Offentlighets- och sekretesslag

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2008/09:150

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.offentlighets- och sekretesslag,

2.lag om ändring i rättegångsbalken,

3.lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

4.lag om ändring i lagen (1949:435) om rätten till arbetstagares uppfinningar,

5.lag om ändring i föräldrabalken,

6.lag om ändring i (1957:297) om luftfartslagen,

7.lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

8.lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),

9.lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

10.lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

11.lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,

12.lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstill- hörighet i vissa fall,

13.lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

14.lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

15.lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,

16.lag om ändring i inkassolagen (1974:182),

17.lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

18.lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen,

19.lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

20.lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.,

21.lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,

22.lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

23.lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

24.lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

25.lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268),

26.lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413),

27.lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,

28.lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,

29.lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler,

30.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

31.lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

32.lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för närings- idkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarspla- neringen,

33.lag om ändring i lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning,

34.lag om ändring i skollagen (1985:1100),

35. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),

Prop. 2008/09:150

36.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

37.lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),

38.lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud,

39.lag om ändring i lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m.,

40.lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,

41.lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

42.lag om ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990,

43.lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,

44.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

45.lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshem- ligheter;

46.lag om ändring i arkivlagen (1990:782),

47.lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,

48.lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

49.lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

50.lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

51.lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersök-

ning,

52.lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,

53.lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,

54.lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,

55.lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

56.lag om ändring i tobakslagen (1993:581),

57.lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter,

58.lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter,

59.lag om ändring i postlagen (1993:1684),

60.lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket,

61.lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

62.lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

63.lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring,

64.lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000),

65.lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627),

66.lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptions- förmedling,

67.lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288),

68.lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,

69.lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204),

70.lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

71.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av tran-

sporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

72.lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

73.lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister,

74.lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,

75.lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,

76.lag om ändring i polisdatalagen (1998:622),

77.lag om ändring i miljöbalken (1998:808),

78.lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personupp- gifter om totalförsvarspliktiga,

79.lag om ändring i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan,

80.lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personupp- gifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,

81.lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.,

82.lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall,

83.lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsknings- register,

84.lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,

85.lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författ- ningsskyddande verksamhet,

86.lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

87.lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informations- system,

88.lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

89.lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsam- arbete,

90.lag om ändring i tullagen (2000:1281),

91.lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken,

92.lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

93.lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personupp- gifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,

94.lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personupp- gifter i verksamhet med val och folkomröstningar,

95.lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,

96.lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,

97.lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

98.lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av person- uppgifter inom socialtjänsten,

99.lag om ändring i revisorslagen (2001:883),

100.lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.,

101.lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),

Prop. 2008/09:150

102. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunika- Prop. 2008/09:150 tion,

103.lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,

104.lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),

105.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

106.lag om ändring i produktsäkerhetslagen (2004:451),

107.lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,

108.lag om ändring i järnvägslagen (2004:519),

109.lag om ändring i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ,

110.lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av

brott,

111.lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning,

112.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

113.lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på

livstid,

114.lag om ändring i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter,

115.lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods,

116.lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster,

117.lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet,

118.lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidenti-

teter,

119.lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd,

120.lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,

121.lag om ändring i lagen (2007:258) om behandling av personupp- gifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst,

122.lag om ändring i lagen (2007:259) om behandling av person- uppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utveck- lingsverksamhet,

123.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

124.lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

125.lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhets- normer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,

126.lag om ändring i patientdatalagen (2008:355), och

127.lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)

Lagtext

Prop. 2008/09:150

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till offentlighets- och sekretesslag

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestäm- melserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsfor- men, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även be- gränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen.

Lagen består av sju avdelningar. Innehållet i dessa avdelningar är upp- delat enligt vad som framgår av 2–8 §§.

2 § Den första avdelningen innehåller inledande bestämmelser. Dessa bestämmelser avser

–lagens innehåll (1 kap.),

–lagens tillämpningsområde (2 kap.), och

–definitioner (3 kap.).

3 § Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser

–hur sökande efter allmänna handlingar ska underlättas, m.m. (4 kap.),

–registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (5 kap.),

och

–utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m. (6 kap.).

4 § Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekre– tess. Dessa bestämmelser avser

–grundläggande bestämmelser (7 kap.),

–vilka sekretessen gäller mot (8 kap.),

–förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (9 kap.),

– sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från Prop. 2008/09:150 sekretess (10 kap.),

–överföring av sekretess (11 kap.),

–sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. (12 kap.),

–rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.), och

–ansvar (14 kap.).

5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser sekretess till skydd för

–rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellan- folkliga organisationer (15 kap.),

–rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik

(16 kap.),

–myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn

(17 kap.),

–intresset av att förebygga brott eller beivra brott (18 kap.),

–det allmännas ekonomiska intresse (19 kap.), och

–intresset av att bevara djur- eller växtart (20 kap.).

6 § Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang upp- giften förekommer (21 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser

–folkbokföring, delgivning, m.m. (22 kap.),

–utbildningsverksamhet, m.m. (23 kap.),

–forskning och statistik (24 kap.),

–hälso- och sjukvård, m.m. (25 kap.),

–socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (26 kap.),

–skatt, tull, m.m. (27 kap.),

–socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (28 kap.),

–transporter och andra former av kommunikation (29 kap.),

–tillsyn m.m. i fråga om näringslivet (30 kap.),

–annan verksamhet med anknytning till näringslivet (31 kap.),

–annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (32 kap.),

–Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsument- ombudsmannen, m.m. (33 kap.),

–utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (34 kap.),

–verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.

(35 kap.),

–vissa mål och ärenden hos domstol, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m. (36 kap. ),

–utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (37 kap.),

–totalförsvar, krisberedskap, m.m. (38 kap.),

–personaladministrativ verksamhet (39 kap.), och

–övriga myndigheter och verksamheter (40 kap.).

7 § Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekre- tess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser

– riksdagen och regeringen (41 kap.),

–Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (42 kap.), och

–domstolar m.m. (43 kap.).

8 § Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (44 kap.).

2 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.

Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet

1.på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,

2.på grund av tjänsteplikt, eller

3.på annan liknande grund.

2 § Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämp- ningen av denna lag jämställas med myndigheter.

3 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans

1.äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,

2.har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller

3.utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av andra stycket 1–3 ska inflytande som utövas av

en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.

Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Vad som föreskrivs om kommuner och landsting i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

Prop. 2008/09:150

lingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ ska vid Prop. 2008/09:150 tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

5 § Ett enskilt organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

3 kap. Definitioner Definitioner

1 § I denna lag används följande begrepp med nedan angiven betydelse.

Begrepp	Betydelse
Sekretess	Ett förbud att röja en uppgift, vare
	sig det sker muntligen, genom ut-
	lämnande av en allmän handling
	eller på något annat sätt.
Sekretessreglerad uppgift	En uppgift för vilken det finns en
	bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift	En sekretessreglerad uppgift	för
	vilken sekretess gäller i ett enskilt
	fall.
Sekretessbrytande bestämmelse	En bestämmelse som innebär att en
	sekretessbelagd uppgift får lämnas
	ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse	En bestämmelse om sekretess som
	en myndighet ska tillämpa på
	grund av att bestämmelsen riktar
	sig direkt till myndigheten eller
	omfattar en viss verksamhetstyp
	eller en viss ärendetyp som hante-
	ras hos myndigheten eller omfattar
	vissa uppgifter som finns hos myn-
	digheten.
Bestämmelse om överföring av	En bestämmelse som innebär att en
sekretess	primär sekretessbestämmelse	som
	är tillämplig på en uppgift hos en
	myndighet, ska tillämpas på upp-

	giften även av en myndighet som Prop. 2008/09:150
	uppgiften lämnas till eller som har
	elektronisk tillgång till uppgiften
	hos den förstnämnda myndigheten.
Sekundär sekretessbestämmelse	En bestämmelse om sekretess som
	en myndighet ska tillämpa på
	grund av en bestämmelse om över-
	föring av sekretess.

AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV

ALLMÄNNA HANDLINGAR

4 kap. Allmänna åtgärder för att underlätta sökande efter allmänna handlingar, m.m.

Hantering av allmänna handlingar, m.m.

1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna hand- lingar när den organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av allmänna handlingar. Myndigheten ska särskilt se till

1.att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,

2.att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar,

3.att rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsför- ordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och

4.att automatiserad behandling av uppgifter hos myndigheten ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna hand- lingar.

En myndighet ska vidare särskilt beakta

1.att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar,

2.att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt

3.att allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.

Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar

2 § Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om

1.myndighetens organisation och verksamhet i syfte att underlätta sökande efter allmänna handlingar,

2.register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens all- männa handlingar,

3.tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myn- digheten för att ta del av allmänna handlingar,

4.vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjlig- heter,

5. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tilläm- Prop. 2008/09:150 par på uppgifter i sina handlingar,

6.uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och

7.myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter.

I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskriv- ningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.

Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall

3 § Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling, ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.

4 § I arkivlagen (1990:782) finns bl.a. bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar samt om arkivmyndigheter och deras uppgifter.

5 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering Registrering av allmänna handlingar

Registreringsskyldighetens omfattning

1 § Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra–fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptag- ningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kom- mit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

2 § Beträffande handlingar som registreras enligt 1 § ska det av registret framgå

1.datum då handlingen kom in eller upprättades,

2.diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registre- ringen,

3.i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mot- tagare, och

4. i korthet vad handlingen rör.	Prop. 2008/09:150
Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 ska utelämnas eller särskiljas
om det behövs för att registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt
för allmänheten.
Undantag från registreringsskyldigheten, m.m.
3 § Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att
handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en
myndighet inte behöver registreras enligt 1 §.
4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 2 § andra stycket inte ska
tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars
skulle omfatta flertalet av handlingarna i registret.
Sekretessmarkering
5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas
ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera
detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på
handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i
det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen
ska ange
1. tillämplig sekretessbestämmelse,
2. datum då anteckningen gjordes, och
3. den myndighet som har gjort anteckningen.
Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som
är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas
endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart
som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska
pröva frågan om utlämnande.
6 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, över-
klagande, m.m.
Utlämnande av allmän handling
1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestäm-
melser om utlämnande av allmänna handlingar.
2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en
fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet
som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att pröv-
ningen ska göras av en annan myndighet.
3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på
grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i
första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I
tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om
det kan ske utan onödigt dröjsmål.	20

Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om

Prop. 2008/09:150

1.den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och

2.den enskilde begär myndighetens prövning.

Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.

Utlämnande av uppgift

4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

5 § En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling

6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling. Detta gäller dock inte om

1.den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten,

2.det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller

3.det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång.

En myndighet ska på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automati- serad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Detta gäller dock inte om det skulle hindra arbetets behöriga gång.

Överklagbara beslut

7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet

1.att inte lämna ut en handling till den enskilde,

2.att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller

3.att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket.

En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå
den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller
på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förord-
ning.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regerings-
rätten får inte överklagas.
För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda
bestämmelser om överklagande.	21

Överinstanser	Prop. 2008/09:150
8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kam-
marrätt, om inte annat följer av andra–femte styckena.
Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i dom-
stolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet över-
klagas av andra än statliga myndigheter till Regeringsrätten.
Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i dom-
stolens rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra
än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt
överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen.
Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig
myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan
myndighet till regeringen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett
statsråd överklagas till regeringen.
9 § Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit
överklagat beslut överklagas till Regeringsrätten respektive Högsta
domstolen
Handläggning av överklagande
10 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av tingsrätts
eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verk-
samhet tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av
beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten ska pröva
tingsrättens beslut.
11 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av
sådana organ som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ denna lag tillämpas
bestämmelserna i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen
(1986:223).
AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM
SEKRETESS
7 kap. Grundläggande bestämmelser
Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift
1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften
inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet för vilken den är
sekretessreglerad.
Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en
annan myndighet m.m.
2 § Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myn-
dighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten
endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är	22
	22

Sekretess mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organi- sationer

3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte

1.utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller för- ordning, eller

2.uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myn- dighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.

9 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift

1 § I lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument finns bestämmelser om förbud att röja eller utnyttja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.

2 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i

1.lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete,

2.lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,

3.lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4.lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, och

5.lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar.

3 § När det gäller tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tyst- nadsplikt för revisorer finns det föreskrifter som är tillämpliga utöver bestämmelserna om sekretess i denna lag.

10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess

Bestämmelser som gäller till förmån för såväl enskilda som myndig- heter

Samtycke

1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift läm- nas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde sam- tycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där.

Nödvändigt utlämnande

2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndig- heten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

Prop. 2008/09:150

Partsinsyn	Prop. 2008/09:150
3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i
ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund
av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en
handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling
eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträck-
ning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt
att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myn-
digheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet inne-
håller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara
sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekre-
tessen ska skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom
eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning
i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter
som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra
stycket gäller de bestämmelserna.
4 § När en myndighet enligt 3 § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en
enskild part, en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde får myndig-
heten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna upp-
giften vidare eller utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära förbud
mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna
muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som
anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra
uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1
och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Miljöinformation
5 § Om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som
avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda
organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan
betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om upp-
giften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretessen enligt 19–40 kap. gäller inte för uppgift om utsläpp i
miljön.
Regeringens allmänna dispensbefogenheter
6 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta att en sekretessbelagd
uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut. Regeringen får även i övrigt
för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess, om det är
motiverat av synnerliga skäl.
7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen
med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att	25
	25

lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av Prop. 2008/09:150 uppgiften.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Riksdagens dispensbefogenheter

8 § Den befogenhet att för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess som regeringen har enligt bestämmelser i denna lag ska, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, i stället tillkomma riksdagen. När det gäller uppgift hos myndighet under riksdagen har det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten denna befogenhet.

Även i andra fall än som avses i första stycket får riksdagen besluta om undantag från sekretess för uppgift hos riksdagen.

9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Bestämmelser som gäller till förmån för enskilda

Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.

10 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till en myndighet på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts, lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Sekretess hindrar inte att uppgift i ett ärende hos domstol eller i ett beslut i ett sådant ärende lämnas till ett offentligt ombud enligt bestäm- melser i rättegångsbalken.

Fackliga företrädare, m.m.

11 § Sekretessen enligt 19 kap. 1–6, 9 och 10 §§, 28 kap. 4, 11 och 13–

15 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12 och 16–18 §§ samt 39 kap. 1–

5 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorgani- sation eller till skyddsombud.

Sekretessen enligt första stycket hindrar inte heller att en myndighet

lämnar

1. sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för Prop. 2008/09:150 hans eller hennes uppdrag, eller

2.sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbets- anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.

12 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 11 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som hos myndigheten.

En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Även sådana skyddsombud, skyddskommittéledamöter och deltagare i särskilt organi- serad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet som utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbets- miljölagen (1977:1160), får lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna en uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.

Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller utnyttja en uppgift, får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.

13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker motta- garens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Utlämnande av uppgift med förbehåll

14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra

1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och Prop. 2008/09:150 allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller

2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott.

Misstankar om vissa begångna brott mot unga

21 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§, 26 kap. 1, 3, 4 och 6 §§ samt 33 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår miss- tanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i

1.3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller

2.lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

22 § Sekretess enligt 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår miss- tanke om brott som innefattar överlåtelse eller anskaffning till någon som inte har fyllt arton år och brottet avser

1.överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64),

2.överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, eller

3.icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkohol- drycker enligt alkohollagen (1994:1738).

Misstankar om begångna brott i övrigt

23 § Om inte annat följer av 19–22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket eller 3–8 §§, 26 kap. 1–6 §§, 29 kap. 1 eller 2 §, 31 kap. 1 § första stycket, 2 eller 12 §, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § eller 40 kap. 2 eller 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,

2.försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller

3.försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).

24 § Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än dem som anges i 19–23 §§ och 25 kap. 2 § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagar- myndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos	Prop. 2008/09:150
den mottagande myndigheten.
Disciplinansvar m.m.
2 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplin-
ansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt för-
farande vid myndigheten från en annan myndighet en sekretessreglerad
uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den
mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos
den mottagande myndigheten.
Forskningsverksamhet
3 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndig-
het en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på
uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos
den mottagande myndigheten.
Direktåtkomst
4 § Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång
till en upptagning för automatiserad behandling och en uppgift i denna
upptagning är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig
även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos
den mottagande myndigheten.
Fackliga förhandlingar m.m.
5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med en
arbetstagarorganisation som avses i 19 kap. 6 § andra stycket från en
annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestäm-
melsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos
den mottagande myndigheten.
Arkivmyndigheter
6 § Får en arkivmyndighet för arkivering från en annan myndighet en
uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämp-
lig på uppgiften även hos arkivmyndigheten.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar
7 § Får ett enskilt organ för förvaring enligt lagen (1994:1383) om
överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter	31

för förvaring en allmän handling som innehåller en sekretessreglerad Prop. 2008/09:150 uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det

enskilda organet.

Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organi- satoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.

Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser

8 § De sekretessbestämmelser som avses i 1–7 §§ ska, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess

9 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i anslut- ning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV–VI.

12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv

1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.

2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.

Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

3 § Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att

bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, Prop. 2008/09:150 såvida inte

1.det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller

2.det annars anges i denna lag.

Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

13 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.

2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 §, beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om

1.rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande,

2.förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrande- friheten eller medverkan till sådant missbruk, och

3.förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare.

Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelsele- damot eller styrelsesuppleant i organet.

3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihets- grundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.

Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.

4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrund- lagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid hand- lingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.

5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund- lagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.

En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekre- tessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.

14 kap. Ansvar

1 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska dock inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 19 kap. 1 och 2 §§.

AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer

Utrikessekretess

1 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Försvarssekretess

2 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller

Prop. 2008/09:150

Internationell rättslig hjälp i konkurrensärenden

5 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, om det kan antas att den rättsliga hjälpen be- gärts under förutsättning att uppgiften inte röjs och uppgiften hänför sig till

1.åläggande enligt 5 kap. 19 § konkurrenslagen (2008:579), eller

2.undersökning enligt 5 kap. 20 § konkurrenslagen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart

6 § Sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart för uppgift som lämnats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation, om det kan antas att myndighetens arbete för en säkrare civil luftfart motverkas om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott

Förundersökningar, underrättelseverksamhet, m.m.

Förundersökningar m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till

1.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

2.annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Tull- verket eller Kustbevakningen, eller

3.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Underrättelseverksamhet m.m.

2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan underrättelse- verksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om det inte står klart att

Prop. 2008/09:150

uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder Prop. 2008/09:150 motverkas eller den framtida verksamheten skadas.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till

1.sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brotts- utredningar, eller

2.sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän hand- ling före år 1949.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Myndigheter som biträder åklagarmyndigheter m.fl.

3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet än som där avses hos en myndighet för att biträda en åklagarmyndighet, en polis- myndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att före- bygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår miss- tanke om brott.

Sekretessbrytande bestämmelse

4 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

Kvalificerade skyddsidentiteter

5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den ansökande myndighetens verksamhet motverkas.

6 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt 15 § lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, om ärendet rör en brottsutredning som genomförs av en tjänsteman med en i annan stat beslutad skyddsidentitet motsvarande den som avses i 5 § och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att verksamheten hos de myndigheter som deltar i utredningen motverkas.

Särskilt personsäkerhetsarbete	Prop. 2008/09:150
7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som avser
särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att verksamheten
skadas.
Säkerhets- eller bevakningsåtgärd
8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning
om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med
åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser

1.byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

2.tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktiva ämnen,

3.telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,

4.behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behand- ling eller annan handling,

5.den civila luftfarten eller den civila sjöfarten,

6.transporter på land av farligt gods, eller

7.hamnskydd.

Chiffer, kod, m.m.

9 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att

1.underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av upp- gifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller

2.göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har för- vanskats.

Körkorts referensnummer

10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.

Åtgärder för att hindra rymning m.m.

11 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 1–3 och 8–10 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

Spridning av kärnvapen, m.m.

12 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upp- lysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen.

Risk- och sårbarhetsanalyser m.m.

13 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verk- samhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida kris- situationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.

Säkerhetskopior hos Regeringskansliet

14 § Sekretess gäller för uppgift i säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas.

Föreskrifterna i 10 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till riksdagen.

Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

15 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förver- kats eller konfiskerats i ett mål eller som annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets- grundlagen och målet avser

1.ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådana brott, eller

3.konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen gäller även i ärende som rör brott som anges i första

stycket.

Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, en allmän åklagare eller en polismyndighet i mål eller ärende som avses i första och andra styckena.

Vapenregister m.m.

16 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos en polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos

1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,

Prop. 2008/09:150

2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig Prop. 2008/09:150 till jaktkortsregistret, och

3.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregist-

ret.

Sekretessen enligt första stycket och andra stycket 1 gäller inte för upp- gift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen ett sådant tillstånd omfattar.

Internationellt rättsligt samarbete, m.m
Internationellt rättsligt samarbete och Schengens informationssystem
17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt sam-
arbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, för
uppgift som hänför sig till en utredning enligt bestämmelserna om
förundersökning i brottmål eller en angelägenhet som angår tvångsmedel,
om det kan antas att det varit en förutsättning för den andra statens eller
den mellanfolkliga domstolens begäran att uppgiften inte skulle röjas.
Motsvarande sekretess gäller hos en polismyndighet, en åklagarmyn-
dighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen för uppgift i
en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens
informationssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
18 § Sekretessen enligt 17 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt
vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om
Schengens informationssystem.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
19 § Den tystnadsplikt som följer av 5–13 §§ inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande
av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig tele-
övervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på
grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och
offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av
försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig tele-
övervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av
domstol eller åklagare.
Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten
att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra	41
	41

stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryck- Prop. 2008/09:150 frihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.

19 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse Myndighets affärsverksamhet m.m.

Affärs- och driftförhållanden

1 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos en myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.

Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller inte beslut av myndigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myndighet, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den motta- gande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.

Upphandling m.m.

3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myn- digheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.

Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Sekretessen enligt detta stycke gäller inte vid ett ansökningsförfarande enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan

än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller Prop. 2008/09:150 erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har

slutförts.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Betäffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det avtalet slöts.

Upplåning

4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verk- samhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Tekniska undersökningar

5 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av en undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av en sådan undersökning, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Fackliga förhandlingar m.m.

Förhandlingar

6 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.

Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska delta i.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fem år.

Stridsåtgärder

7 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs.

kommunalt företag ska förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan Prop. 2008/09:150 arbetsgivare och arbetstagare.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift

8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ett ärende om förhandling i en fråga som rör förhållandet mellan en arbetsgivare och arbetstagare pröva en begäran om utlämnande till en enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlings- ärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, ska pröv- ningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådana ärenden.

Rättsliga tvister

9 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för en myndighets räkning med anledning av myndighetens eller ett statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.

Sekretessen upphör när saken slutligen har avgjorts.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Fartygssammanstötning

Fartygsdagbok

10 § Sekretess gäller för uppgift i en dagbok eller därmed jämställd handling, som har upprättats på ett fartyg vilket ägs av eller är upplåtet till staten eller en kommun, angående en sammanstötning med ett annat fartyg beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, om det kan antas att det allmännas ställning i en tvist på grund av sammanstöt- ningen försämras om uppgiften röjs.

Sekretessen upphör om en sjöförklaring eller en annan sådan undersök- ning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen.

Sekretessen gäller högst fem år från det att sammanstötningen ägde rum.

Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift

11 § Vid tillämpningen av 10 § ska den myndighet under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.

20 kap. Sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtart

1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav

motverkas om uppgiften röjs.

AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM Prop. 2008/09:150

ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖR- HÅLLANDEN

21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer

Hälsotillstånd m.m.

Hälsa och sexualliv

1 § Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte för uppgift

1.som avses i 35 kap. 1 § andra stycket andra meningen och 12 § femte stycket,

2.som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 36 kap. 1 §,

eller

3.som tas in i ett beslut.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

2 § Om en uppgift som är sekretessbelagd med tillämpning av 1 § är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, ska sekretess- brytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen också vara tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.

Förföljda personer, m.m.

Adress, telefon, m.m.

3 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebolagsregistret eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar före- skrifter om det, i annat liknande register.

Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade person- uppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga per- sonuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

enskilde eller någon närstående till denne lider men.

22 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, Prop. 2008/09:150 m.m.

Folkbokföring, fingerade personuppgifter, m.m.

Folkbokföring och annan liknande registrering av befolkningen m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser

1.folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen, eller

2.förande av eller uttag ur sjömansregistret.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket 1 för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Fingerade personuppgifter

2 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1991:483) om fingerade per- sonuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överföring av sekretess

3 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 2 § från en myndighet som handlägger ärenden som avses där, blir 2 § tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.

Namnärenden

4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Delgivning

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgiv- ningslagen (1970:428) för uppgift om en enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter	Prop. 2008/09:150
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker
rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
23 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet,
m.m.
Förskoleverksamhet
1 § Sekretess gäller i förskoleverksamhet för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utbildningsverksamhet
Utbildningsverksamhet för barn och ungdomar
2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, sär-
skolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinter-
natskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller
behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos
psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans
elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrätta-
förande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sek-
retessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte
beslut i ärende.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än
som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds iden-
titet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga för-
hållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller
någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Annan utbildningsverksamhet
3 § Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i
2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller be-
handling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psy-
kolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmark-
nadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbild-
ningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi)
och folkhögskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden,	48

om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider Prop. 2008/09:150 men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i

2 § i annat fall än som avses första stycket och hos Verket för högskole- service i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Specialpedagogisk stödverksamhet

4 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skolbarnsomsorg

5 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en en- skilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Avskiljande från högskoleutbildning

6 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från hög- skoleutbildning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tillsynsverksamhet m.m.

7 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut samt i Statens skolinspektions tillsynsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter	Prop. 2008/09:150
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig
till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från
vidare studier.
24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning och statistik
Psykologisk undersökning
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk under-
sökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående
till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsk-
ningsregister för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men.
Sekretessen gäller även i förhållande till en registrerad person som är
vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes
hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller
behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom
eller henne.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Etikprövning av forskning m.m.
3 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etikprövning och tillsyn
enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser männi-
skor

1.för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, och

2.för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket

1 i högst sjuttio år och enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Vissa upptagningar	Prop. 2008/09:150
4 § Sekretess gäller för uppgift i en upptagning som har dialektologiskt
eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för
vetenskapligt ändamål, om det kan antas att den som har lämnat upp-
giften eller som uppgiften avser eller någon närstående till denne lider
men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Forskningssamverkan med enskild
Affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat
5 § Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en
enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsknings-
resultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter
överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste
antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att
uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller även hos en annan myndighet som tillsammans med
ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan med en
enskild.
Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansö-
kan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekre-
tess endast om uppgiften är sekretessbelagd enligt 31 kap. 20, 21 eller
22 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en
uppgift lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan
som uppgiften hänför sig till.
Dispens av regeringen
7 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekre-
tessen enligt 5 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som
inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller
utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Statistik
8 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som
avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds person-
liga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den
enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av
Riksrevisionen eller riksdagsförvaltningen eller, i den utsträckning
regeringen meddelar föreskrifter om det, av någon annan myndighet.	51
	51

Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift Prop. 2008/09:150 som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande

förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355).

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

9 § Den tystnadsplikt som följer av 8 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verk- ställighet av beslut om vård utan samtycke.

25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m.

Hälso- och sjukvård m.m.

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersök- ning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av köns- tillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap.

6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sammanhållen journalföring

2 § Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om samman- hållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 eller 4 § samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.

Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller Prop. 2008/09:150 myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser

tidigare, gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Andra stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap.

6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omprövning och tillsyn

3 § Sekretess gäller i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotill- stånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgif- ten kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap.

6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Patientnämndsverksamhet

4 § Sekretess gäller i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet enligt lagen (1998:1656) om patientnämnds- verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap.

6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omhändertagande av patientjournal

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patient- journal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap.

6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

6 § Sekretessen enligt 1–5 §§ gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälso- tillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.

Anmälningar m.m.Prop. 2008/09:150

7 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

En varas tillverkning eller innehåll

9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Undantag från sekretess

10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ gäller inte

1.beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,

2.beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,

3.beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, eller

4.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patient- journal.

Sekretessbrytande bestämmelser

11 § Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas

1.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun,

2.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting,

3.till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om samman- hållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),

4.till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdata- lagen,

5.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administration på verk- samhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller

6.till en enskild enligt vad som föreskrivs i

–lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,

–lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

–smittskyddslagen (2004:168),

–6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,

–lagen (2006:496) om blodsäkerhet, eller

–lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.

12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne

1.inte har fyllt arton år,

2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel, eller

3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.

14 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal, om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Biobanker

15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Prop. 2008/09:150

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150

Donationsregister

16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Ersättning till steriliserade

17 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16 och 17 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.

Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kom- munal bostadsförmedling, adoption, m.m.

Socialtjänst m.m.

Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet

1 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds per- sonliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Med socialtjänst förstås i denna lag

1.verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,

2.verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och

3.verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse.

Till socialtjänst räknas också

1.verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av

socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet,	56

2. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, och

Prop. 2008/09:150

3.verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.

Med socialtjänst jämställs

1.ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar,

2.ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

3.ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,

4.ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och

5.verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade.

Sekretessen gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Underårigs vistelseort

2 § Sekretessen enligt 1 § som gäller för uppgift om en underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.

Familjerådgivning

3 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omhändertagande av personakt

4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av person- akt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för uppgift om en enskilds personliga förhållanden.

Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

5 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 4 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller

lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 2008/09:150

6 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kom- munal hälso- och sjukvård, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Undantag från sekretess

7 § Sekretessen enligt 1 § gäller inte

1.beslut om omhändertagande av en enskild,

2.beslut om vård utan samtycke,

3.beslut om sluten ungdomsvård, eller

4.beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.

Sekretessen enligt 1 och 4 §§ gäller inte beslut i fråga om omhänderta- gande eller återlämnande av personakt.

Sekretessbrytande bestämmelser

8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

9 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom social- tjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne

1.inte har fyllt arton år,

2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel, eller

3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

10 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas till en socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till en nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller verkställighet av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Kommunal bostadsförmedling m.m.	Prop. 2008/09:150
11 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling	för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om
uppgiften röjs.
I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift
om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Bostadsanpassningsbidrag

12 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Internationella adoptionsfrågor

13 § Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptions- frågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b § tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ledarhundar

14 § Sekretess gäller hos Synskadades Riksförbund i ärende om till- delning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldel- ning eller återtagande av ledarhund för uppgift om en enskilds hälsotill- stånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

15 § Den tystnadsplikt som följer av 5 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4 och 6 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.

27 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.

Skattesekretess

Verksamhet som avser bestämmande av skatt, taxering, m.m.

1 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestäm- mande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

1.i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdata- basen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,

2.hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensions- grundande inkomst.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller

dock sekretessen i högst sjuttio år.

2 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden i

1.särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med erläggande av skatt, och

4.ärende enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m.

Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds per- sonliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte

1.beslut i ärende som anges i första stycket 2 och 3 samt andra stycket,

2.beslut om kontrollavgift eller om undantag från skyldigheter enligt lagen om kassaregister m.m., eller

Prop. 2008/09:150

Undantag från sekretess

Prop. 2008/09:150

6 § Sekretessen enligt 1 och 3 §§ gäller inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretessen gäller dock om beslutet meddelas i ärende om

1.förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2.beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelper- soner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller

3.trängselskatt.

I beslut varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämman- de av sådan skatt fastställs gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage.

Sekretessbrytande bestämmelser

7 § Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i

1.lag om förfarande vid beskattning,

2.lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets be- skattningsverksamhet, eller

3.lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid ener- giproduktion.

8 § Sekretessen enligt 1–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Sekretessen enligt 2–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter läm- nas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett för- bud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

9 § I rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tull- myndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter1 finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till en enskild.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3–5 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offent- liggöra uppgifter.

1EUT L 196, 2.8.2003, s. 7 (Celex 32003R1383).

28 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller social- försäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.

Socialförsäkringar m.m.

Allmän försäkring m.m.

1 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om

1.allmän försäkring,

2.allmän pension,

3.arbetsskadeförsäkring,

4.handikappersättning och vårdbidrag,

5.statligt tandvårdsstöd,

6.läkarvårdsersättning,

7.ersättning för sjukgymnastik,

8.jämställdhetsbonus,

9.annan ekonomisk förmån för enskild, eller

10.särskild sjukförsäkringsavgift.

Motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till upp- gift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För en myndighet som anges i 14 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess gäller hos Försäkringskassan även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om en enskilds personliga förhållan- den som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

2 § Sekretessen enligt 1 § första och andra styckena gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.

3 § Sekretess gäller hos en myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

4 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensions- försäkring för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Prop. 2008/09:150

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prop. 2008/09:150

Premiepensionsmedel

5 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålders- pension för uppgift om

1.hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och

2.vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelser

6 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårds- stöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.

7 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspen- sion.

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.

8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om

1.inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

2.inkomstgaranti eller motsvarande förmåner för den som varit stats- råd och för vissa arbetstagare som har innehaft statlig chefsanställning,

3.pension enligt statligt kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare, eller

4.pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt statligt kollektivavtal om trygghetsfrågor.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Studiestöd och utlåning av allmänna medel
Studiestöd och lån till hemutrustning
9 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala
studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa
andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska	64
	64

förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om Prop. 2008/09:150 uppgiften röjs.

I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet

10 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 30 kap. 23, 24, 27 och 28 §§ samt 31 kap. 1 § första stycket och 2–5 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Arbetsförmedling, arbetslöshetsersättning, m.m.

Arbetsförmedling m.m.

11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om

1.arbetsförmedling,

2.yrkesvägledning,

3.arbetsvård,

4.antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller

5.hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställnings- främjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1–3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

12 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Arbetslöshetsersättning m.m.

13 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Arbetarskydd m.m.	Prop. 2008/09:150
Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd
14 § Sekretess gäller hos en myndighet som har till särskild uppgift att
verka för arbetarskydd i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskade-
försäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i
ärende om arbetarskydd för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider
men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också
för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs- och driftförhållanden
15 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om
reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning för uppgift om
en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den
enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor
som är avsedda för konsumenter eller kan antas komma att användas av
konsumenter, om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör
risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
16 § Regeringen får för ett särskilt fall, när det gäller uppgift i ett ärende
enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, besluta om undantag från
sekretessen enligt 15 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften
lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll,
som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare
eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
17 § Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av
16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsför-
ordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela
och offentliggöra uppgifter.
29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör
transporter och andra former av kommunikation
Allmän samfärdsel
Postförsändelse
1 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos
myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild
postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse,	66
	66

Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal	Prop. 2008/09:150
12 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygs-
registrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i
skeppsbyggnadsavtal.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sjöförklaringar och andra utredningar
13 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning
med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör
sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet
avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det.
Sekretess enligt första stycket gäller inte, om sjöförklaring eller annan
sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess
gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget
har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande
uppgift om det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon
annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § första stycket hos den
myndigheten.
Sekretessen enligt denna paragraf upphör när motsvarande uppgift om
det andra fartyget har blivit tillgänglig.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen högst fem år från det
att sammanstötningen eller tillbudet skedde.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2 och 6 §§ inskränker rätten
enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-
frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
30 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser
tillsyn m.m. i fråga om näringslivet
Konkurrensverkets tillsyn m.m.
Tillsyn och utredning

1 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfin- ningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande för- bindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration	Prop. 2008/09:150
2 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 1 §
och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en
anmälan enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579). När en
sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess
enligt 1 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Anmälningar m.m.
3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av
överträdelse av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller av
artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemen-
skapen för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild, om det kan
antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om
uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Finansiella marknader m.m.
Tillsyn och tillstånd

4 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i till- ståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndig- hetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Ägarprövning

5 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende hos en statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3.aktier eller andelar i börs eller clearingorganisation.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för upp- gift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Övervakning och kontroll enligt viss lagstiftning

Prop. 2008/09:150

6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i över- vakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2.lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verk- samhet,

3.lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av fi- nansiella instrument,

4.lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med fi- nansiella instrument, eller

6.lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemark- naden.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den uppgiftsskyldige, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyl- digheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

7 § Sekretess gäller hos en statlig myndighet i verksamhet som avses i 4– 6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga för- hållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt något annat avtal, om regeringen meddelar föreskrifter om detta.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sekretessbrytande bestämmelse

8 § Sekretess enligt 4 § första stycket hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs eller ett utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige om uppgiften behövs för att börsen eller det utländska företaget ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller annan författning.

Dispens av regeringen

9 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekre-

tessen enligt 4 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att

uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att Prop. 2008/09:150 förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften

vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Insättningsgaranti, statligt stöd till kreditinstitut, m.m.

Insättningsgaranti och investerarskydd

10 § Sekretess gäller hos garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd i myndig- hetens verksamhet enligt dessa lagar

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myn- dighetens verksamhet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

11 § I den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller sekretess hos en sådan garantimyndighet som avses i 10 § för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Statligt stöd till kreditinstitut

12 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, till dess ärendet har slutförts

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess	Prop. 2008/09:150
13 § Får en myndighet i ett ärende som avses i 12 § en uppgift som är
sekretessreglerad i 31 kap. 1 § första stycket eller 31 kap. 2 § från
Riksbanken eller Riksgäldskontoret, blir sekretessbestämmelsen
tillämplig på uppgiften även i ärendet. Sekretessen gäller dock inte om
uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekre-
tessen enligt 10 § första stycket 1 samt 12 § första stycket 1 och andra
stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Rege-
ringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som
inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller
utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Enskild mottagare av statsbidrag
15 § Sekretess gäller hos Riksrevisionen i verksamhet som avser gransk-
ning av hur en enskild mottagare har använt statsbidrag

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Advokater

16 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Revisorer

17 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av en revisor eller registrering av ett revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot en godkänd eller auktoriserad revisor eller ett registrerat revisions- bolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registre- ring för uppgift om revisorns eller revisionsbolagets ekonomiska ställ- ning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande Prop. 2008/09:150 bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas

i strid med avtal som träffats med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Stiftelser

18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser

1.för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden gäller dock sekre- tessen i högst sjuttio år.

Film eller videogram

19 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.

Alkohol

20 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alko- hollagen (1994:1738) för uppgift om en enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende om tillstånd.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ordningsvakter och väktare

21 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.ärende om förordnande av ordningsvakt och i förteckning som förs över tjänstetecken som tilldelats ordningsvakt, eller

2.ärende om godkännande av väktare och i register som förs över väk-

tare.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i ärende, förteckning eller register som avses där för uppgift om en enskilds per- sonnummer, bostadsadress, hemtelefonnummer och för andra jämförbara uppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den en- skilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Förvärv av eller särskild förvaltning av hyresfastighet	Prop. 2008/09:150
22 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m. eller bostadsförvaltningslagen (1977:792) för uppgift
om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan
antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övrig tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet
Tillsyn, stödverksamhet, m.m.

23 § Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, pla- nering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

24 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en statlig myndighet i verksamhet som avses i 23 §, för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten för- fogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

25 § Får ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

Dispens av regeringen	Prop. 2008/09:150
26 § Regeringen får för ett särskilt	fall besluta om undantag från
sekretess som har föreskrivits med stöd av 23 § första stycket 1, om den

finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mot- tagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Tillsyn och stödverksamhet av andra än statliga myndigheter

Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet

27 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stöd- verksamhet som avses i denna paragraf.

Sekretess enligt första stycket 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverk- samhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller red- ligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Brandfarliga varor

28 § Sekretess gäller hos en kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfin- ningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande för- bindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen

29 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekre- tess enligt 27 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att upp- giften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att för-

behåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften Prop. 2008/09:150 vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 12 § första stycket och andra stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentlig- göra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

31 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Riksbankens verksamhet

1 § Sekretess gäller i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling som avses i första stycket gäller sek- retessen i högst tjugo år och för uppgift i en allmän handling som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst femtio år.

Affärs-, upplånings- och utlåningsverksamhet

Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

2 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för upp- gift om en enskilds ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala företag	Prop. 2008/09:150
3 § Sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kreditmarknads-
företag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller
landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om
en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller
men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller
lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter
endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet
4 § I annan av en myndighet bedriven upplåningsverksamhet eller affärs-
mässig utlåningsverksamhet än som avses i 1, 2 eller 3 § gäller sekretess
för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan
antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
5 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 3 eller 4 §
från en myndighet som avses där, blir 3 eller 4 § tillämplig på uppgiften
också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska
dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i ett beslut hos den mottagande
myndigheten.
Pantbrevsregistret
Förande av pantbrevsregistret
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret
enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om en registre-
rad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till den som
senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om
fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighets-
registrets inskrivningsdel är tomträttshavare.

Upphovsrättsligt skyddat verk

Prop. 2008/09:150

23 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och

1.det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offent- liggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2.det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myn- digheten utan rättighetshavarens samtycke, och

3.ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.

Vid tillämpningen av första stycket ska ett verk som har tillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndig- het till en annan inte därigenom anses offentliggjort.

Internationellt utvecklingsbistånd

Affärs- och driftförhållanden

24 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklings- bistånd för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal, slutet mellan en enskild och en myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess att två år har gått från det att avtalet slöts.

Dispens av regeringen

25 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekre- tessen enligt 24 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller ut- nyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20– 22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra me- ningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentlig- göra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan	Prop. 2008/09:150
tillsyn, granskning, övervakning, m.m.
Datainspektionen
Tillstånd, tillsyn, m.m.

1 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i ärende om tillstånd eller till- syn som enligt lag eller annan författning ska handläggas av inspektionen och i ärende om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
2 § Får Justitiekanslern en uppgift som är sekretessreglerad i 1 §, blir 1 §
tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.
Allmän kameraövervakning
3 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds personliga för-
hållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i
lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, om det kan antas att
den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften
röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överförmyndare m.m.
Överförmyndare och överförmyndarnämnd
4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i
ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild
enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.
Offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument
6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som
har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften
har lämnats till följd av anmälningsskyldighet enligt	83
	83

1. ett särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyl- Prop. 2008/09:150 dighet för vissa innehav av finansiella instrument,

2.9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

3.7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fon- der),

4.5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, eller

5.14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Passagerarregister

7 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt lagen (2006:444) om passagerarregister för uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Sekretess i denna verksamhet gäller också för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn

8 § Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan an- tas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser

1.utförande av räddningsinsatser,

2.undersökningar av olyckor, eller

3.tillsyn.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Kärnteknisk verksamhet

Kärnenergiolyckor m.m.

9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller drift- förhållanden som har lämnats enligt 19–21 §§ lagen (1984:3) om kärn- teknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig infor- mation vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärn- teknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt kon- ventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industri- olyckor, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
10 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från
sekretessen enligt 9 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften	84
	84

Konsumentombudsmannen

Prop. 2008/09:150

4 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsument- ombudsmannen i vissa tvister

1.för uppgift som tillkommit eller inhämtats med anledning av en rättstvist enligt lagen, om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och

2.för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket

2 i högst tjugo år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

34 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m.

Utsökning och indrivning, m.m.

Mål och ärenden

1 § Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten

1.i ett pågående mål, eller

2.i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.

Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekre- tessen i högst femtio år.

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

2 § Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verk- samhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indriv- ningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om Prop. 2008/09:150 uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekre-

tessen i högst femtio år.

Blockerade uppgifter

3 § Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Krono- fogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekre- tessen i högst femtio år.

Internationella avtal

4 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Sekretessen enligt 1–3 §§ hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Skuldsanering

6 § Sekretess gäller hos kommunal budget- och skuldrådgivare, Krono- fogdemyndigheten eller domstol i ärende om skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tillsyn i konkurs

Prop. 2008/09:150

Affärs- och driftförhållanden

7 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Misstanke om brott

8 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör en enskilds personliga och ekono- miska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Internationella avtal

9 § Om sekretess gäller enligt 7 §, får de sekretessbrytande bestäm- melserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.

Sekretessbrytande bestämmelse

10 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

35 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.

Förundersökningar, register, besöksförbud, m.m.

Förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekono- miska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i

1.utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller

iannan verksamhet för att förebygga brott,

3. angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutred- Prop. 2008/09:150 ning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),

4.annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,

5.Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller en polismyndighet i brottmål,

6.register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

7.register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,

8.register som förs av Skatteverket enligt lagen (1999:90) om behand- ling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9.särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 4 kap. 1 §, eller

10.register som förs av Tullverket enligt lagen (2005:787) om be- handling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.

Sekretessen enligt första stycket 2 gäller hos domstol i dess rätt- skipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Vid förhandling om användning av tvångsmedel gäller sekretess för uppgift om vem som är misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer för att den misstänkte eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Första stycket gäller inte om annat följer av 2, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för upp- gift i en anmälan eller utsaga av en enskild, i förhållande till den som an- mälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Belastningsregistret

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är före- skrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har meddelats med stöd av dessa lagar.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Bestämmelserna i 10 och 12 kap. gäller inte i fråga om sekretessen

enligt denna paragraf.

Andra register angående brott m.m.

Prop. 2008/09:150

4 § I annat fall än som avses i 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register

1.för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,

2.för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i ett annat register än som avses i 1,

3.för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och

4.för uppgift som har tillförts ett särskilt register som författnings- enligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.

Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföre- läggande eller föreläggande av ordningsbot.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Besöksförbud

5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Undantag från sekretess

6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte

1.beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned,

2.för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ord- ningsbot,

3.för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller

4.för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhets- polisen som avses i 1 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verk- samhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.

7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myn- digheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte

1.sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 36 kap. 2 §,

2.uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller

3.uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myn- dighet där uppgiften är sekretessreglerad.

Sekretessbrytande bestämmelser

Prop. 2008/09:150

8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att polisen på begäran av den som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identi- teten hos en trafikant som haft del i olyckan.

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, i annat fall än som anges i första stycket, tar del av en uppgift, om den skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående till den enskilde att den inte lämnas ut, när uppgiften förekommer i

1.en nedlagd förundersökning eller en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas,

2.en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avslutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller

3.en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

9 § Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till en konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för kon- kursutredningen.

10 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med sär- skilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

2.till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd i den lagen,

3.enligt vad som föreskrivs i

–lagen (1998:621) om misstankeregister,

–polisdatalagen (1998:622),

–lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,

–lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

–förordningar som har stöd i dessa lagar, eller

4.till en enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångs- balken.

Särskilt personsäkerhetsarbete	Prop. 2008/09:150
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden
som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete
enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Vissa typer av brottmål, m.m.
12 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och
uppgiften förekommer i mål om ansvar för

1.sexualbrott,

2.utpressning,

3.brytande av post- eller telehemlighet,

4.intrång i förvar,

5.olovlig avlyssning,

6.dataintrång,

7.brott mot tystnadsplikt, eller

8.brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts. Motsvarande sekretess gäller i mål om ersättning för skada med

anledning av brott som anges i första stycket.

Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om

1.ansvar för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådant brott, och

3.förverkande av skildring med sådant innehåll.

Sekretessen enligt första och tredje styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna paragraf.

Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Särskild personutredning m.m.

13 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk under- sökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i en annan myndighets verk- samhet för att bistå domstol med sådan utredning.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Medling med anledning av brott	Prop. 2008/09:150
14 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling
med anledning av brott för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i sjuttio år.
Kriminalvården
15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämn-
den, en övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett krimi-
nalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i
anstalt.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överförande av verkställighet
16 § Sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verk-
ställighet av brottmålsdom för uppgift om en enskilds personliga för-
hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld
eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte regeringens beslut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nåd och omvandling av fängelsestraff
17 § Sekretess gäller i ärende om nåd och i ärende enligt lagen (2006:45)
om omvandling av fängelse på livstid för uppgift om en enskilds hälso-
tillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning
kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även hos en myndighet som
lämnar biträde i sådana ärenden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Brottsskadeersättning
Hälsotillstånd m.m.
18 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsska-
deersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra person-
liga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när-
stående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.	93
	93

Överföring av sekretess	Prop. 2008/09:150
19 § Får Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § från en annan
myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds
intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos
Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som
har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock sekretessen hos
Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Polisens sociala verksamhet, m.m.
Hjälp och bistånd åt enskilda, omhändertaganden, m.m.

20 § Sekretess gäller hos en polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften hänför sig till

1.verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,

2.ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,

3.ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,

4.ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller

5.verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstift- ningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

21 § Sekretess gäller hos en polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för uppgift i en anmälan eller utsaga, i förhållande till den omhändertagne, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Passärende

22 § Sekretess gäller i ärende enligt passlagen (1978:302) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Vapenärende	Prop. 2008/09:150
23 § Sekretess gäller hos en polismyndighet för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det kan
antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som
följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket in-
skränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1
och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra upp-
gifter.
Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att
meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars
röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider
annat allvarligt men.
36 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos
domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.
Vissa mål och ärenden hos domstol samt medling i arbetstvister
Familjerättsliga mål eller ärenden

1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,

2.ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,

3.ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldra- balken, eller

4.ärende om förvaltarskap.

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.äktenskapsmål,

2.mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller

3.ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Affärs- eller driftförhållanden
2 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rätt-
skipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets	95

eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den Prop. 2008/09:150 som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller

ärende enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.

Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla.

För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Medling i arbetstvister

3 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.

Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollek- tivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m.

4 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller nå- gon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.mål om kollektivavtal, och

2.mål om tillämpningen av

–lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,

–lagen (1982:80) om anställningsskydd,

–14 a kap. 7–12 §§ skollagen (1985:1100),

–31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,

–4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,

–3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltids- arbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, eller

–2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567).

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prövning av fråga om utlämnande av miljöinformation
5 § Får en domstol uppgift från ett sådant organ som avses i lagen
(2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ för att dom-
stolen ska pröva fråga om utlämnande av uppgiften, gäller sekretess för	96

uppgiften om inte domstolen finner att uppgiften ska lämnas ut enligt Prop. 2008/09:150 samma lag.

Rättshjälp eller annat bistånd till enskild

6 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp

1.för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,

och

2.för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

iövrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om upp- giften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

7 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepre- sentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första stycket och 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentlig- göra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.

37 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m.

Utlänningskontroll, ärenden om medborgarskap, m.m.

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

1 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Beträffande beslut i ärenden gäller sekretessen enligt första och andra Prop. 2008/09:150 styckena endast för uppgifter i skälen.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller också hos myn- dighet som lämnar biträde i ärende eller verksamhet som avses där.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Internationella avtal

2 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och 21 kap. 5 § och som en myndighet fått enligt avtalet.

De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket får inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Statlig ersättning för kostnader, medverkan till bosättning m.m.

3 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess hos Migrations- verket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer

1.i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyk- tingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, eller

2.i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer

4 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess hos Totalförsva- rets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna (SÖ 1953:14–17 samt 1979:22 och 23), för uppgift om en enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna Prop. 2008/09:150 upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Schengens informationssystem

Framställningar om omhändertaganden m.m.

6 § Sekretess gäller hos en polismyndighet, en åklagarmyndighet, Riks- polisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informations- system om

1.omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,

2.att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),

3.tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, eller

4.dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder.

Sekretess gäller hos en myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

38 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör total- försvar, krisberedskap, m.m.

Totalförsvarsplikt m.m.

Utredning, inskrivning, krigsplacering, m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende som angår

1.utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden,

2.antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar,

3.inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga,

4.antagning till utbildning vid Försvarsmakten, eller

5.skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 2008/09:150

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt

2 § Sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänst- gör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos en konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Utbildning för totalförsvarsändamål

3 § Sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Underrättelseverksamhet m.m.

4 § Sekretess gäller hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksam- heten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets radioanstalt i underrättelse- och säkerhetsverksamheten för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret

5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom total- försvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.

Samhällsplanering och försörjningsberedskap

6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller drift- förhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om upp- giftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjnings- beredskap eller försörjningsberedskap vid oljekriser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

100

Beredskapsförberedelser

Prop. 2008/09:150

7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262)

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresenta- tionen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för sådan uppgift om en enskild som hänför sig till en utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet

Personaladministrativ verksamhet hos den myndighet där perso- nalen är anställd

Personalsocial verksamhet

1 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan upp- gift om en enskilds personliga förhållanden än som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

101

Personaladministrativ verksamhet i övrigt	Prop. 2008/09:150
2 § Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som an-
ges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift
om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om
omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och
inte heller beslut i annat ärende som avses i första stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Adresser, telefonnummer, m.m.
3 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 §§ i personalad-
ministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne
utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller sekretess hos Riksdagens ombudsmän i myndighetens
personaladministrativa verksamhet för uppgift om en enskilds bostads-
adress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara upp-
gifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör
underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men. Motsvarande sekretess gäller, i den
utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos myndighet där
personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat
allvarligt men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen
4 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats
inom utrikesförvaltningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet som utförs av en annan myndig-
het
5 § Om en myndighets personaladministrativa verksamhet till viss del
utförs av en annan myndighet, gäller sekretessen enligt 1–4 §§ i
tillämpliga delar även hos den myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § begränsar rätten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning
av 5 §.
	102

Överföring av sekretess	Prop. 2008/09:150
3 § Får riksdagen från regeringen en sekretessreglerad uppgift,	blir
sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

4 § Får riksdagen från en myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

Regeringen

Överföring av sekretess

5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 19 kap. 6 § eller som hos myndigheten omfattas av överförd sekretess enligt 11 kap. 5 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos regeringen. Detta gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av regeringen.

6 § Får regeringen från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.

Prövning av begäran om utlämnande av uppgift

7 § Om en viss myndighet enligt denna lag ska pröva en begäran om ut- lämnande av uppgift till en enskild, ska i stället regeringen göra pröv- ningen om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte om en departementschef ska göra prövningen.

42 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner, m.m.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

1 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet samt hos Justitiekanslern i verk- samhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 2–4 §§.

Sekretessen gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.

2 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § uppgift från en enskild gäller

1.sekretess enligt 15 kap. endast om det kan antas att riket lider bety- dande men om uppgiften röjs, och

2.sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om en sekretessbestämmelse till skydd för sådana förhållanden skulle ha

varit tillämplig hos den myndighet som ärendet får anses avse och det

105

kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider bety- dande men om uppgiften röjs.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift från en enskild i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt, om uppgiften tagits emot med anledning av en rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

3 § Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 18 kap. 1–4 §§ och 35 kap. 1, 2 och 6– 10 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.

4 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen eller Justitiekanslern endast om det kan antas att något allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

5 § Sekretess gäller hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6– 8 §§.

6 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild, gäller sekretess

1.enligt 15 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs, och

2.enligt 18 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.

Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.

7 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.

8 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.

Prop. 2008/09:150

106

Undersökningskommissioner m.m.

Prop. 2008/09:150

9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer hos

1.kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan gransk- ning, eller

2.det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien i den del dess verksamhet avser kontakter med de drabbade och anhöriga till katastrofens offer.

Sekretess gäller hos kommissionen för utvärdering av nationell kris- hanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

10 § Regeringen får meddela föreskrifter om att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, ska gälla i verk- samhet som bedrivs av en särskild undersökningskommission som rege- ringen har tillsatt.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden.

43 kap. Domstolar m.m. Tillämpliga sekretessbestämmelser

1 § Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvalt- ningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid hand- läggning av målet, om inte annat följer av 3 §.

Primära sekretessbestämmelser som i övrigt är tillämpliga hos dom- stolar finns, förutom i detta kapitel, även i avdelning IV och V.

2 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på upp- giften även hos den mottagande domstolen.

Den sekretessbestämmelse som avses i första stycket ska, med undan- tag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas om det finns en annan

107

primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för Prop. 2008/09:150 samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen.

3 § Bestämmelserna om sekretess i 19 kap., 28 kap. 12 §, 29 kap. 1– 4 och 9 §§, 30 kap. 1, 2, 4–7, 23, 24, 27 och 28 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12, 16–18 och 24 §§, 32 kap. 4 §, 35 kap. 3 och 4 §§, 36 kap. 6 och 7 §§, 38 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 40 kap. 2 § tillämpas inte hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.

Sekretessen enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Första och andra styckena gäller inte om domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.

Förhandling

Bild i en ljud- och bildupptagning

4 § Sekretess gäller hos en domstol för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den hörde lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Upphörande av sekretess i vissa fall

5 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretess enligt 4 § och 18 kap. 15 §.

Om en uppgift som avses i första stycket läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har beslutat det enligt 9 § andra och tredje styckena.

Överläggning hos domstol och annan myndighet

Domstols överläggningar

6 § Sekretess gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om

1.innehållet i en ännu inte meddelad dom eller i ett annat ännu inte meddelat beslut, och

2.vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.

Vad som föreskrivs i första stycket om sekretess för innehållet i en

dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning

108

inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan Prop. 2008/09:150 huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.

Annan myndighets överläggningar

7 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 6 § meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla hos statlig myndighet för uppgift om

1.innehållet i ett ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol, och

2.vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående ett sådant beslut.

Dom eller annat beslut

Upphörande av sekretess i vissa fall

8 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.

Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har
förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsätt-
ningen. Ett sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken
sekretess gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 34 kap.
4 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
Förordnande om att en sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämp-
lig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av ett annat beslut,
såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt ound-
gängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter
och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att
förordnande som omfattar domslut eller motsvarande del av ett annat
beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller
om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av
krig.
Överföring av sekretess
9 § Får en domstol eller en annan myndighet del av en dom eller ett
beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, blir den
sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften
även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en
primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är
tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Prövning av ett sekretessförordnande vid överklagande
10 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat ett
förordnande enligt 8 §, ska den högre domstolen pröva förordnandet när
den skiljer målet eller ärendet från sig.	109
	109

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter	Prop. 2008/09:150
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKT SOM FÖLJER AV ANDRA
FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT
MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER
44 kap. Tystnadsplikt som följer av andra författningar och som
inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrund-
lagen och riksdagsordningen

1 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regerings- formen,

2.3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,

3.2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

4.2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen, när det är fråga om upp- gift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och

5.beslut enligt 4 kap. 17 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

Rättegångsbalken

2 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket rättegångsbalken, och

2.8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen

3 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.2 kap. 8–10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, och

2.15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).

110

Bilaga Prop. 2008/09:150

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck- frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Arbetslöshetskassor enligt lagen prövning av ärenden om arbets- (1997:239) om arbetslöshetskassor löshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös

medlem (SFS 1997:239)

Besiktningsorgan enligt fordons- lagen (2002:574)

Bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och orga- nisatoriska delar av sådana sam- fund eller andra enskilda där total- försvarspliktiga fullgör civilplikt

Chalmers tekniska högskola aktie- bolag

Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening

Folkbildningsförbundet

fordonskontroll (SFS 2002:574)

prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarsplik- tiga som fullgör civilplikt (SFS 1994:1809)

all verksamhet

fördelning av statliga medel mel- lan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS1976:1046)

Folkbildningsrådet		fördelning	av	statsbidrag		mellan
		folkhögskolor		och	studieförbund
		(SFS 1976:1046)
Frökontrollen	Mellansverige Ak-	certifiering		av	utsäde	(SFS
tiebolag		2000:1330)
Föreningen Bildkonst Upphovsrätt		fördelning av statliga medel till
i Sverige (BUS)		bild- och formkonstnärer (SFS
		1992:318)
Föreningen Svenska Artisters och		fördelning av statliga medel till
Musikers	Intresseorganisation	utövande	konstnärer på			musik-	112

(SAMI)	området	för utlåning genom	det Prop. 2008/09:150
	allmänna	biblioteksväsendet	av
	verk som de har medverkat i (SFS
	1992:318)
Föreningen Svenska Tonsättares	fördelning av statliga medel till
Internationella Musikbyrå (STIM)	upphovsmän på musikområdet för
	utlåning av deras verk genom det
	allmänna biblioteksväsendet (SFS
	1992:318)
Handelshögskolan i Stockholm	statligt stöd i form av utbild-
	ningsbidrag för doktorander (SFS
	1976:1046)

Hjälpmedelsinstitutet

Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktie- bolag

Högskolan i Jönköping Service aktiebolag

Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag

Institutet för professionell utveck- ling av läkare i Sverige (IPULS)

all verksamhet (SFS 1998:1214)

all verksamhet

prövning av frågor om tillhanda- hållande och fördelning av platser till specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel (SFS 1998:531)

Internationella Handelshögskolan i	all verksamhet
Jönköping aktiebolag
Kungliga Svenska Aeroklubben	besiktning och tillsyn av luftfartyg
	samt utfärdande och förnyande av
	luftvärdighetsbevis			(SFS
	1957:297)
Länsbildningsförbunden	statligt	stöd till	kulturverksamhet
	genom	ideella	föreningar	(SFS
	1976:1046)

113

Musikaliska akademien	statligt stöd			till	utbildnings-					och Prop. 2008/09:150
	utgivningsverksamhet								(SFS
	1976:1046 och 1992:318)
Notarius publicus	all	verksamhet				som		Notarius
	publicus (SFS 1981:1363)
Posten Aktiebolag	medverkan			vid			val		(SFS
	1993:1689			och			1993:1690),
	folkomröstning (SFS						1993:1696),
	särskild		postdelgivning						(SFS
	1993:1688),			tullkontroll					(SFS
	1993:1698), utlämnande av kör-
	kort (SFS 1993:1695) samt hand-
	läggning av flyttningsanmälningar
	(SFS 1993:1699)
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag	ärenden om TV-avgifter (SFS
	1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktie-	förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens	bilagan till lagen (1996:1179) om
Bostadslåneaktiebolag samt det av	ändrade		förutsättningar					för	vissa
staten ägda bolag som övertar	statligt reglerade bostadslån m.m.
ansvaret för de statligt finansie-	samt	lån		enligt			förordningen
rade bostadslånen	(1989:858) om				ersättningslån					för
	bostadsändamål, i den mån hand-
	lingarna inkommit eller upprättats
	före den 1 januari 1997, och för
	tiden därefter sådana handlingar i
	låneärenden			enligt			förordningen
	(1983:1021)			om		tilläggslån				för
	ombyggnad			av	bostadshus,				m.m.
	som överlämnas av Boverket samt
	handlingar i ärenden om icke
	utbetalda bostadslån till ny- eller
	ombyggnad			enligt			nybyggnads-
	låneförordningen					(1986:692)				för
	bostäder		eller		ombyggnadslåne-
	förordningen				(1986:693)					för
	bostäder
Stiftelsen Chalmers tekniska hög-	all verksamhet
skola
Stiftelsen framtidens kultur	all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom om-	all verksamhet
råden med anknytning till Öster-
sjöregionen och Östeuropa										114

Prop. 2008/09:150

Stiftelsen för internationalisering	all verksamhet
av högre utbildning och forskning
Stiftelsen för Internationella insti-	all verksamhet
tutet för industriell miljöekonomi
vid Lunds universitet

Stiftelsen för kunskaps- och kom- petensutveckling

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

Stiftelsen för vård- eller allergi- forskning

Stiftelsen högskolan i Jönköping

Stiftelsen Innovationscentrum

Stiftelsen Nordiska museet

all verksamhet

prövning av anställnings– och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) samt prövning av ansökningar om tillstånd till utförsel av vissa äldre kulturföremål (SFS 1988:950)

Stiftelsen Norrlandsfonden				förvaltningen av statligt reglerade
				regionala	utvecklingslån			och
				lokaliseringslån		som	beslutats
				enligt förordningen (1990:642) om
				regionalpolitiskt företagsstöd eller
				motsvarande äldre bestämmelser
				(SFS 1998:775)
Stiftelsen Svenska Filminstitutet				all verksamhet		utom	verksamhet
				som avser fördelning av stöd
				enligt filmavtal
Stiftelsen Svenska institutet				all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska				statligt stöd i form av stipendier
samarbetsfonden				(SFS 1992:318)
Stiftelserna Stockholms internatio-				prövning	av	anställnings–		och
nella	fredsforskningsinstitut			arbetsvillkor och andra frågor som
(SIPRI),	Tekniska	museet	och	rör statligt reglerad anställning hos
WHO Collaborating		Center	on	stiftelsen (SFS 1992:318)
International Drug Monitoring								115

Prop. 2008/09:150

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska kyrkan och dess organisa- toriska delar

statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

verksamhet som bedrivs enligt

begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Svenska språknämnden	prövning	av	anställnings–	och
	arbetsvillkor och andra frågor som
	rör statligt reglerad anställning hos
	nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges författarförbund	fördelning av statliga medel till
	författare	och	översättare	för
	utnyttjande av deras verk i form av
	talböcker	och	taltidningar	(SFS
	1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund	fördelning	av	statsbidrag	till
	idrottsverksamhet (SFS 1995:361)
Swedfund International AB	prövning av frågor om statligt stöd
	till små och medelstora svenska
	företags investeringar i Swedfunds
	samarbetsländer (SFS 2008:1272)
Synskadades Riksförbund	ärenden om tilldelning eller återta-
	gande av dispositionsrätt till ledar-

hund samt ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund (SFS 2005:340)

1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009, då sekretesslagen (1980:100) ska upphöra att gälla.

2.Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser i sekretesslagen (1980:100) som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

3.Föreskrifter som har meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses med- delade enligt denna lag.

116

2.2Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 27 kap. 33 §, 36 kap. 5 och 6 §§ samt 38 kap. 8 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 1 §1

Förhandling		vid domstol skall			En förhandling vid domstol ska
vara offentlig.					vara offentlig.
Kan det antas att det vid för-					Kan det antas att det vid en för-
handling kommer att förebringas					handling kommer att läggas fram
uppgift, för vilken hos domstolen					uppgift, för vilken hos domstolen
gäller sekretess som avses i sekre-					gäller sekretess som avses i offent-
tesslagen (1980:100), får rätten,					lighets-	och		sekretesslagen
om det bedöms vara av synnerlig					(2009:000), får rätten, om det be-
vikt att uppgiften inte röjs,					döms vara av synnerlig vikt att
förordna att förhandlingen i vad					uppgiften inte röjs, besluta att
den angår uppgiften skall hållas					förhandlingen i den del som rör
inom stängda dörrar. Även i annat					uppgiften ska hållas inom stängda
fall får förhandling hållas inom					dörrar. Även i annat fall får en
stängda	dörrar, om		sekretessen		förhandling		hållas	inom	stängda
gäller enligt 7 kap. 22 eller 23 §, 8					dörrar,	om	sekretessen		gäller
kap. 17 § eller 9 kap. 15 eller 16 §					enligt 35 kap. 12, 13 eller 17 §
sekretesslagen eller, i vad avser					eller 36 kap. 1 eller 2 §
domstolsförhandling			under	förun-	offentlighets-		och	sekretesslagen
dersökning i brottmål eller därmed					eller, när det gäller domstolsför-
likställt	mål eller ärende,			enligt	handling	under förundersökning i
5 kap. 1 eller 7 § eller 9 kap. 17 §					brottmål eller därmed likställt mål
samma	lag.	Förhandling		skall	eller ärende, enligt 18 kap. 1, 2, 3
alltid hållas inom stängda dörrar,					eller 17 § eller 35 kap. 1 eller 2 §
om sekretessen gäller enligt 9 kap.					samma lag. En förhandling ska
3 § andra stycket samma lag och					alltid hållas inom stängda dörrar,
det skulle strida mot avtal som					om sekretessen			gäller	enligt
avses där att uppgiften röjs vid för-					27 kap.	5 §	andra och		tredje
handlingen.					styckena eller 34 kap. 4 § samma
					lag och det skulle strida mot avtal
					som avses där att uppgiften röjs
					vid förhandlingen.

Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.

Är eljest för särskilt fall före-	Är det annars för särskilt fall
skrivet, att förhandling må hållas	föreskrivet att förhandling får
inom stängda dörrar, vare det	hållas inom stängda dörrar, ska det
gällande.	gälla.

1Senaste lydelse 2006:47.

Prop. 2008/09:150

118

4 §2

Prop. 2008/09:150

Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), äge rätten förordna att uppgiften icke får uppenbaras.

Har en förhandling hållits inom stängda dörrar och har det då lagts fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får rätten besluta att uppgiften inte får uppenbaras.

Överläggning till dom eller be- slut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kun- na ske offentligt. Hålles överlägg- ning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även an- nan att närvara vid sådan över- läggning.

Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utsträck- ning domen eller beslutet inne- håller uppgift som omfattas av för- ordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 § andra stycket sekre- tesslagen (1980:100), skall dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.

5 §3

Överläggning till dom eller be- slut ska hållas inom stängda dörrar, om rätten inte finner att det kan ske offentligt. Hålls överlägg- ning inom stängda dörrar, får, förutom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman som har att ta befattning med målet. När det finns särskilda skäl får rätten tillåta även annan att närvara vid sådan överläggning.

Avkunnande av dom eller beslut ska ske offentligt. I den utsträck- ning domen eller beslutet inne- håller uppgift som omfattas av beslut om sekretess enligt 43 kap. 8 § andra och tredje styckena offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.

27kap. 33 §4

Om	det gäller		sekretess	enligt	Om det gäller sekretess enligt
2 kap. 1 eller 2 §, 5 kap. 1 § eller					15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2
9 kap.	17	§	sekretesslagen		eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 §
(1980:100)		för	uppgifter	som	offentlighets-	och	sekretesslagen
avses i 32 §, ska en underrättelse					(2009:000)	för	uppgifter som
enligt 31 § skjutas upp till dess att					avses i 32 §, ska en underrättelse
sekretess inte längre gäller.					enligt 31 § skjutas upp till dess att
					sekretess inte längre gäller.

2Senaste lydelse 1980:101.

3Senaste lydelse 1980:101.

4Senaste lydelse 2009:63.

119

Har det på grund av sekretess enligt första stycket inte kunnat lämnas Prop. 2008/09:150 någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen

avslutades, får underrättelsen underlåtas.

En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår

1.brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

2.brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.brott som avses i 18 kap. 1, 3, 4, 5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 eller 13 § brottsbalken,

4.brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,

5.brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, eller

6.försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–5 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.

36 kap.

Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 §, 3 kap. 1 § eller 5 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestäm- melse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psy- kologer, psykoterapeuter, familje- rådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anför- trotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag

5 §5

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhäm- tats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psy- kologer, psykoterapeuter, familje- rådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, en- dast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnads- plikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem

5Senaste lydelse 2006:859.

120

eller den till vars förmån sekre-	endast om det är medgivet i lag Prop. 2008/09:150
tessen gäller samtycker till det.	eller den till vars förmån sekre-
	tessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger

skyldighet att vittna för
1. andra	än försvarare i mål	1. andra än	försvarare i	mål
angående brott som avses i 14 kap.		angående brott som avses i 10 kap.
2 § femte	och sjätte styckena	21 och 23 §§	offentlighets-	och
sekretesslagen (1980:100) och		sekretesslagen (2009:000) och

2.den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

6 §6

Ett vittne får vägra att yttra sig om en omständighet, vars yppande skulle röja att vittnet eller någon vittnet närstående, som avses i 3 §, har förövat brottslig eller vanärande handling.

Ett vittne får även vägra att yttra		Ett vittne får även vägra att yttra
sig om yrkeshemlighet. Han eller		sig om yrkeshemlighet. Han eller
hon får också vägra att lämna		hon får också vägra att lämna
uppgift om	enskilds personliga	uppgift om en enskilds personliga
förhållanden	som omfattas av	förhållanden	som	omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 50 § sekre-		sekretess enligt 35 kap. 11 §
tesslagen (1980:100).		offentlighets-	och	sekretesslagen
		(2009:000).

Vad som sägs i andra stycket gäller inte, om det finns synnerlig anledning att vittnet hörs om yrkeshemligheten eller uppgiften.

38kap.

8 §7

Om allmän handling kan anta- gas äga betydelse som bevis, äge

Om en allmän handling kan antas ha betydelse som bevis, får

6Senaste lydelse 2006:513.

7Senaste lydelse 1980:101.

121

rätten förordna att	handlingen	rätten besluta att handlingen ska
skall tillhandahållas.		tillhandahållas.
Första stycket gäller ej		Första stycket gäller inte
1. handling som innehåller upp-		1. handling som innehåller upp-
gift, för vilken gäller sekretess till		gift, för vilken gäller sekretess till
följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3		följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller
kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)		16 kap. 1 § offentlighets- och sek-
eller bestämmelse, till vilken hän-		retesslagen (2009:000) eller be-
visas i något av dessa lagrum, med		stämmelse, till vilken hänvisas i
mindre den myndighet som har att		något av dessa lagrum, om inte
pröva fråga om utlämnande av		den myndighet som har att pröva
handlingar givit sitt tillstånd där-		fråga om utlämnande av hand-
till;		lingar har gett sitt tillstånd,
2. handling vars	innehåll är	2. handling vars innehåll är så-
sådant, att någon, som haft befatt-		dant, att någon, som haft befatt-
ning med handlingen, enligt 36		ning med handlingen, enligt
kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller		36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde
sjätte stycket ej må höras därom;		eller sjätte stycket inte får höras
		därom, eller

3.handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledning förekommer.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

Prop. 2008/09:150

122


2.5	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken		Prop. 2008/09:150
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 a och 19 §§ föräldrabalken ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

6kap. 17 a §1

Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) få hjälp att

träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.
Socialnämnden i den kommun		Socialnämnden			i den kommun
där barnet är folkbokfört prövar		där barnet är folkbokfört prövar
om ett avtal mellan föräldrarna en-		om ett avtal mellan föräldrarna
ligt 6 §, 14 a § andra stycket eller		enligt 6 §, 14 a § andra stycket
15 a § tredje stycket skall god-		eller 15 a § tredje stycket ska god-
kännas.		kännas.
Vid sin prövning av föräldrarnas		Vid sin prövning av föräldrarnas
avtal skall socialnämnden se till att		avtal ska socialnämnden se till att
frågor om vårdnad, boende och		frågor om vårdnad, boende och
umgänge blir	tillbörligt utredda.	umgänge	blir	tillbörligt utredda.
Utan hinder	av sekretess enligt	Utan hinder		av	sekretess enligt
7 kap. 4 § första stycket sekretess-		26 kap. 1 § första stycket offentlig-
lagen (1980:100) är en annan		hets-	och		sekretesslagen
socialnämnd som har tillgång till		(2009:000) är en annan social-
upplysningar som kan vara av		nämnd som har tillgång till upp-
betydelse för	frågans bedömning	lysningar som kan vara av bety-
skyldig att lämna sådana upplys-		delse för frågans bedömning skyl-
ningar på begäran av den social-		dig att lämna sådana upplysningar
nämnd som skall pröva avtalet.		på begäran av den socialnämnd
		som ska pröva avtalet.

Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.

Rätten skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.

Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplys- ningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana

19 §2

Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.

Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplys- ningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana

1Senaste lydelse 2006:458.

2Senaste lydelse 2006:458.

125


2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om		Prop. 2008/09:150
	upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

26 §1

Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs

1.inför myndigheter,

2.i statliga eller kommunala representationer,

3.vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller

4.vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.

Första stycket 1 och 2 gäller	Första stycket 1 och 2 gäller
dock inte uppgifter för vilka	dock inte uppgifter för vilka
sekretess gäller enligt 8 kap. 27 §	sekretess gäller enligt 31 kap. 23 §
sekretesslagen (1980:100).	offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:000).

Vid tillämpning av första stycket gäller

1.att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen,

2.att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och

3.att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2000:92.

128

2.8Förslag till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)

Härigenom föreskrivs att 5 § krigshandelslagen (1964:19) ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Prop. 2008/09:150

Den som genom att lämna un- derrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning röran- de sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som i 2 § sägs, döms, om han insett eller bort inse att över- vakningen utövas av främmande makt eller annars är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till böter eller fängelse i högst ett år, om gär- ningen inte är belagd med strängare straff i 19 kap. brottsbal- ken.

Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstäm med anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av rege- ringen eller av myndighet, vilken enligt regeringens förordnande är behörig därtill, eller har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i första stycket stadgas icke äga tillämp- ning.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Den som genom att lämna un- derrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning röran- de sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som anges i 2 §, döms, om han eller hon insett eller borde ha insett att övervakningen utövas av främmande makt eller annars är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till böter eller fängelse i högst ett år, om gär- ningen inte är belagd med stränga- re straff i 19 kap. brottsbalken.

Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstäm- melse med anvisning, som för visst fall eller annars meddelats av regeringen eller av myndighet, vilken enligt regeringens förord- nande är behörig därtill, eller har han eller hon endast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han eller hon av annan sådan anledning haft fog för gärningen, ska vad som föreskrivs i första stycket inte tillämpas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

1Senaste lydelse 1991:288.

129

2.14	Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen		Prop. 2008/09:150
	(1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

8 §1

En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med be- handlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. En uppgift om skuldsanering ska dock alltid gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen

(2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som inhämtats från				En uppgift som har inhämtats
Kronofogdemyndigheten i			dess	från	Kronofogdemyndigheten	i
verksamhet med		indrivning	och	dess	verksamhet med indrivning
utsökning ska gallras när den inte				och utsökning ska gallras när den
omfattas av undantaget från sekre-				inte omfattas av undantaget från
tess i 9 kap. 19 § första stycket				sekretess i 34 kap. 1 § andra
andra	meningen	sekretesslagen		stycket offentlighets- och sekre-
(1980:100). En uppgift som in-				tesslagen (2009:000). En uppgift
hämtats	från Kronofogdemyn-			som har inhämtats från Kronofog-
digheten ska också gallras när den				demyndigheten ska också gallras
har blockerats av Kronofogdemyn-				när den har blockerats av Krono-
digheten med stöd av 3 kap. 3 a §				fogdemyndigheten med stöd		av
lagen (2001:184)		om behandling		3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om
av uppgifter i Kronofogdemyndig-				behandling av uppgifter i Krono-
hetens verksamhet.				fogdemyndighetens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2008:215.

136

2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om		Prop. 2008/09:150
	kriminalvård i anstalt
Härigenom föreskrivs att 66 och 81 §§ lagen (1974:203) om kriminal-
vård i anstalt1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	66 §
Den som är anställd av eller har uppdrag hos ett bolag, en förening, en
samfällighet eller en stiftelse som driver sådan verksamhet som avses i
56 eller 57 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på
grund av sin anställning eller sitt uppdrag har fått veta om enskilds
personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för beivrandet av
brott.
I det	allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
tillämpas i stället bestämmelserna i		tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).		offentlighets- och sekretesslagen.

Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevak- ningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen skall vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda skäl, får förord- nandet även avse vissa bevak- ningsuppgifter inom anstalten. I förordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. Förordnan- det får återkallas.

Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verk- samhet tillämpas i stället bestäm-

melserna i sekretesslagen (1980:100).

81 §

Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevak- ningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen ska vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda skäl, får förordnandet även avse vissa bevakningsuppgifter inom anstal- ten. I förordnandet ska uppdragets art och omfattning anges. Förord- nandet får återkallas.

Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlig-

hets- och sekretesslagen (2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Lagen omtryckt 2007:109.

139

2.18		Förslag till lag om ändring i lagen (1974:358) om						Prop. 2008/09:150
		facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Härigenom föreskrivs att 9 a § lagen (1974:358) om facklig förtroende-
mans ställning på arbetsplatsen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				9 a §1
En arbetsgivare som enligt 3 §					En arbetsgivare som enligt 3 §
andra stycket är skyldig att ge en					andra stycket är skyldig att ge en
facklig förtroendeman tillträde till					facklig förtroendeman tillträde till
en arbetsplats och låta förtroende-					en arbetsplats och låta förtroende-
mannen vara verksam där har rätt					mannen vara verksam där har rätt
till förhandling med den berörda					till förhandling med den berörda
arbetstagarorganisationen om tyst-					arbetstagarorganisationen om tyst-
nadsplikt rörande den information					nadsplikt rörande den information
som skall lämnas till förtroende-					som ska lämnas till förtroende-
mannen.					mannen.
I sådana fall tillämpas 21 § andra och tredje styckena lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig förtroendeman har fått
kännedom om med tystnadsplikt som avses i första stycket får
förtroendemannen trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i
styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller
tystnadsplikten även för styrelseledamoten.
I fråga om den som utövar ett					I fråga om den som utövar ett
uppdrag enligt 3 § andra stycket på					uppdrag enligt 3 § andra stycket på
en arbetsplats i det allmännas					en arbetsplats i det allmännas
verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9					verksamhet tillämpas 10 kap. 11–
och	10	§§	sekretesslagen		14 §§ och 12 kap. 2 § offentlig-
(1980:100) i stället för bestäm-					hets-	och	sekretesslagen
melserna i första och andra					(2009:000) i stället för bestäm-
styckena.					melserna i första och andra
					styckena.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 1990:1039.

140

2.21	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om		Prop. 2008/09:150
	kungörande av lagar och andra författningar
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar
och andra författningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		2 §1
I fråga om andra författningar än lagar gäller att 4–9 §§ inte tillämpas
på en författning
1. som på grund av sekretess-		1. som på grund av offentlighets-
lagen (1980:100) inte får lämnas		och sekretesslagen (2009:000) inte
ut till envar eller		får lämnas ut till envar eller

2.som endast reglerar en statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet mellan statliga myndigheter inbördes, förutsatt att författningen inte innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utomstående eller för berörda arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning.

Regeringen får meddela föreskrifter om att följande föreskrifter inte behöver kungöras på det sätt som anges i 9 §:

1.Föreskrifter som avses i 41 § väglagen (1971:948).

2.Lokala trafikföreskrifter.

3.Föreskrifter med särskilda trafikregler som har meddelats av en statlig väghållningsmyndighet.

4.Föreskrifter som avses i 3 kap. 11 § ordningslagen (1993:1617). Regeringen får också meddela föreskrifter om att föreskrifter om

högsta tillåtna färdhastighet eller om bärighetsklasser för vägar inte behöver kungöras på det sätt som anges i 6 §.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2005:517.

143

2.23	Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen		Prop. 2008/09:150
	(1977:1160)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 18 § och 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen
(1977:1160) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

6kap. 18 §1

Elevskyddsombuden utses av eleverna.

Huvudmannen		för utbildningen	Huvudmannen för utbildningen
skall se till att elevskyddsombuden			ska se till att elevskyddsombuden
får den utbildning och den ledighet			får den utbildning och den ledighet
som behövs för uppdraget.			som behövs för uppdraget.
Elevskyddsombuden har rätt till			Elevskyddsombuden har rätt till
den information som behövs för			den information som behövs för
uppdraget med undantag av infor-			uppdraget med undantag av infor-
mation om uppgifter som är			mation om uppgifter som är
föremål	för tystnadsplikt enligt		föremål för tystnadsplikt enligt
7 kap. 13 § första stycket. I fråga			7 kap. 13 § första stycket. I fråga
om uppgifter som är föremål för			om uppgifter som är föremål för
sekretess i det allmännas verk-			sekretess i det allmännas verk-
samhet	gäller	sekretesslagen	samhet gäller offentlighets- och
(1980:100).			sekretesslagen (2009:000).

7kap. 13 §2

Den som har utsetts till skydds-			Den som har utsetts till skydds-
ombud eller ledamot i skydds-			ombud eller ledamot i skydds-
kommitté eller den som har del-			kommitté eller den som har del-
tagit i arbetsanpassnings- och			tagit i arbetsanpassnings- och re-
rehabiliteringsverksamhet		enligt	habiliteringsverksamhet		enligt
denna lag får inte obehörigen röja			denna lag får inte obehörigen röja
eller utnyttja vad han under upp-			eller utnyttja vad han eller hon
draget har erfarit om yrkes-			under uppdraget har fått veta om
hemlighet,	arbetsförfarande,		yrkeshemlighet,	arbetsförfarande,
affärsförhållande,	enskilds	per-	affärsförhållande, en enskilds per-
sonliga förhållande eller för-			sonliga förhållanden eller för-
hållande av betydelse för landets			hållande av betydelse för landets
försvar.			försvar.
Har ombudet,	ledamoten	eller	Har ombudet,	ledamoten	eller
deltagaren utsetts av sådan lokal			deltagaren utsetts av en sådan lo-
arbetstagarorganisation som avses			kal arbetstagarorganisation		som

1Senaste lydelse 1990:233.

2Senaste lydelse 1994:579.

145

i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan		avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han Prop. 2008/09:150
hinder av tystnadsplikten i första		eller hon trots tystnadsplikten i
stycket lämna uppgift vidare till en		första stycket lämna uppgift vidare
ledamot i organisationens styrelse		till en ledamot i organisationens
eller till en sakkunnig i arbets-		styrelse eller till en sakkunnig i
miljöfrågor hos en central arbets-		arbetsmiljöfrågor			hos	en	central
tagarorganisation till	vilken den	arbetstagarorganisation				till	vilken
lokala organisationen	hör. Rätten	den	lokala	organisationen hör.
att lämna uppgift vidare gäller en-		Rätten att lämna uppgift vidare
dast om uppgiftslämnaren under-		gäller endast om uppgiftslämnaren
rättar mottagaren om tystnads-		underrättar mottagaren om tyst-
plikten. I sådant fall gäller tyst-		nadsplikten. I sådant fall gäller
nadsplikten också för denne.		tystnadsplikten också för denne.
I det allmännas	verksamhet	I	det allmännas			verksamhet
tillämpas i stället bestämmelserna i		tillämpas i stället bestämmelserna i
14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretess-		10 kap. 11–14 §§ och 12 kap. 2 §
lagen (1980:100).		offentlighets-		och	sekretesslagen
		(2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

146

2.26	Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen								Prop. 2008/09:150
	(1978:413)
Härigenom föreskrivs att 13 b § brottskadelagen (1978:413) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					13 b §1
Muntliga		förhandlingar			enligt	Muntliga		förhandlingar	enligt
13 a § skall vara offentliga.						13 a § ska vara offentliga.
Om det kan antas att det vid en						Om det kan antas att det vid en
förhandling		kommer		att lämnas		förhandling		kommer att lämnas
någon uppgift för vilken hos						någon uppgift för vilken hos
Brottsoffermyndigheten					gäller	Brottsoffermyndigheten			gäller
sekretess som avses i sekretess-						sekretess som avses i offentlighets-
lagen (1980:100), får ordföranden						och sekretesslagen (2009:000), får
vid förhandlingen			besluta att			ordföranden		vid förhandlingen
förhandlingen skall			hållas		inom	besluta	att	förhandlingen	ska
stängda dörrar.						hållas inom stängda dörrar.
Om sökanden är under femton år						Om sökanden är under femton år
eller lider av en psykisk störning,						eller lider av en psykisk störning,
får ordföranden vid förhandlingen						får ordföranden vid förhandlingen
besluta	att	förhandlingen			skall	besluta	att	förhandlingen	ska
hållas inom stängda dörrar.						hållas inom stängda dörrar.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 1999:253.

149

2.31	Förslag till lag om ändring i hälso- och									Prop. 2008/09:150
	sjukvårdslagen (1982:763)
Härigenom föreskrivs att 2 b och 2 f §§ hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
		skall ges		2 b §2			ska
Patienten			individuellt		Patienten			ges	individuellt
anpassad information			om	sitt	anpassad information				om	sitt
hälsotillstånd och om de metoder					hälsotillstånd och om de metoder
för undersökning, vård och be-					för undersökning, vård och be-
handling som finns.					handling som finns.
Om	informationen		inte	kan	Om	informationen			inte	kan
lämnas till patienten skall den i					lämnas till patienten ska den i
stället lämnas till en närstående till					stället lämnas till en närstående till
patienten. Informationen får dock					patienten. Informationen får dock
inte lämnas till patienten eller					inte lämnas till patienten eller
någon närstående om det finns					någon närstående om det finns
hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 §					hinder för detta i 25 kap. 6 eller
sekretesslagen (1980:100) eller i 2					7 § offentlighets-			och	sekretess-
kap. 8 § andra stycket eller 9 §					lagen (2009:000) eller i 2 kap. 8 §
första stycket lagen (1998:531) om					andra stycket eller 9 § första
yrkesverksamhet på hälso- och					stycket	lagen		(1998:531)		om
sjukvårdens område.					yrkesverksamhet på hälso- och
					sjukvårdens område.
Hälso- och sjukvården skall på					2 f §3
					Hälso- och sjukvården ska på
socialnämndens initiativ, i frågor					socialnämndens initiativ, i frågor
som rör barn som far illa eller					som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa, samverka med					riskerar att fara illa, samverka med
samhällsorgan, organisationer och					samhällsorgan, organisationer och
andra som berörs. I fråga om					andra som berörs. I fråga om
utlämnande av uppgifter gäller de					utlämnande av uppgifter gäller de
begränsningar som följer av 2 kap.					begränsningar som följer av 2 kap.
8–11 §§ lagen (1998:531) om					8–11 §§ lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och					yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens		område	och	av	sjukvårdens		område		och	av
sekretesslagen (1980:100).					offentlighets-		och sekretesslagen
					(2009:000).

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

1Lagen omtryckt 1992:567.

2Senaste lydelse 1998:1660.

3Senaste lydelse 2003:412.

154


2.34	Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)		Prop. 2008/09:150
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 a § skollagen (1985:1100) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1kap.

2 a §1

Förskoleverksamheten,				skolan	Förskoleverksamheten,	skolan
och	skolbarnsomsorgen			skall på	och skolbarnsomsorgen	ska på
socialnämndens			initiativ	i frågor	socialnämndens initiativ	i frågor
som rör barn som far illa eller					som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa samverka med					riskerar att fara illa samverka med
samhällsorgan, organisationer och					samhällsorgan, organisationer och
andra som berörs. I fråga om					andra som berörs. I fråga om
utlämnande av uppgifter gäller de					utlämnande av uppgifter gäller de
begränsningar som följer av 2 a					begränsningar som följer av 2 a
kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna					kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna
lag	och	av	sekretesslagen		lag och av offentlighets- och
(1980:100).					sekretesslagen (2009:000).

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2003:415.

158

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom del- givning eller på något annat sätt.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

Nuvarande lydelse

En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begräns- ningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett

2.35Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Härigenom föreskrivs att 16 och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223)1 ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

16 §

17 §

Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock av- göra ärendet utan att så har skett

1.om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga,

2.om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,

3.om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller

4.om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom del- givning eller på något annat sätt.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

1Lagen omtryckt 2003:246.

Prop. 2008/09:150

159

2.36	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om		Prop. 2008/09:150
	ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		8 kap.
		16 §1

Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för föreningen.

Revisorerna är skyldiga att

1.till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,

2.till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upplysningar om föreningens angelägenheter, samt

3.på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Revisorerna i en förening som		Revisorerna i en förening som
omfattas av 1 kap. 9 § sekre-		omfattas av	2	kap. 3	§
tesslagen (1980:100)	är även	offentlighets- och		sekretesslagen
skyldiga att på begäran lämna		(2009:000) är även skyldiga att på
upplysningar om	föreningens	begäran lämna	upplysningar		om
angelägenheter till de förtroende-		föreningens angelägenheter till de
valda revisorerna i	kommunen	förtroendevalda		revisorerna	i
eller landstinget.		kommunen eller landstinget.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2004:1184.

