Regeringens skrivelse 2008/09:197
| Redogörelse för verksamheten inom Organisationen | Skr. |
| för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år | 2008/09:197 |
| 2008 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 28 maj 2009
Fredrik Reinfeldt
Sten Tolgfors (Utrikesdepartementet)
Skivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2008.
1
Innehållsförteckning
Skr. 2008/09:197
2
Skr. 2008/09:197
1 Inledning
Regeringen lämnar en redogörelse för verksamheten i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) avseende 2008. Den aktuella redogörelsen har till följd av förberedelsearbetet inför det svenska EU- ordförandeskapet ett särskilt fokus på svenska prioriteringar och insatser.
Kompletterande information om verksamheten inom OSSE och dess institutioner finns på OSSE:s hemsida (www.osce.org), i organisationens årsrapport samt i OSCE Handbook. Årsrapporten och handboken finns tillgängliga på OSSE:s hemsida.
Sverige strävar efter en stark aktörsroll för EU i OSSE och främjar ett nära samarbete mellan organisationerna. För svensk del kommer 2009 att präglas av det svenska
Sverige verkar även för ett nära samarbete mellan OSSE och andra internationella aktörer däribland FN, Europarådet och Nato. Under 2008 låg fokus på samarbetet med Europarådet där Sverige var ordförande.
OSSE:s verksamhet under 2008 präglades till stor del av utvecklingen i Georgien, särskilt i samband med och efter krisen i augusti. Georgienkrisens effekter ledde till att deltagarstaterna ånyo misslyckades med ambitionen att försöka få tillstånd en politisk deklaration vid ministerrådsmötet i Helsingfors i december. Däremot lyckades man nå enighet om en regional deklaration om
Det finska ordförandeskapet i OSSE hanterade skickligt och under svåra förhållanden de kriser som uppstod under året. En viktig fråga som fick lämnas över till det grekiska ordförandeskapet var Georgien missionens framtid, vars mandat trots intensiva förhandlingar om en förlängning, gick ut vid årsskiftet.
2 Svenskt fokus under 2008
| Det finska |
|
| de gemensamma åtagandena och försöka uppnå resultat inom området | 3 |
konflikthantering/utdragna konflikter och den mänskliga dimensionen. Skr. 2008/09:197 Sverige stödde fullt ut dessa prioriteringar.
Hanteringen av de ökande spänningarna i Kaukasus som eskalerade i femdagarskriget i Georgien liksom försöket att rädda kvar OSSE:s fältnärvaro i Georgien/Sydossetien genomsyrade året och de svenska ansträngningarna. Förutom stöd till utstationering av ytterligare 20 militärobservatörer till Georgien bidrog Sverige med containerhem till dessa. I skuggan av denna konflikt aktualiserades även Minskgruppens arbete i
Sverige bidrog aktivt till att, i samråd med andra deltagandestater inom EU, få tillstånd en förlängning av mandaten för OSSE:s fältmissioner i Zagreb och Kosovo.
3 OSSE:s tre dimensioner
3.1Den militärpolitiska dimensionen
Den första dimensionen inom OSSE kom i särskilt fokus under året. Inom dialog- och beslutsforumet Säkerhetsforum var verksamheten intensiv, främst under hösten. Tonen i debatten var hård och kreativiteten hämmades tidvis av fastlåsta positioner. Främst på dagordningen stod Georgien och femdagarskriget. Dialogen mellan Ryssland och USA kännetecknades av rysk kritik mot bristande amerikansk flexibilitet medan USA kritiserade Ryssland för selektivt genomförande. EU- länderna agerade samfällt i forumet.
Wiendokumentet 1999 (WD99) fungerade under hela 2008 och det mest signifikativa var en kraftig ökning av de ryska verifikationsaktiviteterna. I förhandlingarna om
1Treaty on Conventional Armed Forces in Europe (CFE), fördrag från 1990 med rustningsbegränsningar mellan NATO- och Warszawapaktens länder. Ett anpassningsavtal från 1999 finns ratificerat av Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Kazakstan, men inte av övriga länder då man först kräver ryskt fullföljande av ”Istanbulsåtagandena” från 1999.
