Viss internationell
		verksamhet.............................................................................................................	32196H
4.17		Anslagsutveckling....................................................................................................	33197H
4.18		Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	33198H
4.19		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:14 Statens väg- och
		transportforskningsinstitut ..................................................................................	33199H
4.20		Anslagsutveckling....................................................................................................	33200H
4.21		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:15 Statens institut för
		kommunikationsanalys.........................................................................................	34201H
4.22		Projekt som Sverige tilldelats medel för i MAP 2007–2013 .................................	34202H
4.23		Projekt som Sverige tilldelats medel för i det ettåriga programmet 2007............	3420 H
4.24		Anslagsutveckling....................................................................................................	35204H
4.25		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för anslag 1:16 Från EG-budgeten
		finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk ....................................................	36205H
5.1	Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2007...............		38206H
5.2	Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan..............................................		40207H
5.3	Uppföljning av åtgärder i regionala planer ..............................................................		41208H
5.4	Uppföljning av länsfördelning i regional plan .........................................................		41209H

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22


5.5	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 100 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2007 .......		42210H
5.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................			43211H
5.7	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:1 Vägverket: Administration .......			44212H
5.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................			44213H
5.9	Intäkter som Vägverket disponerar .........................................................................			4521 H
5.10		Intäkter som Vägverket inte disponerar................................................................		45215H
5.11		Investeringsplan......................................................................................................		46216H
5.12		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive
		räntekostnader......................................................................................................		46217H
5.13		Beräknad nettoupplåning för vägar 2007–2016 ....................................................		47218H
5.14		Beräknad låneskuld för vägar 2007–2016 ..............................................................		48219H
5.15		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2007–2016 .............		48220H
5.16		Anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och
		delposter................................................................................................................		50221H
5.17		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 1:2 Väghållning och statsbidrag.....		51222H
5.18		Anslagsutveckling...................................................................................................		51223H
5.19		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:17 Trängselskatt i Stockholm:
		Administrationskostnader m.m...........................................................................		51224H
6.1	Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Banverkets regleringsbrev för 2007 ..............			5322 H
6.2	Säkerhetsstatistik ......................................................................................................			56226H
6.3	Uppföljning av objekt som öppnats för trafik under 2007 ....................................			58227H
6.4	Statens järnvägars resultat efter finansnetto ...........................................................			60228H
6.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................			60229H
6.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:3 Banverket: Administration .......			61230H
6.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................			61231H
6.8	Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.........................................................................			61232H
6.9	Investeringsplan........................................................................................................			62233H
6.10		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive
		räntekostnader......................................................................................................		63234H
6.11		Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2008 –
		2016 .......................................................................................................................		64235H
6.12		Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2007 – 2016 .........		6423 H
6.13		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2007 –
		2016 .......................................................................................................................		65237H
6.14		Fördelning av anslaget på anslagsposter................................................................		67238H
6.15		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:4 Banverket: Banhållning och
		sektorsuppgifter ...................................................................................................		67239H
6.16		Resultatutveckling ..................................................................................................		69240H
6.17		Uppdragsverksamhet..............................................................................................		69241H
6.18		Offentligrättslig verksamhet..................................................................................		69242H
6.19		Investeringsplan för Statens järnvägar...................................................................		70243H
7.1	Ekonomisk utveckling..............................................................................................			73244H
7.2	Investeringsplan........................................................................................................			75245H
7.3	Anslagsutveckling.....................................................................................................			76246H
7.4	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för		1:6 Ersättning för sjöräddning,
		fritidsbåtsändamål m.m........................................................................................		7624 H
7.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................			76248H
7.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för		1:7 Ersättning till viss
		kanaltrafik m.m.....................................................................................................		77249H
7.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................			77250H

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.8	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:8 Sjöfartsregistret..........................		77251H
7.9	Anslagsutveckling......................................................................................................		77252H
7.10		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:9 Rederinämnden:
		Administration ......................................................................................................	78253H
8.1	Ekonomisk utveckling 2004–2007 ...........................................................................		83254H
8.2	Prognos 2008–2011 ...................................................................................................		83255H
8.3	Investeringsplan.........................................................................................................		84256H
8.4	Anslagsutveckling......................................................................................................		84257H
8.5	Härledning av anslagsnivån,2009–2011 för 1:10 Driftbidrag till icke statliga
		flygplatser ..............................................................................................................	8525 H
9.1	Utgiftsutveckling inom politiken för informationssamhället ................................		88259H
9.2	Skatteutgifter inom politiken för informationssamhället.......................................		88260H
9.3	Utbetalning och kreditering .....................................................................................		91261H
9.4	Sökt, beviljat samt utbetalt stöd ...............................................................................		92262H
9.5	Total finansiering av bredbandsprojekt per finansieringskälla ..............................		92263H
9.6	Fördelning av stödmedel för ortssamman- bindande och lokala nät .....................		92264H
9.7	Indikatorer på måluppfyllelse...................................................................................		94265H
9.8	Anslagsutveckling....................................................................................................		102266H
9.9	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................		102267H
9.10		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:1 Post- och telestyrelsen:
		Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter. ....................................	102268H
9.11		Anslagsutveckling..................................................................................................	103269H
9.12		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.............................................	103270H
9.13		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:2 Ersättning för särskilda
		tjänster till funktionshindrade............................................................................	10327 H
9.14		Anslagsutveckling..................................................................................................	104272H
9.15		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.............................................	104273H
9.16		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:3 Grundläggande
		betaltjänster .........................................................................................................	105274H
9.17		Anslagsutveckling..................................................................................................	105275H
9.18		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:4 Informationsteknik:
		Telekommunikation m.m. ..................................................................................	105276H
9.19		Anslagsutveckling..................................................................................................	105277H
9.20		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:5 Samförläggning och
		kanalisation m.m. ................................................................................................	106278H

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:12 Trafikavtal ge Rikstrafiken befogenheter att ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, avtal om trafiktjänst

baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor under 2010–2022 (avsnitt 4.3.3),

2.godkänner att regeringen för 2009 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret

om högst 3 200 000 000 kronor för Vägverket för E6 Svinesundsförbindelsen, prioriterade projekt m.m. (avsnitt 5.3.2),

3.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 700 000 000 kronor efter 2009 (avsnitt 5.3.2),

4.godkänner att regeringen för 2009 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret

om högst	3 600 000 000		kronor	för
Banverket	för	investeringar		i
eldriftsanläggningar		och	prioriterade
järnvägsprojekt m.m. (avsnitt 6.3.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 000 kronor efter 2009 (avsnitt 6.3.2),

6.godkänner att regeringen för 2009 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 17 600 000 000 kronor till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan (avsnitt 6.3.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2009 för Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 000 kronor efter 2009 (avsnitt 6.3.2),

8.godkänner Statens järnvägars ekonomiska mål och finansieringsmodell samt bemyndigar regeringen att för 2009 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6.3.4),

9.godkänner de ekonomiska målen för

Sjöfartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.3.1),

10.bemyndigar regeringen att för 2009 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.3.2),

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

11.godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för 2009–2011 (avsnitt 7.3.3),

12.godkänner de ekonomiska målen för

Luftfartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 8.3.1),

13.bemyndigar regeringen att för 2009 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 8.3.1),

14.godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för 2009–2011 (avsnitt 8.3.1),

15.godkänner det som regeringen föreslår om

ett mål för politiken för informationssamhället och om upphörande

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

av målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post (avsnitt 9.4),

16.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 240 000 000 kronor under 2010–2013 (avsnitt 9.9.2),

17.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor under 2010–2012 (avsnitt 9.9.3),

18.för budgetåret 2009 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

Anslagstyp

1:1	Vägverket: Administration	Ramanslag	868 819
1:2	Väghållning och statsbidrag	Ramanslag	21 940 626
1:3	Banverket: Administration	Ramanslag	684 736
1:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	Ramanslag	14 188 249
1:5	Transportstyrelsen	Ramanslag	360 177
1:6	Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.	Ramanslag	143 308
1:7	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	Ramanslag	62 284
1:8	Sjöfartsregistret	Ramanslag	5 980
1:9	Rederinämnden: Administration	Ramanslag	1 492
1:10	Driftbidrag till icke statliga flygplatser	Ramanslag	80 613
1:11	Rikstrafiken: Administration	Ramanslag	27 696
1:12	Trafikavtal	Ramanslag	881 000
1:13	Viss internationell verksamhet	Ramanslag	2 485
1:14	Statens väg- och transportforskningsinstitut	Ramanslag	39 081
1:15	Statens institut för kommunikationsanalys	Ramanslag	55 628
1:16	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk	Ramanslag	248 500
1:17	Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.	Ramanslag	324 000
	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
2:1	myndighetsuppgifter	Ramanslag	37 471

2:2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	Ramanslag	148 749

2:3	Grundläggande betaltjänster	Ramanslag	27 000

2:4	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	Ramanslag	20 210

2:5	Samförläggning och kanalisation m.m.	Ramanslag	75 000

Summa			40 223 104

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Kommunikationer

2.1Omfattning

Utgiftsområde Kommunikationer omfattar transportpolitik och politiken för informations- samhället.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008 1	2008	2009	2010	2011
Transportpolitik	43 521	60 528	60 470	39 915	39 087	39 685

Politiken för informationssamhället	569	527	371	308	327	253

Äldreanslag	200	56	140	0	0	0

Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer	44 290	61 111	60 982	40 223	39 414	39 938

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

År 2007 uppgick de totala utgifterna för utgiftsområde Kommunikationer till 44 290 miljoner kronor.

För 2008 föreslår regeringen i tilläggsbudget i samband med denna proposition att 25 356 miljoner kronor tillförs utgiftsområdet. Medlen är till största delen hänförliga till engångsamorteringar inom transportområdet.

Regeringens förslag till anslag 2009 för transportpolitiken uppgår till 39 915 miljoner kronor vilket är en högre anslagsnivå än 2008 exklusive ovan nämnd engångsamortering.

Förslag till anslag för politiken för informationssamhället uppgår till 308 miljoner kronor. Den lägre nivån i förhållande till 2008 beror på betaltjänstreformen vilket innebär en stor besparing för staten när betaltjänster upphandlas endast där behov finns.

För 2010 och 2011 beräknas de totala anslagen inom utgiftsområdet till 39 414 miljoner kronor respektive 39 938 miljoner kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2009–2011. Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	35 760	35 760	35 760

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	1 231	2 064	2 892

Beslut	3 227	1 583	1 280

Övriga makroekonomiska
förutsättningar

Volymer

Överföring till/från andra
utgiftsområden	5	6	6

Övrigt

Ny ramnivå	40 223	39 414	39 938

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Den pris- och löneomräkning som görs årligen av anslagen för bl.a. förvaltningsändamål för att kompensera myndigheterna för pris- och löne- ökningar utgör en del av den föreslagna anslags- höjningen.

Av tabell 2.3 framgår utgiftsområdets ram för 2009 realekonomiskt fördelad på transfereringar, verksamhetskostnader och investeringar.

Tabell 2.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2009
Transfereringar	2 604

Verksamhetskostnader	21 891

Investeringar	15 728

Summa ramnivå	40 223

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse 2007/08:123 Redovisning av skatteutgifter 2008.

I tabellen nedan redovisas de nettoberäknade skatteavvikelserna som är att hänföra till utgifts- område 22 Kommunikationer. I avsnitt 3.3 och avsnitt 9.3 i denna volym redovisas de enskilda skatteutgifter inom transportpolitiken samt politiken för informationssamhället som är att hänföra till respektive område.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 22

Kommunikationer, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2008	2009
Transportpolitik	19 080	20 830

Politiken för informationssamhället	11	0

Totalt för utgiftsområdet	19 091	20 830

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Transportpolitik

3.1Omfattning

Inom transportpolitiken ryms väg- och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, och luftfart.

De myndigheter, affärsverk och större bolag som verkar inom transportpolitiken är: Vägverket, Banverket, Statens järnvägar, Sjöfartsverket, Rederinämnden, Luftfartsverket, Rikstrafiken, Statens väg- och transport- forskningsinstitut, Statens haverikommission, Statens institut för kommunikationsanalys,

Verket för innovationssystem, länsstyrelserna, Kustbevakningen, AB Svensk Bilprovning, SJ AB, Jernhusen, Green Cargo och SAS Sverige AB.

Från den 1 januari 2009 inrättas Transport- styrelsen. Samtidigt läggs Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen ned.

Inom transportpolitiken finns även ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och järnvägs- områdena.

Transportpolitiken redovisas i fem avsnitt: transportslagsövergripande frågor, vägar, järnv- ägar, sjöfart och luftfart.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom område transportpolitik

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008 1	2008	2009	2010	2011
Transportpolitik
1:1 Vägverket: Administration	851	871	879	869	868	887

1:2 Väghållning och statsbidrag	23 852	29 798	29 802	21 941	20 469	22 158

1:3 Banverket: Administration	655	671	658	685	708	731

1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	16 019	27 027	26 968	14 188	14 909	13 788

1:5 Transportstyrelsen		0		360	356	341

1:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål
m.m.	71	201	201	143	143	143

1:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	62	62	62	62	62	62

1:8 Sjöfartsregistret	6	6	6	6	6	6

1:9 Rederinämnden: Administration	1	1	1	1	2	2

1:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser	80	81	81	81	81	81

1:11 Rikstrafiken: Administration	25	27	28	28	28	29

1:12 Trafikavtal	1 176	1 058	1 082	881	831	831

1:13 Viss internationell verksamhet	3	3	3	2	2	2

1:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut	41	38	37	39	40	41

1:15 Statens institut för kommunikationsanalys	56	54	55	56	57	59

1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk	187	249	224	249	249	249

1:17 Trängselskatt i Stockholm:
Administrationskostnader m.m.	434	380	383	324	274	274

Summa transportpolitik	43 521	60 528	60 470	39 915	39 087	39 685

Äldreanslag
2008 36:16 Järnvägsstyrelsen	49	56	64	0	0	0

Summa äldreanslag	49	56	64	0	0	0

Totalt för transportpolitik inkl
äldreanslag	43 570	60 584	60 534	39 915	39 087	39 685

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

År 2007 uppgick de totala utgifterna för transportpolitiken till 43 570 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget 36:12 Trafikavtal ökade med 417 miljoner kronor. Huvudorsaken till de ökade utgifterna var att en skiljedom i en tvist mellan staten och en trafikoperatör inte meddelades under 2006 som beräknats. Skiljedomen meddelades under 2007 till statens nackdel och innehållna medel utbetaldes till trafikoperatören under 2007. Om hänsyn tas till detta minskade statens utgifter på anslaget med 45 miljoner kronor.

För 2008 föreslår regeringen på tilläggsbudget i samband med denna proposition att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 11 822 miljoner kronor samt att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 13 477 miljoner kronor för att bland annat möjliggöra amorteringar av den samlade låneskulden inom området. Vidare föreslår regeringen på tilläggsbudget att det under utgiftsområde 1 uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. under 2008 ökas med 25 miljoner kronor. Finansiering sker delvis

genom att anslagen 36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. samt 36:16 Järnvägsstyrelsen minskas med 10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor. Medlen ska användas av Transport- styrelseutredningen (dir 2008:45) för att genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Vidare föreslår regeringen att anslaget 36:12 Trafikavtal under 2008 ökas med 72 miljoner kronor för att kompensera för de ökade utgifter som följer av det höga prisläget på olja.

Prognosen för 2008 avseende de totala utgifterna för transportpolitiken uppgår till 60 534 miljoner kronor, vilket innebär en förväntad utgiftsnivå som är i paritet med vad som anvisats för budgetåret.

Regeringens förslag till anslag 2009 för transportpolitikens område uppgår till samman- lagt 39 915 miljoner kronor.

För 2010 och 2011 beräknas anslagen inom området till 39 087 miljoner kronor respektive 39 685 miljoner kronor.

3.3Skatteutgifter

Skatteutgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt en definition av begreppet redovisas i avsnitt 2.3. I tabell 3.2 följer en redovisning av de nettoberäknade skatteutgifter som kan hänföras till transport- politikens område. I anslutning till tabellen ges en kortfattad beskrivning av respektive skatteutgift.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.2 Skatteutgifter inom transportpolitiken, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2008	2009
Personbefordran	5 330	5 880

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna	8 200	9 020
fordon

Särskild energiskattebefrielse för naturgas	90	100
och gasol som drivmedel

Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala	1 400	1 630
drivmedel

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid	980	1 020
bandrift

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning	20	20
vid bandrift

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes	850	870
luftfart

Koldioxidskattebefrielse för bandrift	20	20

Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart	790	800

Sjöfartsstöd	1 400	1 470

Totalt för transportpolitik	19 080	20 830

Personbefordran

Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatte- utgift avseende mervärdesskatt.

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År 2008 motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 32,6 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattas med motsvarande 13 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanskillnaden i skattesats. Skatteutgiften för dieselbränsle uppgår till 21 öre/kWh.

Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel

Befrielsen gäller endast för naturgas och gasol som drivmedel. Normen utgörs av energi- skattesatsen för bensin i miljöklass 1.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel

Befrielse gäller för koldioxidneutrala drivmedel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Normen utgörs av energi- skattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart

Bränsle som används som flygbränsle vid yrkesmässig förbrukning beskattas inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart

Koldioxidskatt tas ej ut för flygbränsle vid yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

Sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivar-

avgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.

3.4Mål

Målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är beslutat av

riksdagen (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308).

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till följande:

−Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grund- läggande transportbehov kan tillgodoses.

−En hög transportkvalitet, där transport- systemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

−En säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

−En god miljö, där transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås.

−En positiv regional utveckling, där transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken samt mot- verka nackdelar av långa transportavstånd.

−Ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transport- systemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

I juni 2008 redovisade Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) ett uppdrag från

regeringen att genomföra en översyn av de transportpolitiska målen. SIKA:s förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till de nu gällande målen för transportpolitiken.

3.5Resultatredovisning

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen mot de långsiktiga målen för transportpolitiken har den tidigare regeringen preciserat ett antal etappmål för några av delmålen. Nedan ges en sammanfattning av måluppfyllelsen av dessa och utvecklingen mot de långsiktiga målen. En mer detaljerad och analytisk beskrivning av måluppfyllelsen åter- finns i avsnitten om de delområden som finns inom området Transportpolitik.

Ett tillgängligt transportsystem och en positiv regional utveckling

Förbättrad tillgänglighet inom och mellan regioner leder till större valmöjligheter och därmed även tillgång till en större lokal arbetsmarknad. Etappmålet om successivt förbättrad tillgänglighet inom regioner samt mellan regioner och omvärlden har delvis uppnåtts. Tillgängligheten och åtkomligheten har försämrats för vissa flygplatsregioner.

Etappmålet om tillgänglighet inom storstads- områden och mellan tätortsområden har endast delvis uppnåtts. I Stockholm har införandet av trängselskatt minskat trängseln i innerstaden, medan trängseln har ökat på andra håll. Trängseln i Göteborg är oförändrad och fortfarande ett problem. Mellan tätortsområden har däremot tillgängligheten förbättrats. Detta beror bl.a. på att ett antal ombyggda vägar öppnats för trafik.

Etappmålet om ökad andel resor med kollektivtrafik har inte uppnåtts. Inte heller målet om ökad andel cykeltrafik har uppnåtts.

Sammanfattningsvis bedöms tillgängligheten i transportsystemet som god och med en delvis positiv utveckling.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En hög transportkvalitet

Transportkvaliteten bedöms totalt sett vara god och successivt bli allt bättre. Det finns dock vissa undantag som bör uppmärksammas. Punkt- ligheten inom bantrafik och flyg är fortfarande ett problem, även om punktligheten inom bantrafiken förbättras något under 2007. Vidare har spårlägets kvalitet försämrats. Ju högre hastighet som tillåts, desto större krav ställs på spårläget. Spårlägeskvaliteten har betydelse för passagerarnas bekvämlighet, men är också den mest centrala delen för att minska slitaget på spåret. Andelen vägar med spårdjup överstigande 15 mm ökar. Spårdjupet påverkar trafik- säkerheten genom försämrad avrinning och sämre effekt av insatserna i vinterväghållningen.

En säker trafik

Antalet dödade i trafikolyckor har under 2007 ökat inom vägtrafiken och bantrafiken, men minskat inom sjöfarten och luftfarten. Väg- trafiken svarar fortfarande för den helt dominerande delen av dödade i transport- systemet. Inom vägtrafiken dödades totalt 471 personer under 2007, vilket är 26 personer fler än året innan. Vad gäller allvarligt skadade bedöms antalet i stort sett ha varit oförändrat samman- taget inom trafikslagen. Målet att särskilt prioritera åtgärder för barns trafiksäkerhet är svårare att följa upp. Det är bara Vägverket som har gjort en bedömning av måluppfyllelsen som anger att målet uppfyllts delvis.

Etappmålet om en halvering av antalet dödade i vägtrafikolyckor mellan 1996 och 2007 har inte uppnåtts; antalet dödade har endast minskat med sju procent under denna period. I huvudsak är det tre områden där det snarast skett en försämring eller ingen förbättring alls under denna 10-årsperiod; tvåhjuliga motorfordon, alkohol och hastighet. Andra områden har varit mer lyckosamma och framgångsrika. Exempelvis har dödsfall bland fotgängare och cyklister samt barn och framförallt dödsfall bland äldre minskat kraftigt. Viktiga faktorer bakom ökad trafiksäkerhet är säkrare fordon, utbyggnaden av mötesfria landsbygdsvägar samt åtgärder i tätortsmiljön. Vägverket har den 1 april 2008 redovisat ett uppdrag angående ett nytt etappmål

och underlag för det fortsatta

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

trafiksäkerhetsarbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Sammanfattningsvis står vägtrafiken i fokus för trafiksäkerhetsarbetet inom transport- området och den långsiktiga trenden är där trots allt en fortlöpande minskning av antalet dödade.

En god miljö

Transportsektorn svarar för ca 30 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser. Under 2007 fortsatte vägtrafikens utsläpp av koldioxid att öka efter en tillfällig stabilisering 2006. Bränsle- förbrukningen i nya personbilar minskade dramatiskt under 2007 och antalet bilar som kan köras på förnybara drivmedel ökade kraftigt. Utsläppen från tunga lastbilar ökade dock på grund av det ökade trafikarbetet med lastbil. Sjöfartens utsläpp av koldioxid bedöms ha ökat med drygt 6 procent under 2007 medan flygets utsläpp har ökat med cirka 5 procent jämfört med 2006. Järnvägstrafiken svarar för en mycket marginell andel av Sveriges utsläpp. Som helhet var utsläppen av koldioxid från inrikes transporter cirka 12 procent högre 2007 jämfört med 1990. Under motsvarande tidsperiod ökade trafikarbetet inom person- och godstrafiken med 28 respektive 13 procent.

Utsläppen av luftföroreningar såsom svavel- och kväveoxider från transporter i Sverige fortsätter att minska. Huvudorsakerna är dels de successiva skärpningarna av avgaskraven på vägfordon, dels de under 2006 införda kraven på lägre svavelhalt i det sjöfartsbränsle som används i Östersjöområdet. Trots minskade utsläpp är luftkvaliteten, bl.a. höga partikelhalter, ett fortsatt problem i många tätorter.

Trots satsningar på bullerskyddande åtgärder under flera år har inte antalet människor som utsätts för bullerstörningar över riktvärdena minskat i någon större omfattning. Orsaken till detta är att bullerexponeringen ökar, dels på grund av ökad trafik, dels på grund av att människor flyttar från mindre bullriga till mer bullriga miljöer. Regeringen bedömer att etapp- målet om minskade trafikbullerstörningar blir svårt att uppnå.

Sammantaget har transportsystemet under 2007 i stora delar haft en positiv utveckling i förhållande till miljökvalitetsmålen.

Ett jämställt transportsystem

Det kan konstateras att det finns mycket kvar att göra när det gäller att följa upp de övriga transportpolitiska etappmålen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det bedöms däremot som möjligt för trafikverken att nå etappmålet att inget kön ska ha en representation som undertiger 40 procent i högsta ledningsgrupp eller styrelse senast 2010. Vidare finns det fortfarande uppenbara skillnader mellan hur män och kvinnor väljer att resa. Kunskapen om de bakomliggande faktorerna till skillnaderna utvecklas kontinuerligt, men är fortfarande bristfällig. Det är därför svårt att bedöma i vilken utsträckning som mäns respektive kvinnors behov tillgodoses i transportsystemet. Måluppfyllelsen är därför svår att bedöma.

3.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar för samtliga myndigheter inom transportpolitikens område, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2007 i allt väsentligt är rättvisande.

Riksrevisionen har som ett led i den årliga granskningen av Vägverket granskat inköp och upphandling, rutiner för styrning och upp- följning samt värdering av pågående projekt på Vägverket Produktion. En kort sammanfattning av rapportens innehåll och regeringens kommentarer redovisas i avsnitt 5.2.4.

3.7Politikens inriktning

En fungerande infrastruktur är en grund- förutsättning för ett konkurrenskraftigt närings- liv och för att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regioners möjlighet att behålla och locka till sig företag är beroende av att man har fungerande transporter och kommunikationer. Fler och växande företag bidrar också till ett ökat utnyttjande av landets infrastruktur.

Klimatutmaningen måste tas på största allvar. Transportsektorn svarar för 30 procent av de

svenska utsläppen av växthusgaser och nära 25 procent av den totala inhemska energi- användningen. Sammantaget innebär klimat- utmaningen en stor utmaning men också stora möjligheter för transportsektorn. Efterfrågan på effektiva transportlösningar ökar och transport- systemen behöver utvecklas. Varje transportslag kommer att behövas även i framtiden, men de måste samverka på ett mycket bättre sätt och bli mer energieffektiva än i dag. Resor och transporter ska underlätta vardagen för människor och företag och utgöra hållbara transportlösningar. Sverige är ett av världens mest handelsberoende länder. Samtidigt är vi ett relativt glest befolkat land i Europas utkant.

Det finns stora transportstråk där många personer och stora mängder gods rör sig och det finns finmaskiga förgreningar som gör att alla punkter i systemet, där de olika trafikslagen samverkar, kan nås så att resurserna där kan tas till vara och utvecklas.

Globaliseringen ökar också behoven av effektiv kommunikation och transporter.

Regeringen har identifierat ett antal förbättringsområden som den bedömer som särskilt viktiga att ta itu med. Det handlar bland annat om att de planer som upprättas ska vara realistiska och inte generera bakslag i form av fördyringar och förseningar på det sätt som skett i planerna för 2004–2015.

I denna budgetproposition föreslås en närtidssatsning för åren 2009 och 2010, för vilken 7,6 miljarder kronor avsätts. Närtids- satsningen innebär att utgångsläget för de nya planerna förbättras betydligt genom att tempot i genomförandet av nuvarande planer ökar. Med närtidssatsningen säkerställs att angelägna projekt kan genomföras i ett snabbare, mer rationellt tempo och att prioriterade projekt kan tidigareläggas i hela landet.

På järnvägssidan kan bl.a. angelägna kapacitetshöjande åtgärder i Bergslagen, norra Sverige och längs den södra delen av Norrlandskusten komma till stånd. Detta är särskilt viktigt för att förbättra förutsättningarna för godstrafiken på järnväg. Vidare kommer regeringen att fortsätta förbättra förut- sättningarna för järnvägstrafiken i storstads- regionerna. Den kraftigt ökade persontrafiken på järnväg i storstäderna har inneburit stora påfrestningar på järnvägssystemet, vilket lett till ökade störningar och försämrad punktlighet för resenärerna. Medel har tidigare tillförts

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Stockholm och Mälardalen för detta ändamål och 2009 och 2010 kommer Göteborgsregionen och Skåne att bli föremål för särskilda kraftsamlingar med utökade medel till såväl investeringar som drift och underhåll. Bland de åtgärder som kan genomföras närmare i tid och i högre takt finns också den handikappanpassning av järnvägsstationer som ingår i den nationella banhållningsplanen.

På vägsidan innebär närtidssatsningen att viktiga investeringar för att förbättra de stora transportstråken i landet kommer att kunna påbörjas 2009 och 2010. Det handlar bl.a. om att minska genomfartstrafiken i Umeå, Sundsvall, Motala m.fl. tätorter genom att bygga nya förbifartsleder, att anlägga bättre vägförbindelser till de viktiga hamnarna i Göteborg och Trelleborg, att bygga ut E 18-infarten mot Stockholm samt att investera på E 22 i Skåne och Blekinge. Regeringen avsätter också pengar för att påbörja projektering av Ny Älvförbindelse i Göteborg och för att förbättra vägstandarden mellan Stockholm och Göteborg genom att tidigarelägga ombyggnaden av fyrfältsväg på Rv 40 av sträckan Rångedala–Hester. För vissa av dessa investeringar finns överenskommelser med andra aktörer om medfinansiering. Även mindre åtgärder såsom miljöförbättringar, tjälsäkring och mitträcken inryms i närtidssatsningen. Nödvändiga investeringar för att öka tillgängligheten på det enskilda vägnätet kommer att möjliggöras. En god tillgänglighet i det finmaskiga vägnätet är en viktig del i regeringens strategiska arbete för att stärka landsbygdens utvecklingskraft.

Regeringen kommer inom kort överlämna propositionen Framtidens resor och transporter till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till inriktning och statlig planeringsram för åtgärder i transportinfrastrukturen under perioden 2010–2021. I fokus är kommunika- tioner som svarar upp mot resenärers, företags och samhällets behov och som samtidigt är förenliga med klimat- och miljökvalitetsmål.

En trafikslagsövergripande ansats är central i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Ett väl fungerande transportsystem utnyttjar på ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart sätt alla trafikslag, både var för sig och i kombination. Genom en helhetssyn på transportsystemet kan problem med flaskhalsar och trängsel lösas.

Det finns också anledning att överväga åtgärder i transportsystemet som kan bidra till

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

regionförstoring. Större arbetsmarknader har visat sig vara mindre sårbara eftersom de har förutsättningar för en mer differentierad arbetsmarknad för kvinnor och män och en högre grad av specialisering. Under åtgärds- planeringen för perioden 2010–2021 kommer många åtgärder för utveckling av transport- systemet behöva bedömas utifrån sina positiva bidrag och kostnader.

En utgångspunkt för den nya planerings- omgången är att samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastrukturinvesteringar. Utifrån det underlag som inlämnats i den inriktningsplanering som föregått arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen är det regeringens bedömning att en större andel av ramen, i jämförelse med de planer som den tidigare regeringen fastställt, kommer att behövas för angelägna väginvesteringar.

Utvecklingen av transportsystemet ska vidare ta hänsyn till de prioriteringar som lyfts fram när regioner tar ett större ansvar för sin utveckling. Nyttjarna och de som tillhandahåller infra- strukturen, liksom den regionala och nationella nivån, ska samspela effektivt i utvecklingen av systemen.

Statens insatser ska kännetecknas av ordning och reda och av att anslag och planer fungerar i samklang. Förutsättningarna för mer effektiva plan- och produktionsprocesser behöver förbättras och staten ska ses som en pålitlig part. Regeringen vill på det sättet få mer resor och transporter för pengarna.

Det finns behov av förändringar av verksamhets- och organisationsstrukturen i transportsektorn. Utgångspunkten för arbetet är att åstadkomma en effektivare förvaltning, organisation och verksamhetsform samt att nå ett trafikslagsövergripande synsätt i förvaltningen av infrastrukturen och vad gäller statens åtagande inom transportsektorn. Vidare bör kundperspektivet bli tydligare och den regionala förankringen stärkas. Regeringen har tidigare tillsatt flera utredningar som berör myndigheterna inom transportsektorn. Det pågår nu arbete med att bereda eller genomföra de förslag som lagts fram.

Ett viktigt steg i regeringens arbete med att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för effektiva statliga insatser inom transportområdet är inrättandet av den nya myndigheten Transportstyrelsen den 1 januari 2009. Till

Transportstyrelsen förs verksamheten vid Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen i sin helhet, delar av Sjöfartsverket (Sjöfarts- inspektionen, Sjöfartsregistret och kustfarts- tillståndsfrågor) och Vägverket (Vägtrafik- inspektionen, Trafikregistret och hela eller delar av de enheter som har normering, tillståndsgivning och tillsyn). Även viss verksamhet vid Banverket, Boverket och Tullverket förs över. Den 1 januari 2010 flyttas även länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet över.

Med den nya myndigheten skapas bättre förutsättningar för en myndighet som kan intensifiera trafiksäkerhetsarbetet, men också genom sitt transportslagsövergripande arbete minska transportsektorns negativa klimat- påverkan. Detta genom att det klimatarbete som redan bedrivs inom respektive myndighet kan intensifieras, samordnas och effektiviseras inom ramen för den nya myndigheten.

Det behövs en tydligare gränsdragning mellan förvaltning, politik och marknad. För statens del är en koncentration på kärnuppgifterna angelägen. Konkurrensutsatt verksamhet bör i normalfallet inte bedrivas i myndighetsform. I syfte att renodla verksamhetsformerna inom statsförvaltningen har regering och riksdag tidigare slagit fast vissa generella kriterier för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för ombildning till aktie- bolagsform (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU10, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189). Kriterierna innebär bl.a. att verksamheten ska ha kommersiella förutsätt- ningar och vara oberoende av direkta anslags- medel och att verksamheten inte innebär någon myndighetsutövning.

Regeringen föreslår i propositionen Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverket att verksamheterna vid Vägverket Produktion, Vägverket Konsult samt Banverket Projektering överförs till av staten helägda bolag. Bolagiseringarna genomförs för att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet på marknaden och eliminera misstankar om korssubventionering. Med en bättre fungerande marknad ökar även kraven på utveckling av effektivitet och produktivitet i verksamheten. En bättre fungerande konkurrens leder till ett effektivare resursutnyttjande vilket kommer samhället till del i form av lägre priser och högre kvalitet. Därutöver bidrar bolagiseringarna till

förbättrade förutsättningar för verksamheterna att utvecklas. Verksamheterna vid Vägverket Produktion överförs till ett bolag vars inriktning bör vara att bedriva entreprenad-, service-, och uthyrningsverksamhet – direkt eller genom dotterbolag – inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet. Verksamheten vid Vägverket Konsult och Banverket Projektering överförs till ett bolag vars inriktning bör vara att bedriva konsultverksamhet, huvudsakligen inom trafik- och transportområdet. Regeringen anser att även Banverket Produktion bör bolagiseras och avser att återkomma med förslag om detta under 2009. Bolagiseringen bör genomföras så snart det finns förutsättningar för en fungerande konkurrens på marknaden för främst drift och underhåll inom järnvägsområdet.

Vidare har Luftfartsverkets verksamhetsform varit föremål för översyn inom ramen för Flygplatsutredningen. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.

I juni 2008 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och analysera vissa verksamheter och funktioner hos

myndigheterna inom transportsektorn, huvudsakligen inom Vägverkets, Banverkets, Sjöfartsverkets, Luftfartsverkets, Luftfarts- styrelsens, Rikstrafikens, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), affärsverket Statens järnvägars och Rederinämndens ansvarsområden. Översynen syftar till att finna de lösningar som bäst stödjer ett effektivt utförande av statens uppgifter inom transportområdet och som leder till att medborgare och näringsliv sätts i centrum, att det trafikslagsövergripande synsättet stärks i planeringsprocessen, samt att övriga verksamheter bedrivs på ett effektivt sätt. I uppdraget ingår också att föreslå åtgärder som bidrar till utvecklade beställarfunktioner hos myndigheterna inom transportsektorn i syfte att uppnå en bättre fungerande anläggningsmarknad och högre effektivitet. Utredarens analys och förslag till åtgärder ska redovisas senast den 1 april 2009.

SIKA har haft regeringens uppdrag att se över och lämna förslag till reviderade transport- politiska mål. Uppdraget har redovisats till regeringen i en rapport den 27 juni 2008. SIKA:s förslag innehåller bland annat ett förslag till ny målstruktur med fyra jämbördiga delmål. Ett delmål, tillgänglighet, beskriver transport-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

systemets funktion medan de tre övriga, säkerhet och trygghet, jämställdhet och fördelning samt miljö, anger de villkor som utgör ramarna för en långsiktigt hållbar utveckling av tillgängligheten. Regeringen har skickat rapporten på remiss och remisstiden går ut den 17 oktober 2008. Regeringen avser därefter ta ställning till SIKA:s förslag.

