Regeringens proposition 2008/09:156
Prop. | |
nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska | 2008/09:156 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 mars 2009
Fredrik Reinfeldt
Nyamko Sabuni
(Integrations- och jämställdhetsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om försöksverksamhet med | |
prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för | |
invandrare |
|
utsträckning ekonomiska incitament för deltagare i sfi kan bidra till att de | |
snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett | |
arbete. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2009. | |
Den nya lagen om |
|
och innehålla regler om |
|
informera och besluta om samt betala ut |
|
innehålla regler om överklagande. Vidare föreslås att erhållen |
|
inte ska beaktas vid beräkningen av ekonomiskt bistånd enligt | |
socialtjänstlagen (2001:453) eller introduktionsersättning enligt lagen | |
(1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra | |
utlänningar. Kommunerna bör få ersättning för utgiven |
|
inbetalda arbetsgivaravgifter och för administrationskostnader. Statens | |
skolverk bör få i uppdrag att betala ut ersättning till kommunerna samt | |
inrätta en informationsdatabas för att stödja kommunernas | |
administration. | |
För att kunna jämföra effekterna på resultaten i sfi till följd av en | |
prestationsbaserad bonus med andra insatser för att höja kvaliteten på | |
undervisningen bör deltagande försöks- och jämförelsekommuner | |
erbjudas ett särskilt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder. | |
Särskilda medel bör avsättas för att följa upp och utvärdera | |
försöksverksamheten med |
|
av försöket kommer att beaktas i regeringens fortsatta arbete med en sfi- | |
bonus. | 1 |
Innehållsförteckning
4.2Bestämmelser om svenskundervisning för
invandrare (sfi)................................................................... | 8 | |
4.2.1 | Lag, förordning och kursplan ............................ | 8 |
4.2.2Kommuner, anordnare, tillsynsmyndighet
och finansiering................................................. | 9 |
4.2.3Studieresultat för deltagare i
svenskundervisning för invandrare (sfi) | ............9 | |
4.2.4 | Studieavbrott ................................................... | 11 |
4.2.5 | Obligatoriska nationella prov .......................... | 11 |
4.3En ny lag om försöksverksamhet med
9.1Förslaget till lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom
Prop. 2008/09:156
2
Rättsdatablad.......................................................................................... | 50 Prop. 2008/09:156 |
3
1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2008/09:156 |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare.
4
Prop. 2008/09:156
2Förslag till lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare
Regeringen får meddela föreskrifter om inom vilka kommuner som försöksverksamheten får bedrivas samt om
2 § Försökskommunerna ska lämna
1.har fyllt 18 men inte 65 år,
2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, och
3.uppfyller villkoren enligt 3 och 4 §§ denna lag.
3 §
–kurs B på studieväg 1,
–kurs C på studieväg 2, eller
–kurs D på studieväg 3.
4 § För att
5 §
1.en halv bonus för personer som har uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på kurs B på studieväg 1,
2.två tredjedels bonus för personer som har uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på kurs C på studieväg 2, och
3.en hel bonus för personer som har uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på kurs D på studieväg 3.
5
lämnas med sammanlagt högst en hel bonus till samma | Prop. 2008/09:156 | |
person. För | personer som får |
utbetald
6 § Utbetald
7 § Försökskommunen ska informera de nyanlända invandrare som omfattas av lagen om förutsättningar och villkor för att få
8 § Ansökan om
9 § Försökskommunen beslutar om och betalar ut
10 § Försökskommunen ska lämna uppgifter om de personer som har ansökt om
11 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2009.
6
Prop. 2008/09:156
3Ärendet och dess beredning
I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) aviserade regeringen att den skulle undersöka möjligheterna att införa en stimulansersättning för nyanlända invandrare som når godkänd nivå i sfi eller finner ett arbete inom viss tid efter att de har fått uppehållstillstånd.
Med anledning av detta har inom Regeringskansliet (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) promemorian
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig hos Integrations- och jämställdhetsdepartementet (IJ2008/656/IU).
4En försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning – sfibonus
4.1
Många nyanlända invandrare har svårt att ta sig in på den svenska | |
arbetsmarknaden. Det gäller även dem som har utbildning inom områden | |
där det finns efterfrågan på arbetskraft. Bristande kunskaper i svenska, | |
svårigheter att överföra och värdera kompetens, sämre tillgång till | |
informella nätverk samt diskriminering är några förklaringar till | |
invandrares svårigheter att få ett arbete. | |
För att kunna etablera sig i Sverige behövs ett fungerande språk. | |
Språkundervisning i svenska är därför en viktig del av introduktionen för | |
nyanlända. För alltför många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på | |
arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid | |
eller avbryts i förtid. | |
Det behövs insatser av olika slag för att nyanlända invandrare så snart | |
som möjligt ska lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden. | |
Incitamenten kan behöva stärkas på flera nivåer; för den enskilde att | |
snabbt lära sig svenska och finna ett arbete, för arbetsgivarna att anställa | |
och för kommuner och andra aktörer att bedriva svenskundervisning och | |
annan introduktionsverksamhet effektivt. Flera reformer med detta syfte | |
har genomförts under de senaste åren. | |
I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) aviserade | |
regeringen en satsning på |
|
svenska som andraspråk på 51 miljoner kronor under tre år. Inklusive | 7 |
tidigare avsatta medel uppgår satsningen till totalt 61 miljoner kronor för Prop. 2008/09:156 perioden
lärosäten att anordna kurser i svenska som andraspråk.
En särskild utredare fick i april 2007 i uppdrag att lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser för nyanlända. Förslagen skulle stärka kommunernas, statliga myndigheters och andra aktörers incitament att verka för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för den nyanlände. Förslagen skulle också stärka individens incitament till egen försörjning. I uppdraget ingick även att se över den statliga ersättningen för flyktingmottagandet (dir. 2007:52). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 2 juni 2008 i betänkandet Egenansvar – med professionellt stöd (SOU 2008:58). Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.
I denna proposition lämnas förslag till en lag om försöksverksamhet med en sådan stimulansersättning –
4.2Bestämmelser om svenskundervisning för invandrare (sfi)
4.2.1Lag, förordning och kursplan
Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en egen skolform som ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Sfi styrs liksom andra offentliga utbildningar av lag, förordning samt kursplan. Utbildningen regleras i 13 kap. skollagen (1985:1100) och i förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare. Enligt skollagen syftar sfi till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket, samt läs- och skrivinlärning i de fall detta behövs. Den som har fyllt 16 år, är bosatt i kommunen och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge har rätt att delta i sfi. Undantagna är personer med tillräckligt goda kunskaper i danska eller norska. Deltagandet i sfi är avgiftsfritt.
Varje kommun är enligt skollagen skyldig att se till att sfi erbjuds den som har rätt att delta i sfi. Utbildningen ska finnas att tillgå inom tre månader från att rätt till sfi inträtt, om inte särskilda skäl mot detta finns. Rätten till sfi kvarstår, oavsett hur länge individen har bott i Sverige, så länge han eller hon saknar grundläggande kunskaper i svenska. Individens språknivå står därmed i fokus för regleringen. De som har varit länge i Sverige har med andra ord samma rätt att delta i sfi som de som är nyanlända, förutsatt att de saknar grundläggande kunskaper i svenska. Individen har även rätt att fullfölja påbörjad utbildning om han eller hon har förutsättningar att klara kursen. Vidare har den studerande rätt att återkomma i studier som avbrutits, om det finns särskilda skäl.