4
införde flygrestriktioner i norra Kaukasus. Sverige verkade för ett aktivt Skr. 2008/09:197 uppföljande av fördraget genom att tillhandahålla ett observationsflygplan för genomförande av missioner. Rustningskontroll-
avtalen CFE, WD99 och fördraget om observationsflygningar kan ses som komplementära i förhållande till varandra.
Andra områden som hett diskuterades var effekten av vapenhandel till konfliktregioner, uppförandekoden samt små och lätta vapen. Ett flertal projekt avseende destruktion och förvaring av vapen och ammunition pågår, huvudsakligen i forna östblocket, och Sverige är en stor bidragsgivare bl.a. i Ukraina, Vitryssland, Montenegro och Tadzjikistan.
Det årliga genomförandemötet i mars präglades av motsättningar främst till följd av Rysslands suspendering av tillämpningen av CFE. De viktigaste besluten i Säkerhetsforum under 2008 var att hålla seminarium om informationssäkerhet, sprida information om Uppförandekoden, uppdatering av exportkontrollprinciper för lätta bärbara luftvärnssystem, framgångsrika tillvägagångssätt att förebygga överföring av lätta vapen via lufttransport, informationsutbyte om slutanvändarintyg samt en handbok om framgångsrika tillvägagångssätt att hantera konventionell ammunition.
Inom ramen för Säkerhetskommittén diskuteras
| 3.2 | Den ekonomiska och miljömässiga dimensionen | |
| Arbetet inom denna dimension har till huvuduppgift att identifiera och | ||
| bemöta ekonomiska och miljömässiga hot mot säkerheten i OSSE- | ||
| området. Utgångspunkten är att ekonomisk utveckling är en förutsättning | ||
| för säkerhet. Miljöproblem är ofta en starkt bidragande orsak till konflikt, | ||
| även om dessa även kan innebära möjligheter till samarbete och | ||
| förtroendebyggande genom gemensamt agerande. OSSE kan som | ||
| politisk organisation bidra till att sätta ljuset på förestående hot mot miljö | ||
| och tillväxt och dessas konsekvenser för säkerheten, för att sedan | ||
| uppmuntra aktörer med expertis och ledande roller inom området att | ||
| engagera sig i dessa frågor. | ||
| Kontoret för samordnaren av OSSE:s ekonomi- och miljöverksamhet | ||
| (OCEEA) upprättades år 1997 och utgör en del av |
||
| Ett tjugotal tjänstemän – varav en svensk – arbetar under samordnarens | ||
| ledning. Därtill verkar ett antal ekonomi- och miljötjänstemän vid | ||
| OSSE:s fältmissioner. | 5 | |
Samordnarkontoret har till uppgift att stärka förmågan hos Permanenta Skr. 2008/09:197 rådet och OSSE:s övriga institutioner att hantera ekonomiska, sociala och
miljömässiga aspekter på säkerhetsfrågorna. Samarbetet bedrivs i hög utsträckning genom olika projekt – främst i Centralasien, södra Kaukasus och Östeuropa – avseende exempelvis transportfrågor och gränsöverskridande vattenhushållning. Samordnaren bevakar även ekonomiska konsekvenser av människohandel, verkar mot korruption och penningtvätt samt arbetar för främjande av god samhällsstyrning och en fungerande rättsordning inom ekonomi- och miljöområdet. I takt med att migrationsrelaterade frågor med bäring på säkerhet har uppmärksammats allt mer inom OSSE, har verksamheten på samordnarens kontor utvidgats till att omfatta olika projekt knutna till detta område.
