Budgetpropositionen för 2009

9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

9:2 Stöd till trossamfund

Summa Trossamfund

Tabellförteckning
Anslagsbelopp .................................................................................................................		14
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 ...............................................................	35
3.2	Härledning av ramnivån 2009–2011. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
	trossamfund och fritid ..........................................................................................	35
3.3	Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
	trossamfund och fritid ..........................................................................................	35
3.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto...........................................................	36
4.1	Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet,
	utgiftsområde 17 ...................................................................................................	39
4.2	Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2005–2007...................	50
4.3	Anslagsutveckling......................................................................................................	51
4.4. Statliga utställningsgarantier....................................................................................		52
4.5	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:1 Statens kulturråd.........................	52
4.6	Anslagsutveckling......................................................................................................	52
4.7	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete...............................................................................................................	52
4.8	Anslagsutveckling......................................................................................................	53
4.9	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:3 Skapande skola ............................	53
4.10 Anslagsutveckling....................................................................................................		53
4.11 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:4 Försöksverksamhet med
	ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel ..........................................	53
4.12 Anslagsutveckling....................................................................................................		54
4.13 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:5 Forsknings- och
	utvecklingsinsatser inom kulturområdet.............................................................	54
4.14 Anslagsutveckling....................................................................................................		54
4.15 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:6 Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler..........................................................................................................	55
4.16 Anslagsutveckling....................................................................................................		55
4.17 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:7 Sysselsättningsåtgärder
	inom kulturområdet..............................................................................................	55
4.18 Anslagsutveckling....................................................................................................		55
4.19 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 28:3 Nationella uppdrag .................		56
5.1	Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17 .......................	57
5.2	Anslagsutveckling......................................................................................................	59
5.3	Ekonomisk redovisning för 2007 .............................................................................	60
5.4	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:1 Bidrag till Operan,
	Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter,
	Drottningholms slottsteater och Voksenåsen.....................................................	60
5.5	Anslagsutveckling......................................................................................................	61
5.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:2 Bidrag till regional
	musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
	musikinstitutioner.................................................................................................	61

	PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................	62
5.8	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ................................................	62
5.9	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans-
	och musikändamål ................................................................................................	63
6.1	Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17 ....	65
6.2	Anslagsutveckling.....................................................................................................	67
6.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:1 Bidrag till
	biblioteksverksamhet ...........................................................................................	68
6.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................	68
6.5	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:2 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter....................................................................................................	68
6.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................	68
6.7	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ................................................	69
6.8	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:3 Talboks- och
	punktskriftsbiblioteket ........................................................................................	70
6.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................	70
6.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:4 Bidrag till Stiftelsen för
	lättläst nyhetsinformation och litteratur ............................................................	70
6.11 Anslagsutveckling...................................................................................................		70
6.12 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:5 Institutet för språk och
	folkminnen............................................................................................................	71
7.1	Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design,
	utgiftsområde 17...................................................................................................	73
7.2	Anslagsutveckling.....................................................................................................	75
7.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:1 Statens konstråd .........................	76
7.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................	76
7.5	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ................................................	76
7.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:2 Konstnärlig gestaltning av
	den gemensamma miljön......................................................................................	77
7.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................	77
7.8	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:3 Nämnden för
	hemslöjdsfrågor ....................................................................................................	77
7.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................	77
7.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:4 Främjande av hemslöjden ........		78
7.11 Anslagsutveckling...................................................................................................		78
7.12 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:5 Bidrag till bild- och
	formområdet.........................................................................................................	78
8.1	Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17......................	79
8.2	Anslagsutveckling.....................................................................................................	81
8.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 5:1 Konstnärsnämnden ....................	81
8.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................	81
8.5	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ................................................	82
8.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 5:2 Ersättningar och bidrag till
	konstnärer .............................................................................................................	83
9.1	Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17 ...................................................	85
9.2	Anslagsutveckling.....................................................................................................	88
9.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 6:1 Riksarkivet och landsarkiven.....	88
9.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................	88
9.5	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 6:2 Bidrag till regional
	arkivverksamhet....................................................................................................	89
9.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................	89

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.7 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 28:23 Svenskt biografiskt
	lexikon ...................................................................................................................	89
10.1	Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17........................................	91
10.2	Anslagsutveckling....................................................................................................	93
10.3	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	94
10.4	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 7:1 Riksantikvarieämbetet ..............	94
10.5	Anslagsutveckling....................................................................................................	94
10.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård........	95
10.7	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................	96
10.8	Anslagsutveckling....................................................................................................	96
10.9	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning.....	96
11.1	Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar, utgiftsområde 17..................	97
11.2	Antal besökare vid de centrala museerna 2005–2007..........................................	100
11.3	Anslagsutveckling..................................................................................................	101
11.4	Sammanställningen över medelsfördelningen till Centrala museer:
	Myndigheter ........................................................................................................	101
11.5	Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer:
	Myndigheter ........................................................................................................	101
11.6	Uppdragsverksamhet ............................................................................................	102
11.7	Uppdragsverksamhet ............................................................................................	102
11.8	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:1 Centrala museer:
	Myndigheter ........................................................................................................	102
11.9	Anslagsutveckling..................................................................................................	103

11.10		Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser ....		103
11.11		1	till centrala museer: Stiftelser .....	103
		Sammanställning över avgiftsinkomsternaP
		P
11.12		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser ...		103
11.13		Anslagsutveckling................................................................................................		103
11.14		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:3 Bidrag till regionala
		museer..................................................................................................................		104
11.15		Anslagsutveckling................................................................................................		104
11.16		Sammanställning över medelstilldelningen........................................................		104
11.17		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:4 Bidrag till vissa museer .........		105
11.18		Anslagsutveckling................................................................................................		105
11.19		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:5 Riksutställningar ...................		105
11.20		Anslagsutveckling................................................................................................		106
11.21		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:6 Forum för levande historia...		106
11.22		Anslagsutveckling................................................................................................		106
11.23		Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:7 Statliga
		utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål ....................................		107
12.1	Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17 ...................................			109
12.2	Anslagsutveckling..................................................................................................			111
12.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 9:1 Nämnden för statligt stöd
		till trossamfund ...................................................................................................		111
12.4	Anslagsutveckling..................................................................................................			111
12.5	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 9:2 Stöd till trossamfund ..............			112
13.1	Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17 .................................................			113
13.2	Anslagsutveckling..................................................................................................			115
13.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 10:1 Filmstöd ................................			115
14.1	Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17..............................................			117
14.2	Anslagsutveckling..................................................................................................			128
14.3	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................			128

	PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
14.4	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:1 Statens biografbyrå...............	128
14.5	Anslagsutveckling.................................................................................................	129
14.6	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:2 Utbyte av TV-sändningar
	mellan Sverige och Finland ................................................................................	129
14.7	Anslagsutveckling.................................................................................................	130
14.8	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:3 Bidrag till dokumentation
	om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete .....	130
14.9	Anslagsutveckling.................................................................................................	130
14.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:4 Forskning och
	dokumentation om medieutvecklingen ............................................................	130
14.11 Medelstilldelning ................................................................................................		131
14.12 Distributionskontots utveckling 2005–2007 samt prognos för 2008..............		132
15.1	Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17.............................	135
15.2	Anslagsutveckling.................................................................................................	148
15.3	Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 12:1 Ungdomsstyrelsen................	149
15.4	Anslagsutveckling.................................................................................................	149
15.5	Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 12:2 Bidrag till nationell och
	internationell ungdomsverksamhet...................................................................	150
16.1	Utgiftsutveckling inom Folkrörelsepolitik, utgiftsområde 17...........................	151
16.2	Anslagsutveckling.................................................................................................	162
16.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 13:1 Stöd till idrotten...................	162
16.4	Anslagsutveckling.................................................................................................	162
16.5	Härledning av anslagsnivån 2009-2011 för 13:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler ...................................................................................................	162
16.6	Anslagsutveckling.................................................................................................	163
16.7	Härledning av anslagsnivån 2009-2011 för 13:3 Bidrag för kvinnors
	organisering ........................................................................................................	163
16.8	Anslagsutveckling 13:4 Stöd till friluftsorganisationer ......................................	163
16.9	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 13:4 Stöd till
	friluftsorganisationer..........................................................................................	163
16.10 Anslagsutveckling...............................................................................................		164
16.11 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 för 13:5 Bidrag till riksdagspartiers
	kvinnoorganisationer .........................................................................................	164
17.1	Anslagsutveckling.................................................................................................	165
17.2	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 14:1 Bidrag till folkbildningen.....	165
17.3	Anslagsutveckling.................................................................................................	166
17.4	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ............................................	166
17.5	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 14:2 Bidrag till vissa
	handikappåtgärder inom folkbildningen...........................................................	167
17.6	Anslagsutveckling.................................................................................................	167
17.7	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 14:3 Bidrag till
	kontakttolkutbildning........................................................................................	167
18.1	Anslagsutveckling.................................................................................................	171
18.2	Offentligrättslig verksamhet................................................................................	171
18.3	Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 15:1 Lotteriinspektionen .............	171

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6.5),

2.godkänner regeringens förslag om att Forum för levande historias uppdrag för- tydligas så att det framgår att myndighetens uppdrag innefattar kommunismens brott mot mänskligheten (avsnitt 3.2.2),

3.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor under 2010 (av- snitt 5.6.3),

4.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 3:3 Talboks- och punktskrifts- biblioteket beställa talböcker, punktskrifts- böcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2010–2012 (avsnitt 6.6.3),

5.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2010–2012 (avsnitt 7.6.2),

6.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför behov av framtida anslag på högst 155 000 000 kronor under 2010–2019 (avsnitt 8.6.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2010–2012 (avsnitt 10.6.2),

8.godkänner att det nuvarande målet för poli- tikområdet Mediepolitik upphör att gälla och att samma mål i stället ska gälla för området Medier (avsnitt 14.3),

9.godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2009 för den avgifts- finansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 14.6.5),

10.godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2009 från rundradio- kontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 14.6.5),

11.bemyndigar regeringen att för 2009 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 150 000 000 kronor (avsnitt 14.6.5),

12.godkänner regeringens förslag om över- föring av medel till distributionskontot från rundradiokontot (avsnitt 14.6.5),

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2009 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distribu- tionskostnader från distributionskontot (avsnitt 14.6.5),

14.godkänner regeringens förslag om anslags- villkor för Sveriges Television AB om SVT Teckenspråk (avsnitt 14.6.5),

15.godkänner att målen för politikområdet Ungdomspolitik upphör att gälla (avsnitt 15.3),

16.godkänner vad regeringen föreslår om mål och huvudområden för samordning och redovisning av ungdomspolitiken (avsnitt 15.3),

17.godkänner att målen för politikområdet Folkrörelsepolitik upphör att gälla (avsnitt 16.3),

18.godkänner vad regeringen föreslår om mål för folkrörelsepolitiken (avsnitt 16.3),

19.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2009 verkar för att

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2008 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 16.7),

20.bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 14:2 Bidrag till vissa handi- kappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktions- hinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 17.1.2),

21.för 2009 anvisar anslagen under utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:

Anslagstyp

1:1	Statens kulturråd	Ramanslag	48 781

	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
1:2	kulturutbyte och samarbete	Ramanslag	199 604

1:3	Skapande skola	Ramanslag	55 905

	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska
1:4	medel	Ramanslag	151 955

1:5	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	Ramanslag	37 081

1:6	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	Ramanslag	9 898

1:7	Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	Ramanslag	25 000

	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska
2:1	rikskonserter och Drottningholms slottsteater	Ramanslag	987 406

	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
2:2	dans- och musikinstitutioner	Ramanslag	779 486

2:3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	Ramanslag	155 503

3:1	Bidrag till biblioteksverksamhet	Ramanslag	47 740

3:2	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	Ramanslag	124 182

3:3	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	Ramanslag	71 749

3:4	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	Ramanslag	16 192

3:5	Institutet för språk- och folkminnen	Ramanslag	46 179

4:1	Statens konstråd	Ramanslag	7 557

4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	Ramanslag	36 626

4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	Ramanslag	1 977

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4:4	Främjande av hemslöjden	Ramanslag	22 376

4:5	Bidrag till bild- och formområdet	Ramanslag	27 673

5:1	Konstnärsnämnden	Ramanslag	14 760

5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	Ramanslag	313 037

6:1	Riksarkivet och landsarkiven	Ramanslag	330 323

6:2	Bidrag till regional arkivverksamhet	Ramanslag	6 228

7:1	Riksantikvarieämbetet	Ramanslag	218 973

7:2	Bidrag till kulturmiljövård	Ramanslag	238 718

7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	Ramanslag	465 000

8:1	Centrala museer: Myndigheter	Ramanslag	938 772

8:2	Centrala museer: Stiftelser	Ramanslag	233 937

8:3	Bidrag till regionala museer	Ramanslag	157 243

8:4	Bidrag till vissa museer	Ramanslag	52 440

8:5	Riksutställningar	Ramanslag	53 803

8:6	Forum för levande historia	Ramanslag	44 090

8:7	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	Ramanslag	80

9:1	Nämnden för statligt stöd till trossamfund	Ramanslag	4 788

9:2	Stöd till trossamfund	Ramanslag	50 232

10:1	Filmstöd	Ramanslag	309 324

11:1	Statens biografbyrå	Ramanslag	9 692

11:2	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	Ramanslag	21 767

	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till
11:3	europeiskt mediesamarbete	Ramanslag	466

11:4	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	Ramanslag	2 070

12:1	Ungdomsstyrelsen	Ramanslag	29 066

12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	Ramanslag	87 355

13:1	Stöd till idrotten	Ramanslag	445 551

13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	Ramanslag	32 326

13:3	Bidrag för kvinnors organisering	Ramanslag	28 305

13:4	Stöd till friluftsorganisationer	Ramanslag	24 910

13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	Ramanslag	15 000

14:1	Bidrag till folkbildningen	Ramanslag	3 166 290

14:2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	Ramanslag	79 828

14:3	Bidrag till kontakttolkutbildning	Ramanslag	15 708

15:1	Lotteriinspektionen	Ramanslag	44 365

Summa			10 287 317

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§TF1FT

TV-avgiften är 2 032 kronor för	TV-avgiften är 2 076 kronor för
ett år. Den ska betalas i fyra poster	ett år. Den ska betalas i fyra poster
om 508 kronor.	om 519 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och ska betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden ska avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att TV-avgift ska betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte ska aviseras enligt 10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

1T T Senaste lydelse 2007:1332.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

3.1Omfattning

Som regeringen aviserade i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som närmare utvecklas i denna proposition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhetliga verksamhetsstrukturen. Det innebär att utgifts- områden inte kommer att indelas i politikområ- den.

Under utgiftsområdet ingår följande områ- den:

-Kulturområdesövergripande verksamhet

-Teater, dans och musik

-Litteraturen, läsandet och språket

-Bildkonst, arkitektur, form och design

-Kulturskaparnas villkor

3.2Politikens inriktning

3.2.1Utgångspunkter

Kultur

Regeringens utgångspunkt för kulturpolitiken är tilltron till kulturens egenvärde och dess kreati- vitet. Ett levande kulturliv är en grundläggande förutsättning för det öppna samhället. Den nationella kulturpolitiken ska verka för ett kul- turutbud med bredd och kvalitet i hela landet.

-Arkiv

-Kulturmiljö

-Museer och utställningar

-Trossamfund

-Film

-Medier

-Ungdomspolitik

-Folkrörelsepolitik

-Folkbildning

-Tillsyn av spel och lotteri

Kulturens värden ska vara tillgängliga för alla – genom bildningsarbete, genom möjligheter till eget skapande och genom möjligheter att ta del av professionellt konstnärligt skapande. Tre övergripande prioriteringar vägleder regeringens kulturpolitik:

-Barns och ungas rätt till kultur. Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling. Kunskap och insikt om den egna kulturen är också en förutsättning för att förstå och leva sig in i andras villkor och värde- ringar.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

- Kulturarv för framtiden. Såväl det histo- riska som det moderna kulturarvet måste värnas som en tillgång för dagens och kommande generationer.

- Förbättrade villkor för den nyskapande kul- turen. Kulturskapare ska ha goda möjlig- heter att utveckla konsten i alla dess for- mer och göra den tillgänglig för fler.

Regeringens kulturpolitiska prioriteringar är – var och en – viktiga för att utveckla kultursek- torn. Tillsammans bildar de en helhet som understryker kulturens egenvärde och mångfald.

Kulturupplevelser och eget skapande tidigt i livet är en förutsättning för att barn och ungdo- mar ska efterfråga kultur som vuxna. Genom att kulturarvet bevaras och förmedlas till nya gene- rationer stärks möjligheterna för nya kulturytt- ringar och tolkningar av vår samtid. Intresse och efterfrågan på kultur hos en bred allmänhet - barn och vuxna - är grunden för att kulturut- övare ska ha goda villkor för den nyskapande kulturen.

I budgetpropositionen för 2008 initierade regeringen Skapande skola. Denna satsning syf- tar till att stärka barns och ungas rätt till kultur i hela landet och att öka samarbetet mellan skolan och det professionella kulturlivet. Även i bud- getpropositionen för 2009 beräknas 55 miljoner kronor avsättas för Skapande skola. Därmed understryks ambitionen att Skapande skola ska vara en långsiktig satsning. På grundval av den utvärdering som sker under året kommer reger- ingen att ta ställning till fortsättningen av Ska- pande skola. Regeringens ambition är att sats- ningen successivt ska omfatta alla elever i grundskolan.

Kulturarvet är en av samhällets viktigaste byggstenar. Våra museer, kulturmiljöer och arkiv spelar en stor roll för egna upplevelser men också för forskning och utveckling av besöks- näringen. Regeringen vill öka möjligheterna för varje institution att göra egna prioriteringar. Regeringen har genom tidigare insatser priorite- rat vården av kulturarvet och successivt tillfört nya resurser. Nu tas ytterligare ett steg genom en satsning som syftar till att långsiktigt stärka våra centrala museers möjligheter att vårda och visa kulturarvet. Med den satsning på totalt 40 miljoner kronor som nu föreslås är de statliga anslagen till museisektorn större än någonsin tidigare, även jämfört med tiden med s.k. fri entré. Regeringens ambition är att öka möjlig-

heterna för varje institution att göra egna prioriteringar för att vårda och visa kulturarvet.

En förutsättning för en god nationell kultur- politik är att kulturskapares villkor uppmärk- sammas och förbättras. Ett växande kulturliv gynnar hela samhället och skapar goda förutsätt- ningar för Sverige i en global värld. Den s.k. arbetslinjen utgör grundbulten för regeringens arbetsmarknadspolitik. Den förda politiken har bl.a. lett till en positiv utveckling av arbetsmark- naden de senaste åren. Det gäller även kultur- sektorn som helhet. Inom kulturpolitikens om- råde har därutöver särskilda insatser gjorts för att förbättra villkoren för kulturutövare. I budget- propositionen för 2008 genomfördes exempelvis en utbyggnad av den s.k. alliansmodellen. Vid årets slut beräknas därmed att närmare 300 kul- turskapare har fått anställning vid teater-, dans- och musikallianserna. På motsvarande sätt ger förändringarna inom närings- och skattepoliti- ken nya möjligheter för kulturentreprenörerna att utvecklas. En tydlig trend är att antalet egenföretagare ökar. I årets budgetproposition prioriteras ett närmare samarbete mellan kultur- politik, regional tillväxtpolitik och näringspoli- tik. En särskild satsning kommer att genomföras för att stimulera entreprenörskap inom kultur- sektorn.

Stiftelsen Framtidens kultur har under lång tid spelat en betydelsefull roll för det fria kulturlivet och den nyskapande kulturen. Stiftelsens medel kommer emellertid att vara förbrukade vid utgången av 2009. Regeringen avser att åter- komma med förslag till hur det fria kulturlivet samt hur kulturinstitutioner och kulturorganisa- tioner ska kunna stärkas.

Det svenska kulturlivets utveckling och livs- kraft är beroende av internationellt utbyte och samarbete. Kulturlivets internationalisering är en prioriterad fråga för regeringen. I förra årets budget gjordes en satsning på etnisk och kultu- rell mångfald och internationell kulturverksam- het.

Sverige är på många sätt ett gott kulturland att leva i. Efterfrågan på och intresset för kultur ökar. Allt fler går på teater och konserter, köper böcker, ser på film, går på museer och konstut- ställningar, eller lyssnar på musik. Genom sänkt skatt på arbetsinkomster med upp till 1 200 kro- nor i månaden för låg- och medelinkomsttagare har det ekonomiska utrymmet för många männi- skor att kunna ta del av kulturupplevelser ökat. Många bidrar också till kulturlivet genom eget

skapande och amatörkulturen har en stor bety- delse för den enskilde likaväl som för kulturut- budet i stort.

Kulturen och den kreativa sektorn och utgör en allt viktigare del av vår export. Kultursektorns betydelse och potential för ekonomisk tillväxt och sysselsättning har belysts i studien "The Economy of Culture in Europe" som EU-kom- missionen presenterade 2006, vilken bl.a. visar att kultursektorn bidrar med cirka 2,6 procent av EU-ländernas samlade BNP och att sektorn står för cirka 3 procent av sysselsättningen inom EU.

Dialogen mellan stat, regioner och kommuner är en förutsättning för en framgångsrik kultur- politik. Regeringen bedömer att ett rikt kulturliv och väl bevarade och brukade kulturmiljöer även är viktiga för att stärka utvecklingskraften på landsbygden. De statliga konstnärspolitiska insatserna betyder mycket för det vitala konst- klimatet.

Men kulturpolitiken måste vara i fas med sin tid. Den organisation och de institutioner som präglar kulturpolitiken har till stora delar vuxit fram i en annan tid. Samhället och förutsätt- ningarna för kulturpolitiken har sedan dess på många sätt förändrats. Regeringen vill medverka till att kulturpolitiken, utifrån kulturens egen- värde, förnyas och utvecklas. I

direktiven till den kulturpolitiska kommittén har regeringen uppdragit till utredningen att göra en analys av kulturpolitiken, dess inriktning och ar- betsformer (dir. 2007:99).

Med årets budgetproposition tar regeringen ytterligare steg för att kulturlivet ska kunna växa och utvecklas och bidra till samhällsutveck- lingen. Inom kulturbudgetens ram tillförs sam- mantaget 80 miljoner kronor för budgetåret 2009. Sammantaget har kulturbudgeten hittills under mandatperioden förstärkts med närmare 300 miljoner kronor. I årets budgetproposition understryks kulturens betydelse genom att ytterligare resurser tillförs genom ett utökat samarbete med andra politikområden, exempel- vis inom näringspolitiken och biståndspolitiken.

Medier

Mediernas frihet är det grundläggande målet. Därför är mediepolitikens viktigaste uppgift att garantera tryck- och yttrandefrihet. Medierna ska så långt det är möjligt stå fria från statlig styrning. Därmed säkerställs självständigheten

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

liksom granskningen av den offentliga makten. Fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och goda möjligheter att granska makthavare är funda- mentala värden som måste försvaras och som gynnas av en mediemarknad med många aktörer, klara spelregler och en sund konkurrens.

Många röster ska kunna göras hörda och all- mänheten ska ha valfrihet att ta del av ett brett utbud av medier. Idag har vi betydligt större till- gång till medier än tidigare. Detta är en följd av internationalisering och teknisk utveckling. Nya medieföretag startas och möjligheterna att ta del av information och göra sin röst hörd är större än någonsin. Allt fler medieföretag väljer också att använda sig av flera olika tekniska plattformar för att få ut budskap. Tidningsföretag sänder TV och TV-företag använder sig av webben.

Mediemarknaden stimuleras av mångfald och konkurrens. Konkurrensen fungerar väl på många områden, men den kommersiella radions ställning är fortfarande svag. En livskraftig kommersiell lokalradio är viktig för mångfalden och konkurrensen på radioområdet och behöver därför bättre villkor.

Såväl privata aktörer, som public service-bola- gen och den ideella mediesektorn är alla viktiga för ett brett medieutbud med olika infallsvinklar. Medieområdet kräver mer än rena marknadslös- ningar. För att ett allsidigt medieutbud ska kunna komma alla till del är det också viktigt att ge radio och TV i allmänhetens tjänst goda möj- ligheter att verka och utvecklas. Public service har ett särskilt ansvar att värna kvaliteten.

Trossamfund

Trossamfunden erbjuder en värdefull mötesplats där människor kan få ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Den religiösa mångfalden i vårt samhälle, liksom intresset för etiska och existentiella frågor, medför ett ökat intresse av och förväntningar på insatser från trossamfunden, både från enskilda och från samhället. Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till att öka kunskapen om och förståelsen och respekten för olika trosrikt- ningar och är därmed av samhällelig betydelse, inte minst i integrationsprocessen. För att stärka samhällsskyddet och beredskapen mot olyckor och kriser är det viktigt att ta vara på olika kom- petenser och erfarenheter inom samhället. Inte minst under senare år har det blivit allt tydligare

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

att trossamfunden spelar en viktig roll i dessa sammanhang. Kyrkor och andra religiösa mötes- platser är ofta självklara platser för människor i behov av tröst och stöd i svåra situationer. I syfte att skapa ökade förutsättningar för att kunna samordna och utnyttja samfundens insat- ser inom krisberedskapen höjdes anslaget till Nämnden för statligt stöd till trossamfund med 1 miljon kronor från och med 2007.

Kontakter och samverkan mellan olika tros- samfund och också trossamfundens medverkan inom olika samhällsområden är således värdefull. Regeringen fortsätter att ha fortlöpande dialog med trossamfunden genom ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfun- den, som består av representanter från stat och samfund.

Ungdomspolitik

Utgångspunkten för regeringens ungdomspoli- tik är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. Arbetet utgår från fem huvudområden; utbildning och lärande, arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, inflytande och representation samt kultur och fritid. Ung- domspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påver- kar villkoren för ungdomar.

En av de mest prioriterade frågorna som re- geringen arbetar med är att bryta utanförskapet i samhället och särskilt angeläget är att barn och ungdomar inte ska växa upp i utanförskap.

Folkrörelsepolitik

Utgångspunkten för regeringens folkrörelsepo- litik är att människor ska ha bästa möjliga förut- sättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. frågor om den stat- liga bidragsgivningen till föreningslivet. Ett av syftena för arbetet med folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationerna till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för

den demokratiska infrastrukturen i vårt sam- hälle.

En övergripande ambition för regeringen är att öka människors egen makt för att uppnå att alla människor ska kunna och vilja påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Folkrörelser och andra föreningar, liksom den ideella sektorn i stort, har här en viktig roll att spela i flera avse- enden. Genom föreningslivet kan människor gå samman och påverka både sin egen situation och mer övergripande frågor om samhällets utveck- ling. Föreningslivet och de idéburna organisa- tionernas roll som röstbärare är således centrala för demokratin.

Den nationella idrottspolitiken syftar till en god folkhälsa genom att uppmuntra till motion och idrott. Politiken bygger på en fri och själv- ständig idrottsrörelse, grundad på ideellt enga- gemang, men tar också hänsyn till att idrotten i allt högre grad är en kommersiell underhållning som ger många människor förströelse och glädje.

Regeringens prioriteringar är stödet till idrot- tens barn- och ungdomsverksamhet samt att öka idrottens självständighet och tillföra idrotten behövliga resurser. Idrotten kan och bör ta ansvar för användning och prioritering av det stöd som kommer från staten. Den statliga styr- ningen av stödet har därför minskats genom färre anslagsposter och villkor.

Regeringen har uttalat sin avsikt att aktivt verka för att få fler stora internationella idrotts- evenemang till vårt land. Regeringskansliet sam- verkar med Riksidrottsförbundet, Visit Sweden och Nutek i dessa frågor.

Genom satsningen Idrottslyftet har idrottsrö- relsen tillförts 500 miljoner kronor årligen sedan 2007. Regeringen föreslår att Idrottslyftet fort- sätter på motsvarande nivå även för det kom- mande verksamhetsåret. Idrottslyftet har som sitt övergripande mål att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att få dem att stanna kvar längre inom idrotten.

Regeringen avser att fortsatt prioritera arbetet mot dopning och andra oetiska företeelser i syfte att stödja de idrottsliga ideal som en självständig och ansvarstagande idrottsrörelse sätter upp. Re- geringen arbetar aktivt för att motverka ord- ningsstörningar i samband med idrottsevene- mang.

Regeringen eftersträvar ett stabilt finansie- ringssystem för stödet till idrotten, eftersom den nuvarande modellen baserad på överskottet från

AB Svenska Spel skapar osäkerhet för idrottens egen långsiktiga planering.

3.2.2Prioriteringar

Barn och unga

Skapande skola

Skapande skola-satsningen syftar till att barn och ungdomar ska få ökade möjligheter till kulturell delaktighet och eget skapande samt tillgång till professionell kultur. Detta ska bl.a. bidra till att nå skolans kunskapsmål. Från och med 2008 finns 55 miljoner kronor årligen avsatta som stimulansbidrag till verksamhet inriktad på elever i årskurserna 7–9. I en första ansökningsomgång hos Statens kulturråd våren 2008 har ca 171 kommuner/kommundelsnämnder och fristående skolor sökt Skapande skola-medel. Det är ett bra resultat för en helt ny bidragsform. En andra ansökningsomgång kommer att genomföras under hösten 2008. Regeringens ambition är att satsningen successivt ska omfatta alla elever i grundskolan.

Läsfrämjande insatser

Att utveckla barns läsande är betydelsefullt för barns språkutveckling och intresse för litteratur. Läsning är grundläggande för annan kunskap. För att få fler elever att nå skolans kunskapsmål har regeringen i september 2008 beslutat om att under åren 2008–2010 tillföra 900 miljoner kro- nor i syfte att stimulera huvudmän och skolor i arbetet med att stärka elevernas basfärdigheter läsa, skriva och räkna i årskurs 1–3. Regeringen har även för avsikt att under mandatperioden satsa cirka 3,7 miljarder kronor på att fortbilda lärare. Vidare avser regeringen att göra en över- syn av de litteraturpolitiska insatserna och en utvärdering av bibliotekslagen som tidigare utlo- vats.

Barn och unga i mediesamhället

Regeringen beslutade i maj 2008 om en översyn av granskningslagen och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan (dir. 2008:62). Den senaste större översynen av området gjordes i slutet av 1980-talet och nuvarande lagstiftning är från 1990. Det finns ett behov av att anpassa lagstift- ningen och insatserna inom området till utveck- lingen av nya medier och nya medievanor. Utredningen ska redovisa uppdraget i maj 2009.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Regeringen avser även att satsa ytterligare på förebyggande insatser för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Det finns för närvarande en stor efterfrågan på sakligt grundad information och på förebyggande insatser vad gäller bl.a. nya interaktiva medier. Regeringen planerar därför att under 2008–2010 genomföra särskilda insatser för att stärka barn och unga som framtidens mediekonsumenter. Insatserna syftar till att skapa ökad kunskap och förståelse för den roll Internet och andra interaktiva medier spelar för barns och ungas vardag och kommer att rikta sig till vuxna, barn och unga.

Medierådet, somTär en kommitté under Kul- turdepartementet med uppgift att följa utveck- lingen av barns och ungas mediesituation och att arbeta förebyggande för att minska riskerna för skadlig mediepåverkan,Tfår i uppdrag att genomföra satsningen.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att Medierådet tillförs sammanlagt 2 miljoner kro- nor under perioden 2008–2010.

Idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet Regeringen tog 2006 initiativ till den nya och ut- ökade satsningen Idrottslyftet som är avsedd att pågå under mandatperioden och genom vilken idrottsrörelsen tillförs 500 miljoner kronor per verksamhetsår. De övergripande målen med Idrottslyftet är att öppna upp dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att göra insatser för att få dem att idrotta högre upp i åld- rarna. All verksamhet ska utgå från ett jämställd- hets- och jämlikhetsperspektiv.

Överskottet från AB Svenska Spel har möjlig- gjort att statens stöd till de lokala idrottsföre- ningarnas barn- och ungdomsverksamhet har ökat väsentligt sedan 2006. Idrottens andel av överskottet från 2007 uppgick till 834 miljoner kronor, vilket är en ökning med 178 miljoner kronor jämfört med 2006. Regeringen eftersträ- var att inom ramen för ett stabilt finansieringssy- stem tillskapa en mer förutsägbar nivå på stödet.

Kulturarv för framtiden

Fria museer som vårdar och visar kulturskatter Regeringens målsättning är att garantera kultur- arvssektorn tydliga, långsiktiga villkor och möj- ligheter att göra egna prioriteringar i verksam- heten. Vården av samlingarna ska kunna

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

kombineras med ökad tillgänglighet och därför tillförs extra resurser till museisektorn.

År 2005 infördes den så kallade fri entré- reformen som innebar att möjligheten att ta ut entréavgift togs bort för vissa statliga museer. Dock fanns fortfarande möjlighet att ta entréav- gift för separata utställningar och andra arran- gemang. Detta innebar att museerna fråntogs möjligheten att själva göra de prioriteringar som bedömdes rimliga utifrån det egna museets för- utsättningar och behov.

RegeringenTbedömer att det finns stora behov vid våra museer. Bland annat finns på vissa håll stora och eftersatta behov av konservering och magasinering av föremål. På andra håll finns sna- rare behov av satsningar för att öka tillgänglig- heten, exempelvis genom digitalisering.T Reger- ingen valde därför att inför 2007 prioritera bevarandet av kulturarvet samt införa gratis inträde för barn och unga upp till 19 år för samt- liga utställningar. Vidare avsattes medel för att förbättra vissa museers ekonomiska situation, bl.a. tillfördes medel för långsiktigt bevarande av den nedskjutna DC 3:an, för underhåll av regal- skeppet Vasa samt till Statens museer för världs- kultur.

Besökssiffrorna för första halvåret 2008 visar att besöken på de statliga museer som har gratis inträde för barn och unga upp till 19 år har ökat med 23 procent jämfört med motsvarande pe- riod för 2007.

Regeringen tillsatte under 2007 en museiko- ordinator (Ku 2007:02) med syfte att se över vissa frågor inom museisektorn. Bland annat ska koordinatorn pröva olika former för ökad sam- verkan av exempelvis administration, föremåls- hantering och sektorsforskning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2009.

Regeringens ambition är att göra det möjligt för varje institution att göra egna prioriteringar utifrån de behov som finns. Mot denna bak- grund har museisektorn tillförts 62,3 miljoner kronor sedan budgetåret 2007. Det är nu dags att ta nästa steg för att förverkliga visionen om det fria museet – ett museum med bättre förutsätt- ningar att själv prioritera arbetet med att vårda och visa sina kulturskatter.

Regeringen beräknar mot den bakgrunden att sammanlagt 40 miljoner kronor avsätts fr.o.m. 2009. De särskilda satsningarna på Skansen, Moderna museet, Arkitekturmuseet, Flygva- penmuseum, Nationalmuseum, Riksutställ- ningar och Nobelmuseet som omnämns nedan

ingår alla i reformen för fria museer. Satsningen innebär att sektorn nu tillförts mer resurser än under tiden med s.k. fri entré men museerna kan nu själva avgöra hur de vill använda sina resurser.

Skansen

Skansen är en viktig förmedlare av kulturarvet, inte minst till barn och unga. Friluftsmuseet är ett av landets största besöksmål. Skansen har ett omfattande behov av renoveringar och upprust- ningar av både sitt fastighetsbestånd och sin inf- rastruktur samt miljöarbete. Regeringen beräk- nar för detta ändamål att Skansen tillförs 10 miljoner kronor engångsvis för 2009 samt 5 miljoner kronor i nivå fr.o.m. 2010.

Moderna museets verksamhet i Malmö

Som regeringen angav i budgetpropositionen för 2008 har Moderna museet inlett ett samarbete med Malmö kommun och Skåne läns landsting om att etablera en utställningsverksamhet i de lokaler i centrala Malmö som konsthallen Rooseum tidigare disponerade. Målet är att från 2009 erbjuda utställningar av modern och sam- tida konst av absolut högsta kvalitet. För 2008 finns 3 miljoner kronor särskilt avsatta för ändamålet. Regeringen beräknar att Moderna museet, utöver de statliga medel som redan finns avsatta för verksamheten, tillförs en miljon kro- nor från och med 2009 samt ytterligare en miljon kronor fr.o.m. 2010. Regeringen förutsätter att de eventuella tillkommande medelsbehov som kan uppkomma finansieras inom Moderna museets ram eller genom tillskott från andra samarbetsparter.

Vidgat uppdrag för Arkitekturmuseet

Rådet för arkitektur, form och design (Ku 2004:02) har på regeringens uppdrag utrett hur en befintlig myndighet eller institution kan främja och förmedla kunskap om hur en ökad kvalitet inom arkitektur, form och design kan bidra till samhällsutvecklingen (dir. 2007:154). Uppdraget redovisades i mars 2008 och rappor- ten har remissbehandlats.

Förslaget från Rådet för arkitektur, form och design: Rådets förslag innebär att Arkitektur- museet får ett vidgat uppdrag som omfattar hela formområdet och att museet också ska överta det uppdrag som i dag ligger på Svensk Form att driva en mötesplats för form och design. Det statliga bidrag som i dag går till Svensk Form för mötesplatsuppdraget ska då föras till Arkitek- turmuseets anslag. Vidare föreslår rådet att

Arkitekturmuseet övertar Boverkets uppgift att administrera och fördela stödet till icke-statliga kulturlokaler. Rådet föreslår i ett nästa steg att Arkitekturmuseet ska inleda ett nära samarbete med Statens konstråd, Nationalmuseum, Svensk Form, Stiftelsen Svensk industridesign (SVID), Röhsska museet och Boverket. Ett av förslagen från rådet är att Arkitekturmuseets arkiv förs över till en annan arkivhållare för att frigöra lokaler och ekonomiska resurser till den nya verksamheten.

Remissinstansernas synpunkter: Flertalet remissinstanser är positiva till att Arkitektur- museet får ett vidgat uppdrag att driva frågor om arkitektur, formgivning och design. Ett antal remissinstanser menar dock att en sådan bredd- ning av verksamheten kan innebära att museets utrymme att arbeta specifikt med arkitektur- och stadsmiljöfrågor minskar. En övervägande andel av remissinstanserna är också negativa till att Arkitekturmuseets arkiv överförs till en annan arkivhållare. Många remissinstanser påpekar att ett så omfattande uppdrag som föreslås i rap- porten kräver ett betydande resurstillskott. Den samarbetsmodell som föreslås får stöd från flera remissinstanser, men många menar att det krävs en fördjupad analys av hur den organisatoriska uppbyggnaden ska se ut.

Regeringens bedömning: Arkitekturmuseet har en viktig roll i att bevara och förmedla vårt arkitektoniska kulturarv. Regeringen anser att den uppgiften bör kvarstå hos museet och anser i likhet med flertalet remissinstanser att museets arkiv och samlingar därför fortsatt bör hanteras inom myndighetens ram.

Samtidigt har arkitektur, formgivning och design många gemensamma beröringspunkter. Regeringen anser därför att det finns stora för- delar med att det finns en institution som kan ta ett gemensamt grepp på frågor som rör gestalt- ningen av den gemensamma miljön, både vad gäller byggnader och föremål.

Regeringen avser att lämna ett särskilt upp- drag till Arkitekturmuseet att föreslå hur en sådan breddad verksamhet bör utformas. Vidare avser regeringen att ge ett uppdrag till museet att i samråd med andra berörda myndigheter och organisationer utveckla samverkan kring arki- tektur-, formgivnings- och stadsmiljöfrågor. I detta sammanhang bör bl.a. ett regionalt per- spektiv beaktas.

Regeringen beräknar att Arkitekturmuseet från och med 2009 tillförs ytterligare resurser

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

motsvarande det belopp som idag är avsatt till Rådet för arkitektur, form och design. Vidare bör Arkitekturmuseet från och med 2010 överta det uppdrag om en mötesplats för form och design som idag ligger hos Föreningen Svensk Form samt från och med detta år tillföras de medel som är avsatta för uppdraget. Svensk Form och Arkitekturmuseet har mot bakgrund av rådets rapport uttryckt ambitionen att finna former för ett närmare samarbete.

Regeringen kommer under hösten att besluta om kommittédirektiv till en fördjupad prövning av Boverkets verksamhet. Regeringen anser att det finns skäl att avvakta resultatet av kommit- téns arbete innan det görs någon förändring i förvaltningen av bidraget till icke-statliga kul- turlokaler.

Flygvapenmuseum

Regeringen har under åren 2007–2008 ökat anslaget till Statens försvarshistoriska museer med sammanlagt 7 miljoner kronor i syfte att användas till en utbyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping. En utbyggnad av museet är en för- utsättning för att den nedskjutna och bärgade DC3:an ska kunna bevaras och visas för allmän- heten i enlighet med tidigare beslut. Invigning av det nya museet beräknas ske våren/sommaren 2010.

Regeringen beräknar ytterligare 1 miljon kro- nor fr.o.m. 2009 till Statens försvarshistoriska museer för utbyggnaden av Flygvapenmuseum. Delar av kostnadsökningen för utbyggnaden beräknas kunna täckas av sponsorintäkter och annan extern finansiering. Regeringen kommer att noga följa den fortsatta processen.

Nationalmuseum

Nationalmuseums byggnad behöver renoveras i grunden och anpassas till moderna krav för att kunna visa och bevara samlingarna långsiktigt. Regeringen har uppdragit åt Statens fastighets- verk att göra en förstudie för ett genomförande av renovering och ombyggnad av museet. Ombyggnaden och renoveringen beräknas pågå under tre till fyra år och kommer att kräva till- fälliga magasinslokaler, ersättningslokaler till utställningar, kontor och konservatorsateljéer. Evakueringen kommer preliminärt att påbörjas under 2010. Museet räknar med att redan under 2009 få ökade kostnader i samband med flytten och för bl.a. digitalisering av samlingarna.

De renoveringskostnader som är kopplade till eftersatt underhåll av byggnaden bekostas av

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Statens fastighetsverk i enlighet med regeringens ställningstagande den 17 december 2007 (Fi 2003/3646).

Regeringen beräknar dock att 3,5 miljoner kronor tillförs Nationalmuseum 2009 för ökade kostnader i samband med flytten samt ytterligare 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetets verksamhet har sedan maj 2005 präglats av beslutet att omlokalisera delar av myndigheten till Gotland. Trots att beslutet inte påverkar hela verksamheten berörs hela myndigheten av beslutet. För att täcka de ökade kostnaderna har Riksantikvarieämbetet sett över kostnader och senarelagt anställningar och projekt. Dessutom beviljades myndigheten ett engångstillskott för 2008. Trots detta kvar- står stora kostnader som är svåra för myndighe- ten att hantera, t.ex. för den personal som är i omställning och för lokaler.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att Riksantikvarieämbetet tillförs ett engångstill- skott på 15 miljoner kronor för 2009.

Riksutställningar

Omlokaliseringen av Riksutställningar till Got- land har i praktiken inneburit att en verksamhet avvecklats och en ny byggts upp. Detta har på flera sätt medfört ett nytänkande i myndighetens arbetssätt, bl.a. sker en samordning med Riksan- tikvarieämbetet i de nya gemensamma lokalerna. Kostnaderna med anledning av omlokaliseringen är betydande. Riksutställningar har därför tidi- gare beviljats engångstillskott för 2007 och 2008. Riksutställningar har genomfört besparingar och gjort stora insatser för att ställa om myndig- heten, men bedömningen är att det behövs ytterligare förstärkningar för att behålla kärn- verksamheten på en tillfredställande nivå.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att Riksutställningar tillförs engångsvis 6 miljoner kronor för 2009. Regeringen anser också att det finns skäl att överväga omfattningen av Riksut- ställningars uppdrag.

Nobelmuseet

Museiverksamhet kring Alfred Nobel och Nobelpriset bedrivs sedan 2001 i Börshuset vid Stortorget i Stockholm med Nobelmuseet AB som huvudman. Staten bidrar sedan 2003 med ca 10 miljoner kronor per år till Nobelmuseets verksamhet, varav hälften finansieras via utgifts- område 16 och den andra hälften via utgiftsom-

råde 17. Även Stockholms stad lämnar bidrag till verksamheten.

Sedan 2001 har diskussioner förts om en annan lokallösning för Nobelmuseet. I dessa diskussioner har bl.a. Nobelstiftelsen, staten och Stockholms stad medverkat. Statens fastighets- verk har på den tidigare regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för en lokalisering av ett nytt Nobelmuseum på Skeppsholmen. Uppdra- get redovisades i januari 2007. Alternativet bedömdes dock vara mindre lämpligt i den rap- port om nya museer m.m. som presenterades i september 2007 av regeringens utredare Chris- tina Rogestam. I stället föreslogs att ett nytt Nobelmuseum skulle placeras på Blasieholmen. Nobelstiftelsen är dock i nuläget inte intresserad av detta alternativ.

Däremot har Nobelmuseet nyligen inkommit med förslag hur de nuvarande lokalerna vid Stortorget kan förbättras.

Regeringen beräknar med anledning av detta att Nobelmuseet tillförs ytterligare 2 miljoner kronor fr.o.m. 2009 vilket finansieras med 1 miljon kronor vardera från utgiftsområdena 16 respektive 17. En förutsättning för anslagshöj- ningen är att den föreslagna utökningen av de nuvarande lokalerna kommer till stånd, vilket kommer att kräva kompletterande finansiering från andra aktörer än staten.

Förebyggande arbete mot kulturarvsbrottslighet Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har på regering- ens uppdrag tillsammans med bl.a. Brottsföre- byggande rådet tagit fram en rapport om insatser för att förebygga, upptäcka och beivra brott mot kulturarvet. I rapporten, som redovisades i juli 2008, pekas bl.a. på behovet av tydliga och för- enklade rutiner och riktlinjer för tillsyns- och brottsbekämpande myndigheter. Regeringen avser därför att ge RAÄ i uppdrag att utarbeta förenklade rutiner för tillsynen av kulturarvet samt att i samråd med Statens maritima museer ta fram en handledning som stöd för myndighe- ter som hanterar marinarkeologiska ärenden. Vidare kommer frågan om stölder av bl.a. kyrk- liga inventarier att tas upp i de pågående diskussionerna med Svenska kyrkan om det kyrkliga kulturarvet.

Svenskt biografiskt lexikon

Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon (SBL) har som uppgift att ge ut verket Svenskt biogra- fiskt lexikon.

Riksarkivet och SBL har gemensamt föreslagit att SBL inordnas i Riksarkivet. Regeringen bedömer att ett inordnande av SBL:s verksamhet i Riksarkivet bör genomföras då det skulle möj- liggöra en koncentration på huvuduppgiften och en effektivare administration. Regeringen avser att ge Riksarkivet i uppdrag att förbereda och genomföra ett inordnande av SBL:s verksamhet per den 1 januari 2009.

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

Koordinatorn för museisektorn (Ku 2007:02), Museikoordinatorn, har i tilläggsdirektiv (dir. 2008:10) fått i uppdrag att bl.a. utvärdera verk- samheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) ur ett kulturpolitiskt perspektiv. Upp- draget redovisades i april 2008 och rapporten har remissbehandlats.

Museikoordinatorns förslag: De medel som SFMV disponerar för vård och konservering av papper och metall förs över till Statens historiska museer, Kungl. biblioteket och Riksarkivet. Den verksamhet som bedrivs inom Kulturarvs-IT i Strömsund och Grängesberg läggs ner. Verk- samheten inom Kulturarvs-IT, i första hand digitaliseringsverksamhet, bedrivs vidare med Kiruna kommun som huvudman.

Remissinstansernas synpunkter: Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i fråga om en överföring av huvudmannaskapet till Kiruna kommun har avstyrkt eller ställt sig frågande till förslaget. Förslaget att lägga ner verksamheten i Grängesberg och Strömsund avstyrks av bl.a. Strömsunds och Ludvika kommuner. SFMV, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Luleå tek- niska universitet menar bl.a. att en koncentration av verksamheten till en ort innebär samord- ningsvinster och främjar effektivitet och sam- ordning. Ett antal instanser lyfter fram att ett genomförande av förslaget att föra över medel till Riksarkivet, Kungl. biblioteket och Statens historiska museer får konsekvenser för de andra aktörer som idag utnyttjar konserveringstjäns- terna. SFMV menar att stiftelsen själv tillsam- mans med uppdragsgivarna ska få avgöra resursfördelningen mellan papperskonservering och digitalisering. Metallkonserveringen bör, enligt stiftelsen, avvecklas när nuvarande upp- drag är slutförda.

Regeringens bedömning: Ett flertal remissin- stanser har lyft fram att delar av den verksamhet som SFMV bedriver är välfungerande och vär- defull för ett långsiktigt bevarande av kulturar-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

vet. Det finns vidare ett stort behov av de tjäns- ter som SFMV tillhandahåller hos olika kulturarvsinstitutioner runt om i landet. Det finns alltså ett nationellt intresse av SFMV:s verksamhet och det är mot den bakgrunden inte aktuellt att föra över huvudmannaskapet på Kiruna kommun eller att omfördela medel till enstaka institutioner. För att komma till rätta med de mångåriga ekonomiska problemen är det dock angeläget att inom befintliga ramar kon- centrera verksamheten och därmed öka effekti- viteten, något som också flera remissinstanser, bl.a. SFMV själv, framhåller i sina yttranden. Det är en fråga för SFMV att genomföra de priorite- ringar som behövs.

Klenoder i tiden

Utredningen om samlingar kring scen och musik lämnade i juli 2006 sitt betänkande Klenoder i tiden (SOU 2006:68). En särskild utredare hade i uppdrag att göra en översyn av dokumentatio- nen på scenkonstområdet, främst inom teater- och danskonsten. Betänkandet har remissbe- handlats.

Utredningens förslag innebär ett sammanfö- rande av museer och samlingar inom teater-, dans- och musikområdet.

För närvarande sker samråd med berörda institutioner med hjälp av en förhandlare för att nå en lösning som kan tillgodose de olika parter- nas behov och önskemål. Regeringen avser att lämna ett särskilt uppdrag till Statens musiksam- lingar att inkomma med förslag till hur de respektive verksamheterna ska kunna inordnas i den nya myndigheten.

Det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkan får ersättning av staten för kul- turhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena. Riksdagen har tagit ställning till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek t.o.m. 2009.

Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag gjort en analys av ersättningens effekter på vård och bevarande av det kyrkliga kulturar- vet. Uppdraget redovisades i juni 2008 och redo- visningen kommer att vara ett viktigt underlag i diskussionerna mellan staten och svenska kyrkan om den kyrkoantikvariska ersättningen efter 2009. Ett annat underlag i det fortsatta arbetet är Riksrevisionens rapport (RiR 2008:2) Statens insatser för att bevara de kyrkliga kulturminnena där det konstateras att länsstyrelsernas brist på

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

egeninitierad tillsyn medför att eftersatta antik- variska behov riskerar att inte uppmärksammas.

Regeringen bereder nu i samarbete med Svenska kyrkan formerna för det fortsatta stödet till det kyrkliga kulturarvet och har för avsikt att återkomma till riksdagen med en skrivelse under våren 2009.

Uppdragsarkeologisk verksamhet

Regeringens utgångspunkt är att det ska finnas effektiv konkurrens och en mångfald av aktörer på det uppdragsarkeologiska området. Frågan om den uppdragsarkeologiska verksamheten är komplex och berör många samhällsområden, och ett omfattande utrednings- och analysarbete har genomförts inför ett ställningstagande om den framtida verksamheten på området.

För närvarande pågår inom Regeringskansliet ett arbete med att ta fram en promemoria om förutsättningarna för att ta bort det undantag från lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och post- tjänster som finns i lagen (1988:950) om kul- turminnen m.m. Avsikten är att promemorian ska remitteras under början av 2009.