Vägverkets har haft regeringens uppdrag att föreslå nytt etappmål för trafiksäkerhets- utvecklingen. Uppdraget har redovisats i april 2008 där man föreslår nya etappmål för maximalt antal dödade och allvarligt skadade samt mål för olika viktiga tillstånd i trafiken. I förslaget ges också exempel på viktiga åtgärder som bör komma till stånd för att det långsiktiga målet ska kunna nås. Den fortsatta inriktningen i trafiksäkerhetsarbetet, inklusive nytt etappmål, kommer hanteras i samband med att regeringen tar ställning till frågan om reviderade transport- politiska delmål.

Det europeiska transportsystemet och dess funktion är en viktig förutsättning för en väl fungerande europeisk marknad och tillväxt. Samtidigt ställer ökande global handel allt större och nya krav på effektiva transportlösningar.

Godstrafiken på järnväg har avreglerats och därmed har fler tågoperatörer kommit in på marknaden vilket också successivt nu sker inom persontrafiken med fler operatörer i den upphandlade trafiken. Regeringen ser positivt på detta och anser att det långsiktiga målet bör vara en avreglerad persontrafikmarknad inom järnvägsområdet. Regeringen har tillsatt en utredning som ska klargöra hur detta mål ska kunna uppnås.

Förutsättningarna för internationella gods- transporter på järnväg behöver också förbättras avseende bland annat konkurrens och teknisk harmonisering. Regeringen avser att inom ramen för det europeiska samarbetet fortsatt driva på för bättre villkor för den internationella godstrafiken.

Forskning och analys har blivit en allt viktigare del i en politik för ökad välfärd, hållbar ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling. Det krävs fortsatt stora insatser av både staten och näringslivet för att nå dessa mål. Inom transportområdet bedrivs en omfattande forskning vars yttersta syfte är att bidra till ett effektivare transportsystem. Flera aktuella forskningsprojekt är inriktade mot IT-baserade stödsystem för ökad trafiksäkerhet där Statens

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

väg- och transportforskningsinstituts (VTI) körsimulatorer utgör en viktig resurs. Även Verket för innovationssystem (Vinnova) och Energimyndigheten har viktiga uppgifter inom området.

Regeringen framhåller att Sverige är en nation som är beroende av sin sjöfart. Sjöfarten svarar för den dominerande delen av transporterna i den svenska utrikeshandeln. EU:s utvidgning, en fortsatt positiv utveckling i Östersjöområdet och en fortsatt ökad handel är andra faktorer som talar för ökade sjöfartsvolymer, både i

närområdet och världen över. Östersjöstrategin, den gemensamma havspolitiken och den gemensamma sjöfartspolitiken är av stor betydelse för utvecklingen av sjöfartspolitiken, såväl nationellt som inom unionen.

Inom luftfartsområdet är den stora utmaningen att minska flygets miljöpåverkan. Sverige har en viktig roll att fylla i arbetet med miljöfrågorna för luftfarten, exempelvis när det gäller möjliggörande av ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Transportslagsövergripande frågor

4.1

Omfattning

4.2

Resultatredovisning

Avsnittet omfattar verksamheter som är av transportslagsövergripande karaktär. Ansvariga myndigheter är den nya myndigheten Trans- portstyrelsen som regeringen har beslutat inrätta fr.o.m. den 1 januari 2009, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens haverikommission (SHK) samt Vägverket, Banverket och Verket för innova- tionssystem (Vinnova). Dessutom redovisas frå- gor med koppling till anslaget 1:13 Viss interna- tionell verksamhet och från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (TEN). Således redovisas här de verksamheter som i tidigare budgetpropositioner sorterat un- der verksamhetsområdena Interregional kollek- tivtrafik och Forskning och analys.

Vägverkets kostnader för samhällsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet (FUD) ryms huvudsakligen inom anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag, medan motsvarande insatser för Banverkets del ryms inom anslag 1:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter.

På liknande sätt har också Vinnova till uppgift att finansiera behovsmotiverad forsknings-, ut- vecklings- och demonstrationsverksamhet och göra andra insatser för att främja ett effektivt in- novationssystem.

4.2.1Mål och resultat

Resultat Rikstrafiken

Ett tillgängligt transportsystem

Resultat: Rikstrafiken har under en tid arbetat med att ta fram en automatiserad modell för till- gänglighetsanalys uppbyggd kring sju stycken fastställda kriterier. Exempel på kriterier är till- gänglighet till Stockholm, tillgänglighet till kultur, service och speciella inköp samt tillgänglighet till region- och universitetssjukhus.

Under 2007 har fem trafiklösningar utretts, där modellen för tillgänglighetsanalys har an- vänts. De utredningar som har genomförts avser Inlandsbanebussen, Samverkande bussystem i Norrland, Tåg i Väst, Krösatågen och samtliga flyglinjer.

För de tre sistnämnda fallen har tillgänglig- hetsanalysen haft direkt betydelse för Rikstrafi- kens fortsatta engagemang. Beträffande Tåg i Väst har analysen visat att de berörda linjerna i huvudsak ger små eller obefintliga effekter för den interregionala tillgängligheten. Som en följd av tillgänglighetsanalysen har Rikstrafiken beslutat minska engagemanget i Tåg i Väst betydligt.

Under 2007 genomförde Rikstrafiken även en utredning om allmän trafikplikt och upphandling av flyglinjer. Utredningens slutsatser resulterade i att Rikstrafiken beslutade att inte handla upp flyg mellan Arlanda och Storuman från 2008. Som en följd av att Rikstrafiken valde att inte

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

upphandla flyg till Storuman har regeringen beslutat att upphäva den allmänna trafikplikten för den aktuella linjen. På så sätt öppnas möjligheter till kommersiell trafik vid Storumans flygplats.

Beträffande Krösatågen visade analysen att en borttagen trafik inte alls skulle påverka den in- terregionala tillgängligheten på det sätt Rikstra- fiken mäter den. Krösatågen förbättrar dock möjligheterna att resa med tåg till och från Halmstad. Rikstrafiken har därför beslutat att fortsättningsvis ge ersättning till linjen Nässjö– Halmstad, men inte till Krösatågen i övrigt.

Rikstrafikens verksamhet syftar till att skapa förutsättningar för grundläggande interregional tillgänglighet. I vissa fall har Rikstrafiken tidigare gett ersättning till mer trafik än vad myndig- heten nu själv anser är motiverat för att uppnå en grundläggande interregional tillgänglighet. En viktig konsekvens av anpassningar av Rikstrafi- kens avtal är att resurser kan fördelas från geografiska områden med god tillgänglighet till områden med låg tillgänglighet. På så sätt bidrar myndighetens verksamhet till att tillgodose grundläggande behov av interregional kollektiv persontrafik i hela landet. Regeringens bedöm- ning är att myndigheten har uppfyllt målet.

Kostnaden per genomförd resa har minskat för tåg, flyg och färja medan den har ökat för buss (tabell 4.1 och 4.2).0F1

Tabell 4.1 Antal genomförda resor, 2005–2007

Tusental

Trafikslag	2007	2006	2005
Tågtrafik	13 562	11 680	13 063

Färjetrafik	1 527	1 472	1 459

Busstrafik	2 614	3 852	2 673

Flygtrafik	169	159	148

1Antalet resor med tåg, färja och flyg har trendmässigt ökat de se- naste åren. Busstrafiken har i stort sett varit oförändrad. Statistiken för 2006 visar dock att det skedde en tillfällig minskning av antalet resor med tåg och en tillfällig ökning av antalet resor med buss. Hu- vudförklaringen är att Blekinge kustbana under en tid utfördes med buss.

Tabell 4.2 Kostnad per resa, 2005–2007

Kronor

Trafikslag	2007	2006	2005
Tågtrafik	25	29	29

Färjetrafik	258	274	248

Busstrafik	30	22	26

Flygtrafik	444	475	851

I september 2005 gick Rikstrafiken ut med en inbjudan till anbud avseende linjesjöfart till och från Gotland. Eftersom inga bud inkom genomförde Rikstrafiken en ny anbudsprocess. I den nya processen inkom endast bud från den befintliga operatören Destination Gotland. I no- vember 2007 tecknade Rikstrafiken avtal med Destination Gotland för trafikering från 2009 till 2015.

I mars 2008 gav Näringsdepartementet kon- sultföretaget McKinsey i uppdrag att utvärdera de båda anbudsprocesser som föregick det nya avtalet. En viktig del i uppdraget var att hitta förklaringar till det svaga intresset för att driva färjetrafik till Gotland. Mckinsey har den 3 september 2008 redovisat sina slutsatser i en rapport. Rapporten innehåller ett antal förslag beträffande hur en bättre konkurrens i kommande anbudsprocesser ska kunna åstad- kommas.

En hög transportkvalitet och en säker trafik Resultat: Rikstrafiken har intensifierat arbetet med att förbättra uppföljning av trafikavtalen. Uppföljningsmöten ska hållas minst två gånger per år. Resultaten för 2007 visar att bland den järnvägstrafik som Rikstrafiken upphandlar är det endast den s.k. Mittlinjen mellan Sundsvall och Östersund som klarar punktlighetskravet i avtalen. Punktligheten i övrigt är i stort sett på samma nivå som 2006. Punktligheten på de upp- handlade flyglinjerna är förhållandevis god.

Rikstrafiken analyserar effekterna för trafik- säkerheten för trafik som myndigheten träffar avtal om med hjälp av samhällsekonomiska kal- kyler. I kalkylerna beräknas nyttan av befintlig trafik, genom att jämföra en situation med trafik med en hypotetisk situation då trafiken lagts ned. En indirekt effekt av att göra en satsning (positiv eller negativ) på kollektivtrafik är att ris- ken för att drabbas av en olycka kan påverkas, samtidigt kan också allvarlighetsföljden av en olycka ändras.

En god miljö

Resultat: Rikstrafiken har i utredningar inför av- tal tagit hänsyn till miljöeffekter av trafiken. I de analyser som gjorts för att utvärdera nyttan av den upphandlade trafiken ingår miljöeffekter.

Under 2007 har beräkningar genomförts för den trafik som Rikstrafiken genom samverkansavtal bidrar till. De miljöeffekter trafiken ger upphov till består framför allt av ändrade utsläpp av kväveoxider, kolväten, partiklar, svaveldioxid och koldioxid.

Slutsatsen av beräkningarna är att för alla bussavtal utom för E4-bussen skulle miljöeffek- terna vid nedläggning av trafiken bli relativt marginella men positiva. En anledning till de positiva effekterna beror troligen på ett relativt lågt kapacitetsutnyttjande. Rikstrafiken fram- håller dock att trafiken i första hand handlas upp för att skapa tillgänglighet och för att möjliggöra att människor och företag kan verka i alla delar av landet. Detta sker ibland till priset av negativa effekter för miljön. För tågavtalen gäller att nedläggning i stället leder till marginella miljö- förluster för alla avtal utom Krösatågen och Ble- kinge Kustbana där en nedläggning förväntas medföra miljövinster. Förklaringen till det är att dessa linjer drevs med diesel vid tidpunkten för utvärdering. Till saken hör att Blekinge Kustbana nu är elektrifierad.

En positiv regional utveckling

Resultat: Rikstrafikens trafikavtal och samver- kansavtal med trafikhuvudmännen syftar till att upprätthålla transportpolitiskt motiverad inter- regional trafik som inte är kommersiellt lönsam. Sammantaget bidrar den upphandlade trafiken väsentligt till att skapa grundläggande förut- sättningar för en positiv regional utveckling i stora delar av landet.

Ett jämställt persontransportsystem

Resultat: Skillnaderna mellan antalet kvinnor och män kvinnor som utnyttjar den trafik Riks- trafiken avtalar eller medverkar i genom samverkansavtal är måttliga och utvecklingen går i olika riktning för olika trafikslag. Den inter- regionala kollektivtrafiken är viktig för både män och kvinnor. Det finns inga tydliga indikationer på att det skulle finnas stora skillnader i mäns och kvinnors efterfrågan på interregionala resor eller i deras transportbehov för dessa resor.

Vid de årliga nöjd-kund-undersökningar som genomförs i den trafik Rikstrafiken avtalat

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

redovisas resultatet fördelat på kön (tabell 4.3). Den information som samlas in vid dessa under- sökningar skapar möjligheter både för analyser av kvinnors och mäns resande och av deras upplevelser i samband med resandet. Kvinnor är oftare än män resenärer med tåg och buss i den trafik som får ersättning från Rikstrafiken. I flyget är män överrepresenterade både vad gäller resor i tjänsten samt till och från arbetet. Två tredjedelar av flygresenärerna är män. I färjetrafi- ken är könsfördelningen helt jämn.

Beträffande resenärernas upplevelser av trafi- ken kan det konstateras att såväl män som kvin- nor i hög utsträckning är nöjda med trafiken och att skillnaderna mellan könen är små i det avse- endet.

Tabell 4.3 Andel kvinnor och män i genomförda resor

Procent

		2007		2006
Trafikslag	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Tågtrafik	55	45	57	43

Färjetrafik	50	50	48	52

Busstrafik	54	46	59	41

Flygtrafik	37	63	34	66

Resultat Statens väg- och transportforskningsinstitut

Verksamhetsmål

Målet för Statens väg- och transport- forskningsinstitut (VTI) är att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva samhällsmoti- verad, tillämpad forskning av hög kvalitet. VTI:s verksamhet ska utformas så att den fortlöpande kan utvecklas i enlighet med vad forsknings- finansiärer efterfrågar och de krav som dessa ställer på forskningsresultatens kvalitet och användbarhet. Nedan följer en redovisning av måluppfyllelse gällande de transportpolitiska målen.

Ett tillgängligt transportsystem, en hög transportkvalitet

Resultat: Exempel på VTI:s forskning med in- riktning mot målen är bl.a ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken. VTI:s fleråriga projekt kring duospårväg – där ett och samma fordon kan användas för spårburen landsbygdstrafik och i stadscentra – visar att duospårtrafik kan bidra till ökat resande i kollektivtrafiken. VTI har analyserat konsekvenser av eventuellt ändrade

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

längd- och viktbestämmelser för lastbilar. Målet hög transportkvalitet adresseras i VTI:s forskning bl.a. i projekt som avser resenärers krav på att färdas säkert och tryggt och med god komfort. I ett projekt om pendlingsresor har VTI analyserat sambandet mellan restidens längd och sannolikhet för sjukskrivning. Trygghets- aspekter vid resande i kollektivtrafiken under- söks i pågående EU-projekt där VTI deltar. Även de flesta av VTI:s projekt inom det väg- tekniska området har en tydlig inriktning mot kvalitetsmålet.

En säker trafik

Resultat: FoU-projekt med inriktning mot tra- fiksäkerhetsmålet är dominerande bland institu- tets pågående projekt också under 2007, även om andelen minskat något jämfört med året innan. VTI har bl.a. gjort en kunskapssammanställning om åtgärder för ökad trafiksäkerhet och hur effektiva dessa åtgärder är. Trötthet i trafiken är ett ökande problem där VTI samarbetar med fordonsindustrin för att ta fram IT-baserade varnings- och supportsystem för fordonsförare.

En god miljö

Resultat: Andelen projekt med inriktning mot miljömålet har ökat något under 2007 jämfört med året innan. Institutets pågående miljöinriktade FoU-projekt omfattar olika områden som avgasemission och energi, buller, landskapets natur- och kulturmiljövärden samt styrmedel för att begränsa miljöpåverkan från transporter, t.ex. i form av växthusgaser. Forskning som behandlar buller och bullerstandard bedrivs bl.a. genom VTI:s medverkan i pågående EU-projekt. Under 2007 har järnvägens föroreningar kartlagts och analyserats.

En positiv regional utveckling

Resultat: Forskning med inriktning mot detta mål upptar endast en liten andel av VTI:s totala FoU-volym, under 2007 tre procent. Dock finns aspekter på detta mål i många projekt, främst de som rör transportpolitik och transportplanering. Ett tydligt exempel är det fleråriga projektet Analysverktyg för infrastrukturplanering. Där utvecklas bl.a. en modell för att beskriva regionförstorande effekter av investeringar i infrastrukturen samt verktyg för att mäta och visualisera sådana effekter. Ett annat exempel är ett projekt under 2007 som tydliggör en målkon-

flikt mellan intressen för regional utveckling och sänkta hastigheter i en region.

Ett jämställt transportsystem

Resultat: FoU som avser jämställdhetsmålet har tagit en ökad andel av FoU-volymen under 2007 jämfört med tidigare år. Dock är andelen fortfa- rande blygsam, tre procent. Pågående projekt med inriktning mot målet är bl.a. en kun- skapsöversikt över samhällsvetenskapliga studier av transporternas utveckling i ett genusperspek- tiv och en studie av jämställdhet i samråd vid planering av vägtransportsystemet.

VTI:s ekonomiska resultat

VTI hade under 2007 ett anslag på 40,7 miljoner kronor (34,7 miljoner kronor för 2006) att användas till kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning och administration samt forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt. Verksamheten har under 2007 gett ett underskott på ca 3 miljoner kronor. Institutet har per den 31 december 2007 ett balanserat överskott som uppgår till 19,4 procent och har begärt att få balansera hela beloppet i ny räkning. VTI är beroende av ett överskott då nivån på och utvecklingen av institutets uppdragsintäkter – inte är stabil. Resurser måste satsas på nya och etablerade forskningsområden samt kompetensutveckling och implementering av forskningsresultat. Detta kommer att belasta resultatet. För att resultatmässigt kunna möta den variation som finns i efterfrågan på institutets tjänster är det nödvändigt att ha en balanserad vinst. Överskottet används också för att klara av omstruktureringar.

Det balanserade resultatets förändring för in- stitutet framgår av följande tabell. Som framgår av denna kan resultatet variera mycket, det beror på att uppdragsmarknaden inte är stabil mellan åren.

Tabell 4.4 Ekonomisk utveckling för VTI

Miljoner kronor där ej annat anges

	2004	2005	2006	2007
Balanserat resultat 31/12	10,9	16,6	20,6	17,6

Avgiftsintäkter	88,7	98,8	104,2	90,7

Balanserat överskott	12%	17%	19,8%	19,4%

Översyn av verksamhetsform

VTI har ca 190 anställda och utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling på uppdrag av myndigheter och andra beställare. VTI är den största transportforskningsmiljön i Sverige. Institutet finansieras av uppdragsintäkter till 80 procent och till resterande 20 procent av anslag. Den största kunden är Vägverket som står för drygt 40 procent av uppdragsintäkterna. Sammantaget står staten för ca 70 procent av uppdragsintäkterna. Basanslaget täcker kost- nader för forskning, EU-projekt, kompetens- utveckling m.m.

En särskild utredare överlämnade i juni 2007 en rapport (SOU 2007:49) Organisationsform för VTI och SIKA till regeringen om förutsätt- ningarna för en ombildning av VTI (och vissa funktioner av SIKA). Förslaget innebar att VTI skulle ombildas till ett helägt statligt bolag som skulle klassificeras som ett forskningsinstitut. Därmed skulle bolaget inte bli vinstdrivande och inte heller ge utdelningar. Bolaget skulle även i fortsättningen få statliga anslag för att finansiera den tillämpade forskningen. En bolagisering utan anslagsfinansiering ansåg utredaren inte vara lämplig.

Regeringens överväganden

VTI har en basfinansiering via anslag i dag, men möjligheterna till insyn och styrning minskar om verksamheten bedrivs i bolagsform. Regeringen anser att VTI har en kompetent och en väl fungerande organisation som förmår att rikta kritik mot den sektor man arbetar inom. Regeringen anser i dagsläget att VTI:s verksamhet även fortsättningsvis bör bedrivas i myndighetsform. Gällande det ekonomiska resultatet för 2007 anser regeringen att hela de balanserade överskottet ska få disponeras av VTI.

Resultat Statens institut för kommunikationsanalys

Statens institut för kommunikationsinstitut (SIKA) ska svara för övergripande analyser inom kommunikationssystemet och för analyser av effekter av åtgärder inom transportsystemet i

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

syfte att uppnå det transportpolitiska målet. Här redovisas resultat efter verksamhetsgren.

Utredning och analys

Resultat: SIKA har lämnat inriktningsunderlag till regeringen inför arbetet med den kommande propositionen om framtidens resor och transporter. En rapport har presenterats om utsläppshandelssystem för sjöfarten för att minska utsläppen av svavel och kväveoxider. Analyser av inverkan på näringar och regioner vid införande av kilometerskatt för tunga fordon har genomförts. Vidare har arbetet med översynen av de transportpolitiska målen utgjort en viktig del av myndighetens verksamhet. Andra projekt som bedrivits under året rör utvärderingen av klimatpolitiken vid kontroll- station 2008, vidareutveckling av metodik och principer för samhällsekonomiska analyser och kalkyler samt expertgranskning av trafikverkens årliga rapportering enligt Kyoto-protokollet.

Utveckling

Resultat: En inventering har påbörjats av fram- tida behov av modellstöd som exempelvis på ett mer förfinat sätt kan där fånga upp regionala effekter vad gäller efterfrågan på transporter och som kan koppla samman trafik- och utsläpps- effekter. Artemismodellen för beräkning av emissioner från vägtrafiken har introducerats och använts som underlag i den nationella redovisningen av emissioner gentemot interna- tionella organ. Ambitionen finns att implemen- tera moduler som beräknar emissioner även från övriga trafikslag. Arbete med metoder att stu- dera trafiksystemet i ett långt tidsperspektiv har utvecklats med syfte att åstadkomma beslutsun- derlag rörande infrastrukturbehov 2050.

Statistik

Resultat: Myndigheten bedriver arbete med att förbättra kvalitén på sina statistikprodukter med målsättningen att de ska publiceras med kvali- tetsstämpeln Sveriges officiella statistik. Under 2008 kommer så att ske med en produkt inom området Färdtjänst och riksfärdtjänst. Myndig- heten har arbetat med att fånga upp önskemål och behov hos användarna av fordonsstatistik, arbete har pågått med att undersöka hur statisti- ken över vägtrafikskadade kan utvecklas genom att knyta samman olika källor för information och statistik har presenterats på en rad ytterli- gare områden. Insatser har gjorts för att minska

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

uppgiftslämnarbördan genom att uppgifter i vissa fall kunnat hämtas direkt ur databaser sna- rare än att begäras in i enkätform.

Ekonomiskt resultat

Anslaget för 2007 uppgick till 55,7 miljoner kronor och myndigheten har för året redovisat ett överskott på 10,5 miljoner kronor. Att utgifterna blev lägre än anvisat anslag förklaras bl.a. av en förskjutning av den nya resvaneundersökningen från 2009 till 2010 vilket inneburit lägre konsultkostnader än beräknat. Vidare har vissa statistikprojekt kunnat genomföras till lägre kostnader och förseningar av investeringar gjorde att lån och därmed vissa amorteringar inte belastat 2007 års budget.

Resultat Statens haverikommission

Verksamhetsmål: Statens haverikommission ska fastställa olycksorsaken i varje undersökning och om möjligt ge sådana synpunkter och rekom- mendationer att framtida olyckor förebyggs.

Resultat: Utredningstiderna har under 2007 kortats så att de i huvudsak ligger inom de mål som regeringen satt upp.

4.2.2Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att måluppfyllelsen varit tillfredställande beträffande Rikstrafiken, Statens väg och transportforskningsinstitut, Statens institut för kommunikationsanalys och Statens haverikommission.

4.3Budgetförslag

4.3.11:5 Transportstyrelsen

Tabell 4.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall			sparande	0
2008	Anslag	0		Utgifts-
2008	Anslag	0	1	prognos	0
2009	Förslag	360 177

2010	Beräknat	355 897	2

2011	Beräknat	341 398	3

1Nytt anslag.

2Motsvarar 345 377 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 324 477 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget ska användas till Transportstyrelsens icke avgiftsfinansierade verksamhet. Transport- styrelsens verksamhet omfattar i huvudsak normgivning, tillståndsgivning och tillsyn inom transportområdet.

Budget och ekonomiska mål för avgiftsbelagd verksamhet

Stora delar av Transportstyrelsens verksamhet kommer att finansieras med olika former av avgifter. Det gäller t.ex. avgifter för registerhållning, registreringsskyltar, körkorts- tillverkning, delar av den s.k. farledavgiften samt direkta avgifter och myndighetsavgift inom luftfarten. Det innebär att Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009 kommer att disponera avgiftsintäkter som har sin motsvarighet i intäkter som i dag disponeras av Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen. För 2009 är utgångspunkten att de principer för finansiering av olika verksamhetsdelar som gällt tidigare ska fortsätta att gälla. Det innebär att Transportstyrelsen kommer att disponera eventuella överskott av sin avgiftsfinansierade verksamhet.

Vägtrafik

Transportstyrelsen kommer fr.o.m. den 1 januari 2009 ta få ta ut vissa avgifter som motsvarar avgifter som i dag tas ut av Vägverket. Transportstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet inom vägtrafikområdet kommer att finansieras med offentligrättsliga avgifter och avgifter från uppdragsverksamhet.

Huvudregeln för uppdragsverksamheten är att

full kostnadstäckning ska uppnås. Transportstyrelsen beslutar själv om prissättningen för uppdragsverksamheten. Transportstyrelsens uppdragsverksamhet ska omfatta följande tjänster.

−Försäljning av informationsuttag ur väg- trafikregistret.

−Direktregistrering via terminal.

−Administration av felparkeringsavgifter.

−Försäljning av personliga skyltar.

−Certifikat till digitala färdskrivare.

−Administration av farligt gods.

−Blankettjänster.

Tabell 4.6 Intäkter från vägtrafikområdet som

Transportstyrelsen disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	Intäkter som får disponeras
Offentligrättsliga avgifter	660 000

Uppdragsverksamhet	124 000

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.8 Intäkter från luftfartsområdet som

Transportstyrelsen disponerar

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Budget 2009	0	1 049 688	1 043 688	6 000

Sjöfart

Transportstyrelsen kommer fr.o.m. den 1 januari 2009 att få ta ut vissa offentligrättsliga avgifter som motsvarar avgifter som i dag tas ut av Sjöfartsverket. Dessa avgifter avser tillsyn och tillståndsgivning samt registerhållning och beräknas under 2009 sammanlagt att uppgå till ca 43 miljoner kronor. Dessutom kommer Transportstyrelsen att disponera en del av den s.k. farledsavgiften som även fortsättningsvis kommer att tas ut av Sjöfartsverket. Enligt prognosen för 2009 kommer Transport- styrelsens del av intäkterna från farledsavgiften att uppgå till ca 152 miljoner kronor.

Tabell 4.7 Intäkter från sjöfartsområdet som

Transportstyrelsen disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

Intäkter som får disponeras

Offentligrättsliga avgifter

194 547

Luftfart

Transportstyrelsen kommer fr.o.m. den 1 januari 2009 att få ta ut avgifter som motsvarar de avgifter som i dag tas ut av Luftfartsstyrelsen. Det ekonomiska målet och de former för finansiering som har gällt Luftfartsstyrelsen bör fortsätta att gälla oförändrat under 2009 när verksamheten förs över till Transportstyrelsen. Det innebär att Transportstyrelsens ekonomiska mål för dess verksamhet som avser luftfart bör vara att kostnaderna ska täckas av myndighetens avgifter från luftfartsområdet.

I prognosen över den totala kostnaden för 2009 ingår avgiften till Eurocontrol med ca 166 miljoner kronor samt den gemensamma avgiften för säkerhetskontroll (GAS) med 585 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Ett nytt anslag 1:5 Transportstyrelsen förs upp på statsbudgeten. Regeringen avser att inrätta Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009. Transportstyrelsen övertar vissa verksamheter som i dag bedrivs av Vägverket och Sjöfartsverket samt all verksamhet som i dag

bedrivs av Järnvägsstyrelsen och

Luftfartsstyrelsen. Dessutom kommer Transportstyrelsen att överta Banverkets ansvar för att erlägga avgifter till Statens ha- verikommission.

Vidare kommer Transportstyrelsen att överta den verksamhet som Tullverket i dag bedriver avseende internationella trafiktillstånd, den verk- samhet som Boverket i dag bedriver avseende fö- reskrifter om vägtunnlar samt den verksamhet som länsstyrelserna i dag bedriver i egenskap av tunnelmyndighet enligt förordningen om säker- het i vägtunnlar.

Regeringen har därutöver beslutat att den 1 januari 2010 föra över länsstyrelsernas uppgif- ter inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen. Anslagsmedlen för denna verksamhet ligger beräkningsmässigt kvar under anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Anslaget får även användas till att täcka kostnaderna för registerhållningen för traktorer. För det ändamålet tillförs Transportstyrelsen extra anslagsmedel om 15 000 000 kronor i 2008 års priser.

Transportstyrelsen tillförs därutöver extra anslagsmedel om 10 000 000 kronor under 2009 för att täcka tillfälliga merkostnader i samband med myndighetens bildande. Detta tillskott får användas för tillfälliga merkostnader som går av hänföra till samtliga trafikslag (dvs. även till Luftfarten). Samtidigt minskas under 2009 tillfälligt anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag med 10 000 000 kronor.

Utöver dispositionsrätten över anslaget 1:5 Transportstyrelsen avser regeringen att ge Trans- portstyrelsen dispositionsrätt över anslagsmedel

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bl.a. för att utföra uppgifter som avser Miljöbils- premie, Trängselskatt i Stockholm, Sjöfartsre- gistret, Driftbidrag till icke statliga flygplatser och från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (TEN) inom luftfartsområdet.

I och med bildandet av Transportstyrelsen av- vecklas Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen. Kostnader för avvecklingen av Järnvägsstyrelsen

och Luftfartsstyrelsen ska belasta Transportstyrelsens anslag och avgiftsintäkter från luftfartsområdet.

I samband med beslutet om statsbudget för 2005 godkände riksdagen att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från dessa avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten. Eftersom Luftfartsstyrelsen avvecklas fr.o.m. 2009 och Transportstyrelsen övertar dess verksamhet är det lämpligt att godkännandet förs över till att gälla Transportstyrelsens verksamhet inom luftfartsområdet.

Regeringen avser att inom kort återkomma till riksdagen med en särskild proposition med anledning av bildandet av Transportstyrelsen. Där avser regeringen att föreslå de lagändringar som är nödvändiga för att Transportstyrelsen ska kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med vad som anges ovan.

Regeringen föreslår att 360 177 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Transportstyrelsen för

2009. För 2010	beräknas		anslaget	till
355 897 000 kronor	och	för	2011	till
341 398 000 kronor.

Regeringen föreslår att 700 000 kronor förs över från anslaget 1:3 Tullverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, att

41 350 000	kronor förs över	från	anslaget 1:1
Vägverket:	Administration,	att	242 097 000

kronor förs över från anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag, att 6 851 000 kronor förs över från anslaget 1:4 Banhållning och sektorsavgifter, att 7 266 000 kronor förs över från anslaget 1:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål

m.m.samt att 61 913 000 kronor förs över från anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen.

Tabell 4.9 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

1:5 Transportstyrelsen Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	0	0	0

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut		-4 946	-27 040

Överföring till/från andra
anslag	360 177	360 843	368 438

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	360 177	355 897	341 398

1Nytt anslag.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

4.3.21:11 Rikstrafiken: Administration

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	25 286		sparande	2 420
2008	Anslag	27 358		Utgifts-
2008	Anslag	27 358	1	prognos	28 070

2009	Förslag	27 696

2010	Beräknat	28 435	2

2011	Beräknat	29 097	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 27 696 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 27 696 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Rikstrafikens förvaltnings- kostnader. Ändamålet för anslaget är att finansi- era kostnader för ledning, ekonomiadministra- tion, personaladministration och andra interna kostnader. Vidare används anslaget för konsult- tjänster samt utredningsverksamhet och andra kostnader som går att hänföra till Rikstrafikens uppgifter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 27 696 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:11 Rikstrafiken: Administ- ration för 2009. För 2010 och 2011 beräknas an- slaget till 28 435 000 kronor respektive 29 097 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:11 Rikstrafiken: Administration

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	27 358	27 358	27 358

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	543	1 287	1 954
Beslut	-205	-210	-215

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 696	28 435	29 097

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.3.31:12 Trafikavtal

Tabell 4.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	1 176 135		sparande	24 483
2008	Anslag	1 058 000		Utgifts-
2008	Anslag	1 058 000	1	prognos	1 082 000

2009	Förslag	881 000

2010	Beräknat	831 000

2011	Beräknat	831 000

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Tabell 4.13 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2007

Anslaget används för statens trafikavtal rörande transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik. Vidare används anslaget för att finansiera tillfällig juridisk, ekonomisk eller annan expertis vid ingående av nya avtal samt för vissa förvaltningskostnader som är direkt hän- förliga till trafikavtal.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2009 för ramanslaget 1:12 Trafikavtal ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, samverkansavtal och upphandling av transport- politiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor under perioden 2010–2022.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2008	2009	2010	2011–2022

Ingående åtaganden	2 339 148	4 144 015	4 324 770
Nya åtaganden	2 973 790	1 291 982	121 000

Infriade åtaganden	-1 168 923	-1 111 227	-926 614	-587 528	-2 931 628
Utestående åtaganden	4 144 015	4 324 770	3 519 156

Erhållet/föreslaget bemyndigande	6 500 000	4 600 000	4 000 000

Regeringens överväganden

Rikstrafiken har i budgetunderlag för åren 2009– 2011 samt i en särskild hemställan i juni 2008 (N2008/4423/TR) uppskattat att kostnaderna för trafikavtalen, trots beslutade och planerade omprioriteringar, kommer att överstiga de anvisade anslagen 2009, 2010 och 2011. En

bakomliggande orsak är utvecklingen med stigande oljepriser. Med anledning av detta föreslår regeringen att anslaget för 2009 ökas med 50 000 000 kronor i jämförelse med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen för

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2008.1F2 Regeringens avsikt är att ge Rikstrafiken förutsättningar att göra långsiktiga överväganden beträffande sina framtida åtaganden.

I budgetpropositionen för 2008 redogjorde regeringen för sin bedömning att utgifterna för trafikavtal fr.o.m. 2009 bör reduceras med anledning av regeringens beslut den 18 januari 2007 om ändring av förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Ändringen innebär att sjöfartsstöd till statligt upphandlad inrikes trafik kommer att kunna medges fr.o.m. 2009. Utgifterna för den av Rikstrafiken upphandlade Gotlandstrafiken beräknas av det skälet minska med motsvarande 55 000 000 kronor fr.o.m. 2009.

Regeringen föreslår att 881 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Trafikavtal för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 831 000 000 kronor respektive 831 000 000 kro- nor.

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:12 Trafikavtal

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	986 000	986 000	986 000
Förändring till följd av:
Beslut	-105 000	-155 000	-155 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	881 000	831 000	831 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2I samband med behandlingen av 2006 års ekonomiska vårproposi- tion beslutade riksdagen att överföra 7 miljoner kronor från anslaget för Rikstrafikens avtal till anslaget för Rikstrafikens administra- tionskostnader. Samtidigt beslutades en förstärkning av anslaget för avtal på 100 miljoner kronor 2007 och 2008. Således förstärktes an- slaget sammantaget med 93 miljoner kronor. Därutöver föreslår re- geringen på tilläggsbudget i samband med denna proposition att an- slaget för 2008 förstärkts med ytterligare 72 miljoner kronor.

4.3.41:13 Viss internationell verksamhet

Tabell 4.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	2 820		sparande	14
2008	Anslag	2 985		Utgifts-
2008	Anslag	2 985	1	prognos	2 941
2009	Förslag	2 485

2010	Beräknat	2 485

2011	Beräknat	2 485

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget är avsett för kostnader för bl.a. med- lemsavgifter om ca 2,5 miljoner kronor och resor förenade med Sveriges deltagande i in- ternationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), internationella järnvägsfördragen (COTIF, OCTI m.m.), internationellt samar- bete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.), luftfarten (ICAO m.m.) samt EU.

Regeringens överväganden

Kostnaderna för medlemsavgifter i vissa inter- nationella organisationer har ökat de senaste åren. Anslaget ökades därför tillfälligt med 500 000 kronor för 2007 och 2008. Utfallet kommer enligt prognos att bli något lägre än det anvisade anslaget för 2008. Regeringens bedömning är mot den bakgrunden att den ti- digare beräknade anslagsnivån för 2009 kommer att vara tillräcklig kommande år. Regeringen föreslår att 2 485 000 kronor anvisas under anslaget 2009. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 2 485 000 kronor respektive 2 485 000 kronor.

Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

1:13 Viss internationell verksamhet

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	2 985	2 985	2 985
Förändring till följd av:
Beslut	-500	-500	-500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 485	2 485	2 485

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.3.51:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tabell 4.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	40 745		sparande	24
2008	Anslag	38 378		Utgifts-
2008	Anslag	38 378	1	prognos	36 772
2009	Förslag	39 081

2010	Beräknat	40 088	2

2011	Beräknat	40 993	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 39 081 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 39 081 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används till kostnader för kom- petensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration och det nationella transport- forskningsbiblioteket BIC. Anslaget får också användas till forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt.

VTI förvaltar och driver det nationella transportforskningsbiblioteket BIC. BIC har det nationella ansvaret för information och kunskapsförsörjning inom trafik- och trans- portområdet vilket inkluderar en omfattande internationell verksamhet.

Tabell 4.18 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2007	123 770	126 375	-2 605
(varav tjänsteexport)	7 660	7 852	-192

Prognos 2008	120 000	120 000	0
(varav tjänsteexport)	7 000	7 000	0

Budget 2009	120 000	120 000	0
(varav tjänsteexport)	7 000	7 000	0

Regeringens överväganden

Regeringen anser att dagens anslag är nödvändigt för att VTI ska kunna fullgöra sitt uppdrag vad avser långsiktig forskning, medfinansiering av EU-projekt samt nationellt motiverade forskningsinsatser inklusive investeringar.

Regeringen föreslår att 39 081 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 40 088 000 kronor respektive 40 993 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	38 378	38 378	38 378

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	703	1 710	2 615
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	39 081	40 088	40 993

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.3.61:15 Statens institut för kommunikationsanalys

Tabell 4.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	55 663		sparande	6 599
2008	Anslag	54 492		Utgifts-
2008	Anslag	54 492	1	prognos	55 035
2009	Förslag	55 628

2010	Beräknat	57 176	2

2011	Beräknat	58 573	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 55 628 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 55 628 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används till analysverksamhet och statistik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer samt till myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 55 628 000 kronor an- visas under anslaget 1:15 Statens institut för kommunikationsanalys för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 57 176 000 kronor respektive 58 573 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:15 Statens institut för kommunikationsanalys

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	54 492	54 492	54 492

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 136	2 684	4 081
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	55 628	57 176	58 573

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.3.7Statens haverikommission

Statens haverikommission disponerar inget eget anslag. Regeringen beslutar om en ram för myndighetens förvaltningskostnader. För 2008 är ramen 22 800 000 kronor. Förvalt- ningskostnaderna, liksom kostnaderna för enskilda undersökningar betalas av Luftfarts- styrelsen, Sjöfartsverket, Banverket, Försvars- makten och Statens räddningsverk.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att ta ställning till ramen för Statens haverikommissions förvaltnings- kostnader och fastställa fördelningen mellan de betalande myndigheterna i kommissionens regleringsbrev för 2009.

4.4Transeuropeiska nätverk för transporter

Grunden för det transeuropeiska nätverket (TEN) finns i Maastrichtfördraget, artiklarna 154 och 155. En väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i hög utsträckning utnyttja fördelarna med ett område utan inre gränser. TEN finns för trans- portinfrastruktur -, energi- och telekommu- nikationsnätverk.

TEN-T nätverket integrerar nationella infra- strukturnätverk och trafikslag, länkar perifera

regioner till Centraleuropa och ökar säkerheten och effektiviteten i nätverket.

För att kunna söka medel ur budgeten för TEN-T måste infrastrukturen återfinnas på de kartor som finns i riktlinjerna för TEN-T. Medel kan sökas för studier och projekt. Studier kan högst beviljas medel med upp till 50 procent av de totala kostnaderna och projekt med maximalt 10 procent (30 procent för prioriterade projekt som överskrider nationsgränser eller naturliga barriärer, 20 procent för övriga prioriterade pro- jekt).

Den 29 april 2004 antogs revideringen av rikt- linjerna för TEN-T nätverket (beslut 884/2004, revidering av 1692/96). I riktlinjerna återfinns 30 projekt som ska ha hög prioritet. Två av dessa projekt berör direkt Sverige. Dessa är den nordiska triangeln (multimodal korridor Köpenhamn–Oslo–Stockholm–Helsingfors) och sjömotorvägar.

Under 2007 har kommissionen fattat beslut om vilka projekt som ska få medel i det fleråriga programmet Multi Annual Program 2007–2013. Sverige hade sökt bidrag till fem större väg- och järnvägsprojekt på den nordiska triangeln och två av dessa ansökningar beviljades bidrag.

Tabell 4.22 Projekt som Sverige tilldelats medel för i MAP

2007–2013

Miljoner euro	2007-2013
Citytunneln i Malmö	51,83

E 20 Norra länken	56,15

Summa	107,98

Kommissionen har också fattat beslut om vilka projekt som ska få medel i det ettåriga pro- grammet för 2007. Sverige hade sökt bidrag till åtta infrastrukturprojekt och fyra av dessa ansökningar beviljades bidrag.

Tabell 4.23 Projekt som Sverige tilldelats medel för i det

ettåriga programmet 2007

Miljoner euro	2007
Haparandabanan	4,70

E 6 Trelleborg–Vellinge	1,68

Ostlänken, studier	1,26

Malmö hamn	0,57

Summa	8,21

Bidragen till TEN-projekt är indikativa, dvs. om ett projekt fortskrider snabbare eller lång- sammare än planerat påverkas den årliga bidragsgivningen.

Inom ramen för den årliga bidragsprocessen har Sverige för 2008 ansökt om medel för föl- jande projekt/studier:

-E6 genom Bohuslän (exkl. delen Rabbalshede–Tanumshede).

-E6 mellan Trelleborg och Vellinge.

-E45 mellan Göteborg och Trollhättan.

-Projektering av spåranslutning av Malmö C till citytunneln.

-Utarbetande av tekniska regelverk för höghastighetslinjer i Sverige.

-Delar av Norrköpingspaketet.

-Samarbete kring utveckling av flygtrafiktjänster.

-Förstudie för fullskalig hamn i Kalix.

-Götalandsbanan – förstudie för delen Borås-Jönköping-Linköping.

Sverige har, tillsammans med övriga öster- sjöländer, arbetat mycket intensivt med sjö- motorvägskonceptet för att göra det möjligt att få medfinansiering från EU:s TEN-T program.

Sverige stöder nu, tillsammans med Litauen, Polen och Tyskland, fyra sjömotorvägsprojekt som går mellan följande hamnar:

-Karlshamn–Klaipeda

-Ystad–Swinoujscie

-Karlskrona–Gdynia

-Trelleborg–Sassnitz

Regeringens överväganden

EU-kommissionen har inlett en process som ska leda till att riktlinjerna för TEN-nätverket revideras. Eftersom EU-stödet till Sverige har underlättat finansiering av projekt som är prio- riterade ur ett europeiskt och svenskt perspektiv har den svenska regeringen tagit en aktiv roll i revideringsarbetet. De svenska trafikverken har på regeringens uppdrag under våren 2008 gjort en analys av de svenska transportnätverken, med syfte att peka ut de delar av nätverken som har stor betydelse i ett europeiskt perspektiv. Regeringen har tagit initiativ till ett samarbete med de nordiska och baltiska länderna när det gäller revideringen av TEN-riktlinjerna. Syftet är att hitta gemensamma ståndpunkter som kan användas i det fortsatta EU-arbetet i frågan.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige aktivt deltar i sökandet av bidrag från budgeten för TEN-T och att projekt som tilldelats bidrag slutredovisas så snabbt som möjligt så att bidraget kan betalas ut från EU-kommissionen.

4.4.11:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Tabell 4.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	187 452		sparande	65 577
2008	Anslag	248 500		Utgifts-
2008	Anslag	248 500	1	prognos	224 237
2009	Förslag	248 500

2010	Beräknat	248 500

2011	Beräknat	248 500

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget finansierar bidrag som Europeiska unionen beviljar till projekt och studier som in- går i det transeuropeiska transportnätverket för investeringar i transportinfrastruktur. Det inne- bär att bidrag från EU betalas in på stats- budgetens inkomstsida. Sedan utbetalas beviljade bidrag från statsbudgetens utgiftssida till de aktuella projekten. Vägverket, Banverket och Sjöfartsverket disponerar anslagsposter under anslaget. Fr.o.m. 2009 avser regeringen att låta Transportstyrelsen disponera den anslagspost som Luftfartstyrelsen disponerar i dag.

Regeringens överväganden

Målsättningen har varit att försöka erhålla så mycket bidrag som möjligt för året.

Regeringen föreslår att 248 500 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 248 500 000 kronor för respektive år.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.25 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för anslag 1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans- europeiska nätverk

Tusental kronor

2009 2010 2011

Anvisat 2008 1

248 500

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

248 500

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Vägar

5.1

Omfattning

5.2

Resultatredovisning

Avsnittet omfattar väghållning och vägtrafik. Statens företrädare på central nivå för frågor

inom vägområdet är Vägverket som också förvaltar statens vägar.

Regeringen har beslutat att inrätta den nya myndigheten Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009. Transportstyrelsen kommer att ta över delar av Vägverket (Vägtrafikinspektionen, Trafikregistret och hela eller delar av de enheter som har normering, tillståndsgivning och tillsyn).

Vägverket förvaltar aktierna i det statligt ägda bolaget Swedish National Road Consulting AB (SweRoad). Bolaget utför konsulttjänster utan- för Sverige, främst inom områdena väg och transport, trafiksäkerhet och institutionsupp- byggnad. Tjänsterna tillhandahålls på kommer- siella villkor med finansiering direkt från kund eller genom nationellt och multilateralt bistånd. Bolagets omsättning uppgick under 2007 till 54 miljoner kronor. Till området är även kopplat det av staten helägda aktiebolaget Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab).

5.2.1Mål

I avsnitt 3.4 redogörs för de transportpolitiska delmålen. I regleringsbrevet till Vägverket bryts dessa ned till verksamhetsmål med resultatindi- katorer för verksamhetsområdet Väg.

5.2.2Resultat

Vid bedömning av måluppfyllelsen granskas, förutom själva måluppfyllelsen, även de återrap- porteringskrav som angavs i regleringsbrevet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.1 Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2007

	Uppfyllt	Delvis	Ej
		uppfyllt	uppfyllt
Tillgängligt transportsystem

Tillgängligheten för medborgare och näringsliv inom regioner samt mellan regioner och omvärlden ska	x
successivt förbättras.

Tillgänglighet inom storstadsområden och mellan tätortsområden ska öka.		x

Andelen funktionshindrade som kan nyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik, ska öka. Senast 2010	x
bör kollektivtrafiken vara tillgänglig för personer med funktionshinder.

Andelen barn och unga som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet ska öka.	x

Andelen gående, cyklister och bussresenärer av det kortväga resandet ska öka.		x

Hög transportkvalitet

Vägverket ska genom sina samlade åtgärder under 2007 förbättra tillståndet på det statliga vägnätet, jämfört		x
med 2006.

Restriktionerna på det statliga vägnätet ska minska.	x

Säker trafik

Vägverket ska genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet som leder till att			x
antalet dödade i trafikolyckor under 2007 minskar med minst 20 personer jämfört med 2006.

Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns och ungas trafiksäkerhet ska prioriteras.		x

God miljö

Vägverket ska genomföra åtgärder som leder till en minskning av utsläppen av koldioxid från	x
vägtransportsektorn med minst 40 000 ton.

Vägverket ska under 2007 åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande de		x
riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder. Genom Vägverkets åtgärder ska antalet
bullerutsatta minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas vägnät där åtgärder utförs
med hjälp av statliga bidrag.

Antalet konsumenter med skyddad dricksvattentäkt ska öka.	x

Jämställt transportsystem

Övriga transportpolitiska etappmål ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.	x

Övriga mål och återrapportering

Avgifterna inom den offentligrättsliga verksamheten ska ej öka i förhållande till KPI.	x

Produktiviteten för drift- och underhållsverksamheten ska öka.	x

Vägverket ska bedriva en egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.		x

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att med- borgarna och näringslivets grundläggande trans- portbehov kan tillgodoses. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts har lett i riktning mot målet.

Bland storstäderna bedöms tillgängligheten med bil i Stockholms innerstad ha förbättrats sedan trängselskatten för biltrafik infördes i augusti 2007. I Göteborg och Malmö bedöms tillgängligheten vara oförändrad.

Generellt har tillgängligheten mellan tätortsområden förbättrats under året. Detta beror bl.a. på att ett antal ombyggda vägar öppnats för trafik.

Antal kollektivtrafikstråk som har åtgärdats för funktionshindrade har ökat kraftigt jämfört med 2006. Detta är en följd av det regeringsuppdrag som Vägverket och Banverket tillsammans haft med att ta fram ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling.

Under året har Vägverket genomfört mer än 400 åtgärder som berör tillgängligheten och trafiksäkerhet för barn som går och cyklar. Bland annat har gång- och cykelvägar, gångpassager och gång- och cykeltunnlar byggts och hastighetsgränsen sänkts vid övergångsställen. Samtidigt innebär den ökande biltrafiken att det blir svårare för barn att korsa vägar och gator.

En hög transportkvalitet

Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

Yttillståndet på belagda vägar följs upp genom mätningar av ojämnheter. Under 2007 har andelen ojämna vägar minskat, medan spårigheten (som beror på att tung trafik och dubbdäcksslitage deformerat ytan) ökat.

Omfattningen av bärighetsrestriktioner under tjällossningen har minskat kraftigt under 2007. Orsakerna till minskningen är gynnsam väderlek, tjälsäkring av vägar och en mer åter- hållsam tillämpning av restriktioner. Antalet kilometer avstängd väg för tung trafik var 7 045 km (14 008 km 2006). Tjälrestriktionerna har minskat särskilt mycket på de vägar som pekats ut som särskilt viktiga för näringslivet.

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där väg- transportsystemet främjar en positiv regional ut- veckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att ut- vecklas, dels motverka nackdelar av långa trans- portavstånd. Resultat som påverkat den regionala utvecklingen redovisas i avsnitten om tillgänglighet och transportkvalitet.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsyste- mets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Arbetet med jämställdhetsfrågor under 2007 har varit inriktat mot att följa upp övriga trans- portpolitiska etappmål ur ett jämställdhetsper- spektiv. Analyser visar att kvinnor i genomsnitt reser kortare resor än män och har därmed mindre lokala arbetsmarknadsregioner.

Under 2007 omkom 344 män och 127 kvinnor i vägtrafiken. Antalet dödade män skulle minska med hälften om män i alla avseenden färdades lika säkert som kvinnorna. Det totala antalet dödade i vägtrafikolyckor skulle minska med cirka 40 procent.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Det finns en del skillnader mellan kvinnor och män när det gäller hur resvanorna påverkar klimatet. Under 2007 har mer än dubbelt så många män som kvinnor nyregistrerat bilar. Av männen är det en större andel som har valt särskilt bränsleslukande bilar, medan en större andel av kvinnorna har valt särskilt bränslesnåla bilar. Däremot utbildar sig fler män än kvinnor i sparsam körning.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

Antalet dödade 2007 beräknas vara 471 (445) personer. Etappmålet 2007 om högst 270 dödade har därmed inte uppnåtts. Etappmålet har sitt ursprung i ambitionen att halvera antalet trafikdödade i förhållande till 1996 års nivå.

För att minska de svåra olyckorna har vägar mötesseparerats, trafiksäkerhetskameror place- rats ut och tätortsmiljöer gjorts säkrare. Dessa åtgärder har dock sammantaget inte räckt till för att kompensera för ökad trafikmängd och fler trafikanter inom olika riskgrupper, exempelvis motorcyklister och unga förare. Det är främst inom tre områden som det skett en försämring eller inte blivit någon förbättring: tvåhjuliga motorfordon, alkohol och hastighet.

De åtgärder Vägverket vidtagit på det statliga vägnätet 2007 beräknas leda till 14 färre dödade och 50 färre svårt skadade på ett år.

Även i flera andra länder har de senaste årens positiva utveckling uteblivit under året. Sverige är ett av de främsta länderna i världen när det gäller att få ner antalet dödade i vägtrafiken.

Under 2007 beräknas 3 824 (3 959) personer ha skadats svårt i vägtrafiken.

En god miljö

Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås.

Under 2007 ökade utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med cirka 2 procent. Minskad bränsleförbrukning för nya personbilar och ökad

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

andel biodrivmedel räckte inte till för att kompensera den kraftiga ökningen av trafiken med främst tunga lastbilar. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen från vägtrafiken ökat med 12 procent men samtidigt har transportarbetet i denna sektor ökat med 25 procent

Utsläppen av kväveoxider och kolväten har minskat under 2007. Detta beror på att fordon med bättre miljöegenskaper står för en allt större del av trafikarbetet. Utsläppen förväntas fortsätta att minska, beroende på dels kommande nya avgaskrav för lätta och tunga fordon, dels skrotning av gamla fordon med höga utsläpp.

Luftkvaliteten i tätorter har långsiktigt förbättrats, utom när det gäller partiklar i gatunivå. Det förekommer överskridanden av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, främst i trånga gaturum och vid högtrafikerade infartsleder.

Under 2007 har cirka 4 900 personer längs det statliga vägnätet fått bullernivån sänkt till under riktvärdena.

Mål kopplade till flera verksamhetsområden

Förutom de sex delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verksamhetsområden.

Avgifterna inom den offentligrättsliga verksamheten har inte ökat mer än KPI.

Produktiviteten för drift- och underhållsverk- samheten bedöms ha ökat med cirka 2 procent under 2007.

Lönsamheten för produktionsverksamheten ska vara jämförbar med branschen i övrigt. En översiktlig jämförelse visar att Vägverket Pro- duktion har en rörelsemarginal som är jämförbar med branschgenomsnittet. Vägverket Konsult har en rörelsemarginal som är sämre än jämförbara bolag i konsultbranschen.

Uppföljning av investeringar

År 2007 är det fjärde året i den nationella väghållningsplanen för 2004–2015 och redovisningen visar att genomförandet av den nationella väghållningsplanen har hunnit olika långt för olika typer av åtgärder (se tabell 5.2).

För mötesseparering och mindre trafiksäkerhetsåtgärder har nära två tredjedelar av planen redan genomförts, medan motsvarande siffra för väginvesteringar är 24 procent. För den nationella väghållningsplanen i helhet visar redovisningen att 29 procent av investeringsåtgärderna har genomförts efter fyra år av de totalt tolv år som planen avser.

Tabell 5.2 Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2004

	Väg-	Bärighet och	Mötesseparering	Miljö	Övriga	Summa
	investeringar	tjälsäkring	och mindre trafik-		åtgärder1
			säkerhetsåtgärder
Volym verksamhet 2007, mnkr	1 867	1 420	1 120	141	76	4 625

Volym verksamhet 2004–2007, mnkr	7 329	5 057	3 156	634	301	16 478

Plan 2004–20152	30 600	17 000	4 900	3 000	800	56 300
Andel av plan (procent) som genomförts	24	30	64	21	38	29
2004–2007

Anmärkning: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med slutsumman.

1Innefattar handikappanpassningar, kollektivtrafikåtgärder, rast- och informationsplatser samt fysiska anordningar för trafikövervakning. 2Exklusive FUD (forskning, utveckling och demonstration) samt återbetalning av lån.

I de regionala planerna framgår fördelningen av det ackumulerade utfallet per åtgärdskategori av tabell 5.3.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.3 Uppföljning av åtgärder i regionala planer

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2004

	Väg-	Mötes-	Övriga åtgärder	Bidrag	Bidrag	Enskilda	Summa
	invester-	separering	inkl.väg-	trafik-	kollektiv-	vägar
	ingar	och mindre	informatik	säkerhet	trafik
		trafiksäker-		och miljö
		hets-
		åtgärder
Volym verksamhet 2007, mnkr	1 647	316	26	127	86	7	2 208

Volym verksamhet 2004–2007, mnkr	5 702	1 387	239	422	441	18	8 210

Plan 2004–20091	10 228	1 739	538	692	1 254		14 4512
Andel i procent av total	56	80	44	61	35		57

Anmärkning: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med slutsumman.

1Uppföljningen avser perioden fram till 2009 eftersom den tidigare regeringen beslutat att samtliga regionala planer ska vara lika långt genomförda 2009. 2De beslutade planerna för perioden 2004–2009 avviker något från den tidigare regeringens direktiv. Därför är summan inte 14 250.

Enligt den tidigare regeringens beslut 2004 om definitiva ekonomiska ramar för länsplaner för regional transportinfrastruktur för 2004– 2015 ska genomförandet av länsplanerna ske på sådant sätt att efter halva planperioden (vid utgången av 2009) ska samtliga länsplaner vara

lika långt genomförda. Redovisningen av det ackumulerade utfallet i tabell 5.4 jämförs därför med länsplanernas innehåll 2004–2009. Redovisningen visar att av det totala innehållet i de sex första åren av länsplanerna har 57 procent genomförts under de första fyra åren.

Tabell 5.4 Uppföljning av länsfördelning i regional plan

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2004

	Utfall 2007	Utfall 2004–2007	Plan 2004–2009	Andel utfall 2004–2007 av
				plan 2004–2009 %
Stockholm	1 078	3 563	5007	71

Uppsala	105	376	575	65

Södermanland	71	279	516	54

Östergötland	80	263	544	48

Jönköping	69	189	493	38

Kronoberg	18	153	234	65

Kalmar	39	132	258	51

Gotland	3	31	69	45

Blekinge	16	86	200	43

Skåne	167	687	1 618	42

Halland	121	234	444	53

Västra Götaland	177	708	1 778	40

Värmland	32	170	261	65

Örebro	29	151	378	40

Västmanland	28	116	295	39

Dalarna	10	471	495	95

Gävleborg	35	105	283	37

Västernorrland	32	93	206	45

Jämtland	1	166	151	110

Västerbotten	28	101	239	42

Norrbotten	23	97	206	47

Summa	2 161	8 170	14 250	57

Anmärkning: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med slutsumman.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Under året har sju större objekt, överstigande 100 miljoner kronor vardera, öppnats för trafik. De representerar tillsammans en in- vesteringsvolym på 5 961 miljoner kronor. För sex av de stora projekten finns samhälls- ekonomiska kalkyler. Samtliga dessa projekt har varit samhällsekonomiskt lönsamma. Utfallet för respektive objekt redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 5.5 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 100 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2007

Miljoner kronor i prisnivå 2007

Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	NNK1	Restid2	Dödade3
			km	slutlig	inför bygg-				och svårt
					start				skadade
E 4	Motorväg	Uppsala–Mehedeby	78	4 000	4 050	3 930	2,1	1700	14,0

Rv 55	Motorväg	Bärbyleden	2,5	472	480	511

Rv 40	Motorväg	Brämhult–Rångedala	17	693	707	700	0,3	184	4,2

Rv 40	Motorväg	Haga–Ljungarum	1,5	225	235	246	0,7	52	1,6

Rv 51	MFV/4-fält tätort4	Förbi Svärtinge	10,4	201	211	227	1,2	127	1,0
Rv 53	LVmötande trafik5	Förbi Malmköping	4,7	125	98	136	0,2	29	0,4
Lv 225	LVmötande trafik5	Moraberg–Lövstalund	6,5	245	255	252	1,0	154	2,4
Summa				5 961	6 036	6 002

1Nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet.

2Minskad restid i tusental timmar/år.

3Minskat antal dödade och svårt skadade per år.

4Mötesfri väg och flerfältsväg i tätort.

5Landsväg med mötande trafik.

Under året har 92 objekt med investerings- kostnad mellan 5 och 99 miljoner kronor färdig- ställts.

5.2.3Analys och slutsatser

Vägtrafiken förväntas öka under den kommande tioårsperioden och kommer även fortsättnings- vis ha en dominerande ställning när det gäller utfört transportarbete. De senaste tio åren har trafikarbetet ökat med 12 procent. Ökade in- komster leder till ett ökat bilinnehav och struk- turomvandlingen i näringslivet leder till att allt mer högförädlat gods produceras och konsume- ras, vilket ökar efterfrågan på lastbilstransporter. Under året färdigställdes ett flertal viktiga byggprojekt. E 4 mellan Uppsala (Björklinge) och Mehedeby öppnades, vilket innebär att E 4 är mötesseparerad hela vägen från Helsingborg till Enånger, norr om Söderhamn. Fortsatt utbyggnad upp till Hudiksvall, en sträcka på närmare tre mil, påbörjades i december 2007.

Regeringsrätten avslog i början av året överklagandet mot genomförande av E 20 Norra

länken i Stockholm. Det innebar att utbyggnaden kunde påbörjas.

Ett annat uppmärksammat projekt som påbörjades 2007 är ombyggnaden av E 45 från Göteborg och norrut mot Trollhättan.

Återuppbyggnaden efter de skador som skredet vid Småröd på E 6 i Bohuslän åstadkom den 20 december 2006 skedde snabbt och effektivt och vägsträckan kunde åter tas i bruk i februari 2007.

Vid slutet av året gick 38 procent av trafiken på det högtrafikerade statliga vägnätet på vägar som var mötesfria. På det svenska vägnätet finns i dag drygt 240 mil kameraövervakade vägsträckor. Trots dessa framgångsrika

trafiksäkerhetsåtgärder uppnåddes inte etappmålet för 2007 när det gäller antalet dödade i trafiken. Det är främst inom tre områden som det skett en försämring eller inte blivit någon förbättring: tvåhjuliga motorfordon, alkohol och hastighet.

Vägverket har den 1 april 2008 till regeringen redovisat ett uppdrag att föreslå ett nytt etappmål och underlag för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen i denna fråga.

5.2.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Vägverket, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndighetens årsredovisning för räkenskapsåret 2007 i allt väsentligt är rättvisande.

Löpande granskning av Vägverket produktion Riksrevisionen har som ett led i den årliga granskningen av Vägverket granskat inköp och upphandling, rutiner för styrning och uppföljning samt värdering av pågående projekt på Vägverket Produktion (VVP). Granskningen har utförts på huvudkontoret i Borlänge samt på affärsområde anläggning, avdelning Mitt i Solna och Avdelning Norr i Umeå. Riksrevisionen har i en revisionsrapport lämnat följande rekommendationer till Vägverket:

−VVP bör vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra efterlevnaden av LOU vid upphandling. Direktupphandling bör endast tillämpas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl enligt 6 kap. 2 § LOU. Om VVP inte har förutsättningar att utföra upphandlingen i enlighet med LOU ska dessa orsaker dokumenteras.

−Vägverket bör som beställare ge

anbudsgivare/entreprenörer rimliga tidsfrister som möjliggör annonsering och efterlevnad av LOU.

−VVP bör utveckla metoder och nyckeltal för att mäta inköpsvinster i förhållande till målen som lades fast i samband med inköpsprojekt 2004. För att både öka effektiviteten i inköpsverksamheten och efterlevnaden av LOU bör VVP utöka

samordningen av inköp av underentreprenörer och inhyrda resurser på regional nivå. Ett sätt kan vara att utöka antalet regionala ramavtal.

−VVP bör överväga att följa upp avtalstroheten även mot de regionala ramavtalen då det är mot dessa som de stora volymerna upphandlas.

−VVP bör införa en rutin där dokumente- rade inköpsstrategier upprättas på pro-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

jektnivå, åtminstone vid inköp i stora projekt. Inköpsstrategier skulle exem- pelvis kunna upprättas som en del av in- köpsplanen.

−VVP bör ytterligare skärpa rutiner och dokumentation vid värdering av pågå- ende projekt. Mer detaljerade beskriv- ningar och iakttagelser lämnas i särskild revisionspromemoria.

Vägverket har till Riksrevisionen redovisat ett antal åtgärder som verket vidtar med anledning av rekommendationerna från Riksrevisionen. Det handlar bl.a. om en total genomlysning av

inköpsområde, driftssättning av ett inköpssystem för att underlätta en korrekt hantering och uppföljning av hur inköpsverksamheten bedrivs. Vidare har förslag till metoder och nyckeltal för styrning och uppföljning tagits fram och ambitionen är att snarast få dessa i tillämpning.

5.3Budgetförslag

5.3.11:1 Vägverket: Administration

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	851 243		sparande	28 713
2008	Anslag	870 895		Utgifts-
2008	Anslag	870 895	1	prognos	878 920
2009	Förslag	868 819

2010	Beräknat	868 448	2

2011	Beräknat	887 092	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetsproposition (bet.2007/2008:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 847 819 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 847 819 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Vägverkets förvaltnings- kostnader. Från anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration, personal- administration, planering och uppföljning av verksamheten, övrig stödverksamhet och intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är di- rekt hänförliga till kärnverksamhetens produkter och tjänster/prestationer.

Vidare finansieras transportpolitiska utredningar och bolagsförvaltning som inte är

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

direkt hänförliga till Vägverkets produkter och tjänster från anslaget.

Regeringens överväganden

I samband med att verksamheterna vid Vägverket Produktion och Vägverket Konsult överförs till bolag så uppstår vissa omställningskostnader, främst när det gäller uppbyggnad av IT-system, varumärken samt personalkostnader. De kostnader som belastar myndigheten prognostiseras till 231 000 000 kronor. Av dessa kostnader ska 21 000 000 kronor engångsvis belasta anslag 1:1 Vägverket: Administration. Resterande del ska engångsvis belasta anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag. Mot denna bakgrund tillförs anslag 1:1 Vägverket: Administration 21 000 000 kronor.

Ett nytt anslag 1:5 Transportstyrelsen förs upp på statsbudgeten. Regeringen avser att inrätta Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009. Transportstyrelsen övertar uppgifter som tidigare har utförts av Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Banverket, Sjöfartsverket, Tullverket, Boverket och länsstyrelserna. Från anslag 1:1 Vägverket: Administration överförs 56 665 000 kronor till Transportstyrelsen för Vägtrafikinspektionen

m.m.Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 868 819 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Vägverket: Administration för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till

868 448 000 kronor respektive 887 092 000 kronor.

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:1 Vägverket: Administration

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	1 005 895	1 005 895	1 005 895

Förändring till följd av:
Pris- och
löneomräkning 2	21 107	46 096	68 681
Beslut	-101 518	-125 499	-128 194

Överföring till/från
andra anslag	-56 665	-58 044	-59 290

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	868 819	868 448	887 092

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.3.21:2 Väghållning och statsbidrag

Tabell 5.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	23 852 109		sparande	-100 121
2008	Anslag	29 798 048		Utgifts-
2008	Anslag	29 798 048	1	prognos	29 802 281
2009	Förslag	21 940 626

2010	Beräknat	20 469 411	2

2011	Beräknat	22 158 162	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetsproposition (bet.2007/2008:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 19 931 092 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 21 042 230 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget finansierar

−vissa sektorsuppgifter, i enlighet med vägverkets instruktion.

−statlig väghållning, vilket innefattar

vägplanering, byggande, drift, bärighetsåtgärder, underhåll och fysiska trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar på det statliga vägnätet, ränta och amortering på upptagna lån för byggande av broar som ersätter färjor,

tidigarelagda väginvesteringar och anläggningstillgångar samt kostnader för ränta och amorteringar av upptagna lån,

−bidrag, vilket innefattar de statsbidrag som Vägverket administrerar till kollektivtrafik inklusive handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafiksystem, enskilda vägar, bidrag till gång- och cykelbehov, planskilda passager m.m. för att minska konfliktpunkter

mellan skyddade och oskyddade trafikanter, förbättring av miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar samt kompensation till kommunerna för lokal och regional busstrafik,

−investeringar i vägnätet i Stockholms- regionen som görs med överskott från trängselskatten.

När det gäller samhällets krisberedskap ingår Vägverket i samverkansområde Transporter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Verksamheten omfattar uppdragsverksamhet, offentligrättsliga avgifter och avgift för färd på Svinesundsförbindelsen. Regeringen kommer inom kort överlämna proposition Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverket. I propositionen föreslås bl.a. att verksamheterna vid Vägverket Produktion och Vägverket Konsult överförs till av staten helägda bolag från den 1 januari 2009. Detta innebär att endast en affärsenhet, Vägverket Färjerederiet, kommer att ingå i Vägverkets uppdrags- verksamhet från den 1 januari 2009. Utgångspunkten för affärsenheten är att uppnå en lönsamhet i nivå med branschen i övrigt, skild från Vägverkets övriga delar. I uppdrags- verksamheten ingår även att administrera stödsystem för andra aktörer inom sektorn. Huvudregeln för denna verksamhet är att full kostnadstäckning ska uppnås. Vägverket beslutar själv (efter samråd med Ekonomistyr- ningsverket) om prissättningen för uppdrags- verksamheten. Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar följande tjänster.

−Försäljning av informationsuttag ur den nationella vägdatabasen.

−Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket Färjerederiet).

−Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

−Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut- bildningscentrum VUC).

−Reservbromateriel.

I tabellen nedan framgår kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten i Vägverket.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.9 Intäkter som Vägverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2009	2010
Vägverket, Färjerederi och
VUC (Vägsektorns utbildnings-
centrum)

Intäkter	58 600	60 400

Kostnader efter finansnetto	55 000	56 700

Resultat efter finansnetto	3 600	3 700

Kostnadstäckning i procent	107	107

Övriga avgifter

Intäkter	34 000	35 000

Kostnader	28 000	30 000

Resultat	6 000	5 000

Kostnadstäckning i procent	121	117

Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	286 000	274 000

Kostnader	272 000	268 000

Resultat	14 000	6 000

Kostnadstäckning i procent	105	102

Avgift Svinesundsförbindelse

Intäkter	85 000	85 000

Kostnader	85 000	85 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100

De offentligrättsliga avgifter som Vägverket inte disponerar är ansökningsavgifter för främst transportdispenser. De redovisas i tabell 5.10.

Tabell 5.10 Intäkter som Vägverket inte disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2009	2010
Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	23 000	23 000

Kostnader	23 000	23 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100

Investeringsplan

Vägverkets investeringsvolym bestäms av anvi- sade anslag, de lån Vägverket tar upp och de till- skott som erhålls via externa bidrag. Investering- arna omfattar de investeringar som fastställts av den tidigare regeringen i nationell väghåll- ningsplan och av länen i de regionala planerna samt den närtidssatsning som föreslås i denna proposition. Därutöver omfattar Vägverkets

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

investeringar broar som ersätter färjor, tidigarelagda vägprojekt och andra särskilt godkända vägprojekt som helt eller delvis finansieras med lån och/eller externa bidrag. Regeringen föreslår att investeringsplanen för Vägverket godkänns.

Tabell 5.11 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2007	2008	2009	2010

lnvestering i nationell plan, inkl. närtid	4 765	6 404	7 242	6 855

Investering i regional plan, inkl. närtid	1 911	2 594	2 773	2 972

Bärighetshöjande åtgärder, inkl. närtid	1 159	1 335	1 765	1 380

Överskott trängselskatt		222	567	556

Stockholms- och Göteborgsprojekten	234	200	0	0

Investeringar i anläggningstillgångar	470	450	300	300

Summa investeringar	8 539	11 205	12 647	12 063

Anslag (inkl. anslagskredit)	6 044	7 886	10 072	9 670

Lån	1 727	2 337	2 397	2 106

Extern bidrag och förskottering	768	982	178	287

Summa finansiering	8 539	11 205	12 647	12 063

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Vägverket bedriver inne- bär ofta att Vägverket ingår avtal med externa parter om ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och under- håll av vägnätet. Vägverket sluter fleråriga FoU- avtal och har i uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Med hänsyn till det anförda bör reger- ingen ges bemyndigande att ingå sådana ekono- miska förpliktelser. Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet och bidrag där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 13 § la- gen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att

bemyndigandet avser det totalbelopp som re- geringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. Bemyndigandet för 2009 föreslås till 27 700 miljoner kronor i enlighet med tabell 5.12.

I beräkningarna av bemyndigandets storlek inkluderas framtida räntekostnader på upptagna lån. Vid beräkningen av bemyndiganderamen har en kalkylränta på 4,5 procent använts i de fall lå- nen inte är bundna. I beräkningarna har hänsyn även tagits till den amortering av låneskulden som görs 2008 i enlighet med förslag på tilläggsbudget i denna proposition, vilken påverkar bemyndiganderamen för 2009 och framåt.