161

2.38Förslag till lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1988:688) om besöks- förbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Den mot vilken förbudet avses		10 §
		Den mot vilken förbudet avses
gälla och den som förbudet avses		gälla och den som förbudet avses
skydda har rätt att ta del av det		skydda har rätt att ta del av det
som har tillförts ärendet. Rätten att		som har tillförts ärendet. Rätten att
ta del av uppgifter gäller med de		ta del av uppgifter gäller med de
begränsningar	som följer av	begränsningar	som följer	av
14 kap. 5	§ sekretesslagen	10 kap. 3 §	offentlighets-	och
(1980:100).		sekretesslagen (2009:000).
		11 §

Prop. 2008/09:150

Innan frågan om besöksförbud prövas, skall den mot vilken för- budet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och beredas tillfälle att yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppenbart obe- hövliga, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan upp- skjutas.

Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket skall ske. Underrättelseskyldig- heten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekre- tesslagen (1980:100).

Innan frågan om besöksförbud prövas, ska den mot vilken för- budet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och ges tillfälle att yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppen- bart obehövliga, om det kan be- faras att det annars skulle bli avse- värt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan uppskjutas.

Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket ska ske. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

163


2.39	Förslag till lag om ändring i lagen (1988:695) om						Prop. 2008/09:150
	vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:695) om vissa internationella
åtaganden mot tortyr m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
Den som ansvarar för en				3 §1
Den som ansvarar för en				Den som ansvarar för en
frihetsberövad		skall	lämna	frihetsberövad	ska	lämna
kommittéerna det biträde som de				kommittéerna det biträde som de
behöver för att kunna fullgöra sina				behöver för att kunna fullgöra sina
uppgifter. Denne skall därvid ge				uppgifter. Denne ska därvid ge
kommittéerna				kommittéerna

1.tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade,

2.möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, och

3. information	som	behövs för	3. information	som	behövs för
att syftet med besöket skall kunna			att syftet med besöket ska kunna
uppnås.			uppnås.
Upplysningar	och	information	Upplysningar	och	information
som avses i första stycket får			som avses i första stycket får
lämnas utan hinder av sekretess			lämnas utan hinder av sekretess
enligt sekretesslagen (1980:100).			enligt offentlighets- och sekretess-
			lagen (2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2005:511.

164

Föreskrifter om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

2.42	Förslag till lag om ändring i lagen (1989:329) om en			Prop. 2008/09:150
	folk- och bostadsräkning år 1990
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1989:329) om en folk- och
bostadsräkning år 1990 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Statistiska centralbyrån skall se		5 §1	ska se
Statistiska centralbyrån skall se		Statistiska centralbyrån	ska se
till att de uppgiftsskyldiga får in-		till att de uppgiftsskyldiga får in-
formation om folk- och bostads-		formation om folk- och bostads-
räkningen.		räkningen.
Informationen skall avse bland		Informationen ska avse	bland
annat		annat

–ändamålet med folk- och bostadsräkningen,

–innehållet i det register som upprättas vid denna,

–vad som gäller i fråga om registrets bevarande,

–de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller, och

–rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen (1973:289).

Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 1989:908.

167

2.46Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs att 2, 2 a och 8 §§ arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Prop. 2008/09:150

Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verk- samhet som avses i bilagan till sekretesslagen.

Det som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 2 kap. 4 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) till den del arkivet härrör från den verk- samhet som avses i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.

		2 a §2
Vad som enligt denna lag gäller			Det som enligt denna lag gäller
för kommunala	myndigheters		för	kommunala	myndigheters
arkiv skall gälla även för arkiv hos			arkiv ska gälla även för arkiv hos
sådana juridiska	personer	som	sådana juridiska		personer	som
avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen			avses i 2 kap. 3 § offentlighets-
(1980:100).			och sekretesslagen (2009:000).
Regeringen bestämmer		vilka	8 §3
			Regeringen bestämmer			vilka
arkivmyndigheter som skall finnas			arkivmyndigheter		som ska	finnas
för tillsynen över de statliga			för tillsynen över de statliga
myndigheterna. Tillsynen över att			myndigheterna. Tillsynen över att
sådana organ som avses i 2 §			sådana organ som avses i 2 §
fullgör sina skyldigheter enligt 3–			fullgör sina skyldigheter enligt 3–
6 §§ skall skötas av de statliga			6 §§	ska skötas	av de statliga
arkivmyndigheterna.			arkivmyndigheterna.

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstings- styrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller land- stingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till

arkivmyndighet.
Den kommunala			arkivmyndig-	Den kommunala		arkivmyndig-
heten skall se till att sådana				heten ska se till att sådana
juridiska	personer		som avses i	juridiska	personer	som avses i
1 kap.	9	§	sekretesslagen	2 kap. 3 § offentlighets- och sekre-
(1980:100) fullgör sina skyldig-				tesslagen	(2009:000) fullgör sina
heter enligt 3–6 §§ denna lag. I de				skyldigheter enligt		3–6 §§ denna

1Senaste lydelse 2004:787.

2Senaste lydelse 1993:1296.

3Senaste lydelse 1999:305.

171

Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får inte tillgripas. En skriftlig berättelse eller en uppteckning eller upptag- ning av en sådan berättelse som avses i 35 kap. 14 § rättegångs- balken får åberopas som bevis. Bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket andra meningen offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000) gäller inte. Beslutet får grundas även på handlingar eller annat material som enligt första

Nuvarande lydelse

Bedöms i fall som avses i 11 § risk föreligga för att utlänningen begår eller medverkar till brott mot rikets säkerhet eller brott som anges i 1 § första stycket 2 efter utgången av den i 12 § angivna treårsfristen, får anmälningsplikt beslutas även för tid efter denna frists utgång. På motsvarande grunder får förordnas att 19–22 §§ skall tillämpas på utlänningen för sådan tid, om risken avser brott som anges i 1 § första stycket 2.

Frågor som avses i första stycket prövas av Stockholms tingsrätt på ansökan av Säkerhetspolisen. Be- slut i en sådan fråga skall med- delas för en viss tid och högst tre år, räknat från den dag då beslutet skall börja tillämpas.

2.47Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1991:572) om särskild utlän- ningskontroll ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

14 §1

Om det i fall som avses i 11 § bedöms föreligga risk för att utlänningen begår eller medverkar till brott mot rikets säkerhet eller brott som anges i 1 § första stycket 2 efter utgången av den i 12 § angivna treårsfristen, får anmäl- ningsplikt beslutas även för tid efter denna frists utgång. På mot- svarande grunder får förordnas att 19–22 §§ ska tillämpas på ut- länningen för sådan tid, om risken avser brott som anges i 1 § första stycket 2.

Frågor som avses i första stycket prövas av Stockholms tingsrätt på ansökan av Säkerhetspolisen. Be- slut i en sådan fråga ska meddelas för en viss tid och högst tre år, räknat från den dag då beslutet ska börja tillämpas.

För förfarandet vid rätten gäller, utom i de hänseenden som anges i fjärde stycket, vad som är föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader.

Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får inte till- gripas. En skriftlig berättelse eller en uppteckning eller upptagning av en sådan berättelse som avses i 35 kap. 14 § rättegångsbalken får åberopas som bevis. Bestämmel- sen i 14 kap. 5 § andra stycket andra meningen sekretesslagen (1980:100) gäller inte. Beslutet får grundas även på handlingar eller annat material som enligt första stycket samma paragraf inte får

1Senaste lydelse 2005:720.

Prop. 2008/09:150

173

Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kom- munen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, ska fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till an- delsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kommunala företag finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:000).

2.48Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16 och 18 §§, 6 kap. 19 a §, 7 kap. 12 § och 9 kap. 22 § kommunallagen (1991:900)1 ska ha följande lydel- se.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 16 §

Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.

Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det finns stöd för det i lag.

Om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kom- munala företag finns bestämmelser i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).

18 §

Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kom- munen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hän- syn till andelsförhållandena, verk- samhetens art och omständigheter- na i övrigt.

Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

I fråga om sådana juridiska per-	I fråga om sådana juridiska per-
soner som avses i första och andra	soner som avses i första och andra
styckena och som inte omfattas av	styckena och som inte omfattas av
1 kap. 9 § sekretesslagen	2 kap. 3 § offentlighets- och
(1980:100), skall fullmäktige ver-	sekretesslagen (2009:000), ska
ka för att allmänheten skall ha rätt	fullmäktige verka för att allmän-

1Lagen omtryckt 2004:93.

Prop. 2008/09:150

175

att ta del av handlingar hos före- taget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offent- lighet i 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen och sekretesslagen.

heten ska ha rätt att ta del av hand- lingar hos företaget enligt de grun- der som gäller för allmänna hand- lingars offentlighet i 2 kap. tryck- frihetsförordningen och offentlig- hets- och sekretesslagen.

Prop. 2008/09:150

6kap. 19 a §2

En nämnds sammanträden skall	En nämnds sammanträden ska
hållas inom stängda dörrar. Nämn-	hållas inom stängda dörrar. Nämn-
den får dock besluta att dess sam-	den får dock besluta att dess sam-
manträden skall vara offentliga,	manträden ska vara offentliga, om
om fullmäktige har medgett det.	fullmäktige har medgett det.

Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämn- den behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.

En nämnds sammanträden skall	En nämnds sammanträden ska
dock alltid hållas inom stängda	dock alltid hållas inom stängda
dörrar i ärenden	dörrar i ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. i vilka det förekommer upp-	2. i vilka det förekommer upp-
gifter som hos nämnden omfattas	gifter som hos nämnden omfattas
av sekretess enligt sekretesslagen	av sekretess enligt offentlighets-
(1980:100).	och sekretesslagen (2009:000).

7kap. 12 §

En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i sekretesslagen (1980:100), lämna personalföreträdarna de upplys- ningar som behövs för deras verk- samhet.

En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), lämna personalföre- trädarna de upplysningar som be- hövs för deras verksamhet.

9kap. 22 §3

Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller

upplysningar om
1. kommunalförbundets angelägenheter, samt
2. sådana företag som omfattas	2. sådana	företag som omfattas
av 1 kap. 9 § sekretesslagen	av 2 kap.	3 § offentlighets- och

2Senaste lydelse 2007:68.

3Senaste lydelse 2006:369.

176

2.49	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om		Prop. 2008/09:150
	sjuklön
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Den som i en arbetsgivares		18 §
Den som i en arbetsgivares		Den som i en arbetsgivares
personaladministrativa verksamhet		personaladministrativa verksamhet
genom intyg av läkare eller tand-		genom intyg av läkare eller tand-
läkare, vilket har lämnats arbets-		läkare, vilket har lämnats arbets-
givaren på grund av denna lag,		givaren på grund av denna lag,
eller genom försäkran som avses i		eller genom försäkran som avses i
9 § fått kännedom om en enskilds		9 § fått kännedom om en enskilds
hälsotillstånd eller personliga för-		hälsotillstånd eller personliga för-
hållanden i övrigt får inte obehö-		hållanden i övrigt får inte obehö-
rigen röja vad han sålunda fått ve-		rigen röja vad han eller hon sålun-
ta.		da fått veta.
Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den
skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.
I det	allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
tillämpas i stället föreskrifterna i		tillämpas i stället föreskrifterna i
sekretesslagen (1980:100).		offentlighets- och sekretesslagen
		(2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

178

2.56	Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581)				Prop. 2008/09:150
Härigenom föreskrivs att 24 § tobakslagen (1993:581)1 ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Den som har tagit befattning		24 §
		Den som har tagit befattning
med något ärende enligt denna lag		med något ärende enligt denna lag
får inte obehörigen röja eller på		får inte obehörigen röja eller på
annat sätt använda sig av vad han		annat sätt utnyttja vad han eller
därvid fått veta om yrkeshemlig-		hon därvid har fått veta om
heter eller affärsförhållanden.		yrkeshemligheter		eller affärsför-
I det	allmännas verksamhet	hållanden.
		I det	allmännas verksamhet
tillämpas bestämmelserna i sekre-		tillämpas bestämmelserna i offent-
tesslagen (1980:100).		lighets-	och	sekretesslagen
		(2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Lagen omtryckt 2005:369.

185

2.60	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:844) om				Prop. 2008/09:150
	behörighet att utöva veterinäryrket
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:844) om behörighet att utöva
veterinäryrket ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		9 §
En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad veterinären i sin
yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden.
I det	allmännas verksamhet	I det	allmännas verksamhet
gäller bestämmelserna i sekretess-		gäller bestämmelserna i offent-
lagen (1980:100).		lighets-	och	sekretesslagen
		(2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

189

2.62	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen		Prop. 2008/09:150
	(1994:1220)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4kap. 15 §1

Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.

Revisorerna är skyldiga att

1.till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om stiftelsens angelägenheter, samt

2.på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.


Revisorerna i en stiftelse som			Revisorerna i en stiftelse som
omfattas av 1 kap. 9 § sekre-			omfattas av 2 kap. 3 § offent-
tesslagen (1980:100) är även skyl-			lighets-	och	sekretesslagen
diga att på begäran lämna upplys-			(2009:000) är även skyldiga att på
ningar om stiftelsens angelägen-			begäran	lämna upplysningar		om
heter till de förtroendevalda revi-			stiftelsens angelägenheter till			de
sorerna		i kommunen, landstinget	förtroendevalda revisorerna i kom-
eller	i	sådana kommunalförbund	munen, landstinget eller i sådana
som	kommunen eller landstinget		kommunalförbund		som kommu-
ingår i.			nen eller landstinget ingår i.

Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2006:372.

191

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000).

Av 2 kap. 17 § första stycket

tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offent- lighets- och sekretesslagen fram- går att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar

Nuvarande lydelse

Denna lag innehåller bestäm- melser om överlämnande av all- männa handlingar till sådana en- skilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsför- ordningen och om förvaring av dessa handlingar sedan de över- lämnats. I lagen ges också be- stämmelser om sådana organs skyldighet att pröva framställ- ningar om utlämnande av all- männa handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och sek- retesslagen (1980:100).

2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om Prop. 2008/09:150 överlämnande av allmänna handlingar till andra organ

än myndigheter för förvaring

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag innehåller bestäm- melser om överlämnande av all- männa handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihets- förordningen och om förvaring av dessa handlingar sedan de över- lämnats. I lagen ges också be- stämmelser om sådana organs skyldighet att pröva framställ- ningar om utlämnande av allmän- na handlingar enligt reglerna i

tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

7 §2

Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekre- tesslagen (1980:100).

Av 2 kap. 17 § första stycket

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 § tredje stycket första meningen sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar

1Senaste lydelse 1999:314.

2Senaste lydelse 1999:314.

192

2.64	Förslag till lag om ändring i pantbankslagen		Prop. 2008/09:150
	(1995:1000)
Härigenom föreskrivs att 7 § pantbankslagen (1995:1000) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		7 §
Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som
har lämnats till en pantbank får inte obehörigen röjas.
I det	allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
tillämpas i stället bestämmelserna i		tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).		offentlighets- och sekretesslagen
Den som bryter mot förbudet i		(2009:000).
Den som bryter mot förbudet i		Den som bryter mot förbudet i
första stycket skall inte dömas till		första stycket ska inte dömas till
ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts-		ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts-
balken.		balken.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

194

2.65Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627)

Härigenom föreskrivs att 6 och 25 §§ säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §1

Med säkerhetsskydd avses

1.skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,

2. skydd i andra fall av uppgifter	2. skydd i andra fall av uppgifter
som omfattas av sekretess enligt	som omfattas av sekretess enligt
sekretesslagen (1980:100) och	offentlighets-	och sekretesslagen
som rör rikets säkerhet, och	(2009:000) och som rör rikets
	säkerhet, och

3.skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.

25 §

Prop. 2008/09:150

Innan en uppgift som har kom- mit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får läm- nas ut för säkerhetsprövning, skall den som uppgiften avser ges till- fälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgif- ten omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i sekre- tesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 §.

Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Innan en uppgift som har kom- mit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får läm- nas ut för säkerhetsprövning, ska den som uppgiften avser ges till- fälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgif- ten omfattas av sekretess i för- hållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000) än 35 kap.3 §.

Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, ska den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2003:156.

195

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000).

8 §

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretess- lagen (1980:100).

9 §

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja en uppgift från en enskild om någon annan persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att det finns en risk för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till uppgiftslämnaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980:100).

10 §

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja eller utnyttja sådana uppgifter om en viss varas tillverkning eller innehåll, som han eller hon har fått kännedom om i verksamheten och som har lämnats dit för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

För det allmännas verksamhet	För det	allmännas verksamhet
gäller bestämmelserna i sekre-	gäller bestämmelserna i offent-
tesslagen (1980:100).	lighets-	och	sekretesslagen
	(2009:000).

6kap. 5 §

Den som på grund av anställning, uppdrag eller annan liknande grund deltar eller har deltagit i verksamhet som omfattas av detta kapitel får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Prop. 2008/09:150

203

Att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall framgår av 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

2.75Förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister

Härigenom föreskrivs att 5, 10 och 14 §§ lagen (1998:621) om miss- tankeregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Uppgifter ur misstankeregistret	5 §1
Uppgifter ur misstankeregistret	Uppgifter ur misstankeregistret
skall lämnas ut om det begärs av	ska lämnas ut om det begärs av
1. polis-, skatte-, tull- eller åkla-	1. polis-, skatte-, tull- eller åkla-
garmyndighet eller allmän domstol	garmyndighet eller allmän domstol
för verksamhet som avses i 2 §	för verksamhet som avses i 2 §
första stycket 1–3,	första stycket 1–3,

2.myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.

Regeringen får föreskriva att en myndighet som avses i första stycket får ha direktåtkomst till registret.

Att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall framgår av 14 kap. sekretesslagen (1980:100).

10 §

Prop. 2008/09:150

Uppgifter får på begäran lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol eller till denna organisation om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna före- bygga, upptäcka, utreda eller beivra brott eller för ett utlän- ningsärende.

Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).

Uppgifter får på begäran lämnas till en polis- eller åklagarmyn- dighet i en stat som är ansluten till Interpol eller till denna organisa- tion om det behövs för att myn- digheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott eller för ett utlän- ningsärende.

Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:000).

14 §

Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i

Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om någon annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa upp- gifter.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i

1Senaste lydelse 1999:92.

207

2.76	Förslag till lag om ändring i polisdatalagen		Prop. 2008/09:150
	(1998:622)
Härigenom föreskrivs att 7 § polisdatalagen (1998:622) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

7 §

Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.

Regeringen får meddela före-				Regeringen får meddela före-
skrifter om att uppgifter på be-				skrifter om att uppgifter på be-
gäran får lämnas till polis- eller				gäran får lämnas till en polis- eller
åklagarmyndighet i en stat som är				åklagarmyndighet i en stat som är
ansluten till Interpol om det be-				ansluten till Interpol om det be-
hövs för att myndigheten eller				hövs för att myndigheten eller
organisationen skall kunna före-				organisationen ska kunna före-
bygga,	upptäcka,	utreda	eller	bygga,	upptäcka,	utreda	eller
beivra brott.				beivra brott.
Regeringen får meddela före-				Regeringen får meddela före-
skrifter om att uppgifter på begä-				skrifter om att uppgifter på begä-
ran får lämnas till polis- eller åkla-				ran får lämnas till en polis- eller
garmyndighet i en stat som är				åklagarmyndighet i en stat som är
ansluten till Interpol om det				ansluten till Interpol om det be-
behövs för att myndigheten eller				hövs för att myndigheten eller
organisationen skall kunna före-				organisationen ska kunna före-
bygga,	upptäcka,	utreda	eller	bygga,	upptäcka,	utreda	eller
beivra brott.				beivra brott.
Uppgifter får vidare lämnas ut				Uppgifter får vidare lämnas ut
enligt vad som framgår av 1 kap.				enligt vad som framgår av 8 kap.
3 § tredje stycket		sekretesslagen		3 § offentlighets-		och sekretess-
(1980:100).				lagen (2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

209

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000).

Av 2 kap. 17 § andra stycket

tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offent- lighets och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jäm- ställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna hand- lingar som de förvarar enligt

2.81 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om Prop. 2008/09:150 överlämnande av allmänna handlingar till Svenska

kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag innehåller bestäm- melser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna hand- lingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska de- lar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryck- frihetsförordningen samt om för- varing av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldig- heten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryck- frihetsförordningen och sekretess- lagen (1980:100).

Föreslagen lydelse

1 §

hets- och sekretesslagen (2009:000).

6 §

Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekre- tesslagen (1980:100).

Av 2 kap. 17 § andra stycket

tryckfrihetsförordningen och

1 kap. 8 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall jäm- ställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna hand-

lingar som de förvarar enligt

214

2.85Förslag till lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet ska ha följande lydelse.

4 §

Prop. 2008/09:150

Den som hörs har samma rätt och skyldighet att lämna uppgifter som han eller hon skulle ha haft som vittne i en rättegång. Vid förhöret får endast sådana frågor ställas som kunnat ställas vid ett vittnesförhör i domstol. Kommis- sionen skall före förhöret erinra om vad förhöret avser och upplysa om sanningsplikten och om att förhöret sker under straffansvar samt, när det finns skäl för det, om rätten att vägra yttra sig.

Ett förhör hos kommissionen får gälla även uppgifter som avses i 2 kap. 1 eller 2 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestäm- melse till vilken det hänvisas i dessa paragrafer. Den myndighet i vars verksamhet en sådan uppgift har inhämtats skall då anses ha lämnat sitt tillstånd till detta.

Om den som skall höras vägrar att yttra sig eller att besvara en fråga och inte har något giltigt skäl för detta, får kommissionen före honom eller henne vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Ett förhör skall dokumenteras. Den hörde har rätt att hos kommissionen ta del av det doku- menterade förhöret.

Den som hörs har samma rätt och skyldighet att lämna uppgifter som han eller hon skulle ha haft som vittne i en rättegång. Vid förhöret får endast sådana frågor ställas som kunnat ställas vid ett vittnesförhör i domstol. Kommis- sionen ska före förhöret erinra om vad förhöret avser och upplysa om sanningsplikten och om att förhöret sker under straffansvar samt, när det finns skäl för det, om rätten att vägra yttra sig.

Ett förhör hos kommissionen får gälla även uppgifter som avses i 15 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller någon bestämmelse till vilken det hänvisas i dessa paragrafer. Den myndighet i vars verksamhet en sådan uppgift har inhämtats ska då anses ha lämnat sitt tillstånd till detta.

Om den som ska höras vägrar att yttra sig eller att besvara en fråga och inte har något giltigt skäl för detta, får kommissionen förelägga honom eller henne vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Ett förhör ska dokumenteras. Den hörde har rätt att hos kommissionen ta del av det doku- menterade förhöret.

Om det vid förhör har kommit		7 §
		Om det vid förhör har kommit
fram någon uppgift som det gäller		fram någon uppgift som det gäller
sekretess för hos	kommissionen	sekretess	för hos kommissionen
enligt sekretesslagen (1980:100),		enligt offentlighets- och sekre-
får kommissionen	besluta att	tesslagen	(2009:000),	får

219


2.88	Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om		Prop. 2008/09:150
	internationell rättslig hjälp i brottmål
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 25 § och 5 kap. 9 § lagen (2000:562)
om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4kap. 25 §1

En ansökan om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning av någon som befinner sig i Sverige handläggs av åklagare. Av ansökan ska det framgå under vilken tid åtgärden önskas och sådana uppgifter som behövs för att åtgärden ska kunna genomföras. Åklagaren ska genast pröva om det finns förutsättningar för åtgärden och i sådant fall ansöka om rättens tillstånd till åtgärden.

Upptagningar och uppteckningar behöver inte granskas enligt 27 kap. 24 § rättegångsbalken. Upptagningar och uppteckningar får bevaras efter det att ärendet om rättslig hjälp har avslutats och återredovisning skett enligt 2 kap. 17 § endast om detta är tillåtet enligt 27 kap. 24 § rättegångsbalken.

I fråga om underrättelse till						I fråga om underrättelse till en
enskild enligt 27 kap. 31-33 §§						enskild enligt 27 kap. 31-33 §§
rättegångsbalken			ska	bestämmel-		rättegångsbalken ska bestämmel-
serna i 27 kap. 31 § andra stycket						serna i 27 kap. 31 § andra stycket
och 33 § andra och tredje styckena						och 33 § andra och tredje styckena
samma	balk		inte	tillämpas.		samma balk inte tillämpas. Under-
Underrättelse ska lämnas så snart						rättelse ska lämnas så snart det kan
det kan ske efter det att åtgärden						ske efter det att åtgärden enligt
enligt första stycket har avslutats.						första stycket har avslutats. Under-
Underrättelsen		ska,		utöver	vad	rättelsen ska, utöver vad som följer
som följer av 27 kap. 33 § första						av 27 kap. 33 § första stycket
stycket rättegångsbalken, skjutas						rättegångsbalken,		skjutas upp om
upp om	sekretess gäller				enligt	sekretess gäller enligt 18 kap. 17 §
5 kap.	7	§	sekretesslagen			offentlighets-	och	sekretesslagen
(1980:100). Om det på grund av						(2009:000). Om det på grund av
sekretess inte har kunnat lämnas						sekretess inte har kunnat lämnas
någon underrättelse inom ett år						någon underrättelse inom ett år
från det att åtgärden avslutades, får						från det att åtgärden avslutades, får
underrättelsen		underlåtas. Under-				underrättelsen	underlåtas. Under-
rättelse ska inte lämnas om utred-						rättelse ska inte lämnas om utred-
ningen gäller brott som motsvarar						ningen gäller brott som motsvarar
brott som anges i 27 kap. 33 §						brott som anges i 27 kap. 33 §
tredje stycket rättegångsbalken.						tredje stycket rättegångsbalken.

1Senaste lydelse 2007:982.

223

Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genom- förande av internationellt tull- samarbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt sekre- tesslagen (1980:100).

2.89Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 och 8 §§ samt 4 kap. 3 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 6 §1

Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genom- förande av internationellt tullsam- arbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000).

Första stycket gäller endast uppgifter som är tillgängliga för myndigheten inom dess verksamhetsområde.

8 §2

Har behörig svensk myndighet översänt uppgift till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, är den skyldig att på begäran av den person som uppgiften rör underrätta denna om vilken utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation uppgiften översänts till och för vilket ändamål.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas, om det är uppenbart obehövligt eller om det kan befaras att underrättelsen skulle försvåra genomförandet av utländsk myndighets eller mellanfolklig organisations utredning eller beslut i ärendet.

Underrättelse behöver inte heller	Underrättelse behöver inte heller
lämnas om uppgiften omfattas av	lämnas om uppgiften omfattas av
sekretess enligt 5 kap. 1 § sekre-	sekretess enligt 18 kap. 1–3 §§
tesslagen (1980:100).	offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:000).

4kap. 3 §

En	behörig svensk myndighet	En	behörig svensk myndighet
får i	en pågående utredning om	får i	en pågående utredning om

1Senaste lydelse 2005:789.

2Senaste lydelse 2005.789.

Prop. 2008/09:150

225

2.90Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 3 kap. 11 § och 4 kap. 18 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 4 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna åt en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska

dokument som avses i 2 § till och från tulldatasystemet.
Den som tar del av uppgifter i	Den som tar del av uppgifter i
förmedlingsverksamhet som avses	förmedlingsverksamhet som avses
i första stycket får inte obehörigen	i första stycket får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han i verk-	röja eller utnyttja vad han eller
samheten fått veta om någon en-	hon i verksamheten har fått veta
skilds ekonomiska eller personliga	om någon	enskilds	ekonomiska
förhållanden. I det allmännas verk-	eller personliga förhållanden. I det
samhet gäller bestämmelserna i	allmännas	verksamhet		gäller
sekretesslagen (1980:100).	bestämmelserna i		offentlighets-
	och sekretesslagen (2009:000).

3kap. 11 §

Prop. 2008/09:150

Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tulldeklarationer och andra hand- lingar som lämnats för tullbehand- ling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verk- samheten fått veta om någon enskilds ekonomiska eller person- liga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tulldeklarationer och andra hand- lingar som lämnats för tullbehand- ling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

4kap. 18 §

Den som i verksamhet vid tulla- ger, frizon eller frilager tar befatt- ning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om

227

2.92	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om be- Prop. 2008/09:150
	handling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings-
	verksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 10 §1

Vid	sökning	efter	handlingar		Vid sökning	efter	handlingar
som avses i 4 § får endast uppgift					som avses i 4 § får endast uppgift
om namn, person- eller samord-					om namn, person- eller samord-
ningsnummer,		beteckning		för	ningsnummer,	beteckning för
fastighet samt uppgifter som avses					fastighet samt uppgifter som avses
i 15 kap. 2 § sekretesslagen					i 5 kap. 2 § offentlighets- och
(1980:100) användas som sök-					sekretesslagen	(2009:000) använ-
begrepp.					das som sökbegrepp.
I verksamheten med bouppteck-					I verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälningar en-					ningar och dödsboanmälningar en-
ligt ärvdabalken får vid sökning i					ligt ärvdabalken får vid sökning i
skattedatabasen		endast	uppgifter		skattedatabasen	endast	uppgifter
som avses i 15 kap. 2 § sekretess-					som avses i 5 kap. 2 § offent-
lagen	användas	som sökbegrepp.			lighets- och sekretesslagen använ-
Vid sökning efter handlingar som					das som sökbegrepp. Vid sökning
avses i 4 § får dessutom uppgift					efter handlingar som avses i 4 §
om namn och person- eller sam-					får dessutom uppgift om namn och
ordningsnummer		användas		som	person- eller samordningsnummer
sökbegrepp.					användas som sökbegrepp.

Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2004:1347.

230

Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.

2.97	Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen		Prop. 2008/09:150
	(2001:453)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap. 7 och 10 §§, 15 kap. 3 §
och 16 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

5kap.

1 a §1

Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av sekre- tesslagen (1980:100). Nämnden skall aktivt verka för att sam- verkan kommer till stånd.

12kap. 7 §

Socialnämnden skall på begäran	Socialnämnden ska på	begäran
av en annan myndighet lämna	av en annan myndighet lämna
uppgifter till denna om utbetalad	uppgifter till denna om utbetalad
ekonomisk hjälp, om syftet är att	ekonomisk hjälp, om syftet är att
undvika felaktiga utbetalningar	undvika felaktiga utbetalningar
från det allmänna eller en felaktig	från det allmänna eller en felaktig
taxering.	taxering.
Om kommunens uppgifter inom	Om kommunens uppgifter inom
socialtjänsten fullgörs av flera	socialtjänsten fullgörs	av flera
nämnder skall varje sådan nämnd,	nämnder ska varje sådan nämnd, i
i den utsträckning det begärs, till	den utsträckning det begärs, till de
de övriga lämna	övriga lämna

1.uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,

och

2.de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten	enligt	Uppgiftsskyldigheten	enligt
andra stycket gäller inte uppgifter		andra stycket gäller inte uppgifter
som omfattas av sekretess enligt		som omfattas av sekretess enligt
7 kap. 4 § andra stycket sekretess-		26 kap. 3 § offentlighets- och sek-

1Senaste lydelse 2003:407.

235

lagen (1980:100).				retesslagen (2009:000).		Prop. 2008/09:150
Av 1 kap. 5 § sekretesslagen				10 §2
				Av 10 kap. 2 § offentlighets- och
(1980:100) framgår att social-				sekretesslagen (2009:000) framgår
nämnden utan hinder av sekretess				att socialnämnden utan hinder av
kan polisanmäla brott som hindrar				sekretess	kan polisanmäla	brott
nämndens verksamhet. Av 14 kap.				som hindrar nämndens verk-
2 § femte–sjunde styckena samma				samhet. Av 10 kap. 21–23 §§
lag följer att sekretess även i vissa				samma lag följer att sekretess även
andra fall inte hindrar att uppgifter				i vissa andra fall inte hindrar att
som angår misstanke om brott				uppgifter som angår misstanke om
lämnas	till en	åklagarmyndighet,		brott lämnas till en åklagarmyn-
polismyndighet eller annan myn-				dighet, polismyndighet eller annan
dighet som har att ingripa mot				myndighet som har att ingripa mot
brottet.	Detsamma gäller		enligt	brottet.	Detsamma gäller	enligt
sistnämnda		paragraf	nionde	10 kap. 19 § samma lag uppgifter
stycket uppgifter som behövs för				som behövs för att förhindra ett
att förhindra ett förestående eller				förestående eller avbryta ett på-
avbryta ett pågående brott som av-				gående brott som avses i den para-
ses i det stycket.				grafen.

Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas

1.uppgifter om huruvida någon visats i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2.uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning.

15kap. 3 §

I det allmännas verksamhet	I det allmännas	verksamhet
gäller sekretesslagen (1980:100).	gäller offentlighets-	och sekre-
	tesslagen (2009:000).

16kap.

4 §3

Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §, föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 §, förbud enligt 13 kap. 7 § samt överflyttning av ärende enligt 16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I fråga om överklagande av	I fråga om överklagande av
länsstyrelsens beslut enligt 7 kap.	länsstyrelsens beslut enligt 7 kap.
4 § gäller i tillämpliga delar	4 § gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 15 kap. 7 §	bestämmelserna i 6 kap. 7–11 §§

2Senaste lydelse 2008:329.

3Senaste lydelse 2007:174.

236

2.102 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 18 §, 4 kap. 2 § och 6 kap. 2 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 18 §

Prop. 2008/09:150

Den som fastställer nationella nummerplaner skall hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 2 kap. 2 § sekre- tesslagen (1980:100).

Den som fastställer nationella nummerplaner ska hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offent- lighets- och sekretesslagen (2009:000).

4kap. 2 §

Den som i samband med för- handling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till. I det allmännas verk- samhet tillämpas sekretesslagen (1980:100).

Den som i samband med för- handling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. I det all- männas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).

6kap. 2 §

I fråga om behandling av personuppgifter vid tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikations- tjänster samt vid abonnentupplysning gäller personuppgiftslagen (1998:204), om inte annat följer av denna lag.

Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

I det allmännas verksamhet skall		I det allmännas verksamhet ska
sekretesslagen (1980:100) tilläm-		offentlighets- och sekretesslagen
pas i stället för 20–23 §§.		(2009:000) tillämpas i stället för
		20–23 §§.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

242


2.108	Förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519) Prop. 2008/09:150
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § järnvägslagen (2004:519) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

6kap. 1 §

En infrastrukturförvaltare är skyldig att behandla en ansökan om infrastrukturkapacitet från den som enligt 5 kap. har rätt att utföra eller organisera trafik på svenska järnvägsnät och att på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt mot avgift tilldela denne infrastruktur-

kapacitet i enlighet med bestämmelserna i denna lag.
En	infrastrukturförvaltare	får	En infrastrukturförvaltare		får
inte obehörigen föra vidare eller			inte obehörigen föra vidare eller
utnyttja uppgifter som sökanden i			utnyttja uppgifter som sökanden i
samband med ansökan tillhanda-			samband med ansökan tillhanda-
håller om sina affärs- och drift-			håller om sina affärs- och driftför-
förhållanden. I det allmännas verk-			hållanden. I det allmännas verk-
samhet	tillämpas sekretesslagen		samhet tillämpas offentlighets- och
(1980:100).			sekretesslagen (2009:000).
Vid tilldelandet av infrastruk-			Vid tilldelandet av infrastruk-
turkapacitet skall förvaltaren iaktta			turkapacitet	ska förvaltaren iaktta
den tidsplan för tilldelningsför-			den tidsplan för tilldelningsförfa-
farande som regeringen eller, efter			rande som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande,		till-	regeringens	bemyndigande,	till-
synsmyndigheten föreskriver.			synsmyndigheten föreskriver.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

248


2.110	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om		Prop. 2008/09:150
	rättsintyg i anledning av brott
Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (2005:225) om rättsintyg i
anledning av brott ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

5 §1

Ett rättsintyg får inte utfärdas utan den enskildes samtycke, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Ett rättsintyg som avser en målsägande får utfärdas utan samtycke

1.vid misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år,

2.vid misstanke om försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168),

3.vid misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, mot någon som inte har fyllt arton år, eller

4. om uppgifter, för vilka gäller	4. om uppgifter, för vilka gäller
sekretess enligt 7 kap. 1 c § sekre-	sekretess enligt 25 kap. 1–5 §§
tesslagen (1980:100) eller tyst-	offentlighets-	och	sekretesslagen
nadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen	(2009:000) eller tystnadsplikt en-
(1998:531) om yrkesverksamhet	ligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531)
på hälso- och sjukvårdens område,	om yrkesverksamhet på hälso- och
har lämnats ut till polismyndighet	sjukvårdens	område, har lämnats
eller åklagarmyndighet efter sam-	ut till en polismyndighet eller en
tycke från målsäganden.	åklagarmyndighet		efter samtycke
	från målsäganden.

Ett rättsintyg som avser den som är misstänkt för brott får utfärdas utan samtycke

1.i samband med kroppsbesiktning enligt 28 kap. rättegångsbalken,

eller

2.om annan undersökning än kroppsbesiktning har ägt rum och det föreligger misstanke om sådant brott som avses i andra stycket 1–3.

Från en verksamhet där sekre- tess gäller enligt 7 kap. 1 c § sekretesslagen (1980:100) eller där personalen omfattas av tyst- nadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet

7 §2

Från en verksamhet där sekre- tess gäller enligt 25 kap. 1–5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om

1Senaste lydelse 2006:861.

2Senaste lydelse 2006:861.

250

Lekmannarevisorn i ett aktiebo- lag som omfattas av 2 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upp-

2.112	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen		Prop. 2008/09:150
	(2005:551)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 46 § och 10 kap. 18 § aktiebolagslagen
(2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

9kap. 46 §1

Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor, en lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning

i brottmål.
Revisorn i ett aktiebolag som	Revisorn i ett aktiebolag som
omfattas av 1 kap. 9 § sekretess-	omfattas av 2 kap. 3 § offent-
lagen (1980:100) är även skyldig	lighets-	och	sekretesslagen
att på begäran lämna upplysningar	(2009:000) är även skyldig att på
om bolagets angelägenheter till de	begäran	lämna upplysningar			om
förtroendevalda revisorerna i kom-	bolagets	angelägenheter		till	de
munen, landstinget eller i sådana	förtroendevalda revisorerna i kom-
kommunalförbund som kommu-	munen, landstinget eller i sådana
nen eller landstinget ingår i.	kommunalförbund		som	kommu-
	nen eller landstinget ingår i.

Revisorn i ett aktiebolag i vilket staten äger samtliga aktier är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till Riksrevisionen.

10kap. 18 §2

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, en annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Lekmannarevisorn i ett aktiebo- lag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upp-

1Senaste lydelse 2006:373.

2Senaste lydelse 2006:373.

253

2.116	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om		Prop. 2008/09:150
	allmänna vattentjänster
Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (2006:412) om allmänna vatten-
tjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		42 §
Den som deltar eller har deltagit i en undersökning eller andra åtgärder
enligt 41 § får inte obehörigen avslöja eller utnyttja information som vid
undersökningen kommit fram om enskildas affärs- eller driftför-
hållanden.
I det	allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
tillämpas i stället bestämmelserna i		tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).		offentlighets- och sekretesslagen
		(2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

258

2.117	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om				Prop. 2008/09:150
	blodsäkerhet
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (2006:496) om blodsäkerhet ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		22 §1
Den som tillhör eller har tillhört personal inom enskilt bedriven
blodverksamhet som rör insamling och kontroll av blod och
blodkomponenter avsedda att användas vid tillverkning av läkemedel
eller medicintekniska produkter får inte obehörigen röja vad han eller
hon i verksamheten har fått veta om en enskild givares hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att
någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det	allmännas verksamhet	För	det allmännas verksamhet
gäller bestämmelserna i sekretess-		gäller bestämmelserna i offentlig-
lagen (1980:100).		hets-	och	sekretesslagen
		(2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

1Senaste lydelse 2007:1130.

259

2.119	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om		Prop. 2008/09:150
	hamnskydd
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

8kap. 3 §

Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller har utsetts till skyddschef för en hamn får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om

1.skyddet i hamnen,

2.yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden,

3.enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden, eller

4.förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.

Den som har utfört undersökning enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet	I det	allmännas verksamhet
tillämpas bestämmelserna i sekre-	tillämpas bestämmelserna i offent-
tesslagen (1980:100) i stället för	lighets-	och	sekretesslagen
vad som sägs i första och andra	(2009:000) i stället för första och
styckena.	andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

261

2.121 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:258) om Prop. 2008/09:150 behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säker-

hetstjänst

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 1 §

Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller Försvarsmaktens ledning får behandla personuppgifter

bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten.
Det skall finnas ett skriftligt					Det ska finnas ett skriftligt avtal
avtal	om	personuppgiftsbiträdets			om	personuppgiftsbiträdets				be-
behandling av personuppgifter för					handling av		personuppgifter			för
Försvarsmaktens			räkning. I	det	Försvarsmaktens			räkning. I		det
avtalet skall det särskilt anges att					avtalet ska det särskilt anges att
personuppgiftsbiträdet får behand-					personuppgiftsbiträdet får behand-
la personuppgifterna bara i enlig-					la personuppgifterna bara i enlig-
het	med	instruktioner		från	het	med	instruktioner			från
Försvarsmakten och att person-					Försvarsmakten och att person-
uppgiftsbiträdet			är skyldigt	att	uppgiftsbiträdet			är skyldigt		att
vidta de åtgärder som avses i 2 §					vidta de åtgärder som avses i 2 §
första stycket.					första stycket.
I fråga om sekretess och					I fråga om sekretess och
tystnadsplikt i det allmännas verk-					tystnadsplikt		i	det	allmännas
samhet tillämpas bestämmelserna i					verksamhet		tillämpas		bestäm-
sekretesslagen (1980:100) i stället					melserna i offentlighets- och
för vad som sägs i första stycket.					sekretesslagen (2009:000) i stället
					för första stycket.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

263

2.122 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:259) om Prop. 2008/09:150 behandling av personuppgifter i Försvarets radio-

anstalts försvarsunderrättelse- och utvecklings- verksamhet

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 1 §

Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller Försvarets radioanstalts ledning får behandla person- uppgifter bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt.

Det skall finnas ett skriftligt

Det ska finnas ett skriftligt avtal

avtal

personuppgiftsbiträdets

om personuppgiftsbiträdets

be-

behandling av personuppgifter för

handling

personuppgifter

för

Försvarets radioanstalts räkning. I

det avtalet skall det särskilt anges

det avtalet ska det särskilt anges

att personuppgiftsbiträdet får be-

handla

personuppgifterna

bara

handla personuppgifterna

bara i

enlighet

med

instruktioner

från

enlighet

med

instruktioner

från

Försvarets

radioanstalt

och

att

Försvarets radioanstalt

och

att

personuppgiftsbiträdet är

skyldigt

personuppgiftsbiträdet är

skyldigt

att vidta de åtgärder som avses i

2 § första stycket.

I fråga om sekretess och tyst-

nadsplikt i det allmännas verksam-

nadsplikt i det allmännas verk-

het

tillämpas

bestämmelserna

samhet tillämpas bestämmelserna i

sekretesslagen (1980:100) i stället

offentlighets-

och sekretesslagen

för vad som sägs i första stycket.

(2009:000) i stället för första

stycket.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

264

2.127	Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen		Prop. 2008/09:150
	(2008:567)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3kap. 12 §

Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning,

analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.
Avser	informationen uppgifter			Avser informationen				uppgifter
om lön eller andra förhållanden				om lön eller andra förhållanden
som berör en enskild arbetstagare				som berör en enskild arbetstagare
gäller reglerna om		tystnadsplikt		gäller reglerna		om	tystnadsplikt
och skadestånd i 21, 22 och 56 §§				och skadestånd i 21, 22 och 56 §§
lagen (1976:580) om medbestäm-				lagen (1976:580) om medbestäm-
mande i arbetslivet. I det all-				mande i arbetslivet. I det all-
männas	verksamhet		tillämpas i	männas	verksamhet		tillämpas i
stället 14 kap. 7, 9 och 10 §§				stället	10 kap.	11–14		§§ och
sekretesslagen (1980:100).				12 kap.	2 § offentlighets- och
				sekretesslagen (2009:000).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.

270

Ärendet och dess beredning

Prop. 2008/09:150

Regeringen tillkallade den 16 april 1998 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av 2 kap. tryckfrihets- förordningen och sekretesslagen (1980:100) m.m. (dir. 1998:32). Kom- mittén, som antog namnet Offentlighets- och sekretesskommittén, avläm- nade delbetänkandet Offentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) i januari 2001, delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) i oktober 2002, huvudbetänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) i oktober 2003 och slutbetänkandet Insyn och sekretess – i statliga företag – i internationellt samarbete (SOU 2004:75) i juni 2004.

Det första delbetänkandet har resulterat i ändringar i tryckfrihets- förordningen (TF) som trädde i kraft den 1 januari 2003 (prop. 2001/02:70, bet. 2001/02:KU17, prot. 2001/02:81, bet. 2002/03:KU5, rskr. 2002/03:7). Avsnitt 6, 7, 14 och 15 i huvudbetänkandet och avsnitt

3.7i slutbetänkandet har lett till i ändringar i sekretesslagen som trädde i kraft den 1 oktober respektive den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:161, bet. 2005/06:KU35, rskr. 2005/06:336 och prop. 2005/06:162, bet. 2005/06:KU36, rskr. 2005/06:340).

I detta lagstiftningsärende behandlas delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar, i vilket kommittén har föreslagit att 15 kap. sekretesslagen (1980:100) och arkivlagen (1990:782) ska slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar. Vidare behandlas avsnitt 3.1–3.5.1, 3.6–3.8, 4 och 9 i huvudbetänkandet Ny sekretesslag, dvs. kommitténs förslag till en redaktionell omarbetning av sekretesslagen, kommitténs bedömningar och förslag avseende sekretessbestämmel- sernas skaderekvisit och kommitténs förslag till en teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering. Regeringen har för avsikt att behandla kommitténs resterande förslag och bedömningar i annat sam- manhang.

En sammanfattning av de förslag i respektive betänkande som behand- las i detta lagstiftningsärende finns i bilaga 1–2. Betänkandenas lagför- slag i nu aktuella delar finns i bilaga 3–4. Betänkandena har remiss- behandlats. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilaga 5–6. Sammanställningar av remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 2002/8074/L6 och Ju2003/9737/L6).

Lagrådet
Regeringen beslutade den 30 oktober 2008 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns
i bilaga 10.
Lagrådets yttrande innehåller bl.a. förslag till redaktionella ändringar
av lagtexten. I den mån dessa förslag har följts, helt eller med vissa
justeringar, kommenteras de inte i det följande. Lagrådet synpunkter i
övrigt behandlas i avsnitt 6–8, 9.2.2, 9.5, 9.6, 9.7.2, 9.8, 10.1, 10.2.2, 11,
13 och 14.2.
I avsnitt 2.2–2.126 förslås ändringar i ett antal lagar av innebörd att
hänvisningar till sekretesslagen ska ändras till att avse offentlighets- och	271
	271

sekretesslagen. Eftersom sådana ändringar är av så enkel beskaffenhet att Prop. 2008/09:150 Lagrådets hörande skulle sakna betydelse har Lagrådets yttrande inte

inhämtas över dessa förslag.

4 Den nuvarande regleringen

4.1Grundlagarna och sekretesslagen

Rätten att ta del av allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt, exempelvis genom yttrande- och med- delarfrihet för tjänstemän, genom domstolsoffentlighet och genom offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden. När det mer all- mänt talas om offentlighetsprincipen åsyftas dock i första hand reglerna om allmänna handlingars offentlighet.

Principen att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas handlingar infördes i Sverige år 1766. De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingar finns i numera 2 kap. TF. Även om rätten att ta del av allmänna handlingar från början sågs som en garanti för att få tillgång till källmaterial för tryckta skrifter har den också andra syften.

Rätten att ta del av allmänna handlingar är ett viktigt medel för kontroll av offentliga organs verksamhet. Myndigheternas vetskap om att deras handlingar kan komma att granskas medför att de anstränger sig för att handlägga mål och ärenden korrekt. Handlingsoffentlighetens har således bl.a. till syfte att garantera rättssäkerheten och effektiviteten i förvalt- ningen och folkstyret. Handlingsoffentligheten har emellertid även ett vidare syfte. Enligt 2 kap. 1 § TF ska varje medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör således en del av den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och anses utgöra en av förutsättningarna för den fria demokratiska åsikts- bildningen. Insamling av information som skett på det allmännas bekost- nad kan vidare användas av exempelvis forskare, företag m.fl. t.ex. i kommersiellt syfte. Handlingsoffentligheten fyller således ett syfte som informationsförsörjare i vid mening.

Den närmare regleringen av i vilka fall en handling är allmän finns i

2 kap. 3–11 §§ TF. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är enligt huvudregeln allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket andra meningen). I 3 § andra och tredje styckena regleras när en upptagning ska anses vara förvarad hos en myndighet.

Vissa undantag från huvudregeln om vad som utgör allmänna handlingar finns i 2 kap. 4 och 9–11 §§ TF. Exempelvis anses normalt inte utkast till beslut eller minnesanteckningar inför en föredragning vara

272

allmänna handlingar, såvida de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 §).

Med myndighet avses de organ som ingår i den offentligrättsliga stat- liga och kommunala organisationen. Regeringen, ämbetsverken, dom- stolarna och de kommunala nämnderna är exempel på myndigheter. Däremot är inte bolag eller föreningar och stiftelser myndigheter även om staten eller en kommun helt äger eller bestämmer över dem. Vissa sådana juridiska personer jämställs dock med myndigheter i offentlig- hetshänseende genom bestämmelser i sekretesslagen. Med myndighet likställs enligt 2 kap. 5 § TF riksdagen och beslutande kommunal församling.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § första stycket TF begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till

1.rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellan- folklig organisation,

2.rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,

3.myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,

4.intresset att förebygga eller beivra brott,

5.det allmännas ekonomiska intresse,

6.skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller

7.intresset att bevara djur- eller växtart.

En sådan begränsning ska enligt paragrafens andra stycke anges noga i en bestämmelse i en särskild lag, eller, om så i ett visst fall anses lämp- ligare, i en annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyn- digande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning med- dela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses i 2 kap. 2 § TF är sekretesslagen. Tillämpningsföreskrifter finns i sekretessförordningen (1980:657).

Utan hinder av 2 kap. 2 § andra stycket TF får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut (2 kap. 2 § tredje stycket TF). Såväl riksdag som regering har enligt sekretesslagen vissa möjligheter att besluta om dispens från annars gällande sekretess.

Sekretess innebär enligt 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän hand- ling lämnas ut eller det sker på annat sätt. En bestämmelse om sekretess medför således både tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa bestämmelsen och handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen. Detta innebär att sekretess utgör en begräns- ning inte bara av rätten att ta del av allmänna handlingar utan också av yttrandefriheten enligt regeringsformen.

En anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling får bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestämmelse. I an- teckningen ska tillämplig sekretessbestämmelse anges (2 kap. 16 § TF). Närmare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekretesslagen.

Bestämmelser om hur en begäran om utfående av allmänna handlingar ska hanteras finns i 2 kap. 12–15 §§ TF. En begäran att få ta del av en allmän handling ska göras hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran ska prövas av den myndigheten. Om särskilda skäl föranleder det får i en sekretessbestämmelse föreskrivas att prövningen vid tillämp-

Prop. 2008/09:150

273

ningen av bestämmelsen ska ankomma på någon annan myndighet (2 kap. 14 § första stycket första–tredje meningarna TF). En sådan bestämmelse finns i 2 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva fråga om utlämnande (2 kap. 14 § första stycket fjärde meningen TF). Sådana bestämmelser finns i 7 § sekretessförordningen.

Av 2 kap. 15 § första stycket TF följer att om annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran om att få ta del av en allmän handling eller lämnar ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd ska föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol. Av 2 kap. 15 § andra stycket TF följer att det i sekretesslagen närmare ska anges hur talan mot sådana beslut ska föras. Sådana bestämmelser finns i 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen.

Av 2 kap. 17 § TF framgår att det i lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att en myndighet i vissa fall kan lämna över allmänna handlingar till ett enskilt organ utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Ett sådant organ ska beträffan- de överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpning av 12–16 §§.

Yttrandefriheten

Enligt 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen (RF) är varje medbor- gare gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I 2 kap. 1 § andra stycket RF stadgas att beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, video- gram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § första stycket RF begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får den begränsas genom annan författning i vissa särskilt angivna fall. En begränsning av yttrandefri- heten får enligt 2 kap. 12 § andra stycket RF göras endast för att tillgodo- se ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begräns- ningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får inte göras enbart på grund av politisk, reli- giös, kulturell eller annan sådan åskådning.

I 12 kap. 13 § RF finns en viss uppräkning av för vilka syften yttrande- friheten får begränsas. Så får ske av hänsyn till rikets säkerhet, folk- försörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privat- livets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får fri- heten att yttra sig i näringslivet begränsas. I övrigt får begränsningar i yttrandefriheten bara göras om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Prop. 2008/09:150

274

Som nämns ovan innebär en bestämmelse om sekretess inte bara handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen utan även tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa den. I det avseendet innebär sekretessbestämmelserna en begränsning av den grundlagsstadgade yttrandefriheten.

I förarbetena till sekretesslagen konstaterade föredraganden att regle- ringen i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen uppvisar olikheter. Tryckfrihetsförordningen innehåller en uttömmande uppräkning av de ändamål för vilka handlingsoffentligheten får begränsas. I regerings- formen uppställs ett generellt krav på särskilt viktiga skäl för begräns- ningar av yttrandefriheten kompletterat med en exemplifierande uppräk- ning av tillåtna begränsningsändamål. Föredraganden anförde dock att regeringsformens föreskrifter om begränsningar i yttrandefriheten i vart fall inte ger mindre utrymme för sekretess än tryckfrihetsförordningens regler om handlingssekretess (prop. 1979/80:2 Del A s. 66 f.). Rege- ringsformens och tryckfrihetsförordningen reglering ansågs således inte utgöra något hinder mot en gemensam reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i sekretesslagen.

Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller enligt

1 kap. 6 § sekretesslagen för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myn- digheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid fått kännedom om uppgiften. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver föreskrifterna om sekretess i sekretess- lagen. Det finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt för andra person- kategorier än de som anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen i andra lagar. Som exempel kan nämnas den tystnadsplikt som följer av 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

När någon utnyttjar sin yttrandefrihet i de medier som tryckfrihetförord- ningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen omfattar blir bestämmelser- na i de grundlagarna tillämpliga.

Enligt 1 kap. 1 § andra stycket TF står det varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som intagits i tryckfrihets- förordningen till skydd för enskild och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst.

Enligt samma paragrafs tredje stycke ska det också stå envar fritt att, i alla de fall då inte annat är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen, meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om det finns en särskild redaktion för skriften, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Prop. 2008/09:150

275

Enligt 1 kap. 5 § TF är tryckfrihetsförordningen tillämplig på skrifter som framställts i tryckpress. Med tryckt skrift avses i tryckfrihetsför- ordningens mening även skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om utgivningsbevis gäller för skriften eller den är försedd med dels beteckning som utvisar att den är mångfaldigad, dels, i anslutning därtill, tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat den och om ort och år för mångfaldigandet. En bild anses utgöra en skrift även om den inte åtföljs av en text.

Av 1 kap. 6 § TF följer att en tryckt skrift, för att anses som en sådan i tryckfrihetsförordningens mening, ska vara utgiven. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad för försäljning eller för spridning på annat sätt. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för alla.

Av 13 kap. 1 och 6 §§ TF följer att grundlagsskyddet inte bara gäller för skrifter som trycks i Sverige. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 § andra och tredje styckena TF gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands men utgivna i Sverige. Rätten att meddela uppgifter enligt nämnda pararafs tredje stycke gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands och utgivna i Sverige men som huvudsakligen är avsedda för spridning utomlands. Rätten att meddela uppgifter enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF gäller också beträffande skrifter som inte är utgivna i Sverige, oavsett om de trycks inom eller utom landet.

Vissa medier som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Av 1 kap. 1 § första stycket YGL följer att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Enligt 1 kap. 2 § YGL är varje svensk medborgare tillförsäkrad en rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgift i vilket ämne som helst för offentliggörande i radiopro- gram och sådana upptagningar.

Yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor och som är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Med sådana sänd- ningar av radioprogram avses även tillhandahållande av direktsända och inspelade program ur en databas. Detta framgår av 1 kap. 6 § första stycket YGL. Med kravet att sändningen ska vara riktad till allmänheten menas att sändningen ska vara riktad till vem som helst som önskar ta emot den utan särskild begäran från mottagaren. Traditionella ljudradio- och TV-sändningar faller in under denna regel.

Av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL följer att grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpas också när en redak- tion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihets- förordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor

Prop. 2008/09:150

276

1.på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, direkt genom överföring eller indirekt genom framställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild eller

2.annars, enligt överenskommelser i förväg, tillhandahåller allmänhe- ten information som överförs direkt ur en sådan databas som anges i 1.

Med formuleringen ”på särskild begäran” avses att överföringen startas av mottagaren. Vad som sägs i 1 kap. 9 § första stycket YGL gäller enligt samma paragrafs andra stycke också annan som har utgivningsbevis för sådan verksamhet.

Yttrandefrihetsgrundlagen är i första hand tillämplig på radioprogram och överföringar ur databaser som utgår från Sverige. Vid sådana sändningar och överföringar gäller samtliga regler i grundlagen. Enligt 10 kap. 2 § YGL gäller visst skydd enligt grundlagen även radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige och sådana tekniska upptag- ningar som inte lämnas ut för spridning i Sverige, oavsett om upp- tagningen har framställts inom eller utom landet. Exempelvis gäller bl.a. rätten att meddela uppgifter även sådana program och upptagningar.

Regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det som skrivs på exempelvis en hemsida eller en blogg på internet omfattas av skydds- bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om hemsidan eller bloggen omfattas av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL eller av ett sådant utgivningsbevis som avses i paragrafens andra stycke. Om yttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämplig omfattas det som skrivs på hemsidan eller bloggen av bestämmelserna om skydd för yttrandefriheten enligt regeringsformen. Som nämns tidigare kan yttrandefriheten in- skränkas genom bestämmelser om tystnadsplikt i lag eller, efter bemyn- digande i lag, i annan författning. För den som är offentliganställd inne- bär sekretessbestämmelserna i sekretesslagen inte bara förbud att lämna ut sekretessbelagda handlingar utan de utgör även sådana tystnadsplikts- bestämmelser som avses i regeringsformen.

Den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.

1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen är inte absolut. Vissa undantag från denna rätt anges direkt i tryck- frihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och vissa undantag anges i sekretesslagen med stöd av nämnda grundlagar. Undan- tagen från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i de medier de båda grundlagarna omfattar är bl.a. följande.

Om någon genom att lämna sådant meddelande som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket TF eller 1 kap. 2 § YGL, eller, utan att svara enligt 8 kap. TF eller 6 kap. YGL, medverkar till framställning som är avsedd att in- föras i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare, eller medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman, eller genom att uppträda i radiopro- grammet, och därigenom gör sig skyldig till

1.högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedel- se eller stämpling till sådant brott,

2.uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är till- gänglig för envar eller uppsåtligt tillhandahållande av sådan handling i

Prop. 2008/09:150

277

strid med ett förbehåll som uppställts av en myndighet vid handlingens utlämnande, eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,

gäller om ansvar för sådan gärning vad i lag är stadgat (7 kap. 3 § första stycket punkterna 1–3 TF och 5 kap. 3 § första stycket punkterna 1–3 YGL). Den särskilda lag som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL är f.n. sekretesslagen.

I 7 kap. 4 § TF anges i femton punkter vissa gärningar som, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag, ska anses som tryckfrihetsbrott. De första åtta av dessa punkterna avser gärningar som rör rikets säkerhet. I 7 kap. 5 § TF anges ytterligare gärningar som är att anse som tryckfrihetsbrott, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag. Dessa är

1.att uppsåtligen offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för envar och som personen i fråga har fått tillgång till i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande,

2.att offentliggöra uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätta sådan tystnadsplikt som avses i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen,

3.att när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 4 §.

Enligt 5 kap. 1 § första stycket YGL ska de gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ TF anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.

Med stöd av 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket

3 YGL anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen i vilka fall tystnadsplikt som följer av en bestämmelse om sekretess i sekretesslagen eller av en annan författning inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Om en tystnadsplikt inte finns angiven i 16 kap. 1 § sekretesslagen har således rätten att meddela och offentliggöra uppgifter företräde framför tystnadsplikten. Det sagda gäller dock med två undantag. Den tystnads- plikt som följer av försvarssekretessen (2 kap. 2 § sekretesslagen) inskränker, trots att den inte är omnämnd i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, meddelarfriheten i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen meddelar- friheten både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A

s.369 och prop. 1986/87:151 s. 186 f.).

När regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen beskrivs sägs ofta att den

innebär en begränsning av den meddelarfrihet som följer av de nämnda grundlagarna. Med meddelarfrihet i mer begränsad betydelse menas den rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst till de personkategorier och organ som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. När man

Prop. 2008/09:150

278

i dagligt tal pratar om meddelarfriheten är det ofta denna rätt man menar. Som framgår av framställningen ovan följer dock av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL att enskilda har en vidare rätt att lämna och offentliggöra uppgifter i de grundlagsskyddade medierna än vad som följer av 1 kap. 1§ tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL. Som framgår ovan är vidare sambandet mellan grundlagarna och sekretesslagen inte begränsat till de fall där meddelarfrihet i mer begränsad mening råder. Av detta skäl anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen att den rätt som begränsas i paragrafen är rätten att ”meddela och offentliggöra uppgifter”.

Sammantaget innebär regleringen i grundlagarna och sekretesslagen i nu aktuella avseenden att personer som är bundna av en tystnadsplikt som följer av en sekretessbestämmelse eller av en bestämmelse i annan lag än sekretesslagen som huvudregel har rätt att meddela eller offentliggöra de uppgifter som omfattas av tystnadsplikten i de medier som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen omfattar eller lämna dessa uppgifter till de personkategorier och organ som anges i 1 kap 1 § tredje stycket TF och 1 kap 2 § YGL för sådant offentlig- görande. Sådan rätt föreligger dock inte i de fall som anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen eller i 7 kap. 3 § 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter innebär vidare inte något rätt att lämna ut själva den handling varav de hemliga uppgifterna framgår eller en handling som omfattas av ett av myndigheten vid dess utlämnande särskilt uppställt förbehåll i strid med förbehållet (7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 YGL).

Nämnda bestämmelser har sin grund i att sekretessbestämmelserna ger uttryck för ganska allmänna avvägningar mellan insyns- och sekretess- intressena på de berörda områdena. Det innebär att önskemålet om insyn i ett särskilt fall kan vara starkare än det sekretessintresse som har föranlett den aktuella sekretessregeln. Det kan också vara så att en regel om skydd för t.ex. ett enskilt intresse ibland på ett olämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt att fullgöra sina uppgifter. Det har ansetts att offentlighetsprincipen inte skulle förverkligas till fullo om de offentliga funktionärerna i situationer av nu nämnt slag vore förhindrade att bidra med uppgifter till den allmänna debatten (prop. 1979/80:2 Del A

s.104 f).

I förarbetena till sekretesslagen anges att man kan utgå från att de

tystnadsplikter som inte inskränker meddelarfriheten vid sidan av sin rättsliga funktion kommer att ha den verkan att de utövar ett psykologiskt och moraliskt tryck på de offentliga funktionärerna att vara återhåll- samma med att lämna uppgifter till massmedierna. Det anges vidare att en annan viktig omständighet är att många av de uppgifter som kan komma att lämnas med stöd av meddelarfriheten sannolikt aldrig blir publicerade. En av meddelarfrihetens viktigaste funktioner är nämligen att ge medierna tillgång till bakgrundsmaterial som inte i sig självt är avsett för publicering (a.a. s. 111). Det har dock ansetts orealistiskt att bortse från att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter kan leda till oönskade konsekvenser i form av publicitetsskador. Det anses dock vara ett mindre ont att i vissa fall omständigheter som bort förtigas uppen- baras än att missförhållanden i allmän eller enskild verksamhet får fortgå opåtalade eller att den offentliga debatten i någon allmän angelägenhet

Prop. 2008/09:150

279

uteblir eller kommer i obalans på grund av bristande information (prop. Prop. 2008/09:150 1975/76:204 s. 94 f.).

Ansvar

De gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL är straffbelagda enligt bestämmelser i 18, 19 och 22 kap. brottsbalken.

För de gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 2 och 3 TF samt

5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 YGL kan ansvar för brott mot tystnads- plikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga. Av den bestäm- melsen följer att om någon röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning eller om han eller hon olovligen utnyttjar en sådan hemlighet, ska han eller hon dömas, om inte gärningen är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen begås av oaktsamhet döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till an- svar.

En hänvisning till bestämmelserna i brottsbalken har intagits i 1 kap. 13 § sekretesslagen. Där anges dock att ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken inte ska följa om någon, vars anställning hos en statlig myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid mot 6 kap. 1 § sekretesslagen.

4.2 Närmare om sekretesslagens reglering

Allmänna bestämmelser
Sekretesslagens allmänna bestämmelser finns i lagens första kapitel. I
1 kap. 1 § första stycket anges bl.a. att lagen innehåller bestämmelser om
tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud mot att lämna ut
allmänna handlingar. I andra stycket definieras sekretess som förbud att
röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling
lämnas ut eller det sker på annat sätt. I paragrafens fjärde stycke anges att
det i sekretesslagen finns bestämmelser om begränsning av meddelar-
friheten. Som framgår av föregående avsnitt finns den regleringen i
16 kap. 1 § sekretesslagen. Regleringen omfattar i vilka fall tystnads-
plikter, som följer av såväl bestämmelser i sekretesslagen som av
bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att meddela och
offentliggöra uppgifter.
Av 1 kap. 2 § sekretesslagen följer att en uppgift som omfattas av
sekretess inte får röjas för enskilda i andra fall än som anges i sekretess-
lagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. På
motsvarande sätt får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för en annan
myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller
förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 3 § första stycket
sekretesslagen). Enligt 1 kap. 3 § andra stycket ska vad som sägs i första
stycket, i vissa bestämmelser om sekretessgenombrott och i vissa
bestämmelser om överföring av sekretess, även gälla mellan olika verk-	280
	280

samhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som själv- ständiga i förhållande till varandra. I 1 kap. 3 § tredje stycket sekre- tesslagen regleras vad som gäller i förhållande till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer.

Gäller enligt sekretesslagen förbud mot att röja en uppgift får uppgiften enligt 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. I 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekretesslagen har det intagits hänvisningar till andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja viss information. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om företagshemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen.

I 1 kap. 6 § anges vilka som är bundna av sekretessen. Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknan- de grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndig- hetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften.

I förarbetena till sekretesslagen har inte närmare berörts hur en befattningshavare hos en myndighet ska tillämpa sekretessbestäm- melserna i förhållande till sina arbetskamrater. Det torde dock stå klart att en befattningshavare inte har någon obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater. Å andra sidan är det tydligt att sekretesslagen inte heller kan utgöra ett hinder mot att en handläggare rådfrågar andra befattningshavare om ett ärende, åtminstone inte om detta objektivt framstår som försvarbart. Vidare måste uppgifter fritt kunna lämnas till dem som på ett eller annat sätt deltar i beredningen och avgörandet av ett ärende (JO 1983/84 s. 262).

Av 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen följer att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos de organ som anges i bilagan till sekretesslagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som anges där. De i bilagan angivna organen ska vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. I bilagan har ett antal enskilda organ intagits. Vissa av dem har med stöd av lag fått i uppgift att i visst hänseende ägna sig åt myndighetsutövning mot enskild. Som exempel på sådana organ kan nämnas Sveriges Riksidrottsförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller fördelning av statsbidrag till idrottsverksamheten och Synskadades Riksförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller bl.a. ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund. Vissa organ har intagits i bilagan därför att de till stor del finansieras av statliga medel. Som ett exempel på ett sådant organ kan nämnas Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening.

Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet ska enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen i tillämpliga delar också gälla handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av sekretesslagen

Prop. 2008/09:150

281

jämställas med myndigheter. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för statliga bolag. Det sagda innebär att offentlighetsprincipen och sekretesslagens regler bara gäller för ett statligt bolag i den mån det har intagits i bilagan till sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att Posten Aktiebolag har intagits i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller medverkan vid val och folkomröstning, särskild postdelgivning, tull- kontroll, utlämnande av körkort samt handläggning av flyttningsanmäl- ningar.

Av 1 kap. 8 § tredje stycket följer att ett enskilt organ, som med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, förvarar sådana handlingar, ska jämställas med myndighet vid tillämpningen av sekretesslagen såvitt avser befattningen med sådana handlingar (jfr 2 kap. 17 § TF). Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar såvitt avser befattningen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

I 1 kap. 9 a § sekretesslagen finns en bestämmelse som innebär att anställda respektive uppdragsgivare i sådana organ som avses i 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen har, i sådan verksamhet som avses där, meddelarfrihet och meddelarskydd i förhållande till sin arbetsgivare respektive uppdragsgivare på samma sätt som om de vore anställda hos en myndighet. Verkställande direktörer, vice verkställande direktörer, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter är dock undantagna från detta förstärkta meddelarskydd. Detta beror bl.a. på att det enligt aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar är möjligt att föra en skadeståndstalan enligt dessa lagar mot en sådan företrädare för bolaget som förorsakat bolaget eller föreningen skada genom ett publiceringsmeddelande. Det är även möjligt att ingripa med arbetsrättsliga åtgärder mot sådana befattningshavare (prop. 2005/06:162 s. 11 f.).

I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i allmänna handlingar. I 1 kap. 10 § sekretesslagen anges att tiden i sådana fall ska beräknas från handlingens tillkomst, om inte annat anges. I fråga om diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen. Skälet för att den yttersta sekretesstiden endast begränsas beträffande uppgifter i allmänna handlingar är att det beträffande uppgifter som inte har dokumenterats saknas en naturlig utgångspunkt för att beräkna en sekretesstid. Det anges dock i förarbetena till 1 kap. 10 § att det är självklart att regler om tidsbegränsning av handlingssekretessen också får betydelse för sekretessen i övrigt. Det kan t.ex. inte rimligen hävdas att det föreligger tystnadsplikt i fråga om uppgifter som återfinns i en handling som har blivit offentlig till följd av att den föreskrivna sekretesstiden har gått till ända. Tiden för handlingssekretessen blir därmed inte sällan avgörande för hur länge tystnadsplikt föreligger. Det betonas vidare att de i sekretessbestämmelserna angivna sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider. Frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden ska alltid avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken (prop. 1979/80:2 Del A s. 86 f.).

Prop. 2008/09:150

282

Som nämns i föregående avsnitt finns det slutligen i 1 kap. 13 § Prop. 2008/09:150 sekretesslagen en hänvisning till bestämmelsen om brott mot tyst-

nadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken samt en viss begränsning av ansvaret enligt den bestämmelsen.

Sekretessbestämmelser

Sekretessbestämmelserna finns i 2–12 kap. sekretesslagen. Uppdelningen av kapitlen följer till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen till skydd för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas.

I 2–6 kap. sekretesslagen finns sekretessbestämmelser till skydd för de
allmänna intressen som anges i 2 kap. 2 § första stycket punkterna 1–5
TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller
mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala
finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (3 kap.), myndighets
verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap.), intresset
att förebygga eller beivra brott (5 kap.) och det allmännas ekonomiska
intresse (6 kap.).
Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller
ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket 6 TF) har delats upp på
tre kapitel: Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds
personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), Sekretess med hänsyn
främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap.) och
Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl
personlig som ekonomisk natur (9 kap.).
I 10 kap. sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretess till skydd
för intresset att bevara djur- eller växtart (jfr 2 kap. 2 § första stycket 7
TF).
I 11 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos
regeringen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. sekretesslagen finns
särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m.m.
Sekretessbrytande regler
Även om utgångspunkten, som nämns ovan, är att sekretess gäller såväl
mot enski1da som mellan myndigheter och till viss del även inom
myndigheter måste sekretessbelagda uppgifter i vissa fall kunna lämnas
både till enskilda och till andra myndigheter. Som exempel kan nämnas
att tillsynsmyndigheter måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter
i den verksamhet som tillsynsmyndigheten har att övervaka och att
enskilda i vissa fall måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter för
att kunna ta tillvara sina rättigheter. Av dessa skäl har det införts s.k.
sekretessbrytande regler i sekretesslagen (jfr 1 kap. 2 § och 3 § sekre-
tesslagen).
Enligt 1 kap. 5 § utgör sekretess inte hinder mot att uppgift lämnas ut
om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna
fullgöra sin verksamhet. Vidare har i vissa fall sekretessbrytande regler
införts direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 9 kap. 17 §
femte–åttonde styckena).	283
	283

Vissa mer generella sekretessbrytande bestämmelser har samlats i 14 kap. sekretesslagen. Här nämns bara vissa av dem. Av 1 § framgår att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till regeringen eller riksdagen. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 2 § finns ett flertal sekretessbrytande bestämmelser. Sekretess hindrar bl.a. inte att uppgift lämnas till myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer (första stycket tredje punkten) . Under vissa förutsättningar hindrar sekretess inte heller att uppgifter lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brott (2 § fjärde–nionde styckena). Enligt den s.k. generalklausulen (3 § första stycket) får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vissa undantag från generalklausulens tillämpningsområde finns i 3 § andra stycket. Av 4 § följer att sekretess till skydd för enskild som huvudregel inte gäller mot den enskilde själv och att den enskilde också som huvudregel kan efterge sekretessen. Enligt 8 § får regeringen, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, för särskilt fall förordna om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga skäl. Det finns vidare vissa möjligheter att lämna ut en sekretessbelagd uppgift till enskild med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den (9 och 10 §§).

Särskilda bestämmelser om undantag från sekretess avseende miljö- information finns i 11 §.

Närmare om sekretessbestämmelsernas konstruktion

En sekretessbestämmelse brukar bestå av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Det är rekvisit som anger föremålet för sekretessen, sekretessens räckvidd och sekretessens styrka (prop. 1975/86:160 s. 97 och 1979/80:2 s. 71).

En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna uppgifterna bara gäller i viss typ av verksamhet eller i viss typ av ärende eller hos en viss myndighet. En kombination av dessa rekvisit kan också förekomma. Begreppet ärende har samma innebörd i sekretesslagen som i förvalt- ningslagen (1986:223).

När det gäller sekretessens styrka är det normala att den bestäms med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer i detta avseende mellan raka och omvända skaderekvisit. Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att det bara gäller sekretess om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Vid ett omvänt skaderekvisit får

Prop. 2008/09:150

284

uppgifterna således bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hem- lighållas utan någon skadeprövning om uppgifterna begärs ut.

Gränsen mellan sekretessens föremål, räckvidd och styrka är inte helt skarp. Om sekretessens föremål endast anges i allmänna termer är det nödvändigt att begränsa sekretessbestämmelsens räckvidd och sist- nämnda begränsning tjänar då i själva verket också ändamålet att preci- sera sekretessföremålet. Användningen av ett skaderekvisit kan vidare mycket väl uppfattas som en metod att precisera föremålet för sekre- tessen eller dennas räckvidd (prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f.).

Primära och sekundära sekretessbestämmelser

En av flera grundläggande principer i sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Detta måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Denna avvägning kan mycket väl utfalla på annat sätt utanför det område där en sekretessregel gäller än innanför området. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.). Lagstiftaren har alltså tagit ställning för att en allmän bestämmelse om överföring av sekretess inte bör tas in i sekretesslagen. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess med begränsade och överblickbara tillämpningsområden har dock införts. Sådana bestäm- melser innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den utlämnande myndigheten även ska tillämpas hos den mottagande myn- digheten. I detta sammanhang skiljer man mellan primär och sekundär sekretess.

En sekretessbestämmelse som är direkt tillämplig hos en myndighet kallas primär sekretessbestämmelse. En bestämmelse kan vara direkt tillämplig hos en myndighet antingen därför att det anges i bestäm- melsens ordalydelse att sekretessen i fråga gäller hos den aktuella myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myn- digheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för vissa uppgifter som råkar finnas hos myndigheten. Den sistnämnda typen av primär sekretessbestämmelse, dvs. en sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, är tillämplig hos alla myndigheter (jfr t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 § eller sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen). Det är dock ovanligt att primära sekretessbestämmelser ges en sådan utformning eftersom det är få uppgifter som är så känsliga att de behöver omfattas av sekretess oavsett hos vilken myndighet de befinner sig. En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas både på uppgifter som myndigheten får från andra myndigheter och på uppgifter som myndigheten får från enskilda.

Prop. 2008/09:150

285

Vid konkurrens mellan flera olika tillämpliga sekretessbestämmelser är det den bestämmelsen som ger det starkaste skyddet för uppgiften som får fälla utslaget (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70).

Vid överföring av sekretess ska en sekretessbestämmelse, som utgör en primär sekretessbestämmelse hos en utlämnande myndighet och som enligt sin ordalydelse inte är direkt tillämplig hos den mottagande myn- digheten, ändå tillämpas hos den sistnämnda myndigheten. En sekretess- bestämmelse som på grund av en bestämmelse om överföring av sekre- tess ska tillämpas hos en mottagande myndighet kallas sekundär sekre- tessbestämmelse när den tillämpas hos den mottagande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan bara tillämpa en sekundär sekre- tessbestämmelse på uppgifter som den får från den överlämnande myn- digheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som myndigheten får direkt från enskilda.

Vissa bestämmelser om överföring av sekretess finns intagna direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 6 kap. 1 § andra stycket). Beträffande vissa myndigheter som regelmässigt tar del av information från ett större antal myndigheter med sinsemellan olikartade arbets- uppgifter har särskilda bestämmelser om överföring av sekretess tagits in i 13 kap. sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att om en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessbelagd hos den utlämnande myn- digheten, så överförs sekretessen till tillsyns- eller revisionsverksamheten (13 kap. 1 § sekretesslagen). Sekretess överförs också till bl.a. forsk- ningsverksamhet (13 kap. 3 §) och till arkivmyndighet (13 kap. 4 §).

Det konstaterades vid sekretesslagens införande att den valda metoden, dvs. att någon allmän regel om sekundär sekretess inte införts utan att sekretessbehovet i allmänhet i stället får tillgodoses vid utformningen av de primära sekretessbestämmelserna, antagligen för med sig en del luckor i sekretesskyddet. Skulle det visa sig att sådana luckor föranleder praktiska olägenheter ansågs det att detta får åtgärdas genom erforderliga justeringar i de primära sekretessbestämmelserna (prop. 1979/80:2 Del A s. 76). Med tiden visade det sig vara en brist att det saknades ett minimiskydd för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos alla myndigheter. Av detta skäl har vissa sekretess- bestämmelser som utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myn- digheter och som medför ett minimiskydd för uppgifter om enskilda hos alla myndigheter införts (7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b §). Sistnämnda bestämmelser skyddar mycket känsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, uppgifter om adresser m.m. som är hänförliga till personer som är utsatta för personförföljelse samt uppgifter om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet i de fall den enskilde har medgivits att använda fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.

Av 13 kap. 6 § första stycket sekretesslagen följer att bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. 1–5 §§ inte ska tillämpas hos den mottagande myndigheten om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Detta gäller oavsett om den primära sekretessbestäm- melsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den över-

Prop. 2008/09:150

286

förda sekretessen (prop. 1979/80:2 Del A s. 320). Även uttryckliga Prop. 2008/09:150 undantag i en primär sekretessbestämmelse från den sekretess som

annars gäller enligt den bestämmelsen har företräde framför den överförda sekretessen. Huvudregeln att den primära sekretessen har företräde är dock försedd med ett undantag. Om den överförda sekretessen ger ett starkare skydd för de överlämnade uppgifterna än det minimiskydd för enskildas personliga förhållanden som stadgas i 7 kap.

1 §, 1 a § eller 1 b § ska den överförda sekretessen tillämpas trots att de sistnämnda bestämmelserna utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter. Skälet härför är att det sistnämnda generella och svaga miniskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte är avsett att urholka det sekretesskydd som annars gäller för enskilda utan avsikten har tvärtom varit att komplettera sist- nämnda skydd. Överförd sekretess enligt 13 kap. 1–5 §§ tillämpas inte heller om uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten (13 kap. 6 § andra stycket).

Enligt 1 kap. 7 § sekretesslagen ska bestämmelser om överföring av sekretess tillämpas även när en person som avses i 1 kap. 6 § lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Som nämns ovan anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen vilka som ska iaktta sekretess. Det är personer som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften. Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 14 kap. 2 § första stycket 1 sekretesslagen).

Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m.

Av 1 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen framgår att sekretesslagen även innehåller andra bestämmelser om allmänna handlingar än sekre- tessbestämmelser. I 15 kap. finns bl.a. bestämmelser om registrering av allmänna handlingar (1–2 §§), hemligstämpling (3 §), serviceskyldighet (4–5 §§), utlämnande av allmänna handlingar (6 §) och bestämmelser om överklagande (7–8 §§). Det finns vidare särskilda bestämmelser om ”upptagningar för automatisk databehandling” (9–14 §§). Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet ”upptagning för automatiserad behandling” (jfr 2 kap. 3 § TF).

Av 15 kap. 9 § första stycket följer bl.a. att en myndighet som i sin verksamhet använder automatiserad behandling ska ordna denna med beaktande av den i TF stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid ska myndigheten särskilt beakta att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar (första punkten), att skyddet av

sekretessbelagda uppgifter bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihets-

287

förordningen inte försvåras (andra punkten), att uppgifter i upptagningar Prop. 2008/09:150 som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller

liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen (tredje punkten) samt att det bör framgå när uppgifter tillförts en upp- tagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett (fjärde punkten). Av andra stycket följer att myndigheten ska ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.

Av 15 kap. 11 § följer att varje myndighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla.

4.3Arkivlagen

Det följer av 1–2 a §§ arkivlagen (1990:782) att den lagen i princip har samma tillämpningsområde som sekretesslagen.

I 3 § anges att myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar (första punkten), behovet av information för rättskipningen och förvaltningen (andra punkten) och forskningens behov (tredje punkten).

Enligt 4 § ska varje myndighet svara för vården av sitt arkiv, om inte en arkivmyndighet med stöd av 9 § har övertagit detta ansvar.

Av 5 § följer att myndigheterna, som grund för arkivvården vid regi- streringen av allmänna handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och vid fram- ställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra punk- ten).

I arkivvården ingår enligt 6 § att myndigheten ska organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas (första punkten), upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i en myndighets arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning (andra punkten), skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (tredje punkten), avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar (fjärde punkten) och verkställa gallring i arkivet (femte punkten).

Arkivlagen innehåller i övrigt bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (7–8 §§) samt om gallring och annat avhändande av allmänna handlingar (9–15 §§).

288

5	En sammanslagning av 15 kap. sekretess-	Prop. 2008/09:150
	lagen och arkivlagen?

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör inte samordnas på det sätt kommittén föreslagit. En viss samordning av bestämmelserna bör dock ske.

Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget till en ny lag om hantering av allmänna handlingar eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har bl.a. haft i uppgift att se över sekretesslagen och att i samband därmed överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestäm- melserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar

m.m.och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Kommittén har föreslagit att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och regleringen i arkivlagen ska ersättas av en ny lag om hantering av allmänna handlingar.

Som skäl för förslaget till lag om hantering av allmänna handlingar har kommittén anfört att förslaget innebär att de krav som ställs på en myn- dighet när det gäller att hantera allmänna handlingar kommer att finnas samlade i den nya lagen och att en sådan lösning gör reglernas struktur tydligare och mer överskådliga. Med hänsyn till att det följer av tryck- frihetsförordningen att närmare bestämmelser om hur talan ska föras mot ett beslut av annan än riksdagen eller regeringen i frågor om utlämnande av allmänna handlingar ska finnas i sekretesslagen föreslår dock kommittén att bestämmelserna i 15 kap. 6–8 §§ sekretesslagen om över- klagande av beslut om att neka eller begränsa utlämnandet av allmänna handlingar ska stå kvar i en ny sekretesslag. Kommittén har även före- slagit att bestämmelsen i 15 kap. 3 § sekretesslagen om hemligstämpling av allmänna handlingar ska står kvar i den nya sekretesslagen. Kommitténs förslag innebär således att de offentliga funktionärerna, när det gäller hanteringen av allmänna handlingar, i stället för att tillämpa sekretesslagen och arkivlagen även fortsättningsvis kommer att behöva tillämpa två olika lagar, nämligen lagen om hantering av allmänna handlingar och den nya sekretesslagen. Det kan vidare noteras att den som har att hantera en begäran om utfående av allmänna handlingar, som inte avser arkivhandlingar, enligt gällande rätt endast behöver tillämpa sekretesslagen.

Kommitténs förslag till en ny lag om hantering av allmänna handlingar innebär bl.a. att vissa av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om upptagningar för automatiserad behandling (9 och 11 §§) och arkivlagens bestämmelser om arkivvård (6 §) omarbetas till teknikneutrala bestämmelser om god offentlighetsstruktur och skyldighet för myndig- heterna att upprätta beskrivningar av myndigheternas allmänna hand- lingar som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. Inte någonstans i förslaget görs det nå-

gon åtskillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkive-

289

rade allmänna handlingar. I förslaget definieras bl.a. begreppet ”arkiv” Prop. 2008/09:150 som ”en myndighets allmänna handlingar”. Om regleringen i arkivlagen

ska samordnas med regleringen i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. är det dock viktigt beakta att regleringen i tryckfrihetsförordningen innebär att vissa handlingar, t.ex. utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller därmed jämställd handling, inte blir allmänna handlingar om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § TF).

Med hänsyn till den konstituerande effekt en arkiveringsåtgärd kan ha i vissa fall finner regeringen att det vid utformningen av ett förslag till sammanhållen reglering av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestämmelserna i arkivlagen måste tas hänsyn till att det är skillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. I annat fall finns det risk för att regelverket avseende all- männa handlingar missförstås. Om förslaget ska genomföras behöver det således omarbetas. Det finns också andra överväganden av administrativ art som behöver göras innan ställning kan tas till om det är lämpligt att fullt ut samordna bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestäm- melserna i arkivlagen. Sammantaget gör regeringen bedömningen att nämnda bestämmelser inte nu bör samordnas på det sätt som kommittén föreslagit. En viss samordning av regelverken i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör dock ske. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 8.

6 En offentlighets- och sekretesslag

Regeringens förslag: Sekretesslagen (1980:100) ska ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska göras tydligare och mer användarvänlig än sekre- tesslagen bl.a. genom att

–lagen förses med en innehållsförteckning som gör att det går snabbt att orientera sig i lagen,

–lagen delas upp i avdelningar och fler kapitel,

–kapitlen förses med underrubriker,

–långa och svårlästa paragrafer delas upp i flera kortare paragrafer,

–grundläggande begrepp som används på sekretessområdet definieras och används i lagen, och

–grundläggande principer som styr tillämpningen av den nuvarande sekretesslagen förs in i lagen.

För att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undan- tag ska bestämmelserna om registrering och utlämning av allmänna handlingar m.m. i nuvarande 15 kap. sekretesslagen placeras före sekre- tessbestämmelserna. Lagen ska benämnas offentlighets- och sekretess- lagen.

Kommitténs förslag till ny sekretesslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock föreslagit att varje avdelning och kapitel förses med en innehållsförteckning.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Domstols- verket, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Statistiska

290

centralbyrån, Skolverket, Stockholms universitet Juridiska fakulteten, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arkivsam- fundet, Sveriges Utbildningsradio AB och Svenska journalistförbundet, tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att sekretesslagen ska ersättas av en ny sekretesslag. Justitiekanslern (JK) anser att den föreslagna lagen är logiskt uppställd och ger en mycket god överblick över regelverket, att språket är modernt och läsförståelsen betydande samt att det är tydligt att den föreslagna lagen kommer att underlätta tillämpningen av sekretesslagen. Kammarrätten i Göteborg anser att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårtillgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträck- ning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Kammarrätten anser att förslaget bör medföra betydande förbättringar och förenklingar. Även kammarrätterna i Stockholm, Sundvall och Jönköping är positiva till förslaget. Kammarrätten i Sundsvall anser bl.a. att framtida ändringar i lagen underlättas genom förslaget. Karlstads universitet anser att kommittén hade kunnat gå ännu längre när det gäller att införa defini- tioner av viktigare begrepp.

Riksdagens ombudsmän (JO) anför att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut samt att JO i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. Mot denna bakgrund anser JO att tillskapandet av en mer användarvänlig sekretesslag är mycket angeläget. JO anser att det är bra att vissa begrepp och uttryck, som nu förklaras och definieras i förarbetena, förs in i lagen. JO anser dock att man möjligen skulle kunna sammanföra beteckningarna och förkla- ringarna till en paragraf. JO anser vidare att det, mot bakgrund av att kommittén försett kapitlen med underrubriker, möjligen kan vara över- flödigt att förse varje kapitel med en innehållsförteckning. Flera remiss- instanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Svenska advokat- samfundet, delar sistnämnda uppfattning. Skatteverket, Centrala studie- stödsnämnden och Umeå kommun föreslår att innehållet i lagens samtliga kapitel beskrivs redan i lagens första kapitel.

Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter värdet av att i lagen definiera vissa grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Även Vägverket ifrågasätter behovet av de föreslagna definitionerna.