Undervisningen ska upphöra för elever som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredställande
8
framsteg. Även i dessa fall finns en rätt att återuppta studierna om det Prop. 2008/09:156 finns särskilda skäl.
4.2.2Kommuner, anordnare, tillsynsmyndighet och finansiering
Kommuner och anordnare
Kommunerna är sedan 1986 huvudmän för svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunen ansvarar för att sfi erbjuds alla invånare i kommunen som är berättigade till detta. I huvudmannaskapet ligger ansvar för dimensionering och myndighetsutövning (antagning och betygssättning). Kommunerna anordnar själva sfi eller samverkar med andra kommuner, landsting eller samverkar inom ramen för kommunalförbund. Alternativt kan de lägga ut utbildningen på entreprenad. Även i de fall kommunen väljer att lägga ut sin sfi på entreprenad gäller att den ansvarar för att bestämmelserna om sfi följs samt för kvalitetsuppföljning och redovisning. I skollagen finns även bestämmelser som innebär att kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen ska verka för att undervisningen kan kombineras med bland annat arbetslivsorientering eller förvärvsarbete.
Tillsynsmyndighet
Statens skolverk har ansvar för uppföljning och utvärdering av sfi. Skolverket utarbetar även betygskriterier, men kursplanen beslutas av regeringen. Statens skolinspektion ansvarar för tillsyn över och kvalitetsgranskning av utbildningen.
Statens och kommunernas finansiering av sfi
I samband med kommunaliseringen av skolan i början av
4.2.3Studieresultat för deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi)
En kursplan bestående av tre studievägar infördes i sfi läsåret 2002/03. Studieväg 1 består av kurserna A och B, studieväg 2 av kurserna B och C och studieväg 3 av kurserna C och D.
9
Studieresultat och studietid varierar med studieväg. Analyser av Prop. 2008/09:156 statistik gjorda av Statens skolverk, Statistiska centralbyrån (SCB)
respektive Statskontoret visar att studerande på de lägre studievägarna 1 och 2 generellt behöver längre tid för att få
Av Skolverkets statistik framgår att cirka 60 procent av nybörjarna i sfi är kvinnor och cirka 40 procent är män. Procentuellt sett är det något fler kvinnor än män som avslutar utbildningen med minst godkänt resultat på alla studievägarna.
Tabell 1: Studieresultat t.o.m. läsåret 2005/06 för elever som påbörjat sfi läsåret 2005/06
Totalt antal | Kvinnor i | Män i | |
studerande | procent | procent | |
Samtliga elever | 21477 | 60 | 40 |
Avslutat med minst | |||
godkänt resultat | 7479 | 64 | 36 |
Studieväg 1 | 351 | 71 | 29 |
Studieväg 2 | 1246 | 62 | 38 |
Studieväg 3 | 5882 | 64 | 36 |
Avslutat utan | |||
godkänt resultat | 423 | 57 | 43 |
Avbrott, uppehåll | 7215 | 53 | 47 |
Fortsätter utbildningen | 6360 | 62 | 38 |
Källa Skolverket, Tabell 8.5 B
Tabell 2: Studieresultat t.o.m. läsåret 2005/06 för elever som påbörjat sfi läsåret 2002/03
Antal elever | Andel med | Genom- | Genom- | |
som påbörjat | godkänt | snittligt antal | snittligt antal | |
studier på | resultat | timmar | studie- | |
resp. | procent | mellan start- | månader | |
studieväg | och slut- | |||
datum | ||||
Studieväg 1 | 3 269 | 14 | 555 | 22 |
Studieväg 2 | 7 647 | 25 | 520 | 20 |
Studieväg 3 | 6 337 | 48 | 420 | 16 |
På alla tre studievägarna ligger andelen kvinnor runt 60 procent och andelen män runt 40 procent. Lägst andel kvinnor finns på studieväg 2 kurs B med 53 procent.
En bearbetning av SCB:s grunddata som gjorts inom Utbildningsdepartementet visar att 15 procent av alla deltagare godkänns på den högsta kursen på den studieväg där studierna inleddes inom femton månader från folkbokföringsdatum. Andelen godkända deltagare ökar med cirka en procentenhet för varje tillkommande studiemånad.
10
Prop. 2008/09:156
Tabell 3: Studieresultat för deltagare i sfi
Antal månader sedan | Antal deltagare | Andel deltagare som |
folkbokföring | som godkänns | godkänns procent |
12 mån | 10 572 | 12 |
13 mån | 11 657 | 13 |
14 mån | 12 642 | 14 |
15 mån | 13 582 | 15 |
16 mån | 14 452 | 16 |
17 mån | 15 232 | 17 |
18 mån | 15 967 | 18 |
19 mån | 16 665 | 19 |
Tiden från den första folkbokföringen i Sverige till ett godkänt resultat i sfi beror dels på att väntetiden från folkbokföring till
4.2.4Studieavbrott
Avbrottsfrekvensen bland nybörjare läsåret 2005/06 var hög; mer än var femte studerande avbröt utbildningen. För drygt hälften av dem saknas uppgift om orsaken till avbrottet. Vad gäller den andra hälften var en vanlig orsak till studieavbrott att den studerande hade börjat arbeta.
4.2.5Obligatoriska nationella prov
Obligatoriska nationella slutprov i sfi kommer att ges från och med sommaren 2009. Proven ska vara ett stöd vid betygssättningen och utgöra en del av betygsunderlaget.
4.3En ny lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare
Regeringens förslag: En försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning
Regeringens bedömning: Försökskommunerna samt de kommuner som deltar i försöket som jämförelsekommuner bör få ett riktat kvalitetshöjningsbidrag för svenskundervisning för invandrare (sfi) som kommunerna själva beslutar om hur det ska användas.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås | att en |
prestationsbaserad stimulansersättning ska införas i hela landet. | 11 |
Remissinstanserna: Flera remissinstanser är i huvudsak positiva till förslaget, men flera av dem med förbehåll, t.ex. Migrationsverket, Verket för förvaltningsutveckling, Arbetsförmedlingen, Lidingö kommun, Stockholms kommun, Växjö kommun, Landskrona kommun, Malmö kommun, Kristinehamns kommun, Sandvikens kommun, Umeå kommun, Jokkmokks kommun och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Följande remissinstanser avstyrker eller har starka invändningar mot förslaget: Socialstyrelsen, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk, Södertälje kommun, Norrköpings kommun, Gislaveds kommun, Kramfors kommun, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige). Socialstyrelsen anser att förslaget medför orimliga konsekvenser för hela biståndssystemet och är ett avsteg från grundprinciperna för ekonomiskt bistånd. Statskontoret menar att förslaget är för komplicerat och skapar en ökad administrativ börda för myndigheterna i förhållande till de eventuella effekter som kan förväntas. Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker förslaget eftersom det riskerar att öka och cementera fördomar mot gruppen nyanlända och i värsta fall underblåsa främlingsfientlighet, att bonusen inte kommer att leda till de förväntade positiva resultat som beskrivs i promemorian samt att det saknar ett genusperspektiv. Statens skolverk påpekar att det finns liten kunskap om orsakerna till den låga genomströmningen och de många avhoppen inom sfi, varför det inte förefaller vara motiverat att nu införa
Prop. 2008/09:156
12
bonus. Vidare anser SKL att införandet av
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Inriktningen på regeringens politik är att nyanlända invandrare så snart som möjligt ska etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Goda kunskaper i svenska är inte alltid nödvändiga för att få ett arbete men är för de flesta av stor betydelse.
En del invandrare som saknar svenskkunskaper deltar dock inte i någon formell utbildning i svenska. För en snabb integration är det önskvärt att så många som möjligt lär sig tillräckligt mycket svenska för att kunna delta i arbetslivet och fungera i samhället. Det är också angeläget att tiden i sfi inte blir längre än nödvändigt och därmed fördröjer inträdet på arbetsmarknaden. Vidare är det ett samhällsintresse att alla som bor i Sverige har tillräckliga kunskaper i svenska för att inte hamna i utanförskap. Inte minst angeläget är att nå de kvinnor som varken arbetar eller studerar och att förhindra att de isoleras från omgivningen eller far illa för att de inte kan ta till vara sina rättigheter. För dessa kvinnor är deltagande i sfi av särskild betydelse.
En
Avsikten med
Regeringen bedömer därför att en försöksverksamhet med
Prop. 2008/09:156
13
kommuner som är villiga att delta i försöket bör vara försökskommuner. Prop. 2008/09:156 Regeringen avser att ge Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. Erfarenheter från och utvärderingen av försöket kommer att beaktas i regeringens fortsatta arbete med en
Flera remissinstanser, bland annat Nationellt centrum för svenska som andraspråk och sfi, har framhållit att andra åtgärder för att förbättra sfi kan vara mer ändamålsenliga än införandet av en
4.4Målgrupper för
Regeringens förslag: Försökskommun ska lämna
Personer i åldern
Promemorians förslag överensstämmer i stort med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget eller lämnar det utan erinran. Dock ifrågasätts åldersgränsen på 18 år för att komma i fråga för
Skälen för regeringens förslag: Ett av syftena med
14
och andra personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av Prop. 2008/09:156 anknytning.
Det finns inget behov att stimulera
Den nedre åldersgränsen för att kunna få
4.5Villkor för
Regeringens förslag:
–kurs B på studieväg 1,
–kurs C på studieväg 2, eller
–kurs D på studieväg 3.
För att kunna få
Promemorians förslag överensstämmer i stort med regeringens förslag. I promemorian föreslås en rätt till
15
utan att ha deltagit i undervisningen har uppnått minst betyget Godkänt i sfi på kurs D, studieväg 3 inom femton månader från tidpunkten för folkbokföring i en kommun. Vidare föreslås att viss tid när personen varit förhindrad att delta i undervisningen på grund av styrkt sjukdom eller vård av eget barn inte ska räknas in i tidsfristen. Slutligen föreslås att sökanden ska ha folkbokförts i en kommun den 1 oktober 2008 eller senare för att vara berättigad till
Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska till förslaget och anser att det är orättvist mot dem som har sämre förutsättningar att snabbt lära sig ett nytt språk eller som tvingas vänta på
Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i avsnitt 4.2.3 tar det i normalfallet betydligt längre tid mellan start- och slutdatum för sfistudierna än antalet
Människors förutsättningar att lära sig ett nytt språk beror på bland annat ålder, utbildningsnivå, kunskaper i andra språk, modersmålets släktskap med det studerade språket och kontakter med personer som har språket som modersmål. Statskontoret har invänt att
Prop. 2008/09:156
16
möjligt för de allra flesta
Ett flertal remissinstanser, t.ex. Gislaveds kommun, Trollhättans kommun, Södertälje kommun och Lycksele kommun anser att föreslagna tidsramar för att uppnå betyget Godkänt är för snävt tilltagna. Med utgångspunkt från att
I avsnitt 4.3 redovisas skälen för regeringens förslag att införa en försöksverksamhet med
En del remissinstanser har anfört att föreslaget system med
Det är önskvärt att
Sfi ska enligt skollagen (1985:1100) erbjudas så snart som möjligt efter det att rätt till sfi inträtt, dvs. från tidpunkten för bosättning i en kommun. Om inte särskilda skäl finns, ska undervisningen kunna påbörjas inom tre månader. Det tidsmässiga villkoret att betyget Godkänt ska ha uppnåtts inom tolv månader från det datum en erbjuden
Prop. 2008/09:156
17
tidsperioden inom vilken minst betyget Godkänt ska ha uppnåtts för att Prop. 2008/09:156
kommun vara den dag personen för första gången folkbokfördes i en kommun. Därigenom uppkommer en stimulans för individen att snabbt komma i gång med sfi samtidigt som hänsyn tas till att tiden från bosättning till dess att en
I promemorian föreslås att tidsfristen på tolv månader för att uppnå minst betyget Godkänt ska kunna förlängas i vissa fall genom att en person får avräkna tid för styrkt sjukdom eller vård av eget barn yngre än två år om frånvaron uppgår till en sammanhängande tid av minst en månad. Mot bakgrund av att
4.6 | Bonus – nivå och konstruktion | |
Regeringens förslag: Bonus lämnas med en hel bonus för den som | ||
uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på | ||
kurs D på studieväg 3, med två tredjedels bonus för personer som har | ||
uppnått minst betyget Godkänt i sfi på kurs C på studieväg 2 och med en | ||
halv bonus för dem som har uppnått minst betyget Godkänt på kurs B, | ||
studieväg 1. | ||
person. För personer som får en hel eller två tredjedels bonus ska redan | ||
utbetald |
||
Regeringen får meddela föreskrifter om |
||
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens | ||
förslag. I promemorian bedöms att ett belopp om 12 000 kronor är | ||
rimligt för att bonusen ska innebära en reell stimulanseffekt. | 18 | |
Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län föreslår att
Skälen för regeringens förslag: Avsikten med
En del remissinstanser har invänt mot promemorians förslag att sfibonus ska utgå med olika belopp beroende på vilken studieväg betyget Godkänt har uppnåtts. Mot bakgrund av att avsikten med
I promemorian bedöms ett belopp om 12 000 kronor vara rimligt för att bonusen ska innebära en reell stimulanseffekt. Detta innebär att en person som uppnått minst betyget Godkänt i sfi på kurs D på studieväg 3 får en hel bonus, dvs. 12 000 kronor, den som har uppnått minst betyget Godkänt i sfi på kurs C på studieväg 2 får två tredjedels bonus, dvs. 8 000 kronor och en person som har uppnått minst betyget Godkänt på kurs B, studieväg 1 får en halv bonus, dvs. 6 000 kronor. SKL har anfört att regeringen bör överväga att ha något högre bonusbelopp på de lägre studievägarna än föreslaget, framför allt på studieväg 1. Regeringen anser att
Prop. 2008/09:156
19
4.7 | En bonus som inte påverkar vissa andra bidrag | Prop. 2008/09:156 |
Regeringens förslag:
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att
Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska till förslaget, | ||||||||