Tabell 5.12 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive räntekostnader

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011-

Ingående åtaganden	46 160 000	36 118 000	21 000 000	26 700 000

Nya åtaganden	10 998 000	16 500 000	15 300 000

Infriade åtaganden	-21 039 000	-31 618 000	-9 600 000	-10 200 000	-16 500 000

Utestående åtaganden	36 118 000	21 000 000	26 700 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	59 000 000	47 800 000	27 700 000

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Lån som tas upp av Vägverket

Vägverket har tagit upp lån för att finansiera an- läggningstillgångar, broar som ersätter färjor och vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg- ningstillgångar ska dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Vägverkets omsätt- ningstillgångar finansieras över verkets ränte- konto med därtill kopplad kredit. I det följande ges en närmare redovisning av vad de olika delposterna i tabell 5.13 innebär.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för broinvesteringar som ersätter färjor på statens vägnät utan att öka Vägverkets anslags- förbrukning. För att betala lånekostnaderna för sådana objekt ska Vägverket använda inbespa- rade driftmedel från färjetrafiken.

Riksdagen beslutade 1987 att utbyggnaden av motorvägen mellan Stenungsund och Ljungskile på väg E 6 skulle finansieras med lån i Riksgälds- kontoret. Lånet beräknas slutamorteras under 2008.

Den tidigare regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om byggan- det av Svinesundsförbindelsen. Investeringsut- gifterna är lånefinansierade i både Sverige och Norge. De svenska lånen för Svinesundsförbin- delsen ska vara slutamorterade till 2022.

Riksdagen beslutade med anledning av tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100,

bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att regeringen får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för de prioriterade väg- projekten E 6 delen Rabbalshede–Hogdal, E 20 delen Tollered–Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga–Ljungarum, Rv 45 delen Angeredsbron– Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väne Ryr samt Rv 49 Skara–Varnhem. Dessa prioriterade vägprojekt beräknas kosta sammantaget 8 500 miljoner kronor i 2004 års prisnivå. Vägprojekten ska amorteras i 25 år efter färdig- ställande.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg lånefinansierats. Södra Länken inom Stockholmsprojekten beräknas slutamorteras under 2008, för övriga projekt inom Stockholmsprojekten slutamorterades lånen under 2007 Göteborgsprojekten beräknas slutamorteras under 2008.

För samtliga ovanstående nämnda objekt föreslås en sammanlagd låneram på högst 3 200 000 000 kronor i Riksgäldskontoret.

I tabell 5.13 redovisas nettoupplåningen med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amortering.

I tabell 5.14 redovisas Vägverkets ackumule- rade skuld 2007–2016, vilken är en konsekvens av den nettoupplåning som anges i tabell 5.13.

Tabell 5.13 Beräknad nettoupplåning för vägar 2007–2016

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	Skuld
	2007-12-31										2016-12-31
Broinvesteringar	139	-13	-12	-13	-13	-13	-12	-8	-8	-8	39

Väg E 6 Ljungskile	696	-696	0	0	0	0	0	0	0	0	0

E6 Svinesundsför-	765	-45	-46	-48	-48	-51	-54	-57	-60	-63	293
bindelsen

E6 Svinesunds-	72										72
förbindelsen, Tull-
station

Prioriterade projekt	2 425	-2 425	2 077	1 786	746	227	-77	-113	-201	-202	4 243

Södra länken	4 907	-4 907	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Göteborgspaketet,	844	-844	0	0	0	0	0	0	0	0	0
vägar

Göteborgspaketet,	1 401	-1 401	0	0	0	0	0	0	0	0	0
bidrag

Totalt	11 249	-10 331	2 019	1 725	685	163	-143	-178	-269	-273	4 647

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.14 Beräknad låneskuld för vägar 2007–2016

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Broinvesteringar	139	126	114	101	88	75	63	55	47	39

Väg E 6	696	0	0	0	0	0	0	0	0	0

E6 Svinesundsförbindelsen	765	720	674	626	578	527	473	416	356	293
(exkl Hogdal–Nordby)

E6 Svinesundsförbindelsen,	72	72	72	72	72	72	72	72	72	72
Tullstation

Prioriterade projekt	2 425	0	2 077	3 863	4 609	4 836	4 759	4 646	4 445	4 243

Södra länken	4 907	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Göteborgspaketet, vägar	844	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Göteborgspaketet, bidrag	1 401	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Totalt	11 249	918	2 937	4 662	5 347	5 510	5 367	5 189	4 920	4 647

Merparten av de lån som Vägverket har ska åter- betalas genom att Vägverkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. Ett undantag utgörs av lånen för nya Svinesunds- förbindelsen som återbetalas med avgifter. I tabell 5.15 redovisas det beräknade årliga anslags- behovet 2007–2016 för räntor och amortering av dessa lån vid en kalkylränta på 4,5 procent.

Riksgäldskontoret fastställer en riskavgift för de statliga garantier som utställts för byggandet av Öresundsbron. Delbetalningar av riskavgiften sker årsvis med hälften vardera från anslagen 1:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag respektive 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Riksgäldskontoret har aviserat att ytterligare inbetalningar för närvarande inte är aktuella.

Tabell 5.15 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2007–2016

Miljoner kronor

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Lån i RGK

Räntor	703	483	47	134	191	213	216	212	205	196

Amorteringar	7 892	12 200	0	0	0	78	162	162	202	202

Summa räntor och amor-	8 595	12 683	47	134	191	291	378	373	406	397
teringar

Riskavgift Öresundsbron	85

Totalt anslagsbelastning	8 680	12 683	47	134	191	291	378	373	439	397

Anmärkning: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med slutsumman.

Regeringens överväganden

Överväganden för 2009

Riksdagen har beslutat om planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004–2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska planeringsramen för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004–2015 ska vara 42,1 miljarder kronor. Sedan tidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane-

ringsramen för regional transportinfrastruktur ska vara 30 miljarder kronor (varav 1,5 miljarder kronor avser bidrag till investeringar i spårfor- don för regional spårtrafik) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Den tidigare regeringen har fastställt den na- tionella väghållningsplanen för perioden 2004– 2015 och beslutat om definitiva ekonomiska ramar till länsplanerna för regional transport- infrastruktur för samma period. Respektive län

har därefter fastställt länsplanerna för regional transportinfrastruktur.

Den amortering av låneskulden på

11 909 000 000 kronor som görs 2008 i enlighet med förslag på tilläggsbudget i denna proposition, innebär att anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån för vägar 2009 blir 784 000 000 kronor lägre än vad som tidigare beräknats. För 2010 och 2011 beräknas behovet bli 792 000 000 kronor respektive 801 000 000 kronor lägre. Mot bakgrund av ovanstående minskas anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag med 784 000 000 kronor för 2009.

I denna budgetproposition föreslås en närtidssatsning som innebär att utgångsläget för de nya planerna förbättras genom att tempot i genomförandet av nuvarande planer ökar. Med närtidssatsningen säkerställs att angelägna projekt kan genomföras i ett snabbare, mer rationellt tempo och att prioriterade projekt med god samhällsekonomisk lönsamhet kan tidigareläggas i hela landet. Mot bakgrund av ovanstående tillförs anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag 2 660 000 000 kronor 2009 och 2 180 000 000 kronor 2010.

För 2011 beräknar regeringen att anslagen inom infrastrukturområdet ökas 3 850 miljoner kronor i förhållande till beräkningarna i 2008 års ekonomiska vårproposition. Den exakta fördelningen mellan anslagen kommer att avgöras efter att åtgärdsplaneringen för perioden 2010–2021 är slutförd vid årsskiftet 2009/2010. I avvaktan på detta har hela tillskottet på 3 850 miljoner kronor 2011 tillfälligtvis lagts på anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag.

I samband med att verksamheterna vid Vägverket Produktion och Vägverket Konsult överförs till aktiebolagsform med staten som ägare så uppstår vissa omställningskostnader, främst när det gäller uppbyggnad av IT-system, varumärken samt personalkostnader. De kostnader som belastar myndigheten prognostiseras till 231 000 000 kronor. Av dessa kostnader ska 210 000 000 kronor engångsvis belasta anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag. Resterande del ska engångsvis belasta anslag 1:1 Vägverket: Administration. När enheterna Vägverket Produktion och Vägverket Konsult övergår till aktiebolagsform med staten som ägare kan inte längre Vägverket använda resultaten från dessa i verksamheten. Vägverket kompenseras delvis för detta genom att anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag tillförs 92 000 000

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kronor fr.o.m. 2009. Bolagiseringen av Vägverket Produktion och Vägverket Konsult innebär vidare att verksamhetens tillgångar och skulder förs över från Vägverket till de nybildade bolagen. Samtidigt får regeringen bolagen i sin ägo. Som en konsekvens av dessa interna transaktioner inom staten uppstår ett underskott i Vägverkets myndighetskapital som behöver täckas. Underskottet beräknas till 1 042 000 000 kronor. Beloppet tillförs anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag engångsvis. Mot bakgrund av ovanstående tillförs anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag 1 344 000 000 kronor.

Ett nytt anslag 1:5 Transportstyrelsen förs upp på statsbudgeten. Regeringen avser att inrätta Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009. Transportstyrelsen övertar uppgifter som tidigare har utförts av Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Banverket, Sjöfartsverket, Tullverket, Boverket och länsstyrelserna. Från anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag överförs 226 527 000 kronor till Transportstyrelsen för finansiering av myndighetsutövning och annan verksamhet som avser körkort, fordon, olycksutredningar m.m. samt finansiering av del av skatteuppbörden (fordonsskatt m.m.).

Byggandet av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Garantier som staten ställer ut ska prissättas utifrån statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Riskavgiften delbetalas med årsvisa inbetalningar till Riksgäldskontoret vilka finansieras med hälften vardera från anslagen 1:2 Väghållning och statsbidrag respektive 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Riksgäldskontoret har under 2008, efter en fördjupad analys av risknivån i projektet, konstaterat att ytterligare inbetalningar inte är påkallade under de närmaste åren. Detta innefattar även aviserade inbetalningar för 2008. Riksgäldskontoret anser att riskavgiften bör vara fortsatt preliminär för åren t.o.m. 2012 och först därefter fastställas slutligt.

Regeringen delar Riksgäldskontorets bedömning avseende riskavgiften. En åter- betalning till statsbudgeten ska ske från Riksgäldskontorets garantireserv av mellan- skillnaden mellan nuvärdet av hittills utbetalade garantiavgifter och det preliminärt fastställda reserveringsbehovet.

Upprustningen av Ådalsbanan pågår och har en nära koppling till färdigställandet av

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Botniabanan. Projektet har drabbats av kostnadsfördyringar och riskerar att försenas. Regeringen anser att det är av stor vikt att Ådalsbanan färdigställs i nära anslutning till att Botniabanan blir färdig. För att säkerställa detta anser därför regeringen att medel motsvarande Vägverkets riskavgift för Öresundsbro konsortiet fr.o.m. 2009 tas från anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag och förs till anslag 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter tills Ådalsbanan är fullt finansierad. Banverket disponerar också för samma ändamål medel motsvarande verkets egen riskavgift för Öresundsbrokonsortiet fr.o.m. 2009 tills Ådals- banan är fullt finansierad.

Trängselskatt i Stockholm infördes under 2007. Skillnaden mellan inkomster från trängselskatten och system- och administra- tionskostnader ska användas till väginvesteringar i Stockholmsregionen. Under 2009 beräknas det överskott som kan användas för investeringar

uppgå till 567 miljoner kronor. Under 2010 och 2011 beräknas överskottet uppgå till 556 miljoner kronor per år. Det högre beloppet under 2009 förklaras av att ett beräknat överskott under 2008 förs över till 2009 års anslag. Överskotten från trängselskatten tillförs anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag.

Förslag och beräkningar 2009–2011

Mot bakgrund av de överväganden som redo- visats ovan föreslår regeringen att 21 940 626 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag för 2009. För 2010 och 2011 be- räknas anslaget till 20 469 411 000 kronor re- spektive 22 158 162 000 kronor. Av tabell 5.16 framgår preliminär beräkning av olika anslagsposter och delposter för 2009–2010. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

Tabell 5.16 Anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och delposter

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2008	2009	2010
Sektorsuppgifter	510	539	531	536	547

Myndighetsutövning	290	448	434	132	145

Investeringar i nationell plan	2 867	3 308	3 400	3 829	3 550

Investeringar i nationell plan – närtidssatsning	-	-	-	1 710	1 770

Investeringar i regional plan	2 018	2 005	2 252	2 079	2 080

Investeringar i regional plan – närtidssatsning	-	-	-	400	410

Drift och underhåll	7 447	8 130	7 900	8 439	8 667

Räntor och återbetalning av lån	8 608	12 703	12 596	47	134

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion	1 159	1 301	1 310	1 365	1 386

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion –	-	-	-	400	-
närtidssatsning

Trängselskatt i Stockholm	-	222	222	567	556

Bidrag för drift och byggande av enskilda vägar	699	831	820	870	893

Bidrag för byggande av enskilda vägar,	-	-	-	150	-
närtidssatsning

Storstadsöverenskommelsen	0	36	90	38	39

Bidrag i regionala planer	247	267	240	330	285

Underskott myndighetskapital	-	-	-	1 042	-

Till Regeringskansliets disposition	2	2	2	2	2

Till Verket för innovationssystem	5	5	5	5	5

Summa	23 852	29 798	29 802	21 941	20 469

Anmärkning: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med slutsumman.

Anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag för perioden 2009–2011 har beräknats enligt ned- anstående tabell.

Tabell 5.17 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:2 Väghållning och statsbidrag

Tusental kronor

		2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	17 700 663		17 700 663	17 700 663
Förändring till följd
av:
Pris- och löne-
omräkning 2	672 626		1 168 871	1 647 016
Beslut	3 794	119	1 822 479	3 038 726

Överföring
till/från andra
anslag	-226 782		-222 602	-228 243

Övrigt

Förslag/beräknat
anslag	21 940 626		20 469 411	22 158 162

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.3.31:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m

Tabell 5.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	434 488		sparande	26 511
2008	Anslag	380 000		Utgifts-
2008	Anslag	380 000	1	prognos	383 327
2009	Förslag	324 000

2010	Beräknat	274 000

2011	Beräknat	274 000

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetsproposition (bet.2007/2008:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget finansieras system- och admi- nistrationskostnader för trängselskatten samt kostnader för uppföljning.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Kostnaderna för driften av trängsel- skattesystemet har med ökad erfarenhet kunnat sänkas. Ett kontinuerligt arbete pågår i syfte att effektivisera driften. De stora kostnaderna för systemet är systemdriften, transfererings- kostnader i samband med betalningar samt driften av kundtjänsten. Vid årsskiftet 2007/08 togs kundtjänsten över i Trafikregistrets regi och samordnades med kundtjänsten för fordons- skatter. Därmed uppnåddes en besparing på cirka 40 000 000 kronor. Från och med augusti 2008 hanteras betalningar m.m. samordnat med fordonsskatten vilket ger en halvering av kostnaderna för driften av systemet och på sikt också en reducering av kostnaderna för transfereringar i samband med betalningar.

Förslag och beräkningar 2009–2011

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 324 000 000 kronor anvisas under anslaget för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 274 000 000 respektive 274 000 000 kronor.

Tabell 5.19 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	380 000	380 000	380 000
Förändring till följd av:
Beslut	-56 000	-106 000	-106 000

Överföring till/från
andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	324 000	274 000	274 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Järnvägar

6.1Omfattning

I detta avsnitt presenteras området järnvägsinfra- struktur, järnvägstrafik och banhållning.

Banverket, ansvarar övergripande för järn- vägstransportsystemet i Sverige och förvaltar statens järnvägsnät.

Järnvägsstyrelsen verkar också inom området. Regeringen har beslutat att inrätta den nya myn- digheten Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009. Transportstyrelsen kommer att ta över den verksamhet rörande säkerhet och konkurrens som i dag bedrivs av Järnvägsstyrelsen. Järnvägs- styrelsens verksamhet upphör därmed vid års- skiftet (se avsnitt 4.3).

Statens järnvägar är ett affärsverk inom områ- det och till området är dessutom flera bolag kopplade, bl.a. de av staten helägda aktiebolagen Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab), Arlandabanan Infrastructure AB samt det av staten delägda bolaget Botniabanan AB.

6.2Resultatredovisning

6.2.1Mål

I avsnitt 3.4 redogörs för det övergripande transportpolitiska målet och delmålen. I reg- leringsbreven till Banverket, Järnvägsstyrelsen och Statens järnvägar bryts dessa ned till verk- samhetsmål med resultatindikatorer.

6.2.2Resultat

Av tabell 6.1 nedan framgår regeringens bedöm- ning av måluppfyllelsen för Banverkets verk- samhet.

Tabell 6.1 Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Banverkets regleringsbrev för 2007

TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM	Måluppfyllelse

Tillgängligheten för medborgarna och näringsli-	Uppfyllt
vet ska successivt förbättras inom regioner
samt mellan regioner och omvärlden.

Utnyttjandet av Banverkets spåranläggningar	Uppfyllt
ska öka.

Andelen personer med funktionshinder och	Ej uppfyllt
andra grupper med särskilda behov som kan
utnyttja järnvägstransportsystemet ska öka.
Senast 2010 bör kollektivtrafiken på järnväg
vara tillgänglig för personer med funktionshin-
der.

Barn och unga som kan utnyttja järnvägstrans-	Uppfyllt
portsystemet ska öka.

HÖG TRANSPORTKVALITET

Kvaliteten i järnvägstransportsystemet bör	Delvis uppfyllt
successivt förbättras.

Punktligheten ska öka på järnvägsnätet.	Uppfyllt

Antalet störningstillfällen för person- och gods-	Ej uppfyllt
trafik ska minska. Antalet störningstillfällen för
godstrafik på de mest drabbade järnvägssträck-
orna ska minst halveras till och med 2007 jäm-
fört med 1998.

Effektiviteten avseende underhållet av det stat-	Uppfyllt
liga järnvägsnätet ska öka. Banans tillstånd ska
motiveras av aktuell trafik.

SÄKER TRAFIK

Antalet dödade och skadade inom järnvägs-	Delvis uppfyllt
transportsystemet ska minska. Särskilt bör åt-
gärder som syftar till barns och ungas säkerhet
prioriteras.

GOD MILJÖ

Järnvägstransportsystemet ska bidra till att	Uppfyllt
miljöpolitikens delmål nås.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Energianvändningen per utfört transportarbete	Delvis uppfyllt
på statens järnvägsnät som förvaltas av
Banverket ska minska.

Antalet människor som utsätts för bullerstör-	Uppfyllt
ningar orsakat av järnvägstrafik överstigande
de riktvärden som riksdagen ställts sig bakom
för buller i bostäder ska ha minskat med 5 pro-
cent till 2010 jämfört med 1998. Inriktningen för
att nå bullermålet bör vara effektivaste reduk-
tion av störningar och att de mest bullersatta
människorna prioriteras.

Antalet förorenade områden som har negativa	Uppfyllt
effekter på människors hälsa eller den biolo-
giska mångfalden ska minska.

Infrastrukturen ska planeras utifrån en helhets-	Delvis uppfyllt
syn som inkluderar en strävan att bevara och
utveckla ekologiska funktioner, kulturella värden
och friluftslivets tillgänglighet samtidigt som
intrången minimeras.

EN POSITIV REGIONAL UTVECKLING

Mål återfinns under rubrikerna Tillgängligt	-
transportsystem och Hög transportkvalitet ovan.

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM

Övriga transportpolitiska etappmål ska följas	Uppfyllt
upp ur ett jämställdhetsperspektiv.

Ett tillgängligt transportsystem och en positiv regional utveckling

Nedan redovisas utvecklingen mot två delmål. Det första målet är ett tillgängligt transportsy- stem, där järnvägstransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grund- läggande transportbehov kan tillgodoses. Det andra målet är en positiv regional utveckling, där järnvägstransportsystemets utformning och funktion bidrar till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd.

De verksamhetsmål som satts upp för Banverket fokuserar dels på att utnyttjandet av hela järnvägstransportsystemet ska öka, dels på att andelen personer med funktionshinder och med särskilda behov som kan nyttja järnvägen ska öka. Regeringen bedömer att gjorda insatser bidragit till att transportarbetet på järnväg ökat. Det innebär samtidigt att kapacitetsbegräns- ningar uppstått på vissa sträckor. Insatser har gjorts för att förbättra tillgängligheten till järn- vägen, men ytterligare åtgärder krävs. Samman- fattningsvis bedömer regeringen att vidtagna åtgärder har verkat i positiv riktning för att nå målen.

Persontransportarbetet ökade totalt med 0,7 miljarder personkilometer till 10,4 miljarder per-

sonkilometer, vilket är den högsta nivån någon- sin. Det långväga transportarbetet (mer än 10 mil) ökade till 6,0 (5,7) miljarder personkilome- ter. Ökningen förklaras bl.a. av en lägre och mer flexibel prissättning på biljetterna, ett marginellt förbättrat utbud samt ett högre bränslepris som påverkar vägtransportefterfrågan. Det kortväga transportarbetet ökade till 4,4 (4,0) miljarder personkilometer. Denna ökning förklaras av ett marginellt förbättrat utbud och det höga real- priset på drivmedel. Ökningen för Öresundstrafiken är särskilt stor. Person- trafikens andel av transportarbetet ökade.

Godstransportarbetet ökade åter och uppgick till 23,3 (22,3) miljarder tonkilometer, vilket är den högsta nivån någonsin. Ökningen förklaras huvudsakligen av den internationella högkon- junkturen, vilket haft en gynnsam inverkan på de svenska traditionella basnäringarna vars pro- dukter ofta transporteras med järnväg. Ökningen blir avsevärt större om nivån för 2006 rensas för de omfattande transporterna av virke som förorsakades av stormen Gudrun.

Kapacitetsutnyttjandet har ökat något bl.a. till följd av att ökningen av person- och godstrafi- ken tagit större kapacitet i anspråk än vad färdig- ställande av infrastrukturprojekt tillfört. Kapacitetshöjande åtgärder har genomförts bl.a. mellan Stockholm C och Stockholm södra, vid Göteborg C, på Malmbanan, i Knivsta, Flemingsberg, Spånga, Helsingborg C och Norrköping C. Elektrifieringen av Blekinge kustbana har också färdigställts och åter öppnats för trafik. Kapacitetsbegränsningar råder dock fortfarande i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, samt på Västra stamba- nan, Södra stambanan, Gävle–Sundsvall, Göteborg–Trollhättan och Örebro–Mjölby samt delar av Västkustbanan och Bergslagsbanan.

Tillgängligheten vid järnvägsstationer har fort- satt uppmärksammats. På flera stationer har om- byggnader skett som innebär förbättrad platt- formsmiljö och förbättrade informationssystem. Bland annat har ombyggnader färdigställts i Gnesta, Eksjö, Bor, Rydaholm, Gävle, Åre, längs Blekinge kustbana och kring Mälardalen. Under 2007 har Banverket, tillsammans med transport- sektorns aktörer och Vägverket, inom ramen för uppdraget att ta fram ett nationellt handlings- program för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, ”Koll framåt”, definierat ett antal åtgärder kring vilka insatserna ska samlas för ett mer tillgängligt transportsystem till 2010.

Inom ramen för projektet ”Koll framåt”, har en rad aktiviteter som syftar till en tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionshinder genomförts och redovisats under 2007.

Banverket och Vägverket har arbetat med att samla sektorn kring gemensamma mål och problembilder samt tagit fram ett förslag till ett prioriterat nät, inom vilket kollektivtrafiken bör vara helt tillgänglig för funktionshindrade senast 2010. I projektet ”Koll framåt” har även diskute- rats och utretts ett förslag om hur ett system för ledsagning av personer med funktionsnedsätt- ning mellan trafikslag på stationer ska byggas upp och finansieras. Arbetet om ansvarsför- hållanden och finansieringsansvar fortsätter under 2008. Tanken är att ett fungerande system för ledsagning ska finnas på plats senast 2010. Tillgängligheten i järnvägssystemet har ökat under 2007, men målet om att kollektivtrafiken på järnväg ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder senast 2010 kommer inte att kunna uppnås. Därmed har inte heller delmålet för 2007 uppnåtts.

Kunskapen om barns resande är begränsad men kartläggningar visar att barn i hög grad reser med spårbunden trafik och i kollektivtrafiken. Under 2007 har sociala konsekvensbeskrivningar genomförts inom projektet Ängelholm– Helsingborg och inom projektet Malmö– Trelleborg när det gäller stationslägen i Trelleborg. I dessa konsekvensbeskrivningar tillvaratas barns och ungas åsikter. Även under- sökningar av resvanor kan användas för att få en bättre bild av barns och ungas behov och krav på järnvägstransportsystemet. Banverket har under 2007 medfinansierat en sådan undersökning i Skåne.

En hög transportkvalitet

Målet är en hög transportkvalitet, där järnvägs- transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medbor- garna och näringslivet.

Punktligheten är fortfarande ett problem men har förbättrats något. Antalet tågförseningstim- mar har dock ökat.

Punktligheten ökade till 89,5 (89,1) procent för hela tågtrafiken. Punktligheten ökade för persontrafiken till 91,6 (90,9) procent men minskade för godstrafiken till 76,9 (78,1) pro- cent. Antalet inställda tåg har ökat med 28

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

(minskning med 9 procent 2006) procent, främst beroende på vädret under första halvåret 2007. De inställda tågavgångarna har till stor del ersatts av tågavgångar vid annan tidpunkt.

Antalet tågförseningstimmar orsakade av infrastrukturfel och banarbeten ökade med ungefär 6 procent. Förseningar orsakade av trafikledning ökade också något. Förseningar på grund av fordon och operatörer (terminaltid) ökade. Det dåliga vädret främst under första halvåret 2007 är en förklaring. Under första halvåret 2007 ökade tågförseningarna jämfört med första halvåret 2006. På grund av det höga kapacitetsutnyttjandet i storstadsområdena fortplantas ofta en enskild tågförsening till övriga tåg. Utöver stormen Per och snökaoset i Göteborg och Skåne så fortsatte problemen med stora översvämningar i södra Sverige under försommaren.

På linjedelar med ett högt kapacitetsutnytt- jande finns ett tydligt samband mellan antal tåg per tidsenhet och punktlighetsutfallet. På vissa delar av statens järnvägsinfrastruktur är kapaci- tetsuttaget mycket ansträngt med ökad stör- ningskänslighet som följd.

Under 2007 har extra satsningar gjorts på punktlighetshöjande åtgärder i Stockholms- området, och liknande satsningar har påbörjats även i Göteborgs- och Malmöområdena. Projekten benämns ”kraftsamlingar” och är ett led i att tillsammans med de olika trafikföretagen och trafikhuvudmännen bemöta de svårigheter med punktligheten som på grund av den alltmer omfattande trafiken har uppstått i storstads- områdena. Projekten innefattar bland annat utökat förebyggande underhåll, förstärkt fel- avhjälpning i kritiska och högprioriterade områden samt ett stort antal företrädesvis små investeringsåtgärder.

Behovet av underhålls- och reinvesteringsåt- gärder samspelar med mängden tåg, tyngden på tågen och hur tätt tågen går. Kostnaderna för underhållet har ökat med 12 kronor/spårmeter till 149 kronor/spårmeter. De kraftiga kostnads- ökningarna kan förklaras med att slitaget på spå- ren har ökat och tillgången till spår för att utföra underhåll har begränsats till följd av trafik- ökningen. Kostnadsökningarna kan också

förklaras med att de ökade underhållssatsningarna främst har skett i stor- stadsområdena som har haft en högre kostnads- utveckling.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tågförseningstimmar beroende på fel i infra- strukturen och hastighetsnedsättningarna har minskat något, medan spårlägeskvaliteten har försämrats. Banverkets strategi är att prioritera de mest trafikerade banorna som har 50 procent av trafiken. Underhållskostnaderna för dessa ba- nor är 185 kronor/spårmeter.

Sammantaget bedömer regeringen att målet om en hög transportkvalitet delvis har uppnåtts.

En säker trafik

Målet är att antalet dödade och skadade inom järnvägstransportsystemet ska minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till barns och ungas sä- kerhet prioriteras. Regeringen konstaterar att sä- kerheten har hög prioritet i järnvägssektorn vil- ket resulterat i en god trafiksäkerhet. Samtidigt finns det utrymme för ytterligare förbättringar.

I hela spårtrafiken (järnväg, spårväg och tun- nelbana) dödades eller skadades allvarligt cirka 156 personer jämfört med 158 personer 2006. Antalet dödade i järnvägstransportsystemet (inkl. självmord) var 113 (95) personer och an- talet allvarligt skadade var 43 (63). Enligt uppgift var 92 (92) av dessa män och 58 (66) kvinnor. Antalet barn som omkom var 5 (4) och 7 (9) skadades allvarligt. Antalet självmord var 75 (71) av vilka 43 (43) var män och 32 (28) kvinnor. Utöver självmord finns två olyckskategorier; personolyckor och plankorsningsolyckor. Mer än 96 procent av de som omkommit och en stor del av de som skadats allvarligt är personer som obehörigt vistats i spårområdet respektive vägtrafikanter som korsat en plankorsning.

Tabell 6.2 Säkerhetsstatistik

	2007	2006
Dödade	113	95

Allvarligt skadade	43	63

Anmälda händelser till olycksjouren	482	517

varav olyckor	311	378

varav tillbud	73	73

Begärda olycksutredningar	67	91

Tillsynsinsatser	241	214

Förbud	2	5

Föreläggande	75	8

Plankorsningsolyckorna ligger kvar på ungefär samma nivå, 29 (28) olyckor, vilket innebar att 8

(9) personer omkom och 9 (11) personer skada-

des allvarligt. Liksom föregående år har inte någon tågresenär omkommit i tåg. Ingen har heller dödats till följd av urspårning, påkörning, kollision eller brand. En person har dock avlidit till följd av skador från fall i samband med påstigning i tunnelbana.

Inga olyckor med farligt gods, dvs. utsläpp i samband med järnvägsfordon i rörelse har rapporterats.

Under 2007 har skyddet ökat vid 40 plan- korsningar och 58 plankorsningar har byggts bort. Banverket samarbetar med andra inom transportsektorn för att förbättra säkerheten vid plankorsningar.

Banverket har under året tillsammans med järnvägssektorns övriga aktörer bedrivit ett före- byggande arbete kring obehörigt spårbeträdande, dvs. när personer vistas inom spårområdet utan tillstånd. För att informera om farorna har in- formationsmaterial som vänder sig till fjärrtågs- resenärer, pendeltågsresenärer, ungdomar samt personal inom järnvägssektorn tagits fram. Banverkets skolinformatörer har informerat skolelever om faran att gena över järnvägsspåren och att klättra på uppställda vagnar. Under 2007 har omkring 25 000 grundskoleelever fått säker- hetsinformation. Järnvägsstyrelsens tillsyn be- döms bidra till att höja säkerhetsnivån genom att verksamhetsutövarna åtgärdar de brister som upptäcks. Regeringen bedömer att målet om en säker trafik delvis har uppnåtts.

En god miljö

Målet är en god miljö, där järnvägstransportsy- stemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Järnvägstrans- portsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Järnvägssystemets huvudsakliga miljöpåver- kan utgörs av energianvändning, buller från tra- fiken och påverkan på landskapet samt uttag och användning av material för banhållningen.

Energianvändningen har ökat något och ök- ningen ligger inom driften av infrastrukturen. Banverket har under 2007 fortsatt arbetet med införande av behovsstyrda växelvärmeanlägg- ningar, vilket är ett exempel på åtgärder med energibesparande effekter.

Bullerskyddsåtgärder vidtas i samband med nybyggnad och väsentlig ombyggnad av järnväg. Antalet åtgärdade bostadslägenheter under 2007 var 325 (153). Utöver dessa åtgärder har omfat- tande bullerskyddsåtgärder vidtagits i stora och små investeringsobjekt innan objekten öppnas för trafikering. Det gäller till exempel åtgärder i Citytunneln, Citybanan och Ådalsbanan. Dess- utom har Banverket under 2007 åtgärdat fasader på 159 bostäder och 119 bostäders utomhus- miljö mot buller. Bullermålet definieras i korthet som att antalet bullerstörda ska minska med 5 procent från 1998 till 2010. Bullermålet har upp- nåtts 2007.

Banverket genomför riktade åtgärder för att minska antalet förorenade områden som riskerar att skada eller innebära olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Dessa åtgärder prioriteras så, att de områden som utgör störst risk åtgärdas först. Under 2007 har riktade åtgärder genom- förts vid några större impregneringsplatser. Ef- terbehandling har startat i Krylbo och under- sökningar och förberedande arbeten har pågått i Nässjö, Hässleholm och Katrineholm. Dess- utom har två tankningsplatser sanerats i Luleå. Hittills har cirka 3 000 punktkällor identifierats som kan ha orsakat förorenade områden. Banverket bedömer att det motsvarar cirka 70 procent av det verkliga antalet.

Banverket har genomfört ett antal punktåt- gärder inriktade på att minska konflikter mellan trafikanter och järnväg, genom exempelvis gång- och cykelportar och borttagna plankorsningar. Även åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden har gjorts, däribland passager för småvilt samt renovering av trummor för att un- derlätta för grod- och kräldjur att vandra i land- skapet.

Regeringen bedömer sammantaget att vid- tagna åtgärder bidragit till att målet om en god miljö har uppnåtts.

Ett jämställt transportsystem

Målet är att övriga transportpolitiska etappmål ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.

En förutsättning för att järnvägstransportsy- stemet ska bli mer jämställt och användbart för alla är att fördelningen av makt och inflytande blir jämnare mellan könen. Ett sätt att mäta jäm- ställdhet i planeringsprocessen för byggande av järnväg är att redovisa andelen män respektive

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kvinnor som deltar i olika samråd. Sådana mät- ningar görs löpande vid samrådsmöten med all- mänheten och i arbets-, projekt- och referens- grupper. Under 2007 har mätningar skett bl.a. för projekten Roslagspilen, Mälarbanan, Ostlän- ken, BanaVäg i Väst/Velanda–Prässebo och Västlänken.

Banverket har i samarbete med Vägverket, Stiftelsen Minerva och VUC (Vägsektorns Ut- bildningscentrum), med bidrag från Europeiska Socialfonden i Sverige, tagit fram en e-utbildning om jämställdhet. Utbildningen omfattar jäm- ställdhet sett ur ett historiskt, vetenskapligt och politiskt perspektiv och utgår från en tydlig linje för integrering av jämställdhet. Syftet med ut- bildningen är att höja den allmänna kunskapsni- vån hos de anställda.

Stationen utgör resenärernas ingång till järn- vägstransportsystemet. Stationer där kvinnor känner sig otrygga utgör ett hinder för ett jäm- ställt transportsystem. Även män kan känna sig otrygga, men oron för hot och våld är betydligt större bland kvinnor än bland män. Tillsammans med järnvägssektorns aktörer, arbetar Banverket med att anpassa stationsmiljöer till alla resenärers behov, vilket innebär att även kvinnornas till- gänglighet till järnvägstransportsystemet ökar.

Sammantaget bedömer regeringen att målet har uppnåtts.

Uppföljning av investeringar

Under 2007, som är det fjärde året i den natio- nella banhållningsplanen för perioden 2004– 2015, uppgick Banverkets investeringar till 8,9 miljarder kronor att jämföra med 7,8 respektive 7,4 miljarder kronor för åren 2006 och 2005 (exkl. Botniabanan). Investeringarna finansieras med anslag och med lån. Efter fyra år av plan- perioden är 32 procent av banhållningsplanen genomförd. Till detta kommer investeringar i Botniabanan om ca 10,2 miljarder kronor.

Under 2007 har tretton objekt öppnats för trafik (se tabell 6.3). Den totala beräknade kost- naden i plan för dessa objekt var 3 221 miljoner kronor. Vid byggstart var total beräknad kostnad 3 744 miljoner kronor. Det verkliga utfallet blev 3 699 miljoner kronor. Det är en liten minskning i förhållande till beräknad kostnad vid byggstart, men en nära 15-procentig fördyring i förhållande till beräknad kostnad i plan. Samtliga kostnader är beräknade i samma prisnivå. Till stor del har

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

avvikelserna sitt ursprung i projektens tidiga pla- neringsskeden och osäkerheter kring att identifi- era kostnader. Till viss del har några projekt

också omformulerats och fått delvis ny omfatt- ning, vilket har inneburit fördyringar.