Svea hovrätt anser vidare att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utformningen av vissa bestämmelser.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att lagförslaget innebär en så stor förändring att lagen kommer att uppfattas som ny av användarna och skapa ytterligare en osäkerhet om hur lagen ska tillämpas. Riksåklagaren (RÅ) ställer sig tveksam till att införa en helt ny sekretesslag. RÅ ifrågasätter behovet av en helt ny lag och anser att värdet av föränd- ringarna måste vägas mot vad anpassningen till en helt ny reglering kommer att innebära inom statsförvaltningen. Ekobrottsmyndigheten

Prop. 2008/09:150

291

anser att man kan åstadkomma de förändringar som behövs genom att	Prop. 2008/09:150
föra in de föreslagna definitionerna i 1 kap. i den nuvarande sekretess-
lagen. Även Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, anser att de
sakliga förändringarna som föreslås bör genomföras inom ramen för nu
gällande sekretesslag. Malmö tingsrätt anser att den föreslagna lagen
framstår som en svåröverskådlig koloss och att en betydligt bättre lös-
ning är att, med vissa ändringar, behålla den nuvarande sekretesslagen
och i stället arbeta fram handböcker för tillämparna.
Stockholms tingsrätt anser att det är utmärkt att de nuvarande kapitlen
7–9 bryts upp i flera delar. Tingsrätten är dock tveksam till den nya
inledande avdelningen, bl.a. därför att lagen blir mer omfattande. Tings-
rätten anför dock att lagförslagets struktur kan vara av visst värde för en
mindre van tillämpare av sekretesslagen. Svenska tidningsutgivareföre-
ningen Tidningsutgivarna anser att den omredigering av sekretesslagen
med fler kapitel, tydligare rubriker och mera logiska områdesavdelningar
som föreslås synes bra och ändamålsenlig. Föreningen anser att
omredigeringen gör sekretesslagen mer användarvänlig och därmed till-
gänglig för fler, låt vara att den övergångsvis kan ställa till vissa problem
för den som är förtrogen med det befintliga regelverket. Kriminalvårds-
styrelsen (KVS) anser att det är en nackdel att det nya förslaget medför ett
betydande arbete med att informera och utbilda en till stor del inte
rättsutbildad kriminalvårdspersonal i den nya lagens struktur och inne-
håll. KVS anser dock att den stora fördelen med betänkandets förslag är
den ökade användarvänligheten och att fördelen överväger den angivna
nackdelen. Enligt Riksarkivet medför så stora ändringar som förslaget
innebär stora krav på utbildning. De som är insatta i den nuvarande regle-
ringen kan enligt Riksarkivet anse att detta är onödigt. Det är dock enligt
Riksarkivet inte i första hand de som är insatta som behöver en ny
sekretesslag. Enligt Riksarkivet är det ett demokratiskt intresse att
sekretesslagen utformas så att den blir tillgänglig för flera. Riksarkivet
anser att det är angeläget att lagförslaget snarast genomförs.
Skälen för regeringens bedömning och förslag
Behovet av en ny användarvänlig lag
Sekretesslagens ursprungliga struktur är logiskt uppbyggd. Under den tid
den har varit i kraft har den dock ändrats 10–25 gånger per år. Den
lagstiftningsteknik som har använts har bl.a. inneburit att de flesta nya
bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska för-
hållanden införts i slutet av kap. 7–9 i den ordning de har tillkommit.
Detta har fått till följd att dessa kapitel numera består av sammanlagt 112
paragrafer som sinsemellan inte har något annat samband än att de rör
uppgifter om enskildas personliga och/eller ekonomiska förhållanden. I
vissa fall har nya sekretessbestämmelser, som har samband med redan
befintliga sekretessbestämmelser, förts in i samma paragraf som de
befintliga bestämmelserna vilket lett till att vissa paragrafer är mycket
långa, jfr t.ex. 7 kap. 9 § (sekretess till skydd för enskildas personliga
förhållanden inom skolan m.m.) och 9 kap. 17 § (sekretess till skydd för
enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar
m.m.). Kapitlen är inte heller försedda med några underrubriker. Med	292

den nuvarande regleringens utformning är det således tidsödande såväl att hitta relevanta sekretessbestämmelser som att konstatera att det inte finns någon sekretessbestämmelse som täcker den aktuella situationen.

Som framgår av avsnitt 4.2 innebär sekretesslagens uppbyggnad att samma uppgift kan omfattas av flera olika sekretessbestämmelser. Den princip som ska tillämpas vid konkurrens mellan flera primära sekretess- bestämmelser framgår dock inte av lagtexten utan endast av förarbetena. På motsvarande sätt används i förarbetena till sekretesslagen vissa begrepp för att förklara lagens konstruktion. Dessa begrepp, vilka även används vid tillämpningen av lagen, framgår inte heller av lagtexten. Detta innebär att det är svårt att sätta sig in i hur lagen är avsedd att fun- gera.

Regeringen delar den uppfattning som framförts av Kammarrätten i Göteborg att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Som framgår av avsnitt 4.1. fyller den grundlagsstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar flera viktiga syften. För att syftena med offentlig- hetsprincipen ska kunna förverkligas fullt ut är det viktigt att den när- mare regleringen avseende rätten att ta del av allmänna handlingar är så lättillämpad som möjligt. Det är viktigt inte minst då sekretesslagen tillämpas såväl av den offentliga sektorn – vilken består av både stora resursstarka myndigheter och mindre myndigheter vilka inte har juristut- bildad personal – som av vissa enskilda organ (jfr 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen). JO har i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. JO har påpekat att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut. En mer lättillämpad reglering kan leda både till en mer korrekt tillämpning av lagen och till att allmänna handlingar i större utsträckning lämnas ut med den skyndsamhet som grundlagen förutsätter. Om lagen blir lättare att förstå för allmänheten blir det även lättare för allmänheten att bevaka sina rättigheter enligt TF. Mot denna bakgrund delar regeringen bl.a. JO:s och Riksarkivets upp- fattning att det är angeläget att tillskapa en mer användarvänlig sekre- tesslag. Regeringen delar vidare den uppfattning som framförts av många remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern och kammarrätterna, att kom- mitténs förslag till ny sekretesslag kommer att innebära att tillämpningen av sekretesslagen underlättas, även om förslaget kan behöva justeras i vissa delar.

Vissa remissinstanser har givit uttryck för uppfattningen att förslaget innebär en alltför stor förändring och man hade kunnat nöja sig med mindre förändringar i kombination med handböcker. Som Riksarkivet har påpekat kan de som är väl förtrogna med den nuvarande regleringen tycka att en omarbetning av lagen är onödig. Regeringen delar dock Riksarkivets uppfattning att det inte i första hand är de som redan är in- satta i den nuvarande sekretesslagens struktur som behöver en ny sekre- tesslag utan att det ligger ett demokratiskt värde i att lagstiftningen förtydligas så att den blir tillgänglig för flera.

För att det ska bli ännu lättare att hitta i den nya lagen även för den som är väl förtrogen med det nuvarande regelverket har två

Prop. 2008/09:150

293

jämförelsetabeller bifogats till propositionen i vilka det anges vilka Prop. 2008/09:150 bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka

bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7–8).

Lagens struktur

För att den nya lagen ska bli så lättillämpad som möjligt bör den ha en tydlig struktur. Den bör också utformas så att överskådligheten kan bestå trots de kontinuerliga ändringar som kommer att göras i lagen. Mot denna bakgrund anser regeringen att lagen bör utformas på följande sätt.

Innehållsförteckning

Flera remissinstanser har varit kritiska mot att det i kommitténs förslag har införts innehållsförteckningar i varje avdelning och i varje kapitel i lagen. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att de under- rubriker som införts i kapitlen är tillräckliga för att läsaren snabbt ska kunna orientera sig i varje enskilt kapitel och att lagen blir mer övers- kådlig om de nämnda innehållsförteckningarna ersätts av en samlad inne- hållsförteckning i början av lagen.

Avdelningar och fler kapitel

Det blir lättare att hitta i lagen om kapitlen innehåller färre paragrafer. Den nuvarande lagens kapitelindelningen anknyter till den uppräkning av sekretessgrunder som görs i 2 kap. 2 § TF (se närmare avsnitt 4.2). Genom att dela upp den nya lagen i avdelningar kan en liknande struktur upprätthållas samtidigt som lagen kan delas upp på fler kapitel.

Kommittén har föreslagit att den nya sekretesslagen ska delas in i fem avdelningar. Regeringen föreslår att den nya offentlighets- och sekre- tesslagen ska delas in i sju avdelningar. Utökningen av antalet avdel- ningar är bl.a. en följd av att regeringen anser att kommitténs förslag att bryta ut regleringen i 15 kap. sekretesslagen och sammanföra den med regleringen i arkivlagen i en ny lag om hantering av allmänna handlingar inte bör genomföras. I regeringens förslag har bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. i stället inarbetats som en ny avdelning i den nya lagen.

I lagrådsremissen har sistnämnda avdelning, som bl.a. innehåller bestämmelser om en enskilds rätt att överklaga en myndighets beslut om avslag på en begäran om utfående av en allmän handling, placerats i början av lagen som en andra avdelning. Denna framskjutna placering av bestämmelserna är en nyordning i förhållande till sekretesslagen eftersom dessa i sekretesslagen har placerats i slutet av lagen. Lagrådet har anfört att överklagandebestämmelser normalt placeras efter en lags materiella bestämmelser och att det förefaller naturligast att bestämmelser om hur en enskild ska gå till väga för att få rättelse i ett avslagsbeslut finns efter sekretessregleringen och inte före. Bestämmelserna i den nya lagens andra avdelning rör dock inte bara enskildas rätt att överklaga ett avslagsbeslut. Avdelningen innehåller också allmänna bestämmelser om

vad en myndighet ska iaktta när den organiserar hanteringen av dess

294

allmänna handlingar och i övrigt hanterar sådana handlingar, bl.a. bestämmelser om myndighets skyldighet att upprätta en beskrivning som ger information rörande myndighetens allmänna handlingar, om myndig- hets skyldighet att registrera allmänna handlingar, om serviceskyldighet i förhållande till en enskild som begär ut allmänna handlingar, om vem hos en myndighet som i första hand ska pröva en begäran om utfående av allmänna handlingar, m.m. Dessa bestämmelser ska tillämpas oavsett om den aktuella handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter eller inte. Eftersom huvudregeln i tryckfrihetsförordningen är att allmänna hand- lingar är offentliga och bestämmelser om sekretess utgör undantag från denna huvudregel anser regeringen att avdelningen med bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar bör placeras före de avdelningar som innehåller bestämmelser om sekretess. När det gäller överklagandebestämmelserna kan det vidare noteras att ett överklagande av ett avslagsbeslut inte behöver avse frågan om en eller flera uppgifter i en handling omfattas av sekretess. Ett överklagande kan även avse frågan om en handling som begärts ut utgör en allmän handling. Regeringen anser att de aktuella bestämmelserna, på sätt som skett i 15 kap. sekretesslagen, bör samlas på ett ställe. Regeringen anser att fördelarna med att placera den aktuella avdelningen i början av lagen överväger fördelarna med att placera den i slutet av lagen.

Regeringen har vidare delat upp den avdelning som i kommitténs för- slag innehåller allmänna bestämmelser i två avdelningar, dels en avdel- ning med inledande bestämmelser, dels en avdelning med allmänna bestämmelser om sekretess (den tredje avdelningen). Den fjärde avdel- ningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende vissa organ bl.a. riksdagen, regeringen, JO, JK och domsto- larna. Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i annan författning än den nya lagen och som begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

Trots att den nya lagen har delats in i avdelningar har kapitlen givits en löpande numrering. Exempelvis inleds andra avdelningen med 4 kap. och den tredje avdelningen med 7 kap. En sådan ordning bedöms med- föra att det blir lättare att hitta i lagen än om en numrering görs inom respektive avdelning.

Kortare paragrafer

Ytterligare ett problem med sekretesslagens nuvarande struktur är att det finns paragrafer i lagen som är så omfattande att de på grund därav blir svårtillgängliga. Ett annat problem med dessa paragrafer är att risken ökar för att det föreslås ändringar i samma paragraf i flera olika propo- sitioner samtidigt. Som framgår av avsnitten 4.1 och 4.2 regleras exem- pelvis förhållandet mellan de tystnadsplikter och den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och ytt- randefrihetsgrundlagen i en enda paragraf, 16 kap. 1 § sekretesslagen. Den paragrafen är flera sidor lång. Våren 2006 föreslogs ändringar i

Prop. 2008/09:150

295

16 kap. 1 § i sju olika propositioner. Detta ledde till att de aktuella Prop. 2008/09:150 utskotten fick avskilja respektive förslag till ändring i sekretesslagen och

hänskjuta dem till Konstitutionsutskottet för samordning enligt en lagtekniskt komplicerad procedur. Det ligger i sakens natur att ju mer komplicerat det är att ändra i en lag desto större är risken att fel i lagstift- ningen uppkommer.

Av nämnda skäl bör omfattande paragrafer, som exempelvis 16 kap.

1 § sekretesslagen, delas upp på flera paragrafer.
Lagfästande av grundläggande begrepp och principer på sekretess-
området
Även om sekretessbestämmelserna delas upp och struktureras om i de
avdelningar i den nya lagen som innehåller bestämmelser om sekretess
och lagen förses med såväl en inledande innehållsförteckning som
underrubriker i respektive kapitel, så kvarstår det faktum att sekretess-
regleringen är komplicerad. I förarbetena till sekretesslagen förklaras
sekretessregleringens systematik med hjälp av vissa begrepp som inte
kommer till uttryck i lagtexten, men som används vid tillämpningen av
sekretesslagen, t.ex. primära och sekundära sekretessbestämmelser och
bestämmelser om överföring av sekretess. På motsvarande sätt kommer
vissa av de principer som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna
endast till uttryck i förarbetena. Ett viktigt led i att göra sekretess-
regleringen tydligare är att definiera nämnda begrepp i lagtexten och att
lagfästa nämnda principer så att det på ett tydligt sätt framgår direkt av
lagen hur den är uppbyggd och hur olika bestämmelser förhåller sig till
varandra, exempelvis vid konkurrens mellan olika sekretessbestäm-
melser.
Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att
erinra mot förslaget i dessa delar. Vissa remissinstanser har dock varit
kritiska. Exempelvis har Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och
Blekinge ifrågasatt värdet av att i lagen definiera grundläggande begrepp
när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta
lagförslaget. Regeringen, som delar bl.a. JO:s uppfattning att det är bra
att dessa begrepp definieras i lagen, anser att de definierade begreppen, i
högre grad än vad som är fallet i kommitténs förslag, därefter bör använ-
das i lagtexten. På så vis blir lagens uppbyggnad och struktur tydligare.
Lagens rubrik
Lagen har i lagrådsremissen benämnts offentlighets- och sekretesslag.
Lagrådet har anfört att sekretess är undantag från två olika huvud-
principer, offentlighet och yttrandefrihet, men att förslaget innebär att
bara den ena principen kommer till uttryck i rubriken. Lagrådet har
vidare anfört att reglerna om offentlighet finns i 2 kap. TF och att den
omständigheten att lagen innehåller vissa regler om myndigheters
faktiska hantering av allmänna handlingar knappast ger anledning att
införa ordet offentlighet i rubriken.
Såväl sekretesslagen som den nya lagen innehåller bestämmelser som
är avsedda att säkerställa att myndigheter hanterar sina allmänna hand-	296
	296

lingar på ett sådant sätt att myndigheten kan tillämpa offentlighetsprin- Prop. 2008/09:150 cipen på det sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen. De bestäm-

melser som avses är exempelvis bestämmelserna om myndigheters skyl- dighet att registrera allmänna handlingar, bestämmelsen om att automa- tiserad behandling av uppgifter hos en myndighet ska ordnas med beak- tande av det intresse enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälp- medel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar, bestämmelsen om att en myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om myndighetens allmänna handlingar, m.m. Några motsva- rande bestämmelser och motsvarande praktiska ålägganden för myndig- heterna i syfte att tillförsäkra den enskilde rätten att använda sig av sin yttrandefrihet finns varken i sekretesslagen eller i den nya lagen. Som nämns ovan har JO i samband med inspektioner av statliga och kom- munala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. Även företrädare för media har under årens lopp påpekat att tjänstemännens kunskap om de skyldigheter som åvilar dem enligt tryckfrihetsförordningen och sekre- tesslagen inte alltid är den bästa. Av detta skäl anser regeringen att det i rubriken till den nya lagen finns skäl att betona att lagen inte bara innehåller bestämmelser om sekretess utan att den också innehåller bestämmelser som är viktiga för att offentlighetsprincipen ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt.

7	Lagens inledande bestämmelser

Regeringens förslag: Den första avdelningen ska innehålla inledande
bestämmelser.
	Det första kapitlet i den första avdelningen ska bestå av en allmän
bestämmelse om lagens materiella innehåll och en innehållsförteckning.
Bestämmelser om lagens tillämpningsområde ska tas in i den första
avdelningens andra kapitel. Det tredje kapitlet i första avdelningen ska
innehålla definitioner av begrepp som används i den nya lagen.
	Kommitténs förslag: Motsvarar i huvudsak regeringens.
	Remissinstansernas synpunkter: Se redovisningen i avsnitt 6.
Skälen för regeringens förslag
Inledande bestämmelse och innehållsförteckning
Den första avdelningens första kapitel bör inledas med en bestämmelse
som ger en kort beskrivning av lagens materiella innehåll. Bestämmelsen
bör motsvara 1 kap. 1 § sekretesslagen men innehålla en mer heltäckande
beskrivning av lagens innehåll bl.a. såvitt avser innebörden av lagens
bestämmelser. I sekretesslagens inledande bestämmelse anges bl.a. att
lagen innehåller bestämmelser som innebär inskränkningar i rätten att ta
del av allmänna handlingar och i meddelarfriheten. Som framgår av
avsnitt 4.1 är dock detta en ofullständig beskrivning. Genom betämmel-
serna i 16 kap. 1 § sekretesslagen inskränks även den rätt att offent-		297

liggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrande- Prop. 2008/09:150 frihetsgrundlagen. Detta bör framgå av den inledande bestämmelsen i

den nya lagen. Det bör vidare framgå att sekretessbestämmelserna även innebär en inskränkning i den rätt till yttrandefrihet som följer av regeringsformen.

Som nämns i avsnitt 6 bör lagen förses med en innehållsförteckning
som gör att tillämparen snabbt kan få en överblick över lagens innehåll
och snabbt hitta relevanta bestämmelser. Innehållsförteckningen bör pla-
ceras efter den inledande bestämmelsen i den första avdelningens första
kapitel.
Lagens tillämpningsområde
Bestämmelser om lagens tillämpningsområde bör tas in i den första
avdelningens andra kapitel. Dessa bestämmelser anger vilka som ska
iaktta sekretess och vilka organ som ska jämställas med myndigheter vid
tillämpning av dels TF:s regler om rätt att ta del av allmänna handlingar,
dels den nya lagens bestämmelser. Bestämmelserna motsvarar 1 kap. 6, 8
och 9 §§ sekretesslagen. På motsvarande sätt som i sekretesslagen bör de
enskilda organ som ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av
den nämnda reglerna i tryckfrihetsförordningen och vid tillämpningen av
den nya lagen räknas upp i en bilaga till denna.
Lagrådet har beträffande bl.a. dessa bestämmelser anfört att ordet
”jämställa” i dess olika böjningsformer i modern lagtext huvudsakligen
används i fråga om förhållanden mellan män och kvinnor och att ordet
”likställa” därför i stället bör användas i nu aktuellt sammanhang. I van-
ligt språkbruk har ordet ”jämställa” samma innebörd som ”likställa”. När
det gäller lagstiftning förekommer ordet ”jämställa” med den innebörden
i ett stort antal författningar, bl.a. i tryckfrihetsförordningen, lagen
(1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ
än myndigheter för förvaring och lagen (1999:288) om överlämnande av
allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organi-
satoriska delar för förvaring, m.m. Regeringen delar inte Lagrådets upp-
fattning att användningsområdet för ordet ”jämställa” i lagstiftningssam-
manhang bör begränsas i förhållande till vanligt språkbruk.
I anslutning till den bestämmelse i den nya lagen som motsvarar 1 kap.
6 § sekretesslagen, dvs. bestämmelsen om vilka som har att iaktta
sekretess (2 kap. 1 § i den nya lagen), har Lagrådet anfört att studerandes
ställning i förhållande till sekretesslagen bör beaktas i det fortsatta
lagstiftningsarbetet. Regeringen beslutade den 23 augusti 2007 att bl.a.
frågan om det bör göras en ändring i sekretesslagen, så att enskilda i
studiesyfte kan följa en myndighets verksamhet under tystnadsplikt, ska
utredas (Dir. 2007:129). Tilläggsdirektiv beslutades den 11 september
2008 (Dir. 2008:103). Utredningen, som har antagit namnet Insynsut-
redningen, ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 juli 2009.
Behovet av definitioner
Sekretesslagen innehåller i 1 kap. 1 § en definition av begreppet sekre-
tess. Begreppen primär sekretessbestämmelse, överföring av sekretess	298
	298

och sekundär sekretessbestämmelse kommer emellertid inte till uttryck i lagtexten. Som framgår av avsnitt 6 anser regeringen att tillämpningen av sekretessregleringen kommer att underlättas om de nämnda begreppen definieras och används i den nya lagen. Om så sker blir det enklare för tillämparen att av lagen kunna utläsa hur lagen är uppbyggd. Det blir även tydligare för tillämparen vad det är för typ av bestämmelser som denne tillämpar i ett enskilt fall.

Som nämns i avsnitt 6 och som regeringen återkommer till i avsnitt 9.2 bör vidare de grundläggande principer som styr tillämpningen av sekre- tesslagen och som endast framgår av förarbetena till sekretesslagen, exempelvis vad som gäller vid konkurrens mellan två sekretessbestäm- melser, komma till uttryck i lagen. En sådan lagstiftningsåtgärd under- lättas om de begrepp som används i de nya bestämmelserna definieras i lagen.

Definitioner av begrepp som används i den nya lagen bör som Lagrådet har föreslagit placeras i ett inledande avsnitt i lagen (3 kap.). Kommittén har definierat varje begrepp i varsin paragraf. Regeringen delar dock JO:s uppfattning att definitionerna med fördel kan samman- föras i en paragraf. De begrepp som bör definieras är följande.

Sekretess

Med sekretess avses enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt Denna definition bör oförändrad tas in i den nya lagen.

Sekretessbelagd respektive sekretessreglerad uppgift

Som beskrivs i avsnitt 4.2 ska det enligt de flesta sekretessbestämmelser göras en prövning mot vissa förutsättningar om en uppgift kan lämnas ut. Frågan om en uppgift som omfattas av en sekretessbestämmelses tillämp- ningsområde också omfattas av sekretess i ett enskilt fall kan således normalt avgöras först efter en skadeprövning. I de flesta sekretess- bestämmelser begränsas vidare den tid sekretessen högst kan gälla. Det betonas i förarbetena till sekretesslagen att sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider och att frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden alltid ska avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken. Att en myndighet hemligstämplar en handling innebär vidare inte något bindande avgörande av sekretessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En handling som har hemligstämplats kan mycket väl vara offentlig, medan en handling utan en hemligstämpel kan vara hemlig (se t.ex. RÅ82 Ab215). En hemlig- stämpel eller en sekretessmarkering tjänar alltså bara som påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen.

I sekretesslagen används ibland begreppet ”sekretessbelagd”, bl.a. i be- stämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. (se närmare avsnitt 4.2). Som ett exempel kan bestämmelsen i 13 kap. 1 § nämnas. Den har följande lydelse. ”Erhåller myndighet i verksamhet, som avser tillsyn

Prop. 2008/09:150

299

eller revision, från annan myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, Prop. 2008/09:150 gäller sekretessen också hos den mottagande myndigheten.” Den

använda formuleringen kan ge intryck av att frågan om det gäller sekretess för den överlämnade uppgiften redan är avgjord av den myn- dighet som har överlämnat uppgiften. Som framgår ovan ska dock en förnyad sekretessprövning alltid göras varje gång en uppgift begärs ut. Enligt 2 kap. 14 § TF ska vidare en begäran att ta del av allmän handling göras hos den myndighet som förvarar handlingen och begäran ska som huvudregel också prövas av den myndigheten.

För att de begrepp som används i den nya lagen ska bli så tydliga som
möjligt bör begreppet ”sekretessreglerad uppgift” införas. Med detta
begrepp bör avses ”en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om
sekretess”. Innebörden av begreppet ”sekretessbelagd” kan därefter be-
gränsas och begreppet bör definieras som ”en sekretessreglerad uppgift
för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall”. Om dessa definitioner införs
kan begreppet ”sekretessbelagd” i vissa bestämmelser bytas ut mot
begreppet ”sekretessreglerad”. Exempelvis bör den bestämmelse i den
nya lagen som ska motsvara 13 kap. 1 § sekretesslagen (11 kap. 1 § i nya
lagen) formuleras på följande sätt. ”Får en myndighet i verksamhet som
avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad
uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den
mottagande myndigheten.” Om bestämmelserna om överföring av
sekretess formuleras på detta sätt blir det tydligt för tillämparen att den
mottagande myndigheten har att göra en självständig bedömning enligt
den aktuella sekretessbestämmelsen av om den överlämnade uppgiften
omfattas av sekretess för det fall den begärs ut.
Sekretessbrytande bestämmelse
Som framgår av avsnitt 4.2 gäller sekretess inte bara mot enskilda utan
även mellan myndigheter och i vissa fall även inom myndigheter. Det
förekommer emellertid situationer när andra myndigheters eller enskildas
intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det
intresse som sekretessen ska skydda. I sekretesslagen har därför införts
vissa bestämmelser av innebörd att sekretess inte hindrar att uppgifter
lämnas till myndigheter eller enskilda under vissa förutsättningar. Sådana
bestämmelser brukar benämnas sekretessbrytande bestämmelser.
Som nämns ovan definieras en ”sekretessbelagd uppgift” som en
”sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall”. En
”sekretessbrytande bestämmelse” bör definieras som ”en bestämmelse
som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa
förutsättningar”.
Primär sekretessbestämmelse
I förarbetena till sekretesslagen definieras ”primär sekretess” som ”sekre-
tessen i ett visst ärende, i viss verksamhet eller hos viss myndighet”
(prop. 1979/80:2 Del A s. 74). Kommittén har föreslagit att ”primär
sekretessbestämmelse” ska definieras som ”en bestämmelse om sekretess
som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen antingen	300
	300

riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar viss verksamhet, ett visst slags ärende eller vissa uppgifter som finns hos myndigheten”. Svea hovrätt har invänt mot att den föreslagna definitionen innehåller ett tillägg i förhållande till förarbetsuttalandena eftersom den även omfattar ”….vissa uppgifter som finns hos myndigheten.”. Svea hovrätt anser att

tillägget medför att definitionen blir felaktig och att tillägget därför bör utgå.

I den definition av begreppet primär sekretess som har använts i förarbetena till sekretesslagen anges sådana primära sekretessbestäm- melser vars räckvidd har begränsats, dvs. sekretessbestämmelser som har begränsats till att gälla hos viss myndighet, i viss verksamhet eller i visst ärende (jfr avsnitt 4.2 och prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f.). Kommitténs tillägg innebär att den nya lagens definition av primär sekretessbestäm- melse även kommer att innefatta den typ av primär sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 §, sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen eller sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 § 1 a § och 1 b § sekretesslagen, dvs. de primära sekretessbestämmelser som gäller som ett minimiskydd hos alla myndigheter för mycket känsliga uppgifter om enskildas per- sonliga förhållanden. Regeringen anser att den komplettering av defi- nitionen av begreppet primär sekretessbestämmelse som kommittén har gjort är korrekt och nödvändig för att sekretesslagens systematik ska kunna förklaras i den nya lagen på ett fullständigt sätt. Regeringen anser dock att bestämmelsen bör justeras något i språkligt hänseende.

Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att ”primär sekretess- bestämmelse” i den nya lagen bör definieras som ”en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten”.

Bestämmelse om överföring av sekretess och sekundär sekretessbestäm- melse

Som framgår av avsnitt 4.2 är en sekundär sekretessbestämmelse en bestämmelse om sekretess som enligt sin ordalydelse inte är tillämplig på uppgifter hos en viss myndighet men som ändå ska tillämpas av myn- digheten på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess. En och samma sekretessbestämmelse kan således vara både en primär sekretess- bestämmelse (hos den utlämnande myndigheten) och en sekundär sekre- tessbestämmelse (hos den mottagande myndigheten). Som nämns ovan har den mottagande myndigheten att göra en självständig prövning av om uppgiften omfattas av sekretess enligt den aktuella sekretessbestäm- melsen för det fall den begärs ut hos den mottagande myndigheten.

En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas på uppgifter som den aktuella myndigheten får från såväl andra myndigheter som från enskilda. En sekundär sekretessbestämmelse kan dock bara tillämpas på uppgifter som den mottagande myndigheten får från den utlämnande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en

Prop. 2008/09:150

301

8	Bestämmelser om myndigheters hantering av	Prop. 2008/09:150
	allmänna handlingar

Regeringens förslag: Den andra avdelningen i den nya lagen ska inne-
hålla bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar.
	Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen
om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. Vissa av
bestämmelserna ska göras teknikneutrala. Vidare ska två nya bestäm-
melser införas, dels en bestämmelse om att myndigheter ska organisera
hanteringen av sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den
skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen, dels en bestäm-
melse om att enskilda bör beredas goda möjligheter att söka allmänna
handlingar. Dessutom ska en informationsbestämmelse om arkivlagens
bestämmelser tas in i denna avdelning.
	Regeringens bedömning: Vissa bestämmelser med nya krav på myn-
digheterna som kommittén har föreslagit, bl.a. en bestämmelse om en
generell dokumentationsskyldighet, bör inte genomföras.
	Kommitténs förslag: Kommitténs förslag till omarbetning och
komplettering av enskilda bestämmelser i 15 kap. sekretesslagen över-
ensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag till omarbetning av
de nämnda bestämmelserna i den nya offentlighets- och sekretesslagen.
Kommittén har därutöver bl.a. föreslagit att myndigheterna ska åläggas
en ny generell dokumentationsskyldighet.
	Remissinstanserna: Många remissinstanser, bl.a. JO, JK, Kammar-
rätten i Jönköping, Riksarkivet, Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna och
Svenska Journalistförbundet, har, i linje med ett till betänkandet fogat
särskilt yttrande av Peter Seipel, föreslagit att den av kommittén
föreslagna bestämmelsen om god offentlighetsstruktur ska kompletteras
med en bestämmelse om att enskilda ska beredas goda möjligheter att
söka allmänna handlingar.
	Rikspolisstyrelsen (RPS) påpekar att den av kommittén föreslagna
bestämmelsen om god offentlighetsstruktur bl.a. innebär krav på att
myndigheternas IT-system måste ha funktioner för att spara den
konstellation av uppgifter som vid en sökning presenteras på bildskärmen
samt att detta kan få stora konsekvenser, inte minst ekonomiska, för
myndigheter vars IT-system inte har sådana funktioner. Enligt Före-
ningen arkivverksamma i landsting och kommun kan det rent allmänt
vara svårt att leva upp till resonemanget att en handling ska bevaras i
”ursprunglig form” och att man ska kunna se hur och när en handling är
förändrad. Norrköpings kommun anser att kommittén behandlar frågan
om autenticitet, dvs. äkthet och ursprungligt skick, för digitalt lagrade
uppgifter och handlingar, som om den vore löst eller i vart fall utan
nämnvärda problem kommer att lösas. Enligt kommunen finns det all
anledning att utgå från att lösningen på autenticitetsproblemet ligger
långt fram i tiden och att den kommer att vara synnerligen kostnads-
drivande, framför allt för arkivmyndigheterna.
	Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra
mot kommitténs förslag till ny lydelse av bestämmelsen om s.k. hemlig-		303

stämpling. Malmö tingsrätt anser dock att den föreslagna ändringen inte Prop. 2008/09:150 medför att det på ett tydligare sätt framgår att en anteckning kan göras

oavsett medium. Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att ordet ”hemlig” även fortsättningsvis bör användas som en varningssignal om att sekretess kan gälla och att en sekretessprövning måste göras. Om sekretessmarke- ringarna allt för ofta ges olika utformning hos olika myndigheter anser RPS att det vid informationsutbyte mellan myndigheter kan uppstå missförstånd och risk för att markeringen förbises. RPS anser vidare att det är viktigt att svenska myndigheter använder samma beteckning för sekretessbelagda uppgifter i det internationella samarbetet. Om kravet på att ordet ”hemlig” inte bibehålls anser RPS att krav på en liknande gemensam beteckning, t.ex. ”sekretess” bör införas. Bolagsverket anser att beteckningen ”hemlig” i vissa fall kan kännas föråldrad och inte träffande då det är fråga om att sekretessprövning ska ske vid varje tillfälle då en uppgift begärs utlämnad. Verket har därför inget att erinra mot att kravet på att ordet ”hemlig” ska användas tas bort. Verket anser dock att man bör överväga om det ordet bör ersättas av ett annat begrepp för att skapa enhetliga sekretessmarkeringar i den offentliga förvalt- ningen. Karlstad Universitet föreslår att kravet på att ordet ”hemlig” ska användas ska ersättas med ett krav att använda exempelvis ordet ”sekretessärende”. Försvarsmakten anser att det är viktigt att en sekretessmarkeringen även fortsättningsvis ska innehålla ordet ”hemlig” och att detta är särskilt angeläget mot bakgrund av vad som förskrivs i 7 § säkerhetskyddsförordningen (1996:633). Ekonomistyrningsverket anser att kommittén inte på ett övertygande sätt har lyckats visa varför kravet på att ordet ”hemlig” ska användas ska tas bort. Motsvarande synpunkt har framförts av Lunds universitet, Juridiska fakulteten, och Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Skatteverket anser att det kan leda till missförstånd om det i lagtexten används samma beteckning, ”sekretessmarkering”, som Skatteverket använder i folkbokföringsdatabasen när det kan föreligga särskild anledning att inte lämna ut uppgifter om en person ur databasen.

Skälen för regeringens förslag
En viss samordning av bestämmelserna om registrering av allmänna
handlingar m.m. och bestämmelserna i arkivlagen
Som framgår av avsnitt 5 har kommittén bl.a. haft till uppgift att över-
väga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan
bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna
handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om
registreringens betydelse för arkivvården m.m. Som framgår av nämnda
avsnitt anser regeringen att kommitténs förslag till ny lag om hantering
av allmänna handlingar inte bör genomföras. Regeringen anser dock att
de flesta av kommitténs förslag bör genomföras till den del de avser en
omarbetning och modernisering av bestämmelserna i 15 kap. sekre-
tesslagen. Som nämns tidigare bör dessa bestämmelser tas in i den andra
avdelningen av den nya offentlighets- och sekretesslagen.
Av 5 § arkivlagen följer att myndigheterna vid registrering av allmänna
handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till registreringens betydelse för en	304
	304

ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och	att myndigheterna vid Prop. 2008/09:150
framställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder
som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra
punkten). Bestämmelserna om gallring i 10 § arkivlagen och om
återlämnande eller överlämnande av handlingar	i 12 och 15 §§ arkiv-

lagen är vidare tillämpliga på allmänna handlingar oavsett om dessa har arkiverats eller inte. Mot denna bakgrund anser regeringen att det i den nya lagen bör införas en informationsbestämmelse med hänvisningar till bestämmelserna i arkivlagen för att förtydliga sambandet mellan bestäm- melserna i den andra avdelningen i den nya lagen och bestämmelserna i arkivlagen.

Närmare om innehållet i lagens andra avdelning

Den andra avdelningens första kapitel (4 kap. i den nya lagen) bör bl.a. innehålla grundläggande bestämmelser om vad en myndighet ska iaktta när den organiserar hanteringen av sina allmänna handlingar och när den i övrigt hanterar sådana handlingar samt bestämmelser om en myndighets skyldighet att upprätta en beskrivning med information om myndighetens allmänna handlingar. Dessa bestämmelser utgör reviderade och teknik- neutrala motsvarigheter till vissa av de bestämmelser i 15 kap. sekre- tesslagen som rör hanteringen av myndigheters upptagningar för auto- matiserad behandling (15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen). Bestäm- melserna har utformats huvudsakligen i enlighet med kommitténs förslag med vissa avvikelser som behandlas närmare nedan.

I den i lagrådsremissen föreslagna lagtexten användes formuleringen ”en myndighet /…/ organiserar /.../ sina allmänna handlingar”. Lagrådet har anfört att den rätta termen torde vara ”ordna” handlingarna. Rege- ringen delar uppfattningen att det kan finnas skäl att justera formule- ringen i lagtexten. Det av Lagrådet föreslagna uttryckssättet leder dock i första hand tankarna till hantering av pappershandlingar. Eftersom allmänna handlingar till stor del hanteras i myndigheters IT-system och då en myndighet måste beakta rätten att ta del av allmänna handlingar redan när IT-systemet konstrueras anser regeringen att lagtexten i stället bör ange vad en myndighet ska iaktta när den ”organiserar hanteringen” av sina allmänna handlingar och när den i övrigt hanterar sådana hand- lingar.

I den andra avdelningens inledande kapitel bör vidare placeras dels be- stämmelsen om att en upptagning för automatiserad behandling som har använts vid handläggning av ett mål eller ärende som huvudregel ska tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form (15 kap. 14 § sekretesslagen), dels den nya bestämmelsen med hänvisningar till be- stämmelserna i arkivlagen.

Det andra kapitlet i den andra avdelningen (5 kap. i den nya lagen) bör innehålla bestämmelser om myndigheters registreringsskyldighet samt en teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering. Den sistnämnda bestämmelsen behandlas närmare nedan.

Det tredje kapitlet i den andra avdelningen (6 kap. i den nya lagen) bör innehålla bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar och

uppgifter, m.m. I det kapitlet bör bl.a. placeras bestämmelserna om vem

305

på en myndighet som i första hand ska pröva en begäran om utfående av Prop. 2008/09:150 en allmän handling och hur en enskild eller en myndighet överklagar en

myndighets avslag på en sådan begäran.

Närmare om myndigheters hantering och beskrivning av allmänna handlingar

Som nämns ovan bör den andra avdelningens första kapitel innehålla bestämmelser som till viss del motsvarar bl.a. bestämmelserna i 15 kap.

9 och 11 §§ sekretesslagen.

Som framgår av avsnitt 4.2 innehåller 15 kap. 9 § sekretesslagen be- stämmelser om hur en myndighet, som använder sig av automatiserad be- handling, ska ordna denna med beaktande av den i tryckfrihetsförord- ningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. De nämnda bestämmelserna i sekretesslagen är inte avsedda att utgöra absoluta krav utan snarare principer från vilka det kan finnas särskilda skäl att avvika, t.ex. på grund av att vissa handlingar är av ringa intresse från offentlig- hetssynpunkt. Detta kommer till uttryck genom att bestämmelserna innehåller ordet ”bör” i stället för ”ska”.

I 15 kap. 11 § sekretesslagen finns en bestämmelse om att varje myn- dighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla.

Kommitténs förslag innebär bl.a. att bestämmelserna i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen och vissa av bestämmelserna i 6 § arkivlagen om arkivvård omarbetas till teknikneutrala bestämmelser som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. Kommittén har kompletterat bestämmelserna med ytterligare krav på myndigheterna samt gjort bestämmelserna förpliktande i stället för väg- ledande. Många remissinstanser, bl.a. JO, JK, Svenska Tidningsutgivare- föreningen Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet, har före- slagit att den av kommittén föreslagna omarbetningen av 15 kap. 9 § sekretesslagen ska kompletteras med ytterligare en bestämmelse om att enskilda ska beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.

Som nämns ovan anser regeringen att bestämmelserna om arkivvård bör kvarstå i arkivlagen. Regeringen delar dock kommitténs uppfattning att de bestämmelser som finns i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen bör ändras så att de i största möjliga utsträckning blir teknikneutrala. Rege- ringen delar också uppfattningen att det bör införas en uttrycklig bestäm- melse om att myndigheter ska organisera hanteringen av sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Regeringen delar även den uppfattning som framförts av många remissinstanser, nämligen att det bör slås fast att den enskilde bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.

När det gäller frågan om de befintliga bestämmelserna och de nya be- stämmelserna bör ge uttryck för principer eller göras förpliktande anser regeringen att man bl.a. måste beakta att uppbyggnaden eller omstruktu- reringen av IT-system tar tid. Regeringen anser att sådana bestämmelser

som ger uttryck för grundläggande krav avseende en myndighets hante-

306

ring av allmänna handlingar bör kunna göras förpliktande. Dit hör bl.a. bestämmelsen att myndigheter ska organisera sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfri- hetsförordningen. Andra bestämmelser, bl.a. bestämmelser som kan upp- fyllas allt bättre ju längre den tekniska utvecklingen når, bör utformas som principbestämmelser. Dit hör bl.a. bestämmelsen att den enskilde bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.

Kommittén har vidare föreslagit en ny bestämmelse som innebär att allmänna handlingar ska kunna presenteras med det innehåll de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det ska framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingar samt i så fall när (fjärde punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstru- ktur). Förslaget innebär enligt kommittén ett krav på att handlingarnas autenticitet ska kunna styrkas, dvs. det måste finnas garantier för att handlingarna inte förändras utan att det märks. Detta kan ske genom att handlingens innehåll fastställs och förses med äkthetstecken. På en pappershandling kan en underskrift vara ett äkthetstecken. I IT-miljöer kan elektroniska signaturer användas på motsvarande sätt. Andra möj- ligheter att hindra förvanskning är enligt kommittén att ha ett behörig- hetskontrollsystem. Det innehåll som enligt kommittén inte får för- vanskas är det innehåll handlingen hade när den blev en allmän handling. När det gäller elektroniska handlingar måste myndigheten försäkra sig om att handlingen kan tas fram även efter det att systemet har bytts ut. Beträffande beslut som fattas automatiskt och expedieras elektroniskt krävs enligt kommittén att man sparar en elektronisk kopia. Förslaget hindrar enligt kommittén inte att myndigheten t.ex. kan göra en anteckning på handlingen. Det får dock bara ske om handlingens innehåll fortfarande kan utläsas. Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun har anfört att det rent allmänt kan vara svårt att leva upp till resonemanget att en handling ska bevaras i ”ursprunglig form” och att man ska kunna se hur och när en handling är förändrad. Föreningen näm- ner i detta sammanhang allmänna handlingar, vars innehåll ständigt förändras, t.ex. byggnadsnämnders och fastighetsnämnders elektroniska kart- och ritningsmaterial. Föreningen undrar bl.a. vad som enligt förslaget ska dokumenteras beträffande sådana handlingar. Norrköpings kommun anser att det finns all anledning att tro att lösningen på frågan om autenticitet, dvs. äkthet och ursprungligt skick, för digitalt lagrade uppgifter och handlingar ligger långt fram i tiden och att den kommer att vara synnerligen kostnadsdrivande för myndigheterna.

Enligt gällande rätt ska en myndighet särskilt beakta att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling och om de ändrats eller gallrats när detta har skett (15 kap. 9 § första stycket 4 sekretesslagen). Kravet på dokumentation av tidpunkten för förändringar innebär inte att det är nödvändigt att dessa uppgifter måste framgå av själva registret. Där det är lämpligt kan upp- gifterna i stället framgå av en logg eller en manuell bearbetningsjournal. Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling ska enligt 15 kap. 14 § sekretesslagen upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Bestämmelsen har överförts till sekretesslagen från den upphävda datalagen (1973:289).

Prop. 2008/09:150

307

Som skäl för bestämmelsen anfördes i förarbetena bl.a. att ADB-register ändras ofta och att det därför kan vara besvärligt och tidskrävande att rekonstruera ett sådant registers innehåll. Att upptagningar som används i ett mål eller ärende överförs till läsbar form ansågs enligt förarbetena i allmänhet vara en förutsättning för att en myndighet ska kunna bereda en part insyn i utredningsmaterialet enligt bestämmelserna i den då gällande förvaltningslagen (prop. 1973:33 s. 141 f.). När det gäller krav på behö- righetstilldelning m.m. följer sådana krav, när det gäller personuppgifts- behandling, av personuppgiftslagen och i vissa fall av registerlagstift- ning. Sådana krav kan även följa av t.ex. bestämmelser om säkerhets- skydd.

Mot bakgrund av att kommittén i motiveringen till sitt förslag, när det gäller elektroniska handlingar, fokuserar på beslut och andra s.k. färdiga elektroniska handlingar, är det oklart vad bestämmelsen innebär för handlingar vars innehåll ständigt ändras. Ett register blir en allmän hand- ling när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing (2 kap. 7 § andra stycket 1 TF), dvs. ett register blir en allmän handlig redan innan någon uppgift har registrerats i registret. Innebär kommitténs för- slag att det beträffande register räcker att en myndighet har ett behörig- hetskontrollsystem och det därutöver enbart ställs motsvarande krav som i 15 kap. 9 § 4 sekretesslagen? Eller krävs det dessutom att en myndighet kan återskapa t.ex. ett registers innehåll så som det sett ut vid varje tillfälle en uppgift har förts in i registret? Om så är fallet, hur ska sådana krav förenas med de gallringsföreskrifter som ofta finns i registerlagstift- ningen? Sådana gallringsföreskrifter har införts av integritetsskäl och även om den uppgift som efterfrågas inte har gallrats kan – om en kopia av registrets innehåll vid uppgiftens införande i detsamma begärs ut – andra uppgifter som fanns i registret vid denna tidpunkt ha gallrats. Där- till kommer frågan i vilken mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att spara sådana mängder av information. Mot bakgrund av de oklarheter som vidlåter kommitténs förslag anser regeringen att det inte bör genomföras.

Även om regeringen anser att merparten av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen bör göras teknikneutrala i den nya lagen finns det vissa bestämmelser som har sådant innehåll att de även fortsättningsvis enbart kan ta sikte på automatiserade behandlingar, t.ex. bestämmelsen i 15 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen om att automatiserad behandling av uppgifter hos en myndighet ska ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniskt hjälpmedel hos myn- digheten för att ta del av allmänna handlingar. Som nämns ovan används i sekretesslagen termen ”upptagningar för automatisk databehandling”. Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet ”upptagning för automatiserad behandling” (jfr 2 kap. 3 § TF). Sistnämnda begrepp bör därför användas i den nya lagen.

Ytterligare krav på dokumentationsskyldighet?

Som framgår ovan finns det en bestämmelse om dokumentationsskyldig- het i sekretesslagen. Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling ska

Prop. 2008/09:150

308

upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form om inte särskilda skäl föranleder annat (15 kap 14 § sekretesslagen). Som nämns i föregående avsnitt är motivet till denna bestämmelse att det – mot bakgrund av att det kan det vara besvärligt och tidskrävande att rekonstruera ett ADB-registers innehåll – i allmänhet ansågs vara en förutsättning för att en myndighet ska kunna bereda en part insyn i utred- ningsmaterialet enligt bestämmelserna i den då gällande förvaltnings- lagen att uppgifter i upptagningar för automatiserad behandling som använts i målet eller ärendet också tillförs handlingarna i målet eller ärendet i sådan form att de kan läsas (prop. 1973:33 s. 141 f.).

Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223) har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Enligt 17 § förvaltningslagen får ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den. En myndighet får dock i vissa fall avgöra ärendet utan att så har skett. Såväl parts rätt att ta del av uppgifter som myndighetens kommunikationsplikt gäller vidare enligt 16 och 17 §§ förvaltningslagen med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) ska uppgifter, som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet, antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot enskild.

Kommittén har föreslagit att myndigheterna ska åläggas en ny generell dokumentationsskyldighet (femte punkten i kommitténs förslag till be- stämmelse om god offentlighetsstruktur). Enligt bestämmelsen ska hand- lingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid hand- läggning av mål, ärende eller annan process, knytas till övriga handlingar i målet, ärendet eller processen. Med processer menas enligt kommittén t.ex. projekt som ofta består av en kedja av ärenden och aktiviteter med inslag av faktiskt handlande. Det kan t.ex. gälla byggprojekt eller forskningsprojekt. En process kan också avse en kedja av ärenden och aktiviteter kring ett objekt som är centralt i myndighetens verksamhet, t.ex. en person eller fastighet. Som exempel på en sådan process nämner kommittén behandlingstillfällen avseende en viss patient på ett sjukhus. Förslaget om dokumentation omfattar enbart handlingar. Det innebär således enligt kommittén inte något krav på att alla åtgärder under handläggningen ska dokumenteras. Det som ska tillföras övriga hand- lingar kan vara både det som i dagligt tal avses med handlingar och sam- manställningar som har kommit in eller hämtats från databaser, t.ex. en skärmbild. Om ett led i en process innebär att en viss sammanställning görs, t.ex. en skärmbild, innebär kravet på dokumentation att den måste kunna upprepas. Det kan t.ex. ske genom att skärmbilden lagras eller ge- nom att sökfrågan sparas så att samma skärmbild kan tas fram.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen omfattar således till skill- nad från 15 kap. 14 § sekretesslagen inte bara mål och ärenden. Den är dessutom teknikneutral. Enligt kommittén ger bestämmelsen om doku- mentationsskyldighet i 15 § förvaltningslagen till viss del samma resultat som kommitténs förslag till ny bestämmelse om dokumentationsskyl- dighet. Bestämmelsen i förvaltningslagen har dock ett snävare tillämp-

Prop. 2008/09:150

309

ningsområde då den endast avser myndighetsutövning mot enskild och den har också ett annat syfte då den inte innebär ett krav på dokumenta- tion i syfte att tillgodose allmänhetens insynsintresse.

I tryckfrihetsförordningen finns ett väl avvägt system som avgör när en handling blir allmän. En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Kommitténs förslag innebär en skyldighet för myndigheter att bevara bl.a. ”handlingar och sammanställningar som har kommit in eller hämtats från databaser”. Handlingar som kommit in till en myndighet eller sammanställningar av uppgifter som hämtas från externa databaser är att anse som inkomna allmänna handlingar om inte annat följer av någon undantagsregel i 2 kap. TF. Vad gäller det av kommittén lämnade exemplet på process, nämligen behandlingstillfällen avseende en viss patient på ett sjukhus, har kommittén inte analyserat vad förslaget innebär i förhållande till reglerna om dokumentation i patientjournallagen (1985:562). Sistnämnda lag har numera ersätts av patientdatalagen (2008:355), i vilken hante- ringen av uppgifter om patienter är noggrant reglerad. I förarbetena till sistnämnda lag anges exempelvis att en vårdgivare som vid ett vårdtillfälle använder sig av sammanhållen journalföring av bl.a. integritetsskäl normalt bör undvika att ladda ned en journalhandling som denne tar del av hos en annan vårdgivare (prop. 2007/08:126 s. 138 f.).

Regeringen anser i och för sig att det är lovvärt att försöka utvidga underlaget för allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet. Efter- som kommittén inte har analyserat hur förslaget förhåller sig till tryck- frihetsförordningens reglering eller till specialregleringar om dokumenta- tionsskyldighet i andra lagar finner dock regeringen att det är svårt att få en uppfattning om förslagets konsekvenser. Det framgår vidare av det nämnda exemplet avseende sammanhållen journalföring att det finns risk för att den föreslagna bestämmelsen medför att lagkonflikter uppstår. Mot denna bakgrund finner regeringen att förslaget inte bör genomföras. Myndigheters skyldighet att dokumentera sin verksamhet bör liksom hittills regleras i förvaltningslagen och i specialregleringar som är särskilt anpassade för olika områden.

Kommittén har vidare föreslagit att allmänna handlingar som hör till ett mål, ärende eller annan process ska kunna presenteras samlat, så att de återger handläggningens eller processens gång (sjätte punkten i kom- mitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Den föreslagna bestämmelsen, som inte har någon uttrycklig motsvarighet i nuvarande lagstiftning, har viss anknytning till kommitténs förslag om utökad dokumentationsskyldighet. Riksförsäkringsverket har anfört att skillnaden mellan dessa förslag förefaller vara liten och anser att de båda förslagen antingen bör föras samman i en punkt eller att motiveringen till skillnaden bör göras tydligare. Regeringen anser att inte heller detta förslag bör genomföras.

Lagrådet har anfört att det i det fortsatta beredningsarbetet bör över- vägas om inte 15 kap. 14 § sekretesslagen, dvs. bestämmelsen som åläg- ger myndigheter en viss dokumentationsskyldighet när en myndighet an- vänder sig av en upptagning för automatiserad behandling vid hand- läggning av ett mål eller ärende, bör flyttas till en eller flera hand- läggningsförfattningar, t.ex. förvaltningslagen. Regeringen delar uppfatt-

Prop. 2008/09:150

310

ningen att det kan finnas skäl att överväga en sådan lagstiftningsåtgärd. Det bör dock ske i ett annat sammanhang än i detta lagstiftningsärende.

En teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering

Enligt 2 kap. 16 TF får en anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestäm- melse. Tillämplig sekretessbestämmelse ska anges i anteckningen. När- mare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekre- tesslagen.

Den s.k. enkla hemligstämpeln regleras i 15 kap. 3 § första stycket. Där anges att om det kan antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän handling föreligger enligt en sekretessbestämmelse får en myndighet utmärka detta genom särskild anteckning på handlingen. En sådan anteckning ska innehålla beteckningen hemlig samt ange tillämplig bestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet som har låtit göra den.

I paragrafens andra stycke regleras den s.k. kvalificerade hemlig- stämpeln. Där anges att om det genom förordning har meddelats en före- skrift om att fråga om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet får prövas endast av en viss myndighet, ska sådana handlingar så snart det kan ske förses med en sådan anteckning som avses i första stycket. Anteckningen ska innehålla uppgift om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om utläm- nande.

En hemligstämpling innebär inte något bindande avgörande av sekre- tessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En handling som hemligstämplats kan mycket väl vara offentlig, medan en handling utan en hemligstämpel kan vara hemlig (se t.ex. RÅ82 Ab215). En hemligstämpel tjänar alltså bara som påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen.

När det gäller anteckningens innehåll får endast beteckningen hemlig användas. Andra beteckningar som konfidentiell, förtroligt, endast för tjänstebruk etc. får inte förekomma och inte heller enbart ordet sekretess (JO 1992/93 s. 613). I övrigt ska anteckningen enligt lagtexten innehålla uppgift om tillämplig sekretessbestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet som har låtit göra den. Något hinder att komplettera dessa uppgifter föreligger inte. Det kan t.ex. ibland vara lämpligt att anteck- ningen anger vilken befattningshavare som har försett handlingen med hemligstämpeln. Om de uppgifter som kan antas omfattas av sekretess bara förekommer i lätt avgränsbara avsnitt i handlingen kan det vara lämpligt att anteckningen förses med en lämplig precisering som utvisar detta (Sekretesslagen – En kommentar, Regner m.fl. s. 15:10).

Bestämmelserna i 15 kap. 3 § anses bara vara tillämpliga på pappers- dokument (a. st.). När det gäller datorlagrade uppgifter används, t.ex. inom folkbokföringen, en elektronisk sekretessmarkering. Sådana marke- ringar är accepterade i praxis (JO 1987/88 s. 195). Inget hindrar vidare en myndighet från att i sitt diarium markera att en där registrerad handling anses hemlig genom användning av en annan markering än ordet ”hemlig” (JO 1995/96 s. 442).

Prop. 2008/09:150

311

Vid sekretessmarkering av elektroniska handlingar är den information som ska anges i en hemligstämpel sällan samlad. I stället kan t.ex. en markering på en skärmbild leda vidare till övriga nödvändiga uppgifter. Vid en genomgång kommittén har gjort har kommittén inte stött på att ordet hemlig används i sådana markeringar. I stället används andra beteckningar såsom t.ex. särskild prövning, sekretessmarkering samt sekretessärende. Enligt kommittén framgår det av dessa uttryck vad det är fråga om, nämligen att markeringen är en varningssignal om att sekretess kan gälla och att en sekretessprövning måste ske. Kommittén har därför föreslagit att om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut ska myndigheterna få anmärka detta genom en särskild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och den myndighet som har gjort anteckningen. Till skillnad från gällande rätt ställs dock inget krav på att anteckningen ska innehålla beteckningen ”hemlig”.

Skälet till att det i 2 kap. TF uppställs krav på att en sådan anteckning som avses i 15 kap. 3 § sekretesslagen ska innehålla tillämplig sekre- tessbestämmelse är att motverka att sådana handlingar får en anteckning i andra fall än när det finns lagliga förutsättningar för det (prop. 1975/76:160 s. 209). Även kravet i 15 kap. 3 § på att ordet ”hemlig” ska användas infördes för att understryka att anteckningen bara får göras om det finns en tillämplig sekretessbestämmelse (prop. 1977/78:38 s. 39–40 och 1979/80:2 Del A s. 359–360).

Flera remissinstanser, bl.a. RPS, Ekonomistyrningsverket, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, och Umeå universitet, Samhällsveten- skapliga fakulteten, har ifrågasatt om det är nödvändigt och lämpligt att ta bort kravet på att beteckningen ”hemlig” ska användas när bestäm- melsen om s.k. hemligstämpling görs teknikneutral. Försvarsmakten har motsatt sig en sådan förändring bl.a. med hänvisning till säkerhets- skyddsförordningens (1996:633) bestämmelser.

Flera remissinstanser har föreslagit att ett krav på en för den offentliga sektorn gemensam benämning bör bibehållas, men att ordet ”hemlig” skulle kunna bytas ut mot någon annan beteckning, t.ex. ”sekretess” eller ”sekretessärende”. Bolagsverket har anfört att beteckningen ”hemlig” i vissa fall kan kännas föråldrad och att den inte helt överensstämmer med vad som avses eftersom en sekretessprövning ska ske vid varje tillfälle då en uppgift begärs utlämnad.

Som framgår ovan utgör en s.k. hemligstämpling inte något bindande avgörande av sekretessfrågan. En hemligstämpel tjänar bara som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen. Utifrån detta perspektiv delar regeringen Bolagsverkets synpunkt att beteckningen ”hemlig” kan anses vara något missvisande eftersom den kan ge intryck av att frågan om uppgifterna i den aktuella handlingen omfattas av sekretess redan är avgjord. Å andra sidan är beteckningen ”hemlig” etablerad, inte bara bland svenska myndigheter utan även internationellt. När det gäller det internationella samarbetet ska dock beaktas att beteckningar enligt säkerhetsskydds- förordningen är något annat än beteckningen ”hemlig” i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt 4 § säkerhetsskyddsförordningen avses med begreppet ”hemlig uppgift” en uppgift som omfattas av sekretess enligt

Prop. 2008/09:150

312

sekretesslagen och som rör rikets säkerhet. Enligt 15 kap. 3 § sekre- tesslagen får beteckningen ”hemlig” åsättas en allmän handling som innehåller en uppgift som kan antas vara omfattad av sekretess enligt vilket lagrum som helst i sekretesslagen eller i någon annan författning.

Även om det vore bra att en och samma beteckning används av alla svenska myndigheter för att markera att en allmän handling kan innehålla uppgifter som kan antas omfattas av sekretess, kan regeringen konstatera att det inte förhåller sig så enligt nuvarande ordning, t.ex. används regelmässigt andra beteckningar än ”hemlig” när det rör sig om dator- lagrade uppgifter. Några påtagliga nackdelar med nuvarande ordning har inte kommit till regeringens kännedom.

Det finns i och för sig ingenting som hindrar att det i lagen uppställs krav på att beteckningen ”hemlig” ska användas även på datorlagrade uppgifter. Regeringen anser dock att de beteckningar som i praxis an- vänds beträffande sådana uppgifter, t.ex. ”sekretessmarkering” eller ”sekretessärende”, på ett bättre sätt än beteckningen ”hemlig” markerar att sekretessfrågan inte är slutligt avgjord utan att beteckningen enbart tjänar som en varningssignal om att en noggrann sekretessprövning ska göras för det fall någon begär ut handlingen. Om ett krav på en för den offentliga sektorn gemensam beteckning för uppgifter som kan antas omfattas av sekretess ska bibehållas men ordet ”hemlig” ska bytas ut mot någon annan beteckning, innebär detta att man byter ut beteckningar som är etablerade i Sveriges samarbete med andra länder och mellanstatliga organisationer. Regeringen finner att det i så fall skulle krävas ytterligare överväganden för att finna ett begrepp som i alla sammanhang kan anses vara det lämpligaste.

Sammantaget finner regeringen att såväl användningen av hemlig- stämplar som användningen av sekretessmarkeringar av datorlagrade uppgifter verkar fungera tillfredställande i praktiken. Regleringen i 15 kap. 3 § är dock inte teknikneutral. Regeringen anser att det är viktigt att regleringen avseende offentlighet och sekretess får en teknikneutral utformning. Kommitténs förslag till ny bestämmelse om sekretessmarke- ring innebär att samtliga myndigheter kan fortsätta att sekretessmarkera uppgifter i allmänna handlingar på samma sätt som f.n. sker, samtidigt som även sekretessmarkeringar som avser elektroniska handlingar kom- mer att omfattas av den nya bestämmelsens tillämpningsområde. Även regleringen i säkerhetsskyddsförordningen kan med kommitténs förslag kvarstå oförändrad. Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att kommitténs förslag bör genomföras. Det sagda hindrar inte att det i framtiden införs ett krav på att en sekretessmarkering ska innehålla en för den offentliga sektorn gemensam beteckning som signalerar att hand- lingen i fråga innehåller uppgifter som kan antas omfattas av sekretess. Regeringen anser dock inte att det är nödvändigt att nu uppställa ett sådant krav.

Malmö tingsrätt anser att det inte av kommitténs förslag tydligt fram- går att en anteckning om sekretess kan göras oavsett medium. Rege- ringen delar denna uppfattning. Regeringen anser att det kan klargöras att bestämmelsen om sekretessmarkering även avser elektroniska handlingar genom att det i bestämmelsen anges att om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild

Prop. 2008/09:150

313

anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen Prop. 2008/09:150 är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem vari den

elektroniska handlingen hanteras. Som kommittén har föreslagit ska det i bestämmelsen om sekretessmarkering vidare uppställas krav på att anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och den myndighet som har gjort anteckningen. Även om förslaget innebär att det inte längre uppställs krav på att beteck- ningen ”hemlig” ska användas finns det inget som hindrar att så sker när så bedöms lämpligt, t.ex. när det är fråga om handlingar som omfattas av t.ex. försvarssekretess.

Även bestämmelsen om s.k. kvalificerad hemligstämpling i 15 kap. 3 § andra stycket bör moderniseras på motsvarande sätt. Om utlämnande till en enskild av en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det i ett sådant fall även framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande. Som nämns ovan finns det en särskild reglering om vilka beteckningar som ska användas när handlingar som är av betydelse för rikets säkerhet ska säkerhetsskyddas.

Skatteverket anser att det kan leda till missförstånd om det i lagtexten används samma beteckning, ”sekretessmarkering”, som Skatteverket an- vänder i folkbokföringsdatabasen när det kan föreligga särskild anled- ning att inte lämna ut uppgifter om en person ur databasen. En sekre- tessmarkering ska fungera som en varningssignal om att den aktuella handlingen kan innehålla uppgifter som kan antas vara omfattade av sekretess. Myndigheter ska alltid vara uppmärksamma i sådana fall även om det rör sig om uppgifter som kan antas vara omfattade av annan sekretess än den s.k. folkbokföringssekretessen. Eftersom Skatteverkets sekretessmarkering är just en sådan markering som avses i den föreslagna lagtexten har regeringen svårt att se att det skulle kunna uppstå några missförstånd. Regeringen anser tvärtom att det är en fördel om myndigheter i större utsträckning väljer att beteckna en sekretess- markering i sina databaser med samma ord som används i den föreslagna lagtexten, dvs. ”sekretessmarkering”.

9	Allmänna bestämmelser om sekretess
9.1	Innehållet i den tredje avdelningen

Regeringens förslag: Den nya lagens tredje avdelning ska innehålla
allmänna bestämmelser om sekretess.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Se redovisningen i avsnitt 6.
Skälen för regeringens förslag: Kommittén har föreslagit att den av
kommittén föreslagna nya sekretesslagens första avdelning ska innehålla
allmänna bestämmelser om sekretess. Där har kommittén samlat de all-
männa bestämmelser som finns i 1 kap. sekretesslagen, bestämmelserna
om	överföring av sekretess i 13 kap., bestämmelserna om generella	314

undantag från sekretess i 14 kap. och bestämmelserna om hemlig- Prop. 2008/09:150 stämpling och överklagande av myndighets beslut att inte lämna ut all-

männa handlingar i 15 kap. Kommittén har också föreslagit att vissa begrepp som i förarbetena till sekretesslagen används för att förklara sekretesslagens systematik ska definieras i lagen samt att vissa grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen och som för närvarande endast kommer till uttryck i sekretesslagens förarbeten ska lagfästas. Även dessa bestämmelser föreslår kommittén ska tas in i den första avdelningen.

Som framgår av avsnitt 6 föreslår regeringen att offentlighets- och sekretesslagen ska bestå av fler avdelningar än kommitténs förslag till ny sekretesslag. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen ska samlas i offentlighets- och sekretesslagens andra avdelning. Regeringen anser dock i likhet med kommittén att allmänna bestämmelser om sekretess bör samlas i en egen avdelning. Den bör utgöra den tredje avdelningen i offentlighets- och sekretesslagen.

Innehållet i den tredje avdelningen i den nya lagen motsvarar huvud- sakligen innehållet i den av kommittén föreslagna första avdelningen med undantag för bestämmelsen om definitioner. Som nämns i avsnitt 7 bör den bestämmelsen placeras i den nya lagens första avdelning. Den tredje avdelningen i den nya lagen bör vidare innehålla ett kapitel med allmänna bestämmelser om förhållandet mellan den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och bestämmelserna i sekretesslagen. Bestäm- melser om i vilken mån den tystnadsplikt som följer av olika sekretessbe- stämmelser också inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör dock inte placeras i den tredje avdelningen utan i respektive sekretesskapitel i de fjärde–sjätte avdelningarna. Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör placeras i lagens sjunde avdelning.

Regeringen behandlar det närmare innehållet i respektive kapitel i den tredje avdelningen och motiveringen till denna uppdelning i avsnitt 9.2– 9.9.

9.2Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess

9.2.1Den nuvarande regleringen

Sekretesslagens första kapitel innehåller vissa grundläggande bestäm- melser om sekretess. Det anges bl.a. i 1 kap. 4 § första stycket att om det gäller förbud enligt sekretesslagen mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Som nämns ovan kommer dock inte alla de principer som styr tillämpningen av sekretesslagen till uttryck i lagen.

Det är en grundläggande princip i sekretesslagen att sekretess inte automatiskt överförs mellan myndigheter. Om en myndighet från en an- nan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, gäller inte sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten såvida det inte

finns en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften hos

315

den mottagande myndigheten eller det finns en särskild bestämmelse om överföring av sekretess.

Vad händer då om en myndighet har att tillämpa flera olika sekretess- bestämmelser på en och samma uppgift samtidigt, t.ex. två primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse, två primära sekretessbestämmelse till skydd för olika intressen eller såväl en primär som en sekundär sekretessbestämmelse?

Som framgår av avsnitt 4.2 är huvudprincipen att det vid konkurrens mellan flera olika sekretessbestämmelser är den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som fäller utslaget. Detta framgår av förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 70).

När det gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekre- tessbestämmelser finns det särskilda bestämmelser i sekretesslagen som avser vissa bestämmelser om överföring av sekretess.

Enligt 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen ska överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§ inte tillämpas om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Av förarbetena framgår att detta innebär att en bestämmelse om överföring av sekretess inte ska tillämpas på en uppgift som överlämnats till en mottagande myndighet om uppgiften redan är sekretessreglerad hos den mottagande myndig- heten genom en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse. Det spelar inte någon roll om den primära sekretessbestäm- melsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den sekun- dära sekretessbestämmelsen (prop. 1979/80:2 Del A s. 319 f.). Det sagda innebär att även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför det skydd som den sekundära sekretessbestämmelsen ger.

Som framgått av avsnitt 4.2 finns det dock ett undantag från huvud- regeln att primära sekretessbestämmelser har företräde framför över- föringsbestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§. Om en uppgift omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 §, 1 a § eller 1 b § och om någon av bestämmel- serna i 13 kap. 1–5 §§ är tillämplig, ska den sistnämnda bestämmelsen tillämpas om den ger ett starkare skydd för uppgiften (13 kap. 6 § första stycket andra meningen sekretesslagen).

Av 13 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen följer vidare att över- föringsbestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§ inte ska tillämpas om den över- lämnade uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Som nämns ovan finns det bestämmelser om överföring av sekretess även i andra kapitel i sekretesslagen än 13 kap., bl.a. i 12 kap. 1 § första stycket. Det följer av sistnämnda bestämmelse att om en domstol i sin rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller annan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbe- stämmelsen tillämplig också hos den mottagande domstolen. Enligt paragrafens andra stycke ska dock första stycket inte tillämpas om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen. Om uppgiften omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 eller 1 a § ska dock 12 kap. 1 § första stycket första stycket tillämpas om det ger ett starkare skydd för uppgiften. När det gäller överföring av sekretess till domstol ska det dock uppmärk-

Prop. 2008/09:150

316

Konkurrens mellan sekretessbestämmelser, m.m.

Om en myndighet lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myn- dighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har direkt- åtkomst till uppgifter hos en annan myndighet. Denna huvudprincip för tillämpningen av sekretesslagen bör lagfästas.

Det bör vidare klargöras vad som gäller vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser. Vid konkurrens mellan primära sekretessbestäm- melser följer det av den allmänna grundprincip som gäller vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser att det är den primära sekretessbestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som fäller utslaget. När det gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser har kommittén föreslagit att den princip som slås fast i 12 kap. 1 § andra stycket och 13 kap. 6 § första stycket sekre- tesslagen, dvs. att sekundär sekretessbestämmelser normalt viker för pri- mära sekretessbestämmelser, bör gälla vid konkurrens mellan alla primära och sekundära sekretessbestämmelser. Kommitténs förslag inne- bär bl.a. att den sekretess som gäller i ärenden om fingerade person- uppgifter för uppgifter om enskilds personliga förhållanden med ett s.k. omvänt skaderekvisit enligt 7 kap. 15 § tredje stycket första meningen sekretesslagen och som enligt en bestämmelse om överföring av sekre- tess enligt 7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen överförs till en mottagande myndighet i fortsättningen inte ska tillämpas, om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som är tillämplig hos den mottagande myndigheten. Detta skulle gälla även om den sistnämnda bestämmelsen ger uppgifterna ett svagare skydd.

Regeringen anser att det är viss skillnad på de generella bestämmelser om överföring av sekretess som finns i 12 kap. 1 § och 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen och bestämmelser om överföring av sekretess som finns i enskilda sekretessbestämmelser i sekretesslagen. De förstnämnda be- stämmelserna tar sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verksamheter. I dessa fall har det införts generella bestämmelser om överföring av sekretess som inne- bär att all den sekretess som gäller för uppgifter hos andra myndigheter överförs vid uppgiftslämnande till det särskilda organet eller den särskilda verksamheten. För det fall en särskild bestämmelse om sekre- tess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha före- träde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. Bestämmelser om överföring av sekretess som tas in i enskilda sekretess- bestämmelser tar däremot normalt sikte på särskilt skyddsvärda uppgifter som regleras i den aktuella sekretessbestämmelsen, exempelvis uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ett ärenden om fingerad identitet. Sådana bestämmelser om överföring av sekretess är ovanliga och införs bara när det är viktigt att en viss typ av uppgifter får behålla sitt skydd även när den lämnas till en annan myndighet. I dessa fall bör den sekun- dära sekretessbestämmelsen inte vika för en bestämmelse om primär

Prop. 2008/09:150

318

sekretess till skydd för samma intresse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten. När det gäller ärenden om brottsskade- ersättning (7 kap. 30 § sekretesslagen) och verksamhet som avser skade- reglering (7 kap. 45 § sekretesslagen) kompletteras de primära sekre- tessbestämmelserna i respektive paragrafs första stycke med be- stämmelser om överföring av sekretess vid uppgiftslämnande från andra myndigheter i respektive paragrafs andra stycke. Det har inte i dessa fall varit avsett att den överförda sekretessen ska vika för de primära sekretessbestämmelserna i paragrafernas respektive första stycken (prop. 2003/04:94 s. 76). När det gäller konkurrens mellan primära sekretess- bestämmelser och sådana sekundära sekretessbestämmelser som blir tillämplig på grund av andra bestämmelser om överföring av sekretess än de som finns i 13 kap. 1–5 §§ och 12 kap. 1 § första stycket anser således regeringen att samma regel bör gälla som vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser, dvs. den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften bör fälla utslaget.

Nämnda huvudregel bör lagfästas och placeras i kapitlet med vissa grundläggande bestämmelser om sekretess. Bestämmelserna om undantag från denna huvudregel bör, som regeringen återkommer till i avsnitt 9.6, placeras i 10 respektive 43 kap. i den nya lagen.

När det gäller den närmare formuleringen av huvudregeln vid kon- kurrens mellan olika sekretessbestämmelser måste beaktas att den nämnda huvudregeln f.n. endast kommer till uttryck i förarbetena till sekretesslagen och att den nu ska ingå i en lag där vissa grundläggande begrepp definieras. Det sagda innebär att huvudregeln kan behöva om- formuleras något i den nya lagen för att dess innebörd ska framgå på ett tydligt sätt. När konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser diskuteras nedan bör särskilt skillnaden mellan begreppen ”sekre- tessreglerad” respektive ”sekretessbelagd” uppgift uppmärksammas. En ”sekretessreglerad uppgift” är en uppgift för vilken det finns en bestäm- melse om sekretess. En ”sekretessbelagd uppgift” är en sekretessreglerad uppgift för vilken det gäller sekretess i ett enskilt fall (se närmare i avsnitt 7).

I lagrådsremissen föreslogs en lagtext, som nära ansluter till hur huvudregeln om konkurrens mellan sekretessbestämmelser har uttryckts i förarbetena till sekretesslagen. Lagrådet har anfört att flera sekretess- bestämmelser har skaderekvisit som är närmast inkommensurabla, dvs. ojämförbara. Lagrådet har därför föreslagit att bestämmelsen ska justeras på så vis att det i bestämmelsen ska anges att om flera sekre- tessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet är det den bestämmelse som kan anses ge det starkaste skyddet som ska tillämpas, om inte annat anges i lagen. Regeringen anser att den före- slagna bestämmelsen, såväl i lagrådsremissen som med Lagrådets justering, kan ge intryck av att tillämparen vid en prövning av om en uppgift som är sekretessreglerad i flera bestämmelser i ett enskilt fall också är sekretessbelagd enligt någon, några eller alla av dessa bestäm- melser, måste välja att åberopa en av bestämmelserna även om uppgiften skulle visa sig vara sekretessbelagd enligt flera av bestämmelserna. Så tillämpas emellertid inte sekretesslagen i praktiken. Om en uppgift i exempelvis en förundersökning vid en prövning i ett enskilt fall är sekre- tessbelagd enligt både 5 kap. 1 § sekretesslagen, som stadgar sekretess

Prop. 2008/09:150

319

till skydd för utredningen med ett rakt skaderekvisit, och 9 kap. 17 § sekretesslagen, som stadgar sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar med ett omvänt skaderekvisit, så åberopar myndigheten i ett avslagsbeslut normalt båda bestämmelserna även om 9 kap. 17 § i teorin ger ett starkare skydd än 5 kap. 1 §. Detta är också logiskt eftersom bestämmelserna skyddar olika intressen (jfr 2 kap. 2 § första stycket 4 och 6 TF). Den i förarbetena angivna huvudprincipen att det är den sekretessbestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet som fäller utslaget, får bara praktisk betydelse om en uppgift, som är sekre- tessreglerad i två eller flera bestämmelser, vid en prövning i ett enskilt fall visar sig vara sekretessbelagd enligt en eller flera av bestämmelserna men inte enligt en eller flera av de andra bestämmelserna. I det fallet är det den eller de bestämmelserna som ger det starkaste skyddet i praktiken som ska tillämpas, dvs. den eller de bestämmelserna enligt vilken upp- giften är sekretessbelagd. Det är således resultatet av sekretesspröv- ningen som är avgörande och inte skaderekvisitens konstruktion. Huvud- regeln avseende konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser bör utformas i enlighet härmed.

Ytterligare grundläggande bestämmelser om sekretess

Ytterligare två bestämmelser i 1 kap. sekretesslagen bör tas med bland de grundläggande bestämmelserna om sekretess som tas in i första kapitlet i den nya lagens tredje avdelning.

Den första av dessa bestämmelser är den som anger att en bestämmelse om överföring av sekretess ska tillämpas även när en person som är skyldig att iaktta sekretess enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten (1 kap. 7 § sekretess- lagen). Bakgrunden till denna bestämmelse beskrivs i avsnitt 4.2.

Den andra bestämmelsen som bör placeras i den nya lagens 6 kap. reglerar hur tidsbegränsning av sekretess ska beräknas (1 kap. 10 § sekretesslagen). I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i allmänna handlingar. I 1 kap. 10 § sekretesslagen anges att tiden i sådana fall ska beräknas från handlingens tillkomst, om inte annat anges i den lagen eller i lag eller förordning som den lagen hänvisar till. I fråga om diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen.

Lagrådet har anfört att det är besvärande att förslaget till ny lag saknar en uttrycklig regel om hur länge en tystnadsplikt kan anses vara. Lagrådet påpekar att uppkomsten av en tystnadsplikt inte behöver sam- manfalla med tillkomsten av någon handling. Personen i fråga kan få kännedom om en sekretessreglerad uppgift innan denna tagits in en allmän handling eller också tas uppgiften aldrig in i en handling.

Skälet för att den yttersta sekretesstiden i sekretesslagen endast be- gränsas beträffande uppgifter i allmänna handlingar angavs i förarbetena till den lagen vara är att det beträffande uppgifter som inte har dokumenterats saknas en naturlig utgångspunkt för att beräkna en

Prop. 2008/09:150

320

sekretesstid. Det anges dock i förarbetena att det är självklart att regler Prop. 2008/09:150 om tidsbegränsning av handlingssekretessen också får betydelse för

sekretessen i övrigt. Det kan t.ex. inte rimligen hävdas att det föreligger tystnadsplikt i fråga om uppgifter som återfinns i en handling som har blivit offentlig till följd av att den föreskrivna sekretesstiden har gått till ända. Tiden för handlingssekretessen blir därmed inte sällan avgörande för hur länge tystnadsplikt föreligger (prop. 1979/80:2 Del A s. 86 f).

Regeringen anser i och för sig att det kan finnas skäl att på nytt överväga om inte även den längsta tid en tystnadsplikt kan gälla bör regleras. Kommittén har dock inte övervägt denna fråga varför den bör behandlas vid ett senare tillfälle.

9.3Vilka sekretessen gäller mot

Regeringens förslag: Bestämmelser som reglerar mot vilka sekretess gäller samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (8 kap.).

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Skälen för regeringens förslag: Sekretesslagen innehåller ett antal bestämmelser som reglerar vilka sekretessen gäller mot.

Sekretess gäller gentemot allmänheten och en sekretessbelagd uppgift får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i sekretesslagen eller lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 2 § sekre- tesslagen). Sekretess gäller som huvudregel även mellan myndigheter och i vissa fall även inom myndigheter (1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen). Sekretess gäller vidare som huvudregel gente- mot utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer och får bara röjas för sådana under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen.

För att det ska bli lätt att hitta dessa bestämmelser i den nya lagen bör dessa samlats i ett eget kapitel i lagens tredje avdelning (8 kap.). Bestämmelsen om sekretessgränser inom en myndighet (1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen) har särskild betydelse för hur sekretessbestäm- melserna i sekretesslagen har utformats. Regeringen återkommer därför till frågan hur denna bestämmelse ska tolkas vid tillämpning av den nya lagen i avsnitt 10.6.

9.4Bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar

Regeringens förslag: Bestämmelser med hänvisningar till bestämmelser om tystnadsplikt m.m. som gäller utöver sekretesslagen samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (9 kap.).

321

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens Prop. 2008/09:150 förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Skälen för regerigens förslag: Hänvisningar till bestämmelser i andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter finns bl.a. i 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekre- tesslagen. I 1 kap. 12 § sekretesslagen anges att det i fråga om företags- hemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen. De bestämmelser i sekretesslagen som innehåller hänvisningar till bestäm- melser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar bör samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (9 kap.).

9.5Sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretessen

Regeringens förslag: Sekretessbrytande bestämmelser som är tillämp- liga på sekretess enligt alla sekretessbestämmelser eller enligt ett stort antal sekretessbestämmelser samt bestämmelsen om undantag från miljö- information samlas ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.).

Sekretessbrytande bestämmelser som endast bryter sekretessen enligt en viss sekretessbestämmelse eller enligt några få sekretessbestämmelser placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i det aktuella sekretesskapitlet i lagens fjärde och femte avdelningar. På motsvarande sätt placeras bestämmelser om undantag från sekretessbestämmelsers tillämpningsområde i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i lagens fjärde och femte avdelningar.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Linköpings kommun anser att alla sekretess- brytande regler bör samlas i ett kapitel. Även Norrköpings kommun anser att en uppdelning av de sekretessbrytande reglerna på flera kapitel kan leda till feltolkningar

Skälen för regeringens förslag

Sekretessbrytande bestämmelser

I sekretesslagen finns det sekretessbrytande bestämmelser i 1 kap. 5 §,

14 kap. samt i vissa av de paragrafer som innehåller sekretessbestämmel- ser. Kommittén har föreslagit att sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretess enligt alla sekretessbestämmelser eller enligt ett stort antal sekretessbestämmelser (1 kap. 5 § och bestämmelserna i

14 kap. sekretesslagen) ska samlas i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning. Sekretessbrytande bestämmelser som har anknytning

322

till enstaka sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till respek- tive sekretessbestämmelse. Linköpings kommun anser att alla sekretess- brytande regler bör samlas i ett kapitel. Även Norrköpings kommun anser att en uppdelning av de sekretessbrytande reglerna på flera kapitel kan leda till feltolkningar.

Regeringen anser att den uppdelning av de aktuella bestämmelserna som kommittén har gjort är ändamålsenlig. Sekretessbrytande bestäm- melser och bestämmelser om undantag från sekretess som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser bör samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.). När en sekretessbrytande bestämmelse bara avser en enstaka sekretessbestämmelse är det dock lättast för tillämparen om den är placerad i direkt anslutning till den berörda sekre- tessbestämmelsen i lagens fjärde och femte avdelningar. De bestäm- melser i 14 kap. 2 § sjunde och åttonde styckena sekretesslagen som i vissa fall bryter socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen har dock sådant samband med de sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. 2 § fjärde–sjätte och nionde styckena sekretesslagen att de bör placeras tillsammans med motsvarigheterna till de sistnämnda bestäm- melserna i den nya lagens tredje avdelning trots att de endast bryter sekretessen enligt en sekretessbestämmelse.

Regeringen anser i likhet med kommittén att det bör tas in en informa- tionsbestämmelse i 10 kap. i den nya lagen om att det finns fler sekre- tessbrytande bestämmelser i lagens fjärde–sjätte avdelningar.

Lagrådet har haft synpunkter på placeringen av en av de sekretess- brytande bestämmelserna i lagens femte avdelning. Bestämmelsen innehåller en hänvisning till att det i rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter, finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Den aktuella bestämmelsen har i den nya lagens femte avdelning placerats i det kapitel som innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskilda inom verksamhet som rör skatt, tull m.m. (27 kap. 9 §, 26 kap. 10 § i lagrådsremissen). Lagrådet har beträffande denna bestäm- melse anfört att det inte är fråga om någon verksamhet som rör skatt eller tull och att paragrafen därför bör flyttas, förslagsvis till 31 kap. i den nya lagen (30 kap. i lagrådsremissen) som rör sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet, samt att paragrafen i det kapitlet lämpligen bör placeras i anslutning till 23 §. Sistnämnda bestämmelse motsvarar 8 kap. 27 § sekretesslagen. Den infördes efter att den s.k. scientologibibeln lämnats in till bl.a. Justitiekanslern utan rättig- hetshavarens samtycke och befunnits utgöra en offentlig allmän handling där (RÅ 1998 ref. 42). Bestämmelsen stadgar sekretess för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk under vissa förutsättningar, bl.a. om det av särskild anledning kan antas att verket kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke.

Tullkontroll beträffande intrång i viss immateriell äganderätt regleras i den ovan nämnda EG-förordningen och i 7 kap. tullagen (2000:1281). Enligt 9 kap. 1 § första stycket femte meningen sekretesslagen (27 kap. 3 § andra stycket i den nya lagen) gäller sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bl.a. i verksamhet

Prop. 2008/09:150

323

som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, för uppgift som tillförts databasen. Enligt 9 kap. 2 § första stycket 1 sekretesslagen (27 kap. 2 § första stycket 1 den nya lagen) gäller absolut sekretess för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt eller tull eller avgift samt i annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 §. Den skyldighet som tullkontor och tullenheter har enligt den nämnda EG-förordningen att under vissa förutsättningar lämna upp- gifter om enskilda till andra enskilda (se artikel 9) bryter således sekre- tessen enligt nämnda bestämmelser. Uppgiftsskyldigheten avser inte så- dana uppgifter som avses i 8 kap. 27 § sekretesslagen (31 kap. 23 § den nya lagen). Hänvisningen till de aktuella bestämmelserna i EG-förord- ningen har därför i sekretesslagen placerats i 9 kap. 1 § femte stycket och 2 § femte stycket sekretesslagen. Av samma skäl bör motsvarande hän- visning i den nya lagen placeras i samma kapitel som bestämmelserna om sekretess till skydd för enskilda i verksamhet som avser skatt, tull, m.m. (27 kap.).

Undantag från sekretess

Bestämmelser om undantag från sekretess finns i sekretesslagen som huvudregel i respektive sekretessbestämmelse. En av bestämmelserna om undantag stadgar dock undantag från så många sekretessbestämmelser att den har placerats i 14 kap. sekretesslagen (11 §). Enligt den bestäm- melsen gäller sekretess enligt 6 och 8–10 kap. sekretesslagen inte för uppgift om utsläpp i miljön.

När det gäller den nya lagen anser regeringen att undantag från en sekretessbestämmelses tillämpningsområde bör placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse på motsvarande sätt som i sekretess- lagen. Bestämmelsen i 14 kap. 11 § sekretesslagen berör dock så många sekretessbestämmelser att det undantaget bör placeras i den nya lagens tredje avdelning tillsammans med de sekretessbrytande bestämmelser som avser alla eller ett stor antal sekretessbestämmelser (10 kap. i den nya lagen).

I lagrådsremissen utgörs motsvarigheten till 14 kap. 11 § sekretess- lagen av en paragraf som innehåller en uppräkning av vilka sekretess- bestämmelser som inte gäller för uppgifter om utsläpp i miljön (9 kap. 5 § i lagrådsremissen). Skälet härför är att bestämmelserna i 6 och 8–10 kap. sekretesslagen i den nya lagen har delats upp på ett stort antal kapitel, vilka även innehåller sekretessbestämmelser som i sekretesslagen finns i andra kapitel än de nu nämnda. Lagrådet har påpekat att avsikten synes vara att de lagrum som räknas upp i den aktuella bestämmelsen ska motsvara dem som enligt nu gällande regler finns i 6 och 8–10 kap. sekretesslagen, men att detta inte har genomförts konsekvent. Lagrådet har ifrågasatt om inte bestämmelsen bör ses över i det fortsatta lagstift- ningsarbetet med ambitionen att skapa regler om undantag från sekretess som närmare anknyter till det EG-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna i 14 kap. 11 § sekretesslagen (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens

Prop. 2008/09:150

324

tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG, det s.k. miljöinformationsdirektivet) och därmed få ett system med bättre träffsäkerhet. Eftersom motsvarigheten till 14 kap. 11 § sekretesslagen i lagrådsremissen av förbiseende har fått ett innehåll som avviker från sistnämnda bestämmelse bör den föreslagna bestäm- melsen korrigeras.

Enligt miljöinformationsdirektivet får en begäran om information om utsläpp i miljön inte avslås med hänvisning till bl.a. skyddet för kommersiell eller industriell information, skyddet för personuppgifter eller akter om en fysisk person, skyddet för tredje part eller skyddet för den miljö som informationen avser. Skyddet för kommersiell eller in- dustriell information regleras främst i 8 och 9 kap. sekretesslagen, som bl.a. innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskildas affärs- och driftförhållanden och enskildas ekonomiska förhållanden i övrigt. När det gäller statliga och kommunala bolag kan även 6 kap., som innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse, vara tillämpligt. Skyddet för den miljö som informationen avser regleras främst i 10 kap. sekretesslagen. Där finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till intresset att bevara växt eller djurart. I 7 kap. sekretesslagen finns det bestämmelser om sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Begreppet personliga förhållanden kan, såvitt gäller fysiska personer, även omfatta uppgifter om den enskildes ekonomi. Juridiska personer anses inte ha några per- sonliga förhållanden. I det lagstiftningsärende genom vilken 14 kap. 11 § sekretesslagen infördes gjordes bedömningen att de sekretessbestäm- melser som finns i 7 kap. sekretesslagen har sådana tillämpningsområden att det är mycket osannolikt att det skulle kunna bli aktuellt att hemlig- hålla en uppgift om utsläpp i miljön med tillämpning av dem (prop. 2004/05:65 s. 109 f).

Mot bl.a. den angivna bakgrunden gjordes i det aktuella lagstiftnings- ärendet bedömningen att de sekretessbestämmelser i vilka det kan finnas skäl att göra undantag för uppgifter om utsläpp i miljön finns i 6 och 8– 10 kap. sekretesslagen. När det gällde frågan hur undantaget skulle formuleras anfördes att en del av bestämmelserna i de nämnda kapitlen aldrig kan komma att användas för att sekretessbelägga uppgifter om utsläpp i miljön, men att det i andra fall, särskilt när det är fråga om bestämmelserna i 9 kap., är svårare att i förväg avgöra om en sekretess- bestämmelse kan komma att användas för att sekretessbelägga sådana uppgifter. Av bl.a. detta skäl ansågs en generell undantagsbestämmelse från sekretess enligt 6 och 8-10 kapitel i sekretesslagen vara att föredra (a. st.).

Bestämmelserna i 6 och 10 kap. sekretesslagen motsvaras av 19 och 20 kap. i den nya lagen. Bestämmelserna i 8 och 9 kap. sekretesslagen har placerats i den nya lagens femte avdelning, vilken innehåller sekre- tessbestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekonomiska för- hållanden. Där har även bestämmelserna i 7 kap. sekretesslagen place- rats.

Som regeringen återkommer till i avsnitt 10.1 är sekretessbestäm- melserna i 7–9 kap. sekretesslagen uppdelade efter föremålet för sekre- tessen, dvs. efter vilken typ av uppgifter som kan sekretessbeläggas med stöd av respektive bestämmelse, t.ex. uppgifter om enskildas personliga

Prop. 2008/09:150

325

förhållanden eller uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden. Prop. 2008/09:150 Eftersom sekretessbestämmelserna inte har delats upp efter sekretess- bestämmelsernas räckvidd, dvs. efter vilken verksamhet eller vilken typ

av ärende respektive sekretessbestämmelse omfattar, innebär sekretessla- gens systematik att uppgifter om enskilda som behandlas i en och samma verksamhet kan omfattas av sekretess enligt bestämmelser i t.ex. både 7 och 8 kap. sekretesslagen. Som nämns i avsnitt 6 och som regeringen återkommer till i avsnitt 10.1 kommer sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i den nya lagen att placeras i den femte avdelningen och där delas upp efter bestämmelsernas räckvidd, dvs. efter vilken typ av verksamhet eller ärenden bestämmelserna avser. Det innebär att ett och samma kapitel i den nya lagens femte avdelning kan innehålla sekretessbestämmelser som i sekretesslagen finns i såväl 7, 8 som 9 kap. sekretesslagen.

Som nämns ovan får enligt miljöformationsdirektivet sekretess till skydd för bl.a. personuppgifter inte åberopas för att hemlighålla uppgifter om utsläpp i miljön. Den omständigheten att det är svårt att i förväg positivt ange vilka sekretessbestämmelser i bl.a. 8–9 kap. sekretesslagen som i ett konkret fall kan åberopas för att hemlighålla sådana uppgifter har vid införandet av 14 kap. 11 § sekretesslagen ansetts utgöra skäl för att göra ett generellt undantag från bestämmelserna i nämnda kapitel i sekretesslagen. Eftersom ett och samma kapitel i den nya lagens femte avdelning kan innehålla sekretessbestämmelser som i sekretesslagen finns i såväl 7, 8 som 9 kap. sekretesslagen kan motsvarande skäl åbero- pas för att i den nya lagen göra ett generellt undantag från sekretessen enligt bestämmelserna i den nya lagens femte avdelning för uppgifter om utsläpp i miljön.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det i den nya lagens mot- svarighet till 14 kap. 11 § sekretesslagen (10 kap. 5 § i den nya lagen) bör anges att sekretess enligt bestämmelserna i 19 kap. (6 kap. sekre- tesslagen), 20 kap. (10 kap. sekretesslagen) samt 21–40 kap. (7–9 kap. sekretesslagen) inte gäller för uppgift om utsläpp in miljön.