Kulturens roll i havspolitiken

I regeringens pågående arbete med att säkerhets- ställa havens miljöer och dess tillgångar för män- niskan har kulturen en självklar roll. En platt- form för kulturen är arbetet med att ge förutsättningar för att bevara och utveckla kul- turarvet i våra havs- och skärgårdsmiljöer. Vidare är kultur och kulturarvet en viktig parameter för att skapa förutsättningar för entreprenörskap och innovation i dessa miljöer, vilket är en förut- sättning för att dessa miljöer ska kunna utvecklas och förvaltas på såväl ekonomiskt, som socialt och miljömässigt sätt.

Förbättrade villkor för den nyskapande kulturen

Satsning på kulturella och kreativa näringar

Under våren 2008 har flera kulturmyndigheter, Nutek, Institutet för tillväxtpolitiska studier, (ITPS) och ett fristående konsultföretag i olika rapporter visat på behovet av samordnade insat- ser för att utveckla områdets betydelse och po- tential för tillväxt både inom kulturområdet och inom näringslivet.

Två seminarier har hittills hållits och ett tredje seminarium genomförs i september 2008, med

kulturministern och näringsministern som vär- dar. Vid dessa seminarier har deltagare från kul- tur- respektive näringslivsområdet diskuterat hur samverkan mellan kultur och näringsliv kan främjas för att utveckla entreprenörskap, företa- gande och ett innovativt näringsliv.

Som en fortsättning på den fördjupade sam- verkan mellan näringspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken och kulturpolitiken avser re- geringen genomföra insatser för att främja till- växten i kulturella och kreativa näringar. Det finns ett behov av aktörer som kan fungera som brobyggare och mellanhänder för att stimulera kreativa och innovativa processer i näringslivet likväl som för att öka entreprenörskap, innova- tion och företagande inom kultursektorn. Re- geringen avser att ta fram en handlingsplan i syfte att skapa en ram för arbetet med kulturella och kreativa näringar, som exempelvis kan inkludera att främja entreprenörskap inom den kulturella sektorn.

Ersättningar för konstnärlig verksamhet Individuell visningsersättning ger en ekonomisk ersättning till bildkonstnärer när deras verk visas i det offentliga rummet. Det är den kulturpoli- tiska åtgärd som i dag når flest bildkonstnärer och är ett viktigt inslag i en politik som syftar till att stärka kulturskapares möjligheter att leva på sitt konstnärskap.

Förändringar i lagen (1960:729) om upphovs- rätt till litterära och konstnärliga verk har lett till att antalet tillstånd att framställa talböcker för synskadade och läshandikappade har ökat dra- matiskt under senare år; från 30 beviljade tal- boksframställare 2004, till 535 framställare 2007. Antalet framställda exemplar har också ökat kraftigt. Den statliga ersättning som betalas ut till författare och översättare har dock inte följt med i den snabba utvecklingen. Mot den bak- grunden beräknar regeringen sammantaget en förstärkning av ersättningar för konstnärlig verksamhet med drygt 4 miljoner kronor fr.o.m. 2009.

Sedan 1999 utgår även en ersättning till kom- positörer och musiker vid utlåning av musikfo- nogram på bibliotek. Under de senaste åren har marknaden för ljudböcker vuxit påtagligt. Regeringen bedömer att det finns skäl att pröva förutsättningarna för en ersättningsordning för utövande konstnärer som medverkar som inlä- sare av litterära ljudböcker.

Utställningsersättning

Regeringen avser att godkänna ett nytt avtal om utställningsersättning för konstnärer som ställer ut verk som de själva äger på institutioner som har staten som huvudman. Förslaget innebär en modernisering av beräkningsgrunderna för all slags bildkonst, en breddning av ersättningarna till att även gälla konceptuell konst och video- konst, samt en generell höjning av ersättningsni- våerna. Det kommer också att fungera som en förebild för andra offentliga utställare och för privata utställare.

Det nya avtalet föreslås garantera en lägsta nivå för avtalsvillkoren på området och innebär en skälig ökning av konstnärernas ersättningar. Den nya avtalsperioden bör därför kombineras med en satsning på de statliga bildkonstinstitu- tioner som mest berörs av avtalet. Det medför också att en bredare publik ges möjlighet att möta samtida konstnärer.

Mot denna bakgrund beräknas att Moderna museet och Riksutställningar tillförs 1 miljoner kronor vardera fr.o.m. 2009.

Nationalscenerna

Nationalscenerna är en del av vårt kulturarv som ska tillgängliggöras för en bred allmänhet. Bygg- naderna och deras historia ska levandegöras och de ska möjliggöra teater, opera och balett av hög kvalitet och internationell klass.

För att stärka och säkerställa nationalscener- nas verksamhet beräknar regeringen att Operan tillförs 17 miljoner kronor och Dramaten 7 mil- joner kronor fr.o.m. 2009. För 2009 beräknar regeringen även att 5 miljoner kronor tillförs Operan engångsvis för särskilda insatser.

Operakonsten i framtiden

Stockholms operahus har i 110 år varit säte för vår nationalopera och balett. Dagens verksamhet kräver dock en byggnad med öppnare lösningar, mer moderna och fler scenutrymmen m.m. Syn- punkter att nationaloperan behöver en ny bygg- nad på sikt, i likhet med Oslo och Köpenhamn, har framförts bl.a. av Kungliga Operan. Före- ställningsverksamheten inom opera och balett runt om i landet har samtidigt utvecklats posi- tivt. Frågan vad ett operahus ska rymma i fram- tiden har blivit central. Till underlag för beslut i frågan om de statliga insatserna för operakons- ten i framtiden har Kulturdepartementet tagit initiativ till en seminarieserie i syfte att belysa och analysera operakonstens utveckling och möjligheter. Som en del i seminarieserien kom-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

mer verksamheten vid Kungliga Operan att analyseras.

Riksteatern

Riksteatern har en central roll för scenkonsten i hela landet genom egen produktion och samar- beten, sitt arrangörsarbete och som förmedlare av produktioner. Riksteatern är en växande folk- rörelse och de ideella arbetsinsatserna i teaterfö- reningarna är omfattande. Efterfrågan ökar där- för på Riksteaterns verksamhet. Riksteatern är också viktig för tillgången till teater för döva ge- nom Tyst Teater. Den är också en samarbets- partner för bl.a. den fria scenkonsten, länsteatrar och fristående produktionsbolag. Vidare har Riksteatern ett särskilt ansvar för dansens utveckling genom Cullbergbaletten, både när det gäller att förvalta kulturarvet och när det gäller fortsatt konstnärlig förnyelse och tillgänglighet, nationellt och internationellt. För att Tyst Teater och Cullbergbaletten ska få möjlighet att utvecklas beräknar regeringen att 10 miljoner kronor tillförs Riksteatern fr.o.m. 2009. Kultur- departementet avser att inleda diskussioner med Riksteatern om statsbidragets fortsatta inrikt- ning. Mot bakgrund av Riksteaterns skrivelse om dansens utveckling avser regeringen samtidigt att ge Statens kulturråd i uppdrag att i samråd med Riksteatern analysera behov och strategier för Cullbergbalettens framtida utveckling.

Regionala institutioner och den fria scenkonsten En fortsatt satsning på den fria scenkonsten och de regionala institutionerna ger förbättrade för- utsättningar för konstnärlig utveckling av och tillgänglighet till teater-, dans- och musik i hela landet. Detta har även betydelse för regionernas konkurrenskraft och tillväxt, liksom för utveck- lingen av kulturskaparnas arbetsmarknad. Regeringens bedömning är därför att ompriori- teringar inom kulturområdet, från bl.a. Stiftelsen Rikskonserter, bör göras till förmån för regio- nala institutioner och den fria scenkonsten.

Totalt beräknar regeringen att området för- stärks med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2009, varav 10 miljoner kronor till de regionala insti- tutionerna och 10 miljoner kronor till den fria scenkonsten. En del av satsningen bör gå till att främja utvecklingen på musikområdet. I detta sammanhang ingår att utveckla den svenska kör- sångens spetskompetens. En utgångspunkt för satsningen är att öka samverkan mellan den fria scenkonsten och institutionerna .

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Teckenspråkig litteratur

Tillgången till teckenspråkig litteratur är väsent- lig för döva och hörselskadades språkutveckling. Det gäller särskilt för barn och unga vars förstaspråk är teckenspråket. Utan en positiv teckenspråksförståelse försvåras inlärning av det svenska språket.

För att öka tillgängligheten till teckenspråkig litteratur beräknar regeringen att 1 miljon kro- nor avsätts till Resursbiblioteket för döva i Örebro under 2009. Regeringen ser även behov av att stärka samverkan mellan Resursbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket, för att förbättra den nationella spridningen av tecken- språkig litteratur.

Internationella frågor

Internationellt samarbete på kulturområdet Kulturens roll i det internationella arbetet har utvecklats de senaste åren. Förståelsen för hur kulturens mekanismer påverkar andra samhälls- sektorer har ökat. Sambanden mellan sektorerna är dock komplexa och kräver en ömsesidig peda- gogik. Därför är det av stor vikt att framtida internationell verksamhet inom ramen för områ-

den som Sverigefrämjandet, demokratifrämjandet, utvecklingssamarbetet och näringslivsfrämjande har en nära samordning med kulturområdet.

Engagemanget i de internationella och mellan- statliga organisationerna ska användas till att driva kärnfrågor som öppenhet och kultursam- arbete i stort samt demokratisering och yttran- defrihetsfrågor.

Ett viktigt inslag i EU-arbetet sker inom råds- arbetsgruppen för kultur, som under 2008 kom- pletterats med fem expertgrupper i vilka Sverige medverkar. Dessa grupper arbetar med att genomföra En europeisk dagordning för kultur som beslutades i november 2007.

Inom det nordiska samarbetet uppmärksam- mas att det 2009 är 200 år sedan Sverige och Finland skiljdes åt. En svensk Nationalkommitté har tillsatts för att uppmärksamma och sprida kunskap om händelserna. Sveriges insatser under Märkesåret kommer att ske med tyngdpunkt på områdena kultur, forskning och näringsliv. Armémuseum, Krigsarkivet, Livrustkammaren, Riksteatern och det svenskfinska centrumet Hanaholmen utanför Helsingfors kommer att vara viktiga aktörer under Märkesåret.

Kulturlivets internationalisering

Den fortsatta utvecklingen av kulturlivets inter- nationalisering bör följa de riktlinjer som angetts i budgetpropositionen för 2008. Det innebär att stor vikt läggs vid fördjupad samverkan med andra områden, framför allt biståndspolitik men även handelspolitik och Sverigefrämjande. Sta- tens kulturråd har i uppdrag att samordna de internationella och interkulturella frågorna inom kulturområdet.

Kulturinsatser spelar en viktig roll i bistånds- samarbetet inte minst när det gäller att främja och konsolidera en demokratisk utveckling. Det är angeläget att i detta syfte pröva olika vägar för att effektivisera och kvalitetssäkra insatserna inom kulturbiståndet, främst inom ramen för regeringens samarbetsstrategiprocess. Reger- ingen har den 8 maj 2008 gett Sida i uppdrag att utarbeta förslag till samarbetsstrategi för utveck- lingssamarbetet med Ukraina. I uppdraget ingår att tillsammans med Statens kulturråd undersöka möjligheterna till ett utvecklat kulturutbyte. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2008.

Det är regeringens ambition att därefter utvinna praktiska erfarenheter av ett fördjupat kulturutbytes betydelse för demokratisk utveck- ling

Internationellt samarbete på medieområdet

Det nya direktivet om audiovisuella medietjäns- ter, det s.k. AV-direktivet (89/552/EEG ändrat genom 2007/65/EG), antogs av ministerrådet och Europaparlamentet den 11 december 2007. Som en uppföljning till direktivet har Europeiska kommissionen i ett meddelande aviserat en kommande strategi för att främja mediekompe- tens (KOM(2007) 833 slutlig). Arbetet kommer att genomföras i arbetsgrupper där utbyte av goda exempel kommer att ske mellan medlems- staterna.

Ett långsiktigt arbete har också inletts av kommissionen med utgångspunkt i behovet av att se över de nuvarande regelverken och de praktiska lösningar som används för distribution av kreativt innehåll via Internet (KOM(2007) 836 slutlig). Motivet är att främja den audiovisu- ella branschen och verka för tillväxt och mång- fald. Arbetet inleddes med en öppen skriftlig konsultation som kommissionen har utvecklat genom en plattform för fördjupad diskussion i små grupper av direkt berörda aktörer. Avsikten är att ett utkast till rekommendation från kom-

missionen ska överlämnas till rådet och parla- mentet under slutet av 2008.

Regeringen bidrar aktivt i arbetet i Europa- rådets styrkommitté för massmedier och de nya kommunikationsformerna (CDMC). I maj 2009 kommer en ministerkonferens om massmedier att hållas i Reykjavik. På konferensen ska bland annat en ny handlingsplan för Europarådets arbete med massmediefrågor tas fram.

En av prioriteringarna på kulturområdet i Nordiska ministerrådets strategi för barn och unga 2006–2009 är att förbättra barns och ungas mediekompetens. Sverige kommer under sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd 2009 att genomföra en konferens i Göteborg om barns och ungas medievanor och mediekompetens. Konferensen kommer att ha ett tydligt använ- darperspektiv och omfatta alla digitala medier, med fokus på Internet. Samtidigt kommer barns och ungas sårbarhet i dessa miljöer att uppmärk- sammas.

Internationellt samarbete på idrottsområdet

En viktig internationell arbetsuppgift under 2009 är att i samarbete med Riksidrottsförbundet utveckla det internationella arbetet mot dopning inom idrotten, främst inom ramen för Unesco, Europarådet och EU. Sverige kommer även att ingå i styrelsen för WADA, den av världens regeringar och den olympiska rörelsen gemen- samt instiftade världsantidopningsbyrån, vilket ger ytterligare möjligheter att utveckla antidop- ningsarbetet.

Medier

Presstöd

Presstödet är viktigt för mediemångfalden på lokal och regional nivå. Samtidigt måste det vara utformat i överensstämmelse med de gemen- samma konkurrens- och statsstödsreglerna i EU.

Riksdagen beslutade i juni 2006 om ändringar i driftsstödet till dagspressen, vilket bl.a. innebar att driftsstödet till högfrekventa storstadstid- ningar skulle sänkas med 4,5 miljoner kronor och att stödet till övriga tidningskategorier skulle höjas med 10 procent (prop. 2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Änd- ringarna notifierades till Europeiska kommis- sionen som hösten 2006 genom Generaldirekto- ratet för konkurrens (GD Konkurrens) avise- rade en fördjupad granskning av om det svenska

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

presstödet är förenligt med bestämmelserna om statsstöd i EG-fördraget. Riksdagen beslutade i december 2006 med hänsyn till detta att de för- ändrade villkoren för driftsstödet som riksdagen tidigare beslutat om inte skulle träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt som regeringen bestämmer (prop. 2006/07:1, utg.omr. 1, bet. 2006/07:KU1, rskr. 2006/07:48). Notifieringen av ändringarna i driftsstödet åter- kallades av regeringen genom en skrivelse till kommissionen i oktober 2006.

I den dialog med GD Konkurrens om press- stödet som sedan följde har behovet av ett stöd som främjar mediemångfalden på lokal och regional nivå framhållits vid upprepade tillfällen. Regeringen gör bedömningen att det borde fin- nas förutsättningar för att de ändringar i drifts- stödet som följer av 2006 års riksdagsbeslut ska kunna godkännas av kommissionen då de bl.a. kan bidra till att minska inträdeshindren på marknaden och därmed stimulera till en ökad mediemångfald. Samtidigt noterar regeringen att det kvarstår en osäkerhet om hur kommissionen ser på det särskilda storstadsstödet och därige- nom hur presstödet i sin helhet förhåller sig till EG-rätten.

I april 2008 remitterades departementspro- memorian Nya villkor för presstödet (Ds 2008:25). I promemorian föreslås ändringar i driftsstödet som utarbetats mot bakgrund av en EG-rättslig analys. Det föreslås bl.a. att gränser införs för hur stor del av tidningarnas kostnader som får täckas av driftsstödet och att driftsstödet för högfrekventa storstadstidningar minskas etappvis under fem år för att därefter beräknas på samma sätt som driftsstödet för övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Därutöver görs bedömningen att de ändringar i driftsstödet som riksdagen beslutat om i juni 2006, utom den förändring som gäller nivån på driftsstödet till högfrekventa storstadstidningar, bör träda i kraft samtidigt som de föreslagna ändringarna. Änd- ringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2009 efter att ha anmälts och godkänts av Europeiska kommissionen.

En sammanställning av remissvaren finns till- gänglig i Kulturdepartementet (dnr. Ku2008/790/MFI).

Några remissinstanser, t.ex. Skånska Dagbla- det, Svenska Dagbladet och Svenska Journalist- förbundet, framför att den EG-rättsliga analys som görs i promemorian inte är tillräcklig och anser att regeringen inte bör föreslå förändringar

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

i presstödet med hänvisning till bestämmelserna om statsstöd i EG-fördraget innan det nuva- rande stödet har prövats formellt av kommissio- nen.

Regeringen konstaterar att det, trots att en analys av EG-rätten görs i promemorian, kvar- står en osäkerhet kring det befintliga presstödets EG-rättsliga status eftersom det ännu inte har prövats formellt. Regeringen noterar de problem som flera remissinstanser ser kring detta förhål- lande och anser därför att de ändringar i drifts- stödet som riksdagen beslutade i juni 2006 på nytt bör notifieras till kommissionen i syfte att få dess ställningstagande. Regeringen avser att verka för att ändringarna ska kunna träda i kraft så snart som möjligt, med ambitionen att de nya nivåerna ska börja gälla den 1 januari 2009. Att ändringarna nu anmäls kommer sannolikt leda till att kommissionen granskar även det befint- liga presstödet. Det är därför i dagsläget inte aktuellt att gå vidare med promemorians förslag och bedömningar.

Frågan om reklamskatten behandlas i volym 1, kapitel 6.

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Radio och TV i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett brett och mångsidigt pro- gramutbud som speglar hela landet och känne- tecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans. Det innebär att utbudet från public service- företagen bör rymma både det breda och det särpräglade samt att public service-verksamheten har ett särskilt ansvar för att värna kvaliteten.

Det är viktigt att alla program, oavsett genre, kan motiveras utifrån uppdraget och att radio och TV i allmänhetens tjänst särskilt slår vakt om programområden som är kvalitativt eller kvantitativt underrepresenterade hos de kom- mersiella aktörerna. Centralt i uppdraget är att radio och TV i allmänhetens tjänst ska bidra till en samhällsdebatt som präglas av allsidighet och saklighet och som på så sätt tjänar demokratin. Det är viktigt att utbudet är tillgängligt även för personer med funktionsnedsättning.

De nuvarande sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller till den 31 december 2009. Regeringen till- satte i maj 2007 en utredning (dir. 2007:71) som utifrån de gällande villkoren för radio och TV i

allmänhetens tjänst fick i uppdrag att analysera om det finns behov av förändringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod. Utredningen, som antog namnet Public service-utredningen, läm- nade den 30 juni 2008 betänkandet Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en pro- position om de framtida villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst under våren 2009.

Kommersiell radio

En livskraftig kommersiell radio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radioom- rådet. För att uppnå detta behöver den kommer- siella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft.

I juni 2007 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över villkoren för kommersi- ell radio (dir. 2007:77). Utredaren ska utifrån en analys av förutsättningarna för den kommersiella radion ta fram ett underlag om vilka villkor som bör gälla för branschen i framtiden. De frågor som utredningen för närvarande överväger är sändning av eget material och program med lokal anknytning, sponsring, koncessionsavgiften, lokalradio-sändningar på AM-bandet, tillstånds- givning, frekvensfrågor och tillstånd för natio- nell kommersiell radio. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i november.

Digital radio

Utvecklingen av digital radio skapar möjlighet att öka mångfalden i programutbudet. Reger- ingen har mottagit Radio- och TV-verkets slut- rapport, Framtidens radio – slutrapport, med anledning av det treåriga uppdraget att följa utvecklingen av digital distribution av ljudradio och ta fram underlag för bedömning av olika tekniker. Av betydelse för digitalradioutveck- lingen är de frågor som berörs av den pågående utredningen om kommersiell radio. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan.

Lokal icke-kommersiell radio och TV Icke-kommersiell närradio och lokal-TV utgör ett viktigt komplement till radio och TV i all- mänhetens tjänst och kommersiella medier. Icke-kommersiella medier har betydelse för såväl föreningsliv som integration och yttrandefrihet, eftersom de gör det möjligt för flera att göra sin röst hörd.

Radio- och TV-verket överlämnade i novem- ber 2007 rapporten Närradio och när-TV i

fokus. De delar i rapporten som behandlar när- radion har remissbehandlats under våren 2008. Remissvaren bereds för närvarande i Regerings- kansliet. Regeringen har för avsikt att åter- komma i frågan under senare delen av 2008 eller i början av 2009.

Vidaresändningsplikt i kabel-TV-nät

I radio- och TV-lagen finns regler som innebär att kabeloperatörer har skyldighet att vidare- sända SVT:s program – s.k. must carry-skyldig- het.

Skyldigheten motiveras av att de hushåll vars hem är kabelanslutna inte själva har valt detta mottagningssätt och att de normalt sett är hän- visade till enbart kabelmottagning och till en viss kommersiell operatörs utbud. Vidaresändnings- skyldigheten är avsedd att motverka risken för att hushåll som betalar TV-avgift inte har till- gång till SVT:s kanaler eller tvingas betala dyrt för att få tillgång till dem.

Enligt det europeiska regelverket för elektro- niska kommunikationer ska nationella regler om vidaresändningsplikt ses över regelbundet. Med anledning av detta krav och att vissa aktörer har framfört att de nuvarande reglerna uppfattas som svåra att förstå och tillämpa, har regeringen upp- dragit åt Radio- och TV-verket att göra en sådan översyn.

Översyn av radio- och TV-lagen

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att göra en allmän översyn av radio- och TV- lagen (dir. 2007:133). Utredningen, som antagit namnet AV-utredningen (Ku 2007:07), har i uppdrag att föreslå de lagändringar som föran- leds av den modernisering som genomförts av EU:s regelverk på området, det s.k. AV-direkti- vet (89/552/EEG ändrat genom 2007/65/EG). Utgångspunkten för utredningen är att se över möjligheten till regelförenkling för radio- och TV-företag och att överväga behovet av moder- nisering av lagstiftningen med anledning av den tekniska utvecklingen och konvergensen mellan olika tjänster. I uppdraget ingår att analysera radio- och TV-lagens innehåll, struktur och ter- minologi.

En viktig utgångspunkt för uppdraget är att regeringen vill värna det svenska förbudet för reklam riktad mot barn liksom det svenska alko- holreklamförbudet. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2008.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Översyn av mediekoncentration

Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utg.omr. 17, s. 106) angett att den inte avser att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i Mediekoncentrations- kommitténs betänkande Yttrandefriheten och konkurrensen (SOU 1999:30). Riksdagen har emellertid gett regeringen tillkänna att det finns behov av en översyn av mediekoncentrationen i Sverige (bet. 2007/08:KU15, rskr. 2007/08:141). Regeringen har för avsikt att inleda arbetet med en sådan översyn under hösten 2008.

Taltidningar

Stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltid- ningar, bidrar till att uppfylla såväl medie- som handikappolitiska mål. En viktig del av statens insatser är att tillhandahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningarnas innehåll. Den pågående moderniseringen av mottagarna för radiotidningar och RATS (taltidningar som sänds med talsyntesteknik) har lett till att antalet abonnenter nu ökar efter flera års minskning.

Taltidningsnämnden har fått i uppdrag av regeringen att se över taltidningsverksamheten, och att i samarbete med Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket undersöka möjligheterna till ökat samarbete mellan myndigheterna. Uppdra- get, som ska redovisas senast den 31 oktober 2008, är ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla verksamheten i syfte att göra den mer användarvänlig och kostnadseffektiv.

Översyn av Granskningsnämndens verksamhet Riksdagen beslutade i mars 2008 att ge reger- ingen ett tillkännagivande om en översyn av Granskningsnämnden för radio och TV:s verk- samhet (bet. 2007/08:KU15, rskr. 2007/08:141). Regeringen har för avsikt att göra denna översyn under 2009.

Avkodningslagen

Departementspromemorian Kriminalisering av privat olovlig hantering av avkodningsutrustning (Ds 2007:14) har remissbehandlats och frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. I prome- morian föreslås förändringar i lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodning. Förslaget innebär att det kriminaliserade området i lagen utvidgas till att även omfatta viss privat olovlig hantering av avkodningsutrustning.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Övriga frågor

Språklagsutredningen

Språklagsutredningen lämnade i mars 2008 sitt betänkande Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26). Betänkandet har remissbe- handlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en proposition under 2009.

Film

2006 års filmavtal gäller t.o.m. utgången av 2010. Inom Regeringskansliet påbörjades hösten 2007 det långsiktiga arbetet med beredningen av en ny filmpolitik efter 2010. Under beredningen har det framkommit att det finns behov av en för- djupad analys av en rad frågor inför ett ställ- ningstagande om filmpolitikens framtida finansi- ering och utformning.

Regeringen tillsatte i juni 2008 en utredning om filmpolitikens finansiering och utformning (dir. 2008:88).

Kulturutredningen

Regeringen tillsatte i juni 2007 en kommitté för att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer – Kulturutredningen (dir. 2007:99).

Utvärdering av statens stöd till idrotten Regeringen tillkallade i december 2006 en sär- skild utredare som fick i uppdrag att dels utvär- dera om effekterna av statens stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena med stödet, dels föreslå en framtida inriktning av stödet samt utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet. Utredaren har slutredovisat sitt uppdrag i juni 2008 i betänkandet Före- ningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten (SOU 2008:59). Betänkandet har remissbehandlats.

Forum för levande historia

Regeringens förslag: Forum för levande historias uppdrag förtydligas så att det framgår att myn- dighetens uppdrag innefattar kommunismens brott mot mänskligheten.

Skälen för regeringens förslag: Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör

demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Regeringen föreslår att Forum för levande historias uppdrag förtydligas så att det framgår att myndighetens uppdrag innefattar kommunismens brott mot mänskligheten.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

3.3		Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17
Miljoner kronor
			Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
			2007	1	2008	2009	2010	2011
			2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
	Kulturområdesövergripande verksamhet		789	584	585	528	520	532

	Teater, dans och musik		1 777	1 841	1 807	1 922	1 980	2 034

	Litteraturen, läsandet och språket		301	303	301	306	312	317

	Bildkonst, arkitektur, form och design		95	96	95	96	97	98

	Kulturskaparnas villkor		310	320	314	328	340	349

	Arkiv		328	336	337	337	347	354

	Kulturmiljö		762	874	865	923	927	939

	Museer och utställningar		1 365	1 411	1 402	1 480	1 522	1 557

	Trossamfund		53	55	55	55	55	55

	Film		299	309	303	309	309	309

	Medier		33	33	32	34	35	36

	Ungdomspolitik		194	111	109	116	114	115

	Folkrörelsepolitik		519	549	545	546	546	531

	Folkbildning		3 170	3 202	3 140	3 262	3 366	3 462

	Tillsyn av spel och lotterier		38	44	43	44	45	46

	Äldreanslag		60	47	53	0	0	0

	Totalt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
	och fritid		10 091	10 115	9 987	10 287	10 517	10 736

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2009–2011. Utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2009	2010	2011
1	10 110	10 110	10 110
Anvisat 2008 P	10 110	10 110	10 110
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	135	393	618

Beslut	82	57	51

Överföring till/från andra
utgiftsområden	-39	-43	-43

Övrigt

Ny ramnivå	10 287	10 517	10 736

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 3.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

			2009
1			7 421
TransfereringarP			7 421
P

VerksamhetskostnaderP	2		2 847
VerksamhetskostnaderP		P	2 847

3			19
Investeringar P			19
P

Summa ramnivå			10 287

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2007 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1P P Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2P P Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3P P Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

3.4Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas i huvudsak på stats- budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skat- telättnad i förhållande till en likformig beskatt- ning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteut- gifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknads- politik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbud- getens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteut- gifter 2008 (skr. 2007/08:123). I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna som är hänförbara till utgiftsområde 17.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2008	2009
Bidrag till Tekniska museet och Svenska	60	60
Filminstitutet

Utländska artister	80	80

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år	–	–

Allmänna nyhetstidningar	1 380	1 480

Böcker, tidskrifter m.m.	1 650	1 780

Biografföreställningar	230	240

Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang	590	630

Upphovsrättigheter	150	160

Entré djurparker	40	40

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år	10	10

Ersättning till idrottsutövare	–	–

Kommersiell idrott	2 720	3 000

Omsättning i ideella föreningar	70	70

Totalt för utgiftsområde 17	6 980	7 550

PT T TP

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas

Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Stif- telsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.

Utländska artister

Inkomst från artistisk verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskat- tas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens och dennes dödsbos försälj- ning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- skatt.

Allmänna nyhetstidningar; böcker, tidskrifter m.m.; biografföreställningar; vissa entréavgiftsbe- lagda kulturevenemang; upphovsrättigheter samt entré till djurparker

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år Undantaget omfattar enbart upphovsmannens och dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för mer än 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteut- gift avseende mervärdesskatt.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättningen som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från sociala avgifter. Ersättningen är inte förmåns- grundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Kommersiell idrott

Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen i fråga.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Kulturområdesövergripande verksamhet

4.1Omfattning

Kapitlet omfattar myndigheten Statens kulturråd samt bidrag till kulturområdesövergripande ändamål. I det innefattas bidrag till allmänkultu- rella ändamål, utvecklingsverk-samhet och inter- nationellt kulturutbyte. Vidare ingår medel för satsningen Skapande skola, forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,

försöksverksamhet med ändrad regional fördel- ning av kulturpolitiska medel samt sysselsätt- ningsåtgärder inom kulturområdet. I kapitlet behandlas även tvärgående frågor som omfattar hela kulturområdet.

4.2Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	1	2008	2009	2010	2011
	2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
Kulturområdesövergripande verksamhet
1:1 Statens kulturråd	47	48	47	49	50	51

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete	282	209	206	200	206	206

1:3 Skapande skola		55	54	56	58	61

1:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel	143	149	146	152	158	165

1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet	36	37	37	37	38	39

1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler	11	10	14	10	10	10

1:7 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	269	75	80	25	0	0

Summa Kulturområdesövergripande verksamhet	787	582	583	528	520	532

Äldreanslag
2008 28:3 Nationella uppdrag	2	2	2	0	0	0

Summa Äldreanslag	2	2	2	0	0	0

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förut- sättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet och därigenom motverka kom- mersialismens negativa verkningar; att ge kultu- ren förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft

i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

Regeringen har uppdragit åt den kulturpoli- tiska kommittén att överväga behovet av föränd- ringar av de nationella målen för kulturpolitiken (dir. 2007:99).

4.4Resultatredovisning

4.4.1Barn- och ungdomskultur

Resultat

Regeringens mål för statens stöd till barn- och ungdomskultur är att öka barns och ungdomars möjligheter att delta i det kulturella livet och att själva få skapa och uttrycka sig.

Regeringen redovisade i 2007 års ekonomiska vårproposition sin avsikt att presentera en lång- siktig strategi för att stärka barn- och ungdoms- kulturen.

I denna strategi ingår att styra statliga myn- digheter och institutioner i en sådan riktning att barn- och ungdomskultur stärks. Från och med 2007 omfattas de statliga kulturinstitutionerna av ett nytt övergripande mål. Det innebär att ett barnperspektiv ska integreras i verksamheten, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighe- ter till inflytande och delaktighet ökar. De stat- liga kulturinstitutionerna arbetar aktivt och målinriktat gentemot den unga publiken, med insatser riktade mot skola och fritid. I utställ- ningen efter tsunamin, som Etnografiska museet och Riksutställningar genomfört tillsammans med Röda korset, har barns egna erfarenheter

och bilder bildat grunden för utställningen. På Statens historiska museer har elever från Hjuls- taskolan och Tensta gymnasium bjudits in till diskussioner om sina hemområdens historia. Resultatet kommer att presenteras publikt under 2008. Forum för levande historia har utgått ifrån ungas egna reflektioner i sin verksamhet och tar fasta på ungas synpunkter bl.a. genom referens- grupper.

De centrala museerna utvecklar och förmedlar kunskap, och levandegör historien. Särskilt för barn och ungdomar kan museerna vara mycket betydelsefulla. Statens maritima museer har t.ex. arbetat för att öka tillgängligheten i satsningen Alla ombord! – det salutogena museet, där syftet är att alla barn och unga oavsett funktionsför- måga ska kunna delta aktivt i den pedagogiska verksamheten. Barn och unga upp till 19 år har gratis inträde till de centrala museerna. År 2007 var tjugo procent av museernas besökare under 19 år.

Unga på Operan är Kungliga Operans peda- gogiska verksamhet. Den nådde under året 23 000 barn och ungdomar. Av Dramatens totalt 1 143 föreställningar riktades 295 mot barn och ungdom. Riksteatern arbetar vidare med att utveckla former för att öka barns och ungdo- mars inflytande. Rikskonserter verkar för att initiera processer med tydligare koppling mellan länsmusik, skola och utbildning. Statens kultur- råd ansvarar bl.a. för att fördela kulturstöd, vara nationell dialogpart samt för att insamla och till- gängliggöra samhällets kulturutgifter. Under 2007 har Kulturrådet utvecklat återrapporte- ringen av bidrag inom scenkonstområdet vilket möjliggjort att insatser som rör barn och ung- domar nu särredovisas. Stödet till verksamheter som riktas särskilt mot barn och unga uppgick 2007 till 110 miljoner kronor vilket är en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med året innan. I den summan ingår dock inte de regionala institutionernas bidrag med undantag för de regionala museerna.

Inom scenkonstområdet fördelar Kulturrådet bidrag till institutioner, regionala länsmusikor- ganisationer och fria grupper över hela landet samt till arrangörer inom teater-, dans- och musikområdet. Många verksamheter riktar i hög grad sin verksamhet till barn och unga. Genom de 7,5 miljoner kronor som avser museipedago- gik vid de regionala museerna har de pedagogiska insatserna mot barn och unga ökat. Fler barn och unga har fått tillgång till scenkonst genom

2007 års höjning av anslaget till fri scenkonst riktad mot barn och unga med 10 miljoner kro- nor.

I rapporten Kulturliv och skola – hinder och framgångsfaktorer för samverkan (Kulturrådets skriftserie 2007:8) redovisar Kulturrådet ett uppdrag från regeringen och bidrar med betydel- sefull kunskap för områdets utveckling. Bland annat lyfts betydelsen av samordningsfunktioner fram, att arbetet är väl förankrat hos berörda parter och att det finns behov av fortbildning och utbildning inom såväl skol- som kultursek- torn. Resultaten i rapporten sammanfaller med de slutsatser som Myndigheten för skolutveck- ling anger i sin redovisning av uppdraget att utveckla kulturen i skolan i samverkan med andra aktörer.

Det nationella programmet Dans i skolan syftar till att ge alla barn tillgång till dans i skolan och genom dansen främja lärandet. Under 2007 har det inom ramen för programmet genomförts nätverksbyggande, konferenser och en första dans i skola-biennal.

Under 2007 har drygt 33 miljoner kronor för- delats till kommunerna till läsfrämjande verk- samhet och inköpsstöd för barn och unga. Regeringen har även gett Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur i uppdrag att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsin- formation i skolan. Genom en anslagshöjning med 2 miljoner kronor under 2006–2008 har 33 titlar producerats under 2007 vilket är sju titlar fler än året innan.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tilldelades 2008 den australiensiska författaren Sonya Hartnett. Syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslittera- tur i världen. Priset ska också stärka barns rättig- heter på global nivå.

Tidsbegränsade s.k. nationella uppdrag inne- has under 2006–2008 av Skånes arkivförbund inom arkivpedagogik samt Ung Scen/Öst inom barn- och ungdomsteater i syfte att utveckla respektive verksamhetsform. Genom de regio- nala konsulenterna inom bildkonst, dans, film, mångkultur och hemslöjd har barns och ungdo- mars tillgång till kultur och eget skapande ökat.

Statens insatser inom filmområdet prioriterar barn och ungdomar. Med stöd av eller i samver- kan med Stiftelsen Svenska Filminstitutet bedrevs skolbio under läsåret 2006/2007 i 176 kommuner. Visningarna fick sammanlagt över en halv miljon besök. Filminstitutets stöd till

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

barn- och ungdomsfilm var ca 25,1 miljoner kronor.

Analys och slutsatser

Barn- och ungdomskultur prioriteras i den stat- liga bidragsgivningen och de statliga kulturin- stitutionerna bedriver ett löpande utvecklingsar- bete som riktar sig till barn och unga. Utifrån det nya övergripande målet om att integrera ett barnperspektiv i verksamheterna. För att fördju- pade analyser av barn- och ungdomskulturområ- det ska kunna göras krävs en större tydlighet i underlagen från myndigheter och institutioner. Regeringen avser därför att se över hur återrap- porteringen på området kan förstärkas.

4.4.2Internationell och interkulturell kulturverksamhet

Resultat

Samtliga myndigheter på kulturområdet har i uppgift att verka för ett ökat internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Statens kulturråd har ett särskilt ansvar för detta och ska dessutom arbeta strategiskt för att utveckla internationaliseringen inom hela kulturområdet, i enlighet med den plan för internationell verk- samhet under åren 2007–2010 som rådet i mars 2007 lämnade till regeringen. Av resultatredovis- ningarna framgår att den internationella verk- samheten inom kultursektorn varit omfattande.

Myndigheterna och institutionerna har under 2007 arbetat för att uppnå regeringens över- gripande mål att integrera ett interkulturellt per- spektiv i verksamheten. Under 2007 kan det avläsas tydliga förbättringar i de statliga myndigheternas och organisationernas arbete inom området. Som exempel kan nämnas Riks- teatern som har utvecklat ett nära samarbete med Arts Council i Storbritannien för att utveckla arbetssätt som kopplar samman inter- nationell och interkulturell kulturverksamhet. Nordiska museet arbetar med att samla in histo- rier och kunskap kring upplevelser av migratio- nens betydelse för att skapa ett kulturarv för framtiden.

Betänkandet Mångfald är framtiden (SOU 2007:50) remissbehandlades under hösten 2007. Majoriteten av remissinstanserna var positiva till

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

betänkandets förslag att fortsätta det föränd- ringsarbete som inletts på flera statliga kultur- myndigheter.

Betänkandet ligger till grund för den satsning på interkulturell kulturverksamhet som besluta- des av regeringen i juni 2008. Satsningen innebär att Statens kulturråds anslag för internationell och interkulturell kulturverksamhet förstärks för 2008 med 6 miljoner kronor samt att 4 miljoner kronor fördelas till sex uppdragstagare (Konst- närsnämnden, Riksteatern, Riksutställningar, Intercult, Mångkulturellt centrum och Sprong) under 2008–2010. Syftet är att samordna utbild- ningsinsatser, öka svenska kulturorganisationers och konstnärers internationella och interkultu- rella kontakter samt att skapa bättre förutsätt- ningar för internationell finansiering och praktik.

Statens kulturråd har också i uppdrag att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Det allmänna kulturstödet och stödet till de nationella minoriteternas kultur gör det möjligt att bevara och utveckla de nationella minoriteternas kulturarv och ge plats för ett samtida kulturskapande. Under 2007 fördelades också ca 14 miljoner kronor till samisk kultur och samiska organisationer av sametinget, inklu- sive ett bidrag avsatt för Sámi Teáhter.

EU genomför under 2008 året för interkultu- rell dialog. Sverige bidrar med ett nationellt pro- jekt (Home not Home), ett samarbete med bl.a. Riksteatern, Riksutställningar och Re:Orient. EU:s arbete inom kulturområdet har till stor del behandlat interkulturell dialog och interkultu- rella kompetenser.

Analys och slutsatser

Internationaliseringen är en långsiktig process och det är ännu för tidigt att dra generella slut- satser av Statens kulturråds strategiska arbete. Av redovisningarna under respektive konstom- råde framgår att internationell verksamhet utvecklas inom hela kulturområdet, vilket bl.a. ökar den internationella tillgängligheten till svensk kultur och vice versa.

Det är viktigt att synliggöra att kulturen är till för alla. I en allt mer globaliserad värld är det viktigt att visa att internationaliseringen av kul- turlivet hör samman med ett nationellt kulturliv präglat av mångfald.

4.4.3Internationellt samarbete

Resultat

Europeiska unionen

Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av ramprogrammet för kultur. Det omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medierna film, tv och video.

För programmet Kultur 2007–2013 är bud- geten satt till ca 400 miljoner euro för perioden 2007–2013. Under 2007 fördelades drygt 7,7 miljoner euro till projekt med svensk medver- kan, varav ca 1,4 miljoner euro till ett flerårigt projekt med svensk huvudarrangör. Svenska medarrangörer i tre fleråriga projekt fick ta del av 4,9 miljoner euro. Drygt 1 miljon euro förde- lades till sju kortare samarbetsprojekt med svenska medarrangörer. Svenska medarrangörer fick även ta del av 0,4 miljoner euro till tre sam- arbetsprojekt med tredje land (Kina och Indien).

EU-kommissionen betonade under våren 2007 i ett meddelande om kultur att tre områden ses som prioriterade: interkulturell dialog och kulturell mångfald, kulturens kraft som kataly- sator för kreativitet och kulturens roll som ett inslag i unionens internationella relationer. Råds- slutsatser baserade på meddelandet om en ny kulturagenda antogs i november 2007.

EU fördelar även medel från strukturfonderna till projekt med kulturanknytning. De nya för- ordningarna för strukturfonderna inför pro- gramperioden 2007–2013 trädde i kraft den 1 januari 2007. Under året har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 65 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknyt- ning.

Unesco

Sverige invaldes hösten 2007 för första gången som ledamot i Unescos världsarvskommitté för mandatperioden 2008–2011. Några av de vikti- gaste frågorna i kommittéarbetet är att stödja den globala strategin för ett balanserat och representativt världsarv, att verka för en integre- rad natur- och kultursyn och en hållbar utveck- ling. Vidare prioriteras insatser för att avvärja hot mot världsarv i fara och att verka för att få fler barn och ungdomar i världen att bli medvetna om natur- och kulturarvet.

Unescos konvention om skydd för och främ- jande av mångfalden av kulturyttringar trädde i kraft den 19 mars 2007. Arbetet med konkretise-

ringen av konventionens olika föreskrifter och bestämmelser har påbörjats med ett första kommittémöte i Ottowa, Kanada, där proviso- riska riktlinjer för genomförande och tillämp- ning av konventionen antogs.

Europarådet

Europarådet genomförde under året en omorga- nisation av delar av sekretariatet för en tydligare inriktning på kärnmålen: mänskliga rättigheter, demokratifrågor och rättsstatsfrågor (regering- ens skrivelse 2007/08:81). Omorganisationen resulterade bl.a. i en uppdelning av kulturfrå- gorna i en styrkommitté för kulturarv och land- skap, CDPATEP och en styrkommitté för kul- tur, CDCULT. Bland kulturarvsinsatserna kan nämnas Riksantikvarieämbetets medverkan i projekten European Heritage Days och HEREIN samt i arbetet med att följa upp den Europeiska landskapskonventionen. Kultur- kommittén fokuserade arbetet bland annat på interkulturell dialog och kulturfrågor gällande Balkanländerna och Kosovo.

Vid ministermötet den 7 maj lanserade Euro- parådets ministerkommitté den vitbok om inter- kulturell dialog som förberetts under två år. Efter omfattande konsultationer, som bl.a. omfattade en diskussion som riksdagens Euro- parådsdelegation anordnade i Stockholm i sep- tember 2007, har vitboken fått en inriktning som syftar till att interkulturell dialog ska främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och därmed stärka social sammanhåll- ning i samhällen med allt större kulturell mång- fald.

Nordiska ministerrådet

Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultur- och mediesamarbetet 2007 cirka 204 miljoner kronor. Av detta bidrog Sverige med drygt 32 procent. Under året genomfördes flera förändringar inom det nordiska samar- betet med anledning av att en ny struktur för det nordiska kultur- och mediesamarbetet trädde i kraft den 1 januari. Målsättningen med strukturreformen var att det nordiska samar- betet skulle bli mer flexibelt och öppet för nya arbetsformer, samt bättre kunna svara mot de behov som kulturlivet i Norden har, både nationellt och internationellt. Den tidigare sektoriella inriktningen med många institutio- ner övergick till stor del i tematiska satsningar med tre tidsbegränsade program: mobilitets-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och residensprogrammet, konst- och kultur- programmet samt datorspelsprogrammet. De två första programmen pågår fram till och med 2009 medan datorspelsprogrammet är uppdelat i två faser och löper till och med 2012 varefter branschen övertar ansvaret för programmet. En utvärdering av datorspelsprogrammet är planerad till 2008. Arbete pågår med att öppna mobilitets- och residensprogrammet för de baltiska länderna från och med 2009. För att öka dialogen med aktörerna anordnar minis- terrådet löpande Nordiska kulturforum med olika tema, under 2007 om konstsamarbete samt om litteratur och översättningar.

Analys och slutsatser

När det gäller strukturfonderna är det ännu inte möjligt att dra några slutsatser eftersom det nya programmet ännu inte har implementerats fullt ut. Den svenska delaktigheten i EU:s kulturpro- gram är begränsad, men stabil sett till ett antal år tillbaka. Sverige medverkar i huvudsak som medarrangör. Nytt för 2007 är samarbetena med tredje land där Sverige har hävdat sig väl. Ur ett övergripande perspektiv är det viktigt att notera att interkulturell dialog och kulturell mångfald prioriteras allt högre inom EU-samarbetet vilket står i samklang med UNESCO-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005.

Under 2008 är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet. Den viktigaste uppgiften är att arbeta vidare med utvecklingen av den nya strukturen, i synnerhet när det gäller de nya pro- grammen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna. Berörda på områ- det har visat sig ta emot reformen väl och intres- set för att söka medel från programmen har varit stort, inte minst från svensk sida. Det svenska ordförandeskapet präglas i övrigt av de nordiska statsministrarnas satsning på ett fördjupat sam- arbete om globalisering. Denna satsning initiera- des i juni 2007 och förväntas fortsätta under många år framöver. Kulturministrarna arbetar därför under 2008 med att diskutera och ge för- slag till vilken roll kultursektorn kan spela i glo- baliseringsarbetet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.4.4Fördjupad samverkan mellan näringspolitik, regional tillväxtpolitik och kulturpolitik

Resultat

Kulturen har en viktig roll för utvecklingskraft och tillväxt både i Sverige och EU. En studie framtagen av EU 2006 visar på kultursektorns ekonomiska betydelse och potential för tillväxt och sysselsättning i EU. Av studien framgår bl.a. att kultursektorn 2006 utgjorde ca 2,6 procent av EU-ländernas samlade BNP och att den sysselsätter dryga 3 procent av den arbetande befolkningen i EU. Under flera år har sektorn haft högre tillväxttakt än övriga delar av EU:s ekonomi.

Den svenska kulturbranschen sysselsätter totalt 83 000 personer – denna siffra inkluderar alla slags yrken, inte bara kulturyrken. Branschen utgör därmed ca 2 procent av hela arbetsmark- naden. Antalet som arbetar inom de egentliga kulturyrkena uppgår till ca 60 000 personer. Enligt statistik från SCB är cirka 75 procent av dessa anställda och 25 procent är egenföretagare. På senare år har sysselsättningsutvecklingen varit mycket gynnsam inom sektorn med tillskott på 2 500 nya jobb per år. Under 2008 bedömer AF Kultur att det kommer att ske en viss inbroms- ning av sysselsättningsutvecklingen. Efterfrågan på tjänster bedöms dock vara fortsatt god. Enligt AF Kultur finns det en tydlig trend när det gäller sysselsättningen inom kultursektorn genom att tillskottet av sysselsatta sker i form av egenföre- tagande samtidigt som antalet anställda minskar över tiden.

Regeringen beslutade 2007 om en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entrepre- nörskap och sysselsättning 2007–2013. Ett na- tionellt och åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige har tagits fram. Strategin och program- men är av stor betydelse för regionernas utveck- lingsarbete samt för möjligheten att finansiera sina utvecklingsinsatser med medel från EU:s strukturfonder, dvs. både från den europeiska regionala utvecklingsfonden samt från europe- iska socialfonden. I strategin har regeringen lyft fram bl.a. kulturområdets betydelse och poten- tial för regional tillväxt.

De åtta regionala strukturfondsprogrammen omfattar 8,4 miljarder kronor från europeiska regionala utvecklingsfonden. I samband med

programframtagandet uppskattades att omkring 2 procent av insatserna riktas mot kulturområ- det. Utfallet kan skilja sig från utfallet. Reger- ingen har i strategin och programmen möjlig- gjort för regionerna att arbeta med kulturen som regional tillväxtfaktor. Flera regioner arbetar med kultur som strategisk utvecklingskraft utifrån riktlinjerna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Regeringen bedömer att samar- betet kring kultur och regional tillväxt mellan berörda myndigheter har ökat, vilket bedöms underlätta de regionala aktörernas kontakter och samverkan med den nationella nivån inom detta område.

I budgetpropositionen för 2008 framgick att en fördjupad samverkan påbörjats mellan när- ingspolitik, regional tillväxtpolitik och kulturpo- litik. Under 2007 och 2008 har bl.a. två dialoger i seminarieform hållits och en tredje planeras äga rum i september 2008 med närings- och kultur- ministern som värdar med deltagare från både kultur- och näringslivsområdet. Vid dessa semi- narier har bl.a. behovet av och möjligheterna för ökad samverkan lyfts fram för att främja entre- prenörskap, företagande och tillväxt.

Inom ramen för den ovan nämnda nationella strategin och den fördjupade samverkan mellan regional tillväxt-, närings- och kulturpolitiken har vissa kulturmyndigheter haft i uppdrag att i samverkan med Nutek föreslå hur bl.a. entre- prenörskap och företagande kan öka inom respektive myndighets verksamhetsområde. För- slag om en fortsatt utveckling av den fördjupade samverkan framgår i avsnitt 3.2.2 (politikens inriktning). En konsult har haft i uppdrag att belysa förekomsten av samverkan mellan kultur- aktörer och näringsliv. Rapporten visar på beho- ven av att stödja utvecklingen av samverkans- former. Institutet för tillväxtpolitiska studier har under 2007 lämnat en rapport Kreativ tillväxt? – En rapport om kreativa näringar i politik och statistik, som visar på behovet av nationella insatser för att stödja tillväxt och utveckling av kreativa näringar.

Analys och slutsats

Regeringens arbete med kulturen som regional utvecklingsfaktor ligger väl i linje med det arbete som pågår i EU om utvecklingen av kulturens betydelse för ekonomi och sysselsättning och de

kreativa näringarna. Det gäller bl.a. inom ramen för EU:s kulturagenda 2008–2010.

4.4.5Forskning inom kulturområdet

Resultat

Staten ger stöd till sektorsforskning och utveck- lingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarmuseernas (Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar- sudde, Moderna museet, Naturhistoriska riks- museet, Statens museer för världskultur, och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riks- antikvarieämbetets och Institutet för språk- och folkminnens ansvarsområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Statens stöd till sektorsforsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet uppgår 2008 till ca 36 miljoner kronor. Medlen syftar bl.a. till att stärka det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för sektorns kunskapsuppbyggnad.