Tabell 6.3 Uppföljning av objekt som öppnats för trafik under 2007

Miljoner kronor

Stråk	Objekt	Beräknad	Beräknad	Uppföljd
		kostnad i plan	kostnad vid	kostnad
			byggstart
Stambanan genom övre	Stax 25, Vännäs–Bastuträsk	223	228	263
Norrland/Norra stamba-	Stax 25, Långsele–Vännäs	407	360	368
nan/Bergslagsbanan	Stax 25, Långsele–Vännäs	407	360	368
nan/Bergslagsbanan	Stax 25, Borlänge–Långsele	59	139	131
	Stax 25, Borlänge–Långsele	59	139	131

Norra stambanan	Gävle–Östersund, snabbtågsanpassning	220	350	395

Bergslagsbanan	Klenshyttan, bangårdsanpassning	31	47	47

Ostkustbanan	Mehedeby, Älvkarlö och Marma resecentrum inkl	27	28	26
	statsbidrag

Mälarbanan	Kolbäck, bangårdsombyggnad	225	345	331

Stockholm C	Stockholm, provisorisk kapacitetsåtgärd	366	453	488

Västra stambanan	Gnesta pendeltågstation	86	92	98

Västkustbanan	Göteborg C, breddning av midjan	183	163	163

Norge/Vänernbanan	Marieholm–Olskroken, triangelspår	366	348	328

Kust till kust-banan	Värnamo–Alvesta, fjärrblockering, ökad kapacitet och	135	147	131
	hastighetsanpassning

Blekinge kustbana	Blekinge kustbanan, elektrifiering	893	1 044	930

Totalt		3 221	3 744	3 699

Marknadsövervakning

Järnvägsstyrelsen ska verka för en effektiv järn- vägsmarknad med likvärdiga villkor och en sund konkurrens.

Järnvägsstyrelsen har redovisat att det finns 116 (140) järnvägsföretag och 482 (518) infra- strukturförvaltare. Av dessa företag är 72 (96) både järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Den stora mängden företag beror på att inneha- vare av t.ex. industrispår även anses vara företag i denna statistik.

Den svenska järnvägsmarknaden, som kan delas upp i en persontrafikdel och en godstrafik- del, domineras av några få aktörer. Persontra- fikmarknaden präglas av SJ AB:s ensamrätt att trafikera den interregionala persontrafiken. De övriga järnvägstrafikföretagen konkurrerar om trafikuppdrag genom de upphandlingar som görs av trafikhuvudmännen och Rikstrafiken. Gods- trafikmarknaden har öppnats för konkurrens men domineras fortfarande av Green Cargo AB. En svag men långsiktig trend är att koncentra- tionen minskar, främst beroende på en kombi- nation av nya aktörer och ökad godsvolym. Små

företags lönsamhet visar inte samma positiva ut- veckling som de större företagens.

Statens järnvägars avveckling av verksamhet

Affärsverket Statens järnvägar ska avveckla den verksamhet (personal, arkiv m.m.) som före ut- gången av 2000 ingick i Statens järnvägars verk- samhet och som inte fördes över till:

-aktiebolag vid årsskiftet 2000/01, eller

-myndigheter eller aktiebolag vid ett senare tillfälle.

Under året avvecklades ytterligare personal som formellt finns kvar i affärsverket efter bola- giseringen. Vid ingången av 2001 uppgick antalet till 1 211 personer. Vid utgången av 2007 var antalet 24, vilket innebar en minskning med 20 personer under året. Det finns medel reserverade för att med nu kända förutsättningar täcka framtida betalningar avseende avveckling av per- sonal.

Avtalet om bolagisering av Statens järnvägars verksamhet innebär att Statens järnvägar inte ska belastas med bolagens miljökostnader. Beträf-

fande ansvaret för miljöskador som uppstått före bolagiseringen garanterar staten att de bildade bolagen hålls skadeslösa. I regleringsbrevet för 2007 fick Statens järnvägar regeringens uppdrag att redovisa hur man hanterar miljöansvars- frågorna. Av Statens järnvägars redovisning av uppdraget (N2007/2422/SÄ) framkom att myndigheten tills vidare inte handlägger statens ansvar enligt bolagiseringsavtalets miljögaranti. Däremot företräder Statens järnvägar staten mot andra myndigheter eller tredje man i egenskap av tidigare verksamhetsutövare.

I enlighet med regeringens beslut den 25 ok- tober 2007 utsågs en förhandlingsman om miljö- garantin. Förhandlingsmannen har redovisat sitt uppdrag i en rapport den 30 april 2008. Uppdra- get var i första hand att träffa en slutlig överens- kommelse med de bolag som omfattas av miljö- garantin. En sådan överenskommelse skulle innebära att bolagen mot en engångsersättning fortsättningsvis inte har någon rätt att framställa anspråk enligt miljögarantin. Emellertid konsta- terar förhandlingsmannen att det är mycket svårt att fastställa en sådan ersättnings storlek. I stället föreslås att ansvaret i framtiden hanteras an- tingen inom bolagen eller av en statlig enhet. Frågan bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

I övrigt fortsätter Statens järnvägars avveck- ling av verksamhet.

Förvaltning av leasing- och leaseholdåtaganden

Statens järnvägar ska förvalta leasing- och lease- holdavtal kostnadseffektivt och med en låg riskexponering. Statens järnvägar ska inte ingå några nya åtaganden annat än vad som är nöd- vändigt för förvaltningen av existerande leasing- och leaseholdåtaganden. Verksamheten ska in- riktas mot en avveckling av dessa åtaganden på ett affärsmässigt och effektivt sätt under beak- tande av gällande reglering på respektive område.

Verksamheten består i att förvalta de leasing- och leaseholdåtaganden avseende rullande mate- riel och färjor, som fanns i Statens järnvägar vid bolagiseringen i början av 2001 och som inte kunde överföras till SJ AB eller Green Cargo AB eller externt rederi. Åtagandena per den 1 januari 2008 avser 36 (43) snabbtåg, 305 (425) person- vagnar, 10 (23) motorvagnar, 164 (345) ellok, 89

(89)diesellok och 5 758 (cirka 6 000) godsvag- nar samt två färjor. Sedan den 1 januari 2001 har

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

drygt 700 fordon lösts. Det faktum att det nu finns ett relativt stort antal fordon i trafik som inte är bundna av leasingavtal minskar väsentligt riskerna i Statens järnvägars verksamhet.

Leasingavtalen förfaller till slutbetalning under perioden fram t.o.m. 2021. Kostnaderna för dessa åtaganden täcks genom avtal med SJ AB och Green Cargo AB samt externt rederi.

Leasingadministrationen av järnvägsfordonen gav upphov till ett resultat på -0,6 (-0,7) miljoner kronor. Genom riksdagens beslut med anledning av budgetproposition för 2006 har Statens järn- vägar rätt att ta ut en ersättning i form av en offentligrättslig avgift enligt principen om full kostnadstäckning från de bolag som tillhanda- hålls leasingadministration av järnvägsfordon. Statens järnvägar ska ta ut riskavspeglande avgifter för leasing- och leasholdåtaganden.

Trots underskottet avseende leasingadminist- rationen av järnvägsfordonen visade verksam- hetsgrenen ett totalt överskott om 13,6 (44,2) miljoner kronor. Överskottet är hänförligt till uthyrningen av färjor.

Förvaltning av järnvägsfordon som används i statligt upphandlad trafik

Statens järnvägar ska på ett affärsmässigt och effektivt sätt förvalta och hyra ut järnvägsfordon till de av Rikstrafiken upphandlade operatörerna.

Den verksamhet som tillhandahåller järn- vägsfordon för den av staten upphandlade trafi- ken ska över en konjunkturcykel visa en räntabi- litet på sysselsatt kapital som motsvarar räntan på femåriga statsobligationer plus en procenten- het.

Som en del i åtgärdspaketet i samband med kapitaltillskottet till SJ AB övertog Statens järn- vägar i januari 2004 en fordonsflotta om 121 for- don. Denna flotta används i den av Rikstrafiken upphandlade trafiken och myndigheten garante- rar hyran t.o.m. 2010, med undantag för de vag- nar som genomgår upprustning för vilka den ga- ranterade hyrestiden är förlängd till juni 2013. Tidigare år har det sålts 15 fordon och under 2007 har ytterligare 5 fordon sålts. Det återstår därmed 101 fordon, varav 16 lok, 9 motorvagns- set och 76 personvagnar. Avkastningen, på i for- donen bundet kapital, överstiger de ekonomiska mål som är uppsatta för verksamheten.

Det upprustningsprogram som pågår under perioden 2006–2008 innebär att avkastningen

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kommer att minska de närmaste åren för att närma sig avkastningskravet. Programmet genomförs efter ett bemyndigade från riksdagen i budgetpropositionen för 2006 och har en inve- steringsram om totalt 110 miljoner kronor. Under 2007 har Statens järnvägar investerat 80,6 miljoner kronor i sina fordon.

Statens järnvägars ekonomiska resultat

Statens järnvägars uppvisar ett positivt rörelsere- sultat på 45,0 (41,1) miljoner kronor och ett po- sitivt resultat efter finansiella poster på 30,7 (58,1) miljoner kronor.

Resultatet 2007 uppdelat på verksamhetsgre- nar framgår nedan.

Tabell 6.4 Statens järnvägars resultat efter finansnetto

Tusental kronor

	2007	2006
VG Avveckling av verksamhet	14 700	-2 400

VG Förvaltning av leasing- och	13 600	44 200
leaseholdåtaganden

VG Förvaltning av järnvägsfordon	2 400	16 300

Resultat efter finansnetto	30 700	58 100

Regeringen bedömer att uppgiften att avveckla gamla åtaganden sker ordnat och detsamma gäller förvaltningen av leasing- och leaseholdåta- ganden. Fordonsplaner har upprättats för de fordon som Statens järnvägar övertog den 15 ja- nuari 2004 och en systematiserad förvaltning in- klusive underhållsplan finns för dessa fordon. Sammantaget anser regeringen att Statens järn- vägar har uppfyllt målen för verksamheten under 2007.

6.2.3Analys och slutsatser

Takten i järnvägsinvesteringarna är hög. Fördy- ringar i förhållande till plan har uppstått i flera projekt, bl.a. till följd av att marknadspriserna för byggarbeten och material ökat. Svårigheter att korrekt uppskatta kostnaden för ett projekt kan få effekter för infrastrukturplaneringen och styrningen på både lång och kort sikt. Det pågår förbättringsarbete med avseende på styrning av större investeringsprojekt inom både Närings- departementet och Banverket.

Transportarbetet för såväl persontransporter som godstransporter på järnväg har återigen ökat

och nått rekordnivåer under 2007. Den ökade konkurrensen innebär att flera tågoperatörer är verksamma på järnvägsmarknaden. Trots inve- steringarna har kapacitetsbrist uppstått främst i storstäderna. Detta har bidragit till att störning- arna i trafiken ökat och punktligheten försäm- rats. Den särskilda satsningen på järnvägstrafiken i Mälardalen som Banverket initierat i samarbete med SJ AB och SL har gett goda resultat. Lik- nande kraftsamlingar har nu uppstartats i Göteborgs- och Öresundsregionerna.

Trafiksäkerheten är i huvudsak god, men fort- satta insatser behövs för att minska självmorden och minska plankorsningsolyckorna. Åtgärder för att förhindra obehöriga att ta sig in på spårområden behöver också fortsatt prioriteras.

6.3Budgetförslag

6.3.11:3 Banverket: Administration

Tabell 6.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2007	Utfall	654 878		sparande	39 186

2008	Anslag	670 813		Utgifts-
2008	Anslag	670 813	1	prognos	657 793
2009	Förslag	684 736

2010	Beräknat	708 112	2

2011	Beräknat	730 985	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 689 636 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 695 658 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Banverkets förvaltnings- kostnader. Från anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration, personal- administration, planering och uppföljning av verksamheten, övrigt verksamhetsstöd, intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är di- rekt hänförliga till kärnverksamhetens produkter och tjänster. Vidare finansieras transportpoli- tiska utredningar och bolagsförvaltning från an- slaget.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att 684 736 000 kronor an- visas under anslaget 1:3 Banverket: Administra- tion för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 708 112 000 kronor respektive 730 985 000 kronor.

Tabell 6.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:3 Banverket: Administration

Tusental kronor
	2009	2010	2011

Anvisat 2008 1	670 813	670 813	670 813

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 923	32 268	48 695
Beslut		5 031	11 477

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	684 736	708 112	730 985

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.3.21:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2007	Utfall	16 019 072		sparande	408 813
2008	Anslag	27 027 172		Utgifts-
2008	Anslag	27 027 172	1	prognos	26 967 505
2009	Förslag	14 188 249

2010	Beräknat	14 909 154	2

2011	Beräknat	13 788 332	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 14 612 993 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 13 235 790 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget finansierar

−myndighetsutövning främst fastställelse av tågplan och järnvägsplan,

−bidrag till Inlandsbanan enligt avtalet mellan staten och Inlandsbanan AB,

−Banverkets kostnader för trafikavgifter en- ligt avtalet om Öresundsförbindelsen,

−bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut,

−vissa sektorsuppgifter i enlighet med Banverkets instruktion,

−investeringar i statliga järnvägar,

−drift och underhåll av statliga järnvägar samt trafikledning,

−räntor och återbetalning av lån för järnvägs- ändamål upptagna i Riksgäldskontoret,

−bolagiseringseffekter (myndighetskapital),

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

−kostnader för ett eventuellt infriande av be- talningsutfästelser avseende villkorade aktie- ägartillskott till Svedab,

−kostnader för ett eventuellt infriande av ka- pitaltäckningsgarantin till Arlandabanan In- frastructure AB.

När det gäller samhällets krisberedskap ingår Banverket i samverkansområde Transporter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Banverket får enligt järnvägslagen (2004:519) ta ut avgifter av operatörerna för trafik på statens spåranläggningar. För 2009 beräknas intäkterna av banavgifterna uppgå till 540 miljoner kronor. Regeringen har gett Banverket i uppdrag att i samverkan med berörda aktörer i järnvägssek- torn vidareutveckla verktyg och metoder för till- delning av järnvägsinfrastrukturkapacitet som medför att infrastrukturen nyttjas på ett sam- hällsekonomiskt optimalt sätt. Banverket bedri- ver dessutom extern uppdragsverksamhet som genererar intäkter.

Banavgifterna och resultatet från uppdrags- verksamheten används för att finansiera banhåll- ning och trafikantinformation. Resultatet för uppdragsverksamheten 2007 var 92 miljoner kronor och för 2008 beräknas det också till 92 miljoner kronor. För 2009 beräknas det minska till 81 miljoner kronor till följd av att resultatet från Banverket Projektering inte längre finns med i Banverkets redovisning på grund av före- slagen bolagisering.

Av tabell 6.8 framgår vilka uppdrags- och avgiftsintäkter som Banverket beräknar för 2008–2010.

Tabell 6.8 Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.

Miljoner kronor (löpande priser)

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2007	2008	2009	2010
Uppdragsverksamhet

Intäkter	2 676	2 538	2 543	2 575

Kostnader	2 584	2 446	2 462	2 500

Resultat	92	92	81	75

Offentligrättsliga
avgifter

Banavgifter	529	520	540	550

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Investeringsplan

Banverkets investeringar omfattar de investe- ringar som fastställts av den tidigare regeringen i nationell banhållningsplan samt den närtidssats- ning som föreslås i denna proposition. Invester- ingarna finansieras med anslag och i vissa fall med lån i Riksgäldskontoret. Därutöver gör Banverket investeringar i el- och teleanlägg- ningar som finansieras med lån. Banverket be- räknar att under 2009 genomföra nedanstående investeringar för cirka 11 317 miljoner kronor (tabell 6.9).

Tabell 6.9 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2007	2008	2009	2010

Investeringar i järnvägar enligt nationell plan	7 406	7 583	8 001	8 054

Tidigarelagda järnvägsinvesteringar	1 235	1 554	2 544	2 814

El- och teleinvesteringar	617	961	772	840

Summa investeringar	9 258	10 098	11 317	11 708

Finansiering

Anslag	7 110	7 583	8 001	8 054

Lån	1 763	2 515	3 316	3 654

Bidrag	385

Summa finansiering	9 258	10 098	11 317	11 708

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Banverket ingår i sin verksamhet långsiktiga avtal som innebär ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal om inve- steringar och avtal rörande drift och underhåll. Banverket lämnar också bidrag för olika ända- mål. För att kunna planera sin verksamhet måste bidragstagaren normalt veta i förväg att bidraget kommer att betalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att ingå ekonomiska för- pliktelser. Bemyndigandet bör avse all upphand- lad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. För dessa ändamål föreslår regeringen en bemyndiganderam om 40 000 miljoner kronor. Beräkningarna omfattar framtida räntekostnader på upptagna lån.

Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbygg- naden av Botniabanan. När banan är färdigställd ska Botniabanan AB hyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att belasta Banverkets anslag. Hyreskostnaden ska motsvara räntekost- naden på hela den återstående skulden och det aktuella årets amortering på lånen. Regeringen föreslår därför ett bemyndigande för Botnia- banan på 25 000 miljoner kronor.

Beräkningarna av bemyndigandets storlek omfattar fr.o.m. 2007 framtida räntekostnader på upptagna lån. I tabell 6.10 redovisas bemyndi- gandet. Vid beräkningen av bemyndiganderamen har en kalkylränta på 4,5 procent använts i de fall lånen inte är bundna. I beräkningarna har hänsyn även tagits till den amortering av låneskulden som görs 2008 i enlighet med förslag på tilläggs- budget i denna proposition, vilken påverkar bemyndiganderamen för 2009 och framåt.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive räntekostnader

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011–

Ingående åtaganden	56 105 000	54 075 000	34 674 000	-	-

Nya åtaganden	5 157 000	6 307 000	7 352 000	-	-

Infriade åtaganden	-7 187 000	-25 708 000	-3 328 000	-3 959 000	-34 738 000

Utestående åtaganden	54 075 000	34 674 000	38 698 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	70 000 000	74 000 000	40 000 000	-	-

Botniabanan			25 000 000

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Lån

Riksdagen har begärt en redovisning av i vilken utsträckning statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och återbetalning av lån

m.m.När det gäller omsättningstillgångar och anläggningstillgångar ska dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret, dessa redo- visas samlat i Förslag till statsbudget, finansplan m.m. Inom Banverket finns särskilda lån upp- tagna för att finansiera Banverkets investeringar i vissa järnvägsprojekt 2002–2004 (den s.k. när- tidssatsningen enligt prop. 2001/02:20), eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning samt för statens andel av vissa investeringar i Stock- holmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns lands- ting och staten.

Därutöver ingår de prioriterade järnvägspro- jekt som riksdagen beslutade om i tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårpropo- sition (prop. 2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). Låneramen 2009 för dessa ändamål föreslås sammanlagt uppgå till 3 600 miljoner kronor. Av den totala

låneramen avser cirka 2 500 miljoner kronor de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg–

Degerön, Mjölby–Motala, Trollhättan– Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholms- området. De olika lånedelarna avseende de pri- oriterade projekten ska återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när re- spektive banprojekt färdigställs. Banverkets to- tala upplåning hos Riksgäldskontoret vid ut- gången av 2007 var 11 425 miljoner kronor exklusive anläggningstillgångar.

För byggandet av Botniabanan föreslår reger- ingen en låneram om 17 600 miljoner kronor för budgetåret 2009 till Botniabanan AB i enlighet med det beräknade ackumulerade kreditbehovet vid slutet av 2009.

Botniabanan AB kommer att återkomma till regeringen med en ny bedömning av huvudtids- plan, slutkostnadsprognos och finansieringsbe- hov så snart miljövillkor och i lagakraftvunna järnvägsplaner finns för hela Botniabanan.

Av tabell 6.11 framgår Banverkets beräknade nettoupplåning samt nettoupplåningen för järn- vägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2008–2016.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.11 Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2008 – 2016

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	Skuld
	2007-12-31										2016-12-13
Eldriftsanläggningar	7 022	-5 922	648	693	411	215	618	437	330	319	4 771

Vissa investeringar i	1 777	-1 777	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Stockholmsområdet

Närtidssatsningar	32	-32	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Prioriterade järnvägsprojekt	3 429	-2 629	2 544	2 814	2 403	1 417	1 092	1 832	101	-332	12 672

Teleanläggningar	1 065	-1 065	71	62	54	94	82	62	-53	-47	326

Finansiering via statskapital1	-1 900	0	0	0	0	0	0	0	0	0	-1 900
Summa nettoupplåning för	11 425	-11 425	3 263	3 569	2 868	1 726	1 792	2 331	378	-60	15 868
övriga krediter hos RGK

Villkorslån Arlandabanan	1 000	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1 000

Matarledningar	179	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11	80

Totalt	12 604	-11 436	3 252	3 558	2 857	1 715	1 781	2 321	367	-71	16 948

Botniabanan	13 100	2 750	1 750	1 000	-465	-465	-465	-465	-465	-465	15 810

1Tillförda anslagsmedel för finansiering av bl.a. eldrifts- och teleanläggningar (statskapital) samt leverantörskrediter (rörelsekapital) i investeringsprojekt.

I tabell 6.12 nedan redovisas Banverkets acku- mulerade skuld samt skulden för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2007–2016. Skulden är en konsekvens av netto- upplåningen ovan.

Tabell 6.12 Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2007 – 2016

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Eldriftsanläggningar	7 022	1 100	1 748	2 441	2 852	3 067	3 685	4 122	4 452	4 771

Vissa investeringar i	1 777	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Stockholmsområdet

Närtidssatsningar	32	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Prioriterade järnvägsprojekt	3 429	800	3 344	6 158	8 561	9 978	11 070	12 902	13 003	12 671

Teleanläggningar	1 065	0	71	134	187	281	363	425	372	326

Finansiering via statskapital1	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900	-1 900
Summa Banverkets lån hos	11 425	0	3 263	6 833	9 700	11 426	13 218	15 549	15 928	15 868
RGK

Villkorslån Arlandabanan	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000

Matarledningar	179	168	157	146	135	124	113	102	91	80

Totalt	12 604	1 168	4 420	7 979	10 835	12 550	14 331	16 652	17 019	16 948

Botniabanan	13 100	15 850	17 600	18 600	18 135	17 670	17 205	16 740	16 275	15 810

1Tillförda anslagsmedel för finansiering av bl.a. eldrifts- och teleanläggningar (statkapital) samt leverantörskrediter (rörelsekapital) i investeringsprojekt.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

De lån som Banverket har tagit upp i Riksgälds- kontoret ska återbetalas genom att Banverkets anslag belastas med kostnader för räntor och återbetalning av lån. I tabell 6.13 redovisas det årliga anslagsbehovet 2007–2016 för räntor och återbetalning av dessa lån. Enligt avtalet om byg- gande av Botniabanan (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) ska Banverket betala hyra för anläggningen när den färdigställts och öppnats för trafik. Anslagsbe- hovet för denna hyra, som bl.a. inkluderar Bot- niabanan AB:s kostnader för ränta och av-

skrivningar, framgår av nedanstående tabell (tabell 6.13). Riksgäldskontoret fastställer en riskavgift för de statliga garantier som utställts för byggandet av Öresundsbron. Delbetalningar av riskavgiften sker årsvis med hälften vardera från anslagen 1:2 Väghållning och statsbidrag respektive 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Riksgäldskontoret har aviserat att ytterligare inbetalningar för närvarande inte är aktuella.

Tabell 6.13 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2007 – 2016

Miljoner kronor

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Lån i RGK

Räntor	542	528	298	584	368	471	550	643	704	711

Amorteringar	3 737	13 887	0	32	130	150	436	464	477	482

Summa räntor och amorteringar RGK	4 279	14 415	298	616	498	621	986	1 107	1 181	1 193

Ränta Arlandabanan Villkorslån	39	40	42	42	42	42	42	42	42	42

Hyra Botniabanan	0	0	0	320	1 258	1 238	1 218	1 198	1 178	1 158

Hyra förbindelser	74	50	60	70	70	70	70	70	70	70

Totalt räntor och amorteringar	4 392	14 505	400	1 048	1 868	1 971	2 316	2 417	2 471	2 463

Riskavgift Öresundskonsortiet	87	0	0	0	0	0	0	0	0	0

Total anslagsbelastning	4 479	14 505	400	1 048	1 868	1 971	2 316	2 417	2 471	2 463

Regeringens överväganden

Överväganden 2009

Riksdagen har beslutat om ekonomiska plane- ringsramar för järnvägar för perioden 2004–2015 (prop. 2001/2002:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126 och prop. 2003/2004:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Ramen för investeringar i järnväg är 107,7 miljarder kronor. Ramen för drift och underhåll av järnväg är 38 miljarder kronor. Den tidigare regeringen har fastställt den nationella banhållningsplanen för perioden 2004–2015 samt beslutat om ekono- miska ramar för de regionala länstransportpla- nerna.

I denna budgetproposition föreslås en närtids- satsning som innebär att utgångsläget för de nya planerna förbättras genom att tempot i genom- förandet av nuvarande planer ökar. Med närtids- satsningen säkerställs att angelägna projekt kan genomföras i ett snabbare, mer rationellt tempo och att prioriterade projekt med god samhälls- ekonomisk lönsamhet kan tidigareläggas i hela landet. Mot bakgrund av ovanstående tillförs an-

slag 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp-

gifter 1 140 000 000 kronor 2009 och 1 620 000 000 kronor 2010.

För 2011 beräknar regeringen att anslagen

inom	infrastrukturområdet	ökas	med
3 850 000 000 kronor i förhållande till			beräk-

ningarna i 2008 års ekonomiska vårproposition. Den exakta fördelningen mellan anslagen kom- mer att avgöras efter att åtgärdsplaneringen för perioden 2010–2021 är slutförd vid årsskiftet 2009/2010. I avvaktan på detta har hela tillskot- tet på 3 850 000 000 kronor 2011 tillfälligtvis

lagts på anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag.

Den amortering av låneskulden på

13 390 000 000 kronor som genomförs 2008 i enlighet med förslag på tilläggsbudget i denna proposition, innebär att anslagsbehovet för rän- tor och återbetalning av lån för järnvägar 2009 blir 1 423 000 000 kronor lägre än vad som tidi- gare beräknats. För 2010 och 2011 beräknas be- hovet bli 1 286 000 000 kronor respektive 1 043 000 000 kronor lägre. Mot bakgrund av ovanstående minskas anslag 1:4 Banverket: Ban-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hållning och sektorsansvar med 1 423 000 000 kronor för 2009.

I samband med att verksamheten vid Banverket Projektering överförs till aktiebo- lagsform med staten som ägare så uppstår vissa omställningskostnader, främst när det gäller uppbyggnad av IT-system, varumärken samt personalkostnader. De kostnader som belastar myndigheten prognostiseras till 70 000 000 kro- nor. Banverkets anslag tillförs medel mot- svarande detta belopp engångsvis. När affärsenheten Banverket Projektering övergår till aktiebolagsform med staten som ägare kan inte längre Banverket använda resultatet från denna i verksamheten. Banverket kompenseras delvis för detta med 18 000 000 kronor fr.o.m. 2009. Som en följd av ovanstående tillförs anslaget 1:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 88 000 000 kronor.

Bolagiseringen av Banverket Projektering innebär att verksamhetens tillgångar och skulder förs över från Banverket till det av staten helägda bolaget. Som en konsekvens av dessa interna transaktioner inom staten uppstår ett underskott i Banverkets myndighetskapital som behöver täckas. Underskottet beräknas till 110 000 000 kronor. Mot denna bakgrund tillförs anslag 1:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

110 000 000 kronor engångsvis.

Byggandet av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Garantier som staten ställer ut ska prissättas utifrån statens eko- nomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Riskavgiften delbetalas med årsvisa inbetalningar till Riksgäldskontoret vilka finansieras med hälften vardera från anslagen 1:2 Väghållning och statsbidrag respektive 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Riksgäldskontoret har under 2008, efter en fördjupad analys av risknivån i projektet, konstaterat att ytterligare inbetal- ningar inte är påkallade under de närmaste åren.

Detta innefattar även aviserade inbetalningar för 2008. Riksgäldskontoret anser att riskavgiften bör vara fortsatt preliminär för åren t.o.m. 2012 och först därefter fastställas slutligt.

Regeringen delar Riksgäldskontoret bedöm- ning avseende riskavgiften. En återbetalning till statsbudgeten ska ske från Riksgäldskontoret garantireserv av mellanskillnaden mellan nuvärdet av hittills utbetalade garantiavgifter och det preliminärt fastställda reserveringsbehovet.

Upprustningen av Ådalsbanan pågår och har en nära koppling till färdigställandet av Botnia- banan. Projektet har drabbats av kostnads- fördyringar och riskerar att försenas. Regeringen anser att det är av stor vikt att Ådalsbanan färdigställs i nära anslutning till att Botniabanan blir färdig. För att säkerställa detta anser därför regeringen att medel motsvarande Vägverkets riskavgift för Öresundsbrokonsortiet fr.o.m. 2009 tas från anslag 1:2 Väghållning och statsbidrag och förs till anslag 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter tills Ådalsbanan är fullt finansierad. Banverket disponerar också för samma ändamål del av banhållningsanslaget som tidigare anslagits för riskavgift för Öresundsbrokonsortiet fr.o.m. 2009 tills Ådalsbanan är fullt finansierad.

Förslag och beräkningar 2009–2011

Mot bakgrund av de överväganden som redovi- sats ovan föreslår regeringen att 14 188 249 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och sektoruppgifter för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 14 909 154 000 kronor respektive 13 788 332 000 kronor. För 2009 och 2010 gör regeringen följande preliminära beräkning av anslagets fördelning på anslagsposter och delposter, se tabell 6.14. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.14 Fördelning av anslaget på anslagsposter

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2008	2009	2010
Myndighetsutövning	7	7	7	2	2
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet	382	392	392	402	411
Sektorsuppgifter	161	189	189	196	200
Investeringar i nationell plan	6 967	7 324	7 263	6 981	6 554
Investeringar i nationell plan - närtidssatsning	-	-	-	1 020	1 500
Drift, underhåll och trafikledning	4 025	4 610	4 612	5 067	5 074
Drift, underhåll och trafikledning - närtidssatsning	-	-	-	120	120
Räntor och återbetalning av lån	4 392	14 505	14 505	400	1 048
Riskavgift för Öresundsbro Konsortiet1	85	0	0	0	0
Summa	16 019	27 027	26 968	14 188	14 909

1 Disponeras av RGK

Anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och sek- torsuppgifter för perioden 2009–2011 har beräk- nats enligt nedanstående tabell (6.15).

Tabell 6.15 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tusental kronor
	2009	2010	2011

Anvisat 2008 1	13 670 557	13 670 557	13 670 557

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräk-
ning 2	519 481	807 070	1 111 858
Beslut	5 062	438 517	-986 947

Överföring till/från andra
anslag	-6 851	-6 990	-7 137

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 188 249	14 909 154	13 788 332

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.3.3Bolagsförvaltningen Arlandabanan Infrastructure AB

Arlandabanan, järnvägen mellan Stockholm och Arlanda, invigdes i november 1999. Genomfö- randet av projektet föregicks av ett antal utred- ningar där bl.a. förutsättningarna att få privata intressenter att satsa kapital belystes. För att förbättra dessa förutsättningar valdes en modell där järnvägsprojektet delades upp i två delar.

Staten skulle finansiera utbyggnaden mellan Stockholm och Rosersberg, medan sträckan Rosersberg–Arlanda samt spårutbyggnaden norr om Arlanda till Stambanan vid Odensala genomfördes i form av ett samfinansieringspro- jekt mellan staten och privata intressenter. I samfinansieringsprojektet ingick även byggandet av stationer på Arlanda och Stockholms central.

Bolaget A-Banan Projekt AB bildades av sta- ten för att sköta upphandlingen av Arlandabanan och för att hantera statens rättigheter och skyl- digheter i samfinansieringsprojektet. Bolaget bytte 2008 namn till Arlandabanan Infra- structure AB.

Bolaget ska övervaka driften av Arlandabanan och den del av anläggningen som byggts för in- tercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslånet. Arlandabanan har anlagts av ett konsortium bestående av Alstom, John Mowlem Construction och NCC. Konsortiet bildade ett särskilt bolag, A-Train AB, för att genomföra och driva anläggningen.

Efter färdigställandet överlämnades anlägg- ningen till Arlandabanan Infrastructure AB som i sin tur hyr ut den till A-Train AB. A-Train AB har som ersättning fått ensamrätt att fram till 2040 bedriva flygpendeltrafik mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. A-Train AB bedri- ver trafiken under namnet Arlanda Express. Den australiensiska banken Macquarie Bank Limited förvärvade A-Train AB vid årsskiftet 2003/2004.

Sedan 2008 ansvarar Regeringskansliet (Nä- ringsdepartementet) för förvaltningen av Arlan- dabanan Infrastructure AB.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab)

Uppgiften för Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab) är att direkt eller via Öresundsbro Konsortiet äga och förvalta den svenska 50-procentiga ägarandelen i Öresunds- bron och de svenska landanslutningarna till bron. Sverige bildade Svedab 1991 och på mot- svarande sätt bildade Danmark samma år A/S Öresund. Bolagen sattes upp för att bygga och driva den fasta förbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn. Svedab och A/S Öresund bildade därefter det samägda Öresundsbro Konsortiet. Konsortiet byggde och finansierade den 16 km långa kust-till-kustförbindelsen – i dagligt tal kallad Öresundsbron. Broförbindelsen omfattar både väg- och järnvägstrafik mellan de två län- derna.

Riksdagen beslutade 1997 om ett bemyndi- gande till Svedab att ta upp lån hos Riksgälden för planering, projektering och byggande av de svenska landanslutningarna upp till ett belopp av 2 600 000 000 kronor i 1997 års prisnivå, exklu- sive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt (prop. 1996/97:16, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32). Enligt aktuella prognoser från Svedab kommer kreditbehovet senast 2011 att överskrida nivån för nuvarande bemyndigande varför regeringen i budgetpropositionen för 2010 avser återkomma till riksdagen med ett för- slag om utökad låneram. Svedab ska dessförin- nan inkomma med en förnyad prognos över kreditbehovet under de kommande åren.

Sedan 2008 ansvarar Regeringskansliet (Nä- ringsdepartementet) för förvaltningen av bola- get.

Botniabanan AB

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, Landstinget i Väs- ternorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en cirka 19 mil ny, enkelspå- rig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Botniabanan AB bildades den 1 juli 1998 och ägs till 91 procent av staten, medan kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå äger 2,25 procent vardera.

Sedan 2007 ansvarar Regeringskansliet (Nä- ringsdepartementet) för förvaltningen av bola- get.

6.3.4Statens järnvägar

Statens järnvägar ska avveckla viss verksamhet (personal, arkiv, m.m.), förvalta leasing- och leaseholdåtaganden och förvalta fordon som an- vänds i statligt upphandlad trafik. Verksamhets- grenarna Avveckling av verksamhet respektive Förvaltning av leasing- och leaseholdåtaganden har inget avkastningskrav medan verksamhets- grenen Förvaltning av järnvägsfordon över en konjunkturcykel ska ge en räntabilitet på syssel- satt kapital2F3 som motsvarar räntan på femåriga statsobligationer plus en procentenhet. Statens järnvägar ger i sin verksamhetsplan för åren 2009–2011 följande prognos för resultaten per verksamhetsgren. Prognosen utgår från antagan- den om externa räntor på 4,0 procent under pe- rioden.

3Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. I Sta- tens järnvägar används det i fordonen bundna kapitalet som sysselsatt kapital.