Initiativen på miljöområdet syftar till att öka medvetenheten om miljöhot och vilken betydelse dessa har för ett lands eller regions säkerhet. Inom ramen för det s.k. miljö- och säkerhetsinitiativet ENVSEC (Environment and Security Inititative) samarbetar OSSE t.ex. med FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s miljöprogram (UNEP) och Nato för att lyfta fram sambandet mellan miljö och säkerhet. Under 2008 diskuterade deltagarstaterna säkerhetsaspekter av klimatförändringar och huruvida organisationen kan bidra till att i
Varje år anordnar kontoret ett ekonomi- och miljöforum i två delar, i Wien och i Prag. Temat för forumet 2008 var havs- och inlandsvattenledssamarbete.
| 3.3 | Den mänskliga dimensionen | |
| Deltagarstaternas åtaganden inom den mänskliga dimensionen syftar till | ||
| full respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, att | ||
| upprätthålla rättsstaten, att bygga upp och skydda demokratiska | ||
| institutioner samt att motverka alla former av intolerans och | ||
| diskriminering. OSSE:s verksamhet på området är omfattande och sker | ||
| bland annat genom valövervakning, konfliktförebyggande och | ||
| postkonfliktrehabilitering, stöd till deltagarstaterna att bygga upp | ||
| demokratiska institutioner, bevakning av press- och yttrandefrihet, | ||
| insatser för att bekämpa människohandel, utbildning i jämställdhets- | ||
| frågor, principer om rättigheter för personer som tillhör minoritets- | ||
| grupper samt bekämpande av alla former av intolerans och | ||
| diskriminering. | ||
| Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter | ||
| (ODIHR) | ||
| OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter | ||
| (ODIHR) inrättades 1992 med uppgift att hjälpa deltagarstaterna med | ||
| genomförandet av åtaganden inom ramen för den mänskliga | ||
| dimensionen. I arbetet ingår bland annat att främja förutsättningarna för | ||
| demokratiska val samt att bistå OSSE:s deltagande stater med att bygga | ||
| upp och | stärka demokratiska institutioner samt att vid behov bistå | 6 |
OSSE:s fältkontor. En betydelsefull uppgift består i att samordna OSSE:s valövervakning. ODIHR agerar även kontaktpunkt för frågor som särskilt rör romer. Sedan 2004 har kontoret även ett program för tolerans- och ickediskrimineringsfrågor.
Andra områden som ingår i kontorets breda mandat är jämställdhet, bekämpande av människohandel, religionsfrihet, rörelsefrihet, MR- försvarares situation och skydd av de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism. ODIHR:s kontor ligger i Warszawa och har cirka 120 anställda. Sverige har under 2008 ställt en tjänsteman till ODIHR:s förfogande.
ODIHR:s valövervakningsinsatser är en av de delar av OSSE:s verksamhet som fått störst uppmärksamhet och valfrågan har även 2008, liksom föregående år, stått i fokus för den politiska debatten i Wien. Medan Sverige och EU starkt stödjer ODIHR:s verksamhet, har Ryssland och Vitryssland stödda av ett antal
Mot bakgrund av allmänna begränsningar och administrativa hinder, liknande dem vid Dumavalen 2007, beslutade ODIHR att inte heller till det ryska presidentvalet i mars 2008 sända en observatörsmission. Detta beslut ledde till ytterligare rysk kritik av ODIHR. Motsättningarna mellan vissa
Högkommissarien för frågor om nationella minoriteter (HCNM)
OSSE inrättade 1992 posten som högkommissarie för frågor om nationella minoriteter (HCNM). Högkommissarien är OSSE:s främsta konfliktförebyggande instrument med huvuduppgift att på ett tidigt stadium söka identifiera och motverka etniska spänningar som kan äventyra freden, stabiliteten eller relationerna mellan OSSE:s deltagande stater. Högkommissarien är en
Högkommissarien verkar genom så kallad tyst diplomati, vilket innebär att regeringar i förtroende kan be om hjälp att hantera spända situationer som riskerar att leda till konflikt. Alla OSSE:s deltagande stater har accepterat högkommissariens mandat och därmed dennes rätt att avge rekommendationer i inhemska frågor. Dessa handlar ofta om rätt till medborgarskap,
Högkommissarien lanserade i oktober 2008 i Bolzano/Bozen rekommendationer om nationella minoriteter i mellanstatliga relationer. Högkommissariens kontor avser öka medvetenheten om rekommendationerna genom en rad regionala seminarier under 2009.
Skr. 2008/09:197
7
Medierepresentanten (RFoM)
Medierepresentant är en institution som inrättades år 1997 och vars kontor, som har ett tiotal tjänstemän, ligger i Wien.
Medierepresentantens uppgift är att följa utvecklingen i medierna i deltagarstaterna och verka för att OSSE:s principer och åtaganden följs vad gäller yttrande- och mediefrihet. Medierepresentanten har också till uppgift att på ett tidigt stadium upptäcka problem på dessa områden och i samarbete med deltagarstaterna, OSSE:s övriga institutioner och andra relevanta organ ta sig an problemen. Medierepresentanten rapporterar regelbundet till Permanenta rådet, gör besök i deltagande stater och sammanställer publikationer och rekommendationer kring yttrandefriheten i
Medierepresentantens särskilda prioriteringar rör frågor om ärekränkning, yttrandefrihet och Internet, samt skydd av journalister i diskussionen kring otillåten återrapportering av känslig information. Det minskade utrymmet för fria medier och internetrestriktioner i flera OSS- länder uppmärksammades under året av medierepresentanten. Även våld mot journalister uppmärksammades och fördömdes kraftigt av medierepresentanten under 2008.
Förutom sitt fortlöpande övervakningsarbete anordnade medierepresentanten, med bland annat svenskt finansiellt stöd, konferenser i Centralasien och södra Kaukasus.
Människohandel
OSSE har sedan 2003 en särskild representant mot människohandel och en särskild enhet mot människohandel vid Sekretariatet i Wien, som består av ca tio tjänstemän och utgör den särskilde representantens kontor.
Den särskilde representantens uppgift är att assistera deltagande stater med genomförandet av åtaganden och användning av rekommendationerna i OSSE:s handlingsplan för bekämpande av människohandel som antogs 2003.
Jämställdhet
Sverige har under flera års tid varit pådrivande för jämställdhetsarbetet inom OSSE:s samtliga tre dimensioner. OSSE:s jämställdhetsarbete omfattar ökad jämställdhet inom organisationen, integration av ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av organisationens arbete, politiskt deltagande, våld mot kvinnor samt kvinnors situation i samband med väpnade konflikter. I det senare arbetet är genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet centralt.
Ramverken för OSSE på jämställdhetsområdet utgörs av den jämställdhetsplan som antogs 2004 samt det ministerbeslut om kvinnor i konfliktförebyggande, krishantering och postkonflikthantering, som antogs 2005 baserat på ett svenskt initiativ. Avsevärda brister finns i genomförandet av ramverken, inte minst vad gäller rekryteringen av kvinnor till chefposter i organisationen.
Sverige gav under 2008 praktiskt stöd genom att ställa en handläggare till ODIHR:s förfogande samt finansiellt stöd till projekt för
Skr. 2008/09:197
8
genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325. Sverige verkade Skr. 2008/09:197 även för genomförandet av resolution 1325 i den militärpolitiska
dimensionen, men motståndet från många deltagarstater har fortsatt att vara starkt.
OSSE:s årliga möte om den mänskliga dimensionen
Varje höst organiserar ODIHR ett möte om den mänskliga dimensionen (Human Dimension Implementation Meeting, HDIM), under vilket deltagande staters uppfyllelse av gjorda åtaganden står i fokus. De två arbetsveckorna i Warszawa är en viktig mötesarena för enskilda organisationer som ställer regeringarna till svars i en öppen diskussion. En stor mängd seminarier ordnas också, vilket ger en god möjlighet till fördjupning i specifika frågor.
Sverige anordnande vid 2008 års HDIM ett uppskattat och välbesökt seminarium om människohandel som behandlade frågan om vilket ansvar destinationslandet/transitlandet respektive ursprungsländerna har gällande människohandel samt vad som kan göras gemensamt på detta område.
OSSE:s ministermöte i Helsingfors
2008 års ministermöte var osedvanligt framgångsrikt inom den mänskliga dimensionen och hela sex ministerbeslut antogs, varav flera behandlade frågor med direkt relevans för de mänskliga rättigheterna. Följande beslut antogs:
•ministerdeklaration med anledning av
•beslut om utökad rättslig respons mot människohandel
•beslut om genomförandet av OSSE:s handlingsplan för Roma och Sinti
•beslut om rättsstatens princip
•beslut om samarbete mellan OSSE och Alliance of Civilizations
•ministerdeklaration med anledning av
Ministerdeklarationen med anledning av
4 Fältverksamheten
OSSE:s fältverksamhet är väl utvecklad och det är framför allt inom denna som organisationen har fördelar jämfört med andra organisationer och kan ge ett tydligt mervärde. Genom sina 19 fältmissioner stödjer OSSE demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer på västra Balkan, i Östeuropa, södra Kaukasus och
Centralasien.
9
Fältnärvaron omnämns generellt som missioner, oavsett om dessa i Skr. 2008/09:197 mandaten betecknas som kontor, missioner, center eller projekt-
samordnare.
4.1Västra Balkan
OSSE bedriver en omfattande fältverksamhet på västra Balkan med för närvarande sju fältmissioner i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Kosovo. Den första missionen upprättades 1992 i Makedonien och den senaste i Montenegro i samband med landets självständighet våren/sommaren 2006. Mandaten för de olika missionerna, som är anpassade till situationen i varje enskilt land, är huvudsakligen inriktade på demokrati- och institutionsbyggande.
År 2008 ersattes missionen i Kroatien av ett
4.2Centralasien
OSSE etablerade sin fältnärvaro i de fem centralasiatiska staterna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan mellan 1994 och 2000. Konfliktförebyggande projekt i regionen drivs även av OSSE:s tre institutioner ODIHR, HCNM och RFoM. Utvecklingen i regionen är särskilt intressant för OSSE givet Kazakstans kommande
Många frågor är av regional betydelse, varför OSSE har försökt främja samarbete mellan länderna i Centralasien. Ett exempel är ett vattenprojekt som involverar Kazakstan och Kirgizistan, till vilket Sverige lämnat ekonomiskt stöd. Ett annat regionalt projekt rör ökad rättssäkerhet. Ytterligare ett exempel är regional samordning och utbildning av personal för gräns- och tullbevakning samt narkotikaspaning.
4.3 Södra Kaukasus
| OSSE har missioner i Armenien, Azerbajdzjan och i Georgien. OSSE:s | |
| missioner i Jerevan respektive Baku inrättades år 2000. De främjar | |
| genomförande av åtaganden inom OSSE:s alla tre dimensioner. De har | |
| inte till uppgift att bevaka eller medla i konflikten i |
|
| Missionen i Georgien, som inrättades 1992, hamnade i fokus under och | |
| efter kriget i augusti 2008. Permanenta rådet kunde bara någon vecka | |
| efter kriget enas om att sända tjugo ytterligare monitorer till Georgien, | |
| även om dessa sedermera inte fick tillträde till Sydossetien. Ryssland | |
| erkände Sydossetien och Abchazien strax efter kriget och ville som en | 10 |
följd av detta inte att missionen skulle förlängas med oförändrad Skr. 2008/09:197 struktur/mandat. Därmed löpte mandatet ut den 31 december 2008.
Missionen är för närvarande under stängning, samtidigt som grekiska ordförandeskapet arbetar på en plan för fortsatt
4.4Östeuropa
OSSE har missioner i Moldavien, Ukraina och Vitryssland. OSSE:s mission i Moldavien påbörjade sitt arbete år 1993 i huvudstaden Chisinau. Sedan år 1995 finns det även ett fältkontor i Tiraspol i den transnistriska regionen. Missionen har, i samarbete med OSSE:s ordförandeskap samt Ryssland och Ukraina, till uppgift att verka för en politisk lösning av den frysta konflikten om den transnistriska regionen. Förhandlingarna sker i det så kallade
OSSE har varit närvarande i Ukraina sedan 1994 och är i första hand ett kontor för projektsamordning med syfte att stödja Ukraina i dess strävan att bli en modern demokrati och rättsstat. OSSE stödjer genom ett projekt Ukrainas ansträngningar att förstöra 16 500 ton av det miljöfarliga raketbränslet Mélange. Den totala kostnaden för projektet beräknas till minst 100 miljoner kronor, varav Sverige bidrar med 15 miljoner kronor. Projektet kommer därmed att bli det största i OSSE:s historia.
OSSE:s mission i Minsk inledde sitt arbete 2003. I missionens uppgifter ingår att bistå den vitryska regeringen att bygga och stärka demokratiska institutioner, utveckla och konsolidera rättsväsendet samt utveckla relationerna med det civila samhället. Varje nytt projektförslag från missionen måste godkännas av de vitryska myndigheterna innan det kan genomföras. Arbetet bedrivs således under mycket svåra betingelser.
5OSSE:s krishantering och de frysta konflikterna
5.1
Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått sedan slutet av
– bestående av Frankrike, USA och Ryssland – som i praktiken fungerar
11
som OSSE:s medlare.
bl.a. att skapa förtroende mellan parterna genom att upprätthålla kontakter mellan politiska och militära ledare och att övervaka vapenvilan.
Kärnfrågorna som behöver lösas ut rör främst
Efter att val i båda länderna genomförts under 2008 torde det finnas vissa förutsättningar för framsteg i diskussionerna. Ett antal positiva händelser noterades under året, utöver högnivåmöten mellan Armenien och Azerbajdzjan: den turkiske presidentens möte med sin armeniske motpart i Armenien i september, vilket kan komma att ha gynnsamma effekter även på
5.2Sydossetien/Georgien
Våren och sommaren 2008 präglades av ökade spänningar och en rad allvarliga incidenter i såväl Sydossetien som Abchazien, en utveckling som kulminerade i krig mellan två av OSSE:s deltagarstater – Georgien och Ryssland – i början av augusti. Det finska
12
incidenter och de återvändande flyktingarnas situation samt som Skr. 2008/09:197 representanter för det internationella samfundet i
Sedan augustikriget kom olika aspekter av konflikten att diskuteras intensivt inom OSSE i Wien, främst inom ramen för Permanenta rådet men även i Säkerhetsforum för militärpolitiska frågor. OSSE bidrog under hösten och vintern genom sitt samordförandeskap med FN och EU inom ramen för den s.k. Genèveprocessen till fortsatt postkonflikthantering.
En mycket viktig fråga som blev aktuell under slutet av året avsåg fortsatt
| 5.3 | Transnistrien/Moldavien | |
| Vad gäller ansträngningarna att lösa Transnistrienkonflikten var det mest | ||
| anmärkningsvärda under 2008 ett möte i april mellan Moldaviens | ||
| president Voronin och utbrytarrepubliken Transnistriens ledare Smirnov, | ||
| det första mötet mellan dessa ledare sedan 2001. Mötet resulterade i en | ||
| överenskommelse om att skapa ett antal arbetsgrupper för olika | ||
| säkerhets- och förtroendeskapande åtgärder. | ||
| Det finska |
||
| om Transnistrienfrågan, inklusive informella möten i det så kallade 5+2- | ||
| formatet med deltagande av parterna, samt OSSE, Ryssland och Ukraina | ||
| som medlare och EU och USA som observatörer. De formella 5+2- | ||
| samtalen, som senast hölls i februari 2006, låg dock nere även under | ||
| 2008. |
||
| att bidra till att skapa förutsättningar för en återupptagen fredsprocess. | ||
| Efter Georgienkriget fanns tecken på en rysk diplomatisk offensiv i | ||
| Transnistrienfrågan, vilket dock under 2008 inte ledde till några konkreta | ||
| resultat. En annan aspekt av betydelse för möjligheterna för en lösning av | ||
| konflikten är de moldaviska parlamentsvalen våren 2009, liksom att | ||
| president Voronins sista mandatperiod löper ut i samband med detta. | 13 | |
Skr. 2008/09:197
Bilaga 1: OSSE:s deltagande stater
| Albanien | Makedonien |
| Andorra | Malta |
| Armenien | Moldavien |
| Azerbajdzjan | Monaco |
| Belgien | Montenegro |
| Bosnien och Hercegovina | Nederländerna |
| Bulgarien | Norge |
| Cypern | Polen |
| Danmark | Portugal |
| Estland | Rumänien |
| Finland | Ryssland |
| Frankrike | San Marino |
| Förenade kungariket | Schweiz |
| Förenta Staterna | Slovakien |
| Georgien | Slovenien |
| Grekland | Spanien |
| Heliga stolen | Serbien |
| Irland | Sverige |
| Island | Tadzjikistan |
| Italien | Tjeckien |
| Kanada | Turkiet |
| Kazakstan | Turkmenistan |
| Kirgizistan | Tyskland |
| Kroatien | Ukraina |
| Lettland | Ungern |
| Liechtenstein | Uzbekistan |
| Litauen | Vitryssland |
| Luxemburg | Österrike |
OSSE:s partnerstater
Afghanistan
Algeriet
Egypten
Israel
Japan
Jordanien
Mongoliet
Marocko
Sydkorea
Thailand
Tunisien
14
Bilaga 2: Stöd till OSSE under 2008
År 2008 uppgick den samlade budgeten inom OSSE till omkring 164 miljoner euro (ca 1,5 miljarder kronor). Den svenska bidragsdelen uppgick till omkring 49,4 miljoner kronor.
Förutom den svenska andelen av den ordinarie
Följande
-Stöd till projekt för förstöring av flytande raketbränsle, Mélange och Samin i Albanien
-Finansiellt stöd till OSSE:s tionde konferens för mediefrihet i Centralasien
-Finansiellt stöd till OSSE:s femte mediekonferens i södra Kaukasus
-Stöd till demokratisering av polisväsendet i Centralasien
-Stöd till gränsprojekt rörande patrullering och ledarskap i Tadzjikistan, avseende gränsen till Afghanistan
-Stöd till utveckling av nätbaserad utbildning för korttidsvalobservatörer
-Finansiering av Statens räddningsverks stöd till OSSE- missionen i Georgien
Vidare har även svenskt stöd till följande
-Ombudsmannen, Makedonien (0,7 miljoner kronor av totalt beslutade 4,6 miljoner kronor)
-Program för ekonomisk återuppbyggnad i Sydossetien, Georgien (4,6 miljoner kronor av totalt beslutade 9,2 miljoner kronor)
-Hantering av raketbränslet Mélange i Ukraina (10 miljoner kronor av totalt beslutade 15 miljoner kronor)
-Väljarutbildning och mobiliseringsprojekt inför de lokala valen i Bosnien Hercegovina 2008 (1,5 miljoner kronor av totalt beslutade 1.5 miljoner kronor)
Prop. 2008/09:197 Bilaga 2
15
Bilaga 3: Svensk personal ställd till OSSE:s förfogande
Skr. 2008/09:197
Sverige har 2008 ställt personer med följande uppgifter till OSSE:s förfogande (inkluderar inte kontrakterade svenskar) vid fältmissioner och institutioner:
| Fältmission | Arbetsområde |
| Armenien | Demokrati |
| Bosnien och Hercegovina | Mänskliga rättigheter |
| Bosnien och Hercegovina | Mänskliga rättigheter |
| Bosnien och Hercegovina | Rättslig rådgivning |
| Georgien | Militärobservatör |
| Kazakstan | Ekonomi och miljö |
| Kirgizistan | Mänskliga rättigheter |
| Kirgizistan | Polis |
| Kosovo | Chef regionalt center |
| Kosovo | Demokrati |
| Kosovo | Mänskliga rättigheter |
| Kosovo | Mänskliga rättigheter |
| Kosovo | Mänskliga rättigheter |
| Makedonien | Förtroendeskapande åtgärder |
| Makedonien | Polis |
| Montenegro | Polis |
| Serbien | Polis |
| Serbien | Polis |
| Serbien | Polis |
| Vitryssland | Biträdande missionschef |
| Institution | Arbetsområde |
| Miljö och säkerhet | |
| Policystöd | |
| ODIHR, Warszawa | Mänskliga rättigheter |
16
| Utrikesdepartementet | Skr. 2008/09:197 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2009
Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors
Föredragande: statsrådet Tolgfors
________________________
Regeringen beslutar skrivelse 2008/09:197 Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2008.
17