Regeringen anser i likhet med kommittén att det i den informations- bestämmelse i 10 kap. i den nya lagen där det anges att det finns fler sekretessbrytande bestämmelser i lagens fjärde–sjätte avdelningar även bör anges att det finns fler bestämmelser om undantag från sekretess i dessa avdelningar.

9.6Överföring av sekretess

Regeringens förslag: Bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. sekretesslagen ska placeras i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (11 kap.).

Bestämmelserna om överföring av sekretess till vissa organ, bl.a. riks- dagen, regeringen JO, JK och domstolarna, ska placeras i den nya lagens sjätte avdelning med särskilda bestämmelser om sekretess hos dessa organ.

326

Bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse ska placeras i anslutning till respek- tive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde och femte avdelningar.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock placerat bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och domstolarna i kapitlet med allmänna bestämmelser om sekretess i början av lagen.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Skälen för regeringens förslag

Placeringen av bestämmelserna om överföring av sekretess

I sekretesslagen finns det bestämmelser om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK och Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden i 11 kap., till domstolar i 12 kap. och till vissa organ och verk- samheter i 13 kap. Det finns vidare vissa bestämmelser om överföring av sekretess som har förts in i paragrafer med sekretessbestämmelser (t.ex. 7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen, 30 § andra stycket och 45 § andra stycket sekretesslagen).

Den nya lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. Bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. sekre- tesslagen bör samlas i ett särskilt kapitel i denna avdelning (11 kap.). Bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och domstolarna bör dock placeras i lagens sjätte avdelning (kap. 41–43), som innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende de organen. När det gäller sådana bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse är det lättast för tillämpa- ren om de placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde och femte avdelningar.

Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det i 11 kap. bör tas in en informationsbestämmelse om att ytterligare bestämmelser om över- föring av sekretess finns i lagens fjärde–sjätte avdelningar.

Specialregler om konkurrens mellan primära och sekundära sekretess- bestämmelser

Som framgår av avsnitt 9.2 är huvudregeln att det vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser är den eller de bestämmelser enligt vilka uppgiften är sekretessbelagd som har företräde och det oavsett om de konkurrerande bestämmelserna är primära eller sekundära. Denna huvud- regel har placerats i kapitlet med vissa grundläggande bestämmelser om sekretess i den nya lagens tredje avdelning (7 kap. 3 §).

Som vidare nämns i avsnitt 9.2 finns det undantag från denna huvud- regel. Bestämmelserna om överföring av sekretess till vissa organ och verksamheter i 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen och bestämmelsen om överföring av sekretess till domstolar (12 kap. 1 § första stycket sekre-

Prop. 2008/09:150

327

tesslagen) ska inte tillämpas om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten (13 kap. 6 § första stycket första meningen respektive 12 kap. 1 § andra stycket första meningen sekretesslagen). Det sagda gäller även om den primära sekretessbestämmelsen ger uppgiften ett svagare skydd. Även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför den överförda sekretessen. Som nämns i avsnitt 9.2 är skälet bakom dessa undantagsbestämmelser att bestämmelserna om överföring i sekretess i 12 kap. 1 § och 13 kap. 1– 5 §§ sekretesslagen tar sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verksamheter. För det fall en särskild bestämmelse om sekretess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. I den nya lagen bör nämnda undantagsregler placeras i samma kapitel som de aktuella bestäm- melserna om överföring av sekretess, dvs. i den nya lagens 11 respektive 43 kap. (11 kap. 8 § och 43 kap. 2 § andra stycket).

Som nämns i avsnitt 4.2 och 9.2 finns det även undantag från undan- tagsreglerna. Vissa av bestämmelserna i sekretesslagen utgör ett minimi- skydd för den personliga integriteten inom hela den offentliga sektorn. Det är bl.a. bestämmelsen om sekretess för vissa uppgifter om hälsa och sexualliv och bestämmelsen om sekretess för adressuppgifter m.m. hän- förliga till förföljda personer och deras anhöriga (7 kap. 1 och 1 a §§ sekretesslagen). Sekretessen enligt båda bestämmelserna gäller med ett kvalificerat rakt skaderekvisit och bestämmelserna är primära sekretess- bestämmelser hos alla myndigheter. Eftersom tanken med dessa sekre- tessbestämmelser är att de ska komplettera sekretessregleringen och inte försämra det sekretesskydd som redan finns för de aktuella uppgifterna har det införts undantag från undantagsbestämmelserna i 13 kap. 6 § första stycket första meningen och 12 kap. 1 § andra stycket första meningen sekretesslagen av innebörd att om det är fråga om en sådan uppgift som avses i 7 kap. 1 § eller 1 a § sekretesslagen ska en bestäm- melse om överföring av sekretess tillämpas, om den ger ett starkare skydd för uppgiften (13 kap. 6 § första stycket andra meningen och 12 kap. 1 § andra stycket andra meningen sekretesslagen). Sistnämnda regler innebär i praktiken att vid konkurrens mellan sekundära sekre- tessbestämmelser som är tillämpliga på grund av någon av be- stämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. 1–5 §§ eller 12 kap. 1 § första stycket sekretesslagen och någon av de primära sekretess- bestämmelserna i 7 kap. 1 eller 1 a § sekretesslagen är det huvudregeln om konkurrens mellan sekretessbestämmelser som ska tillämpas, dvs. den sekretessbestämmelse enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd har företräde. Även nu nämnda bestämmelser om undantag från undantagsreglerna bör som Lagrådet föreslagit placeras i 11 respektive 43 kap. i den nya lagen.

Som regeringen återkommer till i avsnitt 10.1 bör bestämmelserna i

7 kap. 1 § och 1 a § sekretesslagen placeras i den nya lagens femte avdelning i ett kapitel med rubriken ”Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden som gäller oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer” (21 kap.). Det kapitlet bör även innehålla andra

Prop. 2008/09:150

328

sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som är tillämpliga oavsett i vilket sammanhang de förekommer, nämligen 7 kap. 1 b §, 14 § första stycket och 16 § sekretesslagen. Enligt den förstnämnda bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om kopplingen mellan fingerade person- uppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men. Enligt 7 kap. 14 § första stycket gäller sekretess för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att ett röjande av uppgiften skulle medföra att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. Bestämmelsen är således försedd med ett rakt kvalificerat skaderekvisit. Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för en personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften be- handlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). Även sekretessen enligt den bestämmelsen gäller med ett rakt skaderekvisit. Som nämns ovan tar bestämmelserna om överföring i sekretess i 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verk- samheter. För det fall en bestämmelse om sekretess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det dock ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. Det kan således inte ha varit avsett att sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter ska konkurrera ut den överförda sekretessen. En bokstavs- tolkning av undantagsreglerna i 12 kap. 1 § andra stycket första meningen och 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen skulle exempelvis resultera i att den starka sekretess som enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen gäller till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap inte skulle kunna överföras till en tillsynsmyndighet eller till en myndighet som bedriver revision hos Migrationsverket med tillämpning av 13 kap. 1 § sekretesslagen, bara därför att 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen som stadgar en mycket svagare sekretess för uppgifter som rör utlänningar är primärt tillämplig hos alla myndigheter, inklusive tillsynsmyndigheten och den myndighet som bedriver revision. På motsvarande sätt skulle sekretessen enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen aldrig kunna överföras till en arkivmyndighet med tillämpning av 13 kap. 4 § sekretesslagen eftersom den svagare sekretessen enligt 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen är primärt tillämplig hos alla myndigheter, inklusive arkivmyndigheter. En bokstavstolkning av undantagsregeln i 12 kap. 1 § andra stycket första meningen och 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen skulle vidare leda till att sekretess till skydd för uppgifter om enskilda fysiska personer enligt bestämmelser i 7–9 kap. sekretesslagen aldrig skulle kunna överföras till en annan myndighet med tillämpning av bestämmelserna i 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1–5 §§ eftersom 7 kap. 16 § sekretesslagen, som stadgar viss sekretess för personuppgifter, är primärt tillämplig inom hela den offentliga sektorn. En sådan tolkning skulle innebära att bestämmelserna om överföring av

Prop. 2008/09:150

329

sekretess i 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen, Prop. 2008/09:150 när det är fråga om sekretess till skydd för enskilda, bara skulle vara

tillämpliga på uppgifter om juridiska personer. En sådan tolkning är dock inte rimlig. Det är uppenbart att det aldrig har varit avsikten att undantagsbestämmelserna i 13 kap. 6 § första stycket och 12 kap. 1 § andra stycket första meningen sekretesslagen ska tolkas på detta sätt. Regeringen anser därför att bestämmelserna i 11 och 43 kap. i den nya lagen om undantag från huvudregeln om konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser i 7 kap. 3 § den nya lagen bör förtydligas, så att det klart framgår att vid konkurrens mellan sådana sekundära sekretess- bestämmelser som avses i bestämmelserna om överföring av sekretess i 11 kap. 1–7 §§ respektive 43 kap. 2 § första stycket i den nya lagen och primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse som är tillämpliga hos den mottagande myndigheten, ska sådana primära sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som är tillämpliga hos alla myndigheter oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, dvs. bestämmelserna i 21 kap. den nya lagen, inte beaktas.

9.7Sekretessens betydelse i förhållande till den enskilde själv och i förhållande till vårdnadshavare

9.7.1Den nuvarande regleringen

Sekretess till skydd för enskild

Enligt 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess till skydd för enskild inte i förhållande till den enskilde själv och kan helt eller delvis efterges av honom eller henne. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i sekretesslagen. Ett sådant undantag har bl.a. föreskrivits i 7 kap. 3 §. Enligt den bestämmelsen gäller hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. 1 c § också i förhållande till den vård- och behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller be- handlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.

En enskild har också möjlighet att samtycka till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att det görs ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. I sådana fall ska myndigheten uppställa förbehållet när uppgiften lämnas ut (14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen). Att bryta mot den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll kan vara straffbart enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Om den enskilde har en legal ställföreträdare kan det i vissa fall vara denne som förfogar över sekretess till skydd för den enskilde enligt 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).

330

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

Enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken har en vårdnadshavare ansvar för barnets personliga förhållanden. Vårdnadshavaren har enligt 6 kap. 11 § nämnda balk rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställ- företrädare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges be- fogenheter vad gäller rätten enligt 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket sekretesslagen att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet.

I förarbetena till 14 kap. 4 § angavs beträffande den som på grund av bristande mognad saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan att ställföreträdarens samtycke till utlämnande krävs och är tillräckligt. Beträffande ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och ut- veckling, vederbörandes eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes ställföreträdare. Har omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv lämnat sekretessbelagda uppgifter t.ex. till en läkare torde förmyndaren inte med stöd av 14 kap. 4 § första stycket kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).

Enligt 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess till skydd för en underårig även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider be- tydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Denna bestämmelse gäller oavsett barnets ålder. Det krävs enligt bestämmelsen att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende (prop. 1988/89:67 s. 38).

Sekretess till skydd för en underårig kan således i vissa fall gälla även i förhållande till vårdnadshavaren enligt huvudregeln i 1 kap. 2 § sekre- tesslagen (fall då en omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv har lämnat sekretessbelagda uppgifter t.ex. till en läkare) eller enligt 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (fall då det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren). Möjligheten att i vissa fall lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för en underårig till vårdnadshavaren med tillämpning av en sekretessbestämmelses skaderekvisit eller sekre- tessbrytande regler berörs i förarbetena till 14 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen (prop. 1988/89:67 s. 39 f.).

Utöver 14 kap. 4 § finns ytterligare en bestämmelse om sekretess i förhållande till en vårdnadshavare. Enligt 7 kap. 5 § sekretesslagen gäller socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 §, såvitt angår uppgift om under- årigs vistelseort, också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vår-

Prop. 2008/09:150

331

das enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke		Prop. 2008/09:150
och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet
eller vården. Enligt förarbetena bör bestämmelsen tillämpas restriktivt.
Det bör alltså endast i undantagsfall förekomma att förälder eller vård-
nadshavare vägras upplysning om barns vistelseort (prop. 1979/80:2 Del
A s. 186).
9.7.2	Överväganden och förslag

Regeringens förslag: Bestämmelserna om hur sekretessbestämmelser
till skydd för enskild förhåller sig till den enskilde själv och, i före-
kommande fall, till dennes vårdnadshavare, placeras i ett kapitel i den
nya lagens tredje avdelning (12 kap.).
Bestämmelserna om i vilken utsträckning sekretessbestämmelser till
skydd för enskild gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare för-
tydligas.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt
eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 9.3 föreslås att bestämmelsen i
1 kap. 2 § sekretesslagen enligt vilken sekretess som huvudregel gäller
mot enskilda samt bestämmelserna i 1 kap. 3 § sekretesslagen enligt
vilka sekretess som huvudregel även gäller dels mellan svenska myndig-
heter, dels i förhållande till utländska myndigheter och mellanfolkliga
organisationer, ska placeras i 8 kap. i den nya lagen. Rubriken till det
kapitlet är ”Vilka sekretessen gäller mot”. Bestämmelserna i 14 kap. 4 §
sekretesslagen utgör, i förhållande till 1 kap. 2 § sekretesslagen, special-
bestämmelser som reglerar i vilken mån sekretess till skydd för enskild
gäller i förhållande till den enskilde själv samt, i förekommande fall, vad
som gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare. Därutöver regleras
vilka befogenheter den enskilde har att förfoga över sådan sekretess. I
sistnämnda del kompletteras regleringen av bestämmelsen i 14 kap. 9 §
andra stycket sekretesslagen, som innebär att den enskilde har möjlighet
att uppställa som villkor för ett eftergivande av sekretess att myndigheten
i samband med att den lämnar ut uppgiften uppställer ett förbehåll som
inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja
den.
Nämnda bestämmelser i 14 kap. sekretesslagen är centrala för den
enskilde och bör i den nya lagen tas in i ett särskilt kapitel i den nya
lagens tredje avdelning (12 kap.). Lagrådet har förslagit att rubriken till
detta kapitel ska lyda ”Sekretess i förhållande till enskild och vårdnads-
havare”. Eftersom huvudregeln om vad som gäller i sekretesshänseende i
förhållande till enskilda i allmänhet finns i den nya lagens 8 kap. anser
regeringen att rubriken till 12 kap. bör betona att kapitlet innehåller en
specialreglering i förhållande till bestämmelserna i 8 kap. Av detta skäl
anser regeringen att rubriken i stället bör lyda ”Sekretess i förhållande till
den enskilde själv, m.m.”.
För att uppnå en större tydlighet bör bestämmelserna om den enskildes
möjlighet att förfoga över sekretess till skydd för den enskilde själv dels i		332

14 kap. 4 § första stycket, dels i 14 kap. 9 § andra stycket tas in i samma Prop. 2008/09:150 paragraf. Vad som gäller i fråga om sekretess till skydd för en underårig i

förhållande till dennes vårdnadshavare framgår endast delvis av lagtexten och i övrigt av förarbetsuttalanden. För att lagen ska bli mer lättillämpad bör lagtexten förtydligas så att huvuddragen av denna reglering kan ut- läsas direkt av lagen. Lagtexten har i sistnämnda del utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Bestämmelserna i 12 kap. om den enskildes eller, i förekommande fall, dennes vårdnadshavares möjlighet att efterge sekretess till skydd för den enskilde är av sekretessbrytande karaktär. I det kapitel i den tredje avdelningen som innehåller sekretessbrytande bestämmelser (11 kap.) bör det därför tas in en informationsbestämmelse om dessa bestämmel- ser.

9.8Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

Regeringens förslag: Den omfattande paragraf i sekretesslagen som reglerar i vilken mån tystnadsplikt inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttran- defrihetsgrundlagen, delas i den nya lagen upp i flera paragrafer.

Ett kapitel med allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter tas in i den nya lagens tredje avdelning (13 kap.). I det kapitlet ska bl.a. bestämmelsen om meddelarfrihet och meddelar- skydd för anställda i kommunala bolag placeras. Kapitlet bör vidare innehålla en bestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av för- behåll som en myndighet vid utlämnande av en uppgift har uppställt med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Bestämmelser som reglerar i vilka fall tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i den nya lagens fjärde–sjätte avdelningar inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, tas in sist i respektive kapitel i dessa avdelningar.

Bestämmelser som reglerar i vilken mån sådan tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än offentlighets- och sekre- tesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter placeras i en sjunde och avslutande avdelning i lagen.

Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 16 kap. 1 § delas upp i flera paragrafer som tillsammans utgör den femte avdelningen i den nya lagen. I en av dessa paragrafer regleras i vilken mån de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen och av förbehåll som uppställs med stöd av bestämmelser i sekretesslagen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4.1 och 4.2 regleras i 16 kap. 1 § sekretesslagen merparten av de fall då tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser eller av förbehåll som uppställts

333

med stöd av bestämmelser i sekretesslagen eller av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 och 2 §§ YGL. Regleringen har utformats för att information om i vilka fall nämn- da rätt är inskränkt ska finnas samlad på ett ställe.

Relationen mellan regleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen och 16 kap. 1 § sekretesslagen framgår av sistnämnda paragraf genom att hänvisningar till ett antal lagrum i de båda grund- lagarna har intagits i paragrafen. I och med att det i dessa hänvisningar inte görs någon antydan om vad regleringen i grundlagarna innebär blir paragrafen svårläst. Det finns vidare risk för att tillämparen inte förstår att viktiga inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som har samband med sekretessbestämmelserna regleras direkt i grund- lagarna. Som nämns i avsnitt 4.1 och 4.2 följer det exempelvis direkt av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 TF och 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL att den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen som huvudregel inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Eftersom den tystnadsplikten är den enda som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utan att anges i 16 kap. 1 § finns det risk för att en tillämpare av sekretesslagen får intrycket att den tystnadsplikten inte inskränker nämnda rätt. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen rätten att meddela och offentliggöra uppgifter både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § 1 och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Av 7 kap. 3 § första stycket 2 TF och 5 kap. 3 § första stycket 2 YGL följer vidare att även om meddelarfriheten innebär att en tjänsteman kan lämna sekretessbelagda uppgifter till t.ex. en tidning för publicering, så är det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter lämna ut eller offentliggöra den handling varav de sekretessbelagda uppgifterna framgår. Regeringen anser att det är viktigt att det i den nya lagen genom informationsbestäm- melser på ett tydligare sätt framgår att viktiga inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som har samband med sekretessbe- stämmelserna regleras direkt i tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen samt, beträffande vissa av dessa inskränkningar, vad de huvudsakligen innebär. Kommitténs förslag innehåller inte några sådana förtydliganden.

I kommitténs förslag regleras i en enda paragraf de fall då de tystnads- plikter som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Denna paragraf, som motsvarar 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, är ca fem sidor lång. Som framgår av avsnitt 7 är ett av problemen med långa paragrafer att ju längre paragrafen blir desto större är risken att det föreslås ändringar i paragrafen i flera olika propositioner samtidigt. Denna risk är särskilt stor beträffande en paragraf som reglerar i princip alla de situationer då tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Som nämns ovan ändras sekretesslagen ca 15–25 gånger per år och i

Prop. 2008/09:150

334

varje lagstiftningsärende måste ställning tas till om lagändringen bör föranleda en ändring i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Om flera olika ändringar i en och samma paragraf förslås samtidigt måste ändringarna samordnas enligt en komplicerad procedur och risken för att det ska uppstå fel i lagen ökar.

Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att regleringen i 16 kap.

1 § sekretesslagen bör delas upp och förtydligas på ett annat sätt än vad kommittén har föreslagit. I brottsbalken har regleringen avseende försök, förberedelse och stämpling delats upp dels i en allmän reglering i 23 kap. brottsbalken, dels i en reglering sist i varje kapitel med brottsbestäm- melser där det anges beträffande vilka brottsliga gärningar i det aktuella kapitlet försök, förberedelse respektive stämpling är straffbart. På mot- svarande sätt bör innehållet i 16 kap. 1 § sekretesslagen delas upp i dels ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning med allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.), dels be- stämmelser som placeras i andra delar av lagen och reglerar i vilken ut- sträckning tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser och av andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Lagrådet har påtalat att det föreslagna kap. 13 innehåller bestämmelser i vilka det hänvisas till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och ifrågasätter om kapitlet verkligen fyller någon reell uppgift. De hänvisningar som Lagrådet åsyftar motsvarar de hänvisningar som f.n. finns i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Syftet med dessa hänvisningar är att klargöra för läsaren att de begränsningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som finns i sekretesslagen respek- tive den nya lagen inte är uttömmande utan att det finns ytterligare inskränkningar som följer direkt av grundlag. Eftersom det huvudsakliga syftet med förslaget till ny lag är att göra den mer lättförståelig har dessa hänvisningar inte tagits bort utan i stället gjorts mer informativa, så att läsaren får en uppfattning om i vilka avseenden de nämnda bestäm- melserna i grundlagarna inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Bestämmelsen i 1 kap. 9 a § sekretesslagen, vilken innehåller särskilda bestämmelser om meddelarfrihet och meddelarskydd för anställda i kommunala bolag, bör också placeras i 13 kap. I det kapitlet bör det vidare tas in en bestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som en myndighet vid utlämnande av en uppgift har uppställt med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (jfr 16 kap. 1 § 4 sekretesslagen).

Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikt, som följer av sekre- tessbestämmelserna i den nya lagens fjärde–sjätte avdelningar eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i dessa avdelningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör tas in sist i varje kapitel i dessa avdelningar. I det kapitel som motsvarar 2 kap. sekretesslagen bör det vidare tas in en informationsbestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen inskränker rätten att meddela och offentliggöra i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt bör det i det kapitel som motsvarar 5 kap. sekretesslagen tas in en informationsbestämmelse om

Prop. 2008/09:150

335

10 Sekretessbestämmelser

10.1Dispositionen av sekretessbestämmelserna m.m.

Regeringens förslag: Sekretessbestämmelserna samlas i den nya lagens fjärde–sjätte avdelningar.

Den fjärde avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen (kap. 15–20). Den femte avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekono- miska förhållanden (kap. 21–40). I den sjätte avdelningen samlas särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, nämligen riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner och domstolar (kap. 41–43).

Varje sekretesskapitel i de fjärde och femte avdelningarna disponeras på följande sätt. Kapitlen innehåller underrubriker med ledord som gör att det blir lättare att hitta bland sekretessbestämmelserna. Undantag från sekretessen regleras i respektive sekretessbestämmelse eller i anslutning till den. Begränsningar av den tid sekretess högst gäller regleras i respek- tive sekretessbestämmelse. Bestämmelser om överföring av sekretess, sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om dispens av regeringen som endast tar sikte på sekretess enligt en viss bestämmelse, placeras i anslutning till den bestämmelsen. Sist i varje kapitel regleras i vilken utsträckning tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, begränsar den rätt att meddela och offentlig- göra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen.

Kapitlen i den sjätte avdelningen disponeras på motsvarande sätt med de avvikelser som är motiverade av att den avdelningen innehåller sär- skilda bestämmelser om sekretess för vissa särskilda organ.

Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att varje kapitel ska inledas med en innehållsförteckning och att begränsningar av den tid sekretess gäller ska regleras sist i respektive kapitel.

Remissinstanserna: Svea hovrätt anser att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utform- ningen av vissa bestämmelser. Norrköpings kommun och Umeå univer- sitet anser att sekretesstiderna bör anges i samma paragraf som reglerar sekretessen.

Skälen för regeringens förslag

Uppdelningen av sekretessbestämmelser på avdelningar

Som nämns i avsnitt 4.2 följer sekretesslagens kapitelindelning till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen för vilka

Prop. 2008/09:150

337

offentlighetsprincipen får inskränkas. De sekretessbestämmelser som Prop. 2008/09:150 intagits i 2–6 kap. sekretesslagen hänför sig till de sekretessgrunder som

anges i 2 kap. 2 § första stycket 1–5 TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valuta- politik (3 kap. sekretesslagen), myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap. sekretesslagen), intresset att förebygga eller beivra brott (5 kap. sekretesslagen) och det allmännas ekonomiska intresse (6 kap. sekretesslagen). Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket

6 TF) har delats upp på tre kapitel: sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap. sekretesslagen) och sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur (9 kap. sekretesslagen). I 10 kap. sekretesslagen finns en be- stämmelse om sekretess till skydd för intresset att bevara djur- eller växtart (2 kap. 2 § första stycket 7 TF). I 11 kap. finns särskilda be- stämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen, JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. finns särskilda be- stämmelser om sekretess hos domstolar, m.m.

I avsnitt 6 föreslår regeringen att sekretessbestämmelserna i 2–12 kap. sekretesslagen i den nya lagen delas upp på tre avdelningar. Det huvudsakliga skälet härför är de kapitel som innehåller bestämmelser till skydd för enskildas förhållanden innehåller så många paragrafer att det finns ett behov av att dela upp dessa bestämmelser på fler kapitel. Å andra sidan finns det ett pedagogiskt värde i att bibehålla en koppling mellan uppdelningen av sekretessbestämmelserna i sekretessregleringen och de i TF angivna sekretessgrunderna. I den nya lagen bör därför sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlas i den fjärde avdelningen. Sekretessbestämmelse till skydd för enskildas per- sonliga och ekonomiska förhållanden bör samlas i den femte avdel- ningen. I den nya lagens sjätte avdelning bör särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ samlas, nämligen JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner samt domstolar.

Den fjärde avdelningen

Sekretessbestämmelserna till skydd för allmänna intressen är inte lika många som sekretessbestämmelserna till skydd för enskilda intressen. Den kapitelindelning som har gjorts i sekretesslagen beträffande de förstnämnda sekretessbestämmelserna, vilken anknyter till sekretessgrun- derna i 2 kap. 2 § första stycket 1–5 och 7 TF, är ändamålsenlig och bör bibehållas i den nya lagen. Sekretessbestämmelserna i 2–6 och 10 kap. sekretesslagen motsvaras således i den nya lagen av bestämmelserna i den fjärde avdelningen (15–20 kap.).

338

Den femte avdelningen

För närvarande innehåller 7–9 kap. sekretesslagen över hundra paragrafer med sekretessbestämmelser till skydd för enskilda. Som nämns i avsnitt

4.2.omfattar begreppet ”enskild” både fysiska och juridiska personer. Sekretesslagens sjunde kapitel innehåller bestämmelser till skydd för enskilds ”personliga förhållanden”. Juridiska personer anses inte har några sådana förhållanden. När det gäller fysiska personer innefattar begreppet ”personliga förhållanden” även uppgifter om den enskildes ekonomi. Sekretesslagens åttonde kapitel har rubriken ”Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskildas ekonomiska förhållanden”. Kapitlet innehåller många sekretessbestämmelser som skyddar såväl upp- gifter om enskildas affärs- och driftförhållanden som uppgifter om en- skildas personliga och ekonomiska förhållanden (8 kap. 4–8, 15, 21, 23, 24 och 28 §§). Sekretesslagens nionde kapitel innehåller slutligen sekre- tessbestämmelser till skydd för såväl enskilds personliga som ekono- miska förhållanden. Det sagda innebär att sekretesslagens nuvarande kapiteluppdelning egentligen inte ger besked om mer än att sekretess- bestämmelser till skydd för uppgifter om enskilda fysiska personers per- sonliga och ekonomiska förhållanden kan finnas i 7–9 kap. sekretess- lagen och att sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskilda juridiska personers ekonomiska förhållanden kan finnas i 8–9 kap sekre- tesslagen. Regeringen anser, i likhet med kommittén, att dessa bestäm- melser bör delas upp i ett större antal kapitel med underrubriker i syfte att öka överskådligheten. I lagrådsremissen anges att bestämmelserna bör delas upp efter sakområden. Lagrådet har ansett att detta uttryck är oklart. Nedan används därför en annan terminologi.

Som framgår av avsnitt 4.2 brukar en sekretessbestämmelse bestå av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämp- lighet. Det är rekvisit som anger föremålet för sekretessen, sekretessens räckvidd och sekretessens styrka. När det gäller alternativa sätt att dela in sekretessbestämmelser i kapitel är det de två förstnämnda rekvisiten som är intressanta.

Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet ”uppgift” tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden, uppgift om enskildas ekonomiska förhållanden eller uppgift om enskildas affärs- och driftförhållanden. Sekretesslagens uppdelning av sekretessbestämmelser till skydd för enskilda i 7–9 kap. bygger således på en uppdelning efter sekretessens föremål. Som nämns tidigare ger en sådan uppdelning inte särskilt stor vägledning för den som letar efter vilka sekretessbestämmelser som gäller t.ex. i en viss verksamhet.

En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen bara gäller i en viss typ av verk- samhet eller i en viss typ av ärenden eller hos en viss myndighet. En kombination av dessa rekvisit kan också förekomma. Som regeringen återkommer till nedan anser regeringen att en indelning av sekretessbe- stämmelserna i kapitel med utgångspunkt från sekretessbestämmelsernas räckvidd i stället för sekretessens föremål har större förutsättningar att bli överskådlig för läsaren.

Prop. 2008/09:150

339

Sekretesslagen innehåller dock vissa sekretessbestämmelser till skydd för enskilda vars räckvidd inte har begränsats. Enligt sådana bestäm- melser gäller viss sekretess till skydd för vissa uppgifter om enskilds per- sonliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgifterna före- kommer. Sådana uppgifter är känsliga uppgifter om hälsa och sexualliv (7 kap. 1 § sekretesslagen), adressuppgifter m.m. hänförliga till förföljda personer och deras anhöriga (7 kap. 1 a § sekretesslagen), uppgift om kopplingen mellan verklig och fingerad identitet (7 kap. 1 b § sekre- tesslagen), vissa uppgifter om utlänningar (7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen) och personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204) (7 kap. 16 § sekretesslagen). Dessa bestämmelser, som således gäller hos alla myndigheter, bör enligt regeringen placeras i det första kapitlet i den femte avdelningen (21 kap.). Kapitlet bör ha rubriken ”Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer”.

Resterande sekretessbestämmelser till skydd för enskilda bör delas upp med utgångspunkt från sekretessbestämmelsernas räckvidd huvudsak- ligen i enlighet med kommitténs förslag. En sekretessbestämmelse behöver dock inte vara avgränsad till att endast avse en viss verksamhet eller en viss ärendetyp. En sekretessbestämmelses tillämpningsområde kan omfatta många verksamheter och/eller ärendekategorier. Det sagda innebär att det, med hänsyn till att kapitelrubriker ska vara korta, inte alltid går att uttömmande ange alla de verksamheter eller ärenden eller myndigheter som omfattas av sekretessbestämmelserna i ett visst kapitel. Kapitelrubrikerna måste dock utformas på ett sådan sätt att läsaren snabbt får en uppfattning om vilket eller vilka kapitel som kan vara relevanta för läsaren oavsett om denne är en tjänsteman på en myndighet eller en enskild. Exempelvis bör sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som ska tillämpas inom hälso- och sjukvården och sekretessbestämmelser som avser verksamheter som har samband med sådan verksamhet, t.ex. förande av eller uttag ur donationsregistret som förs av Socialstyrelsen eller verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, placeras i ett kapitel med rubriken ”Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjuk vård, m.m.” (25 kap.). Sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som avser totalförsvar, krisberedskap m.m. bör samlas i ett kapitel (38 kap.). I vissa fall är sekretessbestämmelserna utformade på ett sådant sätt att det passar bättre att i rubriken ange de myndigheter hos vilka bestäm- melserna är tillämpliga, t.ex. ”Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsument- ombudsmannen, m.m.” (33 kap.).

Som nämns i avsnitt 7 ska lagens första avdelning innehålla en innehållsförteckning. Med hjälp av den kan en tillämpare snabbt få en överblick över vilka kapitel som kan tänkas innehålla relevanta sekre- tessbestämmelser. Med hjälp av de underrubriker som varje sekretess- kapitel ska innehålla kan tillämparen därefter få en snabb överblick över innehållet i respektive kapitel. Lagrådet har anfört att rubrikerna otvivel- aktigt underlättar för en läsare att snabbt finna de bestämmelser som söks. Lagrådet har dock påtalat att vissa kapitelrubriker inte är fullstän- diga utan anknyter till någon tidigare kapitelrubrik. Som exempel nämns rubrikerna till kap. 29–31 i lagrådsremissens lagförslag, vilka lyder ”Sek-

Prop. 2008/09:150

340

retess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet”, ”Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet” samt ”Sekretess till skydd för enskild i verk- samhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning m.m.” Att rubri- kerna anknyter till varandra beror på att de aktuella kapitlen reglerar be- släktade sakområden och att det, som ovan nämns, i vissa fall är svårt att på ett kortfattat sätt i respektive rubrik på uttömmande ange vad de olika kapitlen innehåller. Rubrikerna ska vidare i första hand läsas i ett sam- manhang i lagens inledande innehållsförteckning (1 kap. 6 §). Mot bakgrund härav anser regeringen att rubrikerna fyller sitt syfte, dvs. att ge en läsare som letar efter sekretessbestämmelser som är tillämpliga i en viss verksamhet en uppfattning i vilka kapitel det kan vara värt att leta. Regeringen noterar också att Lagrådet har nöjt sig med att föreslå endast marginella förändringar av kapitelrubrikerna i den femte avdelningen.

Vissa sekretessbestämmelser till skydd för enskilda avser verksamheter som är svåra att placera in under en samlande rubrik. Sådana sekretess- bestämmelser har samlats i ett kapitel med rubriken ”Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter”. I enlighet med Lagrådets förslag har kapitlet placerats sist i den femte avdelningen.

Att bestämmelserna i kap. 22–40 i den nya lagens femte avdelning har delats upp efter sekretessbestämmelsernas räckvidd innebär att samtliga sekretessbestämmelser som är tillämpliga i en viss verksamhet eller i vissa ärenden eller i ett på annat sätt avgränsat sammanhang samlas i samma kapitel oavsett om sekretessbestämmelsernas föremål är uppgifter om enskildas personliga förhållanden, uppgifter om enskildas ekono- miska förhållanden, uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden eller uppgifter som preciserats på annat sätt. Som ett exempel kan 25 kap. nämnas. Rubriken till kapitlet är ”Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjuk vård, m.m.” I det kapitlet är sekretessens föremål i de flesta bestämmelser uppgifter om enskildas per- sonliga förhållanden. Som nämns tidigare innefattar dock begreppet ”personliga förhållanden”, när det gäller fysiska personer, även uppgifter om den enskildes ekonomi. Enligt 8 kap. 12 § sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndig- heten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs. I denna bestämmelse får de uppgifter som utgör sekretessens föremål anses utgöra uppgifter om tillverkarens eller försäljarens affärs- och driftförhållanden men eftersom sekretessbestämmelsens räckvidd har avgränsats så att den ska tillämpas i verksamhet som avser hälso- och sjukvård har även denna bestämmelse placerats i 25 kap. i den nya lagen.

En och samma myndighet kan ha flera olika verksamhetsgrenar. En sådan myndighet kan behöva tillämpa sekretessbestämmelser i flera olika kapitel i såväl sekretesslagen som den nya lagen. Skatteverket bedriver t.ex. såväl folkbokföringsverksamhet som beskattningsverksamhet och har även skattebrottsenheter. När det gäller sekretess till skydd för enskilda kan Skatteverket således behöva tillämpa t.ex. vissa bestäm- melser i 22 kap. i den nya lagen som har rubriken ”Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.”, vissa bestämmelser i

Prop. 2008/09:150

341

27 kap. som har rubriken ”Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.” samt i vissa bestämmelser i 35 kap. som har rubriken ”Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.”.

Kommittén har i sitt förslag infört informationsbestämmelser i vissa kapitel. Kommittén har exempelvis i ett kapitel benämnt ”Domstol m.m.”, vilket innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som bl.a. ska tillämpas av domstolar, infört hänvisningar till andra sekre- tessbestämmelser som också är tillämpliga hos domstolar och som har placerats i andra kapitel i kommitténs förslag. Som Svea hovrätt har påpekat är dessa hänvisningar inte fullständiga. Hovrätten föreslår därför att dessa hänvisningar kompletteras. En myndighet kan ha att tillämpa många olika sekretessbestämmelser i olika avdelningar och kapitel i den nya lagen. Att korshänvisa mellan alla dessa bestämmelser är inte möjligt. Av detta skäl och för att undvika missförstånd bör varken den fjärde eller den femte avdelningen innehålla några hänvisningsbestäm- melser till sekretessbestämmelser i andra kapitel.

Som anförts av Svea hovrätt är domstolar sådana myndigheter som kan behöva tillämpa många olika sekretessbestämmelser. Förutom sekretess- bestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter, t.ex. bestäm- melsen om utrikessekretess, eller sekretessbestämmelser som annars på grund av sin utformning är tillämpliga bl.a. hos domstolar finns det sekretessbestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar, t.ex. bestäm- melsen om sekretess i familjerättsliga mål och ärenden. Som närmare kommer att utvecklas nedan anser regeringen att sekretessbestämmelser som rör den materiella fråga som ska prövas av en domstol bör placeras i den nya lagens fjärde och femte avdelningar på motsvarande sätt som sådana bestämmelser har placerats i 2–10 kap. sekretesslagen. Som regeringen återkommer till senare bör dock vissa bestämmelser som bl.a. tar sikte på det processuella förfarandet i domstol placeras i lagens sjätte avdelning. När det gäller sekretessbestämmelser som rör den materiella fråga som ska prövas av en domstol bör sådana bestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar och som inte passar i andra kapitel i den femte avdelningen, samlas i ett eget kapitel i den avdelningen (36 kap.). Den av kommittén föreslagna rubriken på detta kapitel, ”Domstol m.m.”, bör ändras till ”Sekretess till skydd för enskilda i vissa ärenden och mål hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.”, så att rubriken inte ger intryck av att alla sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som är tillämpliga hos domstol har samlats i det kapitlet.

Dispositionen av sekretesskapitlen i fjärde–femte avdelningen

Som nämns ovan ska respektive sekretesskapitel innehålla underrubriker med ledord som gör att det blir lättare för tillämparen att snabbt få en överblick över bestämmelserna.

Undantag från en sekretessbestämmelses tillämpningsområde bör i största möjliga utsträckning regleras i respektive sekretessbestämmelse eller i anslutning till den.

Prop. 2008/09:150

342

Kommittén har föreslagit att den tid som sekretessen enligt olika sekretessbestämmelser högst kan gälla bör regleras sist i respektive kapi- tel. Regeringen anser i likhet med Umeå universitet och Norrköpings kommun att den tid sekretessen kan gälla bör anges i samma paragraf som reglerar den aktuella sekretessen.

Bestämmelser om överföring av sekretess, sekretessbrytande bestäm- melser eller bestämmelser om dispens av regeringen, som endast tar sikte på sekretess enligt en viss bestämmelse, bör placeras i anslutning till den bestämmelsen. Sådana bestämmelser bör vara försedda med de standar- diserade underrubrikerna ”Överföring av sekretess”, ”Sekretessbrytande bestämmelse/r” och ”Dispens av regeringen”. På så vis blir det lätt att hitta bland de olika bestämmelserna i respektive sekretesskapitel.

Under rubriken ”Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter” bör det sist i varje kapitel anges i vilken utsträckning tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (se närmare avsnitt 9.8).

Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.

Vissa bestämmelser om sekretess för uppgifter i anmälningar m.m. i femte avdelningen

Hälso- och sjukvårdssekretessen och socialtjänstsekretessen regleras i 7 kap. 1 c–3 och 6 §§ respektive 7 kap. 4–6 §§ sekretesslagen. Sekre- tessen enligt dessa bestämmelser gäller som huvudregel med ett omvänt skaderekvisit, dvs. uppgifter som omfattas av dessa sekretessbestäm- melser får bara lämnas ut om det står klart att den enskilde eller någon närstående till denne inte lider men om uppgifterna röjs. Det finns dock särskilda sekretessbestämmelser som gäller för uppgifter i anmälan om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvård respektive kommunal hälso- och sjukvård (7 kap. 2 § andra stycket respektive 4 § sjunde stycket sekretesslagen). Sekretessen enligt sistnämnda bestäm- melser gäller endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. På motsvarande sätt gäller inom hälso- och sjukvården och annan verk- samhet som avses i 7 kap. 1 c § samt inom socialtjänsten sekretess för uppgifter i anmälan eller utsaga från enskild om någon annans hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs (7 kap. 6 § sekretesslagen).

Sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 c § sekretesslagen har i den nya lagen placerats i 25 kap. 1–5 §§ och sekretessbestämmelserna i 7 kap. 4 § första–fjärde styckena har placerats i 26 kap. 1, 3 och 4 §§. De sär- skilda sekretessbestämmelserna för uppgifter i anmälningar och andra utsagor har i den nya lagen placerats i 25 kap. 7 och 8 §§ samt 26 kap. 5 och 6 §§. Lagrådet har anfört att det i de förstnämnda bestämmelserna

Prop. 2008/09:150

343

bör klargöras att sekretessen enligt dem inte gäller om annat följer av bestämmelserna om särskild anmälningssekretess. Regeringen delar denna uppfattning, utom såvitt gäller 26 kap. 3 § den nya lagen (7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen). Enligt sistnämnda bestämmelse gäller absolut sekretess inom kommunal familjerådgivning för uppgift som enskild lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. En jämförelse mellan 7 kap. 4 och 6 §§ sekretesslagen ger vid handen att den särskilda anmälningssekretessen i 7 kap 6 § inte är tillämplig i kommunal familjerådgivningsverksamhet. Regeringen note- rar vidare att särskild anmälningssekretess även gäller på socialförsäk- ringsområdet (7 kap. 7 § tredje stycket sekretesslagen), i förundersök- ningar m.m. (9 kap. 17 § fjärde stycket sekretesslagen) samt hos polis- myndighet i ärende om omhändertagande enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten (7 kap. 20 § sekretess- lagen). Det bör således även klargöras i den nya lagen att socialförsäk- ringssekretessen, förundersökningssekretessen respektive sekretessen hos polisen i ärenden om omhändertaganden i ovan nämnda ärenden (28 kap. 1 § och 35 kap. 1 och 20 §§ i den nya lagen) inte gäller om annat följer av bestämmelserna om särskild anmälningssekretess på det aktuella området (28 kap. 3 §, 35 kap. 2 och 21 § i den nya lagen).

När det gäller bestämmelserna om anmälningssekretess noterar rege- ringen vidare att bestämmelser om sekretess för uppgifter i anmälningar som avser hälso- och sjukvårdspersonal och bestämmelserna om sekretess för uppgifter i anmälningar eller utsagor som avser enskilda till viss del har olika syften utan att detta framgår av bestämmelsernas formulering i sekretesslagen. Av förarbetena till den särskilda sekretess- bestämmelse som gäller för uppgifter i anmälan om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (7 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen) framgår tydligt att det är tänkt att samtliga uppgifter i en sådan anmälan ska omfattas av den svagare sekretessen enligt bestämmelsen (prop. 1993/04:165 s. 21 f.). Detta framgår även av lagtexten eftersom det i 7 kap. 1 c § sekretesslagen anges att sekretessen enligt paragrafen gäller om inte annat följer av 2 § samma lag.

När det gäller sekretessen för uppgifter i en anmälan eller utsaga av en enskild som avser en annan enskild är dock förhållandet ett annat. Av förarbetena till 7 kap. 6 § sekretesslagen framgår att det huvudsakliga syftet med bestämmelsen är att sådana uppgifter endast ska kunna hemlighållas i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser under de förutsättningar som anges i paragrafen. Det anges dock att en prövning enligt bestämmelsen i 14 kap. 5 § sekretesslagen, som reglerar kollisionen mellan bestämmelser om sekretess och regler om partsinsyn, kan utfalla annorlunda än en prövning enligt 7 kap. 6 § (prop. 1979/80:2 Del A s. 187 f.). Övriga bestämmelser i sekretesslagen om särskild sekre- tess i anmälan eller utsaga av enskild som avser en annan enskild har utformats med 7 kap. 6 § sekretesslagen som förebild. I förhållande till allmänheten omfattas dock uppgifter i en sådan anmälan eller utsaga även av den starkare hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. 1 c § sekretesslagen, socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen, socialförsäkringssekretessen enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen, förunder- sökningssekretessen enligt 9 kap. 17 § sekretesslagen eller sekretessen

Prop. 2008/09:150

344

hos polisen i ärenden om omhändertaganden enligt 7 kap. 19 § sekre- tesslagen (jfr RÅ 1990 ref 47 och Sekretesslagen – en kommentar, Regner m.fl., s. 7:38.). När det i den nya lagens motsvarigheter till dessa bestämmelser ska anges att sekretessen enligt dem inte gäller om annat följer av bestämmelserna om anmälningssekretess bör således även bestämmelserna om sekretess för uppgifter i en anmälan eller annan utsaga av en enskild som avser en annan enskild förtydligas. Det bör av dessa bestämmelser tydligt framgå att sekretess gäller för uppgifter i en anmälan eller utsaga av en enskild som avser en annan enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Lagrådets synpunkter på vissa sekretessbestämmelser i femte avdel- ningen

Lagrådet har föreslagit att begreppet ”arbetarskydd” i 7 kap. 8 § sekre- tesslagen i den nya lagen ska bytas ut mot begreppet ”arbetsmiljö”. Lag- rådet anför att en sådan ändring kommer att medföra att begreppet ”arbetsmiljö” i 8 kap. 2 § första stycket andra och tredje meningarna sek- retesslagen i den nya lagen automatiskt kommer att bli mer omfattande än vad som hittills varit fallet. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att de aktuella sekretessbestämmelserna behöver ses över. Eftersom Lagrå- dets förslag innebär att bestämmelsernas tillämpningsområde förändras bör dock detta ske i ett senare lagstiftningsärende.

Lagrådet har vidare föreslagit att det i ett antal sekretessbestämmelser ska anges enligt vilken lag respektive ärende eller verksamhet bedrivs (22 kap. 2 §, 25 kap. 4 §, 28 kap. 7 §, 29 kap. 6 §, 30 kap. 22 §, 31 kap. 20-22 §§ och 35 kap. 10 § i den nya lagen). Regeringen ansluter sig till Lagrådets förslag utom såvitt avser 28 kap. 7 §. När det gäller den sist- nämnda bestämmelsen krävs ytterligare analys innan regeringen kan ta ställning till vilken eller vilka lagar som i sådana fall ska anges.

Den sjätte avdelningen

I sekretesslagen finns det särskilda bestämmelser om riksdagen, rege- ringen, JO, JK, undersökningskommissioner och Säkerhets- och integ- ritetsskyddsnämnden i 11 kap. På motsvarande sätt innehåller 12 kap. sekretesslagen särskilda bestämmelser om domstolar. Dessa organ är speciella dels på grund av att de sin verksamhet kan få uppgifter från i princip alla myndigheter, dels på grund av att insynsintresset är särskilt starkt i deras verksamhet.

När det gäller JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden regleras i 11 kap. 4 respektive 6 §§ uttömmande i vilken utsträckning sekretess enligt sekretesslagen gäller hos dessa organ såvitt gäller sådan verksamhet som anges i nämnda paragrafer. Utanför den tillsynsverk- samhet som anges i 11 kap. 4 §, dvs. JO:s och JK:s tillsyn över offentlig verksamhet, faller bl.a. JO:s befattning med åtal mot statsråd och JK:s övervakning över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. Inte heller den

Prop. 2008/09:150

345

tillsyn över advokatväsendet som JK har enligt bestämmelser i rätte- gångsbalken omfattas av den tillsyn som avses i 11 kap. 4 §. Sekretessen i ärenden om tillsyn över advokater regleras i stället i 9 kap. 12 § sekretesslagen. Det står vidare inte heller helt klart att JK:s granskning av rättshjälpsbeslut omfattas av JK:s tillsynsverksamhet över offentlig verk- samhet. Av detta skäl regleras sekretessen i den verksamheten i 9 kap. 10 § sekretesslagen (prop. 2004/05:41 s. 34). Bestämmelserna i 9 kap. 10 och 12 §§ är tillämpliga även hos andra myndigheter än JK.

När det gäller riksdagen, regeringen och domstolar finns de primära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga hos dessa organ i 2–10 kap. sekretesslagen. Det finns vidare särskilda bestämmelser om överföring av sekretess till dessa organ och om upphörande av sekretess i vissa fall i 11 respektive 12 kap. sekretesslagen. För domstolarnas del kompletteras också sekretessbestämmelserna i 2–10 kap. av vissa bestämmelser om sekretess hos domstol i 12 kap. I 11 kap. regleras vidare riksdagens och regeringens befogenheter att besluta om dispens från sekretess. Rege- ringens allmänna dispensbefogenhet regleras dock i 14 kap. 8 § sekre- tesslagen.

De särskilda bestämmelserna om sekretess hos JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i 11 kap. 4 respektive 6 §§ sekretesslagen bör placeras i den nya lagens sjätte avdelning (41 kap.).

Som nämns i avsnitt 9.5 ska sekretessbrytande bestämmelser och be- stämmelser om undantag från sekretess som avser flera sekretessbestäm- melser placeras i ett fjärde kapitel i den nya lagens tredje avdelning. Regeringen anser att bestämmelserna om riksdagens och regeringens dispensbefogenheter i 11 kap. och bestämmelsen om regeringens all- männa dispensbefogenhet i 14 kap. 8 § sekretesslagen bör placeras där. I övrigt bör de särskilda bestämmelser om riksdag och regering som finns i 11 kap. sekretesslagen placeras i den nya lagens sjätte avdelning (41 kap.).

När det gäller domstolar är sekretessregleringen särskilt komplicerad. Som nämns ovan är vissa sekretessbestämmelser i 2–10 kap. sekre- tesslagen tillämpliga hos alla myndigheter, således även hos domstolar. Det finns vidare vissa bestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar. När det gäller sekretessbestämmelser, vars tillämpningsområde är be- gränsat till vissa ärenden eller vissa verksamheter, framgår det av förar- betena till sekretesslagen att sådana bestämmelser är primärt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol vid handläggning av ett överklagande av ett beslut som ett myndighet har fattat i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet. En sådan sekretessbestämmelse är dock inte alltid direkt tillämplig i mål eller ärende hos exempelvis allmän domstol (prop. 1979/80:2 Del A s. 103). Denna skillnad mellan sekretessbestämmel- sernas tillämplighet hos förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar framgår inte av lagtexten i sekretesslagen. Detta skapade inledningsvis en viss osäkerhet hos migrationsdomstolarna i fråga om sekretessen enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen var primärt tillämplig hos dem i asylmål. Denna fråga har besvarats jakande av Regeringsrätten (RÅ 2007 ref. 17).

Som framgår av avsnitt 9.2 anser regeringen att grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen inte bara bör framgå av förarbetena till sekretesslagen utan direkt av lagen. Regeringen anser

Prop. 2008/09:150

346

således att den nämnda principen, dvs. att sekretessbestämmelser som gäller i viss verksamhet eller i vissa ärenden är direkt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol vid handläggning av ett överklagande av ett beslut som har fattats av en myndighet i en sådan verksamhet eller i ett sådant ärende, bör lagfästas.

Som nämns ovan har vissa bestämmelser som rör domstolar samlats i 12 kap. sekretesslagen. Kapitlet innehåller bestämmelser om överföring av sekretess till domstolar, en bestämmelse om att viss sekretess inte gäller hos domstol, särskilda bestämmelser om vad som gäller i sekre- tesshänseende under förhandlingar och för uppgifter som tas in i domar och andra beslut, en bestämmelse om absolut sekretess för dels uppgift om innehållet i en ännu icke meddelad dom eller annat ännu inte meddelat beslut, dels uppgift om vad som förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut, m.m. Det finns även en bestämmelse om sekretess för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol. Den bestäm- melsen finns dock inte i 12 kap. sekretesslagen utan i 7 kap. 48 § sekre- tesslagen.

Som nämns tidigare anser regeringen att sekretessbestämmelser som rör den materiella fråga som ska prövas av en domstol bör placeras i den nya lagens fjärde och femte avdelningar på motsvarande sätt som sådana bestämmelser har placerats i 2–10 kap. sekretesslagen. Sekretessbestäm- melser som inte tar sikte på någon särskild måltyp utan har generell betydelse för förfarandet hos domstol, t.ex. bestämmelsen om sekretess för uppgift om innehållet i ännu icke meddelad dom m.m. (12 kap. 5 § sekretesslagen) och bestämmelsen om sekretess för en bilduppgift i en ljud- och bildupptagning av ett domstolsförhör (7 kap. 48 § sekretess- lagen), bör dock placeras i den nya lagens sjätte avdelning (43 kap.). Där bör också bestämmelser om vad som gäller i sekretesshänseende vid förhandlingar och för uppgifter som tas in i domar och andra beslut placeras. Särskilda bestämmelser om tillämpligheten av sekretess- bestämmelser i fjärde–femte avdelningen hos domstolar, bl.a. den nya bestämmelsen avseende förvaltningsdomstolar, bör också placeras i 43 kap.

JO har påpekat att det råder osäkerhet beträffande i vilken utsträckning domstolar kan förordna att sekretess ska bestå för uppgifter i häkt- ningsbeslut (jfr JO:s beslut den 30 december 2003, dnr 4213-2002 och prop. 2003/04:93 s. 70). JO anser att dessa tveksamheter bör klarläggas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen beslutade den 23 augusti 2007 att den av JO påtalade frågan och andra frågor som rör insyn och sekretess i vissa delar av rättsväsendet ska utredas (Dir. 2007:129). Tilläggsdirektiv beslutades den 11 september 2008 (Dir. 2008:103). Utredningen, som har antagit namnet Insynsutredningen, har redovisat den del av uppdraget som bl.a. avser frågan om sekretess för domstolsbeslut i delbetänkandet Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. (SOU 2008:93). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Prop. 2008/09:150

347

10.2Bör skaderekvisiten ändras?

10.2.1Den nuvarande regleringen

Som framgår av avsnitt 4.2 ska det enligt de flesta sekretessbestämmelser göras en prövning mot vissa förutsättningar om en uppgift kan lämnas ut. Som närmare utvecklas där skiljer man mellan s.k. raka och omvända skaderekvisit.

Raka skaderekvisit

Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess gäller endast om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Avsikten är att skadebedömningen i dessa fall i huvudsak ska kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan om sekretess gäller, inte i första hand behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör i stället vara om uppgiften är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestäm- melsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betrak- tas som harmlös ska den alltså normalt anses falla utanför sekretessen. Om uppgiften i stället typiskt sett måste betraktas som känslig omfattas den normalt av sekretess. Genom att avgörande betydelse som regel tillmäts arten av den uppgift som efterfrågas vinner man den fördelen att man sällan behöver frångå den till offentlighetsprincipen hörande grundsatsen att den som begär ut en uppgift inte ska behöva legitimera sig och tala om varför han eller hon vill ta del av en viss uppgift (prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.).

Konstruktionen med skaderekvisit innebär dock att frågan vem som begär ut en uppgift eller ändamålet med en begäran kan få betydelse i vissa fall när sekretessfrågan ska avgöras. Om det t.ex. i ett särskilt fall framgår att den som begär att få ut en uppgift som typiskt sett bedöms som harmlös kan använda denna för att utsätta vederbörande för trakasserier ska uppgiften i just den situationen anses vara omfattad av sekretess. Avsikten är emellertid inte att tjänstemännen normalt ska försöka utröna om omständigheter av nu nämnt slag föreligger. En sådan åtgärd bör bara förekomma om det finns anledning till det, t.ex. om en tjänsteman har fått veta att man från visst håll samlar in uppgifter av det aktuella slaget i illegitimt syfte.

När det gäller uppgifter som typiskt sett bedöms vara känsliga kan omvänt upplysningar om sökandens identitet och om hans eller hennes avsikt med uppgifterna medföra att det inte längre finns någon anledning till antagande att den i sekretessbestämmelsen angivna skadan ska uppkomma. I förarbetena till sekretesslagen har anförts att det i dessa fall inte kan anses som stötande från offentlighetssynpunkt att ställa den som begär ut en viss uppgift inför valet att antingen avstå från uppgiften eller tala om vem han är och vilket ändamål han har med sin begäran. Det har också pekats på möjligheten för myndigheterna att i sådana situationer eliminera skaderisken genom att ställa upp ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den (jfr 14 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen).

Prop. 2008/09:150

348

Omvända skaderekvisit		Prop. 2008/09:150
Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända i för-
hållande till raka skaderekvisit, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna
omfattas av sekretess. Uppgifterna får vid ett omvänt skadrekvisit bara
lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada upp-
står. Detta innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för
sin bedömning. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger
inte kan lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekre-
tessbestämmelse utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om
dennes avsikter med uppgifterna (prop. 1979/80:2 Del A s. 82).
Samband mellan sekretessens föremål och skadebegreppen, m.m.
Som nämns i avsnitt 4.2 brukar man skilja mellan sekretessens föremål
och sekretessens styrka. Sekretessens föremål består av de uppgifter som
kan hemlighållas med stöd av bestämmelsen, t.ex. uppgifter om enskildas
personliga och ekonomiska förhållanden. Med begreppet ”enskilda” av-
ses såväl	fysiska som juridiska personer. Av förarbetena till
sekretesslagen framgår att även uppgift om en fysisk persons ekonomi
kan falla in under begreppet ”personliga förhållanden”. Juridiska per-
soner anses dock inte ha några personliga förhållanden (prop. 1979/80:2
Del A s. 84	och 190). Sekretessens styrka beror på om sekretessen är
absolut eller om bestämmelsen innehåller något skadrekvisit. Om
bestämmelsen innehåller ett skadrekvisit beror sekretessens styrka på om
ett rakt eller omvänt skaderekvisit har använts. Styrkan på en sekretess
beror därutöver på vilken typ av skada som krävs för att sekretess ska
föreligga. Exempelvis kan den sekretess som gäller enligt en
sekretessbestämmelse med ett rakt skaderekvisit göras extra svag genom
att endast viss särskilt allvarlig skada föranleder sekretess. I sådana fall
talar man om raka kvalificerade skaderekvisit.
Den skada som anges i ett skaderekvisit kan vara av olika slag. När det
gäller sekretess till skydd för uppgifter om enskilda används i regel be-
greppen ”skada” eller ”men”. När det är fråga om sekretess till skydd för
enskilda avses med begreppet ”skada” enbart ekonomisk skada (prop.
1979/80:2 Del A s. 83). Begreppet ”men” har givits en mycket vid inne-
börd. I första hand åsyftas att någon blir utsatt för andras missaktning om
hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att
vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i
många fall anses tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för en
bedömning av om men föreligger är den berörda personens egen
upplevelse. Bedömningen måste dock i viss utsträckning kunna
korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället. Enbart det
faktum att en person anser att det i största allmänhet är obehagligt att
andra vet var han bor kan t.ex. inte anses innebära men i sekretesslagens
mening. I vissa sammanhang kan begreppet ”men” även inbegripa eko-
nomiska konsekvenser för en enskild (a. prop.).
Efter påpekande från Lagrådet klargjordes i förarbetena till sekretess-
lagen att när det gäller sekretess till skydd för enskilda ska i begreppen
”skada” och ”men” inte bara inläggas att det uppstår en viss effekt av att
en uppgift röjs utan också att denna effekt uppkommer genom röjandet		349

av viss typ av uppgift. När det är fråga om sekretess till skydd för en- Prop. 2008/09:150 skilda avses med begreppet ”skada” ekonomisk skada som vållas av

röjandet av uppgift om ekonomiskt förhållande. Med begreppet ”men” avses olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande (prop. 1979/80:2 Del A s.

455 f och s. 493).

Även helt rättsenliga åtgärder, såsom t.ex. att någon blir utsatt för framgångsrika indrivningsåtgärder eller att någon blir satt i fängelse, kan bedömas som skada eller men i sekretesslagens mening. Denna stånd- punkt är nödvändig för att sekretess ska kunna upprätthållas myndigheter emellan (prop. 1979/80:2 Del A s. 83).

För att en enskild ska lida skada eller men krävs att uppgifterna är hänförliga till en viss individ. Det innebär att man i allmänhet bör kunna lämna ut s.k. avidentifierade uppgifter utan att risk för skada eller men uppkommer. I enstaka fall kan det emellertid tänkas att en avidentifiering inte är tillräcklig för att hindra att sambandet mellan uppgiften och indi- viden spåras. Huruvida en sådan risk föreligger får bedömas efter om- ständigheterna i det enskilda fallet (a prop. s. 84).

10.2.2Överväganden, bedömningar och förslag

Regeringens förslag: Skaderekvisiten i vissa bestämmelser där be- greppen ”men” och ”skada” används på ett annat sätt än som är avsett i förarbetena till sekretesslagen ska korrigeras.

Regeringens bedömningar: Intresset för offentlighet talar för att en skadeprövning bör göras även i fortsättningen. Raka och omvända skaderekvisit bör inte ersättas med neutrala skaderekvisit eller skade- rekvisit som innehåller krav på intresseavvägningar. Utformningen av det raka skaderekvisitet bör inte ändras.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens med det
undantaget att kommittén har föreslagit att de raka skadrekvisiten ska
kompletteras med ordet ”endast” (sekretess gäller för uppgift om...
endast om det kan antas att…).
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. JO och
Kammarrätten i Stockholm, har tillstyrkt eller inte haft något att erinra
mot kommitténs bedömning att de raka och omvända skaderekvisitet bör
bibehållas. Statens pensionsverk påpekar att det finns en stor mängd olika
skaderekvisit och anser att det kan vara en idé att definiera eller
rangordna graderna av presumtion för sekretess, Verket ifrågasätter även
om alla varianter av skadrekvisit behövs. Sveriges advokatsamfund anser
att det hade varit värdefullt att närmare överväga möjligheten att införa
neutrala skaderekvisit. Skolverket förordar ett införande av sådana
skaderekvisit.
Ett stort antal remissinstanser, bl.a. JO, Malmö tingsrätt, Kammar-
rätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Upp-
sala Universitet, Juridiska fakulteten, Vägverket, Patent- och registre-
ringsverket, Stockholms kommun samt Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet (numera sammanslagna till Sveriges Kommuner
och Landsting), har ansett att kommitténs förslag att komplettera de raka	350

skaderekvisiten med ordet ”endast” inte bör genomföras. Som skäl har bl.a. anförts att eftersom sekretess kan gälla för en och samma uppgift enligt flera sekretessbestämmelser i sekretesslagen riskerar den föreslagna ändringen att göra reglerna missvisande.

Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag att användningen av begreppen ”skada” och ”men” bör korrigeras i vissa sekretessbestämmelser.

Skälen för regeringens bedömning: Offentlighets- och sekretess- kommittén har bl.a. övervägt om det går att förenkla tillämpningen av sekretesslagen genom att helt avskaffa skaderekvisiten. Ett sådant alter- nativ innebär att sekretessbestämmelserna bara innehåller en beskrivning av föremålet för sekretessen och en eventuell begränsning av bestäm- melsens räckvidd. Beträffande detta alternativ har kommittén gjort be- dömningen att det inte är tillräckligt med detaljerade beskrivningar av föremålet för sekretessen. En ordning som enbart grundar sig på sådana beskrivningar skulle med största sannolikhet medföra mer sekretess i förhållande till en ordning med skaderekvisit. Vidare skulle en sådan ordning förmodligen innebära att sekretesslagen skulle behöva utökas med ytterligare och mer omfångsrika bestämmelser vilket knappast skulle vara förenligt med önskemålet att skapa ett regelverk som är mer överskådligt och lättillämpat. För att offentlighetsintresset ska kunna upprätthållas anser kommittén att det även i fortsättningen krävs någon form av begränsning av sekretessen utöver den som beskrivningarna av sekretessföremålet ger samt att denna begränsning bör bestå av någon form av skadeprövning.

Kommittén har vidare övervägt om de raka och omvända skaderekvi- siten bör ersättas med neutrala skaderekvisit eller skaderekvisit som inne- håller krav på intresseavvägningar. Ett neutralt skaderekvisit är konstruerat så att det gäller sekretess för vissa angivna uppgifter om ett röjande av uppgifterna medför viss angiven skada. Ett skaderekvisit som innehåller ett krav på en intresseavvägning är konstruerat så att det gäller sekretess för vissa angivna uppgifter om ett röjande av uppgifterna med- för viss angiven skada under förutsättning att intresset av att förhindra detta är större än intresset av att uppgifterna lämnas ut.

Gemensamt för ett neutralt skaderekvisit och ett skaderekvisit med ett krav på intresseavvägning, är att de, till skillnad från raka och omvända skaderekvisit, inte har någon styrande funktion. Kommittén har gjort bedömningen att neutrala skaderekvisit och skaderekvisit med krav på intresseavvägningar medför risk för att identiteten hos den som begär ut en handling och anledningen till dennes begäran skulle komma att kontrolleras oftare än enligt nuvarande ordning. Av detta skäl finns det även risk för att fler uppgifter kommer att hemlighållas. Det är dessutom inte säkert att tillämpningen av lagen skulle komma att uppfattas som enklare. Presumtionerna i det raka och omvända skaderekvisitet är ju avsedda att ge vägledning åt dem som ska bedöma sekretessfrågorna. Sammantaget gör kommittén bedömningen att det finns anledning att befara att såväl skaderekvisit utan krav på skadeprövning som neutrala skaderekvisit och skaderekvisit med krav på intresseavvägning skulle leda till mer sekretess och en urholkning av offentlighetsprincipen.

Prop. 2008/09:150

351

Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs bedömning i dessa delar. Även regeringen delar kommitténs bedömningar i detta avseende.

När det gäller kommitténs förslag att de raka skaderekvisiten ska kompletteras med ordet ”endast” (sekretess gäller för uppgift om...

endast om det kan antas att…) delar regeringen den uppfattning som framförts att många remissinstanser, nämligen att den föreslagna änd- ringen riskerar att leda till en missvisande reglering eftersom sekretess kan gälla för en och samma uppgift enligt flera sekretessbestämmelser i sekretesslagen.

Som nämns i avsnitt 10.2.1 avses med begreppet ”skada”, när det är fråga om sekretess till skydd för enskilda, ekonomisk skada som vållas av röjandet av uppgift om ekonomiskt förhållande. Med begreppet ”men” avses olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande. Kommittén har påtalat att det i 9 kap. 16 § första stycket 2 sekretesslagen, som reglerar sekre- tessen i mål hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, och i 9 kap. 22 § sekretesslagen, som reglerar sekre- tessen i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, är fråga om att skydda upp- gifter om enskildas personliga förhållanden. Trots att det i dessa bestäm- melser inte handlar om att skydda uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden används i skaderekvisiten inte bara begreppet ”men” utan även begreppet ”skada”. För att begreppen ”skada” och ”men” ska an- vändas på ett konsekvent sätt i den nya lagen har kommittén föreslagit att begreppet ”skada” utmönstras från dessa bestämmelser. Regeringen ansluter sig till kommitténs förslag.

I sekretesslagen finns i flera olika sekretessbestämmelser ett skade- rekvisit med lydelsen ”Sekretess gäller…, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs”, se bl.a. 7 kap. 6 §, 7 § tredje stycket, 11 § fjärde stycket första meningen, 20 § och 21 § samt 9 kap. 17 § andra stycket andra meningen och fjärde stycket sekretesslagen. Lagrådet har anfört att konstruktionen innebär att våld skulle vara ett slags men. Lagrådet menar dock att om orden ”våld” och ”men” kan anses ha något samband torde det vara att men kan vara en effekt av det våld som brukats. Lagrådet anser vidare att verbet ”utsättas” inte passar in i fråga om men utan att ordet ”förorsakas” eller ”tillfogas” bör användas i stället. Av dessa skäl anser Lagrådet att de aktuella skade- rekvisiten bör formuleras ”utsättas för våld eller förorsakas (alt. tillfogas) allvarligt men”. Ordet ”men” betyder normalt skada, kroppsfel eller lyte (Svenska akademins ordlista). Som framgår av föregående avsnitt har dock begreppet ”men” en särskild innebörd i sekretesslagen. I första hand åsyftas att någon blir utsatt för andras missaktning om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall anses tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för en bedömning av om men föreligger är den berörda personens egen upplevelse. Bedöm- ningen måste dock i viss utsträckning kunna korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället. Som tidigare nämns anses begreppet ”men” sammanfattningsvis avse olägenhet av icke-ekonomisk eller eko-

Prop. 2008/09:150

352

nomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande. Prop. 2008/09:150 Den formulering som används i det stora flertalet sekretessbestämmelser

till skydd för enskild är ”Sekretess gäller…, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs”. Att utsättas för våld är således att lida men i sekretesslagens mening. Med att utsättas för annat allvarligt men avses t.ex. att bli utsatt för telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur (se bl.a. prop. 1979/80:2 Del A s. 188 och prop. 1986/87:3 s. 9). För att skadrekvisiten i de bestämmelser i den nya lagen som motsvarar ovan nämnda bestämmelser i sekretesslagen ska formu- leras på ett sätt som överensstämmer med övriga skaderekvisit till skydd för enskilda anser regeringen att en justering av nämnda skaderekvisit kan göras på så vis att ordet ”lider” införs. Ordet ”annat” bör dock bibehållas. Med denna justering kommer de aktuella skaderekvisiten att lyda ”Sekretess gäller…, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs”.

Lagrådet har vidare haft synpunkter på de skaderekvisit som före- kommer i 7 kap. 1 § och 8 kap. 9 och 30 §§ sekretesslagen. I samtliga dessa skaderekvisit används formuleringen ”måste antas”. Enligt 7 kap.

1 § sekretesslagen gäller sekretess för vissa uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv, om det måste antas att den enskilde eller någon när- stående till den enskilde kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen gäller absolut sekretess för vissa uppgifter i viss verksamhet som utförs för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Enligt 8 kap. 30 § sekretesslagen gäller slutligen absolut sekre- tess för vissa uppgifter vid forskningssamverkan med enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. Lagrådet har föreslagit att ”måste antas” i den nya lagen ska bytas ut mot ordet ”uppenbart”. Formuleringen ”måste antas” föreslogs, när det gäller 7 kap. 1 § sekretesslagen, av det Lagråd som granskade det lagstiftningsärende i vilket bestämmelsen ursprungligen föreslogs. Lagrådet anförde i det lagstiftningsärendet att ett uppenbar- hetsrekvisit inte ter sig fullt adekvat med hänsyn till regleringens syfte och karaktär (prop. 2005/06:161 s. 153). Formuleringen ”måste antas” är inarbetad och då det uppenbarligen kan föreligga olika uppfattningar huruvida det är lämpligt att använda ordet ”uppenbart” anser regeringen att en sådan ändring som Lagrådet föreslår inte bör genomföras utan ytterligare analys.

10.3Sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen

Regeringens förslag: Ordalydelsen av bestämmelsen om sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen bör inte ändras i avvaktan på den översyn av bestämmelsen som pågår.

Kommitténs förslag: Vissa språkliga ändringar av bestämmelsen

föreslås.

353

Remissinstanserna: JO anser att den föreslagna bearbetningen av be- stämmelsen öppnar för en mer sekretessvänlig tolkning vid myndigheter- nas tillämpning av bestämmelsen när det gäller gränsfall. JO anser att bestämmelsen redan i sin nuvarande lydelse hotar att allvarligt rubba balansen mellan offentlighet och sekretess. Att genom en ändrad lydelse ytterligare öka denna risk vore mycket olyckligt. JO anser att det finns goda skäl att utesluta bestämmelsen i den nya lagen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). I föregångaren till sekretesslagen (lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar) fanns en motsvarande sekretessbestämmelse. Den bestämmelsen tillkom i samband med att 1973 års datalag infördes och innebar att en personuppgift som ingick i ett sådant personregister som avsågs i datalagen inte fick lämnas ut om det fanns anledning att anta att uppgiften skulle användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. Om det fanns anledning att anta att en sådan personuppgift skulle användas för automatisk databehandling i utlandet, fick uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av Data- inspektionen. Syftet med bestämmelsen var att förhindra att person- register inrättades antingen i strid med datalagen eller utomlands där datalagen inte gällde. Bestämmelsen togs in i sekretesslagen och när personuppgiftslagen (1998:204) infördes ändrades bestämmelsen till sin nu gällande lydelse.

Bestämmelsen har setts över i sak av Personuppgiftslagsutredningen i betänkandet Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6). Utredningen har föreslagit att bestämmelsens ordalydelse ska ändras bl.a. för att klar- göra att det är sökandens efterföljande behandling av uppgiften som ska bedömas i förhållande till personuppgiftslagen och inte den behandling som myndighetens utlämnande av uppgiften utgör (a.a. s. 255). Offent- lighets- och sekretesskommittén har föreslagit en språklig omarbetning av bestämmelsen.

Bestämmelsen har i flera sammanhang utsatts för kritik. JO har i sina yttranden över nämnda förslag anfört att bestämmelsen bör upphävas. JO har bl.a. framhållit att bestämmelsen på ett olyckligt sätt bryter mot sekretesslagens systematik. Bestämmelsens skaderekvisit tar nämligen inte sikte på skada eller men som uppkommer genom själva utlämnandet av uppgifter utan på skada eller men som i ett senare skede kan tänkas uppkomma på grund av att den som fått ta del av uppgifterna kan komma att handla lagstridigt. Enligt JO blir den praktiska tillämpningen av en sådan bestämmelse problematisk eftersom den måste bygga på mer eller mindre väl underbyggda antaganden om avsikt och syfte hos den som begär att få ut uppgifter, för vilka ingen sekretess gäller bortsett från den som möjligen gäller enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen. JO anser vidare att en sådan bestämmelse är mindre väl förenlig med efterfrågeförbudet i 2 kap. 14 § tredje stycket TF.

Regeringen har beslutat att en utredning ska överväga bl.a. om bestäm- melsen i 7 kap. 16 § bör ändras eller upphävas (Dir. 2008:26). Utred- ningen, som har antagit namnet E-offentlighetskommittén, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2009. Innan utredningen redovisat sitt uppdrag bör bestämmelsens ordalydelse inte ändras.

Prop. 2008/09:150

354

10.4	Sekretess till skydd för enskilda i internationella	Prop. 2008/09:150
	sammanhang

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om sekretess för uppgifter som myndigheter erhåller eller förfogar över enligt av riksdagen godkända internationella avtal bör förtydligas. Samtliga frågor som rör sekretess i internationella sammanhang bör dock hanteras i ett sammanhang. Regeringen avser att senare återkomma till dessa frågor.

Kommitténs förslag: Kommittén har behandlat frågor som rör sekre- tess i internationella sammanhang i sitt slutbetänkande Insyn och sekre- tess – i statliga företag - i internationellt arbete (SOU 2004:75).

Remissinstanserna: Har inte berört frågeställningen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen gäller viss sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverk- samhet eller näringslivet i övrigt. Av paragrafens andra stycke följer att sekretess gäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk- samhet som avses i första stycket för uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhåller eller förfogar över enligt avtalet. I begreppet avtal anses ingå bl.a. rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som utfärdas av EU:s institutioner. För att bestämmelsen i 8 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen ska vara tillämp- lig krävs dock att den aktuella rättsakten innehåller en klausul om att uppgiften inte får lämnas vidare i det aktuella fallet (se bl.a. prop. 2006/07:110 s. 38 och 41 och RÅ 2007 ref. 45).

Motsvarande sekretessbestämmelser, där begreppet avtal ska tolkas på samma sätt, finns även beträffande internationella avtal på andra om- råden, se t.ex. 8 kap. 5 § fjärde stycket sekretesslagen och prop. 2004/05:142 s. 50, prop. 2005/06:45 s. 155 och prop. 2005/06:140 s. 87.

Regeringen anser att samtliga nu nämnda bestämmelser i sekretess- lagen bör omarbetas så att deras innebörd framgår tydligare av bestäm- melsernas ordalydelse. Kommittén har i sitt slutbetänkande gjort en över- syn av nämnda bestämmelser och bestämmelsen om utrikessekretess samt lämnat förslag till en ändrad reglering. Regeringen anser att dessa förslag bör behandlas i ett sammanhang. Eftersom det inte finns utrymme för att inom ramen för detta lagstiftningsärende behandla samtliga dessa frågor avser regeringen att återkomma till dem i ett annat sammanhang.

10.5Tillsynsbegreppet

Regeringens bedömning: Tillsynsbegreppet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen skiljer sig från tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten. På sikt bör tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen ses över i detta

avseende.

355

Prop. 2008/09:150

Kommittén: Har inte berört frågeställningen.

Remissinstanserna: Har inte berört frågeställningen.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 kap. 2 § första stycket TF får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas om det är påkallat bl.a. med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (3 p). Innebörden av tillsynsbegreppet har på senare tid bl.a. berörts i propositionen Fjärrvärmelag, m.m. (prop. 2007/08:60 s. 29). Där konstateras att begreppet ”tillsyn” i sekretesslagen i många fall är vidare än tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten där begreppet med tiden fått en allt snävare innebörd.

Enligt förarbetena till sekretesslagen åsyftas med begreppet ”tillsyn” i

8 kap. 6 § sekretesslagen det område som vid sekretesslagens införande beskrevs med ordet kontroll. Ordet ”tillsyn” ska enligt dessa förarbeten inte ges en alltför snäv tolkning utan får anses omfatta alla de fall där en myndighet har en övervakande eller styrande funktion i förhållande till näringslivet (prop. 1979/80:2 Del A, s. 235). Inom förvaltningsrätten har dock under en längre tid pågått ett arbete med att ge tillsynsbegreppet en snävare och mer preciserad innebörd, se bl.a. Tillsynsutredningens slut- betänkande Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). Denna utveckling har, även om utvecklings- arbetet inom förvaltningsrätten i detta avseende ännu inte är avslutat, lett till att myndigheters hantering av uppgifter i vissa fall anses ske i till- synsverksamhet i den betydelse begreppet har enligt sekretesslagen, samtidigt som hanteringen inte bedöms utgöra tillsyn i den betydelse begreppet har inom förvaltningsrätten (se t.ex. prop. 2006/97:110 s. 37 och prop. 2007/08:60 s. 29). Detta är inte tillfredställande då det ger en mindre tydlig reglering. På sikt bör därför en översyn göras för att uppnå en överensstämmelse mellan de begrepp som används i tryckfrihets- förordningen och sekretesslagen å ena sidan och i förvaltningsrätten å den andra sidan. En sådan översyn bör dock inte komma till stånd förrän det utvecklingsarbete som i detta avseende pågår inom förvaltningsrätten har slutförts.

10.6Sekretessgränser inom en myndighet

Regeringens bedömning: Bestämmelsen om att det gäller sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de förhåller sig självständiga till varandra ska tolkas på samma sätt vid tillämpning av den nya lagen som vid tillämpning av sekretesslagen.

Skälen för regeringens bedömning
Olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening
Enligt 1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen får en sekretessbelagd upp-
gift inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekre-
tesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar.
Enligt paragrafens andra stycke gäller vad som sägs om myndighet i
första stycket, 5 §, 13 och 14 kap. samt i särskilda bestämmelser i sekre-	356

tesslagen om överföring av sekretess också i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

I propositionen Förslag till sekretesslag m.m. (prop. 1970/80:2) föreslogs en lydelse av 1 kap. 3 § andra stycket som var likalydande med den nu gällande lydelsen, med det undantaget att det inte hade uppställts något krav på att de olika verksamhetsgrenarna skulle förhålla sig självständiga till varandra. Lagrådet hade beträffande förslaget uttalat att med verksamhetsgren i första hand avsågs en organisatoriskt avgränsad enhet inom en myndighet, men att organisationskriteriet inte torde vara avgörande. Med verksamhetsgren synes vara att likställa varje verk- samhet inom en myndighet, från vilken en sekretessbelagd uppgift enligt en tillämplig sekretessregel inte får lämnas utan prövning enligt sekretesslagen. En sådan prövning ska alltså företas när fråga upp- kommer om att lämna en sekretessbelagd uppgift till en enhet inom samma myndighet, som inte kan anses delta i den verksamhet där sekretessen gäller. Skulle en uppgift som är sekretessbelagd i en verksamhetsgren lämnas till en annan verksamhetsgren inom samma myndighet, blir sekretessen utanför den utlämnande verksamhetsgrenen beroende av om någon regel om primär eller sekundär sekretess är tillämplig i den mottagande verksamhetsgrenen (nämnd prop. Del A s. 463 f.). Departementschefen anslöt sig till Lagrådets uttalanden i denna del (a. prop. Del A s. 494).

Konstitutionsutskottet (KU) ansåg dock att det nämnda förslaget skulle kunna ge upphov till tolkningsproblem. KU föreslog därför att sekretess bara skulle gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (KU 1979/80:37 s. 12 f). Förebilden till detta s.k. självständighetskriterium hade KU hämtat från 2 kap. 8 TF. Enligt 2 kap. 3 § första stycket TF är en handling allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anses som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Enligt 8 § ska en handling som ett organ, som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation, har överlämnat till ett annat organ inom samma myndighetsorganisation eller en handling som framställts för ett sådant överlämnande, inte anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträda som självständiga i förhållande till varandra. I lagstiftningsärendet avseende sekretesslagen uttalade KU att frågan om när två olika verksam- hetsgrenar inom en myndighet är att anse som självständiga i förhållande till varandra får bedömas med ledning av förarbetsuttalandena till 2 kap. 8 § TF. Riksdagen beslutade i enlighet med KU:s förslag.

Frågan om det föreligger en sekretessgräns mellan olika verksamheter inom en myndighet har behandlats i ett antal olika propositioner på senare år, bl.a. Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152 s. 248 f.), Kri- minalvården – en myndighet (prop. 2004/05:176 s. 55 f.), En krono- fogdemyndighet i tiden (2005/06:200 s. 146 f.), Utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (prop. 2006/07:108 s. 43 f.) och Patientdatalag m.m. (prop. 2007/08:126 s. 162 f. och 202). I dessa propositioner har, mot bakgrund av uttalandena i förarbetena till sekretesslagen, slagits fast att om olika delar av en myndighets verk-

Prop. 2008/09:150

357

samhet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser får de anses utgöra olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Först om olika delar av en myndighet utgör olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening finns det skäl att även ta ställning till om de också är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Det ska dock uppmärksammas att det – eftersom sekretesslagens kapitelindelning följer den punktuppräkning som i 2 kap. 2 § första stycket TF görs av de olika intressen för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas – är en ofrånkomlig följd av sekretesslagens systematik att en myndighet kan ha att tillämpa såväl sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen (2–6 och 10 kap. sekretesslagen) som sekretess- bestämmelser till skydd för enskilda intressen (7–9 kap. sekretesslagen) utan att det är fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretessagens me- ning.

Det kan vidare noteras att sekretessregleringen avseende vissa områden har delats upp på flera paragrafer i följd utan att det för den skull kan anses vara fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening, se t.ex. regleringen av sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet som delats upp på 7 kap. 1 c § , 2 §, 3 § och 6 § sekretesslagen. I 7 kap. 1 c § finns den huvudsakliga sekretessbestämmelsen. I 2 § anges undantagen från tillämpningsområdet för 1 c §. Enligt 3 § gäller sekretessen enligt 1 § under vissa förutsättningar också i förhållande till den vård- och behandlingsbehövande själv. På motsvarande sätt anges i 6 § att sekretess under vissa förutsättningar gäller inom hälso- och sjukvården för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Med hänsyn till att de nämnda bestäm- melserna utgör en sammanhållen sekretessreglering på ett och samma verksamhetsområde, dvs. hälso- och sjukvårdsområdet, får det anses uppenbart att uppdelningen av den aktuella sekretessregleringen har gjorts av redaktionella skäl.

Att en myndighet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser innebär således inte med automatik att det också finns olika verksamhetsgrenar inom myndigheten i sekretesslagens mening. Först om det finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksam- hetsgrenar i sekretesslagens mening. Som exempel på olika verksamhets- grenar inom en myndighet kan följande verksamhetsgrenar inom Skatte- verket nämnas; den fiskala verksamheten (4 kap. 1–2 §§ och 9 kap. 1– 3 §§ sekretesslagen), folkbokföringsverksamheten (7 kap. 15 § sekre- tesslagen), den brottsbekämpande verksamheten (5 kap. 1 § och 9 kap. 17 §) och verksamheten att registrera bouppteckningar (där det inte gäller någon sekretess alls utöver sådana sekretessbestämmelser som är tillämp- liga hos alla myndigheter, t.ex. minimiskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskilda i 7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b § sekretesslagen.).

Som nämns ovan är det s.k. självständighetskriteriet detsamma i

2 kap. 8 TF och 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen. Trots detta finns det en skillnad mellan bestämmelserna så till vida att det i den först- nämnda bestämmelsen endast talas om överlämnande av handling till ”annat” organ inom samma myndighetsorganisation medan det 1 kap. 3 § sekretesslagen är en förutsättning för att det ska uppstå en sekretessgräns att det är fråga om ”olika” verksamhetsgrenar. Det sagda innebär att en

Prop. 2008/09:150

358

tillämpning av 2 kap. 8 § TF och 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen kan leda till att en handling som överlämnas från ett organ inom en myndighetsorganisation till ett annan organ inom samma organisation, vilka förhåller sig självständiga i förhållande till varandra, blir en allmän handling men att det trots detta inte föreligger någon sekretessgräns mellan de olika organen därför att de inte kan sägas utgöra två olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Som ett exempel på en sådan situation kan nämnas det allmänna ombudet hos Försäkrings- kassan. I lagstiftningsärendet rörande anpassningar med anledning av inrättandet av Försäkringskassan uttalades att ombudet skulle komma att inta en sådan särställning inom myndigheten och ha en sådan egen beslutsbefogenhet att handlingar som skulle komma att utväxlas mellan ombudet och andra organ inom Försäkringskassan sannolikt i stor utsträckning skulle komma att bli allmänna. Det konstaterades dock att någon sekretessgräns inte skulle uppstå mellan det allmänna ombudet och Försäkringskassans övriga organisation eftersom såväl ombudet som organisationen i övrigt hade att tillämpa samma sekretessbestämmelser (prop. 2003/04:152 s. 250 f.).

Sekretessgränser inom myndigheter i den nya lagen

Det föreslås i denna proposition att sekretesslagen ska göras mer lättillämpad genom att omfattande paragrafer delas upp i fler paragrafer och att 7–9 kap. delas upp i fler kapitel. Vid denna uppdelning måste förstås innebörden av 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen (8 kap. 2 § den nya lagen) beaktas.

Som nämns ovan innebär det faktum att en myndighet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser inte med automatik att det också finns olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening inom myndigheten. Att myndigheten har att tillämpa flera olika sekretessbestämmelser kan bero på att bestämmelserna visserligen gäller på samma verksamhetsområde men att de finns i olika kapitel därför att de gäller till skydd för olika intressen, t.ex. sekretess till skydd för allmänna intressen och sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det kan också bero på att bestämmelserna på ett och samma verksamhetsområde är så pass omfattande att de av redaktionella skäl behöver delas upp på flera olika paragrafer. Om det däremot finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening.

För att undvika att uppdelningen av omfattande paragrafer i sekre- tesslagen ska ge intryck av att nya sekretessgränser eftersträvas har para- grafer vilka delats upp i flera paragrafer i regel hållits samman under samma fetstilsrubrik, se t.ex. socialtjänstssekretessen i 7 kap. 4–6 §§ sekretesslagen som motsvaras av 26 kap. 1–9 §§ i förslaget till ny lag. I vissa fall är regleringen i de uppdelade paragraferna dock så omfattande att den utgör ett helt kapitel i den nya lagen, se t.ex. 9 kap. 1–3 §§ sekretesslagen som motsvaras av 27 kap. förslaget till ny lag. I dessa fall har det av lagtekniska skäl inte varit möjligt att samla sekretessbestäm- melserna under samma fetstilsrubrik. Någon ändring i sak i förhållande

Prop. 2008/09:150

359

till sekretesslagen är dock inte avsedd. Bedömningen av om det Prop. 2008/09:150 föreligger olika verksamhetsgrenar i den mening som avses i 1 kap. 3 §

sekretesslagen ska således göras på samma sätt som hittills. Endast om det finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Det ovan nämnda exemplet, de olika verksamhetsgrenar inom Skatteverket, kan illustrera detta. I förslaget till ny lag regleras sekretessen i den fiskala verksamhetsgrenen dels i 17 kap. 1–2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn), dels i

27 kap. (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull m.m.). Sekretessen i folkbokförings- verksamheten regleras i 22 kap. 1–3 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild inom folkbokföring och delgivning m.m.). Sekretessen i den brottsbekämpande verksamheten regleras dels i

18 kap. 1–2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för intresset att förebygga och beivra brott) och 35 kap. 1–2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. ). Den särskilda sekretess- reglering som gäller för de olika verksamhetsgrenarna inom Skatteverket, utom verksamheten att registrera bouppteckningar för vilken det inte gäller någon sekretess utöver den som gäller för alla myndigheter, har således i den nya lagen delats upp på ett sätt som motsvarar uppdel- ningen av sekretessregleringen i sekretesslagen.

Som nämns ovan är bedömningen av om olika delar av en myndighets verksamhet utgör olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening endast det första momentet i den bedömning som ska göras enligt 1 kap.

3 § andra stycket sekretesslagen respektive dess motsvarighet i den nya lagen (8 kap. 2 §). Om verksamheterna bedöms utgöra olika verksam- hetsgrenar i sekretesslagens respektive offentlighets- och sekretesslagens mening måste det därefter göras en bedömning av om de också har organiserats på ett sådant sätt att de förhåller sig självständiga till varandra. Det är bara om båda dessa kriterier är uppfyllda som det upp- står en sekretessgräns inom en myndighet.

11Tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretesslagen

Regeringens förslag: Bestämmelser som reglerar i vilken mån tyst- nadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretess- lagen inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, ska samlas i den nya lagens sjunde avdelning (44 kap.).

Kommitténs förslag: Samtliga bestämmelser som reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter samlas i den nya sekretesslagens femte avdelning.

360

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt Prop. 2008/09:150 eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Skälen för regeringens förslag: Av skäl som anförs i avsnitt 9.9 bör bestämmelserna i 16 kap. 1 § sekretesslagen, vilka reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, delas upp i flera paragrafer i den nya lagen. Som nämns ovan bör ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning innehålla allmänna bestäm- melser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.). I det kapitlet bör även regleras i vilken mån tystnadsplikter som följer av för- behåll som uppställs med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Vidare bör det anges sist i respektive sekretesskapitel i den nya lagens fjärde–sjätte avdelning i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestäm- melserna i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det aktuella kapitlet, inskränker nämnda rätt.

Även tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretess- lagen kan inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Rege- ringen anser att det är ändamålsenligt att dessa bestämmelser placeras i en egen och avslutande sjunde avdelning i den nya lagen (44 kap.). Bestämmelserna i den avdelningen har med vissa justeringar formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.

12 Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget till offentlighets- och sekretesslag kan komma att kräva vissa utbildningsinsatser. Kostnaderna för dessa ryms inom befintliga anslagsramar.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inget att erinra mot kommitténs bedömning. Försvarsmakten påpekar att myndig- heterna kommer att få kostnader för nya hemligstämplar. Uppsala universitet, Täby kommun och Handikappförbundens samarbetsorgan ifrågasätter kommitténs bedömning. Umeå kommun föreslår att Stats- kontoret i samarbete med landsting- och kommunförbund gör en nationell utbildningsinsats vad gäller offentlighets- och sekretesslag- stiftningen.