Tabell 6.16 Resultatutveckling

Tusental kronor

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2008	2009	2010	2011
VG Avveckling av verksam-	23 300	33 400	42 200	43 800
het

VG Förvaltning av lea-	4 800	3 500	3 200	3 000
sing- och leaseholdåta-
ganden

VG Förvaltning av järn-	17 400	12 100	14 900	13 500
vägsfordon


Tabell 6.17 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader		Resultat
			(intäkt -kost-
				nad)

Utfall 2007	283 431	234 505		48 926
(varav tjänsteexport)	6 592

Prognos 2008	126 600	71 500		55 100
(varav tjänsteexport)	6 500

Budget 2009	120 000	72 700		47 300

(varav tjänsteexport)

Intäkter som får disponeras = Alla intäkter exklusive offentligrättsliga avgifter, upplösning av reserver, jämförelsestörande poster och finansiella intäkter. Kostnader = alla kostnader exklusive jämförelsestörande poster och finanskost- nader

Tabell 6.18 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
		disponeras		kostnad)

Utfall 2007		4 266	4 229	37

Prognos 2008		4 000	4 000	0

Budget 2009		4 000	4 000	0

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande avkastningskrav för verksamhetsgrenen Förvaltning av järnvägs- fordon är motiverad och att räntabilitet på sys- selsatt kapital över en konjunkturcykel bör mot- svara räntan på femåriga statsobligationer plus en procentenhet. För övriga verksamheter bör det inte heller fortsättningsvis finnas något avkast- ningskrav utan de ska bära sina egna kostnader.

Med avgiftsintäkterna som Statens järnvägar får disponera från verksamhetsgrenarna Förvalt- ning av leasing- och leaseholdåtaganden och Förvaltning av järnvägsfordon gör regeringen bedömningen att det är möjligt att balansera re- sultatet mellan räkenskapsåren och bedriva en verksamhet av god kvalitet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen föreslår att Statens järnvägars verksamhet tills vidare fortsätter enligt nuva- rande finansieringsmodell och avkastningskrav. Statens järnvägars verksamhet ingår i den över- syn av myndigheter och verksamheter inom transportområdet (dir. 2008:90) som regeringen fattade beslut om den 26 juni 2008.

Finansiella befogenheter m.m.

Statens järnvägar förvaltar leasing- och lease- holdåtaganden avseende finansiell och opera- tionell leasing till betydande belopp. Genom att Statens järnvägar är en del av staten ansvarar staten för dessa åtaganden. För att fullfölja åta- gandena tecknar Statens järnvägar efter tidigare bemyndiganden från riksdagen underuthyr- ningsavtal och placerar medel enligt antagen finanspolicy. För att finansiera dessa åtaganden och affärsverkets andra åtaganden hade Statens järnvägar vid årsskiftet långfristiga skulder på ungefär 9 000 miljoner kronor och kortfristiga skulder på ungefär 240 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyn- digas att ikläda sig långfristiga skulder, inbegripet Statens järnvägars finansiella leasing- och leaseholdåtaganden, inom en total låneram av 9 000 miljoner kronor under 2009.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar be- myndigas att förvalta de leasing- och lease- holdåtaganden som Statens järnvägar förvaltar i dag. I denna förvaltning ingår bl.a. rätten att teckna underuthyrningsavtal avseende leasing- kontrakt, teckna lån och inlösa leasing- och leaseholdavtal.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar be- myndigas att placera överskottslikvid enligt myndighetens finanspolicy.

Investeringsplan

Statens järnvägar får tillhandahålla lok och vag- nar till den av staten upphandlade interregionala persontrafiken. De fordon som finns för detta uppdrag behöver renoveras och utrustas med ny teknik. Statens järnvägar avser att finansiera dessa investeringar inom ramen för ordinarie verksamhet. Investeringarna förväntas ge positiv avkastning.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.19 Investeringsplan för Statens järnvägar

Miljoner kronor

	Total utgift under	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2009-2011	2007	2008	2009	2010	2011

Underhåll av ellok	0	31	-	-	-	-

Upprustning av personvagnar	0	50	72	-	-	-

Säkerhetsinvesteringar	0	0	-	-	-	-

Ombyggnad av vagnar	0	0	-	-	-	-

Köp av begagnade vagnar	0	-	-	-	-	-

Summa investeringar	0	81	72	-	-	-

Intern finansiering	0	81	72	-	-

Extern finansiering	0	0	0	-	-	-

Summa finansiering	0	81	72	-	-	-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Sjöfart

7.1Omfattning

Avsnittet omfattar frågor som gäller sjöfarts- näring, sjösäkerhets- och miljöarbete och den sjöfartsinfrastruktur som inte faller under hamnarnas ansvar. Ansvarig sektorsmyndighet är Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket ska på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- ning ansvara för att sjöfarten har tillgång till farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av betydelse. Verksamheten ska huvudsakligen bedrivas med inriktning på handelssjöfarten. Fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen ska beaktas. Sjöfartsverket är även ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige. Andra myndigheter som verkar inom området är Rederinämnden och Kustbevakningen.

7.2Resultatredovisning

7.2.1Mål och resultat

Resultat Sjöfartsverket

Ett tillgängligt transportsystem och en hög transportkvalitet

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsystem där sjötransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Sjöfarten ska kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse. Sjö-

transportsystemet ska medge hög transport- kvalitet för medborgarna och näringslivet.

Resultat: Under 2007 omsattes i de svenska hamnarna drygt 170 miljoner ton gods. Gods- volymen ökade med knappt 3 procent jämfört med föregående år. Sjöfart har kunnat bedrivas året runt i de svenska farvattnen genom att is- brytarassistans tillhandahållits. Årets vinter bör betecknas som en lindrig isvinter. Isbrytarna assisterade 771 fartyg och utförde 26 bogseringar, vilket var något färre än förra vintern, som var en normal isvinter.

Sjöfartsverket ska verka för att hänsyn tas till funktionshindrade resenärers särskilda behov i sjöfarten. Under året har Sjöfartsverket fortsatt att sprida kännedom om den nätbaserade hand- boken som behandlar de nya föreskrifterna om handikappanpassning av passagerarfartyg i svensk inrikes trafik.

Sjöfartsverket ska 2014 enligt en internationell standard ha sjömätt 57 000 km2 vatten, vilket innebär ca 4 400 km2/år. År 2004 mättes 4 400 km2, 2005 mättes 1 900 km2 samt för 2006 mät- tes 1 100 km2. Under 2007 har cirka 1 300 km² sjömätts. Totalt är 14,5 procent av de svenska farvattnen sjömätta enligt internationell standard. För att nå målsättningen för 2014 krävs att Sjöfartsverket utökar sin sjömätning.

En säker sjöfart

Verksamhetsmål: En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas.

Resultat:. Antalet omkomna i handelssjöfarten är lågt medan antalet omkomna i sjötrafiken med fiskefartyg är högre. Trenden är emellertid ned- åtgående i båda fall och visar att enstaka dödsfall inträffar. Antalet svårt skadade på handelsfartyg är emellertid relativt högt och främst ett arbets-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

miljöproblem. Det sjösäkerhetsmål som rege- ringen givit Sjöfartsverket när det gäller antalet dödade i trafiken med färjor, övriga passagerar- fartyg, handelsfartyg och fiskefartyg har därmed i allt väsentligt uppnåtts, men målet när det gäller svårt skadade har inte uppnåtts i fråga om han- delsfartyg.

Under året ökade antalet sjöräddningsuppdrag med nästan 30 procent. Nästan hela ökningen härrör sig till olyckor med fritidsbåtar och gäller hela landet utom Norrland. Det finns ingen ned- åtgående trend vad gäller döda (36 personer 2007) eller allvarligt skadade (99 personer 2007) i denna trafik. Merparten av de allvarligare olyck- orna beror i grunden på bristande sjömanskap, dvs. brister i kunskaper om väder, vind, teknik, manöver, navigation och motorer. Sjöfyllerifal- len minskar och omkring två procent av sjö- räddningsinsatserna kan hänföras till alkohol. När det gäller säkerheten i sjöfarten med fritids- båtar har målet därmed inte uppnåtts.

Antalet sjöräddningar har som helhet ökat under året i Sverige samtidigt som antalet sak- nade eller omkomna till följd av olyckor har minskat. Sjöfartsverket har sedan 2006 civila he- likoptrar till sjöräddningens förfogande i Sundsvall, Stockholmsområdet, Visby, Ronneby och Göteborg. Samtliga har 15 minuters bered- skapstid dygnet runt.

En positiv regional utveckling Verksamhetsmål: En positiv regional utveckling, där sjötransportsystemet bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av lan- det att utvecklas och motverkar de begräns- ningar som stora transportavstånd innebär.

Resultat: Sjöfartsverket säkerställer att sjöfart ska kunna bedrivas året runt på samtliga hamnar av betydelse. Isbrytningen är också en viktig del i sjöfartens bidrag till en positiv regional utveck- ling.

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där sjötransport- systemet anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla och där en god hushållning med naturresurser främjas.

Resultat: Sjöfartsverket har under 2007 aktivt bidragit till att utarbeta Baltic Sea Action Plan, som fastställdes av Helsingforskommissionen, HELCOM, vid ett ministermöte i Krakow i no- vember 2007. Det övergripande målet för aktionsplanen är att Östersjön ska vara i god

ekologisk balans 2021. Bland annat kommer Östersjöländerna under 2009 att gemensamt an- söka hos Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) om totalförbud för utsläpp av toalettav- fall från passagerarfartyg i Östersjöområdet.

Sjöfartverkets har arbetat med att stärka inci- tamenten för rederierna att investera i renings- teknik för luftföroreningar genom att öka miljö- rabatterna i farledsavgiftssystemet. Denna förändring av farledsavgifterna började gälla den 1 april 2008.

Sjöfartsverket har 2007 inkommit med redo- visning av miljöledningsarbetet till Närings- departementet.

Ett jämställt sjötransportsystem Verksamhetsmål: Ett jämställt sjötransport- system som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka sjötransportsystemets tillkomst, ut- formning och förvaltning och dess värdegrunder.

Resultat: Sjöfartsverket arbetar aktivt i olika samverkansorganisationer med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Målsättningen är att det inom alla områden och på alla nivåer ska vara en jämn fördelning mellan män och kvinnor. För att öka det aktiva arbetet med jämställdhet och mångfald anges i Sjöfartsverkets handlingsplan att ett jämställdhetsombud ska utses på respek- tive arbetsplats. Under 2007 har ett mindre antal jämställdhetsombud utsetts.

För att öka kunskapen i ämnet planeras under 2008 en särskild utbildning och målet är att samtliga jämställdhetsombud och chefer ska delta. Sjöfartsverkets personal består av 78 pro- cent män och 22 procent kvinnor. Eftersom antalet kvinnliga sökanden till traditionellt manliga yrkeskategorier ökar är en något förändrad könsstruktur att vänta i framtiden. Målet att öka antalet kvinnor i kategorierna för lednings- och kärnkompetens har under 2007 uppnåtts.

Lotsutredningen

Lotsutredningen lämnade sitt slutbetänkande, Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisa- tion (SOU2008:53) i maj 2008. Utredaren före- slår ett antal förändringar för Sjöfarten. Utred- ningen har remissbehandlats och beredning pågår i Regeringskansliet.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: De ekonomiska målen för verk- samheten är att räntabiliteten på justerat eget ka- pital efter skattemotsvarighet ska vara 3,5 pro- cent över en konjunkturcykel. Vidare ska solidi- teten vara lägst 30 procent.

Resultat: I december 2007 beslutade Statens Pensionsverk om en ändring i beräkningsgrun- derna för affärsverkens pensionsskulder. Effek- ten av beslutet innebär en merkostnad på 393 miljoner kronor, som belastar Sjöfartsverkets resultat för 2007.

Årets resultat före bokslutsdispositioner blev därför en förlust på 376 miljoner kronor. Mot- svarande belopp har upplösts från resultatutjäm- ningsfonden som därmed uppgår till 24 miljoner kronor.

Rörelseresultatet bortsett från den ändrade beräkningsgrunden för pensionsskulden blev dock klart bättre än förväntat, vilket beror på att intäkterna för sjöfartsavgifterna har ökat samt att isbrytaren Odens charteravtal gav väsentligt högre intäkter än beräknat.

Utdelning och skattemotsvarighet

Sjöfartsverket ska betala skattemotsvarighet till ett belopp om 28 procent av resultatet. Ut- delningen ska vara en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet.

Statens Pensionsverk (SPV) har ändrat beräk- ningsgrunderna för affärsverkens pensions- skulder. Ändringarna är obligatoriska fr.o.m. och med 2008 men kan på frivillig grund tillämpas i bokslutet för 2007. Sjöfartsverkets styrelse har beslutat att införa förändringen under 2007. Räntabilitets- och soliditetsmålen har inte upp- nåtts under 2007, vilket innebär att det varken blir utdelning eller inbetalning av skattemotsva- righet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.1 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2008	2009	2010	2011
Resultat efter	24,0	24,4	25,0	26,1
skattemotsvarighet

Räntabilitet på eget kapital	3,7	3,5	3,5	3,5
efter skattemotsvarighet (%)

Soliditet (%)	23,1	23,2	23,5	23,6

Beräknad skattemotsvarighet	0	9,3	9,5	9,7

Beräknad utdelning	0	8,0	8,1	8,3

Resultat Kustbevakningen

Kustbevakningen (KBV) övervakar efterlevna- den av bestämmelser inom trafikseparerings- systemet med hjälp av både fartyg och flygplan. Målsättningen med detta arbete är att öka sjösä- kerheten.

Kustbevakningens arbete med sjötrafiköver- vakning omfattar handelssjöfarten under hela året och fritidsbåttrafiken i huvudsak under sommarmånaderna. År 2006 infördes möjlig- heten att utfärda ordningsbot för vissa typer av sjötrafikförseelser. Detta har inneburit att antalet genomförda kontroller har ökat och att lag- föringsprocenten är högre inom denna kontrollåtgärd jämfört med kontrollåtgärder inom andra verksamhetsområden.

Ökade resurser lades under året på genom- förandet av kontroller av transport av farligt gods och lastsäkring. Båda slagen av kontroller ökade markant under 2007 jämfört med 2006. En sidoeffekt av detta är att i samband med kontrollerna har flera fall av misstänkt sjöfylleri upptäckts och rapporterats vidare till polisen.

KBV bidrar med sin verksamhet till målsätt- ningen att minska antalet olyckor. Tendensen de senaste åren har varit att antalet olyckor som helhet minskat.

Resultat Rederinämnden

Sedan sjöfartsstödet infördes den 1 oktober 2001 har viss inflaggning skett till det svenska registret. Rederinämnden inger varje år i oktober en rapport om de svenska rederiernas ekono- miska situation till regeringen. Av den senaste rapporten som avser 2006 framgår att den eko- nomiska situationen varierar mycket för de

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

enskilda rederierna, men 2005 och 2006 har den ekonomiska situationen generellt förbättrats för de flesta rederier. Betydelsen av det statliga stödet skiftar mellan de olika segmenten inom sjöfartsektorn, men sammantaget är stödet av största vikt för samtliga rederier.

De svenska rederiernas ekonomiska situation har förbättrats och konkurrensförmågan har stärkts genom det statliga bidraget. Rederi- nämnden får därmed anses ha uppnått målet för sin verksamhet.

7.2.2Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen under 2007 bedöms som relativt god.

Regeringen betonar att det omfattande natio- nella och internationella arbetet för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan och öka sjö- säkerheten som Sjöfartsverket och Kustbevak- ningen bedriver ska fortgå med samma intensitet som hittills.

Sjötrafikövervakningen och sjösäkerhetsar- betet utgör ett viktigt led i arbetet med att minska antalet olyckor till sjöss. I syfte att nå sjösäkerhetsmålet, i synnerhet vad gäller svårt skadade inom sjöfarten, anser regeringen att det arbete som i dag bedrivs av Sjöfartsinspektionen ska intensifieras med avseende på samarbetet med rederierna, yrkesfiskarna och de sjöfackliga organisationerna, samt tillsynen av främst ar- betsmiljön ombord i fartygen. Även då Sjöfarts- inspektionens verksamhet förs över till den nya myndigheten Transportstyrelsen ska arbetet i Sjösäkerhetsrådet fortsätta. Detsamma gäller ar- betet i andra fora för att förebygga olyckor i fri- tidsbåttrafiken. Krav på behörighetsbevis för förande av vissa fritidsbåtar och fritidsskepp kommer enligt regeringens bedömning att minska antalet allvarliga olyckor med fritidsbå- tar. Regeringen bedömer att sjöräddningen fun- gerar väl.

Införandet av ordningsbot vid fartöverträdel- ser till sjöss har medfört att ärendehanteringen blivit snabbare. Regeringen gör bedömningen att detta på sikt kan leda till en preventiv effekt på denna typ av förseelser och att olyckorna mins- kar. Sjöfartens luftburna utsläpp måste minska genom strängare regler, bättre bränslekvalitet, ny teknik och andra åtgärder.

7.3Budgetförslag

7.3.1Sjöfartsverkets ekonomiska mål

Sjöfartsverket ska verka för att de transport- politiska målen uppnås. Detta ska ske på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Sjöfartsverket har ett räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) för perioden 2009– 2011 om 3,5 procent. Vidare ska verket ha en soliditet om minst 25 procent. Som restriktion för prisökningar gäller att verkets farledsavgifter får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 2004.

De anslag som Sjöfartsverket disponerar redo- visas under respektive avsnitt nedan, utom den verksamhet som bedrivs inom samverkansområ- dena Transporter och Skydd, undsättning och vård, som redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 3,5 procent räknat på resultatet efter skatte- motsvarighet över en konjunkturcykel fortfa- rande är motiverad som ett långsiktigt mål. Sjö- fartsverket har i sin treårsplan hemställt om en justering av soliditetsmålet då den försämrade soliditeten på grund av den ökande pensions- skulden kommer att bestå på lång sikt. Rege- ringen anser det motiverat att sänka soliditets- målet till 25 procent under de närmaste åren för att på sikt återgå till 30 procent.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet. Utdel- ning och skattemotsvarighet bör även fortsätt- ningsvis fastställas slutligt av regeringen.

7.3.2Finansiella befogenheter

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för när- varande utan extern upplåning. Finansieringen sker internt inom verksamheten där de huvud- sakliga intäkterna är avgifter och anslag.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att bemyndigande ges så att Sjöfartsverket kan uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram av 335 miljoner kronor inom eller utanför Riksgäldskontoret under 2009. Vidare föreslår regeringen att Sjöfartsver- ket får sätta in kassamässigt överskott på ränte- bärande konto i Riksgäldskontoret eller affärs- bank.

Tabell 7.2 Investeringsplan

Miljoner kronor

Totala utgifter under perioden 2009-2011

7.3.3Investeringsplan för Sjöfartsverket

Investeringarna uppgick 2007 till 214 miljoner kronor. Finansieringen skedde helt med egna medel. Likvida medel uppgick vid årets slut till 633 miljoner kronor, vilket innebär en minsk- ning med 26 miljoner kronor jämfört med före- gående år.

Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
2007	2008	2009	2010	2011

Farleder/utmärkning	374	120,9	110,4	154,0	109,0	111,0
Isbrytning	21	12,1	15,0	5,0	8,0	8,0

Sjötrafikinformation (VTS)	25	8,8	5,8	5,0	10,0	10,0

Sjögeografisk information (Sjökortsproduktion)	7,5	2,5	3,7	2,5	2,5	2,5

Lotsning	70,0	36,4	53,1	32,0	23,0	15,0

Sjöräddning	13,0	1,0	15,3	3,0	5,0	5,0

Sjöfartsinspektionen	-	4,4	-	-	-	-

Sektors- och myndighetsuppgifter (exkl. Sjöfartsin-	29,0	10,2	4,6	9,0	10,0	10,0
spektionen)

Gemensamma funktioner	29,0	17,8	22,1	9,0	10,0	10,0

Summa investeringar	568,5	214,1	230,0	219,5	177,5	171,5

Lån	-		-	-	-	-
Lån

Egna medel	568,5	214,1	230,0	219,5	177,5	171,5

Summa finansiering	568,5	214,1	230,0	219,5	177,5	171,5

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att investeringsplanen för Sjöfartsverket godkänns.

7.3.4Integrerad enhet för sjöräddning och flygräddning

Flygräddningen och sjöräddningen styrs båda av den så kallade SAR-konventionen som tagits fram gemensamt av FN-organen ICAO och IMO. I samarbete har de båda organen därutöver tagit fram en gemensam manual för flyg- och sjöräddning. Detta innebär att de båda verksam- heterna styrs av en gemensam metodik som dessutom är densamma för de båda verksamhe- terna världen över. ICAO och IMO rekommen- derar att de båda verksamheterna integreras. Flygräddningens ansvar omfattar dessutom

samma geografiska område som sjöräddningens Utbildningen inom de båda områdena sker internt inom Luftfartsstyrelsen och Sjöfarts- verket. Sedan ett antal år tillbaka bedrivs delar av utbildningen gemensamt.

Mot bakgrund av att flygräddningstjänstens operativa räddningsansvar vid sidan om lokalise- ring av haverister gäller flygplan som har störtat över havet ter sig ett inordnande av flygrädd- ningstjänsten i Sjöfartsverket logiskt. Rädd- ningsinsatser till havs är dessutom likartade obe- roende av om den som ska räddas har befunnit sig i ett flygplan eller ombord på ett fartyg. I och med att Luftfartsstyrelsens verksamhet fr.o.m. den 1 januari 2009 inordnas i den nya Transport- styrelsen har verksamheten vid flygräddnings- centralen ingen naturlig hemvist eftersom Transportstyrelsen inte bör ha operativa upp- gifter.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Regeringen anser att Sjöräddningscentralen (MRCC) och Flygräddningscentralen (ARCC) bör bilda en integrerad enhet som inordnas i Sjöfartsverket. Sjöfartsverket kommer därmed i fortsättningen att ansvara för såväl sjöräddnings- tjänst som flygräddningstjänst. Det arbete som i dag utförs vid flygräddningscentralen och som inte är direkt kopplat till flygräddningen kommer att flyttas över till den nybildade Transportstyrelsen.

7.3.51:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.

Tabell 7.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	70 574		sparande	0
2008	Anslag	201 224		Utgifts-
2008	Anslag	201 224	1	prognos	201 224
2009	Förslag	143 308

2010	Beräknat	143 308

2011	Beräknat	143 308

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget är avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, bl.a. för fritids- båtssektorn, som inte finansieras via handels-

sjöfarten. Från anslaget finansieras Sjöfartsverkets kostnader för informations- insatser för att förbättra sjösäkerheten och för att minska miljöpåverkan, främst avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår kostnader för sjöräddnings- och farledsverksamhet, samt vissa övriga kostnader för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte ska belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till utredningar med anknytning till fritidsbåts- verksamheten. Anslaget är avsett att även finansiera bidrag till huvudmän som fullt ut övertar ansvar för vissa farleder och kanaler som i dag huvudsakligen nyttjas av fritidsbåtar eller nyttotrafik. Bidraget ska exempelvis kunna användas för att kvalitetssäkra farleder genom sjömätning, täcka delar av kostnaderna för löpande drift och underhåll samt till sjö- säkerhetsanordningar om det finns ett omedelbart behov av sådana nyinvesteringar.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 143 308 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 143 308 000 kronor respektive 143 308 000 kronor.3F4

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

1:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	211 224	211 224	211 224
Förändring till följd av:
Beslut	-60 650	-60 650	-60 650

Överföring till/från andra
anslag	-7 266	-7 266	-7 266

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	143 308	143 308	143 308

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.3.61:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	62 284		sparande	0
2008	Anslag	62 284		Utgifts-
2008	Anslag	62 284	1	prognos	62 284
2009	Förslag	62 284

2010	Beräknat	62 284

2011	Beräknat	62 284

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget utgår bidrag till täckande av under- skott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler

m.m.Anslaget får användas för utredningar med anknytning till kanaltrafiken. Anslaget får även användas som bidrag till huvudmän som fullt ut övertar ansvar för vissa farleder och kanaler som i dag huvudsakligen nyttjas av fritidsbåtar eller nyttotrafik.

4I statsbudgeten för 2008 anvisade riksdagen en förstärkning av det aktuella anslaget på 141 miljoner kronor 2008 och 80 miljoner kronor 2009 och 2010. Föreliggande förslag är i enlighet med det detta, därutöver förs ca 7,3 miljoner kronor över till anslaget 1:5 Transportstyrelsen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 62 284 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:7 Ersättning till viss kanal- trafik m.m. för 2009. För 2010 och 2011 beräk- nas anslaget till 62 284 000 kronor respektive 62 284 000 kronor.

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	62 284	62 284	62 284

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

62 284

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.3.71:8 Sjöfartsregistret

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	6 110		sparande	0

2008	Anslag	5 980		Utgifts-
2008	Anslag	5 980	1	prognos	5 864
2009	Förslag	5 980

2010	Beräknat	6 130	2

2011	Beräknat	6 281	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 5 980 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 5 980 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för driften av sjöfartsregistret.

Regeringens överväganden

Anslaget 1:8 Sjöfartsregistret disponeras i dag av Sjöfartsverket. Regeringen avser att fr.o.m. den 1 januari 2009 låta driften av sjöfartsregistret ingå i den nya myndigheten Transportstyrelsens upp- gifter.

Regeringen föreslår att 5 980 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:8 Sjöfartsregistret för att täcka kostnaden för verksamheten under 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 6 130 000 kronor respektive 6 281 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:8 Sjöfartsregistret

Tusental kronor
	2009	2010	2011

Anvisat 2008 1	5 980	5 980	5 980
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	150	301
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 980	6 130	6 281

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris och löneomräkning.

7.3.81:9 Rederinämnden: Administration

Tabell 7.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2007	Utfall	1 259		sparande	227
2008	Anslag	1 453		Utgifts-
2008	Anslag	1 453	1	prognos	1 467
2009	Förslag	1 492

2010	Beräknat	1 539	2

2011	Beräknat	1 582	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 492 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 1 492 tkr i 2009 års prisnivå

Anslaget används för Rederinämndens kostna- der för administration, arvoden m.m. Rederi- nämnden disponerar avgiftsintäkterna om ca 900 000 kronor från verksamheten.

Regeringens överväganden

Rederinämnden administrerar sjöfartsstödet. Inga förändringar har skett beträffande nämn-

dens verksamhet.	Regeringen	föreslår	att
1 492 000 kronor	anvisas under	anslaget	1:9

Rederinämnden för att täcka kostnaderna för verksamheten under 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 1 539 000 kronor respektive 1 582 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:9 Rederinämnden: Administration

Tusental kronor
	2009	2010	2011

Anvisat 2008 1	1 453	1 453	1 453
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	39	86	129
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 492	1 539	1 582

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Luftfart

8.1Omfattning

Avsnittet omfattar den civila luftfarten. Ansva- riga myndigheter är Luftfartsstyrelsen och affärsverket Luftfartsverket (LFV). Regeringen har beslutat att inrätta den nya myndigheten Transportstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2009. Transportstyrelsen kommer att ta över den verk- samhet som i dag bedrivs av Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsens verksamhet upphör därmed vid årsskiftet.

8.2Resultatredovisning

8.2.1Mål

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har inom verksamhetsområdet för 2007 nedanstående mål fastställts i regleringsbreven för myndigheterna. För Luftfartsverket har det även fastställts ekonomiska mål. Resultatbe- skrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål.

8.2.2Resultat

Ett tillgängligt transportsystem

Resultat: Möjligheten att med flyg ta sig till olika orter med tillgång till en flygplats beskrivs som åtkomlighet medan möjligheten att ta sig från olika orter med tillgång till en flygplats beskrivs som tillgänglighet. Flygplatser med bra åtkomlighet i inrikestrafiken är de flygplatser som har täta avgångar till Stockholm–Arlanda.

Exempel på sådana flygplatser är Sundsvall, Luleå och Ronneby. Utöver Arlanda är Göteborg och Malmö flygplatser som har bra tillgänglighet. Tillgängligheten och åtkomligheten inrikes för endagsresor i luftfartssystemet har försämrats med 10 procent respektive 13 procent mellan 2006 och 2007.

I ett europeiskt perspektiv kan Stockholm och Göteborg visa upp den bästa tillgängligheten och åtkomligheten i landet, vilket till stor del beror på ett stort utbud av direktavgångar till europe- iska städer. Malmös närhet till Kastrup och det stora utbud som finns där innebär att även Malmö har en bra tillgänglighet och åtkomlighet ut i Europa.

Luftfartsverket har bedrivit ett aktivt arbete i syfte att utveckla utbudet av flygförbindelser för person- och varutransporter. På så sätt har man bidragit till att förbättra tillgängligheten för medborgare och näringsliv mellan regioner och omvärlden. Under 2007 har detta bl.a. resulterat i flera nya linjer till europeiska destinationer, tre nya interkontinentala direktlinjer från Arlanda till flygplatser i Asien samt ökat utbud av frakt- kapacitet vid flera av Luftfartsverkets flygplatser. På Luftfartsverkets samtliga flygplatser finns sedan en lång tid en väl utbyggd assistans- och informationsservice.

Luftfartsstyrelsen ska verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten. För 2007 redovisar Luftfarts- styrelsen inga uppmätta resultat beträffande funktionshindrades resmöjligheter. I den nationella resvaneundersökningen RES 2005– 2006, ställdes visserligen ett mindre antal frågor om funktionshinder. Luftfartsstyrelsens bedömning är dock att urvalsstorleken var för liten för att några relevanta slutsatser beträffande

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

funktionshindrade skulle kunna dras. Med anledning av detta har Luftfartsstyrelsen under 2007 beställt en förstudie som innehåller förslag på nya och förbättrade mätningar. Tidigare mät- ningar har visat att 88 procent av personer med funktionshinder uppgett att de kunnat resa med flyget.

Under 2007 har arbetet med att genomföra förordning (EG) nr 1107/2006 fortsatt. Genom förordningen övergår ansvaret för assistansen till flygplatshållaren. På samtliga svenska flygplatser kommer det att finnas särskilda mötespunkter i anslutning till exempelvis kollektivtrafik och handikapparkeringar. Passagerare ska därmed kunna ta sig till och från flygplatser med olika färdmedel, meddela sin ankomst vid mötes- punkten och därifrån få assistans genom luft- transportsystemet.

Trots vissa försämringar är regeringens bedömning att det svenska flygtransportsyste- mets tillgänglighet är god.

En hög transportkvalitet

Resultat: I Sverige följer AEA (Association of European Airlines) punktligheten vid Stockholm Arlanda. Med en förseningsnivå på 17,8 procent 2007 tillhör Arlanda en av de allra bästa flygplat- serna i Europa vad gäller punktlighet. Försening- arna vid Arlanda är i princip oförändrade i jämfö- relse med samma period föregående år. Den vanligaste förseningsorsaken i såväl Sverige som övriga Europa är följdförseningar som en kedje- effekt av tidigare försenade flygningar. För Arlandas del har den här typen av förseningar minskat marginellt medan förseningar orsakade vid stations- och ramptjänst har ökat med två procentenheter.

AEA redovisar även sina medlemmars utveckling vad gäller försenat eller försvunnet bagage. Flygbolaget SAS har förbättrat sin baga- gehantering jämfört med samma period föregå- ende år men tillhör ändå den sämre halvan med 16,1 försenade bagage per 1 000 passagerare. SAS innehar därmed plats 14 av 25 i AEA:s ranking.

Luftfartsverket följer månadsvis den svenska luftfartens punktlighet genom DARSA-syste- met (Delay Analysis Report at Swedish Air- ports). Förseningarna på Arlanda flygplats har ökat med 2,3 procent. Den enskilt största orsa- ken till brister i punktlighet är normalt väderpå-

verkan, en faktor som förorsakar variationer i redovisningen från år till år.

Regeringens bedömning är att målet om en hög transportkvalitet inom luftfarten är uppfyllt.

En säker luftfart

Resultat: Säkerhetsutvecklingen för den tunga kommersiella luftfarten och för privatflyget har varit positiv den senaste 10-årsperioden. Där- emot är trenden negativ vad gäller kommersiell luftfart med lättare luftfartyg, kommersiell luft- fart med helikopter, skolflyg samt segelflyg.

Säkerhetsutvecklingen för linjefart och char- ter, dvs. tung kommersiell trafik, har under den senaste 10-årsperioden visat på en viss förbätt- ring efter 2001. Under 2007 inträffade ett haveri inom linjefart och charter. Inga personskador uppstod. Under 2006 inträffade inga sådana haverier.

Nyckeltalet för att beskriva säkerhetsutveck- lingen utgörs av haverifrekvens, som enligt internationell praxis definieras som antal haverier totalt och antal haverier med dödlig utgång per 100 000 flygtimmar.

Den totala haverifrekvensens 10-årsmedel- värde är 0,29 per 100 000 timmar, 2006 var mot- svarande frekvens 0,30. Motsvarande frekvens för haverier med dödlig utgång är 0,026 personer per 100 000 flygtimmar. Haverifrekvensen för haverier med dödlig utgång inom linjefart och charter är i nivå med övriga välutvecklade luft- fartsnationer.

År 2007 var antalet haverier per 100 000 flyg- timmar 0,247. För att nå målet om minst en hal- vering av haverifrekvensen för den tunga kom- mersiella luftfarten under perioden 1998–2007 skulle det krävas en frekvens på mindre än 0,235 haverier per 100 000 timmar.

För kommersiell luftfart med lättare luftfar- tyg, s.k. bruksflyg har säkerhetsutvecklingen varit negativ den senaste 10-årsperioden. Have- rifrekvensens femårsmedelvärde ökade med 63 procent under perioden 1998–2007. I genom- snitt har 9,39 haverier per 100 000 flygtimmar inträffat under den senaste tioårsperioden. Mot- svarande andel för haverier med dödlig utgång är 0,48 haverier per 100 000 flygtimmar.

Under perioden 1998–2007 har totalt 55 have- rier inträffat. Under perioden 1998–2005 inträf- fade det inte några haverier med dödlig utgång överhuvudtaget. De två senaste åren har emel-

lertid denna gynnsamma utveckling brutits. 2006 inträffade det två haverier med dödlig utgång och 2007 inträffade ett haveri i vilket fyra per- soner omkom. Därutöver skedde 6 haverier utan dödlig utgång under 2007. Det är värt att notera att det främst är säkerhetsutvecklingen för helikoptrar som är ogynnsam. Av de sammanlagt 7 haverierna under 2007 skedde 6 med helikopter, inklusive det haveri som hade dödlig utgång.

År 2007 inträffade det 15 haverier med privat- flyg, att jämföra med 10 haverier 2006. Ingen av dessa hade dödlig utgång. Femårsmedelvärde för inträffade haverier har minskat med 42 procent under perioden 1998–2007. I genomsnitt har 21,9 haverier inträffat under den senaste tioårs- perioden. Motsvarande siffra för haverier med dödlig utgång är 1,6. Under perioden 1998–2007 har totalt 219 haverier inträffat, varav 16 med dödlig utgång.

Privatflyget har visat på en positiv flygsäker- hetsutveckling mätt över ett 10-årsintervall, men utvecklingen har inte varit tillräckligt positiv för att uppnå en halvering av antalet haverier under perioden 1998–2007.

Luftfartsstyrelsen har ett nationellt säkerhets- program som tillämpas vid tillsyn. Det uppfyller samtliga EG-förordningskrav och standarder samt rekommendationer i ICAO:s bilaga 17. Nivån på säkerheten avseende luftfartsskydd lig- ger därmed i nivå med andra luftfartsnationer såsom England och USA.

Regelsystemet för luftfartsskyddet har skärpts väsentligt för att förhindra kapningar och terrorism. Arbetet i EU för att förstärka luftfartsskyddet präglar i hög grad arbetet på nationell nivå. Sverige deltar aktivt i detta arbete.

I flera avseenden är de mål om säkerhet som finns uppställda inom luftfarten inte uppfyllda. Särskilt problematisk är utvecklingen inom kommersiell luftfart med lättare luftfartyg, s.k. bruksflyg. Regeringen följer utvecklingen inom området.

En god miljö

Resultat: För luftföroreningar kräver målets infriande såväl nationella åtgärder som att miljö- frågorna drivs aktivt i det internationella arbetet. Inom EU, European Civil Aviation Conference (ECAC) och International Civil Aviation Orga- nization (ICAO) har Sverige verkat för skärpta

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

regler när det gäller buller och utsläpp av luftför- oreningar. På internationell nivå arbetar Luft- fartsstyrelsen, som har sektorsansvar för miljö- frågor, för ett system för handel med utsläppsrätter för luftfarten. Inom EU uppnådde ministerrådet i slutet av 2007 enighet i stora drag om hur flyget bör inkluderas i EU:s handels- system. Det innebär att flyget kommer att anslutas 2012.