Inom kulturområdet har flera av områdets institutioner ett direkt ansvar för forskningens organisation: som beställare av sektorsforskning, som basinstitutioner för annan forskning vid arkiv och museer samt som institutioner med ansvar för forskningsprojekt m.m. Flera av insat- serna har karaktären av långsiktiga nationella åtaganden där grundläggande dokumentation, materialbearbetning och publicering oftast utgör huvudmomentet. Som exempel kan nämnas att Institutet för språk och folkminnen ingår i flera långsiktiga forskningsprojekt som rör språk-, dialekt-, ortnamns-, och personnamnsområdet i samarbete med bl.a. universitet och högskolor.

Statens kulturråd bedriver dock endast i begränsad omfattning egen forskningsverksam- het; rådet fördelar i huvudsak bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning. Under 2007 har rådet fortsatt med att stödja och samverka kring kulturpolitisk forskning i Sverige och internationellt i samarbete med bl.a. Cent- rum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. Vidare fördelar rådet även medel till forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna. Under föregående år har ansvarsmuseernas forskning och utveckling i huvudsak inriktats på bevarandet och förmedlandet av museernas sam-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lingar. En sådan grundläggande materialbearbet- ning är många gånger en förutsättning för vidare forskning.

På arkivområdet bedrivs forskning och metodutveckling inom flera fält, bl.a. arkivpeda- gogik, standardisering, arkivredovisning och teknikutveckling för digitalisering. Under 2007 har särskilt viktiga insatser gjorts för kunskaps- uppbyggnad inom området långsiktigt digitalt bevarande. Ett stort utvecklingsprojekt är det s.k. LDB-centrum vid Luleå tekniska universitet. Deltagare i centrumbildningen var till en början universitetet, Riksarkivet och Bodens kommun. Under 2007 tillkom även Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv. Ambitionen är att etablera ett nationellt kompetenscentrum på området. Riksarkivet fick också en roll som koordinator inom EU-projektet PROTAGE inriktat på forskning om långsiktigt digitalt bevarande.

Inom kulturmiljöområdet har frågor om sam- verkan mellan forskning och praktik (t.ex. före- byggande konservering och utvecklingen av långsiktigt hållbara konserveringsmetoder) han- terats inom ramen för Riksantikvarieämbetets forsknings- och utvecklingsprogram. Riksantik- varieämbetet har under 2007 fortsatt att utveckla och stimulera forskning kring kulturmiljöer och kulturarv med ett tvärsektoriellt perspektiv och etablerande av nätverk och samarbeten.

Analys och slutsatser

Institutionerna under anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har alla en central roll i landets förvaltning, hantering och förmedling av kulturarvet. Flera av institu- tionerna har en nationellt och internationellt stark profil inom sitt verksamhetsområde. Institutionerna är väl förtrogna med att denna roll förutsätter en kontinuerlig kunskapsupp- byggnad och FoU-verksamhet. Denna kun- skapsproduktion kräver också goda och regel- bundna kontakter med forskningsmiljöer, forskningsfinansiärer och andra myndigheter och institutioner. Flertalet institutioner efterfrå- gar dock ett ökat samarbete med övriga institu- tioner inom andra samhällsområden för att på så sätt öka kompetensen inom sektorn.

Regeringen bedömer att institutionerna, som får medel via anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet överlag

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

har en god verksamhet. Vidare har institutio-			ner kronor under tre år för projekt som långsik-
nerna generellt ett gott samarbete med universi-			tigt verkar stimulerande och stödjande i arbetet
tet och högskolor nationellt och flera av dem			med att uppnå jämställdhet inom scenkonstom-
även internationellt. Kvaliteten på forskningen			rådet. I rapporten belyses bl.a. utfallet av Kultur-
återspeglas i resultatmått som belyser publice-			rådets stöd under 2007 och 2008. Av bidraget för
ring, tilldelning av externa forskningsmedel			samarbete med tonsättare fördelas ca tre fjärde-
erhållna i konkurrens, besök av gästforskare,			delar till män. Av dramatikerna vid stads- och
samt externa utvärderingar, utmärkelser och			länsteatrarnas vuxen- och ungdomsrepertoar är
andra slag av uppmärksamhet m.m. Särskilt			en majoritet män. Bland repertoaren för barn
utmärkande är Naturhistoriska riksmuseet, som			utgör de kvinnliga dramatikerna en majoritet.
är en forskningsinstitution med professurer och			Inom de fria teatergrupperna var representatio-
doktorander, och där forskningen inom bl.a.			nen jämnare. Vid dansproduktionerna på insti-
zoologi, botanik, paleontologi och geologi håller			tutionerna är könsfördelningen bland koreogra-
en hög kvalitet i ett internationellt perspektiv.			fer förhållandevis jämn, medan kvinnliga
Även Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Insti-			koreografer är i majoritet i de fria grupperna.
tutet för språk och folkminnen, Statens kultur-			Hittills har Kulturrådet,	Konstnärsnämnden
råd och flertalet av ansvarsmuseerna har en eta-			och Jämo fördelat medel bl.a. till ett utbildnings-
blerad struktur för forskning och utveckling och			program som ska ge chefer och konstnärliga
flera av dem ligger långt framme inom sina			ledare inom scenkonsten verktyg för att arbeta
respektive områden. Sedan förra forskningspoli-			med jämställdhet med fokus på den konstnärliga
tiska propositionen lades fram 2005 (Forskning			gestaltningen. I rapporten som lämnades till
för ett bättre liv, prop. 2004/05:80) har institu-			regeringen den 31 maj 2008 bedömer Kulturrå-
tionerna utvecklat sina organisationer och			det att de projekt som hittills beviljats medel är
strukturer för kunskapsuppbyggnad och FoU-			konstruktiva och att de representerar en bra gen-
verksamhet. Det saknas dock många gångar			rebredd.
medel för kunskapsuppbyggnad och FoU.			Tre miljoner kronor har även avsatts till Dele-
			gationen för fördelning av statsbidrag till kvin-
			nors organisering och	jämställdhetsprojekt
4.4.6	Jämställdhet		(fr.o.m. 2008 fördelas stödet av Ungdomsstyrel-
			sen) som under en treårsperiod ska fördela me-
Resultat			del till jämställdhetsprojekt som genomförs av
			organisationer inom kultursektorn
Från och med 2006 har samtliga myndigheter			Sedan 2000 har ett av de övergripande målen
och institutioner ett förtydligat mål i reglerings-			för statens filmstöd varit att förbättra villkoren
brev eller motsvarande dokument som innebär			för kvinnliga filmskapare. Bakgrunden är den
att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i			stora dominansen av manliga filmskapare som
verksamheten. Målformuleringen ligger i linje			fått stöd. 2006 års filmavtal innehåller ett mål om
med den strategi om jämställdhetsintegrering			att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas
som regeringen tillämpar för att uppnå de jäm-			jämnt mellan män och kvinnor. Enligt detta mål
ställdhetspolitiska målen. Från och med 2008 har			bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får
Statens	kulturråd,	Riksantikvarieämbetet,	stöd, senast ett år före avtalsperiodens slut vara
Konstnärsnämnden och Talboks- och punkt-			representerat till minst 40 procent inom katego-
skriftsbiblioteket krav i myndigheternas in-			rierna manusförfattare, producent och regissör.
struktioner att rapportera jämställdhetsaspekter i			Svenska Filminstitutet redovisar bl.a. att bland
analyser, utvärderingar och statistikunderlag.			de långa spelfilmerna som erhöll produktions-
Mot bakgrund av bl.a. slutsatserna i betänkan-			stöd under 2007 var andelen kvinnliga regissörer
det Plats på scen (SOU 2006:42) har regeringen			27 procent, kvinnliga manusförfattare 16 procent
uppdragit åt Statens kulturråd, Konstnärsnämn-			och kvinnliga producenter 20 procent. Bland de
den och Jämo att gemensamt göra en fördjupad			långa dokumentärer som erhöll produktionsstöd
analys av jämställdheten inom scenkonstområ-			under 2007 var andelen kvinnliga regissörer 43
det. Uppdraget ska redovisas senast den 31 janu-			procent, kvinnliga manusförfattare 46 procent
ari 2009. En delrapport lämnades den 31 maj			och kvinnliga producenter 57 procent. Siffrorna
2008. Regeringen har därutöver avsatt tre miljo-

visar på de stora skillnader som finns mellan olika filmgenrer.

Analys och slutsatser

Den övergripande strategin för regeringens poli- tik på området är att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i verksamheten, vilket myndighe- ter och institutioner på kulturområdet också arbetar med. Det finns även behov av att göra särskilda insatser inom vissa områden, där sats- ningen på jämställdhet inom scenkonstområdet är ett exempel.

Arbetsgruppen Genus på museer lämnade i januari 2004 en rapport med förslag om hur genusperspektivet kan få större genomslagskraft i museers verksamhet. Ett av arbetsgruppens för- slag var att etablera en resursenhet för genusfrå- gor vilket ledde till att Arbetets museum fick i uppdrag att utreda hur en sådan resursenhet skulle kunna organiseras. Arbetets museum redovisade sitt uppdrag i maj 2006. Regeringen avser inte att gå vidare med förslaget. Ett integ- rerat synsätt är att föredra framför en särskild resursenhet för genusfrågor. Alla museer har ett ansvar att utifrån sina samlingar och sin verk- samhet synliggöra såväl kvinnors som mäns insatser genom historien eller i samtiden och bevara dessa minnen för framtiden.

4.4.7Kultur och hälsa

Resultat

Alla människors delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande är ett av målen för den nationella kulturpolitiken. Forsk- ning visar att deltagande i kulturlivet och god hälsa följs åt, oberoende av tidigare kulturvanor.

Statens kulturråd har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhällsutvecklingen bl.a. inom folkhälsoområ- det. Ett viktigt led i Kulturrådets strategi för arbetet med kultur och hälsa, är ett bra samspel mellan kulturpolitik och politik på andra områ- den, inte minst det sociala området och utbild- ningssektorn.

Genom rapporten Kulturliv och skola – hin- der och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola, har Kulturrådet visat på framkomliga vägar för samarbete. Inom ramen

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för det nationella programmet Dans i skolan, som rådet har etablerat tillsammans med Myn- digheten för skolutveckling och Nationellt cent- rum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom vid Örebro universitet, bedrivs ett framgångsrikt arbete för att öka tillgängligheten till kultur. Kulturrådet har även deltagit och bidragit till den nordiska konferensen Kultur för livet.

Göteborgs universitet har tagit initiativ till att bilda ett tvärvetenskapligt forskningscentrum inom området kultur och hälsa.

Sedan 2006 fördelar ämnesrådet för huma- niora och samhällsvetenskap vid Vetenskaps- rådet 5 miljoner kronor i årligt stöd till forsk- ning om kultur och hälsa i syfte att stärka områdets vetenskapliga grund. Nio projekt beviljades stöd, bl.a. forskning om hur este- tiska uttryck påverkar hälsan.

Analys och slutsatser

Samverkan mellan kulturpolitiken och andra relevanta områden bidrar till att undanröja hin- der för människors tillgång till kultur och gynnar därmed det nationella folkhälsoarbetet. Ange- lägna insatser görs för att etablera kulturella per- spektiv inom vården och inom forskningen. Regeringen kommer fortsätta arbetet för ökad samverkan mellan olika områden i syfte att visa på kulturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande.

4.4.8Handikappolitik

Resultat

Det övergripande målet för handikappolitiken är ett samhälle utformat så att alla samhällets invånare har samma möjligheter att delta i samhällslivet. PåTkulturområdet är Statens kul- turråd och Riksantikvarieämbetet de sek- torsansvariga myndigheterna med uppgift att samordna, stödja och driva på utvecklingen för att uppnå de nationella målen.T

Under 2007 publicerade Statens kulturråd en översyn av medel för tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning där man konstaterade att arbetet på många sätt varit framgångsrikt, särskilt när det gäller bibliotek- och museer. I skrivelsens slutsatser och förslag

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lyfts scenkonstsområdet fram som prioriterat under 2007.

Ett av resultaten av prioriteringen är Hallun- dadeklarationen som antogs på en nordisk kon- ferens under 2008 arrangerad av Statens kultur- råd i samarbete med Riksteatern och Nordiska handikappolitiska rådet. Deklarationen överläm- nades till de nordiska kulturministrarna i Stockholm i maj 2008 och uppmanar till ökade insatser för tillgänglighet inom scenkonstområ- det.

Statens kulturråd ansvarar för att fördela sär- skilda bidragsmedel med syfte att inom sitt sek- torsansvar främja tillgången till kultur för perso- ner med funktionshinder. Under 2007 beviljades 28 projektbidrag med totalt 7,2 miljoner kronor.

Språklagsutredningen föreslår i sitt betän- kande, Värna språken (SOU 2008:26), ett sär- skilt uppdrag för det allmänna att skydda och främja det svenska teckenspråket. Betänkandet har remissbehandlats under 2008 och förslaget har tagits väl emot av teckenspråkiga organisa- tioner.

På Göteborgs stadsteater har man arbetat för att tillgängliggöra hela teatern i projektet På vid gavel. Det har bl.a. resulterat i lättöverskådlig information på teaterns hemsida. Det är en serie insatser som tar hänsyn till hur man tar sig till teatern på lättast sätt, problem med ljudmiljöer, hörselnedsättning, funktionshinder, synnedsätt- ning och lässvårigheter.

Analys och slutsats

Med anledning av att den nationella handlings- planen för handikappolitiken gäller fram till 2010 är det angeläget att samtliga aktörer inom kul- turområdet aktivt arbetar för att tillgängliggöra sina verksamheter för personer med funktions- nedsättning. Under 2007 har tillgängligheten inom scenkonsten särskilt uppmärksammats ge- nom bland annat Hallundadeklarationen. Statens kulturråds och Riksantikvarieämbetets sektors- ansvar innebär även att hela kulturområdet beva- kas. Teckenspråkets ställning markerades särskilt i betänkandet Värna språken. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närva- rande i Regeringskansliet.

4.4.9Länskonsulenter och nationella uppdrag

Resultat

De regionala konsulenterna inom dans-, konst- och mångkulturområdena har till uppgift att bidra till utveckling av verksamheten inom respektive område, bl.a. som kontaktyta mellan den professionella kulturen och föreningslivet. För 2007 fördelade Kulturrådet 8,8 miljoner kronor till regional konsulentverksamhet. Kul- turrådet hade under 2007 i uppdrag att utvärdera verksamheten med länskonsulenter. En slutsats var att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att i dialog mellan Kulturrådet och de regio- nala huvudmännen förtydliga mål och återrap- porteringskrav. Regeringen har också i regleringsbrevet för 2008 gett ett förtydligat mål om att utveckla samverkansformer med konsu- lenter och huvudmän.

Under 2007 fördelades bidrag till två natio- nella uppdrag. Bidragen till Skånes Arkivförbund inom arkivområdet och till Ung scen/öst vid Östgötateatern inom området barn och ung- domsteater sträcker sig t.o.m. 2008. Kulturrådet har på regeringens uppdrag utvärderat i vilken mån de nationella uppdragen sedan 1997 bidragit till utveckling och förnyelse inom respektive kulturområde. Slutsatsen är att merparten av de verksamheter som erhållit nationella uppdrag på olika sätt bidragit till utveckling och förnyelse. I vissa fall är det dock svårt att urskilja om utveck- lingen är en direkt följd av uppdragen eller inte. Kulturrådet menar även att uppdragen till viss del har varit otydligt formulerade och bidrags- mottagarna har inte i någon större omfattning kunnat dra nytta av varandras erfarenheter. Kulturrådet pekar på ett fortsatt behov av rörliga medel för utveckling och förnyelse inom kultur- området, men stödet skulle enligt rådet kunna fördelas under andra former.

Analys och slutsatser

Statens bidrag till länskonsulenterna fyller en viktig roll för att stärka de olika konstområdena samt det interkulturella arbetet i regionerna. Resultatet av konsulenternas arbete syftar bl.a. till nätverks- och kunskapsuppbyggnad. En slut- sats är dock att det krävs ytterligare utveckling av samverkansformer med huvudmän och andra

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

konsulenter, vilket också speglas i det förtydli- gade uppdraget regeringen har givit till Statens kulturråd.

Bidragen till de nationella uppdragen har till viss del fungerat i enlighet med syftet att bidra till utveckling och förnyelse. Regeringen in- stämmer i Kulturrådets bedömning om vikten av utveckling och förnyelse. Det finns dock behov av att pröva andra former än utpekande av natio- nella uppdrag mot bakgrund av både Kulturrå- dets utvärdering och de överväganden den pågå- ende kulturutredningen presenterar.

4.4.10Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror

Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 4.2. De anslagsjusteringar som gjordes 2007 till följd av avskaffandet av kravet på fri entré för vuxna vid de centrala museerna medför att hyreskostnadernas andel av anslagen är högre 2007 än vad den skulle ha varit annars. En jämförelse av hyreskostnadernas andel med tidigare år blir därför något missvisande för dessa institutioner.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.2 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2005–2007

Institution		Hyreskos tnad inkl. uppvärmning oc h			Ans lag/Bidrag (tkr)			Hyresko stnad inkl.			Fö rändring i
			el (tk r)					uppvärmning och el, andel av			procentenheter
									anslag/bidrag
		2005	2006	2007	2005	2006	2007	2005	2006	2007	2005–2007
Riksteatern		20 935	20 662	20 935	248 525	253 093	256 863	8,4%	8,2%	8,2%	-0,2%

Operan		46 507	50 179	44 906	330 298	338 347	343 946	14,1%	14,7%	13,0%	-1,1%

Dramaten		30 015	30 344	32 880	190 221	194 414	201 038	15,8%	15,6%	16,4%	+0,6%

Dansens hus		8 151	8 228	8 666	20 645	21 015	21 178	39,5%	39,2%	40,9%	+1,4%

Rikskonserter		9 666	9 751	9 799	66 857	67 787	68 316	14,4%	14,4%	14,3%	-0,1%

Riksarkivet och
landsarkiven		117 152	117 741	118 685	304 467	313 521	316 478	38,5%	37,6%	37,5%	-1,0%

Institutet för språk och
folkminnen	1	4 747	5 281	5 842	29 618	35 835	44 804	16,0%	14,7%	13,0%	-3,0%
folkminnen		4 747	5 281	5 842	29 618	35 835	44 804	16,0%	14,7%	13,0%	-3,0%
Riksantikvarieämbetet		40 982	42 413	38 528	191 547	195 416	198 142	21,4%	19,4%	19,4%	-2,0%

Statens historiska museer		16 539	19 575	19 648	77 783	79 477	76 045	21,3%	24,6%	25,8%	+4,5%
Nationalmuseum med
Prins Eugens
Waldemarsudde		28 500	32 672	32 965	88 753	93 171	83 547	32,1%	35,1%	39,4%	+7,3%
Naturhistoriska
riksmuseet		49 966	47 749	45 263	148 885	151 280	144 062	33,6%	31,6%	31,4%	-2,2%
Statens museer för
världskultur		53 946	55 867	55 821	142 762	139 225	137 870	37,8%	40,1%	40,5%	+2,7%
Livrustkammaren,
Skoklosters slott och
Hallwylska museet		11 202	11 007	11 239	42 859	43 550	37 375	26,1%	25,3%	30,1%	+4,0%
Statens maritima museer		52 091	50 189	50 930	103 382	101 862	99 422	50,4%	49,3%	51,2%	+0,8%

Arkitekturmuseet		12 236	12 100	12 300	35 379	35 717	35 580	34,6%	33,9%	34,6%	0,0%

Statens musiksamlingar		12 040	13 155	14 027	43 239	47 010	46 761	27,8%	28,0%	30,0%	+2,2%

Statens försvarshistoriska
museer		25 248	25 845	26 638	64 323	64 893	67 970	39,2%	39,8%	39,2%	0,0%
Moderna museet		45 265	45 935	47 096	113 072	114 583	109 924	40,0%	40,1%	42,8%	+2,8%
Nordiska museet		26 067	23 807	24 074	108 612	110 307	103 436	24,0%	21,6%	23,3%	-0,7%
Tekniska museet		17 078	14 436	12 338	41 860	41 015	42 677	40,8%	35,2%	28,9%	- 11,9%

Arbetets museum		1 693	1 986	2 046	13 270	14 027	13 482	12,8%	14,2%	15,2%	+2,4%

Dansmuseet		3 744	4 166	4 364	9 451	9 585	9 672	39,6%	43,5%	45,1%	+5,5%

Drottningsholms
teatermuseum		2 850	2 803	2 837	6 993	7 107	7 173	40,8%	41,5%	39,6%	-1,2%
Forum för levande historia		4 828	5 104	5 302	41 946	40 061	42 928	11,5%	13,1%	12,4%	+0,9%

1 Uppgifterna fram till den 1 juli 2006 avser Språk - och folkminne sinstitutet

4.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsrapport för Statens kulturråd för verksamhetsåret 2007. Riksrevisionen bedömer att Kulturrådets kvali- tetssäkring har brustit på några punkter. Detta har föranlett ett antal brister i årsredovisningen som i resultatredovisningen. Kulturrådet har lämnat kompletterande information till Riksrevi- sionen med anledning av rapporten. Regeringen förutsätter därmed att bristerna rättas till.

Riksrevisionen har även genomfört en granskning av bidragsgivningen inom kulturom- rådet (RiR 2008:14) som omfattar regeringen och de bidragsgivande myndigheterna Statens kulturråd och Konstnärsnämnden. Gransk- ningen har inriktats mot två frågor. Dels frågan om bidragsgivande myndigheter har en god intern styrning och kontroll i bidragsprocessen, som bidrar till en effektiv bidragsgivning Dels frågan om regeringens och bidragsgivande myn- digheters styrning av bidragssystemet ger förut- sättningar för omprövning

Riksrevisionens slutsats är bl.a. att det finns vissa brister i Kulturrådets och Konstnärsnämn- dens interna styrning och kontroll av bidrags- processen, samt att förutsättningarna för omprövning bör stärkas i flera avseenden. Riksrevisionen anser att regeringens och de bidragsgivande myndigheternas styrning och kontroll av bidragssystemen måste förändras på flera punkter. Regeringen och myndigheterna bör se till att uppföljning och utvärdering av såväl bidragsmottagare som bidragstyper skärps i syfte att få dokumenterade underlag för omprövning och förnyelse i bidragssystemet.

Regeringen har tagit del av Riksrevisionens slutsatser. Regeringen har redan inlett ett kon- kret arbete för att bl.a. minska detaljstyrningen inom kulturpolitiken. Detta arbete fortsätter. Flera av de frågeställningar och slutsatser i rap- porten ligger också inom ramen för Kulturut- redningens (Ku 2007:06) uppdrag. Kulturutred- ningen, som har till uppgift att se över kulturpolitikens inriktning och arbetsformer, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.6Budgetförslag

4.6.11:1 Statens kulturråd

Tabell 4.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	47 493			sparande	-138
			P		Utgifts-
2008	Anslag	47 948	1		prognos	46 882
2008	Anslag	47 948		P	prognos	46 882

2009	Förslag	48 781

2010	Beräknat	50 310	2
2010	Beräknat	50 310	P	P

2011	Beräknat	51 379	3
2011	Beräknat	51 379	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP48 781 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP48 781 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Statens kulturråds förvalt- ningskostnader. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet som ska följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå reger- ingen med genomförandet av denna. I den upp- giften ligger en skyldighet att verka för samord- ning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kultur- verksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, mu- seer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folk- bildning och folkrörelser i den utsträckning det inte är en uppgift för någon annan myndighet. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikappfrågor med an- knytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken samt stöder forskning inom kulturområdet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statliga utställningsgarantier

Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier. Verksamheten fi- nansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansöknings- avgifter.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.4. Statliga utställningsgarantier

Tusental kronor

	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
	inkomsttitel	som får		(intäkt–
	(som inte	disponeras		kostnad)
	får dispo-
	neras)
Utfall 2007	0	980	980	0

Prognos 2008	0	1 000	1 000	0

Budget 2009	0	1 000	1 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 4.5 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		47 948	47 948	47 948
Anvisat 2008P		47 948	47 948	47 948
P

Förändring till följd av:
2		833	2 362	3 431
Pris- och löneomräkningP	P	833	2 362	3 431

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		48 781	50 310	51 379

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 48 781 000 kronor anvisas under ansla- get 1:1 Statens kulturråd för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 50 310 000 kronor respektive 51 379 000 kronor.

4.6.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 4.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	281 642			sparande	426
			P		Utgifts-
2008	Anslag	208 947	1		prognos	205 570
2008	Anslag	208 947		P	prognos	205 570

2009	Förslag	199 604

2010	Beräknat	205 604

2011	Beräknat	205 604

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för bidrag till en rad skilda än- damål på kulturområdet. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		208 588	208 588	208 588
Anvisat 2008P		208 588	208 588	208 588
P

Förändring till följd av:
2		125	125	125
Pris- och löneomräkningP	P	125	125	125

Beslut		-713	5 287	5 287

Överföring till/från andra
anslag		-8 396	-8 396	-8 396

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		199 604	205 604	205 604

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att inom anslaget avsätts 1 miljon kronor under 2009 för att öka tillgänglig- heten till teckenspråkig litteratur. Vidare avsätts 3 miljoner kronor fr.o.m. 2009 under anslaget för satsningen på kulturella och kreativa när- ingar.

Som en följd av omprioriteringar inom kul- turområdet minskar anslaget under 2009 med 713 000 kronor.

Vidare beräknar regeringen att 9,755 miljoner kronor för bidrag till Voksenåsen överförs till anslag 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Rikste- atern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drott- ningholms slottsteater och Voksenåsen.

Genom en anslagsteknisk justering överförs 2,5 miljoner kronor från anslag 3:1 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikinstitutioner. Sam- tidigt sker en överflyttning av vissa anslagsän- damål till anslaget.

Som en konsekvens av justeringar under 2008 av medel för tjänstepensioner och komplette- rande ålderspensioner minskas anslaget med 1,141 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 199 604 000 kronor anvisas under an- slaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, ut- veckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2009. För 2010 och 2011 beräknas

anslaget till 205 604 000 kronor respektive 205 604 000 kronor.

4.6.31:3 Skapande skola

Tabell 4.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-	0
2007	Utfall				sparande	0
			P		Utgifts-
2008	Anslag	55 000	1		prognos	53 932
2008	Anslag	55 000		P	prognos	53 932

2009	Förslag	55 905

2010	Beräknat	58 130	2
2010	Beräknat	58 130	P	P

2011	Beräknat	60 623	3
2011	Beräknat	60 623	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP55 905 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP55 905 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-sats- ningen. Satsningen innebär att skolans kun- skapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och till eget skapande sammanfaller. Anslaget får belas- tas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.9 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:3 Skapande skola

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		55 000	55 000	55 000
P
Anvisat 2008P
Förändring till följd av:
2
Pris- och löneomräkningP	P	905	3 130	5 623
Pris- och löneomräkningP		905	3 130	5 623
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		55 905	58 130	60 623

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 55 905 000 kronor anvisas under ansla- get 1:3 Skapande skola för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 58 130 000 kronor re- spektive 60 623 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.6.41:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	142 713			sparande	9 870

			P		Utgifts-
2008	Anslag	148 660	1		prognos	145 774
2008	Anslag	148 660		P	prognos	145 774

2009	Förslag	151 955

2010	Beräknat	158 003	2
2010	Beräknat	158 003	P	P

2011	Beräknat	164 780	3
2011	Beräknat	164 780	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP151 955 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP151 955 tkr i 2009 års prisnivå.

Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under perioden den 1 januari 1997– 31 december 2010 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regio- nal kulturverksamhet mellan den 1 juli 1998 och fram till och med 31 december 2010. Anslagets ändamål är att finansiera denna försöksverksam- het. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verk- samheten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		158 353	158 353	158 353
Anvisat 2008P		158 353	158 353	158 353
P

Förändring till följd av:
2		1 695	8 065	15 203
Pris- och löneomräkningP	P	1 695	8 065	15 203

Beslut		1 600	1 664	1 735

Överföring till/från andra
anslag		-9 693	-10 079	-10 511

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		151 955	158 003	164 780

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1,6 miljoner kronor för att stärka de regionala scen-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

konstinstitutionerna. Med anledning av att för- söksverksamheten upphör den 31 december 2010 avser regeringen att återkomma till riksda- gen med förslag om den framtida ansvarsfördel- ningen inom kulturområdet.

Som en konsekvens av justeringar under 2008 av medel för tjänstepensioner och komplette- rande ålderspensioner minskas anslaget med 9,693 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 151 955 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Försöksverksamhet med ändrad regi- onal fördelning av kulturpolitiska medel för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 158 003 000 kronor respektive 164 780 000 kro- nor.

4.6.51:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 4.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	35 707			sparande	982

			P		Utgifts-
2008	Anslag	36 662	1		prognos	36 678
2008	Anslag	36 662		P	prognos	36 678

2009	Förslag	37 081

2010	Beräknat	38 288	2
2010	Beräknat	38 288	P	P

2011	Beräknat	39 413	3
2011	Beräknat	39 413	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP37 081 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP37 081 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kultur- råds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantik- varieämbetets och Institutet för språk och folk- minnens ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riks- museet. Anslaget får belastas med vissa kostna- der för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		36 662	36 662	36 662
Anvisat 2008P		36 662	36 662	36 662
P

Förändring till följd av:
2		419	1 626	2 751
Pris- och löneomräkningP	P	419	1 626	2 751

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		37 081	38 288	39 413

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 37 081 000 kronor anvisas under ansla- get 1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2009. För 2010 och 2011 be- räknas anslaget till 38 288 000 kronor respektive 39 413 000 kronor.

4.6.61:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 4.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-	14 382
2007	Utfall	10 677			sparande	14 382

			P		Utgifts-
2008	Anslag	9 898	1		prognos	13 988
2008	Anslag	9 898		P	prognos	13 988

2009	Förslag	9 898

2010	Beräknat	9 898

2011	Beräknat	9 898

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för stöd till icke-statliga kul- turlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och kon- sertlokaler som tillhör någon annan än staten. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslo- kalsdelegation efter samråd med Statens kultur- råd.

Regeringens överväganden

Tabell 4.15 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	9 898	9 898	9 898
Anvisat 2008P	9 898	9 898	9 898
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkningP	0	0	0
P

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 898	9 898	9 898

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 9 898 000 kronor anvisas under ansla- get 1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive 9 898 000 kronor.

4.6.71:7 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Tabell 4.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-	6 909
2007	Utfall	268 612			sparande	6 909

			P		Utgifts-
2008	Anslag	75 000	1		prognos	80 319
2008	Anslag	75 000		P	prognos	80 319

2009	Förslag	25 000

2010	Beräknat	0

2011	Beräknat	0

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för att finansiera sysselsätt- ningsåtgärder inom kultursektorn, det s.k. Ac- cess-projektet. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten. Accessprojektet avslutas under 2009.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.17 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 1:7 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	75 000	75 000	75 000
Anvisat 2008P	75 000	75 000	75 000
P

Förändring till följd av:
Beslut	-50 000	-75 000	-75 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	25 000	0	0

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 25 000 000 kronor anvisas under ansla- get 1:7 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområ- det för 2009.

4.6.828:3 Nationella uppdrag

Tabell 4.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		1 952			Anslags-	0
2007	Utfall	1 952			sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	1 952	1		prognos	1 914
2008	Anslag	1 952		P	prognos	1 914

2009	Förslag	0

2010	Beräknat	0

2011	Beräknat	0

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän- sade nationella uppdrag. De två sista nationella uppdragen upphör 2008.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 28:3 Nationella uppdrag

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	1 952	1 952	1 952
Anvisat 2008P	1 952	1 952	1 952
P

Förändring till följd av:
Beslut	-1 952	-1 952	-1 952

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	0	0	0

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av Statens kulturråds utvärdering av de nationella uppdragen (se avsnitt 4.4.9) samt kulturutredningens kommande betänkande föreslår regeringen att de återstående medlen, 1 952 000 kronor omprioriteras till andra ända- mål inom kulturområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 0 kronor anvisas under anslaget 28:3 Nationella uppdrag för 2009.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Teater, dans och musik

5.1Omfattning

Kapitlet omfattar statens bidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska Teatern AB, Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter,

5.2Utgiftsutveckling

Stiftelsen Dansens Hus, Drottningholms teatermuseum och Voksenåsen A/S. Vidare omfattas de statliga stöden till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt den fria scenkonsten.

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	1	2008	2009	2010	2011
	2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
Teater, dans och musik
2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dan-
sens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms
slottsteater	892	930	912	987	1 019	1 045

2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regio-
nala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner	736	762	748	779	806	834

2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	148	149	147	156	156	156

Summa Teater, dans och musik	1 777	1 841	1 807	1 922	1 980	2 034

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

5.4Resultatredovisning

Resultat

Nationella institutioner

Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Te- atern hade under 2007 ett rikt utbud av produk- tioner av klassiska och moderna verk. Ett inten- sivt arbete pågår vid nationalscenerna med att nå nya grupper i samhället särskilt barn och unga. Under 2007 producerades även en opera- och en teaterföreställning för sändning på digitala bio- grafer runt om i landet. Genomsnittbelägg- ningen på Operan ökade för opera till 86 procent och för balett till 89 procent. Beläggningen på Dramatens scener minskade dock till 77 procent, men med variationer mellan 72 och 95 procent vid de olika scenerna. Totalt besökte ca 483 000 personer nationalscenerna under 2007. Drott- ningholms slottsteater hade två operor på re- pertoaren med en genomsnittsbeläggning på 98,7 procent. Totalt besöktes Slottsteatern av knappt 10 000 personer.

Riksteatern har ett brett utbud av produktio- ner där den yngre publiken är tydligt prioriterad. Teaterns arbete med att främja scenkonsten i hela landet har utvecklats. Under 2007 hade Riksteatern drygt 42 000 medlemmar i 229 tea- terföreningar, 21 regionala föreningar och 21 an- slutna organisationer. Det innebär att 14 nya föreningar och 6 nya organisationer anslöt sig vilket lett till en ökning av medlemsantalet med 7 procent jämfört med 2006. Teatern har sedan sommaren 2007 förändrat sin organisation så att arrangörerna ska kunna medverka, påverka och vara delaktiga i produktionsprocessen. Hela riksteaterrörelsen som producent, arrangör och distributör når sammanlagt en publik om 1,2 miljoner.

Rikskonserter har under 2007 arrangerat 540 konserter i Sverige (varav 432 utanför Stock- holms län) och 193 konserter utomlands med en publik på ca 91 000 resp. 83 000 personer. Anta-

let arrangerade konserter i Sverige har minskat jämfört med 2006 då antalet konserter var 660 som en följd av ökade satsningar på samarbeten. Totalt sett har därmed publiken minskat från ca 225 000 besökare 2006 till drygt 205 000 besö- kare 2007. Antalet konserter och publik i utlan- det fortsätter dock att stiga. Samverkan med musiklivets arrangörer är en viktig del av i Rikskonserters uppdrag både genom konkreta produktioner eller festivaler och genom samar- bete kring arrangörsfrågor. Rikskonserters resultat 2007 visar att de rörliga produktions- medlen till samarbetsproduktioner inom Sverige har ökat från 7,9 miljoner kronor 2006 till 9,8 miljoner kronor 2007.

Dansens Hus presenterar samtida svenska och utländska gästspel av hög klass. De arbetar aktivt med att utveckla samarbetet i landet genom Dansnät Sverige och att sprida danskonsten internationellt genom dance-info.se. Under 2007 presenterade Dansens Hus ett ökat antal gäst- spel men ett minskat antal föreställningar. Totalt uppgick publikantalet till drygt 53 000 personer. Beläggningen var i genomsnitt 80 procent på stora scenen.

Regionala teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive regional musikverksamhet

Sedan 2004 finns det regionala teater-, dans- och musikinstitutioner i varje län. Staten, genom Statens kulturråd, lämnar bidrag till dessa verk- samheter medan det är ett landsting eller en kommun som är huvudman för respektive institution.

Den statliga andelen av den offentliga finansi- eringen till de regionala institutionerna samt regional musikverksamhet uppgick 2007 i ge- nomsnitt till 38 procent. I Skåne, där en försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet pågår fram till och med 2010, fördelas bidragen av Region Skåne.

Till den regionala musikverksamheten (läns- musiken) fördelade Statens kulturråd under 2007 ca 182 miljoner kronor. Den senast framtagna statistiken för länsmusikorganisationerna visar att de genomförde nära 14 000 konserter 2006, varav 40 procent var skolkonserter. Antalet besökare till dessa konserter uppgick till ca 1,6 miljoner. Knappt 40 procent av konserterna var skolkonserter. Statens andel av den offentliga

finansieringen av den regionala musikverksam- heten uppgick 2007 till 61 procent.

Till de 13 orkestrar som tilldelas statligt bidrag fördelades 2007 ca 88 miljoner kronor. Orkes- terpubliken uppgick 2006 till knappt en miljon. Skolkonserterna utgjorde 36 procent av det totala antalet konserter. Statens andel av den offentliga finansieringen av orkestrarna 2007 uppgick till 34 procent.

Till de regionala teater- och dansinstitutio- nerna fördelades 449 miljoner kronor under 2007, vilket inkluderar bidrag till regionmusiken i Sörmland, Värmland och Norrland. Publiksiff- rorna uppgick 2006 till 1,7 miljoner, vilket inne- bär att regionala teater- och dansinstitutioner står för hälften av alla besökare inom teater- och dansområdet Var tredje besökare såg en barn-, ungdoms- eller familjeförställning. Statens andel av den offentliga finansieringen av detta uppgick 2007 till ca 33 procent.

Utöver verksamhetsbidrag fördelade Statens kulturråd utvecklingsbidrag på totalt ca 13 mil- joner kronor till de regionala institutionerna. Under 2007 prioriterades insatser för att stärka dansen, samverkan mellan konstområdena samt utvecklingen av arrangörer och publik. Cirka 58 procent av utvecklingsbidraget fördelades till dessa prioriteringar.

Det regionala utfallet av Kulturrådets bidrags- givning för 2007 visar att stödet till scenkonsten fördelat per invånare är störst i Västerbotten, Gotland, Västra Götaland och Sörmland.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

procent för teater respektive 45 procent för dans.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna har stor betydelse för att scenkonsten uppvisar goda resultat vad gäller konstnärlig kvalitet och utbud runt om i landet.

Måluppfyllelsen vid de nationella institutionerna är god med en bred och varierad produktion. Även de regionala och lokala kulturinstitutio- nerna samt den fria scenkonsten uppvisar goda resultat vad gäller konstnärlig kvalitet och utbud. Deras roll för konstnärlig utveckling och utbud är betydande. Samverkan mellan institutionerna och den fria scenkonsten har ökat. Dock bör denna samverkan utvecklas ytterligare, liksom insatserna för barn och unga samt det interna- tionella utbytet och jämställdheten. Regeringen beräknar vidare att vissa omprioriteringar är möjliga inom området.

5.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

Den fria scenkonsten

Den fria scenkonsten bidrar med konstnärlig kvalitet och nytänkande och kompletterar och berikar det utbud som institutionerna står för.

Av statens bidrag till den fria scenkonsten gick den största andelen, 46 procent, till teater- grupperna och viss teaterverksamhet, 21 procent till dansen inklusive arrangörerna, 32 procent till musikgrupperna inklusive arrangörerna och fonogram. Statens andel av den offentliga finan- sieringen uppgick till 55 procent för de fria tea- tergrupperna, 77 procent för dansgrupperna och för musiken cirka 90 procent. De fria musik- grupperna nådde en publik på 900 000 besökare 2006. En stor del av konserterna, 78 procent, gavs utanför hemkommunen. Andelen barn- och ungdomsproduktioner uppgick 2007 till cirka 70

5.6Budgetförslag

5.6.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	892 480			sparande	6 482
			P		Utgifts-
2008	Anslag	930 097	1		prognos	912 042
2008	Anslag	930 097		P	prognos	912 042

2009	Förslag	987 406

2010	Beräknat	1 018 930	2
2010	Beräknat	1 018 930	P	P

2011	Beräknat	1 045 066	3
2011	Beräknat	1 045 066	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP990 265 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP990 265 tkr i 2009 års prisnivå.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget används för bidrag till sex riksinstitu- tioner på teater-, dans- och musikområdet: Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska riks- konserter, Dansens Hus och Drottningholms slottsteater. Fr.o.m. 2009 anvisas medel till Vok- sensåsen A/S. Operan och Dramaten är natio- nalscener för opera och balett respektive taltea- ter. Nationalscenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag – Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är or- ganiserad som en ideell förening med lokala arrangörsföreningar, regionala föreningar samt en central enhet med producerande, förmed- lande och främjande uppgifter. Svenska rikskon- serter är en av staten bildad stiftelse som har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikpro- duktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsens ändamål är att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Denna verksamhet samfinansieras med Stockholms stad. Statsbidrag till Stiftelsen Drottningholms Teatermuseum utgår för att an- ordna teaterföreställningar, konserter eller lik- nande arrangemang på slottsteatern. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Det är ett norsk aktiebolag som ägs av svenska staten. Voksenåsen har till syfte att stärka samhörighe- ten mellan svenskar och norrmän.

Tabell 5.3 Ekonomisk redovisning för 2007

Tusental kronor

	Anslag	Avgifter	Övrigt	Summa
				intäkter
Operan	373 188	55 736	18 902	447 826

Dramaten	201 038	31 186	13 384	245 608

Riksteatern	253 141	41 670	21 686	320 497

Dansens Hus	20 342	8 051	10 083	39 577

Svenska	68 314	18 633	10 321	97 268
rikskonserter

Drottningholms	7 395	2 386	1 286	11 067
slottsteater

Summa	923 418	153 295	81 884	1 138 709

Regeringens överväganden

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Vok- senåsen

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		926 071	926 071	926 071
Anvisat 2008P		926 071	926 071	926 071
P

Förändring till följd av:
2		18 594	45 939	70 872
Pris- och löneomräkningP	P	18 594	45 939	70 872

Beslut		28 960	32 740	33 580

Överföring till/från andra
anslag		13 781	14 180	14 544

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		987 406	1 018 930	1 045 066

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Operan

Regeringen beräknar att Operans tillförs 17 miljoner kronor per år fr.o.m. 2009 för att stärka säkerställa verksamheten. Därutöver ökar bidra- get till Operan 2009 med 5 miljoner kronor engångsvis för särskilda insatser samt med 5,804 miljoner kronor till följd av pris- och löneom- räkningen.

Som en konsekvens av justeringar under 2008 av medel för tjänstepensioner och komplette- rande ålderspensioner ökas bidraget med 2,486 miljoner kronor.

Dramaten

Regeringen beräknar att Dramaten tillförs 7 miljoner kronor fr.o.m. 2009 för att stärka och säkerställa verksamheten.

Därutöver ökar bidraget till Dramaten på grund av pris- och löneomräkning med 3,452 miljoner kronor 2009.

Som en konsekvens av justeringar under 2008 av medel för tjänstepensioner och komplette- rande ålderspensioner ökas bidraget med 1,239 miljoner kronor.

Riksteatern

Regeringen beräknar att Riksteaterns tillförs 10 miljoner kronor för sin verksamhet fr.o.m. 2009.

Därutöver ökar bidraget till Riksteatern till följd av pris- och löneomräkningen med 5,11 miljoner kronor 2009.

Dansens Hus

Bidraget till Dansens Hus ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 506 000 kronor 2009.

Svenska rikskonserter

Svenskt musikliv har genomgått stora föränd- ringar sedan Rikskonserter bildades och den regionala strukturen har vuxit sig allt starkare. Därför finns skäl som talar för att Rikskonser- ters verksamhet inte bör bedrivas på samma sätt som hittills. Regeringen avser därför att ompröva uppdraget. Regeringen bedömer även att bidra- get till Rikskonserter minskas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2009 för omprioriteringar inom kulturbudgeten.

Bidraget till Rikskonserter ökar på grund av pris- och löneomräkning med 3,604 miljoner kronor 2009.

Som en konsekvens av justeringar under 2008 av medel för tjänstepensioner och komplette- rande ålderspensioner ökas bidraget med 301 000 kronor.

Drottningholms slottsteater

Bidraget till Drottningholms slottsteater ökar på grund av pris- och löneomräkning med 118 000 kronor 2009.

Voksenåsen

Voksenåsen A/S är ett norskt aktiebolag i Oslo som ägs av svenska staten. Det är Norges natio- nalgåva till Sverige. Det statliga bidraget bör fortsättningsvis finansieras genom anslaget 2:1. Anslaget tillförs därmed 9,755 miljoner kronor fr.o.m. 2009. Medlen överförs från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 987 406 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riks- teatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 1 018 930 000 kronor respektive 1 045 066 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.6.22:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	736 259			sparande	26 970
			P		Utgifts-
2008	Anslag	762 394	1		prognos	747 989
2008	Anslag	762 394		P	prognos	747 989

2009	Förslag	779 486

2010	Beräknat	805 540	2
2010	Beräknat	805 540	P	P

2011	Beräknat	833 628	3
2011	Beräknat	833 628	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP779 486 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP779 486 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till regional musik- verksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		755 586	755 586	755 586
Anvisat 2008P		755 586	755 586	755 586
P

Förändring till följd av:
2		8 692	34 238	61 778
Pris- och löneomräkningP	P	8 692	34 238	61 778

Beslut		8 400	8 681	8 983

Överföring till/från andra
anslag		6 808	7 036	7 281

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		779 486	805 540	833 628

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget förstärks med 8,4 miljoner kronor för att stärka de regionala scenkonstinstitutionerna.

Som en konsekvens av justeringar under 2008 av medel för tjänstepensioner och komplette- rande ålderspensioner ökas anslaget med 6,808 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 779 486 000 kronor anvisas under

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

anslaget 2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 805 540 000 kronor respektive 833 628 000 kronor.

5.6.32:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	148 038			sparande	8 938

			P		Utgifts-
2008	Anslag	148 703	1		prognos	147 071
2008	Anslag	148 703		P	prognos	147 071

2009	Förslag	155 503

2010	Beräknat	155 503

2011	Beräknat	155 503

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

fonogram, bidrag till vissa aktörer av kulturpoli- tiskt intresse m.m.

Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor under 2010.

Anslaget används för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikfö- reningar, stöd till produktion och distribution av

Tabell 5.8 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011−

Ingående åtaganden	0	0	80 000	80 000	-

Nya åtaganden	0	80 000	80 000	-	-

Infriade åtaganden	0	0	80 000	80 000	-

Utestående åtaganden	0	80 000	80 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	0	80 000	80 000	-	-

Regeringens överväganden

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	148 703	148 703	148 703
Anvisat 2008P	148 703	148 703	148 703
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkningP	0	0	0
P

Beslut	9 300	9 300	9 300

Överföring till/från andra
anslag	-2 500	-2 500	-2 500

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	155 503	155 503	155 503

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 9,3 miljoner kronor för att stärka de fria gruppernas verksamhet.

Efter beslut av Rikskonserter upphörde slag- verksensemblen Kroumatas anknytning till Rikskonserter den 1 september 2008. I budget- propositionen för 2008 avsatte regeringen 700 000 kronor för 2008 och 2 000 000 kronor fr.o.m. 2009 för Kroumatas verksamhet. Förut- sättningen var att ensemblens framtida organisa- tionsform och medfinansiering klarades ut. Sta- tens kulturråd fick samtidigt regeringens uppdrag att verka för detta.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kulturrådet redovisade uppdraget i mars 2008 och konstaterar i sin rapport att det inte finns någon beredskap från annan finansiär att bidra med verksamhetsbidrag. Vidare anser rådet att staten inte till fullo fortsättningsvis ska finansi- era verksamheten. Kulturrådet föreslår dock att reserverade medel för budgetåret 2008 betalas ut för att ensemblen ska ha möjlighet att starta en ny verksamhet.

Mot bakgrund av Kulturrådets förslag har regeringen beslutat om 700 000 kronor till Kro- umatas verksamhet under 2008 efter det att ensemblen bildat en ideell förening. För budgetåret 2009 bedömer regeringen att Kroumata i likhet med det som gäller för andra fria musikgrupper har möjlighet att ansöka om bidrag från Statens kulturråd.

Genom en anslagsteknisk justering överförs 2,5 miljoner kronor till anslag 1:2 Bidrag till all- män kulturverksamhet, utveckling samt interna- tionell kulturutbyte och samarbete Samtidigt sker en överflyttning av vissa anslagsändamål till anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 155 503 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 155 503 000 kronor respektive 155 503 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Litteraturen, läsandet och språket

6.1Omfattning

Kapitlet omfattar Statens kulturråds bidragsgiv- ning till bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter. Vidare omfattas verksamhet

6.2Utgiftsutveckling

vid Talboks- och punktsskriftsbiblioteket, Stif- telsen för lättläst nyhetsinformation och littera- tur samt Institutet för språk och folkminnen.

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	1	2008	2009	2010	2011
	2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
Litteraturen, läsandet och språket
3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet	47	48	48	48	50	52

3:2 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	125	124	124	124	124	124

3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket	70	70	67	72	74	76

3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur	15	16	15	16	17	17

3:5 Institutet för språk- och folkminnen	45	45	46	46	48	48

Summa Litteraturen, läsandet och språket	301	303	301	306	312	317

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

6.4Resultatredovisning

Resultat

Bibliotek

Staten ger genom Statens kulturråd bidrag till folk- och länsbibliotek för att främja spridning och läsning av litteratur samt för att utveckla biblioteksväsendet.

Statens kulturråd och Kungliga biblioteket har under 2007 fördjupat sitt samarbete i syfte att utveckla en sektorsövergripande samverkan och klargöra respektive myndighets ansvar för bibli- oteksfrågorna. Bland annat har ett nationellt samråd för samverkan och utveckling av biblio- teksväsendet grundats.

Kulturrådet har under 2007 gett bidrag till länsbiblioteken men också direkt till folkbiblio- tekens utveckling, företrädesvis i små kommu- ner. Kulturrådet har i sin bidragsgivning ,som syftar till att öka läsandet bland barn och unga, prioriterat bibliotekens utveckling av läsfräm- jande verksamheter framför inköp av litteratur.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har under 2007 uppgått till 26 procent av den årliga bokutgivningen av talböcker, vilket över- stiger målet på 25 procent. Under året har TPB fortsatt arbetet med digitalisering av utbud och digitalutlåning. TPB har i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet överlämnat en analys av den framtida inriktningen till Kulturdepartementet. I denna framhålls att digital lagring och distribu- tion är väsentligt för att möta brukarnas krav på snabb tillgång till anpassade medier. TPB avser vidare att genomföra regelbundna undersök- ningar för att kartlägga behoven hos både bru- kare och förmedlande organisationer. Genom en ökad samverkan med statliga och andra aktörer kommer TPB att öka effektiviteten och tillgäng- ligheten både inom kultur- och utbildningsom- rådena. Ett exempel på ökad samverkan är det uppdrag där TPB och Taltidningsnämnden bland annat ska utreda möjligheterna till ett gemen-

samt nyttjande av infrastruktur för att sprida tal- böcker och taltidningar via Internet. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 30 oktober 2008.