Skälen för regeringens bedömning: Rätten att ta del av allmänna handlingar följer av grundlagen och de praktiska åtgärderna för att ge- nomföra denna rätt är en del av den svenska förvaltningen. Myndig- heterna har ansvar för att de anställda har den kunskap som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter inklusive kunskap om den lagstiftning som styr förvaltningens verksamhet. Det finns inte någon särskild budgetpost som enbart tar sikte på frågor om offentlighet och sekretess. Kostnader för utbildning m.m. täcks i stället av förvaltningsanslagen. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag innebär inga nya skyldigheter för myndig- heterna utan utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra den

mer lättförståelig och lättillämpad. För den som inte är insatt i sekre-

361

tesslagens systematik bör det vara lättare att sätta sig in i offentlighets- Prop. 2008/09:150 och sekretesslagens regelverk än i sekretesslagens. Den som redan är väl

insatt i sekretesslagens systematik kan med hjälp av de jämförelse- tabeller, som bifogas till denna proposition (bilaga 7–8) lätt hitta den paragraf de söker i den nya lagen. I den mån det ändå kan komma att krävas utbildningsinsatser med anledning av regeringens förslag bör de rymmas inom befintliga anslagsramar.

13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 30 juni 2009. Sekretesslagen upphör då att gälla.

De övergångsbestämmelser som finns till lagar om ändringar i sekre- tesslagen ska fortsätta att gälla.

Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i den nya lagen, ska i stället de nya bestäm- melserna tillämpas.

Föreskrifter som har meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.

Ett överklagande av myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas med tillämpning av bestämmelserna i den nya lagen.

Förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen ska anses meddelade enligt den nya lagen.

Dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som ännu inte vunnit tillämpning när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.

Kommitténs förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens utom såvitt avser tiden för ikraftträdande.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanser har tillstyrkt kom- mitténs förslag eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Offentlighets- och sekretesslagen bör träda i kraft vid halvårsskiftet 2009. Som nämns ovan ändras sekretess- lagen ca 10–25 gånger per år. Ändringarna brukar träda ikraft vid olika tidpunkter under året men de flesta ändringar brukar träda i kraft den

1 juli. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag måste således sam- ordnas med ett antal andra förslag till ändringar i sekretessregleringen. Samordningen underlättas om förslaget till offentlighets- och sekretess- lag träder i kraft före andra ändringar i sekretessregleringen som ska träda i kraft vid halvårsskiftet 2009. Eftersom det räcker att offentlighets- och sekretesslagen träder i kraft en dag före dessa ändringar bör den lagen träda i kraft den 30 juni 2009.

Om en sekretessbestämmelse ändras eller upphävs på grund av att den verksamhet som regleras i paragrafen upphör bör sekretessen för hand- lingar som har upprättats med anledning av verksamheten normalt fort-

sätta att gälla. På motsvarande sätt bör den tystnadsplikt som gäller för

362

AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV	Prop. 2008/09:150
ALLMÄNNA HANDLINGAR
4 kap. Allmänna åtgärder för att underlätta sökande efter allmänna
handlingar, m.m.

Hantering av allmänna handlingar, m.m.

1 §

Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 9 § sekretesslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral. Därutöver anges i paragrafen att en myndighet särskilt ska se till att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen och att en myndighet särskilt ska beakta att enskilda bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Paragrafen behandlas i avsnitt 8.

Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar

2 §

Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 11 § sekretesslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral.

Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall

3 §

Paragrafen motsvarar 15 kap. 14 § sekretesslagen.

Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.

4 §

I paragrafen, som saknar motsvarighet i sekretesslagen, görs en hänvis- ning till vissa bestämmelser i arkivlagen (1990:782). Av 5 § arkivlagen följer att hänsyn måste tas till arkivvården vid framställning och registre- ring av allmänna handlingar. Bestämmelserna om gallring i 10 § arkiv- lagen och om återlämnande eller överlämnande av handlingar i 12 och 15 §§ arkivlagen är tillämpliga på allmänna handlingar oavsett om dessa har arkiverats eller inte.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.

5 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering Registrering av allmänna handlingar

1–4 §§

Paragraferna reglerar myndigheternas registreringsskyldighet och rege- ringens möjligheter att meddela föreskrifter om undantag från vissa av bestämmelserna.

Bestämmelserna i 1 § första, tredje och fjärde styckena, 3 och 4 §§ motsvarar 15 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen.

365

Bestämmelsen i 1 § andra stycket motsvarar 15 kap. 13 § sekretessla- Prop. 2008/09:150 gen men har moderniserats med anledning av att de i den sistnämnda pa-

ragrafen använda begreppen ”upptagning för automatisk databehandling” och ”ADB-register” är föråldrade. I den nya bestämmelsen används i stället formuleringen ”upptagning för automatiserad behandling (jfr

2 kap. 3 § TF). Bestämmelsen avser en direktåtkomstsituation och är formulerad i överensstämmelse med andra bestämmelser i den nya lagen som helt eller delvis avser sådana situationer, se bl.a. bestämmelsen om överföring av sekretess vid direktåtkomst (11 kap. 4 §).

Sekretessmarkering

5 §

Paragrafen motsvarar 15 kap. 3 § sekretesslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral. Paragrafen behandlas i avsnitt 8.

6 kap. Utlämnande av allmän handlingar och uppgifter, m.m.

1–11 §§

I paragraferna regleras hur en myndighet ska hantera en begäran om ut- lämnande av allmän handling eller en begäran om utlämnande av uppgift, vilka skyldigheter en myndighet har när en enskild vill använda tekniska hjälpmedel för att själv ta del av upptagningar för automatiserade be- handling hos myndigheten, vilka beslut i nämnda frågor som är överklag- bara, till vilken myndighet ett överklagande ska göras samt hur sådana överklaganden ska hanteras. Paragraferna motsvarar 15 kap. 4–8 och 10 §§ sekretesslagen.

AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM

SEKRETESS

7 kap. Grundläggande begrepp
Grundläggande bestämmelser
1 §
Av paragrafen följer att om det gäller förbud enligt denna lag mot att röja
en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verk-
samhet för vilken den är sekretessreglerad.
Begreppet ”sekretessreglerad uppgift” definieras i 3 kap. 1 §.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen.
2 §
I paragrafen anges konsekvenserna av att en sekretessreglerad uppgift
lämnas till en annan myndighet. Uppgiften omfattas av sekretess hos den
mottagande myndigheten endast om det finns en primär sekre-
tessbestämmelse som är tillämplig där eller om sekretess följer av en
bestämmelse om överföring av sekretess (jfr prop. 1979/80:2 Del A s.
74–78). Motsvarande gäller när en myndighet har direktåtkomst till
sekretessreglerade uppgifter hos en annan myndighet.	366
	366

Begreppen ”sekretessreglerad uppgift”, ”primär sekretessbestämmelse” och ”bestämmelse om överföring av sekretess” definieras i 3 kap. 1 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2.

3 §

Av paragrafen följer att det vid konkurrens mellan flera sekretessbestäm- melser är den eller de sekretessbestämmelser enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde, om inte annat anges i denna lag. Det spelar härvidlag ingen roll om det är fråga om konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser, mellan sekundära sekretessbestämmelser eller mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser. I samtliga fall är huvudregeln att det är den eller de sekretessbestämmelser enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde. Begreppet ”sekretess- belagd uppgift ”definieras i 3 kap. 1 §.

Undantag från huvudregeln finns i 11 kap. 8 § och 43 kap. 2 § andra stycket, se kommentaren till dessa bestämmelser.

Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2.

4 §

Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myn- digheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Bestämmelsen i 4 § tar sikte på sådana situationer. I para- grafen anges att om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket läm- nar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tilläm- pas även om personen vid överlämnande av uppgiften inte företrädde den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 10 kap. 18 § denna lag och 36 kap. 1 § rättegångsbalken).

Paragrafen motsvarar 1 kap. 7 § sekretesslagen.

5 §

I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sek- retessen högst kan gälla för uppgifter i en allmän handling. I 5 § anges hur tiden i sådana fall ska beräknas.

Paragrafen motsvarar 1 kap. 10 § sekretesslagen.

8 kap. Vilka sekretessen gäller mot

1–3 §§

I dessa paragrafer regleras vilka sekretessen gäller mot. Paragraferna motsvarar 1 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen.

Prop. 2008/09:150

367

9 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift

1–3 §§

Paragraferna innehåller hänvisningar till bestämmelser som reglerar in- skränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar än sekretesslagen.

Paragraferna motsvarar 1 kap. 4 § andra och tredje styckena samt 12 § sekretesslagen.

10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om un- dantag från sekretess

I detta kapitel har sekretessbrytande bestämmelser som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser, dvs. de sekretessbrytande bestämmel- serna i 1 kap. 5 § och 14 kap. sekretesslagen, tagits in. Vidare har be- stämmelsen om undantag från sekretess för miljöinformation i 14 kap. 11 § sekretesslagen, bestämmelserna om riksdagens och regeringens dispensbefogenheter i 11 kap. och bestämmelsen om regeringens all- männa dispensbefogenhet i 14 kap. 8 § tagits in i detta kapitel. Bestäm- melserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.

Bestämmelserna i 14 kap. 4 § sekretesslagen som reglerar dels vad som gäller i fråga om sekretess till skydd för enskild i förhållande till den enskilde själv och, i förekommande fall, till dennes vårdnadshavare, dels vilka befogenheter den enskilde har att förfoga över sådan sekretess, har samlats och förtydligats i 12 kap. Eftersom bestämmelserna i sistnämnda del utgör en sekretessbrytande reglering görs en hänvisning till dessa bestämmelser i 10 kap. 1 §.

De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 20 och 22 §§ bryter endast sekretessen enligt 26 kap. 1 §. Dessa bestämmelser har dock ett sådant samband med de sekretessbrytande bestämmelserna i 19, 21, 23 och 24 §§ att de placeras i 10 kap. trots att de endast avser en sekretessbestämmelse. I övrigt har sekretessbrytande bestämmelser som endast avser sekretess enligt enstaka sekretessbestämmelser placerats i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i lagens fjärde–sjätte avdelning. På motsvarande sätt har bestämmelser om undantag från sekretess, med undantag för bestämmelsen som rör miljöinformation i 10 kap. 5 §, placerats i anslutning till berörd sekretessbestämmelse i lagens fjärde–sjätte avdelning. En erinran om detta har tagits in i 10 kap. 28 § andra stycket.

Bestämmelserna i detta kapitel behandlas i avsnitt 9.5.

11 kap. Överföring av sekretess

Bestämmelserna i 11 kap. 1–7 §§ motsvarar bestämmelserna i 13 kap. 1– 5 §§ sekretesslagen om överföring av sekretess till vissa organ och verksamheter.

I 11 kap. 8 § regleras vad som gäller vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser och sådana sekundära sekretessbestämmelser som avses i 1–7 §§. Bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln i

Prop. 2008/09:150

368

7 kap. 3 §. Enligt sistnämnda bestämmelse är det vid konkurrens mellan Prop. 2008/09:150 flera sekretessbestämmelser den eller de sekretessbestämmelser enligt

vilken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde. I 11 kap. 8 § anges att de sekundära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga på grund av bestämmelserna om överföring av sekretess i 1–7 §§, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte ska tillämpas när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Detta gäller även om den primära sekretess- bestämmelsen ger ett svagare skydd för uppgiften. Även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför de sekundära sekretessbestämmelserna. Undantagsbestämmelsen motsvarar huvudsakligen 13 kap. 6 § sekretesslagen och behandlas i avsnitt 9.6.

En erinran om att det finns ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess i lagens fjärde–sjätte avdelningar har tagits in i 11 kap. 9 §.

Bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i lagens fjärde och femte avdelningar. Bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och domstolarna i 11 respektive 12 kap. sekretesslagen har tagits in i lagens sjätte avdelning, som innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende dessa organ.

12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv

1 §

I paragrafen anges att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.

Paragrafen motsvarar delvis 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen och behandlas i avsnitt 9.7.

2 §

I paragrafens första stycke anges att en enskild helt eller delvis kan efterge sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.

I paragrafens andra stycke anges att om en enskild samtycker till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten uppställer ett förbehåll, som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den, ska myndigheten uppställa ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

I paragrafens tredje stycke erinras om att det följer av 13 kap. 5 § andra stycket att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1

och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

369

Bestämmelsen i första stycket motsvarar delvis 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 9.7.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

3 §

I paragrafens första stycke anges att sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till en vårdnads- havare. Sekretessen gäller dock inte i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Det sist- nämnda gäller dock med två undantag. Sekretess kan gälla mot en vård- nadshavare även i ett sådant fall om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (första stycket 1) eller annars i fall som anges i offentlighets- och sekretesslagen (första stycket 2).

I andra stycket anges att om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

Enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har en vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägen- heter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveck- ling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställföre- trädare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogen- heter när det gäller rätten att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet. Om en omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv har lämnat sekre- tessbelagda uppgifter till t.ex. en läkare torde dock vårdnadshavaren inte kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen. Det sagda framgår av förarbetena till 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330) och kommer i den nya lagen till uttryck i 12 kap. 3 § första stycket.

Beträffande en underårig som på grund av bristande mognad saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan krävs vårdnadshavarens samtycke till utlämnande. Vårdnadshavarens samtycke är i ett sådant fall också tillräckligt. Beträffande ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och utveckling, vederbörandes eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes vårdnadshavare (a. st.). Även detta framgår av förarbetena till 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen och kommer i den nya lagen till uttryck i 12 kap. 3 § andra stycket.

Sekretessbestämmelsen i 12 kap. 3 § första stycket 1 motsvarar 14 kap.

4 § andra stycket sekretesslagen och gäller oavsett barnets ålder. Det krävs enligt bestämmelsen att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i

Prop. 2008/09:150

370

praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som Prop. 2008/09:150 tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende (prop. 1988/89:67 s. 38).

Ett sådant undantag som åsyftas i 12 kap. 2 § första stycket 2 finns i
26 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Sistnämnda bestämmelse
motsvarar 7 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt den bestämmelsen gäller
socialtjänstsekretessen enligt 26 kap. 1 §, såvitt angår uppgift om under-
årigs vistelseort, också i förhållande till den underåriges föräldrar eller
annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vår-
das enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke
och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet
eller vården. Enligt förarbetena bör bestämmelsen tillämpas restriktivt.
Det bör alltså endast i undantagsfall förekomma att förälder eller vård-
nadshavare vägras upplysning om barns vistelseort (prop. 1979/80:2 Del
A s. 186).
Bestämmelserna i 12 kap. 3 § och 26 kap. 2 § behandlas i avsnitt 9.7.
13 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
1 §
Paragrafen innehåller en hänvisning till grundlagsregleringen i tryck-
frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.8.
2 §
I första stycket regleras den meddelarfrihet och det meddelarskydd som
anställda och uppdragstagare hos sådana organ som avses i 2 kap. 3 § har
i sådan verksamhet som anges där.
I andra stycket görs undantag för verkställande direktör, vice verk-
ställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 9 a § sekretesslagen.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.8.
3–4 §§
I dessa paragrafer har det intagits hänvisningar till sådana inskränkningar
i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som finns i tryckfrihets-
förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och som har särskild bety-
delse för sekretessbelagda uppgifter.
Paragraferna behandlas i avsnitt 9.8.
5 §
I första stycket görs en hänvisning till de lagrum i tryckfrihetsför-
ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med stöd av vilka det i offent-
lighets- och sekretesslagen har intagits bestämmelser om att vissa tyst-
nadsplikter som följer av dels bestämmelser i offentlighets- och sekre-
tesslagen, dels bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att
meddela och offentliggöra uppgifter.
Av andra stycket följer att en tystnadsplikt, som följer av ett förbehåll
som uppställts med stöd av 10 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket,	371
	371

9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § Prop. 2008/09:150 andra stycket denna lag, begränsar rätten att meddela och offentliggöra

uppgifter.

I tredje stycket görs en hänvisning till att ytterligare bestämmelser om inskränkning av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i lagens fjärde–sjunde avdelningar. I lagens fjärde–sjätte avdelning anges sist i respektive kapitel i vilken mån tystnadsplikter, som följer av sekre- tessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter. I lagens sjunde avdelning finns bestämmelser om att tystnads- plikt, som följer av bestämmelser i annan författning än denna lag, in- skränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall.

Paragrafen behandlas i avsnitt 9.8.

14 kap. Ansvar

1 §

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud i lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som meddelats med stöd av lag vid utlämnande av uppgift finns i brottsbalken. I första stycket finns en hänvisning till dessa bestämmelser.

I andra stycket begränsas ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken något. Sådant ansvar ska inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 19 kap. 1 och 2 §§.

Paragrafen motsvarar 1 kap. 13 § och behandlas i avsnitt 9.9.

AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

I denna avdelning finns kap. 15–20, vilka innehåller sekretessbestäm- melser till skydd för det allmännas intressen (jfr 2 kap 2 § första stycket 1–5 och 7 TF). Sekretessbestämmelserna i dessa kapitel motsvarar bestämmelserna i 2–6 och 10 kap. sekretesslagen.

Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser enstaka sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till sekretessbestämmelserna. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser finns samlade i den tredje avdelningen i 10 respektive 11 kap.

I den sista paragrafen i varje kapitel anges i vilken utsträckning den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelserna i kapitlet inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (jfr 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen).

Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.

372

AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ENSKILDS	Prop. 2008/09:150
PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLADEN
I denna avdelning finns kap. 21–40, vilka innehåller sekretessbestäm-
melser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
(jfr 2 kap 2 § första stycket 6 TF). Sekretessbestämmelserna i dessa
kapitel motsvarar bestämmelserna i 7–9 kap. sekretesslagen.
Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av
sekretess som endast avser enstaka sekretessbestämmelser har placerats i
anslutning till sekretessbestämmelserna. Sekretessbrytande bestämmelser
och bestämmelser om överföring av sekretess som avser alla eller ett
stort antal sekretessbestämmelser finns samlade i den tredje avdelningen
i 10 respektive 11 kap.
Regeringen och riksdagen har vissa allmänna befogenheter att besluta
om dispens från sekretess och att förena sådana beslut med villkor att
förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften
vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften, se
10 kap. 6–9 §§ i den tredje avdelningen. Det finns vidare bestämmelser
som ger regeringen möjlighet att meddela dispens från sekretessen enligt
vissa särskilt angivna sekretessbestämmelser. Sistnämnda bestämmelser
om dispens har placerats i anslutning till respektive sekretessbestäm-
melse (se t.ex. 24 kap. 7 § och 28 kap. 16 §). Även beslut om dispens
enligt sådana bestämmelser kan enligt sekretesslagen förenas med villkor
att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna upp-
giften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften
(14 kap. 10 § femte stycket sekretesslagen, prop. 1979/80: 2 Del A. s
353). Detta anges, till skillnad från förslaget i lagrådsremissen, i respek-
tive bestämmelse om dispens.
I den sista paragrafen i varje kapitel anges i vilken utsträckning den
tystnadsplikt, som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av för-
behåll som uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den
rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och
1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (jfr 16 kap. 1 § 3 och 4
sekretesslagen).
Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon
ändring i sak är avsedd.
AVDELNING VI. SEKRETESS HOS VISSA ORGAN OCH
VERKSAMHETER
I denna avdelning finns kap. 41–43, vilka innehåller bestämmelser om
sekretess hos vissa organ, nämligen JO, JK, Säkerhets- och integri-
tetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner och domstolar. Be-
stämmelserna motsvarar flertalet av bestämmelserna i 11 och 12 kap.
sekretesslagen.
Bestämmelsen i 43 kap. 1 § första stycket saknar motsvarighet i
sekretesslagen. Bestämmelsen utgör en kodifiering av gällande rätt (jfr
prop. 1979/80:2 Del A s. 103 och RÅ 2007:17) och har behandlats i
avsnitt 10.1.
	373

Sammanfattning av betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97)

Utgångspunkter

En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkiv- vården m.m. Bestämmelserna fyller i huvudsak samma syften och över- lappar delvis varandra.

Hur myndigheterna hanterar sina handlingar har betydelse för möjligheten att ta del av allmänna handlingar både på kort och lång sikt. För att uppnå den insyn som är offentlighetsprincipens syfte behövs tydliga och överskådliga bestämmelser. I annat fall finns det risk för försämrad rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Det finns också risk för sämre kvalitet vad gäller möjligheten att bygga upp och bevara allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet.

För att den som vill ta del av allmänna handlingar skall kunna ta tillvara sin rätt, och för att bestämmelserna skall vara enkla för myndig- heterna att tillämpa, har vi ansett att det krävs en samordning av reglerna som i dag gäller för myndigheters hantering av allmänna handlingar. På så sätt kan överlappande bestämmelser undvikas och lagstiftningen göras tydligare både för de tillämpande myndigheterna och för enskilda.

Myndigheternas skyldigheter får inte vara beroende av valet av tekniska lösningar. Det är viktigt att bestämmelserna kan tillämpas även under nya tekniska förutsättningar. Det bör därför eftersträvas att bestäm- melserna om hantering av allmänna handlingar är så teknikneutrala som möjligt.

En annan viktig förutsättning för att reglerna till stöd för rätten att ta del av allmänna handlingar skall få önskad effekt, är att det finns kunskap om bestämmelserna. Sådan kunskap måste finnas inom förvalt- ningen, på alla nivåer i organisationen. Kunskapen behövs såväl när det gäller beslut om att upphandla nya datasystem som när det gäller beslut om att lämna ut allmänna handlingar. Även den som har rätt att ta del av allmänna handlingar behöver kunskaper om hur han eller hon skall gå tillväga för att söka handlingar och uppgifter hos myndigheter. Detta ställer krav på en förhöjd kunskapsnivå inom förvaltningen och hos allmänheten beträffande reglerna om rätten att ta del av allmänna handlingar.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 1

Våra förslag

En särskild lag om hantering av allmänna handlingar
Vi föreslår att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen skall
samordnas i en ny lag; lagen om hantering av allmänna handlingar.
Denna lag skall visa på samtliga krav som ställs på en myndighet under
hela processen med att hantera allmänna handlingar. Därmed betonas att
ansvaret för att göra allmänna handlingar tillgängliga, så att medborgarna	375

kan nyttja sin rätt till insyn, vilar på myndigheten i vars verksamhet	Prop. 2008/09:150
handlingarna finns. Genom att bestämmelserna tas in i en gemensam lag	Bilaga 1
blir regleringen neutral mellan hanteringen av allmänna handlingar som
används i myndigheternas verksamhet och de handlingar som inte längre
är direkt aktuella i verksamheten.
Det finns ett förslag om att 2 kap. tryckfrihetsförordningen från och
med den 1 januari 2003 skall innehålla en ny bestämmelse som anger att
grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras,
samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar, skall
meddelas i lag. Syftet med bestämmelsen är att betona dessa frågors
betydelse för offentlighetsinsynen enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Eftersom vårt förslag till en ny lag bl.a. har samma syfte, ligger det väl i
linje med den pågående förändringen i tryckfrihetsförordningen.
Nedan redovisas några centrala frågor i vårt lagförslag.
Den nya lagens syften
I en portalparagraf i den nya lagen anges dess syften. Dessa är att
tillgodose rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av all¬männa
handlingar (handlingsoffentlighet), skyddet för allmänna handlingar som
en del av det nationella kulturarvet, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov. I
portalparagrafen anges vidare att myndigheterna skall registrera,
organisera, bevara och i övrigt hantera sina allmänna handlingar så att
dessa syften uppnås.
God offentlighetsstruktur
Vi föreslår att lagen skall innehålla en teknikneutral regel som beskriver
vad som krävs av myndigheternas hantering av allmänna handlingar för
att tillgodose offentlighetsprincipen. En sådan beskrivning måste hållas
generell eftersom den skall tillämpas av många olika organ. I
bestämmelsen föreslås att myndigheterna, när de organiserar sina
handlingar, särskilt skall beakta att

1.allmänna handlingar skall kunna skiljas från andra handlingar,

2.medborgarnas rätt till insyn enligt tryckfrihetsförordningen skall säkerställas, samtidigt som ett fungerande sekretesskydd skall uppnås,

3.allmänna handlingar skall kunna lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,

4.allmänna handlingar skall kunna presenteras med det innehåll som de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det skall framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingarna samt i så fall när,

5.handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av ärenden eller andra processer skall knytas till övriga handlingar i ärendet,

6.allmänna handlingar som hör till ett ärende eller annan process skall kunna presenteras samlat så att de återger handläggningens gång,

376

7. det skall framgå när och enligt vilken bestämmelse allmänna hand-	Prop. 2008/09:150
lingar skall gallras eller på annat sätt upphör att förvaras hos myndig-	Bilaga 1
heten,

8.allmänna handlingar inte skall innehålla onödiga förkortningar eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.

Registrering och beskrivning av allmänna handlingar

I den nya lagen samlas alla regler om registrerande och förtecknande av allmänna handlingar på ett ställe. På så sätt blir regelverket lättare att tillämpa både för tjänstemän hos myndigheterna och för enskilda som vill ha del av allmänna handlingar.

Vi föreslår att myndigheterna skall registrera allmänna hand¬lingar eller hålla dem organiserade på samma sätt som i dag. Vidare skall myndigheterna föra ett register över de handlingsslag som finns i verksamheten. Myndigheterna skall också upprätta en beskrivning av sina allmänna handlingar.

Registret över handlingsslagen ersätter arkivförteckningen enligt arkivlagen medan beskrivningen av de allmänna handlingarna ersätter arkivbeskrivningen enligt arkivlagen och beskrivningen av ADB-register enligt sekretesslagen.

Med begreppet handlingsslag menar vi allmänna handlingar som genom sin anknytning till en viss typ av process, objekt eller funktion hos en myndighet kan föras samman under en benämning. Exempel på handlingsslag är styrelseprotokoll, brottmålsakter, eller patientjournaler från en viss klinik. Av registret över handlingsslag skall framgå hand- lingsslagens benämning, eventuell ytterligare beskrivning av innehållet, tidsomfattning, metoder för åtkomst och övriga uppgifter som behövs för förståelse av och åtkomst till handlingarna.

Avsikten med beskrivningen av myndighetens allmänna handlingar är att ge utomstående en överblick över de handlingar, både konventionella och elektroniska, som myndigheten har tillgång till. Den bör därför omfatta uppgifter om verksamhet och organisation samt om viktigare ärendeslag och deras samband med arkivbildningen.

Gallring

Gallring är den mest ingripande åtgärd myndigheter kan vidta när det gäller allmänna handlingar. Gallring innebär att information förstörs, dvs. åtgärden är oåterkallelig när den genomförts. Detta gäller inte bara vid ett fullständigt förstörande av en handling. Information kan också gå förlorad på grund av åtgärder som vidtas med handlingarna, t.ex. när information flyttas från en datateknisk lösning till en annan. För att väcka medvetandet om vad myndigheternas åtgärder med allmänna handlingar kan innebära för rätten att ta del av allmänna handlingar, föreslår vi att begreppet gallring definieras i den nya lagen. Enligt definitionen avses med begreppet gallra att förstöra allmänna handlingar eller att vidta andra åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa som medför

informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar,

377

förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjligheter att fastställa	Prop. 2008/09:150
handlingarnas autenticitet (äkthet och ursprungligt skick).	Bilaga 1
Vad gäller gallring i övrigt motsvarar vårt förslag i sak arkivlagens
regler.
Upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för
och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter
I den nya lagen samordnas bestämmelserna som gäller upptagningar för
automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna
handlingar hos flera myndigheter. Vi har ansett att det för dessa upptag-
ningar, liksom i dag, finns behov av särskilda regler. Detta gäller
bestämmelser om registrering av handlingar och handlingsslag, fram-
ställning och skydd av handlingarna samt övertagande och överlämnande
av arkiv. Vi föreslår dessutom att det införs en bestämmelse beträffande
gallring av denna typ av upptagningar.
Det är den myndighet som gör en handling tillgänglig för de andra
myndigheterna som har praktisk möjlighet att uppfylla en registrerings-
skyldighet för handlingen. Det bör därför endast vara denna myndighet
som skall vara skyldig att registrera den.
Allmänna handlingar i en gemensam upptagning kan ingå i
handlingsslag både hos myndigheter som för in uppgifter i upptagningen
och myndigheter som använder upptagningen. Samtidigt kan samma
handlingar ingå i handlingsslag som består av hela eller delar av den
gemensamma upptagningen. I dag utgör de gemensamma upptagningar-
na arkiv endast hos en av myndigheterna, i första hand den som svarar
för huvuddelen av upptagningen. Vi anser att det även i fortsättningen
skall vara endast en myndighet som skall ta ansvar för upptagningen. För
att undvika oklarhet om vilken myndighet detta skall vara anser vi att ett
särskilt beslut härom måste fattas i varje enskilt fall. I praktiken blir det
en fråga som får diskuteras och lösas redan i samband med planering av
systemet.
När det gäller statliga myndigheter bör beslutet meddelas av regeringen
eller av den myndighet som regeringen föreslår.
Beträffande kommunala myndigheter bör beslutet meddelas av
kommun- eller landstingsfullmäktige. Enligt en övergångsbestäm¬melse
i förslaget får ansvaret för redan existerande upptagningar som är
tillgängliga för flera myndigheter dock ligga kvar på den myndighet som
svarar för huvuddelen av upptagningen tills något annat bestämts. Detta
innebär att beslut kan meddelas senare, t.ex. i samband med en mer
övergripande översyn av reglerna för upptagningen.
Uppgifter om vilka gemensamma upptagningar som en myndighet har
tillgång till är viktig information för förståelsen av myndighetens verk-
samhet och allmänna handlingar. Ansvaret för att redogöra för denna typ
av upptagningar i myndighetens beskrivning av allmänna handlingar bör
därför finnas för alla myndigheter som har tillgång till upptagningen.
Eftersom en upptagning samtidigt kan vara allmän handling hos flera
myndigheter, krävs det i dag föreskrifter eller beslut om gallring för att
någon av myndigheterna som inte fått skyldighet att ansvara för hand-	378
	378

lingen skall få gallra den. Vi föreslår i stället en generell bestämmelse om	Prop. 2008/09:150
gallring för dessa myndigheter. En myndighet som har tillgång till	Bilaga 1
information genom direktåtkomst kan därmed avbryta denna utan att
göra sig skyldig till en otillåten gallring.
Överklagande och hemligstämpling
Av de bestämmelser som i dag är intagna i 15 kap. sekretesslagen har vi
ansett att bestämmelserna om överklagande och hemligstämpling bör
vara kvar i sekretesslagen. Bestämmelsen om hemligstämpel har nära
anknytning till de materiella bestämmelserna om sekretess. Reglerna om
överklagande måste enligt tryckfrihetsförordningen finnas i sekretess-
lagen.
Tillsyn
Till följd av vårt förslag kommer arkivmyndigheternas tillsyn även att
omfatta frågor som i dag regleras i 15 kap. sekretesslagen. Detta innebär
att tillsynen kommer att omfatta alla moment i myndigheternas hantering
av allmänna handlingar. Skyddet för insynen och kulturarvet kommer
därmed att stärkas.
Information och utbildning
Verklig insyn i den offentliga verksamheten förutsätter att medborgarna
har kunskaper om sina rättigheter till insyn och information. All personal
i offentlig förvaltning måste också ha kunskap om regelsystemet och
förmåga att tillämpa det i sin verksamhet. Det pågår redan i dag ett
omfattande arbete med att skapa förutsättningar för bra information om
offentlighetsprincipen till medborgarna och utbildning för personal inom
den offentliga förvaltningen. Myndigheter och organ som arbetar med
dessa frågor är bl.a. Riksarkivet och landsarkiven, Statens kvalitets- och
kompetensråd, Statskontoret, Svenska Kommunförbundet och Land-
stingsförbundet.
Vi vill framhålla att det är ett ansvar för samtliga myndigheters ledning
att se till att offentlighetsprincipen får genomslag i deras verksamhet. Av
det följer ett ansvar för att personalens kunskaper om gällande regler är
tillräckliga och används. Det innebär också ett ansvar för att se till att
dessa frågor beaktas i samband med verksamhetens organisation och
användningen av olika tekniska lösningar. Konkret betyder det bl.a. att
ledningen har ett ansvar för att se till att tillgängligheten och insynsmöj-
ligheterna, både på lång och kort sikt, inte påverkas negativt av organi-
sationsändringar eller nya tekniska lösningar.

379

Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99)

I detta betänkande redovisar vi vårt uppdrag när det gäller en allmän översyn av sekretesslagen, samverkan mellan och inom myndigheter, samarbetet mot ungdomsbrott, uppgiftslämnande vid misstanke om grova brott samt tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten. Betänkandet innebär att vi föreslår en ny sekretesslag.

Vi kommer att behandla återstående delar av uppdraget, nämligen offentlighet och sekretess i det internationella samarbetet samt olika frågor kring insynen i statliga och kommunala företag, i vårt slut- betänkande.

Rätten att ta del av allmänna handlingar regleras i 2 kap. tryck- frihetsförordningen. Denna rätt får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till en eller flera uppräknade sekretessgrunder. Sådana begränsningar skall anges noga i bestämmelser i en särskild lag eller, om det är lämpligare, i en annan lag till vilken den särskilda lagen hänvisar.

Den särskilda lag som tryckfrihetsförordningen syftar på är sekretesslagen (1980:100). Sekretesslagen trädde i kraft den 1 januari 1981. Sedan dess har den offentliga förvaltningen ständigt utvecklats och förändrats. Detta syns i sekretesslagen genom ett stort antal ändringar under årens lopp.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 2

Breder sekretessen ut sig?

Såväl Journalistförbundet som vi själva har undersökt vad de många ändringarna i sekretesslagen innebär för sekretessens omfattning. Un- dersökningarna visar att sekretesslagen ständigt ändras. Utöver de rent redaktionella ändringarna tillkommer hela tiden nya verksamheter som kräver nya sekretessbestämmelser. Lagen i sig blir alltså allt mer om- fångsrik. I takt med att nya verksamheter tillkommer ökar sekretessla- gens tillämpningsområde. I den meningen kan det sägas att sekretessen breder ut sig. Detta är ändå inte detsamma som att vi går mot ett mer slutet samhälle. När nya verksamheter tillkommer ökar även offent- ligheten. Sekretessen i en verksamhet gäller ju sällan generellt utan avser endast vissa uppgifter eller förhållanden i verksamheten. Därutöver är uppgifterna offentliga.

Det finns emellertid ändringar i vår undersökning som vi bedömt som klara utvidgningar av sekretessen. Med utvidgningar av sekretessen menar vi att en befintlig insyn på något sätt inskränkts antingen genom att sekretess införts i en verksamhet som tidigare varit helt offentlig eller att den sekretess som förelegat i verksamheten skärpts. De ändringar vi bedömt som skärpningar av sekretessen har vidtagits efter att problem i verksamheterna uppstått på grund av uppgifters offentlighet.

Samtidigt som sekretessen på vissa områden skärps så tillkommer det ständigt verksamheter på vilka offentlighetsprincipen blir tillämplig. Utöver några få lättnader i sekretessen som gynnar samtliga medborgare har lättnader i sekretessen i några fall skett för parter eller motsvarande

380

som får rätt att ta del av uppgifter som behövs för att de skall kunna ta	Prop. 2008/09:150
tillvara sin rätt.	Bilaga 2
Sekretesslagen är i allra högsta grad en levande lag som ständigt
ändras. Det är inte alltid så lätt att se vad en ändring kommer att innebära
för öppenheten och insynen. Kopplingen mellan grundlagen och sekre-
tesslagen avser att verka för att lagstiftaren i varje situation noggrant
avväger intresset mellan offentlighet och sekretess. Som vi ser det är
detta den mest effektiva lagstiftningsmodellen för att förhindra att vi
avlägsnar oss allt för långt från offentlighetsprincipen. Samtidigt är det
naturligtvis viktigt att utvecklingen på området följs noga.

Vilken väg är möjlig att gå?

En mer användarvänlig lag

Vi anser inte att sekretessbestämmelserna bör förenklas genom att ersättas av mer generellt hållna undantag från insynen. Sekretesslagens anknytning till tryckfrihetsförordningen talar mot en sådan lösning. Vårt uppdrag när det gäller den allmänna översynen av sekretesslagen upp- fattar vi närmast vara att överväga hur kraven i tryckfrihetsförordningen bäst kan hävdas. Vi anser att mer generella bestämmelser skulle leda till mer sekretess. De nuvarande grunderna i offentlighets- och sekretess- lagstiftningen bör därför bestå.

Sekretesslagen kan emellertid göras mer användarvänlig genom språk- liga och redaktionella ändringar. Språket kan moderniseras. Genom avdelningar, fler och kortare kapitel, underrubriker, hänvisningar och för- kortningar av paragrafer blir lagen lättare att tillämpa. Vidare kan sekre- tesslagen bli tydligare genom att definitioner av grundläggande begrepp införs i inledningen av lagen, liksom bestämmelser av grundläggande betydelse för sekretesslagens struktur.

/…/

Skaderekvisiten samt skade- och menbedömningen (kapitel 4)

Vi anser att offentlighetsintresset talar för att skadeprövningen med, som huvudregel, ett omvänt eller ett rakt skaderekvisit bör finnas kvar. Vi bedömer vidare att det saknas anledning att göra ändringar i bedömningarna av skada och men. Vissa bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden bör dock ändras så att uttrycken skada och men får den betydelse de getts i förarbetena.

/…/

381

Lagförslag i betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97)

1	Förslag till Lag om hantering av allmänna handlingar

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 3

1 kap. Grundläggande bestämmelser

Lagens syfte

1 § Denna lag syftar till att tillgodose

1.rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna hand- lingar (handlingsoffentlighet),

2.skyddet för allmänna handlingar som en del av det nationella kul- turarvet,

3.behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

4.forskningens behov.

Myndigheterna skall registrera, organisera, bevara och i övrigt hantera sina allmänna handlingar så att lagens syften uppnås.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar (2 kap.), handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar och serviceskyldighet (3 kap.). Lagen innehåller också bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (4 kap.).

Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdagen och beslutande kommunal församling. Det gäller dock inte vid tillämpningen av 2 kap. 9–13 §§, 14 § första och andra stycket och 4 kap.

Denna lag, utom bestämmelserna i 2 kap. 11–13 §§ och 4 kap. 7–9 §§, tillämpas också på

1.sådana enskilda organ hos vilka allmänna handlingar förvaras med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, och

2.Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid förvaring av allmänna handlingar med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

3 § Med statliga myndigheter jämställs i denna lag

1.sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) när det gäller allmänna handlingar i den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och

2.allmänna försäkringskassor.

4 § Med kommunala myndigheter jämställs i denna lag sådana juridiska
personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).	383
	383

Definitioner

5 § I denna lag avses med arkiv

gallra

handlingsslag

Prop. 2008/09:150

Bilaga 3

en myndighets allmänna hand- lingar,

förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna hand- lingar, eller vidta andra åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa, som medför

-informationsförlust,

-förlust av möjliga informa- tionssammanställningar,

-förlust av sökmöjligheter, eller

-förlust av möjligheter att fastställa handlingarnas autenti- citet.

allmänna handlingar som genom sin anknytning till en viss typ av process, objekt eller funktion hos en myndighet kan föras samman under en benämning, exempelvis styrelseprotokoll, akter i brottmål eller patient- journaler från en viss klinik.

2 kap. Myndigheters hantering av allmänna handlingar

God offentlighetsstruktur

1 § Myndigheter skall ta hänsyn till handlingsoffentligheten när de organiserar sina allmänna handlingar. De skall särskilt beakta att

1.allmänna handlingar skall kunna skiljas från andra handlingar,

2.medborgarnas rätt till insyn enligt tryckfrihetsförordningen skall säkerställas, samtidigt som ett fungerande sekretesskydd skall uppnås,

3.allmänna handlingar skall kunna lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,

5.handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av mål, ärenden eller i andra processer skall knytas till övriga handlingar i målet, ärendet eller processen,

6.allmänna handlingar som hör till ett mål, ärende eller annan process skall kunna presenteras samlat så att de återger handläggningens eller processens gång,

7.det skall framgå när och enligt vilken bestämmelse allmänna handlingar skall gallras eller på annat sätt upphör att förvaras hos

myndigheten,

384

8. allmänna handlingar inte skall innehålla onödiga förkortningar,	Prop. 2008/09:150
koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförord-	Bilaga 3
ningen.
Registrering av allmänna handlingar
2 § Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har
kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte
omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls organiserade så
att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller
upprättats.
Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för
myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas
organiserad.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att
handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en
myndighet inte behöver registreras enligt första stycket.
1 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upptagningar
för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.

3 § Vid registrering enligt 2 § skall registret innehålla

1.datum, då handlingen kom in eller upprättades,

2.beteckning som handlingen får vid registreringen,

3.uppgifter om vem handlingen har kommit in från eller vem den har expedierats till,

4.kort sammanfattning av det som handlingen rör.

Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 skall utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret skall kunna visas för allmänheten.

Regeringen får meddela föreskrifter om att andra stycket inte skall tillämpas för visst register. Sådana föreskrifter får meddelas om en tillämpning av andra stycket skulle omfatta flertalet av de i registret angivna handlingarna.

4 § Bestämmelser om hemligstämpel finns i 2 kap. 16 § tryck- frihetsförordningen och 15 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100).

Registrering av handlingsslag

5 § En myndighet skall så snart som möjligt registrera de handlingsslag som finns i verksamheten när de uppkommer.

Registret skall innehålla

1.handlingsslagets benämning,

2.en kort sammanfattning av informationen i handlingsslaget,

3.uppgift om när handlingsslaget påbörjades och när det avslutats,

4.metoder för åtkomst, och

5.övriga uppgifter som behövs för förståelse av handlingsslaget.

385

Beskrivning av myndighetens allmänna handlingar

6 § Myndigheten skall upprätta en beskrivning som ger information om

1.myndighetens organisation och verksamhet,

2.sambandet mellan myndighetens verksamhet och viktigare handlingsslag,

3.vilka arkiv myndigheten tagit emot,

4.vilka uppgifter som regelbundet hämtas från eller lämnas till andra samt hur och när detta sker,

5.rätt till försäljning av personuppgifter,

6.sökingångar i myndighetens allmänna handlingar och

andra arkiv som myndigheten tagit emot,

7. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten

vanligen skall tillämpa på uppgifter i sina handlingar, 8. bestämmelser om gallring,

9.tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten,

10.vem hos myndigheten som skall lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjlig- heter.

Framställning och skydd av allmänna handlingar

7 § Vid framställning av allmänna handlingar skall myndigheterna använda medel och metoder som är lämpliga med hänsyn till att handlingarna skall kunna läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas under den tid som de skall bevaras.

8 § Myndigheten skall skydda allmänna handlingar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst.

Utlåning av allmänna handlingar

9 § En myndighet får låna ut allmänna handlingar till andra myndigheter för tjänsteändamål.

Statliga myndigheter får låna ut allmänna handlingar för annat ändamål om det sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Kommunala myndigheter får låna ut allmänna handlingar för annat ändamål om det sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelats av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall med- dela sådana föreskrifter.

Gallring och annat avhändande

10 § Myndigheter får enligt denna lag avhända sig allmänna handlingar genom

1. gallring (14 och 15 §§),

Prop. 2008/09:150 Bilaga 3

386

2.att de övertas av arkivmyndighet (4 kap. 6 §), eller

3.att de överlämnas till arkivmyndighet (4 kap. 7 och 8 §§).

11 § Statliga myndigheter får även avhända sig allmänna handlingar genom återlämnande, eller överlämnande som sker med stöd av

1.lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller

2.särskilt beslut av regeringen.

12 § Kommunala myndigheter får även avhända sig allmänna handlingar genom återlämnade, eller överlämnade som sker med stöd av

1.lag, eller

2.särskilt beslut av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att

arkivmyndigheten skall fatta beslut enligt första stycket 2.

13 § En myndighet kan lämna tillbaka allmänna handlingar som den fått som lån utan stöd av bestämmelse eller beslut som avses i 11 eller 12 §§.

14 § Statliga myndigheter får endast utföra gallring som anges i lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Kommunala myndigheter får endast utföra gallring som anges i lag eller föreskrift som meddelas av kommunfullmäktige eller landstings- fullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela föreskrift om gallring.

Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag eller i förordning, gäller dessa bestämmelser.

15 § Vid gallring skall beaktas att de handlingar som återstår skall kunna tillgodose de syften som anges i 1 kap. 1 §.

Upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter

16 § För upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter, gäller

1.att de skall registreras enligt 2 § endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för övriga myndigheter,

2.att skyldigheterna enligt 5, 7 och 8 §§ skall fullgöras av den av myndigheterna som anges i beslut enligt andra stycket,

3.att de får gallras hos de myndigheter som inte avses med beslut enligt andra stycket, och

4.att de omfattas av 4 kap. 6–9 §§ endast hos den myndighet som anges i beslut enligt andra stycket.

Beslut om vilken statlig myndighet som skall fullgöra skyldigheter enligt första stycket 2 och 4 meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer och för kommunala myndigheter av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och

Prop. 2008/09:150 Bilaga 3

387

landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela	Prop. 2008/09:150
sådana beslut.	Bilaga 3

3 kap. Utlämnande av allmänna handlingar, serviceskyldighet m.m.

Utlämnande av allmän handling

1 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att fråga om utlämnande av allmän handling till en enskild sökande prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen skall göras av annan myndighet.

2 § Om en anställd vid myndigheten har ansvar för en allmän handling, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, skall han eller hon i första hand pröva frågan om handlingen skall lämnas ut till den sökande. I tveksamma fall bör den anställde låta myndigheten pröva frågan, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.

Frågan om utlämnande skall prövas av myndigheten om

1.den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda handlingen, och

2.sökanden begär sådan prövning.

Sökanden skall få information om möjligheten att begära sådan prövning och att det krävs beslut av myndigheten för att avgörandet skall kunna överklagas.

Utlämnande av uppgift

3 § En myndighet skall på begäran av en enskild sökande lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd eller om arbetets behöriga gång hindras.

I 12 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om till- handahållande av allmän handling.

4 § En myndighet skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över. Skyldigheten gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd eller om arbetets behöriga gång hindras.

Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling
5 § En myndighet skall på begäran ge en enskild sökande tillfälle att själv
använda tekniskt hjälpmedel för automatiserad behandling som
myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatiserad
behandling. Sådan skyldighet gäller inte, om det innebär att sökanden får
tillgång till upptagning som inte är allmän handling hos myndigheten.
Skyldigheten gäller inte heller om bestämmelser om sekretess hindrar
det, om det finns risk för förvanskning eller förstöring eller om arbetets
behöriga gång hindras.	388
	388

6 § En myndighet skall, på begäran lämna de särskilda upplysningar som	Prop. 2008/09:150
den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för	Bilaga 3
automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten.
Skyldigheten gäller inte i den utsträckning arbetets behöriga gång hind-
ras.
Bestämmelser om överklagande
7 § En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas
på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen framgår att ett beslut om att
inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med förbehåll, som
inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får
överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 15 kap. 7–
10 §§ sekretesslagen.

4 kap. Arkivmyndigheterna och deras uppgifter Tillsyn

1 § För tillsyn över att denna lag följs skall det finnas arkivmyndigheter inom statlig och kommunal förvaltning.

Arkivmyndigheterna skall inte ha tillsyn över riksdagen och beslutande kommunala församlingar. Arkivmyndigheterna skall inte heller ha tillsyn över riksdagens myndigheter, regeringen, Regeringskansliet eller utrikes- representationen.

Statliga arkivmyndigheter

2 § Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna.

3 § De statliga arkivmyndigheterna skall också ha ansvar för tillsynen över

1.sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett statligt arkiv, och

2.sådant organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 2.

Kommunala arkivmyndigheter

4 § Kommunfullmäktige utser arkivmyndighet för kommunen och landstingsfullmäktige utser arkivmyndighet för landstinget.

Om ingen arkivmyndighet har utsetts, är kommunstyrelsen arkivmyn- dighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget.

5 § Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen över

1.sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), och

389

2. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om			Prop. 2008/09:150
organet förvarar ett kommunalt arkiv.			Bilaga 3
Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan
juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den
kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt
genom avtal, ha ansvar för tillsynen.
Övertagande av arkiv eller del av arkiv
6 § En arkivmyndighet har rätt att ta över arkiv eller del av arkiv från en
myndighet som står under dess tillsyn. Overtagande kan ske både efter
överenskommelse och på grund av ensidigt beslut från arkiv–
myndigheten.
När en arkivmyndighet har tagit över arkiv eller del av arkiv från en
annan myndighet, övergår hela ansvaret för materialet till arkiv–
myndigheten.
Överlämnande av arkiv
7 § Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har
förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv
lämnas över till en arkivmyndighet inom tre månader. Det gäller inte om
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver
något annat.
I lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till
andra organ än myndigheter för förvaring finns bestämmelser om
förvaring av statliga myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall.
Bestämmelser om förvaring av allmänna handlingar finns också i lagen
(1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska
kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
8 § Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte
har förts över till en annan kommunal myndighet, skall myndighetens
arkiv lämnas över till arkivmyndigheten inom tre månader. Det gäller
inte om kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har beslutat
något annat.
I lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till
andra organ än myndigheter för förvaring finns bestämmelser om
förvaring av kommunala myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa
fall.
9 § När ett arkiv har lämnats över till en arkivmyndighet enligt 7 § första
stycket eller 8 § första stycket övergår hela ansvaret för materialet till
arkivmyndigheten.
Kommunala föreskrifter
10 § Kommunfullmäktige	eller	landstingsfullmäktige får meddela
föreskrifter om hanteringen	av	allmänna handlingar och arkiv inom	390

2Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)1

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)

dels att 15 kap. 1, 2, 4, 5 och 12–14 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 15 kap. 3, 6–11 §§ och rubriken till 15 kap. skall ha följande lydelse.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 3

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
15 kap. Bestämmelser om	15 kap. Bestämmelser om
registrering och utlämnande av	hemligstämpel och överklagande
allmänna handlingar m.m.
	3 §

Kan det antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän handling föreligger enligt sek- retessbestämmelse i denna lag eller annan författning, får myndighet utmärka detta genom särskild anteckning. Sådan

anteckning skall innehålla beteckningen hemlig samt ange tillämplig bestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet, som har låtit göra den.

Har genom förordning meddelats föreskrift att fråga om utlämnande till enskild av allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, får prövas endast av viss myndighet, skall handling som avses med sådan föreskrift så snart det kan ske förses med anteckning enligt första stycket. Anteckningen skall innehålla uppgift om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om utlämnande.

Om det kan antas att en uppgift i allmän handling inte kan lämnas ut därför att den omfattas av sekretess, får myndigheten anmärka detta genom en särskild anteckning. En sådan anteckning skall innehålla

1.beteckningen hemlig,

2.tillämplig bestämmelse,

3.datum då anteckningen gjordes, och

4.den myndighet som har gjort anteckningen.

Om utlämnande till en enskild sökande av en allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, enligt förordning endast får prövas av en viss myndighet, skall anteckning enligt första stycket så snart möjligt

göras på handlingen. Anteckningen skall innehålla uppgift om vilken myndighet som skall pröva frågan om utlämnande.

1Förslaget till Lag om ändring i sekretesslagen innehåller omfattande ändringar i förhållande till den nuvarande lydelsen. Vi har därför, för att öka läsbarheten, avstått från att markera ändringarna med kursiverad text.

392

9 §	Prop. 2008/09:150
Nuvarande lydelse	Bilaga 3

Myndighet som i sin verksamhet använder automatisk databehandling skall ordna denna med beaktande av den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid skall myndigheten särskilt beakta

1.att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar,

2.att skyddet av sekretessbelagda uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihetsförordningen inte försvåras,

3.att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder och liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen,

4.att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett.

Myndigheten skall vidare ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.

Föreslagen lydelse

Beslut som enligt 7 och 8 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.

Beslut som fattas av	och som gäller		skall överklagas till
en kammarrätt			Regeringsrätten
en tingsrätt	handling i domstolens		hovrätten
	rättskipande	eller
	rättsvårdande	verk-
	samhet
en hovrätt	handling i domstolens		Högsta domstolen
	rättskipande	eller
	rättsvårdande	verk-
	samhet
en statlig myndighet	en annan statlig myn-		regeringen
	dighets begäran
ett statsråd			regeringen
	10 §

Myndighet skall på begäran bereda enskild tillfälle att själv använda terminal eller annat

Vid överklagande	av	beslut
enligt 7 eller 8 §§ av sådana organ
som avses i 1 kap.	8	§ andra	395

tekniskt hjälpmedel som myn-					stycket	eller	9	§ tillämpas		Prop. 2008/09:150
digheten förfogar över för att ta					bestämmelserna om överklagande					Bilaga 3
del av upptagning för automatisk					i 23–25 §§ och 30 § första
databehandling. Sådan			skyldighet		meningen		förvaltningslagen
föreligger dock inte, om sökanden					(1986:223). Vid överklagande av
därigenom	får	tillgång		till	en tingsrätts eller hovrätts beslut
upptagning som inte anses som					tillämpas		rättegångsbalkens
allmän handling hos myndigheten					bestämmelser om överklagande av
eller om hinder möter på grund av					beslut.
bestämmelse	om	sekretess, på
grund av fara för förvanskning
eller förstöring eller av hänsyn till
arbetets behöriga gång.
I fråga om beslut, varigenom
myndighet har avslagit enskilds
begäran enligt		första	stycket,
tillämpas vad som är föreskrivet
om överklagande av beslut som
avses i 7 § första stycket.
Varje myndighet skall för all-					11 §
					I lagen (2003:xx) om hantering
mänheten	hålla		tillgänglig		av allmänna		handlingar		finns
beskrivning	av	de	register,		bestämmelser om myndigheternas
förteckningar		eller		andra	och vissa andra organs hantering
anteckningar	hos myndigheten				av	allmänna		handlingar,
som förs med hjälp av automatisk					handläggning		vid	utlämnande av
databehandling		(ADB-register).			allmänna		handlingar		och
Sådan skyldighet		föreligger		dock	serviceskyldighet.

inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa betydelse för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheten.

Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om

1.ADB-registrets benämning,

2.ADB-registrets ändamål,

3.vilka typer av uppgifter i ADB-registret som myndigheten har tillgång till och på vilket sätt dessa uppgifter normalt inhämtas,

4.hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överföring till läsbar form,

5.vilka terminaler eller andra

tekniska hjälpmedel som enskild

396

8Förslag till Lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m. att 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar skall senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig arkivmyndighet.

I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om överläm-nande i vissa fall av kyrkokommunala

myndigheters arkiv till arkivmyndighet.

Föreslagen lydelse

2§

I lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar finns bestämmelser om överlämnande i vissa fall av kyrkokommunala

myndigheters arkiv till arkivmyndighet.

4 §

Bestämmelser om	vården	av	Bestämmelser om hantering av
allmänna handlingar	och	om	allmänna handlingar och om
arkivmyndigheternas tillsyn finns i			arkivmyndigheternas tillsyn finns i
arkivlagen (1990:782).			lagen (2003:xx) om hantering av
			allmänna handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

403

Undantag från första stycket finns i 20 kap. 2 § och i 32 kap. 5 §.	Prop. 2008/09:150
	Bilaga 4

Tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall

14 § Finns det en överföringsbestämmelse, tillämpas den även när en person som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lämnar uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon då företräder den myndighet som uppgiften hämtats från.

Beräkning av sekretesstid

15 § Om sekretessen för en uppgift i en allmän handling är begränsad enligt denna lag till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen.

Sekretessmarkering

16 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut, får myndigheten anmärka detta genom en särskild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen skall ange

1.tillämplig sekretessbestämmelse,

2.datum då anteckningen gjordes, och

3.den myndighet som har gjort anteckningen.

Om utlämnande till en enskild av en allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, enligt förordning skall prövas endast av en viss myndighet, skall sekretessmarkering så snart möjligt göras på handlingen eller på annat sätt framgå av handlingen. Av anteckningen skall det framgå vilken myndighet som skall pröva frågan om utlämnande.

3 kap. Lagens tillämpningsområde

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde i förhållande till

– myndigheter och personer med anknytning till myndigheter (2 §)

– organ som är jämställda med myndigheter (3–7 §§).

Myndigheter och personer med anknytning till myndigheter
2 § Förbud att röja eller använda uppgift enligt denna lag eller enligt lag
eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndighet.
Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om
uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i myndighetens
verksamhet
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,	407

2. på grund av tjänsteplikt, eller	Prop. 2008/09:150
3. på annan liknande grund.	Bilaga 4

Organ som är jämställda med myndigheter

Riksdagen och beslutande kommunal församling

3 § Riksdagen och beslutande kommunal församling skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Kommunalförbund

4 § Vad som sägs om kommuner och landsting i denna lag skall tillämpas också på kommunalförbund om inget annat sägs.

Kommunala bolag m.m.

5 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas också på handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter och, när särskilda regler gäller för nämnd i kommun eller landsting, med sådana nämnder.

Kommuner och landsting skall anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans

2.har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller

3.utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av 1–3 skall inflytande som utövas av en juridisk

person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.

Första stycket gäller också beträffande handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Organ som anges i bilagan

6 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall tillämpas också i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till

408

den verksamhet som nämns där. Dessa organ skall vid tillämpningen av	Prop. 2008/09:150
denna lag jämställas med myndigheter.	Bilaga 4

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag

7 § Ett enskilt organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

4 kap. Vem sekretessen gäller mot

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–mot enskild (2 §)

–mot en annan myndighet (3 §)

–mot utländska myndigheter (4 §)

–inom en myndighet (5 §).

Sekretess mot enskild

2 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Sekretess mot en annan myndighet

3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Särskilda bestämmelser om sekretessgränser mellan nämnder inom samma kommun eller landsting när det gäller verksamheter som är av samma slag finns i 5 kap. 2 §.

Sekretess mot utländska myndigheter

4 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation annat än om

1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller

2. om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk

myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står

409

klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till	Prop. 2008/09:150
den utländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen.	Bilaga 4

Sekretess inom en myndighet

5 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Särskilda bestämmelser om sekretessgränser inom en nämnd i en kommun eller ett landsting finns i 5 kap. 3 §.

5 kap. Sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–när sekretess gäller mellan nämnder i samma kommun eller landsting (2 §)

–när sekretess gäller inom en nämnd i en kommun eller ett landsting (3 §)

–vad som avses med verksamheter av samma slag (4 §)

–gemensamma nämnder och kommunalförbund (5 och 6 §§)

–integrerade verksamheter (7 §).

När gäller sekretess mellan nämnder i samma kommun eller landsting?

2 § Det finns ingen sekretessgräns mellan nämnder inom en kommun eller ett landsting till den del verksamheterna är av samma slag.

När gäller sekretess inom en nämnd i en kommun eller ett landsting?

3 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 4 kap. 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller mellan verksamheter som är av olika slag inom en nämnd i en kommun eller ett landsting.

Vad avses med verksamheter av samma slag?
4 § Med verksamheter av samma slag avses verksamheter som rör
samma förhållanden och har samma inriktning.
Vilka verksamheter som är av samma eller olika slag på hälso- och
sjukvårdens, socialtjänstens och skolans område framgår av 21 kap. 2 §,
22 kap. 2 § och 23 kap. 2 §.	410

Överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra	Prop. 2008/09:150
myndigheter	Bilaga 4
Riksdagen
6 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretessreglerad
där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos riksdagen.
7 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet
överlämnas till riksdagen för prövning av om den skall lämnas ut, blir
sekretessregleringen tillämplig också hos riksdagen.
Regeringen
8 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet
överlämnas till regeringen för prövning av om den skall lämnas ut, blir
sekretessregleringen tillämplig också hos regeringen.
9 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters
arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är
sekretessreglerad där enligt 5 § första stycket eller enligt 17 kap. 9 och
10 §§ gäller sekretessregleringen även hos regeringen.
Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
10 § I 42 kap. 6 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från
annan myndighet till Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern.
Domstol
11 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från
domstol eller annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där,
blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos domstolen.
Arkivmyndigheter
12 § Om en myndighet överlämnar en uppgift som är sekretessreglerad
där till en arkivmyndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också
hos arkivmyndigheten. Sekretess hindrar dock inte att en arkivmyndighet
lämnar ut en uppgift till den myndighet som överlämnat uppgiften, om
inte myndigheten på grund av föreskrifter om gallring eller
överlämnande är förhindrad att själv bevara uppgiften.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag
13 § Om ett enskilt organ, som avses i lagen (1994:1383) om
överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter
för förvaring, får en handling för förvaring som härrör från en myndighet
och som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad hos myndigheten,
blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos det enskilda organet.
	413

Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för	Prop. 2008/09:150
förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande	Bilaga 4
av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess
organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som
är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos
Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Uppgifter som tas in i beslut
14 § Bestämmelserna i 2–5 §§ samt i 9, 12 och 13 §§ tillämpas inte om
uppgiften tas in i beslut hos den mottagande myndigheten.
Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess
15 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i avd. 2–
4.
8 kap. Sekretessbrytande bestämmelser
Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–samtycke (2 §)

–nödvändigt utlämnande (3 §)

–undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (4–14 §§)

–undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskild (15–

22 §§)

–regeringens dispensmöjligheter (24 och 25 §§).

I 23 § finns en anmärkning om att det finns sekretessbrytande bestämmelser även i andra delar av denna lag. I 26 § finns en hänvisning till bestämmelserna om riksdagens dispensmöjligheter.

Samtycke

2 § Sekretess till skydd för enskild hindrar inte att en uppgift lämnas ut om den enskilde, på sätt som framgår av 9 kap., samtycker till det.

Nödvändigt utlämnande

3 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet.

414

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen,	Prop. 2008/09:150
regeringen och andra myndigheter	Bilaga 4
Riksdag och regering
4 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller
regeringen.
Uppgiftsskyldighet
5 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet,
om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Omprövning av beslut
6 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om
uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den
myndighet där uppgiften förekommer.
Tillsyn och revision
7 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet om
uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet
där uppgiften förekommer.
Disciplinansvar m.m.
8 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om
uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om
disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart
rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes
deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.
Brottsmisstankar
9 § I andra fall än sådana som anges i 10 och 11 §§ hindrar sekretess inte
att uppgift som rör misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet,
polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att
ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan
antas föranleda någon annan påföljd än böter.
10 § Om inte annat följer av 11 §, får uppgifter som omfattas av sekretess
enligt 21 kap. 4–10 §§, 22 kap. 3–13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28
kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6–8 §§, 38 kap. 2 § eller 39 kap. 3 och
7 §§ lämnas till de myndigheter som anges i 9 § bara om uppgiften rör
misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år eller försök till sådant brott.
	415

Första stycket får inte tillämpas när sekretess gäller enligt en Prop. 2008/09:150 bestämmelse som anges i 14 § andra stycket eller när en tystnadsplikt Bilaga 4

bryter meddelarfriheten enligt 45 kap.

Myndigheters möjlighet att göra förbehåll om hur uppgiften får användas

16 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt bestämmelse om sekretess hindrar att uppgift lämnas till enskild kan undanröjas genom förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt använda den, skall myndigheten göra sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

Partsinsyn

17 § Sekretess hindrar inte att någon som är sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund därav har rätt till insyn, tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sådan uppgift i materialet som sekretess gäller för inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den utsträckning det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.

Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.

Första och andra styckena tillämpas inte, om det finns avvikande bestämmelser i någon annan lag.

18 § En myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift när myndigheten enligt 17 § första stycket lämnar uppgift till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Förbehållet får inte innebära förbud mot att använda uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Möjlighet att lämna uppgift till ombud m.fl. för att ta till vara sin rätt

19 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till annan enskild, om det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt.

417

I fråga om utlämnande av uppgift till biträde i visst fall gäller vad som							Prop. 2008/09:150
är föreskrivet i 6 § andra stycket lagen (1999:988) om förhör m.m. hos							Bilaga 4
kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas
författningsskyddande verksamhet.
Uppgifter till fackliga företrädare
20 § Sekretess enligt 17 kap. 2–9, 13 och 14 §§, 26 kap. 6 och 7 §§, 8 §
andra stycket, 9 och 11 §§, 27 kap. 2–6 §§ samt 30 kap. 2 och 4–11 §§
hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om
skyldighet	att	lämna	information	till	företrädare	för

arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. Denna sekretess hindrar inte heller att en myndighet lämnar sådan information till

1.en ledamot i skyddskommitté om informationen behövs för hans eller hennes uppdrag, eller

2.en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe om informationen behövs för verksamheten.

21 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 20 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller använda uppgiften som hos myndigheten.

En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.

Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller använda en uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe använda uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.

22 § Myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift, när myndigheten med stöd av 20 § lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket.

Vad som föreskrivs i 21 § andra–fjärde styckena om förbud att lämna ut eller använda uppgift tillämpas också på sådana förbehåll.

418

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

4 § Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter.

Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 3 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, endast om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 3 §.

Av 22 kap. 4 § framgår att sekretess i vissa fall gäller för uppgift om underårigs vistelseort i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

10 kap. Ansvar

1 § I detta kapitel finns en hänvisning till vissa bestämmelser om ansvar i brottsbalken (2 §). Vidare finns en inskränkning för vissa fall i ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken (3 §).

2 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller använda uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.

3 § Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller använder uppgifter i strid mot 17 kap. 2 och 3 §§.

11 kap. Överklagande

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–överklagande av enskild (2 §)

–överklagande av myndighet (3 §)

–sättet för överklagande (4 och 5 §§).

Överklagande av enskild

2 § Beslut av en myndighet om att inte lämna ut en handling till en enskild sökande eller att lämna ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja eller på annat sätt använda innehållet,

får överklagas av den sökande på det sätt som anges i 4 och 5 §§.

420

Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Prop. 2008/09:150

Regeringsrätten kan inte överklagas.Bilaga 4 Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det

särskilda bestämmelser om överklagande.

Överklagande av myndighet

3 § Beslut av en myndighet om att avslå en annan myndighets begäran om att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift får överklagas av den sökande myndigheten på det sätt som anges i 4 och 5 §§.

Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.

Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.

Om det i lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från första stycket, gäller den bestämmelsen.

Sättet för överklagande

4 § Beslut som enligt 2 och 3 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.

Beslut som fattas av	och som gäller			skall överklagas till
en kammarrätt				Regeringsrätten
en tingsrätt	handling i domstolens			hovrätten
	rättskipande		eller
	rättsvårdande		verk-
	samhet
en hovrätt	handling i domstolens			Högsta domstolen
	rättskipande		eller
	rättsvårdande
	verksamhet
en statlig myndighet	en	annan	statlig	regeringen
	myndighets begäran
ett statsråd				regeringen

5 § Vid överklagande av beslut enligt 2 eller 3 § av sådana organ som avses i 3 kap. 5 och 6 §§ tillämpas bestämmelserna om överklagande i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223). Vid överklagande av en tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut.

421

Internationell rättshjälp i konkurrensärenden

6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till

1.åläggande enligt 56 a § konkurrenslagen (1993:20), eller

2.undersökning enligt 56 b § konkurrenslagen.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

16 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–förundersökningssekretess m.m. (2–6 §§)

–sekretess för säkerhets- eller bevakningsåtgärder (7 §)

–sekretess för chiffer, kod m.m. (8 §)

–sekretess för körkorts referensnummer (9 §)

–sekretess för åtgärder för att hindra rymning m.m. (10 §)

–sekretess i vapenregister m.m. (11 §)

–sekretess för bilder i mål om barnpornografibrott m.m. (12 §)

–sekretess i samband med internationell rättshjälp och Schengens informationssystem (13 §)

–sekretesstider (14 §).

Förundersökningssekretess m.m.

2 § Sekretess gäller, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs, för uppgift som hänför sig till

1.förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

4.annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen, eller

5.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt insiderstrafflagen (2000:1086).

3 § För uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.

425

Under samma förutsättningar gäller sekretess för uppgift som hänför	Prop. 2008/09:150
sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90)	Bilaga 4
om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar samt sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 §
lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet.

4 § Sekretess enligt 2 och 3 §§ gäller för uppgift som rör misstanke om brott om uppgiften finns

1.i annan verksamhet hos en myndighet som biträder åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,

2.hos en tillsynsmyndighet i konkurs, och

3.inom exekutionsväsendet.

5 § Sekretess enligt 3 § gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.

6 § Sekretess enligt 3 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

Säkerhets- eller bevakningsåtgärder

7 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om nedan angivna säkerhets- eller bevakningsåtgärder, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller åtgärder som rör

1.byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

3.telekommunikation,

4.behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk data- behandling eller annan handling,

5.den civila luftfarten.

Chiffer, kod m.m.

8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har nedan angivna syften, endast om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften

röjs. Detta gäller sådana metoder som har till syfte att

426

1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av	Prop. 2008/09:150
uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller	Bilaga 4

2.göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.

Körkorts referensnummer

9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.

Åtgärder för att hindra rymning m.m.

10 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 2–9 §§, inom polis- väsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

Vapenregister m.m.

11 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.

Under samma förutsättning gäller sekretess hos

1.Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,

2.Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och

3.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamens- registret.

Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

12 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i nedan angivna typer av mål eller annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihets- förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta gäller i mål om

1.ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådana brott, och

3.konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen gäller även i ärende som rör i denna paragraf angivet brott. Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån

biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i mål och
ärende som avses i första och andra styckena.	427
	427

Internationell rättshjälp och Schengens informationssystem

13 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till

1.utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som rör tvångsmedel.

Sekretess enligt första stycket gäller också hos polismyndighet och åklagarmyndighet samt hos Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen, för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

Sekretess enligt andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen om Schengens informationssystem.

Sekretesstid

14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 13 §§ i högst fyrtio år och sekretessen enligt 3 § i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

17 kap. Sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–för myndigheters affärs- eller driftsförhållanden (2 och 3 §§)

–i samband med upphandling m.m. (4–6 §§)

–till skydd för det allmänna som låntagare (7 §)

–i samband med tekniska undersökningar (8 §)

–i samband med fackliga förhandlingar (9 och 10 §§)

–i samband med fackliga stridsåtgärder (11 och 12 §§)

–till skydd för det allmänna som part i rättsliga tvister (13 §)

–fartygsdagböcker m.m. (14 och 15 §§).

I 16 och 17 §§ finns bestämmelser om sekretesstid.

Myndigheters affärs- eller driftsförhållanden

2 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.

Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första

stycket gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.

428

kan antas att det allmännas ställning i tvist på grund av samman-	Prop. 2008/09:150
stötningen försämras om uppgiften röjs.	Bilaga 4
15 § Vid tillämpningen av 14 § skall den myndighet, under vars
förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till
enskild.
Sekretesstid
16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 4–8 §§
i högst tjugo år.
Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller
sekretessen enligt 4–6 §§ dock längst till dess två år, eller hos statliga
affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal
affärsverksamhet fem år, har förflutit från det avtalet slöts.
17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 9 § i högst
fem år och enligt 11 § i högst tio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 13 § längst till
dess saken har blivit slutligen avgjord men inte i något fall längre än till
dess tjugo år har förflutit.
För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt 14 § om
sjöförklaring eller annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan
väcks på grund av sammanstötningen och senast när fem år har förflutit
från det att sammanstötningen ägde rum.
18 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att bevara djur- eller
växtart
1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart,
endast om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller
del därav motverkas om uppgiften röjs.

Avd. 3 Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

19 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

–alla verksamheter (20 kap.)

–inom hälso- och sjukvården m.m. (21 kap.)

–inom socialtjänsten m.m. (22 kap.)

–i skolverksamhet m.m. (23 kap.)

–i samband med forskning, vetenskap och statistik (24 kap.)

–vid folkbokföring och delgivning m.m. (25 kap.)

431

–	i verksamhet som rör socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd,	Prop. 2008/09:150
premiepensionsmedel m.m. (26 kap.)		Bilaga 4

–i personalsocial och personaladministrativ verksamhet (27 kap.)

–i verksamhet som rör transport och annan kommunikation (28

kap.)

–i verksamhet som rör tillsyn över näringslivet m.m. (29 kap.)

–i annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.)

–i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning och övervakning (31 kap.)

–i samband med skatt, tull, exekution m.m. (32 kap.)

–i verksamhet som rör totalförsvar, samhällsplanering, bered- skapsförberedelser (33 kap.)

–i samband med utlänningskontroll, Schengen m.m. (34 kap.)

–i samband med förundersökning m.m. (35 kap.)

–i samband med annan verksamhet med anknytning till brott, brottsbekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m. (36 kap.)

–i domstol m.m. (37 kap.)

–hos Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt i frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl. (38 kap.)

–hos övriga myndigheter och i övriga ärenden och verksamheter (39 kap.).

20 kap. Sekretess som gäller i alla verksamheter

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–under vissa förhållanden för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller sexualliv (2 §)

–under vissa förhållanden för adressuppgift och hemtelefonnummer

(3 §)

–för uppgifter om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet (4 §)

–under vissa förhållanden för uppgift som rör utlänning (5 §)

–i vissa fall för personuppgift som avses i personuppgiftslagen

(6 §).

Bestämmelser som gäller i alla verksamheter finns även i andra kapitel

idenna lag.

Uppgift om hälsa eller sexualliv

2 § Sekretess gäller för uppgift som rör enskilds hälsa eller sexualliv om det är uppenbart att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte om uppgiften tas in i beslut hos myndigheten. Hos domstol skall dock 43 kap. 8–11 §§ vara tillämplig för uppgifter som tas in i dom eller annat beslut.

432

Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om	Prop. 2008/09:150
konkurrens mellan primär och sekundär sekretess skall första stycket inte	Bilaga 4
tillämpas när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma
intresse är tillämplig på uppgiften.
Adressuppgift och hemtelefonnummer
3 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds adress eller hem-
telefonnummer, eller annan liknande uppgift, endast om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma
att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Uppgift om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade
identitet
4 § Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan en enskilds
verkliga och fingerade identitet som hänför sig till ärende om fingerade
personuppgifter, om det inte står klart att den enskilde inte lider men om
uppgiften röjs.
Uppgift som rör utlänning
5 § Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, endast om det kan
antas att någon, om uppgiften röjs, kan komma att utsättas för övergrepp
eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan
utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av
utlänningar.
Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat
eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter
som avses i första stycket och som en myndighet fått enligt avtalet.
Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15
§ och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personuppgift som avses i personuppgiftslagen
6 § Sekretess gäller för personuppgift, endast om det kan antas att
uppgiften kan komma att behandlas i strid med personuppgiftslagen
(1998:204) om den lämnas ut.
21 kap. Hälso- och sjukvården m.m.
Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–sekretessgränser (2 §)

–sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

(3 §)

433

–sekretess inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk Prop. 2008/09:150

verksamhet (4 §)

Bilaga 4

–sekretess vid omprövning och tillsyn (5 §)

–sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §)

–sekretess vid omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård (7 §)

–när sekretess inte gäller (8 §)

–sekretess för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (9 §)

–skydd för anmälare (10 §)

–sekretess för uppgift om varas tillverkning eller innehåll (11 §)

–biobanker (12 §)

–sekretess i verksamhet som rör ersättning till steriliserade (13 §)

–sekretesstider (14 §)

–undantag från sekretessen (15–18 §§).

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. Även verksamheterna som anges i 4 och 11 §§ anses vara av samma slag. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

3 § Sekretess enligt detta kapitel gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

Sekretessens omfattning

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

4 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.

Omprövning och tillsyn
5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i sådan verksamhet som
innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller
enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd och	434

andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan	Prop. 2008/09:150
röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.	Bilaga 4

Patientnämndsverksamhet

6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård

7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte följande fall

8 § Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte

1.beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,

2.beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd och det är fråga om någon annan sjukdom än de som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,

3.beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården,

4.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården

9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Skydd för anmälare

10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 4–7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat

435

uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller	Prop. 2008/09:150
annat allvarligt men om uppgiften röjs.	Bilaga 4

Uppgift om varas tillverkning eller innehåll

11 § Sekretess gäller i verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, endast om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.

Biobanker

12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Ersättning till steriliserade

13 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Sekretesstider

14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 4–7, 9 och 12–13 §§ i högst sjuttio år, i 10 § i högst femtio år och i 11 § i högst tjugo år.

Undantag från sekretessen på hälso- och sjukvårdens område m.m.

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

15 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården till

1.annan myndighet inom hälso- och sjukvården,

2.myndighet inom socialtjänsten,

3.enskild vårdgivare, eller

4.enskild verksamhet på socialtjänstens område.

436

behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling	Prop. 2008/09:150
eller annat stöd.	Bilaga 4
Sekretessen enligt 4 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna
eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för
en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Uppgifter till enskilda i enlighet med vad som föreskrivs i lag
16 § Sekretessen enligt 4–7 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild
enligt vad som föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemination, lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen, lagen (1988:1473) om
undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen (1988:1472).
Forskning och statistik
17 § Sekretessen hindrar inte att kommuners och landstings myndigheter
som bedriver verksamhet som avses i 4 och 6 §§ lämnar uppgift till en
annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller
för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den
enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Ytterligare bestämmelser
18 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland
annat i 8 kap.

22 kap. Socialtjänsten m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– sekretessgränser (2 §)

– sekretess inom socialtjänsten (3 och 4 §§)

– sekretess i samband med omprövning och tillsyn (5 §)

– sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §)

– sekretess vid omhändertagande av personakt i enskild verksamhet (7 §)

– när sekretess inte gäller (8 §)

– sekretess för anmälan i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård (9 §)

– skydd för anmälare (10 §)

– sekretess vid familjerådgivning (11 §)

– sekretess hos kommunal invandrarbyrå m.m. (12 §)

– sekretess i samband med tillstånd till parkering för rörelse- hindrade (13 §)

– sekretess i samband med kommunal bostadsförmedling m.m. (14 §)

– sekretess i ärenden om bostadsanpassningsbidrag (15 §)

437

Familjerådgivning

11 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Kommunal invandrarbyrå m.m.

12 § Sekretess gäller i verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt i ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar och i ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Tillstånd till parkering för rörelsehindrade

13 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Kommunal bostadsförmedling m.m.

14 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Bostadsanpassningsbidrag
15 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
16 § Sekretess gäller hos Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor i ärende om sådana frågor för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretesstider
17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3, 5–7,
9 och 11–15 §§ i högst sjuttio år och i 10 och 16 §§ i högst femtio år.	440
	440

Undantag från sekretessen på socialtjänstens område

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

18 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom socialtjänsten till

1.annan myndighet inom socialtjänsten,

2.myndighet inom hälso- och sjukvården,

3.enskild verksamhet på socialtjänstens område, eller

4.enskild vårdgivare.

Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd.

Sekretessen enligt 3 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Uppgifter till enskild om biologiska föräldrar

19 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon skall få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

Brottsmisstankar när brottet riktas mot unga

20 § Sekretessen enligt 3, 5–9 och 11-13 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om uppgiften rör misstanke om följande brott:

1.överlåtelse av narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) till den som inte har fyllt 18 år, eller

2.icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738) till den som inte har fyllt 18 år.

Uppgifter om unga till polismyndighet

21 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år lämnas till polismyndighet, om det finns en påtaglig risk att den unge skall begå brott och uppgiften kan antas bidra till att förhindra detta. Om uppgiften efterfrågas av polismyndighet krävs att social- tjänsten, med hänsyn till övriga omständigheter, finner att det också är lämpligt att uppgiften lämnas ut.

22 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgifter som behövs för ett
omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polismyndighet när någon
som kan antas vara under 18 år påträffas av personal inom socialtjänsten
1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och
allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller	441

2. under utövande av brott.	Prop. 2008/09:150
	Bilaga 4

Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess

23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.

23 kap. Skolverksamhet m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–sekretessgränser (2 §)

–sekretess i skolverksamhet för barn och ungdomar (3–5 §§)

–sekretess i annan skolverksamhet (6 och 7 §§)

–sekretess i samband med specialpedagogisk stödverksamhet (8 §)

–sekretess i skolbarnsomsorgen (9 §)

–sekretess i förskoleverksamhet (10 §)

–sekretess hos Statens skolverk (11 §)

–sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd (12 §)

–sekretess i samband med avstängning från högskoleutbildning

(13 §)

–sekretesstider (14 §).

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses de verksamheter på skolans område som anges i 3–9 §§ som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.

Sekretessens omfattning

Skolverksamhet för barn och ungdomar

3 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

4 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller

442

någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte	Prop. 2008/09:150
beslut i dessa ärenden.	Bilaga 4
5 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § i annat fall än som
avses i 3 eller 4 § för uppgift om enskilds identitet, adress och andra
liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, endast om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider
men om uppgiften röjs.
Annan skolverksamhet
6 § På andra områden inom utbildningsväsendet än som anges i 3 § gäller
sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller
behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos
psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
7 § Sekretess gäller, utöver vad som anges i 6 §, i annan elevvårdande
verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxen-
utbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervis-
ningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Specialpedagogisk stödverksamhet
8 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Skolbarnsomsorg
9 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till
psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds
personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider
men.
Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds
personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Förskoleverksamhet
10 § Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående lider men.
	443

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess

2 § Att sekretess överförs till forskningsverksamhet framgår av 7 kap. 4 §.

Psykologisk undersökning

3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll

4 § Sekretess gäller för uppgift i upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, endast om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt
forskningsregister för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider
men.
Sekretessen enligt första stycket gäller i förhållande till en registrerad
person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans
eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med
vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas
till honom eller henne.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Biomedicinska forskningsprojekt
6 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etisk bedömning av
biomedicinska forskningsprojekt innefattande försök på människa, för
uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan
antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Statistik
7 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som
avser framställning av statistik för uppgift som avser enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde.	445
	445

Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Prop. 2008/09:150 Riksrevisionen eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, av Bilaga 4

någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

25 kap. Folkbokföring och delgivning m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i

–verksamhet som rör bl.a. folkbokföringen (2 §)

–ärende om fingerade personuppgifter (3 §)

–namnärenden (4 §)

–verksamhet som rör delgivning (5 §).

I 6 § finns bestämmelser om sekretesstid.

Folkbokföring m.m.

2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs, i verksamhet som avser

1.folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,

2.förande av eller uttag ur sjömansregistret.

Ärende om fingerade personuppgifter

3 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket, har lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas första stycket också hos den mottagande myndigheten.

Namnärenden

4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

446

Delgivning

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt del- givningslagen (1970:428) för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående lider men om uppgiften röjs.

Sekretesstider

6 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2–5 §§ i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

26 kap. Socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premie- pensionsmedel m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–sekretess på socialförsäkringsområdet (2 och 3 §§)

–sekretess angående premiepensionsmedel (4 §)

–sekretess i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. (5 §)

–sekretess i verksamhet som rör arbetarskydd m.m. (6 och 7 §§)

–skydd för anmälare (8 §)

–sekretess i verksamhet som rör arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m. (9 och 10 §§)

–sekretess i ärende om arbetslöshetsersättning (11 §)

–sekretess i verksamhet som rör studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning (12 §)

–sekretess i utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och som inte rör näringslivet (13 §)

–sekretess för uppgift till medlare i arbetstvist (14 §)

–sekretesstider (16 §).

I 15 § finns en hänvisning angående sekretess i arbetstvister.

Socialförsäkringsområdet

Sekretessens omfattning

2 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensions- myndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen nedan, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra

personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider men om uppgiften röjs. Detta gäller i ärenden
enligt lagstiftningen om
1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. handikappersättning och vårdbidrag,
5. annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild,	447

6. läkarvårdsersättning, eller	Prop. 2008/09:150
7. ersättning för sjukgymnastik.	Bilaga 4
Samma sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att
handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För
myndighet som anges i 6 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som
föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om
allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag
och lagstiftningen om sjuklön.
Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
3 § Sekretessen enligt 2 § gäller i förhållande till en vård- eller
behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälso-
tillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller
behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.
Premiepensionsmedel
4 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensions-
myndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt
lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om

1.hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och

2.vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.

5 § Sekretess gäller i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ett sådant ärende.

Arbetarskydd

6 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra

448

personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider	Prop. 2008/09:150
men om uppgiften röjs.	Bilaga 4
7 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller
delpensionsförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftför-
hållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om
uppgiften röjs. Under samma förutsättning gäller sekretess för sådan
uppgift i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av
arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning. I ett ärende enligt
lagstiftningen om arbetsmiljön kan regeringen i ett enskilt fall besluta om
undantag från sekretessen i fråga om uppgift som nu har nämnts, om den
finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Skydd för anmälare
8 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 2 § för uppgift som
lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat
uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,
endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat
uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller
annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Hos myndighet som anges i 6 § gäller sekretess för arbetstagares
anmälan i ärende om arbetarskydd.
Arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m.
9 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider
men.
Samma sekretess gäller i ärende om arbetsvård, antagning till
arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra
åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds
anpassning till arbetslivet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första eller andra
stycket.
I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller
domstol gäller 2 § i stället för första och andra styckena.
10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt
lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds
affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider skada.
Arbetslöshetsersättning
11 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om enskilds	449
	449

27 kap. Personalsocial och personaladministrativ verksamhet	Prop. 2008/09:150
Kapitlets innehåll	Bilaga 4
Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess för

–uppgift i psykologisk undersökning m.m. (2 och 3 §§)

–hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall (4 §§)

–adresser, telefonnummer m.m. (5 §)

–tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen (6 §).

I 8 § finns bestämmelser om sekretesstider.

I 7 § finns en hänvisning som rör personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.

Psykologisk undersökning eller behandling m.m.

2 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 2 § för någon annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än de som anges där, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall

4 § Sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt första stycket gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket.

Adresser, telefonnummer m.m.

5 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 2–4 §§ i personal- administrativ verksamhet för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men, för uppgift om

enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det

451

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.	Prop. 2008/09:150
	Bilaga 4

Sjöfart

Skydd för anmälare

4 § Sekretess gäller hos Sjöfartsverket vid tillsyn enligt 5 kap. fartygs- säkerhetslagen (2003:364) för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal

5 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betal- ningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sjöförklaringar och andra utredningar

6 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.

Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § hos den myndigheten.

För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt denna paragraf när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig och senast när fem år har gått från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.

Körkortsärenden m.m.

7 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

453

29 kap. Tillsyn över näringslivet m.m.	Prop. 2008/09:150
Kapitlets innehåll	Bilaga 4
Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–hos Konkurrensverket (2–4 §§)

–i verksamhet som rör tillsyn över finansiella marknader m.m. (5–

10 §§)

–i verksamhet som rör statlig tillsyn över näringslivet i övrigt m.m. (11–14 §§)

–i verksamhet som rör tillsyn och stöd av annan än statlig myndighet (15–18 §§)

–hos Insättningsgarantinämnden (19 och 20 §§)

–hos Riksrevisionen (21 §)

–i samband med tillsyn över stiftelser (22 §)

–i verksamhet som rör tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) (23 §).

I 24 § finns bestämmelser om sekretesstider.

Konkurrensverket

Tillsyn och utredning

2 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration

3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 2 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 2 §.

Skydd för anmälare

4 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

455

Tillsyn över finansiella marknader m.m.

Tillsyn och tillstånd

5 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som avser beslut om tillstånd för eller tillsyn över bank- och kreditväsendet, värdepappers- marknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om

1.affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs,

2.ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.

6 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 5 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

7 § Sekretess enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller annan författning.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Ägarprövning

8 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, i ärende hos statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3.aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation.

Sekretess gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

Övervakning enligt viss lagstiftning

9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, i statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll enligt

1.insiderstrafflagen (2000:1086),

2.lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

3.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, eller

4.lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring.

Rör uppgiften den uppgiftsskyldige, gäller sekretess endast om han eller hon kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

456

Uppgifter från utländsk myndighet m.m.

10 § Om riksdagen har godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 5, 8 och 9 §§, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått enligt avtalet. Om regeringen föreskriver det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, om inspektionen har fått uppgifter enligt något annat avtal från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Statlig tillsyn över näringslivet m.m.

Tillsyn eller stödverksamhet m.m.

11 § Sekretess gäller, om regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som avser utredning, planering, prisreglering, tillstånds- givning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

12 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 11 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

13 § Om en uppgift hos Läkemedelsförmånsnämnden är sekretess- reglerad enligt 11 § 1 och har lämnats till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., tillämpas sekretessbestämmelsen också hos landstinget eller kommunen. Av 2 kap. 13 § första stycket framgår att detta inte gäller om en sekre- tessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos landstinget eller kommunen.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

14 § Om riksdagen godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 11 §, för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

457

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om Prop. 2008/09:150 undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § Bilaga 4

inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

Tillsyn och stöd av andra än statliga myndigheter

Tillsyn och stöd i allmänhet

15 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet, för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.

Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

16 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Undantag från sekretess inom miljö- och hälsoskyddsområdet

17 § Sekretess enligt 15 § 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.

18 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess enligt 15 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Insättningsgarantinämnden

19 § Sekretess gäller i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om

1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften

röjs,

458

2. ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har							Prop. 2008/09:150
trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som							Bilaga 4
myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial
i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.
Om	regeringen	föreskriver	det,	gäller	sekretess	hos

Insättningsgarantinämnden för sådan uppgift om affärs- eller drift- förhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 19 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Riksrevisionen

21 § Sekretess gäller i Riksrevisionens verksamhet avseende granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.

Tillsyn över stiftelser

22 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser, för uppgift om

1.stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs,

2.någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738)

23 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738), i ärenden enligt samma lag, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd.

459

Sekretesstid

24 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–5, 8–11, 14–16, 19 och 21 §§ i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretessen enligt 22 § om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i högst sjuttio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 23 § i högst femtio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

30 kap. Sekretess i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–i Riksbankens verksamhet (2 och 3 §§)

–i upplånings- och utlåningsverksamhet (4 och 5 §§)

–i uppdragsverksamhet för enskilds räkning (6–8 §§)

–angående enskildas affärsförbindelser med myndigheter (9–11 §§)

–i verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd (12 §)

–i samband med patentansökningar m.m. (13–15 §§)

–i verksamhet som rör pantbrevsregistret (16 §)

–för upphovsrättsligt skyddat verk (17 §)

–i verksamhet som rör elcertifikatsregistret (18 §)

–i verksamhet som består i administrativa tjänster åt en stiftelse

(19 §).

I 20 § finns bestämmelser om regeringens möjlighet att besluta om undantag från sekretess. I 21 och 22 §§ finns bestämmelser om sekretesstider.

Riksbankens verksamhet

2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar.

3 § Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Upplånings- och utlåningsverksamhet

Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

4 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden.

460

bedriver revision, endast om det kan antas att den enskilde lider skada	Prop. 2008/09:150
om uppgiften röjs.	Bilaga 4
Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte
om uppgiften tas in i beslut av myndigheten.
Överföring av sekretess
11 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 9 eller 10 §, har
lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir
sekretessbestämmelserna tillämpliga också hos den mottagande
myndigheten. Sekretessbestämmelserna skall dock inte tillämpas, om
uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndigheten.
Verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd
12 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt ut-
vecklingsbistånd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden,
endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada
om uppgiften röjs.
Patentansökningar m.m.
Patentansökningar
13 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om
uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande
lagstiftning om patent.
Uppgift om arbetstagares uppfinningar
14 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats
till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till
arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller
dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 13 §.
Registrering av mönster
15 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om
mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande
lagstiftning om mönsterskydd.
Pantbrevsregistret
16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pant-
brevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift
om registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
	462

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har	Prop. 2008/09:150
beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten	Bilaga 4
är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets
inskrivningsdel är tomträttshavare.
Upphovsrättsligt skyddat verk
17 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som
inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och om

1.det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2.det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, samt

3.ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.