Utrikestrafiken ökar, både sett till antalet landningar, passagerare och flygsträcka, medan inrikestrafiken minskar i samtliga avseenden. Utrikestrafikens ökning medför att energi- användningen och utsläppen av koldioxid, kväve- oxider och svaveldioxid ökar för 2007. Luftfartsstyrelsen påpekar att 2007 års data- underlag till skillnad från tidigare år inte innehåller flygtrafik avseende militärflyg, skolflyg och privatflyg. Dessutom har kvalitetshöjande åtgärder vid framställandet av dataunderlaget genomförts.

Luftfartsstyrelsen rapporterar att utsläppen av koldioxid för inrikes- och utrikestrafik vid samt- liga 42 svenska flygplatser var 2 450 000 ton 2007. Det innebär en ökning på 6,45 procent jämfört med 2006. Motsvarande redovisning för utsläpp av kväveoxider och svaveloxid samt energianvändning visar ökningar i samma storleksordning. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen minskade under 2007.

Luftfartsverket bedriver ett aktivt miljöarbete. Sedan 2003 har utsläppen av koldioxid i LFV:s egen verksamhet minskat med 47 procent och arbetar för en fortsatt minskning med 4 procent per år. Under 2007 uppgick utsläppen till 8 400 ton vilket innebär en minskning med 25 procent jämfört med föregående år.

Minskningen av utsläpp från den egna verk- samheten genom övergång från eldningsoljor till biobränsle och minskad förbrukning av for- donsbränsle. Användningen av glykol som avisningsmedel minskade samtidigt med 23 procent under året.

Det kollektiva resandet till och från Luftfarts- verkets flygplatser har ökat med 3 procent jäm- fört med föregående år. Andelen uppgår till 34 procent. Luftfartsverket har förbättrat uppfölj- ningen när det gäller antalet personer som är exponerade av buller. Till och med 2007 har Luftfartsverket investerat drygt 82 miljoner kronor i förbättringsåtgärder såsom buller- isoleringar.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En positiv regional utveckling

Resultat: Det är väsentligt att alla delar av landet har ett väl fungerande flygtransportsystem i avsaknad av alternativa resmöjligheter. Anslaget till icke statliga flygplatser har fördelats under året. Anslaget var under 2007 80,5 miljoner kronor. Därutöver bidrog Luftfartsverket med 22,4 miljoner kronor.

Luftfartsstyrelsen följer kontinuerligt biljett- prisutvecklingen på såväl inrikes- som utrikesmarknaden, framför allt baserad på SCB:s prisindex. SCB:s prisindex indikerar att den trend av sjunkande priser på utrikestrafiken som påbörjades 2001 bröts under 2006. Inrikes- priserna är överlag mer stabila än utrikespriserna, som varierar kraftigt efter semestertider. Avreglering och ökad priskonkurrens har sänkt utrikespriserna med omkring en femtedel sedan 2002.

Enligt SCB:s statistik har dock inrikespriserna ökat under flera år och är i dag i omkring en tredjedel högre än under 2002. Under de inledande tre månaderna 2007 var inrikespriserna dämpade, för att, i samband med flygbolaget Fly Me:s konkurs i mars månad, stiga relativt kraftigt. I juni 2007 var priserna drygt 7 procent högre än i april samma år.

Eftersom SCB:s prisstatistik enbart inkluderar privatresenärer, har Luftfartsstyrelsen påbörjat en insamling av prisstatistik som även inkluderar affärsresenärernas priser.

Luftfartsverket har genomfört en strategi som går ut på att i den mån det finns ekonomiskt utrymme ska Luftfartsverkets trafikavgifter sänkas. Denna inriktning ska stärka flyget samt främja dess betydelse för den regionala utvecklingen.

Ett jämställt flygtransportsystem

Resultat: Luftfartsstyrelsen har under 2007 fort- satt hålla kontakt med andra myndigheter och intressenter i frågor som rör kvinnors och mäns transportbehov samt genusforskning. Den löpande inhämtningen av statistik som görs av Luftfartsstyrelsen är orienterad så att det är möjligt att redovisa kvinnor och män separat.

Organisationsstyrning

Verksamhetsmål: Luftfartsverket ska eftersträva en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. I Luftfartsverkets ledningsgrupp ska inget kön ha en representation som understiger 40 procent 2010.

Resultat: Totalt ingår 229 personer i Luftfarts- verkets ledningsgrupper varav andelen kvinnor är 35 procent. Antalet anställda på Luftfarts- verket uppgick under året till 3 770 (4 167 år 2006), varav 37 procent kvinnor och 63 procent män. Genomsnittsåldern är 43 år, 42 år för kvinnor och 44 år för män. Ett nytt traineeprogram har startats för att bidra till att täcka framtida kompetensbehov.

Luftfartsverket har infört en ny organisation och ett förändrat arbetssätt bl.a. i syfte att förbättra stödet till verkets chefer.

Fortsatta satsningar för att synliggöra och utveckla Luftfartsverkets konkurrenskraftiga anställningsvillkor planeras.

Luftfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Det långsiktiga målet för räntabilitet är att resultatet efter skatte- motsvarighet ska uppgå till 8 procent av eget kapital och att soliditeten ska lägst uppgå till 25 procent. Som restriktion för prishöjningar gäller att trafikavgifterna, exklusive undervägsavgifter, avgifter för luftfartsskydd och bulleravgifter, i genomsnitt får öka med högst nettoprisindex, mätt fr.o.m. januari 2001.

Resultat: Ökat antal passagerare, kostnads- effektiviseringar och förbättrat utbyte av kommersiella satsningar gör att rörelseresultatet förbättrats med 85 miljoner kronor. Nya försäkringstekniska grunder för beräkning av pensionsskulden gör att pensionsskulden engångsvis ökar med 1 113 miljoner kronor utöver den ökning som skulle ha skett med nuvarande grunder. Resultatet efter finansiella poster och skattemotsvarighet blev därför -403 miljoner kronor. Räntabilitetsutfallet för 2007 blev därmed -13 procent. Soliditeten uppgick till 19 procent. Avvikelsen från målen förklaras av engångseffekten för pensionsavsättningar.

Intäkterna för 2007 steg med 293 miljoner kronor jämfört föregående år och uppgick till 6 273 (5 980) miljoner kronor. Under den senaste tioårsperioden har intäkterna stigit med

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ca 1 800 miljoner kronor vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på nära 4 procent. Under samma period har antalet flygpassagerare ökat med nästan 2,6 miljoner, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på ca 1 procent.

Tabell 8.1 Ekonomisk utveckling 2004–2007

Miljoner kronor där ej annat anges

	2004	2005	2006	2007
Resultat efter	89	161	309	-403
skattemotsvarighet

Räntabilitet på eget kapital	3	5	9	-13
efter skattemotsvarighet (%)

Soliditet (%)	20	21	23	19

Skattemotsvarighet	37	72	131	-149

Utdelning	30	54	103	0

8.3Budgetförslag

8.3.1Luftfartsverket

Luftfartsverkets ekonomiska mål

Luftfartsverket ska bidra till att de transport- politiska målen uppnås genom att på ett före- tagsekonomiskt lönsamt sätt ansvara för driften och utvecklingen av kostnadseffektiva, säkra och välfungerande flygplatser och flygtrafiktjänst. Luftfartsverket prognostiserar för perioden 2008–2011 resultat efter finansnetto på 475–550 miljoner kronor årligen, vilket ligger över det långsiktiga räntabilitetskravet på 8 procent av eget kapital (räknat på resultatet efter skattemot- svarighet).

Som restriktion för prisökningar gäller att verkets trafikavgifter exklusive undervägs- avgifter, luftfartsskyddsavgifter och bulleravgif- ter, i genomsnitt får öka med högst nettopris- index räknat fr.o.m. 2001. Vidare ska verket ha en soliditet om minst 25 procent.

Tabell 8.2 Prognos 2008–2011

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2008	2009	2010	2011
Resultat efter	342	360	360	396
skattemotsvarighet

Räntabilitet på eget kapital	11	11	10	11
efter skattemotsvarighet (%)

Soliditet (%)	23	24	27	29

Beräknad skattemotsvarighet	133	140	140	154

Beräknad utdelning	109	115	115	132

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 8 procent av eget kapital (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) fortfarande är motiverat. Prisrestriktionen bör vara oföränd- rad för 2009.

Regeringen anser vidare att målet för soliditeten långsiktigt ska vara lägst 25 procent.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet.

Utdelning och skattemotsvarighet som ska inbetalas till inkomsttitel under 2009 bör även fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen i samband med bokslutet.

Luftfartsverkets finansiella befogenheter

Luftfartsverkets investeringar har finansierats dels med internt tillförda medel, dels med lån i Riksgäldskontoret. Verket har under 2008 ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 6 000 miljoner kronor. Lånebehovet förutses minska varför en nedsättning av låneramen till 5 500 miljoner kronor är möjlig för 2009.

För att minska riskexponeringen används derivathandel enligt tidigare bemyndigande. I detta ingår att lämna likvid säkerhet vid utstäl- landet av derivatinstrument. Den ram Luftfarts- verket har för utställandet av sådana säkerheter under 2008 är på 2 000 miljoner kronor.

I Luftfartsverkskoncernen ingår LFV Holding AB som bildades 1995 för att samordna och för- valta Luftfartsverkets bolagsverksamhet. Luft- fartsverket har även ett bemyndigande att teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor.

Som andra affärsverk har Luftfartsverket ett bemyndigande att sätta in kassamässigt över- skott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller på annat sätt. Medlen ska placeras räntebä- rande och förbehållas placeringar med låg risk.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 låta Luftfartsverket ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 5 500 miljoner kronor. Luftfarts- verket föreslås lämna likvid säkerhet vid utställandet av derivatinstrument. En ram för utställandet av sådana säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fastställas för 2009.

Tabell 8.3 Investeringsplan

Miljoner kronor

Total utgift 2009–2011

Luftfartsverkets investeringsplan

Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden 2009–2011 på sammanlagt 4 900 miljoner kronor.

Fokus ligger på ett effektivare nyttjandet av den befintliga infrastrukturen. Ett antal strate- giska satsningar genomförs för att höja produkt- kvaliteten i LFV:s infrastruktur och för att förbättra resultatet från kommersiella produkter. Satsningar på underhålls- och ersättningsinve- steringar för att säkerställa långsiktigt kostnads- effektiv produktion, flygsäkerhet och regularitet ska genomföras.

Investeringar för att klara ökad trafikefterfrå- gan genomförs liksom satsningar på ökad kapa- citet i säkerhetskontroller. Fokus för utveck- lingen av flygplatsernas kommersiella verksamhet är fastighets-, service- samt parkerings- och angöringsprodukter. Inom fastighetsområdet planeras för exploatering av vissa terminalnära markområden på Arlanda vilket innebär ett ökat investeringsbehov.

Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
2008	2009	2010	2011

Stockholm-Arlanda Airport	2 950	475	1 650	850	450
Övriga flygplatser	800	275	300	250	250

Flygtrafiktjänsten	625	190	300	175	150

Övriga investeringar	525	72	150	125	250

Summa investeringar	900	1 012	2 400	1 400	1 100

Lån i Riksgälden	800	0	800	0	0

Internt tillförda medel	4 100	1 012	1 600	1 400	1 100

Övrig finansiering	0	0	0	0	0

Summa finansiering	4 900	1 012	2 400	1 400	1 100

Regeringens överväganden

Regeringen delar Luftfartsverkets bedömning avseende de prioriteringar som bör göras för att möta investeringsbehoven under de närmaste åren. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att investeringsplanen godkänns.

8.3.21:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	80 463		sparande	150
2008	Anslag	80 613	1	Utgifts-	80 613
2008	Anslag	80 613	1	prognos	80 613
2009	Förslag	80 613

2010	Beräknat	80 613

2011	Beräknat	80 613

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används till att finansiera delar av drift- underskotten vid kommunala och privata trafik- flygplatser.

Regeringens överväganden

Regeringen gör bedömningen att driftbidraget till icke statliga flygplatser spelar en viktig roll för att hela landet ska ges en tillfredsställande transportförsörjning och att detta gäller särskilt för de regioner där det saknas goda alternativa transportmöjligheter. Frågan om det statliga ansvaret för flygplatser, inklusive driftbidraget behandlas i den kommande propositionen om framtidens resor och transporter.

Från och med 2009 kommer driftbidraget till icke statliga flygplatser att disponeras av Transportstyrelsen som beslutar om fördelning av bidraget enligt de riktlinjer som riksdagen tidigare har fastställt (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308).

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen föreslår att 80 613 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget för respektive år till samma belopp.

Regeringen föreslår även att Luftfartsverket under 2009 ska fortsätta bidra med medel om 22 400 000 kronor för att täcka underskotten vid de icke statliga flygplatserna.

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån,2009–2011 för 1:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	80 613	80 613	80 613

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

80 613

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9 Politiken för informationssamhället

9.1Omfattning

Politiken för informationssamhället omfattar

områdena elektronisk kommunikation, informationsteknik (IT) och post. Politiken för informationssamhället är ett horisontellt område med övergripande mål som berör flertalet politik- och samhällsområden. Insatserna syftar till att den tekniska utvecklingens möjligheter ska utnyttjas på bästa sätt inom alla samhällsområden, för att bidra till politiska mål såsom hållbar tillväxt och ökad livskvalitet. Åtgärder och resultat följs upp och redovisas inom respektive område.

De åtgärder som vidtas inom politiken för informationssamhället syftar till att skapa goda förutsättningar för väl fungerande marknader och effektiv konkurrens. Hushåll och företag ska ha tillgång till effektiv, robust och säker infrastruktur och bästa möjliga utbud av

kommunikationstjänster. Därutöver ska alla i samhället ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet inom områdena elektroniska kommunikationer och post. Myndighetens uppgift är bl.a. att meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på marknaderna för elektroniska kommunikationer och post samt att inom ramen för sitt sektorsansvar följa utvecklingen inom dessa områden.

Politiken omfattar även den statliga satsningen på IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet och övriga åtgärder som syftar till att Sverige ska bli ett informationssamhälle för alla (prop. 2004/05:175), bet. 2005/06:TU4, rskr 2005/06:142).

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.2Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom politiken för informationssamhället

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008 1	2008	2009	2010	2011
Politiken för informationssamhället
2:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för
vissa myndighetsuppgifter	31	37	37	37	38	39

2:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade	125	145	136	149	149	149

2:3 Grundläggande betaltjänster	400	255	109	27	27	27

2:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	13	16	16	20	18	18

2:5 Samförläggning och kanalisation m.m.		75	74	75	95	20

Summa politiken för informationssamhället	569	527	371	308	327	253

Äldreanslag
2004 37:07 IT-infrastruktur: Regionala transportnät
m.m.	151	0	76	0	0	0

Summa äldreanslag	151	0	76	0	0	0

Totalt för politiken för informationssamhället inkl.
äldreanslag	720	527	447	308	327	253

Anmärkning: Beloppen är avrundade och stämmer inte alltid med summan.

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

År 2007 uppgick de totala utgifterna inom området till 720 miljoner kronor, vilket var 130 miljoner kronor mer än anvisade medel. Orsaken till att utfallet var högre var att utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. för 2007 blev 151 miljoner kronor.

Prognosen för 2008 avseende de totala utgifterna uppgår till drygt 447 miljoner kronor.

Regeringens förslag till anslag 2009 för politiken för informationssamhället uppgår till sammanlagt 308 miljoner kronor. För 2010 och 2011 beräknas anslagen inom politiken för informationssamhället till 327 miljoner kronor respektive 253 miljoner kronor.

Anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m. föreslås i denna proposition ges en ny benämning som överensstämmer med anslagets delvis ändrade ändamål med anledning av övergången till upphandling av grundläggande betaltjänster år 2008. Anslaget har under 2008 använts för ovan

nämnda upphandling, PTS ökade

förvaltningskostnader till följd av upphandlingsuppdraget samt kostnaderna för ett uppdrag till PTS att genomföra en informations- och utbildningsinsats för att underlätta övergången till ett statligt ansvar för grundläggande betaltjänster. Kostnaderna för

upphandling och uppdrag som belastat anslaget 37:3 uppgick år 2008 till 111,2 miljoner kronor.

9.3Skatteutgifter

Skatteutgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt en definition av begreppet redovisas i avsnitt 2.3. Nedan följer en redovisning av de nettoberäknade skatte- utgifterna som kan hänföras till politiken för informationssamhället.

Tabell 9.2 Skatteutgifter inom politiken för

informationssamhället Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2008	2009
Förmån av personaldator	-1	u2
Skattereduktion för anslutning av bredband	112	02
Totalt för området	11	0

1Skatteutgiften är inte beräkningsbar

2Skatteutgiften upphör men har fortfarande en offentligfinansiell effekt

Förmån av personaldator

Mellan 1998 och 2006 utgick varken inkomstskatt eller sociala avgifter i de fall arbetstagaren för privat bruk använde en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren. Denna skattefrihet upphörde att gälla från och med 1 januari 2007. I syfte att underlätta värderingen infördes ett schablonmässigt förmånsvärde som för 2007 motsvarar 2 400 kronor och för 2008 motsvarar 4 800 kronor. Förmånen är en skatteutgift om värdet av datorutrustningen är högre än det schablonmässiga förmånsvärdet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Från och med 1 januari 2009 ska värdering ske enligt huvudregeln för värdering av förmåner, dvs. till marknadsvärdet, och skatteutgiften upphör.

Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktion utgick för anslutning till

bredband	som togs		i bruk		under perioden
1 januari	2001	till	31	december		2007.
Skattereduktion		fick	göras		med	högst
5 000 kronor eller		i fråga		om	hyreshus	med

5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Till den del skattereduktion beviljades privat- personer avsåg skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljades företag avsåg skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skatte- reduktionen upphörde 31 december 2007.

9.4Mål

Regeringens förslag: Målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post upphör att gälla. Målet för politiken för informations- samhället är säkra, robusta och lättillgängliga kommunikationer som i första hand tillhanda- hålls genom effektivt fungerande marknader. Det ska finnas ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet.

Skälen för regeringens förslag: Som regeringen aviserade i 2008 års ekonomiska vårproposition

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

(prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som närmare utvecklas i denna proposition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhetliga verksamhetsstrukturen. Det innebär att utgiftsområden inte kommer att indelas i politikområden och i förekommande fall inte heller i verksamhetsområden.

Mot denna bakgrund bör målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post upphävas. Vidare föreslås att det i stället införs ett nytt mål mot vilket verksamheter inom utgiftsområdet ska redovisas och följas upp. Målet för politiken för informationssamhället bör vara säkra, robusta och lättillgängliga kommunikationer som i första hand tillhandahålls genom effektivt fungerande marknader. Det ska finnas ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet.

I jämförelse med det tidigare övergripande målet preciseras således målet ytterligare genom tilläggen att kommunikationerna ska vara robusta samt genom att i målet lyfta fram betydelsen av väl fungerande marknader.

Det övergripande målet preciseras genom tidigare riksdagsbeslut även genom målet för IT- politiken, målet för sektorn elektronisk kommunikation, det postpolitiska målet samt målet för grundläggande betaltjänster.

Utvecklingen inom området är i första hand marknadsledd. Utgångspunkten är att marknaden tillhandahåller infrastruktur och tjänster. Statens huvudsakliga roll är att bidra till att skapa goda förutsättningar för väl fungerande marknader och därigenom att målen uppnås. Staten bör överväga ytterligare åtgärder t.ex. då det är samhällsekonomiskt motiverat. Det offentliga har ett ansvar där marknaden av olika anledningar inte fungerar tillfredsställande och där allmänna intressen inte tillgodoses, t.ex. för vissa samhällstjänster.

Målet för IT-politiken

Målet för IT-politiken är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla. Målet preciseras i de tre delmålen:

1 IT ska bidra till att förbättra livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag.

2 IT ska användas för att främja hållbar tillväxt.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 En effektiv och säker fysisk IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga e- tjänster. (prop. 2004/05:175, bet. 2005/06: TU04, rksr. 2005/06:142).

Nyttan med informationssamhället kan fullt ut uppnås först när slutanvändaren har förtroende för att tekniken fungerar. En ytterligare förutsättning för att målet ska nås är en ökad samordning av gemensamma organisatoriska, logiska och tekniska gränssnitt i den offentliga förvaltningen för att informationssamhället ska komma till sin rätt och för att det ska gå att knyta samman öar av teknisk utveckling till fullt integrerade tjänster.

(prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Målet för grundläggande betaltjänster

Det nya politiska mål som riksdagen har fattat beslut om med anledning av propositionen 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster som gäller från och med den 1 juli 2008 är följande: målet för politiken för de grundläggande betaltjänsterna är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

Målet för sektorn elektronisk kommunikation

Målet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda, företag och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska

dessa avseenden. De elektroniska kommunikationerna ska vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta ska vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).

Det postpolitiska målet

Enligt målet för postsektorn ska det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra försändelser som väger högst 20 kilogram. Det ska finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Dessutom ska enstaka försändelser befordras till enhetliga priser. Det ska finnas möjlighet att försäkra försändelser och få kvitto från mottagaren på att försändelsen har tagits emot

9.5Resultatredovisning

IT och elektronisk kommunikation

Resultaten redovisas mot de IT-politiska delmålen och målet för sektorn för elektronisk kommunikation.

Mål: En effektiv och säker fysisk IT- infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga e-tjänster

Tillgänglighet

Arbetet har fortsatt inom ramen för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överförings- kapacitet i glest befolkade områden genom det s.k. bredbandsstödet. Totalt har ca 5,25 miljarder kronor av statliga medel avsatts för utbyggnaden. Stödet belastar statsbudgetens utgiftssida med 2,05 miljarder kronor och dess inkomstsida med 3,2 miljarder kronor. De olika stödformerna upphörde vid årsskiftet 2007/2008. Dock slutförs utbetalningen av stöd under 2008 till projekt där stöd är beviljat före den 31 december 2007.

Stödet kan delas upp i två huvuddelar. Den ena delen var ett stöd riktat till fastighetsägare och företag som ger möjlighet till skattereduktion för vissa kostnader för att anslutning för tele- och datakommunikation (elektronisk kommunikation). Stödet har

belastat statsbudgetens inkomstsida och ramen för stödet var 1,1 miljarder kronor.

Den andra delen är ett antal stödformer som riktar sig till kommuner och syftar till utbyggnad av telenät (nät för elektronisk kommunikation). Ett stöd till kommuner för upprättande av IT- infrastrukturprogram fanns fram till 2004. Stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur finns för anläggning av lokala telenät, ortssamman- bindande telenät och för anslutning till rikstäckande telenät. Dessutom fanns ett särskilt stöd till orter där telenätet är eftersatt. Dessa stöd omfattar sammanlagt 4 miljarder kronor. Därutöver har 150 miljoner kronor avsatts och använts för kostnader för att administrera bredbandsstödet.

Under 2008 har ett stöd på 75 miljoner kronor till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur trätt i kraft. Projekt som beviljas stöd ska färdigställa och slutredovisa de åtgärder som beviljats stöd före utgången av 2009 för att stödet ska betalas ut.

Regeringen beslutade i juli 2007 att utvärdera det bredbandsstöd som fanns t.o.m. 2007 (dir. N2007:118). Enligt direktivet skulle utredaren bland annat ta ställning till om det är motiverat med fortsatta statliga åtgärder för att främja bredbandsutbyggnad. Uppdraget redovisades i betänkandet Bredband till hela landet SOU 2008:40 som lämnades till regeringen i april 2008. Några slutsatser som dras i utvärderingen är att stödet har bidragit till en utbyggnad i landsbygd som annars inte skulle skett och att den varit samhällsekonomiskt lönsam. Sverige har t.ex. en stor andel bredband med hög överföringskapacitet; 53 procent av alla avtal omfattar anslutningar med upp till 2 mbit/s eller anslutningar med ännu högre överförings- kapaciteter. Den OPS-liknande modell som använts har varit framgångsrik. Varje satsad statligt krona har växlats upp med lika mycket från andra finansiärer. Baserat på operatörernas egna bedömningar har huvuddelen (ca 85 procent) av bredbandsstödet använts till utbyggnad av ny infrastruktur och då huvudsakligen i form av fiberoptiska nät.

Hur har stödet för höga anslutningskostnader utnyttjats?

Under taxeringsåren 2002 t.o.m. 2006 beviljades 22 380 ansökningar om skattereduktion för höga anslutningskostnader vilket motsvarade en

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

reduktion om 170,4 miljoner kronor. Under taxeringsåret 2007 beviljades 7 933 ansökningar vilket motsvarande en reduktion om 28,4 miljoner kronor. Av det utbetalda stödet har ca 70 procent gått till 900 företag och resten till ca 20 000 privatpersoner. Under stödperiodens inledning var intresset lågt för att utnyttja skattereduktionen men intresset har vuxit något över tiden. En förklaring till att ansökningarna har blivit fler kan vara att det måste finnas områdesnät att ansluta sig till för att det ska bli intressant att bygga fastighetsnät.

Hur har bredbandsstöden utnyttjats? Länsstyrelserna redovisar tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, i en rapport baserad på enkäter, bl.a. uppgifter om hur de olika stödformerna för anläggning av telenät utnyttjats (dnr N2008/5499/IR). Enkäten visar att 284 kommuner har färdigställt IT- infrastrukturprogram. Som framgår av tabell 9.3 har per den 31 maj 2008 totalt drygt 3,8 miljarder kronor av ramen använts. Drygt 1,8 miljarder kronor belastar statens utgifter. Statens inkomster har samtidigt minskats med resterande knappa 2 miljarder kronor med anledning av kreditering på skattekonto.

Tabell 9.3 Utbetalning och kreditering

Miljoner kronor

	Summa	Orts-	Områdes-	Stomnät2)	Eftersatta
		samman-	nät2)		områden2)
		bindande
		nät1)
2001	80	49	31

2002	205	168	37

2003	531	350	181

2004	1 018	553	320	135	10

2005	612	192	201	126	93

2006	733	316	214	21	182

2007	411	113	124	55	119

2008	241	112	53	18	58
t.o.m. 31
maj

Summa	3 831	1 853	1 161	355	462

1)Stöd över statsbudgetens utgiftssida

2)Stöd över statsbudgetens inkomstsida

Av tabell 9.4 framgår även hur mycket pengar som kommunerna har ansökt om respektive beviljats för utbyggnaden per den 31 maj 2008.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.4 Sökt, beviljat samt utbetalt stöd

Miljoner kronor

	Summa	Orts-	Områ-	Stom-	Efter-
		sam-	desnät2)	nät2)	satta
		manbin-			områ-
		dande			den2)
		nät1)
Antal kom-	-	245	236	119	140
muner som
sökt

Total ram	3 970	1 900	1200	370	500

Beviljat stöd	3 929	1 883	1 191	360	495

Utbetalt stöd	3 831	1 853	1 161	355	462

1)Stöd över statsbudgetens utgiftssida

2)Stöd över statsbudgetens inkomstsida

Hur har stödberättigad utbyggnad finansierats? Länsenkäten visar också att den totala finansieringen av stödberättigade projekt uppgår till knappt 7,4 miljarder kronor. Av summan utgör 52 procent statligt bredbandsstöd och 12 procent kommunal finansiering. Hur finansieringen fördelas mellan olika finansieringskällor framgår av tabell 9.5.

Tabell 9.5 Total finansiering av bredbandsprojekt per finansieringskälla

	mnkr	Andel
Statliga bredbandsmedel	3 913	52%

Operatör	2 130	28%

Kommun	868	12%

EU, strukturfondsmedel	535	7%

Regionala utvecklingsmedel	58	1%

Summa	7 504	100%

Till vilka har stödet gått?

Enligt länsenkäten har stödet fördelats enligt tabellen 9.6 nedan.

Tabell 9.6 Fördelning av stödmedel för ortssamman- bindande och lokala nät

Procent

	Ortssamman-	Lokala nät
	bindande nät
Privata aktörer	51	53

Statliga aktörer1)	20	19
Kommunala aktörer2)	29	28
Totalt	100	100

1)Teracom, Banverket, Svenska Kraftnät och Vattenfall

2)Bolag som lyder under kommunallagen och där det kommunala ägandet är minst 50 procent

Hur har IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet byggts ut?

Utöver utredningen Bredband 2013 (SOU 2008:40) har även PTS på regeringens uppdrag redovisat läget avseende utbyggnaden av bredband. Förekomsten av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i tätorter har enligt myndigheten förbättrats under 2007. Enligt PTS rapport som baseras på information från operatörerna saknar ca 1 300 hushåll grundläggande förutsättning för tillgång till bredband. PTS har i den bedömningen medräknat alla nu förekommande tekniska lösningarna för att kunna ansluta sig till ett nät med hög överföringskapacitet. PTS kartläggning har vidareutvecklats av utredningen Bredband 2013 där man tagit hänsyn till fler aspekter, t.ex.

bristande tekniska och geografiska förutsättningar för tillgång till bredband med hög överföringshastighet. Enligt utredningens bedömning, som bl.a. ställer upp högre krav på överföringskapacitet, saknar 145 000 personer och 39 000 arbetsställen förutsättningar för bredband.

Säkerhet och robusthet

Informationssäkerhet Informationssäkerhetsfrågorna har behandlats inom flera politikområden, exempelvis IT, elektroniska kommunikationer och post, utrikes- och säkerhetspolitik, samhällets krisberedskap samt förvaltningspolitik. Ansvaret för informationssäkerheten ligger närmast hos de myndigheter, företag och organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. IT- säkerhet, inkl. Internetsäkerhet, är delar av informationssäkerhetsområdet.

PTS genomför åtgärder som framför allt är av förebyggande karaktär, i enlighet med strategin för ett säkrare Internet som regeringen antog i december 2006. Bl.a. genomförs insatser för att skydda Internets fysiska och logiska funktioner, informationsinsatser till användare och åtgärder för ett ökat ansvarstagande för användarnas säkerhet. PTS övervakar sedan 2002 tekniskt trafikflöden på nätet via Sveriges IT- incidentcentrum (Sitic) och rapporterar bl.a. incidenter. Verksamheten har tillförts ökade resurser och bedrivs nu dygnet runt alla dagar.

Robust elektronisk kommunikation

Samhällets beroende av Internet och elektronisk kommunikation ökar kontinuerligt, vilket i sin tur kan leda till en ökad sårbarhet för samhället.

Robusthets- och krishanteringsarbetet inom sektorn för elektronisk kommunikation har byggts upp under flera år. Arbetet bygger på samverkan och ömsesidigt förtroende mellan privata och offentliga aktörer där såväl stat som näringsliv har investerat i krishanteringsförmåga och robusthetshöjande åtgärder. Robusthets- arbetet bygger på samverkan mellan alla berörda aktörer för att säkerställa att övergripande infrastrukturella aspekter beaktas.

PTS och operatörernas arbete i ett stort antal projekt har medfört att krishanteringsförmågan stärkts, sårbarheter kunnat byggas bort och återställningsarbeten som orsakats av bl.a. extremt väder kunnat hanteras på ett bättre sätt än tidigare.

De svenska operatörerna och PTS har i privatoffentlig samverkan tagit fram metoder och system för att korta av avbrottstider, skapa gemensam lägesuppfattning, förbättra rapport- eringen till nödnumret 112 samt utveckla informationen i händelse av störningar och kriser i elektronisk kommunikation.

Internets förvaltning och domännamnsmarknaden PTS har under 2007 och 2008 utövat fortsatt tillsyn enligt lagen (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på Internet, den s.k. toppdomänslagen. Enligt PTS årsredovisning framgår att verksamheten i huvudsak bedrivits på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Mål: IT ska användas för att främja hållbar tillväxt

Genom IT-utvecklingen och den ökade IT- användningen ökar produktiviteten i hela ekonomin, tack vare snabbare informations- inhämtning och förnyade produktionssystem. IT bidrar till att nya företag, tjänster och produkter skapas och utvecklas. Sociala och ekologiska dimensioner ingår också i begreppet hållbar tillväxt, t.ex. att IT ska bidra till minskad klimatpåverkan. En hållbar tillväxt förutsätter också att alla är delaktiga och inbegriper därför exempelvis jämställdhetsaspekter inom såväl teknikutveckling, IT-relaterade utbildningar som i IT-användning bland befolkningen.

För att följa utvecklingen och de offentliga åtgärdernas resultat arbetar man inom EU med

indikatorer för informationssamhällets utveckling. Ett antal sådana indikatorer för måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Indikatorerna utgör bara ett begränsat urval av möjliga indikatorer för att följa utvecklingen på området. De olika aspekterna på måluppfyllelse kommenteras i det påföljande avsnittet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.7 Indikatorer på måluppfyllelse

		2005	2006		2007

Mål: IT ska användas för att främja hållbar tillväxt
Andel företag som använder IT	96 %		96 %		96 %
Andel företag med tillgång till bredband	82 %		88 %		87 %
Andel kvinnor resp. män bland chefer i IT- och telekomsektorn	21%		24%		i.u.
	79%		76%		i.u.
Andel kvinnor resp. män vid högre IT-utbildningar (utexaminerade)	27%		25%		22%
	73%		75%		88%
Mål: IT ska bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag
Andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet	78	%	83%		84	%
Andel av befolkningen som har tillgång till bredband i hemmet	44 %		56 %		71 %
Andel individer som under året köpt eller beställt varor och tjänster över Internet	36	%	i.u.		53	%
Andel individer som uträttat bankärenden över Internet under året	51	%	57%		57	%
Andelen företag som använder statliga myndigheters hemsidor	79	%	79	%	i.u.
Andelen företag som utnyttjar möjligheten till myndigheternas fullständig elektronisk	25	%	28	%	i.u.
ärendehantering
Andelen företag som lämnat in anbud i elektroniska upphandlingssystem	12%		11	%	i.u.
Andel företag som fakturerat elektroniskt (e-faktura)	i.u.		i.u.		12	%
Andel företag med anställda som distansarbetar	40%		41%		i.u.
Indikatorer på effektiv konkurrens
Antal operatörer som erbjuder mobil kommunikation	25		25		20
Antal operatörer som erbjuder fast kommunikation	55		70		80
Antal operatörer som erbjuder bredband	150		165		175
Antal abonnemang för IP-baserad telefoni	210 000		410 000		623 000

Företagens IT-användning och tillgång till bredband

I jämförelse med övriga europeiska länder har svenska företag en mycket hög IT-mognad. Hela 96 procent av företagen med 10 eller fler anställda använder datorer och Internet. Om- kring 13 procent av företagen har inte tillgång till höghastighetsanslutning (bredband).

e-handel, e-faktura och offentliga sektorns e- inköp

Trots begränsad offentlig statistik på området tyder det mesta på att såväl enskildas som företagens användning av e-handel ökar.

Ekonomistyrningsverket (ESV) fick under året i uppdrag att utreda förutsättningarna för e- inköp i statliga myndigheter. Uppdraget del- redovisades i maj 2008. Av redovisningen framgår att offentlig sektor i Sverige i mycket begränsad utsträckning gör affärer med företag utanför Sveriges gränser, och att de därmed går miste om möjlighet till konkurrens genom ett större utbud.

Regeringens beslutade tidigare år att alla statliga myndigheter från 2008 ska använda sig av elektronisk faktura. Processen att införa sådan faktura pågår för närvarande. Det arbetet skapar i sin tur incitament för privata leverantörer att integrera e-handelslösningar i sin verksamhet.

Hållbar tillväxt: jämställdhet

Det fortsätter att råda en sned könsfördelning inom IT-området, såväl inom IT-utbildningar vid universitet och högskolor som bland yrkesverksamma i branschen.

PTS genomförde 2006-2007 på regeringens uppdrag ett mentorskapsprojekt, Womentor, för att bidra till arbetet med att öka andelen kvinnliga chefer och främja jämställdheten i IT- och telekombranschen. Branschorganisationen IT&Telekomföretagen inom Almega har tagit initiativet att fortsätta mentorskapsprojektet.

Hållbar tillväxt: IT för miljön

IT bidrar liksom de flesta andra branscher och produkter för en negativ miljöpåverkan, främst genom en hög energiförbrukning. Enligt Energimyndigheten utgör datahallar, servrar och pc ca 25 procent av elanvändningen i kontorsbyggnader i Sverige. Det sker dock en snabb utveckling när gäller användning av mer energisnåla IT-produkter och lösningar.