t.ex. Riksdagens ombudsmän som anser att principiella frågeställningar | ||||||||
om hanteringen av |
||||||||
introduktionsersättning är bristfälligt behandlade. Kammarrätten i | ||||||||
Jönköping anser att det i 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) och i lagen | ||||||||
(1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra | ||||||||
utlänningar bör införas en hänvisning till 7 § i den föreslagna lagen om | ||||||||
prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för | ||||||||
invandrare för att underlätta tillämpningen av den nya lagen hos de | ||||||||
kommunala nämnder som har att hantera regelverket. Socialstyrelsen | ||||||||
menar att det är djupt olyckligt att genom att införa ett undantag för sfi- | ||||||||
bonus ytterligare urholka grundprincipen för beräkning av ekonomiskt | ||||||||
bistånd. Om detta förslag genomförs skulle det enligt Socialstyrelsen | ||||||||
leda till betydande skillnader och ojämlikhet mellan olika grupper och | ||||||||
för att undvika detta skulle man tvingas överväga att förändra | ||||||||
förutsättningarna för beräkning av rätten till ekonomiskt bistånd. Om | ||||||||
förslaget att undanta |
||||||||
trots allt | införs bör | det ske | genom | ett | tillägg | i 4 kap. | 1 a § | |
socialtjänstlagen. Huddinge kommun anser att det bör ses över om | ||||||||
förslaget står i konflikt med likställighetsprincipen i kommunallagen | ||||||||
eftersom bonusen inte ska räknas som en inkomst vid en ansökan om | ||||||||
försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Stockholms kommun anför | ||||||||
att lagstiftningen bör utformas på ett sätt som inte riskerar att strida mot | ||||||||
likställighetsprincipen när det rör samhällets skyddsnät för de allra mest | ||||||||
utsatta. Andra lösningar än undantag från de principer som i övrigt gäller | ||||||||
vid beräkning av ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning bör | ||||||||
sökas. Malmö kommun menar att det bör föreslås undantag även för | ||||||||
personer som är föremål för utmätning av kronofogden. Sveriges | ||||||||
Kommuner och Landsting (SKL) anser att det i princip är bra att bonusen | ||||||||
inte ska påverka rätten till ekonomiskt bistånd eller introduktions- | ||||||||
ersättning, men att det kommer krävas att den enskilde kan styrka att en | ||||||||
tillgång härrör från utbetalad |
||||||||
har utbetalats. | ||||||||
Skälen för regeringens förslag: Nyanlända flyktingar och | ||||||||
skyddsbehövande m.fl. som deltar i sfi har normalt sin försörjning genom | ||||||||
introduktionsersättning | enligt | lagen | (1992:1068) | om | ||||
introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar eller | ||||||||
ekonomiskt | bistånd | enligt | socialtjänstlagen | (2001:453). | ||||
Introduktionsersättning kan vara utformad | så att individens eventuella | 20 |
inkomster från arbete inte påverkar introduktionsersättningens storlek, men den kan också vara utformad som det ekonomiska biståndet, dvs. att andra inkomster reducerar ersättningen. För personer som får ekonomiskt bistånd skulle en
Anhöriginvandrare som sammanbor med en person som har egen inkomst får normalt inte någon ersättning från samhället när han eller hon deltar i sfi. Om anknytningspersonen i Sverige har låg eller ingen inkomst, kan paret få ekonomiskt bistånd. För den som inte har behov av något ekonomiskt bistånd innebär en
Avsikten med
Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Detta innebär att individens egna tillgångar och medel ska tas i anspråk i första hand, innan det finns någon rätt till ekonomiskt bistånd. För att möjligheten att få
Prop. 2008/09:156
21
bistånd inte ska påverkas av erhållen
föremål för utmätning av kronofogden finns emellertid inte. Något sådant undantag har heller inte föreslagits i promemorian.
Att utbetald
En skattepliktig
I promemorian föreslogs att
En skattepliktig
4.8Försökskommunernas administration
Regeringens förslag: Försökskommunerna ska besluta om och betala ut
Regeringens bedömning: Staten bör ersätta försökskommunerna för kostnader för utbetald
22
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län påtalar att det inte framgår vad som enligt den föreslagna 9 § andra stycket skulle vara ett ”lämpligt” sätt för kommunerna att informera om möjligheten att få sfibonus. Länsrätten föreslår att bestämmelsen utformas med innehållet att kommunen har ett ansvar för att informera den som eventuellt har rätt till
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Bonushanteringen ska vara enkel och rättssäker. Individen ska kunna få
Prop. 2008/09:156
23
uppkommit är den att anse som för sent inkommen och kan inte bifallas utan ska avvisas.
En del remissinstanser har invänt mot att kommunerna ska besluta om och betala ut
Sammanfattningsvis kan konstateras att kommunerna har tillgång till de flesta uppgifter som behövs för att kunna fatta beslut i ärenden om sfibonus. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att den i promemorian föreslagna ordningen att kommunerna beslutar om och betalar ut bonus till dem som har uppfyllt villkoren för närvarande är att föredra framför en central statlig administration.
Administration och behov av kontroller i försökskommunerna
Det kan inte förutsättas att alla som uppfyller villkoren för att få sfibonus vill ha bonus. Av olika skäl kan en person välja att avstå från sfibonus, t.ex. om en sådan bonus skulle påverka möjligheten att erhålla andra medel såsom bidrag eller stipendier. Som underlag för ett beslut om
Försökskommunen ska ha ett informationsansvar om förutsättningar och villkor för att få
För att kunna avgöra om en sökande är berättigad till
Prop. 2008/09:156
24
men måste kontrollera att datum för godkänt betyg ligger inom tolv månader från kursstart och inom femton månader från det datum personen i fråga för första gången folkbokfördes i en kommun. Kommunen måste också ha uppgifter som visar att personen som ansöker om
En grundläggande förutsättning för att upprätthålla allmänhetens respekt för de offentliga systemen är att ersättningar och bidrag endast betalas ut till dem som är berättigade. Felaktiga utbetalningar kan även långsiktigt urholka finansieringen av ersättningar och bidrag. Mot denna bakgrund är det avgörande för såväl legitimitet som finansiering att utbetalningssystemet säkerställer korrekta utbetalningar till den som är berättigad, att adekvat kontrollverksamhet etableras samt att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag återkrävs.