Vid tillämpningen av första stycket skall ett verk som har lämnats ut enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.

Elcertifikatsregistret

18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.

Administrativa tjänster åt en stiftelse

19 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster och som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Regeringens dispensmöjlighet

20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 6, 9, 10 och 12 §§, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Sekretesstid

21 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2, 4 och 5 §§ samt 14 § första meningen i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretess

enligt 6, 9, 10 och 12 §, om inte annat följer av 22 §.

463

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 19 § i högst	Prop. 2008/09:150
tjugo år om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För	Bilaga 4
uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i
högst sjuttio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3 § i högst
femtio år.
22 § Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller
sekretessen enligt 9 eller 10 § längst till dess två år, eller hos statliga
affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärs-
verksamhet fem år, har förflutit från det att avtalet slöts.
Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild
och myndighet, gäller sekretessen enligt 12 § längst till dess två år har
förflutit från det att avtalet slöts.
Hos universitet och högskolor gäller sekretessen enligt 6 § i högst tio
år. Hos Patent- och registreringsverket gäller motsvarande sekretess i
högst femtio år.

31 kap. Annan tillsyn, granskning och övervakning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–hos Datainspektionen (2 §)

–hos Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet (3 §)

–i ärenden om granskning av film eller videogram (4 §)

–i samband med allmän kameraövervakning (5 §)

–i samband med tillsyn över advokater och revisorer (6 och 7 §§)

–i kärnteknisk verksamhet (8 §)

–för uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument (9 §).

Datainspektionen

2 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i sådana ärenden om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning skall handläggas av inspektionen, och i ärenden om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från Datainspektionen till Justitiekanslern, tillämpas första stycket också där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

464

Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas	Prop. 2008/09:150
författningsskyddande verksamhet	Bilaga 4
3 § Sekretess gäller hos kommissionen för granskning av de svenska
säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet
för sådan granskning, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Granskning av film eller videogram
4 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för
uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när
beslut i saken har vunnit laga kraft.
Allmän kameraövervakning
5 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds personliga för-
hållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i
lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, endast om det kan
antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften
röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Tillsyn över advokater
6 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om
disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur
samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller
om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om
det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om
uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsyn över revisorer
7 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av
revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande
mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag
eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för
uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör,
endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men
om uppgiften röjs.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om
undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 §
inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller
utländskt organ.	465
	465

Sekretessen enligt första stycket gäller inte beslut i ärendet.	Prop. 2008/09:150
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.	Bilaga 4
Kärnteknisk verksamhet
8 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller
driftförhålla
nden som har lämnats enligt 19–21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd
enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid
en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka
eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars
1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, endast om det
kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen,
om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella
instrument
9 § Sekretess gäller för nedan angivna uppgifter om innehav av
finansiella instrument, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den som uppgiften rör lider skada eller men. Sekretessen gäller
uppgifter har lämnats till myndigheten till följd av

1.särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmäl- ningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

2.9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

3.7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP- fonder), eller

4.5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

32 kap. Skatt, tull, exekution m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–sekretess i verksamhet som rör skatt, tull m.m. (2–8 §§)

–sekretess inom exekutionsväsendet (11–13 §§)

–sekretess i ärenden om skuldsanering (16 §)

–sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (17 §)

–undantag från sekretess i förhållande till enskild (9–10 §§ och 14–

15 §§)

–sekretesstider (18 §).

466

Skatt, tull m.m.	Prop. 2008/09:150
Bestämmelsernas tillämpningsområde	Bilaga 4
Bestämmelsernas tillämpningsområde
2 § Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag
för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291)
om avgift till registrerat trossamfund samt skattetillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt
jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Skatt, taxering, beskattningsdatabas och tulldatabas
3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller
som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden

1.i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskatt- ningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, för uppgift som har tillförts databaserna,

2.hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga.

Tullverket

4 § Uppgift som avses i 3 § och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Mål i domstol

5 § För uppgift enligt 3 § i mål hos domstol gäller sekretess, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 2 kap. 3 § första stycket 3 eller 4 lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar .

Om en uppgift i mål hos domstol saknar betydelse i målet och uppgiften har lämnats till domstolen från en annan myndighet, där den är sekretessreglerad, gäller den sekretessregleringen även hos domstolen.

Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om konkurrens mellan primär och sekundär sekretess, skall första stycket inte tillämpas när överföringsbestämmelsen i andra stycket är tillämplig.

467

Beslut om skatt eller taxering

6 § Sekretessen enligt 3–5 §§ gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretess gäller dock om beslutet meddelas i ärende om

1.förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2.beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.

Vissa ärenden med anknytning till skatt

7 § Sekretess gäller, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

1.särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 3–6 §§,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med inbetalning av skatt.

För sekretess enligt denna paragraf tillämpas 4 och 5 §§.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Skatteärenden med anknytning till utlandet

8 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sådan sekretess som avses i 3–7 §§ med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen och som rör verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i verksamhet som avses i 3–7 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

Undantag från sekretess i förhållande till enskilda

9 § Sekretessen enligt 3–6 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet eller lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser om att

uppgift i vissa fall får lämnas till enskild.

468

Sekretessen enligt 3–7 §§ hindrar7 inte att uppgift i ärende om revision	Prop. 2008/09:150
lämnas till en förvaltare i den reviderades konkurs.	Bilaga 4

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

10 § Om en myndighet med stöd av 9 § lämnar uppgift till kon- kursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.

Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Exekutionsväsendet

Mål eller ärende

11 § Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten

–i ett pågående mål, eller

–i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.

Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

Verksamhet med anknytning till utlandet

13 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i verksamhet som avses i 11 och 12 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

469

–	hos Integrationsverket (4 §)	Prop. 2008/09:150
–	i verksamhet som rör den nationella upplysningsbyrån (5 och	Bilaga 4

6§§)

–i angelägenhet som rör Schengens informationssystem (7 och

8§§).

I 9 § finns bestämmelser om sekretesstider.

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

2 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Beträffande beslut i ärende som avses i denna paragraf gäller sekretessen endast för uppgifter i skälen.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

3 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i 2 § och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.

Integrationsverket

4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Integrationsverket för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs,

1.i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, och

2.i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.

Uppgifter till den nationella upplysningsbyrån
5 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos
Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser
mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar	473
	473

och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12	Prop. 2008/09:150
augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade	Bilaga 4
konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om
enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående lider men.
6 § Sekretess enligt 5 §, 13 kap. 2 och 3 §§ eller enligt 20 kap. 5 §
hindrar inte att uppgifter som avses i 5 § lämnas till den nationella
upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § lagen
(1994:1720) om civilt försvar och förordningen (1996:1475) om
skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra
skyddade personer.
Schengens informationssystem
7 § Sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut
utan att den enskilde eller någon närstående lider men, hos
polismyndighet och åklagarmyndighet, samt hos Rikspolisstyrelsen,
Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket, för uppgift om
enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en
framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informations-
system

1.om omhändertagande av en person som har efterlysts för utlämning,

2.om att en person skall nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),

3.om tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, samt

4.om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder.

Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.

8 § Sekretess enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

Sekretesstid

9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–5 §§ i högst femtio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 7 § i högst sjuttio år.

474

35 kap. Förundersökning m.m.	Prop. 2008/09:150
Kapitlets innehåll	Bilaga 4
Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–sekretessens omfattning (2 §)

–skydd för anmälare (3 §)

–när sekretess inte gäller (4–5 §§)

–sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (6 §)

–undantag från sekretessen (7–11 §§).

Sekretessens omfattning

Utredningar enligt bestämmelserna om förundersökning m.m.

2 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 4 eller 5 §, i följande fall för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men, nämligen

1.i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),

4.i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,

5.i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål,

6.i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

7.i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,

8.i register som förs av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9.i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 2 kap. 2 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar ,

10.i register som förs av Tullverket enligt lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skydd för anmälare

3 § Sekretess gäller i verksamhet, som avses i 2 §, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

475

Sekretessen enligt 2 § gäller inte i följande fall

4 § Sekretessen enligt 2 § gäller inte

1.beslut om huruvida åtal skall väckas, beslut om att förundersökning inte skall inledas samt beslut om att förundersökning skall läggas ned,

2.för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,

3.för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387),

4.för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 2 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.

5 § Sekretessen enligt 2 § upphör att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, såvida inte

1.sekretess för uppgiften skall gälla hos domstolen enligt 37 kap. 3 eller 8 §,

2.uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller

3.uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Tillsynsmyndighet i konkurs

6 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Undantag från förundersökningssekretessen

Skadelidande m.fl.

7 § Om en skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, behöver en uppgift för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut, hindrar sekretessen enligt 2 § inte att den skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, tar del av uppgiften när den finns

1.i en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte skall väckas,

2.i en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller

3.i en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

476

Uppgiftslämnande till följd av vad som föreskrivs i lag

8 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,

2.till enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har stöd i den lagen,

3.enligt vad som föreskrivs i

–lagen (1998:621) om misstankeregister,

–polisdatalagen (1998:622),

–lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

–lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

–förordningar som har stöd i dessa lagar, och

4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.

Skadelidande vid trafikolycka

9 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att polisen på begäran av en skadelidande som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Uppgift till konkursförvaltare

10 § Sekretessen enligt 2 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

11 § Om en myndighet med stöd av 10 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.

Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

36 kap. Annan verksamhet med anknytning till brott, brotts- bekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–hos polismyndighet (2 och 3 §)

–i ärenden om besöksförbud (4 §)

–inom kriminalvården (5 §)

–vid överföring av verkställighet av brottmålsdom (6 §)

–i nådeärenden (7 §)

– i ärenden om brottsskadeersättning (8 §)

477

–	vid medling med anledning av brott (9 §)	Prop. 2008/09:150
–	i samband med register angående brott m.m. (10 och 11 §§).	Bilaga 4

Sekretess hos polismyndighet

Sekretessens omfattning

2 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om uppgiften hänför sig till

1.verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,

2.ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,

3.ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,

4.ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken,

5.verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslag- stiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare, eller

6.ärende enligt vapenlagen (1996:67).

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skydd för anmälare

3 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 2 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ärenden om besöksförbud
4 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att
den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Kriminalvården
5 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock
inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens	478

nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt	Prop. 2008/09:150
brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.	Bilaga 4
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överföring av verkställighet
6 § Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om överförande av
verkställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller
annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte
regeringens beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nådeärenden
7 § Sekretess gäller i ärende om nåd för uppgift om enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider
men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets
verksamhet för att bistå i ett sådant ärende.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Brottsskadeersättning
8 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om
brottsskadeersättning för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Medling med anledning av brott
9 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling
med anledning av brott för uppgift om enskilds personliga förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående lider men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Register angående brott m.m.
Belastningsregister
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för
uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad
	479

som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627)	Prop. 2008/09:150
samt i förordningar som har stöd i dessa lagar.	Bilaga 4
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket i
högst sjuttio år.
Bestämmelserna i 8 och 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt
denna paragraf.
Andra register
11 § I annat fall än som avses i 10 § eller 35 kap. 2 § första stycket 6
eller 7 gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register

1.för uppgift som har tillförts särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,

3.för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret,

4.för uppgift som har tillförts särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.

Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

37 kap. Domstol m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–i brottmål (3 §)

–i samband med personalia (4 §)

–i familjerättsliga mål eller ärenden (5 §)

–i arbetstvister (6 §)

–till skydd för affärs- eller driftsförhållanden (8 §)

–i ärenden om rättshjälp (9 §).

I 2 § finns en hänvisning om överföring av sekretess till domstol. I 7 § finns en hänvisning som rör mål om skatt, tull m.m. hos domstol.

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess

2 § Att sekretess överförs till domstol framgår av 7 kap. 11 §.

480

Brottmål

3 § Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning eller brott genom vilket infektion av hiv har eller kan ha överförts samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, endast om det kan antas att denne eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om uppgiften förekommer i mål om

1.ansvar för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådant brott, och

3.förverkande av skildring med sådant innehåll.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som avses i denna paragraf.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Personalia

4 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Familjerättsliga mål eller ärenden

5 § Sekretess gäller hos domstol i äktenskapsmål samt mål och ärenden enligt föräldrabalken, liksom i ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om någon part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller förvaltarskap behövs dock inte begäran av part.

För uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio år.

481

Arbetstvister

6 § Sekretess gäller hos domstol, i följande mål för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs, nämligen

1.mål om kollektivavtal,

2.mål om tillämpningen av

–lagen (1982:80) om anställningsskydd,

–lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,

–31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,

–4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,

–15–28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),

–8–20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

–3–16 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,

–3–15 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,

–6–11 och 13 §§ lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter

ihögskolan,

–3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt

–5–18 §§ lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Skatt, taxering, beskattningsbas och tulldatabas

7 § I 32 kap. 5 § finns bestämmelser om sekretess i mål hos domstol för vissa uppgifter i skatt- och taxeringsverksamhet och i verksamhet som avser förande eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Affärs- eller driftsförhållanden

8 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om myndighets eller enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 13 § tredje stycket, 23 § andra stycket, 60 och 63 §§ konkurrenslagen (1993:20) gäller sekretess för uppgift om sådana förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.

Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse anger att sekretess inte gäller för sådan

uppgift.

482

För uppgifter som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör	Prop. 2008/09:150
enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller	Bilaga 4
sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Rättshjälp
9 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden
samt Domstolsverket i ärende om rättshjälp,

1.för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,

2.för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

38 kap. Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–hos Barnombudsmannen (2 §)

–hos Konsumentombudsmannen (3 §)

–i verksamhet som rör jämställdhets- och diskrimineringsfrågor

(4 §).

Barnombudsmannen

2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Sekretessen hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen om Barnombudsman.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Konsumentombudsmannen

3 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsument- ombudsmannen i vissa tvister

1. för uppgift som kommit till eller hämtats in med anledning av en rättstvist enligt lagen, endast om det kan antas att den enskildes ställning

som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och

483

2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska Prop. 2008/09:150 förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller Bilaga 4

men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor

4 § Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs:

1.Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden i ärende enligt jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt, hos Jämställd- hetsombudsmannen, i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,

2.Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,

3.Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,

4.Handikappombudsmannen i ärende enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i verksamhet enligt lagen

(1994:749) om Handikappombudsmannen,

5.Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning i ärende enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

39 kap. Övriga myndigheter, verksamheter och ärenden

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

–hos överförmyndare (2 §)

–hos notarius publicus (3 §)

–i samband med rättshjälp till utlandet, m.m. (4 §)

–i ärenden om förvärv av hyresfastighet (5 §)

484

–	i biblioteksverksamhet (6 §)	Prop. 2008/09:150
–	i samband med teknisk bearbetning och lagring (7 §).	Bilaga 4

Överförmyndare

2 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Notarius publicus

3 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning

1.för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt,

2.för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.

Rättshjälp till utlandet, m.m.

4 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikes- representationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Förvärv av hyresfastighet

5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Biblioteksverksamhet

6 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står

485

klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon	Prop. 2008/09:150
närstående lider men.	Bilaga 4
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Teknisk bearbetning och lagring
7 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller
teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i
personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden.

Avd. 4 Sekretess hos vissa organ och verksamheter

40 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess

–hos riksdagen och regeringen (41 kap.)

–hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m. (42 kap.)

–hos domstolar m.m. (43 kap.)

–för växeltelefonister (44 kap.).

41 kap. Sekretess hos riksdagen och regeringen

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–sekretess hos riksdagen (3 och 4 §§)

–riksdagens dispensmöjligheter (5 och 6 §§)

–undantag från sekretess i regeringsärende (9 §)

–prövning av utlämnande i vissa fall av uppgift hos regeringen

(10 §).

I 2 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, i 7 § finns en hänvisning primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen, i 8 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till regeringen och i 11 § finns en hänvisning till regeringens dispensmöjligheter.

Riksdagen
Sekundär sekretess
2 § I 7 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess
från regeringen och andra myndigheter till riksdagen.
Sekretessens omfattning i övrigt
3 § Föreskrifterna i 2 kap. 2 §, 4 kap. 2–5 §§, 5 kap. 3 § samt 6 kap. 2
och 3 §§ gäller inte ledamot av riksdagen i fråga om uppgift som
ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifterna	486

om tystnadsplikt i sådana fall för riksdagsledamöter och för tjänstemän i	Prop. 2008/09:150
riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17	Bilaga 4
§ och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.
4 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med
riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag
endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar. För uppgift som
har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag
endast i fall som avses i 13 kap. För uppgift i beslut eller andra protokoll
hos riksdagen tillämpas endast bestämmelserna i 13 kap. samt 17 kap. 11
och 12 §§ och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar
enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 14 kap.
Riksdagens dispensmöjligheter
5 § Den befogenhet som enligt bestämmelse i denna lag tillkommer
regeringen att för särskilt fall förordna om undantag från sekretess skall, i
fråga om uppgift hos riksdagen eller myndighet under denna, i stället
tillkomma riksdagen. I fråga om uppgift hos myndighet under riksdagen
tillkommer befogenheten det utskott som bereder ärenden som rör
myndigheten.
Även i annat fall än som avses i första stycket får riksdagen förordna
om undantag från sekretess i fråga om uppgift hos riksdagen.
6 § Om riksdagen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till
förmån för en enskild, får riksdagen förena beslutet med ett förbehåll
som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda
den.
Regeringen
Primär sekretess
7 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen
finns i avd. 2 och 3.
Sekundär sekretess
8 § I 7 kap. 8–9 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess från
andra myndigheter till regeringen.
Undantag från sekretess i regeringsärende
9 § Regeringen kan i enskilda fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i
ett regeringsärende får lämnas ut.

487

Sekundär sekretess

3 § I 7 kap. 11 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.

Bestämmelser om sekretess som inte gäller hos domstol

4 § Bestämmelserna om sekretess i 17 kap., 26 kap. 10 §, 28 kap. 3 och 9–12 §§, 29 kap. 2 och 3, 5–12 samt 14–18 §§, 30 kap. 2 och 4–12 §§, 33 kap. 5, 6 och 8 §§, 36 kap. 10 och 11 §§, 37 kap. 9 § och 39 kap. 2–4 §§ tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, såvida inte domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Sekretess för uppgifter vid förhandling

När sekretessregleringen upphör att gälla

5 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretessregleringen i 16 kap. 12 §.

När sekretessregleringen fortsätter att gälla

6 § Förebringas uppgift som avses i 5 § vid förhandling inom stängda dörrar, är sekretessregleringen tillämplig även under den fortsatta handläggningen, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig, fortsätter sekretessregleringen att vara tillämplig endast om domstolen i domen eller beslutet har beslutat det. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande

7 § Överklagas ett mål eller ärende vari en domstol har beslutat att sekretessregleringen skall tillämpas även i fortsättningen, skall den högre rätten pröva beslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.

Sekretess för uppgifter i domar eller annat beslut
När sekretessregleringen upphör att gälla
8 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en
domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara
tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål
eller ärende.	490

Tystnadsplikt som		enligt				när det är	fråga om	Prop. 2008/09:150
gäller						en uppgift		Bilaga 4
Utrikesnämnden		beslut enligt 10 kap. 7 §
		tredje	stycket		andra
		meningen		regerings-
		formen
riksdagen		2 kap. 4 § andra stycket				vars röjande kan antas
		riksdagsordningen				sätta rikets	säkerhet i
						fara eller annars skada
riksdagens utskott och		beslut enligt 4 kap. 15				landet allvarligt
riksdagens utskott och		beslut enligt 4 kap. 15				vars röjande kan antas
EU-nämnden		§ eller 10 kap. 8 §				sätta rikets säkerhet i
		riksdagsordningen				fara eller annars skada
anonymitet	för med-	3 kap. 3 § tryckfri-				landet allvarligt
anonymitet	för med-	3 kap. 3 § tryckfri-
delare och	författare	hetsförordningen			eller 2
m.fl.		kap.	3 §	yttrande-

frihetsgrundlagen

Sekretesslagen

3 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i sekretesslagen.

Tystnadsplikt som	enligt			när det är fråga om en
gäller				uppgift
enskild som fått ut en	förbehåll		enligt
uppgift med förbehåll	8 kap.	16 §,	18	§
	första	stycket,	22	§
	första stycket eller 25
	§ eller 9 kap. 3 §
	andra stycket
utrikessekretess	13 kap. 2 §			vars	röjande kan antas
				sätta	rikets		säkerhet		i
				fara	eller annars skada
				landet allvarligt
Riksbanken	14 kap. 2 §			hos Riksbanken
bl.a. förundersökning	16 kap. 2–6 §§			om	kvarhållande				av
				försändelse			på	beford-
				ringsföretag,				hemlig
				teleavlyssning				och
				hemlig		teleövervakning
				eller		hemlig		kamera-
				övervakning på grund av
				beslut		av		domstol,
				undersökningsledare
bl.a. säkerhets- och	16 kap. 7–10 §§			eller åklagare
bl.a. säkerhets- och	16 kap. 7–10 §§
bevakningsåtgärder,

chiffer, koder	493

22 kap. 3, 5–7 eller om annat än verk-

9 §ställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård

bl.a. rättslig hjälp till 16 kap. 13 § annan stat

uppgift om utlänning				20 kap. 5 § första
				stycket
bl.a. hälso- och sjuk-				21 kap. 4–7 §§
vård
Hälso-	och	sjukvårdens		21 kap. 9 §
ansvarsnämnd
sekretess till skydd			för	21 kap. 10 §
anmälare till hälso- och
sjukvård
uppgifter i hälso- och				21 kap. 11 §
sjukvårdsverksamhet
som	används		för
upplysning m.m.
ersättning		till sterili-		21 kap. 13 §
serade

bl.a. socialtjänst

sekretess till skydd	för	22 kap. 10 §
anmälare	till
socialtjänst
bl.a. familjerådgivning		22 kap. 11–13 §§

Statens nämnd	för	22 kap. 16 §
internationella
adoptionsfrågor
bl.a. skolan och	ut-	23 kap. 3–9 §§
bildningsväsendet	i
övrigt

om kvarhållande av Prop. 2008/09:150 försändelse på beford- Bilaga 4

ringsföretag, hemlig

teleavlyssning och hemlig teleövervakning

ellerhemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare

om annat än verk- ställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

i anmälan till Hälso- och sjukvårdens an- svarsnämnd

om annat än verk- ställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård

som hör	till	annat än
ärende	om	tillrätta-
förande	av elev		eller
skiljande	av	elev	från
vidare studier			494

förskoleverksamhet					23 kap. 10 §
Statens skolverk					23 kap. 11 §
rättspsykiatriskt					24 kap. 5 §
forskningsregister
statistiksekretess					24 kap. 7 §
medling i arbetstvister					26 kap. 14 § första
					stycket
personalsocial			verk-		27 kap. 2 eller 3 §
samhet
bl.a.	tillstånd			till	28 kap. 8 §
färdtjänst
uppgifter om en särskild					28 kap. 9 eller 10 §
postförsändelse eller				ett
särskilt telemeddelande
Konkurrensverkets					29 kap. 3 §
rådgivning		inför	an-
mälan	om	företags-
koncentration
bl.a. tillsyn som bedrivs					29 kap. 5 § 2 eller
av statliga myndigheter					11 § 2
uppgifter som en statlig					29 kap. 14 §
myndighet		förfogar
över på grund av avtal
med en främmande stat
eller med en mellan-
folklig	organisation			i
verksamhet		som	bl.a.
avser tillsyn
bl.a. tillsyn som bedrivs					29 kap. 15 § 2
av ett annat organ än en
statlig myndighet
Riksrevisionen					29 kap. 21 § 2
tillsyn över stiftelser					29 kap. 22 §
bl.a. Riksbankens			kassa-		30 kap. 2 eller 4 §
rörelse
viss	utlåningsverk-				30 kap. 5 §
samhet som bedrivs av
myndighet
uppdragssekretess					30 kap. 6–8 §§
ärenden om patent och					30 kap. 13–15 §§
registrering av mönster

som hör till annat än ärende om tillrätta- förande av elev eller skiljande av elev från vidare studier

om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke

om andra ekonomiska

eller personliga förhållanden än affärs- eller driftsförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är före- mål för myndighetens verksamhet

som rör enskilds per- sonliga förhållanden och vars röjande kan vålla allvarligt men

som rör myndighetens affärsmässiga utlåningsverksamhet

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

495

33 kap. 7 § 2

33 kap. 8 §

förbehåll enligt 35 kap. 11 § första stycket

36 kap. 5 och 6 §§

Datainspektionen

Säkerhetstjänst- kommissionen bl.a. skattesekretess konkursförvaltare

administrativa tjänster 30 kap. 19 § åt en stiftelse

31 kap. 2 §

31 kap. 3 §

32 kap. 2–9 §§ förbehåll enligt 32 kap. 10 § första stycket eller 15 § första stycket

personalvård för den 33 kap. 3 § första som tjänstgör med stycket totalförsvarsplikt

uppgiftsskyldighet i 33 kap. 6 § frågor om samhälls- planering m.m.

beredskapsför- beredelser utlandsmyndighets beredskapsplanering konkursförvaltare

bl.a. kriminalvården

rättshjälp				37 kap. 9 § första
				stycket 1
Barnombudsmannen				38 kap. 2 §
notarius publicus				39 kap. 3 §
bl.a.	rättshjälp		i	39 kap. 4 §
utlandet
teknisk	bearbetning		av	39 kap. 7 §
personuppgifter
beslut av riksdagen om				förbehåll	enligt
undantag från sekretess				41 kap. 6 §
domstols överläggning				43 kap. 12 och 13 §§
myndighets		telefon-		44 kap. 1 §
växel

som	rör	enskilds		Prop. 2008/09:150
personliga förhållanden				Bilaga 4
och	vars röjande		kan
vålla allvarligt men
om	registrerads		för-
hållanden

om enskilds personliga förhållanden

för vilken det kan antas att någon kan komma att utsätts för våld eller annat allvarligt men om den röjs

som rör ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild

496

Rättegångsbalken

4 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt rätte- gångsbalken.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Tystnadsplikt som			enligt	när det är fråga om
gäller				en uppgift
domstolsförhandling			förordnande	med stöd
och	förhör	under	av 5 kap. 4 § eller 23
förundersökning			kap. 10 § femte stycket
Advokater			8 kap. 4 § första
			stycket	andra
			meningen

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435)

5 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435).

Tystnadsplikt som		enligt		när det är fråga om en
gäller				uppgift
enskild	hälso- och	2 kap. 8–10 §§ lagen
sjukvård		(1998:531)	om	yrkes-
		verksamhet	på	hälso-
		och sjukvårdens om-
		råde
enskild	familjeråd-	15 kap. 2 § social-
givning		tjänstlagen (2001:453)

Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

6 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Tystnadsplikt som		enligt
gäller
uppgifter om en sär-		19 §	första stycket
skild	brevförsändelse	1 och	3 postlagen
och	åtgärder enligt	(1993:1684)

rättegångsbalken

när det är fråga om en uppgift

497

uppgifter om ett särskilt	6 kap. 20 § lagen		om	innehållet			i	ett	Prop. 2008/09:150
elektroniskt	(2003:389) om elek-		elektroniskt				med-		Bilaga 4
meddelande	tronisk	kommunika-	delande		eller	som på
	tion		annat		sätt	rör		ett
			särskilt		sådant		med-
åtgärder enligt rätte-	6 kap. 21 § lagen		delande
åtgärder enligt rätte-	6 kap. 21 § lagen		om	kvarhållande				av
gångsbalken	(2003:389) om elek-		försändelse			på		be-
	tronisk	kommunika-	fordringsföretag					eller
	tion		om	hemlig				tele-
			avlyssning och hemlig
			teleövervakning					på
			grund		av beslut			av
			domstol,				under-
			sökningsledare					eller
			åklagare

Annan lagstiftning

7 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter.

Tystnadsplikt som gäller			enligt		när det är fråga om
					en uppgift
förhör	hos	Säker-	förordnande med stöd av
hetstjänstkommissionen			7 § lagen (1999:988) om
			förhör m.m. hos kom-
			missionen för granskning
			av	de	svenska

säkerhetstjänsternas

författningsskyddande verksamhet

Bilaga

Enligt 3 kap. 6 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan om handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

498

3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 36 kap. 5 § och 38 kap.

8 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap.

1§

Förhandling vid domstol skall vara offentlig.


Kan det antagas att vid för-						Kan det antagas att vid för-
handling kommer			att förebringas			handling		kommer		att förebringas
uppgift, för vilken hos domstolen						uppgift, för vilken hos domstolen
gäller sekretess som avses i						gäller sekretess som avses i
sekretesslagen		(1980:100)			må	sekretesslagen				(2005:xx)	må
rätten, om det bedömes vara av						rätten, om det bedömes vara av
synnerlig vikt att uppgiften ej						synnerlig vikt att uppgiften ej
röjes, förordna att förhandlingen i						röjes, förordna att förhandlingen i
vad den angår uppgiften skall						vad den angår uppgiften skall
hållas inom stängda dörrar. Även i						hållas inom stängda dörrar. Även i
annat fall må förhandling hållas						annat fall må förhandling hållas
inom	stängda		dörrar,		om	inom		stängda		dörrar,	om
sekretessen gäller			enligt	7	kap.	sekretessen gäller enligt 37 kap. 3–
22 §,	8 kap.	17 §	eller	9	kap.	5 eller 8 § sekretesslagen eller, i
15 eller 16 § sekretesslagen eller, i						vad	avser		domstolsförhandling
vad	avser	domstolsförhandling				under	förundersökning i brottmål
under	förundersökning i			brottmål		eller därmed likställt mål eller
eller därmed likställt mål eller						ärende, enligt 16 kap. 2–6 eller
ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 §						13 § eller 35 kap. 2–4 eller 6–10 §
eller 9 kap. 17 § samma lag.						samma		lag.	Förhandling		skall
Förhandling		skall	alltid		hållas	alltid hållas inom stängda dörrar,
inom stängda dörrar, om sekre-						om sekretessen gäller enligt 32
tessen	gäller	enligt 9 kap. 3 §				kap. 8 § andra och tredje stycket
andra stycket samma lag och det						eller 13 § samma lag och det
skulle strida mot avtal som avses						skulle strida mot avtal som avses
där att uppgiften röjes vid						där att uppgiften röjes vid
förhandlingen.						förhandlingen.

Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.

Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom

stängda dörrar, vare det gällande.
Har förhandling	hållits	inom	4 §
			Har	förhandling	hållits	inom
stängda dörrar och har därvid			stängda dörrar och har därvid
förebringats uppgift, för vilken hos			förebringats uppgift, för vilken hos
domstolen gäller	sekretess	som	domstolen gäller		sekretess	som
avses i sekretesslagen (1980:100),			avses	i sekretesslagen (2005:xx),

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

500

äge rätten förordna att uppgiften	äge rätten förordna att uppgiften
icke får uppenbaras.	icke får uppenbaras.
	5 §

Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan överläggning.

Avkunnande av dom eller beslut				Avkunnande av dom eller beslut
skall ske offentligt. I den				skall ske offentligt. I den
utsträckning domen eller beslutet				utsträckning		domen eller		beslutet
innehåller uppgift som omfattas av				innehåller uppgift som omfattas av
förordnande om sekretess			enligt	förordnande		om	sekretess enligt
12 kap.	4 §	andra	stycket	43 kap.	9 §		andra	stycket
sekretesslagen		(1980:100),	skall	sekretesslagen (2005:xx), skall dock
dock avkunnandet ske inom stängda				avkunnandet		ske	inom	stängda
dörrar.				dörrar.

36kap.

5§

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Den	som till följd av			2 kap.
1 eller	2 §	eller	3 kap. 1 §
sekretesslagen		(1980:100)		eller
någon	bestämmelse,		till	vilken

hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan tillstånd från den myndighet i vars

verksamhet uppgiften har inhämtats.

Advokater, läkare, tandläkare,

barnmorskor, sjuksköterskor,

psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt social- tjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller sam- tycker till det.

Den	som till följd av			13 kap.
2 eller	3 §	eller	14 kap. 2 §
sekretesslagen		(2005:xx)		eller
någon	bestämmelse,		till	vilken

hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan tillstånd från den myndighet i vars

verksamhet uppgiften har inhämtats.

Advokater, läkare, tandläkare,

barnmorskor, sjuksköterskor,

psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt social- tjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 7 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

501

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten

medger det.
Utan hinder av vad som sägs i				Utan hinder av vad som sägs i
andra eller tredje stycket föreligger				andra eller tredje stycket föreligger
skyldighet att vittna för				skyldighet att vittna för
1. andra än försvarare i mål				1. andra än försvarare i mål
angående brott som avses i 14 kap.				angående brott som avses i 8 kap.
2 § femte	stycket	sekretesslagen		10 och 11 §§ och 22 kap.			20 §
(1980:100) och				sekretesslagen (2005:xx) och
2. den som har uppgifts-				2. den som har uppgifts-
skyldighet	enligt	14	kap. 1 §	skyldighet enligt	14	kap.	1 §
socialtjänstlagen (2001:453) i mål				socialtjänstlagen (2001:453) i mål
enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13				enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13
eller 14 § samma lag eller enligt				eller 14 § samma lag eller enligt
lagen (1990:52)		med	särskilda	lagen (1990:52)	med	särskilda
bestämmelser om vård av unga.				bestämmelser om vård av unga.

38kap. 8 §

Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bevis, äge rätten

förordna att handlingen skall tillhandahållas.

Första stycket gäller ej

1. handling

som

innehåller

1. handling

som

innehåller

uppgift, för vilken gäller sekretess

till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller

till följd av 13 kap. 2 eller 3 § eller

3 kap. 1 § sekretesslagen

14 kap. 2 § sekretesslagen

(1980:100) eller bestämmelse, till

(2005:xx) eller

bestämmelse,

till

vilken hänvisas i något av dessa

lagrum,

med

mindre

den

lagrum,

med

mindre

den

myndighet som har att pröva fråga

om utlämnande av handlingar givit

sitt tillstånd därtill;

2. handling

vars

innehåll är

2. handling

vars

innehåll

är

sådant, att någon, som haft be-

fattning

med

handlingen,

enligt

fattning

med

handlingen,

enligt

36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde

eller sjätte stycket ej må höras

därom;

3. handling

genom

vars

före-

3. handling

genom

vars

före-

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

502

4Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204)

Härigenom föreskrivs att /…/ 27 och 42 §§ personuppgiftslagen (1998:204) skall ha följande lydelse.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

/…/

I den utsträckning det är särskilt

27 §

I den utsträckning det är särskilt

föreskrivet i lag eller annan

författning eller i beslut som har

meddelats med stöd av författning

att uppgifter inte får lämnas ut till

den

registrerade

gäller

inte

den

registrerade

gäller

inte

bestämmelserna i 23–26 §§. En

personuppgiftsansvarig som inte är

en myndighet får därvid i

motsvarande fall som avses i

sekretesslagen

(1980:100)

vägra

sekretesslagen (2005:xx) vägra att

att lämna ut uppgifter till den

lämna ut uppgifter till den

registrerade.

Den

personuppgiftsansvarige

42 §

Den

personuppgiftsansvarige

skall till var och en som begär det

skyndsamt och på lämpligt sätt

lämna

upplysningar

sådana

lämna

upplysningar

sådana

automatiserade

eller

andra

automatiserade

eller

andra

behandlingar

personuppgifter

behandlingar

personuppgifter

som inte har anmälts till

tillsynsmyndigheten.

Upp-

tillsynsmyndigheten.

Upp-

lysningarna skall omfatta det som

en anmälan

enligt

36 §

första

en anmälan

enligt

36 §

första

stycket skulle ha omfattat. Den

personuppgiftsansvarige är

dock

personuppgiftsansvarige

är

dock

inte skyldig att lämna ut

sekretessbelagda

uppgifter

eller

sekretessbelagda

uppgifter

eller

uppgifter

vilka

uppgifter

vilka

säkerhetsåtgärder

som

har

säkerhetsåtgärder

som

har

vidtagits.

personuppgifts-

vidtagits.

personuppgifts-

ansvarig som inte är myndighet får

därvid i motsvarande fall som

avses i sekretesslagen (1980:100)

avses

sekretesslagen

(2005:xx)

vägra att lämna ut uppgifter.

504

5Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap. /…/ och 10 §§, 15 kap.

3 § och 16 kap 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 1 a §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

sekretesslagen (1980:100). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.

sekretesslagen (2005:xx). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.

12 kap.

/…/

10 §

Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att social- nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot barn. Av samma stycke följer också att sekretess inte hindrar att uppgifter, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas

till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.

Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas

Av 8 kap. 3 § sekretesslagen (2005:xx) framgår att social- nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 8 kap. 11 § samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot barn. Av 8 kap. 10 § samma lag följer att sekretess inte hindrar att uppgifter, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök till sådant brott, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.

Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas

1. uppgifter om huruvida någon

506

1. uppgifter om huruvida någon		vistas i ett hem för vård eller		Prop. 2008/09:150
vistas i ett hem för vård eller		boende, eller i ett familjehem, om		Bilaga 4
boende, om	uppgifterna för	uppgifterna för särskilt fall begärs
särskilt fall begärs av en domstol,		av en domstol, åklagarmyndighet,
åklagarmyndighet,		polismyndighet,
polismyndighet,	kronofogde-	kronofogdemyndighet	eller
myndighet eller skattemyndighet,		skattemyndighet,
2. uppgifter om en studerande		2. uppgifter om en studerande
som behövs för prövning av ett		som behövs för prövning av ett
ärende om att avskilja denne från		ärende om att avskilja denne från
högskoleutbildning.		högskoleutbildning.

15kap. 3 §

I det allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
gäller sekretesslagen (1980:100).	gäller sekretesslagen (2005:xx).

16kap. 4 §

Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § eller föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt överflyttning av ärende enligt 16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I fråga om överklagande av				I fråga om överklagande av
länsstyrelsens beslut		enligt 7 kap.		länsstyrelsens beslut enligt 7 kap.
4 § gäller i	tillämpliga		delar	4 § gäller i	tillämpliga	delar
bestämmelserna	i	15 kap.	7 §	bestämmelserna	i	11 kap.
sekretesslagen (1980:100).				sekretesslagen (2005:xx).

Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap.

5 § och om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

507

Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls organiserade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats.

6Förslag till lag om ändring i lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 3 kap.

7 § samt 4 kap. 5 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

Med statliga myndigheter jämställs i denna lag
1. sådana		organ	som avses i	1. sådana organ	som avses i
1 kap. 8 § andra stycket första				3 kap. 6 § sekretesslagen (2005:xx)
meningen sekretesslagen (1980:100)				när det gäller allmänna handlingar
när det gäller allmänna handlingar i				i den verksamhet som avses i
den verksamhet som avses i				bilagan till sekretesslagen, och
bilagan till sekretesslagen, och
2. allmänna försäkringskassor.
Med	kommunala		myndigheter	4 §
				Med kommunala	myndigheter
jämställs i denna lag sådana				jämställs i denna lag sådana
juridiska personer som avses i 1				juridiska personer som avses i 3
kap.	9	§	sekretesslagen	kap. 5 § sekretesslagen (2005:xx).

(1980:100).

2kap. 2 §

Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av någon sekretessreglering behöver inte registreras om de hålls organiserade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats.

Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas organiserad.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt första stycket.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

508

I 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.

Bestämmelser			om	hemlig-	4 §			sekretess-
					Bestämmelser		om
stämpel	finns	i	2 kap. 16 §		markering	finns	i 2	kap. 16 §
tryckfrihetsförordningen				och	tryckfrihetsförordningen			och
15 kap.	3	§	sekretesslagen		2 kap. 16	§	sekretesslagen
(1980:100).					(2005:xx).

3kap. 7 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 4

En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).

Av 2 kap. 15 § tryckfrihets- förordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med

förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 15 kap. 7– 10 §§ sekretesslagen.

En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 11 kap. sekretesslagen (2005:xx).

Av 2 kap. 15 § tryckfrihets- förordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med

förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 11 kap. sekretesslagen.

4kap. 5 §

Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen över

1. sådana juridiska personer som	1. sådana juridiska personer som
avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen	avses i 3 kap. 5 § sekretesslagen
(1980:100), och	(2005:xx), och

2.sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett kommunalt arkiv.

Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt genom avtal, ha ansvar för tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

509

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2002:97

Följande remissinstanser har inkommmit med yttranden över betänkan- det: Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstols- verket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Data- inspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statens personadress- registernämnd, Statistiska centralbyrån, Statens Pensionsverk, Statens kvalitets- och kompetensråd, Konsumentverket, Allmänna reklamations- nämnden, Försvarsmakten, Totalförsvarets Pliktverk, Riksförsäkrings- verket, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Arbetsgivarverket, Läns- styrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tullverket, Ekonomistyrningsverket, Riksskatteverket, Statens skolverk, Folkbildningsrådet, Kungliga biblioteket, Vetenskaps- rådet, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Karlstads universitet, Statens kulturråd, Riksarkivet, Radio- och TV-verket, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Arbetsmarknads- styrelsen, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Täby kommun, Tierps kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Alingsås kommun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Härnösands kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Jämtlands läns landsting, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Svenska arkivsam- fundet, Svenska kommunförbundet , Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Cen- tralorganisation, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivare- föreningen Tidningsutgivarna, Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun, Folkrörelsernas arkivförbund och Chalmers tekniska högskola AB.

Riksåklagaren har överlämnat yttrande från Åklagarmyndigheten i Malmö. Riksskatteverket har överlämnat yttranden från Skattemyndig- heterna i Stockholm och Västerås samt Kronofogdemyndigheterna i Stockholm och Gävle. Riksarkivet överlämnat yttranden från landsarkiven.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Posten AB, Älm- hults kommun, Höör kommun, Kungsör kommun, Mora kommun, Ånge kommun, Institutet för rättshistorisk forskning, Personhistoriska sam- fundet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Sveriges Radio AB, Lands- organisationen i Sverig, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Tid- ningarnas telegrambyrå, Publicistklubben, Allmänhetens pressombuds- man, Föreningen grävande journalister, TV 4 AB, Arkivrådet AAS, Näringslivets arkivråd, Sveriges Förenade Studentkårer, Stiftelsen fram- tidens kultur, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Svenska Språknämnden.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 5

510

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2003:99

Följande remissinstanser har inkommit med yttranden över betänkandet: Riksdagens Ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Ombudsmannen mot et- nisk diskriminering, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Riksförsäk- ringsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Barnom- budsmannen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statens personadress- registernämnd, Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statens pensionsverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skolverket, Folkbildningsrådet, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, Centrala studiestödsnämnden, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Upp- sala universitet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Juridiska fakul- teten, Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Karlstads universitet, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Radio- och TV-verket, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftsinspektion, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Patent- och registrerings- verket, Stockholms kommun, Täby kommun, Tierps kommun, Linkö- pings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Helsing- borgs kommun, Malmö kommun, Alingsås kommun, Göteborgs kom- mun, Uddevalla kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Landstinget Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Västmanlands län, Jämt- lands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Svenska arkivsamfundet, BRIS – Barnens rätt i samhället, Handikappförbundens samarbetsorgan, Svenska Kommun- förbundet respektive Landstingsförbundet (numera sammanslagna till Sveriges Kommuner och Landsting), Svenska läkaresällskapet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tid- ningsutgivarna, Folkrörelsernas arkivförbund, Föreningen arkivverk- samma i landsting och kommun), Umgängesrättsföräldrarnas Riksföre- ning.

Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i Umeå, Västerås, Linköping och Malmö samt från Ekobrottsmyndigheten. Riksarkivet har överlämnat yttranden från Landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Visby och Göteborg. SACO har överlämnat yttranden från

Prop. 2008/09:150 Bilaga 6

511

Jämförelsetabell: Offentlighets- och sekretesslag/Sek- retesslag (1980:100)

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

Offentlighets- och	Sekretesslag (1980:100)
sekretesslag
1 kap. 1 § första stycket	1 kap. 1 § tredje stycket delvis
1 kap. 1 § andra stycket	1 kap. 1 § första, andra och fjärde
	styckena
1 kap. 1 § tredje stycket	-
1 kap. 1 § fjärde stycket	-
1 kap. 2 §	-
1 kap. 3 §	-
1 kap. 4 §	-
1 kap. 5 §	-
1 kap. 6 §	-
1 kap. 7 §	-
1 kap. 8 §	-
2 kap. 1 §	1 kap. 6 §
2 kap. 2 §	1 kap. 8 § första stycket
2 kap. 3 §	1 kap. 9 §
2 kap. 4 §	1 kap. 8 § andra stycket
2 kap. 5 §	1 kap. 8 § tredje stycket
3 kap. 1 §	1 kap. 1 § andra stycket, jfr även prop.
	1979/80:2 Del A s. 72-78
4 kap. 1 § första stycket första	15 kap. 9 § första stycket första
meningen	meningen delvis
4 kap. 1 § första stycket 1	-
4 kap. 1 § första stycket 2	15 kap. 9 § första stycket 1
4 kap. 1 § första stycket 3	15 kap. 9 § första stycket 2 delvis
4 kap. 1 § första stycket 4	15 kap. 9 § andra stycket
4 kap. 1 § andra stycket 1	-
4 kap. 1 § andra stycket 2	15 kap. 9 § första stycket 4
4 kap. 1 § andra stycket 3	15 kap. 9 § första stycket 3
4 kap. 2 § första stycket 1	-
4 kap. 2 § första stycket 2	-
4 kap. 2 § första stycket 3	15 kap. 11 § andra stycket 5
4 kap. 2 § första stycket 4	15 kap. 11 § andra stycket 7
4 kap. 2 § första stycket 5	15 kap. 11 § andra stycket 6
4 kap. 2 § första stycket 6	15 kap. 11 § andra stycket 3 och 4
4 kap. 2 § första stycket 7	15 kap. 11 § andra stycket 8
4 kap. 2 § andra stycket	15 kap. 11 § tredje stycket
4 kap. 3 §	15 kap. 14 §
4 kap. 4 §	-
5 kap. 1 § första och fjärde styckena	15 kap. 1 § första stycket första
	meningen
5 kap. 1 § andra stycket	15 kap. 13 §
5 kap. 1 § tredje stycket	15 kap. 1 § första stycket andra
	meningen
5 kap. 2 §	15 kap. 2 § första och andra styckena
5 kap. 3 §	15 kap. 1 § andra stycket
5 kap. 4 §	15 kap. 2 § tredje stycket
5 kap. 5 §	15 kap. 3 §	513
		513

6 kap. 1 §	15 kap. 4 § andra stycket	Prop. 2008/09:150
6 kap. 2 §	15 kap. 6 § första stycket	Bilaga 7
6 kap. 3 §	15 kap. 6 § andra stycket
6 kap. 4 §	15 kap. 4 § första stycket
6 kap. 5 §	15 kap. 5 §
6 kap. 6 § första stycket	15 kap. 10 § första stycket
6 kap. 6 § andra stycket	15 kap. 12 §
6 kap. 7 § första stycket 1 och 2	15 kap. 7 § första stycket första
	meningen
6 kap. 7 § första stycket 3	15 kap. 10 § andra stycket
6 kap. 7 § andra stycket	15 kap. 8 § första stycket första
	meningen delvis och tredje stycket
6 kap. 7 § tredje stycket	15 kap. 7 § tredje stycket och 8 §
	andra stycket
6 kap. 7 § fjärde stycket	15 kap. 7 § femte stycket och 8 §
	fjärde stycket
6 kap. 8 § första stycket	15 kap. 7 § första stycket andra
	meningen delvis och 8 § första stycket
6 kap. 8 § andra stycket	15 kap. 7 § första stycket andra
	meningen delvis och 8 § första stycket
6 kap. 8 § tredje stycket	15 kap. 7 § andra stycket första
	meningen och andra meningen delvis
	samt 8 § första stycket
6 kap. 8 § fjärde stycket	15 kap. 8 § första stycket andra
	meningen
6 kap. 8 § femte stycket	15 kap. 7 § fjärde stycket
6 kap. 9 §	15 kap. 7 § andra stycket andra
	meningen delvis
6 kap. 10 §	15 kap. 7 § andra stycket tredje och
	fjärde meningarna
6 kap. 11 §	15 kap. 7 § första stycket tredje
	meningen
7 kap. 1 §	1 kap. 4 § första stycket
7 kap. 2 §	- (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 74–77)
7 kap. 3 §	- (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70)
7 kap. 4 §	1 kap. 7 §
7 kap. 5 §	1 kap. 10 §
8 kap. 1 §	1 kap. 2 § och 3 § första stycket
8 kap. 2 §	1 kap. 3 § andra stycket
8 kap. 3 §	1 kap. 3 § tredje stycket
9 kap. 1 §	1 kap. 4 § andra stycket
9 kap. 2 §	1 kap. 4 § tredje stycket
9 kap. 3 §	1 kap. 12 §
10 kap. 1 §	- (jfr 14 kap. 4 §)
10 kap. 2 §	1 kap. 5 §
10 kap. 3 §	14 kap. 5 §
10 kap. 4 § första stycket	14 kap. 10 § första stycket 1 och andra
	stycket
10 kap. 4 § andra stycket	- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 5 §	14 kap. 11 §
10 kap. 6 § första meningen	11 kap. 1 § andra stycket
10 kap. 6 § andra meningen	14 kap. 8 §
10 kap. 7 § första stycket	14 kap. 10 femte stycket
10 kap. 7 § andra stycket	- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)	514
		514

10 kap. 8 §	11 kap. 3 § första och tredje styckena
10 kap. 9 § första stycket	14 kap. 10 § femte stycket
10 kap. 9 § andra stycket	- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 10 §	14 kap. 6 §
10 kap. 11 §	14 kap. 7 § första stycket
10 kap. 12 §	14 kap. 7 § andra-fjärde styckena
10 kap. 13 § första stycket	14 kap. 10 § första stycket 2 och tredje
	stycket
10 kap. 13 § andra stycket	- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 14 § första stycket	14 kap. 9 § första stycket
10 kap. 14 § andra stycket	- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 15 §	14 kap. 1 § första meningen
10 kap. 16 §	14 kap. 2 § första stycket 2
10 kap. 17 §	14 kap. 2 § första stycket 3
10 kap. 18 §	14 kap. 2 § första stycket 1
10 kap. 19 §	14 kap. 2 § nionde stycket
10 kap. 20 §	14 kap. 2 § åttonde stycket
10 kap. 21 §	14 kap. 2 § sjätte stycket
10 kap. 22 §	14 kap. 2 § sjunde stycket
10 kap. 23 §	14 kap. 2 § femte stycket
10 kap. 24 §	14 kap. 2 § fjärde stycket
10 kap. 25 §	14 kap. 2 § andra stycket
10 kap. 26 §	14 kap. 2 § tredje stycket
10 kap. 27 §	14 kap. 3 §
10 kap. 28 § första stycket	14 kap. 1 § andra meningen
10 kap. 28 § andra stycket	-
11 kap. 1 § första stycket	13 kap. 1 §
11 kap. 1 § andra stycket	13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 2 § första stycket	13 kap. 2 §
11 kap. 2 § andra stycket	13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 3 § första stycket	13 kap. 3 §
11 kap. 3 § andra stycket	13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 4 § första stycket	13 kap. 3 a §
11 kap. 4 § andra stycket	13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 5 § första stycket	13 kap. 5 § första stycket
11 kap. 5 § andra stycket	13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 6 §	13 kap. 4 § första stycket
11 kap. 7 §	13 kap. 4 § andra och tredje styckena
11 kap. 8 §	jfr 13 kap. 6 § första stycket
11 kap. 9 §	-
12 kap. 1 §	14 kap. 4 § första stycket delvis
12 kap. 2 § första stycket	14 kap. 4 § första stycket delvis
12 kap. 2 § andra stycket	14 kap. 9 § andra stycket
12 kap. 2 § tredje stycket	- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
12 kap. 3 §	14 kap. 4 § andra stycket samt prop.
	1979/80:2 Del A s. 330
13 kap. 1 §	16 kap. 1 § första meningen delvis
13 kap. 2 §	1 kap. 9 a §
13 kap. 3 §	16 kap. 1 § första meningen delvis
13 kap. 4 §	16 kap. 1 § första meningen delvis
13 kap. 5 § första stycket	16 kap. 1 § delvis
13 kap. 5 § andra stycket	16 kap. 1 § 4 delvis
13 kap. 5 § tredje stycket	-
14 kap. 1 §	1 kap. 13 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

515

15 kap. 1 §	2 kap. 1 §
15 kap. 2 §	2 kap. 2 § första och andra styckena
15 kap. 3 §	7 kap. 14 § åttonde stycket
15 kap. 4 §	2 kap. 2 § tredje stycket
15 kap. 5 §	2 kap. 3 §
15 kap. 6 § första stycket	16 kap. 1 § 3 delvis
15 kap. 6 § andra stycket	jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 369 och
	prop. 1986/87:151 s. 186 f
16 kap. 1 § första stycket	3 kap. 1 § första stycket första
	meningen
16 kap. 1 § andra stycket	3 kap. 1 § andra stycket
16 kap. 2 §	3 kap. 1 § första stycket andra
	meningen
16 kap. 3 §	16 kap. 1 § 3 delvis
17 kap. 1 §	4 kap. 1 §
17 kap. 2 §	4 kap. 2 §
17 kap. 3 §	4 kap. 4 §
17 kap. 4 §	4 kap. 3 §
17 kap. 5 §	4 kap. 5 §
17 kap. 6 §	4 kap. 6 §
18 kap. 1 §	5 kap. 1 § första stycket och femte
	stycket tredje meningen
18 kap. 2 §	5 kap. 1 § andra stycket och femte
	stycket första och andra meningarna
18 kap. 3 §	5 kap. 1 § tredje stycket
18 kap. 4 §	5 kap. 1 § fjärde stycket
18 kap. 5 §	5 kap. 10 § första stycket
18 kap. 6 §	5 kap. 10 § andra stycket
18 kap. 7 §	5 kap. 9 §
18 kap. 8 §	5 kap. 2 § andra stycket
18 kap. 9 §	5 kap. 3 § första stycket
18 kap. 10 §	5 kap. 3 § andra stycket
18 kap. 11 §	5 kap. 4 §
18 kap. 12 §	5 kap. 2 § första stycket
18 kap. 13 §	5 kap. 8 §
18 kap. 14 §	5 kap. 11 §
18 kap. 15 §	5 kap. 6 §
18 kap. 16 §	5 kap. 5 §
18 kap. 17 §	5 kap. 7 § första stycket, andra stycket
	första meningen och tredje stycket
18 kap. 18 §	5 kap. 7 § andra stycket andra
	meningen
18 kap. 19 § första–tredje styckena	16 kap. 1 § delvis
18 kap. 18 § fjärde stycket	jfr prop. 1986/87:151 s. 186 f
19 kap. 1 §	6 kap. 1 § första och tredje styckena
19 kap. 2 §	6 kap. 1 § andra stycket
19 kap. 3 § första stycket	6 kap. 2 § första stycket
19 kap. 3 § andra stycket	6 kap. 2 § tredje och fjärde styckena
19 kap. 3 § tredje stycket	6 kap. 2 § andra stycket
19 kap. 3 § fjärde stycket	6 kap. 2 § femte stycket
19 kap. 4 §	6 kap. 3 §
19 kap. 5 §	6 kap. 4 §
19 kap. 6 §	6 kap. 5 § första och andra styckena
19 kap. 7 §	6 kap. 6 § första och andra styckena

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

516

19 kap. 8 §	6 kap. 5 § tredje stycket och 6 § tredje
	stycket
19 kap. 9 §	6 kap. 7 §
19 kap. 10 §	6 kap. 8 § första och andra styckena
19 kap. 11 §	6 kap. 8 § tredje stycket
20 kap. 1 §	10 kap. 1 §
21 kap. 1 §	7 kap. 1 § första och fjärde styckena
21 kap. 2 §	7 kap. 1 § tredje stycket
21 kap. 3 § första och andra styckena	7 kap. 1 a § första och andra styckena
21 kap. 3 § tredje stycket	7 kap. 1 b § första stycket
21 kap. 3 § fjärde stycket	7 kap. 1 a § femte stycket och 1 b §
	andra stycket
21 kap. 4 § första stycket	7 kap. 1 a § fjärde stycket
21 kap. 4 § andra stycket	14 kap. 10 § första stycket 3 och
	fjärde stycket
21 kap. 5 §	7 kap. 14 § första och sjunde stycket
21 kap. 6 §	7 kap. 14 § åttonde stycket
21 kap. 7 §	7 kap. 16 §
21 kap. 8 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
22 kap. 1 §	7 kap. 15 § första, andra och fjärde
	styckena
22 kap. 2 §	7 kap. 15 § tredje stycket första
	meningen och fjärde stycket
22 kap. 3 §	7 kap. 15 § tredje stycket andra
	meningen
22 kap. 4 §	7 kap. 28 §
22 kap. 5 §	7 kap. 26 §
22 kap. 6 §	16 kap. 1 § 3 delvis
23 kap. 1 §	7 kap. 38 §
23 kap. 2 §	7 kap. 9 § första, andra, tredje och
	åttonde styckena
23 kap. 3 §	7 kap. 9 § fjärde, femte och åttonde
	styckena
23 kap. 4 §	7 kap. 9 § sjätte och åttonde styckena
23 kap. 5 §	7 kap. 9 § sjunde och åttonde styckena
23 kap. 6 §	7 kap. 27 §
23 kap. 7 §	7 kap. 36 §
23 kap. 8 §	16 kap. 1 § 3 delvis
24 kap. 1 §	7 kap. 13 §
24 kap. 2 §	7 kap. 40 §
24 kap. 3 §	9 kap. 29 §
24 kap. 4 §	7 kap. 24 §
24 kap. 5 §	8 kap. 30 § första, andra, fjärde och
	sjätte styckena
24 kap. 6 §	8 kap. 30 § tredje stycket
24 kap. 7 § första meningen	8 kap. 30 § femte stycket
24 kap. 7 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
24 kap. 8 §	9 kap. 4 §
24 kap. 9 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
25 kap. 1 §	7 kap. 1 c § första stycket första
	meningen och andra meningen delvis
	samt femte stycket
25 kap. 2 §	7 kap. 1 c § tredje och femte styckena
25 kap. 3 §	7 kap. 1 c § andra och femte styckena

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

517

	och prop. 1979/80:2 Del A s. 174	Prop. 2008/09:150
25 kap. 4 §	7 kap. 1 c § första stycket andra	Bilaga 7
	meningen delvis och femte stycket
25 kap. 5 §	7 kap. 1 c § fjärde och femte styckena
25 kap. 6 §	7 kap. 3 §
25 kap. 7 §	7 kap. 6 § delvis
25 kap. 8 § första stycket	7 kap. 2 § andra stycket
25 kap. 8 § andra stycket	-
25 kap. 9 §	8 kap. 12 §
25 kap. 10 §	7 kap. 2 § första stycket
25 kap. 11 §	7 kap. 1 c § sjätte stycket
25 kap. 12 §	14 kap. 2 § tionde stycket delvis
25 kap. 13 §	7 kap. 1 c § sjunde stycket
25 kap. 14 §	7 kap. 1 c § åttonde stycket
25 kap. 15 §	7 kap. 42 §
25 kap. 16 §	7 kap. 51 §
25 kap. 17 §	7 kap. 39 §
25 kap. 18 §	16 kap. 1 § 3 delvis
26 kap. 1 § första stycket	7 kap. 4 § första stycket första
	meningen
26 kap. 1 § andra stycket	7 kap. 4 § tredje stycket första
	meningen
26 kap. 1 § tredje stycket	7 kap. 4 § tredje stycket andra
	meningen
26 kap. 1 § fjärde stycket	7 kap. 4 § tredje stycket tredje
	meningen
26 kap. 1 § femte stycket	-
26 kap. 1 § sjätte stycket	7 kap. 4 § femte stycket
26 kap. 2 §	7 kap. 5 §
26 kap. 3 §	7 kap. 4 § andra och femte styckena
26 kap. 4 §	7 kap. 4 § fjärde stycket första
	meningen och femte stycket
26 kap. 5 §	7 kap. 6 § delvis
26 kap. 6 § första stycket	7 kap. 4 § sjunde stycket
26 kap. 6 § andra stycket	-
26 kap. 7 §	7 kap. 4 § första stycket andra
	meningen och sjätte stycket
26 kap. 8 §	7 kap. 4 § första stycket tredje
	meningen
26 kap. 9 §	14 kap. 2 § tionde stycket
26 kap. 10 §	7 kap. 4 § fjärde stycket andra
	meningen
26 kap. 11 §	7 kap. 25 § första stycket första
	meningen samt andra och tredje
	styckena
26 kap. 12 §	7 kap. 25 § första stycket andra
	meningen och tredje stycket
26 kap. 13 §	7 kap. 29 §
26 kap. 14 §	7 kap. 47 §
26 kap. 15 §	16 kap. 1 § 3 delvis
27 kap. 1 § första stycket	9 kap. 1 § första stycket första
	meningen
27 kap. 1 § andra stycket	9 kap. 1 § första stycket andra och
	tredje meningarna	518
		518

27 kap. 1 § tredje stycket	9 kap. 1 § andra stycket	Prop. 2008/09:150
27 kap. 1 § fjärde stycket	-	Bilaga 7
27 kap. 1 § femte stycket	9 kap. 1 § sjätte stycket
27 kap. 2 §	9 kap. 2 § första, andra, fjärde och
	sjätte styckena
27 kap. 3 §	9 kap. 1 § första stycket fjärde och
	femte meningarna och sjätte stycket
	första meningen samt 2 § tredje
	stycket delvis
27 kap. 4 §	9 kap. 1 § första stycket sjätte-åttonde
	meningarna
27 kap. 5 §	9 kap. 3 § delvis
27 kap. 6 §	9 kap. 1 § tredje och fjärde styckena
27 kap. 7 §	9 kap. 1 § femte stycket första
	meningen
27 kap. 8 § första stycket	9 kap. 1 § femte stycket tredje
	meningen och 2 § femte stycket första
	meningen delvis
27 kap. 8 § andra stycket	9 kap. 2 § femte stycket första
	meningen delvis
27 kap. 8 § tredje stycket	14 kap. 10 § första stycket 3 och
	fjärde stycket
27 kap. 9 §	9 kap. 1 § femte stycket andra
	meningen och 2 § femte stycket andra
	meningen
27 kap. 10 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
28 kap. 1 §	7 kap. 7 § första och fjärde styckena
	samt sjätte stycket delvis
28 kap. 2 §	7 kap. 7 § andra stycket
28 kap. 3 §	7 kap. 7 § tredje stycket och sjätte
	stycket delvis
28 kap. 4 §	8 kap. 2 § första stycket första
	meningen och tredje stycket
28 kap. 5 §	9 kap. 25 § första, tredje och fjärde
	styckena
28 kap. 6 §	7 kap. 7 § femte stycket
28 kap. 7 §	9 kap. 25 § andra stycket
28 kap. 8 §	9 kap. 28 §
28 kap. 9 §	9 kap. 5 § andra och fjärde styckena
28 kap. 10 §	9 kap. 5 § tredje och fjärde styckena
28 kap. 11 §	7 kap. 10 § första, tredje och fjärde
	styckena
28 kap. 12 §	8 kap. 1 §
28 kap. 13 §	7 kap. 10 § andra och fjärde styckena
28 kap. 14 §	7 kap. 8 §
28 kap. 15 §	8 kap. 2 § första stycket andra
	meningen samt andra och tredje
	styckena
28 kap. 16 § första meningen	8 kap. 2 § första stycket tredje
	meningen
28 kap. 16 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
28 kap. 17 §	16 kap. 1 § 4 delvis
29 kap. 1 §	9 kap. 8 § första stycket
29 kap. 2 §	9 kap. 8 § andra stycket	519
		519

29 kap. 3 §	9 kap. 8 § tredje och sjätte styckena
29 kap. 4 §	9 kap. 8 § femte och sjätte styckena
29 kap. 5 §	7 kap. 31 § delvis
29 kap. 6 §	7 kap. 37 § första stycket första
	meningen och andra stycket
29 kap. 7 §	7 kap. 37 § första stycket andra
	meningen
29 kap. 8 §	7 kap. 31 § delvis
29 kap. 9 §	7 kap. 18 § tredje stycket
29 kap. 10 §	7 kap. 52 §
29 kap. 11 §	7 kap. 43 §
29 kap. 12 §	8 kap. 14 §
29 kap. 13 §	8 kap. 16 §
29 kap. 14 §	16 kap. 1 § 3 delvis
30 kap. 1 §	8 kap. 4 § första och tredje styckena
30 kap. 2 §	8 kap. 4 § andra och tredje styckena
30 kap. 3 §	9 kap. 27 §
30 kap. 4 §	8 kap. 5 § första och sjunde styckena
30 kap. 5 §	8 kap. 5 § andra och sjunde styckena
30 kap. 6 §	8 kap. 5 § tredje och sjunde styckena
30 kap. 7 §	8 kap. 5 § fjärde och sjunde styckena
30 kap. 8 §	8 kap. 5 § sjätte stycket
30 kap. 9 § första meningen	8 kap. 5 § femte stycket
30 kap. 9 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 10 §	8 kap. 24 § första och åttonde
	styckena
30 kap. 11 §	8 kap. 24 § andra och åttonde
	styckena
30 kap. 12 §	8 kap. 24 § tredje, fjärde, sjätte och
	åttonde styckena
30 kap. 13 §	8 kap. 24 § femte
30 kap. 14 § första meningen	8 kap. 24 § sjunde stycket
30 kap. 14 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 15 §	8 kap. 28 §
30 kap. 16 §	9 kap. 12 § första och tredje styckena
30 kap. 17 §	9 kap. 12 § andra och tredje styckena
30 kap. 18 §	8 kap. 21 § första och tredje styckena
30 kap. 19 §	8 kap. 20 §
30 kap. 20 §	9 kap. 24 §
30 kap. 21 §	7 kap. 46 §
30 kap. 22 §	9 kap. 13 §
30 kap. 23 §	8 kap. 6 § första och fjärde styckena
30 kap. 24 §	8 kap. 6 § andra och fjärde styckena
30 kap. 25 §	8 kap. 26 §
30 kap. 26 § första meningen	8 kap. 6 § tredje stycket
30 kap. 26 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 27 §	8 kap. 7 § första stycket, tredje stycket
	första meningen och fjärde stycket
30 kap. 28 §	8 kap. 7 § andra och fjärde styckena
30 kap. 29 § första meningen	8 kap. 7 § tredje stycket andra
	meningen
30 kap. 29 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 30 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
31 kap. 1 § första stycket	8 kap. 8 § första stycket första

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

520

	meningen
31 kap. 1 § andra stycket	9 kap. 5 § första stycket
31 kap. 1 § tredje stycket	8 kap. 8 § femte stycket och 9 kap. 5 §
	fjärde stycket
31 kap. 2 §	8 kap. 8 § första stycket andra
	meningen och femte stycket
31 kap. 3 §	8 kap. 8 § andra och femte styckena
31 kap. 4 §	8 kap. 8 § tredje och femte styckena
31 kap. 5 §	8 kap. 8 § fjärde stycket
31 kap. 6 §	8 kap. 22 § första stycket
31 kap. 7 §	8 kap. 22 § andra stycket
31 kap. 8 §	8 kap. 31 § första stycket
31 kap. 9 §	8 kap. 31 § andra stycket
31 kap. 10 §	8 kap. 29 § första stycket
31 kap. 11 §	8 kap. 29 § andra stycket
31 kap. 12 §	8 kap. 9 § första och fjärde styckena
31 kap. 13 §	8 kap. 9 § andra stycket
31 kap. 14 § första meningen	8 kap. 9 § tredje stycket
31 kap. 14 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
31 kap. 15 §	8 kap. 21 § andra och tredje styckena
31 kap. 16 §	8 kap. 10 § första stycket första
	meningen och fjärde stycket
31 kap. 17 §	8 kap. 10 § första stycket andra och
	tredje meningarna och fjärde stycket
31 kap. 18 §	8 kap. 10 § andra stycket
31 kap. 19 § första meningen	8 kap. 10 § tredje stycket
31 kap. 19 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
31 kap. 20 §	8 kap. 13 § första stycket
31 kap. 21 §	8 kap. 13 § andra och fjärde styckena
31 kap. 22 §	8 kap. 13 § tredje stycket
31 kap. 23 §	8 kap. 27 §
31 kap. 24 §	8 kap. 11 § första stycket första
	meningen och andra stycket
31 kap. 25 § första meningen	8 kap. 11 § första stycket andra
	meningen
31 kap. 25 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket
31 kap. 26 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
32 kap. 1 §	9 kap. 6 § första stycket första
	meningen och andra stycket
32 kap. 2 §	9 kap. 6 § första stycket andra
	meningen
32 kap. 3 §	7 kap. 32 §
32 kap. 4 §	9 kap. 14 § första stycket första
	meningen och andra stycket
32 kap. 5 §	9 kap. 14 § första stycket andra
	meningen
32 kap. 6 §	9 kap. 23 §
32 kap. 7 §	9 kap. 31 §
32 kap. 8 §	9 kap. 30 §
32 kap. 9 §	8 kap. 18 § första stycket första
	meningen och andra stycket
32 kap. 10 § första meningen	8 kap. 18 § första stycket andra
	meningen
32 kap. 10 § andra meningen	14 kap. 10 § femte stycket

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

521

32 kap. 11 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis	Prop. 2008/09:150
33 kap. 1 §	9 kap. 21 § första stycket 1-3 och	Bilaga 7
	andra stycket
33 kap. 2 §	7 kap. 34 § första och tredje styckena
33 kap. 3 §	7 kap. 34 § andra stycket
33 kap. 4 § första stycket 1	8 kap. 25 §
33 kap. 4 § första stycket 2	9 kap. 21 § första stycket 4
33 kap. 4 § andra stycket	9 kap. 21 § andra stycket
33 kap. 5 §	16 kap. 1 § 3 delvis
34 kap. 1 §	9 kap. 19 § första, andra och sjätte
	styckena
34 kap. 2 §	9 kap. 19 § tredje och sjätte styckena
34 kap. 3 §	9 kap. 19 § fjärde och sjätte styckena
34 kap. 4 §	9 kap. 3 § andra stycket delvis och
	tredje stycket
34 kap. 5 § första stycket	9 kap. 19 § femte stycket
34 kap. 5 § andra stycket	14 kap. 10 § första stycket 3 och
	fjärde stycket
34 kap. 6 §	7 kap. 35 §
34 kap. 7 §	8 kap. 19 § första stycket första
	meningen och andra stycket
34 kap. 8 §	9 kap. 17 § tredje stycket och nionde
	stycket andra meningen
34 kap. 9 §	8 kap. 19 § första stycket tredje
	meningen
34 kap. 10 §	8 kap. 19 § första stycket andra
	meningen
34 kap. 11 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
35 kap. 1 §	9 kap. 17 § första stycket, andra
	stycket första och andra meningarna
	och nionde stycket andra meningen
35 kap. 2 §	9 kap. 17 § fjärde stycket och nionde
	stycket andra meningen
35 kap. 3 §	7 kap. 17 §
35 kap. 4 §	7 kap. 18 § första, andra och fjärde
	styckena
35 kap. 5 §	7 kap. 19 § andra stycket delvis och
	tredje stycket
35 kap. 6 § 1-3	9 kap. 18 § första stycket
35 kap. 6 § 4	9 kap. 17 § nionde stycket första
	meningen
35 kap. 7 §	9 kap. 18 § andra stycket
35 kap. 8 § första stycket	9 kap. 17 § sjunde stycket
35 kap. 8 § andra stycket	9 kap. 17 § femte stycket
35 kap. 9 § första stycket	9 kap. 17 § åttonde stycket
35 kap. 9 § andra stycket	14 kap. 10 § första stycket 3 och
	fjärde stycket
35 kap. 10 §	9 kap. 17 § sjätte stycket
35 kap. 11 §	7 kap. 50 §
35 kap. 12 §	9 kap. 16 §
35 kap. 13 §	7 kap. 22 §
35 kap. 14 §	7 kap. 44 §
35 kap. 15 §	7 kap. 21 § första och tredje styckena
35 kap. 16 §	7 kap. 21 § andra och tredje styckena	522
		522

35 kap. 17 §	7 kap. 23 §
35 kap. 18 §	7 kap. 30 § första, tredje och fjärde
	styckena
35 kap. 19 §	7 kap. 30 § andra och tredje styckena
35 kap. 20 §	7 kap. 19 § första stycket 1-5 och
	tredje stycket
35 kap. 21 §	7 kap. 20 §
35 kap. 22 §	7 kap. 19 § andra stycket delvis och
	tredje stycket
35 kap. 23 §	7 kap. 19 § första stycket 6 och tredje
	stycket
35 kap. 24 §	16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
36 kap. 1 §	9 kap. 15 §
36 kap. 2 §	8 kap. 17 §
36 kap. 3 §	8 kap. 15 §
36 kap. 4 §	9 kap. 20 §
36 kap. 5 §	12 kap. 1 § tredje stycket
36 kap. 6 §	9 kap. 10 §
36 kap. 7 §	9 kap. 11 § första och tredje styckena
36 kap. 8 §	16 kap. 1 § 3 delvis
37 kap. 1 §	7 kap. 14 § andra, tredje och sjunde
	styckena
37 kap. 2 §	7 kap. 14 § sjätte och sjunde styckena
37 kap. 3 §	7 kap. 14 § fjärde och sjunde styckena
37 kap. 4 §	7 kap. 14 § femte och sjunde styckena
37 kap. 5 §	7 kap. 14 § åttonde stycket delvis
37 kap. 6 §	7 kap. 41 § första, andra och fjärde
	styckena
37 kap. 7 §	7 kap. 41 § tredje stycket
38 kap. 1 §	7 kap. 12 § första och fjärde styckena
38 kap. 2 §	7 kap. 12 § andra och fjärde styckena
38 kap. 3 §	7 kap. 12 § tredje och fjärde styckena
38 kap. 4 §	9 kap. 32 §
38 kap. 5 §	9 kap. 8 § fjärde stycket
38 kap. 6 §	8 kap. 3 §
38 kap. 7 §	8 kap. 23 §
38 kap. 8 §	9 kap. 11 § andra och tredje styckena
38 kap. 9 §	16 kap. 1 § 3 delvis
39 kap. 1 §	7 kap. 11 § första, andra och sjunde
	styckena
39 kap. 2 §	7 kap. 11 § tredje och sjunde styckena
39 kap. 3 §	7 kap. 11 § fjärde och sjunde styckena
39 kap. 4 §	7 kap. 11 § sjätte och sjunde styckena
39 kap. 5 §	7 kap. 11 § femte stycket
39 kap. 6 §	16 kap. 1 § 3 delvis
40 kap. 1 §	7 kap. 49 §
40 kap. 2 §	9 kap. 9 §
40 kap. 3 §	9 kap. 22 §
40 kap. 4 §	12 kap. 7 §
40 kap. 5 §	9 kap. 7 §
40 kap. 6 §	7 kap. 45 § första, tredje och fjärde
	styckena
40 kap. 7 §	7 kap. 45 § andra och tredje styckena
40 kap. 8 §	16 kap. 1 § 3 delvis

Prop. 2008/09:150 Bilaga 7

523

41 kap. 1 §	11 kap. 2 § andra stycket	Prop. 2008/09:150
41 kap. 2 §	11 kap. 2 § första stycket	Bilaga 7
41 kap. 3 §	11 kap. 2 § tredje stycket
41 kap. 4 §	11 kap. 3 § andra stycket
41 kap. 5 §	13 kap. 5 § andra stycket
41 kap. 6 §	11 kap. 1 § första stycket
41 kap. 7 §	11 kap. 1 § tredje stycket
42 kap. 1 §	11 kap. 4 § första stycket
42 kap. 2 §	11 kap. 4 § tredje och fjärde styckena
42 kap. 3 §	11 kap. 4 § femte stycket
42 kap. 4 §	11 kap. 4 § andra stycket
42 kap. 5 §	11 kap. 6 § första stycket
42 kap. 6 §	11 kap. 6 § tredje stycket
42 kap. 7 §	11 kap. 6 § fjärde stycket
42 kap. 8 §	11 kap. 6 § andra stycket
42 kap. 9 §	9 kap. 26 §
42 kap. 10 §	11 kap. 5 §
42 kap. 11 §	16 kap. 1 § 3 delvis
43 kap. 1 § första stycket	prop. 1979/80:2 Del A s. 103 och RÅ
	2007 ref. 17
43 kap. 1 § andra stycket	-
43 kap. 2 § första stycket	12 kap. 1 § första stycket
43 kap. 2 § andra stycket	jfr 12 kap. 1 § andra stycket
43 kap. 3 §	12 kap. 2 §
43 kap. 4 §	7 kap. 48 §
43 kap. 5 §	12 kap. 3 § första stycket och andra
	stycket första och andra meningarna
43 kap. 6 §	12 kap. 5 §
43 kap. 7 §	12 kap. 6 §
43 kap. 8 §	12 kap. 4 § första och andra styckena
43 kap. 9 §	12 kap. 4 § tredje stycket
43 kap. 10 §	12 kap. 3 § tredje stycket och 12 kap.
	4 § fjärde stycket
43 kap. 11 §	16 kap. 1 § 3 delvis
44 kap. 1 §	16 kap. 1 § 1 och 2
44 kap. 2 §	16 kap. 1 § 5 och 6
44 kap. 3 §	16 kap. 1 § 8 och 11
44 kap. 4 §	16 kap. 1 § 9 och 10
44 kap. 5 §	16 kap. 1 § 12–14
Bilagan	Bilagan

524

Jämförelsetabell: Sekretesslag (1980:100)/Offentlig- hets- och sekretesslag

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

Sekretesslag (1980:100)	Offentlighets- och
	sekretesslag
1 kap. 1 § första, andra och fjärde	1 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 1 §
styckena	delvis
1 kap. 1 § tredje stycket	1 kap. 1 § första stycket
1 kap. 2 §	8 kap. 1 §
1 kap. 3 § första stycket	8 kap. 1 §
1 kap. 3 § andra stycket	8 kap. 2 §
1 kap. 3 § tredje stycket	8 kap. 3 §
1 kap. 4 § första stycket	7 kap. 1 §
1 kap. 4 § andra stycket	9 kap. 1 §
1 kap. 4 § tredje stycket	9 kap. 2 §
1 kap. 5 §	10 kap. 2 §
1 kap. 6 §	2 kap. 1 §
1 kap. 7 §	7 kap. 4 §
1 kap. 8 § första stycket	2 kap. 2 §
1 kap. 8 § andra stycket	2 kap. 4 §
1 kap. 8 § tredje stycket	2 kap. 5 §
1 kap. 9 §	2 kap. 3 §
1 kap. 9 a §	13 kap. 2 §
1 kap. 10 §	7 kap. 5 §
1 kap. 11 §, upphävd genom lag
(1999:301)
1 kap. 12 §	9 kap. 3 §
1 kap. 13 §	14 kap. 1 §
2 kap. 1 §	15 kap. 1 §
2 kap. 2 § första och andra styckena	15 kap. 2 §
2 kap. 2 § tredje stycket	15 kap. 4 §
2 kap. 3 §	15 kap. 5 §
3 kap. 1 § första stycket första	16 kap. 1 § första stycket
meningen
3 kap. 1 § första stycket andra	16 kap. 2 §
meningen
3 kap. 1 § andra stycket	16 kap. 1 § andra stycket
4 kap. 1 §	17 kap. 1 §
4 kap. 2 §	17 kap. 2 §
4 kap. 3 §	17 kap. 4 §
4 kap. 4 §	17 kap. 3 §
4 kap. 5 §	17 kap. 5 §
4 kap. 6 §	17 kap. 6 §
5 kap. 1 § första stycket	18 kap. 1 § första och andra styckena
5 kap. 1 § andra stycket	18 kap. 2 § första och andra styckena
5 kap. 1 § tredje stycket	18 kap. 3 §
5 kap. 1 § fjärde stycket	18 kap. 4 §
5 kap. 1 § femte stycket första	18 kap. 2 § tredje stycket
meningen
5 kap. 1 § femte stycket andra	18 kap. 2 § fjärde stycket
meningen
5 kap. 1 § femte stycket tredje	18 kap. 1 § tredje stycket	525
		525

meningen
5 kap. 2 § första stycket	18 kap. 12 §
5 kap. 2 § andra stycket	18 kap. 8 §
5 kap. 3 § första stycket	18 kap. 9 §
5 kap. 3 § andra stycket	18 kap. 10 §
5 kap. 4 §	18 kap. 11 §
5 kap. 5 §	18 kap. 16 §
5 kap. 6 §	18 kap. 15 §
5 kap. 7 § första stycket	18 kap. 17 § första stycket
5 kap. 7 § andra stycket första	18 kap. 17 § andra stycket
meningen
5 kap. 7 § andra stycket andra	18 kap. 18 §
meningen
5 kap. 7 § tredje stycket	18 kap. 17 § tredje stycket
5 kap. 8 §	18 kap. 13 §
5 kap. 9 §	18 kap. 7 §
5 kap. 10 § första stycket	18 kap. 5 §
5 kap. 10 § andra stycket	18 kap. 6 §
5 kap. 11 §	18 kap. 14 §
6 kap. 1 § första stycket	19 kap. 1 § första och andra styckena
6 kap. 1 § andra stycket	19 kap. 2 §
6 kap. 1 § tredje stycket	19 kap. 1 § tredje stycket
6 kap. 2 § första stycket	19 kap. 3 § första stycket
6 kap. 2 § andra stycket	19 kap. 3 § tredje stycket
6 kap. 2 § tredje och fjärde styckena	19 kap. 3 § andra stycket
6 kap. 2 § femte stycket	19 kap. 3 § fjärde stycket
6 kap. 3 §	19 kap. 4 §
6 kap. 4 §	19 kap. 5 §
6 kap. 5 § första och andra styckena	19 kap. 6 §
6 kap. 5 § tredje stycket	19 kap. 8 §
6 kap. 6 § första och andra styckena	19 kap. 7 §
6 kap. 6 § tredje stycket	19 kap. 8 §
6 kap. 7 §	19 kap. 9 §
6 kap. 8 § första och andra styckena	19 kap. 10 §
6 kap. 8 § tredje stycket	19 kap. 11 §
7 kap. 1 § första stycket	21 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 1 § andra stycket	7 kap. 3 §
7 kap. 1 § tredje stycket	21 kap. 2 §
7 kap. 1 § fjärde stycket	21 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 1 a § första och andra styckena	21 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 1 a § tredje stycket	7 kap. 3 §
7 kap. 1 a § fjärde stycket	21 kap. 4 § första stycket
7 kap. 1 a § femte stycket	21 kap. 3 § fjärde stycket
7 kap. 1 b §	21 kap. 3 § tredje och fjärde styckena
7 kap. 1 c § första stycket	25 kap. 1 § första stycket och 4 § första
	stycket
7 kap. 1 c § andra stycket	25 kap. 3 § första stycket
7 kap. 1 c § tredje stycket	25 kap. 2 § första och andra styckena
7 kap. 1 c § fjärde stycket	27 kap. 5 § första stycket
7 kap. 1 c § femte stycket	25 kap. 1 § tredje stycket, 2 § fjärde
	stycket, 3 § tredje stycket, 4 § tredje
	stycket och 5 § tredje stycket
7 kap. 1 c § sjätte stycket	25 kap. 11 §
7 kap. 1 c § sjunde stycket	25 kap. 13 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

526

7 kap. 1 c § åttonde stycket	25 kap. 14 §	Prop. 2008/09:150
7 kap. 1 c § nionde stycket	-	Bilaga 8
7 kap. 2 § första stycket	25 kap. 10 §
7 kap. 2 § andra stycket	25 kap. 8 § första stycket
7 kap. 3 §	25 kap. 6 §
7 kap. 4 § första stycket första	26 kap. 1 § första stycket
meningen
7 kap. 4 § första stycket andra	26 kap. 7 § första stycket 1–3
meningen
7 kap. 4 § första stycket tredje	26 kap. 8 §
meningen
7 kap. 4 § andra stycket	26 kap. 3 § första stycket
7 kap. 4 § tredje stycket första	26 kap. 1 § andra stycket
meningen
7 kap. 4 § tredje stycket andra	26 kap. 1 § tredje stycket
meningen
7 kap. 4 § tredje stycket tredje	26 kap. 1 § fjärde stycket
meningen
7 kap. 4 § fjärde stycket första	26 kap. 4 § första stycket
meningen
7 kap. 4 § fjärde stycket andra	26 kap. 10 §
meningen
7 kap. 4 § femte stycket	26 kap. 1 § sjätte stycket, 3 § andra
	stycket och 4 § tredje stycket
7 kap. 4 § sjätte stycket	26 kap. 7 § första stycket 4 och andra
	stycket
7 kap. 4 § sjunde stycket	26 kap. 6 § första stycket
7 kap. 5 §	26 kap. 2 §
7 kap. 6 §	25 kap. 7 § och 26 kap. 5 §
7 kap. 7 § första stycket	28 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 7 § andra stycket	28 kap. 2 §
7 kap. 7 § tredje stycket	28 kap. 3 § första stycket
7 kap. 7 § fjärde stycket	28 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 7 § femte stycket	28 kap. 6 §
7 kap. 7 § sjätte stycket	28 kap. 1 § femte stycket och 3 § andra
	stycket
7 kap. 8 §	28 kap. 14 §
7 kap. 9 § första–tredje styckena	23 kap. 2 § första–tredje styckena
7 kap. 9 § fjärde–femte styckena	23 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 9 § sjätte stycket	23 kap. 4 § första stycket
7 kap. 9 § sjunde stycket	23 kap. 5 § första och andra styckena
7 kap. 9 § åttonde stycket	23 kap. 2 § fjärde stycket, 3 § tredje
	stycket, 4 § andra stycket och 5 § tredje
	stycket
7 kap. 10 § första stycket	28 kap. 11 § första och andra styckena
7 kap. 10 § andra stycket	28 kap. 13 § första stycket
7 kap. 10 § tredje stycket	28 kap. 11 § tredje stycket
7 kap. 10 § fjärde stycket	28 kap. 11 § fjärde stycket och 13 §
	andra stycket
7 kap. 11 § första och andra styckena	39 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 11 § tredje stycket	39 kap. 2 § första och andra stycket
7 kap. 11 § fjärde stycket	39 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 11 § femte stycket	39 kap. 5 §
7 kap. 11 § sjätte stycket	39 kap. 4 § första stycket	527
		527

7 kap. 11 § sjunde stycket	39 kap. 1 § tredje stycket, 2 § tredje
	stycket, 3 § tredje stycket och 4 § andra
	stycket
7 kap. 12 § första stycket	38 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 12 § andra stycket	38 kap. 2 § första stycket
7 kap. 12 § tredje stycket	38 kap. 3 § första stycket
7 kap. 12 § fjärde stycket	38 kap. 1 § tredje stycket, 2 § andra
	stycket och 3 § andra stycket
7 kap. 13 §	24 kap. 1 §
7 kap. 14 § första stycket	21 kap. 5 § första stycket
7 kap. 14 § andra och tredje styckena	37 kap. 1 § första–fjärde styckena
7 kap. 14 § fjärde stycket	37 kap. 3 § första stycket
7 kap. 14 § femte stycket	37 kap. 4 § första stycket
7 kap. 14 § sjätte stycket	37 kap. 2 § första och andra styckena
7 kap. 14 § sjunde stycket	21 kap. 5 § andra stycket, 37 kap. 1 §
	femte stycket, 2 § tredje stycket, 3 §
	andra stycket och 4 § andra stycket
7 kap. 14 § åttonde stycket	15 kap. 3 §, 21 kap. 6 § och 37 kap. 5 §
7 kap. 15 § första och andra styckena	22 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 15 § tredje stycket första	22 kap. 2 § första stycket
meningen
7 kap. 15 § tredje stycket andra	22 kap. 3 §
meningen
7 kap. 15 § fjärde stycket	22 kap. 1 § tredje stycket och 2 § andra
	stycket
7 kap. 16 §	21 kap. 7 §
7 kap. 17 §	35 kap. 3 §
7 kap. 18 § första och andra styckena	35 kap. 4 § första och andra styckena
7 kap. 18 § tredje stycket	29 kap. 9 § första stycket
7 kap. 18 § fjärde stycket	29 kap. 9 § andra stycket och 35 kap.
	4 § tredje stycket
7 kap. 19 § första stycket 1-5	35 kap. 20 § första stycket
7 kap. 19 § första stycket 6	35 kap. 23 § första stycket
7 kap. 19 § andra stycket	35 kap. 5 § första och andra styckena
	och 22 § första och andra styckena
7 kap. 19 § tredje stycket	35 kap. 5 § tredje stycket, 20 § andra
	stycket, 22 § tredje stycket och 23 §
	andra stycket
7 kap. 20 §	35 kap. 21 §
7 kap. 21 § första stycket	35 kap. 15 § första och andra styckena
7 kap. 21 § andra stycket	35 kap. 16 § första och andra styckena
7 kap. 21 § tredje stycket	35 kap. 15 § tredje stycket och 16 §
	tredje stycket
7 kap. 22 §	35 kap. 13 §
7 kap. 23 §	35 kap. 17 §
7 kap. 24 §	24 kap. 4 §
7 kap. 25 § första stycket första	26 kap. 11 § första stycket
meningen
7 kap. 25 § första stycket andra	26 kap. 12 § första stycket
meningen
7 kap. 25 § andra stycket	26 kap. 11 § andra stycket
7 kap. 25 § tredje stycket	26 kap. 11 § tredje stycket och 26 kap.
	12 § andra stycket
7 kap. 26 §	22 kap. 5 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

528

7 kap. 27 §	23 kap. 6 §
7 kap. 28 §	22 kap. 4 §
7 kap. 29 §	26 kap. 13 §
7 kap. 30 § första stycket	35 kap. 18 § första stycket
7 kap. 30 § andra stycket	35 kap. 19 § första och andra
	meningarna
7 kap. 30 § tredje stycket	35 kap. 18 § andra stycket och 19 §
	tredje meningen
7 kap. 30 § fjärde stycket	35 kap. 18 § tredje stycket
7 kap. 31 §	29 kap. 5 och 8 §§
7 kap. 32 §	32 kap. 3 §
7 kap. 33 §, upphävd genom lag
1999:301
7 kap. 34 § första och tredje styckena	33 kap. 2 §
7 kap. 34 § andra stycket	33 kap. 3 §
7 kap. 35 §	34 kap. 6 §
7 kap. 36 §	23 kap. 7 §
7 kap. 37 § första stycket första	29 kap. 6 § första stycket
meningen
7 kap. 37 § första stycket andra	29 kap. 7 §
meningen
7 kap. 37 § andra stycket.	29 kap. 6 § andra stycket
7 kap. 38 §	23 kap. 1 §
7 kap. 39 §	25 kap. 17 §
7 kap. 40 §	24 kap. 2 §
7 kap. 41 § första och andra styckena	37 kap. 6 § första och andra styckena
7 kap. 41 § tredje stycket	37 kap. 7 §
7 kap. 41 § fjärde stycket	37 kap. 6 § tredje stycket
7 kap. 42 §	25 kap. 15 §
7 kap. 43 §	29 kap. 11 §
7 kap. 44 §	35 kap. 14 §
7 kap. 45 § första stycket	40 kap. 6 § första stycket
7 kap. 45 § andra stycket	40 kap. 7 §
7 kap. 45 § tredje och fjärde styckena	40 kap. 6 § andra och tredje styckena
7 kap. 46 §	30 kap. 21 §
7 kap. 47 §	26 kap. 14 §
7 kap. 48 §	43 kap. 4 §
7 kap. 49 §	40 kap. 1 §
7 kap. 50 §	35 kap. 11 §
7 kap. 51 §	25 kap. 16 §
7 kap. 52 §	29 kap. 10 §
8 kap. 1 §	28 kap. 12 §
8 kap. 2 § första stycket första	28 kap. 4 § första stycket
meningen
8 kap. 2 § första stycket andra	28 kap. 15 § första stycket
meningen
8 kap. 2 § första stycket tredje	28 kap. 16 § första meningen
meningen
8 kap. 2 § andra stycket	28 kap. 15 § andra stycket
8 kap. 2 § tredje stycket	28 kap. 4 § andra stycket och 15 §
	tredje stycket
8 kap. 3 §	38 kap. 6 §
8 kap. 4 § första stycket	30 kap. 1 § första stycket
8 kap. 4 § andra stycket	30 kap. 2 § första stycket