IT kan användas som verktyg för att minska negativ klimatpåverkan, t.ex. effektivisering inom transporter och minskad energi- förbrukning i bl.a. byggande och boende. Bredbandsutbyggnaden har skapat förut- sättningar för ett mer flexibelt arbetssätt med distansarbete och videokonferenser, vilket kan minska resandet.

Mål: IT ska bidra till att förbättra livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag

Elektroniska tjänster för personer med funktionsnedsättning

PTS har under 2007 upphandlat ett antal tjänster för personer med funktionsnedsättning inom området elektronisk kommunikation. PTS har genom löpande uppföljning tillsett att de upphandlade tjänsterna håller den kvalitet som avtalats. Ny teknik och nya tekniska lösningar har kontinuerligt utvärderats för att förbättra och utveckla befintliga tjänster samt för att etablera nya tjänster. PTS har vidare upphandlat försöksverksamhet med inriktning på IT- användning för personer med funktions- nedsättning. Försöksverksamheten har exempel- vis avsett plattformoberoende tillgång till texttelefoni. PTS har under 2007 genomfört insatser för att öka samverkan mellan aktörer som utvecklar produkter och tjänster till personer med funktionsnedsättning. Syftet är att skapa dialog kring hur PTS genom sitt arbete kan nå de handikappolitiska målen 2010 inom sektorsområdet.

Mål: Enskilda, företag och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska

kommunikationer. De elektroniska kommunikationerna ska ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överförings- tjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige ska i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden. De elektroniska kommunikationerna ska vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta ska vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden.

Effektivt fungerande marknader och internationell harmonisering

Utvecklingen på området ska i första hand vara marknadsledd. Regeringens roll är att bidra till att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande marknad.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

PTS är den myndighet som tillämpar regelverket för elektroniska kommunikationer. Regelverket har en tydlig konkurrensfrämjande inriktning och har över tid fått en alltmer teknikneutral inriktning. De beslut som PTS fattar med stöd av detta regelverk har successivt bidragit till bättre konkurrens och dynamik på marknaden.

Fast telefoni erbjöds av 80 operatörer under 2007 (mot 70 året innan) medan antalet mobiltelefonioperatörer sjönk från 25 till 20. Antalet bredbandsoperatörer steg från 165 till

175.De svenska priserna för fast telefoni ligger, vid en internationell jämförelse, alltjämt lågt och priserna för mobiltelefoni har fallit betydligt under en fyraårsperiod.

PTS och ERG (European Regulators Group) har gjort en första utvärdering av Roamingförordningen som trädde ikraft 1 juli 2008. Utvärderingen visar att priset för internationella mobiltelefonsamtal sjunkit såväl på grossist- som på detaljistnivå i så gott som samtliga EU-länder. I Sverige har slut- kundspriserna sjunkit med 10 procent och grossistpriserna med 7 procent. Dock har ännu ingen operatör satt priser som ligger lägre än det i förordningen angivna pristaket.

Mobil kommunikation och trådlös datakommunikation

PTS har redovisat statistik som belyser utvecklingen av utbyggnaden av mobila kommunikationsnät. Samtliga tillståndshavare som har täckningskrav lever upp till dessa, i vissa fall med god marginal. Både när det gäller GSM och 3G täckte operatörerna mellan 98 och 99 procent av befolkningen den 1 oktober 2007. När det gäller CDMA-2000 i 450 MHz-bandet så täcker även det nätet 99 procent av befolkningen samt minst 80 procent av ytan i varje enskilt län. I Norrlands inland finns de största områdena utan tillfredsställande mobiltäckning.

Tjänstetillhandahållandet har under 2007 på bred front utökats med bredbandstjänster, så kallat mobilt bredband. En auktion genomfördes under våren 2008 av PTS avseende radio- frekvenser som kan användas t.ex. för mobiltelefoni och mobilt bredband. Fem operatörer vann budgivningen och får därmed dela på olika mängd frekvensutrymme. Tillstånden i detta s.k. 2,6 GHz-bandet är teknik- och tjänsteneutrala vilket innebär att det

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

inte finns strikta krav om vilken teknik som ska användas eller vilka tjänster som måste tillhandahållas. Genom att göra frekvenserna i 2,6 GHz-bandet tillgängliga för marknadens aktörer ges förutsättningar för konsumenterna att få tillgång till mobila kommunikations- tjänster med hög kapacitet. Den totala auktionslikviden om 2,1 miljarder kronor visar att frekvensutrymmet är attraktivt Tillstånden är inte förenade med några krav på täckning eller utbyggnadstakt.

Övergång till digital-tv

Regeringen fattade den 19 december 2007 beslut om sändningsutrymme för TV-sändningar. En konsekvens av beslutet är att utrymmet 790-862 MHz i det s.k. UHF-bandet blir tillgängliga för andra kommunikationstjänster än TV. PTS fick i samband med beslutet även i uppdrag att ta fram en planeringslösning för frekvensbandet som ska göra det möjligt att licensiera frekvenserna enligt lagen om elektronisk kommunikation. Sverige är ett av de första länderna i världen som på detta sätt beslutar om hur dessa frigjorda TV- frekvenser – den s.k. digitala utdelningen – ska användas. Beslutet är av stor vikt för kommunikationssektorn eftersom det rör sig om ett förhållandevis stort frekvensområde som har särskilt goda egenskaper för att erbjuda mobila tjänster med god geografisk täckning. Tillstånd för detta frekvensområde skulle kunna tilldelas 2010. Värdet av frekvenserna vid en eventuell auktion beror på omfattningen av täckningskrav i tillstånden.

Radiospektrumkommittén

Sverige har aktivt deltagit i Radio- spektrumkommittén (RSC) vars uppgift är att biträda Europeiska Kommissionen i radio- spektrumfrågor. Kommissionen har utifrån förslag framarbetade i RSC beslutat om harmoniserad av frekvensanvändning inom EU för bl.a. trådlöst bredband (BWA), mobiltelefoni på flygplan (MCA) samt för intelligenta transportsystem (ITS).

Post

Målet för området är en väl fungerande postmarknad som kännetecknas av variation i utbud och god kvalitet till rimliga priser. Vidare ska de i postlagen (1993:1684)

uppställda kraven för postservicen i landet uppnås. Målet är också att personer med funktionsnedsättning ska få sina behov tillgodosedda när det gäller särskilt viktiga tjänster på postområdet.

Utifrån tillsynen på postmarknaden kan konstateras att målen som regeringen satt upp för postområdet uppnåtts och att samtliga postoperatörer uppfyller kraven på en tillförlitlig postverksamhet.

Kravet på daglig, rikstäckande postservice säkerställs genom att Posten AB i tillståndsvillkor utsetts till den postoperatör som ska svara för den samhällsomfattande posttjänsten. Antalet hushåll som bara får sin post två till fyra dagar i veckan och undantas från daglig utdelning får inte öka. Från ca 1 600 hushåll i början av 1990-talet är det 2007 endast 969 hushåll som undantas. Förändringen beror bl.a. på ändrad befolkningsstruktur men också förändringar i Postens utdelningsverksamhet.

Personer med funktionsnedsättning och äldre i glesbygd garanteras både post- och kassaservice i anslutning till bostaden genom PTS upphandling av utsträckt lantbrevbärarservice. År 2007 var statens sammanlagda upphandlings- kostnad för tjänsterna 36,5 miljoner kronor. Resultatet av PTS samverkan med berörda handikapporganisationer, teleoperatörer, till- verkare och andra myndigheter utgör underlag för bedömning av vilka förutsättningar och nya behov som personer med funktionsnedsättning har av att nyttja tjänster på postområdet.

Betaltjänster

Målen för den grundläggande kassaservicen är för det första att alla i hela landet ska ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. För det andra ska det finnas tillgång till sådana viktiga tjänster som personer med funktions- nedsättning har behov av.

Fram till utgången av 2007 har staten genom att betala Posten AB ersättning för den rikstäckande kassaservicen och genom PTS bevakning kunnat garantera att samhällets behov av kassaservice tillgodosetts. För att personer med funktionsnedsättning och äldre i glesbygd ska få tillgång till kassaservice i anslutning till bostaden

har PTS upphandlat utsträckt lantbrev- bärarservice.

Inom Svensk Kassaservice AB har förberedelser skett inför den avveckling som sker under 2008 enligt beslut av riksdagen den 14 juni 2007 (rskr. 2006/07:205) om proposition 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster. Därigenom fastställdes också målet för politiken för grundläggande betaltjänster att alla i samhället ha tillgång till grundläggande betal- tjänster till rimliga priser. För att möta behovet av statliga insatser har regeringen vidtagit ett antal åtgärder. Post- och telestyrelsen fick i september 2007 regeringens uppdrag (N2007/5852/ITP) att upphandla grund- läggande betaltjänster. Vidare trädde den 1 januari 2008 förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen i kraft av vilken numera framgår av 8 § 2 att myndigheten genom upphandling får tillgodose samhällets behov av grundläggande betaltjänster. Upphandlingen avslutades genom att PTS den 9 juni 2008 fattade tilldelningsbeslut. Därigenom tilldelades Ica Banken och KI Kuponginlösen AB gemensamt rätten att leverera de upphandlade tjänsterna. De upphandlade tjänsterna tas i drift löpande under andra halvåret 2008 i takt med att Svensk Kassaservice avvecklar sin verksamhet.

Till följd av förändringarna på området har regeringen dessutom fattat beslut om ändring i förordningen med länsstyrelseinstruktion (2007:825), med ikraftträdande den 1 januari 2009 där länsstyrelsernas bevakning av grund- läggande betaltjänster framgår av 64–65 §§.

9.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till PTS, dvs. Riksrevisionen har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2007 i allt väsentligt är rättvisande.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.7Analys och slutsatser

IT och elektronisk kommunikation

Betydelsen av tillgänglighet och robusthet

IT och elektronisk kommunikation blir alltmer betydelsefullt för samhällets utveckling. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer med hög överföringskapacitet är i dag grundläggande förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning, företagande, en effektiv förvaltning och för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är också av stor betydelse för landsbygdens tillväxt.

En ökad användning av elektroniska tjänster, genom exempelvis utvecklad e-handel och e-förvaltning, påverkar näringslivets struktur genom den internationella marknadens möjligheter. Elektroniska tjänster är också ett viktigt instrument för regelförenkling som gynnar små och medelstora företag. Tjänsterna kan bidra till effektivisering hos såväl myndigheter, kommuner, landsting och i företag.

Den offentliga och privata sektorn samt allmänhetens användning av Internet och elektronisk kommunikation ökar alltmer. Detta ökar också sårbarheten. Näten för elektronisk kommunikation byggs av flera olika aktörer i takt med att marknaden utvecklas, vilket i sin tur också riskerar att öka sårbarheten. Samtidigt minskar toleransen för avbrott i kommunikationsnäten där allt fler vitala system, tjänster och arbetsuppgifter kräver ständig uppkoppling.

Då elektronisk kommunikation och Internet är en del i ett globalt system drabbar avbrott i ett land även andra länder. Här har Sverige, liksom andra länder, ett internationellt åtagande. Varje land har att medverka till att skydda och stärka sin infrastruktur för elektronisk kommunika- tion. Som ett resultat av genomfört robusthetsarbete kan Sverige bidra med robusta förbindelser genom riket men även mellan kommunhuvudnoder i landet. För att kunna behålla den höga robusthetsnivån behöver den underhållas och utvecklas i takt med teknikutvecklingen.

Det är viktigt att grundläggande elektroniska kommunikationstjänster finns tillgängliga i alla delar av landet. Från årsskiftet saknar ett trettiotal personer tillgång till telefoni. Det önskvärda är naturligtvis att telefoni

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tillhandahålls av marknaden på marknadsmässiga villkor men i de fall det inte fungerar kan Post- och telestyrelsen, med stöd av lagen om elektronisk kommunikation, antingen utse en operatör eller genom upphandling tillse att människor och företagare får tillgång till telefoni.

IT:s betydelse för hållbar tillväxt

IT bidrar till den ekonomiska tillväxten på två sätt: genom en stark utveckling inom IT- sektorn, samt genom att IT kommer till användning inom samhällets övriga sektorer.

En långsiktig analys visar en mycket stark utveckling av produktiviteten inom IT-sektor under andra halvan av 1990-talet och första halvan av 2000-talet som har gett genomslag på ekonomin i sin helhet. Under perioden 1995- 2004 var tillväxten inom IT-sektorn i Sverige 10,3 procent och därmed starkast i Europa (EU KLEMS).

IT-sektorns utveckling är således av stor betydelse för den totala ekonomin. Mer aktuella siffror visar hur IT:s inflytande på tillväxt preliminärt ligger på en lägre nivå. Det finns faktorer som kan utgöra en allvarlig begränsning för IT-sektorns förutsättningar till tillväxt, såsom exempelvis fluktuationer i och brist på tillgång till personal med efterfrågad kompetens. Enligt Konjunkturinstitutets barometer uppger hälften av datakonsultföretagen att de har brist på kompetent personal. Samtidigt minskar antalet studenter på de tekniska och IT- relaterade utbildningarna.

Utbildningsdepartementet har under 2008 tillsatt den s.k. teknikdelegationen med uppdrag att driva kampanj för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IT. (Se UO 16 Utbildning och universitetsforskning för mer statistik och insatser på området.)

Bristen på IT-kompetens uppmärksammas även av EU-kommissionen i ett meddelande från oktober 2007. I meddelandet föreslås en långsiktig e-kompetensagenda och åtgärder på EU-nivå.

Hur mycket av den ökande produktiviteten i samhällets samtliga sektorer går att härleda till IT? I rapporten Sveriges företagande och konkurrenskraft – Internationell benchmarking (Ds. 2007:37) studeras bl.a. hur IT-investeringar bidragit till BNP-tillväxt i olika länder. Där framgår att IT-investeringarnas bidrag till BNP- tillväxten i Sverige uppskattas till ca 0,7

procentenheter per år under perioden 1995- 2003. Detta motsvarar omkring en fjärdedel av den svenska BNP-tillväxten, som var 2,5-3 procent per år i genomsnitt under perioden. En omfattande europeisk studie4F5 anger tillväxten i Sverige under perioden 1995–2004 till 3,3 procent per år i medeltal. Det huvudsakliga inflytandet beskrivs där som dels en mycket stark produktivitetsutveckling inom IT-sektorn, dels betydelsen av IT-investeringar inom alla delar av ekonomin. Sverige ligger väl till i internationell jämförelse, när det gäller IT- investeringarnas bidrag till BNP-tillväxten, bland de främsta i EU27 och strax efter de förstarankade länderna Australien och USA.

Betydelsen av utvecklade tjänster

Elektroniska tjänster och elektronisk handel har en potential att effektivisera verksamheten i såväl offentlig sektor som i små och medelstora företag. Tjänsterna kan bidra till regelförenkling i små och medelstora företag och erbjuda förbättrade förutsättningar för företagande och tillväxt i olika landsbygder. Staten har en viktig roll i att samordna och driva den elektroniska förvaltningsutvecklingen och därigenom bidra till utvecklad e-handel. Regeringen ser också positivt på marknadsaktörernas olika initiativ för att förbättra förutsättningarna för utvecklade tjänster. Exempelvis har ett flertal aktörer 2007 gemensamt tagit initiativ till självreglering av e- handeln genom ett eget certifieringsförfarande som syftar till att skapa tydligare, enklare och enhetligare riktlinjer för vad som gäller vid e- handel för såväl e-handlare som konsument.

Infrastrukturen utgör en flaskhalsresurs vilket gör att nya konkurrenter har svårt att komma in på marknaden. Bland annat får inte alla operatörer tillgång till det kopparbaserade accessnätet på samma villkor. I syfte att komma tillrätta med detta problem har riksdagen beslutat om en lagändring som ger PTS möjlighet att ålägga en operatör en sådan särskild skyldighet. Som alternativ kan en frivillig lösning godkännas.

Det internationella arbetet är avgörande för väl fungerande regelverk och tillståndsbeslut som gynnar utveckling av tjänster för

5EU KLEMS productivity report http://www.euklems.net/data/eu_klems_productivity_report.pdf

elektronisk kommunikation. Till exempel har Sverige aktivt deltagit i Kommunikations- kommittén (Cocom) vars uppgift är att övervaka genomförandet av regelverket för elektronisk kommunikation.

Det pågår för närvarande en översyn av EU:s regelverk för elektronisk kommunikation. Kommissionen har presenterat ett förslag till uppdateringar av regelverket samt upprättandet av en ny EU-myndighet. De föreslagna ändringarna i berörda direktiv syftar bl.a. till att uppnå en mer flexibel radiospektrumpolitik, att öka harmoniseringen i av de nationella regleringsmyndigheternas regeltillämpning och att stärka enskildas rättigheter. Regeringen delar i betydande utsträckning de förslag som kommissionens presenterat vad gäller åtgärder för en mer flexibel radiofrekvenshantering, åtgärder för ökad harmonisering av regel- tillämpningen i olika medlemsstater och vad avser ett stärkt konsumentskydd. Dock stödjer regeringen inte kommissionens förslag om en ny EU-myndighet. Förhandlingar kring direktivens slutgiltiga utformning har ägt rum mellan medlemsstaterna under våren 2008 och fortsätter under hösten 2008.

Post

Målen på postområdet bedöms uppfyllda och kraven som ställs på den samhällsomfattande posttjänsten bedöms vara tillgodosedda.

Det finns fortfarande ingenting som tyder på en avsevärt förändrad konkurrenssituation på den svenska postmarknaden. Däremot sker förändringar på den internationella post- marknaden, särskilt paketmarknaden där det skett ett stort antal företagsförvärv och där allt hårdare konkurrens är att vänta. Posten köpte t.ex. nyligen det norska logistikföretaget Tollpost Globe. En nyhet på paketmarknaden är att DHL genom ett samarbete med ICA tar upp konkurrensen med Posten om hushålls- kunderna. Vid det fullständiga öppnandet av EU:s postmarknad kan ett antal små lokala aktörer komma att etablera sig precis som skett i Sverige. Att privata intressen skulle bygga upp ett alternativt rikstäckande nät som i Nederländerna kan Sverige inte förvänta sig.

Förändringarna i Postens servicenät har under 2007 varit få och utvecklingen av konsumentprisindex har inte medgivit några

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

prishöjningar av de tjänster som omfattas av det s.k. pristaket för enstaka försändelser. Pristakets införande motiverades av vissa skyddsintressen som fortfarande motiverar en fortsatt prisreglering. Vid den senaste förändringen av Posten AB:s verksamhetsstruktur separerades brev- och paketförmedlingen i två separata bolag. Därigenom försvårades kontrollen av att priserna för tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten är kostnads- baserade och rimliga. Den senast genomförda granskningen av Postens prissättning på sändningar dvs. serier av försändelser som har samma vikt och format, visar att det inte skett någon underprissättning.

När det gäller PTS åtgärder på postområdet för personer med funktionsnedsättning bedöms servicen motsvara användarnas behov. Någon ändrad inriktning på åtgärderna är därför inte

aktuell. Utsträckt lantbrevbärarservice utnyttjades under 2007 av 1 644 hushåll och upphandlingen kostade 4,8 miljoner kronor vilket är en marginell ökning jämfört med 2006. Portofri befordran av blindskriftförsändelser är en annan tjänst på postområdet som ett stort antal personer med funktionsnedsättning får del av. Antalet försändelser uppgick 2007 till 1,6 miljoner. Som förväntat har det sammanlagda antalet förmedlade försändelser sjunkit något jämfört med föregående år. Minskningen är dock mindre än väntat. Med hjälp av ny teknik i sorteringsledet kan breven sorteras redan i produktionsledet vilket medför ökad produktivitet. För att behålla konkurrenskraften på en fullt liberaliserad marknad krävs ständig förnyelse av postoperatörens maskinpark. Framställning på distans av stora mängder post, så kallad hybridpost, har fått ett stort kommersiellt genomslag. I och med Postens köp av Strålfors kan man också se en form av vertikal integration mellan traditionell postdistribution och hybridpostdistribution.

PTS tillsyn, inklusive myndighetens hantering av obeställbara brev, har bidragit till en god kvalitet i postoperatörernas verksamhet och en väl fungerande nationell postmarknad.

Betaltjänster

Indragningen av Svensk Kassaservice serviceställen har följt principerna om en rimlig avvägning mellan servicekrav och kostnads-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

effektivitet. Den faktiska utformningen av kassaservicen är även efter anpassningen sådan att samhällets behov av grundläggande kassaservice får anses vara tillgodosett. Genom samverkan med andra aktörer, via Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), har underlag för bedömning av nya behov på kassaserviceområdet kunnat tas fram. Åtgärderna bedöms fortsatt kunna ha samma inriktning. När det gäller kvaliteten på de tjänster som upphandlas för att tillgodose behoven hos personer med funktions- nedsättning och för äldre har tjänsterna vid utvärdering befunnits motsvara kraven.

Förberedelserna inför övergången från kassaservice till betaltjänster påbörjades under 2007 och slutförs 2008. Genom ett antal statliga insatser säkerställs att det politiska målet för grundläggande betaltjänster uppfylls.

PTS har, i enlighet med sitt regeringsuppdrag, upphandlat grundläggande betaltjänster i form av tjänsterna kontantuttag och betalning av räkningar. Tjänsterna ska tillhandahållas av ICA Banken AB och Kuponginlösen på sammanlagt 15 orter och i 73 landsbygdsområden. När det gäller hantering av dagskassor gör PTS i dagsläget bedömningen att landets näringsidkare och ideella föreningar har möjlighet att på en konkurrensutsatt marknad köpa dessa tjänster från banker och värdetransportföretag. Om det vid uppföljning visar sig finnas behov som inte

tillgodoses,	kan även	dagskassehanteringen
komma att upphandlas.
Förutom	upphandlingen av		grundläggande
betaltjänster	bedriver	PTS	under 2008

informations- och utbildningsinsatser i syfte att hjälpa de personer som idag har störst behov av kassatjänster att finna nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster.

9.8Politikens inriktning

Marknaden för elektronisk kommunikation har sedan början av 90-talet utvecklats från ett statligt de facto monopol till en liberaliserad marknad med en mängd olika aktörer som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Allt bättre, mer avancerade och kapacitetskrävande tjänster tillhandhålls till konkurrenskraftiga priser. Konsumenter har ett större urval av kommunikationstjänster och kan ofta vända sig

till olika operatörer för de val man vill göra. Under de senaste åren har möjligheterna till både trådlöst och trådbundet bredband utvecklats snabbt. Sektorn genererar också stora intäkter till statskassan, inte minst p.g.a. den marknadsmässiga hanteringen av tillstånd att använda radiofrekvenser, dvs. genom auktioner.

Elektroniska kommunikationer används för kommunikation inom alla områden och är idag en mycket viktig del av infrastrukturen för alla samhällsområden. T.ex. förändras service i glesbygd och ersätts bl.a. med e-tjänster. Det är då viktigt att infrastruktur finns på plats så att alla kan tillgodogöra sig dessa tjänster.

Tillgången till robust elektronisk kommunikation är viktigt för landsbygdens tillväxt och följaktligen en viktig del i regeringens strategiska arbete för att stärka landsbygdens utvecklingskraft.

Sverige är ett av världens mest utvecklade länder när det gäller elektroniska kommunikationer. Trots den intensiva utbyggnad som skett de sista åren finns det dock boende och arbetsställen som saknar tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.

Två utredningar har nyligen lämnat sina betänkanden. Utredningen Bredband 2013 (SOU 2008:40) har analyserat tillgängligheten till bredband och bedömer att det finns brister som behöver åtgärdas, bl.a. genom olika statliga insatser. Frekvensutredningen (SOU 2008:72), föreslår bl.a. effektivare och mer ändamålsenliga regler för tillståndsgivning. Utredningen förordar marknadsmässig tilldelning av frekvenser och upphandling där marknaden misslyckas.

Alla delar av samhället drabbas i någon utsträckning om de elektroniska kommunika- tionerna faller bort. Marknaden står själva för de allra största delarna av ansvaret för att infrastrukturen är robust. Mot bakgrund av samhällets beroende av elektroniska kommunikationer bör staten i samverkan med berörda aktörer även fortsatt arbeta för att näten är robusta. Insatserna bör vara stabila och ge utrymme för god framförhållning och planering.

En robust och tillgänglig elektronisk kommunikation kan åstadkommas på olika sätt i samverkan mellan marknad och offentliga aktörer. Viss finansiering kan också ske med hjälp av t.ex. EU-medel, regionala tillväxtmedel, medel för samförläggning, kanalisation och annan offentlig finansiering. Regeringen ser

100

också över möjligheten till en långsiktigt hållbar lösning för att grundläggande telefonitjänster ska finnas tillgängliga, t.ex. ger EG-direktiven på området utrymme för att ta ut en avgift som sedan kan finansiera en upphandling. Tillväxt och utvecklingskraft i alla delar av Sverige bör främjas och olika samarbetsformer med marknadsaktörerna bör utvecklas. Det finns marknadsaktörer som även satsar på nätutbyggnad i vissa gles- och landsbygder och erbjuder t.ex. telefoni- och bredbandstjänster. Arbetet för att åstadkomma god tillgänglighet till elektroniska kommunikationsnät, både trådlösa och trådbundna, ska i första hand ske i marknadens regi och det är därför viktigt att statens insatser inte hämmar marknadens investeringsvilja. Detta är inriktningen i regeringens fortsatta beredning av de båda utredningarna.

Standarder har stor betydelse för specialisering och ökad produktivitet. På IT- området är gemensamma standarder särskilt betydelsefulla genom att de gör det möjligt att realisera nätverkseffekter som tekniken erbjuder, dvs. teknikens ökande nytta med varje tillkommande användare. Dessa frågor är också förknippade med e-förvaltningsarbetet och utvecklingen inom detta område. IT- standardiseringen hanteras därför samordnat med detta arbete.

Kvinnors kunskaper inom IT- och teleområdet används inte fullt ut, varken i Sverige eller resten av världen. Detta förlorar både användarna och den digitala utvecklingen på. Det är därför viktigt att i både nationella och internationella sammanhang lyfta vikten av att kvinnor är en mycket viktig del i utvecklingen av vårt digitala samhälle.

Regeringen (Näringsdepartementet) har inlett ett arbete med IT för miljön som planeras resultera i en handlingsplan för ett klimat- anpassat informationssamhälle. Statens roll som förebild är viktig i detta sammanhang.

Regeringen anser att det är av yttersta vikt att tjänster och affärsmodeller utvecklas som tillgodoser informationssamhällets krav.

Inför Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 kommer Sverige att bjuda in till en konferens om hur den gemensamma europeiska IT-agendan för ett elektroniskt tillgängligt Europa ska se ut efter att initiativet i2010 - Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning avslutats.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Till politiken för informationssamhället räknas också post- och betaltjänster. Postoperatörernas verksamhet kopplad till elektronisk handel ökar möjligheten för hushåll och företag i glesbefolkade områden att t.ex. delta i samhälls- och näringsliv. Det är därför av allra största vikt att, precis som regeringen gör, noga följa utvecklingen på hela postmarknaden.

Regeringen har nyligen offentliggjort sin avsikt att verka för ett samgående mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Genom ökade postvolymer och finansiella resurser erbjuds goda förutsättningar att långsiktigt värna den samhällsomfattande posttjänsten. På en alltmer konkurrensutsatt nordisk postmarknad skapar det föreslagna samgåendet en större naturlig hemmamarknad som på längre sikt ytterligare ökar både lönsamhet och effektivitet.

Några negativa effekter på den samhällsomfattande posttjänsten bedöms inte samgåendet få. Ansvaret för t.ex. en rikstäckande postservice ligger på staten och säkerställs genom regleringen på postområdet oavsett ägarförhållandena inom Posten AB.

Med anledning av samgåendet avser regeringen att närmare analysera de effekter som detta kan få för t.ex. ansvaret för delar av den s.k. postala infrastrukturen såsom postnummer- systemet samt systemet för adressändring och eftersändning. Vidare kommer genomförandet att förberedas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster, som beslutades i februari 2008.

Vad gäller tillgången till grundläggande betaltjänster kommer dessa att ersätta kassaservicen, vilken avvecklas successivt under 2008. Reformen innebär att det skapas ett flexibelt system med motsvarande tjänster samtidigt som samhällets övriga infrastruktur utnyttjas på ett effektivt sätt.

Länsstyrelserna har i uppdrag att bevaka att inga brister framkommer i utbudet av betaltjänster. Om det vid återrapporteringen visar sig att tillgängligheten i någon del inte motsvarar det statliga ansvaret kommer regeringen att överväga nödvändiga åtgärder.

101

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.9Budgetförslag

9.9.12:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tabell 9.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2007	Utfall	30 998		Anslags-	553
2007	Utfall	30 998		sparande	553
2008	Anslag	36 779		Utgifts-
2008	Anslag	36 779	1	prognos	36 607
2009	Förslag	37 471

2010	Beräknat	38 418	2

2011	Beräknat	39 256	3

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 37 471 tkr i 2009 års prisnivå.

3Motsvarar 37 471 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för PTS förvaltningskostnader i samband med upphandling av samt ersättning för tjänster till funktionshindrade samt åtgärder avseende civilt försvar och svåra påfrestningar rörande elektroniska kommunikationer m.m. Likaså används anslaget för PTS verksamhet vad gäller kvalificerade elektroniska signaturer i huvudsak från anslaget. De samhällsåtaganden som tillhandahålls för funktionshindrade och totalförsvar anslagsfinansieras. Vidare används anslaget för viss verksamhet som syftar till att förverkliga den politiska inriktningen i enlighet med regeringens proposition Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) och delar av det IT-politiska handlingsprogram som beskrivs i regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86).

För budgetåret 2008 ökades anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter med 5 000 000 kronor för att finansiera en ökad satsning på informationssäkerhet. Höjningen innebär att verksamheten vid Statens IT-incidentcentrum (Sitic) har förstärkts, med bl.a. utökad bevakning dygnet runt alla veckodagar och ökat stöd till myndigheter i arbetet med informations- säkerhetsfrågor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2007	4 434	221 108	225 710	-4 602

Prognos 2008	2 100 000	233 578	239 505	-5 927

Budget 2009	-	240 505	239 905	600

PTS får fr.o.m. budgetåret 2000 disponera de avgifter som myndigheten tar ut av operatörer inom sitt verksamhetsområde.

PTS hade vid utgången av 2004 ett ackumulerat överskott på 47 499 000 kronor på grund av rationaliseringar och lägre avgifter till internationell verksamhet. Överskottet beräknas ha eliminerats under perioden 2006–2008 genom en sänkning av avgifterna.

Myndighetens beräknade avgiftsintäkter för 2009 är 240 505 000 kronor, vilket är en ökning med drygt 6 900 000 kronor jämfört med 2008. Anledningen till detta är att avgiftsnivån behöver återställas till en nivå som motsvarar kostnaden för verksamheten.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 37 471 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighets- uppgifter för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 38 418 000 kronor respektive 39 256 000 kronor.

Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

2:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter.

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	36 779	36 779	36 779

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	692	1 639	2 477
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	37 471	38 418	39 256

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

102

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.9.22:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tabell 9.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2007	Utfall	125 440		Anslags-	87 182
2007	Utfall	125 440		sparande	87 182
2008	Anslag	144 749		Utgifts-
2008	Anslag	144 749	1	prognos	136 391
2009	Förslag	148 749

2010	Beräknat	148 749

2011	Beräknat	148 749

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning i syfte att trygga behovet av effektiva elektroniska kommunikationer, posttjänster samt grund- läggande betaltjänster. Anslaget används även för utvecklingsprojekt med

Tabell 9.12 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall 2007

inriktning på elektronisk kommunikation och

IT-användning för personer med funktionsnedsättning. Dessutom används anslaget för viss uppföljnings- och utrednings- verksamhet.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårligt avtalstecknande vid upphandling föreslår regeringen ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för 2009, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 240 000 000 kronor 2010–2013.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2008	2009	2010	2011–2013

Ingående åtaganden	134 531	183 917	189 595
Nya åtaganden	169 897	145 430	190 650

Infriade åtaganden	-120 511	-139 752	-141 890	-124 715	-113 640

Utestående åtaganden	183 917	189 595	238 355

Erhållet/föreslaget bemyndigande	210 000	240 000	240 000

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 148 749 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 148 749 000 kronor för respektive år.

Tabell 9.13 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	144 749	144 749	144 749
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	4 000	4 000	4 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	148 749	148 749	148 749

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

103

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.9.32:3 Grundläggande betaltjänster

Tabell 9.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	400 000		sparande	0
2008	Anslag	255 000		Utgifts-
2008	Anslag	255 000	1	prognos	109 041
2009	Förslag	27 000

2010	Beräknat	27 000

2011	Beräknat	27 000

Tidigare har anslaget använts för Posten AB:s (publ) åliggande att tillhandahålla grundläggande kassaservice i enlighet med lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice. Den lagen upphör att gälla per den 31 december 2008 i enlighet med riksdagens bifall (rskr. 2006/07:205) till proposition 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster.

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m. föreslås byta benämning till anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster.

Anslaget har under budgetåret 2008 använts för tillhandahållandet av grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet av tjänsterna inte tillgodoses av marknaden. Tillgången till grundläggande betal- tjänster säkerställs genom uppdrag till PTS att upphandla tjänsterna. Anslaget har även använts för PTS ökade förvaltningskostnader 2008 till följd av upphandlingsuppdraget samt ett uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats för att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som har behov av grundläggande kassaservice.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upphandling föreslår regeringen ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för 2009 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor 2010–2012.

Tabell 9.15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011

Ingående åtaganden	-	-	88 800	71 800

Nya åtaganden	-	189 000	10 000

Infriade åtaganden	-	-100 200	-27 000	-27 000	-44 800

Utestående åtaganden	-	88 800	71 800

Erhållet/föreslaget bemyndigande	-	480 000	120 000

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice ändrar namn till anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster och att 27 000 000 kronor anvisas på anslaget För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 27 000 000 kronor för respektive år.

104

Tabell 9.16 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:3 Grundläggande betaltjänster

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	280 000	280 000	280 000

Förändring till följd av:
Beslut	-253 000	-253 000	-253 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 000	27 000	27 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.18 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	15 510	15 510	15 510

Förändring till följd av:
Beslut	4 700	2 500	2 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	20 210	18 010	18 010

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

9.9.42:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tabell 9.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall	12 850		sparande	1 755
2008	Anslag	15 510		Utgifts-
2008	Anslag	15 510	1	prognos	15 621
2009	Förslag	20 210

2010	Beräknat	18 010

2011	Beräknat	18 010

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

9.9.52:5 Samförläggning och kanalisation m.m.

Tabell 9.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2007	Utfall			sparande	0
2008	Anslag	75 000		Utgifts-
2008	Anslag	75 000	1	prognos	73 544
2009	Förslag	75 000

2010	Beräknat	95 000

2011	Beräknat	20 000

1Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för insatser bl.a. i form av projekt som bidrar till att förverkliga målen för politiken för informationssamhället, vilket inkluderar samhällsomfattande tjänster inom området elektronisk kommunikation, liksom olika uppföljningar och utvärderingar av politiken.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att de projekt och utvärderingar som genomförts under året har bidragit till att förverkliga regeringens politik för informationssamhället. För budgetåret 2009 föreslås att anslaget ökar i jämförelse med innevarande år, p.g.a. att en tidigare temporär neddragning upphör.

Med bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 20 210 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Informationsteknik: Tele- kommunikation m.m. för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 18 010 000 kronor för respektive år.

Anslaget används för åtgärder för att främja att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (bredband) samförläggs med annan infrastruktur och till statligt stöd för kanalisation för bredband samt till kostnader för administration av åtgärderna m.m.

Regeringens överväganden

Det finns samhällsekonomiska skäl att främja att infrastruktur för bredband eller kanalisation för sådan infrastruktur läggs ner samtidigt som annan infrastruktur förläggs eller rustas upp. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 75 000 000 kronor anvisas anslaget för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 95 000 000 kronor och 2011 till 20 000 000 kronor.

105

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.20 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:5 Samförläggning och kanalisation m.m.

Tusental kronor

	2009	2010	2011
Anvisat 2008 1	75 000	75 000	75 000

Förändring till följd av:
Beslut		20 000	-55 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	75 000	95 000	20 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

106