För att undvika att någon felaktigt får
När en person har uppnått betyget Godkänt på sådan
Prop. 2008/09:156
25
ska utbetalat belopp avräknas när kommunen fattar beslut. Kommunens Prop. 2008/09:156 förfrågan bör registreras i databasen och medföra att ytterligare
förfrågningar kring samma individ besvaras med att ett bonusärende har inletts. Kommunen rapporterar beslut i ärenden om
Med beskrivna informationsdatabas och rutiner för kommunikation med databasen kan risken för dubbla utbetalningar av
Regeringen bedömer att staten bör ersätta försökskommunerna för kostnader för utbetald
4.9Några sekretessfrågor
Regeringens bedömning: Det finns inte behov av att införa en regel om sekretesskydd i ärenden om
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att sekretess ska gälla i ärenden om
Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig har tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot förslaget. Kammarrätten i Jönköping anser att det i förslaget till ändring av 9 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) bör anges vilken eller vilka myndigheter som bestämmelsen om sekretess i ärenden om
Skälen för regeringens bedömning
För att kunna handlägga en ansökan om
26
uppgifter från andra myndigheter i sådana fall då det är förenligt med tillämpliga sekretessregler.
Sekretess i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
Enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföring för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen omfattar uppgifter om enskildas personliga förhållanden som finns i de olika register som förs i verksamheten samt i de olika slag av ärenden som förekommer i denna. Skaderekvisitet i bestämmelsen är kvalificerat rakt vilket innebär en stark presumtion för att uppgifterna är offentliga. En förutsättning för att en uppgift ska omfattas av sekretess är att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Föremålet för sekretessen är uppgift om enskilds personliga förhållanden. Det är helt klart att t.ex. en adressuppgift avser ett personligt förhållande. Såsom skaderekvisitet i 7 kap. 15 § sekretesslagen är utformat kan skydd ges åt uppgifter av mer eller mindre ömtålig art men också åt uppgifter som normalt betraktas som harmlösa men som på grund av speciella omständigheter i det enskilda fallet är skyddsvärda. Uppgifter om namn, adress, personnummer, civilstånd och nationalitet är i normala fall offentliga. Även uppgift om när en person för första gången folkbokfördes i en kommun får anses vara sådana harmlösa uppgifter som i normala fall är offentliga. Sekretesskyddet i 7 kap. 15 § sekretesslagen torde därför i normalfallet inte utgöra hinder mot att sådana uppgifter lämnas till en kommun inför beslut om sfibonus.
Vid sidan av de generella bestämmelserna om folkbokföringsverksamhet i 7 kap. 15 § sekretesslagen finns det i 7 kap. 14 § särskilda bestämmelser till skydd för utlänningar. Enligt paragrafens första stycke gäller sekretess för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. Bestämmelsen – som är tillämplig inom hela den offentliga förvaltningen, även hos kommunerna – omfattar varje slag av uppgifter som rör utlänningar oavsett i vilket sammanhang de förekommer. Av uttrycket ”övergrepp eller annat allvarligt men” följer att endast relativt allvarlig skada kan leda till sekretess. Det krävs emellertid inte någon högre grad av sannolikhet för sådan skada för att sekretessen ska gälla. Det räcker att det föreligger en beaktansvärd risk för sådan skada. Dessutom fordras att risken för skada ska vara föranledd av förhållandet mellan utlänningen och någon av de i lagrummet angivna subjekten, nämligen utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar (prop. 1979/80:2 Del A s. 209). Mot denna bakgrund bedömer regeringen att sekretesskyddet i 7 kap. 14 § normalt sett inte utgöra hinder mot att uppgift om när en person för första gången folkbokfördes i en kommun lämnas till en kommun inför beslut om
Prop. 2008/09:156
27
Sekretess hos Migrationsverket | Prop. 2008/09:156 |
Enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess i | |
verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt | |
medborgarskap för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det | |
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon | |
närstående till den enskilde lider men. I verksamhet för kontroll över | |
utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga av | |
enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort | |
anmälan eller avgett utsagan eller någon närstående till honom eller | |
henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. | |
Beträffande beslut i ärende som avses i detta stycke gäller sekretessen | |
dock endast för uppgifter i skälen. Med verksamhet för kontroll över | |
utlänningar avses inte bara förvaltningsärenden om t.ex. visering, | |
uppehållstillstånd, arbetstillstånd, avvisning eller utvisning utan också | |
kontrollåtgärder och annan löpande tillsyn. Sekretessen enligt andra | |
stycket gäller inte i fråga om en myndighets beslut i ärenden som avses i | |
stycket. Dock kan skälen till ett beslut hållas hemliga. | |
För att en person ska ha rätt till |
|
personen har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller | |
6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser. | |
De personer som omfattas av förordningen (1990:927) om statlig | |
ersättning för flyktingmottagande m.m. omfattas av den nu föreslagna | |
lagen om |
|
uppgifter de behöver för att avgöra om de tillhör personkategorier som | |
har rätt till |
|
förordningen kan kommunen i vissa fall behöva uppgifter som utvisar | |
om dessa tillhör någon av de personkategorier som har rätt till |
|
Uppgift om på vilken grund en person har beviljats uppehållstillstånd | |
utgör en sådan uppgift som omfattas av sekretess hos Migrationsverket | |
enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen. Sekretess gäller om det | |
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon | |
närstående till den enskilde lider men. Kommunen saknar alltså | |
möjlighet att begära uppgifter från Migrationsverket om på vilken grund | |
en person har beviljats uppehållstillstånd. Det får i stället ankomma på | |
den person som ansöker om |
|
personkretsen som omfattas av lagen om |
|
att sökanden uppvisar sitt uppehållstillstånd av vilket grunden för | |
beslutet framgår. Handläggande tjänsteman kan göra en anteckning i | |
akten att sökanden tillhör en sådan personkategori som har rätt till sfi- | |
bonus, dock utan att ange på vilken grund uppehållstillstånd har beviljats. | |
Det är av stor vikt att sådana uppgifter, för vilket stark sekretess råder | |
hos Migrationsverket, inte tillförs ärendet hos kommunen. | |
Sekretess i kommunal verksamhet | |
Inom socialtjänsten gäller sekretess enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen för | |
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att | |
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne | |
närstående lider men. I bestämmelsens tredje stycke anges att ärenden | |
om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar samt ärenden om | 28 |
introduktionsersättning för flyktingar och andra utlänningar jämställs Prop. 2008/09:156 med socialtjänst. Ärenden om
Den generella sekretessregeln i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen är tillämplig även inom kommunal verksamhet men på grund av de särskilda förutsättningar som gäller för sekretess enligt bestämmelsen torde denna bli tillämplig i ärenden om
I ärenden om
Det saknas således i de flesta fall sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden om
4.10Skolverkets administration
Regeringens bedömning: Statens skolverk bör få i uppdrag att informera försökskommunerna om hur bonussystemet fungerar samt att bistå kommunerna genom att utforma stöd för kommunernas information till studerande i svenskundervisning för invandrare (sfi). Skolverket bör dessutom få i uppdrag att inrätta en informationsdatabas som bland annat ska stödja kommunernas administration och förhindra att
Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.
29
Remissinstanserna: Statens skolverk anser att förslaget att inrätta och Prop. 2008/09:156 administrera en informationsdatabas kräver att en rad frågor övervägs
innan förslaget kan genomföras. Bland annat bör det enligt verket utredas på vilken rättslig grund en sådan informationsbehandling kan göras och om det för informationsdatabasen behövs en särskild registerförfattning som bland annat reglerar för vilka ändamål uppgifterna får behandlas och vilka som ska ha direktåtkomst till uppgifterna. Det behöver också enligt verket utredas om Skolverket kan behöva få bemyndigande att meddela föreskrifter även avseende informationsdatabasen.
Skälen för regeringens bedömning: Skolverket har ett uppdrag att informera om och följa upp resultaten för sfi. Skolverket bör som nämnts också få i uppdrag att bygga upp en informationsdatabas med uppgifter om vilka som har sökt och vilka som har fått
m.m.Förutom att fungera som kontrollfunktion för utbetalningar av sfibonus kommer databasen att kunna användas för de andra huvuduppgifter som Skolverket bör få i fråga om
Skolverket bör också svara för information till kommunerna om sfibonus. Skolverket bör även bistå kommunerna genom att utforma stöd för kommunernas information till
Ersättning från Skolverket till försökskommunerna för
5Personuppgifter i ärenden om
Regeringens förslag: Försökskommunen ska lämna uppgifter om de personer som har ansökt om
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Datainspektionen anser att det är fråga om ett myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll, som bör regleras i lag. Datainspektionen föreslår att bestämmelser som särskilt reglerar behandlingen av personuppgifter, såväl hos kommunerna som hos Statens skolverk, tas in i den föreslagna
lagen om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning. Dessa bestämmelser bör bland annat ange för vilka ändamål som personuppgifterna får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas, vilken information som ska lämnas samt hur länge
personuppgifterna får bevaras. I lagen bör även regleras vilken åtkomst
30
som är nödvändig för kommunerna att ha till den centrala databasen. I den mån det kan bli fråga om direktåtkomst för kommunerna bör uppmärksammas att de uppgifter som omfattas av direktåtkomsten kan komma att utgöra allmänna handlingar hos varje kommun. I promemorian saknas dessutom en redovisning av behovet av den aktuella personuppgiftsbehandlingen, i jämförelse med det integritetsintrång som detta utan tvekan utgör. Sådana överväganden måste redovisas i lagstiftningsarbetet. Statens skolverk anför att det inte kan uteslutas att databasen också kan komma att innehålla känsliga uppgifter om t.ex. hälsa eftersom studietiden kan förlängas med högst sex månader på grund av styrkt sjukdom eller vård av eget barn. Det behöver därför utredas på vilken rättlig grund en sådan informationsbehandling kan göras. Det behöver också utredas om det för informationsdatabasen behövs en särskild registerförfattning som bland annat reglerar för vilka ändamål uppgifterna får behandlas och vilka som ska ha direktåtkomst till uppgifterna. Det behöver vidare utredas om Skolverket kan behöva få bemyndigande att meddela föreskrifter även avseende informationsdatabasen.
Skälen för regeringens förslag: Såsom tidigare framhållits är det viktigt att det går att säkerställa att
För att möjliggöra inrättandet av en nationell informationsdatabas med de funktioner som beskrivs ovan krävs att Skolverket har tillgång till personuppgifter i ärenden om
Behandling av personuppgifter
Behandlingen av personuppgifter i informationsdatabasen kommer att omfattas av personuppgiftslagen (1998:204). Skolverket kommer att vara personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som verket utför inom ramen för informationsdatabasen.
Enligt 13 § personuppgiftslagen är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar
Prop. 2008/09:156
31
a)ras eller etniskt ursprung,
b)politiska åsikter,
c)religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d)medlemskap i fackförening.
Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter av den art som anges i 13 § betecknas i personuppgiftslagen som känsliga uppgifter. Det finns undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter i 5 a § och 15– 20 §§ samt i 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191).
Såsom tidigare beskrivits är avsikten inte att det ska förekomma integritetskänsliga uppgifter i ärenden om
–den sökandes namn,
–den sökandes personnummer,
–datum för ansökan
–datum för erbjuden
–datum för första folkbokföring i en kommun,
–uppgift om att personen tillhör personkretsen för
–genomförda studievägar,
–antal studietimmar,
–resultat på nationella prov,
–uppnådda betyg, och
–beslut i ärenden om
Dessa uppgifter behöver försökskommunerna rapportera in till Skolverkets informationsdatabas. Uppgift om att personen tillhör personkretsen för
Inför ett beslut i ett ärende om
De flesta uppgifter som kommer att behandlas i ärenden om
Prop. 2008/09:156
32
informationsdatabas bedömt att det inte finns behov av att införa en regel om sekretesskydd i ärenden om
I 10 § personuppgiftslagen anges att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att t.ex. den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut ska kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning (punkten e), eller ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut ska kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten (punkten f).
Såsom tidigare beskrivits är ändamålen med informationsdatabasen dels att vara ett stöd för kommunernas administration och förhindra att
Om uppgifter om en person samlas in från personen själv ska den personuppgiftsansvarige i samband därmed självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna (23 § personuppgiftslagen). Samlas personuppgifterna i stället in från någon annan källa än den registrerade, ska den personuppgiftsansvarige enligt 24 § personuppgiftslagen självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna när de registreras eller – om uppgifterna är avsedda att lämnas ut till tredje man – när de lämnas ut första gången. Information ska senast lämnas i samband med att uppgifterna används för att vidta åtgärder som rör den enskilde, om så sker. Av 25 § personuppgiftslagen framgår vilken information som ska lämnas, bland annat uppgift om vem som är personuppgiftsansvarig och uppgift om ändamålen med behandlingen. Information behöver dock inte lämnas om sådant som den registrerade redan känner till (25 § andra stycket personuppgiftslagen). Skolverkets informationsskyldighet kommer alltså att omfatta sådana uppgifter som samlas in från andra källor än den enskilde själv, i detta fall från kommuner i form av anmälningar av ansökningar och fattade beslut i ärenden om
Prop. 2008/09:156
33
anslutning till att ansökningar om
Skolverket utför. På så vis får den enskilde kännedom om sådan information som ska lämnas enligt personuppgiftslagen.
Kommunerna bör således, i anslutning till att sfi erbjuds eller när ansökan om
Datainspektionen och Skolverket har anfört att den aktuella personuppgiftsbehandlingen bör regleras i lag. Mot bakgrund av det ovan anförda och att det inte ska förekomma integritetskänsliga personuppgifter i ärenden om
6Överklagande
Regeringens förslag: Kommunens beslut i ärenden om
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har invänt i sak mot
utredningens förslag. Flera av remissinstanserna, däribland Länsrätten i Uppsala län och Jokkmokks kommun, anför dock att den ökade arbetsbördan för förvaltningsdomstolarna måste beaktas så att de resurser som behövs tillförs domstolarna.
Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna lagen om försöksverksamhet med
En del remissinstanser har anfört att den ökade arbetsbördan för förvaltningsdomstolarna måste beaktas så att de resurser som behövs tillförs domstolarna. Mot bakgrund av att den föreslagna lagen om en försöksverksamhet med
finansieras inom befintliga resurser.
34
Prop. 2008/09:156
7Ikraftträdande
Regeringens förslag: Lagen om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare träder i kraft den 1 oktober 2009.
Promemorians förslag: I promemorian förslås att lagen ska träda i kraft den 1 april 2009.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Lagen om en försöksverksamhet med
Skolverket ska inrätta en informationsdatabas om sfi och
Lagen bör därför träda i kraft den 1 oktober 2009.
8Konsekvenser
8.1Förväntade effekter av
Införandet av en |
||||
för såväl nyanlända invandrare, dvs. på individnivå, som för samhället | ||||
som helhet. Den som snabbt lär sig svenska får förbättrade möjligheter | ||||
på arbetsmarknaden och därigenom bättre möjligheter att klara sin egen | ||||
försörjning. |
en | snabb | språkinlärning. | |
Möjligheterna att kvalificera sig för |
||||
samtliga |
||||
oavsett om den studerande skulle ha uppnått betyget Godkänt inom tolv | ||||
månader även utan en särskild stimulans. Syftet med |
||||
primärt att stimulera till ökat deltagande i sfi, snabbare studiestart, | ||||
snabbare fullföljd utbildning och i förlängningen snabbare inträde på | ||||
arbetsmarknaden. | ||||
En utgångspunkt för försöksverksamheten med stimulansersättning till | ||||
den som godkänns i sfi inom en viss tid | är att det kommer att leda till | |||
ökade ansträngningar hos många |
||||
Fler personer förväntas klara högsta betygsnivå på den studiekurs där de | ||||
placeras inom en tidsrymd av tolv månader från kursstart och en del kan | ||||
förväntas klara en högre nivå än vad som sker i dag. Den genomsnittliga | ||||
studietiden för att uppnå godkänd |
förväntas | också minska. | 35 |
Sammantaget bör detta leda till att nyanlända invandrares förutsättningar att snabbare än i dag få ett arbete ökar.
I dag är cirka 60 procent av de
Det kan förväntas att
Direkta incitament för kommunerna att förbättra sin
För personer som omfattas av flyktingmottagandet får kommunerna ersättning. Förutom den ersättning som lämnas genom förordningen om extra ersättning till kommunerna
m.m.En möjlig negativ konsekvens av
Införande av
Prop. 2008/09:156
36
ansökningar, inhämtande av uppgifter från andra myndigheter, Prop. 2008/09:156 uppgiftslämnande till Statens skolverk och utbetalning av medel till
enskilda. Omfattningen av detta arbete kommer att skilja sig mellan försökskommunerna beroende på bland annat storleken på deras mottagande av flyktingar, skyddsbehövande m.fl., övrig invandring till kommunen och andelen nyanlända invandrare som deltar i sfi och uppfyller villkoren för
Försöksverksamheten med
De direkta kostnaderna för
8.2 | Kostnader och finansiering | |
Kostnaderna för försöksverksamheten med |
||
orsaken till att de invandrade etc. För att ge ett tillräckligt underlag för | ||
utvärderingen av försöksverksamheten bör försökskommunerna i första | ||
hand utgöras av kommuner med ett relativt stort antal |
||
tillhör målgruppen för bonusen. Som framgår av avsnitt 4 är det en | ||
betydande andel nyanlända invandrare som inte deltar i sfi eller som | ||
avbryter sina studier. Av dem som uppnår betyget Godkänt är det bara en | ||
mindre andel som gör det inom den tid på tolv månader från erbjuden | ||
kursstart som kommer att krävas för att |
||
procent av dem som under de senaste åren påbörjade sfi på studieväg 3 | ||
har uppnått betyget Godkänt på kurs D inom tolv månader från kursstart. | ||
Av dem som börjar på studieväg 1 eller 2 är det en väsentligt mindre | ||
andel som uppfyller villkoren för att få |
||
sfi och når resultat snabbare. Det är dock inte möjligt att med någon | ||
säkerhet beräkna den totala kostnaden för försöksverksamheten med sfi- | ||
bonus. Med utgångspunkt från de beräkningar och antaganden om | ||
förbättrade resultat på 20 procentenheter på varje studieväg som görs i | ||
promemorian kan de direkta kostnaderna i försökskommunerna för | ||
utbetald bonus inklusive sociala avgifter uppskattas till cirka 32 miljoner | ||
kronor. | ||
Utöver kostnader för utbetalad |
||
att ha kostnader för administration. Dessa kostnader avser i första hand | ||
personalkostnader för information, hantering av ansökningar, inhämtande | ||
av uppgifter från andra myndigheter, utbetalning av medel och | ||
inbetalning av sociala avgifter på bonusbeloppen. Kostnaderna kan | ||
komma att variera mellan kommunerna. Med utgångspunkt från | ||
erfarenheter av liknande hantering av ansökningar från enskilda om | ||
ersättning och från ärendehanteringen vid Centrala studiestödsnämnden | ||
görs i promemorian en uppskattning av den genomsnittliga | ||
handläggningskostnaden för |
||
Varje försökskommun bör få ersättning av staten för de faktiska belopp | ||
som | betalats ut som |
37 |
därutöver ett schablonberäknat belopp för varje utbetald
Utbetalning av medel till kommunerna bör göras kvartalsvis i efterskott från Statens skolverk. Efter ytterligare kontakter med några kommuner och med hänsyn tagen till att försökskommunerna kommer att ha vissa kostnader för information som inte är direkt knutna till ärendehanteringen, att de också kommer att bli skyldiga att betala in arbetsgivaravgifter och att de får ersättning för utbetalade
För att kunna jämföra effekterna på resultaten i sfi till följd av sfibonus med andra kvalitetshöjande insatser är avsikten att försökskommunerna samt de kommuner som deltar i försöket som jämförelsekommuner ska erbjudas ett särskilt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Kostnaden för den särskilda kvalitetshöjningssatsningen beräknas till högst 60 miljoner kronor.
Skolverket får ökade kostnader för att upprätta en databas för att samla in uppgifter om
Den totala kostnaden för försöket med
9Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare
1 §
Enligt paragrafens första stycke får det bedrivas försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare
2 §
I paragrafen anges vilka som omfattas av lagen.
vissa nyanlända invandrare som enligt uppgift i folkbokföringsdatabasen
38
för första gången bosatte sig i en kommun under tiden den 1 juli 2009– den 30 juni 2010. Personer som för första gången folkbokförs i en kommun före den 1 juli 2009, eller efter den 30 juni 2010, kan således inte få
För att omfattas av lagen ska personen ha fyllt 18 men inte 65 år och uppehållstillstånd ska ha beviljats på viss angiven grund. Dessutom ska de villkor som finns i 3 och 4 §§ vara uppfyllda.
Förslaget behandlas i avsnitt 4.4 och 4.5.
3 §
I paragrafen anges att den som, inom den tidsperiod som anges i 4 §, i en försökskommun har deltagit i och uppnått minst betyget Godkänt på vissa kurser i svenskundervisning för invandrare (sfi) på någon eller några av de angivna studievägarna har rätt till
4 §
I paragrafen anges hur den tidsperiod ska beräknas inom vilken minst betyget Godkänt ska ha uppnåtts för att
5 §
I paragrafen anges hur stor bonus som får lämnas när minst betyget Godkänt uppnåtts på respektive studieväg. Förslaget behandlas i avsnitt 4.6.