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

529

8 kap. 4 § tredje stycket	30 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra
	stycket
8 kap. 5 § första stycket	30 kap. 4 § första stycket
8 kap. 5 § andra stycket	30 kap. 5 § första och andra styckena
8 kap. 5 § tredje stycket	30 kap. 6 § första och andra styckena
8 kap. 5 § fjärde stycket	30 kap. 7 § första och andra styckena
8 kap. 5 § femte stycket	30 kap. 9 § första meningen
8 kap. 5 § sjätte stycket	30 kap. 8 §
8 kap. 5 § sjunde stycket	30 kap. 4 § andra stycket, 5 § tredje
	stycket, 6 § tredje stycket och 7 § tredje
	stycket
8 kap. 6 § första stycket	30 kap. 23 § första stycket
8 kap. 6 § andra stycket	30 kap. 24 § första och andra stycket
8 kap. 6 § tredje stycket	30 kap. 26 § första meningen
8 kap. 6 § fjärde stycket	30 kap. 23 § andra stycket och 24 §
	tredje stycket
8 kap. 7 § första stycket	30 kap. 27 § första stycket
8 kap. 7 § andra stycket	30 kap. 28 § första och andra stycket
8 kap. 7 § tredje stycket första	30 kap. 27 § andra stycket
meningen
8 kap. 7 § tredje stycket andra	30 kap. 29 § första meningen
meningen
8 kap. 7 § fjärde stycket	30 kap. 27 § tredje stycket och 28 §
	tredje stycket
8 kap. 8 § första stycket första	31 kap. 1 § första stycket
meningen
8 kap. 8 § första stycket andra	31 kap. 2 § första stycket
meningen
8 kap. 8 § andra stycket	31 kap. 3 § första stycket
8 kap. 8 § tredje stycket	31 kap. 4 § första stycket
8 kap. 8 § fjärde stycket	31 kap. 5 §
8 kap. 8 § femte stycket	31 kap. 1 § tredje stycket, 2 § andra
	stycket, 3 § andra stycket och 4 § andra
	stycket
8 kap. 9 § första stycket	31 kap. 12 § första och andra styckena
8 kap. 9 § andra stycket	31 kap. 13 §
8 kap. 9 § tredje stycket	31 kap. 14 § första meningen
8 kap. 9 § fjärde stycket	31 kap. 12 § tredje stycket
8 kap. 10 § första stycket första	31 kap. 16 § första stycket
meningen
8 kap. 10 § första stycket andra och	31 kap. 17 § första och andra styckena
tredje meningarna
8 kap. 10 § andra stycket	31 kap. 18 §
8 kap. 10 § tredje stycket	31 kap. 19 § första meningen
8 kap. 10 § fjärde stycket	31 kap. 16 § andra stycket och 17 §
	tredje stycket
8 kap. 11 § första stycket första	31 kap. 24 § första stycket
meningen
8 kap. 11 § första stycket andra	31 kap. 25 § första meningen
meningen
8 kap. 11 § andra stycket	31 kap. 24 § andra stycket
8 kap. 12 §	25 kap. 9 §
8 kap. 13 § första stycket	31 kap. 20 §
8 kap. 13 § andra stycket	31 kap. 21 § första stycket

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

530

8 kap. 13 § tredje stycket	31 kap. 22 §
8 kap. 13 § fjärde stycket	31 kap. 21 § andra stycket
8 kap. 14 §	29 kap. 12 §
8 kap. 15 §	36 kap. 3 §
8 kap. 16 §	29 kap. 13 §
8 kap. 17 §	36 kap. 2 §
8 kap. 18 § första stycket första	32 kap. 9 §
meningen och andra stycket
8 kap. 18 § första stycket andra	32 kap. 10 § första meningen
meningen
8 kap. 19 § första stycket första	34 kap. 7 § första stycket
meningen
8 kap. 19 § första stycket andra	34 kap. 10 §
meningen
8 kap. 19 § första stycket tredje	34 kap. 9 §
meningen
8 kap. 19 § andra stycket	34 kap. 7 § andra stycket
8 kap. 20 §	30 kap. 19 §
8 kap. 21 § första stycket	30 kap. 18 § första stycket
8 kap. 21 § andra stycket	31 kap. 15 § första stycket
8 kap. 21 § tredje stycket	30 kap. 18 § andra stycket och 31 kap.
	15 § andra stycket
8 kap. 22 § första stycket	31 kap. 6 §
8 kap. 22 § andra stycket	31 kap. 7 §
8 kap. 23 §	38 kap. 7 §
8 kap. 24 § första stycket	30 kap. 10 § första stycket
8 kap. 24 § andra stycket	30 kap. 11 § första stycket
8 kap. 24 § tredje och fjärde styckena	30 kap. 12 § första och andra styckena
8 kap. 24 § femte stycket	30 kap. 13 § första meningen
8 kap. 24 § sjätte stycket	30 kap. 12 § tredje stycket och 13 §
	andra meningen
8 kap. 24 § sjunde stycket	30 kap. 14 § första meningen
8 kap. 24 § åttonde stycket	30 kap. 10 § andra stycket, 11 § andra
	stycket och 12 § fjärde stycket
8 kap. 25 §	33 kap. 4 § första stycket 1
8 kap. 26 §	30 kap. 25 §
8 kap. 27 §	31 kap. 23 §
8 kap. 28 §	30 kap. 15 §
8 kap. 29 § första stycket	31 kap. 10 §
8 kap. 29 § andra stycket	31 kap. 11 §
8 kap. 30 § första och andra styckena	24 kap. 5 § första och andra styckena
8 kap. 30 § tredje stycket	24 kap. 6 §
8 kap. 30 § fjärde stycket	24 kap. 5 § tredje stycket
8 kap. 30 § femte stycket	24 kap. 7 § första meningen
8 kap. 30 § sjätte stycket	24 kap. 5 § fjärde stycket
8 kap. 31 § första stycket	31 kap. 8 §
8 kap. 31 § andra stycket	31 kap. 9 §
9 kap. 1 § första stycket första	27 kap. 1 § första stycket
meningen
9 kap. 1 § första stycket andra och	27 kap. 1 § andra stycket
tredje meningarna
9 kap. 1 § första stycket fjärde	27 kap. 3 § första stycket
meningen
9 kap. 1 § första stycket femte	27 kap. 3 § andra stycket

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

531

meningen		Prop. 2008/09:150
9 kap. 1 § första stycket sjätte–åttonde	27 kap. 4 §	Bilaga 8
meningarna
9 kap. 1 § andra stycket	27 kap. 1 § tredje stycket
9 kap. 1 § tredje och fjärde styckena	27 kap. 6 §
9 kap. 1 § femte stycket första	27 kap. 7 §
meningen
9 kap. 1 § femte stycket andra	27 kap. 9 §
meningen
9 kap. 1 § femte stycket tredje	27 kap. 8 § första stycket
meningen
9 kap. 1 § sjätte stycket första	27 kap. 1 § femte stycket första
meningen	meningen och 3 § fjärde stycket
9 kap. 1 § sjätte stycket andra	27 kap. 1 § femte stycket andra
meningen	meningen
9 kap. 2 § första och andra styckena	27 kap. 2 § första och andra styckena
9 kap. 2 § tredje stycket	27 kap. 3 § första stycket delvis, andra
	stycket delvis och 4 § delvis
9 kap. 2 § fjärde stycket	27 kap. 2 § tredje stycket
9 kap. 2 § femte stycket första	27 kap. 8 § första och andra styckena
meningen
9 kap. 2 § femte stycket andra	27 kap. 9 §
meningen
9 kap. 2 § sjätte stycket	27 kap. 2 § femte stycket och 3 § fjärde
	stycket
9 kap. 3 § första stycket	27 kap. 5 § första stycket
9 kap. 3 § andra stycket	27 kap. 5 § andra och tredje styckena
	och 34 kap. 4 § första och andra
	styckena
9 kap. 3 § tredje stycket	27 kap. 5 § fjärde stycket och 34 kap.
	4 § tredje stycket
9 kap. 4 §	24 kap. 8 §
9 kap. 5 § första stycket	31 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 5 § andra stycket	28 kap. 9 § första och andra styckena
9 kap. 5 § tredje stycket	28 kap. 10 § första och andra styckena
9 kap. 5 § fjärde stycket	31 kap. 1 § tredje stycket, 28 kap. 9 §
	tredje stycket och 10 § tredje stycket
9 kap. 6 § första stycket första	32 kap. 1 § första stycket
meningen
9 kap. 6 § första stycket andra	32 kap. 2 §
meningen
9 kap. 6 § andra stycket	32 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 7 §	40 kap. 5 §
9 kap. 8 § första stycket	29 kap. 1 §
9 kap. 8 § andra stycket	29 kap. 2 §
9 kap. 8 § tredje stycket	29 kap. 3 § första stycket
9 kap. 8 § fjärde stycket	38 kap. 5 §
9 kap. 8 § femte stycket	29 kap. 4 § första stycket
9 kap. 8 § sjätte stycket	29 kap. 3 § andra stycket och 4 § andra
	stycket
9 kap. 9 §	40 kap. 2 §
9 kap. 10 §	36 kap. 6 §
9 kap. 11 § första stycket	36 kap. 7 § första och andra styckena
9 kap. 11 § andra stycket	38 kap. 8 § första stycket	532
		532

9 kap. 11 § tredje stycket	36 kap. 7 § tredje stycket och 38 kap.
	8 § andra stycket
9 kap. 12 § första stycket	30 kap. 16 § första stycket
9 kap. 12 § andra stycket första	30 kap. 17 § första stycket
meningen
9 kap. 12 § andra stycket andra	30 kap. 17 § tredje stycket
meningen
9 kap. 12 § andra stycket tredje	30 kap. 17 § andra stycket
meningen
9 kap. 12 § tredje stycket	30 kap. 16 § andra stycket och 17 §
	fjärde stycket
9 kap. 13 §	30 kap. 22 §
9 kap. 14 § första stycket första	32 kap. 4 §
meningen och andra stycket
9 kap. 14 § första stycket andra	32 kap. 5 §
meningen
9 kap. 15 §	36 kap. 1 §
9 kap. 16 §	35 kap. 12 §
9 kap. 17 § första stycket	35 kap. 1 § första stycket
9 kap. 17 § andra stycket första och	35 kap. 1 § andra stycket
andra meningen
9 kap. 17 § andra stycket tredje	-
meningen
9 kap. 17 § tredje stycket	34 kap. 8 § första stycket
9 kap. 17 § fjärde stycket	35 kap. 2 § första stycket
9 kap. 17 § femte stycket	35 kap. 8 § andra stycket
9 kap. 17 § sjätte stycket	35 kap. 10 §
9 kap. 17 § sjunde stycket	35 kap. 8 § första stycket
9 kap. 17 § åttonde stycket	35 kap. 9 § första stycket
9 kap. 17 § nionde stycket första	35 kap. 6 § 4
meningen
9 kap. 17 § nionde stycket andra	34 kap. 8 § andra stycket, 35 kap. 1 §
meningen	fjärde stycket och 2 § andra stycket
9 kap. 18 § första stycket	35 kap. 6 § 1–3
9 kap. 18 § andra stycket	35 kap. 7 §
9 kap. 19 § första och andra styckena	34 kap. 1 § första–tredje styckena
9 kap. 19 § tredje stycket	34 kap. 2 § första stycket
9 kap. 19 § fjärde stycket	34 kap. 3 § första stycket
9 kap. 19 § femte stycket	34 kap. 5 § första stycket
9 kap. 19 § sjätte stycket	34 kap. 1 § fjärde stycket, 2 § andra
	stycket och 3 § andra stycket
9 kap. 20 §	36 kap. 4 §
9 kap. 21 § första stycket 1-3	33 kap. 1 § första stycket
9 kap. 21 § första stycket 4	33 kap. 4 § första stycket 2
9 kap. 21 § andra stycket	33 kap. 1 § andra stycket och 4 § andra
	stycket
9 kap. 22 §	40 kap. 3 §
9 kap. 23 §	32 kap. 6 §
9 kap. 24 §	30 kap. 20 §
9 kap. 25 § första stycket	28 kap. 5 § första stycket
9 kap. 25 § andra stycket	28 kap. 7 §
9 kap. 25 § tredje och fjärde styckena	28 kap. 5 § andra och tredje styckena
9 kap. 26 §	42 kap. 9 §
9 kap. 27 §	30 kap. 3 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

533

9 kap. 28 §	28 kap. 8 §
9 kap. 29 §	24 kap. 3 §
9 kap. 30 §	32 kap. 8 §
9 kap. 31 §	32 kap. 7 §
9 kap. 32 §	38 kap. 4 §
10 kap. 1 §	20 kap. 1 §
11 kap. 1 § första stycket	41 kap. 6 §
11 kap. 1 § andra stycket	10 kap. 6 § första meningen
11 kap. 1 § tredje stycket	41 kap. 7 §
11 kap. 2 § första stycket	41 kap. 2 §
11 kap. 2 § andra stycket	41 kap. 1 §
11 kap. 2 § tredje stycket	41 kap. 3 §
11 kap. 3 § första och tredje styckena	10 kap. 8 §
11 kap. 3 § andra stycket	41 kap. 4 §
11 kap. 4 § första stycket	42 kap. 1 §
11 kap. 4 § andra stycket	42 kap. 4 §
11 kap. 4 § tredje och fjärde styckena	42 kap. 2 §
11 kap. 4 § femte stycket	42 kap. 3 §
11 kap. 5 §	42 kap. 10 §
11 kap. 6 § första stycket	42 kap. 5 §
11 kap. 6 § andra stycket	42 kap. 8 §
11 kap. 6 § tredje stycket	42 kap. 6 §
11 kap. 6 § fjärde stycket	42 kap. 7 §
12 kap. 1 § första stycket	43 kap. 2 § första stycket
12 kap. 1 § andra stycket	43 kap. 2 § andra stycket delvis
12 kap. 1 § tredje stycket	36 kap. 5 §
12 kap. 2 §	43 kap. 3 §
12 kap. 3 § första stycket	43 kap. 5 § första stycket
12 kap. 3 § andra stycket första och	43 kap. 5 § andra stycket
andra meningarna
12 kap. 3 § andra stycket tredje	43 kap. 8 § andra stycket andra
meningen	meningen
12 kap. 3 § tredje stycket	43 kap. 10 §
12 kap. 4 § första och andra styckena	43 kap. 8 §
12 kap. 4 § tredje stycket	43 kap. 9 §
12 kap. 4 § fjärde stycket	43 kap. 10 §
12 kap. 5 §	43 kap. 6 §
12 kap. 6 §	43 kap. 7 §
12 kap. 7 §	40 kap. 4 §
13 kap. 1 §	11 kap. 1 § första stycket
13 kap. 2 §	11 kap. 2 § första stycket
13 kap. 3 §	11 kap. 3 § första stycket
13 kap. 3 a §	11 kap. 4 § första stycket
13 kap. 4 § första stycket	11 kap. 6 §
13 kap. 4 § andra och tredje styckena	11 kap. 7 §
13 kap. 5 § första stycket	11 kap. 5 § första stycket
13 kap. 5 § andra stycket	41 kap. 5 §
13 kap. 6 § första stycket	11 kap. 8 §
13 kap. 6 § andra stycket	11 kap. 1 § andra stycket, 2 § andra
	stycket, 3 § andra stycket 4 § andra
	stycket och 5 § andra stycket
14 kap. 1 § första meningen	10 kap. 15 §
14 kap. 1 § andra meningen	10 kap. 28 § första stycket
14 kap. 2 § första stycket 1	10 kap. 18 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

534

14 kap. 2 § första stycket 2	10 kap. 16 §	Prop. 2008/09:150
14 kap. 2 § första stycket 3	10 kap. 17 §	Bilaga 8
14 kap. 2 § andra stycket	10 kap. 25 §
14 kap. 2 § tredje stycket	10 kap. 26 §
14 kap. 2 § fjärde stycket	10 kap. 24 §
14 kap. 2 § femte stycket	10 kap. 23 §
14 kap. 2 § sjätte stycket	10 kap. 21 §
14 kap. 2 § sjunde stycket	10 kap. 22 §
14 kap. 2 § åttonde stycket	10 kap. 20 §
14 kap. 2 § nionde stycket	10 kap. 19 §
14 kap. 2 § tionde stycket	25 kap. 12 § och 26 kap. 9 §
14 kap. 3 §	10 kap. 27 §
14 kap. 4 § första stycket	12 kap. 1 § och 2 § första stycket
14 kap. 4 § andra stycket	12 kap. 3 § första stycket 1
14 kap. 5 §	10 kap. 3 §
14 kap. 6 §	10 kap. 10 §
14 kap. 7 § första stycket	10 kap. 11 §
14 kap. 7 § andra-fjärde styckena	10 kap. 12 §
14 kap. 8 §	10 kap. 6 § andra meningen
14 kap. 9 § första stycket	10 kap. 14 § första stycket
14 kap. 9 § andra stycket	12 kap. 2 § andra stycket
14 kap. 10 § första stycket 1 och andra	10 kap. 4 § första stycket
stycket
14 kap. 10 § första stycket 2 och tredje	10 kap. 13 § första stycket
stycket
14 kap. 10 § första stycket 3 och	21 kap. 4 § andra stycket, 27 kap. 8 §
fjärde stycket	tredje stycket, 34 kap. 5 § andra stycket
	och 35 kap. 9 § andra stycket
14 kap. 10 § femte stycket	10 kap. 7 § första stycket och 9 § första
	stycket , 24 kap. 7 § andra meningen,
	28 kap. 16 § andra meningen, 30 kap.
	9 § andra meningen, 14 § andra
	meningen, 26 § andra meningen och
	29 § andra meningen, 31 kap. 14 §
	andra meningen, 19 § andra meningen
	och 25 § andra meningen samt 32 kap.
	10 § andra stycket
14 kap. 11 §	10 kap. 5 §
15 kap. 1 § första stycket första	5 kap. 1 § första och fjärde styckena
meningen
15 kap. 1 § första stycket andra	5 kap. 1 § tredje stycket
meningen
15 kap. 1 § andra stycket	5 kap. 3 §
15 kap. 1 § tredje stycket	- (jfr 5 kap. 1 § andra stycket)
15 kap. 2 § första och andra styckena	5 kap. 2 §
15 kap. 2 § tredje stycket	5 kap. 4 §
15 kap. 3 §	5 kap. 5 §
15 kap. 4 § första stycket	6 kap. 4 §
15 kap. 4 § andra stycket	6 kap. 1 §
15 kap. 5 §	6 kap. 5 §
15 kap. 6 § första stycket	6 kap. 2 §
15 kap. 6 § andra stycket	6 kap. 3 §
15 kap. 7 § första stycket första	6 kap. 7 § första stycket 1 och 2
meningen		535
		535

15 kap. 7 § första stycket andra	6 kap. 8 § första och andra styckena
meningen
15 kap. 7 § första stycket tredje	6 kap. 11 §
meningen
15 kap. 7 § andra stycket första	6 kap. 8 § första och tredje styckena
meningen och andra meningen delvis
15 kap. 7 § andra stycket andra	6 kap. 9 §
meningen delvis
15 kap. 7 § andra stycket tredje och	6 kap. 10 §
fjärde meningarna
15 kap. 7 § tredje stycket	6 kap. 7 § tredje stycket
15 kap. 7 § fjärde stycket	6 kap. 8 § femte stycket
15 kap. 7 § femte stycket	6 kap. 7 § fjärde stycket
15 kap. 8 § första stycket	6 kap. 7 § andra stycket och 8 §
15 kap. 8 § andra stycket	6 kap. 7 § tredje stycket
15 kap. 8 § tredje stycket	6 kap. 7 § andra stycket
15 kap. 8 § fjärde stycket	6 kap. 7 § fjärde stycket
15 kap. 9 § första stycket första	4 kap. 1 § första stycket första
meningen	meningen
15 kap. 9 § första stycket 1	4 kap. 1 § första stycket 2
15 kap. 9 § första stycket 2	4 kap. 1 § första stycket 3
15 kap. 9 § första stycket 3	4 kap. 1 § andra stycket 3
15 kap. 9 § första stycket 4	4 kap. 1 § andra stycket 2
15 kap. 9 § andra stycket	4 kap. 1 § första stycket 4
15 kap. 10 § första stycket	6 kap. 6 § första stycket
15 kap. 10 § andra stycket	6 kap. 7 § första stycket 3
15 kap. 11 § första stycket	-
15 kap. 11 § andra stycket 1	-
15 kap. 11 § andra stycket 2	-
15 kap. 11 § andra stycket 3	4 kap. 2 § första stycket 6
15 kap. 11 § andra stycket 4	4 kap. 2 § första stycket 6
15 kap. 11 § andra stycket 5	4 kap. 2 § första stycket 3
15 kap. 11 § andra stycket 6	4 kap. 2 § första stycket 5
15 kap. 11 § andra stycket 7	4 kap. 2 § första stycket 4
15 kap. 11 § andra stycket 8	4 kap. 2 § första stycket 7
15 kap. 11 § tredje stycket	4 kap. 2 § andra stycket
15 kap. 12 §	6 kap. 6 § andra stycket
15 kap. 13 §	5 kap. 1 § andra stycket
15 kap. 14 §	4 kap. 3 §
16 kap. 1 § första meningen	13 kap. 1, 3 och 4 §§
16 kap. 1 § 1 och 2	44 kap. 1 §
16 kap. 1 § 3	15 kap. 6 §, 16 kap. 3 §, 18 kap. 19 §,
	21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §,
	24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §,
	27 kap. 10 §, 29 kap. 14 §, 30 kap.
	30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §,
	33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §,
	36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §,
	40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 §
16 kap. 1 § 4	13 kap. 5 § andra stycket, 21 kap. 8 §,
	24 kap. 9 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §,
	30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap.
	11 §, 34 kap. 11 § och 35 kap. 24 §
16 kap. 1 § 5 och 6	44 kap. 2 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 8

536

Lagrådsremissens lagförslag

Offentlighets- och sekretesslag

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Lagen innehåller även bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestäm- melserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsfor- men, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även be- gränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen.

Lagen består av sju avdelningar. Innehållet i dessa avdelningar är upp- delat enligt vad som framgår av 2–8 §§.

2 § Den första avdelningen innehåller inledande bestämmelser. Dessa bestämmelser avser

–lagens innehåll (1 kap.), och

–lagens tillämpningsområde (2 kap.).

3 § Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser

–organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m. (3 kap.),

–registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (4 kap.),

och

–utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m. (5 kap.).

4 § Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekre– tess. Dessa bestämmelser avser

–definitioner och vissa grundläggande bestämmelser (6 kap.),

–vilka sekretessen gäller mot (7 kap.),

–förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (8 kap.),

–sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess (9 kap.),

–överföring av sekretess (10 kap.),

–sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. (11 kap.),

–rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (12 kap.), och

–ansvar (13 kap.).

5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

538

– rikets	säkerhet och dess förhållande till andra	stater	eller mellan-	Prop. 2008/09:150
folkliga organisationer (14 kap.),				Bilaga 9
– rikets	centrala finanspolitik, penningpolitik	och	valutapolitik
(15 kap.),

–myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn

(16 kap.),

–intresset av att förebygga brott eller beivra brott (17 kap.),

–det allmännas ekonomiska intresse (18 kap.), och

–intresset av att bevara djur- eller växtart (19 kap.).

–folkbokföring, delgivning, m.m. (21 kap.),

–utbildningsverksamhet, m.m. (22 kap.),

–forskning, vetenskap och statistik (23 kap.),

–hälso- och sjukvård m.m. (24 kap.),

–socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (25 kap.),

–skatt, tull, m.m. (26 kap.),

–socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (27 kap.),

–transporter och andra former av kommunikation (28 kap.),

–tillsyn m.m. avseende näringslivet (29 kap.),

–annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.),

–annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (31 kap.),

–Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsument- ombudsmannen m.m. (32 kap.),

–utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (33 kap.),

–verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (34 kap.),

–vissa mål och ärenden hos domstolar, medling i arbetstvister, rätts- hjälp, m.m. (35 kap. ),

–utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (36 kap.),

–totalförsvar, krisberedskap, m.m. (37 kap.),

–övriga myndigheter och verksamheter (38 kap.), och

–personaladministrativ verksamhet (39 kap.).

7 § Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekre- tess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser

–riksdagen och regeringen (40 kap.),

–Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (41 kap.), och

–domstolar m.m. (42 kap.).

8 § Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (43 kap.).

539

2 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Förbud att röja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller för- ordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.

Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om upp- giften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verk- samhet

1.på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,

2.på grund av tjänsteplikt, eller

3.på annan liknande grund.

2 § Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämp- ningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans

2.har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller

3.utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av andra stycket 1–3 ska inflytande som utövas av

en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.

Vad som sägs om kommuner och landsting i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

4 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om hand- lingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

540

överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av	Prop. 2008/09:150
dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.	Bilaga 9

AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV

ALLMÄNNA HANDLINGAR

3 kap. Organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m. Organisering av en myndighets allmänna handlingar, m.m.

1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna hand- lingar när den organiserar och i övrigt hanterar sina allmänna handlingar. Den ska särskilt se till

1.att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,

2.att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar,

3.att rätten till insyn enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs sam- tidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och

En myndighet ska vidare särskilt beakta

1.att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar,

2.att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt

3.att allmänna handlingar inte bör innehålla onödiga förkortningar, ko- der eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförord- ningen.

Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar

2 § Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om

1.myndighetens organisation och verksamhet,

2.register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens all- männa handlingar,

3.tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myn- digheten för att ta del av allmänna handlingar,

4.vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjlig- heter,

5.vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tilläm- par på uppgifter i sina handlingar,

6.uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och

7.myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter.

I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskriv- ningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.

541

Undantag från registreringsskyldigheten, m.m.

3 § Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt 1 §.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 2 § andra stycket inte ska tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars skulle omfatta flertalet av handlingarna i registret.

Sekretessmarkering

5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange

1.tillämplig sekretessbestämmelse,

2.datum då anteckningen gjordes, och

3.den myndighet som har gjort anteckningen.

Om utlämnande till en enskild av en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.

5 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m. Utlämnande av allmän handling

1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestäm- melser om utlämnande av allmänna handlingar.

2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att pröv- ningen ska göras av en annan myndighet.

3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en allmän handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.

Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om

1.den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskild sökandes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och

2.sökanden begär myndighetens prövning.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

543

Sökanden ska informeras om möjligheten att begära myndighetens	Prop. 2008/09:150
prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att av-	Bilaga 9
görandet ska kunna överklagas.
Utlämnande av uppgift
4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur allmän
handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretess-
belagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
5 § En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift
som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det
skulle hindra arbetets behöriga gång.
Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling
6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild sökande tillfälle att själv
använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndig-
heten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad be-
handling. Detta gäller dock inte om

1.sökanden därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten,

2.det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller

3.det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång.

Överklagbara beslut

7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet

1.att inte lämna ut en handling till den enskilde,

2.att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller

3.att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket.

En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förord- ning.

Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regerings- rätten får inte överklagas.

För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.

544

Överinstanser

8 § Ett beslut som avses i 7 § första stycket och ett sådant beslut som avses i 7 § andra stycket, som överklagas av en myndighet som inte är statlig, överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av följande uppställning eller av fjärde stycket.

Beslut som fattas av	och som gäller		ska överklagas till
kammarrätt	handling i domstolens		Regeringsrätten
	rättskipande, rättsvår-
	dande eller	admi-
	nistrativa verksamhet
tingsrätt	handling i domstolens		behörig hovrätt
	rättskipande	eller
	rättsvårdande	verk-
	samhet
hovrätt	handling i domstolens		Högsta domstolen
	rättskipande	eller
	rättsvårdande	verk-
	samhet

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut överklagas till Regeringsrätten respektive Högsta domstolen.

Beslut som avses i 7 § andra stycket som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.

Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.

Handläggning av överklagande

9 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av tingsrätts eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verk- samhet tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut.

10 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3–4 §§ denna lag tillämpas bestämmelserna i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223).

545

AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM				Prop. 2008/09:150
SEKRETESS				Bilaga 9
6 kap. Definitioner och vissa grundläggande bestämmelser
Definitioner
1 § I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven bety-
delse.
Beteckning	Betydelse
Sekretess	Ett förbud att röja en uppgift, vare
	sig det sker muntligen, genom ut-
	lämnande av en allmän handling
	eller på något annat sätt.
Sekretessreglerad uppgift	En uppgift för vilken det finns en
	bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift	En sekretessreglerad uppgift			för
	vilken sekretess gäller i ett enskilt
	fall.
Sekretessbrytande bestämmelse	En bestämmelse som innebär att en
	sekretessbelagd uppgift får lämnas
	ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse	En bestämmelse om sekretess som
	en myndighet ska tillämpa på
	grund av att bestämmelsen riktar
	sig direkt till myndigheten eller
	omfattar	en	viss verksamhetstyp
	eller en viss ärendetyp som
	hanteras	hos	myndigheten	eller
	omfattar vissa uppgifter som finns
	hos myndigheten.
Bestämmelse om överföring av	En bestämmelse som anger att en
sekretess	primär sekretessbestämmelse			som
	är tillämplig på en uppgift hos en
	myndighet, ska tillämpas även av
	en myndighet som uppgiften läm-
	nas till.
Sekundär sekretessbestämmelse	En bestämmelse om sekretess som
	en myndighet ska tillämpa på
	grund av en bestämmelse om över-
	föring av sekretess.
				546

Vissa grundläggande bestämmelser	Prop. 2008/09:150
Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift	Bilaga 9
Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift
2 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften
inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet där den är sekretess-
reglerad.
Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan
myndighet
3 § Får en myndighet från en annan myndighet en uppgift som är sekre-
tessreglerad där, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myn-
digheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse
som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestäm-
melse om överföring av sekretess.
Konkurrens mellan sekretessbestämmelser
4 § Är flera sekretessbestämmelser tillämpliga på en viss uppgift hos en
myndighet, ska myndigheten tillämpa den bestämmelse som ger det
starkaste sekretesskyddet, om inte annat anges i denna lag.
Tillämpningen av bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall
5 § Om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sek-
retessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestäm-
melse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även
om personen vid överlämnandet av uppgiften inte företrädde den myn-
dighet som han eller hon är knuten till.
Beräkning av sekretesstid
6 § Är sekretessen för en uppgift i en allmän handling enligt denna lag
begränsad till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte
annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag
hänvisar till. För diarium, journal samt sådant register eller annan för-
teckning som förs fortlöpande räknas tiden i stället från det att uppgiften
fördes in i handlingen.
7 kap. Vilka sekretessen gäller mot
Sekretess mot enskilda och andra myndigheter
1 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas
för enskilda eller andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag
eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.
	547

9 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om	Prop. 2008/09:150
undantag från sekretess	Bilaga 9
Bestämmelser som gäller till förmån för såväl enskilda som myndig-
heter

Samtycke

1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift läm- nas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde sam- tycker till det, följer av 11 kap. och gäller med de begränsningar som anges där.

Nödvändigt utlämnande

2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndig- heten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

Partsinsyn

3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. Sådan handling eller sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekre- tessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna.

4 § När en myndighet enligt 3 § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde får myndig- heten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna upp- giften vidare eller utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

549

Miljöinformation

5 § Om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om upp- giften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Sekretessen enligt 18 kap., 19 kap., 23 kap. 3, 5 och 8 §§, 24 kap. 9 §, 26 kap. 1–6 §§, 27 kap. 4, 5, 8–10, 12 och 15 §§, 28 kap. 1–4, 12 och 13 §§, 29 kap. 1–7, 10–11, 15–20, 22–25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1–6, 8, 9, 10–12, 15–18 och 20–24 §§, 31 kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9 §§, 32 kap. 1 och 4 §§, 33 kap. 1–4 och 7–9 §§, 34 kap. 1, 2 och 12 §§, 35 kap. 1–4, 6 och 7 §§, 37 kap. 4 och 6–8 §§, 38 kap. 2 och 5 §§ samt 41 kap. 9 § gäller inte för uppgift om utsläpp i miljön.

Regeringens allmänna dispensbefogenheter

6 § Regeringen får besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regerings- ärende får lämnas ut. Regeringen får även i övrigt besluta om undantag från sekretess, om det är motiverat av synnerliga skäl.

7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Riksdagens dispensbefogenheter

8 § Den befogenhet att besluta om undantag från sekretess som rege- ringen har enligt bestämmelser i denna lag ska, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, i stället tillkomma riksdagen. När det gäller uppgift hos myndighet under riksdagen har det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten denna befogenhet.

Även i andra fall än som avses i första stycket får riksdagen besluta om undantag från sekretess för uppgift hos riksdagen.

550

Bestämmelser som gäller till förmån för enskilda

Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.

Sekretess hindrar inte att uppgift i ett ärende hos domstol eller i ett beslut i ett sådant ärende lämnas till ett offentligt ombud enligt bestäm- melser i rättegångsbalken.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Fackliga företrädare, m.m.

11 § Sekretessen enligt 18 kap. 1–6, 9 och 10 §§, 27 kap. 10 och 12– 14 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12 och 16–18 §§ samt 39 kap. 1– 5 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorgani- sation eller till skyddsombud.

Sekretessen enligt första stycket hindrar inte heller att en myndighet lämnar

1.sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för hans eller hennes uppdrag, eller

2.sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbets- anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.

En företrädare för en arbetstagarorganisation får utan hinder av det förbud som avses i första stycket lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommitté- ledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren utan hinder av det förbud som avses i första stycket lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagar- organisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna en uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.

551

13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon	Prop. 2008/09:150
som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 §	Bilaga 9
andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker motta-
garens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda uppgiften. Om ett
sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje
styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande
förbehållet.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i
första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter
som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§
yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Utlämnande av uppgift med förbehåll
14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan
olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift
lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker
den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt
utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften
lämnas till den enskilde.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i
första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter
som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§
yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för myndigheter
Riksdagen och regeringen
15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller rege-
ringen.
Omprövning av beslut eller åtgärd
16 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om
uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den
myndighet där uppgiften förekommer.
Tillsyn eller revision
17 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om
uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet
där uppgiften förekommer.
Vissa rättsliga förfaranden
18 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om
uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disci-
plinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt	552
	552

förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes del-	Prop. 2008/09:150
tagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.	Bilaga 9

Förhindrande eller avbrytande av vissa brott

19 § Sekretessen enligt 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ och 25 kap. 1 och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift lämnas till en polismyn- dighet eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott, om upp- giften behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i

1.4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

2.13 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297),

3.30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,

4.20 kap. 4 eller 5 § sjölagen (1994:1009), eller

5.10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519).

Omedelbart polisiärt ingripande mot unga

20 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten

1.under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller

2.om den unge påträffas när han eller hon begår brott.

Misstankar om vissa begångna brott mot unga

21 § Sekretessen enligt 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§, 25 kap. 1 och 3–5 §§ samt 32 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i

1.3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller

2.lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

22 § Sekretess enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och brottet avser

1.överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64),

2.överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, eller

3.icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkohol- drycker enligt alkohollagen (1994:1738).

553

Misstankar om begångna brott i övrigt

23 § Om inte annat följer av 19–22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som omfattas av sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–8 §§, 25 kap. 1–6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 5 § och 38 kap. 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår

1.brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,

2.försök till brott för vilket inte är föreskivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller

3.försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).

24 § Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än de som anges i 19–23 §§ och 24 kap. 2 § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagar- myndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Yttrande av sakkunnig

25 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av en sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.

Delgivning

26 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskilds adress, tele- fonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).

Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har
begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och om uppgiften omfattas
av sekretess enligt 28 kap. 3 §, får den lämnas ut endast om den myndig-
het som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för
delgivning håller sig undan eller om det annars finns synnerliga skäl.
Generell sekretessbrytande bestämmelse
27 § Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15–26 §§ får en sekretess-
belagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset
av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som
sekretessen ska skydda.
Första stycket gäller	inte i fråga om sekretess enligt 23 kap. 8 §,
24 kap. 1–6 och 8 §§,	25 kap. 1–6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 §	554

första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 5 § och 38	Prop. 2008/09:150
kap. 5 §.	Bilaga 9
Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller
förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av person-
uppgiftslagen (1998:204).
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och andra undantag
från sekretess
28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet,
om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om un-
dantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmel-
ser i avdelning IV–VI.
10 kap. Överföring av sekretess
Bestämmelser om överföring av sekretess

Tillsyn och revision

1 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekre- tessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myn- digheten.

Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Disciplinansvar m.m.

2 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplin- ansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt för- farande vid myndigheten från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.

Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Forskningsverksamhet

3 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndig- het en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.

Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

555

Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess

9 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i anslut- ning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV–VI.

11 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv

1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.

2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.

Om en enskild samycker till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

3 § Sekretess för en uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till en vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, om inte annat anges i denna lag.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vård- nadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 2 §.

12 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 och 2 §§ ytt- randefrihetsgrundlagen följer att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

557

2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. Prop. 2008/09:150 4 §, beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller Bilaga 9

ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om

1.rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande,

2.förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrande- friheten eller medverkan till sådant missbruk, och

3.förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare.

Vad som sägs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.

3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihets- grundlagen följer att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör brott mot rikets säkerhet.

Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.

5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund- lagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.

En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 9 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikter som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i ansluting till berörda sekre- tessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter finns i avdelning VII.

558

16 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för	Prop. 2008/09:150
inspektion, kontroll eller annan tillsyn	Bilaga 9
Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning
1 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser
för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet
ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten mot-
verkas om uppgiften röjs.
Pågående granskning
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning
för kontroll av skatt eller avgift till staten eller kommun eller av bidrag,
lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med
kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som
kontrollen avser.
Konkurrensverkets utredningar av vissa överträdelser
3 §2 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Kon-
kurrensverket av överträdelser av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen
(2008:579) eller artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen
är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.
Kunskapsprov m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kun-
skapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om
det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Internationell rättslig hjälp i konkurrensärenden
5 §3 Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättslig hjälp på
begäran av en annan stat, om det kan antas att den rättsliga hjälpen be-
gärts under förutsättning att uppgiften inte röjs och uppgiften hänför sig
till
1. åläggande enligt 5 kap. 19 § konkurrenslagen (2008:579), eller
2. undersökning enligt 5 kap. 20 § konkurrenslagen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart
6 § Sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser internationellt
samarbete avseende tillsyn av civil luftfart för uppgift som lämnats av
2 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.
3 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.	561
	561

annan stat eller mellanfolklig organisation, om det kan antas att myndig-	Prop. 2008/09:150
hetens arbete för en säkrare civil luftfart motverkas om uppgiften röjs.	Bilaga 9
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

17 kap. Sekretess främst till skydd för intresset av att förebygga eller beivra brott

Förundersökningar, underrättelseverksamhet, m.m.

Förundersökningar m.m.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till

1.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

2.annan verksamhet än som avses i 2 § som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen, eller

3.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Underrättelseverksamhet m.m.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till

1.sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brotts- utredningar, eller

2.sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän hand- ling före år 1949.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

562

Myndigheter som biträder åklagarmyndigheter m.fl.

3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet hos en myn- dighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår misstanke om brott.

Sekretessbrytande bestämmelse

4 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

Kvalificerade skyddsidentiteter

Personsäkerhetsarbete

7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som avser personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att verksamheten skadas.

Säkerhets- eller bevakningsåtgärd

8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser

1.byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

3.telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

563

4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behand-	Prop. 2008/09:150
ling eller annan handling,	Bilaga 9
5. den civila luftfarten eller den civila sjöfarten,
6. transporter på land av farligt gods, eller
7. hamnskydd.
Chiffer, kod, m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning
om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med
metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att

1.underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av upp- gifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller

2.göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har för- vanskats.

Körkorts referensnummer

Åtgärder för att hindra rymning m.m.

Spridning av kärnvapen, m.m.

12 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upp- lysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen.

Risk- och sårbarhetsanalyser m.m.

13 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksam- het som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissitua- tioner eller planering och förberedelser för hantering av sådana situa- tioner, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.

Säkerhetskopior hos Regeringskansliet

14 § Sekretess gäller för uppgift i säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av

564

naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan	Prop. 2008/09:150
röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas.	Bilaga 9
Föreskrifterna i 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna
paragraf. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till riksdagen.
Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.
15 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förver-
kats eller konfiskerats i ett mål eller som annars förekommer där, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i
strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets-
grundlagen och målet avser

1.ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådana brott, eller

3.konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll Sekretessen gäller även i ärende som rör i första stycket angivet brott. Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån

biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i mål eller ärende som avses i första och andra styckena.

Vapenregister m.m.

16 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos

1.Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,

2.Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och

3.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregist-

ret.

Internationellt rättsligt samarbete, m.m

Internationellt rättsligt samarbete

17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt sam- arbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, om det kan antas att det varit en förutsättning för begäran att uppgiften inte skulle röjas och uppgiften hänför sig till

565

1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,	Prop. 2008/09:150
eller	Bilaga 9
2. angelägenhet som angår tvångsmedel.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Schengens informationssystem
18 § Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i 17 §,
hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket
eller Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1
och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
19 § Sekretessen enligt 18 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt
vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om
Schengens informationssystem.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
20 § De tystnadsplikter som följer av 5–13 §§ inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande
av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig tele-
övervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på
grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
De tystnadsplikter som följer av 17 och 18 §§ inskränker rätten att
meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om
kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyss-
ning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund
av beslut av domstol eller åklagare.
Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten
att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra
stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryck-
frihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1
yttrandefrihetsgrundlagen.
18 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
Myndighets affärsverksamhet m.m
Affärs- och driftförhållanden
1 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om
myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon
som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om
uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos	566
	566

myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, Prop. 2008/09:150 förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där Bilaga 9

det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.

Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller inte beslut av myndigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats till en annan myndighet, tillämpas 1 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.

Upphandling m.m.

3 §4 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myn- digheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.

Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör mot- svarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

Sekretessen enligt andra stycket gäller inte vid ett ansökningsför- farande enligt lagen (2008:000) om valfrihetssystem.

4Lydelse enligt prop. 2008/09:29.

567

Upplåning

4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verk- samhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Tekniska undersökningar

5 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av undersökning av natur- vetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av sådan undersökning, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Fackliga förhandlingar m.m.

Förhandlingar

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fem år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Stridsåtgärder

Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift

8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ärende som avses där pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende

har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, ska prövningen av

568

AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM	Prop. 2008/09:150
ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖR-	Bilaga 9
HÅLLANDEN
20 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga
förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer
Hälsotillstånd m.m.

Hälsa och sexualliv

Sekretessen gäller inte för uppgift

1.som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 35 kap. 1 §,

2.som avses i 34 kap. 12 § fjärde stycket och 34 kap. 1 § andra stycket andra meningen, eller

3.som tas in i ett beslut.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser

2 § Bestämmelsen i 1 § ska, med undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, inte tillämpas på en uppgift när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och ger ett starkare skydd för uppgiften.

Sekretessbrytande bestämmelse

3 § Om en uppgift som är sekretessbelagd enligt 1 § är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, är sekretessbrytande bestäm- melser som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda para- grafen även tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.

Förföljda personer, m.m.

Adress, telefon, m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebolagsregistret

570

eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar före-	Prop. 2008/09:150
skrifter om det, i annat liknande register.	Bilaga 9
Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade person-
uppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen
(1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga per-
sonuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser
5 § Bestämmelsen i 4 § första stycket ska, med undantag från vad som
anges i 10 kap. 8 §, inte tillämpas på en uppgift när en sekundär sekre-
tessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften
och ger ett starkare skydd för uppgiften.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 4 § första stycket hindrar inte att uppgift om en
enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till kon-
kursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som
inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att
använda den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda
uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina
skyldigheter med anledning av konkursen.
Utlänningar
Utlännings säkerhet i vissa fall
7 § Sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att
röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för
övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan
utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av
utlänningar.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
8 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgifter som avses i 36 kap.
4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs
i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och
förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m.
om krigsfångar och andra skyddade personer.

571

Behandling i strid med personuppgiftslagen

9 § Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett ut- lämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med person- uppgiftslagen (1998:204).

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

10 § De tystnadsplikter som följer av 1, 4 och 7 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 6 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra upp- gifter.

21 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.

Folkbokföring, fingerade personuppgifter, m.m.

Folkbokföring och annan liknande registrering av befolkningen m.m.

2.förande av eller uttag ur sjömansregistret.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Fingerade personuppgifter

2 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överföring av sekretess

3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas 2 § på uppgiften också hos den mottagande myn-

digheten.

572

Namnärenden

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Delgivning

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

22 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.

Förskoleverksamhet

1 § Sekretess gäller i förskoleverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Utbildningsverksamhet

Utbildningsverksamhet för barn och ungdomar

2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, sär- skolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinter- natskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrätta- förande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet,

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

573

adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga Prop. 2008/09:150 förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde Bilaga 9

eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Annan utbildningsverksamhet

3 § Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller be- handling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psy- kolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i elevvår- dande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kom- munala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i annat fall än som avses första och andra styckena samt hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Specialpedagogisk stödverksamhet

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skolbarnsomsorg

Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Avskiljande från högskoleutbildning

6 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från hög-

skoleutbildning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra per-

574

sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när-	Prop. 2008/09:150
stående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.	Bilaga 9
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsynsverksamhet m.m.
7 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden
som överklagats dit samt i Statens skolinspektions tillsynsverksamhet för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig
till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från
vidare studier.
23 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning, vetenskap
och statistik
Psykologisk undersökning
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk under-
sökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående
till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsk-
ningsregister för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men.
Sekretessen gäller även i förhållande till en registrerad person som är
vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes
hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller
behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom
eller henne.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.	575
	575

Biomedicinska forskningsprojekt

3 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etikprövning och tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser männi- skor

1 för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, och

2.för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärenden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket

1 i högst sjuttio år och enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Vissa upptagningar

4 § Sekretess gäller för uppgift i en upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, om det kan antas att den som har lämnat upp- giften eller som uppgiften avser eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Forskningssamverkan med enskild

Affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat

5 § Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsknings- resultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs.

Sekretessen gäller även hos en annan myndighet som tillsammans med ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan med en enskild.

Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansö- kan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekre- tess endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 30 kap. 18–20 §§.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Sekretessbrytande bestämmelse

6 § Sekretessen enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan som uppgiften hänför sig till.

576

Dispens av regeringen

7 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 5 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Statistik

8 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds person- liga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller riksdagsförvaltningen eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355).

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

9 § Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verk- ställighet av beslut om vård utan samtycke.

24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom hälso- och sjukvård, m.m.

Hälso- och sjukvård m.m.

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

577

Sammanhållen journalföring

2 § Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om samman- hållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 § eller 4 § samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.

Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser tidigare, gäller sekretess, om inte annat följer av 10 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omprövning och tillsyn

Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Patientnämndsverksamhet

4 § Sekretess gäller i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omhändertagande av patientjournal

Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

578

Anmälningar m.m.

7 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 3–5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon när- stående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

En varas tillverkning eller innehåll

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Undantag från sekretess

10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ gäller inte

1.beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,

2.beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,

3.beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, eller

4.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patient- journal.

Sekretessbrytande bestämmelser

11 §5 Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas

1.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting,

2.till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om samman- hållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),

5Lydelse enligt prop.2008/09:36.

579

3.till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdata- lagen,

4.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administration på verk- samhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller

5.till en enskild enligt vad som föreskrivs i

–lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,

–lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

–smittskyddslagen (2004:168),

–6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,

–lagen (2006:496) om blodsäkerhet, och

–lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.

12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne

1.inte har fyllt arton år,

2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel,

3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller

4.är gravid, och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.

14 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspesonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Biobanker

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

580

står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon	Prop. 2008/09:150
närstående till denne lider men.	Bilaga 9
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Donationsregister
16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Ersättning till steriliserade
17 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning
till steriliserade i vissa fall för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
18 § De tystnadsplikter som följer av 7, 9, 16 och 17 §§ inskränker rätten
enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-
frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än
verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan
samtycke.
Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och
offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd.
25 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kom-
munal bostadsförmedling, adoption, m.m.
Socialtjänst m.m.

Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet

Med socialtjänst förstås i denna lag

1.verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,

2.verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och

3.verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse.

Till socialtjänst räknas också	581

1. verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av	Prop. 2008/09:150
socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verkssamhet,	Bilaga 9

2.verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, och

3.verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.

Med socialtjänst jämställs

1.ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utläningar,

2.ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

3.ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,

4.ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och

5.verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade.

Sekretessen gäller inte om annat följer av 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Underårigs vistelseort

Familjerådgivning

3 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omhändertagande av personakt

4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av person- akt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

5 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kom- munal hälso- och sjukvård, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

582

Prop. 2008/09:150

6 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1, 3 och 4–5 §§ för uppgift Bilaga 9 i anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller

andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon när- stående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Undantag från sekretess

7 § Sekretessen enligt 1 § gäller inte

1.beslut om omhändertagande

2.beslut om vård utan samtycke,

3.beslut om sluten ungdomsvård,

4.beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller

5.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.

Sekretessbrytande bestämmelser

8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

9 § Sekretessen enligt 1 och 4–5 §§ hindrar inte att uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne

1.inte har fyllt arton år,

2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel,

3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller

4.är gravid, och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

10 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas till en socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till en nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Kommunal bostadsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas	583

att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om	Prop. 2008/09:150
uppgiften röjs.	Bilaga 9
I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst
sjuttio år.
Bostadsanpassningsbidrag
12 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift
om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om
uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst
sjuttio år.
Internationella adoptionsfrågor
13 § Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptions-
frågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds per-
sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när-
stående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess
gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b §
tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ledarhundar m.m.
14 § Sekretess gäller hos Synskadades Riksförbund i ärende om till-
delning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldel-
ning eller återtagande av ledarhund för uppgift om en enskilds hälsotill-
stånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
15 § De tystnadsplikter som följer av 6 och 11 §§ inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 1 och 3–5 §§ inskränker rätten att
meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om
annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård
utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.
	584

26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.

Skattesekretess

Verksamhet som avser bestämmande av skatt, taxering, m.m.

Sekretess gäller vidare

2.hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats dit i ett ärende om för- handsbesked i skatte- eller taxeringsfråga, och

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats dit i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

2 § Sekretess gäller i följande ärenden för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden:

1.särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med erläggande av skatt, och

4.ärende enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m.

Sekretessen gäller inte

1.beslut i ärende som anges i första stycket 2 och 3 samt andra stycket,

2.beslut om kontrollavgift eller om undantag från skyldigheter enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m., eller

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

585

3. beslut om kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skatte-	Prop. 2008/09:150
kontroll i vissa branscher.	Bilaga 9
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tullverkets verksamhet
3 § Uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som finns hos Tullverket får läm-
nas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider
skada eller men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.
Tulldatabasen
4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tull-
verkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller
men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För
uppgift om avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-
samfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Mål hos domstol
5 § I mål hos domstol gäller sekretessen enligt 1–4 §§ endast om det kan
antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma
gäller för en uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol
registreras hos en annan myndighet enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 eller
4.
Om en uppgift har lämnats i ett mål hos en domstol från en annan
myndighet där uppgiften är sekretessreglerad enligt 1–4 §§ och uppgiften
saknar betydelse i målet, blir sekretessregleringen tillämplig på uppgiften
även hos domstolen.
Internationella avtal
6 § Sekretessen enligt 1–5 §§ gäller också, i den utsträckning riksdagen
har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellan-
folklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en
svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den
staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som
motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.
Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om
detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos
myndighet i verksamhet som avses i 2–5 §§ för sådan uppgift om en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten
förfogar över på grund av avtalet.
	586

Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om Prop. 2008/09:150 undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte Bilaga 9 tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.

Undantag från sekretess

7 § Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ gäller inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestäm- mande av skatt fastställs. Sekretessen gäller dock om beslutet meddelas i ärende om

1.förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2.beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelper- soner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller

3.trängselskatt.

Sekretessbrytande bestämmelser

8 § Sekretessen enligt 1, 3–5 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i

1.lag om förfarande vid beskattning,

2.lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets be- skattningsverksamhet, eller

3.lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid ener- giproduktion.

9 § Sekretessen enligt 1 och 2–5 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Sekretessen enligt 2–5 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter läm- nas till förvaltare i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett för- bud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

10 § I rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tull- myndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till en enskild.

587

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 1–7 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentligöra uppgif- ter.

27 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller social- försäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.

Socialförsäkringar m.m.

Allmän försäkring, m.m.

1 §6 Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om

1.allmän försäkring,

2.allmän pension,

3.arbetsskadeförsäkring,

4.handikappersättning och vårdbidrag,

5.statligt tandvårdsstöd,

6.annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild,

7.läkarvårdsersättning,

8.ersättning för sjukgymnastik,

9.särskild sjukförsäkringsavgift, eller

10.jämställdhetsbonus.

Motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till upp- gift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För myndighet som anges i 14 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess gäller hos Försäkringskassan även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

3 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 1 § för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra per- sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

6Lydelse enligt prop. 2008/09:160.

588

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.	Prop. 2008/09:150
4 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensions-	Bilaga 9

försäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det
kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Premiepensionsmedel
5 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten
och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålders-
pension för uppgift om

1.hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och

2.vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelser

6 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tand- vårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.

7 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålders- pension.

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.

8 §7 Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om

1.inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

2.inkomstgaranti eller motsvarande förmåner för den som varit stats- råd och för vissa arbetstagare som har innehaft statlig chefsanställning,

3.pension enligt statligt kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare, eller

4.pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt statligt kollektivavtal om trygghetsfrågor.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

7Lydelse enligt prop. 2007/08:160.

589

Studiestöd och utlåning av allmänna medel	Prop. 2008/09:150
Studiestöd och lån till hemutrustning	Bilaga 9
Studiestöd och lån till hemutrustning
9 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala
studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa
andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs.
I ärende om annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte
beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser
näringslivet
10 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 29 kap. 23–25 och
27–28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2–4 §§, i ärende om utlåning av
allmänna medel för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetsförmedling, arbetslöshetsersättning, m.m.
Arbetsförmedling m.m.

1.arbetsförmedling,

2.yrkesvägledning,

3.arbetsvård,

4.antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller

5.hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställnings- främjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1 § i stället för första och andra styckena.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

590

Arbetslöshetsersättning m.m.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Arbetarskydd m.m.

Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd

14 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskade- försäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Affärs- och driftsförhållanden

15 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter, om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen

16 § Regeringen får, när det gäller uppgift i ett ärende enligt lagstift- ningen om arbetsmiljön, besluta om undantag från sekretessen enligt 15 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

28 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation

Allmän samfärdsel

Postförsändelse

1 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse,

591

får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare	Prop. 2008/09:150
eller mottagare.	Bilaga 9

Telemeddelande

2 § Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemed- delandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.

Annan allmän samfärdsel

3 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten och som inte avses i 1 och 2 §§, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

TV-avgift

4 § Sekretess gäller i ärende som avser TV-avgifter för uppgift om en en- skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Körkort

5 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Färdtjänst

Tillstånd för färdtjänst

6 § Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

592

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.	Prop. 2008/09:150
	Bilaga 9

Sekretessbrytande bestämmelse

7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.

Luftfart

Luftfartscertifikat m.m.

8 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297), för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Certifikatregistret

9 §8 Sekretess gäller hos Transportstyrelsen i verksamhet som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som rör brott eller en enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rapport om händelse inom civil luftfart

10 §9 Sekretess gäller hos Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Luftfartsverket och Transportstyrelsen för uppgift som lämnats av en enskild i en rapport om händelse inom civil luftfart enligt 11 kap. 8 § luftfartslagen (1957:297), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sjöfart

Anmälningar m.m

11 §10 Sekretess gäller hos Transportstyrelsen vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för uppgift i anmälan eller någon annan utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

8Lydelse enligt prop. 2008/09:31.

9Lydelse enligt prop. 2008/09:31.

10Lydelse enligt prop. 2008/09:31.

593

Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal

12§ Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygs- registrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sjöförklaringar och andra utredningar

13 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.

Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 42 kap. 5 § första stycket hos den myndigheten.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2 och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet

Konkurrensverkets tillsyn, m.m.

Tillsyn och utredning

1 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om

1.en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsk- ningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

594

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration

2 §11 Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 1 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 1 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Anmälningar m.m.

3 §12 Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller av artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemen- skapen, för uppgift i anmälan eller någon annan utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Finansiella marknader, m.m.

Tillsyn och tillstånd

4 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som består i till- ståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndig- hetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Ägarprövning

5 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende hos statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,

2andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3.aktier eller andelar i börs eller clearingorganisation.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för upp- gift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

11Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.

12Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.

595

Övervakning och kontroll enligt viss lagstiftning

1.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2.lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verk- samhet,

3.lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av fi- nansiella instrument,

4.lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med fi- nansiella instrument, eller

6.lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemark- naden.

Rör uppgift som avses i första stycket den uppgiftsskyldige, gäller sek- retessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

7 § Sekretess gäller hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 4– 6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga för- hållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Om regeringen med- delar föreskrifter om det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt något annat avtal.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Sekretessbrytande bestämmelse

Dispens av regeringen

9 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 4 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

596

Insättningsgaranti, statligt stöd till kreditinstitut, m.m.

Insättningsgaranti och investerarskydd

10 § Sekretess gäller hos garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd i myndig- hetens verksamhet enligt dessa lagar

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myn- dighetens verksamhet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Internationella avtal

11 § I den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller sekretess hos sådan garantimyndighet som avses i 10 § för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestäm- melserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Statligt stöd till kreditinstitut

12 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:000) om statligt stöd till kreditinstitut, till dess ärendet har slutförts, för uppgift om

1.affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, och

2.ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den ärendet avser.

I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess för uppgift om

1.affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den ärendet avser.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

13 § Om en uppgift i ett ärende som avses i 12 § har inhämtats från Riks- banken eller Riksgäldskontoret och om uppgiften är sekretessreglerad där enligt 30 kap. 1 § första stycket eller 30 kap. 2 §, tillämpas sekretessregleringen även på uppgiften i ärendet. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.

597

Dispens av regeringen

14 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 10 § första stycket 1 samt 12 § första stycket 1 och andra stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Enskild mottagare av statsbidrag

15 § Sekretess gäller hos Riksrevisionen i verksamhet som avser gransk- ning av hur enskild mottagare använt statsbidrag

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Advokater

16 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållan- den, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Revisorer

17 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Stiftelser

18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser

1.för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, och

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

598

2. för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekonomiska	Prop. 2008/09:150
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående	Bilaga 9
lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om
uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden gäller dock sekre-
tessen i högst sjuttio år.
Granskning av film eller videogram
19 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för
uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när
beslut i saken har vunnit laga kraft.
Alkoholhantering
20 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alko-
hollagen (1994:1738) för uppgift om en enskilds personliga eller ekono-
miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när-
stående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ordningsvakter och väktare
21 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs och uppgiften förekom-
mer i

1.ärende om förordnande av ordningsvakt och i förteckning som förs över tjänstetecken som tilldelats ordningsvakt, eller

2.i ärende om godkännande av väktare och i register som förs över väktare.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Förvärv av eller särskild förvaltning av hyresfastighet

22 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyres- fastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om en en- skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

599

Tillsyn och stödverksamhet av andra än statliga myndigheter	Prop. 2008/09:150
Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet	Bilaga 9
Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet

27 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stöd- verksamhet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

28 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om

1.en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsk- ningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen

29 § Regeringen får besluta om undantag från sekretess enligt 27 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

30 §13 De tystnadsplikter som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 15 § första stycket 2, 19 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

13Lydelse enligt prop. 2008/09:61.

601

Den tystnadsplikt som följer av 16 och 24 §§ inskränker rätten att	Prop. 2008/09:150
meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om	Bilaga 9
andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och
driftsförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande
förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och
offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds
personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

30 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Riksbankens verksamhet

Affärs-, upplånings- och utlåningsverksamhet

Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

2 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för upp- gift om en enskilds ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala bolag

3 § Sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kredtitmarknads- företag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

602

den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om	Prop. 2008/09:150
uppgiften röjs.	Bilaga 9
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om
uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock
sekretessen i högst sjuttio år.

Enskildas affärsförbindelser med myndigheter, m.m.

Affärsförbindelse med myndighet

16 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för en enskild som i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2–4 §§ och 12 § har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anled- ning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.

Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.

17 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för en enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, sam- fällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften tas in i ett beslut av myndigheten.

Överföring av sekretess

18 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 16 eller 17 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelserna tillämpliga på uppgiften också hos den motta- gande myndigheten. Sekretessbestämmelserna ska dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.

Dispens av regeringen

19 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 16 eller 17 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

605

Patentansökan m.m.

Patentansökan

20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om upp- finning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande lagstift- ning om patent.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Arbetstagares uppfinningar

21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till arbetstaga- res uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.

Registrering av mönster

22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.

Upphovsrättsligt skyddat verk

1.det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offent- liggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2.det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myn- digheten utan rättighetshavarens samtycke, och

3.ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.

Internationellt utvecklingsbistånd

Affärs- och driftförhållanden

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild och myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess två år har förflutit från det att avtalet slöts.

606

Överförmyndare m.m.	Prop. 2008/09:150
Överförmyndare och överförmyndarnämnd	Bilaga 9
Överförmyndare och överförmyndarnämnd
4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller	överförmyndarnämnd i

ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.

Offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument

6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av

1.särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldig- het för vissa innehav av finansiella instrument,

2.9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

3.7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fon- der),

4.5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, eller

5.14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Passagerarregister

7 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (2006:444) om passagerarregister för upp- gift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehand- ling. Sekretess i denna verksamhet gäller också för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn

1.utförande av räddningsinsatser,

2.undersökningar av olyckor, eller

608

3. tillsyn.	Prop. 2008/09:150
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.	Bilaga 9

Kärnteknisk verksamhet

Kärnenergiolyckor m.m.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen

10 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 8 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.

32 kap. Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombuds- mannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m.

Diskrimineringsombudsmannen m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och när uppgiften förekommer hos

1.Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt i annat ärende som rör rådgivning åt en enskild,

2.Nämnden mot diskriminering i ärende enligt diskrimineringslagen,

eller

3Statens skolinspektion i ärende enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100).

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

609

Barnombudsmannen	Prop. 2008/09:150
Verksamhet enligt lagen om Barnombudsman	Bilaga 9
Verksamhet enligt lagen om Barnombudsman
2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barn-
ombudsman för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmä-
lan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i
lagen (1993:335) om Barnombudsman.
Konsumentombudsmannen
4 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen
(1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsument-
ombudsmannen i vissa tvister

1.för uppgift som tillkommit eller inhämtats med anledning av en rättstvist enligt lagen, om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och

2.för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket

2 i högst tjugo år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

33 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m.

Utsökning och indrivning, m.m.

Mål och ärenden
1 § Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om
utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om
näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den
sökta verkställigheten
1. i ett pågående mål, eller	610
	610

2. i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse	Prop. 2008/09:150
söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte	Bilaga 9
är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om
uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekre-
tessen i högst femtio år.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen
2 § Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verk-
samhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indriv-
ningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i
Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om
uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekre-
tessen i högst femtio år.
Blockerade uppgifter
3 § Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och
som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning
av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Krono-
fogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som
föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska
bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om
uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekre-
tessen i högst femtio år.
Internationella avtal
4 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal
om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos
myndighet i verksamhet som avses i 1-3 §§ för sådan uppgift om en
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten
förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om
undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte
tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5§ Sekretessen enligt 1–3 §§ hindrar inte att uppgifter om en enskild
lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till kon-
kursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som in-	611
	611

skränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att	Prop. 2008/09:150
utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja	Bilaga 9
uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina
skyldigheter med anledning av konkursen.
Skuldsanering
6 § Sekretess gäller hos kommunal budget- och skuldrådgivare, Krono-
fogdemyndigheten eller domstol i ärende om skuldsanering, för uppgift
om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsyn i konkurs
Affärs-och driftförhållanden
7 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift om en
enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde
lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Misstanke om brott
8 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift som
angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekono-
miska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Internationella avtal
9 § Om sekretess gäller enligt 7 §, får bestämmelserna om undantag från
sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid
med avtal som ingåtts med en utländsk myndighet eller ett utländskt
organ.
Sekretessbrytande bestämmelse
10 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild
enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer
av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker
rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.	612
	612

34 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till	Prop. 2008/09:150
att förebygga eller beivra brott, m.m.	Bilaga 9
Förundersökningar, register, besöksförbud, m.m.

Förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i

1.i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutred- ning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),

4.i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,

5.i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål,

6.i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

7.i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,

8.i register som förs av Skatteverket enligt lagen (1999:90) om be- handling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brotts- utredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9.i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 4 kap. 1 §, eller

10.i register som förs av Tullverket enligt lagen (2005:787) om be- handling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.

Första stycket gäller inte om annat följer av 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för upp- gift i en anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

613

Belastningsregistret

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har meddelats med stöd av dessa lagar.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Bestämmelserna i 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna

paragraf.

Andra register angående brott m.m.

4 § I annat fall än som avses i 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register

1.för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,

3.för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och

Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföre- läggande eller föreläggande av ordningsbot.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Besöksförbud

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Undantag från sekretess

6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte

1. beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned,

2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ord- ningsbot,

3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller

4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhets- polisen som avses i 1 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verk- samhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän

handling före år 1949.

614

Prop. 2008/09:150

7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myn- Bilaga 9 digheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte

1.sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 35 kap. 2 §,

2.uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller

3.uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myn- dighet där uppgiften är sekretessreglerad.

Sekretessbrytande bestämmelser

1.en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas,

2.en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller

3.en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

9 § Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkurs- utredningen.

Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyl- digheter med anledning av konkursen.

10 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till en enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,

2.till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd av den lagen,

3.enligt vad som föreskrivs i

– lagen (1998:621) om misstankeregister,

– polisdatalagen (1998:622),

615

– lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets	Prop. 2008/09:150
medverkan i brottsutredningar,	Bilaga 9

–lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

–förordningar som har stöd i dessa lagar, eller

4.till en enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångs- balken.

Personsäkerhet

11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till verksamhet som avser personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Vissa typer av brottmål, m.m.

12 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om

1.ansvar för sexualbrott,

2.utpressning,

3.brytande av post- eller telehemlighet,

4.intrång i förvar,

5.olovlig avlyssning,

6.dataintrång,

7.brott mot tystnadsplikt,

8.brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts, eller

9.ersättning för skada med anledning av brott som anges i 1–8. Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon när- stående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer

imål om

1.ansvar för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådant brott, och

3.förverkande av skildring med sådant innehåll.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna pargraf.

Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Särskild personutredning, m.m.
13 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende
som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för
uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden
som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk under-
sökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan	616

antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om	Prop. 2008/09:150
uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verk-	Bilaga 9
samhet för att bistå domstol med sådan utredning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Medling med anledning av brott
14 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling
med anledning av brott för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i sjuttio år.
Kriminalvården
15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men eller att någon kan komma att utsättas för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämn-
den, en övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett krimi-
nalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i
anstalt.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överförande av verkställighet
16 § Sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verk-
ställighet av brottmålsdom för uppgift om en enskilds personliga för-
hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller
annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte regeringens beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nåd och omvandling av fängelsestraff
17 § Sekretess gäller i ärende om nåd och i ärende enligt lagen (2006:45)
om omvandling av fängelse på livstid för uppgift om en enskilds hälso-
tillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning
kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även hos myndighet som
lämnar biträde i sådana ärenden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

617

Brottsskadeersättning	Prop. 2008/09:150
Hälsotillstånd m.m.	Bilaga 9
Hälsotillstånd m.m.
18 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsska-
deersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra person-
liga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när-
stående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
19 § Om Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § får en uppgift
från en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där till skydd
för enskilds intresse, tillämpas den sekretessregleringen på uppgiften
också hos Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan
handling som har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock
sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om
uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Polisens sociala verksamhet, m.m.
Hjälp och bistånd åt enskilda, omhändertaganden, m.m.

20 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om en enskilds per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften hänför sig till

1.verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,

2.ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,

4.ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller

5.verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstift- ningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

21 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om upp- giften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

618

Passärenden

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Ärende enligt vapenlagen

23 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om en enskilds per- sonliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

De tystnadsplikter som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter, när det gäller uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.

35 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.

Vissa mål och ärenden hos domstol samt medling i arbetstvister

Familjerättsliga mål eller ärenden

1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,

2.ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,

3.ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldra-

balken, eller

4. ärende om förvaltarskap.

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.äktenskapsmål,

2.mål och ärenden enligt föräldrabalken i andra fall än som anges i första stycket, eller

3.ärenden enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

619

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.	Prop. 2008/09:150
	Bilaga 9

Affärs- eller driftförhållanden

2 §16 Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rätt- skipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.

Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla.

För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Medling i arbetstvister

3 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m.

4 §17 Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller nå- gon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.mål om kollektivavtal, och

2.mål om tillämpningen av

–lagen (1982:80) om anställningsskydd,

–lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,

–31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,

–4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,

–2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567)

16Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.

17Lydelse enligt SFS 2008:570, vilken träder i kraft 2009-01-01.

620

– 3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltids-	Prop. 2008/09:150
arbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning,	Bilaga 9
eller
– 14 a kap. 7–12 §§ skolagen (1985:1100).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Prövning av fråga om utlämnande av miljöinformation
5 § Får en domstol uppgift från ett sådant organ som avses i lagen
(2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ för att dom-
stolen ska pröva fråga om utlämnande av uppgiften, gäller sekretess för
uppgiften om inte domstolen finner att uppgiften ska lämnas ut enligt
samma lag.
Rättshjälp eller annat bistånd till enskild
6 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden
samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp,

1.för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,

2.för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

iövrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om upp- giften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

7 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepre- sentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

8 § De tystnadsplikter som följer av 3 § första stycket och 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentlig- göra uppgifter.

621

36 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i	Prop. 2008/09:150
Schengensamarbetet, m.m.	Bilaga 9
Utlänningskontroll, ärenden om medborgarskap, m.m.

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

1 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer att för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Beträffande beslut i ärenden gäller sekretessen enligt första och andra styckena endast för uppgifter i skälen.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller också hos myndighet som lämnar biträde i ett ärende eller verksamhet som avses där.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Internationella avtal

2 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och i 20 kap. 7 § och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15– 27 §§ och 28 § första stycket får inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Statlig ersättning för kostnader, medverkan till bosättning m.m.

3 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess hos Migrations- verket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och när uppgiften förekommer

2.i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer
4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess hos Totalför-
svarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mot-	622
	622

tagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och	Prop. 2008/09:150
andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den	Bilaga 9
12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade kon-
flikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om en
enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den
paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som
föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och lanstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna
upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Schengens informationssystem
Framställningar om omhändertaganden

6 § Sekretess gäller hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolis- styrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informations- system om

1.omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,

2.att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),

3.tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, eller

4.dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder.

Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjutio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

623

37 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör total-	Prop. 2008/09:150
försvar, krisberedskap, m.m.	Bilaga 9
Totalförsvarsplikt m.m.

Utredning, inskrivning, krigsplacering, m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om

1.utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden,

2.antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar,

3.inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga

4.antagning till utbildning vid Försvarsmakten, eller

5.skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt

2 § Sekretess gäller inom personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersök- ning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Utbildning för totalförsvarsändamål

3 § Sekretess gäller inom utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga för- hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Underrättelseverksamhet m.m.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

624

38 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i	Prop. 2008/09:150
övriga verksamheter	Bilaga 9
Val

1 § Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:837) och som

1.framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller

2.framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.

Notarius publicus

2 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning

1.för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt ska bli behandlad förtroligt, och

2.för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.

Biblioteksverksamhet

3 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Växeltelefonister

4 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från någon annan person hos myndigheten.

Teknisk bearbetning och lagring

5 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Skadereglering

Skaderegleringsverksamhet

6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser skadereglering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den

626

enskilde eller någon närstående till den enskilde lider betydande men om	Prop. 2008/09:150
uppgiften röjs.	Bilaga 9
Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
7 § Om en myndighet i verksamhet som avses i 6 § får en uppgift från en
annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där till skydd för en
enskilds intresse, tillämpas den sekretessregleringen också hos den
mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling
som har upprättats med anledning av verksamheten gäller sekretessen
hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten
enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-
frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ
verksamhet
Personaladministrativ verksamhet hos den myndighet där perso-
nalen är anställd
Personalsocial verksamhet
1 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför
sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en
enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller
en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå
med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider
men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan
uppgift om en enskilds personliga förhållanden än de som anges där, om
det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om
uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladminstrativ verksamhet i övrigt
2 § Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som an-
ges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift
om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om
omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.	627
	627

Sekretessen gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och	Prop. 2008/09:150
inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket.	Bilaga 9
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Adresser, telefonnummer, m.m.
3 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 §§ i personalad-
ministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller sekretess hos Riksdagens ombudsmän i myndighetens
personaladministrativa verksamhet för uppgift om en enskilds bostads-
adress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara upp-
gifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör
underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning
regeringen meddelar föreskrifter om det, hos myndighet där personalen
särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen
4 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats
inom utrikesförvaltningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet som utförs av en annan myndig-
het
5 § Om en myndighets personaladministrativa verksamhet till viss del
utförs av en annan myndighet, gäller sekretessen enligt 1–4 §§ i
tillämpliga delar även hos den myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § begränsar rätten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning
av 5 §.

628

AVD. VI. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS	Prop. 2008/09:150
VISSA ORGAN	Bilaga 9
40 kap. Riksdagen och regeringen
Riksdagen

Sammanträde med riksdagens kammare, beslut och protokoll

1 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riks- dagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar.

För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 14 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut tillämpas endast bestämmelserna i 14 kap., 18 kap. 7 § och, när det gäller EU-nämndens stenografiska upp- teckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 15 kap. denna lag.

Tystnadsplikt för riksdagsledamot

2 § Föreskrifterna i 6 kap. 2 § samt 7 kap. gäller inte ledamot av riks- dagen, när det är fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifter om tystnadsplikt för riks- dagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.

Överföring av sekretess

3 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

4 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överläm- nas till riksdagen för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

Regeringen

Överföring av sekretess

5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som där omfattas av överförd sekretess enligt 10 kap. 4 § eller av sekretess enligt 19 kap. 6 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos rege- ringen. Detta gäller inte om uppgiften tas in i ett beslut av regeringen.

6 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet över- lämnas till regeringen för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.

629

Prövning av begäran om utlämnande av uppgift

7 § Om en viss myndighet enligt denna lag ska pröva begäran om utläm- nande av uppgift till en enskild, ska i stället regeringen göra prövningen om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte om en departe- mentschef ska göra prövningen.

41 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner, m.m.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

1 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet och hos Justitiekanslern i verk- samhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 2–4 §§.

Sekretessen gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.

2 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § uppgift från en enskild gäller

1.sekretess enligt 14 kap. endast om det kan antas att riket lider bety- dande men om uppgiften röjs,

2.sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om uppgiften är sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider bety- dande men om uppgiften röjs.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift från en enskild i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt, om uppgiften tagits emot med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

3 § Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 17 kap. 1–4 §§ och 34 kap. 1–8 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egen- skap av åklagare.

4 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från myndighet uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen eller Justitiekanslern endast om det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

5 § Hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gäller sekretess i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

630

brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6–	Prop. 2008/09:150
9 §§.	Bilaga 9

6 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en enskild, gäller sekretess

1.enligt 16 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs,

2.enligt 18 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.

Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en enskild och uppgiften är sekretessreglerad till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas även hos nämnden.

7 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och uppgiften är sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas även hos nämnden.

8 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § från en myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas på uppgiften även hos nämnden.

Undersökningskommissioner m.m.

9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomis- ka förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men och uppgiften förekommer hos

1.kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan gransk- ning, och

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

10 § Regeringen får meddela föreskifter om att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, ska gälla i verk- samhet som bedrivs av en särskild undersökningskommission som rege- ringen har tillsatt.

631

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

42 kap. Domstolar m.m. Tillämpliga sekretessbestämmelser

1 § Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas till en förvalt- ningsdomstol, är sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, primärt tillämplig även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av överklagandet.

Primära sekretessbestämmelser som i övrigt är tillämpliga hos dom- stolar finns, förutom i detta kapitel, även i avdelning IV och V.

2 § Om en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en uppgift från en domstol eller en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen.

Första stycket tillämpas inte om det finns en primär sekretessbestäm- melse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen. Om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 kap. 1 eller 4 § tillämpas dock första stycket om den sekundära sekretessbestämmelsen ger ett starkare skydd för uppgiften.

3 § Bestämmelserna om sekretess i 18 kap., 27 kap. 11 §, 28 kap. 1–4 §§, 29 kap. 1–7, 23–25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2–4, 12, 16, 17 och 24 §§, 31 kap. 3 §, 34 kap. 14 och 15 §§, 35 kap. 6 och 7 §§, 37 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 38 kap. 2 § tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.

Sekretessen enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Första och andra styckena gäller inte om domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.

Förhandling

Bild i en ljud- och bildupptagning

4 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol, om det inte står klart att uppgiften kan röjas för utan att den hörde lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

632

Upphörande av sekretess i vissa fall

5 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretess enligt 4 § och 17 kap. 15 §.

Om en uppgift som avses i första stycket förebringas vid en förhand- ling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har beslutat det enligt 9 § andra och tredje styckena.

Överläggning hos domstol och annan myndighet

Domstols överläggningar

6 § Sekretess gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om

1.innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut,

2.vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Jurys överläggningar

7 § Vad som sägs i 6 § om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.

Annan myndighets överläggningar

8 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 6 och 7 §§ meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla hos statlig myndighet för uppgift om

1.innehållet i ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket änd- ring kan sökas hos domstol, och

2.vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående sådant beslut.

Dom eller annat beslut
Upphörande av sekretess i vissa fall
9 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett
ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör
att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i
samma mål eller ärende.	633

Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har	Prop. 2008/09:150
förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsätt-	Bilaga 9
ningen. Sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken
sekretess gäller enligt 26 kap. 6 § andra stycket, om det skulle strida mot
avtal som anges där att uppgiften röjs.
Förordnande om att en sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämp-
lig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, så-
vida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt ound-
gängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter
och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att
förordnande som omfattar domslut eller motsvarande del av annat beslut
får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om
det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.
Överföring av sekretess till annan myndighet
10 § Om en annan domstol eller myndighet får del av en dom eller ett
beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, blir den
sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften
också hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en
primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är
tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten
Prövning av ett sekretessförordnande vid överklagande
11 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat ett
förordnande enligt 9 §, ska den högre rätten pröva förordnandet när den
skiljer målet eller ärendet från sig.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
12 § Den tystnadsplikt som följer av 4, 6 och 7 §§ begränsar rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKTER SOM FÖLJER AV
ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN
ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER
43 kap. Tystnadsplikter som följer av andra författningar och som
inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter
Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrund-
lagen och riksdagsordningen
1 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentlig-
göra uppgifter.
	634

Bilaga

Organ

Verksamhet

Prop. 2008/09:150 Bilaga 9

Arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Besiktningsorgan enligt fordons- lagen (2002:574)

Bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och orga- nisatoriska delar av sådana sam- fund eller andra enskilda där total- försvarspliktiga fullgör civilplikt

Chalmers tekniska högskola aktie- bolag

Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening

Folkbildningsförbundet

prövning av ärenden om arbets- löshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem (SFS 1997:239)

fordonskontroll (SFS 2002:574)

prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarsplik- tiga som fullgör civilplikt (SFS 1994:1809)

all verksamhet

fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS1976:1046)

Folkbildningsrådet		fördelning av	statsbidrag		mellan
		folkhögskolor	och	studieförbund
		(SFS 1976:1046)
Frökontrollen	Mellansverige	certifiering	av	utsäde	(SFS
Aktiebolag		2000:1330)
Föreningen Bildkonst Upphovsrätt		fördelning av statliga medel till
i Sverige (BUS)		bild- och formkonstnärer (SFS
		1992:318)
Föreningen Svenska Artisters och		fördelning av	statliga medel till

637

Musikers	Intresseorganisation	utövande	konstnärer	på musik-		Prop. 2008/09:150
(SAMI)		området	för utlåning	genom	det	Bilaga 9
		allmänna	biblioteksväsendet		av
		verk som de har medverkat i (SFS
		1992:318)
Föreningen	Svenska Tonsättares	fördelning av statliga medel till
Internationella Musikbyrå (STIM)		upphovsmän på musikområdet för
		utlåning av deras verk genom det
		allmänna biblioteksväsendet (SFS
		1992:318)
Handelshögskolan i Stockholm		statligt stöd i form av utbild-
		ningsbidrag för doktorander (SFS
		1976:1046)

Hjälpmedelsinstitutet

Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktie- bolag

Högskolan i Jönköping Service aktiebolag

Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag

Institutet för professionell utveck- ling av läkare i Sverige (IPULS)

all verksamhet (SFS 1998:1214)

all verksamhet

All verksamhet

prövning av frågor om tillhanda- hållande och fördelning av platser till specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel (SFS 1998:531)

Internationella Handelshögskolan i	All verksamhet
Jönköping aktiebolag
Kungliga Svenska Aeroklubben	besiktning och tillsyn av luftfartyg
	samt utfärdande och förnyande av
	luftvärdighetsbevis			(SFS
	1957:297)
Länsbildningsförbunden	statligt	stöd till	kulturverksamhet
	genom	ideella	föreningar	(SFS
	1976:1046)			638

Prop. 2008/09:150

Musikaliska akademienstatligt stöd till utbildnings- och Bilaga 9

utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)

Notarius publicus	all	verksamhet				som		Notarius
	publicus (SFS 1981:1363)
Posten Aktiebolag	Medverkan			vid			val		(SFS
	1993:1689			och			1993:1690),
	folkomröstning				(SFS		1993:1696),
	särskild		postdelgivning						(SFS
	1993:1688),			tullkontroll					(SFS
	1993:1698), utlämnande av kör-
	kort (SFS 1993:1695) samt hand-
	läggning av flyttningsanmälningar
	(SFS 1993:1699)
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag	Ärenden om TV-avgifter (SFS
	1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktie-	förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens	bilagan till lagen (1996:1179) om
Bostadslåneaktiebolag samt det av	ändrade		förutsättningar					för	vissa
staten ägda bolag som övertar	statligt reglerade bostadslån m.m.
ansvaret för de statligt finansie-	samt	lån		enligt			förordningen
rade bostadslånen	(1989:858) om				ersättningslån					för
	bostadsändamål, i den mån hand-
	lingarna inkommit eller upprättats
	före den 1 januari 1997, och för
	tiden därefter sådana handlingar i
	låneärenden			enligt			förordningen
	(1983:1021)			om		tilläggslån				för
	ombyggnad			av	bostadshus,				m.m.
	som överlämnas av Boverket samt
	handlingar i ärenden om icke
	utbetalda bostadslån till ny- eller
	ombyggnad			enligt			nybyggnads-
	låneförordningen					(1986:692)				för
	bostäder		eller		ombyggnadslåne-
	förordningen				(1986:693)					för
	bostäder
Stiftelsen Chalmers tekniska hög-	all verksamhet
skola
Stiftelsen framtidens kultur	all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom om-	all verksamhet
råden med anknytning till Öster-										639

sjöregionen och Östeuropa	Prop. 2008/09:150
	Bilaga 9
Stiftelsen för internationalisering	all verksamhet
av högre utbildning och forskning
Stiftelsen för Internationella insti-	all verksamhet
tutet för industriell miljöekonomi
vid Lunds universitet

Stiftelsen för kunskaps- och kom- petensutveckling

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

Stiftelsen för vård- eller allergi- forskning

Stiftelsen högskolan i Jönköping

Stiftelsen Innovationscentrum

Stiftelsen Nordiska museet

all verksamhet

Stiftelsen Norrlandsfonden				förvaltningen av statligt reglerade
				regionala	utvecklingslån			och
				lokaliseringslån		som	beslutats
				enligt förordningen (1990:642) om
				regionalpolitiskt företagsstöd eller
				motsvarande äldre bestämmelser
				(SFS 1998:775)
Stiftelsen Svenska Filminstitutet				all verksamhet		utom	verksamhet
				som avser fördelning av stöd
				enligt filmavtal
Stiftelsen Svenska institutet				all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska				statligt stöd i form av stipendier
samarbetsfonden				(SFS 1992:318)
Stiftelserna Stockholms internatio-				prövning	av	anställnings–		och
nella	fredsforskningsinstitut			arbetsvillkor och andra frågor som
(SIPRI),	Tekniska	museet	och	rör statligt reglerad anställning hos
WHO Collaborating		Center	on	stiftelsen (SFS 1992:318)				640

International Drug Monitoring						Prop. 2008/09:150
						Bilaga 9
Svenska föreningen Norden	statligt stöd i form av bidragtill
	resor	och		stipendier		(SFS
	1976:1046)
Svenska institutet i Rom	statligt stöd i form av stipendier
Svenska kyrkan och dess organisa-	verksamhet som				bedrivs enligt
toriska delar	begravningslagen				(1990:1144)
	samt	fördelning			och användning
	av den statliga ersättning som
	Svenska kyrkan erhåller enligt 4
	kap. 16 § lagen (1988:950) om
	kulturminnen m.m.
Svenska språknämnden	prövning		av	anställnings–		och
	arbetsvillkor och andra frågor som
	rör statligt reglerad anställning hos
	nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges författarförbund	fördelning av statliga medel till
	författare		och		översättare	för
	utnyttjande av deras verk i form av
	talböcker		och	taltidningar		(SFS
	1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund	fördelning		av		statsbidrag	till
	idrottsverksamhet (SFS 1995:361)
Synskadades Riksförbund	ärenden om tilldelning eller återta-
	gande av dispositionsrätt till ledar-
	hund samt ärenden om tilldelning

och återtagande av ledarhund (SFS 2005:340)

1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009, då sekretesslagen (1980:100) upphör att gälla.

2.Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

3.Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.

4.Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.

641

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-01-21

Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren.

Offentlighets- och sekretesslag

Enligt en lagrådsremiss den 30 oktober 2008 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till offentlighets- och sekretesslag.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Eva Lenberg. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Lagens rubrik

Lagen föreslås skola bära rubriken Offentlighets- och sekretesslag. Den innehåller nästan uteslutande regler om sekretess, vilka omfattar både sekretessbeläggning av handlingar och offentliga funktionärers tystnads- plikt. Några regler om offentlighet finns däremot inte, åtminstone inte i den omfattning att det motiverar att detta kommer till uttryck i rubriken. Reglerna om offentlighet finns i stället i 2 kap. TF (om allmänna handlingars offentlighet). Som där framkommer är offentlighetsprincipen hänförlig till handlingar. I den mån sekretessen avser tystnadsplikt är huvudprincipen en annan, nämligen principen om yttrandefrihet. Med den terminologi som används är sekretess undantag från två olika huvudprinciper (offentlighet och yttrandefrihet) men enligt förslaget skulle det bara vara den ena principen som kom till uttryck i rubriken. Den omständigheten att lagens avd. II ska innehålla vissa regler om myndighetens faktiska hantering av allmänna handlingar, vilka regler har motsvarigheter i slutet av nuvarande sekretesslag, ger knappast anledning till att införa ordet offentlighet i lagens rubrik.

Lagens struktur

Den ändrade struktur som den nya lagen avses skola få gör det onekligen lättare för en läsare att orientera sig i lagen och att finna den eller de för honom aktuella bestämmelserna. De förenklingar och omarbetningar av bestämmelser som skett kan tänkas komma att underlätta även för de rättstillämpande organen och därvid vara både tids- och arbetsbespa- rande. De nyheter som i dessa hänseenden tillförs den föreslagna lagen är en innehållsförteckning i början av lagen, en disposition som innefattar avdelningar och fler kapitel, paragrafer som är kortare än de nuvarande och en förteckning över definitioner av begrepp som används i lagen.

En nyhet är att en avdelning II med rubriken ”Myndigheters hantering av allmänna handlingar” ska skjutas in före de egentliga sekretessbestäm- melserna. Avdelningen innehåller huvudsakligen den reglering som i gällande sekretesslag finns i 15 kap. (dvs. i slutet av lagen). I remissen (s. 133) anges som skäl till denna framskjutna placering att offentlighet

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

642

är huvudregel och sekretess är undantag och att bestämmelser om myndighets hantering av allmänna handlingar därför bör komma före sekretessbestämmelserna. Flyttningen av nuvarande 15 kap. till en avdel- ning II har emellertid lett till att även bestämmelserna om besluts över- klagande (förslagets 5 kap. 7–10 §§) har kommit att hamna före sekre- tessbestämmelserna. Normalt sett placeras överklagandebestämmelser efter en lags materiella bestämmelser. Om en enskild får sin begäran att utfå en allmän handling avslagen med tillämpning av en sekre- tessbestämmelse, förefaller det också naturligast att bestämmelserna om hur han ska gå till väga för att få rättelse i avslagsbeslutet finns efter sekretessregleringen och inte före.

Vidare innehåller lagförslaget ett stort antal rubriker, inte bara till avdelningar och kapitel utan också till enskilda paragrafer. Rubrikerna underlättar otvivelaktigt för en läsare att snabbt finna den eller de bestämmelser som söks. Att författa alla de rubriker som varit nödvän- diga har naturligtvis varit ett krävande arbete. En eller annan brist i fråga om adekvat och konsekvent lydelse kan inte oväntat noteras. En återkommande defekt är att en rubrik inte är fullständig utan knyter an till någon tidigare rubrik, som alltså måste läsas för att man ska förstå sammanhanget. I t.ex. rubriken till 30 kap. anges ”Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet”. Vad som menas med annan verksamhet framgår inte av rubriken. För att få någon hjälp måste man gå till rubriken till 29 kap., där det anges ”Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet”. Man kan då sluta sig till att det bör vara fråga om annan verksamhet än tillsynsverksamhet, men riktigt säker kan man inte vara eftersom tillsyn i rubriken till 29 kap. följs av förkortningen ”m.m.”. Saken trasslar till sig än mer när man kommer till rubriken till 31 kap., i vilken anges ”Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.” Vad ”annan” här åsyftar är inte så lätt att förstå. Det kan knappast vara rubriken till 30 kap. för såsom ovan påpekats bör denna avse annan verksamhet än tillsynsverksamhet. Men ska rubriken till 31 kap. kopplas samman med rubriken till 29 kap., där det faktiskt talas om tillsyn?