Litteratur och kulturtidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter fördelas av Kulturrådet som produktions- och utvecklingsstöd. Ett mindre bidrag har också fördelats till kommun- bibliotek för prenumerationsstöd. Den största delen av tidskriftsstödet är dock det rena pro- duktionsstödet. Statens stöd till produktion av kulturtidskrifter har syftat till att möjliggöra en mångfald av åsikter och innehållsmässigt utbud. Totalt fördelades under 2007 16,3 miljoner kro- nor som produktionsstöd till 122 tidskrifter. Varje år tillkommer allt fler tidskrifter som ansöker om stöd. Under 2007 inleddes också en försöksverksamhet med stöd till s.k. nättid- skrifter.

Under 2007 fördelade Kulturrådet ca 37 mil- joner kronor till litteraturområdet i form av utgivnings- och distributionsstöd i syfte att sti- mulera förlagen till mångfaldig och kvalitativ utgivning. I huvudsak söks och erhålls bidrag för redan utgiven litteratur, och resultaten är därför svåra att mäta och värdera. Såväl antalet ansök- ningar som det beviljade antalet bidrag har varit relativt intakt under de senaste åren.

För att ytterligare bredda litteraturutbud och urval fick Kulturrådet under 2006 i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för skolutveck- ling utvidga serien Alla tiders klassiker med yt- terligare 50 titlar under fem år. Syftet var att se- rien bättre skulle spegla hela världens litterära arv. Serien vänder sig till skolor i syfte att stimu- lera elevernas läs- och språkutveckling. Ett för- slag till tillägg har nu tagits fram, i dialog med bokförlagen.

I linje med målet om ett brett utbud och med myndighetens internationella uppdrag fördelar Kulturrådet fr.o.m. den 1 januari 2008 stöd till översättningar av svensk litteratur i utlandet. Översättningsstödet hanterades tidigare av Svenska institutet. Kulturrådet har utarbetat en strategi för att det internationella litteratursam- arbetets utformning och synlighet.

Kulturrådet har också fördelat bidrag till bok- handlar i landet för att de ska kunna tillhanda- hålla ett varierat utbud av kvalitativ litteratur samt till litterära evenemang. Under 2007 prio-

riterades för det sistnämnda ändamålet främst verksamhet för barn och unga och internationell samverkan.

Verksamheten vid Centrum för lättläst har under 2007 fortsatt att utvecklas. Under 2007 hade stiftelsen ett särskilt uppdrag att öka utbu- det av böcker och nyheter för skolbruk. Resul- tatet avspeglar sig bl.a. i att produktion av böcker riktade till ungdomar närmare tredubblades under 2007.

Språk

Institutet för språk och folkminnen har under 2007 fortsatt att arbeta för att stabilisera och utveckla den nya språkvårdsinstitutionen. Myn- dighetens nya uppdrag möjliggör bl.a. ökade insatser för de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Satsningarna under 2007 har dels handlat om att bygga upp en verk- samhet för klarspråksarbete, svenskt tecken- språk, meänkieli och romani chib, dels ett fort- satt arbete med språkvård för svenskan och finskan, med dialekter, namn och folkminnen.

Jämfört med föregående år ökade de externa forskningsmedlen med 72 procent. Institutet har därmed kunnat förstärka forskningsinsatserna främst inom dialekt- och namnforskningen.

Språklagsutredningen lämnade i mars 2008 sitt betänkande Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Reger- ingskansliet.

Analys och slutsatser

De olika statliga insatserna bidrar till att bredda tillgången till och intresset för litteratur och kulturtidskrifter samt för utvecklingen av lan- dets språk.

I samband med behandlingen av förslagen som den pågående kulturpolitiska utredningen kommer att lämna avser regeringen att åter- komma till riksdagen angående insatser på det litteraturpolitiska området.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

6.6Budgetförslag

6.6.13:1 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		46 516			Anslags-	1 025
2007	Utfall	46 516			sparande	1 025
			P		Utgifts-
2008	Anslag	47 653	1		prognos	47 733
2008	Anslag	47 653		P	prognos	47 733

2009	Förslag	47 740

2010	Beräknat	49 629	2
2010	Beräknat	49 629	P	P

2011	Beräknat	51 736	3
2011	Beräknat	51 736	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP47 740 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP47 740 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional biblioteksverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Anslaget används dessutom för bidrag till tre lånecentraler, en lånecentral för litteratur och medier på utländska språk samt ett depåbiblio- tek. Den statliga lånecentralen för litteratur och medier på utländska språk utgör även bas för det Internationella biblioteket som bildades i Stockholm under 2000. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och ge- nomförande av verksamheten.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		47 653	47 653	47 653
Anvisat 2008P		47 653	47 653	47 653
P

Förändring till följd av:
2		543	2 450	4 577
Pris- och löneomräkningP	P	543	2 450	4 577

Beslut		-456	-474	-494

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		47 740	49 629	51 736

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Till följd av omprioriteringar inom kulturområ- det minskas anslaget med 456 000 kronor fr.o.m. 2009.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 47 740 000 kronor anvisas under ansla- get 3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 49 629 000 kronor respektive 51 736 000 kronor.

6.6.23:2 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	124 695			sparande	2 565

			P		Utgifts-
2008	Anslag	124 182	1		prognos	124 287
2008	Anslag	124 182		P	prognos	124 287

2009	Förslag	124 182

2010	Beräknat	124 182

2011	Beräknat	124 182

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för stöd till utgivning och dis- tribution av litteratur, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser, stöd till Expertkommittén för översätt- ning av finskspråkig facklitteratur till svenska, sortimentsstöd till bokhandeln samt ett littera- turpris till Astrid Lindgrens minne. Anslagets ändamål är även att finansiera utgivning av klas- sisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk samt stöd till

författarverkstäder. Vidare används anslaget till produktionsstöd och utvecklingsstöd till kultur- tidskrifter och prenumerationsstöd till bibliote- ken. Verksamhetsstöd lämnas inom tidskrifts- stödet till tidskriftsverkstäder. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:2

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	124 182	124 182	124 182
Anvisat 2008P	124 182	124 182	124 182
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	124 182	124 182	124 182

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 124 182 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Bidrag till litteratur och kulturtid- skrifter för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 124 182 000 kronor respektive 124 182 000 kronor.

6.6.33:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tabell 6.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	69 579			sparande	-1 312
			P		Utgifts-
2008	Anslag	70 104	1		prognos	67 457
2008	Anslag	70 104		P	prognos	67 457

2009	Förslag	71 749

2010	Beräknat	74 065	2
2010	Beräknat	74 065	P	P

2011	Beräknat	75 677	3
2011	Beräknat	75 677	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP71 749 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP71 749 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Talboks- och punkt- skriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskostnader och verksamhet. TPB är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek ska tillgo-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

dose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur.

Biblioteket ska särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och syn- skadade punktskriftsläsare samt svarar för fram- ställning av studielitteratur för högskolestude- rande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen för studielitteraturverk- samheten anvisas under utgiftsområde 15 Studie- stöd, anslaget 1:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punkt- skriftsnämnd som ska främja och utveckla punktskriften för synskadade.

Myndighetens intäkter uppgick under 2007 till ca 106 miljoner kronor och utgörs av anslag, avgifter, andra ersättningar och bidrag.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009, för 3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punkt- skriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2010–2012.

Tabell 6.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011–2012

Ingående åtaganden	2 411	2 681	4 500	4 500	-

Nya åtaganden	2 681	4 500	4 500	-	-

Infriade åtaganden	- 2 411	- 2 681	- 4 500	-2 500	-2 000

Utestående åtaganden	2 681	4 500	4 500	-	--

Erhållet/föreslaget bemyndigande	5 000	5 000	5 000	-	-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		70 104	70 104	70 104
Anvisat 2008P		70 104	70 104	70 104
P

Förändring till följd av:
2		1 645	3 961	5 573
Pris- och löneomräkningP	P	1 645	3 961	5 573

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		71 749	74 065	75 677

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 71 749 000 kronor anvisas under ansla- get 3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 74 065 000 kronor respektive 75 677 000 kronor.

6.6.43:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-	0
2007	Utfall	15 428			sparande	0
			P		Utgifts-
2008	Anslag	15 686	1		prognos	15 381
2008	Anslag	15 686		P	prognos	15 381

2009	Förslag	16 192

2010	Beräknat	16 814	2
2010	Beräknat	16 814	P	P

2011	Beräknat	17 235	3
2011	Beräknat	17 235	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP16 192 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP16 192 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Cent- rum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lätt- lästa böcker (LL-böcker). Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden från den 1 januari 2006 till den 31 december 2008.

Intäkterna från försäljning m.m. uppgick 2007 till ca 15 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		15 686	15 686	15 686
P
Anvisat 2008P
Förändring till följd av:
2
Pris- och löneomräkningP	P	506	1 128	1 549
Pris- och löneomräkningP		506	1 128	1 549
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		16 192	16 814	17 235

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 16 192 000 kronor anvisas under ansla- get 3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsin- formation och litteratur för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 16 814 000 kronor re- spektive 17 235 000 kronor.

6.6.53:5 Institutet för språk och folkminnen

Tabell 6.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2007	Utfall	45 041			sparande	851
			P		Utgifts-
2008	Anslag	45 356	1		prognos	45 644
2008	Anslag	45 356		P	prognos	45 644

2009	Förslag	46 179

2010	Beräknat	47 521	2
2010	Beräknat	47 521	P	P

2011	Beräknat	48 393	3
2011	Beräknat	48 393	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP46 179 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP46 179 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för Institutet för språk och folkminnen. Myndighe- ten är en central myndighet på språkets område och har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Vidare ska institutet bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verk-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

samhetsområde. Institutets verksamhet bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Stockholm.

Regeringens överväganden

Tabell 6.12 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 3:5 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		45 356	45 356	45 356
Anvisat 2008P		45 356	45 356	45 356
P

Förändring till följd av:
2		823	2 165	3 037
Pris- och löneomräkningP	P	823	2 165	3 037

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		46 179	47 521	48 393

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 46 179 000 kronor anvisas under ansla- get 3:5 Institutet för språk och folkminnen för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 47 521 000 kronor respektive 48 393 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Bildkonst, arkitektur, form och design

7.1Omfattning

Kapitlet omfattar Statens kulturråds bidragsgiv- ning inom bild- och formområdet samt Statens konstråds insatser för den

7.2Utgiftsutveckling

konstärliga gestaltningen av den gemensamma miljön. Vidare omfattas verksamhet vid Rådet för arkitektur, form och design samt Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	1	2008	2009	2010	2011
	2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
Bildkonst, arkitektur, form och design
4:1 Statens konstråd	7	7	7	8	8	8

4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön	37	37	36	37	37	37

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor	2	2	2	2	2	2

4:4 Främjande av hemslöjden	21	22	22	22	23	24

4:5 Bidrag till bild- och formområdet	27	28	28	28	28	28

Summa Bildkonst, arkitektur, form och design	95	96	95	96	97	98

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.3Mål

Riksdagen har förutom målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129, se avsnitt 4.3) antagit mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen är:

-Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveck- ling.

-Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska över- väganden.

-Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och för- stärkas.

-Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.

-Offentligt och offentligt understött byg- gande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvali- tetsfrågor.

-Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart inter- nationellt samarbete.

7.4Resultatredovisning

Arkitektur, form och design

Resultat

Rådet för arkitektur, form och design gav i oktober 2007 ut rapporten Arkitektur, form och design i Europa – en lägesrapport om politik och praktik i åtta europeiska länder.

Vidare har rådet utgivit Den omätbara kvali- teten, en antologi om synen på kvalitetsbegrep- pet inom arbete, forskning och konstnärlig verk- samhet. En konferens har också hållits om den fysiska miljön i skolorna.

Rådet för arkitektur, form och design gavs genom ett tilläggsdirektiv den 22 november 2007 i uppdrag att lämna förslag till hur en befintlig myndighet eller institution i en permanent form

kan främja och förmedla kunskap om hur en ökad kvalitet inom arkitektur, form och design kan bidra till samhällsutvecklingen. Se vidare avsnitt 3.2.2.

Föreningen Svensk Form har ett nationellt uppdrag att driva en mötesplats för form och design. Under 2007 hade verksamheten ett fokus på frågor om hållbar utveckling. Under året har föreningen bedrivit en omfattande programverk- samhet i lokalerna på Skeppsholmen i Stockholm och i de elva regionalföreningarnas regi. Svensk Form initierade 2007 ett nätverk med ett tiotal svenska designorganisationer, som fick namnet SDS – Svenskt Designsamarbete.

Nämnden för hemslöjdsfrågor, som har NUTEK som värdmyndighet, invigde i decem- ber 2007 sina nya lokaler i centrala Stockholm. Nämnden samordnar hemslöjdskonsulentverk- samheten, bl.a. genom seminarier och fortbild- ning för konsulenterna. Nämnden har under året bedrivit utvecklingsprojekt, seminarier samt större gemensamma manifestationer. Utställ- ningar, kurser och programverksamhet bedrivs i hela landet genom de regionala hemslöjdskon- sulenterna. Ett viktigt projekt under året har varit det nationella uppdraget Slöjdcirkus genom etablerandet av slöjdklubbar på lokalnivå. Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR), fick under 2007 ett engångsbidrag på 300 000 kronor för att utveckla arbetet med slöjdklubbar. Enligt redovisning från SHR har det ökade stödet resulterat i att bl.a. arbetet med barn- och ungdomsverksamheten Slöjdklubben har kunnat utvecklas runt om i landet. SHR har fr.o.m. 2008 fått ett ökat verksamhetsbidrag på 1 miljon kronor. Nutek har under 2008 genomfört en översyn av hemslöjden som näringsgren. Flera förslag anknyter till rapporten "Kultur och näringsliv i samverkan" som Nutek m.fl. kultur- myndigheter tagit fram på regeringens uppdrag.

Analys och slutsatser

Svensk design och svenska designers möter ett starkt gensvar och intresse från omvärlden och Sverige har en god potential för en fortsatt stark utveckling på området. De statliga insatserna på området form och design bidrar till att främja, stärka och utveckla intresset för området.

De statliga insatserna har bidragit till att öka medvetenheten om de arkitektoniska värdenas

betydelse. Arkitekturfrågor har i ökande grad lyfts fram i samhällsdebatten, när det gäller t.ex. integration, hållbar samhällsutveckling och till- växt. Den tvärsektoriella aspekten på arkitektur- frågorna är mycket viktig.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

När det gäller den övriga bidragsgivningen på bild- och formområdet är det viktigt att det finns utrymme för förnyelse och utveckling,

Bildkonst

Resultat

Statens konstråds uppgift är att berika den gemensamma miljön med fast konst, sprida kva- lificerade uppdrag och ge ökade försörjnings- möjligheter för konstnärer i hela landet.

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) gjorde regeringen, liksom den tidi- gare regeringen, bedömningen att statens ansvar för den offentliga konstnärliga gestaltningen bör renodlas i allt högre grad till att gälla de statliga miljöerna.

Kulturrådet påbörjade under 2007 en översyn av bidragsgivningen inom bild- och formområ- det. Syftet är att se över hur bidraget kan anpas- sas till både långsiktiga insatser men också till utvecklingsprojekt. Avsikten är också att bidragsgivningen bättre ska samspela med regio- nala och kommunala insatser.

Under 2007 har Statens kulturråd, på reger- ingens uppdrag, förhandlat med berörda parter om ett nytt avtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar. Avtalet omfattar statliga myndigheter, institutioner eller annan arrangör som erhåller statliga bidrag för sin verk- samhet. Regeringen avser att under 2008 god- känna ett nytt avtal om utställningsersättning. Avtalet medför en modernisering av beräknings- grunderna för all slags bildkonst, en breddning av ersättningarna till att även gälla konceptuell konst och videokonst, samt en generell ökning av ersättningsnivåerna. Avtalet ska också fungera som en förebild för andra offentliga utställare och för privata utställare.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området leder till att den offentliga miljön berikas med konst. Ansva- ret för utsmyckning av den gemensamma miljön bör dock delas av flera.

7.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsrapport för Statens konstråd för verksamhetsåret 2007. Riksrevisionen bedömer att Statens konstråd inte har tillräcklig kontroll över sitt lager av konst. Statens konstråds bristande rutiner med- för risk för att konstverk förkommer och att Statens konstråd inte vet var konsten utplacerats. Riksrevisionen noterar att Statens konstråd under 2008 vidtagit åtgärder i syfte att rätta till bristerna. Regeringen gör bedömningen att ingen ytterligare insats är nödvändig.

7.6Budgetförslag

7.6.14:1 Statens konstråd

Tabell 7.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	7 246		P	sparande	195

			P		Utgifts-
2008	Anslag	7 441	1		prognos	7 488
2008	Anslag	7 441		P	prognos	7 488

2009	Förslag	7 557	P	P

2010	Beräknat	7 788	2
2010	Beräknat	7 788	P	P

2011	Beräknat	7 953	3
2011	Beräknat	7 953	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP7 557 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP7 557 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Statens konstråds förvalt- ningskostnader. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, med- verka till att konst tillförs även andra gemen- samma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Vid konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten, ska Statens konstråd prioritera fast konst till bostadsområden samt skolor och andra miljöer för barn och ungdomar. Kvalificerade uppdrag ska spridas till många konstnärer.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:1 Statens konstråd

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		7 441	7 441	7 441
P
Anvisat 2008P
Förändring till följd av:
2
Pris- och löneomräkningP	P	116	347	512
Pris- och löneomräkningP		116	347	512
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		7 557	7 788	7 953

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 7 557 000 kronor anvisas under ansla- get 4:1 Statens konstråd för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 7 788 000 kronor re- spektive 7 953 000 kronor.

7.6.24:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	37 031		P	sparande	-325

			P		Utgifts-
2008	Anslag	36 626	1		prognos	35 817
2008	Anslag	36 626		P	prognos	35 817

2009	Förslag	36 626	P	P

2010	Beräknat	36 626

2011	Beräknat	36 626

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är att finansiera konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare finansieras konstförvärv med medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslo- kalhållande.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma mil- jön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2010– 2012.

Tabell 7.5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011−2012

Ingående åtaganden	9 932	6 681	8 817	10 000	-

Nya åtaganden	6 681	8 817	10 000	-	-

Infriade åtaganden	- 9 932	- 6 681	- 8 817	- 7 500	-2 500

Utestående åtaganden	6 681	8 817	10 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	10 000	10 000	10 000	-	-

Regeringens överväganden

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	36 626	36 626	36 626
Anvisat 2008P	36 626	36 626	36 626
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	36 626	36 626	36 626

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen avser att se över frågan om möjlig- heten för Statens konstråd att förnya sitt bestånd genom avyttring av konstverk samt nya inköp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 36 626 000 kronor anvisas under ansla- get 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemen- samma miljön för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 36 626 000 kronor respek- tive 36 626 000 kronor.

7.6.34:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	1 944		P	sparande	44

			P		Utgifts-
2008	Anslag	1 950	1		prognos	2 013
2008	Anslag	1 950		P	prognos	2 013

2009	Förslag	1 977	P	P

2010	Beräknat	2 034	2
2010	Beräknat	2 034	P	P

2011	Beräknat	2 075	3
2011	Beräknat	2 075	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP1 977 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP1 977 tkr i 2009 års prisnivå.

Anlaget används till Nämnden för hemslöjdsfrå- gors förvaltningskostnader. Nämnden ska ta ini- tiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden fördelar inom sitt verksamhetsområde statligt stöd till hemslöjds- främjande verksamhet. Vidare samordnar nämn- den hemslöjdskonsulentverksamheten och prö- var frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvalt- ning och personaladministration.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		1 950	1 950	1 950
Anvisat 2008P		1 950	1 950	1 950
P

Förändring till följd av:
2		27	84	125
Pris- och löneomräkningP	P	27	84	125

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		1 977	2 034	2 075

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 1 977 000 kronor anvisas under ansla- get 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 2 034 000 kronor respektive 2 075 000 kronor.

7.6.44:4 Främjande av hemslöjden

Tabell 7.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	21 210		P	sparande	59

			P		Utgifts-
2008	Anslag	22 124	1		prognos	21 752
2008	Anslag	22 124		P	prognos	21 752

2009	Förslag	22 376	P	P

2010	Beräknat	23 225	2
2010	Beräknat	23 225	P	P

2011	Beräknat	23 803	3
2011	Beräknat	23 803	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP22 376 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP22 376 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till hemslöjdskon- sulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsfö- reningarnas Riksförbund och projekt inom hem- slöjdsområdet. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället och är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:4 Främjande av hemslöjden

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		22 124	22 124	22 124
Anvisat 2008P		22 124	22 124	22 124
P

Förändring till följd av:
2		252	1 101	1 679
Pris- och löneomräkningP	P	252	1 101	1 679

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		22 376	23 225	23 803

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 22 376 000 kronor anvisas under ansla- get 4:4 Främjande av hemslöjden för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 23 225 000 kronor respektive 23 803 000 kronor.

7.6.54:5 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 7.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	27 122		P	sparande	554

			P		Utgifts-
2008	Anslag	27 673	1		prognos	27 679
2008	Anslag	27 673		P	prognos	27 679

2009	Förslag	27 673	P	P

2010	Beräknat	27 673

2011	Beräknat	27 673

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till bild- och formområdet, såsom statsbidrag till kulturella ändamål, statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt statligt utrust- ningsbidrag till kollektivverkstäder.

Regeringens överväganden

Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 4:5 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	27 673	27 673	27 673
Anvisat 2008P	27 673	27 673	27 673
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 673	27 673	27 673

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 27 673 000 kronor anvisas under ansla- get 4:5 Bidrag till bild- och formområdet för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive 27 673 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Kulturskaparnas villkor

8.1Omfattning

Kapitlet omfattar myndigheten Konstnärs- nämnden och dess ersättningar och bidrag till konstnärer inom bild-, form-, ton-, teater-, dans- och filmområdet samt nämndens internationella konstnärsutbytesverksamhet och

bevakning av konstnärernas sociala och ekono- miska villkor samt löpande bevaka trygghets-

systemens utformning i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Vidare omfattas Sveriges författarfonds verk- samhet med i första hand fördelning av biblio- teksersättning till konstnärer inom ordområdet samt Bildkonst Upphovsrätt i Sveriges (BUS) fördelning av den individuella visningsersätt- ningen till bildkonstnärer.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	1	2008	2009	2010	2011
		P P
Kulturskaparnas villkor

5:1 Konstnärsnämnden	14	15	15	15	15	16
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer	296	305	299	313	325	333

Summa Kulturskaparnas villkor	310	320	314	328	340	349

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

8.4Resultatredovisning

Resultat

Regeringens insatser för kulturskapare handlar i första hand om att skapa bättre förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och för- sörjning åt kulturskapare och som samtidigt minskar beroendet av de generella bidragssyste- men.

Tillämpningar och förändringar av regelverk inom andra verksamhetsområden påverkar konstnärsgruppernas arbetsvillkor. Konstnärs- nämnden har utvecklat en informationsplats på Internet som riktar sig direkt till konstnärer. Tjänsten ska ge enkel information till konstnä- rerna om bl.a. trygghetssystemen och skattesy- stemet, och informera om villkor och regelverk för konstnärer.

Konstnärsnämnden har under 2007 beslutat om ca 110 miljoner kronor i stipendier och bidrag till ungefär 1 600 konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. För konstnärerna inom ordområdet avsattes 2007 genom den s.k. biblioteksersätt- ningen totalt 119,5 miljoner kronor för bl.a. sti- pendier och ersättningar till författare, översät- tare, illustratörer och fotografer. På bildkonstområdet utgör den individuella vis- ningsersättningen, vilken fördelas av Bildkonst upphovsrätt i Sverige, en viktig ersättning till bildkonstnärer vars konstverk visas på offentliga platser och byggnader.

Nämndens utvärdering visar att stipendier ge- nerellt gör att konstnärens egna inkomster från konstnärlig verksamhet ökar. För konstnärliga upphovsmän som bild- och formkonstnärer, tonsättare, koreografer, filmare, dramatiker och författare som har små eller obefintliga möjlig- heter att få arbete i ett institutionssystem är bi- dragsgivning av särskilt stor betydelse.

Den internationella utbytesverksamheten fortsätter att visa positiva resultat. Iaspis har

utgjort en förebild för en fortsatt utvidgning av den internationella verksamheten till både dans- och formområdet. Regeringen avsatte ytterligare 4 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för nysatsningar inom dessa områden. Det internationella utbytet och stipendierna leder till konstnärlig fördjup- ning och förbättrade arbets- och inkomstmöjlig- heter. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter.

Analys och slutsatser

De olika konstnärspolitiska bidragen och ersätt- ningarna är betydelsefulla för konstnärers för- sörjnings- och arbetsmöjligheter. Utan dessa stöd skulle många professionella konstnärers arbetsmöjligheter försämras betydligt eller omöjliggöras. Genom de olika stödformerna främjas kvalificerade konstnärers möjligheter att ägna sig åt konstnärlig fördjupning och nyskapande. De internationella konstnärsutby- tesverksamheterna är framgångsrika och bidrar både till utvecklingen av de enskilda konst- närskapen liksom till en vidgad kunskap om svenskt konstliv utomlands. Den konstnärliga arbetsmarknaden har tydliga särdrag. Konst- närsnämnden beräknar att 90 procent av de professionellt verksamma konstnärerna arbetar som korttidsanställda eller som egna företagare.

Att vidga kulturskaparnas arbetsmarknad bl.a. genom att stimulera en ökad efterfrågan och genom att bättre tillvarata kulturskaparnas kun- nande inom fler delar av samhällslivet är en väsentlig uppgift för kulturpolitiken. Samtidigt är utvecklingen av s.k. allianslösningar inom scenkonstområdet exempel på för kulturområ- det unika anställningsmodeller. De stimulerar och upprätthåller den konstnärliga utvecklingen inom ett område som genomgått en snabb för- ändring av anställningsstrukturer.

Att utveckla och främja konstnärers entrepre- nörskap är också av betydelse för en utveckling av de kulturella näringarna och arbetsmarkna- den. En sådan utveckling leder till ökade möjlig- heter för konstnärer att bättre leva av sitt konst- närliga arbete samtidigt som fler människor ges möjlighet att i olika former ta del av konst och kulturupplevelser.

8.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har genomfört en granskning av bidragsgivning inom bl.a. Konstnärsnämnden. Se avsnitt 4.5.

8.6Budgetförslag

8.6.15:1 Konstnärsnämnden

Tabell 8.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	14 328		P	sparande	466

			P		Utgifts-
2008	Anslag	14 524	1		prognos	14 665
2008	Anslag	14 524		P	prognos	14 665

2009	Förslag	14 760	P	P

2010	Beräknat	15 214	2
2010	Beräknat	15 214	P	P

2011	Beräknat	15 529	3
2011	Beräknat	15 529	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP14 760 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP14 760 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Konstnärsnämndens för- valtningskostnader. Nämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, teater-, dans- och filmkonst- närer samt att främja internationellt konstnärs- utbyte. Nämnden ska vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala för- hållanden samt löpande bevaka trygghetssyste- mens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Syftet med verk- samheten är att genom fördelning av ersätt- ningar och bidrag verka för att förbättra konst- närernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 10:1 Filmstöd.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 8.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 5:1 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		14 524	14 524	14 524
P
Anvisat 2008P
Förändring till följd av:
2
Pris- och löneomräkningP	P	236	690	1 005
Pris- och löneomräkningP		236	690	1 005
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		14 760	15 214	15 529

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 14 760 000 kronor anvisas under ansla- get 5:1 Konstnärsnämnden för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 15 214 000 kro- nor respektive 15 529 000 kronor.

8.6.25:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	296 071		P	sparande	4 576

			P		Utgifts-
2008	Anslag	305 231	1		prognos	299 307
2008	Anslag	305 231		P	prognos	299 307

2009	Förslag	313 037	P	P

2010	Beräknat	325 046	2
2010	Beräknat	325 046	P	P

2011	Beräknat	333 198	3
2011	Beräknat	333 198	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP313 037 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP313 037 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används bl.a. för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offent- liga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningser- sättning). Medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond.

Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersätt- ningen fördelas på basis av det offentliga inneha- vet av konstnärens verk i enlighet med kriterier som fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördel-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningen av ersättningen regleras i förordning. Statliga inkomstgaranti för konstnärer fördelas till konstnärer som står för konstnärlig verksam- het av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges Förfat- tarfond.

Vidare lämnas bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro- jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer.

De som enligt lagen (1992:318) om överläm- nande av förvaltningsuppgifter inom Kulturde- partementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 155 000 000 kronor under 2010– 2019.

Tabell 8.5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011−

Ingående åtaganden	-	150 000	154 000	145 000	-

Nya åtaganden	-	45 000	31 000	-	-

Infriade åtaganden	-	- 41 000	-40 000	-20 900	-124 100

Utestående åtaganden	-	154 000	145 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	-	155 000	155 000	-	-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 8.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		305 231	305 231	305 231
Anvisat 2008P		305 231	305 231	305 231
P

Förändring till följd av:
2		3 479	15 322	23 361
Pris- och löneomräkningP	P	3 479	15 322	23 361

Beslut		4 327	4 493	4 606

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		313 037	325 046	333 198

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs med 4,327 miljoner kronor fr.o.m. 2009, utöver pris- och löneomräkningen, för att förstärka ersätt- ningar för konstnärlig verksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 313 037 000 kronor anvisas under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 325 046 000 kronor respektive 333 198 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Arkiv

9.1Omfattning

Kapitlet omfattar myndigheterna Riksarkivet och landsarkiven, Svenskt biografiskt lexikons verksamhet samt bidrag till regional arkivverk- samhet.

9.2Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	1	2008	2009	2010	2011
		P P
Arkiv

6:1 Riksarkivet och landsarkiven	318	325	327	330	341	348
6:2 Bidrag till regional arkivverksamhet	6	6	6	6	6	7

2008 28:23 Svenskt biografiskt lexikon	4	4	4	0	0	0

Summa Arkiv	328	336	337	337	347	354

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

Dessutom har riksdagen antagit mål för den statliga arkivverksamheten i arkivlagen (1990:782) vilken bl.a. syftar till att öka möjlig- heterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och för- stärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsut- veckling inom arkivområdet.

Ovanstående inriktning är beslutad av riksda- gen (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307).

9.4Resultatredovisning

Resultat

Det arkivmaterial som förvaras hos de statliga arkivmyndigheterna, dvs. Riksarkivet och lands- arkiven, är omfattande. Det rörde sig 2007 om 623 000 hyllmeter pappershandlingar och ca 2,1 miljoner kartor och ritningar. Det handlar i för- sta hand om arkivmaterial från statliga myndig- heter. Tillväxten var marginellt lägre vad gäller pappershandlingar jämfört med föregående år och uppgick 2007 till ca 15 000 hyllmeter. De elektroniska handlingarna ökade åter kraftigt i omfång efter en nedgång året innan.

Tidigare har en bevarandestrategi för både analogt och digitalt material utarbetats, och Riksarkivet överlämnade 2006 en rapport om dessa frågor till regeringen. Under 2007 har ar- betet fortsatt med en rad projekt både på det di- gitala och det analoga bevarandeområdet. Ett viktigt utvecklingsprojekt är det s.k. LDB-cent- rum vid Luleå tekniska universitet, som arbetar med långsiktigt digitalt bevarande. Deltagare i centrumbildningen var till en början universite- tet, Riksarkivet och Bodens kommun. Under 2007 tillkom även Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv.

De statliga arkivmyndigheterna utövar tillsyn över närmare 2 250 objekt, varav ca 60 procent är statliga myndigheter. Återstående ca 40 procent

är enheter inom Svenska kyrkan, som förvarar allmänna handlingar.

Under 2007 minskade åter antalet fysiska besök vid arkivinstitutionerna något jämfört med föregående år, från ca 87 000 till ca 81 000. Samtidigt var antalet framtagna volymer i stort sett oförändrat. Myndigheterna besvarade också ett ökande antal förfrågningar från andra myn- digheter, forskningen och allmänheten; sam- mantaget ca 135 000 år 2007, jämfört med 130 000 år 2006. Ett teknikskifte som påverkar arkivens verksamhet kan iakttas, genom att di- gitalt tillgängliggörande blir allt viktigare samti- digt som mikrofilm och mikrokort minskar i betydelse. Antalet exponeringar av mikrofilm sjönk från ca 7,3 miljoner 2006 till ca 4,5 miljo- ner 2007; även försäljningen av mikrokort mins- kade från ca 61 000 till ca 45 000.

Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. För att öka tillgängligheten har en fortsatt ut- veckling mot digitala forskarsalar, handikappan- passning och ett mer varierat utbud av tjänster inom bildhantering, kopior och skannade pro- dukter, bedrivits under 2007.

Under 2007 genomfördes, liksom tidigare år, ett omfattande arbete med att förteckna äldre oordnat arkivmaterial och att överföra äldre förteckningar till digitalt format. Även inom ar- kivpedagogik och publik verksamhet har myn- digheterna under 2007 genomfört en rad insat- ser. Området är under tydlig utveckling och särskilt landsarkiven arbetar aktivt mot skola och universitet samt andra användargrupper. Som exempel kan utvecklingen i Östersund nämnas, där landsarkivet samarbetat med länsmuseet Jamtli kring initiativet Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik. Projektet är inriktat mot skolan och har erbjudit temalektioner, studiebe- sök, sport- och höstlovsaktiviteter samt kurser för lärare. Under 2007 hade Landsarkivet i Ös- tersund närmare 1 300 elevbesök.

Storskalig skanningverksamhet inom arkiv- området genomförs vid Mediakonverterings- centrum i Fränsta, Västernorrlands län. Totalt producerades under året 21,8 miljoner digitala bilder, vilket är den största produktionen någon- sin och motsvarar ca 90 000 bilder om dagen. Skanningen av folkbokföringshandlingar från Värmlands län slutfördes, medan arbetet med

Stockholms län fortsatte och motsvarande med Göteborgs landsarkivdistrikt påbörjades. Reste- rande uppdrag avsåg främst Lantmäteriverket och ett antal kommuner. Riksarkivet erhöll un- der året EU-medel för att utveckla sökfunktio- ner i skannat bildmaterial.

Svensk Arkivinformation, en enhet inom Riksarkivet som är belägen i Västernorrland, be- driver mikrofilmning, skanning och indexering av svenskt arkivmaterial. Riksarkivet har 2007 på regeringens uppdrag genomfört en översyn av verksamheten. Av utvärderingen framgår att verksamhetens ekonomiska problem beror på en snabb minskning av försäljningen och utlåningen av mikrokort; en minskning som ännu inte kun- nat kompenseras av ökade abonnemangsintäkter för tillgång till digitalt material. Under 2007 har en rad förslag som syftar till att uppnå ekono- misk balans i verksamheten genomförts, bl.a. har verksamheten koncentrerats till Ramsele.

Svensk museitjänst är en enhet inom Riksar- kivet med uppgift att mot ersättning tillhanda- hålla förvaringstjänster och förebyggande före- målsvård på museiområdet. Även verksamheten vid museitjänst har under 2007 setts över på uppdrag av regeringen. Riksarkivet konstaterar i översynen att verksamhetsgrenen har stor po- tential men att det också krävs omfattande inve- steringar för att lokalerna ska motsvara musei- sektorns krav och för att man ska kunna attrahera nya hyresgäster.

Samarbetet inom det gemensamma ABM- centrum, förlagt till Kungl. biblioteket, fortsatte under 2007 med goda resultat. Riksarkivet, Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildar- kiv påbörjade bl.a. ett arbete med att integrera sina respektive söktjänster.

Det internationella samarbetet på arkivområ- det har under 2007 liksom tidigare år varit omfattande. Inom EU är Riksarkivet en aktiv part, som bl.a. på regeringens uppdrag deltar i medlemsstaternas expertgrupp för digitalisering och digitalt bevarande. Tyngdpunkten har också legat på IT-området, med inriktning mot ökad samordning av standarder och system samt metoder för långsiktigt bevarande av digital information.

Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon har som uppgift att ge ut verket Svenskt biografiskt lexikon. Under 2007 beviljades myndigheten ett större bidrag från Riksbankens jubileumsfond vilket innebar att man under 2008 har kunnat påbörja arbetet med att lägga ut lexikonet på

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Internet. Myndigheten har under 2007 också arbetat aktivt med att göra lexikonet bättre känt, bl.a. genom information på webben.

Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen för 2007 inom verksamhets- området arkiv bedöms vara mycket god. Arkiv- sektorn visar en tydlig förmåga att inom ramen för sitt uppdrag anpassa sig till de förändrade förutsättningar som det digitala samhället inne- bär för verksamheten. Även de omställningar som präglar den offentliga förvaltningen har hanterats på ett bra sätt.

Genom det arbete som bedrivits bidrar arki- ven i hög grad till att även vårt moderna kultur- arv kan bevaras för framtiden. Statens insatser på arkivområdet gör det möjligt för medborgarna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial. Därmed upprätthålls offent- lighetsprincipens krav och förutsättningar skapas för ökad kunskap på olika områden. Samtidigt kvarstår en rad utmaningar som måste mötas med ytterligare kunskapsuppbyggnad, särskilt vad gäller långsiktigt digitalt bevarande.

Trots ökad användning av ny teknik väntas leveransen av pappersmaterial vara omfattande ännu under lång tid, vilket innebär ett kontinu- erligt behov av utökade arkivlokaler. Den stora utvecklingsfrågan framöver är dock bevarandet av digitala handlingar. Delvis på grund av den digitala utvecklingen så blir det tvärsektoriella samarbetet mellan arkiv, bibliotek och museer också allt viktigare.

Även regionalt och lokalt har alltfler projekt startats som syftar till samarbete mellan de olika kulturarvsinstitutionerna. Det är en viktig utveckling som skapar förutsättningar att nå ut till nya användargrupper. På så vis kan också det rika material som finns i arkiven – ofta med lokal eller regional anknytning – komma fler till del och användas i nya sammanhang, exempelvis i pedagogisk verksamhet eller i det regionala ut- vecklingsarbetet.

9.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.6Budgetförslag

9.6.16:1 Riksarkivet och landsarkiven

Tabell 9.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	317 536		P	sparande	8 195

			P		Utgifts-
2008	Anslag	325 155	1		prognos	326 536
2008	Anslag	325 155		P	prognos	326 536

2009	Förslag	330 323	P	P

2010	Beräknat	340 539	2
2010	Beräknat	340 539	P	P

2011	Beräknat	347 787	3
2011	Beräknat	347 787	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP330 323 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP330 323 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Riksarkivet och landsarkiven som är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsar- kiven är arkivmyndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlands- arkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län.

Svensk museitjänst erbjuder förvaring, föremåls- vård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna.

Från och med 1 januari 2009 inordnas verk- samheten vid Svenskt biografiskt lexikon i Riks- arkivet. Uppgiften att fortsätta och slutföra utgi- vandet av verket Svenskt biografiskt lexikon överförs i och med detta till Riksarkivet.

Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv.

Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2007 till ca 122 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 9.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 6:1

Riksarkivet och landsarkiven

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		319 197	319 197	319 197
Anvisat 2008P		319 197	319 197	319 197
P

Förändring till följd av:
2		5 670	15 717	22 846
Pris- och löneomräkningP	P	5 670	15 717	22 846

Beslut		958	988	1 009

Överföring till/från andra
anslag		4 498	4 637	4 736

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		330 323	340 539	347 787

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1,458 miljoner kronor för arkivkostnader för Sveriges Domstolar från och med 2009.

Anslaget minskas med 0,5 miljoner kronor till följd av omprioriteringar inom kulturområdet.

Med anledning av att verksamheten vid Svenskt biografiskt lexikon överförs till Riksar- kivet tillförs anslaget 4,498 miljoner kronor från och med 2009.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 330 323 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet och landsarkiven för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 340 539 000 kronor respektive 347 787 000 kro- nor.

9.6.26:2 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tabell 9.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	6 110		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	6 158	1		prognos	6 038
2008	Anslag	6 158		P	prognos	6 038

2009	Förslag	6 228	P	P

2010	Beräknat	6 467	2
2010	Beräknat	6 467	P	P

2011	Beräknat	6 629	3
2011	Beräknat	6 629	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP6 228 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP6 228 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional arkivverksamhet. Medel under detta

anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regio- nala kulturpolitiken.

Regeringens överväganden

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 6:2 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		6 158	6 158	6 158
Anvisat 2008P		6 158	6 158	6 158
P

Förändring till följd av:
2		70	309	471
Pris- och löneomräkningP	P	70	309	471

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		6 228	6 467	6 629

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 6 228 000 kronor anvisas under ansla- get 6.2 Bidrag till regional arkivverksamhet för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 6 467 000 kronor respektive 6 629 000 kronor.

9.6.328:23 Svenskt biografiskt lexikon

Tabell 9.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P			Anslags-
2007	Utfall	4 425			P	sparande	53

			P			Utgifts-
2008	Anslag	4 422	1			prognos	4 475
2008	Anslag	4 422		P		prognos	4 475

2009	Förslag	0	P		P

2010	Beräknat	0

2011	Beräknat	0

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används till uppgiften att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet ska minst ett band ges ut vart tredje år.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 9.7 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		4 422	4 422	4 422
Anvisat 2008P		4 422	4 422	4 422
P

Förändring till följd av:
2		76	211	307
Pris- och löneomräkningP	P	76	211	307

Beslut

Överföring till/från andra
anslag		-4 498	-4 633	-4 729

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		0	0	0

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Med anledning av att verksamheten vid Svenskt biografiskt lexikon från och med den 1 januari 2009 överförs till Riksarkivet överförs anslags- medlen till anslag 6:1 Riksarkivet och landsarki- ven.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 0 kronor anvisas under anslaget 28:23 Svenskt biografiskt lexikon för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 0 kronor respek- tive 0 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Kulturmiljö

10.1Omfattning

Kapitlet omfattar myndigheten Riksantikvarie- ämbetets verksamhet samt bidragen till kultur- miljövård och kyrkoantikvarisk ersättning.

10.2Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	1	2008	2009	2010	2011
		P P
Kulturmiljö

7:1 Riksantikvarieämbetet	199	223	228	219	210	215
7:2 Bidrag till kulturmiljövård	257	257	250	239	257	264

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning	305	395	387	465	460	460

Summa Kulturmiljö	762	874	865	923	927	939

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

10.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

Dessutom har riksdagen antagit mål för arbe- tet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

De övergripande målen för verksamhetsom- rådet är:

-ett försvarat och bevarat kulturarv

-ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmil- jöarbetet som en drivande kraft i omställ- ningen

-allas förståelse, delaktighet och ansvarsta- gande för den egna kulturmiljön

-nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv

10.4Resultatredovisning

Resultat

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har som myndig- het en sammanhållande roll i kulturmiljösek- torns gemensamma utvecklingsarbete; ett arbete som omfattar alla myndigheter, institutioner, or- ganisationer och ideella föreningar inom sektorn. För RAÄ har utvecklingsarbetet under två före- gående år delvis bedrivits med nya förutsätt- ningar med anledning av omlokaliseringen till Gotland som ska genomföras under hösten 2008. Detta har resulterat i en verksamhetsanalys med syfte att stärka myndighetens roll och sam- verkan med sektorn och övriga berörda sam- hällssektorer. Det förberedande arbetet samt omställningen inför omlokaliseringen har även påverkat myndighetens möjligheter att fullgöra sina uppdrag, bl.a. har verksamheter och upp- gifter försenats.

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ genom länsstyrelserna medverkat till finansiering av nästan 2 200 projekt inom områ- dena byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård. För att stärka det strategiska arbetet med kulturmiljövårdsbidragen samt för att öka

mätbarheten av bidragens effekter för såväl beva- randet som samhällsnytta har RAÄ och länssty- relserna tillsammans under de senaste åren utvecklat ett nytt datasystem, vilket tas i bruk under 2008.

På den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för kulturmiljöns myndighetsarbete. Under 2007 har ett flertal länsstyrelser färdigställt planerings- och strategidokument för att uppnå så stor nytta och effekt av bidragsgivningen som möjligt. Detta innebär att de flesta länsstyrelser nu har strategidokument för bidragsgivning inom kul- turmiljöarbetet.

De regionala museerna är en aktiv samver- kanspart i kulturmiljöarbetet på nationell och re- gional nivå.

Riksantikvarieämbetet har i arbetet för en hållbar samhällsutveckling fortsatt verkat för att fördjupa samarbetet på central nivå inom kul- turmiljö- och naturmiljösektorerna,. Ambitio- nen med ett ökat samarbete är att natur- och kulturperspektiven ska samverka i samhällsut- vecklingen.

RAÄ har flera utvecklingsprojekt med bl.a. Vägverket om nära samverkan i tidiga skeden av infrastrukturplaneringar, vilket innebär att kul- turarvsfrågorna kan komma tidigare in i plane- ringsprocessen av infrastrukturprojekt. Det har bl.a. resulterat i förslag till nya vägdragningar och ett mer lösningsorienterat arbetssätt.

Riksantikvarieämbetet har i samarbete med Naturvårdsverket sedan länge medverkat aktivt i arbetet med Unescos världsarvskonvention, dels genom att arbeta fram svenska världsarv, dels genom att bidra med expertis i andra länders nomineringar. Genom Riksantikvarieämbetets samarbete med SIDA har viktiga insatser gjorts för att bevara och tillvarata utvecklingsländernas kulturarv i Tanzania och genom utbildningspro- grammet Africa 2009.

Under 2007 har myndigheten genomfört en utredning om utbildningar inom kulturarvssek- torn, i syfte att ta reda på om den kompetens som sektorn behöver i framtiden finns tillgodo- sedd inom utbildningssystemet.

RAÄ har under det gångna året fortsatt utveckla de s.k. kunskapsföretagen, projekten Det medeltida Sverige, Runverket och Sveriges kyrkor. Syftet har varit att finna nya samarbets- former för projekten.

Under 2007 har RAÄ arbetat med vård- och expertstöd på klimat- och säkerhetsområdet.

Myndigheten har haft ett nära samarbete med Brottsförebyggande rådet, Rikskriminalen, Svenska kyrkan och länsstyrelserna när det gäller att förebygga kulturarvsbrottslighet.

Antalet användare av RAÄ:s e-tjänster ökar kontinuerligt. Utvecklingen av informationssy- stemen och e-tjänster för samsökning, dialog och delaktighet sker i samverkan med den regio- nala kulturmiljövården och andra centrala myn- digheter. Totalt finns kulturhistorisk informa- tion om ca 1,6 miljoner forn- och kulturlämningar, ca 60 000 byggnader, ca 65 000 fotografier samt ca 250 000 historiska kartor till- gängliga över Internet.

Inom RAÄ:s uppdragsarkeologiska verksam- het har under 2007 gjorts flera utvecklingsinsat- ser som bl.a. lett till ökade internationella kon- takter, ett mer utvecklat interaktivt arbete samt ett ökat kunskapsutbyte med utbildningssek- torn.

Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriska kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kulturmin- nen. Den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet bevarats på ett strategiskt och långsiktigt sätt.

Analys och slutsatser

Verksamhetsområdet kulturmiljö har under året 2007 haft en god måluppfyllelse. De statliga in- satserna på kulturmiljöområdet bidrar till att alla berörda aktörer i samhället tar sitt ansvar för att se kulturarvet som en resurs för samhällsutveck- lingen och en levande landsbygd. Detta kräver dock en fortsatt dialog och tvärsektoriell sam- verkan mellan de samhällssektorer som har gemensamma frågor att hantera, bl.a. jordbruks-, naturvårds- och kulturmiljövårdssektorerna. Genom de statliga insatserna på kulturmiljöom- rådet kan viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och ingå som en naturlig del i ett övergripande samhälle- ligt klimat- och hållbarhetsperspektiv.

10.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en granskningsrap- port till Riksantikvarieämbetets årsredovisning för 2007. Enligt regleringsbrevet ska Riksantik-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

varieämbetet i årsredovisningen redogöra för de merkostnader som uppkommit till följd av den tidigare regeringens beslut att omlokalisera delar av verksamheten från Stockholm till Gotland. Riksrevisionen anser att redovisningen i årsredo- visningen är missvisande och att en del av kost- naderna saknas. Riksrevisionen rekommenderar i rapporten att Riksantikvarieämbetet i fortsätt- ningen redovisar samtliga kostnader enligt god redovisningssed. Regeringen förutsätter att Riksantikvarieämbetet i fortsättningen kommer att beräkna omställningskostnaderna enligt god redovisningssed så att myndighetens redovisning ger en korrekt bild.

I Riksrevisionens granskningsrapport Statens insatser för att bevara de kyrkliga kulturminnena (RiR 2008:2) konstateras att länsstyrelsernas brist på egeninitierad tillsyn medför att eftersatta antikvariska behov riskerar att inte uppmärk- sammas. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

10.6Budgetförslag

10.6.1 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 10.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	199 477		P	sparande	16 353

			P		Utgifts-
2008	Anslag	222 561	1		prognos	227 954
2008	Anslag	222 561		P	prognos	227 954

2009	Förslag	218 973	P	P

2010	Beräknat	210 349	2
2010	Beräknat	210 349	P	P

2011	Beräknat	214 699	3
2011	Beräknat	214 699	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP203 973 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP203 973 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltningskostnader. RAÄ är myndig- het för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ ska bl.a. värna om kulturvärdena i bebyg- gelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöin- tresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts.

Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen och bedriva informations- och rådgivningsverksam- het om kulturmiljöer, kulturminnen och kul- turföremål. RAÄ ska också medverka i det in- ternationella arbetet samt följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

och de regionala museerna i dessa frågor. RAÄ har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersök- ningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom ska RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom området.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2007 till ca 140 miljoner kronor, varav ca 125 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljningsin- komster samt inkomster från konserverings- verksamhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.

Tabell 10.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2007	124 831	124 831	0

Prognos 2008	110 000	110 000	0

Budget 2009	110 000	110 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 10.4 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

7:1 Riksantikvarieämbetet Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		222 561	222 561	222 561
Anvisat 2008P		222 561	222 561	222 561
P

Förändring till följd av:
2		4 920	12 031	16 882
Pris- och löneomräkningP	P	4 920	12 031	16 882

Beslut		-8 508	-24 243	-24 744

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		218 973	210 349	214 699

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För 2008 tillförde regeringen anslaget 23 miljo- ner kronor för att täcka vissa kostnader relate- rade till omlokaliseringen. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 15 miljoner kronor 2009 för motsvarande ändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 218 973 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 210 349 000 kronor respektive 214 699 000 kronor.

10.6.2 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 10.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	257 494		P	sparande	-1 920

			P		Utgifts-
2008	Anslag	256 718	1		prognos	249 852
2008	Anslag	256 718		P	prognos	249 852

2009	Förslag	238 718	P	P

2010	Beräknat	256 718

2011	Beräknat	264 218

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och till- gängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för ansla- get avsätts även medel för att täcka vissa arkeo- logiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dess- utom lämnas bidrag till ombyggnad, renovering

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Regeringens överväganden

Tabell 10.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	256 718	256 718	256 718
Anvisat 2008P	256 718	256 718	256 718
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut	-18 000		7 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	238 718	256 718	264 218

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Till följd av omprioriteringar inom kulturområ- det minskas anslaget med 18 miljoner kronor 2009, varav 15 miljoner kronor tillförs Riksan- tikvarieämbetet för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen.

Regeringen beräknar att återföra 7,5 miljoner kronor som tidigare omprioriterats inom kultur- området fr.o.m. 2011.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 238 718 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 256 718 000 kronor respektive 264 218 000 kro- nor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2010–2012.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Tabell 10.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	2008	2009	2010	2011–2012

Ingående åtaganden	75 725	78 083	79 083	79 083	−

Nya åtaganden	68 350	75 000	72 000	−	−

Infriade åtaganden	-65 992	-74 000	-72 000	-72 000	-7 083

Utestående åtaganden	78 083	79 083	79 083	−	−

Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	100 000	−	−

10.6.3 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Regeringens överväganden

Tabell 10.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	305 000		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	395 000	1		prognos	387 332
2008	Anslag	395 000		P	prognos	387 332

2009	Förslag	465 000	P	P

2010	Beräknat	460 000	P	P

2011	Beräknat	460 000	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används av Svenska kyrkan för kultur- historiskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndig- heter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Tabell 10.9 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	395 000	395 000	395 000
Anvisat 2008P	395 000	395 000	395 000
P

Förändring till följd av:
Beslut	70 000	65 000	65 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	465 000	460 000	460 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Riksdagen beslutade i samband med budgetpro- positionen för 2006 (prop. 2005/06:1) att ersätt- ningen ska uppgå till 465 miljoner kronor för 2009.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 465 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 460 000 000 kronor respektive 460 000 000 kro- nor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11 Museer och utställningar

11.1Omfattning

Kapitlet omfattar statens stöd till museer och utställningsverksamhet. De myndigheter som är verksamma inom detta område är Statens histo- riska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riks- museet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksam- lingar, Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar samt Forum

för levande historia. Dessutom finns ett stort antal andra institutioner med verksamhet inom området varav följande kan nämnas:

Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, de regionala museerna, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet samt Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Även stödet till statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål omfattas av detta kapitel.

11.2Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	1	2008	2009	2010	2011
	2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter	844	885	881	939	975	996

8:2 Centrala museer: Stiftelser	218	220	216	234	238	244

8:3 Bidrag till regionala museer	154	155	152	157	163	168

8:4 Bidrag till vissa museer	54	56	54	52	50	52

8:5 Riksutställningar	52	53	57	54	49	51

8:6 Forum för levande historia	42	42	42	44	46	47

8:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål		0	0	0	0	0

Summa Museer och utställningar	1 365	1 411	1 402	1 480	1 522	1 557

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

11.4Resultatredovisning

Resultat

Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kul- turarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därige- nom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till detta mål.

I museernas uppgifter ingår att öka tillgäng- ligheten till kulturarvet och att förbättra förut- sättningarna för alla människors möjligheter att ta del av och delta i kulturlivet.

Antalet besök på de statligt finansierade cen- trala museerna (fortsättningsvis kallade statliga museer) minskade med sammanlagt ca 40 pro- cent jämfört med 2006. Under första halvåret 2008 har dock besöken ökat med 23 procent jämfört med samma period 2007 och antalet be- sök ligger på en högre nivå än under tidigare jämförbara perioder. År 2007 var det första året då de statliga museerna hade fri entré för barn och unga upp till 19 år för samtliga utställningar, och ca 20 procent av besökarna tillhörde denna ålderskategori under året. Siffran varierar dock kraftigt mellan de olika museerna, från 7 till 47 procent. Några jämförelsetal med föregående år finns inte, då besökssiffror tidigare inte redovi- sats på detta sätt. Museerna kunde för denna reform tillgodoräkna sig sammanlagt 53 miljoner kronor. Detta har gett goda resultat för såväl utställningsverksamheten som den pedagogiska verksamheten. Därmed har museernas möjlighet att nå barn och unga på olika sätt också förbätt- rats. Flera museer rapporterar om ett ökat sam- arbete med skolor i form av särskilda program och projekt riktade till dessa.

Bevarandet och vården av kulturarvet har under året varit prioriterat för de statliga muse- erna. Bland annat har det s.k. Accessprojektet även under 2007 möjliggjort för de flesta museer att genom olika vård- och bevarandeåtgärder öka

tillgängligheten till sina samlingar. Flera museer har lagt ner stora resurser på digitaliseringsarbe- tet, dvs. att göra samlingarna tillgängliga bl.a. över Internet. I vissa fall är hela föremålssam- lingar nu registrerade och digitalt sökbara.

Museernas arbete med att belysa och skildra olika grupper i samhället, och därmed olika per- spektiv, har gett goda resultat. Bland annat har Moderna museets satsning Det Andra Önske- museet, vars syfte är att öka andelen verk av kvinnliga konstnärer i samlingarna, hittills re- sulterat i donationer på sammanlagt 28,7 miljo- ner kronor. Statens maritima museer har, i sam- arbete med bl.a. Rädda Barnen och Handisam, startat ett projekt på Vasamuseet för att öka till- gängligheten för barn och unga oavsett funk- tionsförmåga. Flygvapenmuseum initierade hösten 2006 Kvinnor i flygvapnet, ett tvåårigt dokumentations- och utställningsprojekt i sam- arbete med Arbetets museum vilket kommer att avslutas under 2008 med en utställning på mu- seet i Linköping.

De nämnda satsningarna bidrar i hög grad till respektive museums kunskapsuppbyggnad. Dessutom har flera nya tankar och idéer kring förnyelse av förmedlingen av denna kunskap om kulturarvet genomförts under året. Exempelvis har Moderna museets arbete under året resulte- rat i att museet kunnat öppna ett nytt specialin- rett visningsmagasin där delar av de donationer som mottagits de senaste åren kan visas upp för en bredare publik. Riksutställningar har, på grund av myndighetens omlokalisering till Gotland, inte kunnat bedriva utställnings- och turnéverksamhet i samma omfattning som nor- malt. Trots det har utställningarna nått ca 750 000 besökare under året.

Statens museer för världskulturs arbete med återförandefrågor har rönt internationellt erkän- nande som ett föredöme, vilket vittnar om kun- skap och mod att ta grepp om repatrieringsfrå- gor.

Regeringen tillsatte under våren 2007 en koordinator för museisektorn (Ku 2007:2). Syf- tet med koordinatorns uppdrag – som ska redo- visas till regeringen i början av 2009 – är att frigöra resurser för museernas kärnverksamhet och att bidra till ytterligare högkvalitativ verk- samhet. Koordinatorn har under året lämnat en lägesrapport. Där presenteras flera utvecklings- bara arbetsfält. Utifrån dessa har koordinatorn även påbörjat vissa konkreta insatser. Exempelvis har ett projekt, K-samsök, initierats där möjlig-

heterna för att skapa en gemensam sökplattform på webben för kulturarvsinformation undersöks. Syftet är att avsevärt öka tillgängligheten till digitaliserat material inom kulturarvsområdet. Idag finns ett flertal olika lösningar som inte är kompatibla med varandra, vilket är ett stort hin- der för såväl allmänhet som museipersonal och forskare. Andra fält som tas upp och diskuteras i lägesrapporten är bland annat samlingars rörlig- het, förutsättningar för gemensamma administ- rations- och stödfunktioner för centralmuseerna, föremålsarkiv (magasin) och vård av samlingar.

I enlighet med vad som aviserades i budget- propositionen för 2008 har en utvärdering genomförts av Världskulturmuseet (som är ett av fyra museer inom Statens museer för världs- kultur). Utvärderingen kommer att vara ett av flera underlag i det fortsatta arbetet med att ytterligare utveckla verksamheten.

Under 2007 uppgick statens bidrag till de regionala museerna till 154 miljoner kronor. Bidraget fördelas till 30 institutioner. Med det statliga bidraget som delfinansiering har de regi- onala museerna en verksamhet som innefattar regionens kulturarv, pedagogisk kulturverksam- het, konstutveckling samt samhälle och miljö. De regionala museerna har aktivt medverkat i det regionala utvecklingsarbetet som en kun- skapsresurs.

Analys och slutsatser

SomTnämnts ovan sjönk besökssiffrorna på de statliga museerna för 2007 jämfört med 2006. Minskningen kan härledas till att den tidigare anvisade fria entrén till dessa museers basutställ- ningar togs bort fr.o.m. den 1 januari 2007. Det

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

är dock mer relevant att istället jämföra med 2004, dvs. året innan fri entré till basutställningar infördes. Då kan istället en ökning av de totala besökssiffrorna till dessa museer avläsas.T Exem- pelvis kan nämnas att Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet enligt en sådan jämförelse ökat sina besökssiffror med 170 000 respektive 93 000 under 2007.

Besökssiffrorna för ett museum beror dock inte endast på entréavgiftens nivå, utan i första hand handlar det om kvaliteten på den verksam- het som bedrivs vid museet. Det faktum att de statliga museer som inte var inkluderade i den tidigare regeringens satsning på fri entré i flera fall har ökat sina besökssiffror är ett tecken på detta. Exempelvis genomförde Tekniska museet flera nya satsningar och ökade sina besökssiffror med 63 procent jämfört med 2006. Det bör i sammanhanget även noteras att museerna själv- klart själva bestämmer över entréavgifternas storlek. En viss ökad differentiering i entréav- gifterna mellan de olika statliga museernas pris- sättning kan också spåras. Olika lösningar har förekommit, som exempelvis att endast ta en symbolisk summa i avgift under en viss period, eller att erbjuda en dag eller kväll i veckan med fri entré för alla.

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet museer och utställningar för 2007 bedöms vara mycket god. Museerna har generellt lyckats an- passa sig efter de nya förutsättningar det har in- neburit att erbjuda fri entré för barn och unga upp till 19 år. Man har arbetat med att förbättra formerna för besöksrapporteringen bl.a. i syfte att kunna redovisa denna åldersgrupp särskilt. Regeringen kommer med stort intresse att följa kommande års utveckling på detta område.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell över redovisningen av besöksutvecklingen vid de centrala museerna 2005–2007

Tabell 11.2 Antal besökare vid de centrala museerna 2005–2007

		2005			2006			2007
	Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga
Statens	153 000	166 000	319 000	158 000	176 000	334 000	85 000	83 000	168 000
historiska museer

Nationalmuseum
med
Prins Eugens
Waldemarsudde	372 000	237 000	609 000	365 000	243 000	608 000	450 000	186 000	636 000

Naturhistoriska
riksmuseet (inkl.
Cosmonova)	437 000	357 000	794 000	430 000	325 000	755 000	317 000	239 000	556 000

Statens museer
för världskultur	450 000	300 000	750 000	492 000	328 000	820 000	389 000	222 000	611 000

Livrustkammaren
och Skoklosters
slott med
Stiftelsen
Hallwylska
museet	223 000	142 000	365 000	382 000	245 000	627 000	142 000	87 000	229 000

Statens maritima
museer	555 000	614 000	1 169 000	654 000	723 000	1 377 000	679 000	727 000	1 406 000

Arkitekturmuseet	161 000	167 000	328 000	204 000	188 000	392 000	41 000	39 000	80 000

Statens
musiksamlingar
(Musikmuseet)	43 000	48 000	91 000	66 000	46 000	112 000	49 000	36 000	85 000

Statens
försvarshistoriska
museer	40 000	117 000	157 000	58 000	107 000	165 000	80 000	40 000	120 000

Moderna museet	359 000	259 000	618 000	358 000	248 000	606 000	119 000	185 000	304 000

Stiftelsen
Nordiska museet	287 000	96 000	383 000	224 000	150 000	374 000	181 000	85 000	266 000

Stiftelsen
Skansen	857 000	548 000	1 405 000	831 000	532 000	1 363 000	815 000	566 000	1 381 000

Stiftelsen
Tekniska museet	82 000	82 000	164 000	103 000	84 000	187 000	168 000	138 000	306 000

Stiftelsen
Arbetets museum	101 000	82 000	183 000	110 000	67 000	177 000	133 000	92 000	225 000

Summa	4 065 000	3 219 000	7 284 000	4 435 000	3 462 000	7 897 000	3 648 000	2 725 000	6 373 000

11.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en invändning för Naturhistoriska riksmuseet för verksamhetsåret 2007. Museet har inte följt föreskrifterna avse- ende redovisning av erhållna bidrag. Riksrevisio- nen rekommenderar i en revisionsrapport att Naturhistoriska riksmuseet under 2008 fullföljer planerna på att arbeta fram en ny modell för projektredovisning som tillgodoser de krav som

god redovisningssed ställer. Regeringen noterar att museet har vidtagit åtgärder för att ha en modell klar innan bokslutet för 2008.

100

11.6Budgetförslag

11.6.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 11.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	843 917		P	sparande	10 730

			P		Utgifts-
2008	Anslag	885 267	1		prognos	880 871
2008	Anslag	885 267		P	prognos	880 871

2009	Förslag	938 772	P	P

2010	Beräknat	975 149	2
2010	Beräknat	975 149	P	P

2011	Beräknat	996 378	3
2011	Beräknat	996 378	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP944 584 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP944 584 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för de centrala museer som är myndigheter. Följande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksam- lingar, Statens försvarshistoriska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 11.4 Sammanställningen över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2008	2009
Statens historiska museer	76 627	80 066

Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde	87 196	95 467

Naturhistoriska riksmuseet	145 555	151 176

Statens museer för
världskultur	142 130	150 503

Livrustkammaren och
Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska museet	37 869	40 010

Statens maritima museer	107 600	112 280

Arkitekturmuseet	33 941	38 713

Statens musiksamlingar	47 128	49 132

Statens försvarshistoriska
museer	96 269	101 349

Moderna museet	110 952	120 076

Summa	885 267	938 772

Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas

särskilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2007 till ca 197 miljoner kronor.

Tabell 11.5 Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2006	2007
Statens historiska museer	6 529	9 647

Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	55 489	56 547
2	17 726	27 122
Naturhistoriska riksmuseet P	17 726	27 122
P

Statens museer för världskultur	13 368	16 812

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	7 815	12 583
3	7 547	9 452
Statens maritima museer P	7 547	9 452
P

Arkitekturmuseet	6 423	6 436

Statens musiksamlingar	2 308	2 650

Statens försvarshistoriska museer	7 450	11 829

Moderna museet	28 702	44 232

Summa	153 357	197 310

1P IP myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2P P Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 11.6

3P P Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 11.7

101

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Cosmonova

Tabell 11.6 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2007	16 957	15 985	972

Prognos 2008	18 500	18 800	-300

Budget 2009	18 500	19 100	-600

Vasamuseet

Tabell 11.7 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2007	75 548	93 512	-17 964

Prognos 2008	88 557	88 557	0

Budget 2009	90 000	90 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 11.8 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		885 267	885 267	885 267
Anvisat 2008P		885 267	885 267	885 267
P

Förändring till följd av:
2		22 505	51 879	72 281
Pris- och löneomräkningP	P	22 505	51 879	72 281

Beslut		28 000	34 906	35 666

Överföring till/från andra
anslag		3 000	3 097	3 164

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		938 772	975 149	996 378

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För en satsning på fria museer som vårdar och visar kulturarvet beräknar regeringen tillföra totalt 40 miljoner kronor varav 28 miljoner kronor fördelas mellan de centrala museer som är myndigheter. Av tillskottet sker särskilda prioriteringar enligt följande:

För kostnader i samband med förberedelser inför ombyggnad och renovering av

Nationalmuseum beräknar regeringen att 3,5 miljoner kronor tillförs 2009. Fr.o.m. 2010 är beloppet 7 miljoner kronor.

Regeringen beräknar att Arkitekturmuseet fr.o.m. 2009 tillförs 3 miljoner kronor för det vidgade uppdraget som omfattar hela formområdet. Vidare beräknar regeringen tillföra ytterligare 6 miljoner kronor fr.o.m. 2010 då Arkitekturmuseet föreslås ta över uppdraget om en mötesplats för form och design från Föreningen Svensk Form.

För att finansiera utbyggnaden av Flygvapenmuseum där den nedskjutna och bärgade DC3:an ska kunna bevaras och visas för allmänheten beräknar regeringen tillföra anslaget till Statens försvarshistoriska museer en miljon kronor.

För en satsning på fler nu aktiva bildkonstnärer i utställningsverksamheten på Moderna museet beräknar regeringen att tillföra en miljon kronor fr.o.m. 2009.

Regeringen beräknar att Moderna museet för sin verksamhet i Malmö tillförs de 3 miljoner kronor som finns avsatta på anslaget 8:4 Bidrag till vissa museer. Dessutom beräknar regeringen att för denna verksamhet tillföra en miljon kronor fr.o.m. 2009 samt ytterligare en miljon kronor från och med 2010. Inom satsningen på fria museer beräknar regeringen därutöver att tillföra sammanlagt 18,5 miljoner kronor som fördelas till de centrala museerna.

Den totala medelsfördelningen till museerna framgår av tabell 11.4.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 938 772 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 975 149 000 kronor respektive 996 378 000 kronor.

102

11.6.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 11.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	217 615		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	219 928	1		prognos	215 659
2008	Anslag	219 928		P	prognos	215 659

2009	Förslag	233 937	P	P

2010	Beräknat	237 920	2
2010	Beräknat	237 920	P	P

2011	Beräknat	243 892	3
2011	Beräknat	243 892	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP229 122 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP229 122 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till centrala museer som är stiftelser. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Tabell 11.10 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2008	2009
Nordiska museet	104 850	106 889

Skansen	58 425	69 352

Tekniska museet	43 072	43 877

Arbetets museum	13 581	13 819

Summa	219 928	233 937

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 11.12 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		219 928	219 928	219 928
Anvisat 2008P		219 928	219 928	219 928
P

Förändring till följd av:
2		4 009	12 608	18 445
Pris- och löneomräkningP	P	4 009	12 608	18 445

Beslut		10 000	5 384	5 519

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		233 937	237 920	243 892

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att Skansen tillförs 10 mil- joner kronor 2009 för renoveringar och upp- rustningar samt miljöarbete vilka ingår i reger- ingens satsning på fria museer. Fr.o.m. 2010 är beloppet 5 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 233 937 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 237 920 000 kronor respektive 243 892 000 kro- nor.

Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2007 till ca 144 miljoner kronor.

Tabell 11.11 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1P P till centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2006	2007
Nordiska museet	17 148	24 490

Skansen	85 307	92 590

Tekniska museet	16 131	20 992

Arbetets museum	5 363	5 819

Summa	123 949	143 891

1P P I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

11.6.3 8:3 Bidrag till regionala museer

Tabell 11.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	154 267		P	sparande	5

			P		Utgifts-
2008	Anslag	155 470	1		prognos	152 456
2008	Anslag	155 470		P	prognos	152 456

2009	Förslag	157 243	P	P

2010	Beräknat	163 255	2
2010	Beräknat	163 255	P	P

2011	Beräknat	168 200	3
2011	Beräknat	168 200	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP157 243 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP157 243 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till regionala museer. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet

103

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att ta ansvar för sin del av det regionala kultur- miljöarbetet.

Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) ska en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegrän- sade bidrag.

Anslaget används även för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.

Regeringens överväganden

Tabell 11.14 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:3 Bidrag till regionala museer

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		155 470	155 470	155 470
Anvisat 2008P		155 470	155 470	155 470
P

Förändring till följd av:
2		1 773	7 785	12 730
Pris- och löneomräkningP	P	1 773	7 785	12 730

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		157 243	163 255	168 200

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 157 243 000 kronor anvisas under an- slaget 8:3 Bidrag till regionala museer för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 163 255 000 kronor respektive 168 200 000 kro- nor.

11.6.4 8:4 Bidrag till vissa museer

Tabell 11.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	54 323		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	55 521	1		prognos	54 443
2008	Anslag	55 521		P	prognos	54 443

2009	Förslag	52 440	P	P

2010	Beräknat	50 455	2
2010	Beräknat	50 455	P	P

2011	Beräknat	51 733	3
2011	Beräknat	51 733	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP48 588 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP48 588 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss for- mell anknytning till staten.

Regeringen har fastställt stadgar för stiftel- serna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drott- ningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelsen Strindbergsmuseet delvis under kom- munalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisatio- ner och andra intressenter.

Tabell 11.16 Sammanställning över medelstilldelningen

Tusental kronor

	2008	1
	2008	2009P
		P

Dansmuseet	10 019	10 240

Drottningholms te-
atermuseum	7 244	7 383

Millesgården	3 665	3 755

Thielska galleriet	2 716	2 793

Föremålsvård i
Kiruna	12 468	12 677

Nobelmuseet	4 952	5 952

Svensk Form	8 325	6 508

Röhsska museet	1 002	1 002

Strindbergsmuseet	581	581

Judiska museet	602	602

Bildmuseet	743	743

Zornsamlingarna	204	204

Till regeringens dis-
position	3 000	−

Summa	52 521	52 440

1P P Medelstilldelningen för 2009 är preliminär.

104

Regeringens överväganden

Tabell 11.17 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:4 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		55 521	55 521	55 521
Anvisat 2008P		55 521	55 521	55 521
P

Förändring till följd av:
2		919	3 087	4 572
Pris- och löneomräkningP	P	919	3 087	4 572

Beslut		-1 000	-5 038	-5 166

Överföring till/från andra
anslag		-3 000	-3 115	-3 194

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		52 440	50 455	51 733

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att 2 miljoner kronor av bidraget till Föreningen Svensk form ompriori- teras till Arkitekturmuseet fr.o.m. 2009. Vidare beräknar regeringen att bidraget till Svensk Form minskas med ytterligare 4 miljoner kronor 2010 då uppdraget om en mötesplats för form och design förs över till Arkitekturmuseet.

De 3 miljoner kronor under anslaget som för 2008 avsattes för fortsatt verksamhet i Rooseums lokaler omdisponeras till Moderna museet avseende verksamheten i Malmö.

För att finansiera en ombyggnad av lokalerna beräknar regeringen tillföra Nobelmuseet 1 miljon kronor fr.o.m. 2009 vilket ingår i reger- ingens satsning på fria museer.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 52 440 000 kronor anvisas under ansla- get 8.4 Bidrag till vissa museer för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 50 455 000 kro- nor respektive 51 733 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.6.5 8:5 Riksutställningar

Tabell 11.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	52 239		P	sparande	7 662

			P		Utgifts-
2008	Anslag	53 030	1		prognos	57 456
2008	Anslag	53 030		P	prognos	57 456

2009	Förslag	53 803	P	P

2010	Beräknat	49 478	2
2010	Beräknat	49 478	P	P

2011	Beräknat	50 517	3
2011	Beräknat	50 517	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP47 984 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP47 984 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Riksutställningars förvalt- ningskostnader. Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverk- samheten genom att förmedla och anordna ut- ställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställ- ningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Regeringens överväganden

Tabell 11.19 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:5 Riksutställningar

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		53 030	53 030	53 030
Anvisat 2008P		53 030	53 030	53 030
P

Förändring till följd av:
2		891	2 570	3 737
Pris- och löneomräkningP	P	891	2 570	3 737

Beslut		-118	-6 122	-6 250

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		53 803	49 478	50 517

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1 miljon kronor för en satsning på fler nu aktiva bild- konstnärer i utställningsverksamheten. Detta ingår i regeringens satsning på fria museer.

För 2008 tillförde regeringen anslaget 7 miljo- ner kronor för att täcka vissa kostnader relate- rade till omlokaliseringen. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 6 miljoner kronor 2009 för motsvarande ändamål.

105

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 53 803 000 kronor anvisas under ansla- get 8:5 Riksutställningar för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 49 478 000 kronor respektive 50 517 000 kronor.

11.6.6 8:6 Forum för levande historia

Tabell 11.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	42 302		P	sparande	609

			P		Utgifts-
2008	Anslag	41 738	1		prognos	41 525
2008	Anslag	41 738		P	prognos	41 525

2009	Förslag	44 090	P	P

2010	Beräknat	45 571	2
2010	Beräknat	45 571	P	P

2011	Beräknat	46 601	3
2011	Beräknat	46 601	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP44 090 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP44 090 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Forum för levande historia. Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demo- krati, tolerans och mänskliga rättigheter med ut- gångspunkt i Förintelsen. Verksamheten ska syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad ska verk- samheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m. Regeringen gav i december 2006 i uppdrag till Forum för levande historia att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Uppdraget slutredovisades den 30 juni 2008.

Regeringens överväganden

Tabell 11.21 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:6 Forum för levande historia

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		43 238	43 238	43 238
Anvisat 2008P		43 238	43 238	43 238
P

Förändring till följd av:
2		852	2 333	3 363
Pris- och löneomräkningP	P	852	2 333	3 363

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		44 090	45 571	46 601

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 44 090 000 kronor anvisas under ansla- get 8:6 Forum för levande historia för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 45 571 000 kronor respektive 46 601 000 kronor.

11.6.78:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 11.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall			P	sparande	82

			P		Utgifts-
2008	Anslag	80	1		prognos	78
2008	Anslag	80		P	prognos	78

2009	Förslag	80	P	P

2010	Beräknat	80	P	P

2011	Beräknat	80	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används till inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Den som anordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsga- ranti får också lämnas för svenska kulturmani- festationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier.

106

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 11.23 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 8:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kultur- föremål

Tusental kronor

200920102011

Anvisat 2008P	1		80	80	80
Anvisat 2008P		P	80	80	80

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 80 000 kronor anvisas under anslaget 8:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2009. För 2010 och 2011 be- räknas anslaget till 80 000 kronor respektive 80 000 kronor.

107

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12 Trossamfund

12.1Omfattning

Kapitlet omfattar myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfunds verksamhet och stödet till trossamfunden.

12.2Utgiftsutveckling

Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	1	2008	2009	2010	2011
		P P
Trossamfund

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

109

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 4.3.

Dessutom har riksdagen antagit mål för sta- tens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45):

Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och lång- siktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

12.4Resultatredovisning

Resultat

Statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan lämnas i form av statsbidrag och avgifts- hjälp. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) fördelade under året 50 miljoner kronor som stöd till 22 trossamfund och samverkansor- gan.

Antalet personer som betjänas av de statsbi- dragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2006 till ca 754 200 personer.

SST är en av de myndigheter som får pro- jektmedel av regeringen för att motverka heders- relaterat våld och hot om våld. SST för, av tros- samfunden uppskattade, dialoger kring samhällets grundläggande värderingar med de i myndigheten representerade trossamfunden.

Trossamfundens betydelse i krisberedskapen har under senare år framhållits i flera samman- hang. Den tjänst som konsulent för lokal krisbe- redskap som har inrättats vid myndigheten fyller en viktig samordnande funktion.

År 2000 inrättades ett särskilt råd, Regering- ens råd för kontakt med trossamfunden. Ordfö- rande är det statsråd inom regeringen som svarar för frågor om trossamfund. Rådet består av re- presentanter för staten och trossamfunden. Syf- tet är att rådet ska vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfaren- heter. Rådet har vid sina sammanträden under året tagit upp frågor bl.a. om den religiösa

aspekten av interkulturell dialog och trossam- fundens roll i lokal krisberedskap.

Analys och slutsatser

I SST förs samtal bl.a. om trossamfundens ansvar i det svenska samhället. Samverkan i SST mellan olika trossamfund är unikt.

Trossamfundens roll i krisberedskapen har genom SST:s samordningsfunktion kunnat ut- nyttjas bättre än tidigare vid krissituationer i lo- kalsamhället.

Den ökade efterfrågan på kunskap om tros- samfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har inneburit att SST är re- missinstans när det gäller bl.a. utredningsförslag och i ökad omfattning även medverkar och har kontakter med andra myndigheter och olika organisationer i frågor som rör trossamfund. Nämndens fortlöpande kontakt och dialog med olika trossamfund och samarbetsorgan, bl.a. för att bistå dem i deras arbete med att öka med- vetenheten om och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värde- ringar som samhället vilar på, är värdefull.

Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden i landet. Stödet används i enlighet med målen.

12.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

110

12.6Budgetförslag

12.6.19:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfundTF2FTT

Tabell 12.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	4 774		P	sparande	-318

			P		Utgifts-
2008	Anslag	4 717	1		prognos	4 314
2008	Anslag	4 717		P	prognos	4 314

2009	Förslag	4 788	P	P

2010	Beräknat	4 905	2
2010	Beräknat	4 905	P	P

2011	Beräknat	5 009	3
2011	Beräknat	5 009	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP4 788 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP4 788 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Nämnden har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund samt ska handlägga frågor om trossamfundens roll i krisberedskaps- samordning och ha kontakt med och samverka med andra myndigheter och organisationer i frå- gor som rör trossamfund..

Regeringens överväganden

Tabell 12.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		4 717	4 717	4 717
Anvisat 2008P		4 717	4 717	4 717
P

Förändring till följd av:
2		71	188	292
Pris- och löneomräkningP	P	71	188	292

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		4 788	4 905	5 009

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

2T T Nytt anslagsnamn efter namnändring av nämnden. Tidigare

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 4 788 000 kronor anvisas under ansla- get 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 4 905 000 kronor respektive 5 009 000 kro- nor.

12.6.2 9:2 Stöd till trossamfund

Tabell 12.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	48 397		P	sparande	1 301

			P		Utgifts-
2008	Anslag	50 232	1		prognos	50 533
2008	Anslag	50 232		P	prognos	50 533

2009	Förslag	50 232	P	P

2010	Beräknat	50 232

2011	Beräknat	50 232

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.P

Anslaget används för stöd till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Förutsätt- ningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som sam- hället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.

Under anslaget beräknas även medel till Skatteverket för kostnader för avgiftshjälp (se prop. 1998/99:124 s. 69 f.).

111

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 12.5 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 9:2 Stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2009	2010	2011
1	50 232	50 232	50 232
Anvisat 2008P	50 232	50 232	50 232
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkningP	0	0	0
P

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	50 232	50 232	50 232

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 50 232 000 kronor anvisas under ansla- get 9:2 Stöd till trossamfund för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 50 232 000 kro- nor respektive 50 232 000 kronor.

112

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13 Film

13.1Omfattning

Kapitlet omfattar statens stöd på filmområdet: stöd till filmproduktion och filmkulturella åtgär- der samt Konstnärsnämndens filmstöd.

13.2Utgiftsutveckling

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Film	Utfall
	Film	2007
		2007

Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2008	1	2008	2009	2010	2011
	P P

10:1 Filmstöd	299	309	303	309	309	309
Summa Film	299	309	303	309	309	309

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

113

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen som omfattar filmområdet framgår av avsnitt 4.3.

13.4Resultatredovisning

Film

Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra filmarvet, liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Insatser som främ- jar ett brett utbud av film i hela landet samt in- satser riktade till barn och ungdomar är särskilt prioriterade. Insatserna sker främst genom Stif- telsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden.

Resultat

Stöd till värdefull svensk produktion och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet finansieras och regleras i 2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och flera TV-före- tag. Vid sidan av avtalet ges även statligt stöd till olika filmkulturella insatser.

Under 2007 skedde en viss minskning av antalet biobesök, från ca 15,3 miljoner 2006 till ca 14,9 miljoner. Besöken till svensk film ökade dock något, från ca 2,9 miljoner 2006 till ca 3,2 miljoner. Svensk films procentuella andel av det totala antalet biobesök ökade därmed från ca 18,8 till ca 21,6 procent.

Utöver medel till fyra regionala produktions- centrum inom ramen för filmavtalet fördelade Filminstitutet under 2007 sammanlagt ca 15,9 miljoner kronor till 19 regionala resurscentrum för film och video.

Under läsåret 2006/2007 bedrevs skolbio i 176 av landets 290 kommuner, jämfört med 169 kommuner 2005/2006. Visningarna fick sam- manlagt drygt en halv miljon besök.

För att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av biofilm och

videofilm. Under 2007 gavs stöd till textning på svenska till 14 biofilmer och 50 DVD-filmer. I dag svensktextas de allra flesta svenska filmer på DVD. 110 bioföreställningar syntolkades. Även sex nya DVD-titlar gavs ut med syntolkning.

Som ett led i uppdraget att främja distribution och visning av värdefull film fördelade Filmin- stitutet under 2007 stöd till import och lansering av 31 utländska kvalitetsfilmer samt stödde 67 projekt för spridning av kort- och dokumentär- film. Stöd fördelades även till åtta visningsorga- nisationer och sju filmfestivaler.

Filminstitutets filmarkiv har det nationella an- svaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm av- sedd för offentlig visning. Såväl antalet restaure- rade färgfilmer som mängden kortfilm som om- kopierats från nitratbas har under 2007 minskat, huvudsakligen på grund av tillfälliga besparingar.

Cinemateket, en verksamhet inom Filminsti- tutet, har till uppgift att tillgängliggöra filmarvet. Den senaste tidens negativa besöksutveckling på Cinemateket har fortsatt under 2007.

Filminstitutet är även huvudman för filmarki- vet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning. Under 2007 inkom totalt 193 samlingar till filmarkivet.

Filminstitutet medverkar till att svensk film kan visas på internationella festivaler utomlands. År 2007 visades svensk långfilm på ca 230 film- festivaler, dokumentärfilm på ca 130 respektive kortfilm på ca 250 festivaler världen runt. Svenska långfilmer visades vid de stora filmfesti- valerna i Cannes, Berlin och Toronto.

Svensk kort- och dokumentärfilm behöll under 2007 sin starka internationella position. Vid filmfestivalen i Clermont-Ferrand vanns hu- vudpriset av Jens Assurs Den sista hunden i Rwanda.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området bidrar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet och att stimulera filmkulturen i landet.

I syfte att effektivisera sin verksamhet har Filminstitutet under 2007 fortsatt den omfat- tande omstrukturering av organisationen och förnyelse av tekniska system m.m. som påbörja- des 2006. Detta har medfört tillfälliga kostnader

114

som påverkat delar av Filminstitutets verksam- het, bl.a. restaureringen av film. Från och med 2008, när omstrukturering och andra åtgärder har genomförts, bör situationen ha förbättras.

Cinematekets negativa besöksutveckling tros till en del bero på ökad konkurrens från utbudet av äldre film på DVD. Filminstitutet har inlett en översyn av Cinematekets verksamhet.

Filminstitutets förändringsarbete kommer att fortsätta inom delar av stödgivningen och den utåtriktade verksamheten.

Europeiska unionen

Resultat

Det nya MEDIA 2007-programmet ger stöd till den europeiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Det omfattar stöd till utveckling, distribution och marknadsföring av europeisk film. Den totala budgeten för perio- den 2007–2013 är 755 miljoner euro, varav 680 miljoner euro utgör stöd. Under 2007 fördelades ca 78,4 miljoner euro i stöd från programmet, varav svenska projekt erhöll ca 3,2 miljoner euro.

Analys och slutsatser

När det gäller resultaten i MEDIA-programmet fortsätter Sverige att hävda sig förhållandevis väl.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.5Budgetförslag

13.5.1 10:1 Filmstöd

Tabell 13.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	299 223		P	sparande	127

			P		Utgifts-
2008	Anslag	309 324	1		prognos	303 444
2008	Anslag	309 324		P	prognos	303 444

2009	Förslag	309 324	P	P

2010	Beräknat	309 324	P	P

2011	Beräknat	309 324	P	P

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för stöd till svensk filmpro- duktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Syftet med filmstödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, spridning och visning av värdefull film, samt bevarandet och tillgängliggö- randet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt sam- arbete i dessa avseenden samt att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd.

Regeringens överväganden

Tabell 13.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

10:1 Filmstöd Tusental kronor

			2009	2010	2011
Anvisat 2008P	1		309 324	309 324	309 324
Anvisat 2008P		P	309 324	309 324	309 324

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

309 324

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 309 324 000 kronor anvisas under anslaget 10:1 Filmstöd för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 309 324 000 kronor respektive 309 324 000 kronor.

115

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Medier

14.1Omfattning

Kapitlet omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och unga mot skadligt inne- håll i massmedierna. Till området hör Presstöds- nämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV- verket, Granskningsnämnden för radio

och TV (budgetförslagen avseende dessa myn- digheter redovisas under utgiftsområde 1), Sta- tens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB.

14.2Utgiftsutveckling

Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2007	1	2008	2009	2010	2011
	2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
Medier
11:1 Statens biografbyrå	10	9	9	10	10	11

11:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland	21	21	21	22	22	23

11:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete	0	0	0	0	0	0

11:4 Forskning och dokumentation om medieutveck-
lingen	2	2	2	2	2	2

Summa Medier	33	33	32	34	35	36

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

117

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.3Mål

Regeringens förslag: Målet för politikområdet Mediepolitik upphör att gälla. Målet för området Medier är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedi- erna.

Skälen för regeringens förslag: Som regeringen aviserade i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som när- mare utvecklas i denna proposition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhetliga verksam- hetsstrukturen. Det innebär att utgiftsområden inte kommer att indelas i politikområden och i förekommande fall inte heller i verksamhetsom- råden. Mot denna bakgrund bör målet för poli- tikområdet Mediepolitik upphävas. Regeringen föreslår att det nuvarande målet för politikområ- det Mediepolitik fortsatt ska gälla för området Medier.

14.4Resultatredovisning

14.4.1 Radio och TV i allmänhetens tjänst

Verksamheten i programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl sta- ten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändning- arna ska vara tillgängliga i hela landet och pro- grammen ska utformas så att de genom tillgäng- lighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programföretagen ska beakta pro- gramverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Hänsyn ska tas till mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.

Resultat

Programföretagen följer varje år upp hur upp- draget genomförts i de s.k. public service-redo- visningarna.

Den nuvarande tillståndsperioden gäller fr.o.m. 2007 t.o.m. 2009. I inledningen av till- ståndsperioden har programföretagen redovisat hur man avser att bedriva verksamheten samt formulerat mål för perioden. Företagen har också redovisat en överenskommelse om för- bättrade möjligheter att jämföra information i public service-redovisningarna. De tre pro- gramföretagen har bl.a. som en följd av dessa dokument förändrat strukturen i sina public ser- vice-redovisningar.

Sveriges Television AB

SVT:s kärnverksamhet består av utsändning av program i SVT 1 och SVT 2, som benämns full- servicekanaler, de två temakanalerna Barnkana- len och Kunskapskanalen samt SVT 24 som bl.a. innehåller repriser från SVT1 och SVT2, nyheter och sport.Dessa kanaler sänds okrypterade i det digitala marknätet. Kärnverksamheten komplet- teras av tilläggsutbud på text-TV, Internet och i mobilnät. Utlandskanalen SVT Europa sänds krypterat över satellit för mottagning utanför Sverige och ingår i SVT:s sidoverksamhet. Under 2007 sände de fem programkanalerna i det rikstäckande utbudet 20 267 timmar program, varav 8 342 timmar var förstasändningar.

Av det totala antalet timmar utgjordes 57 pro- cent av egenproduktion, 34 procent var ut- ländska inköp, och resterande andel utgjordes av svenska inköp, produktionsutläggningar och samproduktion. Av det totalt sända utbudet var 64 procent av svenskt ursprung.

SVT producerade under 2007 regionala ny- hetsprogram på 11 regionalredaktioner och 19 lokalredaktioner. Sammanlagt sändes 2 029 tim- mar regionala program vilket i varje region inne- bar ett utbud på drygt 184 timmar nyheter och samhällsprogram med lokal anknytning. I tre av de 11 områdena inleddes under 2007 försök med lokala editioner av vissa nyhetssändningar, vilket under 2008 permanentats och byggts ur ytterli- gare.

SVT redovisar sitt utbud i utbudskategorier. Inom kategorin Fiktion sände SVT bl.a. drama och film. Totalt visade SVT 579 timmar drama och 33 timmar dramadokumentär under 2007. SVT bidrar till utvecklingen av svensk filmpro-

118

duktion bl.a. genom sitt engagemang i 2006 års filmavtal och genom att vara samproducent för svenska filmer.

Under 2007 sände SVT totalt 3 160 timmar underhållningsprogram, varav en betydande del var riktade till barn och unga. Inom kategorin Sport sändes 1 166 timmar tävlingar och 502 timmar sportfakta.

I kategorin Kultur och Musik, där också Gudstjänst ingår, sändes sammanlagt 1 372 tim- mar. Kulturprogrammen bestod av såväl egen- producerade magasin och kulturdokumentärer som ramade inköpta program. SVT deltog under året i 46 samarbeten med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter, vilket resulterade i 226 sändningstillfällen med en sändningstid på totalt 175 timmar.

Faktautbudet delas upp i Fritidsfakta, Veten- skapsfakta och Samhällsfakta, där den totala sändningstiden var 4 737 timmar.

SVT gjorde i november 2007 stora föränd- ringar i den rikssända nyhetsverksamheten. Aktuellt 21 gavs ett tydligare uppdrag att vara ett fördjupande nyhetsprogram och i samband med detta introducerades Öppen redaktion på webb- platsen på Internet. Rapport 19.30 behöll under 2007 sin position som det största nyhetspro- grammet i landet. Det totala utbudet av riksny- heter i SVT var under året 2 346 timmar.

SVT producerar och köper in program för barn inom alla genrer. Program för barn sänds på svenska, finska, samiska, meänkieli och tecken- språk. Under 2007 sändes totalt 4 776 timmar program för barn och unga.

Utbudet av program för språkliga och etniska minoriteter uppgick till totalt 220 timmar under 2007.

När det gäller behoven för personer med funktionsnedsättning arbetar SVT generellt för att göra utbudet tillgängligt för så många som möjligt. Exempelvis textades 68 procent av för- stasändningarna med svenskt ursprung i SVT 1 och SVT 2 under året. Dessutom sänds program på teckenspråk med i första hand döva som mål- grupp.

Sveriges Radio AB

SR sänder FM-radio i fyra rikstäckande kanaler och i 28 lokala kanaler. Till utlandet finns sänd- ningar på kortvåg, mellanvåg och via satellit. SR har också ett omfattande kompletterande utbud som sänds digitalt och över Internet. SR sände

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2007 totalt 271 537 timmar varav 118 398 tim- mar FM-radio.

SR har redaktioner på ett 50-tal orter i Sverige. Av allmänproduktionen producerades 56 pro- cent utanför Stockholm 2007.

SR redovisar sitt programutbud i åtta pro- gramområden: Nyheter, Samhälle, Livsstil, Kul- tur, Sport, Underhållning/förströelse, Musik och Service. Musik är den största kategorin och ut- gjorde ca 60 procent av det totala utbudet på samtliga plattformar 2007.

Inom ramen för SR:s nyhetsverksamhet sänds bl.a. nyheter på olika språk, nyheter för unga lyssnare och nyheter på lätt svenska. Viktiga delar i verksamheten är utrikeskorresponden- terna och de 25 lokala nyhetsredaktionerna. Totalt sändes 20 550 timmar nyheter 2007. Samhälls- och aktualitetsprogrammen uppgick till 29 405 timmar.

Inom ramen för SR:s kulturutbud sändes sammanlagt 23 990 timmar. Samarbeten med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter resulterade i 2 550 sända timmar vid 3 151 till- fällen.

SR använde 354,3 miljoner kronor till inköp av rättigheter och utomståendes medverkan 2007. Antalet arvoderade medverkande var 3 323 och antalet anlitade bolag var 1 995.

SR sände totalt 32 380 timmar program för barn och ungdomar 2007. Barnradion har med hjälp av webben fått ett större genomslag. Under året har en tydligare uppdelning mellan större och mindre barn påbörjats. SR sänder också barnprogram på minoritetsspråk.

SR sänder program på de fyra minoritetssprå- ken finska, meänkieli, samiska och romani chib. Under 2007 har bemanningen och sändningsti- den för de romska programmen ökat. SR produ- cerade också program på åtta invandrarspråk under året.

När det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har alla SR:s redaktioner under 2007 arbetat med konkreta mål. Målen rör bl.a. utökad publicering av text, ljud och bilder på webben, internutbildning om hörbarhet, tal- träning och uppbyggnad av kontaktnät med handikapporganisationerna.

Sveriges Utbildningsradio AB

UR producerar utbildningsprogram och folk-

bildningsprogram. UtbildningsproT-grammens andel av den totala sändningsvolymen var 72 procent 2007. Programverksamheten omfattar

119

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, vuxenutbildning och högskola inklusive lärar- fortbildning.

UR sänder TV och radio på sändningstider som fastställs i överenskommelser med SVT och SR. UR:s webbplats fungerar som en distribu- tionsplattform, informationskanal och som pedagogiskt verktyg i lärandet, med syfte att öka tillgängligheten till UR:s tjänster och produkter.

UR sände 2007 totalt 1 776 timmar TV i SVT 1, SVT 2, Kunskapskanalen, Barnkanalen och SVT 24. Det innebär en viss ökning jämfört med 2006. I radio sändes totalt 456 timmar. Det är en minskning jämfört med 2006 vilket har att göra med att UR inför den nuvarande tillstånds- perioden beslutade att minska radioproduktio- nen till förmån för annan produktion. UR:s pro- gram finns till utlåning på mediecentraler samt via streaming i slutna nätverk.

UR ger vartannat år Statistiska centralbyrån i uppdrag att genomföra undersökningar rörande användningen av UR:s material i såväl grund- skolan som gymnasieskolan. Enligt den senaste undersökningen, som avsåg läsåret 2005/2006, nådde UR 74 procent av alla lärare i grundskolan och 46 procent av alla lärare i gymnasieskolan med något material. Utlåningsstatistiken från mediecentralerna för 2007 visar att en kontinu- erlig ökning beträffande video/DVD har fortsatt under året medan utlåningen av ljudband/CD minskat. År 2007 var utlånen ca 1 miljon. An- vändningen av UR:s webbplats ökar kontinuer- ligt bland lärarna.

UR:s sändningar av program för språkliga och etniska minoriteter har ökat i TV och minskat i radio 2007. Inom de nationella minoritetssprå- ken har UR under 2007 prioriterat finska och samiska.

UR:s sändningar av program i radio och TV för och om personer med funktionsnedsättning har ökat kraftigt under 2007. Andelen svensk- textade program var 81 procent av det totala utbudet 2007. UR arbetar också med anpassning av webbplatsen för att underlätta främst för an- vändare med läs- och skrivsvårigheter eller syn- nedsättning.

Granskningsnämndens bedömningar Granskningsnämnden för radio och TV har under 2008 för första gången haft i uppdrag att granska programföretagens public service-redo- visningar för att göra en bedömning av hur fö- retagen uppfyllt sina uppdrag. Tidigare år har

Granskningsnämndens uppdrag gällt att granska om företagens redovisningar ger tillräcklig in- formation för en bedömning av hur företagens uppdrag fullgjorts.

Granskningsnämnden anser vid en helhetsbe- dömning att SVT, SR och UR huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag under 2007. Nämnden efterlyser klargöranden när det gäller vissa delar av uppdraget och pekar på områden som bör förtydligas eller följas upp i nästa års redovisning. För alla tre företagen gäller detta områdena utomståendes medverkan samt gen- mäle och beriktigande. För SVT och SR nämns också bl.a. områdena allmänproduktion, spegling av hela landet och processer som säkerställer att all verksamhet uppfyller kraven. För UR nämns bl.a. tillgänglighet för personer med funktions- hinder samt programverksamhet för barn och unga liksom för språkliga och etniska minorite- ter.

Analys och slutsatser

Radio och TV i allmänhetens tjänst är en central del av mediepolitiken. Granskningsnämndens rapport visar att SVT, SR och UR i huvudsak uppfyllt sina public service-uppdrag under 2007, som är det första året i den nuvarande tillstånds- perioden.

Public service-utredningen lämnade den 30 juni 2008 betänkandet Kontinuitet och föränd- ring (SOU 2008:64) som innehåller förslag inför nästa tillståndsperiod vilken inleds den 1 januari 2010. Betänkandet remissbehandlas för närva- rande.

14.4.2 Kommersiell radio

Kommersiell radio bidrar till mångfald och kon- kurrens inom hela radioområdet.

Resultat

Regeringen beslutade den 14 juni 2007 att till- kalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion (dir. 2007:77). I december 2007 lämnade utredningen delbetänkandet Tillfälliga regler om tillstånd att sända kommersiell radio (SOU 2007:110). I propositionen Tillfälliga bestäm-

120

melser om tillstånd att sända lokalradio (prop. 2007/08:106) som beslutades den 13 mars 2008 föreslog regeringen att de befintliga tillstånden att sända lokalradio skulle förlängas i avvaktan på att ett nytt regelverk träder i kraft, vilket enligt kommittédirektiven bör ske den 1 januari 2010. Riksdagen beslutade i maj 2008 att godta försla- gen i propositionen (prop. 2007/08:106, bet. 2007/08:KU22, rskr. 2007/08:185).

Utredningen har också i uppdrag att behandla frågan om tillstånd för nationell kommersiell radio. Med anledning av detta gav regeringen Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att ana- lysera frågor om bland annat frekvensplanering och sändningseffekter på FM-bandet (Ku2007/2232/ME). PTS uppdrag redovisades den 22 februari 2008 och utgör underlag för utredningens fortsatta arbete med dessa frågor.

Analys och slutsatser

En utgångspunkt för utredningens arbete är att en livskraftig kommersiell radio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radioom- rådet. För att uppnå detta behöver den kommer- siella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium. Mål- sättningen är att skapa ett regelverk som gäller för alla som har tillstånd att sända kommersiell lokalradio och som främjar mångfald inom radion. Utredningen ska redovisa sitt slutbetän- kande senast den 13 november 2008.

14.4.3 Lokal icke-kommersiell radio och TV

Lokal icke-kommersiell radio och TV bidrar till yttrandefrihet och mångfald inom medieområdet genom att möjliggöra för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten.

Resultat

Närradion är de lokala ideella föreningarnas radio och i dag finns det ca 1 000 föreningar som har sändningstillstånd. Dessa fördelas på 158 sändningsorter som i de flesta fall omfattar en kommun. På TV-området finns det 27 förord- nade lokala kabelsändarföretag i Sverige.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I regleringsbrevet för 2007 fick Radio- och TV-verket i uppdrag att kartlägga och doku- mentera dagens situation för icke-kommersiell radio och TV. Verket skulle också analysera framtidsförutsättningarna för dessa medier samt lämna förslag till eventuella förändringar.

I november 2007 lämnade Radio- och TV- verket rapporten Närradio och När-TV i fokus till Kulturdepartementet. Förslagen i rapporten som behandlar radioområdet har remissbehand- lats under våren 2008.

Analys och slutsatser

De senaste årens teknikutveckling innebär att de lokala icke-kommersiella mediernas verklighet förändrats. Radio- och TV-verkets rapport utgör ett viktigt underlag inför den fortsatta processen när det gäller de frågor som rör dessa mediers framtidsförutsättningar.

14.4.4 Digital TV

Resultat

Digital-TV-övergången

Den 15 oktober 2007 genomfördes den sista etappen av digital-TV-övergången. Därmed var övergången från analog till digital sändningstek- nik för marksänd TV helt genomförd i enlighet med riksdagens beslut från 2003 (prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231).

Digital-tv-kommissionens arbete avslutades genom att en slutrapport överlämnandes till Kulturdepartementet i april 2008. Digital-tv- kommissionen konstaterar i rapporten att över- gången har skett helt enligt plan och utan några allvarliga störningar. Samstämmiga undersök- ningar visar att de berörda hushållen har varit väl informerade under hela övergången. Endast ett litet antal hushåll har upplevt allvarliga stör- ningar. Rapporten, som innehåller en utförlig beskrivning av hela övergången, har översatts till engelska med anledning av det stora internatio- nella intresset för den lyckade svenska över- gången.

Ändringar i radio- och TV-lagen

Riksdagen beslutade i november 2007 om änd- ringar i radio- och TV-lagen avseende tillstånds-

121

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

givning för digital marksänd TV (prop. 2007/08:8, bet. 2007/08:KU4, rskr. 2007/08:40). De nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 2008.

Ändringarna innebär att regeringen beslutar om vilka områden och vilket sändningsutrymme som ska upplåtas till programföretagen för digi- tala TV-sändningar. Radio- och TV-verket med- delar alla sändningstillstånd för TV utom till- stånd för programbolag med uppdrag i allmänhetens tjänst, vilka som tidigare ska med- delas av regeringen. De sändningstillstånd som Radio- och TV-verket meddelar ska gälla i sex år. Tillståndsgivningen ska ske med beaktande av att olika programtjänster ska tilltala olika intressen och smakriktningar och att såväl nationella som regionala och lokala programtjänster ges ut- rymme. Vidare ska det finnas programtjänster från flera av varandra oberoende programföretag.

Inget operatörsbolag ges rätt att förfoga över hela eller delar av sändningsutrymmet. Samord- ningen av de gemensamma funktionerna bör istället lösas genom överenskommelser mellan programföretagen i marknätet och genom till- ståndsvillkor. Syftet med tillståndsvillkor om att sända med särskild teknik och samverka med andra ska vara att främja tillgänglighet och kon- kurrens.

I samband med att regeringen beslutade om propositionen beslutades också om en ändring av samtliga då gällande sändningstillstånd för di- gitala TV-sändningar. Det tidigare kravet att an- lita Boxer TV Access AB för åtkomstkontroll togs bort.

Regeringsbeslut om sändningsutrymme

När övergången till digitala sändningar var helt genomförd och riksdagen beslutat om nya regler för tillståndsgivning för marksänd digital TV fattade regeringen i december 2007 beslut om vilket sändningsutrymme som Radio- och TV- verket ska disponera för tillståndsgivning. Regeringens beslut innebär att det, under förut- sättning av en omplanering av sändningsnäten ges möjlighet för minst sex sändarnät för digital TV i UHF-bandet och ett sändarnät i VHF- bandet. Post- och telestyrelsen gavs i uppdrag att genomföra en omplanering så att minst sex sän- darnät planeras i den undre delen av UHF-ban- det (under 790 MHz). Den övre delen frigörs därmed för tillståndsgivning för andra elektro- niska kommunikationstjänster enligt lagen om elektronisk kommunikation (2003:389).

Nya sändningstillstånd för digital marksänd TV

I början av 2008 utlyste Radio- och TV-verket samtliga sändningstillstånd utom de tillstånd som gäller för programbolag med uppdrag i all- mänhetens tjänst, i enlighet med de av riksdagen beslutade nya reglerna. Verket fick in 87 ansök- ningar. Den 27 mars 2008 beslutade verket om sändningstillstånd för 40 nationella och 14 lokala/regionala kanaler.

Analys och slutsatser

Genom övergången till digital teknik för mark- sänd TV och de ändringar i tillståndsgivningen som har beslutats har en lång process avslutats. Regeringen gör bedömningen att marknadsut- vecklingen och de förändringar som genomförts har lett till att konkurrensen har ökat inom och mellan olika distributionssätt. De nya regler för tillståndsgivning som beslutats bidrar till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens mellan olika programbolag och mellan betal-TV- operatörer i marknätet.

Regeringen bedömer att den omplanering som nu sker av UHF-bandet kommer att resul- tera i ett betydligt effektivare utnyttjande av den mycket betydelsefulla naturresurs som de aktu- ella frekvenserna utgör. Därmed kommer Sverige som ett av de första länderna i världen att kunna utveckla marknätet för TV genom att ge utrymme för fler kanaler och utvecklingen av nya tjänster. Samtidigt skapas ett helt nytt fre- kvensutrymme för nya innovativa elektroniska kommunikationstjänster.

14.4.5 Digital radio

Utvecklingen av digitala sändningstekniker för ljudradio skapar möjlighet att förbättra tillgäng- ligheten och öka mångfalden i programutbudet.

Resultat

Den tidigare regeringen gjorde i december 2005 i skrivelsen Digital distribution av ljudradio, bedömningen att det inte fanns skäl att för till- fället välja en enskild teknik för den framtida ljudradiodistributionen och att det därför inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av de digitala sändningarna med s.k. DAB-teknik (skr.

122

2005/06:66, bet. 2005/06:KU30, rskr. 2005/06:192). I skrivelsen konstaterades att flera tekniska lösningar finns eller håller på att utvecklas för digital distribution av ljudradio. Vidare konstaterades att andra tekniska lös- ningar än DAB, exempelvis samarbete mellan radio och TV, inte prövats fullt ut.

Radio- och TV-verket fick i januari 2006 i uppdrag av den dåvarande regeringen att följa utvecklingen av tekniker för digital distribution av ljudradio och att i dialog med branschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker. Detta treåriga uppdrag har nu slutligt redovisats i och med att Radio- och TV- verket den 26 juni 2008 lämnade rapporten Framtidens radio – slutrapport.

Radio- och TV-verket konstaterar i rapporten att radiomediet behöver utvecklas för att möta konsumenternas önskemål om ett större utbud av radiokanaler över hela landet. Utvecklings- möjligheterna i FM-nätet är begränsade och en omplanering av frekvensanvändandet på FM- nätet skulle bli kostsam och endast marginellt öka utrymmet för nya kanaler och tjänster. Ytterligare sändningsmöjligheter skapas enklast och snabbast i det frekvensutrymme som är avsatt för digital ljudradio.

Verket pekar i rapporten på det faktum att de största aktörerna på radioområdet anser att DAB+ är den teknik för rikstäckande digital ljudradio som idag förefaller mest lämpad för Sverige. DAB+ är en uppgraderad version av DAB-standarden och kan ge plats för omkring 80 rikstäckande radiokanaler om sändningarna tar i anspråk hela det planerade frekvensutrym- met.

Analys och slutsatser

Regeringen gör bedömningen att en digitalise- ring av radion kan skapa förutsättningar för ökad konkurrens och mångfald. Radio- och TV-ver- kets redovisning av uppdraget utgör ett underlag för fortsatta överväganden i frågan om digital radio. Frågan är vidare beroende av ett flertal faktorer, bland annat frågor som för närvarande övervägs av 2007 års utredning om kommersiell radio.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.4.6 Presstöd

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden.

Resultat

Presstödet, som lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd, har under 2007 uppgått till totalt 515,4 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 3 procent av dagspressens totala utgiv- ningskostnader. Driftsstödet har uppgått till 433,4 miljoner kronor och betalats ut till 77 tid- ningar, varav 23 är hög- och medelfrekventa (3–7 nr/vecka) och 54 lågfrekventa (1–2 nr/vecka). I distributionsstöd har 72,2 miljoner kronor utbetalats till 137 tidningar, varav 102 är hög- och medelfrekventa och 35 lågfrekventa. Under 2006 beviljades särskilt distributionsstöd för lör- dagsutdelning till 73 tidningar, samtliga hög- och medelfrekventa. Detta stöd utbetalas i efterskott och har belastat presstödsanslaget med 9,8 mil- joner kronor under 2007.

Det särskilda distributionsstödet för lördags- utdelning upphörde vid utgången av 2006 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 1, bet. 2006/07:KU1, rskr. 2006/07:48).

Analys och slutsatser

Utgifterna för presstödet låg på ungefär samma nivå under perioden 2002–2005, men har legat något högre under 2006 och 2007 på grund av att ytterligare en högfrekvent dagstidning har bevil- jats driftsstöd med 15,3 miljoner kronor.

Det totala antalet dagstidningar och dess sammanlagda upplaga har minskat under den se- naste femårsperioden. Antalet tidningar som får driftsstöd har dock ökat något och 2007 tillkom fyra endagstidningar.

Den samlade effekten av driftsstödet och av det samarbete som bedrivs på flera orter mellan första- och andratidningar är att andratidningar- nas utgivning har säkerställts samtidigt som den redaktionella mångfalden har kunnat bevaras.

Riksdagen beslutade i juni 2006 om nya vill- kor för driftsstödet (prop.2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Dessa nya villkor har av olika skäl ännu inte trätt i kraft. Den fortsatta beredningen av frågan beskrivs i kapitel 3.

123

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.4.7 Taltidningar

Syftet med stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltidningar, är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll.

Resultat

Vid utgången av 2007 gavs sammanlagt 98 taltid- ningar ut. Av dessa var 67 radiotidningar, 10 kassettidningar, 6 CD-tidningar och 19 RATS- tidningar, dvs. taltidningar som sänds med tal- syntesteknik. Tre tidningar kom ut som både radio- och RATS-tidning och en tidning gavs ut som både radio- och kassettidning. Taltidnings- stödet uppgick under 2007 till 134,1 miljoner kronor.

Sett över en femårsperiod har det totala anta- let taltidningar ökat något. Under 2007 har tre taltidningar startats och en lagts ned.

Antalet taltidningsabonnemang uppgick i slutet av 2007 till 8 549, varav 7 161 avsåg radio- tidningar, 365 kassettidningar, 205 CD-tidningar och 818 RATS-tidningar. Det totala antalet tal- tidningsabonnenter har ökat under 2007. Ökningen gäller samtliga distributionstekniker utom kassettidningarna som har minskat något.

Könsfördelningen bland abonnenterna är to- talt sett relativt jämn, även om RATS-abonnen- terna till större delen utgörs av män.

Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar.

En målsättning för Taltidningsnämndens verksamhet är att en större andel av taltidning- arna ska distribueras med digital teknik och myndigheten ska verka för detta särskilt vid start av nya taltidningar. Anslaget har höjts tillfälligt med 25 miljoner kronor för finansiering av inköp av nya radiotidningsmottagare. Leveran- sen inleddes i januari 2006 och vid utgången av 2007 hade 6 500 av totalt 8 200 beställda motta- gare levererats till abonnenterna. Myndigheten beräknar att samtliga mottagare ska vara utbytta under 2008. Taltidningsnämnden började under 2006 byta ut RATS-abonnenternas datorer mot mobiltelefoner. I slutet av 2007 hade mobiltele- foner levererats till 784 av de 818 abonnenterna.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2008 om en översyn av stödet till radio- och

kassettidningar (prop. 2007/08:1, utg.omr. 17). Mot denna bakgrund fick Taltidningsnämnden den 31 januari 2008 i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av taltidningsverksamhe- ten och att i samarbete med Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket identifiera möjligheter för ökad samverkan mellan myndigheterna. Upp- draget ska redovisas till Kulturdepartementet senast den 31 oktober 2008.

Analys och slutsatser

Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Efter flera års minskning har antalet taltidningsabon- nenter ökat under 2007. En viktig förklaring till vändningen är sannolikt det utbyte av äldre radiotidningsmottagare som Taltidningsnämn- den inledde 2006. Även övergången till mobilte- lefoner istället för datorer för mottagning av RATS-tidningar har lett till ett ökat antal abon- nenter.

På kort sikt har Taltidningnämndens sats- ningar gett ett positivt resultat. På längre sikt kan uppdraget till myndigheten att se över verk- samheten ge värdefull information om behovet av taltidningar i befolkningen och om möjlighe- terna till samarbete med andra myndigheter.

14.4.8 Barn och unga i mediesamhället

Medier har stor genomslagskraft, vilket är sär- skilt viktigt att uppmärksamma när det gäller barn och unga. Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga mot skad- ligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan är FN:s barnkonvention som föreskriver att barn ska ha en generell rätt till yttrande- och infor- mationsfrihet, men samtidigt skyddas mot information och material som är till skada för deras välfärd.

För olika medier gäller olika regelverk och system för skydd av barn och unga.

Resultat

Granskning av film

Statens biografbyrå granskar filmer och video- gram som är avsedda att visas vid allmän sam-

124

mankomst eller offentlig tillställning samt fast- ställer åldersgränser för de filmer som granskas enligt lagen om granskning och kontroll av fil- mer och videogram (1990:886). Åldersgränserna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada.

Av de långfilmer som granskades under 2007 blev 20 procent helt barntillåtna medan 27 pro- cent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har både andelen filmer som blivit barntillåtna och ande- len filmer med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå.

Risker i det nya medielandskapet

Medierådet (U 1990:03, f.d. Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75).

Liksom tidigare år har Medierådet under 2007 tilldelats EU-medel inom ramen för EU-pro- grammet Safer Internet Plus, för att vara svenskt centrum för säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Bris har under 2007 utvecklat en hjälplinje i samarbete med Medierådet dit barn och unga kan vända sig för att få råd och stöd. Medierådet har även fortsatt att under 2007 driva kampanjen ”Det unga Internet” i form av ett stort antal regionala seminarier. Målgrupper för kampanjen är vuxna, i första hand socialtjänst, elevhälsovård, lärare och skolledare. Medierådet arrangerade den årligt återkommande Safer Internet Day i början av februari 2008 i samver- kan med Internetbranschen och övriga EU-län- der. Målet är att uppmärksamma det europeiska samarbetet och visa på metoder för att skapa ett säkrare Internet inom Europa.

Radio och TV

Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) får inte TV-program som innehåller verklighetstroget våld eller pornografiska bilder sändas vid vissa tider och på sådant sätt att det finns en bety- dande risk för att barn kan se dem. Gransk- ningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att i efterhand granska programinslag utifrån både lagstiftningen och sändningstillståndens bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft. Ett av de ärenden som Granskningsnämnden behandlade under 2007 ledde till ett fällande beslut med hänvisning till bestämmelserna om mediets genomslagskraft.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Åldersmärkning och klassificering av dator- och TV-spel

Inom EU finns det gemensamma åldersmärk- ningssystemet PEGI (Pan-European Game Information) som utvecklats av spelbranschen med stöd av EU sedan 2003. Den svenska bran- schen är ansluten till PEGI-systemet. En PEGI- märkning för online-spel kom 2007.

Förslag till åldersmärkning och klassificering lämnas av producenter och distributörer och fastställs sedan av branschorganisationen ISFE (Interactive Software Federation of Europe). Organisationen har en rådgivande kommitté till sitt förfogande där samtliga deltagande länder, däribland Sverige, är representerade med exper- ter.

Analys och slutsatser

Med utgångspunkt i nuvarande lagstiftning bedömer regeringen att Statens biografbyrås arbete med filmgranskning, innebärande att alla biograffilmer som visas offentligt har prövade åldersgränser, minskar risken för psykisk skada för barn och unga som tittar på biograffilm.

Medierådets verksamhet bidrar till en ökad kunskap om barns och ungas mediesituation. Regeringen bedömer att den ökade kunskapen och insatserna för att stärka självregleringen inom området minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga.

Med utgångspunkt i Granskningsnämndens efterhandsgranskning gör regeringen bedöm- ningen att programbolagen har god kunskap om och efterlever gällande bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft.

Den nya PEGI-märkningen för onlinespel som kom 2007 minskar risken att barn och unga kommer i kontakt med olämpliga online-spel.

14.4.9 Uppföljning av medieutvecklingen

Information om utvecklingen inom medieområ- det gör det möjligt att bland annat följa resulta- ten i förhållande till de mediepolitiska målen.

Resultat

Flera aktörer arbetar med att ta fram informa- tion om utvecklingen inom medieområdet.

125

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Radio- och TV-verket har i uppdrag att löpande förse Kulturdepartementet med information om utvecklingen inom medieområdet samt publicera statistik och annan information beträffande ägande- och branschstrukturer, teknik samt ekonomi. Verket publicerar bl.a. den årliga rap- porten Medieutveckling.

Granskningsnämnden för radio och TV läm- nar varje år minst en rapport om radio- och TV- företagens programverksamhet. Under 2007 har två rapporter publicerats: Svenskt TV-utbud 2006 samt Mångfald och kvalitet Public Service- TV 1998-2006 – en utvärdering. Skriften Grans- kat och klart ges ut årligen och innehåller referat av de beslut som har fattats vid sammanträde med nämnden samt av nämndens ordförande.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet informerar om bl.a. forskningsresultat på medieområdet. Nordicom tar också fram mediestatistik, bl.a. genom skrif- ten Mediebarometern, som belyser mediean- vändning i Sverige. Under 2007 publicerade Nordicom också MedieSverige som innehåller statistik och analys av medieområdet.

Presstödsnämnden publicerar årligen skrifter om utvecklingen på dagspressmarknaden, bl.a. Dagspressens ekonomi.

Medierådet publicerar årligen statistik och rapporter om barns och ungas medievanor.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett organ knutet till Europarådet, till vilket Sverige årligen bidrar med medel. Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området.

Analys och slutsatser

Behovet av kunskap om massmediernas roll i samhället blir större i samband med att den tek- niska utvecklingen driver fram en ständig för- ändring av mediemarknaden. Regeringen bedö- mer att den uppföljning av medieutvecklingen som bedrivs på mediemyndigheterna och insti- tutionerna är av stor betydelse bl.a. för att kunna följa resultaten i förhållande till de mediepoli- tiska målen och ge ett underlag för regeringens ställningstaganden på området. Tillgång till kva- litativ forskning och dokumentation om medie- utvecklingen skapar förutsättningar för beslut som syftar till en starkare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mångfald och konkurrens.

Resultaten från de utredningar som tillsatts inom medieområdet kommer att bidra med ytterligare underlag.

14.4.10 Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Resultat

Under andra halvan av 2007 och det första halv- året 2008 har ett antal meddelanden publicerats av Europeiska kommissionen som direkt eller indirekt berör det mediepolitiska området.

Sommaren 2007 föreslog kommissionen i ett meddelande en gemensam strategi i Europa för mobil-TV (KOM(2007) 409 slutlig). Meddelan- det har behandlats i rådsarbetsgruppen för tele- komfrågor. Vid rådsmötet för transport, tele- kom och energi den 29-30 november och 3 december 2007 antogs rådsslutsatser med anled- ning av meddelandet.

Vidare föreslog kommissionen hösten 2007 en gemensam europeisk inriktning för hur de fre- kvenser som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar ska hanteras (KOM(2007) 700 slutlig). I kommissionens meddelande konstateras att de frigjorda frekven- serna (den digitala utdelningen) innebär en betydande naturresurs. Kommissionen föreslår en strategi som bygger på att utrymme avsätts i tre separata områden i UHF-bandet för olika ty- per av tjänster. Rådsslutsatser med anledning av meddelandet antogs vid rådsmötet för transport, telekom och energi den 12-13 juni 2008.

Kommissionen antog i december 2007 ett meddelande med en strategi för att främja mediekompetens inom unionen (KOM (2007) 833 slutlig). Strategin välkomnas i rådsslutsatser som antogs vid rådsmötet den 21 maj 2008.

Vid samma rådsmöte beslutades också om en allmän inriktning för ett nytt flerårigt gemen- skapsprogram för skydd av barn som använder Internet i linje med kommissionens förslag (KOM(2008) 106 slutlig).

Arbetet inom MEDIA 2007-programmet beskrivs i kapitel 13 om filmområdet.

Analys och slutsatser

Flera viktiga frågor har behandlats på ett för svensk mediepolitik positivt sätt inom Europe- iska unionen under det senaste året.

126

Arbetet för skydd av barn mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan är ett prioriterat område för regeringen. Kommissio- nens inriktning på att stärka branschens självre- glerande arbete i kombination med att främja initiativ för att öka mediekunskapen hos barn och vuxna ligger i linje med Sveriges arbete inom området.

Regeringen är positiv till det nya fleråriga gemenskapsprogrammet för skydd av barn som använder Internet. Det nuvarande programmet har enligt regeringens bedömning fungerat bra. Samtidigt kräver den tekniska utvecklingen att vissa justeringar görs för att programmet även framöver ska ha samma relevans. Det är därför positivt att rådet har kunnat behandla kommis- sionens förslag så snabbt eftersom det ger goda förutsättningar att nå en uppgörelse med Euro- paparlamentet redan under hösten 2008.

Kommissionens två meddelanden om mobil- TV respektive den digitala utdelningen rör ett för Sverige viktigt område. Det kan konstateras att kommissionens förslag till samordning om spektrumfrågor följer den inriktning som reger- ingen beslutat om nationellt. När det gäller den strategi för mobil-TV som föreslagits har Sverige intagit en mer skeptisk hållning. Det är viktigt att framhålla att mobil-TV är en framväxande tjänst som ännu inte funnit sin färdiga form. Det är därför mindre lämpligt att fatta beslut om gemensam teknik i detta skede. Efter ett aktivt arbete från svensk sida kunde ändå rådsslutsatser som Sverige stödjer antas vid rådsmötet.

Europarådet

Resultat

Europarådets arbete inom medieområdet är inriktat på att främja yttrandefrihet, fria medier och mediemångfald inom Europa. Medieområ- det diskuteras främst inom styrkommittén för massmediefrågor och de nya medierna (CDMC). Sverige deltar aktivt i styrkommitténs arbete. Under 2007 har CDMC liksom tidigare år arbetat brett med att se över befintliga regel- verk samt att analysera behovet av nya regelverk och rekommendationer på medieområdet bl.a. med anledning av den snabba tekniska utveck- lingen. Bland annat undersöks behovet av even- tuella nya mekanismer för att bättre kunna över- vaka efterlevnaden av artikel 10 i konventionen

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

om mänskliga rättigheter, dvs. den artikel som ska garantera yttrande- och åsiktsfrihet.

CDMC förbereder nästa ministerkonferens som kommer att äga rum i Reykjavik i maj 2009.

Den arbetsgrupp som Sverige deltagit aktivt i under ett par års tid, vilken hanterat frågor som rör mediers situation vid kris, MC-S-IC, avslu- tade sitt arbete i december 2007. Frågorna ska i fortsättningen främst behandlas i CDMC alter- nativt i ad-hoc-grupper.

Analys och slutsatser

De konventioner och rekommendationer som arbetas fram inom Europarådet bidrar till att ga- rantera yttrandefrihet och ett fritt europeiskt åsiktsutbyte som ger plats för olika perspektiv. Regeringen bedömer därför att arbetet fyller ett viktigt syfte bl.a. för att främja en demokratisk utveckling och stabilitet i Sveriges närområde.

Unesco

Resultat

Under hösten 2007 hölls Unescos generalkonfe- rens i Paris. På medieområdet deltog Sverige i Kommunikations- och informationskommissio- nen.

Inför den så kallade sexårsstrategin och pro- grammet för 2008–2009 har Unesco genomfört ett mer genomgripande förändringsarbete vad gäller såväl strategiska målformuleringar som aktiviteter och resultatuppföljning. Unesco söker fokusera på insatser i syfte att nå ett kun- skapssamhälle för alla utifrån övergripande prin- ciper om yttrandefrihet, pressfrihet, fri tillgång till information, pluralism och oberoende medier samt kulturell mångfald.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att arbetet på medieområ- det inom Unesco är viktigt och ligger i linje med svenska prioriteringar för området.

14.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

Riksrevisionen har genomfört en granskning av regler och rutiner för indirekt sponsring inom Sveriges Television AB (SVT). Resultatet av

127

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

granskningen har redovisats i en gransknings- rapport som överlämnats till regeringen (Ku2008/1170/MFI). Regeringen har begärt att få in synpunkter på Riksrevisionens rapport från berörda aktörer. Regeringen avser att behandla denna fråga i samband med förslagen i Public service-utredningens betänkande Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 14.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2007	9 110	0	8 497	613

Prognos 2008	9 100	0	8 500	600

Budget 2009	9 100	0	8 400	700

14.6Budgetförslag

14.6.1 11:1 Statens biografbyrå

Tabell 14.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	9 501		P	sparande	543

			P		Utgifts-
2008	Anslag	9 231	1		prognos	9 052
2008	Anslag	9 231		P	prognos	9 052

2009	Förslag	9 692	P	P

2010	Beräknat	9 757	2
2010	Beräknat	9 757	P	P

2011	Beräknat	10 691	3
2011	Beräknat	10 691	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP9 513 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP10 194 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Statens biografbyrås för- valtningskostnader. Statens biografbyrå ska granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig till- ställning. På begäran förhandsgranskas även fil- mer och videogram för enskilt bruk. Biografby- rån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud.

Biografbyrån utövar tillsyn över videogram- marknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otil- låten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån ska enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utläm- ning av teknisk upptagning.

För granskning av filmer och videogram tar Bio- grafbyrån ut avgifter. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera in- täkterna. Avgiftsintäkterna ska motsvara kost- naderna för granskningsverksamheten. För att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan verksamhetens kostnader och avgiftsintäkterna sänktes avgifterna fr.o.m. den 1 januari 2007.

Regeringens överväganden

Tabell 14.4 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för

11:1 Statens biografbyrå Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		10 031	10 031	10 031
Anvisat 2008P		10 031	10 031	10 031
P

Förändring till följd av:
2		161	423	657
Pris- och löneomräkningP	P	161	423	657

Beslut

Överföring till/från andra
anslag		-500	-697	3

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		9 692	9 757	10 691

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen avser att under perioden 2008– 2010 satsa på förebyggande insatser för att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Satsningen finansieras genom att medel lösgörs från Statens Biografbyrå. Myndigheten beräknar ett överskott under de närmaste åren bl.a. på grund av pensionsav- gångar. Anslaget minskas med 500 000 kronor för 2009 och med 700 000 kronor för 2010.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 9 692 000 kronor anvisas under anslaget 11:1

128

Statens biografbyrå för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 9 757 000 kronor respek- tive 10 691 000 kronor.

14.6.211:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 14.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	20 700		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	21 031	1		prognos	20 623
2008	Anslag	21 031		P	prognos	20 623

2009	Förslag	21 767	P	P

2010	Beräknat	22 314	2
2010	Beräknat	22 314	P	P

2011	Beräknat	22 865	3
2011	Beräknat	22 865	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP21 767 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP21 767 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distri- bution av en finsk programkanal i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige.

Det svenskfinska TV-utbytet bedrivs i enlig- het med en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överfö- ringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland.

Inför övergången till enbart digitala sänd- ningar i marknäten i Sverige och Finland 2007 skedde vissa förändringar i den svenska delen av utbytet. Från och med 2007 har anslaget förde- lats mellan två parter, Sveriges Television AB och Sverigefinska Riksförbundet. Sveriges Tele- vision tilldelas medel för att tillhandahålla en svensk programkanal till Finland. Sverigefinska Riksförbundet tilldelas medel för distribution av den finska programkanalen i Sverige och för öv- riga kostnader som uppstår i samband med denna. I huvudsak baserar sig det sistnämnda på en överenskommelse mellan riksförbundet och Copyswede som företräder vissa rättighetsha- varorganisationer.

Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). I samband med den lagändring som

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

trädde i kraft den 1 februari 2008 har tillstånds- givningen övergått från regeringen till Radio- och TV-verket. Sverigefinska Riksförbundet sökte och beviljades den 27 mars 2008 sänd- ningstillstånd för den finska kanalen TVFinland för perioden 1 april 2008 till 31 mars 2014. Sänd- ningsområdet omfattar tre storsändare och täcker Storstockholm inklusive Uppsala och Västerås.

TVFinland finns också tillgänglig i Com Hems analoga grundutbud i hela sändningsom- rådet. Kanalen finns också som en tilläggskanal i Com Hems samtliga kabelnät.

Regeringens överväganden

Tabell 14.6 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		21 031	21 031	21 031
Anvisat 2008P		21 031	21 031	21 031
P

Förändring till följd av:
2		736	1 283	1 834
Pris- och löneomräkningP	P	736	1 283	1 834

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		21 767	22 314	22 865

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 21 767 000 kronor anvi- sas under anslaget 11:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 22 314 000 kro- nor respektive 22 865 000 kronor.

129

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.6.311:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tabell 14.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	379		P	sparande	112

			P		Utgifts-
2008	Anslag	466	1		prognos	457
2008	Anslag	466		P	prognos	457

2009	Förslag	466	P	P

2010	Beräknat	466	2
2010	Beräknat	466	P	P

2011	Beräknat	466	3
2011	Beräknat	466	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP466 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP466 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera svensk med- verkan i Europeiska Audiovisuella Observato- riet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/DVD och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området.

Regeringens överväganden

Tabell 14.8 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tusental kronor

200920102011

Anvisat 2008P	1		466	466	466
Anvisat 2008P		P	466	466	466

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkningP P

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

466

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 466 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 466 000 kronor respektive 466 000 kronor.

14.6.411:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 14.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	2 031		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	2 047	1		prognos	2 007
2008	Anslag	2 047		P	prognos	2 007

2009	Förslag	2 070	P	P

2010	Beräknat	2 123	2
2010	Beräknat	2 123	P	P

2011	Beräknat	2 170	3
2011	Beräknat	2 170	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP2 070 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP2 070 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för stöd till Nordiskt Infor- mationscenter för Medie- och Kommunika- tionsforskning (Nordicom) vid Göteborgs uni- versitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern. Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av olika medier.

Regeringens överväganden

Tabell 14.10 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 11:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		2 047	2 047	2 047
Anvisat 2008P		2 047	2 047	2 047
P

Förändring till följd av:
2		23	76	123
Pris- och löneomräkningP	P	23	76	123

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		2 070	2 123	2 170

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 2 070 000 kronor anvisas under anslaget 11:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 2 123 000 kronor respektive 2 170 000 kronor.

130

14.6.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbo- lagen) finansieras i huvudsak med TV- avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rund- radiokontots resultatkonto (rundradiokontot). Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med TV-avgiftsmedel.

Medelsberäkning för 2009

Tabell 14.11 Medelstilldelning

Miljoner kronor

Sveriges Television	3 762,6	57,73 %
Sveriges Radio	2 445,3	37,52 %

Sveriges Utbildningsradio	309,6	4,75 %

Totalt	6 517,5	100 %

För 2009 föreslås att de tre public service-företa- gen tilldelas 6 517 500 000 kronor från rundra- diokontot. Detta innebär att medelstilldelningen har räknats upp med 2 procent i förhållande till 2008 i enlighet med riksdagens beslut inför den

nuvarande tillståndsperioden (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323).

Riksdagen har också beslutat om den fördel- ningsnyckel som ska användas under tillstånds- perioden för fördelning av medel från rundra- diokontot. I enlighet med riksdagens beslut föreslår regeringen att de samlade medlen för 2009 fördelas med 3 762 600 000 kronor (57,73 procent) till SVT, med 2 445 300 000 kronor (37,52 procent) till SR och med 309 600 000 kronor (4,75 procent) till UR.

Som framgår nedan avser regeringen att efter riksdagens bemyndigande, utöver medlen från rundradiokontot, tilldela SVT och UR medel från distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribution.

Granskningsnämnden för radio och TV ska enligt riksdagens beslut finansieras delvis över statsbudgeten, delvis med medel från rundradio- kontot som anvisas till statsbudgetens inkomst- sida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsom- råde 1 Rikets styrelse anslaget 8:5 Gransknings- nämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2009 föreslås uppgå till 11 275 000

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kronor. Regeringen föreslår att 7 320 000 kronor ska anvisas från rundradiokontot till statsbud- getens inkomstsida.

Distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2009 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 150 000 000 kronor.

Till distributionskontot överförs för 2009 510 000 000 kronor från rundradiokontot.

Regeringen bemyndigas att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2009 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distribu- tionskontot. Tilldelningen sker med beaktande av att skulden på distributionskontot ska vara återbetald 2013.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 2001 att införa ett särskilt distribu- tionskonto för finansiering av kostnader för TV- distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distribu- tionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s tidigare analoga distribution. Från distributions- kontot har det under perioden 2002–2007 förts medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för TV-distribution via både ana- loga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande underskottet på dis- tributionskontot som har uppkommit under uppbyggnadsskedet har täckts genom lån i Riks- gäldskontoret.

Återbetalningen av skulden har inletts under 2008 eftersom övergången från analog till digital TV nu är helt genomförd. Betalningarna från rundradiokontot till distributionskontot ska fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. Enligt den plan som tidigare redovisats ska detta ske senast 2013.

131

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 14.12 Distributionskontots utveckling 2005–2007 samt prognos för 2008

Miljoner kronor

	2005	2006	2007	2008
Medel från	421,8	480,2	490,0	500,0
rundradio-
kontot

Medel till	591,8	480,0	490,0	260,0
SVT
och UR

Årligt resul-	-170	0,2	0	240,0
tat

Räntekost-	19,5	27,3	44,0	1
Räntekost-	19,5	27,3	44,0	57,9 P
				P
nader

Utgående	1 207	1 234	1 278	1 096
skuld

1P P För beräkning av räntekostnaden för 2008 har räntesatsen 5 procent använts.

Tabell 14.12 redovisar distributionskontots utveckling under perioden 2005–2007 samt en prognos för utvecklingen 2008. Utfallet fram till 2007 ligger väl i linje med den bedömning av kontots utveckling som gjordes i samband med att kontot inrättades. Resultatet uppgick vid ut- gången av 2007 till minus 1 278 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 510 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskon- tot för 2009.

När det gäller medel från distributionskontot till SVT och UR har riksdagen fram till 2007 beslutat om tilldelningen, men för 2008 gavs regeringen ett bemyndigande att fatta beslut i samband med anslagsvillkoren till företagen. Anledningen var att en upphandlingsprocess pågick gällande distributionstjänster i marknätet. Då denna upphandlingsprocess fortfarande inte är avslutad föreslås att ett motsvarande bemyn- digande ges även för 2009, dvs. att riksdagen bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2009 tilldela SVT och UR medel för distributionskostnader från distribu- tionskontot. Tilldelningen ska ske med beak- tande av att skulden på distributionskontot ska vara återbetald 2013 enligt den plan som tidigare redovisats.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om lån i Riks- gäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2009. Eftersom beslut om tilldelning av medel från distributionskontot till SVT och UR föreslås fattas av regeringen efter riksdagens bemyndigande enligt vad som beskrivits ovan innehåller tabell 14.12 inte någon prognos för 2009. Regeringen bedömer emeller- tid att det föreslagna beloppet om 1 150 miljoner

kronor ger ett låneutrymme som täcker en eventuellt högre räntenivå än 5 procent, vilket är den räntesats som används vid bedömningar av utvecklingen på kontot.

Public service-företagen har i sina budget- underlag pekat på möjligheten att återbetala skulden på distributionskontot i dess helhet redan under 2009 i stället för 2013. Även Public service-utredningen har tagit upp frågan om en reglering i förtid av skulden i samband med sitt förslag om införande av en direktfinansierings- modell fr.o.m. nästa tillståndsperiod som inleds 2010 (SOU 2008:64 Kontinuitet och förändring, s. 100). Public service-utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att behandla utredningens förslag i en pro- position till riksdagen våren 2009. Frågan om en förtida återbetalning av skulden på distribu- tionskontot kan då komma att aktualiseras.

TV-avgiften och rundradiokontot

Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 44 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2009.

Ärendet och dess beredning: Regeringens förslag om höjd TV-avgift förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den föreslagna höj- ningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. För- slag till lag om sådan ändring redovisas under av- snitt 2 Lagförslag. Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser reger- ingen att lagändringen inte är av sådan beskaf- fenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet regi- strerade TV-avgifter hos Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick 2007 till i genomsnitt 3 441 000. Rundradiokontots resultat för 2007 var 181 miljoner kronor och det ackumulerade resultatet för rundradiokontot uppgick vid utgången av 2007 till 458 miljoner kronor.

Enligt riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens tjänst inför tillståndsperioden 2007–2009 ska medelstilldelningen till pro- gramföretagen från rundradiokontot räknas upp med 2 procent årligen under förutsättning att

132

balansen på rundradiokontot upprätthålls (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Därvid gjordes bedömningen att TV-avgiften, för att rundradiokontot ska kvarstå i balans, kommer att behöva höjas med cirka 2 procent varje år (prop. 2005/06:112, s. 84).

År 2008 är TV-avgiften 2 032 kronor per år. Den föreslagna höjningen om 44 kronor till 2 076 kronor per år motsvarar en höjning på 2,17 procent. Detta är i linje med den tidigare gjorda bedömningen enligt ovan, samtidigt som den föreslagna höjningen bedöms ge förutsättningar för ett eventuellt beslut om en förtida återbetal- ning av skulden på distributionskontot i enlighet med redovisningen ovan.

Anslagsvillkor för Sveriges Television AB om SVT Teckenspråk

Regeringens förslag: Anslagsvillkoret om att pro- duktionsanläggningarna för programverksamhet för döva i Leksand ska användas i minst samma utsträckning som tidigare tas bort.

Regeringens bedömning: Regeringen avser ersätta det nuvarande villkoret med ett nytt villkor som säkrar den tvåspråkiga miljön vid programpro- duktion för teckenspråkiga. Regeringen avser också att ge SVT i uppdrag att i den årliga public service-redovisningen utförligt rapportera hur teckenspråksverksamheten utvecklas.

Ärendet och dess beredning: SVT inkom i juni 2007 med en skrivelse där man begär att det anslagsvillkor som stadgar att produktionsan- läggningarna i Leksand ska användas i minst samma utsträckning som tidigare tas bort. Bak- grunden är att SVT önskar samlokalisera tecken- språksverksamheten med SVT:s redaktion i Falun. Vid remissbehandling av SVT:s skrivelse pekade flera remissinstanser på behovet av ytter- ligare underlag för att kunna ta ställning till frå- gan. Inom Kulturdepartementet har en konse- kvensanalys därefter genomförts och redovisats i promemorian Konsekvensanalys om lokalise-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ringen av SVT Teckenspråk (Ku2008/358/MFI). I promemorian görs bedömningen att det gäl- lande anslagsvillkoret är ändamålsenligt i den del där behovet av en tvåspråkig arbetsplats för pro- gramverksamhet för teckenspråkiga säkras. I promemorian föreslås att anslagsvillkoret tas bort och ersätts med ett nytt villkor. Promemo- rian har remissbehandlats.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissin- stanserna tillstyrker eller har i huvudsak inga invändningar mot förslaget att ta bort det gäl- lande anslagsvillkoret.

Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: Dövas TV (numera SVT Teckenspråk) var tidigare en sektion inom Sveriges Dövas Riks- förbund. En utgångspunkt när SVT fr.o.m. år 2000 blev huvudman för verksamheten var att produktionsanläggningarna i Leksand skulle an- vändas i minst samma utsträckning som tidigare också i den fortsatta verksamheten (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). Detta har sedan dess regle- rats i SVT:s anslagsvillkor.

Det gällande anslagsvillkoret innebär en detaljreglering av SVT:s verksamhet. Den kon- sekvensanalys som genomförts pekar på att för- utsättningarna för produktion av TV-program för teckenspråkiga på många sätt bör kunna för- bättras genom möjlighet till samordning av olika verksamheter inom SVT. Samtidigt konstateras i promemorian att behovet av att värna den teck- enspråkiga miljön inte har förändrats sedan vill- koret infördes. Mot den bakgrunden föreslår re- geringen att det nuvarande anslagsvillkoret om produktionsanläggningarna i Leksand tas bort. Regeringen avser att i stället införa ett nytt vill- kor som säkrar den tvåspråkiga miljön vid pro- gramproduktion för teckenspråkiga. Regeringen avser också att ge SVT i uppdrag att i den årliga public service-redovisningen utförligt rapportera hur teckenspråksverksamheten utvecklas.

133

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15 Ungdomspolitik

15.1Omfattning

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar.

Ambitionen med att ha en sammanhållen ungdomspolitik är att ge en helhetsbild av

ungdomars levnadsvillkor och samordna regeringens verksamhet inom de olika områ- den som berör ungdomars levnadsvillkor.

Ungdomspolitiken förutsätter insatser på såväl nationell som lokal nivå. Till området hör myndigheten Ungdomsstyrelsen.

15.2Utgiftsutveckling

Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	1	2008	2009	2010	2011
		P P
Ungdomspolitik

12:1 Ungdomsstyrelsen	19	23	23	29	27	27
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet	175	87	86	87	87	87

Summa Ungdomspolitik	194	111	109	116	114	115

1P P Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

135

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.3Mål

Regeringens förslag: Målen för regeringens ungdomspolitik är:

-alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och att

-alla ungdomar ska ha verklig tillgång till

inflytande.

Arbetet med samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen ska ske inom följande fem huvudområden:

1.Utbildning och lärande

2.Arbete och försörjning

3.Hälsa och utsatthet

4.Inflytande och representation

5.Kultur och fritid.

Målen för det tidigare politikområdet Ung-

domspolitik upphävs.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i december 2007 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 17, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka gäller fr.o.m. 2008. De övergripande målen som beslutades för ungdomspolitiken var att

-alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och att

-alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

Som regeringen aviserade i 2008 års ekono- miska vårproposition (prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som närmare utvecklas i denna proposition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhetliga verksamhetsstrukturen. Det innebär att utgiftsområden inte kommer att indelas i politikområden och i förekom- mande fall inte heller i verksamhetsområden.

Mot denna bakgrund bör målet för politik- området Ungdomspolitik upphävas. Reger- ingen föreslår att de ovan nämnda över- gripande målen ska gälla för regeringens ung- domspolitik även i fortsättningen.

I samband med beslutet om målen beslutade riksdagen att analys, samordning och redovis- ning för att uppnå de övergripande målen ska ske inom följande fem huvudområden, vilka har gällt fr.o.m. 2008:

1.Utbildning och lärande

2.Arbete och försörjning

3.Hälsa och utsatthet

4.Inflytande och representation

5.Kultur och fritid.

Regeringen föreslår att arbetet med ung- domspolitiken även fortsättningsvis ska struktureras efter dessa fem huvudområden.

Regeringen anser även att fyra perspektiv ska utgöra utgångspunkten för utformningen av all offentlig verksamhet för ungdomar. De fyra perspektiven är:

1.Resursperspektivet

2.Rättighetsperspektivet

3.Självständighetsperspektivet

4.Mångfaldsperspektivet.

15.4Resultatredovisning

15.4.1 Indikatorer och tidigare mål

Riksdagen beslutade i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka har gällt fr.o.m. 2005 t.o.m. 2007. De två målen är att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Samtidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen ska ske inom fem huvud- områden med inriktning på lärande och per- sonlig utveckling, hälsa och utsatthet, infly- tande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid.

Parallellt med målen om att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och makt ska respektive politikområdes egna mål gälla även för ungdomsgruppen.

Den främsta målgruppen för ungdomspoli- tiken är ungdomar mellan 13 och 25 år. Samti- digt gäller att de åldersgrupper som är intres- santa att utgå ifrån kan variera mellan olika huvudområden.

15.4.2 Resultat

Ungdomsstyrelsen ställer årligen samman ett femtontal myndigheters uppföljning av indi- katorer som belyser utvecklingen av ungdo- mars villkor. Denna uppföljning ger en samlad bild av ungdomars villkor inom olika sam-

136

hällsområden. Den senaste uppföljningen Ung i dag 2008 – En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5) som redovisades i augusti 2008 visar att ung- domar generellt har goda levnadsvillkor och mår bra. Flera indikatorer som mäter ungas inflytande har haft en positiv utveckling under senare år, där exempelvis valdeltagandet ökat liksom andelen elever som anser sig kunna vara med och bestämma i skolan. Vidare kan en försiktigt neråtgående trend i andelen unga som har utsatts för brott och för dödligt våld skönjas. Ung i dag 2008 visar även på en nega- tiv utveckling inom vissa områden. Andelen med låg ekonomisk standard är större bland ungdomar än bland befolkningen som helhet. Särskilt utsatta är ensamstående ungdomar med barn. En större andel unga än äldre får också ekonomiskt bistånd och antalet ansök- ningar om betalningsföreläggande till Krono- fogden samt ansökningar om vräkning har ökat i ungdomsgruppen.

I Ungdomsstyrelsens uppdrag ingår att stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. Under 2007 fanns en ungdomspolitisk handlingsplan i 32 procent av kommunerna jämfört med i 28 procent av kommunerna un- der 2006.

Lärande och personlig utveckling Huvudområdet har stor betydelse för ungdo- mar när det gäller deras tillgång till välfärd och inflytande.

Grundskolans huvuduppdrag är att för- medla kunskap och främja flickors och pojkars lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Det genomsnitt- liga meritvärdet uppgick våren 2007 till 207,3 jämfört med 201,2 våren 1998. Flickorna har liksom tidigare ett betydligt högre genom- snittligt meritvärde än pojkarna. Föräldrarnas utbildning är den bakgrundsfaktor som i störst utsträckning påverkar skolresultatet. Ett barn till en högskoleutbildad förälder har i genom- snitt ett högre meritvärde (229,5) än elever med föräldrar vars högsta utbildning är gym- nasieskola (192,3) eller grundskola (164,4).

Skillnaden mellan elever med utländsk bak- grund som är födda i Sverige (199,4) och de som invandrat före grundskolestart (196,2) är liten, men de elever som invandrat efter grund- skolestart har ett betydligt lägre genomsnitt- ligt meritvärde (165,0). Sammantaget har ele-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ver med svensk bakgrund ett genomsnittligt meritvärde på 210,1 medan motsvarande me- ritvärde för elever med utländsk bakgrund är 190,1. Dock presterar flickor med utländsk bakgrund något bättre genomsnittligt sett i grundskolan än pojkar med svensk bakgrund (läsåret 2006/07).

Våren 2007 minskade andelen behöriga till gymnasiet till 89,1 procent. Minskningen av andelen som är behöriga till gymnasieskolan beror främst på att andelen som har godkänt betyg i matematik har minskat. Bland flickor var 90,4 procent av de som avslutat årskurs 9 våren 2007 behöriga till gymnasiet och bland pojkar 87,9 procent.

Av de elever som började i gymnasieskolan hösten 2003 fullföljde totalt 68 procent ut- bildningen inom tre år och 75 procent inom fyra år. Andelen kvinnor som fått slutbetyg efter fyra år var fem procentenheter större än för män.

Av alla som fick slutbetyg från gymnasiet våren 2007 uppnådde totalt 89 procent grund- läggande behörighet till universitets- och hög- skolestudier. Bland kvinnor uppnådde 91,3 procent grundläggande behörighet och bland män 86,4 procent. De senaste fyra åren har den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från gymnasieskolan varit oförändrat 14,7 för kvinnor och 13,4 för män.

Antalet personer som börjar studera vid Sveriges universitet och högskolor ökade fram till läsåret 2003/04 och har därefter minskat. Minskningen tycks nu ha avstannat, och för höstterminen 2007 kan noteras en smärre uppgång i studentantalet. Då var 322 000 indi- vider registrerade i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, vilket är en ökning med 2 000 studenter jämfört med höstterminen 2006. Det är framför allt bland 19–20 åringar som ökningen har skett. Läsåret 2006/07 hade, enligt Högskoleverket drygt 43 procent av aktuella årskullar börjat studera vid universitet eller högskola vid 25 års ålder (övergångsfre- kvens). Bland kvinnorna uppgick denna över- gångsfrekvens till 50,2 procent och bland männen till 36,6 procent.

Sedan den 1 juli 2005 finns en bestämmelse i skollagen (1985:1100) om kommunernas in- formationsansvar för ungdomar som innebär att kommunerna ska hålla sig informerade om hur ungdomar upp till 20 år, som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning på ett

137

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nationellt eller specialutformat program, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda ung- domarna lämpliga individuella åtgärder. Skol- verket redovisade hösten 2006 en uppföljning av hur kommunerna håller sig informerade om dessa ungdomar (U2007/101/G), som bl.a. visade att det finns för få alternativ för ung- domar som inte vill gå i gymnasieskolan. Undersökningen visade även att kommunerna anser att det kan vara svårt att få information om ungdomars sysselsättning.

Egen försörjning

Detta huvudområde omfattar bl.a. arbets- marknadspolitiken, näringspolitiken, social- tjänstpolitiken och bostadspolitiken. Målet är att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och målet för näringspolitiken är att stärka den svenska kon- kurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet Huvudområ- det fokuserar på målet om att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd. Uppföljning och aktuella insatser koncentreras främst till ung- domar i åldern 18–25 år.

Ungdomar har under 2007 förbättrat sin situation på arbetsmarknaden. Sysselsätt- ningen ökade under 2007, arbetslösheten minskade och färre unga deltog i arbetsmark- nadspolitiska program. Samtidigt hade många ungdomar svårt att få fotfäste på arbetsmark- naden. Framförallt gällde detta ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller har en utbild- ning som inte efterfrågas av arbetsgivare. Under det första halvåret 2008 fortsatte ande- len sysselsatta ungdomar att öka, och har stigit mer än bland ungdomar än bland befolkningen som helhet.

I oktober 2007 ändrades den officiella arbetslöshetsdefinitionen i AKU i enlighet med EU:s förordningar, som utgår från ILO:s internationellt vedertagna definition. Detta innebär att även heltidsstuderande som aktivt söker arbete (och är beredda att ta ett arbete) klassificeras som arbetslösa. Till skillnad från tidigare räknas heltidsstuderande som söker arbete som tillhörande arbetskraften. Även åldersgruppen har ändrats från 16–64 år till att omfatta 15–74 år. All statistik som redovisas i detta avsnitt avser de nya definitionerna i AKU och redogör för gruppen ungdomar i åldern 15–24 år.

Arbetslösheten bland ungdomar uppgick under 2007, enligt den internationella defini- tionen, till 117 500. Detta var en minskning med 6,1 procent jämfört med föregående år. Minskningen sker dock från en hög nivå. Andelen arbetslösa av arbetskraften var bland unga kvinnor 19,8 procent och bland unga män 18,7 procent.

Under det första halvåret 2008 var arbets- lösheten fortsatt hög bland ungdomar i åldern 15–24 år. Arbetslösheten bland ungdomar ökade då med 12 000 personer eller 8,5 pro- cent. Därmed var 147 000, eller 22,8 procent, av ungdomarna i arbetskraften arbetslösa. Drygt hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete. Arbetslösheten var något högre bland unga kvinnor än bland unga män.

Antalet sysselsatta ungdomar ökade under 2007 med 36 600 personer, jämfört med före- gående år. Därmed var 492 900, eller 41,9 pro- cent, av ungdomarna i arbetskraften sysselsatta. Den positiva utvecklingen fortsatte även under det första halvåret 2008 då antalet sysselsatta steg med 26 000 personer. Sysselsättningsgraden fortsatte därmed att öka mer bland ungdomar än bland befolkningen som helhet, vilket är vanligt i detta konjunkturskede. Ökningen av andelen sysselsatta har varit något större bland unga män än bland unga kvinnor, men unga kvinnor har fortfarande en något högre sysselsättningsgrad än unga män. (SCB).

Ungdomsstyrelsen har under perioden 2004–2007 bidragit med stöd till uppbyggna- den av navigatorverksamheter i kommunerna vilka syftar till att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom en effekti- vare samverkan mellan offentliga och ideella aktörer. Under 2007 har Ungdomsstyrelsen fördelat drygt 1 miljon kronor för uppbyggna- den av navigatorverksamheter i sex kommu- ner. Ungdomsstyrelsens stöd till navigator- verksamheterna har stimulerat utvecklingen när det gäller att knyta nya aktörer till verk- samheten och har lett till en mer formaliserad och enhetlig samverkan. Ungdomsstyrelsens har också fram till 2007 haft det parallella upp- draget att stödja utvecklingen av navigator- centrum inom ideella organisationers verk- samheter.

Den förra regeringen tillsatte 2005 en natio- nell koordinator som skulle utreda hur ung-

138

domar med slutförd eftergymnasial utbildning ska ges möjlighet till snabbare etablering på arbetsmarknaden (dir. 2005:21). I november 2006 redovisade den nationella koordinatorn för unga till arbete sitt slutbetänkande Sam- verkan för ungas etablering på arbetsmarkna- den (SOU 2006:102) vari bl.a. betonas vikten av en bra introduktion för ungdomar på ar- betsplatserna. De frågor som aktualiserades av koordinatorn har följts upp inom Regerings- kansliet. Regeringen har bl.a. prioriterat infö- randet av en särskild jobbgaranti för ungdomar som syftar till att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få ett arbete eller påbörja eller återgå till utbild- ning inom det reguljära utbildningssystemet.

Arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre för personer med funktionsnedsättning jäm- fört med övriga befolkningen. Dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen, har haft reger- ingens uppdrag att formulera en gemensam strategi för hur fler människor med funktions- nedsättning ska kunna försörja sig genom eget arbete. Rapporten överlämnades till regeringen i februari 2008. Den analys, som ligger till grund för rapporten, visar att bättre studie- vägledning, uppföljning och samordning riktad till unga personer med funktionsnedsättning är en viktig fråga.

Positiva attityder till företagande innebär goda förutsättningar för att ännu fler personer ska starta och driva företag i Sverige. Unga personer är mer positiva till att bli företagare än äldre och andelen ungdomar som vill bli företagare har ökat. I åldersgruppen 18–30 år kunde 76 procent 2007 tänka sig att bli

företagare (Entreprenörskapsbarometern 2007, Nutek). Mest positiva är ungdomar bo- satta i mellersta och övre Norrland. Vidare ville 28 procent av ungdomar i denna ålders- grupp helst bli företagare vilket innebär en minskning sedan 2006 då 34 procent helst ville bli egen företagare. Bland män i denna ålder uppgav 35 procent att de helst ville vara före- tagare jämfört med 21 procent bland kvin- norna. Bland unga personer födda utomlands uppgav sig 31 procent vilja vara företagare jämfört med 28 procent av unga personer födda i Sverige.

Det är vanligare att ungdomar har ekono- miskt bistånd jämfört med befolkningen i ge-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nomsnitt. Ungdomar är överrepresenterade bland biståndsmottagarna. Under 2007 hade ca 8 procent av de unga i åldersgruppen 18–24 ekonomiskt bistånd någon gång under året. Bland dessa är biståndsberoendet särskilt högt bland unga födda utomlands. Under 2007 hade 24 procent av dessa ekonomiskt bistånd me- dan andelen av unga födda i Sverige var betyd- ligt lägre och uppgick till 6 procent. För unga födda i Sverige finns en liten övervikt av biståndsmottagande för kvinnor och för unga födda utomlands finns en liten övervikt för män. (Socialstyrelsen. Ekonomiskt bistånd årsstatistik, 2007).

Fortfarande är ungdomarna en grupp som drabbas hårt av bostadsbristen. Av Boverkets rapport Bostadsmarknaden 2008–2009 – med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 framgår att 142 kommuner uppger att de har brist på bostäder som unga efterfrågar, det vill säga närmare hälften av landets kommuner. Det är en ökning i förhållande till föregående år, då 128 kommuner uppgav att de hade brist på bostäder för unga. Det är fler kommuner som har brist på lämpliga bostäder för unga än som har generell bostadsbrist. Drygt hälften av de kommuner som uppger att de har brist på bostäder för unga är belägna utanför storstads- regionerna och högskoleorterna

Det har byggts många studentbostäder de senaste åren men nu märks en avmattning i detta byggande. Enligt kommunernas bedöm- ningar kommer produktionen av studentbo- städer i det närmaste att halveras i förhållande till föregående år.

Hälsa och utsatthet

Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar främst folkhälsopolitiken, socialtjänstpoliti- ken, rättsväsendet, den urbana utvecklingspo- litiken och konsumentpolitiken. Socialtjänst- politikens mål är bl.a. att stärka förmåga och möjlighet till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. För folkhälsopolitiken är målet att skapa samhälle- liga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet för rätts- väsendet är den enskildes rättstrygghet och rättsäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. För den urbana utvecklingspolitiken gäller att utvecklingen ska leda till färre indivi- der i utanförskap i stadsdelar som präglas av

139

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utanförskap. Inom konsumentpolitiken finns bl.a. målet att konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyddas. Inom detta huvudom- råde fokuseras på att ungdomar har verklig tillgång till välfärd.

De flesta ungdomar bedömer sitt hälsotill- stånd som gott eller mycket gott. Enligt den s.k. ULF-studien (SCB:s undersökning av lev- nadsförhållanden) från 2005 angavs detta av totalt 91 procent av de unga männen och 87 procent av de unga kvinnorna i åldern 16–24 år. Samtidigt förefaller utsattheten och ohälsan bland ungdomar att öka. Under 2005 hade enligt ULF-undersökningen 30,2 procent av kvinnorna och 13,1 procent av männen i åldern 16–24 år besvär av ängslan, oro eller ångest. Motsvarande andel uppgick till 8,8 procent bland kvinnorna och 3,9 procent bland män- nen under 1988–1989. Samma år hade 6,1 pro- cent av kvinnorna och 2,1 procent av männen i åldern 16–24 år svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 1,9 respektive 0,6 procent under 1988–1989.

Den förra regeringen tillkallade 2005 en sär- skild utredare (dir. 2005:61) som hade i upp- drag att öka kunskapen om vilka faktorer i ungdomars livssituation som orsakar stress och om vilka metoder och tillvägagångssätt som kan minska orsakerna till stress. Utred- ningen om ungdomars psykiska hälsa lämnade sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) sommaren 2006. Betänkandet har remissbehandlats och de frågor som aktualiserades i utredningen har följts upp inom Regeringskansliet. I proposi- tionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:11) utvecklas några av förslagen. Bl.a. aviserades i denna proposition ett uppdrag till Socialstyrelsen att, i samråd med Statens folk- hälsoinstitut genomföra en nationell under- sökning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Underlaget ska spegla situationen i olika delar av landet och utgöra ett relevant jämfö- relsematerial för kommande mätningar genomförda av kommunerna själva.

Även ungdomars fysiska hälsa har försäm- rats. Olika undersökningar har visat att ande- len överviktiga ungdomar ökat och att många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnadssjukdomar m.m. Ande- len överviktiga eller feta i åldersgruppen 16–24 år uppgick 2005 till 18,7 procent bland män och 15,1 procent bland kvinnor. Undersök-

ningar visar även att andelen ungdomar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat.

Ungdomsstyrelsen genomförde under 2007 en tematisk analys om ungdomars hälsa Fokus07 – En analys av ungas hälsa och ut- satthet (Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14). I analysen konstateras att den faktor som påverkar ungdomars hälsa mest är om man under den senaste tiden blivit kränkt i form av mobbning, hot, misshandel eller sexuellt våld och utnyttjande. Vidare har levnadsvanor, främst kost och motion, stora effekter på ung- domars hälsa. Även ungdomars självförtro- ende och självtillit påverkar hälsotillståndet i hög grad.

Utvecklingen av ungdomars hälsa i arbetsli- vet går i något mer negativ riktning än för be- folkningen i sin helhet. Antalet dagar 2007 med sjukpenning, rehabiliteringspenning eller aktivitetsersättning bland ungdomar i åldern 16–29 år följer i stort sett samma utveckling som åldersgruppen 30–64 år, med undantag för åldersgruppen 20–24 år. Denna ålders- grupps antal dagar med aktivitetsersättning har ökat samtidigt som antalet dagar med sjuk- penning minskat i mindre grad än för andra åldersgrupper.

Ungdomars alkoholkonsumtion förefaller ha ökat under andra halvan av 1990-talet men har sedan minskat under 2000-talet. Enligt Centralförbundets för alkohol- och narkoti- kaupplysning (CAN:s) årliga undersökning bland elever i årskurs 9 ökade andelen som svarar att de inte dricker alkohol från runt 20 procent under 1990-talet till över 30 procent de två senaste åren. Bland elever i årskurs 9 har konsumtionen hos såväl flickor som pojkar sjunkit relativt kraftigt de senaste två åren. Konsumtionen hos båda könen ligger numera på samma nivåer som under första halvan av 1990-talet.

De minskade könsskillnaderna bland ung- domarna i årskurs 9 återspeglas inte bland äldre ungdomar. I gymnasieundersökningen framkommer tydliga könsskillnader som visar att yngre män dricker betydligt mer alkohol än yngre kvinnor. Konsumtionstoppen infinner sig runt 20–25-årsåldern och då är männens konsumtion mer än dubbelt så stor som kvin- nornas. Hos männen minskar sedan konsum- tionens omfattning med stigande ålder medan kvinnornas konsumtion snarare stabiliseras på en lägre nivå.

140

CAN:s undersökningar visar vidare att an- delen som prövat narkotika ökade under 1990- talet och början på 2000-talet bland såväl ele- ver i årskurs 9 som mönstrande 18-åriga män. Som högst uppgick andelen som prövat nar- kotika till tio procent bland pojkarna och nio procent bland flickorna i årskurs 9. Sedan början av 2000-talet har dock denna trend vänts i en nedgång och 2007 svarade 6 procent av eleverna i årskurs 9 att de prövat narkotika. Motsvarande andel i de relativt nya undersök- ningarna i gymnasiets andra år var 15 procent. Även bland mönstrande män har andelen som prövat narkotika sjunkit de senaste åren.

Brottsförebyggande rådets niondeklass-un- dersökning genomfördes senast 2005. Under- sökningen visade att andelen elever som utsatts för stöld uppgick till 30 procent. Vidare hade 11 procent av eleverna utsatts för hot, 24 procent för lindrigare våld och 5 procent för grövre våld. Statistiska centralbyråns offerun- dersökning visar att 13 procent av ungdomar i åldern 16–24 år utsattes för hot eller våld under 2005, vilket utgör en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2004.

Av tillfrågade ungdomar mellan 16–19 år i Brottsförebyggande rådets trygghetsunder- sökning för 2006 uppgav 8 procent att de hade utsatts för trakasserier, 8 procent för hot och 8 procent för misshandel (varav 1,5 procent för allvarlig misshandel) under det senaste året. Knappt två procent uppgav att de varit utsatta för sexualbrott. En betydligt högre andel unga flickor än pojkar uppgav att de varit utsatta för sexualbrott, medan förhållandet var det omvända när det gällde misshandelsbrott.

Barn och ungdomar som utsatts för brott är beroende av att vuxna förstår och agerar. För- äldrar och skola är viktiga, inte minst för att ge ungdomar en god värdegrund. Ett bra samar- bete mellan skola, polis och andra aktörer på det lokala planet förebygger brott.

Att arbeta brottsförebyggande är särskilt viktigt när det gäller unga människor. Genom tidiga och tydliga insatser motverkas allvarlig brottslighet i framtiden.

Under 2007 uppgick antalet personer som misstänkts för brott till totalt 112 304 perso- ner varav 25 procent var i åldrarna 15–20 år. Ungdomars brottslighet består framförallt av misshandel, stöld, rån och skadegörelse (Kri- minalstatistik 2007, BRÅ).

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Inflytande och representation

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättig- heterna respekteras. Målet för folkrörelsepoli- tiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta huvudområde har främst bäring på målet att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till infly- tande.

Ungdomar är i mindre grad aktiva i politi- ken än den övriga befolkningen. Under 2005 var 3,4 procent av ungdomarna i åldern 16–24 år medlemmar i politiska partier jämfört med 5,6 procent av samtliga i åldern 16–84 år samt 8,5 procent av befolkningen i åldern 55–64 år (SCB:s ULF-undersökning 2006). Bland ung- domarna var en betydligt högre andel män än kvinnor medlemmar i politiska partier. Denna könsskillnad är dock marginell i de övriga ål- dersgrupperna.

Skolvalet 2006, som arrangerades av Ungdomsstyrelsen, slog rekord i antal delta- gare. Totalt 405 000 elever i 1 400 högstadie- och gymnasieskolor gick till valurnorna, jäm- fört med 250 000 elever i 1 100 skolor i skol- valet 2002. Valdeltagandet var 87 procent vid de aktuella skolorna.

Den i de senaste valen nedåtgående trenden vad gäller valdeltagande vände i valet 2006. Även förstagångsväljarnas valdeltagande i riks- dagsvalet ökade i förra valet enligt SCB:s val- deltagandeundersökning. I riksdagsvalet 2006 deltog 75,6 procent av förstagångsväljarna (18– 22 år) jämfört med 70,3 procent av första- gångsväljarna vid valet 2002. De något äldre ungdomarna i åldern 22–24 år hade ökat sitt valdeltagande från 69,0 procent till 73,9 pro- cent. Valdeltagandet hade ökat bland såväl unga kvinnor som unga män. Valdeltagandet bland kvinnliga förstagångsväljare uppgick till 77,5 procent och till 73,8 procent bland man- liga förstagångsväljare. I åldern 22–24 år deltog 80,6 procent av kvinnorna och 70,5 procent av männen i riksdagsvalet.

Hälften av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommu- nen (Ung idag 2008 – En beskrivning av ung- domars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5). De ungdomar, som inte ser stora möjligheter att föra fram sina idéer, uppgick

141

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till 52 procent bland unga kvinnor och 51 pro- cent bland unga män. Ungdomsstyrelsen ver- kar för att på olika sätt stimulera utvecklingen av former för ungdomars inflytande på lokal nivå. Ungdomsstyrelsen uppskattar att 51 procent av kommuner och stadsdelar har någon form av inflytandeforum för ungdomar. De flesta av dessa inflytandeforum har som uppgift att lämna synpunkter till tjänstemän, driva egna frågor och ha en rådgivande funk- tion i förhållande till de förtroendevalda.

Ålderssammansättningen i statliga styrelser och kommittéer är fortsatt skev. I detta sam- manhang är det relevant att redovisa andelen ledamöter under 30 år, dels eftersom det rör sig om få ledamöter i ung ålder, dels eftersom personer under 30 år har en större kännedom om ungdomars levnadsförhållanden än de äldre ledamöterna. Styrelserna och kommitté- erna domineras av ledamöter som är över 50 år, medan unga under 30 år är underrepresen- terade. Andelen ledamöter under 30 år i sta- tens myndighetsstyrelser uppgått till cirka en procent och andelen under 40 år till cirka sex procent. Andelen kommittéledamöter under 30 år har samtidigt uppgått till knapp en pro- cent och andelen under 40 år till elva procent. Detta kan jämföras med att omkring 57 pro- cent av styrelseledamöterna och 50 procent av kommittéledamöterna varit över 55 år under samma tidsperiod. Sett över en femårsperiod har inga större förändringar skett när det gäller ålderssammansättningen i styrelser och kom- mittéer.

Ungdomar i åldern 18–29 år är kraftigt un- derrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå, vilket förstärks av att andelen avhoppare är störst bland de unga politikerna. I Statistiska centralbyråns (SCB:s) rapport Förtroendevalda i kommuner och landsting 2007 – En rapport om politikerantal och representativitet – redovisas resultat från 2007 års undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting. I rapporten redovisas analyser baserade på uppgifter om förtroendevalda som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att unga är

underrepresenterade bland kommun- politikerna även år 2007. Det är åldersgruppen 65 år och äldre som växer snabbast. Bland förT- troendevalda i kommunerna uppgickT andelen i åldern 18–29 år till 7 procent 2007 jämfört

med att åldersgruppens andel av befolkningen uppgick till 18 procent. Bland de förtroende- valda i landstingen var motsvarande andel 6 procent. Bland förtroendevalda i kommunerna finns en liten övervikt av kvinnor, medan om- vänt förhållande råder bland förtroendevalda i landstingen.

Kultur och fritid

Huvudområdet omfattar kulturpolitiken, folk- rörelse- och idrottspolitiken. Inom kulturpo- litiken är målet bl.a. att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. För folkrörelsepolitiken är målet att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. Målet för idrottspolitiken är bl.a. att ge alla människor möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Hu- vudområdets inriktning har bäring på de över- gripande målen om att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till såväl välfärd som inflytande.

Ungdomsstyrelsen genomförde under 2006 en tematisk analys inom området kultur och fritid som redovisas i Fokus06 – En analys av ungas kultur och fritid (Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4). Undersökningarna visade bl.a. att trivseln med kultur- och fritidsutbudet va- rierar kraftigt med kön, ålder, bostadsort och födelseland. T.ex. ansåg 25 procent av ungdo- mar i högstadiet och 38 procent av ungdomar från gymnasiet att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Ungdomar i högstadiet upplever sig framförallt sakna mötesplatser, idrottsanläggningar och idrotts- aktiviteter. Ungdomar i gymnasiet uppger att de saknar mötesplatser och även idrottsan- läggningar, idrottsaktiviteter och kulturaktivi- teter. En slutsats som dras i Fokus06 är att kultur- och fritidsaktiviteter har goda förut- sättningar att attrahera ungdomar när idéerna kommer ifrån och genomförs av ungdomar och när professionella vuxna varit lyhörda och visat vilka vägar som finns för att förverkliga idéerna.

Under 2008 inleddes satsningen Skapande skola. Från och med 2008 har regeringen avsatt 55 miljoner kronor årligen som stimu- lansbidrag till åk 7–9. Satsningen syftar till att öka ungas möjligheter till kulturell delaktighet och eget skapande samt tillgång till professio- nell kultur. Detta ska också bidra till att nå

142

skolans kunskapsmål. I en första ansöknings- omgång hos Statens kulturråd våren 2008 har ca 180 kommuner/kommundelsnämnder och enskilda skolor sökt Skapande skolamedel. Det är ett bra resultat för en helt ny bidrags- form. En andra ansökningsomgång kommer att genomföras under hösten 2008.

Att delta i kulturverksamheter och själv få skapa stärker personlighetsutvecklingen. Under 2007 deltog 361 000 barn och ungdo- mar i musik- och kulturskolornas verksamhet.

År 2000 fanns cirka 1 350 fritids- och ung- domsgårdar. Ungefär 30 procent av fritids- och ungdomsgårdarna drivs av föreningar. Sveriges Kommuner och Landsting genom- förde 2006 en ny kartläggning av kommuner- nas fritids- och ungdomsgårdar samt andra anläggningar för fritidssysselsättningar som visade att omfattningen av fritids- och ung- domsgårdar samt ungdomshus i princip ligger på samma nivå 2005 som 2000.

Ungdomar deltar i folkrörelser och före- ningar i lägre grad än vuxna. Under åren 2004– 2005 var 63,6 procent av ungdomarna i åldern 16–25 år medlemmar i någon förening jämfört med 88,4 procent bland personer i åldern 35– 74 år. Statens bidrag till ungdomars organise- ring i föreningslivet innebär att ungdomars egen organisering stimuleras. Enligt förord- ningen (2001:1060) om statsbidrag till ung- domsorganisationer är målen för statsbidraget att främja barns och ungdomars demokratiska fostran, främja jämställdhet mellan könen, främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrup- per, ge barn och ungdomar en meningsfull fri- tid, och engagera fler ungdomar i föreningsli- vet. Fördelningen av statsbidraget ger ungdomar i hela landet möjligheter till en me- ningsfull fritid och till deltagande i verksam- heter som bygger på demokratiska grunder. För 2007 fördelade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 59 ungdomsorgani- sationer jämfört med 65 ungdomsorganisatio- ner 2006. Det totala antalet medlemmar i åldern 7–25 år som dessa organisationer redo- visade inför bidragsåret 2007 var 480 762 medlemmar att jämföra med totalt 576 944 medlemmar inför 2006. Nedgången i antalet medlemmar beror främst på att färre ung- domsorganisationer beviljats bidrag, vilket bl.a. beror på ökade krav på revisorsrapporter samt stramare regler för rapportering av med-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lemsuppgifter. Av medlemmarna var 44 procent flickor eller unga kvinnor. Vidare fördelade Ungdomsstyrelsen under 2007 sär- skilt bidrag till 31 organisationer samt projekt- stöd till 72 organisationer.

Som statsbidrag för ungdomsorganisatio- nernas verksamhet för 2007 fördelade Ung- domsstyrelsen 72,5 miljoner kronor. Därtill fick Ungdomsstyrelsen under 2006 totalt 131,3 miljoner kronor av AB Svenska Spels överskott för fördelning till ungdomsorgani- sationernas lokala verksamheter för 2007. Un- der 2007 erhöll Ungdomsstyrelsen 154 miljo-

ner kronor att fördela för ungdomsorganisationernas lokala verksamhe- ter för 2008. Vidare har Ungdomsstyrelsen i år erhållit 196 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel för myndighetens för- delning för ungdomsorganisationernas lokala verksamheter under 2009.

Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrö- relse och även Sveriges största ungdomsrörelse med 12 000 idrottsföreningar som har barn och ungdomsverksamhet. I 2006 års redovis- ning av det lokala aktivitetsstödet rapportera- des 33,5 miljoner deltagartillfällen för ungdo- mar i åldern 13–20 år. När det gäller deltagartillfällen i det lokala aktivitetsstödet är siffrorna för 2007 i stort sett oförändrade för ungdomar i åldern 13–20 år, alltså cirka 33,5 miljoner.

Internationellt samarbete

Ungdomsstyrelsen har fått vidgade uppgifter på det internationella området. Myndigheten fick fr.o.m. 2007 ansvar för att vara nationellt programkontor för det nya EU-programmet Ung och aktiv i Europa, som vänder sig till en bredare målgrupp än det tidigare EU-pro- grammet Ungdom.

Regeringen har vidare uppdragit åt Ung- domsstyrelsen att vara nationell koordinator för informationstjänsten Eurodesk fr.o.m. januari 2008 (IJ2007/3408/UNG).

Hösten 2007 anordnade Ungdomsstyrelsen avslutningskonferensen för Europarådets kampanj All Different – All Equal i samverkan med bl.a. Regeringskansliet, Malmö Stad och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisatio- ner. Konferensen samlade cirka 250 ungdomar från hela Europa. Utvärderingen av konferen- sen visar att konferensen ledde till ökade kun-

143

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

skaper och insikter om mänskliga rättigheter, jämställdhet, hedersrelaterat våld och förtryck.

Under året har Sverige medverkat i EU- samarbetet på det ungdomspolitiska området inom ramen för EU:s rådsarbetsgrupp för ungdomsfrågor. Sverige har även deltagit aktivt i Europarådets styrkommitté för ung- domsfrågor (CDEJ). Vidare har Sverige delta- git i Östersjöstaternas råds och Barentsrådets arbetsgrupper för ungdomsfrågor. Sverige har även bidragit till finansieringen av Östersjö- staternas råds och Barentsrådets sekretariat för ungdomsfrågor med placering i Kiel respektive Murmansk. Sverige har även aktivt deltagit i Nordiska barn- och ungdomskommittén inom ramen för Nordiska ministerrådet.

15.4.3 Analys och slutsatser

Utbildning och lärande

DeTflesta ungdomar i Sverige får bra utbildning genom att de slutfört gymnasieskolan och nästan hälften av dessa ungdomar börjar en högskoleutbildning. Regeringen genomför nu ett antal insatser inom skolan i syfte att ge möjlighet för alla elever att klara skolans kun- skapsmål och att alla elever ska ha en trygg skolmiljö.

RegeringenThar också uppdragit åt Ung- domsstyrelsen att genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor och upple- velse av sin situation i ett antal utanförskaps- områden med särskild inriktning på utbildning och arbete (IJ2007/3407/UNG). I analysen ingår bl.a. översiktlig beskrivning av skolors förutsättningar, resultat och arbetsmiljö ur ett ungdomsperspektiv.

ArbeteToch försörjning

MångaTungdomar med gymnasieutbildning el- ler högskoleutbildning etablerar sig på arbets- marknaden genom tillfälliga anställningar. Ungdomar som inte slutfört gymnasieutbild- ning och som inte har särskilt omfattande erfa- renheter från arbetsmarknaden kan ha svårare att få ett varaktigt arbete. I områden med hög arbetslöshet och stor koncentration av perso- ner med utländsk bakgrund kan problemen för ungdomarna att få arbetet vara ännu större.

RegeringenTTanser att mer kunskap behövs om hur många dessa ungdomar är och vad som utmärker dessa ungdomsgrupper. Ungdoms-

styrelsen fick därför i uppdrag att under år 2008 genomföra en tematisk analys av ungdo- mars levnadsvillkor och upplevelse av sin situ- ation i ett antal utanförskapsområden med sär- skild inriktning på utbildning och arbete. I denna analys ska även belysas vilka verksam- heter och insatser som ungdomar är positiva till respektive efterfrågar.

HälsaToch utsatthet

Att ungdomar har en god hälsa och sunda lev- nadsvanor är också ett område som regeringen särskilt prioriterar. Av den tematiska analys, Fokus07. En analys av ungas hälsa och utsatt- het, som Ungdomsstyrelsen redovisade hösten 2007 framgår att ungdomar generellt sett har en bra hälsa samtidigt som hela 40 procent av ungdomar anger att de har ont i magen, hu- vudvärk eller problem med sömnen flera gånger i veckan. Unga kvinnor mår betydligt sämre än unga män och ungdomar som är ho- mosexuella, bisexuella eller transpersoner mår betydligt sämre än andra ungdomar. En viktig orsak till att ungdomar mår dåligt är att de har blivit kränkta genom mobbning, hot, miss- handel eller sexuellt våld och utnyttjande. Det är angeläget att det finns resurser för att stödja de ungdomar som mår dåligt på olika sätt.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion för ungdomar i deras behov av råd och stöd i frågor som rör sexuell och repro- duktiv hälsa, relationer m.m. Ungdomsmot- tagningarna finns dock inte i alla ungdomars närhet och det kan också finnas behov av att kunna ställa frågor anonymt för vissa ungdo- mar. Regeringen har uppmärksammat behovet av kompletterande insatser för att stödja ung- domars hälsa och beslutade därför sommaren 2007 att utbetala medel för att stödja utveck- lingen av en virtuell ungdomsmottagning. Landstingen kommer därför genom Sjuk- vårdsrådgivningen att lansera en ny nationell webbplats för unga om sex, hälsa och relatio- ner i november 2008 benämnd Ungdoms- mottagningen.se. Syftet med den nya tjänsten är att stärka unga kvinnors och unga mäns identitetsutveckling och förbättra hälsositua- tionen bland unga kvinnor och unga män ge- nom lättillgänglig kunskap på områden som kan vara känsliga och svåra att ta upp i regul- jära kontakter med hälso- och sjukvården. Satsningen är ett led i regeringens strävan att

144

förbättra tillgängligheten till hälso- och sjuk- vården.

Regeringen har under sommaren 2008 gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 214 miljo- ner kronor till landstingen i syfte att öka till- gängligheten för barn och ungdomar med psy- kisk ohälsa. Vidare har regeringen sommaren 2008 beslutat att Socialstyrelsen ska initiera ett nationellt projekt för att utbilda psykiatrins och primärvårdens personal för målgruppen barn till föräldrar med psykisk sjukdom.

InflytandeToch representation

Sedan 1980-talet minskade ungdomars valdel- tagande i allmänna val fram till 2006 då ung- domars valdeltagande ökade och särskilt för- stagångsväljarnas valdeltagande. Ungdomars deltagande i föreningslivet är lägre än bland den vuxna befolkningen och har minskat under de senaste åren. Att ungdomar är aktiva i föreningslivet kan leda till personlig utveck- ling bl.a. när det gäller sociala färdigheter, demokratisk skolning, ansvarstagande och informellt lärande. Utveckling av dessa färdigheter innebär att många ungdomar lät- tare får ett arbete, att de har sådana färdigheter som ett arbete kan kräva och att de ökar sina möjligheter till att starta ett eget företag. Regeringen ser det som angeläget att bidragen till ungdomars föreningsliv fördelas rättvist och att kvaliteten i bidragsgivningen är hög och har därför uppdragit till en särskild utre- dare att se över det nuvarande bidragssystemet och lämna förslag till förändringar. Utred- ningen om vissa frågor om bidrag till ung- domsorganisationer m.m. (dir. 2008:35) ska redovisa sitt uppdrag senast i slutet av februari 2009.

Det är av stor betydelse att ungdomar kan utöva inflytande på den lokala nivån i kommu- ner och landsting. Ungdomsstyrelsen bedriver ett arbete som syftar till att öka ungdomars möjligheter till inflytande på lokal nivå. Myn- digheten stödjer kommunerna när det gäller inrättande av inflytandeforum. Regeringen har vidare i december 2007 uppdragit åt Ung- domsstyrelsen att kartlägga olika former för ungdomsinflytande, analysera framgångsfakto- rer och sprida goda exempel samt stödja nät- verksbyggande mellan lokala aktörer som ar-

betar med ungdomars inflytande (IJ2007/3346/UNG).

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kultur och fritid

Av Ungdomsstyrelsens senaste undersökning av ungdomars attityder och värderingar, Unga med attityd – Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:11) som vänt sig till 6 000 perso- ner i åldern 16–29 år och 1 500 personer i åldern 35–74 år framgår att fritiden spelar en central roll för ungdomars mognad och utveckling. Bland ungdomar i åldern 16–19 år ansåg 16 procent att fritiden ger livet mest mening medan 11 procent hade denna upp- fattning i åldern 20–24 år. Det som var mest betydelsefullt för livet bland ungdomar var familj vilket 42 procent ansåg bland 16–19- åringar och 56 procent bland 20–24-åringar samt vänner vilket 29 procent av 16–19-åringar ansåg och 22 procent av 20–24-åringar. Enligt undersökningen är de vanligaste fritidssyssel- sättningarna bland ungdomar i åldern 16–29 år att vara ute på Internet (86 procent), att läsa tidningar/böcker (83 procent) och individuell träning (51 procent). De fritidssysselsättningar som ökat sedan 2002 års undersökning är framförallt att vara ute på Internet och att gå på teater, utställningar, museer och konserter etc.

Idrottsutredningen redovisade i juni 2008 betänkandet Föreningsfostran och tävlings- fostran – en utvärdering av statens stöd till idrotten (SOU 2008:59). I betänkandet kon- stateras att barn- och ungdomsidrotten i högre grad utmärks av tävlingsfostran än av före- ningsfostran, vilket motiverar att staten tydli- gare markerar att stödet till idrotten ska utformas med utgångspunkt i barns och ungdomars egna intressen, behov och förut- sättningar, d.v.s. ett barnperspektiv bör tillfö- ras statens stöd till idrotten. I betänkandet redovisas bakgrunden till förslaget, vilken är att mer än åtta av tio ungdomar har tillhört minst en idrottsförening före 20 års ålder, men att avhoppen från idrottsföreningarna börjar vid 13 års ålder och ökar i takt med stigande ålder. Det konstateras också i utredningen att pojkar idrottar mer än flickor. Det är av stor vikt för barns och ungdomars såväl fysiska som psykiska utveckling att de ska kunna delta i de idrottsverksamheter som tilltalar dem utan att vara på elitnivå.

145

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet på det ung- domspolitiska området är omfattande och sker inom ramen för EU, Europarådet, Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet. Under 2008 är Sverige ordfö- rande i Nordiska barn- och ungdomskom- mittén och under perioden maj–november 2008 i Europarådets ministerkommitté. Sam- arbetet har under 2008 främst varit inriktat på att ta fram en ny ungdomspolitisk strategi, Agenda 2020.

EU-samarbetet på det ungdomspolitiska området har under 2008 varit inriktat på ett fortsatt genomförande av den europeiska ung- domspakten, temat interkulturell dialog och ökat deltagande av unga med färre möjligheter. Under 2008 pågår i samtliga EU:s medlems- stater en utvärdering av hela det ungdomspo- litiska samarbetet i EU sedan 2001. De natio- nella utvärderingsrapporterna som ska skickas till kommissionen den 15 oktober 2008 kom- mer att ligga till grund för ett meddelande från kommissionen, som presenteras under våren 2009. Planeringen av det kommande ordfö- randeskapet under hösten 2009 har intensifie- rats under året. Landsrådet för Sveriges ung- domsorganisationer (LSU) har beviljats 500 000 kronor under 2008 för ett projekt med syftet att stärka EU-kunskaperna och arbetet bland sina medlemsorganisationer inför det svenska ordförandeskapet 2009.

15.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invänd- ningar i sin revisionsberättelse för Ungdoms- styrelsen avseende räkenskapsåret 2007.

Riksrevisionen genomförde 2005 en effekti- vitetsrevision med inriktning på hur Ung- domsstyrelsen kontrollerar underlaget för beslut om statsbidrag till ungdomsorganisa- tioner samt vilka förutsättningar som Ung- domsstyrelsen har givits för att genomföra så- dana kontroller; Statsbidrag till ungdomsorga- nisationer – hur kontrolleras de? (RiR 2005:16). I granskningsrapporten rekommen- derades regeringen att överväga förslag till riksdagen om förändring av reglerna för stats- bidraget och lagstiftning som innebär att Ungdomsstyrelsen får möjlighet att kontrol-

lera medlemsantalet i de bidragssökande orga- nisationerna utan att medlemmarnas anony- mitet hotas i den utsträckning att hinder föreligger enligt regeringsformens bestämmel- ser. Regeringen rekommenderades också att överväga att koppla mål och villkor för bidra- get till varandra samt tydliggöra regelverk och resurser för kontroll och uppföljning. Ung- domsstyrelsen rekommenderades bl.a. att för- stärka kontrollerna av statsbidraget. Riksrevi- sionen konstaterade vidare att deras rekommendationer väl syntes överensstämma med de överväganden som Ungdomsstyrelsen gjorde i sin pågående översyn av statsbidraget enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2005. Med anledning av granskningsrap- porten lämnade Riksrevisionens styrelse en framställning till riksdagen angående statsbi- drag till ungdomsorganisationer. Framställ- ningens förslag avslogs av riksdagen i april 2006 (2005/06:RRS15, bet. 2005/06:KrU22, rskr. 2005/06:211). Riksdagen uttalade i sam- band därmed att riksdagen endast kan pröva om en viss kontroll av statsbidragen är förenlig med grundlag, om ett sådant förslag läggs fram för riksdagen. Riksdagen ansåg också att pågå- ende och aviserade förändringar i bidragssy- stemet borde få tid att verka.

I november 2005 redovisade Ungdomssty- relsen sin rapport Statsbidrag till ungdomsor- ganisationer – en översyn och konsekvens-

analys av förändrade regler (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7). Rap- porten hade sin utgångspunkt i de nya reglerna för statsbidrag som tillämpades första gången för bidragsåret 2004.

Regeringen beslutade i mars 2008 att till- kalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor om bidrag till ungdomsorga- nisationer m.m. Enligt kommittédirektiven (dir. 2008:35) ska översynen bl.a. omfatta för- och nackdelar med att i ökad utsträckning låta målen styra bidragsgivningen. och analys av i vilken utsträckning kontroller av organisatio- ners medlemsantal och andra uppgifter som utgör grunden för bidrag är förenliga med re- geringsformens bestämmelser om åsiktsfrihet och föreningsfrihet. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2009.

146

15.6Politikens inriktning

En av de mest prioriterade frågorna som re- geringen arbetar med är att bryta utanförska- pet i samhället och särskilt angeläget är att barn och ungdomar inte ska växa upp i utan- förskap. Som underlag för detta arbete behövs mer kunskaper om ungdomars situation i utanförskapsområden. Regeringen har därför uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvill- kor och upplevelse av sin situation i ett antal utanförskapsområden med särskild inriktning på utbildning och arbete. Områdena väljs bland de stadsdelar som omfattas av statens erbjudande till kommuner att teckna lokala ut- vecklingsavtal. Uppdraget ska redovisas i december 2008. Regeringen avser även att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra fortsatta tematiska analyser av ungdomars situation i utanförskapsområden med inrikt- ning på områden av särskild vikt för ungdo- mar.

En stark landsbygd är en resurs för hela lan- dets utveckling och tillväxt. Det är viktigt att landsbygden erbjuder goda levnadsförhållan- den och utvecklingsmöjligheter för ungdomar.

Under hösten 2009 kommer en strategi för ungdomspolitiken att färdigställas inom Regeringskansliet.

Att ungdomar tar sig in i arbetslivet som företagare eller via anställning utgör den vikti- gaste faktorn när det gäller att motverka utanförskap. Regeringen har vidtagit särskilda åtgärder för ungdomar i form av en jobbga- ranti för ungdomar och nedsatta socialavgifter för arbetsgivare som anställer ungdomar. Dessutom kan ungdomar mellan 20–24 år kvalificera sig för nystartsjobb redan efter sex månaders arbetslöshet, istället för ett år. Regeringen föreslår i denna proposition en ytterligare sänkning av socialavgifterna för alla ungdomar under 26 år. Det är ännu för tidigt att bedöma resultatet av ovanstående insatser. Regeringen avser dock att noga följa utveck- lingen.

En av de viktigaste förutsättningarna för att ungdomar ska ta sig in i arbetslivet är en bra utbildning. Utbildningsväsendet spelar en betydelsefull roll för att unga människor ska utveckla de kunskaper, kompetenser och för- hållningssätt som behövs för att kunna för- verkliga sina idéer, antingen som egen företa-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gare eller som anställd. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa kunskaps- kraven i skolan parallellt med att elevernas möjligheter i skola förbättras genom bl.a. höjda krav på lärarnas kompetens. Regeringen avser att genomföra reformer inom gymnasie- skolan och bereder för närvarande förslagen i betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Yrkesutbild- ningen har haft en särskild tyngd i utred- ningen. Förslagen ska leda till en högre kvalitet i såväl yrkesutbildning som studieförbere- dande utbildning. Regeringen konstaterar att dagens svenska skola visar brister när det gäller jämställdhet. Det finns skillnader mellan kö- nen när det gäller studieresultat och ungdomar fortsätter att i stor utsträckning göra traditio- nella utbildningsval. Regeringen beslutade därför sommaren 2008 att genomföra en jäm- ställdhetssatsning under 2008–2010 om totalt 110 miljoner kronor. I satsningen ingår bl.a. inrättandet av en jämställdhetsdelegation för skolan med uppgift att analysera könsskill- nader i utbildningsresultat och utvärdera me- toder för att bryta traditionella könsroller. I satsningen ingår fortbildning av lärare och annan skolpersonal om könsroller, hederstra- ditioner samt sex- och samlevnadsundervis- ning. Vidare har Myndigheten för skolutveckling fått i uppdrag att stödja elevhäl- san för att motverka psykisk ohälsa och Hög- skoleverket har fått i uppdrag att bl.a. analy- sera könsskillnader i studieval vad gäller lärarutbildningens olika inriktningar samt fö- reslå lämpliga åtgärder för att uppnå en jäm- nare könsfördelning på lärarutbildningen.

Regeringen prioriterar också särskilt åtgär- der som syftar till att främja trygga levnads- villkor. Inom detta område är det särskilt an- geläget att bekämpa mäns våld mot kvinnor, vari ingår åtgärder i syfte att bekämpa det he- dersrelaterade våldet och förtrycket. Reger- ingen har gett Ungdomsstyrelsen ett antal olika uppdrag med syftet att förebygga dels mäns våld mot flickor och unga kvinnor, dels hedersrelaterat våld. Ungdomsstyrelsen genomför bl.a. kompetensutveckling för tjej- jourernas medarbetare och utbildningar för anställda i kommunerna som arbetar med ungdomar i syfte att öka kunskaperna om hur mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck kan förhindras. Regeringen följer ut-

147

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

vecklingen på området och har för avsikt att där behov finns genomföra ytterligare insatser.

Den 10 juli 2008 fattade regeringen beslut om en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr. 2007/08: 167). I handlingsplanen uppmärk- sammas bland annat behovet av ytterligare kunskap om antalet barn och ungdomar med erfarenhet av prostitution samt ungas behov av relevant information och möjligheter att dis- kutera dessa frågor med varandra och med vuxna. För att möta dessa behov aviseras ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen att genomföra en studie bland unga mellan 13 och 25 år om deras erfarenheter av och attityder till sexuell exponering och sexuellt utnyttjande via Inter- net och andra medier. Med utgångspunkt i studien ska Ungdomsstyrelsen sedan utforma såväl ett metodmaterial som utbildningsinsat- ser för stärka det förebyggande arbetet och öka kunskapen i dessa frågor hos personer som arbetar med ungdomar. Uppdraget ska genomföras under 2008–2010.

Att främja ungdomars inflytande i samhället är ett viktigt led i att motverka utanförskap bland ungdomar. Det statliga stödet till ung- domsorganisationerna tillsammans med de medel som fördelas av AB Svenska Spels över- skott syftar bl.a. till att öka ungdomars möj- ligheter till ett aktivt föreningsliv. Den pågå- ende översynen av bidragen till ungdomsorganisationerna (dir. 2008:35) syftar bl.a. till att visa på möjligheter för hur bidrags- givningen i högre grad ska kunna relateras till målen för statsbidraget samt att föreslå en modell för hur det kan säkerställas att över- skottet från AB Svenska Spel kommer ung- domsorganisationernas lokala verksamheter till del. Uppdraget ska redovisas i februari 2009 varefter ärendet bereds vidare inom Reger- ingskansliet.

Regeringen ser det som angeläget att ung- domars inflytande även kan stärkas på lokal nivå. Ungdomsstyrelsen fick i december 2007 i uppdrag att kartlägga vilka former som finns för ungdomsinflytande samt analysera fram- gångsfaktorer i det lokala arbetet för att främja ungdomar inflytande. Uppdraget redovisas i mars 2009, varefter regeringen kommer att bereda förslagen.

Under hösten 2008 avser statsrådet med an- svaret för ungdomsfrågor vidare att tillsätta en referensgrupp för ungdomspolitiken med

representanter för ungdomsorganisationer och med medverkan av andra relevanta aktörer.

Internationellt samarbete

Under våren 2009 kommer EU-kommissionen att presentera ett meddelande med förslag på ett framtida ramverk för det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Med utgångspunkt i detta meddelande kommer arbetet med ett beslut om det framtida samarbetet efter 2010 att fortgå. De nationella prioriteringarna att mot- verka ungas utanförskap och att ge alla unga verklig tillgång till välfärd och inflytande, samt avvägningar kring var det europeiska samar- betet kan ge tydligast mervärde, kommer att utgöra grunden för Sveriges agerande i för- handlingarna om det framtida samarbetet. En konferens kommer att arrangeras i september 2009 för att diskutera det framtida samarbetet. Både ungdomar och personer som på olika sätt arbetar med ungdomsfrågor kommer att delta.

15.7Budgetförslag

15.7.1 12:1 Ungdomsstyrelsen

Tabell 15.2 Anslagsutveckling

			P		Anslags-
2007	Utfall	18 984		P	sparande	545

			P		Utgifts-
2008	Anslag	23 370	1		prognos	23 451
2008	Anslag	23 370		P	prognos	23 451

2009	Förslag	29 066	P	P

2010	Beräknat	27 090	2
2010	Beräknat	27 090	P	P

2011	Beräknat	27 496	3
2011	Beräknat	27 496	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposi- tion.

2P MotsvararP26 433 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP26 265 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Ungdomsstyrelsens för- valtningskostnader samt för uppföljning av di- alogen med den ideella sektorn inom den soci- ala sektorn.

Ungdomsstyrelsen är den centrala myndig- heten för ungdomspolitiken och har uppgiften att verka för att målen för ungdomsfrågorna uppnås. Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. den 1 juli 2007 även fått till uppgift att hantera bidrag som fördelas till organisationer som främjar integration, för verksamhet som före- bygger och motverkar diskriminering samt stöd för verksamhet som bistår personer som vill lämna rasistiska och andra liknande grup-

148

peringar. Ungdomsstyrelsen fick fr.o.m. den 1 januari 2008 också till uppgift att hantera bi- drag till organisationer för homo- och bisexu- ella samt transpersoner och bidrag till organi- sationer som företräder de nationella minoriteterna. Vidare fick Ungdomsstyrelsen den 1 februari 2008 till uppgift att hantera bidrag för kvinnors organisering och jäm- ställdhetsprojekt.

Regeringens överväganden

I samband med Integrationsverkets avveckling den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för han- teringen av ett antal bidrag som främjar integ- ration till Ungdomsstyrelsen. Anslaget 12:1 Ungdomsstyrelsen ökades p.g.a. denna utvidg- ning av arbetsuppgifterna med 4 miljoner kro- nor 2008. För 2009 beräknades en ökning med 4,1 miljoner och för 2010 med 1,5 miljoner. I samband med avvecklingen av Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors or- ganisering och jämställdprojekt den 1 februari 2008 överfördes ansvaret för bidragen för kvinnors organisering och jämställdhetspro- jekt till Ungdomsstyrelsen. Eftersom de nya uppgifter som Ungdomsstyrelsen fått är av stadigvarande karaktär bör myndighetens för- valtningsanslag öka. Anslaget föreslås därför fr.o.m. 2009 att öka med 4 012 000 kronor. Detta finansieras med 3 106 000 kronor från anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering och 906 000 kronor från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13. För 2010 beräknas motsvarande ökning. Från och med 2011 beräknas denna ökning till 766 000 kronor genom att medel inte avsatts för bidrag till jämställdhetsprojekt inom kul- tursektorn efter 2010.

Vidare föreslås anslaget förstärkas med 1 300 tkr för 2009 för regeringens uppföljning av regeringens dialog med idéburna organisa- tioner på det sociala området. Denna förstärk- ning beräknas även för 2010 och 2011.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 29 066 000 kronor för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 27 090 000 kronor och för 2011 till 27 496 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 15.3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 12:1 Ungdomsstyrelsen

		2009	2010	2011
1		23 370	23 370	23 370
Anvisat 2008P		23 370	23 370	23 370
P

Förändring till följd av:
2		384	975	1 497
Pris- och löneomräkningP	P	384	975	1 497

Beslut		1 300	1 300	1 300

Överföring till/från andra
anslag		4 012	1 445	1 329

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		29 066	27 090	27 496

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbud- get. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

15.7.212:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 15.4 Anslagsutveckling

			P		Anslags-
2007	Utfall	175 444		P	sparande	4 860

			P		Utgifts-
2008	Anslag	87 355	1		prognos	85 659
2008	Anslag	87 355		P	prognos	85 659

2009	Förslag	87 355	P	P

2010	Beräknat	87 355	P	P

2011	Beräknat	87 355	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposi- tion.

Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förord- ningen (2001:1060) om statsbidrag till ung- domsorganisationer samt visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksam- het.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 87 355 000 kronor för 2009 av- seende anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. För 2010 beräknas anslaget till 87 355 000 kronor och för 2011 till 87 355 000 kronor.

149

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 15.5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms- verksamhet

Tusental kronor

2009 2010 2011

Anvisat 2008P	1		87 355	87 355	87 355
Anvisat 2008P		P	87 355	87 355	87 355

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

87 355

1P StatsbudgetPenligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

150

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16 Folkrörelsepolitik

16.1Omfattning

Folkrörelsepolitiken omfattar sektorsövergri- pande frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och lik- nande sammanslutningar samt villkoren och förutsättningarna för dessa sammanslutningar. Dessutom ingår regeringens och dess förvalt- ningsmyndigheters samlade dialog och samver- kan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt.

Idrottsfrågorna utgör en specifik del av folk- rörelsepolitiken. Idrottsfrågorna inrymmer verk- samheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa.

Folkrörelsepolitiken omfattar vidare stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnors or- ganisering, friluftsorganisationer samt riksdags- partiernas kvinnoorganisationer.

16.2Utgiftsutveckling

Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Folkrörelsepolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

			Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
			2007	1	2008	2009	2010	2011
			2007	2008 P P	2008	2009	2010	2011
	Folkrörelsepolitik
	13:1 Stöd till idrotten		446	446	437	446	446	446

	13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler		20	32	38	32	32	32

	13:3 Bidrag för kvinnors organisering		29	31	31	28	28	28

	13:4 Stöd till friluftsorganisationer		25	25	25	25	25	25

	13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer			15	15	15	15	0

	Summa Folkrörelsepolitik		519	549	545	546	546	531
1
1	InklusiveT	tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.T
P P	InklusiveT

151

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.3 Mål

16.4 Folkrörelsepolitik

Regeringens förslag: Målet för folkrörelsepoliti- ken är att människor ska ha bästa möjliga förut- sättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

Målet för det tidigare politikområdet Folkrö- relsepolitik upphävs.

Skälen för regeringens förslag: Målet för poli- tikområdet Folkrörelsepolitik har varit att män- niskor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål.

Som regeringen aviserade i 2008 års ekono- miska vårproposition (prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som närmare utvecklas i denna propo- sition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhet- liga verksamhetsstrukturen. Det innebär att ut- giftsområden inte kommer att indelas i politikområden och i förekommande fall inte heller i verksamhetsområden. Mot denna bak- grund bör målet för politikområdet Folkrörelse- politik upphävas. Regeringen föreslår att det ovan nämnda övergripande målet ska gälla för regeringens folkrörelsepolitik även i fortsättningen.

Målet för folkrörelsepolitiken delas in i fyra huvudområden:

−generella frågor rörande villkor och förut- sättningar för folkrörelser och ideella före- ningar,

−generella frågor rörande bidrag till folkrö- relser och ideella föreningar,

−regeringens och dess förvaltningsmyndig- heters dialog med föreningslivet, samt

−statistik, forskning och övrig kunskapsbild- ning om föreningslivet och dess verksam- het.

Målen för idrottsfrågorna är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig id- rottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvin- nor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

16.4.1 Indikatorer och mål

Folkrörelsepolitiken och dess framtida inrikt- ning, omfattning och utformning har setts över av utredningen om det statliga folkrörelsepoliti- ken i framtiden (Ju 2005:12, dir. 2005:117). Genom tilläggsdirektiv fick utredaren också i uppdrag att utreda effekterna av villkorade stats- bidrag inom folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidra- gen eller revidera de villkor som ställs (dir. 2007:7). Uppdraget redovisades i september 2007 i betänkandet Rörelser i tiden (SOU 2007:66). Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Statens stöd till idrotten syftar till att idrotts- verksamhet i hela landet ska främjas. Idrotts- verksamhet som främjar integration, jämställd- het, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverksamhet som motverkar dopning, våld och diskriminering ska stödjas.

Regeringen tillkallade i december 2006 en sär- skild utredare som fick i uppdrag att dels utvär- dera om effekterna av statens stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena med stödet, dels fö- reslå en framtida inriktning av stödet samt utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet. Utredaren har slutredovisat sitt uppdrag i juni 2008 i betänkandet Före- ningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten (SOU 2008:59). Betänkandet har remitterats och bereds för när- varande inom Regeringskansliet.

16.4.2 Resultat

Övergripande folkrörelsefrågor

Uppföljning av målet

Enligt Statistiska Centralbyråns rapport Före- ningslivet i Sverige (2003) är 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. Enligt Ersta Sköndal Högskola (2005) är också andelen som utför frivilligt arbete i eller utanför en före- ning fortsatt hög. Mer än 50 procent av befolk-

152

ningen i åldern 16–84 år utför någon form av ideellt arbete under minst 14 timmar per månad. Dessa insatser motsvarar totalt 400 000 årsarbe- ten. Av en annan studie som genomförts av Ersta Sköndal Högskola (2007) framgår bl.a. att 20 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år inte utför frivilliga insatser alls. Det finns sam- band mellan bl.a. låg inkomst och låg utbild- ningsnivå å ena sidan och en låg grad av engage- mang i föreningslivet å den andra. Studien visar också att de som är aktiva i föreningslivet har bättre självskattad hälsa, deltar i högre grad i riksdagsval och känner en högre grad av tillit till andra människor än de som inte är engagerade i föreningslivet.

Dialog

Genom Folkrörelseforum samlas regelbundet representanter för föreningslivet och regeringen för att föra en dialog om föreningslivets villkor och förutsättningar. Folkrörelseforum 2007 arrangerades i november i samarbete med Nät- verket SIP (Samhällsförändring i Praktiken). Vid 2007 års bok- och biblioteksmässa genomfördes ett forum med en utställningsmonter på Inter- nationella Torget för att sprida information om regeringens dialog med idéburna organisationer inom det sociala området.

Förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala om- rådet

I september 2007 fattade regeringen beslut om att bjuda in ideella aktörer inom det sociala området till en dialog som grund för en över- enskommelse om hur relationerna mellan sta- ten och den ideella sektorn inom det sociala området kan utvecklas. Syftet med dialogen är att tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer som är verksamma på området. Dialo- gen syftar också till att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leve- rantörer inom t.ex. hälso- och sjukvården och omsorgen.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I mars 2008 presenterades ett förslag till över- enskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området. Försla- get har vuxit fram under ett antal dialogmöten mellan regeringen och ett 80-tal idéburna organi- sationer, däribland flera paraplyorganisationer. Även Sveriges Kommuner och Landsting har medverkat. Förslaget har skickats till de idéburna organisationerna och dessa har inkommit med synpunkter. Arbetet med att inarbeta synpunk- terna i förslaget till överenskommelse pågår för närvarande inom Regeringskansliet.

Kunskapsutveckling

Det är viktigt att det för den sektorsövergri- pande folkrörelsepolitikens del finns sådan kun- skap som kan ge en samlad bild av bl.a. männi- skors villkor och förutsättningar för engagemang. Ersta Sköndal högskola har under- sökt gruppen medborgare som i en tidigare un- dersökning uppgivit att de inte utför frivilliga insatser i och utanför föreningslivet. Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om den del av befolkningen som i dag inte utför något ideellt arbete. Uppdraget redovisades i januari 2007 i rapporten Delvis ensam – en studie av männi- skor som inte deltar i föreningslivet. Rapporten redovisar faktorer som kan påverka människors förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

IOGT-NTO har i mars 2008 redovisat ett projekt om en databas för kontaktuppgifter om de ideella föreningar på riksnivå som önskar ingå i en sådan databas. En enkel databas finns nu för registrering för organisationer på webbplatsen folkrorelseregistret.se.

Internationellt arbete

Sverige följer arbetet inom det internationella organet Financial Action Task Force (FATF), bl.a. vad gäller frågan om kontroll av ideella organisationer i syfte att bekämpa finansiering av terrorism genom den ideella sektorn. Sverige har också deltagit i det arbete i frågan som bedrivits inom ramen för EU.

Stöd till svenska idéburna organisationers ut- vecklingssamarbete sker genom Utgiftsområde 7.

Bidragsgivning

Staten och kommunerna ger ekonomiskt stöd till föreningslivet bl.a. i form av olika typer av bi- drag. De statliga bidragen fördelas i huvudsak

153

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inom respektive sektor. Inom ramen för folkrö- relsepolitiken finns bidrag till kvinnoorganisa- tioner, bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisationer. I den ovan nämnda översynen av folkrörelsepoli- tiken har bl.a. ingått att se över behovet av gene- rella riktlinjer för bidragsgivningen till folkrörel- serna.

Ungdomsstyrelsen fick i februari 2008 i upp- drag att ansvara för hanteringen av statsbidraget för kvinnors organisering och jämställdhetspro- jekt. För 2008 har Ungdomsstyrelsen fördelat drygt 14,1 miljoner kronor till 41 riksorganisa- tioners löpande verksamhet. Ungdomsstyrelsen har också fördelat 6,9 miljoner kronor i verk- samhetsstöd samt 4,5 miljoner kronor till jäm- ställdhetsprojekt. Därutöver har regeringen för- delat sammanlagt 15 miljoner kronor till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för 2008.

Boverkets samlingslokaldelegation har under 2007 behandlat 229 ansökningar om bidrag ur anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och beviljat stöd för 95 projekt. Av dessa avser 38 projekt åtgärder för handikappanpassning med ett beviljat bidragsbelopp om totalt 3,9 miljoner kronor. Resterande 57 projekt avsåg köp, ny- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer med ett sammanlagt bidragsbelopp om 19,6 miljoner kronor. Av de samlingslokaler som beviljats bidrag tillhör 33 procent Bygde- gårdarnas riksförbund, 24 procent Folkets Hus och Parker, 26 procent Våra Gårdar och 17 pro- cent övriga organisationer.

Från och med den 1 januari 2007 blev det möjligt att hos Boverket söka bidrag till verk- samhetsutveckling för att utveckla förenings- drivna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslo- kaler. Bidrag kan lämnas för att anpassa en all- män samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlingslokaldelegation fördelade 2007 cirka 4,8 miljoner kronor till utveckling av ungdomsverk- samhet i allmänna samlingslokaler. Totalt 18 an- sökningar beviljades stöd av de 85 ansökningar som inkommit. Boverket tvingades avslå många ansökningar p.g.a. bristande medel. De två vikti- gaste faktorerna vid fördelningen av dessa medel var dels en bedömning hur stort behovet av samlingslokalen är i området och på orten, dels att projektet har som syfte att utveckla ung- domsverksamheten i lokalen. En förutsättning

har också varit att lokalen har en godtagbar stan- dard så att personer med funktionsnedsättningar kan använda utrymmena på ett bra sätt.

I september 2006 fick Riksorganisationen Folkets Hus och Parker ett bidrag för att i sam- verkan med berörda aktörer utveckla nya former av folkbildnings- och folkrörelsebaserad verksamhet för ungdomar i allmänna samlings- lokaler, särskilt i storstadsområden med lokala utvecklingsavtal. Projektet redovisades i april 2008. Ett resultat av projektet är att framgångs- faktorer kan urskiljas och att goda exempel kan spridas bl.a. genom skriften ”Tillsammans når vi längre”. Fyra regioner har medverkat t.ex. med verksamheter i Rosengård, Järvafältet, Bergsjön och Skönsberg. Projektet pekar på framgångs- faktorer för väl fungerande ungdomsverksamhet, som bl.a. handlar om långsiktighet, lokala nät- verk, samordning av resurser samt behov av att stärka ideella ledare för att civilsamhällets totala utvecklingskapacitet och kraft ska kunna tas till- vara.

16.4.3 Analys och slutsatser

Samtidigt som det frivilliga deltagandet i Sverige ligger på en hög och stabil nivå pågår en utveck- ling som innebär att människors deltagande änd- rar karaktär. Föreningslivet, med sina mer tradi- tionella former för deltagande, genom t.ex. medlemskap och förtroendeuppdrag, minskar i omfattning medan människor ofta väljer att en- gagera sig genom mer tillfälliga och enfrågein- riktade insatser. Mindre traditionellt organise- rade rörelser tar t.ex. ofta en aktiv roll i opinionsbildningen. En annan utveckling som kan skönjas är att klyftan mellan de som deltar i samhälls- och föreningslivet och de som står utanför blir tydligare. Det är framför allt de människor som är aktiva i flera avseenden – som har utbildning, sysselsättning och familj – som engagerar sig i ideellt arbete, medan de som be- finner sig i utanförskap även står utanför det ide- ella engagemanget.

De ideella aktörerna spelar en allt viktigare roll som leverantör av tjänster, främst inom välfärds- området. Regeringen har under 2007 och 2008 genomfört en dialog med de idéburna organisa- tionerna inom det sociala området. Denna dialog bidrog till ett erkännande av den ideella sektorns roll för en fördjupad demokrati och den sociala välfärden. Dialogen visar också på behovet av att

154

de idéburna organisationernas roll som utförare kan utvecklas på likvärdiga villkor som andra aktörer.

Folkrörelseutredningens betänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66), som överlämnades i september 2007, pekar bl.a. på behovet av ett förnyat folkrörelsebegrepp som omfattar bred- den av aktörer inom den ideella sektorn, dvs. så- väl folkrörelser som föreningar, trossamfund och stiftelser. Utredningen lyfter också fram behovet av forskning och statistik om det civila samhället och dess förändringar samt om folkrörelsernas betydelse för demokratin och välfärdsstatens ut- veckling. I betänkandet föreslås vidare att ge- mensamma villkor införs för statliga bidrag till ideella organisationer. Betänkandet har remiss- behandlats och utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

16.4.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2007 avseende verk- samheterna inom politikområdet Folkrörelsepo- litik.

16.4.5 Politikens inriktning

Arbetet med de övergripande folkrörelsefrå- gorna är inriktat på att generellt stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar samt att bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. frågor om den statliga bidragsgivningen till föreningsli- vet. Ett av syftena för arbetet med folkrörelse- politiken är att skapa ett samlat synsätt och age- rande från statens sida när det gäller såväl relationerna till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för fö- reningslivets verksamhet. Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse före- ningslivet har för den demokratiska infrastruktu- ren i vårt samhälle.

Under hösten 2005 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken. Utredningen överlämnade sitt betänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66) i september 2007. Betänkandet har remissbe-

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

handlats och utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

En övergripande ambition för regeringen är att öka människors egen makt för att uppnå att alla människor ska kunna och vilja påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Folkrörelser och andra föreningar, liksom den ideella sektorn i stort, har här en viktig roll att spela i flera avse- enden. Genom föreningslivet kan människor gå samman och påverka både sin egen situation och mer övergripande frågor om samhällets utveck- ling. Föreningslivet och de idéburna organisatio- nernas roll som röstbärare är således centrala för demokratin.

En mångfacetterad ideell sektor

Den tidigare folkrörelsepolitiken har främst varit inriktad på föreningslivet och dess förutsätt- ningar och villkor att verka samt på individens möjligheter att bilda och delta i föreningar. Fö- reningslivet har en särskild roll i demokratin ge- nom sin förmåga att representera människor och föra fram deras röster och på så sätt ge möjlig- heter till inflytande och delaktighet. Det är cent- ralt för regeringen att folkrörelsernas egenart bevaras och att förutsättningar för ett starkt och självständigt föreningsliv, där alla har möjlighet att delta stärks. Detta sker bl.a. genom stödet till de allmänna samlingslokalerna. Genom detta stöd kan människor erbjudas många mötesplat- ser för att samlas och föra samtal, delta i kultur- arrangemang, utöva sin tro, förkovra sig till- sammans med andra, utveckla sin ort och bygd eller utöva sina fritidsintressen.

Samtidigt ändrar deltagandet karaktär, och föreningarna är endast en av flera former av en- gagemang inom nutidens ideella sektor. Mindre traditionellt organiserade rörelser tar t.ex. ofta en aktiv roll i opinionsbildningen. De ideella aktö- rerna spelar också en allt viktigare roll som leve- rantör av tjänster, främst inom välfärdsområdet. Här agerar såväl föreningar som kooperativ, stiftelser och sociala företag. På grund av den variation som det ideella engagemanget uppvisar är det angeläget att arbetet på området utgår ifrån hela den ideella sektorns bredd och förut- sättningar. Människors engagemang och driv- krafter är värdefulla för samhället och det bör därför finnas utrymme för människor att välja den form som passar en verksamhet bäst. För att kunna ta tillvara den ideella sektorns hela poten- tial behöver politiken se till såväl hela sektorns förutsättningar och villkor som till individers –

155

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kvinnors respektive mäns – möjligheter att verka inom ideell verksamhet. Arbetet med att främja människors ideella engagemang är därige- nom också centralt i regeringens strategiska ar- bete med att stärka landsbygdens utvecklings- kraft.

Den sociala ekonomin

Med social ekonomi avses organiserad verksam- het som primärt har samhälleliga ändamål, byg- ger på demokratiska värderingar och är organi- satoriskt fristående från den offentliga sektorn. Inom den sociala ekonomin uppträder ideella fö- reningar, ekonomiska föreningar och kooperativ, stiftelser och andra associationsformer. Oavsett uppdrag och organisationsform bidrar den soci- ala ekonomin till samhörighet och till den en- skilda människans möjlighet till personlig ut- veckling och delaktighet i samhällslivet. Det gemensamma för dessa organisationer är att de styrs av respekt för människovärdet, att de vill bidra till samhällsnyttan och att verksamhetens ekonomiska överskott används för att ytterligare utveckla verksamheten. Regeringen vill i framti- den se en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer av service och tjänster. Det handlar om att ta tillvara på det engagemang, den förmåga och idérikedom som människor har, men också om att ge människor större valfrihet och kvalitet inom välfärdsområdet. För att uppnå en verklig mångfald av aktörer krävs att ideella aktörer som bedriver eller vill bedriva en verksamhet ges goda förutsättningar att verka. På så sätt kan den sociala ekonomin bidra såväl till tillväxten, med bl.a. arbetstillfällen, som till mångfalden och valfriheten.

Dialog

Den kontinuerliga kontakten mellan regeringen och föreningslivet sker bl.a. inom ramen för Folkrörelseforum, som inrättats för dialog mel- lan, å ena sidan, företrädare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och, å andra sidan, företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den ideella sektorn. Folkrörelseforum ska också ses som ett viktigt verktyg för regeringen att föra dialog om föreningslivets villkor.

Lagstiftning och annat beslutsfattande bedrivs i allt snabbare takt och i alltmer komplexa sam- manhang, bl.a. till följd av politikens internatio- nalisering. Samtidigt minskar de politiska parti- erna i storlek, liksom antalet personer med politiska förtroendeuppdrag, medan människor

engagerar sig i andra former av idéburna organi- sationer. De idéburna organisationerna samlar stor kunskap inom sina olika verksamhetsområ- den. Bl.a. mot denna bakgrund är det viktigt att skapa kanaler för dialog och samråd mellan be- slutsfattare och ideella organisationer. På så sätt kan organisationernas kunskap och erfarenheter tas tillvara, beslut kan förankras och människors delaktighet i samhället stimuleras.

Under hösten 2007 bjöd regeringen in idé- burna organisationer verksamma inom det soci- ala området till en dialog i syfte att utveckla rela- tionen mellan staten och den ideella sektorn. Dialogen resulterade i att regeringen och organi- sationernas gemensamma arbetsgrupp presente- rade ett förslag till överenskommelse i mars 2008. Överenskommelsen kommer att färdig- ställas under hösten 2008. Därefter inbjuds or- ganisationerna att ansluta sig till överenskom- melsen. I förslaget till överenskommelse ingår ett antal åtgärder som regeringen respektive de idéburna organisationerna ska genomföra, for- mer för att följa upp överenskommelsen samt för att utvärdera denna. Dialogen har gett erfa- renheter som kan användas i kontakten mellan regeringen och idéburna organisationer inom andra områden.

Mångfald

Genom sin förmåga att skapa möten mellan människor och skapa delaktighet i samhället har föreningslivet och den ideella sektorn stor po- tential för att bidra till att samhällets mångfald ska kunna tas bättre tillvara. Riksteatern har un- der 2008 fått i uppdrag att ta fram förslag på konkreta metoder och modeller som kan använ- das för att främja ökad mångfald genom och inom föreningslivet och den ideella sektorn.

Kunskapsutveckling

Mot bakgrund av de förändringar som välfärds- staten och det civila samhället genomgår är det angeläget att det finns aktuell kunskap om det civila samhällets aktörer och deras verksamheter. Här avses såväl kunskap om föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokratiska infrastrukturen och välfärds- statens utveckling, som den ideella sektorns sammansättning och villkor för bl.a. kvinnor re- spektive män, dess omfattning och verksam- hetsinriktning. För att den ideella sektorns po- tential ska kunna tas tillvara är det viktigt med både forskning och statistik. Uppgifterna bör

156

vara uppdelade bl.a. på kön och socioekono- miska faktorer, t.ex. utbildningsnivå. Utred- ningen om den generella folkrörelsepolitiken har i sitt betänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66) lämnat förslag om kunskapsutveckling som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Bidragsfrågor

Folkrörelsepolitiken omfattar också generella frågor kring bidrag till folkrörelser och andra föreningar. Grundläggande värden inom detta område är föreningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot den offentliga sek- torn som gentemot det privata näringslivet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skatte- medel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift avseende statens bidrag till folkrö- relserna är att finna vägar för att kunna kombi- nera statens behov av kontroll med föreningar- nas behov av integritet och självständighet.

Kvinnoorganisationer som är anslutna till de politiska partierna kan inte såsom andra kvinno- organisationer få stöd enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organi- sering. Riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har därför tilldelats stöd i särskild ordning för 2006, 2007 och 2008. Fr.o.m. 2008 har reger- ingen inrättat ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 17, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58).

16.5Idrottsfrågor

Ett övergripande syfte med statens stöd till id- rotten är att idrottsverksamhet som främjar integration, jämställdhet, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverksamhet som motverkar dopning, våld och diskriminering ska stödjas.

16.5.1 Resultat

Den fria och självständiga idrottsrörelsen är en viktig del av vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7–70 år inom idrottsrörelsen är cirka 3,2 miljoner varav flickor och kvinnor utgör 46 pro- cent och pojkar och män 54 procent. 2,3 miljo- ner människor är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskattas till cirka 7 000 personer.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under 2008 uppgår det samlade statliga stö- det till idrotten till 1 840 miljoner kronor, varav 445,5 miljoner kronor fördelas över statsbudge- ten och 1 394,5 miljoner kronor från AB Svenska Spel.

Barn- och ungdomsverksamhet

Bidraget till idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet uppgick 2007 till 656 miljoner kronor vilket var en ökning med 97 miljoner kronor jämfört med 2006. Antalet deltagartill- fällen uppgick 2007 till cirka 57,2 miljoner för- delade på 40,6 procent flickor och 59,4 procent pojkar. Antalet deltagartillfällen har minskat med 1,6 procent jämfört med 2006 och med 3,1 procent jämfört med 2005.

Regeringen beslutade i maj 2008 om närmare anvisningar till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för bidraget om 500 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget är avsett att finansiera den särskilda satsningen Idrottslyftet.

Över två miljoner barn och ungdomar har va- rit delaktiga och drygt 8 000 föreningar har med- verkat i den särskilda satsningen Handslaget som avslutades under 2007. Såväl stora som små före- ningar i hela landet har medverkat och sats- ningen har inneburit en stor variation av verk- samheten. Satsningen har skapat engagemang hos föreningarna som även lett fram till sats- ningar från kommuner och andra investerare. Många förbund och föreningar har sett över sina tränings- och tävlingsformer. Handslaget har skapat centrala och regionala mötesplatser i form av utbildningar, konferenser och diskussionsfo- rum till stort gagn för de små förbunden. I sko- lorna har Handslaget nått barn som inte själv- mant sökt sig till idrotten. En övervägande del av insatserna riktar sig till barn och ungdomar som inte har varit medlemmar tidigare.

Gemensam administration och centrala idrottsorganisationer

Det totala statliga stödet över statsanslaget till idrottens gemensamma administration, centrala idrottsorganisationer m.m. uppgick 2007 till 323 miljoner kronor. Utöver dessa medel tillförs RF årligen 60 miljoner kronor som ett särskilt bi- drag från AB Svenska Spel.

157

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Av det totala stödet har 46 miljoner kronor gått till RF:s centrala kansli under 2007 i form av löner och andra ersättningar vilket är en minsk- ning med 0,3 procent jämfört med 2006.

Distriktsförbunden (DF) företräder på regio- nal nivå den samlade idrotten gentemot lands- ting, kommuner, myndigheter och andra organi-

sationer. Stödet till DF och Gotland/Nordkalottstödet uppgick 2007 till 27,7 miljoner kronor vilket är samma belopp som för 2006.

Idrottens forskning

Bidraget till idrottsforskning riktas främst till Centrum för idrottsforskning (CIF) som har som huvuduppgift att initiera, samordna och stödja idrottsforskning i Sverige. Budgeten för 2007 var 20 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor över anslaget 30:1 Stöd till idrotten vilket var samma belopp som 2006. Till största delen har resurserna använts för att stödja idrottsrela- terad forskning och tjänster. 17 miljoner kronor fördelades på 100 olika projekt. RF bedriver även egen utvecklingsverksamhet och har under 2007 redovisat 11 rapporter. Bidraget till RF har bland annat möjliggjort analyser av sexualisering av id- rottens offentliga rum, träningstider inom före- ningsidrotten samt av frivilligt arbete inom id- rotten.

Specialidrott inom gymnasieskolan

Det statliga stödet 2007 till specialidrott inom gymnasieskolan uppgick till 39 miljoner kronor vilket är samma belopp som 2006. Under 2007 bedrevs verksamhet vid 62 riksidrottsgymnasier för 37 specialidrottsförbund. Antalet elevplatser uppgår till 1 297 stycken. Statens stöd gör det möjligt för elitidrottande flickor och pojkar att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Eleverna er- bjuds kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö inför en framtida elitkarriär.

Anläggningsstöd

RF betalar ut ca 20 miljoner kronor per år i an- läggningsbidrag. Bidraget kan sökas av idrottsfö-

reningar anslutna till RF. Under 2007 har 190 föreningar fått bidrag för investeringar i sina idrottsanläggningar. Bidrag kan beviljas för uppförande, om- och tillbyggnad av anläggning för idrotts- och friluftsliv (även s.k. näridrotts- plats).

Bidrag prioriteras för bl.a. investeringar som främjar föreningens möjlighet till utveckling av barns och ungdomars verksamhet, jämställdhets- skapande åtgärder, tillgänglighet för funktions- hindrade, miljöförbättringar och energieffekti- vitet samt idrott i närmiljön.

Inom ramen för den nu avslutade satsningen Handslagets fjärde år har 25 anläggningar i stor- stadsregionerna fått bidrag om sammanlagt 24 miljoner kronor. Bidragen har medverkat till att kommuner, föreningar och näringslivet har inve- sterat ytterligare 140 miljoner kronor i dessa an- läggningar.

Nationella insatser mot dopning

Dopning inom idrotten ska aktivt motverkas. Statsbidraget för detta ändamål uppgick 2007 till 23 miljoner kronor, vilket var samma belopp som 2006 och 2005. Antalet provtagningar under 2007 uppgick till drygt 3 500 tester inklusive blodprov och epo-analyser. Därtill togs cirka 265 prov på uppdrag av internationella specialid- rottsförbund främst i anslutning till internatio- nella tävlingar i Sverige. Under året har ca 750 individuella idrottsutövare och 130 lag, alla på elitnivå, omfattats av reglerna för s.k. vistelse- rapportering, dvs. skyldighet att lämna uppgift om var de tränar och tävlar.

Internationellt samarbete

Internationella insatser mot dopning

Den av Unescos generalkonferens antagna glo- bala konventionen mot dopning inom idrotten som trädde i kraft den 1 februari 2007 utgör ett viktigt steg i det utökade internationella arbetet mot dopning inom idrotten. Ett stort antal sta- ter, varav Sverige var först, har på kort tid anslu- tit sig till konventionen. Regeringen har under 2007 vid två tillfällen beslutat om bidrag till den av Unesco inrättade fonden för eliminering av dopning inom idrotten.

Sverige har även bidragit till finansieringen av verksamheten inom WADA, den av världens

158

regeringar och den olympiska rörelsen gemen- samt instiftade Världsantidopningsbyrån. WADA har under många år framgångsrikt ut- vecklat arbetet mot dopning. Under 2007 antogs en reviderad världsantidopningskod. Arne Ljungqvist, representerande Internationella Olympiska Kommittén, valdes i november 2007 till vice ordförande i WADA.

De europeiska regeringarnas samordning i WADA-frågor hanteras inom en ad hoc-kom- mitté under Europarådet. Kommittén har varit under svenskt ordförandeskap sedan den bilda- des 2003. Inom Europarådets anti-dopningskon- vention bedrivs även ett omfattande övervak- ningsarbete av statens efterlevnad av sina åtaganden i konventionen.

Europarådet

Sverige anslöt sig den 1 januari 2008 till Europa- rådets vidgade partiella avtal om idrott, EPAS. EPAS har arbetat med att förbereda det formella idrottsministermötet i Aten i december 2008. Temat för mötet har beslutats vara idrottens etik och självständighet.

Europeiska unionen

Inom EU har den av Europeiska kommissionen under 2007 beslutade vitboken om idrott be- handlats på informella idrottsministermöten. Flertalet medlemsstater och Europaparlamentet är i huvudsak positiva till vitbokens förslag. Sveriges hållning är jämförelsevis restriktiv och framgår av Regeringskansliets faktapromemoria 2006/07:FPM112, Vitboken om EU och idrot- ten. Även Lissabonfördragets idrottsartikel har mottagits positivt bland medlemsstaterna. Arti- keln kommer om fördraget träder i kraft att ge EU möjlighet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder i euro- peiska idrottsfrågor.

Idrottens studieförbund

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet och utbildar ledare för idrottens behov. SISU är huvudman för idrottsfolkhögskolan Bosön. SISU Idrottsutbildarna erhöll 2007 140 miljoner kronor över anslaget 25:13 Statligt stöd till vux- enutbildningen vilket var en fördubbling jämfört med 2006. Totalt arrangerade SISU 2007 69 002 studiecirklar (jämför med 68 826 under 2006).

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Antalet deltagare uppgick till ca 562 000. Det är knappt 6 000 fler än under föregående år.

16.5.2 Analys och slutsatser

Regeringen anser att de medel som ställts till idrottens förfogande från AB Svenska Spel till- sammans med statsanslaget har gett idrottsrörel- sen goda möjligheter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar.

Genom de ökade resurser som tillförts idrottsrörelsen under flera år har stödet kunnat ökas såväl för idrottens centrala organisationer som för den lokala föreningsverksamheten för barn och ungdomar. Idrottsrörelsen har givits en stor frihet att under eget ansvar disponera sta- tens stöd.

Sveriges engagemang i arbetet mot dopning inom idrotten är betydande. Riksidrottsförbun- dets arbete med att utveckla det nationella arbe- tet bedöms vara framgångsrikt. Förbundets aktiva deltagande i samarbete med regeringen i det internationella arbetet mot dopning bedöms främja elitidrottares möjligheter att tävla i en dopningsfri idrott.

Europeiska unionen påverkar förutsättning- arna för idrotten på flera sätt. Genom Lissa- bonfördraget tillskapas ett verktyg för unionen att hantera gemensamma frågor av betydelse för idrottens utveckling i Europa vilket bedöms kunna bidra till att värna den folkrörelsebaserade idrotten.

I och med EPAS kan den verksamhet som tidigare bedrivits inom Europarådets ordinarie program och budget vidareutvecklas i nya for- mer som öppnar för anslutning av länder utanför Europarådets medlemskrets samt ett närmare samarbete med idrottsrörelsen.

16.6Friluftspolitik

16.6.1 Resultat

Naturvårdsverket ska enligt sin instruktion (2007:1052) se till att förutsättningarna för fri- luftslivet bevaras och utvecklas. Naturvårdsver- ket finansierar det treåriga forskningsprogram- met ”Friluftsliv i förändring” med en budget på totalt 17 miljoner kronor under perioden 2006–

159

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2009. Genom denna satsning har forskningen om friluftsliv ökat kraftigt.

Inom verket finns ett råd för friluftsliv. Fri- luftsrådets uppgift är att bistå verket med att be- vara och utveckla förutsättningarna för friluftsli- vet samt att tydliggöra friluftslivets samhällsnytta. Rådet bistår och samverkar med myndigheter, forskare och organisationer som har anknytning till friluftslivet. Sedan 2004 för- delar Friluftsrådet statsbidrag till olika friluftsor- ganisationer.

Under 2007 har organisationsbidrag och verk- samhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenska botaniska föreningen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Svenska Livräddningssällska- pet och Svenska Folksportförbundet. Endast or- ganisationsbidrag har lämnats till Cykelfrämjan- det, Svenska Båtunionen, Svenska Friluftsliv, Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Ornito- logiska Förening. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Svenska Naturskyddsföreningen gemensamt med Sveriges Ornitologiska Före- ning och Studiefrämjandet, Svenska Scoutrådet, Svenska Turistföreningen, Fältbiologerna och 4 H. Organisationsbidragen har använts till för- bättrad information till medlemmar, utveckling av Friluftsfrämjandets mål inför framtiden, stöd till organisationernas kanslifunktioner, riktad information till invandrare, ungdomar och äldre personer, verksamhet för ett säkrare och mindre miljöstörande båtliv, utbildningar för att främja allmän simkunnighet och kunnighet i livrädd- ning, ledarutbildningar, ungdomsverksamhet och integrationsarbete. Verksamhetsbidragen avser bl.a. Klassdraget (fiskeaktiviteter inom skolor), sportfiskeskolor, informationsmaterial kring De vilda blommornas dag, friluftsliv med naturens skafferi, vattensäkerhet, simlärarutbild- ning, projektet Naturguiderna, mångfaldssats- ning inom scouterna, friluftsliv som en del av barnfamiljers aktiviteter, utveckling av Fältbio- logernas arbete, projektet Odling och Biologisk mångfald samt olika vandringsarrangemang.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att de sätt som bidragen har använts uppfyller bidragens syften och har i många fall inneburit att föreningarna lyckats överträffa sina uppsatta mål och att bidragen till organisationerna därige- nom varit väl motiverade.

Boverket har på uppdrag av den tidigare regeringen under 2007 redovisat en vägledning för kommuner vid planering av bostadsnära

natur i syfte att tillgodose tillgång till tätortsnära och bostadsnära natur av god kvalitet.

Våren 2008 anordnade Friluftsrådet tillsam- mans med Naturvårdsverket och Myndigheten för skolutveckling en tankesmedja om friluftsliv och utepedagogik för skolans alla stadier.

16.6.2 Analys och slutsatser

Människor värderar friluftsliv och naturupplevel- ser högt. På uppdrag av paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv har forskare vid Mittuniver- sitet, Umeå universitet och Sveriges lantbruks- universitet analyserat hur människor värderar friluftslivet. Av rapporten framgår att friluftslivet i Sverige representerar avsevärda ekonomiska värden. Friluftorganisationerna har här en viktig roll att erbjuda såväl barn och ungdomar som vuxna friluftsaktiviteter, som ger både upplevel- ser och fysisk aktivitet. Friluftsorganisationerna gör också ett värdefullt arbete med att öka kun- skapen om natur och miljö. Organisationerna informerar om allemansrätten och ökar kunska- pen om natur och miljö. Med utvecklade verk- samhetsformer kan friluftsorganisationerna se till att friluftsaktiviteter finns lättillgängliga för alla grupper av människor. En mycket viktig uppgift är att bidra till att öka barns och ungdo- mars intresse för motion och friluftsliv, men också att skapa mötesplatser i naturen för män- niskor med olika etnisk bakgrund. Detta är en viktig del i insatserna för att öka integrationen mellan människor. En annan viktig del i detta är att stärka friluftsliv, naturupplevelser och utom- huspedagogikens betydelse i skolan.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en översyn av strandskyddsbestämmelserna. Under våren presenterade Miljödepartementet en promemoria ”Stranden - en värdefull miljö”, (Ds 2008:21) som har remissbehandlats till den 24 juli 2008, se vidare under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

16.6.3 Politikens inriktning

En rik tillgång på natur och ideella organisatio- ners engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Skolor och förskolor har också stor betydelse för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv. Det

160

finns många positiva effekter av friluftsliv, såsom hälsa och välbefinnande, ökad kunskap om natur och miljö samt social gemenskap.

Regeringen ser positivt på att det finns en mångfald möjligheter att utöva friluftsliv, på egen hand eller i organiserade former. Reger- ingen anser att allemansrätten är viktig för fri- luftslivet. Rätten att röra sig fritt i skog och mark samt att plocka bär och svamp är något unikt för Sverige och som vi ska värna. Alle- mansrätten bygger på sedvanerätt och har ett långt historiskt ursprung. I dag har den fria rät- ten att vistas i skog och mark stor betydelse för friluftsliv och turism. Samtidigt måste hänsyn tas till markägaren och till naturens villkor. Det är viktigt att skador på naturen inte uppstår.

Strändernas naturvärden ska långsiktigt skyd- das. Därvid ska vägas in såväl behovet av utveck- ling i hela Sverige, som allmänhetens rätt till till- träde till stränderna på ett långsiktigt hållbart sätt och bevarandet av goda livsvillkor för djur och växter. Inom Regeringskansliet pågår ett ar- bete med en översyn av strandskyddsbestämmel- serna och regeringen avser att under 2008 lämna sitt förslag till riksdagen. Se även under utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård.

De ideella organisationerna och det personliga engagemanget bidrar starkt till att upprätthålla och utveckla intresset för och utövandet av fri- luftsaktiviteter. Friluftsorganisationernas verk- samhet är mycket viktig för samhället. Reger-

ingen betonar vikten av att friluftsorganisationerna fortsätter att verka i nya och gamla former, och att det även framöver finns en mångfald friluftsverksamheter som är lättillgängliga för alla grupper i samhället.

Friluftsrådet arbetar för att skapa goda förut- sättningar för svenskt friluftsliv. Rådet är tillsatt av regeringen och har två huvuduppgifter: att bi- stå och samverka med myndigheter, forskare och organisationer med anknytning till friluftsliv samt att fördela statsbidrag till friluftsorganisa- tioner. Under våren 2008 redovisades utred- ningen "Myndighet för miljön - en granskning av Naturvårdsverket” (SOU 2008:62). Utred- ningen har bl.a. analyserat rollfördelningen mel- lan Friluftsrådet och Naturvårdsverket. Utred- ningen är föremål för remissbehandling och regeringen avser återkomma i frågan om utred- ningen och den framtida organisationen av roll- fördelning och ansvar för frågor som rör fri- luftslivet.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.7Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att re- geringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2009 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2008 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella än- damål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2009 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor till den särskilda satsningen Idrottslyftet att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen. Vid stämman beslutas även idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel avse- ende 2008.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen god- känner att regeringen på AB Svenska Spels ordi- narie bolagsstämma 2009 verkar för att bolags- stämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott för 2008 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.

161

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.8Budgetförslag

16.8.1 13:1 Stöd till idrotten

Tabell 16.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	445 784		P	sparande	609

			P		Utgifts-
2008	Anslag	445 551	1		prognos	436 963
2008	Anslag	445 551		P	prognos	436 963

2009	Förslag	445 551	P	P

2010	Beräknat	445 551	P	P

2011	Beräknat	445 551	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för stöd till idrotten huvud- sakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verk- samhet som avses i lagen (1995:361) om över- lämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

Under anslaget reserverar regeringen medel för bl.a. idrottens gemensamma verksamhet, antidopning samt olympisk och paralympisk verksamhet.

Regeringens överväganden

Tabell 16.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 13:1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

200920102011

Anvisat 2008P	1		445 551	445 551	445 551
Anvisat 2008P		P	445 551	445 551	445 551

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

445 551

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 445 551 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:1 Stöd till idrotten för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 445 551 000 kronor respektive 445 551 000 kronor.

16.8.213:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 16.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	19 626		P	sparande	43 749

			P		Utgifts-
2008	Anslag	32 326	1		prognos	38 243
2008	Anslag	32 326		P	prognos	38 243

2009	Förslag	32 326	P	P

2010	Beräknat	32 326	P	P

2011	Beräknat	32 326	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget disponeras i enlighet med förordningen (1995:1593) om bidrag till allmänna samlingslo- kaler för statsbidrag till köp, ny- eller tillbygg- nad, ombyggnad eller standardhöjande repara- tioner av allmänna samlingslokaler och för handikappanpassning samt för verksamhetsut- vecklingsbidrag. Det sistnämnda bidraget avser stöd för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritids- området eller stimulera sådan verksamhet och för utveckling av ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlings- lokaldelegation fördelar medel enligt förord- ningen.

Regeringens överväganden

Tabell 16.5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 för 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

200920102011

Anvisat 2008P	1		32 326	32 326	32 326
Anvisat 2008P		P	32 326	32 326	32 326

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

32 326

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

Regeringen föreslår att 32 326 000 kronor anvi- sas under anslaget för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 32 326 000 konor och för 2010 till 32 326 000 kronor.

162

16.8.313:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 16.6 Anslagsutveckling

			P		Anslags-
2007	Utfall	28 700		P	sparande	3 345

			P		Utgifts-
2008	Anslag	31 411	1		prognos	30 800
2008	Anslag	31 411		P	prognos	30 800

2009	Förslag	28 305	P	P

2010	Beräknat	28 305	P	P

2011	Beräknat	28 305	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget disponeras i enlighet med förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organi- sering.

Regeringens överväganden

Tabell 16.7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 för 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

	2009	2010	2011
1	31 411	31 411	31 411
Anvisat 2008P	31 411	31 411	31 411
P

Förändring till följd av:
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-3 106	-3 106	-3 106

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	28 305	28 305	28 305

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i upp- drag att fr.o.m. den 1 februari 2008 ta över de uppgifter, som tidigare Delegationen för fördel- ning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt ombesörjt. Detta innebär att Ungdomsstyrelsen fr.o.m. denna tidpunkt har hanterat statsbidraget för kvinnors organise- ring. Från anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors orga- nisering förs därför 3 106 000 kronor över till an- slaget 12:1 Ungdomsstyrelsen för Ungdomssty- relsens administration och vidare hantering av statsbidraget för kvinnors organisering. Reger- ingen föreslår att anslaget 13:3 beräknas till 28 305 000 kronor för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 28 305 000 kronor och för 2011 till 28 305 000 kronor.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.8.4 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 16.8 Anslagsutveckling 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

			P			Anslags-
2007	Utfall	24 698			P	sparande	213

			P			Utgifts-
2008	Anslag	24 910	1			prognos	24 635
2008	Anslag	24 910		P		prognos	24 635

2009	Förslag	24 910	P		P

2010	Beräknat	24 910	P		P

2011	Beräknat	24 910	P		P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för statsbidrag till friluftsorga- nisationer. Fr.o.m. 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som regeringen under 2003 in- rättat vid Naturvårdsverket. Ansökningar om bidrag prövas enligt förordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att bidragens användning av friluftsorganisationerna uppfyller syftet med bidragen.

Regeringen föreslår därmed att 24 910 000 kronor anvisas under anslaget 13:4 Stöd till fri- luftsorganisationer under 2009. För 2010 beräk- nas anslaget till 24 910 000 kronor och för 2011 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor. Ansla- get har för perioden 2009–2011 beräknats enligt följande:

Tabell 16.9 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

			2009	2010	2011
Anvisat 2008P	1		24 910	24 910	24 910
Anvisat 2008P		P	24 910	24 910	24 910

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

24 910

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

163

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.8.513:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 16.10 Anslagsutveckling

2007 Utfall

Anslags-

sparande0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	15 000	1		prognos	14 709
2008	Anslag	15 000		P	prognos	14 709

2009	Förslag	15 000	P	P

2010	Beräknat	15 000	P	P

2011	Beräknat	0	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget får användas för bidrag till riksdagspar- tiernas kvinnoorganisationer.

Regeringens överväganden

Tabell 16.11 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 för 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

	2009	2010	2011
1	15 000	15 000	15 000
Anvisat 2008P	15 000	15 000	15 000
P

Förändring till följd av:
Beslut			-15 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 000	15 000	0

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska besluts- processen och att stärka kvinnors ställning i det politiska beslutsfattandet. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för 2008 att 15 000 000 kronor skulle anvisas för bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer under 2008 och vidare att 15 000 000 kronor skulle beräknas för detta ändamål även under åren 2009 och 2010.

Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 13:5 Bidrag till riksdags- partiers kvinnoorganisationer under 2009. För 2010 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor.

164

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17Utbildningspolitik under utgiftsområde 17

17.1Budgetförslag

Verksamheten presenteras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 5 Vuxenutbildning.

17.1.1 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 17.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	3 079 439		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2008	Anslag	3 106 957	1		prognos	3 106 957
2008	Anslag	3 106 957		P	prognos	3 106 957

2009	Förslag	3 166 290	P	P

2010	Beräknat	3 267 294	2
2010	Beräknat	3 267 294	P	P

2011	Beräknat	3 360 412	3
2011	Beräknat	3 360 412	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP3 166 290 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP3 166 290 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för statsbidrag till folkbild- ningen. Anslaget används vidare för Folkbild- ningsrådets förvaltningskostnader och utgifter för Folkbildningsnätet.

Anslaget används även för bidrag till Nordiska folkhögskolan i Genève.

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 5 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av

verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma om- fattning. Anslaget förstärks dock med 8,2 miljoner kronor med anledning av regering- ens förslag i 2008 års ekonomiska vårproposition om att viss verksamhet som tidigare finansierats från det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 166 290 000 kronor för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 3 267 294 000 kronor respektive 3 360 412 000 kronor.

Tabell 17.2 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		3 106 957	3 106 957	3 106 957
Anvisat 2008P		3 106 957	3 106 957	3 106 957
P

Förändring till följd av:
2		51 141	151 884	244 761
Pris- och löneomräkningP	P	51 141	151 884	244 761

Beslut

Överföring till/från andra
anslag		8 192	8 453	8 694

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		3 166 290	3 267 294	3 360 412

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

165

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17.1.214:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tabell 17.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P			Anslags-
2007	Utfall	75 355			P	sparande	3 399

			P			Utgifts-
2008	Anslag	79 772	1			prognos	79 772
2008	Anslag	79 772		P		prognos	79 772

2009	Förslag	79 828	P		P

2010	Beräknat	82 483	2
2010	Beräknat	82 483	P	P

2011	Beräknat	84 954	3
2011	Beräknat	84 954	P	P

Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP79 828 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP79 828 tkr i 2009 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Vidare används anslaget för att finansiera utgifter för statsbidrag till

Tabell 17.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall 2007

folkhögskoleförlagd teckenspråktolkutbildning och teckenspråklärarutbildning samt för utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet.

Anslaget används även för att finansiera ut- gifter för bidrag och administrationskostnader till Synskadades Riksförbund för teknisk an- passning av studiematerial för synskadade och dövblinda.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 14:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild- ningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2010.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2008	2009	2010	2011–

Ingående åtaganden	7 677	11 040	12 000	12 000
Nya åtaganden	11 040	12 000	12 000

Infriade åtaganden	7 677	11 040	12 000	-12 000

Utestående åtaganden	11 040	12 000	12 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	13 000	12 000	12 000

166

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 5 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsätt- ningsvis ska bedrivas i samma omfattning

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 79 828 000 kronor för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 82 483 000 kronor respek- tive 84 954 000 kronor.

Tabell 17.5 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 14:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild- ningen

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		79 772	79 772	79 772
Anvisat 2008P		79 772	79 772	79 772
P

Förändring till följd av:
2		56	2 711	5 182
Pris- och löneomräkningP	P	56	2 711	5 182

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		79 828	82 483	84 954

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17.1.314:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 17.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2007	Utfall	14 720		P	sparande	2 494

			P		Utgifts-
2008	Anslag	15 676	1		prognos	15 676
2008	Anslag	15 676		P	prognos	15 676

2009	Förslag	15 708	P	P

2010	Beräknat	16 196	2
2010	Beräknat	16 196	P	P

2011	Beräknat	16 644	3
2011	Beräknat	16 644	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP15 708 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP15 708 tkr i 2009 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning och administrativa utgifter för verksamheten. Vidare får medlen användas i begränsad omfattning för utvecklingsinsatser.

Anslagssparande från 2007 på drygt 2 miljoner kronor beror på att planerade utbildningsplatser inte kunde fyllas.

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 5 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsätt- ningsvis ska bedrivas i samma omfattning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 708 000 kronor för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 16 196 000 kronor respek- tive 16 644 000 kronor.

Tabell 17.7 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 14:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		15 676	15 676	15 676
Anvisat 2008P		15 676	15 676	15 676
P

Förändring till följd av:
2		32	520	968
Pris- och löneomräkningP	P	32	520	968

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		15 708	16 196	16 644

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

167

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

168

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

18 Tillsyn av spelmarknaden

18.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar frågor om tillsyn och reglering av spelmarknaden.

Lotteriinspektionen är förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens upp- gifter innefattar bl.a. tillståndsgivning och typ- godkännande samt tillsyn av spelmarknaden.

18.2Mål

Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrolle- rade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, häst- sporten och staten.

Ovanstående mål är fastlagt av riksdagen (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212). Resultatredovisningen i det föl- jande görs i förhållande till detta mål.

18.3Resultatredovisning

18.3.1 Resultat

Spelmarknaden

Under 2007 beräknas den reglerade svenska spel- marknaden ha omsatt cirka 38,6 miljarder kro- nor. Det är en ökning med 2,4 miljarder kronor, eller sex procent, jämfört med föregående år. I summan ingår bruttoomsättningen för samtliga

spelformer utom för AB Svenska Spels (Svenska Spel) poker över Internet och Casino Cosmo- pol. För poker över Internet redovisas den s.k. pokerraken, vilket är den avgift om 2,5 procent som Svenska Spel tar ut av spelarna och som 2007 uppgick till 385 miljoner kronor. Lotteriin- spektionens beräkning ger vid handen att det omräknat i insatser och spel mellan pokerdelta- garna skulle bli drygt 15 miljarder kronor i bruttoomsättning. För Casino Cosmopol redo- visas nettoomsättningen, det vill säga omsätt- ningen efter utbetalda vinster, vilken ökat med 15 procent jämfört med 2006. En uppskattning av bruttoomsättningen är i detta fall svår att göra då olika spelformer inom kasinot har olika vins- tåterbetalningsprocent. Sammanfattningsvis är bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden således betydligt högre. Det saknas också uppgifter om omsättning av spel från Sverige på utländska spelsajter.

Svenska Spel har med en andel om 52 procent av marknaden ökat sin bruttoomsättning, exklu- sive Casino Cosmopol och Internetpoker, med knappt 6 procent jämfört med föregående år. AB Trav och Galopps (ATG) omsättning har ökat med drygt 5 procent brutto jämfört med 2006. Folkrörelsernas sammanlagda spel och lotterier uppskattas till 12 procent av spelmarknaden, en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Det traditionella bingospelet och Bingolotto fortsätter att minska sin omsättning medan övriga rikslotterier visat en ökning de senaste åren. De privata företag som bedriver restau- rangkasinospel har minskat sin omsättning de två senaste åren men har fortfarande cirka 2 pro- cent av spelmarknaden.

I genomsnitt använder svenska folket knappt

3 procent av sin disponibla inkomst till spel och

169

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lotterier beräknat på bruttoomsättningen. Om spelutgifterna fördelas på landets alla invånare som är 18 år eller äldre blir det en utgift på näs- tan 5 000 kronor per person och år. I detta be- lopp ingår då inte omsättningen för Internet- poker.

Nya s.k. spelkoncept dyker ständigt upp på spelmarknaden men det är fortfarande de mer traditionella kort-, kasino- och nummerspelen som dominerar stort i samtliga försäljnings- kanaler. Många bolag med s.k. onlinespel tap- pade betydande intäkter i samband med det ame- rikanska Internetspelförbudet. Ett stort antal av de stora spelsajterna erbjuder i dag i det närmaste kompletta spelportföljer med poker, bingo, onlinekasino, vadslagning och allt oftare även skicklighetsspel. Ett ökat intresse för spel mot andra spelare i form av s.k. vadslagningsbörser över Internet noteras. Intresset för bingo via nätet fortsätter också att öka.

Enligt det nyligen överlämnade betänkandet Svenska spels nätpoker – en utvärdering (SOU 2008:36) har cirka 20 000 personer som börjat spela på andra Internetsajter än Svenska Spels pokerplattform helt eller delvis gått över till att spela hos Svenska Spel. Å andra sidan uppskattar utredningen att det är cirka 35 000 personer som har börjat spela hos Svenska Spel och helt eller delvis också spelar på andra pokersajter. Enligt betänkandet är andelen spelare med riskabla eller problematiska spelvanor minst hos de som enbart spelar internetpoker hos Svenska Spel och störst hos de som spelar både hos detta bolag och minst ett annat bolag. Sett till andelen med allvarliga spelproblem är andelen störst hos de som enbart spelar hos övriga bolag. En tänkbar förklaring till detta kan, enligt betänkandet, vara att de spelansvarsåtgärder som tillämpas inom ramen för Svenska Spels nätpokerplattform har haft eftersträvad effekt.

De svenska aktörernas arbete med spelan- svarsprogram, utbildning av personal och semi- narier om spelens effekter har fortsatt under året. Därutöver har Svenska Spel lanserat en fri- villig tjänst benämnd Spelkoll. Tjänsten bygger på lagrade speldata och gör en analys av en per- sons spelande i syfte att larma om eventuella riskabla förändringar i spelbeteendet för att på detta sätt indikera risk för spelberoende.

Tillsynen av spelmarknaden

Lotteriinspektionens tillsynsarbete har under året särskilt koncentrerats till frågor om ålders- gränser, spelansvar och motverkande av illegalt spel. När det gäller minderårigas spelande har arbetet koncentrerats på kontroll av värdeauto- matsspel och de spel som bedrivs hos ombud för Svenska Spel och ATG.

Lotteriinspektionens arbete med kontroll av det illegala spelet har i likhet med föregående år inriktats på de spel som erfarenhetsmässigt medför störst risk för spelberoende eller krimi- nalitet, dvs. spelautomater och pokerspel. Den 13 november 2007 inleddes den största natio- nella myndighetsgemensamma satsningen mot den illegala spelverksamheten som hittills genomförts i Sverige. I operationen deltog Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyn- digheten, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Lotteriinspektionen. Insatsen utgjorde också en del i polisens nationella satsning mot grovt organiserad brottslighet. Tillslag gjordes på cirka 150 platser runt om i landet och drygt 400 illegala spelautomater beslagtogs. Förundersök- ningar har inletts. Nämnda insats utgjorde ett gott exempel på samverkan mellan berörda myn- digheter på området.

18.3.2 Analys och slutsatser

Lotteriinspektionens verksamhetsgren Kontroll och tillsyn växer konstant och blir allt mer resurskrävande. Huvudskälet till detta är det utbredda illegala spelandet. Av den tillgängliga tiden hos inspektionen har under året 41 procent ägnats åt verksamhetsgrenen. Även frågor av social karaktär, som t.ex. åtgärdsprogram för att motverka spelberoende och frågor om penningtvätt på kasinona har prioriterats. Regeringen gör mot denna bakgrund

bedömningen att Lotteriinspektionens fördelning av resurser och prioritering synes vara i linje med utvecklingen på spelmarknaden. Det samlade resultatet ger också vid handen att målen för verksamheten är uppfyllda.

170

18.4Politikens inriktning

Regeringens ambition är att bedriva en ansvars- full spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. De statligt kontrollerade bolagen ska i sin marknadsföring av verksamheten ha en socialt ansvarstagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande.

Spelutredningen (dir. 2007:79) kommer senast den 15 december i år att överlämna sitt förslag till en moderniserad och långsiktigt håll- bar spelreglering. Efter att sedvanligt remissför- farande skett under våren 2009, avser regeringen att fullfölja den påbörjade översynen av spellag- stiftningen, i syfte att få till stånd ett väl funge- rande regelverk på spelområdet.

18.5Budgetförslag

18.5.1 15:1 Lotteriinspektionen

Tabell 18.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P			Anslags-
2007	Utfall	37 535			P	sparande	7 769

			P			Utgifts-
2008	Anslag	43 649	1			prognos	42 934
2008	Anslag	43 649			P	prognos	42 934

2009	Förslag	44 365	P	P

2010	Beräknat	45 493	2
2010	Beräknat	45 493	P		P

2011	Beräknat	46 495	3
2011	Beräknat	46 495	P		P

1P InklusivePtilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP44 365 tkr i 2009 års prisnivå.

3P MotsvararP44 365 tkr i 2009 års prisnivå.

Anslaget används för Lotteriinspektionens för- valtningskostnader.

Tabell 18.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2007	26 378	120	37 535	-11 037

Prognos 2008	31 466	120	43 784	-12 198

Budget 2009	27 966	100	45 848	-17 782

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Drygt 31 miljoner kronor redovi- sas mot inkomsttiteln 9455 Lotteriavgifter enligt prognosen för 2008. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär, och som syftar

PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till att motarbeta illegalt spel, är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade.

Detsamma gäller den egeninitierade utbild- nings- och informationsverksamhet som myn- digheten bedriver där ett naturligt avgiftskollek- tiv saknas. Regeringen beslutade om denna för- ändring i samband med regleringsbrevet för 2008.

Regeringens överväganden

Tabell 18.3 Härledning av anslagsnivån 2009–2011, för 15:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

		2009	2010	2011
1		43 649	43 649	43 649
P
Anvisat 2008P
Förändring till följd av:
2
Pris- och löneomräkningP	P	716	1 844	2 846
Pris- och löneomräkningP		716	1 844	2 846
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		44 365	45 493	46 495

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2009 uppgår till 44 365 000 kronor. För 2010 beräknas ansla- get till 45 493 000 kronor och för 2011 till 46 495 000 kronor.

171