Ersättningsnivåerna är en halv bonus på kurs B på studieväg 1, två tredjedels bonus på kurs C på studieväg 2 och en hel bonus på kurs D på studieväg 3. Av andra stycket följer att
Prop. 2008/09:156
39
har fått en halv
6 §
Bestämmelsen innebär att utbetald
7 §
I bestämmelsen anges att försökskommunen ska informera de nyanlända invandrare som omfattas av lagen om förutsättningar och villkor för att få
8 §
I paragrafen anges att ansökan om
9 §
I paragrafen anges att det är försökskommunen som beslutar om och betalar ut
10 §
I paragrafen anges att försökskommunen ska lämna uppgifter om de personer som har ansökt om
Avsikten är att regeringen ska utse Statens skolverk att vara den myndighet som ska ta emot uppgifterna från kommunerna. För att Skolverket ska kunna fullgöra det planerade uppdraget att inrätta en nationell informationsdatabas krävs att verket har tillgång till vissa personuppgifter. För att statlig ersättning ska kunna betalas ut till kommunerna för deras kostnader för utgiven
11 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande och behandlas i avsnitt 6.
Prop. 2008/09:156
40
I paragrafen anges att beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I andra stycket föreskrivs att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Prop. 2008/09:156
41
Sammanfattning av departementspromemorian Sfibonus – stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska (Ds 2008:19)
I denna promemoria behandlas frågor som rör införande av incitament i form av en prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare (sfi), en s.k.
I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) aviserade regeringen att man skulle undersöka möjligheterna att införa en stimulansersättning för nyanlända invandrare som når godkänt resultat i sfi eller finner ett arbete inom viss tid efter att de har beviljats uppehållstillstånd.
För många invandrare tar studierna i svenska alltför lång tid eller avbryts i förtid. Elever påbörjar sina studier men avslutar dem inte. En del invandrare utnyttjar aldrig sfi för att lära sig svenska. I promemorian föreslås att det ska införas en prestationsbaserad ersättning för att stimulera fler nyanlända invandrare att börja studera svenska, göra större ansträngningar för att snabbt lära sig språket och därigenom förbättra sina möjligheter att få ett arbete.
En
Full bonus om 12 000 kronor betalas till dem som får Godkänt på kurs D, studieväg 3. På lägre kurser utbetalas del av bonus. Bonusbeloppet ska vara detsamma i hela landet. Det ska vara skattefritt och inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning.
Kommunerna ska besluta om och betala ut
Kommunerna föreslås få ersättning för
Stimulansersättning för att få fler att delta i en utbildning och snabbare uppnå önskvärda resultat har inte tidigare förekommit I Sverige. Det är därför mycket angeläget med noggrann uppföljning och utvärdering av reformen. Särskilda medel bör avsättas för detta ändamål.
Prop. 2008/09:156 Bilaga 1
42
Statens kostnader för reformen beräknas till cirka 270 miljoner kronor för perioden
Prop. 2008/09:156 Bilaga 1
43
Departementspromemorians författningsförslag
Förslag till lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning
för invandrare
2 §
3 § Rätt till
–kurs B på studieväg 1,
–kurs C på studieväg 2, eller
–kurs D på studieväg 3.
4 § För rätt till
Vid tillämpning av första stycket ska avräknas den tid som personen varit förhindrad att delta i svenskundervisning för invandrare på grund av styrkt sjukdom eller vård av eget barn som inte fyllt två år eller, om barnet är adopterat, i två år efter barnets ankomst till familjen, under en sammanhängande tid av minst en månad. Sammanlagt kan högst sex månader avräknas.
5 § Rätt till
6 §
1.hälften av beloppet för personer som har uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på kurs B på studieväg 1,
Prop. 2008/09:156 Bilaga 2
44
2. två tredjedelar av beloppet för personer som har uppnått minst | Prop. 2008/09:156 |
betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på kurs C på | Bilaga 2 |
studieväg 2, och |
3.ett helt belopp för personer som har uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare på kurs D på studieväg 3.
7 § Erhållen
8 § Ansökan om
9 § Kommunen beslutar om och betalar ut
bonus.
10 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att
Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot
Om det finns synnerliga skäl får kommunen efterge återkravet helt eller delvis.
11 § Kommunen ska lämna uppgifter om de personer som har beviljats
12 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
13 § Regeringen får meddela föreskrifter om
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
45
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) | Prop. 2008/09:156 | |
Bilaga 2 | ||
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 ska ha | ||
följande lydelse. | ||
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
9kap. 5 §2
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. | |||||||||||||
Sekretess gäller i ärende om | Sekretess gäller i ärende om | ||||||||||||
studiestöd och i ärende hos Centrala | studiestöd och i ärende hos Centrala | ||||||||||||
Studiestödsnämnden | om | lån | till | Studiestödsnämnden | om | lån | till | ||||||
hemutrustning | för | flyktingar | och | hemutrustning | för | flyktingar | och | ||||||
vissa andra utlänningar för uppgift | vissa andra utlänningar för uppgift | ||||||||||||
om | enskilds | personliga | eller | om | enskilds | personliga | eller | ||||||
ekonomiska förhållanden, | om | det | ekonomiska | förhållanden, om | det | ||||||||
kan antas att den enskilde lider skada | kan antas att den enskilde lider skada | ||||||||||||
eller men om uppgiften röjs. Såvitt | eller men om uppgiften röjs. | ||||||||||||
gäller annat än studiestöd under | Motsvarande gäller även i ärende | ||||||||||||
sjukdom gäller sekretessen dock inte | om | prestationsbaserad | stimulans- | ||||||||||
beslut i ärendet. | ersättning | inom | svenskundervisning | ||||||||||
för invandrare |
|||||||||||||
gäller annat än studiestöd under | |||||||||||||
sjukdom | gäller | sekretessen enligt | |||||||||||
detta | stycke | dock | inte | beslut i |
ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap. 6–
8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
1Lagen omtryckt 1992:1474.
2Senaste lydelse 2006:1450.
46
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) | Prop. 2008/09:156 | |
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229) | Bilaga 2 | |
ska ha följande lydelse. | ||
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
11 kap. | ||
Studiestöd | Studiestöd m.m. |
34 §1
Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:
1.utbildningsbidrag för doktorander, och
2.ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).
Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också
1.statsbidrag som administreras av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd för
– kortare studier om funktionshinder,
– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och
– studier inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, eller
2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.
Prestationsbaserad stimulansersättning enligt lagen (2008:xxx) om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare ska inte tas upp.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009
1Senaste lydelse 2007:1342.
47
Förteckning över remissinstanser
Prop. 2008/09:156 Bilaga 3
Promemorian
48
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2009
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling
Föredragande: statsrådet Sabuni
Regeringen beslutar proposition 2008/09:156
Prop. 2008/09:156
49
Rättsdatablad | Prop. 2008/09:156 | |||
Författningsrubrik | Bestämmelser som | Celexnummer för | ||
inför, ändrar, upp- | bakomliggande EG- | |||
häver eller upprepar | regler | |||
ett normgivnings- | ||||
bemyndigande | ||||
Lag om | försöks- | 1, 10 §§ | ||
verksamhet | med | |||
prestationsbaserad | ||||
stimulansersättning | ||||
inom | svensk- | |||
undervisning | för | |||
invandrare |
50