Ett annat exempel är rubriken till 38 kap. Den lyder: Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter. Rubriken till 37 kap. lyder: Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m. Denna rubrik ger inte någon ledning vad gäller ”övriga myndigheter”, och i fråga om verksamhets- områden används förkortningen ”m.m.”.

Otydlighet av liknande slag kan också vidlåda rubriker till enskilda paragrafer. Rubriken till 28 kap. 3 § är ”Annan allmän samfärdsel”. Den ska antagligen läsas mot bakgrund av rubrikerna till både 1 och 2 §§. Innebörden av rubriken skulle då bli Annan allmän samfärdsel än postförsändelse och telemeddelande. Som ett ytterligare exempel på en mindre lyckad formulering av en rubrik kan nämnas den som hör till 42 kap. 8 §. Denna lyder: Annan myndighets överläggningar. Rubriken till 7 § ger dock knappast någon ledning, eftersom den anger ”Jurys överläggningar”. En jury utgör inte någon självständig myndighet och kan således inte kopplas ihop med orden annan myndighet. I gällande sekretesslag ingår regeln om jury i samma paragraf som regeln om

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

643

domstols överläggningar, nämligen 12 kap. 5 §. För att komma till rätta med den felaktiga begreppsbildningen i lagförslaget bör bestämmelsen i 7 § flyttas till 6 § och där bilda ett andra stycke. Rubriken ”Domstols överläggningar” skulle då kunna behållas närmast före 6 § liksom den nuvarande rubriken till 8 §. ”Annan myndighets överläggningar” skulle då få en mera adekvat innebörd (dock skulle 8 § bli en ny 7 §).

När innehållet i en omfattande paragraf i gällande sekretesslag bryts ned i flera paragrafer kan inte som för närvarande syftningar ske mellan bestämmelserna, när dessa placerats i olika paragrafer. I exempelvis förslagets 17 kap. 3 §, som motsvarar nuvarande tredje stycket i 5 kap. 1 § sekretesslagen, har konstruktionen att sekretessen gäller i annan verksamhet behållits, vilken för närvarande kan kopplas ihop med första och andra styckena i 5 kap. 1 § men som i förslaget kommer att ”hänga i luften”.

Av definitionerna i förslagets 6 kap. 1 § är det särskilt begreppen sekretessreglerad uppgift och sekretessbelagd uppgift som kommer till användning i lagförslaget. Den innebörd som getts begreppen torde vara hämtad från betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99), i vars lagförslag begreppen återfinns i 2 kap. 3 och 4 §§. Med sekretessreglerad uppgift menas både i betänkandet och i remissen en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess och med sekretessbelagd uppgift en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall. Begreppet sekretessbelagd uppgift används redan i gällande sekretesslag men tycks där inte användas i samma betydelse som i förslaget. Detta märks bl.a. i vissa bestämmelser om överföring av sekretess. Således används begreppet sekretessbelagd uppgift i 7 kap. 30 § andra stycket och 45 § andra stycket, 11 kap. 1 § första stycket, 2 § tredje stycket, 4 § andra stycket och 6 § andra stycket, 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen, men i förslagets motsvarigheter (10 kap. 1–7 §§, 34 kap. 19 §, 38 kap. 7 §, 40 kap. 3, 4 och 6 §§, 41 kap. 4 §, 6 § andra stycket, 7 och 8 §§ och 42 kap. 2 § första stycket) har detta begrepp fått bytas ut mot sekretessreglerad uppgift. Orsaken torde vara att det i sekretesslagen förekommande begreppet inte är knutet till det enskilda fallet. Vad som gäller i det enskilda fallet kommer i praktiken tydligast till uttryck, när en myndighet avslår en enskilds begäran att få ta del av allmänna handlingar. Huruvida en uppgift i en rättsregel ska betecknas som sekretessreglerad eller sekretessbelagd kan rent abstrakt inte alltid vara så lätt att avgöra.

Det är tydligt att vissa uttryck i gällande sekretesslag har varit svåra att ”översätta” i lagförslaget. Detta gäller bl.a. uttrycket ”uppgift som omfattas av sekretess”. I förslagets 20 kap. 3 § (en sekretessbrytande bestämmelse) har uttrycket ersatts med sekretessbelagd uppgift, medan det i 9 kap. 5 § (en undantagsbestämmelse) bytts ut mot sekretessreglerad uppgift. I förslagets 9 kap. 23 § och 23 kap. 5 § tredje stycket andra meningen har något utbyte inte alls skett utan uttrycket har behållits. Frågan är dock om inte uttrycket i dessa båda bestämmelser borde ha ersatts med sekretessbelagd uppgift. I 42 kap. 2 § andra stycket andra meningen har också uttrycket ”uppgift som omfattas av sekretess” behållits, men som framgår nedan föreslår Lagrådet att uttrycket i detta fall byts ut mot sekretessreglerad uppgift. Anmärkningsvärt är att i förslagets 11 kap. 2 § andra stycket används uttrycket ”uppgift som

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

644

omfattas av sekretess” (i sekretesslagens motsvarande bestämmelse i 14 kap. 9 § andra stycket står ”uppgift för vilken sekretess gäller”) och inte någon av de legaldefinitioner som finns i 6 kap. 1 §. Ett annat exempel på att samma uttryck används i förslaget och i sekretesslagen finns i förslagets 7 kap. 1 och 3 §§ ("uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag"), vilket innebär att begreppen sekretessreglerad uppgift och sekretessbelagd uppgift i 6 kap. 1 § får stå tillbaka för nämnda uttryck.

Språk

I lagförslaget förekommer vissa ord och uttryck som av olika anledningar bör korrigeras eller bytas ut. Skälet kan vara rent språkligt eller ha sin grund i den juridiska terminologin. Det kan också vara fråga om att ord och uttryck bör ha en konsekvent användning i lagen.

Även om ett uttryck finns i gällande sekretesslag kan det ibland vara skäl att korrigera uttrycket i samband med att detta flyttas över till en ny lag. Ett sådant uttryck är exempelvis ”anmälan eller annan utsaga”. Se 24 kap. 7 §, 25 kap. 6 §, 27 kap. 3 § första stycket, 28 kap. 11 § första stycket, 29 kap. 3 § första stycket, 34 kap. 2 § första stycket och 36 kap. 1 § andra stycket. Av formuleringen följer att anmälan skulle vara ett slags utsaga. Varken från språklig eller från rättslig synpunkt kan detta synsätt anses vara riktigt. Med utsaga (jfr vittnesutsaga) menas – åtminstone i den juridiska terminologin – främst en muntlig berättelse. Ordet annan i uttrycket kan med fördel strykas. Ett annat uttryck som också borde korrigeras, är ”utsättas för våld eller annat allvarligt men”. Se 20 kap. 4 § första stycket och 7 § första stycket, 24 kap. 7 § första stycket, 25 kap. 6 § första stycket, 27 kap. 3 § första stycket, 28 kap. 3 § första stycket, 29 kap. 21 § första stycket, 34 kap. 1 § andra stycket, 2 § första stycket, 15 § första stycket, 16 § första stycket, 21 § första stycket och 24 § andra stycket, 36 kap. 1 § andra stycket och 39 kap. 3 § första och andra styckena. Denna konstruktion innebär att våld skulle vara ett slags men; om orden våld och men kan anses ha något samband torde det vara att men kan vara en effekt av det våld som brukats. Vidare passar inte verbet utsättas in i fråga om men. Här får i stället användas ett ord såsom förorsakas (eventuellt tillfogas). Uttrycket bör med andra ord ges formuleringen ”utsättas för våld eller förorsakas allvarligt men”.

En mindre lyckad ändring av uttrycket ”uppgiften ingår i ett beslut” har skett på så sätt att ordet ingår bytts ut mot orden tas in. Se 18 kap. 2 §, 30 kap. 5 §, 17 § andra stycket och 18 §. Dessa ord är inte synonyma, och bytet medför faktiskt en betydelseskillnad. Orden tas in anger den åtgärd genom vilken uppgiften kommer att ingå i beslutet, men avsikten är alltså att uppgiften ska finnas i beslutet. Den nuvarande formuleringen, vilken innefattar ordet ingår, bör behållas även efter regelns överflyttning till den föreslagna lagen. Märk härvid också 42 kap. 9 § första stycket (motsvarande nuvarande 12 kap. 4 § första stycket sekretesslagen).

En påtaglig inkonsekvens i lagförslaget är att det i vissa paragrafer används pluralformen av ordet tystnadsplikt (alltså: tystnadsplikter) när denna skyldighet kopplas till flera bestämmelser i lagen (se 1 kap. 8 §,17 kap. 20 § första – tredje styckena, 20 kap. 10 §, 22 kap. 8 § andra stycket, 24 kap. 18 § första och andra styckena, 25 kap. 15 §, 29 kap.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

645

30 § första stycket, 30 kap. 26 § första och andra styckena, 34 kap. 24 § andra stycket, 35 kap. 8 § första stycket och 43 kap. 1–5 §§), medan det i andra paragrafer används blott singularformen trots att tystnadsplikten också här hänför sig till flera bestämmelser (se 21 kap. 6 §, 26 kap. 11 §, 28 kap. 14 §, 34 kap. 24 § första stycket, 37 kap. 9 §, 38 kap. 8 § och 42 kap. 12 §). Lagrådet rekommenderar att singularformen används i alla berörda paragrafer.

Ordet utnyttja förekommer i en viss utsträckning i lagförslaget och tycks ha samma betydelse som ordet använda. Inte desto mindre före- kommer också ordet använda. I t.ex. 9 kap. 13 § finns uttrycket ”lämna uppgiften vidare eller använda uppgiften”, medan i den efterföljande 14 § motsvarande uttryck innehåller utnyttja uppgiften. Se också 20 kap. 6 § andra stycket och 26 kap. 9 § tredje stycket. Att använda olika ord för en viss åtgärd eller ett visst förhållande kan ställa till bekymmer vid rättstillämpningen. I allra görligaste mån bör samma ord användas, om inte någon betydelseskillnad är avsedd. Beträffande det aktuella fallet kan i detta hänseende noteras att ordet utnyttja kan ha en viss värderande funktion genom sin bibetydelse ”att dra nytta av”. Om ordet utnyttja används genomgående i lagförslaget bör dock inte något missförstånd uppstå.

Slutligen ska uppmärksammas två ord som förekommer i lagförslaget men som nog bör bytas ut och då främst av juridiska skäl. Det är orden jämställas och sägs. I modern lagtext används jämställa och dess olika böjningsformer huvudsakligen i fråga om förhållanden mellan män och kvinnor. Ordet jämställas i 2 kap. 2–5 §§, 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § samt i rubriken närmast före 25 kap. 1 § bör därför bytas ut mot likställas. I lagförslaget används som regel ordet föreskriva när innehållet i en bestämmelse åsyftas. Ordet är mot bakgrund av terminologin i regeringsformen det korrekta i sammanhanget. Det anges dock på enstaka ställen i lagförslaget att det i en bestämmelse sägs något. Sägs bör bytas ut mot föreskrivs i 2 kap. 3 § femte stycket, 7 kap. 2 §, 12 kap. 2 § andra stycket och 42 kap. 7 §.

1kap.

5§

Paragrafen bör justeras i syfte att ge ett klarare uttryck för vad som avses. Ett förslag till lydelse är följande:

Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser sekretess till skydd för

–rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (14 kap.),

–rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (15 kap.),

–myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (16 kap.),

–intresset av att förebygga eller beivra brott (17 kap.),

–det allmännas ekonomiska intresse (18 kap.), och

–intresset av att bevara djur- eller växtart (19 kap.).

6 §

Som framgår av det följande föreslår Lagrådet en viss omdisposition av kapitlen och att vissa kapitelrubriker ska få en något annorlunda lydelse.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

646

Med beaktande av detta och med ytterligare några redaktionella	Prop. 2008/09:150
justeringar får paragrafen följande lydelse:	Bilaga 10

Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (20 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser

–folkbokföring, delgivning, m.m. (21 kap.),

–utbildningsverksamhet, m.m. (22 kap.),

–forskning och statistik (23 kap.),

–hälso- och sjukvård, m.m. (24 kap.),

–socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (25 kap.),

–skatt, tull, m.m. (26 kap.),

–socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (27 kap.),

–transporter och andra former av kommunikation (28 kap.),

–tillsyn m.m. i fråga om näringslivet (29 kap.),

–annan verksamhet än tillsyn med anknytning till näringslivet (30 kap.),

–annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (31 kap.),

–Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombuds- mannen, m.m. (32 kap.),

–utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (33 kap.),

–verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (34 kap.),

–vissa mål och ärenden hos domstol, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m.

(35 kap.),

–utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (36 kap.),

–totalförsvar, krisberedskap, m.m. (37 kap.),

–personaladministrativ verksamhet (38 kap.), och

–övriga myndigheter och verksamheter (39 kap.).

2kap.

1§

I paragrafens båda bestämmelser anges att förbudet att röja uppgifter gäller för myndigheter och för vissa personkategorier. Det förbud som avses torde emellertid ha en vidare omfattning än så och gälla även utnyttjandet av uppgifter. Detta bör komma till uttryck i lagtexten genom att paragrafen förslagsvis inleds på följande sätt:

Förbud att röja eller utnyttja uppgift …

En kategori som inte nämns och som därför inte torde omfattas av lagen är studerande vid universitet och högskolor. De kan i olika situationer komma i beröring med uppgifter som är sekretessreglerade, t.ex. vad gäller hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Vid föreläsningar eller annan undervisning kan enskilda personer beskrivas eller förekomma på bild så att de kan identifieras. Vidare kan studerande som inom ramen för sina studier besöker verksamhet eller praktiserar vid sjukhus eller inom socialtjänsten få information om enskilda. Även om man skulle försöka pressa in den studerande under punkten 3 (”annan liknande grund”) går det knappast att motivera denna åtgärd mot bakgrund av att den studerande i så fall tillika skulle ha fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet. Enligt Lagrådets mening bör studerandes ställning i förhållande till sekretess-

lagen beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

647

3kap.

1§

I första stycket talas om att organisera allmänna handlingar. Verbet organisera används vanligtvis inte i fråga om handlingar. Den rätta termen torde vara ”ordna” handlingarna. Även i rubrikerna förekommer ordet organisering. Jfr ordvalet i förslagets 4 kap. 1 § tredje och fjärde styckena.

I första stycket punkten 3 talas om rätten till insyn enligt tryck- frihetsförordningen. Huruvida en självständig sådan rätt skulle finnas i tryckfrihetsförordningen är en diskutabel fråga. I stället borde, om detta skulle vara avsikten, anges rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen.

I andra stycket punkten 3 talas också om insyn enligt tryckfri- hetsförordningen, men här är insynen inte konstruerad som en rättighet. Skrivningen kan därför få passera, även om den saknar stöd i tryck- frihetsförordningen. Av samma punkt framgår att förkortningen (eller liknande) ska vara dels onödig, dels kunna försvåra insynen. Viktigast bör här vara att insynen försvåras. Huruvida förkortningen är onödig eller inte kan knappast ha någon självständig betydelse i sammanhanget. Ordet ”onödig” bör därför utgå. Annars blir konsekvensen att onödiga förkortningar är acceptabla så länge de inte försvårar insynen.

2 §

Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 11 § nuvarande sekretesslag men har arbetats om för att bli ”teknikneutral”. Av paragrafens första stycke punkt 1, som inte har någon motsvarighet i gällande lagstiftning, framgår att varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om myndighetens organisation och verksamhet. För att försvara sin plats i lagen måste skyldigheten att upprätta en sådan beskrivning på något sätt kopplas till myndighetens allmänna handlingar. Om syftet är att beskrivningen ska underlätta den enskildes sökande efter allmänna handlingar bör detta således framgå av bestämmelsen.

3 §

Den föreslagna bestämmelsen som har en förebild i 15 kap. 14 § i gällande sekretesslag är egentligen en handläggningsregel som på grund av sin placering i sekretesslagen inte är så känd bland beslutsmyn- digheter som vore önskvärt. I det fortsatta beredningsarbetet bör övervägas om inte bestämmelsen bör överflyttas till en eller flera rena handläggningsförfattningar, t.ex. förvaltningslagen (1986:223) vars 15 § i viss mån är tillämplig i liknande fall men som har ett betydligt mera inskränkt tillämpningsområde.

4kap.

5§

I andra stycket förutsätts att utlämnandet ska avse en allmän handling. Stycket har samma lydelse som motsvarande stycke i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Emellertid bör utlämnandet avse en uppgift i en allmän handling. Lagrådet föreslår att stycket får följande lydelse:

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

648

Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

5kap.

3§

Av paragrafens första stycke framgår att om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en allmän handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. Bestämmelsen motsvaras av 15 kap. 6 § andra stycket gällande sekretesslag. Där finns emellertid inte begränsningen att det ska vara fråga om en handling som är allmän.

I prövningen av om en handling ska lämnas ut ligger också att bedöma om handlingen är allmän. Den föreslagna lydelsen innebär alltså att bestämmelsen får ett snävare innehåll än nuvarande lydelse. Ordet ”allmän” bör därför utgå.

Ofta låter sig en enskild nöja med ett muntligt besked att en handling inte kan lämnas ut på grund av sekretess. Den enskilde ska emellertid enligt paragrafens tredje stycke informeras bl.a. om att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att avgörandet ska kunna överklagas. Den anställdes muntliga beslut är inte överklagbart. För att det klart ska framgå att det är myndighetens beslut som kan överklagas bör ”avgörandet” ersättas med ”beslutet”.

Som beteckning på den som önskar få en handling utlämnad används i förevarande paragraf ”enskild sökande” och ”sökanden”. Bestäm- melserna gäller enbart frågan om utlämnande av allmän handling till enskild (se prop. 1979/80: 2 Del A s. 362). För att detta klart ska framgå av paragrafen bör enbart ”enskild” respektive ”den enskilde” användas (jfr 6 §).

6§

I paragrafen används omväxlande termerna ”sökanden” och ”enskild” samt uttrycket ”enskild sökande” som benämning på den som själv öns- kar använda de tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över. ”Enskild” respektive ”den enskilde” kan, i likhet med vad som föreslagits beträffande 3 §, användas genomgående.

8 §
Paragrafen reglerar hos vilken instans beslut överklagas. Den innehåller,
förutom vanlig löptext, även en uppställning som behandlar beslut som
fattas av kammarrätt, tingsrätt eller hovrätt och som gäller handling i
domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet och, vad gäller
beslut av kammarrätt, handling i domstolens administrativa verksamhet.
Uppställningar av detta slag kan vara värdefulla om de innebär att
bestämmelser struktureras på ett överskådligt sätt. I förevarande fall
reglerar uppställningen emellertid enbart en begränsad del av innehållet i
paragrafen och innebär knappast att paragrafen blir lättare att till-
godogöra sig. Det kan därför ifrågasättas om inte en redigering på ett
konventionellt sätt är att föredra.	649
	649

Paragrafen skulle vidare vinna i tydlighet om den enbart reglerade	Prop. 2008/09:150
första överklagandeinstans. Tredje stycket, som innehåller en bestäm-	Bilaga 10
melse om till vilken instans beslut av kammarrätt och hovrätt avseende
dit överklagade beslut fullföljs, bör lämpligen bilda en ny 9 §. De
efterföljande två paragraferna måste då numreras om. Ett förslag till 8
och 9 §§ är följande:
8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas hos kammarrätt,
om inte annat framgår av andra – femte styckena.
Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig
myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan
myndighet hos regeringen.
Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i
domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet
överklagas hos Regeringsrätten.
Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i
domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas hos
hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas hos Högsta domstolen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd över-
klagas hos regeringen.
9 § Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut
överklagas hos Regeringsrätten respektive Högsta domstolen.
Alternativt kan i 8 § tredje och fjärde styckena i vad som nu föreslagits –
för att ytterligare tydliggöra att dessa två stycken enbart avser över-
klaganden av annan än statlig myndighet – orden ”av annan än statlig
myndighet” läggas till efter ”överklagas”.

6kap.

1§

Bestämmelsen innehåller definitioner av begrepp som används i lagtex- ten.

Lagrådet föreslår att bestämmelsen i likhet med den placering bestäm- melser med definitioner fått i andra lagar såsom inkomstskattelagen (1999:1229), skattebetalningslagen (1997:483) och personuppgiftslagen (1998:204) placeras i ett inledande kapitel i lagen. I annat fall kommer definierade begrepp att förekomma i lagtexten utan att begreppets innebörd klarlagts, se 5 kap. 4 §.

Vidare föreslås att spaltrubriken Beteckning byts ut mot termen Begrepp. Första meningen bör då ha följande lydelse:

I denna lag används följande begrepp med nedan angiven betydelse.

Begreppet Bestämmelse om överföring av sekretess bör omfatta inte bara en bestämmelse om primär sekretess när en uppgift lämnas till en myndighet från en annan myndighet där en primär sekretessbestämmelse är tillämplig på uppgiften utan också när en myndighet hämtar en sådan uppgift från en annan myndighet.

650

3 §	Prop. 2008/09:150
Uttrycket att uppgiften är sekretessreglerad där är alltför otydligt. En	Bilaga 10
sekretessreglering finns naturligtvis alltid i den härför avsedda lagen.
Ordet där ger intrycket att regleringen skulle finnas någon annanstans. En
bättre formulering skulle exempelvis vara:
Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndig-
het, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten en-
dast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är
tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om
överföring av sekretess.

4 §

Av bestämmelsen framgår att den av flera tillämpliga sekretessbestäm- melser som har ”det starkaste sekretesskyddet” ska tillämpas, om inte annat anges i lagen. Vad som i en sekretessbestämmelse utmärker ett starkt sekretesskydd anges inte. Vid föredragningen klargjordes att härmed avsågs skaderekvisitets art, dvs. ett omvänt skaderekvisit gav starkast sekretesskydd. Däremot skulle det sakna betydelse om en bestämmelse angav en sekretess som gällde under längre tid än skydds- tiden i en annan tillämplig bestämmelse. På något sätt borde innebörden av förutsättningen ”det starkaste sekretesskyddet” klargöras, naturligtvis då helst i själva lagtexten. Det kan påpekas att det i motiven (remissen s.

123)sägs att gränsen mellan sekretessens föremål, räckvidd och styrka inte är helt skarp.

Hittills har det inte funnits någon uttrycklig lagbestämmelse i ämnet. Principen har kommit till uttryck i förarbetena genom uttalandet att den strängare regeln ”torde” få fälla utslaget (prop. 1979/80:2 Del A s. 70). Den föreslagna regeln ger inte något utrymme för bedömningar i det särskilda fallet utan principen ”ska” tillämpas. Myndigheten åläggs med andra ord att jämföra de aktuella bestämmelserna och avgöra vilken bestämmelse som ger det starkaste skyddet. Om det gäller att jämföra äkta skaderekvisit och det ena skulle vara omvänt och det andra rakt, föreligger naturligtvis inte några svårigheter. I RÅ 2007 ref. 45, där Regeringsrätten tillämpade principen med ledning av uttalandet i den ovan nämnda propositionen var skaderekvisitet rakt i den ena be- stämmelsen och sekretessen absolut i den andra. Under sådana för- hållanden uppstår inte heller några svårigheter i den faktiska rätts- tillämpningen. Problemen uppkommer i stället när den eller de förutsätt- ningar under vilka sekretess gäller inte är knutna till uppkomsten av skada för enskild. Lagrådet har gjort en översiktlig genomgång av dylika förutsättningar och funnit att många i det närmaste är inkommensurabla. Därför bör innehållet i den föreslagna regeln mildras så att det bättre överensstämmer med vad man med hänsyn till sekretessbestämmelsernas utformning kan kräva. Enligt Lagrådets mening skulle det kunna vara tillräckligt att ge bestämmelsen följande lydelse:

Är flera sekretessbestämmelser tillämpliga på en viss uppgift hos en myndighet, ska myndigheten tillämpa den bestämmelse som kan anses ge det starkaste sekretesskyddet, om inte annat anges i denna lag.

651

Den föreslagna bestämmelsen ger också upphov till att förhållandet till vissa bestämmelser i den föreslagna lagen blir onödigt komplicerat. Vad gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser görs i förslagets 10 kap. 8 § undantag från vad som anges i 6 kap. 4 §, vilket skulle ge företräde för den primära sekretessbestämmelsen. Vad gäller konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser görs i 20 kap. 2 och 5 §§ undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, vilket bör betyda att huvudregeln i 6 kap. 4 § ska tillämpas. Genom stegvisa undantag skulle man till sist således vara tillbaka i huvudregeln. Under 10 kap. 8 § nedan föreslår Lagrådet hur man skulle kunna korta ”kedjan” och således göra regleringen lättare att förstå.

6 §

I paragrafen anges vid vilken tidpunkt en sekretesstid börjar löpa. Be- stämmelserna avser endast uppgifter i allmänna handlingar. Frågan när en tystnadsplikt uppkommer för en person tillhörig den kategori som anges i förslagets 2 kap. 1 § andra stycket regleras däremot inte. Upp- komsten av en tystnadsplikt behöver inte sammanfalla med tillkomsten av någon handling. Personen i fråga kan få kännedom om en sekre- tessreglerad uppgift innan denna tagits in i en handling eller som senare över huvud aldrig kommit till uttryck i en handling. Närmast till hands ligger att en regel härom ges innehållet att tystnadsplikt uppkommer när en person som anges i 2 kap. 1 § andra stycket får kännedom om en sekretessreglerad uppgift. Möjligt är att en sådan regel anses så självklar att den inte behöver belasta en redan omfattande och detaljrik lag.

En besvärande sak är att lagförslaget saknar en uttrycklig regel om hur länge en tystnadsplikt kan anses vara. Handlingssekretessen är däremot begränsad till en viss tid. Om en uppgift finns i en handling och sekre- tesstiden löpt ut, anses i allmänhet att tystnadsplikten inte längre gäller. Problemet uppkommer om den sekretessreglerade uppgiften inte finns i någon handling. I avsaknad av någon reglering bör konsekvensen härav bli att tystnadsplikten gäller livet ut för en person som omfattas av sekretesslagens tystnadspliktsregler. Den som besitter överskottsinfor- mation i en uppmärksammad s.k. affär kan således ha tystnadsplikt även om handlingarna som sådana är offentliga av endast det skälet att hans information inte ingår bland uppgifterna i handlingarna.

9kap.

5§

Paragrafen reglerar sekretess i fråga om miljöinformation och utgör en anpassning av svensk rätt till den s.k. Århuskonventionen och det s.k. miljöinformationsdirektivet. Konventionen och direktivet medger inte att en begäran om information om utsläpp i miljön avslås med hänvisning till myndigheters verksamhet, skyddet för kommersiell eller industriell information, skyddet för personuppgifter eller akter om en fysisk person, skyddet för tredje part eller skyddet av den miljö som informationen avser (prop. 2004/05:65 s.109 ff.). Enligt nuvarande regler i sekre- tesslagen (14 kap. 11 § andra stycket) gäller sekretess enligt 6 och 8–10 kap. inte för uppgift om utsläpp i miljön. Visserligen kan en del av bestämmelserna i dessa kapitel aldrig komma att användas för att sekretessbelägga uppgifter om utsläpp i miljön. En generell undantags-

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

652

regel för hela dessa kapitel ansågs emellertid vara att föredra (a. prop.

s.112).

Till följd av att innehållet i 6 och 8–10 kap. gällande sekretesslag i lag-

förslaget splittrats på ett stort antal kapitel och paragrafer har regleringen i förevarande paragrafs andra stycke ersatts med en uppräkning av, förutom två kapitel med begränsat innehåll, en rad olika specifika bestämmelser, 95 stycken, som inte ska gälla för uppgift om utsläpp i miljön. Avsikten synes vara att bestämmelserna ska motsvara dem som enligt nuvarande regler finns i 6 och 8–10 kap. Detta har emellertid inte genomförts helt konsekvent. Således saknas i uppräkningen 29 kap. 12 § (motsvarar delar av 8 kap. 24 § gällande sekretesslag), 31 kap. 7 § (motsvarar 9 kap. 31 §), 37 kap. 5 § (motsvarar 9 kap. 8 § fjärde stycket) och 38 kap. 3 § (motsvarar 9 kap. 22 §). Det kan å andra sidan konsta- teras att 30 kap. 9 §, som enbart innehåller en sekretessbrytande regel, inte bort vara med bland de uppräknade bestämmelserna.

Bland bestämmelserna finns en rad regler där uppgifter om utsläpp i miljön knappast kan tänkas förekomma t.ex. sekretess i ärende om inkomstgaranti för den som varit riksdagsledamot, om studiestöd, om TV- avgift, om tillstånd till färdtjänst eller i verksamhet som avser föran- de av pantbrevsregister. Å andra sidan torde inte helt kunna uteslutas att sådan uppgift om utsläpp i miljön som enligt Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet inte får hemlighållas kan komma att omfattas av sekretess enligt någon av de sekretessbestämmelser som inte finns med i uppräkningen.

Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om inte bestämmelsen bör ses över i det fortsatta lagstiftningsarbetet med ambitionen att skapa regler om undantagande från sekretess som närmare anknyter till utformningen av bestämmelserna i Århuskonventionen och miljöinfor- mationsdirektivet och därmed få ett regelsystem med bättre träffsäkerhet.

6 §

Av rubriken till paragrafen framgår att vad som avses är dispens. För den som inte har närmare kännedom om rättsinstitutet kan varje liten upplysning i lagtexten vara betydelsefull. Med dispens menas ett av myndighet meddelat gynnande beslut, varigenom ett undantag från en författningsbestämmelse medges för ett särskilt fall. Kännetecknande för dispensinstitutet är just att beslutet meddelas för det särskilda fallet. I gällande sekretesslag poängteras denna viktiga förutsättning i varje dispensbemyndigande. Enligt Lagrådets mening borde orden ”för särskilt fall” även fortsättningsvis finnas med i ett dylikt bemyndigande och således inte utelämnas såsom fallet är i förslaget.

Vad ovan anförts om utformningen av dispensbemyndigande gäller också en rad bestämmelser i lagförslaget, nämligen 23 kap. 7 §, 27 kap. 16 §, 29 kap. 9, 14, 26 och 29 §§, 30 kap. 14, 19 och 25 §§ samt 31 kap. 10 §.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

653

11 §	Prop. 2008/09:150
Enligt paragrafens första stycke hindrar inte sekretessen enligt ett antal	Bilaga 10
angivna paragrafer, bl.a. 27 kap. 10 och 12–14 §§, att en myndighet
fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information
till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. För att
stycket, som avsikten är, ska motsvara lydelsen av 14 kap. 7 § första
stycket nuvarande sekretesslag bör de ovan angivna paragraferna ändras
till 27 kap. 4, 11 och 13–15 §§.
14 §
För att motsvara lydelsen av 14 kap. 9 § första stycket nuvarande sekre-
tesslag bör i första stycket orden ”på något annat sätt” slopas.
22 §
När brottsligheten går ut på att en person säljer narkotika till en annan
person kan uttrycket att brottet riktas mot köparen inte anses vara ett
adekvat uttryck. Lagrådet föreslår därför följande formulering:

Sekretess enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som innefattar överlåtelse eller anskaffning till någon som inte har fyllt arton år och brottet avser

1. överlåtelse…

23 §

I förslagets 6 kap. 1 § definieras begreppen sekretessreglerad uppgift och sekretessbelagd uppgift. Om begreppen, se inledningen under rubriken Lagens struktur. I förevarande paragraf förekommer uttrycket att upp- giften ”omfattas av sekretess”, vilket överensstämmer med gällande lydelse av 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen. Vad som menas med ”omfattas” kommer dock inte till klart uttryck i lagtexten i jämförelse med den skillnad mellan sekretessreglering och sekretessbeläggning som görs i förslagets 6 kap. 1 §. Vad som här avses är förmodligen sekre- tessbeläggning, dvs. att uppgiften är hemlig och inte bara reglerad i lagen. Första stycket skulle därför lämpligen kunna inledas på följande sätt:

Om inte annat följer av 19–22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt …

Den hänvisning till bestämmelser som finns i första stycket innehåller ett fel i slutet av uppräkningen, vilket framgår om man jämför denna med den lydelse som motsvarande lagrum i gällande sekretesslag har. Hänvisningen till förslagets 37 kap. 5 § (särskild sambandstjänst inom totalförsvaret) är således felaktig och ska i stället vara 38 kap. 2 § (nota- rius publicus).

654

26 §	Prop. 2008/09:150
Orden ”uppgiften omfattas av sekretess” i andra stycket bör bytas ut mot	Bilaga 10
orden ”uppgiften är sekretessbelagd”. Om anledningen härtill, se ovan
under 9 kap. 23 §.
Vidare avslutas stycket med satsen ”om det annars finns synnerliga
skäl”. Ordet ”om” bör bytas ut mot ”att”. Jfr nuvarande lydelse av 14
kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen.
Rubriken närmast före 9 kap. 27 §
Det ligger i sakens natur att lagregler är generella. Rubriken ”Generell
sekretessbrytande bestämmelse” bör därför ersättas av en rubrik som
bättre beskriver en regel som gäller utöver mer specifika bestämmelser
förslagsvis ”Generalklausul”.
27 §
För att hänvisningarna i paragrafens andra stycke ska överensstämma
med dem i 14 kap. 3 § nuvarande sekretesslag bör stycket ges följande
lydelse:

Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1–8 §§, 25 kap. 1–6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 § samt 38 kap. 2 och 5 §§.

10kap. 1–6 §§

Lagrådet föreslår som en språklig förbättring att i de första styckena av paragraferna byts ”en uppgift som är sekretessreglerad där” ut mot ”sekretessreglerad uppgift” och i andra styckena i 1–5 §§ byts uttrycket ”tas in” ut mot ”ingår i”.

5 §

Hänvisningen till 19 kap. 6 § bör korrigeras till att avse 18 kap. 6 § andra stycket.

7 §

Enligt 2 kap. 5 § ska ett enskilt organ vid tillämpning av den föreslagna lagen likställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Hänvisningen till 2 kap. 5 § fyller ingen funktion och kan därför slopas till följd varav paragrafens första stycke kan få följande lydelse:

Får ett enskilt organ för förvaring enligt lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring en allmän handling som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det enskilda organet.

655

11kap.

3§

Huvudregeln är att sekretess liksom när det gäller uppgift till skydd för enskild gäller beträffande uppgift till skydd för underårig också i förhållande till vårdnadshavare. För att underlätta förståelsen av undan- taget från huvudregeln föreslår Lagrådet att huvudregeln kommer till uttryck inledningsvis i paragrafen. Paragrafen kan förslagsvis få följande lydelse:

Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte

1.det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller

2.det annars anges i denna lag.

12 kap.

Kapitlet innehåller en rad bestämmelser i vilka hänvisas till bestäm- melser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är alltså fråga om bestämmelser som är överordnade bestämmelser i lag. Logiskt sett bör det vara grundlagsbestämmelserna som ger hänvisningar till kompletterande lagregler. Normalt sett utgår en läsare också från grundlagen och inte en speciallag. Hänvisningarna i kapitlet består av en stor mängd referenser till kapitel, paragrafer och stycken, vilket knappast underlättar för en ovan läsare av lagtext.

Lagrådet ifrågasätter om kapitlet verkligen fyller någon reell uppgift.

15kap.

2§

För att bättre ansluta till utformningen av bestämmelserna om överföring av sekretess i 10 kap. bör paragrafen förslagsvis formuleras om på följande sätt:

Får en myndighet från en myndighet som avses 1 § en uppgift som är sekretessreglerad där, blir denna paragraf tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.

Motsvarande förändringar bör göras i 18 kap. 2 §, 21 kap. 3 §, 26 kap. 5 §, 29 kap. 13 och 25 §§, 30 kap. 5 och 18 §§, 31 kap. 2 §, 34 kap. 19 §, 38 kap. 7 §, 40 kap. 3–6 §§, 41 kap. 4, 6–8 §§ och 42 kap. 2 och 10 §§.

17kap.

1§

I paragrafens första stycke, som motsvarar 5 kap. 1 § första stycket 1 och

2nuvarande sekretesslag, regleras sekretess för uppgift som hänför sig till förundersökning eller till angelägenhet som avser användning av

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

657

tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott.

Paragrafens andra stycke avser att motsvara 5 kap. 1 § första stycket 3–

5 i gällande lag. Enligt den föreslagna lydelsen av punkt 2 gäller sekretess för uppgift som hänför sig till annan verksamhet än som avses i 2 §. Detta är tänkt att motsvara den nuvarande formuleringen i första stycket 4 om att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till åklagar- myndighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kust- bevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.

Med den placering punkt 4 har i nuvarande lag torde emellertid ”verksamhet i övrigt” avse annan verksamhet än den som beskrivits i punkterna 1–3, dvs. första stycket och andra stycket 1 i lagförslaget. För att motsvara nuvarande lagstiftning bör därför andra stycket 2 inledas på följande sätt:

2. annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar...

3 §

Den föreslagna bestämmelsen motsvarar föreskriften i 5 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen. Uttrycket ”annan verksamhet” i den nuvarande regleringen kan möjligen kopplas samman med de verksamhetsformer som nämns i första och andra styckena. När bestämmelsen kommer till uttryck i en egen paragraf, bryts detta samband och ordet ”annan” kommer att vara utan någon tydlig referens i paragrafen. Bestämmelsen, som även i andra hänseenden borde förtydligas, bör efter omdispo- neringen åtminstone ges följande lydelse:

Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet än som där avses hos en myndighet …

7 §

I 2 a § polislagen (1984:387) används uttrycket ”särskilt personsäker- hetsarbete”. Ordet särskilt bör därför läggas till såväl i paragrafen som i rubriken närmast före paragrafen.

18 §

Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sitt första stycke föreskriften i 5 kap. 7 § andra stycket första meningen. I den gällande föreskriften anges att ”motsvarande sekretess” gäller hos polismyndighet osv., vilket bör betyda att den sekretess som föreskrivs i första stycket och som motsvaras av förslagets 17 kap. 17 § gäller i dess helhet. I samband med att den föreslagna bestämmelsen nu placeras i en egen paragraf, har orden ”motsvarande sekretess gäller” bytts ut mot formuleringen ”sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i 17 §”. Denna är inte lika klar som den nuvarande skrivningen och kan faktiskt uppfattas som om sekretessen inte skulle vara lika omfattande som hittills. I 17 § anges en förutsättning som den andra staten eller den mellanfolkliga domstolen får antas ha uppställt. Eftersom någon saklig ändring inte är avsedd, skulle en möjlig justering av den föreslagna

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

658

lagtexten kunna vara att ordet ”förutsättning” gavs pluralform.	Prop. 2008/09:150
Paragrafen skulle med andra ord kunna inledas på följande sätt:	Bilaga 10

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i 17 §, …

En annan möjlighet vore att flytta över bestämmelsen i första stycket till 17 § och låta den där bilda ett andra stycke. Stycket skulle då på samma sätt som i gällande rätt (5 kap. 7 § andra stycket sekretesslagen) kunna inledas med orden Motsvarande sekretess. Sammantaget skulle en sådan ändring få följande utformning:

17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt samarbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol för uppgift som hänför sig till en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en angelägenhet som angår tvångsmedel, om det kan antas att det varit en förutsättning för den andra statens eller den mellanfolkliga domstolens begäran att uppgiften inte skulle röjas.

Motsvarande sekretess gäller hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet enligt 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

18 § Sekretess enligt 17 § andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

Om det sistnämnda ändringsförslaget antas, måste en justering av de följande paragrafnumren göras.

20 §

Om det alternativ till omarbetning av 17 kap. 17 och 18 §§ väljs som medför att paragrafnumreringen får göras om, måste hänvisningen i tredje stycket till 17 och 18 §§ ändras till att avse enbart 17 §.

18kap.

2§

Det är språkligt sett naturligare att ange att en uppgift är sekretess- reglerad i en viss paragraf än enligt paragrafen. I paragrafens första mening bör därför ”enligt” ersättas med ”i”. I andra meningen är termen ”ingår” ett bättre verb än ”tas in” för att beskriva ett fortvarigt tillstånd.

Med dessa justeringar och med en utformning som bättre ansluter till bestämmelserna om överföring av sekretess i 10 kap. kan paragrafen få följande lydelse:

Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myn- dighet, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.

659

8 §

Enligt paragrafen ska vid tillämpning av 6 och 7 §§ den myndighet som självständigt handlägger ärende som avses där pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Det är emellertid svårt att ur dessa två paragrafer utläsa att det är fråga om ärendehantering. I paragrafen regleras sekretess för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling eller med anledning av facklig stridsåtgärd. Av 6 kap. 5 § tredje stycket nuvarande sekretesslag, som tillsammans med 6 kap. 6 § tredje stycket avses motsvara paragrafen, framgår att bestämmelsen gäller ärende om förhandling i en fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För att regleringen ska bli tydligare bör formuleringen i styckets första mening närmare anknyta till den nuvarande på förslagsvis följande sätt:

Vid tillämpning av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ärende om förhandling i en fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet.

20kap.

1§

Det raka kvalificerade skaderekvisitet ”om det måste antas att den enskilde kommer att lida betydande men” finns i gällande sekretesslag endast i motsvarigheten till denna paragraf (7 kap. 1 § första stycket). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att utformningen av skade- rekvisitet avser att avspegla en särskilt stark offentlighetspresumtion. I stället för det uttryck som Offentlighets- och sekretesskommittén föreslog, nämligen ”om det är uppenbart”, valdes i propositionen ”om det måste antas” för att närmare ansluta till befintliga bestämmelser i sekretesslagen (prop. 2005/06:161 s. 34). De bestämmelser som då åsyftades var 8 kap. 9 och 30 §§ om uppdragssekretess respektive sekretess vid forskningssamverkan. Uttrycket ”måste antas” används emellertid i dessa två bestämmelser inte för att beskriva en men- bedömning utan för att tydliggöra att sekretesskyddet varit en förut- sättning för uppdraget respektive samverkan (prop. 1979/80:2 Del A s. 239 och prop. 2006/07:91 s. 15).

Uttrycket ”måste antas” är språkligt motsägelsefullt. Enligt Lagrådets mening bör uttrycket bytas ut mot det mer lättbegripliga ”är uppenbart” såväl i förevarande paragraf som i motsvarigheterna till 8 kap. 9 och

30§§ nuvarande sekretesslag, nämligen 30 kap. 12 § och 23 kap. 5 §.

2 §

Som framgått ovan, föreslår Lagrådet att en motsvarande undan- tagsbestämmelse till den föreslagna tas in i 10 kap. 8 §. Om detta förslag följs kommer förevarande paragraf att få utgå med den följd att paragrafnumreringen får göras om.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

660

3 §	Prop. 2008/09:150
Eftersom en sekretessbelagd uppgift enligt definitionen i 6 kap. 1 § avser	Bilaga 10
en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i det enskilda
fallet föreslår Lagrådet att bestämmelsen får följande lydelse:

Om en uppgift, som är sekretessbelagd med tillämpning av 1 §, är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, ska sekretessbrytande bestämmelser, som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen, också vara tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.

5 §

Vad ovan sagts i 20 kap. 2 § gäller även förevarande paragraf.

21kap.

2§

I paragrafen bör ”ärende om fingerade personuppgifter” ersättas med ”ärende enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter” för att det klart ska framgå att det är ärenden enligt den lagen som avses.

3 §

För att bättre ansluta till utformningen av bestämmelserna om överföring av sekretess i 10 kap. bör paragrafen lämpligen ges följande lydelse (jfr också 15 kap. 2 §):

Får en myndighet från en myndighet som handlägger ärenden som avses i 2 § en uppgift som är sekretessreglerad där, blir denna paragraf tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.

22kap.

3§

Sekretess gäller enligt paragrafens första stycke i annan utbildnings- verksamhet än sådan som anges 2 §. Enligt andra stycket gäller sekretess ”på det område som anges” i första stycket. Även tredje stycket innehåller en sådan formulering. I första stycket anges emellertid inte något ”område”. En möjlighet att komma förbi detta problem kan vara att sammanföra första och andra styckena till ett stycke och ge nya första och andra styckena följande lydelse:

Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxen- utbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som avses i 2 § i annat fall än som avses i första stycket och hos Verket ... om uppgiften röjs.

661

7 §	Prop. 2008/09:150
Liksom i paragrafens motsvarighet i 7 kap. 36 § sekretesslagen anges här	Bilaga 10
att ärenden överklagats hos nämnden. Ett ärende kan emellertid inte bli
föremål för ett överklagande. Denna inadvertens bör rättas till. Bestäm-
melsen i första stycket skulle förslagsvis kunna inledas på följande sätt:
Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärende som där
uppkommit till följd av överklagande av beslut …
Rubriken till 23 kap.
Kapitlet innehåller inte någon särskild paragraf som rör vetenskap. Ordet
vetenskap i kapitlets rubrik bör därför slopas.

23kap.

5§

I enlighet med vad som föreslagits beträffande 20 kap. 1 § och 30 kap.

12§ bör orden ”måste antas” i paragrafens första stycke ersättas med ”är uppenbart”.

Vid en jämförelse med 8 kap. 30 § fjärde stycket i den nu gällande sekretesslagen, som motsvarar tredje stycket i förevarande paragraf, framgår att paragrafhänvisningarna bör vara 30 kap. 20, 21 eller 22 §. Enligt Lagrådets mening bör definitionerna i 6 kap. 1 § användas genomgående i lagen. Tredje stycket i paragrafen föreslås få följande lydelse:

Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekretess endast om uppgiften är sekretessbelagd enligt 30 kap. 20, 21 eller 22 §.

7 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

24kap.

1§

I andra stycket görs undantag från första stycket om annat följer av 10 §. I 7 och 8 §§ samt i 25 kap. 5 § finns emellertid sekretessbestämmelser rörande anmälningar med svagare sekretess än vad som föreskrivs i förevarande paragraf och som avses tillämpas i stället för första stycket. Andra stycket bör därför ges följande lydelse (jfr 2–5 §§ och 25 kap. 1, 3 och 4 §§):

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 25 kap. 5 §.

2 §

En bestämmelse om att sekretessen gäller om inte annat följer av 10 § har placerats i en inskjuten sats i andra stycket. I 1 och 3–5 §§ återfinns motsvarande bestämmelse i stället i ett eget stycke. För att få en konsekvent reglering bör bestämmelsen även i förevarande paragraf placeras i ett nytt tredje stycke. Vad som ovan anförts beträffande 1 § gör

662

sig gällande även beträffande förevarande paragraf. Det nya tredje stycket bör mot den bakgrunden ges följande lydelse:

Andra stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 25 kap. 5 §.

3 §

Paragrafens andra stycke bör ges en lydelse motsvarande den som ovan föreslagits beträffande 1 §.

4 §

Enligt paragrafen gäller sekretess i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet. Paragrafen skulle vinna i tydlighet om det direkt av bestämmelsen kan utläsas att det är fråga om patient- nämndsverksamhet enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksam- het m.m. Paragrafens andra stycke bör ges en lydelse motsvarande den som ovan föreslagits beträffande 1 §.

5 §

Paragrafens andra stycke bör ges en lydelse motsvarande den som ovan föreslagits beträffande 1 §.

6 §

Av den föreslagna bestämmelsen framgår explicit att sekretessen gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande. Tanken fullföljs dock inte till fullo, eftersom bestämmelsen avslutas endast med orden att uppgiften inte lämnas. Det sägs således inte direkt att uppgiften inte får lämnas till den vård- eller behandlingsbehövande. Jfr den nuvarande lydelsen av 7 kap. 3 § sekretesslagen. Formuleringen skulle bli tydligare om orden ”till honom eller henne” lades till.

7 §

Enligt paragrafen gäller sekretess i verksamhet som anges i 1 och 3–5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Innehållet i paragrafen skulle bli klarare om orden ”har gjort anmälan eller” i första stycket slopas (jfr 25 kap. 6 §, 27 kap. 3 §, 34 kap. 21 § och 36 kap. 1 §). Skaderekvisitet ”utsätts för våld eller annat allvarligt men” förekommer i flera bestämmelser i gällande sekretesslag. En lämpligare formulering från språklig synpunkt vore ”utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men”. Vidare bör, för tydlighets skull, även verksamhet som avses i 2 § andra stycket omfattas.

Paragrafens första stycke får med ytterligare några justeringar följande lydelse:

Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1, 2 § andra stycket och 3–5 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

663

lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.

9 §

Bestämmelsen återfinns för närvarande i 8 kap. sekretesslagen som bär rubriken Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Vad som motiverar en överflyttning skulle vara att sekretessen gäller verksamhet som avser hälso- eller sjukvård. I remissen (s. 166 f.) sägs att bestämmelserna i förslaget ordnats efter sakområde. Vad saken angår i den förevarande bestämmelsen är dock inte helt klart. Det skydd som är avsett att uppnås gäller för uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll och alltså inte som i övriga bestämmelser i 24 kap. uppgift om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Vidare är det tillverkarens eller försäljarens intressen som ska tas till vara och således inte som i allmänhet gäller i kapitlet den vård- eller behandlingsbehövandes. Vad som eventuellt skulle kunna motivera en överflyttning är att det i praktiken antagligen kommer att bli samma myndighet som tillämpar såväl förevarande paragraf som övriga bestämmelser i 24 kap. Huruvida detta räcker för en överflyttning i ett visst fall hänger samman med om man konsekvent har samlat bestämmelser som kan antas tillämpas av ett visst slags myndighet på ett ställe eller åtminstone i ett kapitel. Lagrådet saknar resurser och tid att göra en genomgång av lagförslaget för att utröna hur det förhåller sig härmed. Det är möjligt att denna dispositionstekniska metod underlättar för den rättstillämpande myndigheten, men den kan också försvåra för enskild som söker vägledning i lagens bestämmelser.

11 §

För att det klart ska framgå att den sekretessbrytande bestämmelsen i punkt 1 enbart tar sikte på att en uppgift lämnas till en myndighet i samma kommun respektive i samma landsting (se prop. 2007/08:126 s.

164 f.) bör punkten formuleras om, förslagsvis enligt följande:

Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas

1.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun eller i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting.

Paragrafen innehåller en uppräkning av ett antal situationer där sekre- tessen enligt 1 eller 4 § inte hindrar att uppgift lämnas. Med hänsyn till att det är fråga om alternativa förutsättningar även i paragrafens femte punkt bör ”och” mellan de två sista strecksatserna i punkten bytas ut mot ”eller” och ordet ”eller” i slutet av punkt 4 utgå.

12 §

För att förtydliga bestämmelsen föreslås att ordet ”myndighet” läggs till före ”inom socialtjänsten”. För att punkten 4 ska överensstämma med dess motsvarighet i 14 kap. 2 § sista stycket i nu gällande sekretesslag föreslås vidare att fjärde punkten bryts ut och bildar ett andra stycke. Bestämmelsen skulle då få följande lydelse:

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

664

Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne

1.inte har fyllt arton år,

2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel, eller

3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Detsamma gäller uppgift om en enskild som är gravid om uppgiften behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

25kap.

1§

I paragrafens femte stycke görs undantag från sekretessen om annat följer av 7 §. I 5 och 6 §§ finns emellertid sekretessbestämmelser rörande anmälningar med svagare sekretess som avses tillämpas i stället för förevarande paragraf. Stycket bör därför ges följande lydelse (jfr 24 kap.

1§):

Sekretessen gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

3 och 4 §§

Vad som anförts beträffande 1 § gör sig gällande även beträffande förevarande två paragrafer. I båda paragraferna bör ett nytt andra stycke med följande lydelse införas:

Första stycket gäller inte om annat följer av 5 eller 6 §.

6 §

Orden ”har anmälan gjorts eller” i paragrafens första stycke bör tas bort och ”förorsakas” läggas till före ”allvarligt men” medan ordet ”annat” utgår i enlighet med vad som ovan förordas beträffande 24 kap. 7 §. Vidare bör stycket justeras med anledning av att 5 § innehåller en bestämmelse om sekretess för uppgift i anmälan och därför inte bör omfattas av förevarande sekretessregel. Paragrafen får med dessa justeringar följande lydelse:

Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1, 3 och 4 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.

7 §

För att förtydliga att första punkten avser omhändertagande av enskild till skillnad från femte punkten som avser omhändertagande av personakt föreslås första punkten få följande lydelse:

Sekretessen enligt 1 § gäller inte

1. beslut om omhändertagande av enskild,

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

665

9 §

I likhet med vad som ovan föreslagits beträffande 24 kap. 12 § bör punkten 4 brytas ut och bilda ett eget stycke. Bestämmelsen skulle då få följande lydelse:

Sekretessen enligt 1, 4 och 5 §§ hindrar inte att uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne

1.inte har fyllt arton år,

2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel,

3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Detsamma gäller uppgift om en enskild som är gravid om lämnandet av uppgiften behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

10 §

Bestämmelsen innehåller uttrycket ”genomförande av beslut”. Vanligtvis talas om verkställighet av beslut, vilket också är det uttryck som används i förslagets 25 kap. 15 § andra stycket. Samma uttryck bör användas här.

11 §

I paragrafens första stycke föreslås ordet ”endast” utgå eftersom det inte fyller någon funktion och i tredje stycket bör orden ”som avses” som i sammanhanget saknar betydelse utgå.

12 §

I andra stycket föreslås orden ”som avses” som i sammanhanget saknar betydelse utgå.

Rubriken närmast före 25 kap. 14 §

Paragrafen behandlar enbart sekretess i ärende om tilldelning eller återtagande av ledarhund eller dispositionsrätt till sådan hund. Rubriken bör därför lyda ”Ledarhundar”.

15 §

I första stycket avses de tystnadsplikter (bättre: den tystnadsplikt) som följer av 6 och 11 §§. Den sistnämnda paragrafen gäller enligt rubriken kommunal bostadsförmedling m.m. och motsvarar i gällande sekretesslag 7 kap. 25 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena. Nuvarande bestämmelser i 7 kap. 25 § finns emellertid inte upptagna i den uppräkning som hör till 16 kap. 1 §. Sannolikt ska hänvisningen avse 13 § (internationella adoptionsfrågor), vars motsvarighet i sekretesslagen finns i 7 kap. 29 § som i sin tur finns med i uppräkningen i 16 kap. 1 §.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

666

26kap.

1§

Det kan vid en jämförelse av paragrafens fjärde stycke med remiss- förslagets 3 och 4 §§ ifrågasättas om inte stycket borde inledas ”Första och andra styckena …”. Definitionen av skatt i tredje stycket omfattar även tull. För att Tullverkets verksamhet inte ska omfattas av paragrafen måste fjärde stycket justeras också i detta avseende. Med dessa ändringar och med beaktande av de ändrade paragrafangivelser som Lagrådets förslag beträffande remissförslagets 3 och 4 §§ föranleder skulle stycket få följande lydelse:

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 6 §.

3 och 4 §§

I 3 § finns en bestämmelse om att uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Strukturen på bestämmelsen avviker från de övriga sekretessbestämmelserna som så gott som undantagslöst inleds med ”Sekretess gäller …”

Det är vidare oklart om med ”uppgift som avses i 1 och 2 §§” enbart avses uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller om en vidare hänvisning är avsedd. Av bestämmelsen placering i nuvarande sekretesslag framgår emellertid att med uttrycket ska förstås även verksamhet som avses i 1 § och ärende som avses i 2 § första och andra styckena. Detta bör komma till klart uttryck i paragrafen.

Samma omvända skaderekvisit ska gälla för uppgifter hos Tullverket enligt 3 § och för uppgifter i tulldatabasen enligt 4 § (prop. 2004/05:164 s. 108). Det bör därför formuleras på samma sätt.

Enligt 4 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Till skillnad mot vad som föreslås beträffande beskattningsdatabasen i 1 § andra stycket 1 är sekretessen i förslaget inte begränsad till uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Utgångspunkten i bestämmelserna i 9 kap. 1 § nuvarande sekretesslag är att sekretessen är begränsad till sådana uppgifter. Att någon förändring i detta avseende skulle vara avsedd framgår inte av förarbetena till den senaste ändringen vad gäller Tullverket och tulldatabasen (prop. 2004/05:164 s.107 f., SFS 2005:788). Av bestämmelsen måste därför framgå att sekretessen gäller uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Till skillnad mot vad som gäller för beskattningsdatabasen får i tull- databasen inte behandlas uppgifter om avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund (jfr 2 kap. 3 § första stycket 9 lagen [2001:181] om behand- ling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och 2 kap. 3 § första stycket lagen [2001:185] om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet). Bestämmelsen i 4 § tredje stycket om att sekretess för uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller i högst sjuttio år torde därför kunna slopas.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

667

Det kan ifrågasättas om inte 3 och 4 §§ borde sammanföras till en paragraf med rubriken Tullverkets verksamhet och med samma struktur som 1 §. En sådan paragraf skulle kunna ges följande lydelse:

Sekretess gäller hos Tullverket i verksamhet som avses i 1 § och i ärende som avses i 2 § första och andra styckena för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Motsvarande sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Godtas förslaget krävs följändringar såväl av de efterföljande paragraf- beteckningarna i kapitlet som av hänvisningar i paragraferna.

5 §

Första stycket bör inledas med orden ”Sekretessen enligt 1–4 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol endast …”

Andra stycket bör lämpligen formuleras om och ges följande lydelse (jfr 15 kap. 2 §):

Får en domstol i ett mål en uppgift som är sekretessreglerad i 1–4 §§ från en annan myndighet och saknar uppgiften betydelse i målet, blir sekretessbestäm- melsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

10 §

Paragrafen innehåller en upplysning om att det i rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter finns bestämmelser om att uppgifter i vissa fall får lämnas till enskild. Eftersom det inte är fråga om någon verksamhet som rör skatt eller tull bör paragrafen flyttas, förslagsvis till 30 kap. som rör sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet. Paragrafen bör lämpligen placeras i anslutning till 23 § som behandlar upphovsrättsligt skyddat verk.

11 §

Enligt den föreslagna paragrafen avses den tystnadsplikt som följer av 1– 7 §§. Bestämmelsen i 2 § andra stycket saknar emellertid motsvarighet i nuvarande sekretesslag och är följaktligen inte upptagen i den uppräkning som hör till 16 kap. 1 § gällande sekretesslag. Det finns inte heller i remissen något uttalat syfte om att bestämmelsen skulle bli tillämplig inom det område som anges i 16 kap. 1 §. Av vad nu sagts följer att paragrafen bör inledas på följande sätt:

Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3–7 §§ …

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

668

27kap.

1§

I den uppräkning av vilka ärenden som avses i första stycket finns i sjätte punkten angivet ärende enligt lagstiftningen om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild. Vad här avses kan antas vara exempelvis barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag. Dessa bidragsformer är dock knappast jämförbara med de socialförsäkringsförmåner som tidigare nämns i uppräkningen. Ordet ”jämförbara” bör därför strykas och samtidigt bör vad som i övrigt anges i remissförslagets sjätte punkt flyttas bakåt i uppräkningen. Således skulle förslagets sjunde punkt bli sjätte punkten, åttonde punkten bli sjunde och tionde punkten bli åttonde. Förslagets sjätte punkt skulle då passa in som nionde punkt och förslagets nionde punkt skulle kunna bilda tionde punkten. Det sammanhållande momentet är att det redan inledningsvis framgår att det är ärenden hos Försäkringskassan (eventuellt Premiepensionsmyndig- heten) som avses.

2 §

Av vad som anförts under 24 kap. 6 § framgår att sist i bestämmelsen orden ”till honom eller henne” bör läggas till.

3 §

De myndigheter som avses i bestämmelsen är de myndigheter som avses i 1 § första och andra styckena vilket bör klargöras i paragrafen (jfr 7 kap. 7 § tredje stycket gällande sekretesslag i styckets lydelse enligt SFS 2008:967).

Vidare bör, i konsekvens med vad som ovan föreslagits beträffande bl.a. 24 kap. 7 § orden ”har gjort anmälan eller” tas bort och ”förorsakas” läggas till före ”allvarligt men”.

Med dessa justeringar får paragrafens första stycke följande lydelse:

Sekretess gäller hos myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.

4 §

Liksom den bestämmelse som i förslaget finns i 24 kap. 9 § och vars placering ifrågasatts ovan har förevarande bestämmelse sin motsvarighet i 8 kap. sekretesslagen. I nuvarande sekretesslag finns således mot- svarande bestämmelse under kapitelrubriken Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Förslagets kapitel 27, där alltså förevarande bestämmelse placerats, bär rubriken Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. I remissen (s. 166) anförs att man velat föra samman bestämmelser till samma sakområde. Frågan är dock vad saken egentligen angår i en bestämmelse. I den aktuella bestämmelsen kan saken mycket väl anses angå enskilds affärs- eller driftförhållanden och då kan man ifrågasätta om bestämmelsen hamnat i rätt kapitel.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

669

7 §	Prop. 2008/09:150
Paragrafen vinner i tydlighet om den lag som åsyftas anges. Paragrafen	Bilaga 10
får då följande lydelse:

Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

9 §

För att förtydliga andra stycket i paragrafen föreslås detta få följande lydelse:

I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.

10 §

Vid en jämförelse med 9 kap. 5 § tredje stycket nuvarande sekretesslag, som motsvarar förevarande paragrafs första stycke, framgår att para- grafangivelserna inte bör omfatta 29 kap. 25 §. Inledningen av paragrafen bör således lyda:

Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 29 kap. 23, 24, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2–5 §§ …

11 §

Paragrafens tredje stycke motsvarar 7 kap. 10 § tredje stycket gällande sekretesslag. Där anges att i ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 7 § i stället för första stycket. Bestämmelserna i 7 § har i remissens lagförslag fått sin plats i flera paragrafer i 27 kap. För att stycket ska få samma innehåll som motsvarande bestämmelse i sekretesslagen bör det få följande lydelse:

I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1–3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena.

14 §

Vad som tidigare betecknades arbetarskydd innefattas numera i det vidsträcktare begreppet arbetsmiljö. Paragrafens rubriker och första stycke bör därför omarbetas. Ett förslag till ny lydelse är:

Arbetsmiljö m.m.

Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetsmiljö

Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetsmiljö i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetsmiljö.

670

Lagrådet vill i detta sammanhang påpeka att begreppet arbetsmiljö i	Prop. 2008/09:150
15 och 16 §§ automatiskt också kommer att bli mer omfattande än vad	Bilaga 10
som hittills varit fallet.
16 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

28kap.

3§

Den föreslagna bestämmelsen i första stycket bör justeras i vissa språkliga hänseenden. Följande förslag till ny lydelse bör således övervägas:

Sekretess gäller hos myndighet, som handhar allmän samfärdsel, för sådan uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten som inte avses i 1 eller 2 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.

6 §

Lagrådet föreslår att de i paragrafen angivna lagarna kompletteras med SFS-nummer till följd varav första stycket i paragrafen får följande lydelse:

Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst för uppgift om en enskild personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

13 §

Andra och tredje meningarna i första stycket innehåller undantag från den sekretess som föreskrivs i styckets första mening. För att bättre ansluta till uppbyggnaden av övriga regler i lagen kan ifrågasättas om inte undantagen bör bilda ett nytt eget andra stycke. Vidare bör innehållet i bestämmelserna om vid vilken tidpunkt sekretessen upphör komma till klarare uttryck. Med förändringar i dessa avseenden kan paragrafen förslagsvis få följande lydelse:

Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat
fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen
eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets
befälhavare eller redare begär det.
Sekretess enligt första stycket gäller inte, om sjöförklaring eller annan
sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess
gäller inte heller, om undersökning beträffande det andra fartyget har ägt
rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om
det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som avses i första stycket handläggs vid någon
annan myndighet än domstol, tillämpas bestämmelserna i 42 kap. 5 §
första stycket hos den myndigheten.	671
	671

Sekretessen enligt denna paragraf upphör när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen högst fem år från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.

29kap.

7§

Ordföljden i första stycket andra meningen bör ändras i förtydligande syfte. Det bör framgå av andra stycket att de där angivna bestämmelserna i 9 kap är sekretessbrytande. Paragrafen föreslås således få följande lydelse:

Sekretess gäller hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 4–6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt annat avtal än i föregående mening nämnda avtal om regeringen meddelar föreskrifter om detta.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Motsvarande ändring bör även göras i 29 kap. 11, 17 och 24 §§ samt 33 kap. 4 och 9 §§.

9 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

11 §

Med sekretessbrytande bestämmelse avses enligt definitionen i 6 kap. 1 § en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar. Bestämmelserna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket är sekretessbrytande. Första stycket andra meningen bör därför formuleras på följande sätt:

Om sådan sekretess gäller, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15– 27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

12 §

Paragrafen bör struktureras på samma sätt som andra paragrafer i lagen med motsvarande typ av uppräkningar. Med också en redaktionell ändring kan första och andra styckena ges följande lydelse:

Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut till dess ärendet har slutförts

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ärendet avser, och

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

672

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

13 §

Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 18 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:

Får en myndighet i ett ärende som avses i 12 § en uppgift som är sekretess- reglerad i 30 kap. 1 § första stycket eller 30 kap. 2 § från Riksbanken eller Riksgäldskontoret, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.

14 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

17 §

Bestämningen av vilka uppgifter som omfattas av sekretess i paragrafens första stycke bör – med beaktande av att fråga här kan vara om juridiska personer – i så stor utsträckning som möjligt få samma innehåll som 16 § första stycket (jfr 9 kap. 12 § gällande sekretesslag).

Tredje stycket reglerar tillämpningen av sekretessbrytande bestäm- melser och bör formuleras om på det sätt som föreslås beträffande 29 kap. 11 §.

Fjärde stycket avses inte innebära några förändringar i förhållande till nuvarande sekretesslag. Sekretessen för uppgift i en allmän handling bör därför gälla i högst femtio år.

Med justeringar i dessa avseenden får paragrafen följande innehåll:

Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag och om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering för uppgift om revisorns eller revisionsbolagets ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

673

22 §

Innebörden av paragrafen skulle framgå tydligare om respektive lag försågs med SFS-nummer. Lydelsen skulle inledningsvis kunna bli:

Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. eller bostadsförvaltningslagen (1977:792) …

24 §

Andra stycket reglerar tillämpningen av sekretessbrytande bestämmelser och således inte tillämpningen av regler om undantag från sekretess. Bestämmelsen bör därför formuleras om och ges följande lydelse (jfr 7,

11 och 17 §§):

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

25 §

Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §). Paragrafen får då följande lydelse:

Får ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läke- medelsförmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

26 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

27 och 28 §§

I båda paragraferna avslutas punkten 2 med orden sådan tillsyns- eller stödverksamhet. Det anges emellertid inte närmare vad det är för slags verksamhet som avses. Till orden bör läggas ”som avses i denna paragraf”.

29 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

Punkt 1 i 27 § finns i paragrafens första stycke vilket bör framgå av hänvisningen.

30 §

För att paragrafen, som avsikten är, ska motsvara bestämmelserna i 16 kap. 1 § nuvarande sekretesslag måste ett flertal justeringar av paragrafangivelserna i första och andra styckena göras. Styckena bör ges följande lydelse:

Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 12 § första stycket och andra stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 §

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

674

första stycket 2 och 27 § första stycket 2 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

30kap.

1§

Till bestämmelsen har i förhållande till dennas nuvarande lydelse i 8 kap.

8§ första stycket första meningen sekretesslagen lagts orden för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden. Innebörden av den föreslagna bestämmelsen blir, åtminstone formellt sett, inte lika omfattande som för närvarande. Om avsikten är att sekretessen endast ska gälla detta slags uppgift, är de tillagda orden nödvändiga.

5 §

Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 18 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:

Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 3 eller 4 § från en myndighet som avses där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.

12 §

I enlighet med vad som ovan föreslagits beträffande 20 kap. 1 § och 23 kap. 5 § bör orden ”måste antas” i paragrafens första stycke ersättas med ”är uppenbart”.

14 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

16 §

Innehållet i första stycket skulle framgå klarare med en viss omformulering. Ett avtal är inte ett avtal innan det är slutet. I andra stycket bör därför ordet ”slutet” utgå. Med ytterligare vissa språkliga justeringar skulle paragrafen få följande lydelse:

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2–4 och 12 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.

675

17	§	Prop. 2008/09:150
Orden ”tas in” i andra stycket bör ersättas med ”ingår” (jfr 18 kap. 2 §).		Bilaga 10
Vidare bör tredje stycket få samma lydelse som föreslagits beträffande
16	§ andra stycket.

18 §

Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 18 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:

Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 16 eller 17 § från en myndighet som avses där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om upp- giften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.

19 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

20–22 §§

För tydlighetens skull bör lagarna kompletteras med SFS-nummer till följd varav paragraferna skulle få följande lydelse:

20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av patentlagen (1967:837).

21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.

22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av mönsterskydds- lagen (1970:485).

25 §

Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

31kap.

2§

Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:

Får Justitiekanslern en uppgift som är sekretessreglerad i 1 §, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.

6 §
Punkterna 2–5 i första stycket innehåller konstruktionen ”till följd av”
den eller den paragrafen. Det är dock inte paragrafen som sådan som
utgör själva grunden utan innehållet i denna. Därför borde var och en
punkt kompletteras med orden anmälningsskyldighet enligt.	676

Prop. 2008/09:150

10 §Bilaga 10 Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.

Paragrafen bör justeras i anledning av att den sekretessregel som regeringen enligt paragrafen får besluta om undantag från ska vara 9 §, inte 8 §.

33kap.

4§

Andra stycket i paragrafen bör formuleras på det sätt som förordats beträffande andra motsvarande bestämmelser (jfr 29 kap. 11 §) och ges följande lydelse:

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmel- serna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

9 §

Paragrafen bör inledas ”Om sekretess gäller enligt 7 §, får de sekretessbrytande bestämmelserna i ...” (Jfr 29 kap. 11 §.)

34kap.

3§

För att, som avsikten är, motsvara regleringen i 7 kap. 17 § gällande sekretesslag måste i tredje stycket, förutom bestämmelserna i 9 kap., även bestämmelserna 11 kap. undantas från sekretessen enligt paragra- fen. Stycket bör således lyda:

Bestämmelserna i 9 och 11 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.

10 §

Hänvisning bör ske till lagen med angivande av SFS-nummer samt bör viss språklig justering i punkten 2 göras.

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

2.till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen

(1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd i den lagen, 3. enligt …

11 §

I 2 a § polislagen används uttrycket ”särskilt personsäkerhetsarbete”. Samma uttryck bör användas såväl i paragrafen som i rubriken till para- grafen (jfr 17 kap. 7 §).

12 §

Lagrådet föreslår följande redaktionella ändringar samt rättelse av hänvisning i tredje stycket:

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekono-
miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till	677

denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för

1.sexualbrott,

2.utpressning,

3.brytande av post- eller telehemlighet,

4.intrång i förvar,

5.olovlig avlyssning,

6.dataintrång,

7.brott mot tystnadsplikt, eller

8.brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts.

Motsvarande sekretess gäller i mål om ersättning för skada med anledning av brott som anges i första stycket 1–8.

1.ansvar för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådant brott, och

3.förverkande av skildring med sådant innehåll.

Sekretessen enligt första och tredje styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna paragraf.

Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

19 §

Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) och då få följande lydelse:

Får Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § från en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Brottsoffermyndigheten. Före- kommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av ären- det, gäller dock sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

21 §

Paragrafen, som har sin förebild i 7 kap. 20 § nuvarande sekretesslag, bör formuleras om och få en lydelse som närmare ansluter till vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser (jfr 24 kap. 7 §):

Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för uppgift i en anmälan eller utsaga, om det kan antas att fara uppkommer för att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.

Rubriken närmast före 34 kap. 23 §

Rubriken bör, för att få en mer enhetlig rubriksättning lyda ”Vapen- ärende”.

678

23 §

För att paragrafen, som avsikten är, ska motsvara 7 kap. 19 § första och tredje styckena gällande sekretesslag måste ett nytt andra stycke med följande lydelse läggas till:

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

36kap.

1§

I konsekvens med vad Lagrådet föreslagit beträffande bl.a. 24 kap. 7 § bör paragrafens andra stycke formuleras enligt följande:

2 §

Bestämmelserna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket innehåller inte undantag från sekretess utan sekretessbrytande bestämmelser. Andra meningen i första stycket bör därför inledas ”De sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. ...”

37kap.

2§

I motsvarande bestämmelse i 7 kap. 12 § andra stycket sekretesslagen anges att sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt. I den föreslagna paragrafen har orden ”med avseende på” bytts ut mot ordet ”för”. Detta medför dock en väsentlig betydelseskillnad. Sekretessen kommer med den nya lydelsen att åvila den tjänstgörande (jfr förslagets 2 kap. 1 §) och inte som för närvarande avse vissa uppgifter rörande honom. Orden ”med avseende på” bör behållas även efter bestämmelsens överflyttning till en ny lag.

3 §

För att sekretessens omfattning inte ska bli mer begränsad än vad den är enligt dagens regler bör sekretessen enligt paragrafen gälla inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål (jfr 7 kap. 12 § tredje stycket nuvarande sekretesslag).

9 §

För att meddelarfriheten ska ha samma omfattning som enligt nuvarande regler ska tystnadsplikten enligt 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 §, men däremot inte tystnadsplikten enligt 3 § första stycket, inskränka meddelarfriheten. Inledningen av paragrafen får därmed följande lydelse:

Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt …

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

679

38 kap. och 39 kap.

I 38 kap. regleras sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter medan i 39 kap. regleras sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet. Det skulle vara redak- tionellt logiskt att det kapitel som reglerar sekretesskyddet hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter kommer efter det kapitel som reglerar särskilt angivna myndigheter och verksamheter. Kapitlen bör därför byta plats.

38kap.

7§

Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) och då få följande lydelse:

Får en myndighet i verksamhet som avses i 6 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekre- tessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller dock sekretessen hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider bety- dande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

40kap. 3–6 §§

Bestämmelserna i 3–6 §§ innehåller regler om överföring av sekretess. De bör då också lämpligen konstrueras på ett likartat sätt och i enlighet med vad Lagrådet föreslagit beträffande andra motsvarande bestämmel- ser (jfr 15 kap. 2 §). Vidare bör en justering göras i 5 § med anledning av att hänvisningen till 10 kap. 4 § ska vara 10 kap. 5 §. Med dessa änd- ringar får paragraferna följande lydelse:

3 § Får riksdagen från regeringen en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbe- stämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

4 § Får riksdagen från en myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbets- givarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 19 kap. 6 § eller som hos myndigheten omfattas av överförd sekretess enligt 10 kap. 5 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos rege- ringen. Detta gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av regeringen.

6 § Får regeringen från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.

41kap.

2§

Innehållet i första stycket punkt 2 kommer till klarare uttryck med följan- de formulering:

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

680

2.sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om en sekre- tessbestämmelse till skydd för sådana förhållanden skulle ha varit tillämplig hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

3 §

För att innehållet i paragrafen, som avsikten är, ska motsvara 11 kap. 4 § femte stycket nuvarande sekretesslag ska inte 34 kap. 3–5 §§, men däremot 9 och 10 §§ i samma kapitel, tillämpas om en justitieombuds- man eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning. Paragrafen får då följande lydelse:

Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förun- dersökning, tillämpas 17 kap. 1–4 §§ och 34 kap. 1, 2 och 6–10 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

4 §

Första meningen i paragrafen bör ges följande lydelse för att få en ut- formning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §):

Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern.

5 §

Den hänvisning som görs i paragrafen måste för att motsvara innehållet i 11 kap. 6 § första stycket gällande sekretesslag omfatta 6–8 §§ men däremot inte 9 §. Vidare bör paragrafen formuleras på ett sätt som ansluter till strukturen på motsvarande bestämmelser i lagen och ges följande lydelse:

Sekretess gäller hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i dess tillsyns- verksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6–8 §§.

6 §

Kapitelangivelserna i första stycket 1 och 2 ska vara 14 respektive 17 för att, som avsikten är, motsvara innehållet i 11 kap. 6 § tredje stycket nu- varande sekretesslag.

Andra stycket bör formuleras på ett sätt som närmare ansluter till andra bestämmelser som reglerar överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §). Med också språkliga justeringar kan paragrafen ges följande lydelse:

Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild, gäller sek- retess

1.enligt 14 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs,

2.enligt 17 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.

Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga förhållanden ha

681

varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig även hos nämnden.

7 §

Paragrafen bör få en utformning som motsvarar vad Lagrådet föreslagit beträffande 6 § andra stycket och få följande lydelse:

Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig även hos nämnden.

8 §

Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) och då få följande lydelse:

Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en sekretessreglerad uppgift från en myndighet, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.

42kap.

1§

I 6 kap. 1 § definieras bl.a. begreppet primär sekretessbestämmelse. Bestämmelsen i första stycket bör ansluta till denna begreppsbestämning och inte innehålla det nya, delvis vaga uttrycket primär tillämplighet. Bestämmelsen skulle förslagsvis kunna ges följande lydelse:

Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvaltningsdomstol, ska sekretess- bestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av målet, om inte annat följer av 3 §.

2 §.

Första stycket bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §).

I andra stycket bör orden ”omfattas av sekretess” ersättas med ”är sekretessreglerad” (jfr 12 kap. 1 § andra stycket nuvarande sekretesslag och definitionen av sekretessreglerad uppgift i 6 kap. 1 § remissens lagförslag). Paragrafen skulle med dessa ändringar få följande lydelse:

Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestäm- melsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mot- tagande domstolen.

Första stycket tillämpas inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen. Om uppgiften är sekretessreglerad i 20 kap. 1 eller 4 § tillämpas dock första stycket om den sekundära sekretessbestämmelsen ger ett starkare skydd för uppgiften.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

682

3 §

För att första stycket ska motsvara 12 kap. 2 § första stycket gällande sekretesslag måste hänvisningarna till 27 kap. 11 §, 31 kap. 3 §, 34 kap. 14 och 15 §§ tas bort. Vidare måste hänvisningar till 27 kap. 12 §, 28 kap. 9 §, 30 kap. 5 och 18 §§, 31 kap. 4 § samt 34 kap. 3 och 4 §§ läggas till. Stycket får med dessa ändringar följande lydelse:

Bestämmelserna om sekretess i 18 kap., 27 kap. 12 §, 28 kap. 1–4 och 9 §§, 29 kap. 1–7, 23–25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2–5, 12, 16–18 och 24 §§, 31 kap. 4 §, 34 kap. 3 och 4 §§, 35 kap. 6 och 7 §§, 37 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 38 kap. 2 § tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.

9 §

Paragrafens andra stycke avses motsvara 12 kap. 4 § andra stycket första och andra meningarna gällande sekretesslag. För att så ska bli fallet måste hänvisningarna i styckets andra mening justeras. Hänvisningarna i 12 kap. 4 § sekretesslagen till 9 kap. 3 § andra stycket motsvarar nämligen även 26 kap. 6 § tredje stycket och 33 kap. 4 §. Om Lagrådets förslag att 26 kap. 3 och 4 §§ ska bilda en paragraf godtas ändras paragrafbeteckningen på 26 kap. 6 § till 26 kap. 5 §. Stycket får då följande lydelse:

Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant förordnade ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 26 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 33 kap. 4 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.

10 §

Paragrafen som behandlar överföring av sekretess bör ges en utformning som motsvarar andra bestämmelser med sådant innehåll (jfr t.ex. 15 kap. 2 §). Med också en redaktionell justering bör paragrafen ges följande lydelse:

Får en domstol eller annan myndighet del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, blir den sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

11 §

I bestämmelsen bör inte ordet rätten användas för domstol, vilket inte tidigare skett i lagförslaget. Med rätten menas i andra bestämmelser, se t.ex. de följande bestämmelserna i 12 § och 43 kap. 1–5 §§, vanligtvis en befogenhet. I stället för rätten bör ordet domstolen användas.

43kap. 1–5 §§

Kapitlet innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

683

uppgifter. Paragraferna i kapitlet är i likhet med bestämmelserna i 16 kap. 1 § nuvarande sekretesslag uppdelade på två spalter. Till följd av paragrafindelningen och det förhållandet att inskränkningen av meddelarfriheten inte alltid avser en viss typ av uppgift har i tre av paragraferna högerspalten lämnats tom med undantag för spaltens rubrik. Tekniken med två spalter får mot den bakgrunden anses vara olämplig. En annan lösning bör därför sökas. Paragraferna skulle förslagsvis kunna formuleras på följande sätt:

Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riks- dagsordningen

1 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen,

2.3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,

3.2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, och

4.2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen eller beslut enligt 4 kap. 17 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen och vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

Rättegångsbalken

2 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket rätte- gångsbalken, och

2.8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänst- lagen

3 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.2 kap. 8–10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, och

2.15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).

Postlagen och lagen om elektronisk kommunikation

4 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684),

2.6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation såvitt avser uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och

3.6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation såvitt avser uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.

Annan lagstiftning

5 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

684

1.förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författnings- skyddande verksamhet,

2.7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,

3.7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713),

4.20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar, och

5.5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Prop. 2008/09:150 Bilaga 10

Punkterna 2–4 övergångsbestämmelserna

Punkten 3 omfattar både föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft. Rättsföljden härav blir att de ska anses meddelade enligt den nya lagen.

I fråga om föreskrifter möter det inga svårigheter att förstå vad som menas med att dessa gäller när den nya lagen träder i kraft. Annorlunda förhåller det sig med individuella beslut. Dessa kan anses gälla även om de är lagakraftvunna avslagsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av den nya lagen. Deras tillämpning har då redan spelat ut sin roll, varför tillkomsten av en ny lag saknar praktisk betydelse. Vad som över- gångsvis kan ställa till bekymmer är hur man ska hantera sådana beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen men som är tillämpbara även sedan den nya lagen trätt i kraft. Frågan är i ett sådant fall om den gamla eller den nya lagen ska vara vägledande. Beslut som här kan komma i fråga är beslut som överklagats men som ännu inte slutligt prövats, beslut med alltjämt tillämpliga förbehåll och dispensbeslut som ännu inte vunnit tillämpning. I klarhetens intresse borde övergångsbestämmelserna inne- hålla uttryckliga regler för varje sådant slags beslut, vilket tillsammans med vissa andra justeringar förslagsvis skulle kunna ske på följande sätt:

2.Om det i lag eller annan författning hänvisas till de bestämmelser i sekretesslagen som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

3.Föreskrifter som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.

4.Ett överklagande av myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas med tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

5.Förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen ska anses meddelade enligt denna lag.

6.Dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som ännu inte vunnit tillämpning när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.

7.Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.

685

Rättsdatablad			Prop. 2008/09:150

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Offentlighets- och sekre-	5 kap. 3 och 4 §§,	32003R1383
tesslag (2009:000)	15 kap. 2 §, 21 kap.
	3 §, 22 kap. 1 §,
	24 kap. 8 §, 30 kap.
	7, 11 och 23 §§, 39
	kap. 3 §, 42 kap. 10 §
	och 43 kap. 7 §
Lag om ändring i lagen	2 §
(1976:633) om kun-
görande av lagar och
andra författningar
Lag om ändring i		32003L0122
strålskyddslagen
(1988:220)
Lag om ändring i	7 §
polisdatalagen
(1998:622)
Lag om ändring i lagen		32004R0725
(2004:487) om sjöfarts-
skydd

687

	skydd för företagshemligheter........................................	170
2.46	Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782).......	171

	produkter .......................................................................	187
2.59	Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)......	188

	behörighet att utöva veterinäryrket................................	189
2.61	Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)........	190

	(1998:622)......................................................................	209
2.77	Förslag till lag om ändring i miljöbalken .......................	210

2.96	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om	Prop. 2008/09:150
	behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ........	234

1	Förslag till riksdagsbeslut ..............................................................		10
2	Lagtext	...........................................................................................	14
	2.1	Förslag till offentlighets- och sekretesslag ......................	14
	2.2	Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..............	118

	rätten till arbetstagares uppfinningar .............................	124
2.5	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken ..................	125

	kontinentalsockeln.........................................................	131
2.10	Förslag till lag om ändring i
	förvaltningsprocesslagen (1971:291) ............................	132

verksamheten hos vissa regionala alarmerings-
centraler..........................................................................	152

organisationer m.fl. att delta i totalförsvars-
planeringen.....................................................................	156

	1985 års folk- och bostadsräkning .................................	157
2.34	Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) ......	158

	stöd och service till vissa funktionshindrade .................	184
2.56	Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581)....	185

utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ...............	200

punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.............	201

behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga .......................................................	211

behandling av personuppgifter vid Skatteverkets
medverkan i brottsutredningar .......................................	213

överlämnande av allmänna handlingar till Svenska
kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för
förvaring, m.m. ..............................................................	214

svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande
verksamhet .....................................................................	219

	internationellt tullsamarbete...........................................	225
2.90	Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281).........	227

behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet .................................................	230

behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet..............................................	231

behandling av personuppgifter i verksamhet med val
och folkomröstningar .....................................................	232

behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens
verksamhet .....................................................................	233

	behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.......	238
2.99	Förslag till lag om ändring i revisorslagen
	(2001:883) .....................................................................	239
2.100	Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om
	biobanker i hälso- och sjukvården m.m.........................	240
2.101	Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
	(2003:364) .....................................................................	241
2.102	Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om
	elektronisk kommunikation ...........................................	242
2.103	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om
	investeringsfonder .........................................................	243
2.104	Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen
	(2004:168) .....................................................................	244
2.105	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
	bank- och finansieringsrörelse.......................................	245
2.106	Förslag till lag om ändring i produktsäkerhetslagen
	(2004:451) .....................................................................	246
2.107	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om
	sjöfartsskydd..................................................................	247
2.108	Förslag till lag om ändring i järnvägslagen
	(2004:519) .....................................................................	248
2.109	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:181) om
	miljöinformation hos vissa enskilda organ ....................	249
2.110	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om
	rättsintyg i anledning av brott........................................	250
2.111	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om
	läkemedelsförteckning...................................................	252
2.112	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
	(2005:551) .....................................................................	253
2.113	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:45) om
	omvandling av fängelse på livstid .................................	255
2.114	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:128) om
	säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter ........	256
2.115	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:263) om
	transport av farligt gods.................................................	257
2.116	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om
	allmänna vattentjänster..................................................	258
2.117	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om
	blodsäkerhet ..................................................................	259
2.118	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om
	kvalificerade skyddsidentiteter ......................................	260
2.119	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om
	hamnskydd ....................................................................	261
2.120	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om
	skydd mot internationella hot mot människors hälsa.....	262

	2.121	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:258) om
		behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens
		försvarsunderrättelseverksamhet och militära
		säkerhetstjänst ................................................................		263
	2.122	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:259) om
		behandling av personuppgifter i Försvarets radio-
		anstalts försvarsunderrättelse- och utvecklings-
		verksamhet .....................................................................		264
	2.123	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden.................................................		265
	2.124	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om
		åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga
		brott................................................................................		266
	2.125	Förslag till lag om ändring i lagen (2008:286) om
		kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av
		mänskliga vävnader och celler .......................................		267
	2.126	Förslag till lag om ändring i patientdatalagen
		(2008:355)......................................................................		268
	2.127	Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen
		(2008:567)......................................................................		270
3 Ärendet och dess beredning..........................................................				271
4	Den nuvarande regleringen...........................................................			272
	4.1	Grundlagarna och sekretesslagen...................................		272
	4.2	Närmare om sekretesslagens reglering...........................		280
	4.3	Arkivlagen......................................................................		288
5 En sammanslagning av 15 kap. sekretesslagen och
	arkivlagen?....................................................................................			289
6	En offentlighets- och sekretesslag ................................................			290
7	Lagens inledande bestämmelser ...................................................			297
8 Bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna
	handlingar .....................................................................................			303
9 Allmänna bestämmelser om sekretess ..........................................				314
	9.1	Innehållet i den tredje avdelningen ................................		314
	9.2	Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess..........		315
		9.2.1	Den nuvarande regleringen ...........................	315
		9.2.2	Överväganden och förslag.............................	317
	9.3	Vilka sekretessen gäller mot ..........................................		321

	sekretessen .....................................................................	322
9.6	Överföring av sekretess..................................................	326

	själv och i förhållande till vårdnadshavare.....................		330
	9.7.1	Den nuvarande regleringen ...........................	330
	9.7.2	Överväganden och förslag.............................	332
9.8	Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter..............		333

		sammanhang..................................................................	355
	10.5	Tillsynsbegreppet ..........................................................	355
	10.6	Sekretessgränser inom en myndighet ............................	356
11 Tystnadsplikter som följer av andra författningar än
	sekretesslagen ..............................................................................		360
12	Ekonomiska konsekvenser...........................................................		361
13	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................		362
14	Författningskommentar................................................................		363
	14.1	Inledning........................................................................	363
	14.2	Förslaget till Offentlighets- och sekretesslag ................	364
	14.3	Följdändringar ...............................................................	374
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Ordning och reda
		bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) .......................	375
Bilaga 2		Sammanfattning av för denna proposition relevanta
		delar av betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99).......	380
Bilaga 3		Lagförslag i betänkandet Ordning och reda bland
		allmänna handlingar (SOU 2002:97) .................................	383
Bilaga 4 För denna proposition relevanta lagförslag i
		betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99).....................	404
Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig
		över SOU 2002:97 .............................................................	510
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig
		över SOU 2003:99 .............................................................	511
Bilaga 7		Jämförelsetabell: Offentlighets- och
		sekretesslag/Sekretesslag (1980:100).................................	513
Bilaga 8		Jämförelsetabell: Sekretesslag
		(1980:100)/Offentlighets- och sekretesslag .......................	525
Bilaga 9		Lagrådsremissens lagförslag ..............................................	538
Bilaga 10		Lagrådets yttrande..............................................................	642
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2009 ........			686
Rättsdatablad........................................................................................			687

Första stycket	gäller inte i fråga om sekretess enligt 24 kap. 8 §,
25 kap. 1–8 §§,	26 kap. 1–6 §§, 29 kap. 1 och 2 §§, 31 kap. 1 § första

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1944:133) om		Prop. 2008/09:150
	kastrering
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1944:133) om kastrering ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		6 §1
Den som har tagit befattning med kastrering eller med ärende angående
sådan åtgärd får inte obehörigen röja vad som därvid har förekommit.
I det	allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
tillämpas i stället bestämmelserna i		tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).		offentlighets- och sekretesslagen
		(2009:000).

2.6	Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) Prop. 2008/09:150
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1957:297) om luftfartslagen
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		8 kap.
		6 §1

2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om			Prop. 2008/09:150
	understödsföreningar
Härigenom föreskrivs att 20 b § lagen (1972:262) om understödsföre-
ningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		20 b §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som
avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det	allmännas verksamhet		I det allmännas verksamhet
tillämpas i stället bestämmelserna i			tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).			offentlighets- och sekretesslagen
			(2009:000).

2.20	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om		Prop. 2008/09:150
	behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1976:371) om behandlingen av
häktade och anhållna m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		22 §1


2.27	Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om		Prop. 2008/09:150
	åtgärder mot förorening från fartyg
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder
mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2.30	Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen		Prop. 2008/09:150
	(1982:713)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen
(1982:713) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse