2009 års redogörelse för företag med statligt ägande

Inledning

Skr. 2008/09:120

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att ge en beskrivning över statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande under 2008 har utvecklats fram till och med juni 2009. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för sina principer för ägarstyrning och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska det statliga ägandet i sex företag (prop. 2006/2007:57, bet. 2005/2006:NU16, rskr. 2005/2006:217). I verksamhetsberättelsen redovisas information om slutförda försäljningar under året, försäljningen av statens aktieinnehav i OMX Aktiebolag (publ), V&S Vin & Sprit Aktiebolag och Civitas Holding Aktiebolag som ägde Vasakronan AB (publ).

De statligt ägda företagen ska vara föredömen när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande. Enligt de riktlinjer för extern rapportering som regeringen beslutade om i november 2007 ska de statligt ägda företagen från och med räkenskapsåret 2008 presentera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer för att redovisa sitt miljöansvar och sociala ansvarstagande, de så kallade hållbarhetsfrågorna. I verksamhetsberättelsen finns ett utförligt avsnitt som beskriver arbetet och styrningen av de statligt ägda företagen i detta avseende.

En konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas. I den siffermässiga presentationen och analysen av den statliga företagssfären samt i avsnittet med företagspresentationerna delas företagen upp i två huvudgrupper: företag som verkar under marknadsmässiga villkor och företag som har särskilda samhällsintressen att ta hänsyn till.

Uppgifter lämnas om beslutade ekonomiska mål i såväl företagsgruppen företag som verkar under marknadsmässiga villkor som företagsgruppen som har särskilda samhällsintressen.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. I tabellform finns uppgifter om könsuppdelad sjukfrånvaro.

En översikt över sjukfrånvaron på total nivå för alla statligt ägda företag kompletterar den redovisning som lämnas på respektive företagspresentation. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras.

I avsnittet om den statliga ägarförvaltningen finns information om Skr. 2008/09:120 Näringsdepartementets förvaltningskostnader för bland annat interna

kostnader och köpta tjänster.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska/sektorpolitiska mål, redovisas och utvärderas. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2009.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har en etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, ett miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS och hållbarhetsredovisning enligt GRI samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda ledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och finns inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

Skr. 2008/09:120

Bilaga

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE – EKONOMISK FAKTA

Mdr kr	2007	2008	Förändring, %
Nettoomsättning	322,9	347,0	7
Resultat före värdeförändringar	64,3	65,0	1
Värdeförändringar	5,6	-3,5	-163
Rörelseresultat	69,9	61,5	-12
Resultat före skatt	63,3	53,6	-15
Resultat efter skatt	53,1	44,2	-17
Summa eget kapital	332,7	327,4	-2
Balansomslutning	1 229,3	1 396,4	14
Kassaflöde från löpande verksamhet	20,4	91,9	350
Bruttoinvesteringar	36,7	65,8	79
Medelantal anställda, tusental	125,7	122,9	-2
Medelantal anställda, inklusive intresseföretag i tusental	175,9	174,3	-1
Avkastning på eget kapital, %	15,8	13,7	-2,1 procentenheter
Soliditet, %	23,6	20,3	-3,3 procentenheter
Utdelning	31,3	21,8	-30
Uppskattat värde	750	500	-33

	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL			UTDELNING			VÄRDEUTVECKLING

%				Mdr kr			Mdr kr
20				40			800
				35			700
15				30			600
10				25			500
				25			500
				20			400
				15			300
5				10			200
				5			100
0				0			0
0		2007	2008	0	2007	2008	0	2007	2008
2006		2007	2008	2006	2007	2008	2006	2007	2008

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

Staten är en betydande företagsägare i Sverige.

I den statliga bolagsportföljen ﬁnns 54 hel- och delägda företag,

tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och

professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att

företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till

att de uttryckta samhällsintressena infrias.

6	NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRORD

Aktivt och professionellt ägarskap i alla lägen

2008 har på flera sätt både varit ett händelserikt och dramatiskt år. I slutet av året byttes högkonjunktur mot internationell finansiell kris och allmän ekonomisk ned- gång med stor påverkan på svenska företag och arbetsmarknad.

De 54 företagen med statligt ägande representerar stora värden, cirka 500 miljarder kr i den senaste värderingen, och de ägs gemensamt av svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl och det är inte självklart att staten ska fort- sätta att äga alla dessa företag, men så länge staten äger är det viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt och professionellt sätt. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen för fortsatt ägande. Det arbetet har hittills bland annat resulterat i att staten under 2008 sålde sina aktier i OMX, och att regeringen slutförde för- säljningarna av Vin & Sprit och Vasakronan. En annan del av det arbetet är att fortsätta gå igenom företagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan statlig verksam- het som bedrivs i myndighetsform som kan bolagiseras.

Två nya helägda statliga företag

Vid årsskiftet ökade faktiskt det statliga ägandet av företag när

vibildade två nya helägda statliga företag – Vectura och Svevia – från konkurrensutsatta verksamheter som tidigare ingick i Väg- verket och Banverket. Arbetet med att av- och omreglera apo- teksmarknaden pågår för fullt. Riksdagen har fattat beslut om en omstrukturering av Apoteket som innebär försäljning av ett stort antal apotek. Därmed går Apoteket från att vara ett mono- polföretag till att bli ett mindre företag med samhällsuppdrag, samtidigt som vi får ﬂer aktörer och mer konkurrens på apoteks- marknaden. Jag gläds också åt att vi nu slutfört samgåendet mel- lan svenska Posten och danska Post Danmark. Med det nya företa- get Posten Norden får vi ett nordiskt postväsende väl positionerat för att möta en allt tuﬀare konkurrens.

I höstas tillförde vi nytt kapital till SEK och ALMI för att underlätta för svensk exportindustri och för att förbättra ﬁnan- sieringssituationen för mindre företag. I vintras deltog staten i nyemissioner i både SAS och Nordea Bank. Som ägare är det vik- tigt med framtidstro, att ge företagen möjlighet och förutsätt- ningar att utvecklas och konkurrera på sina marknader för att på så sätt kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb, och för att när konjunkturen väl vänder vara rustade för att med stärkt konkurrenskraft kunna möta ökad efterfrågan.

Ersättningar – en viktig förtroendefråga

Rimliga och väl avvägda ersättningar till ledande befattnings- havare är en viktig förtroendefråga – det gäller både för staten som ägare och för näringslivet i övrigt. Mot bakgrund av ﬁnans- krisen och de diskussioner som följde därav kring vidlyftiga bonusar och andra frikostiga ersättningar, framförallt i ﬁnans- sektorn, beslutade regeringen i april om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa. De statliga företagen ska vara föredömen på det här området.

Arbetet med hållbarhetsfrågorna är fortsatt viktigt. Statligt ägda företag är föredömen. I år har i princip alla statligt ägda företag, drygt 89 procent, gjort en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) internationella riktlinjer.

I fjol var andelen 14 procent och bland börsens 100 största företag var andelen 25 procent. Det betyder att vi som ägare tillsammans med andra intressenter såsom kunder, anställda och journalister kan granska och följa upp företagens hållbarhetsarbete.

Ett exempel som visar att långsiktigt och målmedvetet håll- barhetsarbete ger resultat är arbetet med att öka andelen kvin- nor i de statligt ägda företagens styrelser. Andelen kvinnliga sty- relseordförande har ökat från 22 procent 2006 till i år 33 procent, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är näs- tan hälften, 48 procent, av styrelseledamöterna i de statligt ägda företagen kvinnor, att jämföra med börsbolagens 19 procent. Det ﬁnns många kompetenta kvinnor som är beredda att ta ansvar när man väl anstränger sig för att ﬁnna dem.

Stockholm i juni 2009

Maud Olofsson

Näringsminister

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Succé för VisitSwedens webbplats

Under 2008 hade den sociala webbplatsen visitsweden.com näs- tan 4 miljoner besök, en ökning med 170 procent jämfört med

2006. Tidningen Internetworld utsåg webbplatsen till Sveriges bästa.

Apoteket i topp i förtroendeundersökning

Anseendet för Apoteket hos svenska folket har ökat jämfört med föregående år. Företa- get rankas nu på tredje plats efter IKEA och Google, vilket innebär en första plats bland de statliga företagen. Det är Nordic Brand Academy som låtit genomföra en undersök- ning bland 59 företag i Sverige.

Internationellt miljöpris till Apoteket

Apoteket tilldelades under 2008 Recipharms International Environmental Award för sitt långsiktiga arbete med att minska läke- medels miljöpåverkan. Apoteket har också, som världens första större apotekskedja, blivit miljöcertifierat.

Samgåendet mellan Posten och Post Danmark klart

Svenska Spel – världmästare i spelansvar

Den internationella branschorganisationen World Lottery Association (WLA) har utnämnt Svenska Spel till det främsta spelbolaget i världen inom område- na spelansvar samt ombuds- och restauratörsutbildning i spelansvar 2008. Casino Cosmopol har av International Gaming Awards nominerats till ”Socially Responsible Casino Operator of the world”.

Samgåendet innebär att de båda bolagen går samman i ny koncern – Posten Norden AB – som ägs gemensamt av svenska staten och danska staten. Motivet bakom det föreslagna samgåendet är att med förstärkt konkurrens- kraft i en gemensam koncern bättre kunna möta den allt hårdare konkurrensen. Samgå- endet slutfördes den 24 juni 2009.

Comet Networks – nytt varumärke inom Teracom

Teracom satsar på att förbättra sitt bred- bandserbjudande i Sverige genom att samla koncernens bredbandsverksamhet under varumärket Comet Networks.

Vasakronan sålt

Regeringen beslutade i juli 2008 att sälja Vasakronan till AP Fastigheter. Det totala vär- det uppgick till 41 miljarder kronor. Köparen övertog nettoskulden och andra åtaganden som värderades till 16,5 miljarder kronor. Affären slutfördes den 1 september 2008.

Statens innehav i OMX sålt

Regeringen beslutade den 31 januari 2008 att acceptera Borse Dubais offentliga uppköps- erbjudande till aktieägarna i OMX om att för- värva aktier till 265 kronor per aktie. Den 12 februari 2008 accepterades erbjudandet, vilket innebar att staten erhöll 2 118 Mkr för sina 7,9 miljoner aktier.

8	NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Utvidgat uppdrag till SBAB

Enligt riksdagens beslut får SBAB söka tillstånd att också få bedriva bankrörelse och annan finansiell verksamhet. Därmed kan SBAB efter banktillstånd från Finans- inspektionen starta fondverksamhet samt öka ut- och inlåningen till hushåll.

Näringsministern delade ut Green Cargos klimatintyg

Näringsminister Maud Olofsson delade ut Green Cargos klimat- intyg till 24 företag med klimatan- passade transporter. Bland mot- tagarna fanns företagsledare från stora industriföretag som SSAB, Outokumpu och Volvo Logistics.

SJ – Sveriges grönaste varumärke

Bakom utmärkelsen står varumärkesbyrån Differ som har frågat 1 000 personer om vilket varu- märke som de anser är Sveriges grönaste. SJ ligger i topp inom kategorin resor och är även det företag som fått högst medelvärde totalt bland Sveriges hundra största varumärken.

Nya affärer för Sveaskog inom vindkraft och biobränsle

Sveaskog har tecknat ett nytt flerårigt avtal med Fortum om leverans av biobränsle. Affärens värde uppgår till 55–60 Mkr per år och är den största i Sverige hittills inom seg- mentet. Dessutom har Sveaskog tecknat av- tal med wpd, som ger dem nyttjanderätt för etablering av vindkraftverk. Samarbetet om- fattar 2 000 hektar mark i mellersta Sverige. Satsningen kan resultera i 29 vindkraftverk med en total effekt på 58 MW, vilket kan för- sörja 30 000 villor med hushållsel.

Nya företag – Vectura och Svevia

Den 1 januari 2009 bildades Vectura

och Svevia. Vectura är en sammanslagning av de tidigare affärsenheterna Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Svevia är tidigare affärsenhet inom Vägverket Produktion.

Kapitaltillskott till

ALMI och SEK

För att underlätta för svensk exportindustri att investera respektive förbättra finansierings- situationen för mindre företag, tillfördes SEK 3 miljarder kr respektive ALMI 2 miljarder kr i nytt kapital. I samband med detta överläts statens aktier i Venantius till SEK.

Försäljningen av Vin & Sprit slutförd

Regeringen beslutade den 30 mars 2008 att sälja Vin & Sprit. Köparen är franska Pernod Ricard, ett av världens ledande alkoholdryckesföretag. Transaktionen slutfördes i juli 2008.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Succé för Bilprovningens nya utökade öppettider

För att förbättra kundservicen och öka till- gängligheten har numera merparten av bil- provningsstationerna kvälls- och lördagsöp- pet en eller flera gånger per månad. Sedan årsskiftet 2008/09 har antalet stationer som erbjuder de nya öppettiderna utökats och sedan april 2009 omfattas alla stationer.

Sveaskogs skogsmark blir naturreservat

Sveaskog och Naturvårdsverket har tecknat avtal om att ca 70 000 hektar av Sveaskogs produktiva skogsmark kan avsättas som naturreservat utan ekonomisk ersättning för bolaget. De mer än 400 naturskogsområdena som avsätts håller mycket höga naturvärden. Totalt motsvarar de naturskogarna, som nu skyddas, 40 procent av den återstående arealen formellt reservatsskyddad skogsmark inom miljömålet Levande skogar.

Akademiska Hus – bästa årsredovisningen i branschen

Priset delas ut av Tidningen Fastighetsvärlden till bästa företag i fastighetsbranschen. Juryns motivering lyder: ”Utifrån sitt speciella fastighetsinnehav och en uppen- bar vilja att ge bra information, har företaget presen- terat en ambitiös och intresseväckande årsredo- visning med de bästa beskrivningarna av fastighetsvärde och finansiering”.

Miljömärket ”Svanen” i världsklass

Miljömärkning i Sveriges ”Svanen” är i topp internationellt. Miljömärket ”Svanen”, som etablerades av Nordiska ministerrådet 1989, har precis blivit utnämnt till ett av världens bästa miljömärken i konkurrens med bland andra EU:s ”Blomman” och det nyzeeländska miljömärket.

Nyemission i Nordea Bank och SAS

Staten deltog under första kvartalet 2009 i nyemissioner i SAS och Nordea Bank.

Nytt bolag ska stödja fordonsindustrin

I december 2008 bildades Fouriertrans- form AB för att stödja fordonsindustrin ge- nom forsknings- och utvecklingsverksam- het inom fordonsklustret. Företaget är en del av regeringens åtgärder för att möta ut- maningarna i svensk fordonsindustri.

Posten ny ägare till norska Tollpost

I mars 2008 förvärvade Postens dotterbolag, Posten DSV Road Holdings, 50 procent i Tollpost Globe och blir därmed ensam ägare till företaget. Med Tollpost Globes starka varumärke och rikstäckande infrastruktur i Norge stärker Posten sin position på den nordiska logistikmarknaden.

Boxer numera helägt dotterbolag

I november 2008 förvärvade Teracom de res- terande 30 procenten av aktierna i Boxer TV- Access av riskkapitalbolaget 3i. Köpeskilling- en uppgick till 900 Mkr och genom köpet blev Teracom helägare till bolaget.

10 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Pris till SAS för bästa hållbarhetsredovisning

SAS får första pris i danska Børsens och FSR:s (Foreningen af Statsautoriserede Revi- sorer) tävling om bästa hållbarhetsredovis- ning 2007, toppar Deloittes ranking i Sverige och når en fjärdeplacering bland 500 företag i Annual Report of Annual Reports och blir främst bland flygbolagen.

Kunglig invigning av vindkraftspark

Världens tredje största havsbaserade vind- kraftspark – Vattenfalls Lillgrund invigdes av Kung Carl XVI Gustaf som svarade för den officiella invigningen. Alla 48 vindmöllor i Lillgrunds vindkraftspark är nu anslutna till elnätet och producerar förnybar hushållsel till över 60 000 hem.

Akademiska Hus bygger solceller i Lund

Akademiska Hus har på Ekologihuset vid Lunds universitet byggt en av Nordens största solcellsanläggningar. Den totala ytan är cirka 767 m2 och den årliga energiproduktionen cirka 70 000 KWh.

Fortsatta investeringar för LKAB

Prisbelönt samarbete mellan Posten och Green Cargo

Posten Logistik har i nära samarbete med Green Cargo och Kockums Industrier utveck- lat en lösning för att ersätta vägtransporter för både paket och pall med tåg. Hittills har tågtransporterna introducerats mellan Malmö, Stockholm och Sundsvall och lösningen fick 2008 Regionala Godstransportsrådet i Skånes pris ”Årets lyft”.

I juni 2008 invigde Kronprinsessan Victoria världens största pelletsverk KA3/KK4, som är LKAB:s största investering hittills. I oktober beslu- tade LKAB:s styrelse om en ny huvudnivå för järnmalmsgruvan

i Kiruna. Investeringssumman beräknas uppgå till nästan 12,5 miljarder kr.

IRECO byter namn till RISE

Sedan årsskiftet 2008/2009 har statens hol- dingbolag för delägande i svenska industri- forskningsinstitut IRECO Holding nytt namn, och heter numera: RISE Research Institutes of Sweden Holding.

Forskningsinstitutet Imego till Swedish ICT Research

I december 2008 överläts forskningsinstitutet Imego till Swedish ICT Research som ett led i regeringens strävan efter att främja industri- forskning genom en sammanslagning av lan- dets forskningsinstitut.

Vattenfall förvärvar Nuon

Vattenfall presenterade i februari 2009 planer på förvärv av nederländska Nuon. Vattenfall har lagt ett kontantbud på 8,5 miljarder euro för 100 procent av aktierna i Nuons produktions- och försäljningsföretag.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 54 företag, varav 41 ägs helt och 13 ägs tillsammans med andra. Företagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av alla svenska skattebetalare gemensamt. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringens övergri- pande mål för förvaltningen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhälls- intressena infrias.

Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt sätt. Så länge företagen ägs av staten ska den aktiva förvalt- ningen fortsätta på ett professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Statens styrning ska också vara tydlig och skötas målmedvetet. En professionell och strukturerad styrelsenomineringsprocess tillsammans med ett eﬀektivt och aktivt styrelsearbete utgör viktiga delar i detta arbete. En god genomlysning av förvaltningen och en eﬀektiv kapital- struktur är andra viktiga verktyg i ägarstyrningen.

Staten äger företag i verksamheter som spänner från såväl gruv- industri till opera, som fastigheter till spel. Flera av företagen har en stark marknadsposition inom viktiga sektorer, såsom exempelvis olika slags infrastruktur. Målet att skapa värde med- för krav på långsiktighet, eﬀektivitet, lönsamhet, utvecklings- förmåga samt ett hållbart miljömässigt och socialt ansvarstagande. Det uppskattade sammanlagda värdet av de för- valtade statligt ägda företagen uppgick i juni 2009 till cirka 500 miljarder kr.

Liksom andra företag på marknaden möter de statligt ägda företagen hård konkurrens och en omvärld i snabb förändring. Regeringens ägarförvaltning ska vara tydlig och öppen och fort- löpande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.

Regeringen anser att det statliga ägandet av företag ska mins- kas. Regeringen har i propositionen ”Försäljning av vissa statligt ägda företag” (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr.

2006/07:217) fått riksdagens bemyndigande att minska statens ägande i Civitas Holding som ägde Vasakronan, Nordea Bank, OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit . Under 2008 har sta- tens aktier i OMX, Civitas Holding och Vin & Sprit avyttrats. När det gäller övriga företag pågår en genomgång för att bland annat pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande.

12 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Regeringens uppdrag

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutveck- lingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall

– att de särskilda samhällsintressena infrias.

Ägarstyrningen utövas främst genom aktivt styrelsearbete, dia- log med styrelseordförande, på bolagsstämmor samt genom nominering och utvärdering av styrelseledamöter. Uppföljning och utvärdering av företagen sker bland annat genom ekono- miska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från företagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom ägarförvaltningens uppdrag ryms även att utveckla statens ägarpolicy och införa den i samtliga företag med statligt ägande. Regeringen redogör för förvalt- ningen av företag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verksamhets- berättelsen för företag med statligt ägande.

REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens dis- position enligt 9 kap. 8 § regeringsformen (RF). Enligt 9 kap. 9 § RF ska riksdagen i den omfattning som behövs fastställa grun- derna för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över denna. Detta är ramen för det förvaltningsmandat reger- ingen har för förvaltningen av företag med statligt ägande. Upp- draget innebär att regeringen under vissa förutsättningar behö- ver riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av företagets inriktning, bland annat kapitaltillskott samt för för- säljningar och köp av aktier eller andra förändringar av ägandet.

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten anges att regeringen får sälja statens aktier eller andelar i företag där staten har mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar om inte

BEMYNDIGANDEN ATT MINSKA ELLER AVVECKLA DET STATLIGA ÄGANDET

riksdagen beslutat annat. Regeringen får därmed inte utan riks- dagens godkännande minska statens ägarandel i företag där sta- ten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som företag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda företagen se sidorna 112-113. Statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § RF givit näringsministern ansvaret i frågor som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Näringsministern har även ansvaret för förvaltning av huvuddelen av företagen med statligt ägande. För de företag som regeringen i juni 2007 bemyndigades av riksdagen att minska ägandet i (prop. 2006/ 07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) har statsrådet Mats Odell ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att i Näringsdepartementet ansvara för förvaltning och försäljning av dessa företag.

BEMYNDIGANDEN

Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska eller avveckla ägandet i Nordea Bank, TeliaSonera, SBAB och Arbetslivsresurs. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att minska ägandet i Posten till lägst 34 procent. När det gäller SEK ﬁnns två beﬁntliga bemyndiganden, dels prop. 1995/96:141 som bemyndi- gar regeringen att minska ägandet i företaget till lägst 34 pro- cent, dels prop. 2002/03:142 i vilken riksdagen godkände reger- ingens förslag som innebär att staten tills vidare blir ensam ägare i bolaget. När det gäller Imego ﬁnns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller delar av statens aktieinne- hav (prop. 2004/05:UtU15, rskr. 2004/05:289, SOU 2004:89). Under 2008 utnyttjade regeringen sitt bemyndigande till att avyttra delar eller hela aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding, som ägde Vasakronan och Vin & Sprit när hela statens aktiein-

	Nuvarande	Bemyndigande att
Företag	ägarandel, %	förändra ägande till, %	Beslut
Arbetslivsresurs	100	0	prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222
SEK	100	34–100	prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302
Civitas Holding1)	100	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217
Imego1)	100	0	prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UtU15, rskr.2004/05: 289, SOU 2004:89
Nordea Bank	19,8	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217,
			prop.1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92
OMX1)	6,6	0–100	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217, prop. 2004/05:1
Posten	100	34–100	prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253
SBAB	100	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217
TeliaSonera	37,3	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217,
			bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272
Vin & Sprit1)	100	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217

1)Under 2008 utnyttjade regeringen sitt bemyndigande till att avyttra delar eller hela aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding, Vin & Sprit och Imego, när hela statens aktieinnehav i respektive bolag avyttrades.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

nehav i respektive bolag avyttrades. Vad gäller aktierna i Imego har dessa överlåtits till företaget Swedish ICT Research. Se även tabell sidan 9.

ORGANISATION FÖR FÖRVALTNING OCH FÖRSÄLJNING

Inom enheten för statligt ägande på Näringsdepartementet ﬁnns samlade resurser och kompetens för förvaltning av det statliga ägandet av företag. Denna ordning ger goda förutsätt- ningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för företagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för förvaltningen av merparten av de statligt ägda företag som förvaltas av Regeringskansliet. Sammantaget förvaltar Närings- departementet 42 företag. För 12 företag ligger ansvaret för för- valtningen på andra departement. Dessa företag förvaltas av Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdeparte- mentet, Miljödepartementet, Integrations- och jämställdhets- departementet och Kulturdepartementet. Näringsministern

är ansvarig för samtliga av Regeringskansliet förvaltade företag i sådana frågor som ställer krav på enhetlig ägarpolitik.

I fråga om de företag som har aviserats för försäljning (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) har statsrådet Mats Odell ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att i Närings- departementet ansvara för förvaltning och försäljning av dessa företag. Enheten för statligt ägande ansvarar för ärendenas beredning.

Regeringen har dessutom inrättat ett särskilt råd, Rådet för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande (dir. 2007:130). Rådet ska vara ett stöd vid regeringens beredning av försälj- ningsbeslut och avge yttrande på begäran av bolagsansvarigt statsråd.

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

	Näringsdepartementet		Övriga departement med

			företagsansvar
	Enheten för statligt ägande
	Enheten för statligt ägande

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2008 till 133,0 (86,8) Mkr, varav 108,5 (70,6) Mkr avsåg externt köpta tjänster och utredningar, exklusive de direkta försäljningsomkostnader som avräknats direkt mot för- säljningsinkomsterna. De interna kostnaderna för Närings- departementets enhet för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom ﬁnansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt fram- ställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. Ökningen av rådgivningskostnader under 2008 jämfört med föregående år förklaras av ett ökat behov av rådgivning i samband med avytt- ringen av statens aktier i OMX, Vin & Sprit och Civitas Holding, som ägde Vasakronan. De interna förvaltningskostnaderna för företag som förvaltas på andra departement redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respek- tive departements övriga arbetsuppgifter.

14 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för företagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut en verksamhetsberät- telse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda företagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skrivelse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom fyra delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda företagen.

ÄGARFÖRVALTNING – ANSVARSFÖRDELNING

Näringsdepartementet –		Näringsdepartementet –	Miljödepartementet
Enheten för statligt ägande		Övriga enheter	Svenska Miljöstyrningsrådet
Akademiska Hus	Samhall	Arlandabanan Infrastrucure	Swedesurvey
Arbetslivsresurs	SAS	ALMI
Bostadsgaranti	SBAB	Botniabanan	Socialdepartementet
Dom Shvetsii	SJ	Innovationsbron	Apoteket
ExStattum1)	SOS Alarm	Norrland Center	Systembolaget
Fouriertransform3)	SP	SVEDAB
Green Cargo	Specialfastigheter	SweRoad	Kulturdepartementet
Göta kanalbolaget	Sveaskog	VisitSweden	Kungliga Dramatiska Teatern
Jernhusen	Bilprovningen		Kungliga Operan
Kasernen	Svenska Skeppshypotekskassan	Finansdepartementet	Voksenåsen
Lernia	Svevia3)	Statens Bostadsomvandling
LKAB	TeliaSonera	Svenska Spel	Utrikesdepartementet
Nordea Bank	Teracom		SEK
Posten	Vasallen	Integrations- och	Swedfund
Preaktio2)	Vattenfall	jämställdhetsdepartementet
RISE	Vectura 3)	Miljömärkning Sverige
Rymdbolaget	Zenit Shipping1)

1)Bolag under avveckling.

2)Vilande bolag under 2008.

3)Nybildade kring årsskiftet 2008/2009.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Ramverk

De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag. Beslut som rör företagen följer förvaltningsregler inom Regeringskansliet. Vid ärende- hantering tillämpas bland annat regelverket för offent- lighet och sekretess.

SAMMA LAGSTIFTNING FÖR ALLA FÖRETAG

ÄGARFÖRVALTNING

Statens ägarpolicy

Svensk kod för bolagsstyrning

Förvaltning skild	Lagstiftning, ABL,
från reglering	konkurrens etcetera

De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privat- ägda företag, till exempel aktiebolagslagen, konkurrens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Företagens verksamhet

Riksdagsbeslut

Regeringens

styrs främst av riksdagsbeslut och ytterligare bestämmelser för verksamheten som kan ﬁnnas till exempel i lag eller avtal mellan staten och företaget. Företag verksamma inom en viss sektor kan exempelvis lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

EG:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD

Det ﬁnns vissa bestämmelser som tar sikte på kapitaltillskott och andra ekonomiska förmåner från staten. I praktiken gäller reglerna om statligt stöd för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privata, och baseras på EG:s bestämmel- ser om statligt stöd. Dessa regler är särskilt viktiga eftersom staten som aktieägare kan behöva lämna aktieägartillskott. Syf- tet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlems- stat. Enligt EG:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda före- tag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltillskott som läm- nats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare. Om medlemsstaten vid tid- punkten för tillskottet har anledning att tro att insatsen lång- siktigt kan ge tillräcklig avkastning, utgör det därmed inte olag- ligt statsstöd.

REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av ﬁnansiella förbindelser. Reglerna är uppställda för att EU-kommissionen ska kunna få insyn för kon- troll av bland annat korssubventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning ﬁnns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolbolag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet. Reglerna ﬁnns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa

förvaltningsmandat

ﬁnansiella förbindelser med mera som trädde i kraft den 1 augusti 2005.

KAPITALSTRUKTUR I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Regeringens förvaltning syftar till att de statligt ägda företagen över tiden har en eﬀektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en eﬀektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för företagen. Detta innebär att en mängd interna och externa faktorer som rör företagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett företag har behov av att tillfö- ras ytterligare kapital eller att utdela kapital.

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Genom att de statligt ägda företagen förvaltas av Regeringskans- liet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt särskilda regler anses inkommen till, eller upprättad där, vara allmän handling. Under vissa förutsättningar kan upp- gifterna i en allmän handling hållas hemliga. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgifter kan vara käns- liga aﬀärsuppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada företagets verksamhet och värdena i företaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Regeringskansliet måste enligt Oﬀentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgif- terna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de företag som uppgifterna rör.

INSIDERINFORMATION

I lagen (2005:377) om straﬀ för marknadsmissbruk vid handel med ﬁnansiella instrument deﬁnieras insiderinformation som information om en inte oﬀentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ﬁnansiella instrument. Det ﬁnns ett förbud för alla, inte bara för personer i ledande ställning, att på värdepappersmarknaden handla med ﬁnansiella instrument på basis av insiderinforma- tion. Personer som handlat på grundval av insiderinformation kan dömas till böter eller fängelse i upp till fyra år. I lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av ﬁnansiella instrument, anges att anmälan om aktieinnehav eller förändring i aktieinnehav ska anmälas till Finansinspektionen inom fem arbetsdagar. Företagen ska anmäla vilka personer som har insyn. Sedan 1997 gäller inom Regeringskansliet en kom- pletterande anmälningsplikt för de arbetstagare, uppdragstagare och andra funktionärer som anses ha en särskild insynsställning vad gäller de statligt ägda företagen.

AKTIEBOLAGSLAGEN

Aktiebolagslagen (2005:551) utgör det centrala ramverket för företagen. Statligt ägda aktiebolag lyder liksom privatägda bolag under aktiebolagslagen och det ﬁnns inte några särregler för statligt ägda företag, utom att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i företagen. I bolagsordningen anges föremålet för företagets verksamhet. Företagens uppdrag och verksamhet styrs främst av beslut av riksdagen, regleringar i lag och i några fall i avtal mellan företaget och staten.

INTERNATIONELL SAMVERKAN

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Rikt- linjerna togs fram 2005 och beskriver hur OECD-länderna bör förvalta sina statligt ägda företag. De bygger i stor utsträckning på den svenska regeringens principer för ägarförvaltning. Intresset för riktlinjerna och styrning av statligt ägda företag är stort i många länder inom och utanför OECD. Riktlinjerna ﬁnns på www.oecd.org/dataoecd/46/51/34803211.pdf.

Regeringens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande, (se sid 18 och 24–35) med bland annat krav på att företagen ska presentera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative) har rönt stor internatio- nell uppmärksamhet. Därtill har regeringen ett särskilt samar- bete med Kina kring arbete med hållbarhetsfrågor och de kine- siska statligt ägda företagen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Statens ägarpolicy 2009

Regeringen redogör i det följande för sin inställning i viktiga principfrågor avseende förvaltningen av de stat- ligt ägda företagen. Regeringen avser även att i samråd med övriga ägare verka för att dessa principer tilläm- pas i delägda företag.

SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Företag med statligt ägande ska tillämpa Svensk kod för bolags- styrning (Koden). I de fall staten är en av ﬂera ägare verkar regeringen i samråd med övriga ägare för att Koden ska tilläm- pas. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstäm- melse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser från Koden, nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna. Därutöver menar regeringen att de så kallade 10/24-företagen1 kan redogöra för tillämpningen av Koden på ett mer övergripande sätt än vad Koden anger.

BOLAGSSTÄMMAN

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet för aktieägarna. Enligt aktiebolagslagen ﬁnns det inga hinder, om aktieägarna medger det, att andra än aktieägarna erbjuds att närvara på års- stämman.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för årsstämmor i företag med statligt ägande. Riks- dagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de före- tag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förut- sättning att företaget eller ett rörelsedrivande dotterföretag har ﬂer än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till Riksdagens cen- tralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till styrelsen och anmälan bör vara styrelsen till- handa senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda företagen bör allmänheten bjudas in att när- vara. De helägda statliga företagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till företagsledningen. De så kallade 10/24-företagen behöver inte anordna denna typ av arrangemang såvida det inte ﬁnns särskilda skäl för detta. Reger- ingens ambition är att årsstämmorna i företag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april. Se sidan 126 för informa- tion om datum för företagens årsstämmor.

1Definition 10/24-företag. Näringsdrivande icke noterade företag i vilka:

a)antalet anställda de två senaste räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst 10 och

b)tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räken- skapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.

BOLAGSORDNING

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Näringsdepartementet, med ansvar för den enhetliga ägarpolitiken, tillhandahåller en mall för bolagsordning för de statligt ägda företagen. Mallen bygger på aktiebolagslagens regler, Koden och statens ägarpolicy.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive företags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna ska alltid se till företagets bästa. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrädare för staten. Valberedningen är i första hand ett organ för aktieägare att bereda beslut i nomineringsfrågor. För de av staten helägda före- tagen ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer.

För de av staten helägda företagen tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad nomineringspro- cess. Syftet är att säkerställa en eﬀektiv kompetensförsörjning till företagens styrelser. Näringsministern har givits ett särskilt ansvar för en enhetlig statlig ägarpolitik för samtliga av Reger- ingskansliet förvaltade företag. Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande inom Näringsdepar- tementet. En arbetsgrupp analyserar kompetensbehovet utifrån företagets verksamhet, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventu- ella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar oﬀentliggöras enligt Koden. Genom detta enhetliga och strukturerade arbetssätt tillförsäk- ras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovi- sas. Koden är huvudsakligen riktad mot företag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att företag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till större aktieägare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i all huvudsak för att skydda minori- tetsägare. I statligt helägda företag samt i delägda företag med få delägare saknas därför skäl att redovisa denna form av obero- ende. I relevanta börsnoterade företag redovisas dock styrelse- ledamöternas oberoende i förhållande till ägaren staten. I börs- noterade företag där staten har ett betydande ägarintresse deltar staten i respektive företags valberedning.

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive företags styrelse. Det är därför viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrel- sen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för företaget, även när företaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma ifråga för ett styrelseupp- drag fordras en hög kompetens inom relevant löpande aﬀärs- verksamhet, aﬀärsutveckling, branschkunskap, ﬁnansiella frå- gor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till företagets bästa. Varje sty- relseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av före- tagets verksamhet.

Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfaren- het och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 pro- cent. Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 31 maj 2009 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda företagen. I de statligt helägda före- tagen var andelen kvinnor 48 procent och andelen män 52 pro- cent. I 38 (34 föregående år) av de statligt ägda företagen upp- nåddes målsättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 procent. I 13 företag uppnåddes inte målsättningen, i 11 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I 2 av dessa företag var det över- vikt av kvinnor. Se ﬁgur ”Könsfördelning i styrelserna”.

Regeringen har tjänstemän anställda i Regeringskansliet vilka är styrelseledamöter i vissa av de statligt ägda företagens styrel- ser. Denna styrelsemedverkan innebär bland annat att statens

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Antal styrelser1)		2006	2007		2008		K = Kvinnor % M = Män %
Antal styrelser1)		2006	2007		2008		K = Kvinnor % M = Män %
40
40
35
30
25
20
15
10
10
5
0	0–19 K	20–39 K		40–60 K		61–80 K		81–100 K
	0–19 K	20–39 K		40–60 K		61–80 K		81–100 K
	100–81 M	80–61 M		60–40 M		39–20 M		19–0 M

1)Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Stattum och det vilande bolaget Preaktio.

krav på insyn i verksamheten och möjlighet till aktiv förvalt- ning tillgodoses. Det ﬁnns sammanlagt 25 anställda tjänstemän i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda före- tags styrelser och av dessa är 13 kvinnor och 12 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur förvaltningen kan utvecklas och för- valtningsmodellen kan förbättras.

För att uppnå eﬀektiva styrelser bör antalet ledamöter inte

vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 perso- ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna samt att det inte ska utses någon vice styrelseord- förande. Under 2008 bestod styrelserna i företag med statligt ägande i snitt av 6,8 (7,0) ledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 4 till 10 ledamöter.

Medelåldern för ledamöterna är 53 (54) år för kvinnor och 58

(60)år för män. Kvinnor har arbetat i snitt i 3,1 (3,4) år i företa- gets styrelse och män i snitt i 3,6 (3,9) år.

		2009-05-31		2009-05-31		2008-06-05		2007-05-27		2006-12-31		2005-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda företag
Ordförande	17	34	51	33	67	33	67	27	73	22	78	24	76
Vice ordförande	1	3	4	25	75	44	56	38	62	57	43	30	70
Övriga ordinarie ledamöter	141	149	290	49	51	48	52	47	53	49	51	45	55
Suppleanter	1	4	5	20	80	40	60	50	50	25	75	0	100
Summa ledamöter och suppleanter	161	189	350	46	54	46	54	44	56	44	56	41	59
utsedda av bolagsstämman

Helägda företag
Ordförande	13	24	37	35	65	33	67	27	73	23	77	24	76
Vice ordförande	0	1	1	0	100	50	50	50	50	60	40	33	67
Övriga ordinarie ledamöter	107	103	210	51	49	51	49	50	50	53	47	48	52
Suppleanter	1	2	3	33	67	33	67	0	0	0	100	0	100
Summa ledamöter och suppleanter	121	130	251	48	52	48	52	47	53	48	52	43	57
utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2009 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män var 54. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 48 procent och andelen män 52 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklings- bolagen Zenit Shipping, ExStattum och det vilande bolaget Preaktio.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2008

		Övriga			Andel totala
	Revisions-	konsult-		Andel	revisions-
	intäkter,	tjänster,	Totalt,	revision,	arvoden,
Företag	Tkr	Tkr	Tkr	%	%
Deloitte	23 146	25 085	48 231	48	11
Ernst & Young	86 511	48 101	134 612	64	43
KPMG	12 499	14 664	27 163	46	6
Lindeberg	1 314	226	1 540	85	1
SET	1 256	0	1 256	100	1
Öhrlings PWC	73 839	46 492	120 331	61	37
Övriga	2 816	12 848	15 664	18	1
Summa exkl. Riksrevisionen	201 381	147 416	348 797	58	100
Riksrevisionen	4 278	0	4 278	100

UTVÄRDERING AV STYRELSERNA

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda företagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda företags styrelser.

STYRELSENS ARVODEN

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av årsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska bestämmas genom beslut på årsstämman. För att arvodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Arvoderingen kan även tidsbegränsas vid perioder av hög arbetsbelastning.

Inför beslut på årsstämman om styrelsens arvoden ska en

analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara företag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda företagen presenteras på respektive företagssida (sid. 49 f.). Enligt aktiebo- lagslagen kan bolagsstämma besluta om eventuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda före- tag är att sådan ersättning inte utgår. Arbetstagarrepresentanter omfattas av lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställ- ning på arbetsplatsen, vilket bland annat innebär att den anställde har rätt till den ledighet som behövs för fullgörandet av sitt uppdrag och att denne har rätt till bibehållna anställ- ningsförmåner under ledigheten.

UTSKOTTSARBETE

Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. Såväl aktiebolagslagen som Koden anger att ett revisionsutskott ska inrättas i note- rade företag. I de fall utskott inrättas ska Kodens principer vara vägledande för dess arbete.

VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt företagets årsredo- visning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och beslutas på årsstämman. Det gäller dock inte Riksrevisionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet med mera. Vanligen hanteras det praktiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som utses av bolags- stämman av företagets ekonomiavdelning, ett revisionsutskott eller annan lämplig funktion inom företaget. Regeringskansli- ets förvaltare och handläggare följer upphandlingsprocessen från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det slut- liga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. Revisorer väljs enligt aktiebolagslagen på en mandatperiod om fyra år. För det fall det övervägs omval av revisorer utvärderas alltid revisorernas arbete. Löpande utvärderingar görs för att rätta till eventuella brister och för att förtydliga ägarens önskemål. Vid omval av revisor ﬁnns det enligt aktiebolagslagen möjlighet till en ny mandatperiod om tre år med samma huvudansvariga revisor. Ett revisionsbolag kan därmed kvarstå som revisor i mer än sju år men den huvudansvarige måste bytas ut senast när denne haft samma befattning i sju år i följd. Riksrevisionen kan för- ordna en eller ﬂera revisorer att delta i den årliga revisionen. Riksrevisionen har utsett revisorer i ett stort antal av de statligt ägda företagen.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att tillsätta och entlediga verkställande direktören. Enligt Koden kan verkställande direk- tören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Reger- ingen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkstäl- lande direktören:s roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen ansvarar för att de företag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen ger och i enlig- het med ägarens långsiktiga intressen. En ansvarsfull och pro- fessionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänsk- liga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med dessa frågor.

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Företagens miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga för- måga att konkurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den långsiktiga affärsstrategin och tar

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

på detta sätt tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.

Styrelsen ansvarar för att företaget har en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarstagande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption, jämställdhet och mång- fald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda företagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor i de egna företagen och i samarbete med aﬀärspartners, kunder och leverantörer.

Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i novem- ber 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utökade infor- mationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda företagen ska presentera en hållbarhetsredo- visning enligt Global Reporting Initiative’s (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning (se nedan).

En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att företagen stödjer och följer de universella riktlinjer som ﬁnns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för företag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grund- läggande internationella ramverk. De universella riktlinjerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio princi- perna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact.org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventioner och avtal

och har formulerats för företag av företag i samarbete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inriktning ger de ett utmärkt stöd för såväl privat ägda företag som statligt ägda företag.

Föredöme i jämställdhetsarbetet

De statligt ägda företagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. Medan det är ledningens ansvar att tillsätta ledande befatt- ningshavare kan styrelsen aktivt påverka och driva frågor som rör företagens arbete och policy i jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda företa- gen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i före- tagsledande befattningar.

Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att företagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, aﬀärspartners, kunder och leverantörer eller andra som företagen kommer i kontakt med. Handlingsplaner bör upprättas som verktyg för att bredda rekryteringsbasen så att den kompetens som ﬁnns på bästa sätt tas tillvara och för att säkerställa att det inte förekommer diskriminering.

Riktlinjer för extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda företagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda före- tagen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. Styrel- serna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utö- ver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för börs- noterade företag. Det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyrningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt Koden och aktiebolagslagen. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärde- ring av företagens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen beslutade den 29 november 2007 om reviderade riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Dessa ersatte de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna.

Enligt riktlinjerna ansvarar styrelsen för att företagen från och med räkenskapsåret 2008 presenterar en hållbarhetsredovis- ning enligt Global Reporting Initiative’s riktlinjer (GRI). Håll- barhetsredovisningen utgör tillsammans med övrig ﬁnansiell rapportering ett samlat underlag för utvärdering och uppfölj- ning. GRI:s riktlinjer är internationella normgivande riktlinjer

för hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ska publi- ceras i samband med publiceringen av årsredovisningen, som årligen ska lämnas senast den 31 mars.

Riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, vilket innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring med motivering till avvikelsen anges. Styrelsen ska i årsredovisningen beskriva och ange hur riktlin- jerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret samt kom- mentera eventuella avvikelser. Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Riktlinjerna ersatte tidigare riktlinjer för ersätt- ningar beslutade den 3 juli 2008. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort. För de statligt ägda företagen är rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattnings- havarna en central del i ägarstyrningen. Det är viktigt att styrel- serna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattnings- havarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig.

Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på samma sätt som i de noterade företagen, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämför- bara företag utan präglas av måttfullhet. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direk- törens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att företa- gets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättnings-

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ANTAL FÖRETAG SOM HAR ETIKPOLICY, MILJÖPOLICY OCH JÄMSTÄLLDHETSPOLICY1)

			Andel ja av	Andel ja av	Andel ja av
			antal företag	antal företag	antal företag
	Ja	Nej	2008, %	2007, %	2006, %
Etikpolicy	38	5	88	82	82
– varav antagen av styrelsen	33	15	69	69	69
Miljöpolicy	41	17	77	84	82
– varav antagen av styrelsen	31	17	66	60	57
Ställer miljökrav på leverantörer	34	20	63	64	65
Miljöutbildar de anställda	29	17	63	56	51
Har ett miljöledningssystem	26	20	57	49	43
Jämställdhetspolicy	39	7	85	86	86
Hållbarhetsredovisning	43	4	93	24	22

En genomgång av de statligt ägda företagen visar att 38 (40) företag har en etikpolicy. 69 (69) procent av företagens etikpolicies har antagits av styrelsen. 41 (42) företag har en miljöpolicy. 66 (57) procent av företagens miljöpolicies har varit föremål för styrelsens beslut. Andelen företag som har en jämställdhetspolicy uppgår till 85 (86) procent.

1)Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag och vilande företag. Nybildade företag under 2008/09 ingår ej i sammanställningen.

KÖNSFÖRDELNING VD OCH LEDNINGSGRUPP1)

		2008 -12-31		2008-12-31		2007-12-31		2006-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD	6	38	44	13	87	15	85	10	90
Ledningsgrupp2)	101	220	321	31	69	33	67	28	72
I tolv av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1)Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.

2)Exklusive VD.

SJUKFRÅNVARO1)

	Kvinnor, antal	Kvinnor, antal	Män, antal	Män, antal	Totalt, antal	Totalt, antal
Sjukfrånvaro, %	företag 2008	företag 2007	företag 2008	företag 2007	företag 2008	företag 2007
0,0–2,9	9	6	22	22	22	19
3,0–4,9	18	14	8	11	10	14
5,0–6,9	5	12	4	4	5	8
7,0–8,9	1	2	0	0	1	0
>9,0	2	3	1	1	1	1
Summa	35	37	35	38	39	42

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent och som har fler än 10 anställda.

principerna i regeringens riktlinjer. Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som ﬁnns för att i ett enskilt fall avvika från regeringens riktlinjer.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i regeringens riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pen- sionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionspla- nen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid.

De statligt ägda företagen ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återﬁnns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredo- visningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska vid årsstäm- man redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat ytt- rande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Staten ansvarsfull och aktiv som ägare

Staten är en av Sveriges största företagsägare. Direkt- ägandet av företag värderades till cirka 500 miljarder kr. Det gör staten till en av Sveriges största företagsägare.

GENOMGÅNG AV DET STATLIGA ÄGANDET

Staten är en av Sveriges största företagsägare; det är dock inte självklart att staten ska fortsätta att äga alla dessa företag. En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det stat- liga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. En annan del är att är gå igenom företagens inriktningar och sam- hällsuppdrag, men också att se över annan statlig aﬀärsverksam- het som bedrivs i myndighetsform, vilket kan innebära att nya statligt ägda företag uppstår genom bolagiseringar. Det är också viktigt att så länge staten äger företagen de ges möjlighet att utvecklas och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren. Resultatet av genomgångarna av det statliga ägandet kan leda till att regeringen kommer att lägga fram förslag till riksdagen om avyttring av ﬂer statligt ägda företag, hela eller delar därav. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydli- ganden av vissa statligt ägda företags uppdrag. Redovisningen till riksdagen kommer att ske per företag och i takt med att den individuella genomgången av ett företag är klar.

MINSKAT STATLIGT ÄGANDE

Regeringen har tidigare i propositionen ”Försäljning av vissa statligt ägda företag” (prop. 2006/07:57) uttryckt sin avsikt om att minska ägandet av Civitas Holding som äger Vasakronan, Nordea Bank, OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit. Dessa företag verkar på marknader som är helt kommersiella och där- med präglas av fritt tillträde och fri konkurrens. Vad gäller Imego ﬁnns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav (prop. 2004/05:UtU15, rskr 2004/05:289). Under 2008 utnyttjade regeringen sina bemyndi- gande till att avyttra delar eller hela aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding, som äger Vasakronan, Vin & Sprit och Imego , när hela statens aktieinnehav i respektive företag avyttrades. Avseende resterande företag fortsätter regeringens genomgång.

ÄGANDE MED VARIERANDE MOTIV I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

Skälen för statens ägande av företag har i ett historiskt perspek- tiv varierat över tid och mellan företag. Under tidigt 1900-tal inriktades verksamheterna på sådant som kan betraktas som ”naturliga monopol”. Dessa företag var ofta knutna till infra- struktur med krav på stora kapitalinsatser till hög risk med låg avkastning. Uppbyggnaden av telefon- och järnvägsnäten samt utbyggnaden av vattenkraften och tillhörande kraftnät är exem- pel på detta. I början av 1900-talet fanns en uppfattning om att

staten skulle ha inﬂytande över landets dåvarande basnäringar såsom gruvor, skog och stål. Under 1970-talet ökade statens ägande som ett led i omstruktureringen av svensk industri och ambitionen att rädda krisdrabbade företag och branscher, men också för att försöka värna om sysselsättningen i vissa regioner.

ÄGARSPRIDNING UNDER 1990-TALET

Under 1990-talet minskade statens ägande då ett antal företag såldes. Motiven var främst att öka ägarspridningen. Samtidigt tillkom ett antal företag genom att ﬂera statliga aﬀärsverk bola- giserades. Postverket blev Posten, Statens Vattenfallsverk blev Vattenfall och av Televerket skapades Telia. I samband med börsintroduktionen av Telia år 2000 minskade staten sitt ägande i företaget. År 2001 bolagiserades aﬀärsverket Statens Järnvägar och företagen SJ AB och Green Cargo AB samt AB Swedcarrier (numera Jernhusen AB) bildades.

INTERNATIONELLA ERFARENHETER

Sedan början av 1990-talet har också i ﬂera andra europeiska länder genomförts omfattande försäljningar av statligt ägda företag. Drivkraften bakom dessa försäljningar har bland annat varit Europeiska unionens lagstiftningsarbete för att omreglera vissa marknader, framförallt inom telekom och energi. Tyskland,

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN SOM ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Storbritannien och Frankrike har varit de mest aktiva länderna. Försäljningarna har främst omfattat företag med verksamhet inom infrastruktur, tillverkande industri och fastigheter. Exem- pel på försäljning av statligt ägda företag är Deutsche Post, Enel och Gaz de France samt ﬂygplatserna i Rom, Frankfurt, Buda- pest och Köpenhamn.

POSTEN OCH POST DANMARK BILDAR POSTEN NORDEN

Planerna om samgående mellan Posten och Post Danmark annon- serades den 1 april 2008. Överenskommelsen innebär att de båda bolagen går samman i en ny koncern, Posten Norden, som ägs gemensamt av svenska staten och danska staten. Motivet bakom samgåendet är att med förstärkt konkurrenskraft i en gemensam koncern bättre kunna möta den allt hårdare konkurrensen. I och med riksdagens beslut den 19 juni 2008 om propositionen Samgå- ende mellan Posten och Post Danmark (Prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) godkändes samgåendet och regeringen bemyndigades att minska statens ägarandel i Posten. Samgåendet slutfördes den 24 juni 2009.

STATENS INNEHAV I OMX SÅLT

Regeringen beslutade den 31 januari 2008 att acceptera Borse Dubais offentliga uppköpserbjudande till samtliga aktieägare i OMX om att förvärva aktier i OMX till 265 kronor per aktie kon- tant. Accepten av erbjudandet överlämnades till budgivaren Borse Dubai den 12 februari 2008 och innebar att staten som likvid för sina 7 993 466 aktier i OMX den 22 februari 2008 erhöll 2 118 Mkr.

FÖRSÄLJNINGEN AV VIN & SPRIT

Regeringen beslutade den 30 mars 2008 att sälja Vin & Sprit för cirka 55 miljarder kr. Köparen var franska Pernod Ricard som är ett av världens ledande alkoholdryckesföretag. Pernod Ricard lämnade det högsta budet av fyra budgivare. Absolut Vodka kom- mer att utgöra det enskilt största varumärket i Pernod Ricard- gruppen. Köparen avser att bibehålla Vin & Sprit som ett svenskt bolag baserat i Sverige med fortsatt ansvar för produktion och marknadsföring. Transaktionen slutfördes i juli 2008.

FÖRSÄLJNINGEN AV VASAKRONAN

Regeringen beslutade den 3 juli 2008 att sälja Vasakronan till AP Fastigheter. Transaktionens totala värde uppgick till cirka 41 miljarder kronor. Fastighetsverket och det statligt ägda Special- fastigheter förvärvade inför affären några fastigheter från Vasakro- nan av nationellt intresse som kommer att vara kvar i statlig ägo. Affären slutfördes den 1 september 2008. Köparen övertog

nettoskulden och andra åtaganden vilka värderades till 16,5 miljarder kronor.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN SOM ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

SVEVIA – NYTT STATLIGT ÄGT FÖRETAG

I januari 2009 bildades det nya företaget Svevia av den verksam- het som tidigare bedrivits inom aﬀärsenheten Vägverket Pro- duktion. Svevia är verksamma inom nybyggnation samt drift, service och underhåll av vägar och annan infrastruktur. Svevias uppdrag omfattar allt ifrån vägar, gator, broar till järnvägar, hamnar och fjärrvärme. De hyr även ut och underhåller maski- ner, fordon, byggbodar och utrustning, främst till Svevia, men även till kunder inom hela entreprenadbranschen. Kunder ﬁnns såväl inom den privata som den oﬀentliga sektorn.

Svevia har 2 400 anställda. Omsättningen, baserat på den tidigare verksamheten inom Vägverket, uppgår till cirka 7 miljarder kr. Målsättningen för Svevia är att vara ett lönsamt och fram- gångsrikt anläggnings- och driftföretag som bygger på håll- bar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

OMREGLERING AV FORDONSBESIKTNING

Bilprovningen har sedan 1964 haft ensamrätt att göra kontroll- och registreringsbesiktning av motorfordon i Sverige. Enligt ett förslag från Näringsdepartementet ska fordonsbesiktningsmarknaden i Sverige omregleras och konkurrensutsättas från den 1 juli 2010 (Översyn av fordons- och besiktningsverksamheten i Sverige, Fordons- besiktning Ds 2009:3). Förslaget har gått på remiss och proposition är planerad till hösten 2009. Den 9 juli 2009 beslutade regeringen om en lagrådsremiss. Enligt en analys som är gjord på uppdrag av Näringsdepartementet fungerar den svenska fordonsbesiktningsverk- samheten väl i jämförelse med andra europeiska länder. Prisnivån till konsumenterna är relativt låg, pålitligheten god, underkännandegra- den är i nivå med Danmark och Finland och produktiviteten hög jäm- fört med andra länder. Däremot är tillgängligheten jämförelsevis låg vad avser stationstäthet, öppettider och möjlighet till drop-in.

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

VECTURA – NYTT STATLIGT ÄGT FÖRETAG

Företaget Vectura, som bildades i januari 2009, är en samman- slagning av verksamheter som tidigare ingått som aﬀärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket. Vectura är ett konsult- företag som huvudsakligen är verksamma inom transportinfra- struktur. Vecturas kärnverksamhet utgår från tjänsteområdena transport och traﬁk, markinfrastruktur, spårburna traﬁksystem samt projekt och byggledning. Exempel på pågående kundpro- jekt kan nämnas Citybanan i Stockholm, ombyggnad av Malmö C i samband med citytunneln, Göteborg C, trängselskatten i Stockholm, Norrköpings ringled till vindkraftsplanering samt vetenskaplig studie om ABS-bromsar på motorcyklar och deras eﬀekt att minska olyckorna. Företaget ﬁnns representerade över hela Sverige, och har även verksamhet i Danmark och Norge. Vectura har cirka 1 000 anställda.

REGERINGENS SKÄL FÖR BOLAGISERINGARNA

Bolagiseringen av aﬀärsenheten Vägverket Produktion (och bil- dandet av Svevia) bedöms öka förutsättningarna för konkur- rensneutralitet och grunden för misstankar om korssubventio- ner på marknaden för byggande, underhåll och drift av vägar elimineras. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkurrensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslags- ﬁnansierad myndighetsverksamhet. En fungerande konkurrens kommer att leda till eﬀektivitetsvinster för samhället.

Vad gäller bolagisering av de verksamheter som tidigare ingått som aﬀärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket (och bildande av Vectura) bedöms de öka förutsättningarna för kon- kurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för tekniska konsulttjänster inom väg- och järnvägsområdet. En bolagisering kommer även att öka produktiviteten på marknaden. Ett sammanslaget kon- sultbolag har möjlighet att utveckla en god position vad avser komplexa traﬁksystem, traﬁkslagsövergripande frågor och kom- pletta kunderbjudanden samt har möjligheten att utvecklas till en internationell aktör.

OMREGLERING AV APOTEKSMARKNADEN

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öppna upp apoteks- marknaden för konkurrens. Syftet med omregleringen av apoteks- marknaden är bland annat att åstadkomma ökad tillgänglighet, bättre service och ett utvecklat tjänsteutbud för konsumenterna och låga läkemedelskostnader till nytta för konsumenten och det offentliga samt att bibehålla en säker och ändamålsenlig läke- medelsanvändning. Omregleringen består av flera delar:

• Försörjning av läkemedel till sjukhus

Från och med den 1 september 2008 är Apotekets verksamhet på vård- och omsorgsmarknaden konkurrensutsatt och andra aktörer kan erbjuda läkemedelsförsörjning och läkemedelsre- laterade tjänster. Hälso- och sjukvården kan precis som tidi- gare välja att bedriva verksamheten i egen regi.

• Ökad konkurrens på apoteksmarknaden

Den 1 juli 2009 började nya regler för apoteksmarknaden att gälla. Reglerna möjliggör för andra aktörer än Apoteket att driva apoteksverksamhet. Undantag gäller dock för i första hand läkemedelstillverkare och förskrivare.

För att driva ett apotek krävs tillstånd av Läkemedelsverket och att en farmaceut finns på plats på apoteket. Ungefär två tredjedelar av dagens apotek ska säljas till andra aktörer. Denna försäljningsprocess påbörjades under maj månad och beräknas avslutas under senhösten.

• Försäljning av receptfria läkemedel

För att förbättra tillgängligheten för konsumenterna vill reger- ingen göra det möjligt att köpa vissa receptfria läkemedel i detaljhandeln. I juni 2009 antog riksdagen en proposition om handel med vissa receptfria läkemedel (prop. 2008/09:190) som reglerar denna handel. Inga krav ställs på att den som säljer produkten har tillgång till farmaceut. Butiker som vill sälja läke- medel måste dock anmäla det till Läkemedelsverket. Preparaten får inte säljas till personer under 18 år. Reglerna träder i kraft den 1 november 2009. Ett första steg i denna riktning togs redan den 1 mars 2008, då det blev möjligt att sälja nikotinläke- medel i detaljhandeln.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

»Arbete med hållbarhetsfrågor är viktigare än någonsin. Rapport- ering driver arbetet framåt. Det som måste rapporteras är också det som blir gjort ! «

Näringsminister Maud Olofsson

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till att förbättra företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen av arbetet.

Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna blir allt viktigare i ett aﬀärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin lång- siktiga aﬀärsstrategi för att ta tillvara på nya aﬀärsmöjligheter på marknader där aﬀärspartners, kunder, leverantörer och anställda ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.

ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING

Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen från och med 2008 inför årsstämman samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Glo- bal Reporting Initiative’s riktlinjer (GRI). En ökad och förbätt- rad redovisning driver utvecklingen och arbetet med hållbar- hetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Före- tagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För staten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av hållbarhetsarbetet en självklar plats som en del av en god bolagsstyrning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.

FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring anges. 2008 publicerade drygt 89 procent av de statligt ägda företagen en hållbarhetsredovisning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 procent 2007, och för 83 procent var det första gången företaget redovisade enligt GRI. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 25 procent av företagen hållbarhetsredovisar enligt GRI, vilket i och

John Ruggie, FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i näringslivet:

“Företagen vet att de måste följa gällande lagar för att behålla sin juridiska “license to operate” - sitt mandat att verka. Men över tiden har företagen insett att enbart efterlev- nad av lagar och regler inte ensamt garanterar dem en social ”license to operate” - något som

kan vara minst lika viktigt för deras framgång. Hållbarhetsrappor- tering är därmed ett oumbärligt verktyg när företagen ska visa sitt CSR-arbete och rapporteringen bidrar till deras sociala mandat.

Därför vill jag gratulera den svenska regeringen till beslutet att de statligt ägda bolagen ska rapportera enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative. Andra företag – och andra länder – kan dra lärdom av denna konstruktiva erfarenhet.”

John G. Ruggie

Kirkpatrick professor i utrikespolitik, Kennedy School of Govern- ment. Affilierad professor i internationell juridik, Harvard Law School. FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i näringslivet.

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

för sig är en förbättring från 15 procent 2007. De statligt ägda före- tag som avvikit från riktlinjerna har i huvudsak angivit en förkla- ring till detta.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY

Hållbarhetsfrågorna är en bolagsstyrningsfråga och de nya rikt- linjerna är en del av ägarpolicyn som sedan tidigare fastslagit att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöansvar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfalds- arbetet. Styrelsens ansvar för dessa frågor förtydligades i ägar- policyn 2005. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp före- tagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i. Principen ”följa eller förklara” gör det möjligt för företagen att stegvis öka sin beredskap inom hållbarhetsarbetet genom att tydligt motivera avvikelser från riktlinjerna och utveckla arbe- tet därifrån med tydligt fokus på förbättring.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett ständigt pågående arbete, utefter företagens enskilda förutsättningar och gällande utmaningar. Det är förbättringen som är det viktiga och kraven på rapportering är verktyg för att driva utvecklingen framåt.

Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsätt- ningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen. Att så sker är styrelsernas ansvar som en del av en god bolagsstyrning.

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER

Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor ﬁnns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig, såsom anställda, kunder, leverantörer, intresseorganisationer och lokal- samhälle. Genom att företagen i en intressent- och materialitets- analys identiﬁerar sina viktigaste intressenter och förtroende-

EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS

Politiker			Lokalsamhälle
		Myndigheter
	Ägare	Investerare
		FÖRETAGET
Leverantörer			Kunder

		Medarbetare

Media

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med före- tagets intressenter. En intressentanalys identifierar intressenterna och vilka förväntningar de har på företagen samt ger information om viktiga förtroendefrågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

frågor skapas en agenda för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovisningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Enligt GRI:s riktlinjer bidrar intres- senterna till att sätta hållbarhetsarbetet i ett relevant samman- hang och fånga upp de förväntningar som ﬁnns i omvärlden. Staten är en viktig intressent i egenskap av ägare, och i ägarpoli- cyn (sid.14–19) framförs regeringens syn och förväntningar på de

Mervyn King, ordförande GRI: ”God framsynhet i Sverige”

”Enligt god bolagsstyrning ska styrelsen godkänna kortsiktiga och långsiktiga strategiska planer för ett företags verksamhet. I en värld där alltfler män- niskor lever i stadsmiljöer än på landsbygden och där naturresurser förbrukas snabbare än de åter-

bildas, måste företag ta hänsyn till hållbarhetsfrågorna i sina strate- giska utvecklingsplaner. Konsekvenserna är att bolagsstyrning, stra- tegi och hållbarhet har blivit sammanflätade.

De företag som kommer att vara framgångsrika på tjugohundrata- let är de som tar med faktorer som finansiella, miljömässiga, sociala och humankapital i sin strategiska planering. Att verkligen förstå vik- ten av dessa faktorer kommer att resultera i att företaget stärker sin

konkurrenskraft och vänder hållbarhetsrisker till affärsmöjligheter. Utifrån dessa omständigheter har den svenska regeringen, repre-

senterad av Näringsminister Maud Olofsson, visat god framsynthet och begärt att de statligt ägda företagen ska ta fram hållbarhetsredo- visningar enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative, G3.

Sociala, ekologiska och ekonomiska frågor har blivit oupplösligt sammanflätade.”

Mervyn E King SC

Ordförande, Global Reporting Initiative

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

statligt ägda företagen kring bland annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra intressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

RISK OCH MÖJLIGHET

Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identiﬁera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram. Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärksamhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och miss- gynna företagets aﬀärsmässiga utveckling, som vid konsument- bojkotter eller oﬀentliga missförtroendeförklaringar.

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stället få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väl- jer att belöna det arbetet. En eﬀektiv hushållning med naturresur- ser, såsom energibesparingar och minskad materialförbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attraherar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågorna hjälpa företag att identiﬁera hållbara aﬀärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

TRANSPARENS GENOM RAPPORTERING

Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.

Riktlinjerna för extern rapportering enligt GRI ökar jämför- barheten mellan företagens hållbarhetsarbete, både nationellt och internationellt, men även inom och mellan branscher. De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvali-

tetssäkrade genom oberoende granskning och ska publiceras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom det tillsammans med den ﬁnansiella rapporteringen utgör grunden för utvärdering av företagen.

INTERNATIONELL UTBLICK

Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapportering för företag. Initiativet harmoniserar väl med den internationella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna har blivit alltmer centrala. Många överstat- liga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller socialt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initiativ skapar en länk mellan internationella konventioner och företagens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapport- ering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan om en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare är:

•OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initi- ativ för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. Rikt- linjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar.

•Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som ansluter sig till Global Compact arbetar för att

Hållbarhetsredovisningen ett verktyg för styrelsen

LKAB har för första gången tagit fram en hållbar- hetsredovisning. Det är en externt bestyrkt redovis- ning enligt GRI på nivå C. Framtagandet av den har varit en fråga också för styrelsen som har diskuterat den, lämnat synpunkter på den och slutligen ställt

sig bakom den. Björn Sprängare är ordförande för styrelsen. ”Hållbarhetsredovisningen strukturerar frågorna på ett nytt sätt

och blir för oss ett nytt verktyg att arbeta med. Vi har arbetat länge med många av hållbarhetsfrågorna, så de är ju inte nya i sig, men nu struktureras de bättre än tidigare”, säger han.

Rapporteringen av hållbarhetsfrågor blir en del av ägarstyrningen genom regeringens krav på de statligt ägda företagen. Det är styrel- sen som ansvarar för att ägarens riktlinjer efterlevs och att organisa- tionen genomför de förändringar som ägaren förväntar sig. Det är ett ansvar som LKAB har tagit.

”Vi har levererat det som ägaren har efterfrågat, det är vårt ansvar

att göra det. Däremot återstår ett arbete att göra innan hållbarhets- redovisningen fungerar som en praktisk del av ägarstyrningen, på så sätt att det påverkar innehållet i hållbarhetsarbetet. Det blir ett senare steg att ta”, säger Björn Sprängare.

En styrgrupp har utsetts som har det operativa ansvaret för hållbar- hetsfrågorna. Styrgruppen tar fram mål och prioriteringar. Gruppen har startat arbetet med rapporteringsrutiner, intressentdialoger och utbildningar. Det sker samtidigt som LKAB har funnits i 118 år och alltid arbetat med hållbarhet särskilt inom miljöområdet, enligt Björn Sprängare.

”Vi är ledande inom vår bransch på miljöfrågor och våra pellets framställs med låg energiinsats jämfört med andra konkurrerande produkter på marknaden. Miljöansvar och socialt ansvar har alltid funnits hos LKAB, men har aktualiserats mer de senaste åren som en del av den allmänna debatten kring klimatförändringar och exploatering av naturresurser”, säger Björn Sprängare.

30 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt ökat och uppgår till över 4 000 företag från 120 länder. Bland de statligt ägda företagen ﬁnns Nordea, SAS, Sveaskog, SweRoad (anslutna 2009) och Vattenfall anslutna till Global Compact.

•Globalt Ansvar är Regeringskansliets kontaktpunkt för att främja svenska företags arbete för mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en bättre miljö. Utgångspunkt för deras arbete är Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag och i målsättningen ingår att stärka svenska företags konkur- renskraft och öka kunskapen om de multilaterala regelverken.

•Principer för Ansvarsfulla Investeringar, Principles for Responsible Investments (PRI), är FN-initierat och riktat till den ﬁnansiella marknaden. Genom aktivt ägande vill med- lemmarna främja ansvarsfullt företagande inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning i de företag de investerar i för att långsiktigt öka deras värde. Av de statligt ägda företagen är Nordea Bank medlem i PRI.

•Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete uti- från Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jämförbarheten.

FLER LÄNDER REGLERAR HÅLLBARHETSRAPPORTERINGEN

Även kring rapportering av hållbarhetsarbetet från företagen har en rad nya initiativ tagits internationellt den senaste tiden. Den svenska regeringens beslut om riktlinjer för hållbarhetsrap- portering i de statliga företagen har följts av liknande initiativ.

I ﬂera länder i Europa ﬁnns det idag riktlinjer om ökad transpa-

rens och rapportering i hållbarhetsfrågor, både för statligt ägda företag och övriga näringslivet. I Danmark trädde i december 2008 en ny lag i kraft som innebär att de 1100 största bolagen i Danmark ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete. Syftet är att stärka de danska företagens konkurrenskraft utanför Danmark.

Den norska regeringen presenterade en rapport för Stortinget i januari 2009 (St.meld.nr 10 2008-2009) om näringslivets samhälls- ansvar. Enligt rapporten ska statligt ägda företag i Norge öka sin transparens kring frågor av ekonomisk, miljömässig och samhällelig karaktär. Större företag, särskilt med internationell verksamhet, uppmanas att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Även för mindre eller medelstora företag framhålls GRI som ett stöd i rap- porten.

I början av 2008 utfärdade också Kinas myndighet för statligt ägda företag nya direktiv om att de statligt ägda företagen ska arbeta integrerat med hållbarhetsfrågor och rapportera om sitt arbete. I direktivet framhålls hållbarhetsarbetet som en bidrag- ande faktor till såväl innovationsförmåga som ett ökande krav vid internationella samarbeten.

Nederländska ﬁnansministern beslutade i maj 2009 att ställa krav på hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer för hol- ländska företag med statligt ägande, inledningsvis gäller kravet främst de större företagen.

Även i Storbritannien, Österrike och Belgien uppmanas företag av sina regeringar att rapportera om både miljöpåverkan och soci- ala frågor.

Nordiskt samarbete påverkar globalt

Systembolaget har tillsammans med alkoholmono- polen i de nordiska länderna tagit fram en gemen- sam strategi för socialt ansvar och miljöansvar bland leverantörer. Det är alkoholmonopolen i Norge, Finland, Island och Färöarna som tillsam-

mans med Systembolaget håller på att formulera krav på sina leve- rantörer genom en så kallad uppförandekod. Uppförandekoden bygger på FN-initiativet Global Compacts tio principer och omfattar arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och korruption.

”Syftet med samarbetet är att påverka hela dryckesleverantörs- kedjan i en än mer hållbar riktning. Det gäller för oss som monopol liksom för våra dryckesleverantörer att lära känna de föregående leden i leverantörskedjan, så att vi tillsammans kan utföra våra res- pektive verksamheter på ett sätt som tar väl hand om människor och miljö. Egentligen är det självklara saker att leva upp till”, säger Nina Johansson, CSR ansvarig på Systembolaget.

Koden avser att vara tillämplig, förutom för alkoholmonopolen

själva, för de dryckesleverantörer som förser de alkoholmonopolen med varor liksom för de aktörer som föregår leverantörerna i kedjan, till exempel producenter. Uppförandekoden tas fram i dialog med leveran- törerna under 2009 och 2010. Målet är att uppförandekoden ska biläggas monopolens avtal från 2011.

”Vi tror på dialog, kravställning och uppföljning i arbetet med en hållbar dryckesleverantörskedja. Målet är att hela kedjan ska leva upp till uppförandekodens krav ”, säger Nina Johansson.

Ett exempel på en marknad som påverkas av de nordiska alkoholmono- polens initiativ är vinindustrin i Sydafrika. Sverige är storkund med runt 20 procent av marknaden. Systembolaget har studerat hållbarhetsfrågorna där. ”Att hantera avtalsenliga kontrakt, lönenivåer och tillfällig arbetskraft

är exempel på viktiga sociala frågor att hålla koll på och inom jordbruks- näringen och dryckesindustrin. Den kunskap som vi fick på plats i Syd- afrika kommer vi att ha stor nytta av i utvecklingen av monopolens håll- barhetsarbete liksom i dialogen med våra dryckesleverantörer som är de som har avtal med producentledet ”, säger Nina Johansson.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Gemensamma satsningar och utmaningar i klimatarbetet

En av de allra viktigaste frågorna att hantera för de statligt ägda företagen är klimatfrågan. De företag som staten är ägare i förväntas ta ett miljöansvar som omfattar också företagens klimatpåverkan.

Regeringens klimatpolitik har samma utgångspunkt som EU:s energisamarbete, att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Utifrån dessa grundpelare har regeringen formulerat utmanande och långsiktiga mål för en väg ut ur beroendet av fossil energi. De statligt ägda företagen liksom näringslivet i övrigt har en viktig roll att spela i omställningen till en mer eko-eﬀektiv ekonomi genom ökad energieﬀektivise- ring och förbättrad miljöanpassning. Ofta innebär miljösats- ningar även förbättrad lönsamhet genom lägre resurs- och ener- giförbrukning. Satsningar på ny miljöanpassad teknik och på förnybar energi förväntas kunna stärka svenska företags konkur- renskraft internationellt.

SVERIGE I LEDNING MOT FOSSILT OBEROENDE

Regeringen har formulerat en rad utmanande mål framåt. Ambitionen är att Sverige ska vara en ledande aktör i strategin i riktning mot fossilt oberoende både på hemmaplan och interna- tionellt. År 2020 ska 50 procent av energin komma från förny- bara källor, och energieﬀektiviteten ha ökat med 20 procent. Därtill räknas kraftiga minskningar av utsläppen av klimat-

gaser, med en vision om att Sverige 2050 inte har några nettout- släpp av växthusgaser i atmosfären. För att klara detta är det vik- tigt att så långt som möjligt använda lösningar som kombinerar ekonomi och ekologi.

Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska vara helt avvecklad till år 2020. Elproduktion ska i större utsträck- ning ske i form av kraftvärme, vindkraft och annan förnybar kraftproduktion. Genom att identiﬁera möjligheterna i kli- matutmaningen ska Sverige ta fram lösningar som resten av världen efterfrågar. För att åstadkomma kostnadseﬀektiva lös- ningar som är intressanta för marknaden måste detta ske i sam- arbete mellan samtliga aktörer i samhället inklusive företag och forskningsinstitut. De nya smarta miljöanpassade lösningarna måste vara anpassade efter kundernas, användarnas behov.

VÄRME, TRANSPORTER OCH EL – VIKTIGT FÖR ATT NÅ MÅLEN

Det ﬁnns således ett stort antal områden som de svenska företa- gen behöver arbeta med. Värme, transporter och el är viktiga områden för att nå energi- och klimatmålen. Målet är också att svensk industri ska vara världsledande i omställningen i att bryta fossilberoendet inom transportområdet, genom att utveckla hybridfordon, elbilar och biodrivmedel. År 2030 bör Sverige ha en fordonsﬂotta som är oberoende av fossila bränslen.

VATTENFALL

Vattenfall en del av utmaningen

Vattenfall är en av Europas största producenter av el och värme och därför en viktig aktör i ett hållbart klimatarbete. Vattenfall producerar idag el med både förnybara källor inklusive vattenkraf- ten (26%), kärnkraft (28%) och fossila bränslen (46%). Det tar tid att ställa om energisystemet som idag fortfarande domineras av fossila bränslen. Vattenfall arbetar löpande med att öka effektivi- teten i befintliga kraftanläggningar samt ökar kapaciteten av förny- elsebara energislag, framför allt genom storskalig satsning på vindkraft. Genom att bland annat satsa på ny teknik för koldioxid- avskiljning och lagring av koldioxid i marken kommer Vattenfall att bidra till att minska utsläpp från fossila bränslen i framtiden. Tekniken förväntas vara kommersiellt gångbar runt 2020.

32 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TRANSPORTER - DEL AV PROBLEMET OCH LÖSNINGEN

Transportsektorn svarar i dag för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Mellan 1990 och 2007 ökade utsläppen från inrikes transporter med cirka 12 procent medan utsläppen från övriga samhällssektorer minskade med cirka 15 procent. Transportsystemet är i dag nästan helt beroende av fossila bränslen, även om andelen förnybar energi ökar. År 2008 upp- gick andelen biodrivmedel i vägtransportsektorn till cirka 5 pro- cent. Av den svenska järnvägstraﬁken är i dag 93 procent elektri- ﬁerad och försörjd med miljövänlig elproduktion.

Sammantaget innebär klimatutmaningen en stor utmaning, men också stora möjligheter för transportsektorn. Efterfrågan på klimateﬀektiva transportlösningar kommer att öka. Det måste därför vara lätt för resenärer och transportköpare att välja de klimateﬀektiva alternativen. Energieﬀektivare fordon och andra transportlösningar måste tas fram. Oljan måste ersättas med förnybara energikällor. Bland de statligt ägda företagen ﬁnns det ﬂera som är verksamma inom transportsektorn som arbetar med klimatfrågan, exempelvis Green Cargo, SJ, Posten och SAS. Det ﬁnns också andra exempel på bra miljöarbete bland företagen, exempelvis Svenska Spel som arbetat med sina tjänstebilar och tjänsteresor på ett sätt som ger både minskad klimatpåverkan och en förbättrad ekonomi.

SEMINARIUM OM RESOR OCH TRANSPORTER

I maj 2009 arrangerade Näringsdepartementet ett seminarium för de statligt ägda företagen som handlade om klimatsmarta och säkra resor och transporter. Syftet var att stödja och inspi- rera företagen genom goda exempel och handfasta råd i hur man konkret kan arbeta med att minska sin klimatpåverkan för såväl

tjänsteresor som godstransporter samtidigt som man reducerar sina kostnader. De statligt ägda företagen förväntas ju vara före- dömen ifråga om miljöansvar och socialt ansvar – samtidigt som de ska göra goda aﬀärer och skapa värde för sina ägare.

MOT ETT NYTT KLIMATAVTAL

Den internationella processen för att minska de klimatpåver- kande utsläppen inleddes i början av 1990-talet då FN:s ramkon- vention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs med mål att ”förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet”. 1997 beslutades det om åtaganden under konventionen genom Kyoto- protokollet som trädde i kraft 2005. Kyotoprotokollet har hittills ratiﬁcerats av 184 länder. Kyotoprotokollet innehåller åtaganden om utsläppsminskningar för industriländerna fram till 2012.

KLIMATMÖTE I KÖPENHAMN

Vid konventionens partsmöte i Köpenhamn 7-18 december 2009 (COP 15) ska beslut fattas om nya åtaganden för perioden efter 2012. Sverige som ordförande för EU kommer föra unionens talan under förhandlingarna. Det svenska EU-ordförande- skapets viktigaste målsättning är att leda EU för att tillsam- mans med övriga parter komma överens om ett internationellt klimatavtal vid mötet i Köpenhamn. Målsättningen är att åstadkomma ett avtal om internationellt samarbete i klimat- frågan som omfattar alla världens länder och alla viktiga frågor, däribland utsläppsbegränsningar, anpassning, teknologi och ﬁnansiering. Målet är att avtalet ska leda till att världens sam- lade utsläpp reduceras med minst 50 procent till 2050 i förhål- lande till 1990 års utsläppsnivå.

SVENSKA SPEL

Lägre klimatpåverkan från Svenska Spel

För Svenska Spel som statligt ägt företag finns det höga förväntningar på företagets ansvars- och hållbarhetsarbete och att företaget ska ta ett mil- jöansvar. Det viktigaste miljömålet är att minska koldioxidutsläppen, främst från tjänsteresor och godstransporter. Det har Svenska Spel lyck- ats med. Sedan 2005 har bolaget sänkt sina koldioxidutsläpp med 30 procent, tack vare ett målmedvetet arbete med resor och transporter.

”Detta är resultat av en kombination av tydliga riktlinjer, klar motivering internt till varför vi gör detta och tydliga mål med uppföljning. Det finns också en tydlig koppling till vår kostnadseffektivitet som ytterligare har stärkt oss i arbetet”, säger Ann-Sofie Olsson, CSR-ansvarig på Svenska Spel.

För godstransporter har Svenska Spel dels använt sig av tydligare miljö- krav och riktlinjer i upphandlingar, men också ökad effektivitet i logistik- arbetet. Mer noggrant planerade rutter har lett till färre turer. Beträffande tjänsteresor så har bolaget gjort flera insatser för att öka effektiviteten.

”Vi tog ett beslut om att samtliga tjänstebilar ska vara miljöbilar, vilket gett fullt resultat under 2008. Medarbetarna har sett detta som självklart och idag finns det till och med en biogasbil i bruk. Under 2009 kommer

samtliga medarbetare med tjänstebil ha genomgått en utbildning i eco-driving”, säger Ann-Sofie Olsson.

Med kontor i Sundbyberg och i Visby är resor trots allt nödvändiga för Svenska Spel, även om företaget försöker minska resandet. I möj- ligaste mån väljs videokonferenser för möten och fysiska möten ska vara tydligt motiverade. Svenska Spel har också tydliggjort riktlin- jerna för tjänsteresor utomlands, där VD måste godkänna viktiga resor och där det miljövänligaste alternativet ska ges företräde. Och vad gäller resorna till Gotland förhandlar Svenska Spel med sina leve- rantörer om att de måste kunna erbjuda mer miljövänliga alternativ.

”Som stor kund till Gotlandsflyg har vi kunnat påverka och ställa krav. Gotlandsflyg har köpt in nya plan som kan ta fler passagerare, och på så sätt kunnat reducera antalet flighter mellan Stockholm och Visby med två turer per dag. Genom en medveten flygteknik flyger man nu långsammare och drar därigenom mindre bränsle”, säger Ann-Sofie Olsson.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Transporter en viktig klimatfråga

Näringsdepartementet arrangerade den 12 maj 2009 ett seminarium om klimatsmarta, säkra resor och transporter. Inbjudna var i de statligt ägda företagen som är ansvariga för tjänsteresor, godstransporter och logistik samt

inköp och leasing av tjänstebilar. En av talarna var Mats-Ola Larsson som är miljörådgivare vid Trafikkontoret i Göteborg stad. Han gav flera handfasta råd till företag som vill ha mer klimat- vänliga transporter.

”En tydlig inköpspolicy för fordon är det första steget. Genom krav på bränsleförbrukning utifrån storlek eller funktion blir inköpsavdelningens uppdrag mer konkret. En personbil har andra krav på motorprestanda än ett fordon för tung godstran- sport vilket medför olika krav för tillåten mängd koldioxidutsläpp per liter. Policyn bör revideras regelbundet för att säkerställa att de fordon som köps in är de bästa alternativen utifrån miljö och säkerhet. Att gå från inga krav till tydliga krav om miljöanpassade bilar kan sänka bränsleförbrukningen med 20–30 procent.”

Ett annat viktigt verktyg som Mats-Ola Larsson nämner är att sänka klimatpåverkan från transporter genom förarutbildningar. Så kallad eco-driving går ut på att sänka bränsleförbrukningen genom medveten körning.

”Potentiellt kan bränsleförbrukningen sänkas med 20 procent. Det innebär att kostnaden för utbildningen snabbt är intjänad. Bäst resultat får man om arbetsgivaren satsar på regelbunden fortbildning eller skapar ett fortsatt engagemang hos medarbeta- ren. Till exempel genom att mäta bränsleförbrukning per kilome- ter och belöna den som presterar bäst. Annars är det lätt att falla tillbaka i gamla vanor”, säger Mats-Ola Larsson.

SVEASKOG

Skogen en viktig resurs i klimatarbetet

Genom ett effektivt skogsbruk kan skogen skapa positiva effekter i arbetet med att minska klimatpåverkan i flera dimensioner. Skogen binder koldioxid genom fotosyntesen och minskar koldioxiden i atmosfären. Under tillväxtfasen intensifieras den processen och större mängder koldioxid kan bindas. Ett medvetet skogsbruk kan optimera processerna.

”Den andra naturliga fördelen är själva råvaran. Trädprodukter kan ersätta stål, cement och andra material i byggen. Det sparar de koldi- oxidutsläpp som genereras i produktionen av andra byggnadsmate- rial. Avverkningsrester från skogen blir biobränsle som kan ersätta fossila bränslen i förbränningsprocesser”, säger Olof Johansson, miljö- och hållbarhetschef hos Sveaskog.

”Det blir ett naturligt kretslopp, som är mer skonsamt för klimatet

34 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

och som tillgodoser marknadens behov av koldioxidsnåla produkter.” Sveaskog har även identifierat andra möjligheter att nyttja skogens

resurser genom sin klimatstrategi. Genom ett delägarskap i biodie- selföretaget SunPine deltar Sveaskog i ett industrisamarbete för att pro- ducera biodrivmedel baserat på tallolja. Projektet har varit en framgång, och med början 2010 beräknas projektet generera cirka 100000 ton biodiesel per år.

”Till 2020 beräknar vi också att vindkraftverk i våra skogar kom- mer att producera cirka 4-5 TWh. Idag finns ett 40-tal etablerade vindkraftverk och fler är på väg. Satsningen har ingen inverkan på skogsbruket. Vindkraftverk som placeras i skogsmark kommer heller inte i konflikt med landskapsbilden lika ofta som i mer öppna lägen”, säger Olof Johansson.

Klimatfrågan självklar del av affärsstrategin

Boken ”Vårt Klimat” är ekonomen Klas Eklunds bidrag till samhällsdebatten om klimatföränd- ringarna. Den kommer ut samtidigt som det sker en kraftig nedgång i den globala ekonomin. Frågan inställer sig om klimatfrågan som viktig samhällsfråga överlever en lågkonjunktur.

”Den kortsiktiga effekten av krisen är att klimatfrågan sjunker undan en del. Men på längre sikt är jag övertygad om att klimat- frågan slår sig uppåt på dagordningen igen. Det är ju nu som grunden bör läggas för nästa uppsving – och detta kommer att i hög grad drivas av övergången till fossilfri energi.

”De flesta förutseende företagsledare är medvetna om detta; energisparprogram sätts i sjön, forskning och utveckling om grön energi växer i betydelse – och allt detta kommer att accelerera”.

Hur ska en företagsägare hantera klimatfrågan?

Den rör både ägare, styrelse och företagsledning. Klimatfrågan är så bred och så långsiktig att de övergripande strategiska besluten måste tas i styrelsen. I dagens läge när tillväxten vänder ned och näringslivets anseende är skadat är det särskilt viktigt att företa- gen visar att de tar ett bredare samhällsansvar än att ”bara” tjäna pengar.

Vilka är de viktigaste politiska åtgärderna i klimatpolitiken?

Som ekonom slår jag gärna ett slag för ekonomiska styrmedel – ju bredare desto bättre. Allra bäst vore ett globalt, högt pris på kol- dioxidutsläpp. Ett sådant skulle vrida om efterfrågan bland kon- sumenterna till ”grönare” varor och tjänster, företagen skulle få starkare drivkrafter att spara energi och investera med i fossilfri produktion.

Så vad kommer vara viktigt i klimatfrågan i framtiden?

Om jag får rätt i min förhoppning om robusta ekonomiska styrme- del kommer klimatfrågan att ändra karaktär. Om priset på utsläpp höjs, så blir ”klimatarbetet” en självklar del av företagens affärs- strategi. Redan i dag bör företagen dock förbereda sig inför den här ”grönare” framtiden; de bör höja sin kompetens i klimat- och miljöfrågor, miljöcheferna bör få högre status och de bör sikta på egen klimatneutralitet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Jämställdhet och mångfald – bidrar till värdeskapandet

Ägarpolicyn fastställer att statligt ägda företag ska vara föredömen i arbetet med jämställdhets- och mångfalds- frågor. Mer jämställdhet och mångfald i styrelser och ledningar bidrar till en bredare kompetens och ett vidare perspektiv.

FÖREDÖME FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

Regeringen anser att arbetet med jämställdhet och mångfald är viktigt och förutsätter att företagen med statligt ägande beaktar detta i sin verksamhet och personalpolitik. Den ökande internationaliseringen ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Jämställdhets- och mångfalds- arbetets övergripande mål är att alla nuvarande och framtida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhö- righet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som företagen kommer i kontakt med.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD – VÄRDESKAPANDE

En ökad mångfald och jämställdhet förbättrar förutsättningarna för utveckling genom att tillföra nya perspektiv för att identiﬁera aﬀärsmöjligheter och konkurrera om nya kundgrupper. Mång- fald, oavsett om det handlar om ålder, etnisk eller kulturell bak- grund, liksom jämställdhet bidrar till att skapa bättre fungerande och mer balanserade organisationer. För företag som står inför framtida rekryteringsutmaningar i samband med stora pensions- avgångar verksamma i branscher och bland yrken med skev köns-

BILPROVNINGEN

balans, som exempelvis bland yrken inom fordons- och skogstek- nik, är ett aktivt och kreativt jämställdhets- och mångfaldsarbetet viktigt för att attrahera nya kompetenser, såväl kvinnor som män, som personer med olika erfarenheter och bakgrund vad gäller olika ålder och etnisk bakgrund. Jämställdhets- och mångfaldsar- betet blir en viktig komponent för att säkerställa företagets lång- siktiga kompetensförsörjning.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD – ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE

Precis som med arbetet med andra hållbarhetsfrågor är arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor ett ständigt pågående och långsiktigt arbete. Arbetet bedrivs först och främst i före- tagen för att skapa förutsättningar för en bredare rekryterings- bas för ledning och styrelse på sikt. Det är ett långsiktigt arbete där det handlar om att attrahera och förstå att ta tillvara olika kompetenser. Utveckling och förbättring är i ständigt fokus. Styrelserna har en viktig roll i att driva företagens arbete framåt och att säkerställa att företagen hanterar jäm- ställdhets- och mångfaldsfrågorna på bästa sätt för att nå framsteg och resultat. Detta i sin tur ställer krav på styrelsens kompetens och förståelse för dessa frågor.

FÖREDÖME I JÄMSTÄLLDHETSARBETET I ÄGARPOLICYN

De statligt ägda företagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en självklar och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar av ledande befattningar. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. Medan det är ledningens ansvar att tillsätta ledande befattningshavare kan styrelsen aktivt påverka och driva frågor som rör företagens arbete och policy i jämställdhetsfrågor.

Ökad mångfald i Bilprovningen för bättre kundservice och arbetsmiljö

Bilprovningen har en hög ambition för mångfald. Medarbetarnas sammansättning ska spegla samhället och den breda kundgruppen. En kommande omreglering av marknaden för fordonsbesiktning ökar behovet av att kunna attrahera de bästa medarbetarna för att tillhan- dahålla den bästa kundservicen.

Bilprovningen har satt upp en långsiktig mångfaldsplan med en konkret handlingsplan som uppdateras årligen. För att påverka attity- den internt har samtliga medarbetare genomgått en mångfaldsutbild- ning. Bilprovningen har också jobbat mycket med internkommunika- tionen genom intranät och personaltidning.

”Ledningen går i spetsen för mångfaldsarbetet och engagerar sig både internt och externt. Vi ser också i våra mätningar att attityden i organisatio- nen har påverkats positivt. En övervägande majoritet värdesätter mångfald och medverkar aktivt till att Bilprovningen ska bli bättre på mångfald”, säger informationschefen Cecilia Blom Granlund.

”En undersökning visar att arbetet inte är så fysiskt tungt som många tror. Engagemang och intresse kombinerat med vår egen utbildning ger medarbetarna rätt förutsättningar att leverera våra tjänster med hög kva- litet”, säger Cecilia Blom Granlund.

Under 2007 hade stationer i Stockholm, Göteborg och Malmö öppet hus

36 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Precis som staten som ägare är ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda företa- gen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i före- tagsledande positioner.

En viktig del i statens ägarpolicy är att sammansättningen av varje styrelse ska vara sådan att balans uppnås avseende bak- grund samt kompetensområde och erfarenhet. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera könet ska vara minst 40 procent.

FRAMSTEG GÖRS – STATLIGT ÄGDA FÖRETAG ÄR FÖREDÖMEN

Jämställdhets- och mångfaldsarbetet i de statligt ägda företa- gen är långsiktigt men framstegen är tydliga. Vad gäller jäm- ställdhet på styrelsenivå är resultaten goda. Jämfört med börs- företagen har de statligt ägda företagen mer än dubbelt så hög andel kvinnor i styrelserna. Arbetet med att öka andelen kvinnor i de statligt ägda företagens styrelser är ett exempel på att långsiktigt och målmedvetet arbete ger resultat. Andelen kvinnliga styrelseordförande har ökat från 22 procent 2006 till 33 procent 2009, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är nästan hälften, 48 procent, av styrelseledamöterna i de statligt ägda företagen kvinnor, att jämföra med börs- bolagens 19 procent.

HÖGRE ANDEL KVINNOR I NORDISKA STYRELSER

ANDELEN KVINNOR I STYRELSER, 2008, %

Norge						%
Norge						%
Sverige
Sverige
Finland
Finland
Danmark
Danmark
Nya Zeeland
Nya Zeeland
USA
USA
Kanada
Kanada
Nederländerna
Nederländerna
Storbritannien
Storbritannien
Australien
Australien
Frankrike
Frankrike
Tyskland
Tyskland
Spanien
Spanien
Schweiz
Schweiz
0	10	20	30	40	50

Källa: Fawcett Society, Catalyst

av styrelserna i Europa sitter endast män.

Norge är det land som har gått längst i att driva kvinnlig del- aktighet i styrelserummen med en tvingande lag att kvotera in kvinnor. Spanien introducerade en lag 2007 som rekommende- rar styrelser att ha 40 procent kvinnor år 2015.

En europeisk jämförelse av andelen kvinnor i styrelserum- men i näringslivet visar att de nordiska länderna är ledande. Norge ligger längst fram med 44 procent kvinnliga ledamöter. Sverige kommer på en andra plats med 27 procent. Nederlän- derna och Storbritannien är med sina respektive 12 procent de länder som har högst andel kvinnor utanför Norden. Europa- snittet, exklusive Norge, är endast 9 procent och i en fjärdedel

FOLKSAMS JÄMSTÄLLDHETSINDEX 2008

Jämställdhetsindexet utgörs av en lista på 24 företag som ingår i OMX Stockholm Index. Bedömningen utgår från andel kvinn- liga styrelseledamöter och andel kvinnor i koncernledningen samt andel kvinnor totalt i koncernen. TeliaSonera ingår i grup- pen undersökta företag och placerar sig som det näst mest jäm- ställda bolaget i granskningen.

för kunder med andra modersmål än svenska, men även arbetssökande var välkomna. På webbplatsen finns information på nio språk, ungefär lika många som fanns representerade bland medarbetarna som medverkade.

I samband med den internationella kvinnodagen 2008 och 2009 genomfördes en motsvarande aktivitet, då man vände sig främst till kvinnliga arbetssökande och kunder. Stationerna var bemannade med kvinnliga besiktningstekniker och platschefer. Representerade fanns också Bilprovningens styrelseordförande och andra kvinnor i höga befatt- ningar för att visa på karriärmöjligheterna inom företaget.

”Även om vi har en lång väg att gå, har vi börjat skapa förutsättningar för att öka vår mångfald och på sikt förbättra vårt erbjudande till kun- derna”, säger Cecilia Blom Granlund.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Förbättrad kommunikation med nya riktlinjer om hållbarhetsredovisning

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sidan 37, visar att 43 av 47 företag har för 2008 presenterat en separat eller integrerad hållbarhetsredovis- ning. De företag som inte har en hållbarhetsredovisning har i huvudsak i årsredovisningen angivit en tydlig förklaring till avvikelsen, i enlighet med riktlinjernas ”följa eller förklara”. Motiveringen till styrelsernas beslut att avvika har för två före- tag varit begränsad omfattning av verksamheten, ett företag uppger begränsade resurser som motivering med ambitionen att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer för 2009. Ett företag har inte lämnat någon förklaring alls.

TYDLIG FÖRBÄTTRING JÄMFÖRT MED 2007

Det har skett en tydlig förbättring av företagens hållbarhetsrap- portering jämfört med föregående år. Då hade endast tio statligt ägda företag av 50 en särskild hållbarhetsredovisning medan ytterligare sju företag hade minst sex sidor hållbarhetsinforma- tion i årsredovisningen. Av de 43 företag som har en hållbarhets- redovisning använder alla företag utom ett GRI:s riktlinjer för rapporteringen. Det kan jämföras med sju företag i fjol som använde GRI:s riktlinjer, justerat för Vasakronan och Vin & Sprit som har sålts under 2008. Av de tre nivåer, A, B, C som ﬁnns inom GRI är C den vanligaste nivån att rapportera på. Alla företag som använder GRI:s riktlinjer för första gången har valt att rapportera på nivå C, som är den lägsta nivån. Totalt är det 31 företag som rapporterar på C-nivå. Tre företag rapporterar på

CSR-kommunikation allt viktigare

Karolina Windell, CSR-forskare vid Uppsala Uni- versitet, spår att allt fler företag kommer att öka kommunikationen kring sitt sitt CSR- och hållbar- hetsarbete. En av förklaringarna är ett växande intresse från fler intressenter för att bättre kunna

förstå företagen och deras verksamhet.

Företagens kommunikation består idag av två huvudsakliga delar, enligt Karolina Windell. Det är rapportering av arbetet genom hållbar- hetsredovisning och genom direkt dialog med intressenter. Genom rapporteringen redogör företagen hur de arbetar med sina viktigaste hållbarhetsfrågor och de nya riktlinjerna från Global Reporting Initia- tive ger företagen ett stöd i kommunikationen. En standard för håll- barhetsrapportering, som GRI, underlättar också jämförelser mellan företag.

”Hållbarhetsredovisningen syftar främst till att kommunicera vad man har åstadkommit i sitt ansvarsarbete. Samtidigt kan utveck-

nivå B och två företag har valt den högsta nivån, nivå A. Sex företag redogör inte för vilken nivå som används och tre av dessa hållbarhetsredovisningar saknar GRI-tabell och indikatorer.

Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket också de ﬂesta företag har gjort, dock inte alla. Nio företag har en obestyrkt hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ska publice- ras i samband med årsredovisningen, senast den 31 mars, vilket huvuddelen, 35 företag, uppfyller. Åtta företag publicerade håll- barhetsredovisningen efter den angivna tidsramen, varav fyra före årsstämman.

BÄTTRE ÄN BÖRSFÖRETAGEN PÅ KOMMUNIKATION

Den årliga H&H Webrankingen som mäter kommunikation av hållbarhetsarbetet på webben visar att de statligt ägda företa- gen fortsätter att förbättra sin hållbarhetskommunikation. Förra året visade undersökningen att statligt ägda företag pla- cerades sig som grupp högre än de noterade företagen i Sve- rige. Årets undersökning visar att försprånget har ökat. Genomsnittet på statligt ägda företag är 2,11 på en skala av max 3,25, vilket är markant högre än 1,23 för de 100 största börsföretagen i Sverige. De statligt ägda företagen placerar sig även högt i ett europeiskt perspektiv. Högst poäng av de stat- ligt ägda företagen får Green Cargo, SJ, Sveaskog och Vatten- fall med 3 poäng vardera.

lingen av en redovisning sätta fart på ansvarsarbetet genom att tydlig- göra vilka mål som företaget ska arbeta mot”, säger Karolina Windell.

”Men det är viktigt att komma ihåg att rapportering bara är en pussel- bit. Företag måste stanna upp och fundera över varför och på vilket sätt en hållbarhetsredovisning är viktig för just deras organisation och deras målgrupper.”

Det är här den andra formen av CSR-kommunikation har en roll att spela. I dialog med omvärlden kan företagen fånga upp nya hållbar- hetsfrågor och de möjligheter som det ger och agera proaktivt. Företa- gen kan bemöta kritiska grupper genom dialogen och få reaktioner på de resultat företagen åstadkommit.

”Dagens tuffa ekonomi kan komma att förändra fokus i företagens kommunikation, nytt ljus hamnar på lokala CSR-frågor nära företa- gens kärnverksamhet. För företag mitt i den här utvecklingen är det viktigt att stanna upp och reflektera över vad det är som är mest rele- vant”, säger Karolina Windell.

38 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING1)

Företag, statens ägarandel inom parentes	Hållbarhets-	GRI	Nivå	Bestyrkt	Publicering
	redovisning	2008
Akademiska Hus (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
ALMI (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Apoteket (100%)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
Arbetslivsresurs (100%)	Nej	-	-	-	-
Arlandabanan Infrastructure (100%)	Nej	-	-	-	-
Bilprovningen (52%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Bostadsgaranti (50%)	Ja	Ja	Framgår ej	Ja	Mars
Botniabanan2) (91%)	Ja	Nej	-	Nej	Mars
Dramaten (100%)	Ja	Ja	C	Nej	Juni, efter årsstämman
Green Cargo (100%)	Ja	Ja	Framgår ej	Ja	Mars
Göta kanalbolaget (100%)	Ja	Ja	C	Nej	Mars
Innovationsbron (83,7%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Jernhusen (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Kasernen (100%)	Nej	-	-	-	-
Lernia (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
LKAB (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Miljömärkning Sverige (10%)	Ja	Delvis	Framgår ej	Nej	Mars
Nordea Bank (19,9%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Norrland Center (33,3%)	Ja	Delvis	Framgår ej	Nej	Mars
Operan (100%)	Ja	Delvis	Framgår ej	Ja	April, före årsstämman
Posten (100%)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
RISE (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Rymdbolaget (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Samhall (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SAS (21,4%)	Ja	Ja	A	Ja	Mars
SJ (100%)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
SOS Alarm (50%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SP (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Specialfastigheter (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Statens Bostadsomvandling (100%)	Ja	Ja	C	Nej	April, före årsstämman
Sveaskog (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SVEDAB (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Swedesurvey (100%)	Ja	Ja	C	Nej	Juni, efter årsstämman
Swedfund (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SEK (100%)	Ja	Ja	C	Ja	April, före årsstämman
Svenska Miljöstyrningsrådet (85%)	Ja	Ja	C	Ja	April, efter årsstämman
Svenska Skeppshypotekskassan (100%)	Nej	-	-	-	-
Svenska Spel (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SBAB (100%)	Ja	Ja	C	Nej	Mars
SweRoad (100%)	Ja	Ja	C	Ja	April, före årsstämman
Systembolaget (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
TeliaSonera (37,3%)	Ja	Ja	Framgår ej	Nej	Mars
Teracom (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Vasallen (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Vattenfall (100%)	Ja	Ja	A	Ja	Mars
VisitSweden (50%)	Ja	Ja	C	Ja	April, efter årsstämman
Voksenåsen (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars

1)I sammanställningen ingår inte vilande bolag eller bolag under avveckling (ExStattum, Zenit Shipping och Preaktio). Det delägda ryska företaget Dom Shvetsii ingår inte heller i sammanställningen. De nybildade företagen sedan årsskiftet 2008/2009 (Fouriertransform, Svevia och Vectura) är inte inkluderade i sam- manställningen eftersom de inte omfattades av riktlinjerna för extern rapportering under verksamhetsåret 2008.

2)Botniabanan har inte gjort en hållbarhetsredovisning men har i årsredovisningen ett omfattande avsnitt som väl beskriver företagets hållbarhetsarbete och därför räknas in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning, men inte enligt GRI:s riktlinjer.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – de sär- skilda samhällsintressena infrias. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekono- miska mål, samhällsekonomiska mål samt andra sär- skilda mål.

Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på års- stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan sta- ten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i samband med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jämfört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företa- get och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksam- hetsberättelsen för företag med statligt ägande” och hos företa- get i årsredovisningen och i företagets interna uppföljning.

EKONOMISKA MÅL

Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:

•Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företags- ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

•Uppnå eﬀektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.

•Hålla företagets ﬁnansiella risk på en rimlig nivå.

•Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och ﬁnansiella ställning.

•Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde- ring av företagens lönsamhet, eﬀektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen deﬁnieras i huvudsak inom följande kate- gorier:

•Lönsamhetsmål

(till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

•Kapitalstruktur

(till exempel soliditet eller räntetäckningsgrad)

•Utdelningsmål

(till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)

40 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Vilket mål och vilken deﬁnition som används i varje speciﬁkt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets ﬁnan- siella situation och i vilken mognadsfas företaget beﬁnner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den ﬁnansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

•Ju högre risken i företaget är desto högre är kapitalkostnaden. Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.

•Ju högre rörelserisk desto högre andel eget kapital krävs.

•Ju lägre tillväxt i företaget desto högre kan utdelningsandelen vara.

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så eﬀektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk- samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilda samhällsintres- sen saknar lån, det vill säga är i princip helt ﬁnansierade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så eﬀektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det ﬁnns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bundet i verk- samheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så eﬀektivt som möjligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett eﬀektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resur- ser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller inves- teringar. Kapitalkostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har företaget inte något incitament att ﬁnansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

De ekonomiska målen beslutas på årsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma för- utsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt eﬀektiv användning av

VERKSAMHETSRISK

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.

FINANSIELL RISK

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

6,5–14,5 %

			+/- 3 %
		0-2 %
	6 %
3,5 %

Riskfria	Placerares	Ev. påslag	Branschrisk1)
räntan	förväntade	för små	(betavärde)
	riskpremium	företag
	för aktier

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.

kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon- kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i ägarstyrningen.

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

För företag med särskilda samhällsintressen sätts främst sam- hällsekonomiska mål varför kraven på ekonomiska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strävar oftast istället efter ett eﬀektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.

Ett ﬂertal av de statligt ägda företagen med särskilda samhälls- intressen har en målkonﬂikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilda samhällsintresset. Exempelvis kan det

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

ﬁnnas krav att en verksamhet ska ha en viss geograﬁsk spridning över landet, trots att det inte är helt aﬀärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekonomiska mål tydliggörs dessa konﬂikter och ägaren och företagsledningen kan lättare göra priorite- ringar. Ägaren och företaget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företagets eﬀektivitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

•kvantitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och

•eﬀektivitets-/resultatkrav.

Kraven på till exempel kostnadseﬀektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets eﬀektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkost- nader) till varandra eller till företagets intäkter användas.

Även operativa-, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbets- handikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.

Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och icke-ﬁnansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation.

Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och deﬁnition av de olika målen (sid. 49 f.).

MÅL OCH UTFALL 20081)

	Lönsamhetsmål			Kapitalstruktur		Utdelningsmål
Företag		Mål Utfall %		Mål Utfall %		Mål %	Utfall
							Mkr
Akademiska Hus		7,8	0,7	35	46,5	50	978
Arbetslivsresurs		5–8	neg	30	16,5	50	0
Dom Shvetsii		–	–	–	–	–	0
Botniabanan		–	–	–	–	–	–
Green Cargo		10	0,4	30	35	50	0
Jernhusen		12	1,7	30	40	0	100
Kasernen		6,3	5,6	25	82	50	4
Lernia		5	neg	40–50	61	30-50	0
LKAB		12	32	>50	69	30–50	2 800
Posten		10	20	30	42	40	0
SJ		10	14	30	41	33	169
Specialfastigheter		6,3	neg	25–35	35	50	310
SBAB		6,8	6,7	–	2,8	33	0
Sveaskog		6	8,7	2	1,3	>60	89
SEK		–	1,9	–	2,4	–	0
Rymdbolaget		10	31	–	60	30–50	0
Skeppshypotekskassan		–	6,3	>10	16	0	0
Swedesurvey		–	neg	–	56	–	0
SweRoad		–	10,7	–	66	–	2
Teracom		17	24	30	44	40–60	150
Vasallen		7,8	neg	>50	58	30–50	50
Vattenfall		15	14 3,5–4,5		4,1	40–60	6 900
Nordea Bank		–	15,3	11,5	9,5	40	518
SAS		25	5	>35	15	30–40	0
TeliaSonera		–	15	–	54	40	8 083
Arlandabanan Infrastructure		–	0	–	1	–	0
ALMI		–	neg	–	91	–	0
Apoteket		–	–	25	33	33	237
Bostadsgaranti		7	neg	–	15	33	0
Göta kanalbolaget		–	2,4	–	81	–	0
Innovationsbron		–	neg	–	93	–	0
RISE		–	9,6	–	50	–	0
Dramaten		–	neg	–	25	–	0
Operan		–	neg	–	17	–	0
Norrland Center		–	30,8	-	84	–	0
Samhall		7	13	30	42	0	0
Miljömärkning Sverige		–	1	–	80	–	0
SOS Alarm		8	7	–	51	5	8
SP		4	6,4	–	57	0	0
Statens Bostadsomvandling		–	0,1	–	95	–	0
SVEDAB		–	neg	–	neg	–	0
Swedfund		2,5	4	–	78	–	0
Bilprovningen		–	neg	25	53	1	5
Miljömärkning i Sverige		–	0	–	26,5	–	0
Svenska Spel	5 1222)		51082)	–	65	rörl	5 108
Systembolaget		–	36,6	35	38	50	774
VisitSweden		–	0,5	–	33	–	0
Voksenåsen		–	0	–	45	–	0

1)För närmare information om företagens ekonomiska och särskilda mål, se respektive företagssida (49 f.). Exstattum, Preaktio, Zenit Shipping, Svevia, Vectura och Fouriertransform redovisas ej.

2)Mkr.

42 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN

Två grupper av företag

De statligt ägda företagen kan indelas i två grupper: företag som verkar under marknadsmässiga villkor och företag med särskilda samhällsintressen.

Företag med statligt ägande kan i princip delas in i två grupper: de företag som verkar under marknadsmässiga villkor och de företag som primärt har olika samhällsintressen att infria. För företagen i den förstnämnda gruppen ställs främst marknads- mässiga avkastningskrav och utvärderingen av företagen sker utifrån dessa krav. För företag i gruppen med särskilda samhälls- intressen skapas värde främst ur den samhällsnytta som före- tagen åstadkommer. Utvärderingen av dessa företag blir därmed mer komplex. Utvärdering av samtliga företag med statligt ägande sker årligen och presenteras på respektive företagssida (sid. 49 f.).

Ambitionen i denna verksamhetsberättelse är att göra redo- visningen av statens företagsengagemang och de enskilda före- tagen så tydlig och lättillgänglig som möjligt.

I den konsoliderade redovisningen ingår sammanlagt 50 hel- eller delvis statligt ägda företag. Denna redovisning, som är en form av summering, är gjord utan att det ﬁnns ett moderbolag i egentlig mening. Principerna för redovisningen ﬁnns i kapitlet redovisningsprinciper på sid. 106.

I vissa avseenden skiljer sig det resultat som redovisas här från det som tidigare redovisats i bokslutskommunikén. Detta beror på att de konsoliderade resultat- och balansräkningarna som upprättats innehåller kompletterande uppgifter som inte fanns tillgängliga när bokslutskommunikén publicerades.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER

MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Företagen i denna grupp ska ha relevanta och tydligt kommuni- cerade ekonomiska mål som utgår från marknadsmässiga krav. Detta innebär att företagen ska ha en rimlig ﬁnansiell risk

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER

MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Företag som verkar under marknadsmässiga villkor känne- tecknas främst av något eller av båda följande kriterier:

•Företaget verkar på en marknad med full konkurrens.

•Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat, avkastning och finansiell balans baserat

på företagets riskproﬁl.

Gruppen omfattar 30 företag. I konsolideringen ingår 23 av dessa företag som sammanlagt har 134 629 anställda.

genom en lämplig kapitalstruktur samt att målet för avkast- ningen på insatt kapital ska överstiga den uppskattade kapital- kostnaden med beaktande av den totala risken i företaget. Staten har normalt ett bestämmande inﬂytande i företagen som verkar under marknadsmässiga villkor. Därigenom underlättas proces- sen för att fastställa de ekonomiska måltalen, vilken bygger på en dialog mellan ägaren och företaget. Företag i denna grupp kan även ha särskilda mål som ägaren fastställt. Ägare, styrelse och ledning ska tillsammans känna ett ansvar för att arbeta mot målen. Läs mer om mål på sid. 36-38.

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

För denna grupp av företag sätts särskilda mål. Ibland kan kra- ven på avkastning avvika från vad som är brukligt i verksamhe- ter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på kvalitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och eﬀektivitets-/resultatkrav. Kraven på till exempel kostnadsef- fektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse. Graden av samhällsintresse och ägarens styrning skil- jer sig mycket mellan de olika företagen i denna grupp. Läs mer om mål på sid. 36-38.

FÖRETAG MED SÄRSKILDA

SAMHÄLLSINTRESSEN

Företag med särskilda samhällsintressen kännetecknas främst av något eller av båda följande kriterier:

•Ägaren, staten, styr verksamheten på ett påtagligt och direkt sätt.

•Företaget verkar på en marknad med särskilda förbehåll. En del av företagen verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt konkurrensutsatta. Gruppen omfattar 24 företag. I konsolideringen ingår 23 av dessa företag med sammanlagt 39 675 anställda.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN

Ännu ett bra år för de statligt ägda företagen

Fortsatt omsättningsökning för företag med statligt ägande; den sammanlagda omsättningen ökade med 7 procent från 322,9 till 347,0 miljarder kronor. Det sammanlagda resultatet efter skatt uppgick till 44,2 (53,1) miljarder kr, en minskning med 17 procent jämfört med 2007. Den totala utdelningsnivån mins- kade, bland annat på grund av statens försäljning av Vin & Sprit och Vasakronan.

Den svenska konjunkturen avmattades med en BNP-tillväxt om 0,2 (2,7) procent. Den svagare konjunkturutvecklingen avspegla- des också i kurserna på Stockholmsbörsen där OMX All Share- index minskade med 41 procent under 2008.

ÖKAD OMSÄTTNING

Utvecklingen för de statligt ägda företagen fortsatte positivt under 2008; den sammanlagda omsättningen ökade med 7 procent under året och totalt uppgick omsättningen till 347,0 (322,9) miljarder kr. Vattenfall stod för den största omsättningsök- ningen bland samtliga statligt ägda företag och ökade sin omsättning med 20,9 miljarder kr. De stod för 87 procent av omsättningsökningen och 47 procent av den totala omsätt- ningen bland de statligt ägda företagen. TeliaSonera, LKAB och Apoteket bidrog med stora absoluta omsättningsökningar. LKAB, SweRoad och Swedfund stod för procentuellt stora omsättningsökningar jämfört med samma period föregående år. 33 av 48 företag redovisade förbättrad eller oförändrad omsätt- ning jämfört med 2007.

LÄGRE RESULTAT

Det sammanlagda resultatet efter skatt för de statligt ägda före- tagen minskade med 17 procent, från 53,1 till 44,2 miljarder kr. Den sammanlagda resultatförsämringen kan delvis hänföras till den försämrade konjunkturen under 2008. Några företag som redovisade lägre resultat var Vattenfall, Specialfastigheter och

SVEDAB.

Ett ﬂertal företag lyckades dock öka resultatet efter skatt under året. LKAB, Systembolaget och TeliaSonera bidrog med stora absoluta resultatökningar jämfört med föregående år. 20 företag med statligt ägande kunde redovisa förbättrat eller oför- ändrat resultat jämfört med föregående år.

FÖRBÄTTRAT KASSAFLÖDE

Kassaﬂödet från den löpande verksamheten uppgick till 91 914 Mkr (20 408) för 2008. Exklusive företagen inom den ﬁnansiella sektorn (SBAB och SEK) uppgick kassaﬂödet från den löpande verksamheten till 59 966 (58 195) Mkr. Exklusive företagen i den ﬁnansiella sektorn, redovisade LKAB, Vattenfall och Special-

44 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

fastigheter förbättrade kassaﬂöden jämfört med samma period föregående år. Teracom, ALMI och Svenska Spel redovisade för- sämrade kassaﬂöden jämfört med föregående år.

FORTSATT HÖGA INVESTERINGSNIVÅER

Bruttoinvesteringarna ökade med 79 procent under 2008 från 36,7 till 65,8 miljarder kr. Vattenfall bidrog med 65 procent av totala investeringar. Även Posten, Specialfastigheter och Tera- com bidrog till ökade investeringar jämfört med 2007. LKAB, Apoteket och Botniabanan redovisade lägre investeringar jäm- fört med föregående år.

Vattenfalls bruttoinvesteringar ökade med 123 procent och uppgick till 42,3 (19,0) miljarder kr. Av dessa utgjorde 17,2 (12,7) miljarder kr förnyelseinvesteringar i anläggningar och 25,0 (6,3) miljarder kr var tillväxtinvesteringar.

LKAB:s bruttoinvesteringar minskade jämfört med föregå- ende år då stora investeringar gjordes i anriknings- och pellets- verk i Kiruna samt ny lossnings- och lagringsstruktur i Narvik.

LÄGRE UTDELNINGAR

För verksamhetsåret 2008 uppgick för utdelningarna från de statligt ägda företagen till 21,8 (31,3) miljarder kr. Detta är en minskning jämfört med föregående år. Statens försäljning av bolagen Vin & Sprit och Vasakronan har påverkat den totala utdelningsnivån. Bland de företag som ökat sina utdelningar mest återﬁnns LKAB, Posten och Apoteket.

TVÅ GRUPPER AV FÖRETAG

RESULTATRÄKNING

Mkr	2005	2006	2007	2008
Nettoomsättning	310 700	314 509	322 869	346 974
Övriga intäkter	6 923	4 284	3 896	4 592
Kostnader	-266 187	-265 948	-271 665	-294 714
Resultat från andelar i intresseföretag	7 117	11 332	9 219	8 178
Värdeförändringar	8 946	6 874	5 621	-3 472
Rörelseresultat	67 499	71 052	69 939	61 558
Finansiella intäkter	5 558	5 972	4 618	6 798
Finansiella kostnader	-9 481	-9 925	-11 253	-14 713
Resultat före skatt	63 576	67 099	63 303	53 642
Skatt	-11 276	-12 875	-10 216	-9 455
Resultat från avvecklad verksamhet	251	0	0	0
Årets resultat	52 552	55 442	53 087	44 188
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	51 226	54 236	52 082	43 404
Hänförbart till minoritetsintressen	1 326	1 206	1 005	784
Summa	52 552	55 442	53 087	44 188
BALANSRÄKNING

Mkr	2005	2006	2007	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	434 034	450 176	480 586	515 449
Räntebärande anläggningstillgångar	353 590	381 252	394 163	476 254
Ej räntebärande omsättningstillgångar	85 356	83 730	89 465	123 645
Räntebärande omsättningstillgångar	177 655	218 394	265 113	281 034
Summa tillgångar	1 050 635	1 133 552	1 229 327	1 396 382
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	278 024	304 246	319 553	315 701
aktieägare i moderbolaget
Eget kapital hänförbart till	11 830	11 751	13 176	11 650
minoritetsintressen
Summa eget kapital	289 854	315 997	332 728	327 351
Räntebärande avsättningar	51 160	53 645	78 534	94 518
Ej räntebärande avsättningar	88 317	79 448	60 467	54 325
Räntebärande långfristiga skulder	371 997	342 344	476 845	528 148
Ej räntebärande långfristiga skulder	18 366	6 658	20 939	47 092
Räntebärande kortfristiga skulder	144 687	226 794	167 951	217 745
Ej räntebärande kortfristiga skulder	86 254	108 666	91 863	127 204
Totala skulder och eget kapital	1 050 635	1 133 552	1 229 327	1 396 382
KASSAFLÖDE

Mkr	2005	2006	2007	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	-1 401	28 606	20 408	91 914
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-32 950	-22 159	-29 136	-57 461
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	32 332	5 008	20 737	-7 469
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Mkr	2005	2006	2007	2008
Bruttoinvesteringar	36 584	35 056	36 654	65 794
Av- och nedskrivningar	19 850	21 217	22 523	22 380
Omsättning som avser anslag från staten	5 392	5 345	5 557	5 219
Utdelning	26 528	37 124	31 342	21 784
Medelantal anställda	126 172	127 454	125 689	122 880
Medelantal anställda, inkl. intresseföretag	181 660	177 112	175 925	174 304
Soliditet, %	27,6	24,3	23,6	20,3
Avkastning på eget kapital, %	19,6	18,6	15,8	13,7

(Intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Fortsatt positiv utveckling

Under 2008 fortsatte gruppen företag som verkar under marknadsmässiga villkor sin positiva utveckling; företagens sammanlagda omsättning ökade med 9 procent, resultat efter skatt för året minskade med 18 procent. Den totala utdelningsnivån minskade jämfört med föregående år bland annat på grund av försäljning av Vin & Sprit och Vasakronan.

Totalt sett ökade nettoomsättningen för företag som verkar under marknadsmässiga villkor med 9 procent under 2008 och uppgick till 261,0 (240,4) miljarder kr. Resultatet efter skatt minskade med 18 procent och uppgick till 38,3 (46,9) miljarder kr. Det egna kapitalet minskade till 304,9 (312,0) miljarder kr och avkastningen på det egna kapitalet minskade från 15,8 pro- cent till 12,7 procent.

VATTENFALL BIDROG TILL ÖKAD OMSÄTTNING

Den totala omsättningen för företag som verkar under mark- nadsmässiga villkor ökade under året och uppgick till 261 023 (240 428) Mkr. Vattenfall som stod för den största omsättnings- ökningen i gruppen ökade sin omsättning med 20 910 Mkr och stod för 102 procent av den sammanlagda omsättningsökningen i gruppen företag under marknadsmässiga villkor. I jämförelsen ingår omsättning från intressebolag med respektive ägarandel. TeliaSonera, LKAB och Posten redovisade också stora omsätt- ningsökningar. 16 (16) företag svarade för omsättningssiﬀror som uppgick till mer än 500 Mkr under 2008 och 13 av dessa ökade sin omsättning under 2008 jämfört med 2007. Av samtliga företag i gruppen redovisade 18 av 25 företag ökad eller oföränd- rad omsättning jämfört med föregående år.

RESULTATRÄKNING

Mkr	2005	2006	2007	2008
Nettoomsättning	225 566	225 919	240 428	261 023
Övriga intäkter	6 560	3 421	3 094	3 966
Kostnader	-186 487	-182 235	-195 362	-214 992
Resultat från andelar i intresseföretag	7 149	11 324	9 197	8 035
Värdeförändringar	8 964	6 963	5 352	-2 760
Rörelseresultat	61 752	64 391	62 709	55 272
Finansiella intäkter	5 286	5 562	3 993	5 345
Finansiella kostnader	-8 594	-9 555	-9 956	-13 001
Resultat före skatt	58 444	60 399	56 747	47 615
Bokslutsdispositioner	0		0	0
Skatt	-11 072	-12 389	-9 896	-9 324
Resultat från avvecklad verksamhet	251	1 217	0	0
Årets resultat	47 623	49 226	46 851	38 291
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	46 299	48 032	45 848	37 527
Hänförbart till minoritetsintressen	1 324	1 194	1 003	764
Summa	47 623	49 226	46 851	38 291
BALANSRÄKNING

Mkr	2005	2006	2007	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	410 449	427 322	444 778	475 438
Räntebärande anläggningstillgångar	346 989	374 277	386 554	468 056
Ej räntebärande omsättningstillgångar	74 351	71 833	76 594	111 133
Räntebärande omsättningstillgångar	164 546	205 331	250 496	262 484
Summa tillgångar	996 335	1 078 763	1 158 423	1 317 111
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	278 024	286 645	299 451	293 827
aktieägare i moderbolaget
Eget kapital hänförbart till	11 336	11 212	12 532	11 039
minoritetsintressen
Summa eget kapital	289 360	297 857	311 983	304 866
Obeskattade reserver			0	0
Räntebärande avsättningar	50 936	53 420	78 297	94 280
Ej räntebärande avsättningar	85 504	76 647	57 646	51 476
Räntebärande långfristiga skulder	354 958	326 643	449 473	497 052
Ej räntebärande långfristiga skulder	17 225	5 400	19 654	45 687
Räntebärande kortfristiga skulder	139 993	221 962	162 958	210 370
Ej räntebärande kortfristiga skulder	74 673	96 834	78 412	113 380
Totala skulder och eget kapital	1 012 649	1 078 763	1 158 423	1 317 111
KASSAFLÖDE

Mkr	2005	2006	2007	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	-8 790	22 023	12 842	86 623
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-30 825	-21 467	-26 017	-54 241
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	37 920	10 353	24 365	-6 724
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Mkr	2005	2006	2007	2008
Bruttoinvesteringar	34 998	33 074	32 909	61 993
Av- och nedskrivningar	18 623	19 938	21 197	20 573
Omsättning som avser anslag från staten	403	403	401	2
Utdelning	21 553	31 949	25 624	15 658
Medelantal anställda	85 999	88 198	85 967	84 096
Medelantal anställda, inkl. intresseföretag	140 563	136 920	135 312	134 629
Soliditet, %	21,2	23,2	23,6	19,8
Avkastning på eget kapital, %	18,5	17,5	15,8	12,7

46 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

SEK stod för den största procentuella omsättningsökningen. Företaget ökade med 85 procent, från 833 till 1 543 Mkr, ökningen förklaras av det kapitaltillskott som de ﬁck i slutet av året, då statens aktier i Venantius överfördes till SEK. Den största absoluta omsättningsökningen stod Vattenfall för, som ökade sin omsättning med 15 procent, från 143 639 till 164 549 Mkr. Hälften av ökningen hänförs till Vattenfalls verksamheter i Norden och förklaras av högre erhållna priser både på spot- marknaden och prissäkrad volym. Huvuddelen av den övriga ökningen är hänförlig till Tyskland och förklaras främst av högre erhållna priser och valutakurseﬀekter. TeliaSonera ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 8 procent, från 96 344 Mkr till 103 585 Mkr. Ökningen är främst hänförlig till ökande voly- mer och inom kommunikation och bredband på ﬂertalet av de geograﬁska marknaderna. LKAB ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 41 procent, från 16 385 Mkr till 23 128 Mkr. Ökningen härrör huvudsakligen till följd av nya priser på pellets- och ﬁnesprodukterna.

RESULTATFÖRBÄTTRING FÖR MÅNGA FÖRETAG

I gruppen företag som verkar under marknadsmässiga villkor redovisade 9 av 25 företag positivt eller oförändrat resultat efter skatt jämfört med föregående år. Vattenfall tillsammans med LKAB och TeliaSonera var de tre största bidragsgivarna till det sammanlagda resultatet. De stod tillsammans för 87 procent av det sammanlagda resultatet efter skatt i gruppen.

Vattenfall försämrade sitt resultat från 20 686 till 17 763 Mkr. Minskningen hänförs främst till sämre bruttomarginal och högre ﬁnansiella kostnader. LKAB förbättrade sitt resultat från 4 679 till 7 641 Mkr. Ökningen hänförs främst till den högre volymen och den förbättrade bruttomarginalen samtidigt som övriga kostnader har varit relativt oförändrade. TeliaSonera för- bättrade sitt resultat med 6 procent från 20 298 till 21 442 Mkr.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

STATENS ANDEL AV FÖRETAGENS UTDELNINGAR1)

Mkr	2004	2005	2006	2007	2008
Företag med marknadsmässiga villkor
TeliaSonera	2 541	7 118	12 815	6 700	3 015
SJ	0	0	150	169	181
Vattenfall	5 600	5 800	7 500	8 000	6 900
Nordea Bank	1 318	1 685	2 284	2 855	1 129
LKAB	520	1 500	2 000	2 000	2 800
Akademiska Hus	394	660	1 400	967	978
Sveaskog	355	355	481	810	89
Specialfastigheter	25	67	400	350	310
Posten2)	150	175	400	625	0
ExStattum	0	0	0	570	0
Teracom	0	150	350	400	150
Jernhusen	0	0	0	100	100
Green Cargo	0	0	80	85	0
Vasallen	96	76	471	67	0
Lernia	0	25	50	25	0
Kasernen	4	5	4	4	4
Rymdbolaget	40	30	3	6	0
SweRoad	5	1	1	0	2
SBAB	139	0	0	0	0
SEK	0	0	0	0	0
SAS	0	0	0	0	0
Venantius3)	643	3 000	2 100	300	-
Vin & Sprit3)	400	600	710	800	-
Vasakronan3)	165	254	698	791	-
OMX3)	0	52	52	-	-
Summa	12 395	21 553	31 949	25 624	15 658

1)Tabellen redovisar endast företag som har lämnat utdelning något av de fem senaste åren.

2)Ingen ordinarie utdelning för Posten utgick för 2008 mot bakgrund av den extra utdelning om 1 400 Mkr som ska lämnas vid fullföljandet av samgåendet med Post Danmark.

3)Under året har statens aktier i Venantius, Vin & Sprit, Vasakronan, OMX och Imego avyttrats.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Ökningen hänförs främst till mobiltjänster med ökad tillväxt och lönsamhet i de nordiska och baltiska länderna samt ett starkt resultat inom aﬀärsområdet Euroasien.

Trots den gynnsamma resultatutvecklingen för bland andra SJ, Rymdbolaget och SBAB försämrades resultatet. Det lägre resultatet förklaras bland annat av att de under året avyttrade företagen Vin & Sprit och Vasakronans inte ingår i sin helhet i konsolideringen för 2008.

LÄGRE INVESTERINGSNIVÅER

Bruttoinvesteringarna i företagen som verkar under marknads- mässiga villkor ökade jämfört med 2007 från 56 560 till 91 303 Mkr. Vattenfall, Posten och Specialfastigheter ökade sina inves-

BRUTTOINVESTERINGAR

Mkr	2006	2007	2008
Företag med marknadsmässiga villkor1)
Vattenfall	17 220	18 964	42 296
TeliaSonera (37,3%)	15 052	20 702	24 855
LKAB	4 851	6 003	4 732
SAS (21,4%)	2 299	2 949	4 455
Akademiska Hus	2 418	2 183	2 325
Posten	2 886	1 198	2 452
Specialfastigheter	592	678	2 352
Teracom	263	240	1 242
SJ	590	379	1 011
Green Cargo	181	240	608
Jernhusen	551	496	649
Vasallen	170	303	421
Sveaskog	116	90	172
Rymdbolaget	34	22	116
SEK	6	4	2 455
Övriga företag	1 047	2 109	1 162

teringar. LKAB och SBAB minskade sina investeringar under 2008 jämfört med föregående år.

INVESTERINGAR I KAPACITETSUTBYGGNAD OCH FÖRVÄRV

LKAB:s bruttoinvesteringar minskade kraftigt jämfört med föregående år då stora investeringar gjordes i anriknings- och pelletsverk i Kiruna samt ny lossnings- och lagringsstruktur i Narvik.

LÄGRE UTDELNINGSNIVÅ

Utdelningarna från gruppen företag som verkar under mark- nadsmässiga villkor uppgick till 15,7 (25,6) miljarder kr för verk- samhetsåret 2008. Minskningen jämfört med föregående år för- klaras bland annat av den sämre konjunkturen och av att staten har sålt sitt innehav i Vin & Sprit samt Vasakronan.

De företag i den här gruppen som lämnar de största utdel- ningarna till staten är Vattenfall, TeliaSonera och LKAB. Bland de företag som har ökat utdelningarna mest återﬁnns SJ och LKAB.

Läs mer om företagens utdelningspolicy i respektive företags- presentation (sid. 49 f.).

1)Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 Mkr. Intresseföretagens investeringar ingår ej i konsolideringen.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

				Genomsnittlig
		Nettoomsättning, Mkr		årlig ökning, %		Resultat före skatt, Mkr
Företag1)	2006	2007	2008	2006–2008	2006	2007	2008
Vattenfall	135 802	143 639	164 549	10,1%	19 858	20 686	17 763
TeliaSonera (37,3%)	91 060	96 344	103 585	6,7%	19 283	20 298	21 442
Posten	27 823	29 902	30 836	5,3%	1 013	1 564	1 506
LKAB	14 615	16 385	23 128	25,8%	4 597	4 679	7 641
SAS (21,4%)	51 152	50 598	53 195	2,0%	4 740	636	-6 321
SJ	6 938	8 257	9 029	14,1%	368	507	543
Sveaskog	6 030	7 263	7 240	9,6%	2 138	1 419	1 370
Green Cargo	5 857	6 111	6 392	4,5%	165	174	7
Akademiska Hus	4 704	4 635	4 793	0,9%	3 038	1 253	749
Teracom	2 995	3 300	3 173	2,9%	354	470	421
Lernia	2 179	2 259	1 973	-4,8%	150	52	5
SEK	794	833	1 543	39,4%	356	346	143
Specialfastigheter	1 168	1 126	1 174	0,3%	766	544	-117
SBAB	1 435	1 177	1 186	-9,1%	654	190	424
Jernhusen	640	750	794	11,4%	345	676	70
Svenska rymdaktiebolaget	524	551	669	13,0%	-15	8	143

1) Tabellen visar företag med en omsättning över 500 Mkr.

48 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

Stabila omsättningsnivåer och lägre vinster

Gruppen företag med särskilda samhällsintressen ökade under 2008 den sammanlagda omsättningen jämfört med 2007 med 4 procent. Vinsten för företagen efter skatt försämrades till 5 897 (6 237) Mkr för 2008.

Totalt sett ökade nettoomsättningen under 2008 för företag med särskilda samhällsintressen med 4 procent från 82,4 till

86,0 miljarder kr. Resultatet efter skatt försämrades något och uppgick till 5,9 (6,2) miljarder kr. Det egna kapitalet ökade till 22,5 (20,8) miljarder kr och avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 28,0 (33,1) procent.

Företagen i denna grupp har, utöver ekonomiska mål, även särskilda samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål. För när- mare information om företagens ekonomiska och särskilda mål, se respektive företagssida (sid. 49 f.).

RESULTATRÄKNING

Mkr	20051)	2006	2007	2008
Nettoomsättning	85 134	88 590	82 441	85 951
Övriga intäkter	363	864	802	626
Kostnader	-79 699	-82 713	-76 303	-79 722
Resultat från andelar i intresseföretag	-32	8	21	142
Värdeförändringar	-18	-89	269	-712
Rörelseresultat	5 747	6 661	7 230	6 286
Finansiella intäkter	272	410	625	1 453
Finansiella kostnader	-887	-370	-1 297	-1 712
Resultat före skatt	5 132	6 701	6 557	6 027
Skatt	-203	-485	-320	-130
Årets resultat	4 929	6 215	6 237	5 897
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	4 927	6 203	6 235	5 877
Hänförbart till minoritetsintressen	2	12	2	20
Summa	4 929	6 215	6 237	5 897
BALANSRÄKNING

Mkr	20051)	2006	2007	2008
Tillgångar

OMSÄTTNINGSÖKNINGAR FÖR APOTEKET, SVENSKA SPEL						Ej räntebärande anläggningstillgångar	23 585	22 854	35 808	40 011
OCH SYSTEMBOLAGET						Räntebärande anläggningstillgångar	6 601	6 975	7 608	8 198
2008 innebar en omsättningsökning för företag med särskilda						Ej räntebärande omsättningstillgångar	11 005	11 897	12 871	12 512
samhällsintressen; den sammanlagda omsättningen för företa-						Räntebärande omsättningstillgångar	13 109	13 063	14 617	18 551
samhällsintressen; den sammanlagda omsättningen för företa-						Summa tillgångar	54 300	54 871	70 904	79 271
gen ökade med 4 procent till 85 951 (82 441) Mkr. Apoteket,						Summa tillgångar	54 300	54 871	70 904	79 271
gen ökade med 4 procent till 85 951 (82 441) Mkr. Apoteket,						Eget kapital, avsättningar och skulder	16 318	17 602	20 102	21 874
Systembolaget och Svenska Spel ökade sin omsättning jämfört						Eget kapital, avsättningar och skulder	16 318	17 602	20 102	21 874
Systembolaget och Svenska Spel ökade sin omsättning jämfört						Eget kapital hänförbart till	494	539	644	611
med 2007. Apoteket, Svenska Spel och Systembolaget stod för						Eget kapital hänförbart till	494	539	644	611
med 2007. Apoteket, Svenska Spel och Systembolaget stod för						aktieägare i moderbolaget
82 procent av omsättningen för den här gruppen av företag.						Eget kapital hänförbart till	16 809	18 141	20 745	22 485
Under 2008 kunde 10 (10) av företagen redovisa en omsättning						minoritetsintressen
						Summa eget kapital	16 809	18 141	20 745	22 485
som uppgick till mer än 500 Mkr. Av 23 företag i gruppen redo-						Summa eget kapital	16 809	18 141	20 745	22 485
						Räntebärande avsättningar	224	225	237	238
visade 15 företag ökad eller oförändrad omsättning. Systembo-						Räntebärande avsättningar	224	225	237	238
						Ej räntebärande avsättningar	2 812	2 801	2 822	2 849
laget ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 5 procent,						Ej räntebärande avsättningar	2 812	2 801	2 822	2 849
laget ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 5 procent,						Räntebärande långfristiga skulder	17 040	15 701	27 372	31 095
						Räntebärande långfristiga skulder	17 040	15 701	27 372	31 095
						Ej räntebärande långfristiga skulder	1 141	1 258	1 285	1 405
						Räntebärande kortfristiga skulder	4 694	4 832	4 993	7 375
STATENS ANDEL AV FÖRETAGENS UTDELNINGAR						Ej räntebärande kortfristiga skulder	11 580	11 832	13 451	13 825
Mkr	2004	2005	2006	2007	2008	Totala skulder och eget kapital	54 300	54 790	70 904	79 271
Företag med särskilda samhällsintressen						KASSAFLÖDE
Svenska Spel1)	4 803	4 569	4 807	5 247	5 108	KASSAFLÖDE
Systembolaget	90	330	210	295	774	Mkr	20051)	2006	2007	2008
Apoteket	100	70	150	165	237	Kassaflöde från löpande verksamhet	7 389	6 583	7 566	5 292
Svensk Bilprovning (52%)	2	3	3	3	3	Kassaflöde från investeringsverksamhet	-2 124	-692	-3 119	-3 220
SOS Alarm Sverige (50%)	2	2	4	4	4	Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-5 588	-5 345	-3 628	-745
Bostadsgaranti (50%)	0	1	1	4	0	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Totalt	4 997	4 975	5 175	5 718	6 126
Totalt	4 997	4 975	5 175	5 718	6 126
1) Svenska Spels resultat delas ut i sin helhet. Av företagets vinstmedel, 5 108						Mkr	20051)	2006	2007	2008
						Bruttoinvesteringar	1 587	1 982	3 745	3 801
(5 247) Mkr utbetalas 1 590 (1 370) Mkr till föreningslivet.						Bruttoinvesteringar	1 587	1 982	3 745	3 801
						Av- och nedskrivningar	1 227	1 226	1 326	1 807
						Av- och nedskrivningar	1 227	1 226	1 326	1 807
						Omsättning som avser anslag från staten	23 809	4 852	5 156	5 217
BRUTTOINVESTERINGAR						Utdelning	4 975	5 175	5 718	6 126
						Medelantal anställda	40 173	39 256	39 722	38 784
Mkr		2005	2006	2007	2008	Medelantal anställda	40 173	39 256	39 722	38 784
Mkr		2005	2006	2007	2008
Företag med särskilda samhällsintressen1)						Medelantal anställda, inkl. intresseföretag	41 204	40 192	40 613	39 675
Botniabanan		3 212	2 312	2 258	2 107	Soliditet, %	30,7	33	29	28,2
Botniabanan		3 212	2 312	2 258	2 107
Svenska Spel		628	405	205	484	Avkastning på eget kapital, %	29,9	36,6	33,1	28,0
Svenska Spel		628	405	205	484
Apoteket		243	256	429	253	1) 2005 är justerade för IFRS.
Systembolaget		167	898	315	406
Svensk Bilprovning		142	149	149	114

1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 Mkr.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

från 20 211 Mkr till 21 296 Mkr, ökningen härrör huvudsakligen till ökad försäljningsvolym. Apoteket ökade omsättningen med 6 procent från 39 493 Mkr till 41 710 Mkr. Ökningen för- klaras främst av att receptvolymerna ökade, en hög medelpris- utveckling inom vissa områden samt att kunderna handlar för större belopp vid varje besök. Svenska Spel ökade sin omsätt- ning med 2 procent från 7 915 Mkr till 8 071 Mkr 2008.

SÄMRE RESULTAT

Årets resultat efter skatt för gruppen företag med särskilda sam- hällsintressen innebar en sammanlagd resultatförsämring från

6 237 till 5 897 Mkr. Av företagen med särskilda samhällsintres- sen redovisade 11 av 23 företag ett positivt eller nollresultat efter skatt jämfört med föregående år. Företagen med de största resul- tatförbättringarna var Systembolaget, Apoteket och Samhall.

ÖKADE BRUTTOINVESTERINGAR

Bruttoinvesteringarna ökade från 3 745 till 3 801 Mkr, en ökning med 1 procent jämfört med 2007. Svenska Spels bruttoinveste- ringar ökade med 136 procent från 205 till 484 Mkr. Ökningen förklaras främst av inköpt datautrustning och andra inventarier. Apoteket minskade sina investeringar från 429 Mkr till 253 Mkr, minskningen förklaras av färre investeringar i inventarier under året.

SVENSKA SPELS UTDELNING DOMINERANDE

De sammanlagda utdelningarna från företag i gruppen företag med särskilda samhällsintressen uppgick till 6,1 (5,7) miljarder kr. Svenska Spel är skattebefriat och delar ut hela sitt resultat.

Den ena delen utbetalas som bidrag till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen, och den andra delen betalas in till sta- ten. Svenska Spels utdelning motsvarar 83 procent av de samlade utdelningarna i denna grupp.

Totalt sett uppgick Svenska Spels utdelning för verksamhets- året 2008 till 5,1 (5,2) miljarder kr. Läs mer om företagens utdel- ningspolicy på respektive företagspresentation (sid. 49 f.).

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

				Genomsnittlig
		Nettoomsättning, Mkr		årlig ökning %		Resultat före skatt, Mkr
Företag1)	2006	2007	2008	2006–2008	2006	2007	2008
Apoteket	37 269	39 493	41 710	5,8%	447	433	711
Svenska Spel	20 157	7 915	8 071	-36,7%	4807	5 247	5 108
Systembolaget	19 039	20 211	21 296	5,8%	419	295	774
Samhall	7 090	7 211	7 106	0,1%	96	90	153
Botniabanan (91%)	2 312	2 258	2 112	-4,4%	0	0	0
Bilprovningen (52%)	1 528	1 525	1 516	-0,4%	48	37	-204
SVEDAB	779	858	930	9,3%	149	116	-645
SOS Alarm (50%)	694	727	761	4,7%	4	9	12
SP	749	760	846	6,2%	57	10	26
ALMI	662	796	828	11,8%	93	114	9

1) Tabellen visar företag med en omsättning över 500 Mkr.

50 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Det börsnoterade aktieinnehavet

Under 2008 minskade marknadsvärdet på det statliga börsnoterade aktieinnehavet med 42 procent, från 162 miljarder kronor till 95 miljarder kronor. Justerat för försäljningen av aktier i OMX minskade marknads- värdet på aktieinnehavet med 41 procent.

Marknadsvärdet på statens börsnoterade aktieinnehav mins- kade under året med 42 procent från 162,0 miljarder kronor i slu- tet av 2007 till 94,7 miljarder kronor i slutet av 2008. Värde- minskningen förklaras huvudsakligen av allmän börsnedgång, OMX Stockholm all share-index sjönk under samma period med 38 procent. Justerat för försäljningen av aktier i OMX har marknadsvärdet på statens börsnoterade aktieinnehav minskat med 41 procent från 160 till 95 miljarder kronor. Sedan slutet av 2008 till och med 26 juni 2009 har marknadsvärdet på det stat- liga börsinnehavet ökat med 23 procent till 116 miljarder kronor samtidigt som OMX Stockholm all share-index under samma period ökat med 21,4 procent.

STATENS ANDEL I OMX SÅLT TILL BORSE DUBAI

Staten sålde sin ägarandel (6,6 procent) i OMX till Borse Dubai genom att regeringen den 31 januari 2008 beslutade att acceptera Borse Dubais oﬀentliga uppköpserbjudande till samtliga aktieä- gare i OMX om att förvärva OMX-aktier för 265 kronor per aktie kontant. Accepterande av erbjudandet överlämnades till budgivaren Borse Dubai den 12 februari. Staten erhöll som likvid 2 118 Mkr för sina 7,9 miljoner aktier.

NYEMISSION I SAS

Mot bakgrund av SAS utveckling och de utmaningar som ﬁnns på ﬂygmarknaden presenterade styrelsen för SAS en ny strate- gisk inriktning och aﬀärsplan kallad ”Core SAS”. I samband med detta beslutade styrelsen om en nyemission med företrä- desrätt för bolagets aktieägare på cirka 6 miljarder kr totalt varav högst 1,3 miljarder kronor föll på svenska statens del.

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV1)

KURSUTVECKLING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV JAN 2004–JUNI 2009

SAS		TeliaSonera		OMX30		Nordea		OMX

250

200

150

100

2004	2005	2006	2007	2008	2009
juni	juni	juni	juni	juni	juni

Regeringen uttryckte i februari sitt stöd för emissionen och riksdagen beslutade om propositionen den 12 mars 2009. Extra bolagsstämman den 13 mars beslutade om att genomföra nyemissionen. Nyemissionen övertecknades med 24 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 528 750 000 aktier mot- svarande oförändrad ägarandel om 21,4 procent.

NYEMISSION I NORDEA BANK

Nordea Banks styrelse presenterade ett förslag om nyemission den 10 februari 2009 i syfte att stärka företagets kapitalbas. Bolagsstämman fattade beslut om nyemissionen den 13 mars och svenska staten deltog med sin pro-rata andel som ﬁnansie- rades genom det kapitaltillskottsprogram som regeringen inrättat med stöd av medel från stabilitetsfonden. Nyemissi- onen övertecknades med 28 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 799 181 711 aktier motsvarande oförändrade ägarandel om 19,8 procent.

			Börsvärde per		Börsvärde per		Börsvärde per
			2009-06-26,	% sedan	2008-12-31,	% sedan	2007-12-31,
Företag	Ägarandel, %	Antal aktier	Mkr	2008-12-31	Mkr	2007-12-31	Mkr
Nordea Bank AB2)	19,8	799 181 711	47 871	70	28 203	-49	55 685
SAS AB3)	21,4	528 750 000	1 803	35	1 336	-54	2 926
TeliaSonera AB	37,3	1 674 310 553	66 805	3	65 131	-36	101 296
OMX AB	6,6	7 993 466	-	-	-	-	2 090
Total			116 479	23	94 670	-42	161 997

1)Svenska staten sålde hela sitt aktieinnehav i OMX i februari 2008.

2)Nyemission i Nordea Bank, antalet aktier ökade från 515 601 104 aktier till 799 181 711.

3)Nyemssion i SAS, antalet aktier ökade från 35 250 000 aktier till 528 750 000 aktier.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

49	AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG
50	ALMI FÖRETAGSPARTNER AB
51	APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)
52	ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)
53	ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AB
54	AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI (PUBL)
55	BOTNIABANAN AB
56	A/O DOM SHVETSII
57	GREEN CARGO AB
58	AB GÖTA KANALBOLAG
59	INNOVATIONSBRON AB
60	JERNHUSEN AB
61	KASERNENFASTIGHETS AKTIEBOLAG
62	KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG
63	KUNGLIGA OPERAN AB
64	LERNIA AKTIEBOLAG
65	LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG (LKAB)
66	NORDEA BANK AB
67	NORRLAND CENTER AB
68	POSTEN AB
69	RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB
70	SAMHALL AKTIEBOLAG
71	SAS AB
72	MILJÖMÄRKNING SVERIGE AB
73	SJ AB
74	SOS ALARM SVERIGE AB
75	SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT AB
76	SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB
77	STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO
78	SVEASKOG AB
79	SWEDFUND INTERNATIONAL AB
80	SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG
81	SWEDESURVEY AKTIEBOLAG
82	AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET
83	SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET
84	SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN
85	AB SVENSKA SPEL
86	AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING
87	SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG
88	AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT
89	SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)
90	SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG
91	TELIASONERA AKTIEBOLAG
92	TERACOM AB
93	VASALLEN AB
94	VATTENFALL AKTIEBOLAG
95	V.S VISITSWEDEN AB
96	VOKSENÅSEN A/S
97	BOLAG UNDER AVVECKLING
98	VILANDE BOLAG UNDER 2008
99	NYBILDADE BOLAG ÅRSSKIFTET 2008/2009
100	BOLAG ELLER AKTIER I BOLAG SOM AVYTTRATS 2008

52 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.akademiskahus.se • org nr 556459-9156 • AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- uppgift är att erbjuda landets universi- tet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forsk- ning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono- miska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verk- samhet består i att äga, förvalta, projektera, bygga och utveckla fastigheterna så att kun- derna ska kunna fokusera på sin utbildnings- verksamhet. Kännetecknande för Akademiska Hus verksamhet är också långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till

4 793 (4 635) Mkr. Ökningen beror på index- uppräkning av hyrorna samt tillskott från fär- digställda ny- och ombyggnationer. Driftsöver- skottet uppgick till 3 055 (2 918) Mkr där direktavkastningen ökade till 6,4 (6,0) pro- cent. Årets resultat efter skatt blev 749

(1 253) Mkr. Försämringen av resultatet efter skatt beror på orealiserade värdeförändringar i förvaltningsfastigheterna som uppgick till

-2 192 (-617) Mkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 2 325 (2 183) Mkr.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med strategier och mål inom fyra delområden; marknad, medar- betar- och ledarskap, lönsamhet samt fastig- heter/hållbarhet. Kundnyttan mäts bland an- nat med nöjdkundindex (NKI) där målet är in- dex 70. Medarbetarnas trivsel mäts genom NMI (nöjdmedarbetarindex), även här är må- let 70. Lönsamhetsmålet innebär att avkast-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Mikael Lundström

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Sigbrit Franke, Marianne Förander, Maj Charlotte Wallin, Per Granath, Gunnar Svedberg, Ingemar Ziegler, (Gunnar Svedberg valdes och Charlotte Axelsson samt Göran Wendel avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Sveinn Jonsson, Tomas Jennlinger Revisorer: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr.

ningen på eget kapital ska motsvara den fem- åriga statsobligationsräntan plus 4 procenten- heter, över en konjunkturcykel. Soliditeten bör vara lägst 35 procent. Miljömålen ställs upp dels för kommande året, dels långsiktigt. Ett av miljömålen är att mängden köpt energi ska minska med 30 procent till år 2025 jäm- fört med år 2000.

UTDELNINGSPOLICY

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel- ning ska hänsyn tas till koncernens kapital- struktur och kapitalbehov.

UTVÄRDERING

NKI ökade med en enhet till 70 (av maximalt

100)och tangerade därmed målnivån. Även NMI ökade med en enhet till 70 vilket också var målet för 2008. Soliditet uppgick vid ut- gången av 2008 till 46,5 (47,8) procent vil- ket, med god marginal, är inom det uppsatta målet. Avkastningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 0,7 (4,9) procent, vilket är lägre än målet, som för 2008 utföll till 7,8 procent. Målet är dock satt över en konjunkturcykel. Den minskade avkastningen beror nästan uteslutande på orealiserade ne- gativa värdeförändringar i fastigheterna. Den underliggande direktavkastningen är dock fortsatt god. En utdelning om 978 (967) Mkr föreslogs för 2008, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi har fortsatt att minska, under 2008 med 1,5 procent.

RESULTATRÄKNING, Mkr			2008	2007
Hyresintäkter			4 793	4 635
Övriga intäkter			164	151
Kostnader			-1 944	-1 775
Värdeförändringar fastigheter			-2 192	-617
Rörelseresultat			821	2 283
Finansiella intäkter			265	203
Finansiella kostnader			-854	-813
Resultat före skatt			232	1 673
Skatt			517	-420
Nettoresultat			749	1 253
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget			749	1 253
Minoritetsintressen			0	0
BALANSRÄKNING, Mkr			2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar			47 665	49 960
Räntebärande anläggningstillgångar			2 832	672
Ej räntebärande omsättningstillgångar			576	539
Räntebärande omsättningstillgångar			1 590	983
Totala tillgångar			52 663	52 154
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart			24 462	24 699
till aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital			0	0
Summa eget kapital			24 462	24 699
Räntebärande avsättningar			239	220
Ej räntebärande avsättningar			6 571	7 407
Räntebärande långfristiga skulder			15 464	12 889
Ej räntebärande långfristiga skulder			7	7
Räntebärande kortfristiga skulder			3 779	4 912
Ej räntebärande kortfristiga skulder			2 141	2 020
Totala skulder och eget kapital			52 663	52 154
KASSAFLÖDE, Mkr			2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet			1 980	1 814
Kassaflöde från investeringsverksamhet			291	-685
Kassaflöde från finansieringsverksamhet			-2 100 -1 664
NYCKELTAL			2008	2007
Re (genomsnitt), %			3,0	5,1
Rt (genomsnitt), %			2,1	4,8
Soliditet, %			46,5	47,8
Lokalarea, tkvm			3200	3 222
Marknadsvärde fastigheter			44798	48 389
ÖVRIGT, Mkr			2008	2007
Utdelning			978	967
Bruttoinvesteringar			2 325	2 183
Av- och nedskrivningar			8,8	10,6
Antal anställda i medeltal			399	397
Sjukfrånvaro, %			2,6	3,3
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
25			Mål
20			Mål
20			Utfall
15
10
5
0
2006	2007	2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
77	23	62	38	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					ISO 14001
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr 556481-6204 • www.almi.se

Uppdraget för ALMI är att främja ut- vecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 19 regionala dotterbolag. Dotterbolagen ägs till 51 procent av moderbolaget. Övriga ägare är lands- tingen, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.

VERKSAMHET

Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag och delas upp i tre affärs- omården: Innovation, Nya företag och Etable- rade företag. Tjänsterna som erbjuds är finan- siering och affärsrådgivning. ALMI erbjuder lån till nya och etablerade företag, exportlån, mikrolån samt särskilt anpassade finansie- ringsformer till innovatörer. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare och ban- kerna är en viktig samarbetspartner. Under 2008 hade ALMI drygt 64 000 kundkontakter och fick under året drygt 11 000 nya kunder. Riksdag och regering beslutade i november om ett kapitaltillskott till ALMI på 2 miljarder kronor för att ytterligare tillgodose behovet av finansiering hos landets företagare i spåren av finanskrisen. Under året etablerades ALMI Invest, ett företag som med hjälp av bl.a. EU- medel kommer att arbeta med regionalt ägar- kapital.

EKONOMI

ALMI erhåller driftsanslag från staten. År 2008 uppgick detta till 135 Mkr. De regiona- la dotterbolagen erhåller i sin tur driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna i proportion till ägandet och enligt en särskild anslagsfördelningsmodell som bl.a. baseras på dotterbolagens prestation. Koncernens re- sultat före minoritetsintressen uppgick till 9 Mkr (114). Moderbolagets resultat uppgick till -31 Mkr (108). Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 1,25 procent (5,0). Kreditförlusterna i förhållande till utlåningsvolymen hamnade på 7,1 pro- cent (3,2), främst beroende på ökade reserve- ringar under hösten 2008.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Bertil Törsäter, Ola Asp- lund, Majvor Muller, Maria Masoomi, Marita

Skog, Thomas Bengtsson, Jan Berg, (Eva-Carin Teng- berg avgick och Jan Berg valdes vid årsstämma 2009) Arb rep: Lars Jansson, Lars-Erik Wiik Arb suppl:

Anna-Lena Wester Revisorer: Stefan Holmström KPMG Bohlins AB samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (79) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (51,5).

MÅL

ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler före- tag ökar sin konkurrenskraft och lönsamhet. ALMI:s utlåning avseende antal lån till kvinnor och invandrare ska vara högre än den procen- tuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper.

ALMI ska långsiktigt bedriva låneverksam- heten så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Nyutlåningen fortsatte att öka kraftigt under 2008 och totalt beviljades 1 716 Mkr (1 422 Mkr), varav 939 lån till etablerade företag om totalt 796 Mkr, 2 285 lån till nya företag om 816 Mkr och 355 lån till innovatörer om 104 Mkr. ALMI:s utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut 5 914 Mkr till företagen under 2008 vilket innebär att för varje krona som ALMI:s lånat ut så har företagen fått ytterligare nära fyra kronor i lån från andra finansiärer. Under 2008 kommer- sialiserades 585 innovationer och 3 800 nya företag kom igång med hjälp från ALMI och sammanlagt genomfördes 3 700 fördjupade rådgivningsinsatser.

RESULTATRÄKNING, Mkr						2008					2007
Nettoomsättning						828					796
Kostnader						-794					-671
Rörelseresultat						34					125
Finansiella kostnader						-25					-11
Resultat före skatt						9					114
Nettoresultat						9					114
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget						-9					114
Minoritetsintressen						18					1
BALANSRÄKNING, Mkr						2008					2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar						153					137
Räntebärande anläggningstillgångar						2 814					2 538
Ej räntebärande omsättningstillgångar						90					67
Räntebärande omsättningstillgångar						3 936					2 057
Totala tillgångar						6 993					4 799
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till						6 223					4 232
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital						166					150
Summa eget kapital						6 389					4 382
Ej räntebärande avsättningar						70					79
Räntebärande långfristiga skulder						147					51
Ej räntebärande långfristiga skulder						137					131
Ej räntebärande kortfristiga skulder						250					156
Totala skulder och eget kapital						6 993					4 799
KASSAFLÖDE, Mkr						2008					2007
Kassaflöde från löpande verksamhet						-1883					151
Kassaflöde från investeringsverksamhet						-23					-66
NYCKELTAL						2008					2007
Re (genomsnitt), %							neg				2,7
Rt (genomsnitt), %						0,5					2,6
Rsyss (genomsnitt), %						0,5					2,8
Rop (genomsnitt), %							neg				neg
Soliditet, %						91,4					91,3
ÖVRIGT, Mkr						2008					2007
Anslag från staten						151					152
Bruttoinvesteringar						48					68
Av- och nedskrivningar						18					17
Antal anställda i medeltal						424					423
Sjukfrånvaro, %										–	4,7
NYUTLÅNING, Mkr
2000										Utfall
1500
1500
1000
500
0
2001	2003		2005		2007
2002		2004		2006		2008
KÖNSFÖRDELNING, %						Män			Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %						Män			Kvinnor

Anställda			Ledningsgrupp					Styrelse
54	46		57		43	50					50

Etikpolicy											Nej
Jämställdhetspolicy											Ja
Miljöpolicy											Ja
Miljöledningssystem											Nej
Redovisar enligt IFRS											Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008											Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

54 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.apoteket.se • org nr 556138-6532 • APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)

Apoteket är det företag som, till och med den 30 juni 2009 hade ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten med ensamrätt. Apoteket kommer att fortsätta att finnas kvar som en central aktör i statlig ägo och agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna på en konkurrensutsatt marknad. Sedan juli 2008 är Apoteket Omstrukturering moderbolag till Apoteket.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja lä- kemedel till den svenska allmänheten. För- säljningen har under 2008 huvudsakligen skett via 883 öppenvårdsapotek. I syfte att säkra läkemedelsförsörjningen i glest befolka- de områden har Apoteket avtal med ca 850 apoteksombud som förmedlar förskrivna re- ceptläkemedel och säljer ett begränsat sorti- ment av receptfria läkemedel. Prioriterade områden under 2008 har varit att upprätthål- la läkemedelsservicen till svenska folket och fullfölja företagets samhällsuppdrag, att arbe- ta aktivt för att underlätta omregleringen samt att utveckla företaget för att bli fram- gångsrikt på en omreglerad marknad. Den 1 mars 2008 blev det möjligt att sälja nikotin- läkemedel på andra försäljningsställen än apotek och den 1 september 2008 fick vård- givarna ökad frihet att organisera läkemedels- försörjningen till och inom sjukhus. Den 1 juli 2009 trädde nya regler i kraft som gör det möjligt för fler aktörer än Apoteket att dri- va apotek. I juni 2009 antog riksdagen en proposition om handel med vissa receptfria läkemedel på andra ställen än apotek.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 41 710

(39 493) Mkr. Försäljningen av läkemedel på recept ökade med 3,4 procent medan egen- vårdsförsäljningen ökade med 10,4 procent.

Resultat efter finansnetto (före skatt) uppgick till 969 (602) Mkr. Resultatförbättringen för- klaras av en mycket god efterfrågeutveckling och förbättrad produktivitet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Per Båtelson

VD: Stefan Carlsson

Ordf: Per Båtelson Led: Peter Lagerblad, Sven-Olof Bodenfors, Karin Kronstam, Henrik Lundström, Eva Er- iksson, Kia Orback Pettersson, Catarina Fritz, (Carola Lemne och Anders Åhlund avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Carina Jansson, Anna Sundgren

Arb suppl: Gunilla Andersson, Camilla Felton Reviso-

rer: Erik Åström, Ernst & Young AB samt Lars Nord- strand, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (130) tkr.

MÅL

Apotekt ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån sam- ma villkor som de nya aktörerna. Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under för- utsättning att aktiebolagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsva- rande minst en tredjedel av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt uppdrag. De av regeringen fast- ställda räntabilitets- och soliditetsmålen över- träffas. Företaget placerar sig fortsatt väl i mätningar när det gäller kännedom om och attityd till företaget. Under 2008 utökades butikskedjan med nio apotek, antalet kund- besök ökade liksom företagets e-handel. Un- der 2008 uppgick antalet särskilda läkeme- delsgenomgångar till 73 000, vilket var 140 procent fler än under 2007.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008	2007
Nettoomsättning				41 710	39 493
Övriga intäkter				11	12
Kostnader				-40 771 -38 917
Resultat från andelar i intresseföretag				0	1
Rörelseresultat				950	588
Finansiella intäkter				39	29
Finansiella kostnader				-20	-16
Resultat före skatt				969	602
Skatt				-258	-169
Nettoresultat				711	433
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				711	433
BALANSRÄKNING, Mkr				2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				2 748	2 433
Ej räntebärande omsättningstillgångar				7 942	7 704
Räntebärande omsättningstillgångar				1 010	459
Totala tillgångar				11 700	10 596
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				3 838	3 293
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				3 838	3 293
Ej räntebärande avsättningar				680	524
Räntebärande kortfristiga skulder				2 300	2 399
Ej räntebärande kortfristiga skulder				4 882	4 380
Totala skulder och eget kapital				11 700	10 596
KASSAFLÖDE, Mkr				2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				1 068	746
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-253	-429
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-264	-350
NYCKELTAL				2008	2007
Re (genomsnitt), %				19,9	13,7
Rt (genomsnitt), %				8,5	5,8
Rsyss (genomsnitt), %				14,5	9,9
Rop (genomsnitt), %				16,4	10,2
Soliditet, %				32,8	31,1
ÖVRIGT, Mkr				2008	2007
Utdelning				237	165
Bruttoinvesteringar				253	429
Av- och nedskrivningar				303	245
Antal anställda i medeltal				10 666	10 689
Sjukfrånvaro, %				4,7	5,4
KÖNSFÖRDELNING, %				Män Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
11	89	43	57	50	50

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem		ISO 14001 (delar av verksamheten)
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL) • org nr 556448-5638 • www.arbetslivsresurs.se

Riksdagen beslutade hösten 2005 att bilda företaget (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109).

Företaget bildades genom att av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till äga- ren varefter företaget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte därefter namn till Arbetslivsresurs.

VERKSAMHET

Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är ar- betslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Fö- retagets breda utbud av omställningstjänster gör det lättare för uppsagda och långtidsar- betslösa personer att snabbare komma tillba- ka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga in- satser bidrar Arbetslivsresurs till att förbättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick under året till 184 (198) Mkr vilket innebär en minskning med 14 Mkr. Rörelseresultatet uppgick under året till -13,4 (-28,2) Mkr varav -4,1 Mkr (-19,2 Mkr) är hänförliga till omställnings- kostnader för bl.a. personal och hyra. Den 31 december uppgick soliditeten till 16 procent (26 procent) och det egna kapitalet till 11,0 Mkr (24,4 Mkr).

MÅL

Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rö- relsemarginal är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunktur- och marknadsläge. Soliditetsmålet uppgår till 30 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Karin Kronstam

VD: Torsten Håkansta

Ordf: Karin Kronstam Led: Vivi Libietis, Tobias Henmark, Elisabeth Wallin Mononen, Gillis Cullin, (Gillis Cullin valdes vid årsstämma 2009. Torsten Hå- kansta avgick 2008 och Ulla Lindqvist avgick vid års- stämma 2009) Arb rep: Benny Sandberg, Lena Hans- son Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisorer: Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att solidi- tetsmålet är uppfyllt.

UTVÄRDERING

Företaget har en god regional täckning. Ar- betslivsresurs har under 2008 haft ett år där Försäkringskassan, som var Arbetslivsresurs största kund, fortsatt kraftigt minskade sina inköp, samtidigt som marknaden för omställ- ningsuppdrag ökade kraftigt andra halvåret. Medelantalet anställda uppgick under året till 206 (252). För att hantera nedgången från Försäkringskassan har en förstärkt säljsats- ning fortsatt under året samtidigt som löpan- de kostnadsanpassningar genomförts. Det in- terna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskultur och för att skapa en tydlighet i verksamhe- tens inriktning och dess mål.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				184			198
Kostnader				-197			-226
Rörelseresultat				-13			-28
Resultat före skatt				-13			-28
Nettoresultat				-13			-28
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				19			22
Ej räntebärande omsättningstillgångar				47			71
Totala tillgångar				67			93
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				11			24
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				11			24
Räntebärande långfristiga skulder				11			15
Ej räntebärande kortfristiga skulder				44			54
Totala skulder och eget kapital				67			93
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-14			-26
Kassaflöde från investeringsverksamhet				0			1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-4			30
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %					neg		neg
Rt (genomsnitt), %					neg		neg
Rsyss (genomsnitt), %					neg		neg
Rop (genomsnitt), %					neg		neg
Soliditet, %				16,5			25,9
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				0			0
Av- och nedskrivningar				3			3
Antal anställda i medeltal				206			252
Sjukfrånvaro, %				2,6			4,0
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
36	64	100	0	20			80

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Nej
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

56 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.abanan.se • org nr556481-2385 • ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AB

I syfte att utveckla den svenska järn- vägsmodellen och att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mellan staten och det privata näringslivet samfinansierat in- frastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure (tidigare A-Banan Projekt) bildades för statens räkning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger, förvaltar och svarar för att statens rättigheter och skyl- digheter efterlevs i den järnväg som går under namnet Arlandabanan. Arlandabanan omfat- tar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flygplats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggning- ar på spår 1 och 2 på Stockholm Central.

År 1995 fick A-Train uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. A-Train får under avtalstiden utnyttja Arlan- dabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet. Arlandabanan In- frastructure övervakar driften av järnvägsan- läggningen, flygpendeltrafiken och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandaba- nan Project Agreement (Projektavtalet) god- kännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta kräver bl.a. god insyn och kontroll av verk- samheten. I enlighet med sitt trafikpolitiska uppdrag och i syfte att fullfölja statsmakter- nas intentioner att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och in- ternationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samförstånd med flygplatshål- laren och övriga operatörer för en utvecklad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via Ban- verket och Luftfartsverket. Därutöver erhåller Arlandabanan Infrastructure vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervak- ningsersättning från A-Train.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Gunnar Björk

VD: Gunnar Malm

Ordf: Gunnar Björk Led: Hans Brändström, Elisabet Annell, Karin Starrin, (Elisabet Annell och Karin Starrin valdes samt Birgitta Johansson-Hedberg och Susanne Lindh avgick vid årsstämma 2009) Revisorer: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young samt Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102,5 (102,5) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 61,5 (61,5) tkr.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och flygpendeltrafiken utvecklas och drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer som fastställts för Projektet. Trafikpolitiskt ska Arlandabanan Infrastructure verka för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren.

UTVÄRDERING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Flyg- pendeltrafiken som är en mycket uppskattad service utvecklas positivt vad avser marknads- andelar och lönsamhet.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008	2007
Nettoomsättning				66	62
Kostnader				-66	-62
Rörelseresultat				0	0
Resultat före skatt				0	0
Nettoresultat				0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				0	0
Minoritetsintressen				0	0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				1 827	1 897
Ej räntebärande omsättningstillgångar				21	19
Räntebärande omsättningstillgångar				17	13
Totala tillgångar				1 865	1 929
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				10	10
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0	0
Summa eget kapital				10	10
Ej räntebärande avsättningar				1 771	1 841
Ej räntebärande kortfristiga skulder				84	78
Totala skulder och eget kapital				1 865	1 929
KASSAFLÖDE, Mkr				2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				4	-8
Kassaflöde från investeringsverksamhet				0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				0	0
ÖVRIGT, Mkr				2008	2007
Utdelning				0	0
Bruttoinvesteringar				0	0
Av- och nedskrivningar				56	56
Antal anställda i medeltal				2	2
KÖNSFÖRDELNING, %				Män Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
50	50	60	40	50	50

Etikpolicy					Nej
Jämställdhetspolicy					Nej
Miljöpolicy					Nej
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI (PUBL) • org nr 556071-9048 • www.bostadsgaranti.se

Bostadsgaranti tecknar säkerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i nyproducerade bostadsrättsföreningar ökad trygghet. Företaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti erbju- der garantier, säkerheter samt försäkringspro- dukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos Försäkrings AB Bostadsgaranti har kun- derna sedan år 2000 kunnat teckna byggsä- kerhets- och byggfelsförsäkringar medan mo- derbolaget fortsatt erbjuder insats- och för- skottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Mo- derbolaget har också en omfattande kursverk- samhet inom bostadsrättsområdet. Det senas- te årets ekonomiska kris har medfört en bety- dande nedgång i bostadsbyggandet vilket av- speglas i efterfrågan på företagets produkter men som även utmynnar i skadeutfall på grund av obeståndssituationer i bostadspro- ducentledet. Moderbolagets verksamhet med säkerheter enligt bostadsrättslagstiftningen har minskat i takt med att merparten av den byggproduktion som sker är bostadsrätter.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom (Jan Peter Jonsson avgick 2008)

Led: Jan Persson, Johan Skoglund, Åke Rådberg, Mi- chael Thorén, Kerstin Grönwall, Kristina Westerståhl, (Kerstin Grönwall valdes och Eva Cederbalk avgick vid årsstämma 2009) Revisor: Per Bergman, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr.

EKONOMI

Bostadsgarantis nettoomsättning uppgicktill 25 (32) Mkr. Inklusive dotterbolag uppgick nettoomsättningen till 58 (61) Mkr.

Förklaringen till förändringen är framför allt minskat byggande. Inträffade försäkringsfall i dotterbolagets verksamhet har efter nödvän- dig reservsättning, tillsammans med en fort- satt investering i ett nytt försäkringssystem samt förluster i kapitalförvaltningen, påverkat koncernens resultat. Koncernens resultat före skatt uppgick till -40 (20) Mkr.

MÅL

Avkastningsmålet uppgår till 7 procent på det egna kapitalet.

UTDELNINGSPOLICY

Policy för utdelning är att minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska utdelas.

UTVÄRDERING

Det uppsatta målet för avkastning för koncer- nen har inte uppnåtts under året.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Intäkter	25	32
Övriga intäkter	2	2
Kostnader	-22	-15
Värdeförändringar	-61	-10
Rörelseresultat	-57	9
Finansiella intäkter	56	25
Finansiella kostnader	-23	-18
Försäkringsföretagets tekniska resultat	-16	6
Resultat före skatt	-40	20
Skatt	10	-5
Nettoresultat	-31	15
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	31	13
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	5	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	356	279
Räntebärande omsättningstillgångar	703	679
Totala tillgångar	1 064	959
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	156	193
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	156	193
Ej räntebärande avsättningar	185	138
Ej räntebärande kortfristiga skulder	723	628
Totala skulder och eget kapital	1 064	959
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	75	96
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-75	-77
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-8	-16
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	neg	7,7
Rt (genomsnitt), %	neg	4,0
Rsyss (genomsnitt), %	neg	11,5
Rop (genomsnitt), %	20,2	neg
Soliditet, %	14,7	20,1
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	8
Bruttoinvesteringar	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0
Antal anställda i medeltal	10	11

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

15 Mål

12 Utfall

0neg.

2006 2007 2008 2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
36	64	40	60	71	29

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Byggindustrier 50%

58 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.botniabanan.se • Org nr 556558-1971 • BOTNIABANAN AB (PUBL)

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en cirka 19 mil ny, enkelspårig järnväg från Nyland, nord- väst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Botniabanan AB bildades den

1 juli 1998 och ägs till 91 procent av staten, medan kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå äger 2,25 procent vardera. Företaget har sitt säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Investeringsverksamheten har under året i stort sett utvecklats enligt plan. Även utföran- de av kompensationsåtgärder inom Natura 2000-områdena, Umeälvens delta och slätter har fungerat väl.

Drygt 90 procent av investeringen är slut- förd förutom järnvägsspecifikt arbete ”BEST”, där 27 procent fortfarande återstår att utföra. Vid årsskiftet var merparten av pro- duktionen koncentrerat till sträckan norr om Hörnefors till Umeå C och 20 entreprenader pågick.

Avseende förvaltningsverksamheten har Botniabanan under året ingått avtal med Ban- verket om uthyrning av Botniabanan. Etapp 1, sträckan Örnsköldsvik C till Husum, över- lämnades till Banverket i oktober 2008.

Företaget bedömer att hela järnvägen blir överlämnad till Banverket i augusti 2010.

EKONOMI

Produktionen var som högst 2005 och har därefter successivt minskat. Vid årsskiftet 2008/09 hade 88 procent upparbetats. Skul- der uppgick till 15 104 Mkr, varav låneskul- den till Riksgäldskontoret svarade för 14 648 Mkr. Företagets kreditlimit hos Riksgäldskon- toret uppgick till 17 600 Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Anna Grönlund-	VD: Lennart Westberg
Krantz

Ordf: Anna Grönlund-Krantz Led: Christer Nilsson, Elvy Söderström, Lennart Holmlund, Elisabet Annell, Ingemar Sandström, Peter Nygårds, Helena Lefvert, Björn Östlund, (Elisabet Annell, Björn Östlund och Helena Lefvert valdes och Jan-Mikael Bexhed samt Ulrika Rosenberg Sand avgick vid årsstämma 2009. Birgitta Johansson-Hedberg avgick 2008) Revisorer: Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 82 (82) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 41 (41) tkr och suppleanter 21 (21) tkr.

MÅL

I syfte att nå ändamålen med Botniabanan och få ett gott eftermäle ska Botniabanan AB på ett professionellt sätt och inom fastställd huvudtidsplan och totalbudget, leda byggan- det av den miljöanpassade järnvägen så att angivna funktionskrav uppfylls samtidigt som företaget medverkar till en god arbetsmiljö under både bygg- och driftsskedet.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till företagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastningskrav. Inget ut- delningskrav har fastställts av ägarna.

UTVÄRDERING

Arbetet med att bygga Botniabanan fortskri- der och investeringstakten har varit fortsatt hög under året. Av järnvägens totalt 19 mil har verksamhet pågått på i storts sett hela sträckan. Under 2008 har 2 061 (2 258) Mkr investerats i projektet vilket var 8 procent läg- re än budgeterat. Den främsta orsaken till att budgeterad nivå inte har uppnåtts är lägre produktionstakt och lägre priser än förväntat inom BEST-produktion.

Finansiellt står företaget väl rustat för att klara sina åtaganden 2009.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Rörelsens intäkter				2 112			2 258
Rörelsens kostnader				-1 612 -1 868
Rörelseresultat				500			390
Finansiella intäkter				6			3
Finansiella kostnader				-505			-393
Nettoresultat				0			0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Anläggningstillgångar				14 998			12 956
Räntebärande anläggningstillgångar				46			0
Ej räntebärande omsättningstillgångar				53			96
Räntebärande omsättningstillgångar				8			32
Totala tillgångar				15 105			13 084
Eget kapital				1			1
Summa eget kapital				1			1
Långfristiga skulder				14 648			12 345
Kortfristiga skulder				456			738
Totala skulder och eget kapital				15 105			13 084
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-266			77
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-2 061			-2 258
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				2 303			2 205
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %				0			0
Rsyss (genomsnitt), %				3,7			3,2
Soliditet, %				0			0
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Nettoinvesteringar				2 061			2 258
Antal anställda i medeltal				97			109
Sjukfrånvaro, %				1,2			2,7
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
64	36	80	20	55			45

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem			Ja, ISO 14001:2004
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Nej
Hållbarhetsredovisning för 2008, ej GRI							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 91% Kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå 9%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

A/O DOM SHVETSII • reg nr P-4401.16.4

A/O Dom Shvetsii

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	18	18
Rörelsekostnader	-6	-5
Rörelseresultat	12	13
Finansnetto	-16	-1
Resultat för skatt	-4	12
Skatt	1	0
Nettoresultat	-3	12

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, Dom Shvetsii. Syftet var att företaget skulle förvalta fastigheter i St Petersburg för etablering av ett Sverigehus med offici- ella, kulturella och kommersiella funk- tioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i St Petersburg skulle ses som ett led i utvecklingen av rela- tionerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveck- la förbindelserna med St Petersburgsområdet. Det ansågs angeläget att svenska myndighe- ter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bär- kraft. Företaget bildades genom ett treparts- avtal mellan svenska staten, St Petersburgs stad och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar idag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av CA Fastigheter till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St Petersburg till

15 procent. Dom Shvetsii äger Sverigehuset och har dispositionsrätten till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta.

Största hyresgästen är Sveriges Generalkon- sulat och Exportrådet.

Skanska sålde sitt ägande om 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på hur stor efterfrågan på lokaler i St Peters- burg är. Under 2008 var beläggningen i Sve- rigehuset 100 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Jan Borekull

VD: Sebastian Fitz Lyon

Ordf: Jan Borekull (Gunnar Lundberg avgick 2008)

Led: Monica Lundberg, Johan Damne, Sten Luthman, Natalia Borisovna Nagornaya, (Jan Borekull, Johan Damne och Natalia Borisovna Nagornaya valdes vid extra företagsstämma 2008 och Niklas Lindberg och Alexander Sergeevich Shashorin avgick 2008) Revisor: KPMG.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till företagsstämmovalda ledamöter uppgår till 3 400 (3 400) USD.

BALANSRÄKNING, Mkr		2008	2007
Tillgångar
Anläggningstillgångar		22	21
Omsättningstillgångar		8	7

Totala tillgångar		30	28
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital		-42	-38
Summa eget kapital		-42	-38
Räntebärande långfristiga skulder		66	61
Ej räntebärande kortfristiga skulder		6	5
Totala skulder och eget kapital		30	28
KÖNSFÖRDELNING, %		Män Kvinnor
Styrelse
60	40

Etikpolicy			Nej
Jämställdhetspolicy			Nej
Miljöpolicy			Nej
Miljöledningssystem			Nej
Redovisar enligt IFRS			Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008			Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 36%

CA Fastigheter 49%

Staden St Petersburg 15%

60 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.greencargo.com • org nr 556119-6436 • GREEN CARGO AB

Green Cargo, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 vid bolagise- ringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt lo- gistikföretag som bygger på hållbar ut- veckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

VERKSAMHET

Green Cargo är ett transport- och logistikföre- tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- transporter utgör basen i verksamheten. Bil- transporter är ett komplement och kombina- tionen tåg och lastbil blir allt viktigare i före- tagets erbjudande. För att erbjuda heltäckan- de logistiklösningar har Green Cargo också verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket innefattar lagring, hantering och distribution. Företagets största kunder finns inom industri- erna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell. En viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att le- verera med hög kvalitet och kostnadseffektivi- tet. Kunderna efterfrågar effektiva internatio- nella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om inter- nationella flöden. Green Cargo har tagit och tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nord- iska som europeiska järnvägslogistiken. Un- der 2008 har Green Cargo avtalat om ett ge- mensamt produktionsföretag för Skandinavien med Deutsche Bahns godstågsföretag Railion. Syftet är att göra godstransporterna mellan Skandinavien och Centraleuropa mer effekti- va. Samarbetsföretaget har fått namnet Raili- on Scandinavia och har sin bas i Danmark. Samhällets behov av effektiva transporter i kombination med ökat miljöintresse gör att efterfrågan på järnvägstransporter förväntas öka.

EKONOMI

Resultatet efter finansnetto uppgick till 27

(246)Mkr. Koncernens intäkter ökade med närmare 5 procent och uppgick till 6 432 (6 157) Mkr. Alla verksamheter inom moder- bolaget ökade sina ntäkter för 2008. Fallan-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Håkan Buskhe

Ordf: Håkan Buskhe (Karl-Gunnar Holmqvist avgick vid

årsstämma 2009) Led: Björn Mikkelsen, Jan Sjöqvist, Lotta Lundén, Anne Gynnerstedt, Lena Olving, Tryggve Stehn Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Revisorer: Henrik Nilsson, Deloitte AB

Sören Belin slutade som VD den 30 juni 2009. Len- nart Pihl är tillförordnad VD.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr.

de volymer under fjärde kvartalet och ett hö- gre kostnadsläge försämrade resultatet för Rail, medan både Road och Logistics stärkte sina resultat under 2008 trots den kraftiga konjunkturnedgången.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UTVÄRDERING

Green Cargo har år 2008 inte nått ägarens fi- nansiella mål. För 2008 lämnade företaget ingen vinstutdelning (85 Mkr). Den kraftiga konjunkturnedgången visade sig på allvar un- der hösten. De tydligaste signalerna om mins- kat transportbehov och lägre volymer kom från stål-, skogs- och fordonsindustrierna. Den långsiktiga framtidstron kring hållbar lo- gistik kvarstår, men för att motverka effekten av konjunkturnedgången, förbättra kassaflö- det och förbli en viktig partner för näringslivet ligger fokus på att reducera kostnaderna. Till följd av lågkonjunkturen senareläggs investe- ringar motsvarande 1 miljard kronor. I decem- ber varslade Green Cargo om övertalighet om- fattande cirka 400 tjänster.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				6 392			6 111
Övriga intäkter				40			46
Kostnader				-6 279			-5 870
Resultat från andelar i intresseföretag				-10			8
Rörelseresultat				143			295
Finansiella intäkter				44			40
Finansiella kostnader				-160			-89
Resultat före skatt				27			246
Skatt				-20			-72
Nettoresultat				7			174
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				6			173
Minoritetsintressen				1			1
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				2 196			1 817
Räntebärande anläggningstillgångar				562			282
Ej räntebärande omsättningstillgångar				945			839
Räntebärande omsättningstillgångar				539			871
Totala tillgångar				4 242			3 809
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				1 482			1 621
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				7			6
Summa eget kapital				1 489			1 627
Räntebärande avsättningar				0			2
Ej räntebärande avsättningar				33			35
Räntebärande långfristiga skulder				1 639			1 155
Räntebärande kortfristiga skulder				162			92
Ej räntebärande kortfristiga skulder				919			898
Totala skulder och eget kapital				4 242			3 809
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				221			360
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-589			-124
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				214			-379
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %				0,4			11,0
Rsyss (genomsnitt), %				4,4			11,8
Soliditet, %				35,1			42,7
Volymer, miljarder bruttotonkm				31,5			31,7
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			85
Bruttoinvesteringar				608			240
Av- och nedskrivningar				223			228
Antal anställda i medeltal				3 156			3 050
Sjukfrånvaro, %				4,0			5,0
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
12					Mål
10					Utfall
8
6
4
2
0
2007		2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
89	11	77	23	57			43

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AB GÖTA KANALBOLAG • org nr 556197-7587 • www.gotakanal.se

Göta kanalbolaget bildades år 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av företaget 1978 och fr.o.m. 1992 svarar Näringsdepartementet för företagsförvaltningen. Företaget ansva- rar för att kanalen rustas upp, under- hålls och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Företaget bedriver kanal- och fastighetsrörel- se. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passa- gerarbåtstrafik samt slussning, båtupplägg- ning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastighetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplad till kanalen. Företaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fast- igheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommun- och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen.

EKONOMI

Under 2008 omsatte företaget cirka 58,3 Mkr och redovisade ett resultat på 976 tkr.

Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 25,1 Mkr. Intäkterna från kanaltrafiken ökade med knappt 4 pro- cent. Intäkterna från skogs- och fastighetsrö- relsen uppgick till 12,1 Mkr. Företagets soli- ditet uppgick till 80,8 procent. I likhet med tidigare år bidrog staten med 14,9 Mkr för upprustning av kanalen. Bidrag om 10,1 Mkr erhölls från kommuner, landsting, EU och öv- riga samarbetspartner.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Björn Eriksson

VD: Anders Donlau

Ordf: Björn Eriksson Led: Susanna Bervå, Elving Andersson, Patrik Jönsson, Renée Mohlkert, Gertrud Hermelin, (Susanna Bervå valdes och Anita Modin avgick vid årsstämma 2009), Arb rep: Henric Stöök, Per-Olof Åhfeldt Arb suppl: Britt-Marie Löfström, Håkan Hultkrantz Revisor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en stat- lig angelägenhet att ansvara för att Göta ka- nal rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak- tivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till företagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag har ägaren inte be- slutat om några specifika ekonomiska mål el- ler krav. Generellt ska företaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Göta kanal är i dag i mycket gott skick. Före- tagets verksamhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk och attraktivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta utvecklingen av den väx- ande båt- och landturismen längs med kana- len genom ökad tillgänglighet och utökad ser- vice.

Utbud och standard avseende boende, res- tauranger, toaletter och duschar har fortsatt förbättrats under året. Den ägda skogsmarken förvaltas effektivt och är miljöcertifierad en- ligt FCS. Samarbets- och marknadsförings- projekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kana- len. Företaget har en sund ekonomisk utveck- ling och bedriver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

RESULTATRÄKNING, Mkr					2008		2007
Nettoomsättning					36		34
Övriga rörelseintäkter					22		21
Kostnader					-58		-55
Rörelseresultat					0		0
Finansiella intäkter					1		1
Resultat före skatt					1		1
Nettoresultat					1		1
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget					1		1
Minoritetsintressen					0		0
BALANSRÄKNING, Mkr					2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar					36		36
Räntebärande anläggningstillgångar					10		10
Ej räntebärande omsättningstillgångar					4		5
Räntebärande omsättningstillgångar					2		2
Totala tillgångar					52		53
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					42		41
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					0		0
Summa eget kapital					42		41
Räntebärande kortfristiga skulder					3		0
Ej räntebärande kortfristiga skulder					7		12
Totala skulder och eget kapital					52		53
KASSAFLÖDE, Mkr					2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet					-1		5
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-3		-4
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					3		1
NYCKELTAL					2008		2007
Re (genomsnitt), %					2,4		2,4
Soliditet, %					80,8		77,4
ÖVRIGT, Mkr					2008		2007
Utdelning					0		0
Bruttoinvesteringar					5		5
Av- och nedskrivningar					2		2
Antal anställda i medeltal					42		43
Sjukfrånvaro, %					1,2		0,9
BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, antal
5000						Passagerar-
4000						båtar, turer
3000						Fritidsbåtar,
2000						sålda
2000						biljetter
						biljetter
1000
0
2006		2007	2008
KÖNSFÖRDELNING, %				Män Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
71	29	60	40		50		50

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							FSC
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

62 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.innovationsbron.se • org nr 556667-8412 • INNOVATIONSBRON AB

Innovationsbron arbetar utifrån visio- nen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kommersialise- ring av forskningsrelaterade affärsidéer och utveckling av hållbara tillväxtföre- tag. Företaget bildades i mars 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Vid utgången av 2007 avvecklades dessa och tillgång- arna återbetalas till staten i form av aktier i företaget. Därmed är staten via Näringsdepartementet majoritetsägare med 83,7 procent av aktierna, medan Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer. Företaget arbetar med förkommersiella mark- nadskompletterande insatser, dvs. insatser i så tidig fas att den höga risken påverkar till- gången på kommersiella aktörer och investe- rare. Målet med insatserna är att stärka svaga länkar i kedjan från att en affärsidé identifie- ras till att ett företag utvecklas av egen kraft på marknadens villkor. Genomgående är att affärsidéerna ska vara forskningsrelaterade och ha en hög tillväxtpotential i ett globalt perspektiv. Innovationsbrons viktigaste verk- tyg är affärsutveckling, främst via så kallat såddkapital och stöd till inkubatorer. Genom insatser för innovationssystemutveckling främjar företaget också samverkan mellan re- gionala aktörer.

Den 1 juli 2008 omorganiserades Innova- tionsbron i en mer samlad struktur, med fyra regionala resultatenheter. I samband med denna förändring avvecklades de tidigare re- gionala dotterbolagen.

EKONOMI

Innovationsbrons kapital beräknas räcka till 2013 mot bakgrund av storleken på förvaltat kapital och tillskottet om 50 miljoner kr årli- gen som riksdagen beslutade om i januari 2009 mot bakgrund av propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50, bet. Ubu4, rskr.160).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Akbar Seddigh

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Ann-Christin Paul, Claes de Neergaard, Gun-Britt Fransson, Bengt Wallentin, Leif Gustafsson, Sofia Medin, (Anna Ragén avgick och Ann-Christin Paul valdes vid årsstämma 2009) Revisor: Stefan Hultstrand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102 (102) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 54 (54) tkr.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att skapa ett ut- hålligt marknadskompletterande innovations- system för kommersialisering av forskningsre- laterade affärsidéer med målet att skapa fler växande hållbara företag och affärer i Sverige.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Innovationsbron har under 2008 investerat över drygt 100 miljoner kronor i olika typer av verifierings-, låne- och ägarkapitalprodukter. Drygt 250 projekt erhöll verifieringsbidrag, på totalt drygt 25 miljoner kronor. Under året beviljade Innovationsbron ca 100 lån till före- tag, på totalt 26 miljoner kronor. Investering- arna i direkt ägarkapital gjordes med totalt

29 miljoner kronor, uppdelat på 58 företag/ beslut under året. Investeringar gjordes också i intresseföretag och indirekt ägarkapital med 26 miljoner kronor. Innovationsbron besluta- de dessutom under året att ge 19 inkubatorer driftsfinansiering under tre år, och två inku- batorer driftsfinansiering under arton måna- der, inom ramen för Innovationsbrons Inkuba- torprogram, IBIP.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				38			45
Kostnader				-245			-215
Resultat från andelar i intresseföretag				-3			-6
Rörelseresultat				-210			-176
Finansiella poster				-58			24
Resultat efter finansiella poster				-268			-152
Skatt				0			0
Årets resultat				-268			-152
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Anläggningstillgångar				255			263
Omsättningstillgångar				559			764
Totala tillgångar				814			1 027
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				760			978
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				760			978
Ej räntebärande kortfristiga skulder				54			49
Totala skulder och eget kapital				814			1 027
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-160			-141
Kassaflöde från investeringsverksamhet				100			45
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				50			100
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %					neg		neg
Soliditet, %				93,4			95,2
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Investeringar				77			88
Antal anställda i medeltal				55			48
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
47	53	50	50	57			43

Etikpolicy							Nej
Jämställdhetspolicy							Nej
Miljöpolicy							Nej
Miljöledningssystem							Nej
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 84% Övriga 16%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

JERNHUSEN AB • org nr 556584-2027 • www.jernhusen.se

Efter att Swedcarrier avyttrat sina öv- riga verksamheter fusionerades företa- get i april 2009 med dotterbolaget Jernhusen. Därmed direktägs Jernhusen av den svenska staten och namnet Swedcarrier försvinner.

VERKSAMHET

Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar sta- tions- och verkstadsområden samt godstermi- naler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värdeskapande aktör som på konkurrensneutrala villkor kan tillgodose resenärers, trafikoperatörers och andra använ- dares behov av stations- och verkstadsområ- den av fastigheter.

EKONOMI

Rörelseresultatet ökade under 2008 till

355,4 (325,5) Mkr, främst tack vare ökade hyresintäkter. Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 (676,5) Mkr. Den lägre vinsten här- rör framförallt från orealiserade värdeföränd- ringar i fastigheter och finansiella instrument.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig av- kastning i jämförelse med motsvarande verk- samhet. Soliditeten ska vara mellan 35–45 procent, räntetäckningsgraden minst 2,0 gånger samt avkastningen på eget kapital minst 12 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Per Berggren

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Bo Wallin, Ker- stin Gillsbro, Kia Orback Pettersson, Richard Reinius Arb rep: Örjan Ersson, Bertil Hallén, Tommy Karlsson Revisorer: Ingemar Rindstig och Magnus Fredmer, Ernst & Young samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 135 (135) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 91 (91) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

UTVÄRDERING

Det något sämre finansiella utfallet under 2008, med en avkastning på eget kapital om 1,2 procent, grundar sig framförallt i gene- rellt lägre marknadsvärden på fastigheter till följd av konjunkturnedgången. Att rörelsere- sultatet ändå ökar något är ett styrkebesked och företagets starka finansiella ställning ger en bra bas för att möta den kommande avreg- leringen av järnvägsmarknaden under 2010.

RESULTATRÄKNING, Mkr			2008		2007
Hyresintäkter			803		770
Fastighetskostnader			-399		-407
Driftsöverskott			405		363
Övriga kostnader			-49		-37
Rörelseresultat			355		326
Finansnetto			-123		-152
Resultat efter finansiella poster			232		174
Summa värdeförändringar			-189		559
Resultat före skatt			42		733
Skatt			11		-57
Nettoresultat			53		676
BALANSRÄKNING, Mkr			2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar			7 225		6 746
Räntebärande anläggningstillgångar			450		485
Ej räntebärande omsättningstillgångar			162		74
Räntebärande omsättningstillgångar			31		10
Totala tillgångar			7 868		7 315
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart			3 113		3 143
till aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital			8		8
Summa eget kapital			3 121		3 151
Ej räntebärande avsättningar			304		306
Räntebärande långfristiga skulder			3 353		2 645
Räntebärande kortfristiga skulder			689		913
Ej räntebärande kortfristiga skulder			401		300
Totala skulder och eget kapital			7 868		7 315
KASSAFLÖDE, Mkr			2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet			276		224
Kassaflöde från investeringsverksamhet			-569		1 470
Kassaflöde från finansieringsverksamhet			319		-1 696
NYCKELTAL			2008		2007
Re (genomsnitt), %			1,7		24,1
Soliditet, %			39,7		43,1
ÖVRIGT, Mkr			2008		2007
Utdelning			100		100
Antal anställda i medeltal			104		97
Sjukfrånvaro, %			1,6		2,7
SOLIDITET, %
60				Mål
45				Utfall
45				Utfall
30
15
0
2006	2007	2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
62	38	78	22	67	33

Etikpolicy						Nej
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

64 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

org nr 556331-5836 • KASERNENFASTIGHETS AB

Kasernen bildades 1990 med svenska staten och Diös Fastigheter som ägare. I slutet av 1991 förvärvade svenska staten samtliga aktier i Kasernen som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningsområdet.

VERKSAMHET

Kasernens verksamhet består i att uppföra, förvärva, äga, förhyra och förvalta fastigheter i syfte att i första hand åt anställda inom för- svaret tillhandahålla elevbostäder och bostä- der för korttidsboende. Totalt förvaltas i kon- cernen fyra hyresfastigheter innehållande 29 hyreshusenheter med totalt 434 lägenheter.

Koncernen omfattar moderbolaget Kaser- nenFastighets AB och dotterbolaget Kasernen- Fastighets AB i Halmstad.

Samtliga fastigheter i Kasernen hyrs ut till anställda inom Försvarsmakten. Verksamhe- ten påverkas därför av de förändringar som har skett eller kommer att ske inom försvaret. Företagets fastigheter förvaltas och utvecklas genom aktiv samverkan med försvarsmakten. På platser där Försvarsmakten omstrukturerat eller avvecklat sin verksamhet har företaget med framgång avvecklat sina fastighetsbe- stånd.

Kasernen har tagit initiativ till planarbete för att framta byggrätt för bostäder på del av Karlbergsområdet i Stockholm.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 20 (20) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 11 (21) Mkr och resultatet efter finansiella poster till 10 (20) Mkr.

Koncernens likviditet uppgick vid utgången av räkenskapsåret till 6,1 (17,1) Mkr. Out- nyttjade krediter på checkräkning finns i kon- cernens företag uppgående till 19,1 (20) Mkr. Koncernens netto räntebärande skulder, vilka samliga är upptagna i svenska kronor, uppgick till 8,8 (17,9) Mkr.

Bokfört värde på koncernens fastighetsbe- stånd uppgick till 146,4 (150,2) Mkr. Fastig- heternas verkliga värde uppgick på balansda- gen till 270 (291) Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Christer Alvemur

VD: Arne Lorentzon

Ordf: Christer Alvemur Led: Björn Anderson, Monica Lundberg, Lena Hedlund, Michael Thorén, (Lena Jönsson avgick 2009 och Michael Thorén samt Lena Hedlund valdes vid årsstämma 2009)

Revisor: Per Wardhammar, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers och Lars Nordstrand, Riksrevisonen.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (30) tkr.

MÅL

Kasernen ska erbjuda bra och ändamålsenliga bostäder i första hand åt anställda inom För- svarsmakten.

Ägarens uttryckta krav och förutsättningar är att soliditeten, beräknat på koncernens justerade egna kapital, bör uppgå till lägst 25 procent, vidare bör avkastningen på justerat eget kapital motsvara den femåriga statsobli- gationsräntan plus 2,5 procentenheter, över en konjunkturcykel.

Soliditeten i koncernen uppgick på balans- dagen till 81,5 (72,7) procent och avkastning på eget kapital till 5,6 (12,1) procent.

UTDELNINGSPOLICY

Koncernens utdelningsmål ska vara 50 pro- cent av årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning ska hänsyn tas till företagets ekono- miska ställning. För verksamhetsåret 2008 fö- reslås en utdelning om 4,0 Mkr vilket är i pari- tet med det uppställda utdelningsmålet.

UTVÄRDERING

Verksamheten bedrivs i nära samverkan med Försvarsmakten.

Kasernen har under år 2008 uppfyllt de ekonomiska och övriga uppsatta mål som ägaren ställt på företaget. Kasernens prognos för år 2008 är att resultatet efter finansnetto kommer att minska bl.a. till följd av ett färre antal fastighetsförsäljningar.

RESULTATRÄKNING, Mkr			2008		2007
Nettoomsättning			20		20
Övriga intäkter			0		0
Kostnader			-5		-6
Avskrivningar			-4		-6
Återförd nedskrivning			-		13
Rörelseresultat			11		21
Finansiella intäkter			1		1
Finansiella kostnader			-2		-2
Resultat före skatt			10		20
Skatt			-3		-5
Nettoresultat			7		15
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget			7		15
Minoritetsintressen			0		0
BALANSRÄKNING, Mkr			2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar			147		151
Ej räntebärande omsättningstillgångar			5		5
Räntebärande omsättningstillgångar			6		17
Totala tillgångar			158		173
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till			129		126
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital			0		0
Summa eget kapital			129		126
Ej räntebärande avsättningar			7		8
Räntebärande långfristiga skulder			15		35
Ej räntebärande kortfristiga skulder			7		4
Totala skulder och eget kapital			158		173
KASSAFLÖDE, Mkr			2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet			12		9
Kassaflöde från investeringsverksamhet			0		0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet			-23		-4
NYCKELTAL			2008		2007
Re (genomsnitt), %			5,6		12,1
Rt (genomsnitt), %			7,8		11,4
Rsyss (genomsnitt), %			8,2		11,7
Soliditet, %			81,6		72,7
Bokfört värde fastigheter, Mkr			146		150,2
Marknadsvärde förvaltnings-			270		291
fastigheter, Mkr
ÖVRIGT, Mkr			2008		2007
Utdelning			4		4
Bruttoinvesteringar			0		0
Av- och nedskrivningar			4		4
Antal anställda i medeltal			2		3
AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %
15				Mål
12				Utfall
9
9
6
3
0
2006	2007	2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
75	25	50	50	60	40

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Nej
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG • org nr 556190-4201 • www.dramaten.se

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Dramatens upp- drag ligger också att vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område samt att genom hög kvalitet och bevarad na- tionell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet.

VERKSAMHET

Dramatens breda och varierande repertoar be- står av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk, samt teater särskilt riktad mot barn och unga. Under 2008 presenterades klassiker i nya tolkningar på Stora scenen med anledning av 100-årsju- bileum av Dramatenhuset. Samtidigt har satsningar på nyskriven svensk och utländsk dramatik fortsatt på de mindre scenerna. Un- der året har totalt 928 föreställningar spelats på teaterns scener för 204 858 besökare, va- rav 218 föreställningar var speciellt riktade till barn och unga. Unga Dramaten erbjuder produktioner riktade till olika åldersgrupper från de allra yngsta till högstadiet, gymnasie- skolan och familjer. Dramatens turnéverksam- het i Sverige omfattade 154 föreställningar under 2008. Teatern tog emot gästspel bl.a. från Nationalteatern i Belgrad samt Teatro Nacional de Chile. Riksteatern och Dramaten samt några av Riksteaterns teaterföreningar har under året tecknat avtal om en helt ny form för turnésamarbete för perioden 2009– 2011. Teaterföreställningar har sänts via digi- tala biografer och Sveriges Television.

Under 2008 genomfördes det andra året av samarbetet med Sveriges Television kallat PULS. Detta syftar till att uppmärksamma mindre produktioner runt om i landet som får gästspela på Dramaten samtidigt som de spe- las in för tv.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs (Sigbrit Franke avgick vid årsstäm-

ma 2009) Led: Alice Bah Kuhnke, Jonas Andersson, Karl-Olof Hammarkvist, Bo Ralph, Carina Broman, Gunvor Kronman (Gunvor Kronman valdes vid årsstäm- ma 2009) Arb rep: Barbro Forsgårdh, Björn Granath Arb suppl: Lars Lindberg, Jens Thiman Revisorer: Benny Wieveg, KPMG Rev suppl: Fredrik Sjölander,

KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 15 (15) tkr.

EKONOMI

Bidraget från staten uppgick under 2008 till 201,7 Mkr. Därutöver var de egna intäkterna 43,3 Mkr, varav biljettintäkter uppgick till 28,7 Mkr. Verksamheten gav under 2008 ett negativt resultat -6 Mkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den le- danade institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama- ten ska vidare sträva efter högsta möjliga be- sökstal vid hemmascenerna och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoa- ren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bl.a. genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverks- skickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Trots ökat antal produktioner och föreställ- ningar under 2008 fortsätter publiktalen att minska. Viktiga insatser görs dock för att nå en större publik. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sam- mantaget en stor publik runt om i landet.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				245			245
Kostnader				-248			-251
Rörelseresultat				-3			-6
Finansiella intäkter				2			1
Övriga intäkter				14			13
Finansiella kostnader				-5			-0,1
Resultat före skatt				-6			-5
Bokslutsdispositioner				0			1
Nettoresultat				-6			-4
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				12			13
Ej räntebärande omsättningstillgångar				14			15
Räntebärande omsättningstillgångar				51			64
Totala tillgångar				77			92
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				19			25
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				19			25
Obeskattade reserver				3			4
Ej räntebärande avsättningar				10			10
Ej räntebärande kortfristiga skulder				45			53
Totala skulder och eget kapital				78			92
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-9			12
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-4			-5
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				0			0
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %					neg		neg
Rt (genomsnitt), %				-1,3			-5,4
Soliditet, %				24,7			27,2
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Anslag från staten				202			201
Bruttoinvesteringar				4			5
Av- och nedskrivningar				5			5
Antal anställda i medeltal				321			330
Sjukfrånvaro, %				2,8			3,4
PRODUKTIONER, antal
40					Utfall
30
20
10
0
2005	2006	2007	2008
BELÄGGNING, %
100						Utfall
75
75
50
25
0
2005	2006	2007	2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
54	46	67	33	57	43

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Nej
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

66 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.operan.se • org nr 556190-3294 • KUNGLIGA OPERAN AB

Operan AB är Sveriges nationalscen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet.

VERKSAMHET

Operan presenterar en bred och varierad re- pertoar med moderna och klassiska verk. Un- der 2008 gavs 206 föreställningar som sågs av 168 993 personer. Särskilda föreställning- ar ges riktade till barn och unga. Operans barn- och ungdomsverksamhet Unga på Ope- ran bedriver pedagogiskt arbete där t.ex. stu- diebesök på Operan utgör en integrerad del av nationalscenens verksamhet. Familjedagar och åldersanpassade aktiviteter ger barn och tonåringar möjligheter att själva uppleva och utforska opera och balett. Totalt besökte

240 896 personer Operan under året. Inter- nationella utbyten och samarbeten förekom under året inom både opera och balett, såväl med ett stort gästspel i Kina som medverkan av utländska artister och konstnärliga team på Operan.

En operaföreställning visades på 28 av Sveriges digitala biografer runt om i landet. Vidare direktsändes baletten Nötknäpparen på 25 biografer i Sverige och i Norge. Sänd- ningarna var ett samarbete mellan Kungliga Operan AB och Folkets Hus och Parker. Sveri- ges Television slutförde även inspelningarna av Operans uppsättning av Nibelungens ring i fyra delar. Dessa sändes i tv hösten 2008.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick 2008 till 383 Mkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 80,4 Mkr varav biljettintäkterna till 59,4 Mkr. Verksamheten gav under 2008 ett negativt resultat -7,4 Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Anders Franzén

Ordf: Kristina Rennerstedt (Lars G Nordström avgick

vid årsstämma 2009) Led: Michael Christiansen, Kata- rina Bonde, Karin Forseke, Lennart Låftman, Dag Hall- berg, Leif Jakobsson, Stina Westerberg, (Michael Christiansen valdes och Horace Engdahl avgick vid års- stämma 2009) Arb rep: Gunnar Lundberg, Anders Blom Arb suppl: Maria Nyström, Thomas Nylander Re- visorer: Göran Tidström, Öhrlings PricewaterhouseCoo- pers Rev suppl: Magnus Svensson, Öhrlings Pricewa- terhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 13 (13) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras till- gänglig för en bred publik i hela landet. Hant- verksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Operan uppvisar för 2008 en fortsatt positiv utveckling när det gäller genomsnittspublik och ökad biljettförsäljning. Särskilda insatser görs för att nå en ny publik. Genom samarbe- te med Folkets Hus och Parker samt Sveriges Television görs föreställningarna tillgängliga för människor bosatta utanför Stockholmsom- rådet.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008	2007
Nettoomsättning				464	448
Kostnader				-474	-450
Rörelseresultat				-10	-2
Finansiella intäkter				2	2
Resultat före skatt				-7	0
Nettoresultat				-7	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				-7	0
Minoritetsintressen				0	0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				23	16
Ej räntebärande omsättningstillgångar				19	18
Räntebärande omsättningstillgångar				45	68
Totala tillgångar				86	102
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				14	22
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0	0
Summa eget kapital				14	22
Ej räntebärande långfristiga skulder				1	2
Ej räntebärande kortfristiga skulder				71	78
Totala skulder och eget kapital				86	102
KASSAFLÖDE, Mkr				2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-11	11
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-12	-6
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				0	10
NYCKELTAL				2008	2007
Re (genomsnitt), %				neg	0,13
Rt (genomsnitt), %				-8,7	0
Soliditet, %				16,7	21,5
ÖVRIGT, Mkr				2008	2007
Anslag från staten				383	373
Bruttoinvesteringar				13	6
Av- och nedskrivningar				6	6
Antal anställda i medeltal				552	531
Sjukfrånvaro, %				3	4,0
FÖRESTÄLLNINGAR, antal
400				Utfall
				Utfall
300
200
100
0
2005	2006	2007	2008
BELÄGGNING, %
100				Opera
75				Balett
50
25
0
2005	2006	2007	2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
54	46	55	45	50	50
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

LERNIA AKTIEBOLAG • org nr 556465-9414 • www.lernia.se

Företaget bildades år 1993 genom en bolagisering av AMU-gruppen. Då pro- ducerade och sålde företaget i huvud- sak arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är i dag ett ledande företag inom kom- petensförsörjning för företag och orga- nisationer.

VERKSAMHET

Lernia erbjuder tjänster inom kompetensför- sörjning som bemanning, utbildning, verk- samhets- och personalutveckling och omställ- ning till individer, företag och organisationer. Lernia Utbildning erbjuder utbildnings- och matchningstjänster till individer via arbetsför- medlingar, kommuner och myndigheter. Ler- nia Bemanning rekryterar och hyr ut personal till industri-, teknik- och logistikföretag. Ler- nia College erbjuder yrkesutbildning till indi- vider inom gymnasie- och yrkeshögskola. Ler- nia Consulting erbjuder skräddarsydda tjäns- ter inom organisations- och ledarutveckling till företag, organisationer, kommuner och landsting. Lernia Jobb & Karriär skapar möj- ligheter för individen i arbetslivet genom att stötta medarbetaren, arbetsgivaren och facket vid t.ex. omorganisation eller personalminsk- ning. Lernia Tech erbjuder företag och organi- sationer värdehöjande teknikutbildningar, cer- tifieringar och behörigheter. Lernia finns re- presenterat i hela Sverige. Lernia utbildar år- ligen cirka 50 000 personer och hyr ut cirka 5 000 konsulter till industrin.

EKONOMI

Lernias nettoomsättning minskade under 2008 med 13 procent till 1 973 Mkr, främst genom en kraftig minskning inom bemanning. Rörelseresultatet minskade till -10 Mkr (45 Mkr). Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till 5 (52) Mkr. Det försämrade resultatet beror framförallt på sämre lönsam- het i Lernia Bemanning orsakat av kraftigt vi- kande omsättning på marknaden för beman- ningstjänster. Under fjärde kvartalet belasta- des resultatet med 19 (35) Mkr för omstruktu- reringskostnader. För 2008 redovisade Lernia 1,0 (10,4) procent avkastning på eget kapital. Soliditeten uppgick till 61 (55) procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Bertil Villard

VD: Mattias Kjellberg

Ordf: Bertil Villard Led: Viktoria Aastrup, Sven-Runo Bergqvist, Anna Klingspor, Birgitta Stymne Göransson, Göran Sevebrant, (Anna Klingspor valdes vid årsstäm- ma 2009) Arb rep: Inge Lindroth, Lena Lundberg, Leif Ånell Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund Revisor: Kerstin Sundberg, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (170) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr.

MÅL

På årsstämman 2006 antogs nya ekonomiska mål. Rörelsemarginalen ska långsiktigt vara lägst 5 procent och soliditeten ska ligga i spannet 40–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy antogs på årsstämman 2006 och innebär att Lernia långsiktigt ska dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rörelsemarginalen uppgick till -0,5 procent och underskred målet på 5,0 procent. Detta beror främst på ett kraftigt vikande resultat på marknaden för bemanningstjänster. Solidi- teten ligger på 61 procent vilket är över målet på 40–50 procent men förväntas på sikt hamna inom målet.

Utdelningen uppgår till 0 Mkr.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	1 973	2 259
Övriga intäkter	9	21
Kostnader	-1 992	-2 235
Rörelseresultat	-10	45
Finansiella intäkter	13	9
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	3	54
Skatt	2	-2
Nettoresultat	5	52
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	5	52
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	125	125
Räntebärande omsättningstillgångar	0	16
Ej räntebärande omsättningstillgångar	356	498
Räntebärande omsättningstillgångar	314	266
Totala tillgångar	795	905
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	482	502
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital	482	502
Ej räntebärande avsättningar	26	38
Räntebärande långfristiga skulder	7	6
Räntebärande kortfristiga skulder	8	7
Ej räntebärande kortfristiga skulder	272	352
Totala skulder och eget kapital	795	905
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	68	154
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-31	-50
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	1,0	10,4
Rt (genomsnitt), %	0,4	6,0
Rsyss (genomsnitt), %	0,6	9,8
Rop (genomsnitt), %	-4,7	16,6
Soliditet, %	60,6	55,5
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	25
Bruttoinvesteringar	10	6
Av- och nedskrivningar	17	20
Antal anställda i medeltal	3 449	3 919
Sjukfrånvaro, %	5,1	5,1
Personalnöjdhet*, %	73	72

*En 7-gradig skala där index utgör ett procenttal som motsvarar ett medelvärde 5 på skalan.

RÖRELSEMARGINAL, %

Mål

Utfall

neg.

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Etikpolicy

Jämställdhetspolicy

Miljöpolicy

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

68 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.lkab.com • org nr 556001-5835 • LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG (LKAB)

LKAB, har sedan företaget bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien.

Malmfyndigheterna i malmfälten i Kiruna och Malmberget hade varit kän- da sedan länge. Det var dock först i slutet av 1800-talet som malmfyndig- heterna i norr blev kommersiellt intres- santa då en ny metod att framställa stål ur fosforrik malm uppfunnits. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av sta- ten.

VERKSAMHET

LKAB:s verksamhet är att med utgångspunkt från Malmfälten för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kun- derna. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksam- heten.

EKONOMI

LKAB-koncernen redovisar för 2008 de bästa resultatet någonsin i företagets historia. Hu- vuddelen av året präglades av en fortsatt mycket stark efterfrågan på järnmalm främst till följd av den starka utvecklingen i Kina. Nettoomsättningen ökade med 41 proccent och blev 23 128 Mkr. Rörelseresultatet ökade med 68 procent och blev 10 327 Mkr. Resul- tatet från finansiella poster blev 62 Mkr. Re- sultatet efter finansiella poster uppgick till

10 389 Mkr. LKAB lämnar en utdelning till ägaren på 2 800 Mkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthål- lig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på operativa tillgångar motsvarande 12 procent på eget kapital före skatt. Målet är satt mot bakgrund av att bran- schen är kapitalkrävande och konjunkturbero- ende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 pro- cent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Björn Sprängare

VD: Ola Johnsson

Ordf: Björn Sprängare Led: Christer Berggren, Stina Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Lars- Åke Helgesson, Anna-Greta Sjöberg, Egil M. Ullebø Arb rep: Karl Wikström, Harry Rantakyrö, Tomas Nils- son Arb suppl: Thomas Kohkoinen, Torsten Thorneus, Hans Fängvall Revisorer: Caj Nackstad, KPMG och Fi- lip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (330) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 160 (160) tkr.

UTVÄRDERING

LKAB-koncernen har under 2008 trots en nedgång under kvartal 4 väl hävdat sig på en starkt konsoliderad och konkurrensutsatt marknad. Intäkter och resultat är de bästa någonsin. Den globala lågkonjunkturen har medfört att LKAB anpassat produktionen till rådande marknadsläge. Den kundorienterade affärsmässigheten har medfört att företagets tre divisioner Mining, Minerals och Special Business haft en god utveckling. LKAB satsa- de ca 1,3 procent av nettoomsättningen på forskning och utveckling. Det övergripande målet är att säkerställa konkurrenskraften.

Företaget har tidigare investerat ca 20 mdkr i nya pelletsverk i såväl Kiruna som Malmberget, en effektivisering av malmham- nen i Narvik samt nya huvudnivåer i Malm- berget. I syfte att trygga företagets framtid har beslut om investeringar i nya huvudnivåer i såväl Kiruna som Malmberget tagits under året. Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 4 435 Mkr. Företagets utveckling har ska- pat optimism och framtidstro i såväl företaget som i regionen. Under 2008 överträffades målen för såväl avkastning på operativa till- gångar som på eget kapital. Företaget har en mycket god soliditet. LKAB:s expansion i Malmfälten kommer att medföra strukturför- ändringar. Tillsammans med kommuner och andra berörda parter bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna bra lösningar för samtliga berörda. LKAB har deltagit i den av regering- en tillsatta Malmfältsgruppen. Beslut om ny järnväg i Kiruna har tagits under året. Med de nya pelletsverken i Kiruna och Malmberget kommer LKAB att producera och leverera större volymer. Marknaden kommer detta år att präglas av osäkerhet.

RESULTATRÄKNING, Mkr			2008		2007
Nettoomsättning			23 128		16 385
Övriga intäkter			580		199
Kostnader			-13 381 -10 436
Rörelseresultat			10 327		6 148
Finansiella intäkter			556		572
Finansiella kostnader			-494		-376
Resultat före skatt			10 389		6 344
Skatt			-2 748		-1 665
Nettoresultat			7 641		4 679
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget			7 641		4 679
Minoritetsintressen			0		0
BALANSRÄKNING, Mkr			2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar			20 567		17 278
Räntebärande anläggningstillgångar			847		2 169
Ej räntebärande omsättningstillgångar			5 272		4 242
Räntebärande omsättningstillgångar			9 643		5 991
Totala tillgångar			36 329		29 680
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till			25 218		22 251
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital			0		0
Summa eget kapital			25 218		22 251
Räntebärande avsättningar			1 873		1 951
Ej räntebärande avsättningar			5 134		3 157
Räntebärande långfristiga skulder			0		0
Ej räntebärande kortfristiga skulder			4 104		2 321
Totala skulder och eget kapital			37 151		29 680
KASSAFLÖDE, Mkr			2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet			10 383		7 076
Kassaflöde från investeringsverksamhet			-4 435		-6 208
Kassaflöde från finansieringsverksamhet			-2 000 -2 043
NYCKELTAL			2008		2007
Re (genomsnitt), %			32,2		22,6
Rt (genomsnitt), %			30,0		22,6
Avkastning operativa tillgångar, %			47,5		32,0
Soliditet, %			69,4		75,0
Järnmalmsproduktion, miljoner ton			22,5		24,7
ÖVRIGT, Mkr			2008		2007
Utdelning			2 800		2 000
Bruttoinvesteringar			4 732		6 003
Av- och nedskrivningar			1 465		1 261
Antal anställda i medeltal			4 086		3 885
Sjukfrånvaro, %			3,1		3,4
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
40				Mål
30				Utfall


20
20
10
10
0
2006	2007	2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
86	14	89	11	63	37

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem				Eget/ISO 14001
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

NORDEA BANK AB • org nr 516406-0120 • www.nordea.com

I samband med 1992 års finansiella rekon- struktion av dåvarande Nordbanken förvär- vade staten samtliga utestående aktier i ban- ken. Åternotering genomfördes 1995 genom utförsäljning av 34,5 procent av statens inne- hav. Därefter har flera samgåenden skett un- der åren 1997–2001 (Merita, Unibank, Christiania Bank og Kreditkasse). Statens innehav representerar idag 19,9 procent av bankens aktiekapital. Regeringen meddelade den 14 december 2006 att man avser avyttra svenska statens innehav i Nordea Bank.

VERKSAMHET

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ett brett urval av produkter, tjänster och lös- ningar inom bank, kapitalförvaltning och för- säkring.

Koncernens affärsorganisation består av tre affärsområden: Nordic Banking, Banking & Capital Markets samt Savings & Life Produc- ts. Varje affärsområde ansvarar för finansiellt resultat, kundrelationer, distribution, produkt- och affärsutveckling och stöd.

Nordea Bank har cirka 10 miljoner kunder och cirka 1 400 kontor, och är med sina 5,2 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster på Internet. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.

EKONOMI

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Hans Dalborg VD: Christian Clausen

Ordf: Hans Dalborg Led: Timo Peltola, Lars G Nord- ström, Björn Savén, Marie Ehrling, Tom Knutzen, Björn Wahlroos, Heidi M Petersen, Stine Bosse, Svein S Jacobsen, (Ursula Ranin avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Bertel Finskas Arb suppl: Nils Q. Kruse Revisor: Caj Nackstad, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 2 362 (2 362 ) tkr. och till vice ordförande 915 (915) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 709 (709) tkr.

MÅL

Den riskjusterade avkastningen ska dubbleras på sju år. För att nå målet måste en årlig till- växt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav- kastningen ska vara bland de fem främsta av jämförbara europeiska finanskoncerner. Av- kastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa jämförbara bankerna i Norden och är relativ gentemot konkurrenterna. Något abso- lut procentuellt mål används inte då avkast- ning på eget kapital varierar över tid och föl- jer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgraden 11,5 procent under en konjunkturcykel.

RESULTATRÄKNING, M euro	2008	2007
Räntenetto	5 093	4 282
Avgifts- och provisionsnetto	1 883	2 140
Nettoresultat av finansiella poster	1 028	1 209
Andelar i intresseföretagens resultat	24	41
Övriga rörelseintäkter	172	214
Summa rörelseintäkter	8 200	7 886
Personalkostnader	-2 568	-2 388
Övriga kostnader	-1 646	-1 575
Av-och nedskrivningar av materiella och	-124	-103
immateriella tillgångar
Summa rörelsekostnader	-4 338	-4 066
Kreditförluster	-466	60
Nettoresultat vid försäljning	0	3
av anläggningstillgångar
Rörelseresultat	3 396	3 883
Skatt	-724	-753
Periodens resultat	2 672	3 130
BALANSRÄKNING, M euro	2008	2007
Tillgångar
Summa tillgångar	474 074	389 054
Totala tillgångar	474 074	389 054
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	17 803	17 160
Summa skulder	456 271	371 894
Totala skulder och eget kapital	474 074	389 054
KASSAFLÖDE, M euro	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	10 839	4 419
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-11 184	-351
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-804 -1 575
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	15,3	19,7
Utlåning till allmänheten, miljarder euro	265,1	244,7
Kostnad/Intäktsrelation, %	53	52
Primärkapitalrelation, %	7,4	7,0
Kapitaltäckningsgrad, %	9,5	9,1
ÖVRIGT	2008	2007
Utdelning, EUR/aktie	0,20	0,50
Antal anställda i medeltal	34 008	31 721

KURSUTVECKLING 2008

120 Nordea

100 Generalindex 80 60 40

Nordea Banks räntenetto ökade under 2008

UTDELNINGSPOLICY

index=100

till 5 093 (4 282) Meur och rörelseintäkterna till 8 200 (7 886) Meur. Ökningen är främst hänförlig till Nordea Banks kundområden. In- låningsmarginalerna var under press, medan utlåningsmarginalerna steg till följd av det justerade priset på kreditrisk för företagslån. Kostnaderna ökade med 7 procent till följd av investeringar i tillväxtområden och ökade per- sonalkostnader. Resultatet före kreditförluster ökade till 3 862 (3 820) Meur och rörelsere- sultatet uppgick till 3 396 (3 883) Meur. Det riskjusterade resultatet ökade till 2 459

(2 417) Meur. Kreditförlusterna, netto, upp- gick till 466 Meur (positiv 60). Avkastningen på eget kapital var 15,3 (19,7) procent. Nordea Bank genomförde under våren 2009 en nyemission om cirka 2,5 Meur. Staten del- tog i emissionen med sin pro rata-andel.

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UTVÄRDERING

Det riskjusterade resultatet ökade med 2 pro- cent och uppnådde därmed inte målet. Total- avkastningen var negativ till följd av den finan- siella utvecklingen under 2008 och uppgick till -46,9 procent (6,4). Totalavkastningen över- träffades dock endast av en europeisk finans- koncern i jämförelsegruppen där den genom- snittliga totalavkastningen var -67 procent. Av- kastningen på eget kapital var i linje med de bästa nordiska konkurrenterna. Primärkapital- relationen var 9,3 procent (8,3). Utöver ny- emissionen stärker Nordea Bank kapitalbasen genom att göra avsteg från utdelningspolicyn. Utdelningen utgör 19 procent av 2008 års re- sultat.

2008-01-022009-06-26

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
38	62	89	11	70	30

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2008-12-31, %

Statens ägarandel 19,9

Sampo Oy 12,1%

Nordeafonden 4,1%

Swedbank Robur funds

Övriga ägare 60,8%

70 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.norrlandcenter.se • org nr 556098-5979 • NORRLAND CENTER AB

Norrland Center bildades 1991 i syfte att skapa nya arbetstillfällen och där- med bidra till utvecklingen av närings- livet i Norrlands inland. Företaget ägs till lika stora delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norrvidden Delägare Norr.

VERKSAMHET

Norrland Center bedriver kontaktskapande verksamhet i samarbete med ett antal beta- lande kommuner i Norrland. Genom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av sam- hället ska Norrland Center vara en samman- hållande länk vid såväl utveckling av befintli- ga företag som vid etablering alternativt out- sourcing av nya verksamheter i Norrland. Fö- retaget agerar som lots, rådgivare och sam- talspartner både till företag och till kommu- ner. En viktig del av Norrland Centers arbete består av uppsökande verksamhet och aktiv marknadsföring av Norrland som ett intres- sant tillväxtområde för affärsutveckling. Kon- takter tas med företag och organisationer i södra Sverige för att informera om förutsätt- ningar för och fördelar med att bedriva verk- samhet i Norrland. Med hjälp av faktaunder- lag och analyser som Norrland Center kost- nadsfritt bistår med kan sedan varje enskilt företag fatta långsiktiga beslut.

EKONOMI

Norrland Centers resultat efter skatt uppgick till 437 (-2 037) tkr. Det egna kapitalet upp- går till 13,2 (12,8) Mkr.

MÅL

Norrland Center ska vara den aktör som kom- muner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitar när det gäller affärs- och närings- livsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investerats i företaget hålls realt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Lars-Olov Söderström

Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson,

Nils-Åke Astermo, Ursula Tengelin Revisor: Peter Zell,

KPMG.

Företaget har ingen VD.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Norrland Center har inte några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Norrland Center har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och ut- veckla ca 130 verksamheter i Norrland. Anta- let i nuläget etablerade och bestående arbets- tillfällen uppgår till cirka 2 560. Både den nationella och den internationella konkurren- sen om företagsetableringar fortsätter dock att hårdna. Under året har en genomlysning av företagets organisation och affärsidé skett.

Det operativa arbetet har bedrivits i unge- fär samma omfattning som tidigare dock med en delvis annan inriktning. Under året har fö- retaget medverkat i åtta projekt varav fyra kan betraktas som etableringar, två som nyinves- teringar i befintliga företag och två som kom- munspecifika aktiviteter.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	3,3	4,7
Kostnader	3,3	-7,2
Rörelseresultat	-0	-2,5
Finansiella intäkter	0,5	0,5
Resultat före skatt	0,5	-2,0
Nettoresultat	0,5	-2,0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Summa tillgångar	15,8	17,5
Totala tillgångar	15,8	17,5
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	13,2	12,8

Summa eget kapital	13,2	12,8
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2,6	4,7
Totala skulder och eget kapital	15,8	17,5
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	3,8	0
Rt (genomsnitt), %	3,0	neg
Rsyss (genomsnitt), %	3,8	neg
Rop (genomsnitt), %	3,8	neg
Soliditet, %	83,5	73,2
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0
Antal anställda i medeltal	2	4

PLANERADE ARBETSTILLFÄLLEN TILL FÖLJD AV ETABLERINGSBESLUT I NORRLAND1)

300 Utfall

250

200

150

100

2004 2005 2006 2007 2008

1) Där Norrland Center medverkat.

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor

Anställda			Styrelse
100	0	67	33

Etikpolicy				Ja
Jämställdhetspolicy				Ja
Miljöpolicy				Ja
Miljöledningssystem				Nej
Redovisar enligt IFRS				Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008				Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 33%

Norrlandsfonden 33%

Norrvidden Delägare Norr AB 33%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

POSTEN AB • org nr 556128-6559 • www.posten.se

Posten AB bildades år 1994 efter det att riksdagen beslutat om att avveckla Postverkets monopol och öppna den svenska postmarknaden för fri konkur- rens. I juni 2009 slutfördes samgåen- det mellan Post Danmark A/S och Posten AB, som tillsammans bildar det nya företaget Posten Norden AB.

VERKSAMHET

Posten är Nordens största företag inom kom- munikations- och logistiktjänster. Marknader- na sträcker sig från flöden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. Posten tillhandahåller en rikstäckande postservice till 4,5 miljoner hushåll och

900 000 företag fem dagar i veckan året om. Varje dag hanterar Posten över 20 miljoner försändelser med en världsledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar Posten brev och paket till övriga Norden och resten av världen. I maj 2008 be- slutade riksdagen om en proposition om sam- gående mellan Posten AB och Post Danmark A/S (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13 rskr. 2007/08:253). I februari 2009 medde- lade Näringsdepartementet och det danska Transportministeriet att parterna underteck- nat avtal för en sammanslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Samgåendet mel- lan de båda företagen slutfördes den 24 juni 2009. Det nya namnet för företaget är Posten Norden AB.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade med 3 procentun- der 2008 till 30 836 (29 902) Mkr. Justerat för förvärv och försäljningar av företag, inklu- sive det under året avvecklade Svensk Kassa- service, ökade omsättningen med 1 procent Posten Logistik samt Strålfors ökade omsätt- ningen, medan Posten Meddelande, som sva- rar för 54 procent av koncernens omsättning, minskade till följd av konjunkturavmattning och fortsatt konkurrens från andra kommuni- kationssätt och aktörer. Den positiva utveck- lingen inom distanshandeln har dock fortsatt. Rörelseresultatet uppgick till 1 885 (1 995) Mkr. Det lägre resultatet förklaras främst av lägre rörelseresultat i Posten Meddelande.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Marianne Nivert

VD: Lars G Nordström

Ordf: Marianne Nivert Led: Katarina Mohlin, Mats Abrahamsson, Gunnel Duveblad, Bertil Persson, Ingrid Bonde, Richard Reinius Arb rep: Kjell Strömbäck, Alf Mellström, Anne-Marie Ross Arb suppl: Björn Nyström, Tom Tillman, Kjell-Åke Öström Revisorer: Stefan Holm- ström, KPMG samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (420) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 210 (210).

MÅL

Postens avkastningsmål är 10 procent på net- toresultatet i förhållande till genomsnittligt bokfört eget kapital. Målet för företagets kapi- talstruktur är en soliditet om 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Posten ska lämna en utdelning på 40 procent av nettoresultatet med hänsyn till företagets finansiella ställning och kapitalbehov. Ingen ordinarie utdelning utgår 2008 mot bakgrund av den extra utdelning om 1 400 Mkr som en- ligt avtalet mellan ägarna ska lämnas av Pos- ten vid fullföljandet av samgåendet mellan Posten och Post Danmark.

UTVÄRDERING

Posten påverkades under 2008 av konjunktur- avmattningen men presterade trots detta en avkastning på eget kapital om 20 procent, väl över målet. Tack vare ett fortsatt arbete med att anpassa verksamheten till minskande brev- volymer kunde företaget till viss del kompen- sera för vikande volymer under hösten. Ytterli- gare kostnadsanpassningar samt en stark fi- nansiell ställning gör att företaget har goda förutsättningar att möta den pågående reces- sionen. Samgåendet med Post Danmark kom- mer ytterligare att stärka dessa förutsättningar.

Posten är kvalitetsmässigt en av världens främsta postoperatörer. Under 2008 kom 96,0 procent av inrikesbreven fram dagen ef- ter att de postats. Kravet på postföretag inom EU är 85 procent. Postens Nöjd Kund Index ökade från 62 till 63 under 2008.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Nettoomsättning				30 836		29 902
Övriga intäkter				405		230
Kostnader				-29 356 -28 137
Rörelseresultat				1 885		1 995
Finansiella intäkter				360		321
Finansiella kostnader				-128		-132
Resultat före skatt				2 117		2 184
Skatt				-611		-620
Nettoresultat				1 506		1 564
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				1 502		1 560
Minoritetsintressen				4		4
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				8 550		6 965
Räntebärande anläggningstillgångar				2 292		2 228
Ej räntebärande omsättningstillgångar				4 786		4 987
Räntebärande omsättningstillgångar				3 373		4 792
Totala tillgångar				19 001		18 972
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				7 980		7 047
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				-1		10
Summa eget kapital				7 979		7 057
Räntebärande avsättningar				1 394		1 033
Ej räntebärande avsättningar				2 741		3 492
Räntebärande långfristiga skulder				532		685
Ej räntebärande långfristiga skulder				157		134
Räntebärande kortfristiga skulder				475		344
Ej räntebärande kortfristiga skulder				5 723		6 227
Totala skulder och eget kapital				19 001		18 972
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				1 366		2 288
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-2 286		-809
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-501		-613
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %				20		24,3
Rt (genomsnitt), %				11,8		12,2
Rsyss (genomsnitt), %				17,1		18,4
Rop (genomsnitt), %				25,3		35,7
Soliditet, %				42		37,2
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Utdelning				0		625
Bruttoinvesteringar				2 452		1 198
Av- och nedskrivningar				1 028		1 058
Antal anställda i medeltal				32 286		32 442
Sjukfrånvaro, %				5,6		6,5
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
40					Mål
30					Utfall


20
20
10
0
2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
61	39	78	22	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					ISO 14001
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

72 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.ri.se • org nr 556179-8520 • RISE Research Institutes of Sweden Holding AB

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktieande- lar i bolagiserade industriforskningsin- stitut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Fr.o.m. den 1 januari 2007 är staten helägare av företaget (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62). Företaget namnändra- des 1 januari 2009 till RISE.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt nä- ringsliv samt samverkan mellan institut, uni- versitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industriforsk- ningsinstituten. Genom omstrukturering av instituten är RISE tillsammans med näringsli- vet delägare i de tre industriforskningskoncer- nerna Swerea AB, Swedish ICT Research AB och Innventia AB (fd STFI Packforsk AB).

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 343 Mkr. Resultatet blev en vinst på 19 Mkr.

Företaget har under året beslutat om för- delning av medel till strategisk kompetensut- veckling, K-medel, som beslutats för 2008 med 210 Mkr. Enligt propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50) ska nya särskilda strategiska kompetensutvecklingsmedel (SK-medel) för- delas för 2009. Det totala anslaget till RISE för 2009 är 355 Mkr.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingföretag för att samla de svenska instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och samhälle med teknisk forskning, utveck- ling och innovation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Med hänsyn till karaktä- ren på företagets verksamhet förväntas den inte vara vinstgenererande.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Christer Berggren, Thomas Johannesson, Anna Hultin-Stigenberg, Pia Sandvik Wiklund, Madeleine Caesar, (Pia Sandvik Wiklund val- des och Tomas Salzmann avgick vid årsstämma 2009) Revisor: Roland Nilsson, KPMG och Olof Enerbäck, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Nordstrand, Riksrevisionen (Roland Nilsson avgick och Olof Ener- bäck tillträdde vid årsstämman 2009)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 90 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 47 (47) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av att företa- get inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Före- taget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraf- tiga institut vilket medfört fyra industriforsk- ningskoncerner. RISE är delägare i tre av des- sa. RISE viktigaste uppgifter under 2008 har varit att anpassa verksamhet och organisation till det nya uppdraget och ta fram riktlinjer för de nya strategiska kompetensutvecklings- medlen. RISE har på ett medvetet och aktivt sätt arbetat med de strategiskt viktiga fram- tidsfrågorna ägarstyrning, fördelning och upp- följning av beviljade SK-medel samt ökad kundnytta genom att möta och leva upp till industrins behov av industrirelevant forsk- ning. Genom att främja industrirelevant forsk- ning och utveckling har företaget bidragit till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft. RISE har också under året aktivt arbetat med ex- tern rapportering och hållbarhetsredovisning.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Nettoomsättning				343		336
Övriga intäkter				1		9
Kostnader				-345		-344
Resultat från andelar i intresseföretag				16		10
Rörelseresultat				15		11
Finansiella intäkter				5		4
Resultat före skatt				20		15
Skatt				-1		-1
Nettoresultat				19		14
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				17		13
Minoritetsintressen				2		1
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				153		132
Räntebärande anläggningstillgångar				1		1
Ej räntebärande omsättningstillgångar				101		104
Räntebärande omsättningstillgångar				112		133
Totala tillgångar				367		370
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				185		168
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				185		168
Ej räntebärande avsättningar				29		27
Ej räntebärande kortfristiga skulder				153		175
Totala skulder och eget kapital				367		370
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-10		33
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-11		2
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				0		1
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %				9,6		8,4
Rt (genomsnitt), %				5,4		4,1
Rsyss (genomsnitt), %				9,3		7,7
Rop (genomsnitt), %				14,9		18,0
Soliditet, %				50,4		45,4
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Anslag från staten				171		193
Bruttoinvesteringar				10		7
Av- och nedskrivningar				5		4
Antal anställda i medeltal				306		317
Sjukfrånvaro, %				1,7		1,5
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor


Anställda			Styrelse
69	31	50	50

Etikpolicy						Nej
Jämställdhetspolicy						Nej
Miljöpolicy						Nej
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SAMHALL AKTIEBOLAG • org nr 556448-1397 • www.samhall.se

Riksdagen beslutade 1992 att den då- varande stiftelsen Samhall skulle om- bildas till aktiebolag. Samhalls upp- drag är att, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera varor och tjänster och genom detta ska- pa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionshinder. Med ett starkt individperspektiv som förenas med en lönsam affärsstruktur ska Samhall erbjuda ett varierat utbud av arbetsuppgifter. På så sätt kan före- taget arbeta för att stärka funktionshin- drades ställning på arbetsmarknaden.

VERKSAMHET

Samhall är i dag det ledande företaget i Sve- rige för utveckling genom arbete för personer med funktionshinder. Företaget har drygt

21 000 anställda på cirka 250 orter i Sverige. Samhall levererar varor och tjänster till kun- der inom en rad olika områden som städning, mark- fastighets- och äldreservice, tillverk- ning, montering och förpackning, lager och logistik.

EKONOMI

Nettoomsättningen inklusive merkostnadser- sättning uppgick till 7 271 (7 430) Mkr, varav faktureringen uppgick till 2 890 (3 065) Mkr och merkostnadsersättningen uppgick till

4 220 (4 148) Mkr.

Rörelseresultatet uppgick till 101 (35) Mkr. Rörelseresultatet förbättrades med 66 Mkr jämfört med föregående år tack vare att förädlingsvärdet ökade trots att försäljningen minskade med 175 Mkr. Volymen arbetstim- mar överträffade målet med 0,2 miljoner tim- mar som helt finansierades med rörelseresul- tatet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Björn Wolrath

VD: Birgitta Böhlin

Ordf: Björn Wolrath Led: Tobias Henmark, Kenneth Johansson, Marie Hallander Larsson, Anna Rolén, Eva- Lotta Kraft, Maria Sedolin (Anna Rolén valdes och Peter Brusén samt Eva Nordmark avgick vid års- stämma 2009) Arb rep: Margaretha Brinkhof Walter, Tommy Carlsson, Kerstin Mjönes Arb suppl: Björn-Ove Jönsson, Yvonne Kvarnström, Håkan K Andersson Re- visorer: Per Wardhammar, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers samt Henrik Söderhielm, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 245 (245) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 118 (118) tkr.

MÅL

Målen för Samhall för år 2008 var:

•Volym arbetstimmar: Minst 23,7 miljoner timmar av meningsfullt och utvecklande ar- bete ska erbjudas personer med funktions- hinder.

•Rekrytering: Minst 40 procent av de perso- ner som rekryteras ska komma från priori- terade grupper (psykiskt funktionshinder, utvecklingsstörning och personer med mer än ett funktionshinder).

•Antalet övergångar: Minst 5 procent av de anställda med funktionshinder ska lämna företaget för arbete hos annan arbetsgivare.

•Ekonomi: Minst 7 procents avkastning på eget kapital och en soliditet om minst 30 procent under en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns ej då aktierna inte medför rätt till utdelning. Uppkommer vinst, ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

UTVÄRDERING

RESULTATRÄKNING, Mkr					2008				2007
Nettoomsättning					7 106				7 211
Övriga intäkter					165				219
Kostnader					-7 170 -7 395
Rörelseresultat					101				35
Finansiella intäkter					84				55
Finansiella kostnader					0				0
Resultat före skatt					185				90
Bokslutsdispositioner					-24				-
Skatt					-8				0
Nettoresultat					153				90
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget					153				90
Minoritetsintressen					0				0
BALANSRÄKNING, Mkr					2008				2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar					121				125
Ej räntebärande omsättningstillgångar					658				831
Räntebärande omsättningstillgångar					2 202				1 922
Totala tillgångar					2 981				2 878
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					1 256				1 103
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					0				0
Summa eget kapital					1 256				1 103
Obeskattade reserver					24				0
Ej räntebärande avsättningar					9				14
Ej räntebärande kortfristiga skulder					1 692				1 761
Totala skulder och eget kapital					2 981				2 878
KASSAFLÖDE, Mkr					2008				2007
Kassaflöde från löpande verksamhet					290				-8
Kassaflöde från investeringsverksamhet					10				17
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					-20				15
NYCKELTAL					2008				2007
Re (genomsnitt), %					13,0				8,5
Soliditet, %					42,1				38
Rekrytering från prioriterade grupper					51				51
Antal anställda med arbetshandikapp					19 383				19 394
Övergångar, antal					948				1 017
Övergångar, %					4,9				5,3
Arbetstimmar, tusental					23 929				24 424
ÖVRIGT, Mkr					2008				2007
Bruttoinvesteringar					37				33
Av- och nedskrivningar					32				38
Antal anställda i medeltal					18 416				19 611
Sjukfrånvaro, %					12,1				13,2
ANDEL ÖVERGÅNGAR, %
6						Mål
4						Utfall
						Utfall

2
0
2006		2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %					Män			Kvinnor


	Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
56		44	67	33	43				57

Etikpolicy									Ja

Samtliga mål utom övergångsmålet uppnåd- des för 2008. Antalet arbetstimmar uppgick till 23,9 (24,4) miljoner. Rekryteringen från prioriterade grupper uppgick till 51 (51) pro- cent. Av de anställda med funktionshinder lämnade 4,9 (5,3) procent företaget för arbe- te hos annan arbetsgivare. Avkastning på eget kapital uppgick till 13,0 (9,0) procent och soliditeten uppgick till 42 (38) procent.

Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

74 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

SAS bildades 1946 då de nationella flygbolag i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. Detta blev grun- den för det skandinaviska luftfartspoli- tiska samarbetet. För att SAS skulle kunna verka under samma förutsättning- ar som övriga flygbolag på den interna- tionella marknaden förändrades ägande- strukturen 2001. Aktierna i de nationella företagen byttes ut mot aktier i ett nytt, samlat moderbolag, SAS. Svenska staten är efter detta ägare till 21,4 procent av aktierna i SAS.

VERKSAMHET

SAS är Nordens största flygbolag och har som verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter och därtill relaterade tjänster till den nordiska hemmamarknaden. Företaget har en stark marknadsposition om mellan 40–60 procent i de skandinaviska länderna. SAS är börsnote- rat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Verk- samheten utgår från tre divisioner, SAS Scandinavian Airlines, SAS Individually Branded Airlines, samt SAS Aviation Servi- ces.

Aktörerna på den europeiska flygmarkna- den står inför flera utmaningar. Efterfrågan minskar till följd av det svaga konjunkturlä- get. Situationen drabbar de traditionella nät- verksföretagen i större utsträckning än låg- kostnadsföretag som fortsätter ta marknads- andelar. Trots att många företag reducerat an- talet flygplan i trafik finns en betydande över- kapacitet till följd av leveranser av nya flyg- plan. Som ett svar på utmaningarna i bran- schen har en konsolidering inletts.

EKONOMI

Omsättningen ökade och uppgick till 53 195 (50 598) Mkr. Resultatet före skatt blev

-1 044 (1 052) Mkr. Resultatet per aktie blev -38,08 (3,87) kronor. I februari 2009 med- delade SAS att avtal tecknats om försäljning av 80,1 procent av aktierna i Spanair och att styrelsen beslutat om en ny strategisk inrikt- ning kallad ”Core SAS”. För att implementera strategin genomfördes under våren 2009 en nyemission om cirka 6 miljarder kronor. Staten deltog i emissionen med sin pro rata-andel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Mats Jansson

Ordf: Fritz H. Schur Led: Timo Peltola, Anitra Steen, Berit Kjöll, Jacob Wallenberg, Jens Erik Christensen, Dag Mejdell Arb rep: Asbjørn Wikstad, Ulla Gröntvedt, Carsten Bardrup Nielsen Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (625) tkr och till vice ordförande till 390 (415) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 295 (315) tkr.

MÅL

SAS koncernens lönsamhetsmål är en EBT- marginal på 7 procent, vilket motsvarar en CFROI på minst 25 procent.

UTDELNINGSPOLICY

SAS koncernens årliga utdelning fastställs med beaktande av koncernens resultat, finan- siella ställning, kapitalbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningen ska över en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 pro- cent av koncernens resultat efter schablon- skatt. Vid negativa resultat ges som regel ing- en utdelning för att säkerställa koncernens fi- nansiella position.

UTVÄRDERING

År 2008 innebar för SAS liksom för andra flygbolag utmaningar i form av rekordhöga ol- jepriser samt en global konjunkturnedgång. Resultatet för helåret blev en förlust om 6,3 miljarder kronor. Det försämrade konjunktur- läget har medfört färre passagerare och lägre intäkter, vilket kombinerat med fortsatt höga kostnader och ökande skuldsättning försatt SAS i en finansiellt svår position. En bidrag- ande faktor till det negativa resultatet för 2008 var resultatet i dotterbolaget Spanair, där förlusterna uppgick sammanlagt till 4,9 miljarder kronor. Med undantag för 2007 har kassaflödet från verksamheten sedan den nya koncernstrukturen infördes 2001 inte varit tillräckligt. Företaget har delvis finansierat verksamheten genom försäljningar av tillgång- ar. Det egna kapitalet har samtidigt reduce- rats till 8,6 (17,1) miljarder kronor, och sam- ma period har skulder och andra förpliktelser ökat 34,8 (31,6) miljarder kronor. SAS har inte lämnat utdelning sedan företaget fick sin nuvarande struktur år 2001.

www.sasgroup.net • org nr 556606-8499 • SAS AB

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Intäkter				53 195		50 598
Personalkostnader				-18 153 -16 897
Övriga rörelsekostnader				-31 791 -28 682
Leasingkostnader flygplan				-2 282		-2 342
Av- och nedskrivningar				-1 591		-1 457
Resultat från andelar i intresseföretag				-147		32
Resultat vid försäljning av flygplan och				4		41
byggnder
Rörelseresultat				-765		1 293
Resultat från andra värdepappersinnehav				0		5
Finansiella intäkter				654		787
Finansiella kostnader				-933		-1 041
Resultat före skatt				-1 044		1 052
Skatt				28		-273
Resultat från avvecklad verksamhet				-5 305		-135
Årest resultat				-6 321		636
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar				26 840		26 663
Summa omsättningstillgångar				16 524		22 107
Totala tillgångar				43 364		48 770
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				8 682		17 130
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				-		19
Summa eget kapital				8 682		17 149
Långfristiga skulder				17 790		11 274
Kortfristiga skulder				16 892		20 347
Totala skulder och eget kapital				43 364		48 770
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				- 2 651		2 866
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-2 913		-213
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				2 480		-4 492
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %					neg.	3,8
Rt (genomsnitt), %					neg.	4,2
Rsyss (genomsnitt), %					neg.	6,7
CFROI, %				4,8		14,5
Soliditet, %				15		27
Yield,kr				1,27		1,25
Enhetskostnad				0,94		0,87
Kabinfaktor				72,3		74,5
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Utdelning				0		0
Bruttoinvesteringar				4 448		2 908
Av- och nedskrivningar						1 478
Antal anställda i medeltal				24 635		26 538
Sjukfrånvaro, %				6,5		6,4
KURSUTVECKLING 2008
120					SAS
100					Generalindex
100					Generalindex
80
60
40					index=100
20					index=100
2008-01-02		2009-06-26
KÖNSFÖRDELNING, %				Män Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
58	42	100	0	71		29

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem					ISO 14001
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja
Hållbarhetsredovisning för 2008, ej GRI						Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2008-12-31, %

Statens ägarandel 21,4%

Danska staten 14,3%

Norska staten 14,3%

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 7,6%

Övriga ägare 42,4%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG • org nr 556549-4191 • www.svanen.nu

Miljömärkning Sverige Aktiebolag

RESULTATRÄKNING, Tkr	2008	2007
Nettoomsättning	35 382	29 789
Övriga rörelseintäkter	4 374	4 374
Kostnader	-38 930	-36 626
Rörelseresultat	826	-2 463
Finansnetto	-3 886	3 042
Resultat före skatt	-3 060	579
Nettoresultat	-3 060	579
BALANSRÄKNING, Tkr	2008	2007

Miljömärkning Sverige förvaltar på re- geringens uppdrag den nordiska miljö- märkningen Svanen och EU:s miljö- märkningssystem Blomman. Svanen bildades 1989 av de nordiska konsu- mentministrarna i Nordiska minister- rådet med syfte att vägleda konsumen- ter till de från miljösynpunkt bästa produkterna och att stimulera en pro- duktutveckling som tar hänsyn till mil- jön. Sedan 1994 finns också ett ge- mensamt miljömärkningssystem inom EU – Blomman. Miljömärkning Sverige bildades 1998 och ägs av staten (10 procent) och Sveriges standardiserings- råd, SSR (90 procent). Från och med 1 juni 2009 har företaget bytt namn från SIS Miljömärkning till Miljömärkning Sverige AB.

VERKSAMHET

Verksamheten grundas på kriterieutveckling, information och marknadsföring av miljö- märkningssystemen Svanen och EU-Blomman samt produktkontroll med licensiering. Syftet med verksamheten är att underlätta för kon- sumenter att göra miljöanpassade val och att hjälpa producenter att miljöanpassa sina va- ror och tjänster. Bland viktiga händelser un- der 2008 kan nämnas utveckling och lanse- ring av två nya produktgrupper inom Svanen (flytande drivmedel och kemiska byggproduk- ter) samt en landsomfattande informations- kampanj. Under 2008 inkom hela 350 nya ansökningar om Svanen och tre ansökningar om Blomman. Totalt fanns vid årets slut

1 114 st aktiva Svanenlicenser i Sverige inom de 68 produktgrupperna och 20 licenser för Blomman. En utvärdering av Svanen på nord- isk nivå avslutades och förhandlingar om en ny förordning om Blomman inleddes.

EKONOMI

Verksamheten finansieras huvudsakligen ge- nom avgifter från företag som har miljömärk- ningslicenser samt genom statligt bidrag som 2008 motsvarat 11 procent av intäkterna.

Det statliga stödet används huvudsakligen för att delfinansiera kriteriearbetet inom de båda miljömärkningssystemen samt till att göra EU:s system mer spritt och känt på den svenska marknaden. Företaget omsatte drygt 35 Mkr 2008 (exklusive statsbidrag).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Eva Smith

VD: Ragnar Unge

Ordf: Eva Smith Led: Britta Ahnmé Kågerman, Leif Löf, Yvonne Ingman, Svante L. Axelsson (Sven Gunnar Persson och Lars Flink avgick vid årsstämman 2009) Arb rep: Ulla Sahlberg, Maria Sundesten-Zacharias Revisor: Bengt Doyle, Öhrlings PricewaterhouseCoo- pers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr.

MÅL

Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt arbete på ett betydande vis till målet för kon- sumentpolitiken, som lyder ”Konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val”.. Genom att ge förutsättningar för och stimule- ra utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är mindre belastande bidrar företaget till en mer hållbar konsum- tion och därmed även till arbetet för ett håll- bart samhälle.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell vinst till aktieägarna.

UTVÄRDERING

Företaget har till uppgift att förvalta miljö- märkningssystemen Svanen och EU-Blomman och att genom det bidra till att uppfylla kon- sument- och miljöpolitiska mål. Det statliga bidraget ska användas så att den vidare ut- vecklingen av miljömärkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Under 2008 har arbetet med att vidareutveckla den nordiska och europeiska miljömärkningen fortsatt. Fokus har lagts på att få producenterna att anpassa sin produk- tion enligt kriterierna och ansöka om miljö- märkningslicens och därmed få ut miljömärk- ta produkter på marknaden. Nya kriterier har utvecklats och marknadsinsatserna har varit omfattande. Att visa att miljömärkningen är en del av lösningen på klimatfrågan har varit ytterligare en viktig uppgift. Uppdragen har utförts väl.

Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	438	154
Materiella anläggningstillgångar	419	752
Finansiella anläggningstillgångar	12 075	16 570
Summa omsättningstillgångar	7 810	5 898
Totala tillgångar	20 742	23 374
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	16 599	19 659
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	16 599	19 659
Kortfristiga skulder	4 143	3 715
Totala skulder och eget kapital	20 742	23 374
NYCKELTAL	2008	2007
Soliditet, %	80	84
ÖVRIGT, Tkr	2008	2007
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	329	626
Av- och nedskrivningar	378	0
Antal anställda i medeltal	37	37
Sjukfrånvaro, %	2,6	2,5

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN

1200 Utfall

900

600

300

2004 2005 2006 2007 2008

ANTAL SVENSKA LICENSER, BLOMMAN
20							Utfall
15
10
10
5
0
2004	2005	2006		2007	2008
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor

Anställda			Ledningsgrupp				Styrelse
41	59	17			83	40	60

Etikpolicy								Nej
Jämställdhetspolicy								Ja
Miljöpolicy								Ja
Miljöledningssystem								ISO 14001
Redovisar enligt IFRS								Nej
Hållbarhetsredovisning, ej GRI								Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008								Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 10%

Sveriges standardiseringsråd 90%

76 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

SJ, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 i samband med bola- giseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog SJ affärsverkets persontrafik på järn- väg. Målet är att SJ skall vara ett mo- dernt resetransportföretag som i alla avseenden och uthålligt agerar affärs- mässigt och kommersiellt.

VERKSAMHET

SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ samt i dotterbolaget Stockholmståg. I koncernen in- går även dotterbolag som bland annat har till uppgift att hantera verksamhetens försäkring- ar. Övriga dotterbolag och intresseföretag be- driver verksamhet med nära anknytning till SJ:s kärnverksamhet.

SJ är huvudsakligen verksamt på markna- den för interregionala eller långväga resor. Fö- retaget verkar inom två typer av trafik, kom- mersiell trafik och avtalstrafik. I den kommer- siella trafiken, det vill säga interregional tra- fik, har SJ en exklusiv trafikeringsrätt1 och konkurrerar om kunden med bil, flyg och buss. Avtalstrafiken omfattar sträckor där det inte går att driva lönsam trafik på grund av få resenärer eller höga kostnader men där det är samhällsekonomiskt motiverat med tågtrafik. Rikstrafiken eller regionala trafikhuvudmän sköter upphandling av avtalstrafik och SJ konkurrerar då med nationella och internatio- nella tågoperatörer. SJ driver de båda typerna av trafik på affärsmässiga grunder.

SJ:s marknadsandel är cirka 40 procent av hela tågtrafikmarknaden i Sverige. SJ tar dock marknadsandelar och växer snabbare än transportbranschen för persontrafik. Tåget svarar för cirka 15 procent av antalet resor över tio mil i Sverige. Huvudkonkurrenten till SJ är bilen som står för 67 procent. Flyget svarar för 13 procent och bussen 5 procent.

EKONOMI

Rörelseresultatet (EBIT) minskade marginellt till 820 (833) Mkr. Intäkterna uppgick till

9 031 (8 267) Mkr. Intäktsökningen förklaras av positiv resandeutveckling då resandet med SJ ökade med 9 procent. Affärs- och fritidsre- sorna ökade med 14 respektive 8 procent.

1)Riksdagen beslutade i juni 2009 om att förändra marknadsstrukturen för persontrafik på järnväg i Sverige, innebärande att SJ:s ensamrätt upphör.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Ulf Adelsohn

VD: Jan Forsberg

Ordf: Ulf Adelsohn Led: Monica Caneman, Björn Mik- kelsen, Ingela Tuvegarn, Eivor Andersson, Lars-Olof Gustavsson, Elisabet Salander Björklund Arb rep: Nils-Gunnar Nyholm, Thomas Winäs, Erik Johannesson Revisorer: Anders Wiger, Ernst & Young AB samt Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr.

Avkastning på eget kapital uppgick till 13,9 procent (14,1) och soliditeten ökade till 40,8 procent (36,7).

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för SJ är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital uppgående till 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till en tredje- del av årets vinst, då soliditetsmålet har upp- nåtts. Därutöver ska extra utdelning ske om detta erfordras för att uppnå en effektiv kapi- talstruktur.

UTVÄRDERING

SJ har verksamhetsåret 2008 nått ägarens fi- nansiella mål. Företaget lämnade en utdel- ning om 169 Mkr. Resandet under året har fortsatt utvecklats positivt. SJ är exponerat för ett antal risker där minskad efterfrågan på grund av minskad efterfrågan av lågkonjunk- turen och effekter av den kommande avregle- ringen av persontrafiken utgör stora risker. Under det fjärde kvartalet inledde SJ sin största kraftsamling någonsin för att förbättra punktligheten för X 2000-tågen. Samtliga

X 2000-tåg togs in på verkstad för noggrann genomgång men för att minska infrastruktur- problemen är det också viktigt att också Ban- verket genomför en rad åtgärder som syftar till att få bukt med punktlighetsproblematiken.

www.sj.se • org nr 556196-1599 • SJ AB

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Nettoomsättning				9 029		8 257
Övriga intäkter				2		10
Kostnader				-8 215		-7 437
Resultat från andelar i intresseföretag				4		3
Rörelseresultat				820		833
Finansiella intäkter				143		87
Finansiella kostnader				-210		-206
Resultat före skatt				753		714
Skatt				-210		-207
Nettoresultat				543		507
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				543		507
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				6 809		6 601
Räntebärande anläggningstillgångar				434		747
Ej räntebärande omsättningstillgångar				713		798
Räntebärande omsättningstillgångar				1 990		2 110
Totala tillgångar				9 946		10 256
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				4 058		3 766
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				4 058		3 766
Räntebärande avsättningar				123		97
Ej räntebärande avsättningar				174		205
Räntebärande långfristiga skulder				3 677		4 251
Ej räntebärande långfristiga skulder				127		123
Räntebärande kortfristiga skulder				123		119
Ej räntebärande kortfristiga skulder				1 664		1 695
Totala skulder och eget kapital				9 946		10 256
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				1 309		1 159
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-1 858		-151
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-420		-262
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %				13,9		14,1
Rt (genomsnitt), %				9,7		9,0
Rsyss (genomsnitt), %				11,9		11,4
Soliditet, %				40,8		36,7
Resande (personkilometer, miljoner)				5 854		6 467
Beläggningsgrad (%)				54		52
Antal resor, miljoner				28,2		25,9
Punktlighet (%)				90		90
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Utdelning				169		150
Bruttoinvesteringar				1 011		379
Av- och nedskrivningar				621		603
Antal anställda i medeltal				4 539		4 053
Sjukfrånvaro, %				5,1		6,8
AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %
15					Mål
12					Utfall
9
6
3
0
2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
62	38	81	19	43	57

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Eget
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SOS ALARM SVERIGE AB • org nr 556159-5819 • www.sosalarm.se

SOS Alarm ägs av svenska staten (50 procent) och av Sveriges Kommuner och Landsting, via SKL Företag AB

(50 procent). SOS Alarm har samhäl- lets uppdrag att ansvara för SOS- tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. Företaget får ersättning från staten för 112-verksamheten. Företaget bedriver också viss kommersiell verksamhet. I SOS Alarm koncernen finns två rörelse- drivande dotterbolag, YouCall Sverige AB och Rescue Electronic AB. YouCall Sverige AB producerar och säljer tele- kommunikations- och telefontjänster och Rescue Electronic AB levererar utrustning för larmmottagning.

VERKSAMHET

SOS Alarm tar emot, analyserar och förmedlar larmsamtal via 18 centraler i Sverige. Företa- gets verksamhet rörande nödnumret 112 reg- leras i ett avtal med staten.

Under 2008 tog SOS Alarm emot cirka 20 miljoner samtal varav 3,6 (3,6) miljoner var nödsamtal till 112. Nödnumret 112, rädd- nings- och vårdtjänster står för cirka två tred- jedelar av omsättningen och säkerhets- och larmtjänster för en tredjedel. SOS Alarm säl- jer exempelvis ambulansdirigering, trygghets- och krisjour till kommuner och landsting, samt säkerhetstjänster som egendomslarm och jourteletjänster.

EKONOMI

Koncernen ökade sin omsättning med 5 (5) procent till 761 (727) Mkr. SOS centralerna ökade sin omsättning med 5 (4) procent från 704 till 737 Mkr. Motsvarande ökning för callcenterverksamheten var 3 (16) procent från 23,5 till 24,3 Mkr. Resultatet efter skatt ökade till 11,1 (8,5) Mkr. Förbättringen beror bl.a. på att kostnaderna för omställning till en ny teknisk plattform i larmcentralerna nu ef- ter flera år avtar.

MÅL

SOS Alarm ska enligt avtal med staten ha en genomsnittlig svarstid på 112-anrop på 8 sekunder. Företaget ska årligen avge en rap- port till Försvarsdepartementet om kvaliteten i 112-tjänsten. Företaget ska långsiktigt av- kasta 8 procent på eget kapital.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Johnny Magnusson

VD: Sven-Runo Bergqvist

Ordf: Johnny Magnusson Led: Ewa Ställdal, Hanna Lagercrantz, Håkan Sörman, Bo Anderson, Maria Khorsand, Ingrid Lennerwald, Tommy Bernevång Fors- berg, Göran Gunnarsson (Maria Khorsand valdes och Ingrid Udén Mogensen avgick vid årsstämman 2009) Arb rep: Rasmus Rasmussen Arb suppl: Liselotte Bäckström, Tommie Lundqvist (Ann-Cathrin Lööf av- gick vid årsstämman 2009) Revisorer: Magnus Fager- stedt, Ernst & Young samt Henrik Söderhielm, Riksre- visionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 85 (85) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 45 (45) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicyn är 5 procent på eget kapi- tal. Under en period sänktes utdelningen till 3 procent för att säkra den finansiella ställ- ningen. Sedan verksamhetsåret 2006 har dock styrelsen beslutat återgå till den ur- sprungliga utdelningspolicyn på 5 procent.

UTVÄRDERING

Den genomsnittliga svarstiden 2008 var 8,3 sekunder. Förklaringen till att kvalitetsmålet

8 sekunder överskridits beror till större delen på SOS Alarms teknikskifte från analog till digital teknik. Svarstiden går upp något vid själva skiftet, för att minska i takt med att så- väl organisation som teknik trimmas in. Från och med halvårsskiftet 2008 är nu samtliga SOS-centraler integrerande i den nya teknik- plattformen och svarstiden har förbättrats successivt där fjärde kvartalet 2008 visar på ett snitt på 7,1 sekunder. För SOS Alarm av- talsuppfyllnad gällande samhällstjänsten 112 hänvisas till separat rapport. Avkastning på eget kapital var 7 (5) procent, över en fem- årsperiod ligger avkastningen på cirka 3 pro- cent.

Avkastningen är under ägarens mål på 8 pro- cent men beror på den teknikinvestering som genomförs. Från verksamhetsåret 2009 för- väntas en genomsnittlig avkastning efter skatt om 8 procent. Soliditeten var 51 procent (51).

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Nettoomsättning				761		727
Övriga intäkter				4		4
Kostnader				-751		-720
Rörelseresultat				13		11
Finansiella intäkter				7		4
Finansiella kostnader				-1		-1
Resultat före skatt				19		13
Skatt				-8		-4
Nettoresultat				11		9
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				11		9
Minoritetsintressen				0		1
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				213		233
Ej räntebärande omsättningstillgångar				228		224
Räntebärande omsättningstillgångar				56		34
Totala tillgångar				497		491
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				162		159
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				4		4
Summa eget kapital				166		163
Ej räntebärande avsättningar				30		29
Räntebärande långfristiga skulder				4		9
Räntebärande kortfristiga skulder				4		4
Ej räntebärande kortfristiga skulder				293		288
Totala skulder och eget kapital				497		491
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				73		54
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-39		-48
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-12		-12
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %				7		5
Rt (genomsnitt), %				3,9		3,0
Rsyss (genomsnitt), %				11		8
Rop (genomsnitt), %				8,7		6,3
Soliditet, %				51		51
Genomsnittlig svarstid, sekunder				8,3		8,2
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Utdelning				8		8
Bruttoinvesteringar				39		48
Av- och nedskrivningar				58		51
Antal anställda i medeltal				821		825
Sjukfrånvaro, %				4,4		4,8
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
8					Mål
6					Utfall
6					Utfall
4
4
2
0
2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
38	62	73	27	56	44

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges kommuner och landsting 50%

78 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.sp.se • org nr 556464-6874 • SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT AB

SP bildades 1993 då riksdagen beslöt att ombilda den tidigare verksamheten inom Statens Provningsanstalt till aktiebolagsform. SP är moderbolag i en koncern i vilken även ingår SMP Svensk Maskinprovning AB, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, YKI Ytkemiska Institutet AB, CBI Betonginstitutet AB, GLAFO AB och JTI Institutet för Jordbruks och miljö- teknik AB.

VERKSAMHET

SP utvecklar och förmedlar teknik för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling i nä- ringslivet. SP har breda och kvalificerade re- surser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling. Forskningen sker i nära samverkan med högskolor, universitet och institut i Sverige och internationellt, vil- ket utgör grunden för att skapa en trovärdig och attraktiv verksamhet.

SP:s verksamhet karaktäriseras av stor tek- nisk bredd. SP svarar för nationell metrologi genom normaliehållning och FoU.

EKONOMI

Nettoomsättning uppgick till 846 Mkr. I om- sättningen ingår ersättning från staten med 60,8 Mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 39,3 Mkr vilket är en förbättring från 2007 med 25,4 Mkr. Investeringarna uppgick till 67,7 Mkr för 2008. Vinstmargi- nal och räntabilitet på eget kapital uppgick till 4,6 procent respektive 6,4 procent.

MÅL

De långsiktiga målen för SP är att som en del av den nya institutsstrukturen genom behovs- motiverad forskning och utveckling och ett brett utbud av tekniska tjänster bidra till till- växt, konkurrenskraft och hållbar utveckling i näringslivet. Inom nationell metrologi är må- let att upprätthålla normaler med hög stan- dard. Det övergripande ekonomiska målet är att verksamheten ska ha en lönsamhet som möjliggör investeringar och utveckling till ett forskningsinstitut på europeisk nivå.

De långsiktiga ekonomiska målen för SP är 3,0 procent vinstmarginal och 4,0 procent räntabilitet på eget kapital. SP är ett icke vinstutdelande bolag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Jan-Eric Sundgren

VD: Maria Khorsand

Ordf: Jan-Eric Sundgren (Birgitta Böhlin avgick vid

årsstämma 2009) Led: Christer Berggren, Karin Marki-

des, Jan Byfors, Lena Eklind Arb rep: Jan Ekstedt,

Bengt Bogren Arb suppl: Mats Axelsson, Linda Ikatti

Revisorer: Olof Enerbäck, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 90 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 47 (47) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas p.g.a. att bolaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Under 2008 har SP präglats av tillväxt såväl storleksmässigt som kompetensmässigt. SP har skapat värde för kunderna genom att leve- rera kunskap och heltäckande tjänster som motsvarar de allt mer komplexa behoven. SP har också under året fortsatt aktivt deltagit i arbetet med att skapa en ny institutsstruktur. Ytterligare fokus på varumärket visar att bola- get är välkänt och uppfattas som kompetent. Omarbetad vision och ytterligare utvecklad strategi för bolaget har bidragit till internatio- nell tillväxt och till att vara ett institut med tydlig miljö- och energiinriktning. Hållbar- hetsperspektivet genomsyrar hela verksamhe- ten.

De övergripande målen för verksamheten har uppnåtts. De ekonomiska målen har upp- nåtts i. SP har en god hantering av såväl rö- relse- som finansiella risker. SP har en stark ekonomi, vilket ger stabilitet för framtiden. Arbetet med miljö, jämställdhet och mångfald sker målmedvetet och uppföljning sker ge- nom en särskild verksamhetsberättelse. Ar- betsmiljö och friskvård har en central bety- delse i bolagets verksamhet.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Nettoomsättning				846		760
Övriga intäkter				9		9
Kostnader				-820		-759
Resultat från andelar i intresseföretag				-2		0
Rörelseresultat				33		9
Finansiella intäkter				8		6
Finansiella kostnader				-2		-1
Resultat före skatt				39		14
Skatt				-13		-4
Nettoresultat				26		10
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				26		10
Minoritetsintressen				0		0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				248		221
Räntebärande anläggningstillgångar				1		3
Ej räntebärande omsättningstillgångar				268		231
Räntebärande omsättningstillgångar				223		182
Totala tillgångar				739		637
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				418		392
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				5		0
Summa eget kapital				423		392
Räntebärande avsättningar				31		31
Ej räntebärande avsättningar				9		10
Ej räntebärande kortfristiga skulder				277		205
Totala skulder och eget kapital				739		637
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				108		68
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-71		-41
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				3		0
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %				6,4		2,7
Rt (genomsnitt), %				5,6		2,4
Rsyss (genomsnitt), %				8,9		3,6
Rop (genomsnitt), %				13,9		3,6
Soliditet, %				57,2		61,5
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Anslag från staten				61		61
Bruttoinvesteringar				68		45
Av- och nedskrivningar				41		40
Antal anställda i medeltal				843		779
Sjukfrånvaro, %				2,6		2,4
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
8					Mål
6					Utfall
4
2
2
0
2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
68	32	67	33	60	40

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AKTIEBOLAG • org nr 556537-5945 • www.specialfastigheter.se

Specialfastigheter bildades år 1997. Bakgrunden till bildandet av Specialfastigheter var att skilja den statliga fastighetsförvaltningen från brukandet av lokaler och mark. Dessutom skulle en rättvisande bild ges av mark- och lokalkostnaderna i statsbudgeten, både när det gäller fastighetsförvaltningens resultat- och balansräkningar och de brukande myndigheternas eller uppdragsgivarnas kostnader. Fastighetsförvaltningen skulle vidare bedrivas med ett mark- nadsmässigt avkastningskrav.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Sven Landelius

VD: Peter Karlström

Ordf: Sven Landelius Led: Marianne Förander, Nina Li- nander, Christel Armstrong, Jan Berg, Carina Wång, Per Håkan Westin (Jan Berg valdes och Claes Kjellan- der avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Lena Nibell, Hans Hansson Revisorer: Peter Gustafsson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (180) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 90 (90) tkr.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Hyres- och förvaltningsintäkter	1 174	1 126
Övriga intäkter	106	83
Driftskostnader	-312	-278
Driftöverskott	968	931
Övriga rörelsekostnader	-42	-42
Fastighetsförsäljningar	29	5
Värdeförändringar	-978	3
Rörelseresultat	-23	897
Finansnetto	-257	-139
Resultat före skatt	-280	758
Skatt	163	-214
Nettoresultat	-117	544
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	13 466	12 002
Ej räntebärande omsättningstillgångar	325	520
Räntebärande omsättningstillgångar	17	1
Totala tillgångar	13 808	12 523
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	4 789	5 269
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	4 789	5 269
Ej räntebärande avsättningar	1448	1674
Räntebärande långfristiga skulder	5 812	3 746
Ej räntebärande långfristiga skulder	142	0
Räntebärande kortfristiga skulder	1 001	1 247
Ej räntebärande kortfristiga skulder	616	587

VERKSAMHET

Specialfastigheter äger genom sina dotterbo- lag fastigheter byggda för speciella ändamål, till exempel kriminalvårdsfastigheter, polis- fastigheter och ungdomsvårdshem. Fastighe- terna är anpassade till hyresgästen och ska långsiktigt stötta hyresgästernas verksamhet. Verksamheten bedrivs över hela Sverige. De tre största hyresgästerna är Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Statens Institutionssty- relse. En stor utmaning inför kommande år är att klara kapacitetsutbyggnaden för bolagets största kunder, främst Kriminalvården.

EKONOMI

Specialfastigheters nettoomsättning ökade till 1 280 (1 209) Mkr. Omsättningsökningen är främst ett resultat av tillkommande hyra för avslutade projekt samt förvärvet av fastighe- ten Tre Vapen 4 i Stockholm. Driftöverskottet förbättrades med 37 Mkr till 968 (931) Mkr. Årets resultat minskade till -117 Mkr (544). Minskningen beror huvudsakligen på den ore- aliserade värdeförändringen på förvaltnings- fastigheter som uppgick till -978 (3) Mkr samt ett försämrat finansnetto uppgående till -257 Mkr (-139). Nettoinvesteringarna i an- läggningstillgångar uppgick under året till

2 307 Mkr (669).

MÅL

Specialfastigheter sätter upp mål utifrån fyra perspektiv; Kund, Medarbetare, Process och Samhälle/ägare. Kundperspektivet mäts ge- nom NKI (Nöjd kund index) där bolaget för 2009 har ett mål på 78. Medarbetarperspek- tivet mäts genom medarbetarenkäter (NMI) där målet uppgår till 4,2. Processperspektivet mäts genom direktavkastningsmålet som för

2008 såväl som 2009 uppgår 8,1 procent. Ägarperspektivet mäts genom avkastning på genomsnittligt eget kapital, som över en kon- junkturcykel ska motsvara den femåriga stats- obligationsräntan plus 2,5 procentenheter. Bolagets soliditet bör uppgå till mellan 25– 35 procent. Specialfastigheter har dessutom ett antal miljömål, varav minskad energiför- brukning är prioriterat.

UTDELNINGSPOLICY

Koncernens utdelning bör vara 50 procent av årets resultat efter skatt, efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Vid beslut om utdelning tas hänsyn till koncernens ekonomiska ställning.

UTVÄRDERING

Direktavkastningen år 2008 var 8,0 (8,2) procent och avkastningen på eget kapital -2,3 (11,0) procent. För 2008 uppnåddes inte av- kastningsmålet på eget kapital som en följd av värdeminskningen i förvaltningsfastigheter- na. Avkastningen på eget kapital ska dock ut- värderas över en konjunkturcykel där Special- fastigheter har överträffat målet. Soliditeten minskade till 34,7 (42,1) procent och är där- med inom målintervallet. För 2008 föreslås utdelningen uppgå till 310 (350) Mkr vilket är enligt policy. I bolagets senaste NKI upp- nåddes resultatet 75 av maximalt 100. NMI gav 4,06 på en femgradig skala. Special- fastigheter har kontinuerligt minskat sin ener- giförbrukning.

Summa skulder					9019			7 254
Totala skulder och eget kapital					13 808			12 523
KASSAFLÖDE, Mkr					2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet					841			287
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-2 307			-669
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					1 471			381
NYCKELTAL					2008			2007
Re (genomsnitt), %						neg		11,0
Rt (genomsnitt), %					0,8			7,7
Soliditet, %					34,7			42,1
Lokalarea, tkvm					1048			981
Marknadsvärde fastigheter, Mkr					12530			11 665
ÖVRIGT, Mkr					2008			2007
Utdelning					310			350
Bruttoinvesteringar					2 352			678
Av- och nedskrivningar					2			2
Antal anställda i medeltal					99			97
Sjukfrånvaro, %					2,2			2,5
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
20						Mål
15						Utfall
15						Utfall
10
10
5				neg.
5
0
2006		2007	2008
KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
83	17	82	18		43			57

Etikpolicy								Ja
Jämställdhetspolicy								Ja
Miljöpolicy								Ja
Miljöledningssystem								Nej
Redovisar enligt IFRS								Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008								Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

80 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.sbo.se • org nr 556329-2977 • STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO

Statens bostadsomvandling AB (Sbo) bildades 2004 för att komplettera den verksamhet som bedrivs inom ramen för Statens Bostadskreditnämd (BKN) med att bistå kommuner som har ett övermäktigt åtagande för boendet. Syftet med Sbo’s verksamhet är att ta hand om tomma bostäder i kommunala fastighetsbeståndet och på kommersi- ella villkor omvandla dem till annat ändamål.

VERKSAMHETEN

Sbo ska praktiskt medverka till att bostads- marknaden kommer i balans på orter med vi- kande befolkning. Verksamheten innebär att Sbo av kommunen eller det kommunala bo- stadsbolaget köper bostäder som står tomma för att sedan omvandla dem till annan verk- samhet. De övertaliga lägenheterna ska i för- sta hand omvandlas för att tillgodose ett lång- siktigt och efterfrågat behov på orten. När bo- stadsmarknaden är i balans ska fastigheterna säljas till kommunen eller annan lämplig äga- re. I sista hand ska bostäderna avvecklas ge- nom miljömässig rivning.

EKONOMI

Sbo har ökat hyresintäkterna till 15,1 (11,8) Mkr. Uthyrningsgraden har samtidigt ökat till 87 (83) procent. Rörelseresultat har förbätt- rats med 5,3 Mkr. Årets skattekostnad har ökat på grund av att reaförluster på aktier inte kan kvittas mot rörelseresultat. Detta medför att årets resultat uppgår till 0,4 (2,7) Mkr. Kassaflödet har förbättrats från 2,9 Mkr till 9,2 Mkr detta år främst beroende på lägre fastighetsinvesteringar 16,3 (30,7) Mkr.

Fastighetsbeståndet har under året utökats med en fastighet i Laxå om 712 m2. Totala fastighetsinnehavet omfattar i och med detta 23 092 m2 lägenhetsarea. För att halvera uppvärmningskostnaden har direktverkande el ersatts med fjärrvärme från en fastbränslean- läggning i Porjus där alla Sbo:s bostäder nu värms med fastbränsle.

MÅL

Sbo har ett särskilt samhällsuppdrag att stöd- ja kommuner med övertalighet i bostadsbe- ståndet. Det ekonomiska målet för hela kon- cernen är att minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då pro- jekten avslutas. Detta mål bryts ner till styr- ning för alla fastighetsinvesteringar och mäts

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Rolf Åbjörnsson

VD: Sten Ekström

Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Ann Eriksson, Björn Sund- ström, Christina Rogestam, Andreas Giæver Revisor: Lars Nordensjö, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 68 (68) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 34 (34) tkr.

varje kvartal. Målet för samhällsuppdraget mäts dels genom antal lägenheter som genom bolaget får ny användning. Samhällsnyttan mäts också genom årliga enkäter till kommu- ner och hyresgäster där målet är 80 procent nöjda samarbetspartner. Sbo:s miljömål är att halvera energikostnaderna för de förvärvade fastigheterna.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns inte då företaget sak- nar utdelningskrav.

UTVÄRDERING

Det ekonomiska målet tillgodoses. Balansräk- ningen för 2008 överstiger ursprungligt kapi- tal som tillförts bolaget. Sedan Sbo bildades 2004 har 143 tomma lägenheter undgått riv- ning. Under året har 12 lägenheter försetts med hiss för att rörelsehindrade äldre skall kunna flytta från sina hus och därmed bidrag- it till inflyttning genom ökad tillgång till hus till försäljning. Kommunen minskar samtidigt kostnaderna för bostadsanpassningar och kostnaderna för sociala servicen kan hållas nere genom minskat resande. Nöjdkund-un- dersökningen för året har givit 85 procent nöjda kontaktpersoner. Kontaktpersoner är kommunföreträdare i regel kommunchef, kommunalråd och de kommunala bostadsbo- lagen. Hyresgästerna är till 62 procent nöjda med Sbo som hyresvärd. Effektiv förvaltning mäts genom insatstiden vid felanmälan och svarstiden 8 timmar. 58 procent av hyresgäs- terna tycker att bolaget klarar den tiden.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				15			12
Övriga intäkter				1			1
Kostnader				-23			-25
Rörelseresultat				-7			-12
Finansiella intäkter				11			14
Finansiella kostnader				0			0
Resultat före skatt				3			1
Skatt				-3			1
Nettoresultat				0			3
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				0			3
Minoritetsintressen				0			0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				70			44
Ej räntebärande omsättningstillgångar				13			10
Räntebärande omsättningstillgångar				494			511
Totala tillgångar				577			565
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				550			550
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				550			550
Obeskattade reserver				1			0
Ej räntebärande kortfristiga skulder				26			15
Totala skulder och eget kapital				577			565
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				8			-9
Kassaflöde från investeringsverksamhet				1			12
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %				0,1			0,5
Rt (genomsnitt), %				0,6			0,2
Rsyss (genomsnitt), %				0,6			0,3
Rop (genomsnitt), %					neg		neg
Soliditet, %				95,4			97,3
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				16			31
Av- och nedskrivningar				1			3
Antal anställda i medeltal				6			6
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
67	33	40	60	60			40

Etikpolicy							Nej
Jämställdhetspolicy							Nej
Miljöpolicy							Nej
Miljöledningssystem							Nej
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SVEASKOG AB • org nr 556558-0031 • www.sveaskog.se

Sveaskog har sitt ursprung i Domänverket som bolagiserades 1992. Staten äger skog eftersom ett långsik- tigt statligt ägande av skogsmark är en viktig nationell angelägenhet. Sveaskog är i dag Sveriges största skogsägare och förvaltar 4,3 miljoner hektar mark. Skogen är viktig som råvara för skogsin- dustrin och skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Verksamheten ska drivas på marknadsmässiga grun- der.

VERKSAMHET

Sveaskog är Sveriges största skogsägare och förvaltar 3,3 miljoner hektar produktiv skogs- mark. Bolaget säljer timmer, massaved och biobänsle. Bolaget bedriver ett miljöinriktat skogsbruk och prioriterar naturskydd på 20 procent av den produktiva skogsmarken. Sve- askog har beslutat bilda 36 ekoparker där bo- laget bedriver ett skogsbruk där människan och naturen sätts i centrum. Bolaget säljer skogsmark till enskilda och till Naturvårdsver- ket/Sveaskog arbetar med att utveckla inom nya användningsområden för skogsråvara, träprodukter och skogsmark.

EKONOMI

Nettoomsättning för 2008 uppgick till 7 240 (7 263) Mkr. Bolagets totala leveransvolym minskade med 8,5 procent som en följd av lägre efterfrågan hos sågverkskunder samt pappers- och massaindustrin. Rörelseresulta- tet före värdeförändring skog minskade till 598 (1 361) Mkr. Detta beror främst på mins- kade volymer, ökade kostnader för avverkning och transporter samt ett betydligt sämre re- sultat från intressebolaget Setra. Resultatan- delen från Setra uppgick till -146 Mkr (248), en följd av den mycket svaga konjunkturen på trämarknaden Rörelseresultatet efter värde- förändringar i skogsinnehavet minskade till

1 738 (2 123) Mkr, där reavinster från mark- försäljningen uppgick till 330 (571) Mkr och värdejustering av skogskapitalet, enligt IAS 41, med 810 Mkr. Investeringarna ökade till 172 Mkr (90).

MÅL

Sveaskogs skogsmark ska förvaltas på ett för- dömligt sätt, ur både produktions- och miljö- synvinkel. Avkastningsmålet på operativt ka- pital (rörelseresultat efter värdeförändringar) är minst 7 procent och avkastningen på eget

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Göran Persson

VD: Gunnar Olofsson

Ordf: Göran Persson Led: Christina Liffner, Birgitta Jo- hansson-Hedberg, Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Tho- mas Hahn, Eva Färnstrand, Mats Ringesten, Patrik Jönsson (Patrik Jönsson valdes vid extra bolagsstämma 2008. Mats Ringesten valdes och Lars Johan Ceder- lund och Håkan Ahlqvist avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Sture Persson, Eva-Lisa Lindvall Arb suppl: Kurt Larsson, Ola Lassemo Revisorer: Torbjörn Köhler och Torsten Lyth, Ernst & Young samt Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 145 (145) tkr.

kapital minst 6 procent. Bolagets räntetäck- ningsgrad ska långsiktigt uppgå till 2,0 men kan variera i intervallet 1,5–2,5 ggr. Skuld- sättningsgraden bör ligga inom intervallet 0,3–0,7 ggr.

Sveaskogs markförsäljningsprogram har målet att på sikt avyttra 5–10 procent av den egna skogsmarken (beräknat på innehavet 2002).

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 60 procent av resultatet efter skatt, ex- klusive ej kassaflödespåverkande värdeför- ändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekono- miska ställning i övrigt.

UTVÄRDERING

Under 2008 uppgick avkastningen på opera- tivt kapital till 7,5 procent och avkastningen på eget kapital till 8,7, vilket uppfyller de satta målen. Räntetäckningsgraden sjönk till 1,3 (4,8) ggr vilket är under det satta målin- tervallet. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,44 (0,47) ggr, vilket är inom målintervallet. För verksamhetsåret 2008 har styrelsen, en- ligt policy, föreslagit en utdelning på 89 Mkr. Avtal tecknades med Naturvårdsverket om av- sättning av ca 70 000 ha skogsmark som na- turreservat. Bolaget gjorde 239 affärer under 2008 inom markförsäljningsprogrammet om- fattande 32 700 ha mark. Sveaskog har nu totalt sålt 5,2 procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008				2007
Nettoomsättning				7 240				7 263
övriga intäkter				21				110
Kostnader				-6517 -6 260
Värdeförändring skog				1140				762
Resultat från andelar i intresseföretag				-146				248
Rörelseresultat				1 738				2 123
Finansnetto				-458				-263
Resultat före skatt				1 280				1 860
Skatt				90				-441
Resultat från avvecklad verksamhet				0				0
Nettoresultat				1 370				1 419
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				1 370				1 419
BALANSRÄKNING, Mkr				2008				2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				29 584				29 563
Räntebärande anläggningstillgångar				83				24
Ej räntebärande omsättningstillgångar				2 814				2 912
Räntebärande omsättningstillgångar				739				185
Totala tillgångar				33 220				32 684
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart				16 051				15 586
till aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				16 051				15 586
Räntebärande avsättningar				841				856
Ej räntebärande avsättningar				7 947				8 156
Räntebärande långfristiga skulder				3 599				3 005
Ej räntebärande långfristiga skulder				6				6
Räntebärande kortfristiga skulder				3 340				3 623
Ej räntebärande kortfristiga skulder				1 436				1 452
Totala skulder och eget kapital				33 220				32 684
KASSAFLÖDE, Mkr				2008				2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				201				-20
Kassaflöde från investeringsverksamhet				853				1 122
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-500 -1 543
NYCKELTAL				2008				2007
Re (genomsnitt), %				8,7				8,8
Rop (genomsnitt), %				7,5				9,3
Räntetäckningsgrad, %				1,3				4,8
Skuldsättningsgrad, %				0,44				0,47
Soliditet, %				48,3				47,7
Verkligt värde skog, Mkr				26 803				26 590
ÖVRIGT, Mkr				2008				2007
Utdelning				89				810
Bruttoinvesteringar				172				90
Av- och nedskrivningar				72				66
Antal anställda i medeltal				1 018				1 027
Sjukfrånvaro, %				2,9				3,2
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
10						Mål
8						Utfall
6
4
2
0
2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män			Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män			Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
81	19	50	50	50				50

Etikpolicy								Ja
Jämställdhetspolicy								Ja
Miljöpolicy								Ja
Miljöledningssystem					ISO 14001/FSC
Redovisar enligt IFRS								Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008								Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

82 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.swedfund.se • org nr 556436-2084 • SWEDFUND INTERNATIONAL AB

Swedfund är ett av staten helägt risk- kapitalbolag vars syfte är att bidra med kapital och kunnande för investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika och vissa länder i Östeuropa. Investeringarna ska bidra till hållbar ekonomisk utveckling i de länder där de görs och därigenom bidra till att nå målen för Sveriges poli- tik för global utveckling (PGU) och det svenska utvecklingssamarbetet.

VERKSAMHET

Swedfund ska tillsammans med strategiska partners etablera bärkraftiga och affärsmäs- sigt drivna företag genom riskkapitalsatsning- ar i form av aktier, lån och/eller garantier, pri- märt i samband med direktinvesteringar. Investeringar kan ske i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar för utveck- lingsfinansiering samt i länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar. Fokus vad gäller utvecklingsländerna ska vara de fattigaste länderna. Engagemangen ska vara sådana att de inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering.

Under 2008 har 13 nya aktieinvesteringar, varav drygt hälften i Afrika, samt 12 tilläggs- investeringar genomförts. Styrelsen och VD har under året fattat 31 beslut om investe- ringar till ett totalt belopp om 1 015 Mkr. Vid utgången av 2008 var Swedfund verksam i

33 länder och aktie-, låne- och garantiportföl- jen hade ökat till 71 kontrakterade engage- mang. Vidare har ett särskilt projekt initierats för att underlätta investeringar i postkonflikt- områden, i samverkan med företagare med invandrarbakgrund och inom miljöteknik och energi.

EKONOMI

Swedfunds totala kapital uppgick 2008 till

2 759 (2 229) Mkr med en soliditet på 78,1 (79,8) procent. Under 2008 har bolaget till- förts ett kapitaltillskott på 300 Mkr samt 10 Mkr för ett särskilt projekt (se ovan). Vinsten efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 75,5 (17,4) Mkr. Vinsten i bolag som be- driver riskkapitalverksamhet varierar kraftigt över åren beroende på uppnådda resultat vid avyttringar.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Lars Gårdö

VD: Björn Blomberg

Ordf: Lars Gårdö Led: Elisabeth Westberg, Håkan Åkesson, Bo Göransson, Maria Norrfalk, Stina Moss- berg, Claes Ekström (Staffan Bohman avgick 2008 och Claes Ekström valdes vid extra bolagsstämma 2008) Revisorer: Sussanne Sundvall, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 108 (108) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 55 (55) tkr.

MÅL

Swedfunds överordnade mål är att bidra till målsättningen för det svenska utvecklingssam- arbetet genom investeringar som bidrar till hållbar ekonomisk utveckling i de länder där investeringar görs. Utifrån detta utvecklings- mål ska verksamheten bedrivas på ett affärs- mässigt sätt. Swedfund ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på det egna kapi- talet före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Samver- kan med svenska företag ska eftersträvas.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Swedfund har byggt upp en modell för analys av investeringarnas utvecklingseffekter. Alla investeringsförslag granskas inför styrelsens beslut och en uppföljning av effekterna görs i samband med avyttringar. I hållbarhetsredo- visningen redogörs för arbetet, bl.a. framgår att antalet direkta arbetstillfällen i Swedfunds direktinvesteringar uppgår till ca 12 100.

Bolaget har den senaste sexårsperioden väl uppfyllt avkastningsmålet med en genom- snittlig avkastning på 8,83 procent (genom- snittlig statsskuldsränta: 3,07 procent). Svenska intressenter medverkade i 10 av 22 kontrakterade ny/tilläggsinvesteringar under 2008.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				304			204
Övriga intäkter				4			8
Kostnader				-168			-128
Värdeförändringar				-101			-108
Rörelseresultat				39			-24
Finansiella intäkter				70			41
Finansiella kostnader				-2			-1
Resultat före skatt				107			16
Bokslutsdispositioner				-1			9
Skatt				-30			-8
Nettoresultat				76			17
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				76			17
Minoritetsintressen				0			0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				2			4
Ej räntebärande omsättningstillgångar				93			118
Räntebärande omsättningstillgångar				2 664			2 107
Totala tillgångar				2 759			2 229
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				2 078			1 702
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				2 078			1 702
Obeskattade reserver				108			107
Räntebärande avsättningar				1			1
Räntebärande långfristiga skulder				394			348
Räntebärande kortfristiga skulder				111			44
Ej räntebärande kortfristiga skulder				67			26
Totala skulder och eget kapital				2 759			2 228
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-157			-126
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-106			-104
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				466			525
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %				4,0			1,1
Rt (genomsnitt), %				4,0			0,8
Rsyss (genomsnitt), %				4,0			0,8
Soliditet, %				78,1			79,8
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				0			0
Av- och nedskrivningar				0			0
Antal anställda i medeltal				30			24
Sjukfrånvaro, %				1,6			1,6
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT, %
15					Mål
10					Utfall
10
5
0
0
2006		2007	2008
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
57	43	43	57	57			43

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Nej
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG • org nr 556224-1652 • www.sweroad.se

SweRoad är ett av staten helägt bolag som förvaltas av Vägverket, enligt riks- dagsbeslut fattat 1982. Verksamheten genomförs i nära intressegemenskap med Vägverket. Resursbasen är främst den kunskap och erfarenhet som finns inom Vägverket. Vägverkets exportverk- samhet bedrivs i form av samarbete med motsvarande myndigheter i utlan- det och i form av projekt upphandlade bland annat genom biståndsfinansie- ring. SweRoad verkställer och adminis- trerar internationella samarbetsprojekt och bedriver den upphandlade, kom- mersiella verksamheten i eget namn.

VERKSAMHET

SweRoad utför konsulttjänster utanför Sveri- ge, främst till myndigheter och inom område- na väg och transport, trafiksäkerhet och insti- tutionsuppbyggnad. Tjänsterna tillhandahålls på kommersiella villkor med finansiering di- rekt från kund eller genom nationellt och multilateralt bistånd. Bolagets tjänster präg- las av hög kompetens, insikt om uppdragsgi- varens villkor och hög kvalitet i genomförande av uppdrag. Bolagets verksamhet har under året bedrivits i 17 länder fördelade på Europa (Sverige, Albanien, Danmark, Irland, Litauen, Norge, Georgien och Nederländerna), Afrika ( Marocko och Zambia), Mellanöstern (Förena- de Arabemiraten, Syrien, Iran och Saudi Arabien) samt Asien ( Laos) och Latinamerika (Costa Rica). Dessutom administreras ut- landspersonal för ett antal svenska myndighe- ters räkning.

EKONOMI

Faktureringen uppgick till 76,2 Mkr. Kostna- derna uppgick till 72,4 Mkr och rörelseresul- tatet uppgick till 3,8 Mkr. Nettoresultatet, ef- ter bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 3,9 Mkr. Uppdragens finansiärer är främst säkra finansiella institutioner och biståndsgi- vare med god betalningsförmåga. Detta med- för att projektriskerna är relativt små.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Ingemar Skogö

VD: Per-Erik Winberg

Ordf: Ingemar Skogö (Lena Erixon avgick 2009) Led: Carina Lundberg-Markow, Christer Agerback, Sture Er- iksson, Christofer Gyllenstierna, (Kajsa Lindståhl av- gick 2009)

Arb rep: Tommy Aldvin Arb suppl: Leif Jörud Revisor: Ove Olsson, BDO Nordic Stockholm AB

Inget arvode utgår till styrelsens ordföranden. Arvode till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr.

MÅL

SweRoad är en del av Vägverket, vars strate- giska avsikt för exportverksamheten är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” – genom att göra svenskt väg- och trafikkunnande tillgängligt för omvärlden. Den internationella kompetensen i Vägverket ska systematiskt utvecklas och underhållas så att de transportpolitiska målen nås på ett ef- fektivt sätt och Sveriges, verkets och övriga aktörers intressen kan tillvaratas. De poli- cydokument som Vägverket fastställt och som i tillämpliga delar gäller för SweRoad utgör rättesnöre för verksamheten. SweRoad har en affärsetisk policy och försäkrar sig om att inga kränkningar av mänskliga rättigheter sker inom det område företaget har inflytande över.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningsprinciper för perioden 2005–2008 har framtagits av förvaltaren Vägverket.

UTVÄRDERING

Verksamheten för 2008 visar ett bra resultat på grund av högre omsättning och starten av ett stort trafiksäkerhetsprojekt i Iran.

RESULTATRÄKNING, Mkr						2008			2007
Nettoomsättning						76			54
Kostnader						-72			-55
Rörelseresultat						4			-1
Finansiella intäkter						2			1
Resultat före skatt						6			0
Bokslutsdispositioner						0			0
Skatt						-2			0
Nettoresultat						4			0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget						4			0
Minoritetsintressen						0			0
BALANSRÄKNING, Mkr						2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar						1			1
Ej räntebärande omsättningstillgångar						25			16
Räntebärande omsättningstillgångar						33			43
Totala tillgångar						58			60
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till						39			35
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital						0			0
Summa eget kapital						39			35
Obeskattade reserver						4			4
Ej räntebärande kortfristiga skulder						15			21
Totala skulder och eget kapital						58			60
KASSAFLÖDE, Mkr						2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet						-11			13
Kassaflöde från investeringsverksamhet						0			0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet						0			-2
NYCKELTAL						2008			2007
Re (genomsnitt), %						10,7			0,8
Rt (genomsnitt), %						9,5			0,7
Rsyss (genomsnitt), %						13,1			1,2
Rop (genomsnitt), %						38,3			27,2
Soliditet, %						65,5			58,2
ÖVRIGT, Mkr						2008			2007
Utdelning						2			0
Bruttoinvesteringar						0			0
Av- och nedskrivningar						0			0
Antal anställda i medeltal						53			42
Sjukfrånvaro, %						0,3			3,3
AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %
12							Utfall
10
8
6
4
2	neg.-1,4
0
0	2006		2007		2008
	2006		2007		2008
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor

Anställda				Styrelse
81		19	60		40

Etikpolicy									Ja
Jämställdhetspolicy									Ja
Miljöpolicy									Ja
Miljöledningssystem									Nej
Redovisar enligt IFRS									Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008									Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

84 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.swedesurvey.se • org nr 556469-2530 • SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

Swedesurvey marknadsför och säljer svenskt kunnande inom lantmäteriom- rådet utomlands. Fokus är juridiska och tekniska frågor angående fastighetssys- tem, geografisk information och fastig- hetsinformation. Kompetensen hämtas främst från Lantmäteriet. Verksamheten sker ofta i form av insti- tutionellt samarbete.

VERKSAMHET

Uppgiften är att globalt tillhandahålla kunnan- de och erfarenhet inom lantmäteriområdet för att främja hållbar utveckling, minskad fattig- dom och ekonomisk tillväxt. Verksamheten omfattar frågor som rör grundläggande politis- ka och juridiska förhållanden och olika former av samhällsplanering, utveckling av system etc. för fastighetsbildning, fastighetsregistre- ring och inskrivning, värdering och geodetisk mätning samt aktiviteter för att skapa en infra- struktur för samhällets informationsförsörjning av fastighets- och geografisk information. Tjänster tillhandahålls på affärsmässiga villkor med finansiering direkt från kund alternativt genom bilaterala/multilaterala organisationer.

EKONOMI

Fakturerad försäljning har under 2008 upp- gått till 93 (106) Mkr. Resultatet efter finan- siella poster försämrades ytterligare till -8 (-4) Mkr. Rörelsemarginalen blev -9,4 (-3,5). Det försämrade resultatet beror delvis på att viktiga förutsättningar för bolagets verksam- het har förändrats, bl.a. har omläggningen av det svenska utvecklingssamarbetet försämrat marknaden för tjänsteexport för de svenska konsultföretagen samtidigt som samarbetsfor- merna med Lantmäteriet förändrats. Den glo- bala finanskrisen och den följande lågkon- junkturen har också påverkat verksamheten genom en kraftig inbromsning på marknaden i slutet av 2008.

MÅL

Bolagets långsiktiga vision är att i samver- kan med Lantmäteriet förbli en ledande, välkänd och väl renommerad leverantör av tjänster och produkter inom fastighetssys- tem och geografisk information, som med

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Anders Ågren VD: Hans-Erik Wiberg

Ordf: Anders Ågren (Stig Jönsson avgick vid årsstämma

2009) Led: Monica Lagerqvist Nilsson, Eva Gianko, Siv Hellén, Lars Jansson, Peter Ljung, (Lars Jansson och Peter Ljung valdes och Christina Gustavsson av- gick vid årsstämma 2009) Arb rep: Marie Sällman Revisorer: Annika Wedin, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (0) tkr Arvode till stämmovalda ledamöter 35 (35) tkr.

tillfredsställande lönsamhet utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom verksam- hetsområdet. Bolagets målsättning för 2008 var att öka omsättningen till minst 103 Mkr och uppnå ett resultat om lägst 2 Mkr efter finansiella poster.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte någon fastställd utdelnings- policy då överskottet återinvesterats i bolaget i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- samhetens långsiktiga utveckling.

UTVÄRDERING

Landfrågornas betydelse för fattigdomsbe- kämpning och hållbar utveckling har under året fortsatt varit i fokus, vilket har medfört en fortsatt god efterfrågan. Rörelseintäkterna och rörelseresultatet har däremot inte utveck- lats positivt och är väsentligt lägre än föregå- ende år. Det negativa resultatet beror i hu- vudsak på negativt utfall i två projekt (pilot- projekt i olika avseenden) och förändringar i samarbetet med Lantmäteriet. Utvecklingen i andra avseenden har dock varit positiv. Verk- samheten inriktas alltmer mot en marknad där projekten finansieras av kunderna själva eller av multilaterala utvecklingsorgan. I många länder genomförs nationella reform- program för att skapa hållbar ekonomisk ut- veckling, där landfrågorna är en viktig kompo- nent. Swedesurvey bidrar i hög grad till fattig- domsbekämpning, att främja kvinnors rättig- heter, ökad säkerhet samt till en bättre miljö.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Nettoomsättning				88			106
Kostnader				-97			-110
Rörelseresultat				-9			-4
Finansiella intäkter				1			0
Resultat före skatt				-8			-4
Bokslutsdispositioner				1			4
Skatt				0			0
Nettoresultat				-7			0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				-7			0
Minoritetsintressen				0			0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				3			2
Ej räntebärande omsättningstillgångar				40			40
Räntebärande omsättningstillgångar				18			29
Totala tillgångar				61			71
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				33			40
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				33			40
Obeskattade reserver				0			2
Räntebärande avsättningar				4			0
Ej räntebärande avsättningar				0			3
Räntebärande kortfristiga skulder				8			12
Ej räntebärande kortfristiga skulder				16			14
Totala skulder och eget kapital				61			71
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				-11			13
Kassaflöde från investeringsverksamhet				0			0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				0			0
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %					neg		0
Rt (genomsnitt), %					neg		neg
Rsyss (genomsnitt), %					neg		neg
Rop (genomsnitt), %					neg		neg
Soliditet, %				55,5			58,6
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Antal anställda i medeltal				19			23
Sjukfrånvaro, %				0			0,4
OMSÄTTNING, Mkr
125						Mål
100						Utfall
75
50
25
0
2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
53	47	75	25	50	50

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Nej
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET • org nr 556514-0794 • www.msr.se

Miljöstyrningsrådet bildades 1995 för att bl.a. vara svenskt registreringsorgan enligt EU:s miljöstyrnings- och revi- sionsförordning, EMAS. I dag omfattar verksamheten även det internationella systemet för miljövarudeklarationer (EPD) samt ansvar för att förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och professionell upphandling (Miljöstyrningsrådets upphandlingskri- terier). Företaget ägs gemensamt av staten (85 procent), Sveriges Kommuner och Landsting (10 procent) och Föreningen Svenskt Näringsliv (5 procent).

VERKSAMHET

Miljöstyrningsrådet förvaltar och vidareut- vecklar tre frivilliga system på miljöområdet. EMAS beskriver hur man stegvis bedriver ett förebyggande miljöledningsarbete i vilket in- går att planera, genomföra, följa upp och ständigt förbättra en organisations miljö- prestanda. EPD är ett internationellt system för miljövarudeklarationer som innebär ett sätt att faktabaserat beskriva produkters och tjänsters miljöprestanda utifrån ett helhets- mässigt perspektiv – från råvaruutvinning till slutlig avfallshantering. Det tredje systemet är Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, som ger vägledning för upphandlande enheter inom stat, kommun och näringsliv för att på bästa sätt kunna inkludera miljöaspekter i samband med upphandling. Arbetet med att utarbeta kriterier som stöd vid upphandling av ett antal vanligt förekommande produkt- områden är viktiga delar i verksamheten lik- som information inom området miljöanpassad upphandling.

EKONOMI

Verksamheten finansieras via registrerings- och årsavgifter från de organisationer som an- sluter sig till EMAS- och EPD-systemen. Där- utöver får företaget vissa intäkter från projekt- verksamhet inom verksamhetsområdena. För verksamheten det andra året av regeringens treåriga handlingsplan för miljöanpassad of- fentlig har bolaget fått ett statsbidrag på

11,7 Mkr under 2008. Omsättningen upp- gick till 16 (12) Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Lars Parkbring

VD: Sven-Olof Ryding

Ordf: Lars Parkbring Led: Annaa Mattsson, Inger Strömdahl, Peter Wenster, Annika Christensson, Anna Sander, Johan Gerklev, Sofia Ahlroth, Stefan Holm (Sofia Ahlroth och Annika Christensson valdes och Maria Ohlman samt Mats Calmerbjörk avgick vid årsstämma 2009) Revisorer: Jan Nordlöv och Stefan Älgne, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) tkr. Arvode till vice ordförande uppgår till 10,3 (0) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 10,3 (10,3) tkr.

MÅL

Miljöstyrningsrådet ska stödja industri, övrigt näringsliv och offentlig förvaltning att vidare- utveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och kostnadseffektivt sätt. Bolaget ska även ge dem som öppet beskriver syftet med och resultatet av sitt miljöarbete ett erkännande som kan förstås såväl nationellt som interna- tionellt. Ett mål för upphandlingsverksamhe- ten är att underlätta för upphandlarna i krav- ställandet så att den tid och de resurser man satsar, förutom att ge ett bra avtal, också re- sulterar i största möjliga miljönytta. Det eko- nomiska målet är att verksamheterna kring EMAS och EPD ska ge ett tillräckligt över- skott för att möjliggöra utökade och förbättra- de informationstjänster.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- vande.

UTVÄRDERING

Miljöstyrningsrådet har under året haft omfat- tande informations- och kriterieutvecklingsar- bete. Bolaget nominerade tre svenska EMAS- registrerade organisationer till den årliga täv- lingen EMAS Awards 2007. En av dessa vann tävlingen i klassen stora företag. Miljöstyr- ningsrådets arbete under 2008 med EPD innebar en ytterligare internationell bredd- ning av verksamheten. Bolaget upphandlings- verksamhet under 2008 präglades till stor del av arbetet med regeringens handlingsplan.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	2	3
Övriga intäkter	14	9
Kostnader	-16	-12
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande omsättningstillgångar	3	1
Räntebärande omsättningstillgångar	8	9
Totala tillgångar	11	10
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	3	3
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	3	3
Ej räntebärande kortfristiga skulder	8	7
Totala skulder och eget kapital	11	10
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	0	0
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	0	0
Rt (genomsnitt), %	2,7	0
Soliditet, %	26,5	30
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0
Antal anställda i medeltal	9	8

EPD-REGISTRERINGAR, antal

100 Utfall

2004 2005 2006 2007 2008

EMAS-REGISTRERINGAR, %

120 Utfall

0 2004 2005 2006 2007 2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
44	56	56	44	44	56

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 85%

Sveriges kommuner och landsting 10%

Svenskt Näringsliv 5%

86 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.rymdbolaget.se • org nr 556166-5836 • SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET

Rymdbolaget bedriver rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svarar för driften av Esrange Space Center samt utövar annan därmed förenlig verksam- het. Företaget arbetar med utveckling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem åt svenska och interna- tionella kunder. Bolaget bildades 1972.

VERKSAMHET

Rymdbolaget är en komplett svensk rymdin- dustri som utvecklar, sänder upp och handhar driften av rymdsystem. Under år 2008 har Rymdbolaget justerat den interna organisatio- nen så att verksamheten nu bedrivs genom fem operativa divisioner: Satellite Operations Division, Space Systems Division, Science Service Division, Aerospace Services Division och Airborne Systems Division. Rymdbolaget äger också 100 procent av aktierna i LSE Space Engineering & Operations AG (LSE), NanoSpace AB, ECAPS AB och SSC Chile SA. Under våren 2009 förvärvades det ameri- kanska bolaget Universial Space Network Inc. (USN).

LSE tillhandahåller konsulttjänster inom

områdena satellitkontroll och satellitmarksta- tioner. NanoSpace AB bedriver utveckling inom området mikroelektromekaniska system för rymdtillämpningar. ECAPS AB utvecklar och tillverkar miljövänliga framdrivningssys- tem i första hand avsedda för rymdtillämp- ningar. SSC Chile SA etablerades under 2008 som ett helägt dotterbolag. Detta bolag för- värvade den 31 juli 2008 den satellitstation norr om Santiago som sedan många år drivits av Universidad de Chile. USN tillhandahåller markstationstjänster för satelliter på framfö- rallt den amerikanska marknaden.

Under året har utvecklingen av satellitsys- temet Prisma fortsatt. Prisma ska demonstre- ra möjligheten för satelliter att autonomt mö- tas i rymden, s.k. rendez vous. Ombord på Prisma finns innovativa framdrivningssystem från ECAPS AB och NanoSpace AB. Prisma- satelliterna beräknas sändas upp före somma- ren 2010.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Olof Rydh

VD: Lars Persson

Ordf: Olof Rydh Led: Per-Erik Mohlin, Carl-Johan Blomberg, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hanna Lagercrantz, Fredrik Wilhelmsson (Viktoria Aastrup av- gick 2008. Fredrik Wilhelmsson valdes och Maria Strömme avgick vid årstämman 2009) Arb rep: Chris- ter Colliander, Britt-Marie Åslund Arb suppl: Maria Hjerpe Revisorer: Stefan Holmström, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr.

EKONOMI

Rymdbolagets nettoomsättning uppgick till 669 (551) Mkr, en ökning med 21,5 procent från föregående år. Årets resultat efter skatt uppgick till 143 (8) Mkr. Resultatet kommer främst från försäljning av aktier i intresseföre- taget, SES SIRIUS AB. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 30,6 procent (2,1). Soli- diteten uppgick till 60 (66) procent. Styrel- sen föreslår en utdelning på 0 Mkr för år 2008 med hänsyn till bolagets kraftiga inter- nationella expansion och därmed samman- hängande kapitalbehov.

MÅL

Rymdbolaget ska över en konjunkturcykel av- kasta 10 procent på eget kapital.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt av bolagsstämman beslutad utdel- ningspolicy ska Rymdbolaget långsiktigt dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rymdbolaget har 2008 haft ett bra år och nått de flesta operativa målen och finansiella målen. Detta beror bland annat på att delavyttringen av innehavet i SES SIRIUS AB. Rymdbolaget strävar efter att strategiskt utveckla affärerna inom de verksamheter som genererar stabila kassaflöden och som kan understödja den mer projektbaserade verksamheten.

RESULTATRÄKNING, Mkr						2008			2007
Nettoomsättning						669			551
Övriga intäkter						13			10
Kostnader						-690			-560
Resultat från andelar i intresseföretag						-2			5
Rörelseresultat						-10			6
Finansiella intäkter						164			10
Finansiella kostnader						-2			-4
Resultat före skatt						152			12
Skatt						-9			-4
Nettoresultat						143			8
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget						143			8
Minoritetsintressen						0			0
BALANSRÄKNING, Mkr						2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar						329			169
Räntebärande anläggningstillgångar						9			168
Ej räntebärande omsättningstillgångar						201			124
Räntebärande omsättningstillgångar						370			132
Totala tillgångar						909			593
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till						544			394
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital						0			0
Summa eget kapital						544			394
Ej räntebärande avsättningar						17			14
Räntebärande långfristiga skulder						57			0
Räntebärande kortfristiga skulder						19			0
Ej räntebärande kortfristiga skulder						272			185
Totala skulder och eget kapital						909			593
KASSAFLÖDE, Mkr						2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet						60			46
Kassaflöde från investeringsverksamhet						129			-16
Kassaflöde från finansieringsverksamhet						46			-3
NYCKELTAL						2008			2007
Re (genomsnitt), %						30,6			2,1
Rt (genomsnitt), %						16,9			2,7
Rsyss (genomsnitt), %						24,2			3,9
Rop (genomsnitt), %							neg		5,6
Soliditet, %						59,8			66,4
ÖVRIGT, Mkr						2008			2007
Utdelning						0			6
Bruttoinvesteringar						116			22
Av- och nedskrivningar						37			27
Antal anställda i medeltal						555			438
Sjukfrånvaro, %						2,1			2,4
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
30							Mål
30							Mål
20							Utfall
							Utfall

10		Utfall
		Utfall
0		neg
0	2006		2007	2008	2009
	2006		2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor

Anställda				Ledningsgrupp			Styrelse
77			23	75	25	67			33

Etikpolicy									Ja
Jämställdhetspolicy									Ja
Miljöpolicy									Ja
Miljöledningssystem									Nej
Redovisar enligt IFRS									Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008									Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN • org nr 262000-1046 • www.skeppshypotek.se

Svenska Skeppshypotekskassan (Kassan) bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svens- ka rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. För verk- samheten i Kassan gäller lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Kassan är inte ett aktiebolag utan en egen associa- tionsform med offentligrättslig ställ- ning. Regeringen utser styrelse och re- visorer samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

VERKSAMHET

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Erling Gustafsson

VD: Lars Johanson

Ordf: Erling Gustafsson Vice ordf: Lars Höglund Led: Agneta Rodosi, Lars Höglund, Tomas Abrahamsson, Håkan Larsson, Fredrik Lantz, Hanna Lagercrantz Suppleant: Anders Källsson, Karin Barth, Jan-Olof Se- lén Revisorer: Harald Jagner Deloitte, samt lekmanna- revisor Fredrik Ahlén från Näringsdepartementet.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120) tkr. Arvode till vice ordförande 48 (48) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 48 (48) tkr.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Ränteintäkter	339	331
Kostnader	-254	-273
Rörelseresultat	85	58
Resultat före skatt	85	58
Nettoresultat	85	58
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	85	58
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	8 494	6 773
Ej räntebärande omsättningstillgångar	53	63
Räntebärande omsättningstillgångar	97	6
Totala tillgångar	8 644	6 842
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	1 398	1 313
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 398	1 313
Ej räntebärande avsättningar	11	14
Räntebärande långfristiga skulder	7 194	5 477
Ej räntebärande kortfristiga skulder	41	38
Totala skulder och eget kapital	8 644	6 842
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	95	66
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-4	-68

Kassans uppgift är att medverka till föryngrin- gen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Kassan finansierar rederiverk- samhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån mot säker- het i svenskt eller utländskt skepp. Verksam- heten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens med andra kreditinstitut. På uppdrag av re- geringen administrerar Kassan också Rederi- nämndens angelägenheter.

EKONOMI

Resultat uppgick till 85 (58) Mkr. Förra årets resultat belastades med ca 6 Mkr avseende övergång till lagbegränsad IFRS, vilket påver- kade resultatet som en engångseffekt. Ränte- nettot har ökat med cirka 20 Mkr jämfört med 2007. Förändringen i räntenettot beror på högre svenskt ränteläge, ökad utlåning och högre USD- samt EUR-kurs. Reservfonden uppgick till 1 398 Mkr. Kassan har beviljade men ej utbetalade lån på cirka 200 Mkr och låneutbetalningarna under 2008 uppgick till 1 542 Mkr. Vid utgången av 2008 var låne- stocken 7 891 (5 830) Mkr. Balansomslut- ningen uppgick till 8 644 Mkr.

MÅL

Syftet med Kassans verksamhet är att under- lätta finansieringen för rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse. Ägaren har inte ställt upp några ekonomiska mål för Kassan. Lagen stipulerar dock att Kassans behållna årsvinst ska avsättas till en reservfond (eget kapital). Reservfonden ska användas till att täcka eventuella förluster i rörelsen.

Kassans styrelse, som ansvarar för förvalt- ningen av verksamheten, har beslutat om

ekonomiska mål, där kapitaltäckningsgraden ska vara lägst 12 procent och soliditeten lägst 10 procent. Därtill ska Kassan verka för en god balans mellan konkurrenskraft och lönsamhet.

UTDELNINGSPOLICY

Kassans vinst behålls i sin helhet i verksam- heten i enlighet med Kassans lag. Utdel- ningspolicy saknas och Kassan lämnar därför ingen utdelning.

UTVÄRDERING

Kassan bedöms på ett tillfredställande sätt uppfylla sitt uppdrag. Efterfrågan på nya far- tyg har varit minimal och därtill hörande fi- nansiering har varit svår att få. Kassan har under dessa omständigheter erbjudit den svenska handelsflottan attraktiva finansie- ringslösningar. Kassan har specialkunskaper inom sjöfart och har en hög servicenivå, vil- ken uppskattas av rederinäringen.

Kassan uppfyller väl de av styrelsen upp- ställda ekonomiska mål för verksamheten och hade under 2008 varken kreditförluster eller osäkra krediter. Soliditeten uppgick till 16,2 procent. Avkastningen på eget kapital upp- gick till 6,3 procent.

Den finansiella situationen är stark.

NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	6,3	4,5
Rt (genomsnitt), %	1,1	0,8
Kapitalbas, Mkr	1398	1 313
Soliditet, %	16,2	19,2
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0
Antal anställda i medeltal	8	8

UTLÅNING TILL REDERIER, Mkr

8000 Utfall

6000

4000

2000

2006 2006 2007 2008

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor

Anställda			Styrelse
50	50	71	29

Etikpolicy				Ja
Jämställdhetspolicy				Ja
Miljöpolicy				Ja
Miljöledningssystem				Nej
Redovisar enligt IFRS				Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008				Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

88 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.svenskaspel.se • org nr 556460-1812 • AB SVENSKA SPEL

Svenska Spel bildades 1996 genom en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst. Svenska Spels tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeauto- mater, kasinospel och pokerspel över Internet lämnas av regeringen. Nuvarande tillstånd för verksamheten löper ut den 31 december 2009.

VERKSAMHET

Svenska Spels uppdrag från staten är att efter tillstånd av regeringen på ett socialt ansvarsfullt sätt anordna spel- och lotterier. Företaget bedriver verksamhet inom fyra af- färsområden: Restaurangspel & Bingohallar, Kasino, Ombud (består av försäljningsområde Butik, Förening och Prenumeration samt In- ternet.

EKONOMI

Nettoomsättningen från spelverksamhet m.m. uppgick till 8 071 (7 915) Mkr. Resultatet ef- ter finansiella poster och skatt uppgick till

5 108 (5 247) Mkr. Det sämre resultatet beror delvis på satsningar gjorda inom nya verk- samheter som Bingo och lottförsäljning via idrottsföreningar, delvis på extraordinära in- täkter i samband med en fastighetsförsäljning 2007. Betydande investeringar har också gjorts för att byta ut gamla Vegas-automater. Svenska Spel är undantaget lotteri- och fast- ighetsskatt. Företagets vinstmedel fördelas enligt det s.k. vinstdelningssystemet mellan staten och folk- och idrottsrörelsen.

MÅL

Regeringens ambition är att bedriva en ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. De statligt kontrollerade företagen ska i sin marknadsföring av verksamheten ha en socialt ansvarstagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande. Svenska Spel ska beakta konsumenternas in- tresse av ett trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet. En väl utbyggd service i så- väl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger också att sociala skyddshän- syn ska prioriteras när spelformer utvecklas och i övrig verksamhet. Företaget ska anta en försiktighetsprincip när det gäller nya spel och nya marknader. Risken för bedrägerier

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Margareta Winberg

VD: Meta Persdotter

Ordf: Margareta Winberg Led: Eva-Britt Gustafsson, Lena Melinder, Björn Fries, Lars Otterbeck, Lena Jöns- son, Stefan Borg Arb rep: Anders Andersson, Bertil Sandström, Elin Sundin, Elin Mårtensson Arb suppl: Anders Andersson, Britta Höglund, Elin Sundin, Sabina Augustsson, Martina Ravn Revisorer: Öhrings PriceWater- houseCoopers Revisisonsbyrå Per Wardhammar och An- ders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 186 (186) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 93 (93) tkr.

och olagligt spel ska också beaktas. Maximal säkerhet i spelhanteringen ska eftersträvas.

Styrelsen har beslutat att företaget ska ha ett spelutbud som attraherar spelarna utan att vinstmaximera samtidigt som spelarna ges goda möjligheter att kontrollera sitt spelande genom information, utbildning och exempel- vis spelbudgetar. Styrelsen fastställer därutö- ver interna ekonomiska mål för verksamheten grundade på en avvägning mellan ansvarstagande och resultatnivå. För 2008 uppgick koncernens resultatmål efter finan- siella poster och skatt till 5 122 Mkr. Den ne- gativa avvikelsen i förhållande till detta mål var 14 Mkr.

UTDELNINGSPOLICY

Av till utdelning tillgängliga vinstmedel ska inget belopp utdelas till aktieägaren. Alla till utdelning tillgängliga vinstmedel ska dispone- ras på sätt som regeringen föreskriver. Vin- sten från verksamhetsåret 2008 fördelas med 1 337 Mkr till Riksidrottsförbundet, 182 Mkr till Ungdomsstyrelsen och 3 587 Mkr till sta- ten.

UTVÄRDERING

Svenska Spel har under 2008 uppfyllt de mål som regering och riksdag ställt upp. Svenska Spel tilldelades World Lottery Associations (WLA) nyinstiftade pris, WLA Award for Re- sponsible Gaming Excellence, för ”Best prac- tice” inom området ansvarsfullt spelande.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning från spelverksamheten	8 071	7 915
Övriga intäkter	–	93
Aktiverat arbete för egen räkning	11	20
Personalkostnader	-924	-895
Övriga externa kostnader	-1 853	-1 696
Av- och nedskrivningar	-320	-309
Rörelseresultat	4 985	5 128
Resultat från intresseföretag	–	–
Finansiella poster och skatt	123	119
Nettoresultat	5 108	5 247
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	5 108	5 247
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 452	1 293
Räntebärande anläggningstillgångar	1 354	1 137
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 744	1 898
Räntebärande omsättningstillgångar	3 362	3 640
Totala tillgångar	7 912	7 968
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	5 108	5 248
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital	5 108	5 248
Ej räntebärande avsättningar	14	16
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 236	1 119
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 554	1 585
Totala skulder och eget kapital	7 912	7 968
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	4 762	5 224
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-699	311
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-5 247 -4 807
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	98,6	104,4
Rt (genomsnitt), %	66,7	67,
Rsyss (genomsnitt), %	103,0	101,4
Soliditet, %	64,6	65,9
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	5 108	5 247
Bruttoinvesteringar	699	205
Av- och nedskrivningar	320	309
Antal anställda i medeltal	1 678	1 588
Sjukfrånvaro, %	3,8	3,8

BIDRAG TILL FOLK- OCH IDROTTSRÖRELSEN, Mkr

1600 Utfall

1200

800

400

2006 2007 2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
57	43	80	20	43	57

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING • org nr 556089-5814 • www.bilprovningen.se

Bilprovningen bildades 1963 och har ensamrätt på att utföra den tekniska fordonskontrollen enligt föreskrifter i vägtrafikförordningen. Företagets syfte är att främja trafiksäkerhet och miljö genom kontroll av fordonsstandarden.

Besiktningsverksamheten ska medge god tillgänglighet i hela landet. Staten äger 52 procent. Resterande del ägs av olika privata intresseorganisationer och försäkringsbolag.

VERKSAMHET

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Kerstin Lindberg	VD: Magnus Ehrenstråhle
Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Ulf Blomgren, Per Johansson, Håkan Bryngelson, Annika Sten Pärson, Anna Nilsson-Ehle, Christer Zetterberg, Thomas Winskog, Christer Berggren, (Håkan Bryngelson valdes och Anders Björnek avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Rolf Jakobsson, Joakim Rönnlund Arb suppl: Erik Jonasson, Sonny Johansson Revisorer: Lindebergs Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	1 516	1 525
Övriga intäkter	18	8
Kostnader	-1 783	-1 461
Rörelseresultat	-249	72
Finansiella intäkter	16	15
Finansiella kostnader	-46	-26
Resultat före skatt	-279	61
Skatt	75	-24
Nettoresultat	-204	37
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-204	37
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	778	890
Räntebärande anläggningstillgångar	18	111
Ej räntebärande omsättningstillgångar	93	87
Räntebärande omsättningstillgångar	371	261
Totala tillgångar	1 259	1 349
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	663	701
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	663	701
Räntebärande avsättningar	191	189

Verksamheten består till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesikt- ningar i enlighet med EU-direktiv samt natio- nella lagar och föreskrifter. Priserna ska vara samma i hela landet och tillgängligheten god. Därutöver finns vissa konkurrensutsatta tjäns- ter som kran- och lyftbesiktningar, frivilliga bromstester samt miljökontroller och kvalitets- kontroller. Dessa bedrivs i eget dotterbolag.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 516,1 Mkr och rörelseresultatet till -248,6 Mkr. Resul- tatförsämringen förklaras huvudsakligen av nedskrivningar materiella anläggningstillgång- ar bl.a. till följd av sjunkande marknadsvär- den på fastigheter samt att dessa fr.o.m. 31 december 2008 redovisas enligt omvärde- ringsmetoden. Årets nettoresultat minskade till -203,5 Mkr huvudsakligen av samma or- sak. Koncernens bruttoinvesteringar uppgick 2008 till 114,3 Mkr. Den finansiella ställ- ningen är fortsatt god med en soliditet på 52,6 procent. Noterbart är också att priset för kontrollbesiktning är oförändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till utdelningen till ägarna om 4 864 Tkr eller 121,60 kr per aktie fast- ställdes av bolagsstämman den 2 april 2009.

MÅL

Den övergripande målsättningen för företaget är att främja miljö och trafiksäkerhet. Verk- samheten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgänglighet och hög kvalitet. Företaget ska ha lägst pris för likvärdig kontrollbesiktning i Europa och en soliditet på minst 25 procent. Företaget strävar efter att fortlöpande förbättra styrningen av verksamheten genom tydliga, re- levanta och konkreta mål. Förutom inom miljö och säkerhet finns sådana mål inom områdena intressent, finans, medarbetare och process.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordförande 80 (80) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 65 (65) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Med beaktande av företaget finansiella ställ- ning kan utdelning ske med maximalt 1,5 procent av 25 procent av balansomslutning- en.

UTVÄRDERING

Verksamheten kännetecknas bl.a. av god eko- nomi och en mycket stor andel nöjda kunder. Av privatkunderna är 93 procent nöjda med allt från bokning och ankomstregistrering till personalens bemötande och förmåga att för- klara och ge råd under besiktningen.

Utifrån givet uppdrag har företagets verk- samhet under 2008 bedrivits effektivt och medverkat till ökad trafiksäkerhet och en minskning av fordonens påverkan på miljön. Företagets verksamhet uppfyller en viktig funktion. Mot bakgrund av kontinuerliga in- vesteringar i ny teknik och god ekonomi är bolaget en drivande och aktiv aktör inom tra- fiksäkerhetsområdet. Till detta kommer att bolaget har kundernas förtroende. Bilprov- ningen har under 2008 uppfyllt merparten av ekonomiska och andra mål.

Ett arbete pågår i syfte att konkurrensut- sätta fordonsbesiktningsmarkanden fr.o.m. 2010. Bilprovningen har på ett aktivt och ansvarsfullt sätt under året arbetat med att förbereda en anpassning av bolagets verksam- het till de nya marknadsförutsättningarna. Fö- retaget arbetar medvetet med frågor såsom miljö, mångfald, jämlikhet samt kompetens och utbildning.

Ej räntebärande avsättningar				26			48
Räntebärande långfristiga skulder				50			59
Ej räntebärande långfristiga skulder				31			33
Räntebärande kortfristiga skulder				9			12
Ej räntebärande kortfristiga skulder				289			307
Totala skulder och eget kapital				1 259			1 349
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				174			178
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-48			-124
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-17			-28
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %					neg		5,4
Rt (genomsnitt), %					neg		6,4
Rsyss (genomsnitt), %					neg		8,6
Rop (genomsnitt), %					neg		11,3
Soliditet, %				52,6			52,0
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				5			5
Bruttoinvesteringar				114			149
Av- och nedskrivningar				452			110
Antal anställda i medeltal				1959			2 021
Sjukfrånvaro, %				5,1			5,7
SOLIDITET, %
60					Mål
40					Utfall
					Utfall

20
20
0
2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
88	12	71	29	67			33

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 52%

Bilförsäkringsföretagen 12%

Motorbranschens Riksförbund 12%

Motormännens Riksförbund 12%

Motorförarnas Helnykterhetsförbund 5%

Kungliga Automobil Klubben 5%

Övriga 9%

90 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.svedab.se • org nr 556432-9083 • SVENSKA-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG

SVEDAB:s uppgift är att äga och för- valta den svenska 50-procentiga äga- randelen av Öresundsbron, genom Öresundsbrokonsortiet, samt de svens- ka landsanslutningarna till bron. Svedab bildades år 1991. Företaget bildade därefter tillsammans med sin motsvarighet i Danmark, A/S Öresund, Öresundsbrokonsortiet (konsortiet). Konsortiet uppförde och finansierade samt äger den 16 km långa avgiftsfi- nansierade kust-till-kustförbindelsen. Broförbindelsen omfattar både väg- och järnvägstrafik. Konsortiet ansvarar för finansiering, drift- och underhåll, kund- service och marknadsföring av anlägg- ningen.

VERKSAMHET

SVEDAB:s verksamhet är i huvudsak inriktad på ekonomisk koncern- och bolagsförvaltning. SVEDAB ska genom sitt delägarskap i konsor- tiet aktivt verka för en affärsmässig och sund utveckling av Öresundsbron. SVEDAB ska även se till att driften och underhållet av de svenska landanslutningarna är kostnadseffek- tiv och sker med samma höga krav på miljö och säkerhet som gäller för Sveriges infra- struktur i övrigt. Aktierna i SVEDAB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartement).

EKONOMI

Regering och riksdag har beslutat att Öresundsförbindelsen inte ska belasta de båda ländernas statsbudgetar. Kostnaderna ska täckas av trafikantavgifter. Konsortiet fi- nansierar sin verksamhet genom lån på den öppna marknaden och SVEDAB genom lån i Riksgäldskontoret.

Den positiva utvecklingen av trafiken över Öresundsbron fortsatte under första halvåret 2008. Under hösten skedde en anmärknings- värd omsvängning på marknaden, som en följd av den finansiella krisen. Både Sverige och Danmark drabbades och trafiktillväxten avstannande. Konsortiets skuld fortsatte att minska. Prognoserna visar att konsortiets lån beräknas vara återbetalda 2034 och SVEDAB:s lån före 2040.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Karin Starrin

VD: Lars Christiansson

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell, Hans Bränd- ström, Gunnar Björk (Gunnar Björk valdes och Ingemar Skogö avgick vid årsstämma 2009) Revisorer: Mats Åkerlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 121 (121) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr.

MÅL

Det av riksdagen fastlagda målet för SVEDAB är att lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägs- förbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn ska ge privatresenärer och näringsliv en till- fredsställande, säker och miljövänlig trans- port.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts av ägaren.

UTVÄRDERING

Utvecklingen av Öresundsbron har överträffat de ursprungliga kalkylerna. Öresundsbrons positiva utveckling fortsätter och bidrar till att öka integrationen mellan Sverige och Dan- mark. Förbindelsen har inneburit minskade miljöbelastningar jämfört med den tidigare färjetrafiken. Vägtrafiken ökade under 2008 med 5 procent. Antalet tågresenärer ökade med 17 procent.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	930	858
Kostnader	-477	-472
Rörelseresultat	453	386
Finansiella intäkter	129	83
Finansiella kostnader	-790	-684
Värdeförändringar	-611	377
Resultat före skatt	-819	162
Skatt	174	-46
Nettoresultat	-645	116
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-645	116
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	16 139	14 530
Räntebärande anläggningstillgångar	1 766	1 705
Ej räntebärande omsättningstillgångar	437	383
Räntebärande omsättningstillgångar	2 002	841
Totala tillgångar	20 344	17 459
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	-1 202	-314
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	-1 202	-314
Ej räntebärande avsättningar	0	50
Räntebärande långfristiga skulder	15 851	14 564
Räntebärande kortfristiga skulder	4 952	2 539
Ej räntebärande kortfristiga skulder	743	621
Totala skulder och eget kapital	20 344	17 459
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	734	647
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-31	-39
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	748	-1 103
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	4,8
Rsyss (genomsnitt), %	neg	5,0
Rop (genomsnitt), %	neg	5,3
Soliditet, %	neg	neg
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	98	101
Av- och nedskrivningar	270	259
Antal anställda i medeltal	91	92
Sjukfrånvaro, %	3,6	4,7

PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, Miljoner

20 Bil

15 Tåg

2005 2006 2007 2008

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
54	46	100	0	50	50

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Ja
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT • org nr 556084-0315 • www.sek.se

SEK bildades av staten och de svenska affärsbankerna gemensamt 1962 i syf- te att ge den svenska industrin bättre tillgång till långfristig finansiering och därigenom öka dess konkurrenskraft. Sedan 2003 är staten ensam ägare till SEK. SEK:s uppdrag är att säkerställa tillgång till finansiella lösningar för ex- port och infrastruktur. SEK fungerar som ett oberoende kreditmarknadsbolag.

VERKSAMHET

SEK bedriver finansieringsverksamhet samt kan i övrigt engagera sig i svensk internationell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. Verksamheten omfattar exportkrediter, långivning samt strukturerad finansiering och leasing till företag, offentlig sektor, finansiella institutioner och placerare. SEK är Nordens största upplånare på den internationella kapi- talmarknaden. På uppdrag av den svenska sta- ten administrerar SEK även det svenska syste- met för statsstödda exportkrediter till fast rän- ta (det så kallade CIRR-systemet) och statens biståndskreditsystem. SEK:s totala volym av nya kundfinansieringslösningar under 2008 uppgick till 64,9 (56,8) miljarder kronor. Utlå- ning till företag ökade till 41,4 (33,8) miljar- der kronor, varav nya exportkrediter uppgick till 26,8 (18,0) miljarder kronor. Utlåning till den offentliga sektorn uppgick till 8,1 miljarder kronor och till den finansiella sektorn uppgick den till 14,1 miljarder kronor. Den största de- len av utlåning till den offentliga sektorn avser infrastrukturinvesteringar.

EKONOMI

Kärnresultatet uppgick till 833,9 (535,0) Mkr resultatförbättringen förklaras främst av en ök- ning av räntenettot relaterat till förbättrade mar- ginaler. Rörelseresultatet uppgick till 185,2 (497,0) Mkr. I rörelseresultatet ingår värde- ringseffekter på -648,7 (-38,0) Mkr som inte ingår i kärnresultatet. Räntenetto uppgick till 1 543,3 (833,1) Mkr. Volymen med utlåning till företagssektorn. Av totalt nya kundfinansierings- lösningar på 64,9 (56,8) miljarder kronor ökade framförallt exportkrediter och krediter till finan- siella sektorn. Kapitaltäckningsgraden var 21,4 procent utan Basel I-baserad tilläggskrav och 15,5 procent med Basel I-baserad tilläggskrav per 31 december 2008. SEK:s rating för lång- fristiga skulder är AA+ från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Ulf Berg

VD: Peter Yngwe

Ordf: Ulf Berg Led: Karin Apelman, Christina Liffner, Risto Silander, Helena Levander, Bo Netz, Eva Walder, Jan Roxendal, (Harald Sandberg och Pirkko Juntti avgick och Eva Walder valdes vid årsstämma 2009) Revisorer: Jan Birgersson samt Anna Peyron, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 165 (165) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr.

För att bistå svensk exportindustri med lång- fristig finansiering beslutade regeringen att för- stärka SEK:s utlåningskapacitet genom ett ak- tieägartillskott på 3 miljarder kronor och aktier- na i det statligt ägda företaget Venantius AB.

Riksdagen har godkänt förslaget. Den 4 decem- ber 2008 lämnades propositionen ”Åtgärder för förstärkt exportfinansiering” (2008/09:86), vari regeringen föreslår riksdagen bl.a. bemyndiga regeringen att genom Riksgäldskontoret, utfärda en låneram till SEK om 100 miljarder kronor.

MÅL

SEK tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för svenska exportaffärer och för in- vesteringar. SEK ska främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri samt i övrigt engagera sig i svensk internatio- nell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. SEK satsar vidare på att öka pro- duktutbudet och att anpassa verksamheten till kunderna behov. Verksamheten ska drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. SEK:s styrelse fastställer årligen SEK:s affärsplan för en treårsperiod samt utvärderar affärsplanen kontinuerligt.

UTDELNINGSPOLICY

SEK:s utdelningspolicy syftar till att för sin aktie- ägare långsiktigt generera en marknadsmässig avkastning på eget kapital samtidigt som bolaget alltid ska ha ett riskkapital som väl överstiger de legala kraven. År 2003 uttalade staten att SEK skulle ha en restriktiv utdelningspolicy.

UTVÄRDERING

SEK har under året uppfyllt sin roll att främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri genom sin kreditgivning som varit inriktad mot exportindustrin samt mot fi- nansiering av infrastruktur. SEK har dessutom varit mycket framgångsrik i sin upplåning trots en orolig och turbulent marknad.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Räntenetto	1 543	833,1
Provisionsintäkter	35	32
Provisionskostnader	-22	-19,1
Nettoresultat finansiella transaktioner	-457	-36
Summa rörelseintäkter	1 100	810
Allmänna administrationskostnader	-340	-282
Avskrivningar, icke-finansiella tillgångar	-21	-30
Övriga rörelsekostnader	-1	-1
Återvunna kreditförluster	4	-
Nedskrivning av finansiella tillgångar	-557	-
Rörelseresultat	185	497
Skatt	-41	-151
Nettoresultat	144	346
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Summa tillgångar	370 014	297 236
Totala tillgångar	370 178	297 256
Skulder, avsättningar och eget kapital
Summa skulder och avsättningar	339 620	292 646
Summa eget kapital	10 394	4 610
Summa skulder, avsättningar och	370 014	297 236
eget kapital
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	31 095	-53 794
Kassaflöde från investeringsverksamhet	563	-6
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-18 098 59 915
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	1,9	8,4
Kapitaltäckningsgrad, %	21,4	17,1
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	2 455	4
Av- och nedskrivningar	578	30
Antal anställda i medeltal	183	160
Sjukfrånvaro, %	2,3	2,0

NYA KUNDFINANSIERINGSLÖSNINGAR, Miljarder kr

Exportkrediter 26,8

Övrig utlåning till exportörer 12,7

Utlåning till övriga företag 1,9

Utlåning till den publika sektorn 8,1

Utlåning till den finansiella sektorn 14,1

Totalt 64,9

Syndikerade kundtransaktioner 1,3

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
57	43	67	33	50	50

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

92 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.sbab.se • org nr 556253-7513 • SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)

SBAB är ett bankoberoende bolånefö- retag och ska med lönsamhet bidra till mångfald och konkurrens på markna- den för bolån och inlåning från allmän- heten. SBAB övertog 1985 uppgiften att finansiera statliga bostadslån som tidigare hade finansierats över stats- budgeten. Den konkurrensutsatta utlå- ningen startade 1991 då SBAB fick rätt att lämna bottenlån i konkurrens med andra bostadslångivare.

VERKSAMHET

SBAB:s affärsmodell bygger på distribution av bolån, sparande via Internet och telefon samt kreditgivning till företag. SBAB:s mark- nadsandel på den totala bolånemarknaden för 2008 var 8,6 (9,4) procent.

Regeringen har i propositionen Försäljning av vissa statligt ägda företag (prop. 2006/07:57) begärt och fått riksdagens be- myndigande att sälja aktierna i SBAB. Reger- ingen har dock avvaktat att ta ytterligare steg i försäljningsprocessen på grund av den fi- nansiella kris som präglat marknaden.

Den 29 januari 2009 beslutade regeringen att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till utvidgat uppdrag för SBAB (prop. 2008/09:104). Riksdagen fattade be- slut om propositionen den 22 april 2009 som innebär att SBAB utöver nuvarande verksam- het även får bedriva bankrörelse och annan fi- nansiell verksamhet och sådan verksamhet som har ett naturligt samband därmed i en- lighet med lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt fondverksamhet en- ligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. En utvidgning av verksamheten förutsätter att Finansinspektionen beviljar nödvändiga till- stånd.

EKONOMI

Rörelseresultatet uppgick till 585 (258) Mkr. Ökningen förklaras främst av mindre negativ effekt av poster värderade till verkligt värde jämfört med föregående år. Omkostnaderna ligger på motsvarande nivå som föregående år, 520 (517) Mkr.

Den finansiella oron har medfört fallande priser på bostäder och fastigheter och fortsatt marginalpress. Trots detta har utlåningsport- följen ökat med 7,4 (-0,8) miljarder kronor och omfattade vid årsskiftet 185,2 (177,8) miljarder kronor. SBAB har haft ett stort in- flöde av nya sparkunder och en kraftig ökning

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Claes Kjellander VD: Eva Cederbalk

Ordf: Claes Kjellander Led: Lars Linder Aronson, Michael Thorén, Helena Levander, Lennart Francke, Lena Smeby-Udesen, (Lena Smeby-Udesen och Lennart Francke valdes och Jan Berg samt Gunilla Asker avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Anders Bloom och Göran Thilén Revisorer: Ulf Westerberg, Öhrlings Pricewater- houseCoopers AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 174 + 87 tkr i extraarvode 2009 (174+174) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 87+ 43,5 tkr i extraarvode 2009 (87+87) tkr.

av inlåningsvolymen. Insatt sparande uppgick per sista december till 3 542 (759) Mkr. Avkastning på eget kapital var 6,7 (3,1) pro- cent och den justerade avkastningen, exklusi- ve marknadsvärdeförändringar i likviditets- portföljen, var 14,7 (10,0) procent. Kapital- täckningsgraden var 9,4 (9,4) procent och primärkapitalrelationen 7,6 (7,6) procent.

Trots den finansiella oron och minskad marknadslikviditet, har SBAB haft god till- gång till finansiering och kunnat infria sitt mål om en ökad andel långfristig upplåning. SBAB genomförde under året företagets två största emissioner genom tiderna, 1,25 mil- jarder euro vardera.

MÅL

SBAB: s ekonomiska mål är att avkastningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus fem procentenheter, över en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Den av ägaren fastställda principen om utdel- ning är att en tredjedel av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägaren.

UTVÄRDERING

SBAB:s avkastning på eget kapital uttryckt som ett genomsnitt under femårsperioden 2004–2008 uppgick till 7,9 procent. För motsvarande period uppgår ägarens avkast- ningsmål till 8,6 procent. För 2008 år före- slås att vinsten ska balanseras i ny räkning och att ingen utdelning ska ske. För verksam- hetsåret 2008 presenterar SBAB för första gången en hållbarhetsredovisning med Global Reporting Initiative, (GRI) som utgångspunkt.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Räntenetto				1 141			1 177
Övriga rörelseintäkter				-14			-422
Summa rörelseintäkter				1 127			755
Summa kostnader före kreditförluster				-520			-517
Kreditförluster, netto				-22			20
Rörelseresultat				585			258
Skatt				-161			-68
Nettoresultat				424			190
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Utlåningsportfölj				183 959			167 981
Övriga tillgångar				69 335			55 110
Totala tillgångar				253 294			223 091
Eget kapital och skulder
Emitterade värdepapper mm				198 643			191 807
Övriga skulder				41 011			22 333
Efterställda skulder				3 666			2 725
Eget kapital inkl. minoritetsintressen				6 432			6 226
Totala skulder och eget kapital				253 294			223 091
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				853			8 717
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-19			-30
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				403			-
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %				6,7			3,1
Nyutlåning, Mkr				32 425			30 484
Primärkapitalrelation, %				7,6			7,6
Kapitaltäckningsgrad, %				9,4			9,4
Soliditet, %				2,8			2,8
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				19			30
Av- och nedskrivningar				32			31
Antal anställda i medeltal				365			374
Sjukfrånvaro, %				3,6			4,4
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
10					Mål
8					Utfall
6
4
2
0
2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
41	59	58	42	67			33

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Eget
Redovisar enligt IFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG • org nr 556059-9473 • www.systembolaget.se

Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (1994:1738) ensamt ska svara för de- taljhandeln med spritdrycker, vin och starköl. Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkohollagen i ett avtal mellan företaget och staten och i ett ägardirektiv. 1997 slog EG- domstolen fast att ett statligt detalj- handelsmonopol för alkoholdrycker ut- format och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte stred mot EG- rätten. Staten äger Systembolaget av alkoholpolitiska skäl.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Cecilia Schelin	VD: Magdalena Gerger
Seidegård

Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Annika Nilsson, Carl B Hamilton, Johan Gernandt, Lena Furmark Löf- gren, Sven Andréasson, Kerstin Wigzell (Kerstin Wig- zell valdes och Marianne Nivert avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Patrik Ström, Maj-Britt Eriksson Arb suppl: Patrik Olofsson, Erik Bergström Revisorer: Tor- sten Lyth, Ernst & Young samt Filip Cassel, Riksrevi- sionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (180) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 87 (87).

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	21 296	20 211
Övriga intäkter	345	370
Kostnader	-21 506 -20 271
Rörelseresultat	135	310
Finansiella intäkter	758	107
Finansiella kostnader	-60	-51
Resultat före skatt	833	366
Skatt	-59	-71
Nettoresultat	774	295
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	774	295
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 230	1 061
Räntebärande anläggningstillgångar	1 768	1 659
Ej räntebärande omsättningstillgångar	938	1 258
Räntebärande omsättningstillgångar	1 501	1 572
Totala tillgångar	5 437	5 550
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	2 069	2 163
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 069	2 163
Ej räntebärande avsättningar	207	188
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 161	3 199
Totala skulder och eget kapital	5 437	5 550
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	640	706

VERKSAMHET

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-10

-426

Huvuduppgiften för Systembolaget är att med ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänhe- ten. Ensamrätten har ett socialpolitiskt syfte och begränsar tillgängligheten till alkohol. Begränsningen kommer till stånd genom att företaget dels har kontroll över butiksetable- ringar och öppettider, dels ser till att alkohol- drycker inte lämnas ut till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns särskild anledning anta att personen har för avsikt att langa vidare. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandels- företag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckeskultur.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade till 21 296

(20 211) Mkr främst till följd av högre försälj- ningsvolymer för vin och öl. Resultatet före skatt ökade till 833 (366) Mkr främst till följd av en reavinst på 573 Mkr från försälj- ning av Systembolaget Fastigheter AB. Under 2008 såldes 416 (404) miljoner liter alko- holdrycker, en ökning med 3 procent. Försälj- ningsvolymen av vin och starköl ökade med 4,4 respektive 2,5 procent.

MÅL

Bolaget ska utveckla och tydliggöra det socia- la ansvaret att bidra till att alkoholens negati- va effekter minskas i en verksamhet som ut- märks av god service och ekonomisk effektivi- tet. För att mäta hur väl bolaget axlar det so- ciala ansvaret har bolaget bland annat mål för genomförd ålderskontroll. Kundernas nöjdhet mäts i ett Nöjd-Kund-Index (NKI) med para- metrar som kundens syn på bolaget och dess samhällsansvar medan allmänhetens förtroen-

de för bolaget och dess detaljhandelsmonopol mäts i ett särskilt opinionsindex.

De finansiella målen består av soliditets- mål, räntabilitetsmål samt mål för handels- marginal och effektivitet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör uppgå till ett belopp motsva- rande minst hälften av vinsten efter skatt i koncernen med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35 procent. Om vinsten varaktigt överstiger räntabilitetsmålet bör detta på sikt komma kunderna till godo genom anpassning av handelsmarginalen.

UTVÄRDERING

Målet för bolagets ålderskontroll nåddes

2008 i och med att personalen begärde legi- timation vid 90 procent av utförda kontroll- köp av kunder i åldersgruppen 20–25 år. Ut- fallet för NKI blev 77 procent, vilket är en procentenhet högre än målet och en förbätt- ring jämfört med 2007. Andelen av befolk- ningen om har förtroende för och vill behålla detaljhandelsmonopolet uppgick till 64 pro- cent vilket är högre än målet på 61 procent och en väsentlig ökning jämfört med 49 pro- cent då mätningarna inleddes 2001. Bolaget nådde 2008 samtliga finansiella mål. Solidi- teten uppgick till 38,1 procent, räntabiliteten på eget kapital till 11,01) (13,9) procent, handelsmarginalen till 22,6 procent och ak- tieutdelning fastställdes till 100 procent av årets resultat.

1) Exklusive reavinsten från fastighetsförsäljningen.

Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-868	-210
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	36,6	13,9
Rt (genomsnitt), %	16,3	7,5
Rsyss (genomsnitt), %	39,2	17,7
Rop (genomsnitt), %	-13,6	-35,2
Soliditet, %	38,1	39,0
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	774	295
Bruttoinvesteringar	406	315
Av- och nedskrivningar	226	193
Antal anställda i medeltal	3 232	3 049
Sjukfrånvaro, %	5,9	6,1

GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, %

100 Mål

80 Utfall

2006 2007 2008 2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
37	63	50	50	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Eget
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

94 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.teliasonera.se • org nr 556103-4249 • TELIASONERA AKTIEBOLAG

Telia bildades 1993 genom bolagise- ringen av Televerket. 2000 börsintrodu- cerades Telia, varvid statens ägande minskade till drygt 70 procent. efter ett riksdagsbeslut som tillåter reger- ingen att utan begränsningar förändra i ägandet, slogs Telia samman med fin- ska Sonera och TeliaSonera bildades. Under våren 2007 sålde svenska sta- ten cirka 8 procentenheter av sitt inne- hav och ägandet uppgår därefter till 37,3 procent.

Regeringen meddelade den 14 de- cember 2006 att man avser avyttra svenska statens innehav i TeliaSonera.

VERKSAMHET

TeliaSonera är ett ledande telekommunika- tionsföretag i Norden och Baltikum med star- ka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien, Turkiet och Ryssland. I slutet av 2006 lanserade TeliaSonera mobiltjänster i Spanien. Under 2008 har även förvärv i Ne- pal och Kambodja genomförts.

Verksamheten omfattar fast och mobil tele- foni samt Internet- och datakommunikation. Vid årsskiftet hade koncernen drygt 135 mil- joner abonnemang, varav 43 miljoner finns i den konsoliderade verksamheten.

TeliaSonera utvecklade vid inledningen av

2008 sin organisation till tre affärsområden: Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster samt Eurasien. Ledningsteamet har förstärkts un- der 2008.

TeliaSoneraaktien är noterad på börserna i Stockholm och Helsingfors.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade 7,5 procent till

103 585 (96 344) Mkr. Organisk tillväxt var

3,9 procent i lokala valutor.

EBITDA före engångsposter ökade till 32 954 (31 021) Mkr och marginalen var 31,8 (32,2) procent. Tillväxten drevs av mo- bila tjänster samt verksamheterna i Eurasien och marginalminskningen beror på sämre lön- samhet inom Bredbandstjänster. Investerings- nivån ökade till 15 795 (13 531) Mkr bl.a. beroende av förvärv av 2,6 Ghz-licensen i Sverige och fortsatta investeringar i nätkapa- citet och täckning i Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Tom von Weymarn

VD: Lars Nyberg

Ordf: Tom von Weymarn Led: Timo Peltola, Lars G Nordström, Caroline Sundewall, Conny Karlsson, Jon Risfelt, Maija-Liisa Friman, Lars Renström (Lars Ren- ström valdes vid årsstämma 2009) Arb rep: Berith Westman, Elof Isaksson, Agneta Ahlström Revisorer: Göran Tidström och Håkan Malmström, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 000 (1

000)tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 425 (425) tkr.

Fritt kassaflöde sjönk till 11 328 (13 004) Mkr främst beroende av högre investeringar och ökade finansieringskostnader.

Nettoresultatet hänförligt till moderbola- gets aktieägare ökade till 19 011 (17 674) Mkr och resultat per aktie till 4,23 (3,94) kronor. Bolagets räntebärande nettoskuld vid utgången av 2008 var 45 (32) miljarder kro- nor.

MÅL

TeliaSonera har uttryckt sina finansiella mål för 2009 i form av framtidsutsikter:

Nettoomsättningen i lokala valutor och ex- klusive förvärv förväntas att vara på ungefär samma nivå 2009 som 2008. TeliaSonera kommer att fortsätta att investera i framtida tillväxt och kvalitet i nät och tjänster, fastän strävan är att hålla den påverkbara kostnads- massan för 2009 oförändrad jämfört med 2008 års 33,8 miljarder kr i lokala valutor och exklusive förvärv. Ambitionen för 2009 är att bibehålla 2008 års EBITDA-marginalnivå, före engångsposter.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska vara minst 40 pro- cent av nettoresultatet hänförligt till moder- bolagets aktieägare.

UTVÄRDERING

Nettoomsättningen uppgick till 103 (96) mil- jarder kronor, en ökning med 7,5 procent, och lönsamheten försvagades marginellt. Net- toresultatet uppfyllde förväntan.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008	2007
Nettoomsättning				103 585	96 344
Övriga intäkter				-780	621
Kostnader				-83 253 -78 507
Resultat från andelar i intresseföretag				9 096	7 697
Rörelseresultat				28 648	26 155
Finansiella intäkter				1 445	832
Finansiella kostnader				-3 682 -1 736
Resultat före skatt				26 411	25 251
Skatt				-4 969 -4 953
Nettoresultat				21 442	20 298
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				19 011	17 674
Minoritetsintressen				2 431	2 624
BALANSRÄKNING, Mkr				2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				217 982	182 482
Räntebärande anläggningstillgångar				7 197	2 662
Ej räntebärande omsättningstillgångar				25 134	22 055
Räntebärande omsättningstillgångar				13 973	9 503
Totala tillgångar				264 286	216 702
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				130 387	117 274
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				11 061	9 783
Summa eget kapital				141 448	127 057
Räntebärande avsättningar				22	416
Ej räntebärande avsättningar				24 572	16 332
Räntebärande långfristiga skulder				54 178	41 030
Ej räntebärande långfristiga skulder				2 565	2 366
Räntebärande kortfristiga skulder				11 621	2 549
Ej räntebärande kortfristiga skulder				29 880	26 952
Totala skulder och eget kapital				264 286	216 702
KASSAFLÖDE, Mkr				2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				27 086	26 529
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-19 634 -15 705
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-4 359 -14 726
NYCKELTAL				2008	2007
Re (genomsnitt), %				15,4	14,9
Rsyss (genomsnitt), %				13,0	14,4
Soliditet, %				53,5	58,6
ÖVRIGT, Mkr				2008	2007
Utdelning				8 083	17 962
Bruttoinvesteringar				24 855	20 702
Av- och nedskrivningar				12 106	11 875
Antal anställda i medeltal				30 037	28 561
Sjukfrånvaro, %				2,1	2,6
KURSUTVECKLING 2008
120				TeliaSonera
				TeliaSonera
100				Generalindex
80
60
40				index=100
40		2009-06-26
2008-01-02		2009-06-26
KÖNSFÖRDELNING, %				Män Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
56	44	75	25	75	25
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2008-12-31, %

Statens ägarandel 37,3%

Finska staten 13,7%

Swedbank Robur-fonder 2,3% Övriga ägare 46,7%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

TERACOM AB • org nr 556441-5098 • www.teracom.se

Teracom, som tidigare var en del av Televerket, är sedan 1992 en fristå- ende nätoperatör som distribuerar ra- dio- och tv-program och telekomtjäns- ter till hushåll och företag. Bolaget har en god räckvidd i Sverige.

VERKSAMHET

Teracom distribuerar radio och tv till hushåll i hela Sverige via en rikstäckande infrastruktur och serviceorganisation. Kunderna är public service-bolag och kommersiella bolag. Tera- com erbjuder också öppna bredbandsnät och fastighetsnät till olika delar i Sverige. Dessut- om hyr flera mobiloperatörer plats i företagets infrastruktur. Dotterbolaget Boxer TV-Access AB tillhandahåller betal-TV till knappt

700 000 hushåll. Den 21 november förvärva- de Teracom 30 procent av aktierna i Boxer TV-Access AB av riskkapitalbolaget 3i och Boxer blev därmed ett helägt dotterbolag. Vid utgången av år 2008 uppgick antalet anställ- da i koncernen till 639.

EKONOMI

Koncernens omsättning minskade under året med 4 procent till 3 188 (3 312) Mkr och rö- relsemarginalen uppgick till 18 (19) procent. Minskningen beror bl.a. på nedsläckningen av det analoga marknätet och föreläggande från PTS avseende prissättning av företagets tjänster. Rörelseresultatet uppgick till 581

(625)Mkr och årets resultat efter skatt var 421 (470) Mkr. Teracom gjorde under 2008 investeringar i anläggningstillgångar för 1 210

(237)Mkr inklusive förvärvet av 30 procent i Boxer TV-Access AB. Kassaflöde före finansie- ringsverksamheten uppgick till 581 (995)

Mkr. Koncernen ökade den externa långfristi- ga upplåningen med 300 Mkr under fjärde kvartalet 2008. Soliditeten var fortsatt stabil och uppgick till 44 (48) procent vid utgången av år 2008. Balansomslutningen minskade med 38 Mkr under år 2008 och uppgick till 3 765 (3 803) Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Åsa Sundberg

VD: Crister Fritzson

Ordf: Åsa Sundberg Led: Ingrid Engström, Tobias Hen- mark, Lars Grönberg, Kristina Axberg Bohman, Maria Curman, Urban Lindskog Arb rep: John-Olof Blomkvist, Claes-Göran Persson Arb suppl: Stig-Arne Celin, Stefan Thylander Revisorer: Anders Wiger, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr.

MÅL

Målet för koncernens soliditet har ändrats till 30 procent. Avkastningen på eget kapital, be- räknat som resultat efter schablonskatt i för- hållande till genomsnittligt justerat eget kapi- tal, ska långsiktigt uppgå till 17 procent på eget kapital. Dessa mål speglar den tillväxt- plan som bolaget antagit samt bolagets speci- fika förutsättningar.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningsandelen ska uppgå till 40–60 pro- cent av nettoresultatet. En förutsättning är att det villkorade aktieägartillskottet är återbetalat.

UTVÄRDERING

Soliditeten uppgick till 44 (48) procent och avkastningen på eget kapital uppgick till 24

(26)procent. Styrelsen föreslår en utdelning på 150 (400) Mkr mot bakgrund av antagen tillväxtstrategi. Bolagets avkastningen har med god marginal överstigit uppsatta mål.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008		2007
Nettoomsättning				3 173		3 300
Övriga intäkter				15		12
Kostnader				-2 607 -2 687
Rörelseresultat				581		625
Finansiella intäkter				31		49
Finansiella kostnader				-44		-5
Resultat före skatt				568		669
Skatt				-147		-199
Nettoresultat				421		470
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				330		390
Minoritetsintressen				91		80
BALANSRÄKNING, Mkr				2008		2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				3 074		2 306
Ej räntebärande omsättningstillgångar				619		584
Räntebärande omsättningstillgångar				72		913
Totala tillgångar				3 765		3 803
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				1 666		1 729
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0		81
Summa eget kapital				1 666		1 810
Räntebärande avsättningar				11		83
Ej räntebärande avsättningar				407		400
Räntebärande långfristiga skulder				302		2
Ej räntebärande långfristiga skulder				467		570
Räntebärande kortfristiga skulder				3		4
Ej räntebärande kortfristiga skulder				909		934
Totala skulder och eget kapital				3 765		3 803
KASSAFLÖDE, Mkr				2008		2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				581		995
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-1 242		-238
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-180		-436
NYCKELTAL				2008		2007
Re (genomsnitt), %				24		26
Rt (genomsnitt), %				16,2		17,7
Rsyss (genomsnitt), %				25,6		29,3
Rop (genomsnitt), %				25,1		45,1
Soliditet, %				44,2		47,6
ÖVRIGT, Mkr				2008		2007
Utdelning				150		400
Bruttoinvesteringar				1 242		240
Av- och nedskrivningar				374		429
Antal anställda i medeltal				669		674
Sjukfrånvaro, %				2,5		2,9
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
25					Mål
20					Utfall
15
15
10
5
0
2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
76	24	80	20	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

96 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.vasallen.se • org nr 556475-4793 • VASALLEN AB

Vasallen bildades 1997 för att i samar- bete med kommuner och lokalt nä- ringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastighe- ter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter. Vasallen ska ska- pa långsiktig värdetillväxt genom att sälja fastigheterna på kommersiella villkor när omvandlingen är genomförd.

VERKSAMHET

Vasallen finns på många olika marknader med varierande förutsättningar. Vasallen äger och utvecklar idag före detta försvarsfastighe- ter på nio orter; Östersund, Sollefteå, Kristi- nehamn, Strängnäs, Vaxholm, Södertälje, Borås, Visby och Karlskrona. Beståndet be- står av flera olika lokaltyper som tex. kontor, utbildning, verkstad och lager/förråd. Bolaget genomför omfattande investeringar i bestån- det vilket väntas få en positiv effekt på loka- luthyrningen under kommande år. Under 2008 påbörjades en försäljningsprocess av Vasallens organisation och fastighetsinnehav som en helhet, en process som dock avbröts i oktober pga. den försämrade finansmarkna- den. Detta har lett till en omarbetning av strategin i bolaget, vilket bl.a. innefattar ytterligare förädling och möjlighet till nyför- värv, för att på sikt skapa ett attraktivt för- värvsobjekt.

EKONOMI

Nettoomsättning ökade under 2008 till 236

(220)Mkr varav hyresintäkterna utgjorde 181 (159) Mkr. Bruttovinsten uppgick till 26 (11) Mkr och resultatet efter skatt till -115 (134) Mkr. Anledningen till det för- sämrade resultatet är de negativa värde- förändringarna i fastigheterna som uppgick till -112 (185) Mkr.

MÅL

Vasallens övergripande verksamhetsmål är att förädla fastighetsbeståndet så att fastigheter- na blir intressanta förvärvsobjekt på markna- den. Vasallens avkastning på eget kapital över en femårsperiod ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 4 procent. Solidi- teten ska vara minst 50 procent. Vidare ska räntetäckningsgraden överstiga 2. Varje dot- terbolag ska uppnå ett positivt driftnetto efter

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Holger Wästlund

VD: Håkan Steinbüchel

Ordf: Holger Wästlund Led: Michael Thorén, Liia Nou, Agneta Kores, Jens Engwall, Biljana Bozic, Tomas Werngren (Michael Thorén, Agneta Kores och Liia Nou valdes vid årsstämma 2009. Lars Johnsson avgick 2008 och Marianne Förander samt Lena Hedlund av- gick vid årsstämma 2009) Arb rep: Håkan Andershed, Charlotta Westerberg Revisor: Ingemar Rindstig, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 130 (130) tkr. Arvode till vice ordförande 64 (64) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64 (64) tkr.

tre års verksamhet. Vasallen har ett årsspeci- fikt mål gällande nyuthyrning av lokalarea som för 2008 var 48 000 kvm. Vasallen mä- ter också nöjd-kundindex där målet är lägst index 80. Vasallen har dessutom en rad olika specifika miljö- och hållbarhetsmål.

UTDELNINGSPOLICY

Vasallen ska ge en marknadsmässig utdelning till ägaren. Målet är att utdelningen ska upp- gå till 30–50 procent av resultatet efter skatt.

UTVÄRDERING

Sedan starten har Vasallen förvärvat samman- lagt 24 före detta försvarsanläggningar. Av dessa är hittills 14 anläggningar omvandlade och sålda. Avkastningen på eget kapital upp- gick i genomsnitt mellan 2003–2008 till 6,4 procent. Detta är något lägre än målet vilket nästan helt beror på utfallet 2008 som var det enda av dessa år med negativ avkastning, -10 procent. Soliditeten sjönk under året, från 75 till 58 procent, beroende på den kraf- tigt ökade upplåningen i bolaget. Räntetäck- ningsgraden var negativ för 2008 och upp- nådde därmed inte målet. 70 procent av Va- sallens dotterbolag klarade målet om positivt driftnetto. Under 2008 har hyreskontrakt tecknats avseende 45 000 kvm lokalarea. Nöjd kund index uppgick till 78 (77) av maxi- malt 100. För 2008 föreslås ingen utdelning som en följd av det negativa resultatet. De flesta miljömål uppnåddes under 2008, bl.a. att alla byggnader skulle energideklareras före utgången av 2008.

RESULTATRÄKNING, Mkr				2008			2007
Hyresintäkter				181			159
Övriga Intäkter				55			61
Kostnader				-252			-257
Värdeförändring				-112			185
Rörelseresultat				-128			148
Finansnetto				-13			11
Resultat före skatt				-141			159
Skatt				26			-25
Nettoresultat				-115			134
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				-115			134
Minoritetsintressen				0			0
BALANSRÄKNING, Mkr				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				1 677			1 403
Ej räntebärande omsättningstillgångar				95			178
Räntebärande omsättningstillgångar				1			26
Totala tillgångar				1773			1 607
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				1 021			1 203
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				1 021			1 203
Ej räntebärande avsättningar				126			152
Räntebärande kortfristiga skulder				468			65
Ej räntebärande kortfristiga skulder				158			187
Totala skulder och eget kapital				1 773			1 607
KASSAFLÖDE, Mkr				2008			2007
Kassaflöde från löpande verksamhet				30			-46
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-391			232
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				336			-406
NYCKELTAL				2008			2007
Re (genomsnitt), %					neg		9,8
Direktavkastning, %				1			1
Soliditet, %				57,6			74,9
Lokalarea, tkvm				567			596
Marknadsvärde, förvaltningsfastigheter				1 657			1 383
Uthyrningsgrad, %				54			57
ÖVRIGT, Mkr				2008			2007
Utdelning				0			67
Bruttoinvesteringar				421			303
Av- och nedskrivningar				1			2
Antal anställda i medeltal				62			69
Sjukfrånvaro, %				3,2			2,9
AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, %
15					Mål
10					Utfall
					Utfall

5
0
2006		2007	2008
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
58	42	60	40	57			43

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Ja
Redovisar enligt IFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

VATTENFALL AKTIEBOLAG • org nr 556036-2138 • www.vattenfall.se

Vattenfall AB (VAB) bildades 1992 ef- ter riksdagsbeslut 1991 med motiven att effektivisera förvaltningen av sta- tens kapital, möjliggöra konkurrens på samma villkor som konkurrenterna och ta vara på affärsmöjligheter utomlands. Riksdagen har beslutat att VAB ska drivas på ett affärsmässigt sätt och uppfylla marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav. Inom ramen för affärsmässighet ska VAB vara det le- dande företaget i omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart svenskt energisystem.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Lars Westerberg

VD: Lars G Josefsson

Ordf: Lars Westerberg Led: Eli Arnstad, Viktoria Aast- rup, Christer Bådholm, Lone Foenss Schröder, Cecilia Vieweg, Björn Savén (Cecilia Vieweg och Björn Savén valdes och Anders Sundström, Hans-Olov Olsson och Tuija Soanjärvi avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Johnny Bernhardsson, Ronny Ekwall, Carl-Gustaf Angelin Arb suppl: Lars-Göran Johansson, Per-Ove Lööv, Lars Carlsson Revisorer: Hamish Mabon, Ernst & Young samt Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 580 (580) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 280 (280) tkr.

RESULTATRÄKNING, Mkr	2008	2007
Nettoomsättning	164 549	143 639
Övriga intäkter	2 357	1 782
Kostnader	-138 438 -117 836
Resultat från andelar i intresseföretag	1 427	998
Rörelseresultat	29 895	28 583
Finansiella intäkter	3 412	2 276
Finansiella kostnader	-9 809 -6 926
Resultat före skatt	23 498	23 933
Skatt	-5 735 -3 247
Nettoresultat	17 763	20 686
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	17 095	19 769
Minoritetsintressen	668	917
BALANSRÄKNING, Mkr	2008	2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	294 873	237 450
Räntebärande anläggningstillgångar	27 746	27 414
Ej räntebärande omsättningstillgångar	82 867	47 425
Räntebärande omsättningstillgångar	40 341	25 947
Totala tillgångar	445 827	338 236
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	129 861	111 709
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	11 025	12 423
Summa eget kapital	140 886	124 132
Räntebärande avsättningar	89 799	73 985
Ej räntebärande avsättningar	26 107	23 704
Räntebärande långfristiga skulder	77 833	51 984
Ej räntebärande långfristiga skulder	3 818	3 285

VERKSAMHET

Räntebärande kortfristiga skulder

29 514 15 205

VAB producerar, distribuerar och säljer el och värme i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Polen. VAB har en marknadsandel på cir- ka 20 procent i Norden, cirka 14 procent i Tyskland och är det femte största elprodu- centföretaget i Europa. VAB är västra Europas störste värmeproducent. VAB har fem strate- giska ambitioner; att bli nummer ett för mil- jön och för kunden, att fortsätta den lönsam- ma tillväxten, att vara en attraktiv arbetsgiva- re och bli en benchmark för branschen.

EKONOMI

Rörelseresultatet (EBIT) exklusive jämförelse- störande poster ökade med 4,6 procent till 29,9 miljarder kronor. Resultatförbättringen beror till största delen på minskade nedskriv- ningar jämfört med i fjol, från 4,2 till 1,8 miljarder kronor. Rörelseresultatet har också påverkats positivt av valutaeffekter på cirka 800 Mkr till följd av den svagare svenska kro- nan. Årets resultat (efter skatt) minskade med 14,1 procent till 17 (21) miljarder kro- nor, vilket huvudsakligen förklaras av en icke återkommande positiv skatteeffekt år 2007 på 3,8 miljarder kronor i Tyskland. Nettoskul- den ökade med 2,2 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor främst till följd av betydligt högre investeringar.

MÅL

Avkastning på eget kapital ska långsiktigt vara 15 procent, kassaflödesräntetäcknings- grad 3,5–4,5 och en rating inom single A-kategorin.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt uppgå till 40–60 procent av resultatet efter skatt. De årliga be- sluten om utdelning ska dock beakta genom- förandet av bolagets strategi, bolagets finan- siella ställning samt övriga ekonomiska mål.

UTVÄRDERING

VAB når inte ägarens finansiella mål med av- seende på avkastning på eget kapital som uppgick till 13,6 procent. Utdelningen är en- ligt policy. Den finansiella situationen är stark men rådande oro på de finansiella markna- derna medför en ökad allmän osäkerhet, vil- ket även innebär att vissa risker och osäker- heter för VAB såsom prisrisker och kreditris- ker har ökat. VABs planerade investeringspro- gram för koncernen fram till 2013 utgör en stor utmaning och uppgår till 191 miljarder kronor. Under 2008 förvärvade VAB flera brit- tiska vindkraftbolag, däribland AMEC Wind Energy Ltd, ett av Storbritanniens främsta ut- vecklingsföretag för vindkraftsparker, med på- gående projekt mellan 500–750 MW. VAB in- gick också partnerskap med Scottish Power Renewables, ett dotterbolag till spanska Ibe- drola, för att delta i den tredje brittiska ut- budsrundan av havsbaserad vindkraft. Det ge- mensamma målet är att etablera 6 000 MW vindkraft (3 000 MW vardera). I april fullbor- dades inlösen av återstående minoritetsande- lar (3,19 procent) i Vattenfalls tyska dotterbo- lag Vattenfall Europé AG och bolaget avnote- rades från de tyska aktiebörserna.

Ej räntebärande kortfristiga skulder	77 870	45 941
Totala skulder och eget kapital	445 827	338 236
KASSAFLÖDE, Mkr	2008	2007
Kassaflöde från löpande verksamhet	36 194	32 331
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-41 273 -18 037
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	14 294	-18 662
NYCKELTAL	2008	2007
Re (genomsnitt), %	13,6	17,6
Soliditet, %	31,6	36,7
Kassaflödesräntetäckningsgrad1), ggr	4,1	6,4
Avkastning på nettotillgångar, %	15,1	16,6
1) Efter förnyelseinvesteringar.
ÖVRIGT, Mkr	2008	2007
Utdelning	6 900	8 000
Bruttoinvesteringar	42 296	18 964
Av- och nedskrivningar	16 065	17 238
Antal anställda i medeltal	32 801	32 396
Sjukfrånvaro, %	2,6	3,2

AVKASTNING PÅ SYNLIGT EGET KAPITAL, %

20 Mål

15 Utfall

2006 2007 2008 2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
76	24	78	22	57	43

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem				EMAS/ISO i Norden
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

98 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.visitsweden.se • org nr 556500-7621 • V.S VISITSWEDEN AB

VisitSweden ansvarar för marknadsfö- ringen av Sverige som turistland utom- lands och har även ett ansvar för varu- märket Sverige och ”Sverigebilden”.

Turistnäringen har en samhällsekono- misk och tillväxtpolitiskbetydelse och är föremål för statligt engagemang i de flesta länder. Turistnäringen har, med få undantag, ett stöd från det offentliga genom nationella turistorganisationer. VisitSweden ägs till lika delar av staten (Näringsdepartementet) och Svensk Turism AB.

VERKSAMHET

VisitSweden har som huvudsaklig uppgift att utomlands svara för den övergripande mark- nadsföringen av Sverige som resedestination. Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke medan näringen fi- nansierar riktade aktiviteter och produktmark- nadsföring i anslutning till bolagets verksam- het. Huvudkontoret är placerat i Stockholm. Bolaget arbetar med målgruppsinritad mark- nadsföring på följande marknader: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Ne- derländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Stor- britannien, Tyskland och USA. I Japan och Kina finns ett gemensamt skandinaviskt kon- tor, Scandinavian Tourist Board. En viktig del av marknadsföringen är, förutom de mer tra- ditionella kanalerna, webbplatsen www.visit- sweden.com

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 175,2

(155,4) Mkr. Statens grundanslag uppgick till

99,8 Mkr.

MÅL

Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrens-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Elizabeth Nyström

VD: Thomas Brühl

Ordf: Elizabeth Nyström Led: Magnus Nilsson, Karin Mattsson, Jan Kårström, Elisabeth Haglund, Maria Dahl Torgerson, Peter Clason, Tom Beyer (suppleant), Mats Svensson (suppleant), Gunilla Mitchell (Magnus Nilsson och Mats Svensson valdes och Nils Carlsson och Anders Blomqvist avgick vid årsstämma 2009) Re- visor: Benny Wieweg, KPMG AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 50 (50) tkr.

kraftig turistnäring, som bidrar till hållbar till- växt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Bolaget ska medverka till att turismen ökar genom övergripande marknadsföring ut- omlands av Sverige som turistland och även genom riktade aktiviteter i form av produkt- marknadsföring.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

VisitSweden har bedrivit verksamheten enligt den inriktning som ägarna fastställt. Verksam- hetsåret 2008 var ytterligare ett rekordår för svensk turistnäring. Antalet utländska gäst- nätter ökade med 4,1 procent. Värdet av svensk turismexport växer och exportvärdet, dvs. utländska privat- och affärsresenärers konsumtion i Sverige, hade under 2007 ett värde av 87,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 12 procent sedan 2006. I en internationell jämförelse från UNWTO har Sverige klättrat från plats 27 till plats 20 bland världens länder vad gäller inkomst från turism och är nu det land i Norden med högst inkomster från turismen.

RESULTATRÄKNING, Mkr							2008				2007
Nettoomsättning							175				155
Kostnader							-176				-152
Rörelseresultat							-1				3
Resultat före skatt							0				1
Nettoresultat							0				4
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget							0				4
Minoritetsintressen							0				0
BALANSRÄKNING, Mkr							2008				2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar							5				5
Ej räntebärande omsättningstillgångar							33				21
Räntebärande omsättningstillgångar							25				31
Totala tillgångar							63				57
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till							21				21
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital							0				0
Summa eget kapital							21				21
Ej räntebärande kortfristiga skulder							42				36
Totala skulder och eget kapital							63				57
KASSAFLÖDE, Mkr							2008				2007
Kassaflöde från löpande verksamhet							-5				5
Kassaflöde från investeringsverksamhet							-1				-3
Kassaflöde från finansieringsverksamhet							0				0
NYCKELTAL							2008				2007
Re (genomsnitt), %							0,5				21,1
Rt (genomsnitt), %							0				7,0
Soliditet, %							33,4				36,8
ÖVRIGT, Mkr							2008				2007
Anslag från staten							100				100
Bruttoinvesteringar							0				0
Av- och nedskrivningar							1				1
Antal anställda i medeltal							60				55
Sjukfrånvaro, %							1,8				2,1
ANTALET UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, Miljoner
8								Utfall
6
4
2
0
2004		2005	2006		2007	2008
KÖNSFÖRDELNING, %							Män			Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %							Män			Kvinnor

	Anställda			Ledningsgrupp					Styrelse
28		72	50			50	43				57

Etikpolicy											Ja
Jämställdhetspolicy											Ja
Miljöpolicy											Ja
Miljöledningssystem											Nej
Redovisar enligt IFRS											Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008											Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges turistnäring 50%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

VOKSENÅSEN A/S • ORG NR 934792785 • www.voksenaasen.no

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Verksamheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

VERKSAMHET

Voksenåsen är en hotell- och konferensverk- samhet och en mötesplats för kultur- och samhällsliv i Norge och Sverige. Programverk- samheten innehåller en stor variation på te- man inom områden som språk och kultur, ländernas gemensamma historia, dagsaktuel- la politiska och ekonomiska frågor, näringsliv, turism och regionalt samarbete samt Sverige och Norges internationella engagemang. Akti- viteterna på Voksenåsen upptar även den mer långsiktiga utvecklingen i de svensk-norska relationerna. Ett flertal projekt riktar sig till ungdomar och studenter som till exempel SommerAkademiet i samarbete med högsko- lor i Oslo och Stockholm, Språk- og kulturkur- sene för lärar- och journaliststudenter samt Kulturkurser för utomnordiska yngre författare och andra konstnärer.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick under 2008 till 9,3 miljoner SEK. Verksamhetens totala om- sättning uppgick till 48,5 miljoner NOK.

Verksamheten gav under 2008 ett negativt resultat -76 368 NOK.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Eva Eriksson

VD: Karl Einar Ellingsen

Ordf: Eva Eriksson Led: Tove Veierod, Johan J Jakob- sen, Ingrid Lomfors, Ingegerd Lusensky, Inge Lönning, Sverre Jervell, Arne Ruth, Christina Mattson (Christina Mattson valdes och Sara Kristensson avgick vid års- stämma 2009) Revisor: Ole F. Kjelstrup, Kjelstrup & Wiggen A/S, Oslo

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 33,9 (33,9) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 8,2 (8,2) tkr.

MÅL

Målet är att Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Norge och Sve- rige. Programverksamheten ska främja sam- hörigheten mellan svenskar och norrmän, vär- na om yttrandefriheten och arbeta för respekt och tolerans i ett mångkulturellt samhälle

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Voksenåsen har en programverksamhet som innehåller en stor variation av teman relevan- ta för båda länderna. Voksenåsen strävar efter att bygga upp ett omfattande kontaktnät med myndigheter och organisationer i de båda län- derna. Det är en vital mötesplats för det svensk-norska och ett väl utnyttjat debattfo- rum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge.

RESULTATRÄKNING, MNOK				2008			2007
Nettoomsättning				38			38
Övriga intäkter				11			10
Kostnader				-49			-47
Rörelseresultat				0			1
Resultat före skatt				0			1
Nettoresultat				0			1
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				0			1
Minoritetsintressen				0			0
BALANSRÄKNING, MNOK				2008			2007
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				12			12
Räntebärande anläggningstillgångar				1			1
Ej räntebärande omsättningstillgångar				7			7
Totala tillgångar				20			20
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				9			9
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				9			9
Räntebärande långfristiga skulder				5			5
Ej räntebärande kortfristiga skulder				6			6
Totala skulder och eget kapital				20			20
NYCKELTAL				2008			2007
Soliditet, %				45			45
ÖVRIGT, MNOK				2008			2007
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				2			1
Av- och nedskrivningar				2			2
Antal anställda i medeltal				53			52
Sjukfrånvaro, %				8,6			6,5
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
60	40	75	25	56			44

Etikpolicy							-
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Eget
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

100 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAG UNDER AVVECKLING

Bolag under avveckling

ZENIT SHIPPING AB

556031-2919

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbo- lag till det då privata AB Götaverken i syfte att stå som bestäl- lare av fartyg som byggdes för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av AB Götaverken vid bildandet av Svenska Varv AB år 1977 ﬁck Zenit Shipping AB en aktivare roll. I sam- band med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Ship- ping AB.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska varv AB varvid Zenit Shipping AB blev ett instrument. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping AB med resultat att Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping AB tillfördes 3 000 miljoner kronor.

Under år 1985 träﬀades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande ett åtagande att genom villkorade medelstillskott successivt täcka förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till och med år 1989 hade bolaget

FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAGET STATTUM

556056-0673

Förvaltningsaktiebolaget Stattums ﬁrma ändrades 2003 från Aktiebolaget Fortia till den nuvarande. Vid samma tillfälle namnändrades dåvarande Förvaltningsaktiebolaget Stattum (Stattum) till Sveaskog Holding AB. Stattum genomgick under 2003 en viss omstrukturering i samband med att Sveaskog Hol- ding AB, dåvarande Stattum, delade ut innehavet i Sveaskog till ägaren, det vill säga svenska staten. Aktiebolaget Fortia är regist- rerat som biﬁrma till Stattum. I samband med beslut 2008 om att avveckla Stattum, har Stattums ﬁrma ändrats till ExStattum AB och Statsföretag AB till ExStatsföretag AB.

Stattum är ett förvaltningsbolag med uppgift att förvalta vissa aktieposter. Stattumkoncernen förvaltar i dag aktier i dotterbola- get Statsföretag och likvida medel som placerats i statsskuldsväxlar

tillgodoräknat sig 1181 miljoner kronor. Under åren 1990–1995 har detta belopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats 107 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping AB kontrollerat 6 400 000 dwt för- delat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga fartyg avyttrats.

Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möjliga resul- tat avveckla bolaget. Bolaget har under år 2008 fortsatt avveck- lingen av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Inﬂutna medel används för återbetalning till Riksgäldskontoret för tidigare villkorade tillskott.

Riksdagen har den 19 december 2006 bemyndigat regeringen (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) att avveckla Zenit Shipping. Det åligger regeringen att bedöma och avgöra lämplig avveckling. Zenit Shipping AB beräknas avveck- las under 2009.

och bankdeposit. Under 2008 har statsskuldsväxlar om nominellt 594 Mkr gått till inlösen. Av dessa delades 570 Mkr ut till aktieäga- ren under april. Nytt inköp av statsskuldsväxlar gjordes om nomi- nellt 24 Mkr. Vid inlösen placerades medlen om i deposit. Förvalt- ningen av företaget har skötts av Näringsdepartementet. Såsom ett förvaltningsbolag har bolaget inga intäkter från verksamheten, varför rörelseresultatet är negativt. Resultatet för 2008 uppgick till 7,0 Mkr till följd av ränteintäkter från ﬁnansiella placeringar.

I budgetpropositionen för 2008 gav riksdagen regeringen mandat att avveckla Stattum genom likvidering. Regeringen beslutade i november 2008 att avveckla Stattum. Vid årsstäm- man i mars 2009 beslutades att bolaget ska träda i likvidation.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

101

Skr. 2008/09:120

Bilaga

VILANDE BOLAG UNDER 2008

Vilande bolag under 2008

PREAKTIO AB

556511-7990

Preaktio AB, tidigare V&S Latin America AB, är ett vilande statligt helägt aktiebolag som för närvarande förvaltar den res- terande köpeskillingen från försäljningen av V&S Vin & Sprit AB (Vin & Sprit) i juli 2008.

I samband med att den aktiepost som Vin & Sprit ägde i distri- butionsbolaget Beam Global Spirits & Wine, Inc. (Beam) skulle försäljas under sommaren 2008, delade Vin & Sprit till staten ut sitt dotterbolag V&S Latin America AB. Enligt ett aktieägaravtal som Vin & Sprit slutit med den andra aktieägaren i Beam, Fortune Brands, Inc. (Fortune) skulle Vin & Sprit:s aktiepost i Beam åter- försäljas till Fortune vid ägarbyte i Vin & Sprit. För att möjliggöra försäljning av Vin & Sprit till annan ägare, som blev Pernod

Ricard S.A., överförde Vin & Sprit aktieposten i Beam till sitt dot- terbolag V&S Latin America AB.

Preaktios verksamhetsföremål är att äga och förvalta aktier. I juli 2008 såldes aktieposten i Beam till Fortune för en köpeskil- ling om USD 455 033 903. Medlen har varit placerade på räntebä- rande konto i Nordea Bank AB. Huvuddelen av beloppet kunde som utdelningsbara medel inbetalas till staten i januari 2009. Res- terande medel, huvudsakligen ränteintäkter, ca 9 mkr, är utdel- ningsbara efter innevarande räkenskapsår och betalas då in till statskassan. Förvaltningen av Preaktio AB sköts av Närings- departementet.

Nybildade bolag årsskiftet 2008/09

FOURIERTRANSFORM AB

556771-5700

Fouriertransform AB är ett helägt statligt bolag med uppdrag att investera i och ﬁnansiera kommersialiserbara investerings- och FoU-projekt inom fordonsklustret med syfte att stärka svensk fordonsindustris internationella konkurrenskraft. Bolaget bilda- des i december 2008 efter att riksdagens beslut den 18 december

om regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksamhet avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordonsklustret m. m” (prop. 2008/09:95, bet 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144). Bolaget har ett eget kapital på cirka 3 miljarder kronor,

102 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

SVEVIA AB

556768-9848

Tidigare aﬀärsenheten Vägverket Produktion - numera Svevia AB – bedriver enterprenad-, service-, och uthyrningsverksamhet inom traﬁk-, mark-, bygg-, och anläggningsområdet. Verksam- heten har tidigare ingått som en del i myndigheten Vägverket men bedrivits i bolagsliknande form utan subventioner och varit helt konkurrensutsatt sedan 2001. Den 1 januari 2009 blev Väg- verket Produktion ett fristående statligt ägt bolag och bytte namn till Svevia.

Skälen för regeringens förslag om en bolagisering är att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för byggande, underhåll och drift av vägar. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkur- rensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslagsﬁnansierad myndighetsverk- samhet. En fungerande konkurrens kommer att leda till eﬀekti- vitetsvinster för samhället. Svevia uppfyllde de kriterier som riksdag och regering tidigare uppsatt för när en aﬀärsverksam- het inom en myndighet kan bedömas lämplig att bolagiseras.

Svenska staten är ensam ägare till aktierna i företaget. Regering- ens vision och målsättning är att företaget skall vara ett lönsamt

VECTURA CONSULTING AB

556767-9849

Vectura, som är en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering, är sedan årsskiftet ett helägt statligt företag som bedriver konsultverksamhet huvudsakli- gen inom transportinfrastruktur. Verksamheten har tidigare ingått som affärsdrivande enheter inom myndigheterna Väg- verket och Banverket men bedrivits i bolagsliknande form på kommersiella villkor och varit helt konkurrensutsatt sedan 1996 respektive 2001.

Skälen för regeringens förslag om en bolagisering var att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för tekniska konsulttjänster inom väg- och järnvägsområdet. En bolagisering kommer även att öka produktiviteten på markna- den. Ett sammanslaget konsultbolag har möjlighet att utveckla en god position vad avser komplexa traﬁksystem, traﬁkslagsö- vergripande frågor och kompletta kunderbjudanden samt har möjligheten att utvecklas till en internationell aktör.

NYBILDADE BOLAG ÅRSSKIFTET 2008/09

och framgångsrikt anläggnings- och driftföretag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar aﬀärsmässigt och kommersiellt.

Väg- och anläggningsmarknaden har under 2008 varit fortsatt stark, inom både den oﬀentliga och privata sektorn. Mot slutet av året, i samband med den allmänna oron på världsmarknaden och tillhörande konjunkturnedgång, har en viss avmattning inom den privata sektorn kunnat skönjas. Regeringens satsning på infrastruktur, den så kallade Närtidssatsningen, bedöms kompensera nedgången inom den privata sektorn. De största satsningarna sker i södra och mellersta Sverige.

Nettoomsättningen ökade under året med 362 miljoner kro- nor, från 7 223 till 7 585 miljoner kronor. Årets resultat uppgick till 65 (223) miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick till 39

(265)miljoner kronor. Rörelsemarginalen uppgick till 0,5 (3,8) procent. Rörelseresultatet är belastat med bolagiseringskostna- der uppgående till 123 (11) Mkr.

Bolagets ekonomiska mål är enligt följande: avkastning på eget kapital 15 procent och soliditet 33 procent. Utdelningspolicy är 50-75 procent av årets vinst efter skatt.

Regeringens vision och målsättning är att företaget ska vara ett lönsamt och framgångsrikt konsultföretag huvudsakligen inom traﬁk- och transportområdet och i alla avseenden agera aﬀärs- mässigt.

Vectura är marknadsledande och ﬁnns representerade i hela Sverige. Bolaget har även verksamhet i Danmark och Norge och omsätter cirka 1 miljard kronor och har cirka 1000 anställda. Med kompetenser inom både väg- och järnvägssektorn har bola- get en förmåga att se helheten och planera ur ett transportslags- övergripande perspektiv som gör infrastrukturen lika hållbar som ﬂexibel. Vecturas kärnverksamhet utgår från tjänsteområ- dena transport och traﬁk, markinfrastruktur, spårburna traﬁk- system samt projekt och byggledning. Som exempel på projekt kan nämnas allt från Citybanan i Stockholm, ombyggnad av Malmö C i samband med citytunneln, Göteborg C, trängselskat- ten i Stockholm, Norrköpings ringled till vindkraftsplanering samt vetenskaplig studie om ABS-bromsar på motorcyklar och deras eﬀekt att minska olyckorna.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

103

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAG ELLER AKTIER I BOLAG SOM AVYTTRATS 2008

Bolag eller aktier i bolag som avyttrats 2008

CIVITAS HOLDING AKTIEBOLAG (VASAKRONAN AKTIEBOLAG)

556459-9164

Vasakronan är ett fastighetsbolag som äger kommersiella fastig- heter i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala. Riksda- gen beslöt 2007 att bemyndiga regeringen att avyttra statens aktier i Civitas Holding Aktiebolag (Civitas).

Den 3 juli 2008 beslutade regeringen att avyttra statens aktier i Civitas till AP Fastigheter AB (publ) i en transaktion som värderar fastighetsbeståndet till 41,1 miljarder kronor inklusive köparens över- tagande av nettoskulder och andra åtaganden om 16,5 miljarder kro- nor.

Civita ägde samtliga aktier i Vasakronan Aktiebolag (Vasakro- nan). Aktierna i Vasakronan var den enda tillgången i Civitas. En försäljning av aktierna i Civitas var därmed liktydig med en för- säljning av samtliga aktier i Vasakronan.

Regeringskansliet genomförde försäljningsprocessen av aktierna

IMEGO AKTIEBOLAG

556564-6865

i Civitas genom en s.k. kontrollerad auktion där pris och övriga villkor inhämtats från olika köpare. Processen genomfördes i två steg. Först inhämtades preliminära bud som bedömdes av rådgi- varna och Regeringskansliet. Därefter infordrades slutliga bin- dande bud från utvalda budgivare.

Inför beslutet om försäljning inhämtade regeringen yttranden från Rådet för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande. Rådet lämnade ett yttrande som bekräftade att försäljningen var aﬀärsmässig. Avtal med AP Fastigheter AB (publ) träﬀades den 3 juli 2008 om försäljning av aktieinnehavet. Tillträdet till aktierna och betalning genomfördes den 1 september 2008.

Staten erhöll vid försäljningen 24 649 046 222 kronor i aktie- likvid, inklusive ränta från den 1 januari 2008 till tillträdesdagen den 1 september 2008.

Institutet för mikroelektronik i Göteborg aktiebolag (nu Imego) grundades 1999 efter beslut av riksdagen 1998 och kom i full drift under 2000. Imego har bedrivit egeninitierad forskning och viss uppdragsforskning inriktat på mikroelektronikbaserade system. År 2005 gav Riksdagen regeringen bemyndigande att sälja delar eller hela innehavet av aktier i Imego.

Forskarna vid Imego tillhör de största användarna av Chal- mers tekniska högskola AB:s nya laboratorium för mikroelek- tronik, MC2. Imego bedriver också en stor del av sin forsknings

OMX AKTIEBOLAG (PUBL)

556243-8001

och utvecklingsarbete i samverkan med Chalmers.

Företagets aﬀärsidé är att utveckla nya produkter och processer från akademisk idé till färdig prototyp.

Riksdagen har under våren 2005 efter förslag i den forskningspo- litiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop 2004/05:80 bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) givit regeringen bemyndi- gande att sälja delar av eller hela aktieinnehavet i Imego.

I december 2008 överläts staten Imego till Swedish ICT Research, som är ett dotterbolag till RISE Holding AB.

År 1997 sålde regeringen statens innehav i Värdepapperscentralen VPC AB, varefter 500 Mkr anvisades för investeringar i företag som har en central roll inom den svenska ﬁnansiella infrastruk- turen. Staten gick under 1998 in som delägare i dåvarande OM Gruppen i samband med dess samgående med Stockholms Fond- börs. År 2003 ändrades namnet till OMX. Efter samgåendet med Helsingforsbörsen 2003, med Köpenhamnsbörsen 2005 samt förvärvet av isländska börsen 2006 uppgick statens ägarandel till 6,6 procent. I februari 2008 lämnade svenska staten in samtliga aktier i budet från parterna Borse Dubai/Nasdaq.

OMX drev värdepappersmarknader och levererade tekniska lösningar till ﬁnans- och energimarknader i hela världen. OMX ägde börser i Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors, Island, Riga, Tallinn och Vilnius som gav tillgång till cirka 80 procent av vär- depappersmarknaderna i Norden och Baltikum.

Företaget erbjöd tekniska lösningar som omfattade hela transaktionskedjan, det vill säga börser, marknadsplatser, clearingorganisationer, värdepapperscentraler och andra aktö- rer på ﬁnansmarknaden.

Regeringens mål var att avyttra hela statens aktieinnehav i OMX. Den 31 januari 2008 beslutade regeringen att avyttra sta- tens aktier i OMX och den 15 februari 2008 avyttrade staten hela sitt aktieinnehav, 7 993 466 aktier motsvarande 6,6 procent, till Borse Dubai. Staten erhöll därmed 2 118 Mkr som likvid för sina aktier. Acceptansgraden översteg två tredjedelar av aktierna och i enlighet med överenskommelse mellan Borse Dubai och Nasdaq Stock Market Inc. (Nasdaq) förvärvade därefter Nasdaq aktierna i OMX från Borse Dubai, varvid OMX uppgick den 27 februari 2008 i Nasdaq OMX Group, Inc.

104 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

V&S VIN & SPRIT AB (PUBL)

556016-0178

Vin & Sprit hade till och med 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. I samband med att dessa marknader öppnades för fri konkurrens blev Vin & Sprit ett av ﬂera konkurrerande företag på dessa marknader.

Vin & Sprit verksamhet omfattar inköp, produktion, förpack- ning, distribution och marknadsföring av alkoholhaltiga drycker. Vin & Sprit är ett av världens tio största internationella alkoholdryckesföretag och indelat i tre aﬀärsområden: V&S Absolut Spirits, V&S Distillers samt V&S Wine med viner och starkviner i norra Europa.

Regeringen beslutade den 30 mars 2008 att avyttra statens

aktier i Vin & Sprit till Pernod Ricard S.A. (Pernod Ricard), ett av världens ledande alkoholdryckesföretag. Försäljningen av Vin

&Sprit slutfördes den 23 juli 2008. Likviden för samtliga aktier i Vin & Sprit erlades i dollar (USD) och euro, varav 6 050 miljoner USD och 1 450 miljoner euro. I tillägg till likviden för aktierna övertog köparen nettoskuld och andra åtaganden, enligt överlå- telseavtal, på motsvarande 4,9 miljarder kronor. Det totala vär- det exklusive betalning för Vin & Sprits aktieinnehav i det ame- rikanska spritföretaget Beam Global Spirits & Wine. Inc (Beam) och omräknat till kronor enligt gällande växelkurs på

VENANTIUS AB (PUBL)

556449-5116

Venantius bildades 1995 med det ursprungliga uppdraget att på ett ansvarsfullt sätt hantera uppkommande obeståndssituatio- ner i en från SBAB övertagen lånestock (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417). Venantius har också sedan övertagandet 1997 av resterande tillgångar i Securum/Retriva- koncernen i uppdrag att driva och avveckla dessa. Venantius är i dag ett ﬁnansiellt institut vars långsiktiga verksamhetsmål är att avveckla företagets tillgångar på ett för staten så förmånligt sätt som möjligt. Resultatet efter skatt för 2007 uppgick till 270 mil-

BOLAG ELLER AKTIER I BOLAG SOM AVYTTRATS UNDER 2008

tillträdelsedagen, motsvarade cirka 55 miljarder kronor. I sam- band med transaktionen sålde staten de aktier Vin & Sprit ägt i Beam till Fortune & Brands Inc. Som en del i distributions- samarbetet avseende den amerikanska marknaden ägde Vin & Sprit 10 procent av Beam. Det amerikanska bolaget Fortune Brands ägde resterande 90 procent, med rätten att vid en eventu- ell ägarförändring av Vin & Sprit, köpa tillbaka resterande 10 procent. Då Pernod Ricards förvärv av Vin & Sprit inte inklude- rade Beamaktierna genomfördes försäljningen av denna aktie- post via det av staten helägda bolaget Preaktio. Bolaget Preaktio, tidigare ett vilande dotterbolag till Vin & Sprit, delades därför ut till staten för att underlätta försäljning av aktierna till Fortune Brands som begärt att få återköpa aktierna. Preaktio bedriver ingen verksamhet utan förvaltar endast likviden från försälj- ningen av Beamaktierna. Den utdelningsbara delen av försälj- ningslikviden delades, i samband med Preaktios årsbokslut den 31 december 2008, ut till ägaren. Intäkten från försäljningen med ränta uppgick därmed till motsvarande cirka 3 miljarder kronor. Tillsammans med de 55 miljarder kronor som svenska staten tidigare erhållit från Pernod Ricard för aktierna i Vin & Sprit motsvarar det totala värdet för tillgångarna i Vin & Sprit därmed 58 miljarder kronor.

joner kronor (jämfört med 427 miljoner kronor 2006) och balansomslutningen uppgick till 2,9 miljarder kronor (9,1 mil- jarder kronor). Venantius egna kapital uppgick till drygt 2,8 mil- jarder kronor (4,6 miljarder kronor) vid årsskiftet 2007/2008.

I december 2008 bemyndigades regeringen att öka utlåningska- paciteten för AB Sveriges Exportkredit (SEK) och för att på så vis underlätta för industrin att fortsätta att investera. SEK tillfördes

3 miljarder kr varefter statens aktier i Venantius överläts till SEK.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

105

Skr. 2008/09:120

Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER

Viktiga händelser

Förvaltningen av de statligt ägda bolagen har sedan 1969 i princip varit samlad inom Regeringskansliet och då huvudsakligen inom Näringsdepartementet, tidigare Industridepartementet. Det statliga ägandet har sedan dess på olika sätt förändrats.

1969	Industridepartementet bildas dit ﬂertalet av de statliga
	företagen förs.
1970	Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebo-
	lagen inom gruv-, stål-, skogs-, och petrokemiska bran-
	scherna med ﬂera. Apoteksbolaget bildas.
1972	KabiVitrum bildas.
1974	PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges
	Kreditbank går ihop.
1977	Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar
	Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår
	också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskrona-
	varvet, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. En omfat-
	tande omstrukturering påbörjas.
1978	SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en
	rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk.
	Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25
	procent av SSAB.
1979	Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980	SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent
	av landets industriinvesteringar. Tobaksbolaget är grun-
	den till att Procordia bildas som en helägd dotterkoncern
	till Statsföretag med inriktning på konsumentvaror.
1981	Staten överlåter sin hälftenandel i ASEA-ATOM till
	ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare
	genom Förenade Fabriksverken (FFV).
1982	Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av stor-
	varven fortsätter.
1984	Nokia köper 70 procent av tv-tillverkaren Luxor.
1985	Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia
	omstruktureras genom försäljning och köp av företag.
1986	Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och
	Oljekonsumenternas förbund (OK) går ihop och bildar
	OK Petroleum med statliga ﬁnska Neste som delägare.
	Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att
	Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i
	SSAB säljs till ett fåtal institutioner.
1987	Procordia börsnoteras i samband med en nyemission.
	Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.
1988	Statens Järnvägar (SJ) delas. Banverket får ansvar för
	bannätet och SJ för tågtraﬁken.
1989	Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Pro-
	vendor går samman och bildar den nya Procordia-kon-
	cernen med Volvo och staten som största ägare med var-
	dera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på
	Stockholms Fondbörs A-lista.

			Kockums	ASEA köper	Nokia köper
Industridepartementet	KabiVitrum	Svenska Varv	införlivas i	statens del i	majoritet i
skapas.	bildas.	bildas.	Svenska Varv.	ASEA-ATOM	Luxor.

1969	1970	1972	1974	1977	1978	1979	1980	1981	1983	1984	1985
	Statsföretag och		Postbanken och		SSAB bildas		Procordia blir		Svenska Varv		Statsföretag
	Apoteksbolaget		Sveriges Kreditbank		(75% Statsföretag).		dotterkoncern för		rekonstrueras.		namnändrar
	bildas.		blir PK-banken.				konsumentvaror.		Stöd till LKAB,		till Procordia.
									SSAB, NCB.

106 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER

1990

1991

1992

1993

PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktie- bolaget Fortia bildas.

Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Aﬀärsverket FFV ombildas till aktiebolag.

Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt aﬀärsverk – Aﬀärsver- ket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombi- nation med en statsobligation. SBAB blir helt konkur- rensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeﬂyg och bil- dar ett helt integrerat inrikesﬂyg. Gota går i konkurs och staten förvärvar Gota. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av ﬁnanskrisen.

Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter och verk kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Genom aktiebyte med Volvo blir staten huvudägare i det ena, Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i för- svarskoncernen Celsius och aktien noteras på Stock- holms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Fortia likvideras. Securum skjuter till 10 miljarder kr för att rädda Nordbanken.

1994	A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan.
	Det är det första infrastrukturella projektet i Sverige
	som samﬁnansieras av staten och näringslivet. Posten
	blir aktiebolag. Under året säljs det resterande innehavet
	i SSAB, OKP, samt delar av AssiDomän AB och Pharma-
	cia.
1995	V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det
	amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.
1996	AmuGruppens situation blir kritisk under hösten och
	staten skjuter till 600 Mkr för att rädda företaget från
	konkurs.
1997	SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penning-
	lotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till
	AB Svenska Spel. Merita och Nordbanken oﬀentliggör
	sin avsikt att gå samman och bilda MeritaNordbanken.
1998	Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings och
	Handelsdepartementen slås samman till Närings-
	departementet. Det sektorpolitiska ansvaret och ägar-
	frågorna åtskiljs i ökad utsträckning.
1999	Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs.
	Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar
	från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll
	och VPC.

			Domänverket och Vattenfall	AssiDomän AB och Pharmacia
OK Petroleum bildas av	Statens Järnvägar	PK-banken	blir AB. Stormkraftnätet blir	säljs ut på börsen. A-banan
SP, OK och finska Neste.	delas i Banverket	köper Nordbanken.	Affärsverket svenska kraftnät.	projekt AB bildas för samfinan-
SSAB delprivatiseras.	och SJ.	ASG noteras.	Staten säljer ut SSAB.	siering av Arlandabanan.

1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995
	Procordia		Nya Procordia bildas		Privatisering av		Vasakronan tar över statens		V&S Vin & Sprits
	börsnoteras.		med Pharmacia och		35 bolag beslutas		kommersiella fastigheter. Staten blir		monopol upphör.
			Provendor, staten och		av riksdagen.		huvudägare i Pharmacia och släpper		Pharmacia går
			Volvo äger 42,5% var.		Affärsverket FFV		livsmedel och tobak till		samman med
			SSAB börsnoteras.		blir AB.		Volvo. Postverket blir Posten AB.		UpJohn.
							Celsius noteras. AssiDomän AB
							bildas.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

107

Skr. 2008/09:120 Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER

2000	Aktieinnehavet i Celsius, motsvarande 25 procent av
	kapitalet och 62 procent av rösterna, säljs till Saab.
	Telia börsintroduceras i juni. Vattenfall blir ett av Nord-
	europas största energibolag genom förvärven av de tyska
	energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kr.
	Aﬀärsverket Statens Järnvägar ombildas till aktiebolag.
	Nordea AB blir en nordisk bank efter samgåenden med
	UniDanmark och norska Kreditkassen. Den svenska sta-
	tens ägarandel sjunker till 18,2 procent.
2001	Aﬀärsverket Statens Järnvägar omstruktureras vid års-
	skiftet till tre rörelsedrivande företag/koncerner: SJ AB,
	Green Cargo AB och AB Swedcarrier med dotterbolag.
	Sveaskog AB förvärvar AssiDomän AB. Aktieägarna i
	SAS tre moderbolag byter sina aktier mot samma antal
	nyemitterade aktier i SAS AB, det nybildade moder-
	bolaget för SAS-koncernen.
2002 Telia och ﬁnska Sonera gick samman till TeliaSonera.
	Därmed skapades den ledande teleoperatören i Norden.
2003	Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det
	likaså helstatligt ägda Sveaskog. Den svenska staten för-
	värvade ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Export-
	kredit (SEK) och blev efter förvärvet ensam ägare till
	SEK.
2004	Riksdagen antog i juni regeringens proposition om
	Green Cargo. Propositionen syftar till att skapa en lång-
	siktigt hållbar lösning för Green Cargo. Bothia Garanti

AB namnändrades till Statens Bostadsomvandling AB (Sbo).

2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktie- bolag, började tillämpas av Stockholmsbörsen från den

1 juli. Ett nytt statligt ägt bolag, Innovationsbron AB, bil- dades och i december beslutade riksdagen att utvidga SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från all- mänheten.

2006 Staten avyttrade den sista aktien i SAKAB AB. Sveriges Rese- och Turistråd AB bytte namn till VisitSweden AB.

2007 Staten sålde i maj drygt 359 miljoner aktier i TeliaSonera AB för 18 miljarder kr. Efter detta uppgår statens ägar- andel till 37,3 procent. I juni fattade Riksdagen beslut om regeringens proposition om försäljning av vissa statligt ägda företag.

2008 Regeringen minskade det statliga ägandet genom att sälja statens innehav i OMX (6,6 procent) till Borse Dubai, i Vin&Sprit (100 procent) till franska Pernod Ricard och i Vasakronan (100 procent) till AP-fastighe- ter. SEK och ALMI tillfördes nytt kapital, i samband med detta överläts aktierna i Venantius till SEK.

2009 I januari bildades företagen Svevia och Vectura Consul- ting från tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltog i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgående mellan Posten AB och Post DanmarkA/S slutförs och det nya bolaget Posten Nor- den AB bildas.

Penninglotteriet och Tips- tjänst blir AB Svenska Spel. MeritaNordbanken bildas.

SJ delas upp i SJ AB,
Green Cargo AB,	Telia och Sonera beslutar			Aktieinnehavet i OMX
AB Swedcarrier.	om samgående.	Riksdagen antog i juni		säljs till Borse Dubai.
Sveaskog förvärvade	AssiDomän avnoterades	regeringens proposition		Beslut om försäljning av
AssiDomän.	från Stockholmsbörsen.	om Green Cargo AB.	Arbetslivsresurs bildas.	Vin&Sprit och Vasakronan.

1997

1998

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Näringsdepartementet	Telia börsnoteras.	Statens aktier i Svenska
bildar en särskild	Celsius säljs.	Skogsplantor överläts den
enhet för ägarfrågor.	MeritaNordbanken	1 april till helstatliga
Sveaskog AB skiljs ut ur	blir Nordea AB.	Sveaskog. Den svenska
AssiDomän. Staten säljer		staten blev ensam ägare
SAQ Kontroll och VPC.		till SEK.

Koden började tillämpas	Staten säljer aktier	Svevia och
av Stockholmsbörsen och av de	i TeliaSonera.	Vectura Consulting
statligt ägda företagen.	Proposition om	bildas.
	försäljning av vissa	Nyemissioner i SAS
	statligt ägda företag antas.	och Nordea Bank.
	Nya riktlinjer för rapportering	Posten Norden AB
	beslutas	bildas.

108 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I ÄGANDET

Förändringar i ägandet

				FÖRÄNDRING I ÄGARANDEL EFTER TRANSAKTIONS-
FÖRETAG	AKTIVITET	KÖPARE	DATUM	ANTAL AKTIER	AKTIVITET, %	BELOPP, KR

Arbetslivsresurs AR AB	Utdelning till staten från Samhall		dec 05	50 000	100	0
AssiDomän AB	Börsintroduktion	Privatpersoner	mar 94	-37 500 000		5 175 000 000
AssiDomän AB	Börsintroduktion	Institutioner (sv)	mar 94	-14 000 000		2 142 000 000
AssiDomän AB	Börsintroduktion	Institutioner (utl)	mar 94	-2 000 000	50,25	306 000 000
AssiDomän AB	us	us	jan 97	-178 000		13 350 000
AssiDomän AB	Staten köper Sveaskog med Assi-aktier		1999	-17 466 162		us
AssiDomän AB	Inlösen	AssiDomän	2000	-8 401 296	35,30	us
Celsius AB	Börsintroduktion	Privatpersoner	apr 93	-5 500 000		550 000 000
Celsius AB	Börsintroduktion	Institutioner (sv)	apr 93	-2 500 000		265 000 000
Celsius AB	Börsintroduktion	strategisk (sv)	apr 93	-6 000 000		636 000 000
Celsius AB	Börsintroduktion	Institutioner (utl)	apr 93	-4 000 000	25	424 000 000
Celsius AB	Riktad försäljning		mar 00	-7 000 000	0	1 253 000 000
Civitas Holding AB (Vasakronan AB)	Försäljning	AP Fastigheter AB	sep-08		0	24 649 046 222
Enator AB	Riktad försäljning	Tieto	mar 98	-4 620 000		753 060 000
Enator AB	Riktad försäljning	Tieto	mar 98	-3 780 000	0	616 140 000
Grängesbergs Gruvor	Försäljning	Ludvika kommun	jan 01	-1 000	0	100 000
Industrikredit AB	Riktad försäljning	strategisk (sv)	maj 96			188 000 000
Innovationsbron AB	Förvärv av tidigare vilande lagerbolag	Staten	mar 05	160 130	16,01	16 013
IRECO Holding AB	Överlåtelse	Staten	jan 07	2 000	100	0
Nordbanken	Börsintroduktion	Privatpersoner	okt 95	-16 125 000	92,50	1 370 625 000
Nordbanken	Börsintroduktion	Institutioner (sv)	okt 95	-16 125 000	85,00	1 483 500 000
Nordbanken	Börsintroduktion	Institutioner (utl)	okt 95	-32 250 000	65,50	2 967 000 000
Nordbanken	Inlösen/återköp	Privatpersoner	okt 96	-32 251 414	59,40	5 000 000 000
Nordbanken	Split / Nyemission	Samgående Merita	dec 97	433 441 516	42,50	8 066 000 000
Nordea Bank AB	Nedsättning / Nyemission	Samgående Unidanmark	jan 00		25,92
Nordea Bank AB	Nedsättning / Nyemission	Samgående Unidanmark	apr 00		18,31
Nordea Bank AB	Nyemission	Samgående Unidanmark	jun 00		18,19
Nordea Bank AB	Nyemission	Uppköp Kreditkassan	aug 00		18,18
Nordea Bank AB	Nyemission	Uppköp Kreditkassan	dec 00		18,17
Nordea Bank AB	Konvertering SEK till EUR		jan 01		18,17
Nordea Bank AB	Div nyemissioner	feb 01–sep 02			18,16
Nordea Bank AB	Nedsättning	Återköpsprogram	okt 03		18,51
Nordea Bank AB	Nedsättning	Återköpsprogram	okt 04		19,04
Nordea Bank AB	Nedsättning	Återköpsprogram	dec 04		19,82
Nordea Bank AB	Försäljning	Institutioner/Privatpersoner	mar 05		19,50	1 840 000 000
Nordea Bank AB	Aktieåterköp	Återköpsprogram	nov 05		19,90
OK Petroleum AB	Försäljning	strategisk (utl)	mar 94			1 500 000 000
OM AB	Köp		1997	0
OM AB	Köp		1998	6 413 154
OM AB	Köp		2000	1 580 312	6,9
OMX AB	Nyemission	Uppköp Köpenhamnsbörsen	feb 05		6,75
OMX AB	Försäljning	Borse Dubai	feb 08	-7 993 466	0	2 118 268 490
Pharmacia AB	Försäljning	Privatpersoner	jun 94	-47 500 000	7	5 225 000 000
Pharmacia AB	Försäljning	Institutioner (sv)	jun 94	-12 000 000		1 440 000 000
Pharmacia AB	Försäljning	Institutioner (utl)	jun 94	-20 000 000		2 400 000 000
Pharmacia Upjohn	Försäljning	strategisk	jan 99		0	15 400 000 000
SAKAB AB	Försäljning	strategisk (utl)	aug 92		9	us
SAKAB AB	Försäljning		1995	-9	1 aktie	us
SAKAB AB	Försäljning		mar 06	-1 aktie	0	3 799
SAQ Kontrol	Försäljning	strategisk (utl)	jun 99			270 000 000
SBL Vaccin	Försäljning	strategisk (sv)	jun 97		0	100 000 000
SEMKO	Försäljning	strategisk (utl)	1994		0	us
		Inchape Testing Services
Svensk Exportkredit AB	Köp		jun 03		100
Svenskt Stål AB	Försäljning	Institutioner (sv)	sep 86	-6 300 000	66,70	315 000 000
Svenskt Stål AB	Börsintroduktion	Privatpersoner	maj 89	-3 571 000	47,80	499 940 000
Svenskt Stål AB	Försäljning	Privatpersoner	maj 92	-6 666 000		1 133 220 000
Svenskt Stål AB	Försäljning	Institutioner (sv)	maj 92	-4 500 000		765 000 000
Svenskt Stål AB	Försäljning	Institutioner (utl)	maj 92	-1 500 000	0	255 000 000
SSPA Maritime Consulting AB	Överlåtelse	Teknikbrostiftelsen i Göteborg	1993	0	0
Stadshypotek AB	Försäljning	strategisk (sv)	feb 97		0	7 707 000 000
Svalöf AB	Försäljning	strategisk (sv)	jun 92		0	50 000 000
Svenska Lagerhus AB	Försäljning	Brambles Industries Ltd	20 sep	-120 000	0	75 000 000
Svenska Lagerhus AB	Försäljning	LTN Logistikktjenester	20 sep	-120 000	0	75 000 000
Svenska Miljöstyrningsrådet AB	Försäljning	Landstingsförbundet	sep 03	-5 000	85	5 000
Svenska Skogsplantor AB	Försäljning	Sveaskog AB	apr 03	-44 450	0	0
Swedish Real Estate Valuation Corp	Försäljning	MBO	jun 92	4 000 000
Telia AB	Börsintroduktion	Privatpersoner	jun 00	-174 170 000	70,6	14 804 450 000
Telia AB	Börsintroduktion	Institutioner (sv)	jun 00	-345 500 000		29 367 500 000
Telia AB	Börsintroduktion	Institutioner (utl)	jun 00	-225 090 000		19 132 650 000
Telia AB	Förvärv av Sonera Oy genom bytesanbud Telia AB		nov 02	0	46	0
TeliaSonera AB	Inlösen teckningsoptioner m.m.	Telia AB	feb 03	-69 475 344	45,3	0
	till Sonera OY genom nyemission
TeliaSonera AB	Inlösenprogram	TeliaSonera AB	jul 05	-84 731 130	45,3	4 660 212 205
TeliaSonera AB	Försäljning	Institutioner (sv. & utl.)	maj 07	-359 236 578	37,3	17 961 828 900
VPC AB	Försäljning	strategisk (sv)	jul 99	-300 000	0	600 000 000
V&S Vin & Sprit AB (publ)	Försäljning	Pernod Ricard S.A	jul-08		0	55 000 000 000
Sammanställningen omfattar i sak de förändringar som skett under perioden 1986–maj 2008 exklusive innehaven i Securum.
					NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008		109

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisningsprinciper

Företag som ingår i den konsoliderade redovisningen är dels aktie- bolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet, dels organisationen Svenska Skeppshypotekskassan. Den konsolide- rade redovisningen är en sammanställning av ﬁnansiell informa- tion som upprättats av de berörda bolagen. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av statliga myn- digheter eller statliga stiftelser. Företag där staten har en ägaran- del som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Intresseföretag, med en ägarandel överstigande 20 procent, har medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på ﬁnansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive företag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en regelrätt koncernredovisning. Anledningen till detta är att de statligt ägda företagen tillsammans inte utgör en koncern i vanlig bemärkelse och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt ett formellt regelverk. Samman- ställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en sam- lad och tydlig bild av förvaltningen av de statligt ägda företagen, i ﬁnansiella termer. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från företag med stat- ligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaﬂö- desanalys har dock komprimerats.

I inrapporteringen för den konsoliderade redovisningen har

vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet. Företagsbeskrivningarna som presenterar respektive företag baseras på företagens egna uppgifter på sidorna 49–96. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckeltal företagen själva redovisat, (se deﬁnitioner sid. 107).

För den konsoliderade redovisningen gäller följande:

•De företag som ingår i sammanställningen är av olika karak- tär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upp- rättandet av sina ﬁnansiella rapporter. Inrapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med

inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive företag. En del företag, bla de ﬁnansiella företagen som redovisar enligt ÅRKL, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets inrapporteringsformat för att konsoli- deringen ska bli praktiskt genomförbar.

•Av regeringens riktlinjer om extern rapportering för företag med statligt ägande framgår att de statligt ägda företagens ﬁnansiella rapporter bör upprättas med utgångspunkt från de krav som ställs på noterade bolag. Fr.o.m 2005 skall noterade bolag inom EU upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.

•Intresseföretag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intresseföretaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konsolide- rade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På mot- svarande sätt har ägarens andel i intresseföretagets eget kapi- tal tillförts den konsoliderade balansräkningen.

•Dotterföretag i vilken det ﬁnns en minoritet har justerats i resultaträkning och balansräkning. Justeringen innebär att minoritetens andel i dotterföretagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intresse- företag. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovi- sas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalans- räkningen.

•Transaktioner mellan företag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvan- liga konsolideringsmetoder för koncerninterna mellanhavan- den. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att företa- gen tillsammans inte utgör en egentlig koncern. Av denna anledning ﬁnns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de inrappor- terande företagen.

•Vissa nyckeltal har ej beräknats för de ﬁnansiella företagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de ﬁnan- siella företagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jäm- fört med det stora ﬂertalet övriga företag.

För information om redovisningsprinciper i respektive företag hänvisas till respektive företags årsredovisning.

110 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

Definitioner och förkortningar

Antal anställda i medeltal – Omräknat till års- anställda.

Avkastning på eget kapital (Re) – Generell. Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i relation till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbola- get.

S. 49 (Akademiska Hus) – Resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt i relation till genomsnittligt eget kapital.

S. 57 (Green Cargo) – Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

S. 70 (Jernhusen) – Rullande 12-månaders resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

S. 91 och 93 (TeliaSonera, Vasallen) – Netto- resultat (exklusive minoritetsandelar) uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

S. 92 (Teracom) – Resultat före skatt med av- drag för schablonskatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.

S. 94 (Vattenfall) – Årets resultat hänförbart till aktieägare i moderbolaget i procent av medelvärdet av periodens eget kapital hänför- bart till aktieägare i moderbolaget exklusive säkringsreserv.

Avkastning på nettotillgångar – Rörelseresultat plus diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar i relation till ett vägt medelvärde av årets nettotillgångar. Nettotillgångar defi- nieras som balansomslutning med avdrag för ej räntebärande skulder, avsättningar, räntebä- rande fordringar, medel i Kärnavfallsfonden och likvid medel.

Avkastning på operativa tillgångar – Rörelse- resultat i relation till genomsnittliga operativa tillgångar där operativa tillgångar avser till- gångar som inte är finansiella och påverkar fi- nansnettot.

Avkastning på operativt kapital (Rop) – Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss) – Resultat efter finansiella poster plus finansiel- la kostnader i procent av genomsnittligt sys- selsatt kapital.

Avkastning på totalt kapital (Rt) – Resultat ef- ter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader i procent av totalt kapital.

Kassaflödesräntetäckningsgrad

Sid. 94 (Vattenfall) – Kassaflöde från den löpande verksamheten minus förnyelseinveste- ringar plus finansiella kostnader exklusive dis- konteringseffekter dividerat med finansiella kostnader exkl diskonteringseffekter hänförba- ra till avsättningen.

Nettoskuldsättning – Kort- och långfristiga räntebärande skulder och räntebärande avsätt- ningar minus räntebärande omsättnings- och anläggningstillgångar inklusive aktier i intres- seföretag.

Operativt kapital – Balansomslutningen redu- cerad med icke räntebärande skulder och räntebärande tillgångar.

Räntetäckningsgrad

S. 78 (Sveaskog) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Sjukfrånvaro – Total sjukfrånvaro bland samt- liga anställda under året i relation till samtliga anställdas ordinarie arbetstid. Uppgift om sjukfrånvaro lämnas inte om gruppen, som uppgiften avser, understiger 10 personer eller om sjukfrånvaron kan hänföras till en enskild individ.

Skuldsättningsgrad

S. 78 (Sveaskog) – Räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital.

Soliditet – Generell. Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansom- slutningen.

S. 91 (TeliaSonera) – Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av balans- omslutningen.

Sysselsatt kapital – Balansomslutningen redu- cerad med icke räntebärande skulder.

Totalt kapital – Balansomslutning.

Utdelning – Uppgifter om utdelning för 2005 avser beslutad utdelning vid årsstämman 2006. Vissa av företagen har lämnat efterut- delning. Efterutdelning avser utdelning som beslutas vid extra bolagsstämma som hålls ef- ter årsstämman.

BRANSCHSPECIFIKA NYCKELTAL

Finansbolag

Kapitaltäckningsgrad – Kapitalbas i relation med riskvägt belopp.

Kostnads/Intäktsrelation – Totala rörelsekost- nader i relation med totala rörelseintäkter.

Primärkapitalrelation – Primärkapital i relation med riskvägt belopp.

Flygbolag

CFROI, Cash Flow Return On Investments – Avkastningsmått inom flygindustrin. Avkast- ningen mäts som Rörelseresultat före avskriv- ningar och leasingkostnader dividerat med bo- lagets justerade sysselsatta kapital.

Enhetskostnad – Flygverksamhetens totala rörelsekostnader inkl. kapacitetskostnad för flygplan minskat med ej trafikrelaterade intäk- ter per antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med sträcka som flygs.

Enhetsintäkt (yield) – Genomsnittlig trafikin- täkt per antal betalande passagerare multipli- cerat med sträcka i kilometer som flygs.

Kabinfaktor – Beläggningsgrad. Mäts som an- tal betalande passagerare i förhållande till an- tal tillgängliga passagerarsäten.

Spelbolag

Vinnarnas andel – Andel spelintäkter som åter- betalas till vinnarna.

FÖRKORTNINGAR

e.t. – Ej tillämpligt.

u.s. – Uppgift saknas.

EMAS – EU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning (Eco Management and Audit Scheme).

EPD – Internationellt system för miljövaru- deklarationer.

EKU – Ekologisk hållbar upphandling.

FSC – Miljö- och rättvisemärkning av skogs- bruket (Forest Stewardship Council)

IFRS – International Financial Reporting Standards.

ISO 14001 – Ett miljöledningssystem enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001 ger en välkänd kvalitetsstämpel på miljöarbetet.

TWh – Terawattimme, energienhet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

111

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

ÖVERSIKT FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

						Anslag/Omsättning
Departement/företag	Ägarandel, %	Kategori1)	Resultatkrav	Konkurrens	Anslagsfinansiering	2008, mkr
Finansdepartementet
Svenska Spel	100	S	Ja	Delvis monopol
Statens Bostadsomvandling	100	S	Ja
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Miljömärkning Sverige AB	10,0	S	Nej		Delvis	4/35
Kulturdepartementet
Dramaten	100	S	Nej		Delvis	202/230
Operan	100	S	Nej		Delvis	383/464
Voksenåsen	100	S	Nej	Ensamställning	Delvis	9/38
Miljödepartementet
Swedesurvey	100	M	Ja
Svenska Miljöstyrningsrådet	85,0	S	Nej	Ensamställning	Delvis
Näringsdepartementet
A/O Dom Shvetsii	36,0	M	Ja
Jernhusen	100	M	Ja	Delvis ensamställning
Akademiska Hus	100	M	Ja	Delvis ensamställning
Arbetslivsresurs	100	M	Ja
Botniabanan	91	S	Nej
Fouriertransform	100	M	Ja
Green Cargo	100	M	Ja
Kasernen	100	M	Ja
Lernia	100	M	Ja
LKAB	100	M	Ja
Posten	100	M	Ja		Delvis	400/30 836
SBAB	100	M	Ja
SJ	100	M	Ja
Specialfastigheter	100	M	Ja	Delvis ensamställning
Sveaskog	100	M	Ja
Rymdbolaget	100	M	Ja
Svenska Skeppshypotekskassan	100	M	Ja
Svevia	100	M	Ja
SweRoad	100	M	Ja
Vasallen	100	M	Ja
Vattenfall	100	M	Ja
Nordea Bank	19,9	B	Ja
SAS	21,4	B/M	Ja
TeliaSonera	37,3	B/M	Ja
Bostadsgaranti	50	S	Nej
Svensk Bilprovning	52	S	Nej	Lagstadgat monopol
Arlandabanan Infrastructure	100	S	Nej
ALMI	100	S	Nej		Delvis	151/828
Göta kanalbolaget	100	S	Nej		Delvis	15/36
Innovationsbron	83,7	S	Nej
RISE	100	S	Nej	Ensamställning	Delvis	171/343
Norrland Center	33,3	S	Nej
Samhall	100	S	Nej		Delvis	4 220/7 271
SOS Alarm	50	S	Ja	Delvis ensamställning		183/761
SP	100	S	Ja		Delvis	61/846
SVEDAB	100	S	Nej
Teracom	100	M	Ja	Delvis monopol
Vectura Consulting	100	M	Ja
VisitSweden	50	S	Nej		Delvis	100/175

112 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

ÖVERSIKT FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

						Anslag/Omsättning
Departement/företag	Ägarandel, %	Kategori1)	Resultatkrav	Konkurrens	Anslagsfinansiering	2008, mkr
Socialdepartementet
Apoteket AB	100	S	Ja	Lagstadgat monopol
Systembolaget AB	100	S	Ja	Lagstadgat monopol
Utrikesdepartementet
AB Svensk Exportkredit	100	M	Ja
Swedfund International AB	100	S	Ja

1)S – Företag med särskilda samhällsintressen.

M – Företag som verkar under marknadsmässiga villkor.

B/M – Börsnoterat företag, ingår dock i konsolideringen för företag med marknadsmässiga krav då statens ägarandel överstiger 20 procent. B – Börsnoterat företag.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

113

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATLIGT ÄGDA FÖRETAG I SIFFROR

Statligt ägda företag i siffror

SAMMANFATTANDE TABELL FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE1)

	Omsättning,		Rörelseresultat,		Resultat efter		Avkastning		Utdelning,			Antal
		Mkr		Mkr	skatt, Mkr		eget kapital, %			Mkr	anställda
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Företag som verkar under marknadsmässiga villkor
Helägda, 100% ägande
Svenska Skeppshypotekskassan	339	331	85	58	85	58	6,3%	4,5%	0	0	8	8
Akademiska Hus	4 793	4 635	821	2 283	749	1 253	3,0%	5,1%	978	967	399	397
Arbetslivsresurs	184	198	-13	-28	-13	-28	neg	neg	0	0	206	252
Green Cargo	6 392	6 111	143	295	7	174	0,4%	11,0%	0	85	3 156	3 050
Jernhusen	803	770	355	326	70	676	1,7%	24,1%	100	100	104	97
Kasernen	20	20	11	21	7	15	5,6%	12,1%	4	4	2	3
Lernia	1 973	2 259	-10	45	5	52	1,0%	10,4%	0	25	3 449	3 919
LKAB	23 128	16 385	10 327	6 148	7 641	4 679	32,2%	22,6%	2 800	2 000	4 086	3 885
Posten	30 836	29 902	1 885	1 995	1 506	1 564	20,0%	24,3%	0	625	32 286	32 442
SJ	9 029	8 257	820	833	543	507	13,9%	14,1%	169	150	4 539	4 053
Specialfastigheter	1 174	1 126	-23	897	-117	544	neg	11%	310	350	99	97
Sveaskog	7 240	7 263	1 738	2 123	1 370	1 419	8,7%	8,8%	89	810	1 018	1 027
Swedesurvey	88	106	-9	-4	-7	0	neg	0,0%	0	0	19	23
SweRoad	76	54	4	-1	4	0	10,7%	0,8%	2	0	53	42
Svenska rymdaktiebolaget	669	551	-10	6	143	8	30,6%	2,1%	0	6	555	438
Teracom	3 173	3 300	581	625	421	470	24%	26%	150	400	667	674
Vasallen	181	159	-128	148	-115	134	neg	9,8%	0	67	62	69
Vattenfall	164 549	143 639	29 895	28 583	17 763	20 686	13,6%	17,6%	6 900	8 000	32 801	32 396
SBAB	1 141	1 177	585	258	424	190	6,7%	3,1%	0	0	365	374
SEK	1 543	833	105	497	144	346	1,9%	8,4%	0	0	183	160
Delägda bolag (ägarandel i %)
Nordea Bank2) (19,9) i EURm	5 093	4 282	3 396	3883	2672	3130	15,3%	19,7%	519	1 297	34 008	31 721
TeliaSonera2) (37,3)	103 585	96 344	28 648	26 155	21 442	20 298	15,4%	14,9%	8 083	17 962	30 037	28 561
SAS2) (21,4)	53 195	50 598	-765	1 293	-6 321	636	neg	3,8%	0	0	24 635	26 538

1)Dom Shvetsii, Ex-Stattum, Zenit, Preaktio, Fouriertransform, Svevia, Vectura ingår ej i sammanställningen. Företag eller aktier i företag som staten under året avyttrat ingår hel- ler ej i sammanställningen (Vasakronan, Imego, OMX, Vin & Sprit och Venantius).

2)Börsnoterade företag.

114 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATLIGT ÄGDA FÖRETAG I SIFFROR

SAMMANFATTANDE TABELL FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE1)

	Omsättning,		Rörelseresultat,		Resultat efter		Avkastning		Utdelning,			Antal
		Mkr		Mkr	skatt, Mkr		eget kapital, %			Mkr	anställda
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Företag med särskilda samhällsintressen
Helägda, 100% ägande
Arlandabanan Infrastructure	66	62	0	0	0	0	0,0%	0,0%	0	0	2	2
ALMI	828	796	34	125	9	114	neg	2,7%	0	0	424	423
Apoteket	41 710	39 493	950	588	711	433	19,9%	13,7%	237	165	10 666	10 689
RISE	343	336	15	11	19	14	9,6%	8,4%	0	0	306	317
Dramaten	245	245	-3	-6	-6	-4	neg	neg	0	0	321	330
Operan	464	448	-10	-2	-7	0	neg	0,0%	0	0	552	531
Samhall	7 106	7 211	101	35	153	90	13,0%	8,5%	0	0	18 416	19 611
SP	846	760	33	9	26	10	6,4%	2,7%	0	0	843	779
Statens Bostadsomvandling	15	12	-7	-12	0	3	0,1%	0,5%	0	0	6	6
SVEDAB	930	858	453	386	-645	116	neg	neg	0	0	91	92
Swedfund	304	204	39	-24	76	17	4,0%	1,1%	0	0	30	24
Svenska Spel	8 071	7 915	4 985	5 128	5 108	5 247	98,6%	104,4%	5 108	5 247	1 678	1 588
Systembolaget	21 296	20 211	135	310	774	295	36,6%	13,9%	774	295	3 232	3 049
Voksenåsen	38	38	0	1	0	1	neg	11,1%	0	0	53	52
Göta Kanalbolag	36	34	0	0	1	1	2,4%	2,4%	0	0	42	43
Delägda bolag (ägarandel i %)
Botniabanan (91)	2 112	2 258	500	390	0	0	0,0%	0,0%	0	0	97	109
Norrlandscenter (33)	3,3	4,7	0	-2,5	0,5	-2,0	3,8	0	0	0	2	4
Svenska Miljöstyrningsrådet (85)	2	3	0	0	0	0	0,0%	0,0%	0	0	9	8
Innovationsbron (84)	38	45	-210	-176	-268	-152	neg	neg	0	0	55	48
Svensk Bilprovning (52)	1 516	1 525	-249	72	-204	37	neg	5,4%	5	5	1 959	2 021
Bostadsgaranti (50)	25	32	-57	9	-31	13	neg	7,7%	0	8	10	11
SOS Alarm Sverige (50)	761	727	13	11	12	9	7,0%	5,3%	8	8	821	825
VisitSweden (50)	175	155	-1	3	0	4	0,5%	21,1%	0	0	60	55
Norrland Center (33)	3,3	4,7	0	-2,5	0,5	-2,0	3,8	0	0	0	2	4
Miljömärkning Sverige (10)	35	30	1	-2	-3	1	-	-	0	0	37	37

1)Dom Shvetsii, Ex-Stattum, Zenit, Preaktio, Fouriertransform, Svevia, Vectura ingår ej i sammanställningen. Företag eller aktier i företag som staten under året avyttrat ingår heller ej i sammanställningen (Vasakronan, Imego, OMX, Vin & Sprit och Venantius).

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

115

Skr. 2008/09:120

Bilaga

PROPOSITIONSFÖRTECKNINGAR

Propositionsförteckningar

FÖRETAG / PROPOSITION

Arlandabanan Infrastructure AB

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35)

Akademiska Hus Aktiebolag

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

ALMI Företagspartner AB

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47)

Apoteket Aktiebolag

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58) (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoU1, rskr. 1998/99:104) (prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70), (prop. 2006/07:78)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17) (prop. 2007/08:142)

(prop.2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226

(prop.2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288

Arbetslivsresurs AR AB (publ)

(prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:103) (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222)

Aktiebolaget Bostadsgaranti (prop. 1983/84:41)

Botniabanan AB (publ)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35)

A/O Dom Shvetsii

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

ExStattum AB

(prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108) (prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107) (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:NU1, rskr. 2007/08:98)

Fouriertransform Aktiebolag

(prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU 19, rskr. 2008/09:144)

Green Cargo AB

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11) (skr. 2001/02:141 bet. 2001/02:TU14) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15)

AB Göta kanalbolag

(prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224)

Imego Aktiebolag (SOU1997:37) (SOU2004:89)

(prop. 1997/98:1, prop. 1997/98:114, bet. 1997:98:UbU17, bet. 1997/98:UbU1, rskr. 1997/98:271, rskr. 1997/98:108) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99)

(prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289)

Innovationsbron AB (prop. 2004/05:1) (SOU 2009:268)

(prop. 2008/09:50, bet.UbU4, rskr. 160)

Jernhusen AB (tidigare Swedcarrier AB)

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:tu11, rskr. 1999/2000:238)

Kasernen Fastighetsaktiebolag

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107)

FÖRETAG / PROPOSITION

Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag (bet. 1992/93:KrU:20, rskr. 1992/93:315) (prop.1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1)

Kungliga Operan AB

(bet. 1992/93:KrU:20, rskr. 1992/93:315) (prop.1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1)

Lernia Aktiebolag

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu08, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95)

Luossavaara-Kirunavaara Aktiebolag

–

Nordea Bank AB (prop. 1991/92:21) (prop. 1991/92:153) (prop. 1995/96:141)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

Norrland Center AB (prop. 1989/90:76)

OMX Aktiebolag

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2004/05:1)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

Posten AB

(prop. 1993/94:38)

(prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253)

RISE Research Institutes of Sweden Holding AB (Tidigare IRECO Holding AB) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet.UbU4, rskr. 160)

Samhall Aktiebolag

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop.1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293) (prop.1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153)

(SOU: 1991:67, prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:AU16, rskr. 1991/92:249) (rskr. 1996/97:120)

SAS AB

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU09, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17), bet. 1999/00:TU1 (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192)

Miljömärkning Sverige AB (prop. 1997/98:1)

SJ AB

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14)

(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160)

(prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:TU18)

SOS Alarm Sverige AB

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

(prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr. 1992/93:384)

116 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

FÖRETAG / PROPOSITION

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

Statens Bostadsomvandling AB, Sbo

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BoU10, rskr. 2002/03:216)

(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100)

Sveaskog AB

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108)

(prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr. 1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:9 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:NUI, rskr. 2004/05:117)

Aktiebolaget Svensk Bilprovning (prop. 1963:91)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:FiU1)

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB Aktiebolag (prop. 1990/91:158)

(prop. 1996/97:161)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35)

Aktiebolaget Svensk Exportkredit (prop. 1995/96:141)

(prop. 2002/03:142) (prop. 2008/09:73) (prop. 2008/09:86)

Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet

(prop. 1994/95:101, bet. 1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86)

(prop. 2003/04:1 utgiftsområde 20 s. 27, bet. 2003/04:MJU1, rskr. 2003/04:103)

Svenska rymdaktiebolaget (prop. 1972:48)

(prop. 1978/79:142)

(prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305)

Svenska Skeppshypotekskassan

Lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan

AB Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248)

Svevia AB

Swedesurvey AB

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217)

Swedfund International AB

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Swedish National Road Consulting Aktiebolag

(prop. 1981/82:137, bet.1981/82:TU29, rskr. 1981/82:259)

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ)

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417) (prop. 2001/02:1 Bilaga 6 Budgetpropositionen för år 2000, utg.omr.2, 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129)

(prop. 2005:06:1)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217)

PROPOSITIONSFÖRTECKNINGAR

FÖRETAG / PROPOSITION

Systembolaget Aktiebolag

(prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU14 rskr. 1999/2000:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209)

TeliaSonera Aktiebolag

(prop. 1992/93:200, bet. TU 11992/93:30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308) (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

Teracom AB

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (2001/02:76, bet. 2001/02:KrU07, rskr. 2001/02:149)

(2002/03: 110, bet. 2002/03:TU06, rskr. 2002/03:228) (2002/03:64, bet. 2002/03:KrU07, rskr. 2002/03:195) (2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(2003/04:118, bet. 2003/04:KU24) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:NU1)

Vasakronan Aktiebolag (Civitas Holding Aktiebolag)

(prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252) (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

Vasallen AB

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 1999/2000:97, bet. 1999/2000:FöU7, rskr. 1999/2000:250, bet. 1999/2000:FöU8, rskr. 1999/2000:251)

(prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143)

Vattenfall Aktiebolag

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (bet. 2001/02:NU3) (bet. 2002/03:NU3) (res. 2002/03:KU30)

Venantius AB (publ)

(prop. 2001/02:1 Bilaga 6 BP för år 2000, utg.omr. 2, 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129)

(prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU3, rskr. 1999/2000:107) (prop.1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop.1996/97:150, bet. 1996/97:FiU10, rskr. 1996/97:140) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)

V&S Vin & Sprit Aktiebolag

(prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:SoU223. bet. 1995/96:SoU3)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU 16, rskr. 2006/07:217)

V.S VisitSweden AB

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395) (2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295)

Vectura Consulting AB

Voksenåsen A/S (prop. 1960:88)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72)

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

117

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER

Förändringar i företagsledningar och styrelser

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER

Företag	Tillträdande	Avgående
Akademiska Hus	Mikael Lundström tillträdde den 1 januari 2009 Thomas Norell gick i pension den 31 december 2008
Apoteket Omstrukturering	Eva-Britt Gustafsson tillträdde i augusti 2008
Arbetslivsresurs	Torsten Håkansta tillträdde i april 2009
Dramaten	Marie-Louise Ekman tillträdde den 1 januari 2009	Stefan Valdemar Holm
Fouriertransform	Hans Goltars tillförordnad VD från och med 1 juni 2009
Green Cargo	Lennart Phil tillförordnad VD från och med 7 juli	Sören Belin avgick den 30 juni 2009
	2009
Systembolaget	Magdalena Gerger tillträdde 1 maj 2009	Anitra Steen gick i pension den 1 maj 2009
Svenska Spel	Meta Persdotter tillträdde den 1 februari 2009
Specialfastigheter	Peter Karlström tillträdde den 1 januari 2009	Curt Bylund gick i pension
STYRELSEORDFÖRANDEN

Företag	Tillträdande	Avgående
Apoteket Omstrukturering	Birgitta Böhlin
Bostadsgaranti	Hans Wibom	Jan-Peter Jonsson
Dramaten	Daniel Sachs	Sigbrit Franke
Fouriertransform	Lars-Olov Gustafsson
Green Cargo	Håkan Buskhe	Karl Gunnar Holmqvist
Operan	Kristina Rennerstedt	Lars G Nordström
Svevia	Christina Rogestam
Swedesurvey	Anders Ågren	Stig Jönsson
SweRoad AB	Ingemar Skogö	Lena Erixon
SP	Jan-Eric Sundgren	Birgitta Böhlin
Vectura	Kajsa Lindståhl
STYRELSELEDAMÖTER

Företag	Tillträdande	Avgående
Arlandabanan Infrastructure	Karin Starrin	Birgitta Johansson-Hedberg
Arlandabanan Infrastructure	Elisabet Annell	Susanne Lindh
Akademiska Hus	Gunnar Svedberg	Charlotte Axelsson
Akademiska Hus		Göran Wendel
ALMI	Jan Berg	Eva-Carin Tengberg
Apoteket	Henrik Lundström	Anders Åhlund
Apoteket		Carola Lemne
Apoteket Omstrukturering	Jan Forsberg
Apoteket Omstrukturering	Ann-Christin Nyqvist
Apoteket Omstrukturering	Gunvor Engström
Apoteket Omstrukturering	Sofia Wallström
Arbetslivsresurs	Gillis Cullin	Torsten Håkansta
Arbetslivsresurs		Ulla Lindqvist
Bilprovningen	Håkan Bryngelson	Anders Björnek
Bostadsgaranti	Kerstin Grönwall	Eva Cederbalk
Botniabanan	Helena Lefvert	Jan-Mikael Bexhed
Botniabanan	Elisabeth Annell	Ulrika Rosenberg-Sand
Botniabanan	Björn Östlund	Birgitta Johansson-Hedberg
Dramaten	Gunvor Kronman
Innovationsbron	Ann-Christine Paul	Anna Ragén
Fouriertransform	Hasse Johansson
Fouriertransform	Karin Kronstam
Fouriertransform	Cecilia Schelin-Seidegård
Fouriertransform	Lars-Göran Moberg
Fouriertransform	Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist
Fouriertransform	Lars Erik Fredrikssson
Göta kanalbolaget	Susanna Bervå	Anita Modin
Kasernen	Lena Hedlund	Lena Jönsson
Kasernen	Michael Thorén
Lernia	Anna Klingspor

118 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER

STYRELSELEDAMÖTER, FORTS

Företag	Tillträdande	Avgående
Miljömärkning Sverige		Sven Gunnar Persson
Miljömärkning Sverige		Lars Flink
Nordea Bank		Ursula Ranin
Operan	Mikael Christiansen	Horace Engdahl
RISE	Pia Sandvik Wiklund	Thomas Salzman
Rymdbolaget	Fredrik Wilhelmsson	Maria Strömme
Samhall	Anna Rolén	Peter Brusén
Samhall		Eva Nordmark
SBAB	Lena Smeby-Udesen	Jan Berg
SBAB	Lennart Francke	Gunilla Asker
SEK	Eva Walder	Harald Sandberg
SEK		Pirkko Juntti
SOS Alarm	Maria Khorsand	Ingrid Udén Mogensen
Specialfastigheter	Jan Berg	Claes Kjellander
Statens Bostadsomvandling	Andreas Giæver	Ebba Vallgårda
Sveaskog	Mats Ringesten	Lars Johan Cederlund
SVEDAB	Gunnar Björk	Ingmar Skogö
Swedfund	Claes Ekström	Staffan Bohman
Swedesurvey	Lars Jansson	Christina Gustavsson
Swedesurvey	Peter Ljung
SweRoad	Carina Lundberg-Markow	Kajsa Lindståhl
Svenska Miljöstyrningsrådet	Sofia Ahlroth	Maria Ohlman
Svenska Miljöstyrningsrådet	Annika Christensson	Mats Calmerbjörk
Svevia	Christer Bådholm
Svevia	Ola Salmén
Svevia	Pia Gideon
Svevia	Sverker Lerheden
Svevia	Patrik Jönsson
Svevia	Monica Lundberg
Systembolaget	Kerstin Wigzell	Marianne Nivert
TeliaSonera	Lars Renström
Vasallen		Lars Johnsson
Vasallen	Michael Thorén	Marianne Förander
Vasallen	Liia Nou	Lena Hedlund
Vasallen	Agneta Kores
Vattenfall	Cecilia Vieweg	Anders Sundström
Vattenfall	Björn Savén	Hans-Olov Olsson
Vattenfall		Tuija Soanjärvi
Vectura	Bert-Ove Johansson	Monica Lundberg
Vectura	Monica Lundberg
Vectura	Bengt Göransson
Vectura	Lise Langseth
Vectura	Lotta Mellström
Vectura	Anders Bäck
Vectura	Birgitta Johansson-Hedberg
Visit Sweden	Magnus Nilsson	Nils Carlsson
Visit Sweden	Mats Svensson, suppl	Anders Blomqvist
Voksenåsen	Christina Mattsson	Sara Kristiansson

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

119

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för företag med statligt ägande

NAMN

Regeringskansliets växel

08-405 10 00, www.regeringen.se

Maud Olofsson	Näringsminister
Ola Alterå	Statssekreterare Näringsdepartementet
Elisabeth Thand Ringqvist	Politisk sakkunnig Näringsdepartementet
NAMN	ANSVAR

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande
www.regeringen.se/sb/d/2819
(E-post förnamn.efternamn@enterprise.ministry.se)
Jonas Iversen	Enhetschef
Marianne Förander	Tillförordnad enhetschef, Akademiska Hus, Specialfastigheter
Viktoria Aastrup	Lernia, Vattenfall
Christer Berggren	Bilprovningen, RISE , LKAB, SP, Zenit Shipping
Jenny Didong	Extern ekonomisk information, ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor
Kristina Ekengren	Nordea Bank, TeliaSonera
Gustaf Enquist	Kvartalsrapportering, Analys; Vectura, Samhall
Håkan Erixon	Corporate Finance
Magnus Fernström	Analys; Posten, SAS
Lars Erik Fredriksson	Styrelserekryteringsfrågor, Fouriertransform, Analys; SP, RISE, LKAB, Bilprovningen, Lernia, OECD-arbetsgruppen
Malin Fries	Juridik
Johan Hallberg	Analys; TeliaSonera, Svevia och Teracom
Tobias Henmark	Arbetslivsresurs, Samhall, Teracom
Patrik Jönsson	Göta kanalbolaget, Svevia, Sveaskog
Katarina Karinsdotter	Verksamhetsplanering, budgetsamordning
Hanna Lagercrantz	SOS Alarm, Rymdbolaget, Svenska Skeppshypotekskassan, Dom Shvetsii
Jenny Lahrin	Juridik
Leif Ljungqvist	Analys; Akademiska Hus, Specialfastigheter, Vasakronan, Vasallen, Sveaskog
Lotta Mellström	Vectura, Analys; Nordea Bank, SBAB, Bostadsgaranti
Helena Malmborg	Enhetsassistent
Björn Mikkelsen	Green Cargo, SAS, SJ
Christopher Onajin	Analys:, SAS, Rymdbolaget
Richard Reinius	Jernhusen, Posten
Frida Rågenmo	Styrelsenomineringsprocessen, jämställdhetsfrågor
Kerstin Sahlin	Chefsassistent
Michael Thorén	SBAB, Bostadsgaranti, Kasernen, Vasallen
Maude Wallerstedt Sjöberg	Assistent till Håkan Erixon
Elsa Widding	Analys; Green Cargo, SJ, Vattenfall
NAMN	FÖRETAGSANSVAR

Personer inom Näringsdepartementet med företagsansvar
Thomas Bengtsson	ALMI
Lina Kager	Norrland Center
Sofia Medin	Innovationsbron
Erik Bromander	Arlandabanan Infrastrucure, Botniabanan, SVEDAB, SweRoad
Maria Dahl Torgerson	VisitSweden
Personer inom Finansdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@finance.ministry.se)
Eva Sjöberg	Svenska Spel
Andreas Giæver	Statens Bostadsomvandling
Per Östensson	Bolagsfrågor, budgetavdelningen
Personer inom Socialdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@social.ministry.se)
Lovisa Strömberg	Systembolaget
Helena Santesson-Kurti	Apoteket
Personer inom Integrations- och jämställdhetsdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@integration.ministry.se)
Marita Axelsson	Miljömärkning Sverige

120 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

NAMN	FÖRETAGSANSVAR
Personer inom Miljödepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@environment.ministry.se)
Kerstin Grönman	Svenska Miljöstyrningsrådet
Monica Lagerqvist Nilsson	Swedesurvey
Personer inom Kulturdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@culture.ministry.se)
Birgit Gunnarsson	Dramaten, Operan och Voksenåsen
Personer inom Utrikesdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@foreign.ministry.se)

Eva Walder / Barbro Johansson	SEK
Håkan Åkesson / Anna Centerstig	Swedfund

FÖRETAG MED	FÖRETAGSANSVARIG /		FÖRETAG MED	FÖRETAGSANSVARIG /
STATLIGT ÄGANDE	VÄXEL 08-405 10 00	DEPARTEMENT	STATLIGT ÄGANDE	VÄXEL 08-405 10 00	DEPARTEMENT

Arlandabanan Infrastrucure	Erik Bromander	N	Specialfastigheter	Marianne Förander	N
Akademiska Hus	Marianne Förander	N	Statens bostadsomvandling	Andreas Giæver	Fi
ALMI	Thomas Bengtsson	N	Sveaskog	Patrik Jönsson	N
Apoteket	Helena Santesson-Kurti	S	SEK	Eva Walder / Barbro Johansson	UD
Arbetslivsresurs	Tobias Henmark	N	Svenska Miljöstyrningsrådet	Kerstin Grönman	M
Bilprovningen	Christer Berggren	N	Rymdbolaget	Hanna Lagercrantz	N
Bostadsgaranti	Michael Thorén	N	Svenska Skeppshypotekskassan	Hanna Lagercrantz	N
Botniabanan	Erik Bromander	N	Svenska Spel	Eva Sjöberg	Fi
Dom Shvetsii	Hanna Lagercrantz	N	SVEDAB	Erik Bromander	N
Dramaten	Birgit Gunnarsson	K	SBAB	Michael Thorén	N
ExStattum	Viktoria Aastrup	N	Svevia	Patrik Jönsson	N
Fouriertransform	Lars Erik Fredriksson	N	Swedesurvey	Monica Lagerqvist Nilsson	M
Green Cargo	Björn Mikkelsen	N	Swedfund	Håkan Åkesson /	UD
Göta kanalbolaget	Patrik Jönsson	N		Anna Centerstig
Innovationsbron	Sofia Medin	N	SweRoad	Erik Bromander	N
Jernhusen	Richard Reinius	N	Systembolaget	Lovisa Strömberg	S
Kasernen	Michael Thorén	N	TeliaSonera	Kristina Ekengren	N
Lernia	Viktoria Aastrup	N	Teracom	Tobias Henmark	N
LKAB	Christer Berggren	N	Vasallen	Michael Thorén	N
Nordea Bank	Kristina Ekengren	N	Vattenfall	Viktoria Aastrup	N
Norrland Center	Lina Kager	N	Vectura	Lotta Mellström	N
Miljömärkning Sverige	Marita Axelsson	IJ	VisitSweden	Maria Dahl Torgerson	N
Operan	Birgit Gunnarsson	K	Voksenåsen	Birgit Gunnarsson	K
Posten	Richard Reinius	N	Zenit Shipping	Christer Berggren	N
RISE	Christer Berggren	N
Samhall	Tobias Henmark	N
SAS	Björn Mikkelsen	N
SJ	Björn Mikkelsen	N
SOS Alarm	Hanna Lagercrantz	N
SP	Christer Berggren	N

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

121

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

Bolagsstämmovalda styrelseledamöter

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
Aastrup	Viktoria	1971	Kanslisråd Näringsdepartementet	Rymdbolaget (2005, avgick 2008), Lernia (2003), Vattenfall (2008)
Abrahamsson	Mats	1960	Professor logistik Linköpings Universitet	Posten (2003)
Abrahamsson	Tomas	1952	Vice förbundordförande SEKO	Svenska Skeppshypotekskassan (2002)
Adelsohn	Ulf	1942	Fd partiledare	SJ (2002), ordf
Agerback	Christer	1946	Vägdirektör Region Mälardalen	SweRoad (2006)
Ahlqvist	Håkan	1943	Fd VD Cerealia	Sveaskog (2003, avgick 2009)
Ahnmé Kågerman	Britta	1952	Departementsråd Integrations- och	Miljömärkning Sverige (2007)
			jämställdhetsdepartementet
Ahlroth	Sofia	1960	Enhetschef Naturvårdsverket	Svenska Miljöstyrningsrådet (2009)
Alvemur	Christer	1942	Fd vVD Vasakronan, nu egen företagare	Kasernen, ordf (2000)
Anderson	Björn	1945	Försvarsmakten	Kasernen (2000)
Anderson	Bo	1951	Landstingsdirektör Örebro Läns landsting	SOS Alarm (2006)
Andersson	Elving	1953	Regionsekreterare Västragötalandsregionen	Göta kanalbolaget (1999)
Andersson	Jonas	1950	VD Framtidens Kultur	Dramaten (2006)
Andersson	Peter	1962	VD Norrvidden Fastigheter	Norrland Center (1998)
Andersson	Eivor	1961	VD My Travel	SJ (2005)
Andréasson	Sven	1954	Avdelningschef, Alkohol- och narkotikaavdelningen,	Systembolaget (2007)
			Statens folkhälsoinstitut
Annell	Elisabet	1945	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2009), Botniabanan (2009), SVEDAB
				(2007)
Apelman	Karin	1961	Generaldirektör Exportkreditnämnden	SEK (2003)
Armstrong	Christel	1954	VD Stena Fastigheter	Specialfastigheter (2005)
Arnstad	Eli	1962	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008)
Asker	Gunilla	1962	VD Svenska Dagbladet	SBAB (2005, avgick 2009)
Asplund	Ola	1953	Svenska Metallindustriarbetarförbundet	ALMI (2004)
Axberg Bohman	Kristina	1959	CFO Manpower	Teracom (2007)
Axelsson	Charlotte	1948	VD HSB Stockholm	Akademiska hus (1998, avgick 2009)
Axelsson	Svante L.	1947	VD Silf Sveriges inköps- och logistikförbund	Miljömärkning Sverige (2007)
Bah Kuhnke	Alice	1972	Tillträdande chef Miljö och CSR ÅF	Dramaten (2006)
Barth	Karin	1951	Vice Klubbordförande SEKO	Svenska Skeppshypotekskassan (2007), suppl
Bengtsson	Thomas	1972	Kansliråd Näringsdepartementet	ALMI (2008)
Berg	Ulf	1951	VD Exportrådet	SEK (2006), ordf
Berg	Jan	1953	Egen konsultverksamhet	ALMI (2009), SBAB (2001, avgick 2009), Specialfastigheter (2009)
Berggren	Christer	1944	Kansliråd Näringsdepartementet	Bilprovningen (2007), RISE (2000), LKAB (2001), SP (2003), Zenit
				Shipping (1998)
Bergqvist	Sven-Runo	1943	VD SOS Alarm	Lernia (2002)
Bernevång Forsberg	Tommy	1959	Kommunpolitisk sekreterare	SOS Alarm (2007)
Bervå	Susanna	1959	fd VD Ark Travel	Göta kanalbolaget (2009)
Bexhed	Jan-Mikael	1954	Senior Legal Adviser Skandia	Botniabanan (2001, avgick 2009)
Beyer	Tom	1942	Fd VD Stockholmsmässan	Visit Sweden (2007), suppl
Björk	Gunnar	1944	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2007), ordf, SVEDAB (2009)
Björnek	Anders	1958	Direktör NCC	Bilprovningen (2005, avgick 2009)
Blomberg	Carl-Johan	1952	CFO Micronic Laser Systems	Rymdbolaget (2007)
Blombäck	Stina	1951	VD Billerud Karlsborg AB	LKAB (2002)
Blomgren	Ulf	1948	Direktör Bilförsäkringsföretagen	Bilprovningen (1996)
Blomqvist	Anders	1960	VD Funäsdalsfjäll	Visit Sweden (2003, avgick 2009)
Bodenfors	Sven-Olof	1946	VD F&B Case	Apoteket (2006)
Bohman	Staffan	1949	Diverse styrelseuppdrag	Swedfund (2005, avgick 2008)
Bonde	Katarina	1958	Direktör	Operan (2005)
Bonde	Ingrid	1959	VD AMF Pension	Posten (2005)
Borekull	Jan	1950	CA Fastigheter	Dom Shevtsii (2008), ordf
Borg	Stefan	1945	Överläkare och verksamhetschef	Svenska Spel (2007)
			beroendecentrum Stockholm
Borisovna Nagornaya	Natalia	1981	Fastighetsdepartementet St Petersburg	Dom Shvetsii (2008)
Bosse	Stine	1960	VD TrygVesta A/S	Nordea Bank (2008)
Bozic	Biljana	1970	Senior Rådgivare East Capital	Vasallen (2006)
Broman	Carina	1958	Direktör	Dramaten (2008)
Brusén	Peter	1946	Enhetschef Socialstyrelsen	Samhall (2007, avgick 2009)
Bryngelson	Håkan	1948	fd VD Vasakronan	Bilprovningen (2009)
Brändström	Hans	1958	Departementsråd Näringsdepartementet	Arlandabanan Infrastructure (2007), SVEDAB (2007)

122 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
Buskhe	Håkan	1963	VD E.ON Sverige	Green Cargo (2007, ordf 2009), ordf
Byfors	Jan	1949	Forskningschef NCC	SP (2007)
Bådholm	Christer	1943	Arb ordf. Bombardier	Vattenfall (2000), Svevia (2008)
Båtelson	Per	1950	VD Global Health Partner Ltd	Apoteket (2006), ordf
Bäck	Anders	1958	Ekonomidirektör, vVD Jernhusen	Vectura (2008)
Böhlin	Birgitta	1948	VD Samhall AB	Apoteket Omstrukturering (2008), ordf, SP (2002, avgick 2009), ordf
Caesar	Madeleine	1949	VD KK-stiftelsen	RISE (1997)
Calmerbjörk	Mats	1968	Miljöchef Landstinget i Jönköping	Svenska Miljöstyrningsrådet (2005, avgick 2009)
Caneman	Monica	1954	Diverse styrelseuppdrag	SJ (2002)
Carlsson	Nils	1944	Dir Sveriges campingvärdars riksförbund	Visit Sweden (1998, avgick 2009)
Carnhagen	Göran	1942	Fd GD Statens Bostadkreditnämnd	Zenit Shipping (1986)
Cederbalk	Eva	1952	VD SBAB	Bostadsgaranti (2006, avgick 2009)
Cederlund	Lars Johan	1941	Tidigare ämnesråd Näringsdepartementet	Civitas Holding (Vasakronan) (2003, avgick 2008), Stattum (2001,
				ordf 2006, avgick 2008), Sveaskog (1999, avgick 2009)
Christensen	Jens Erik	1950	VD Codan A/S	SAS (2006)
Christensson	Annika	1967	Miljöstrateg Landstinget Blekinge	Svenska Miljöstyrningsrådet (2009)
Christiansen	Mikael	1945	Fd Teaterchef	Operan (2009)
Clason	Peter	1963	VD American Express Norden	Visit Sweden (2007)
Cullin	Gillis	1944	Diverse styrelseuppdrag	Arbetslivsresurs (2009)
Curman	Maria	1950	VD Bonnier Books	Teracom (2007)
Dahl Torgerson	Maria	1965	Ämnesråd Näringsdepartementet	Visit Sweden (2008)
Dalborg	Hans	1941	Diverse Styrelseuppdrag	Nordea Bank (1998), ordf
Damne	Johan	1963	CA Fastigheter	Dom Shvetsii (2008)
Duveblad	Gunnel	1955	Diverse Styrelseuppdrag	Posten (2007)
Ehrling	Marie	1955	Diverse styrelseuppdrag	Nordea (2007)
Eklind	Lena	1965	Konsult Sectra Imtec AB	SP (2003)
Ekström	Björn	1944	Teknisk Direktör Locum	Jernhusen (2008)
Ekström	Claes	1958	Partner Altor	Swedfund (2008)
Engdahl	Horace	1948	Författare	Operan (1998, avgick 2009)
Engström	Gunvor	1950	Landshövding Blekinge Län	Apoteket Omstrukturering (2008)
Engström	Ingrid	1958	vVD HR Direktör SEB	Teracom (2003)
Engwall	Jens	1956	Fd VD Kungsleden	Vasallen AB (2004)
Eriksson	Björn	1945	Landshövding Östergötland län	Göta kanalbolaget (2002), ordf
Eriksson	Eva	1947	Landshövding Värmlands län	Apoteket (2001), Voksenåsen (2008), ordf
Eriksson	Per-Ola	1946	Landshövding Norrbottens Län	LKAB (2004)
Eriksson	Ann	1965	Förvaltningschef Karlskoga	Statens Bostadsomvandling (2004)
Eriksson	Sture	1955	VD Swedavia	SweRoad (2007)
Eriksson	Eva	1947	Landshövding Värmlands län	Voksenåsen (2008), ordf, Apoteket (2001)
Erixon	Håkan	1961	Ämnessakkunnig Näringsdepartementet	Civitas Holding AB (Vasakronan) (2007, avgick 2008)
Erixon	Lena	1960	Generaldirektör Vägverket	SweRoad (2004) ordf (2006-2008, avgick 2009)
Flink	Lars	1954	VD SIS Swedish Standards Institute	Miljömärkning Sverige (2001, avgick 2009)
Foenss Schröder	Lone	1960	Egen företagare, fd vVD inom AP Möller	Vattenfall (2003)
Forsberg	Jan	1951	VD SJ AB	Apoteket Omstrukturering (2008)
Forseke	Karin	1955	Diverse styrelseuppdrag	Operan (2006)
Francke	Lennart	1950	Fd CFO Handelsbanken	SBAB (2009)
Franke	Sigbrit	1942	Universitetskansler, Högskoleverket	Dramaten (2003, avgick 2009), ordf, Akademiska hus (2001)
Fransson	Gun-Britt	1953	VD Alligator Bioscience	Innovationsbron (2005)
Fredriksson	Lars Erik	1964	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Fouriertransform (2008)
Fries	Björn	1951	Fd Narkotikapolitisk samordnare på Socialdepartementet	Svenska Spel (2007)
Friman	Maija-Liisa	1953	Diverse Styrelseuppdrag	LKAB (2008), TeliaSonera (2007)
Fritz	Catarina	1963	CFO Addici	Apoteket (2008)
Fräjdin-Hellqvist	Ulla-Britt	1954	Senior Partner Enhancer	Rymdbolaget (2007), Fouriertransform (2009)
Furmark Löfgren	Lena	1961	Affärsutvecklare för hälso- och sjukvård, Microsoft	Systembolaget (2007)
Färnstrand	Eva	1951	Diverse styrelseuppdrag	Sveaskog (2008)
Förander	Marianne	1967	Kansliråd Näringsdepartementet	Akademiska Hus (2003), Specialfastigheter (2006), Vasallen (2002,
				avgick 2009)
Gauffin	Elisabeth	1959	Vice förbundsordförande LRF	ALMI (2008), ordf
Gerklev	Johan	1962	Miljöchef Skanska Sverige	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007)
Gernandt	Johan	1943	Advokat och delägare, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå	Systembolaget (2007)
Giæver	Anderas	1974	Departementssekreterare Finansdepartementet	Statens Bostadsomvandling (2009)
Gianko	Eva	1962	VD Arsis Group AB	Swedesurvey (2005)
Gideon	Pia	1955	Partner, Wikman Gideon & Partners	Svevia (2008)
Gillsbro	Kerstin	1961	Chef NCC Boende	Jernhusen (2008)
Granath	Per	1954	VD Humana Group	Akademiska Hus (2005)
Grönberg	Lars	1949	Diverse styrelseuppdrag	Teracom (2005)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

123

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
Grönlund- Krantz	Anna	1971	Konsult	Botniabanan (2007), ordf
Grönwall	Kerstin	1948	Miljöchef KPA Pension	Bostadsgaranti (2009)
Gunnarsson	Göran	1959	Fd GD Räddningsverket	SOS Alarm (2007)
Gustafsson	Eva-Britt	1950	VD Apoteket Omstrukturering	Akademiska Hus (2007), ordf, Svenska spel (2008)
Gustafsson	Leif	1943	Diverse styrelseuppdrag	Innovationsbron (2008)
Gustafsson	Erling	1958	VD Sjätte AP-Fonden	Svenska skeppshypotekskassan (2007), ordf
Gustafsson	Eva-Britt	1950	Fd VD Venantius	Svenska Spel (2008), Akademiska Hus (2007), ordf
Gustavsson	Lars-Olof	1943	Diverse Styrelseuppdrag	SJ (2005), Fouriertransform (2009), ordf
Gustavsson	Christina	1952	VD Svenskt Fastighetsindex	Swedesurvey (2001, avgick 2009)
Gyllenstierna	Christofer	1942	Direktör Vägverket	SweRoad (2008)
Gynnerstedt	Anne	1957	Chefsjurist SAAB	Green Cargo AB (2007)
Gårdmark-Nylen	Margareta	1956	Ämnesråd Näringsdepartementet	ExStattum (2002)
Gårdö	Lars	1941	Diverse styrelseuppdrag	Swedfund (2001), ordf
Göransson	Bo	1942	Special Advisor	Swedfund (2007)
Göransson	Bengt	1938	Diverse Styrelseuppdrag	Vectura (2008)
Haglund	Elisabeth	1957	Hotelldirektör	Visit Sweden (2004)
Hahn	Thomas	1964	Forskare Centrum för tvärvetenskaplig forskning	Sveaskog (2007)
Hallander Larsson	Marie	1961	Tillträdande personaldirektör Swedbank	Samhall (2004)
Hallberg	Dag	1942	Fd Teaterchef	Kungliga Operan (2007)
Hamilton	Carl B	1946	Riksdagsledamot	Systembolaget (2007)
Hammarkvist	Karl-Olof	1945	Docent Handelshögskolan i Stockholm	Dramaten (2006)
Hedlund	Lena	1961	Chef Kommunikation SBAB	Kasernen (2009), Vasallen (2001, avgick 2009)
Helgesson	Lars-Åke	1941	Fd VD STORA	LKAB (2000)
Hellén	Siv	1949	Direktör Nordiska Investeringsbanken	Swedesurvey (2006)
Henmark	Tobias	1968	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Samhall (2003), Teracom (2003), Arbetslivsresurs (2005)
Hermelin	Gertrud	1944	Ledamot landstingsfullmäktige Östergötland	Göta kanalbolaget (2007)
Holm	Stefan	1971	Expert Almega	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007)
Holmlund	Lennart	1946	Kommunalråd Umeå kommun	Botniabanan (1998)
Holmqvist	Karl Gunnar	1946	Diverse styrelseuppdrag	Green Cargo (2001, avgick 2009), ordf
Hultin-Stigenberg	Anna	1963	Produktlinjechef banddivisionen Sandvik	RISE (2007)
Håkansta	Torsten	1954	Konsult	Arbetslivsresurs (2007, avgick 2008)
Höglund	Lars	1958	Skeppsredare Furetank	Svenska skeppshypotekskassan (2002)
Ingman	Yvonne	1953	Vice VD och näringspolitisk chef Svensk Handel	Miljömärkning Sverige (2006)
Jacobsen	Svein S	1951	Diverse styrelseuppdrag	Nordea Bank (2008)
Jakobsen	Johan J	1937	Seniorkonsult Norsk Institut for strategiske studier	Voksenåsen (2005)
Jakobsson	Leif	1953	VD Pro Artibus	Operan (2008)
Jansson	Lars	1947	Planeringsdirektör och ställföreträdande GD Lantmäteriet	Swedesurvey (2009)
Jervell	Sverre	1943	Diplomat	Voksenåsen (2008)
Johannesson	Thomas	1943	FD VD STFI-Packforsk	RISE (2007)
Johansson	Hasse	1949	Chef FoU Scania	Fouriertransform (2009)
Johansson	Per	1954	VD Motorbranschens Riksförbund	Bilprovningen (2003)
Johansson	Kenneth	1956	Riksdagsledamot	Samhall (2004)
Johansson	Bert-Ove	1962	Fd Inköpsdirektör Skanska	Vectura (2009)
Johansson-Hedberg	Birgitta	1947	Diverse Styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2007, avgick 2009),
				Botniabanan (2007, avgick 2009), Sveaskog (2001),
				Vectura (2008)
Johnsson	Lars	1961	Chef affärsutveckling AP-Fastigheter	Vasallen (2001, avgick 2008)
Jonsson	Jan-Peter	1943	fd VD Vasallen	Bostadsgaranti (2006, avgick 2008), ordf
Juntti	Pirkko	1945	Diverse styrelseuppdrag	SEK (2005, avgick 2009)
Jönsson	Lena	1958	Generaldirektör Verva	Kasernen (2000, avgick 2009), Svenska Spel (2007)
Jönsson	Patrik	1971	Kansliråd Näringsdepartementet	Sveaskog (2008), Svevia (2008), Göta Kanalbolaget (2005),
				Vin & Sprit (2007, avgick 2008)
Jönsson	Stig	1946	Generaldirektör Lantmäteriverket	Swedesurvey, ordf (2004, avgick 2009)
Kantola	Birgitta	1948	Direktör	Civitas Holding (Vasakronan) (2000, avgick 2008)
Karlsson	Conny	1955	Fd VD Duni	Teliasonera (2007)
Khorsand	Maria	1957	VD SP Sveriges tekniska forskningsinstitut	SOS Alarm (2009)
Kjellander	Claes	1945	Fd VD Jones Lang LaSalle	Specialfastigheter (1998, avgick 2009),
				SBAB (2003), ordf
Kjöll	Berit	1955	Direktör Telenor ASA	SAS (2001)
Klingspor	Anna	1959	Partner Differ	Lernia (2009)
Knutzen	Tom	1962	Koncernchef Danisco	Nordea Bank (2007)
Kores	Agneta	1960	VD Familjebostäder Göteborg	Vasallen AB (2009)
Kraft	Eva-Lotta	1951	Diverse styrelseuppdrag	Samhall (2007)
Kristensson	Sara	1972	Projektledare	Voksenåsen (2003, avgick 2009)

124 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
Kronman	Gunvor	1963	VD Hanaholmen	Dramaten (2009)
Kronstam	Karin	1950	Diverse styrelseuppdrag	Arbetslivsresurs (2005), ordf, Apoteket (2006), Fouriertransform
				(2009)
Kylberg	Lars	1940	Direktör	Civitas Holding (Vasakronan) (1997), ordf 2007, avgick 2008
Kårström	Jan	1944	VD Viking Line	Visit Sweden (2003)
Källsson	Anders	1944	Direktör Erik Tun	Svenska Skeppshypotekskassan (2007), suppl
Lagerblad	Peter	1944	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2002)
Lagercrantz	Hanna	1970	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Svenska Rymdaktiebolaget (2008), SOS Alarm (2008),
				Svenska Skeppshypotekskassan (2008)
Lagerqvist Nilsson	Monica	1967	Kansliråd Enheten för hållbar utveckling	Swedesurvey (2004)
Lahrin	Jenny	1971	Kansliråd Näringsdepartementet	ExStattum (2008), avgick 2009
Landelius	Sven	1946	Fd VD Öresundskonsortiet	Specialfastigheter (2007), ordf
Langseth	Lise	1961	VD Svensk Betong	Vectura (2008)
Lantz	Fredrik	1963	Direktör Stena Line Scandinavia	Svenska skeppshypotekskassan (2007)
Larsson	Håkan	1947	Diverse Styrelseuppdrag	Svenska Skeppshypotekskassan (2004)
Lefvert	Helena	1946	Ämnesråd Näringsdepartementet	Botniabanan (2009)
Lemne	Carola	1958	VD Praktikertjänst	Apoteket AB (2004, avgick 2009)
Lennerwald	Ingrid	1948	Ledamot Regionstyrelsen Skåne	SOS Alarm (2007)
Lerheden	Sverker	1947	Diverse styrelseuppdrag	Svevia (2008)
Levander	Helena	1957	VD Nordic Investor Services	SBAB (2004), AB Svensk Exportkredit (2004)
Lewin	Leif	1936	Fd VD KF	Zenit Shipping AB (1983), ordf
Libietis	Vivi	1952	Utredare Sveriges kommuner och landsting	Arbetslivsresurs (2005)
Liffner	Christina	1950	Ekonom	Civitas Holding AB (Vasakronan) (2004, avgick 2008), SEK (2003),
				Sveaskog (1999)
Linander	Nina	1959	Rekryteringskonsult	Specialfastigheter (2006)
Lindberg	Niklas		Dotterbolags VD Skanska	Dom Shvetsii (2008, avgick 2008)
Lindberg Göransson	Kerstin	1956	Flygplatsdirektör Luftfartsverket	Bilprovningen (2007), ordf
Linder Aronson	Lars	1953	VD Ventshare Management	SBAB (2000)
Lindh	Susanne	1955	Regionchef & vägdirektör Vägverket	Arlandabanan Infrastructure AB (2005, avgick 2009)
Lindqvist	Ulla	1955	2:e vice ordförande LO	Arbetslivsresurs (2006, avgick 2009)
Lindskog	Urban	1965	Fd vVD 42Networks	Teracom (2007)
Lindståhl	Kajsa	1943	Diverse Styrelseuppdrag	SweRoad (2004, avgick 2009), Vectura Consulting AB (2008), ordf
Ljung	Peter	1958	Egen konsultverksamhet Accella	Swedesurvey (2009)
Lomfors	Ingrid	1957	Tidigare chef Göteborgs stadsmuseum	Voksenåsen (2006)
Lundberg	Gunnar	1944	Fastighetsdirektör Skanska	Dom Shevtsii (1997, avgick 2008), ordf
Lundberg	Monica	1942	Tidigare ämnessakkunnig Näringsdepartementet	Kasernen Fastighetsaktiebolag (1995), Dom Shvetsii (2003), Svevia
				(2008), Vectura (2008, avgick 2009)
Lundberg-Markow	Carina	1959	Chef ansvarsfullt ägande, Folksam	Sweroad (2009)
Lundén	Lotta	1957	Partner Konceptverkstan	Green Cargo (2006)
Lundström	Henrik	1965	Ämnesråd Socialdepartementet	Apoteket (2009)
Lusensky	Ingegerd	1950	Rektor	Voksenåsen (2007)
Luthman	Sten	1945	Ämnesråd Utrikesdepartementet	Dom Shvetsii (2004)
Lydahl	Rolf	1945	VD AB Sofielunds gård, fd VD Nordstjernan	Jernhusen (2003), (2008 ordf), ordf
Låftman	Lennart	1945	Direktör	Kungliga Operan (2006)
Löf	Leif	1947	Grundare Kemibolaget i Bromma	Miljömärkning Sverige (2006)
Lönning	Inge	1938	Professor	Voksenåsen (2008)
Magnusson	Johnny	1952	Egen konsultverksamhet	SOS Alarm (2007), ordf
Markides	Karin	1951	Rektor Chalmers	SP (2006)
Masoomi	Maria	1965	Grundare Marias Etnokök	ALMI (2007)
Mattsson	Annaa	1951	Konsult Miljöförbundet Jordens Vänner	Svenska Miljöstyrningsrådet (1998)
Mattsson Weijber	Karin	1972	Ordförande Riksidrottsförbundet	Visit Sweden (2002)
Mattsson	Christina	1947	Styresman, Stiftelsen Nordiska Museet	Voksenåsen (2009)
Medin	Sofia	1972	Kansliråd Näringsdepartementet	Innovationsbron (2008)
Mejdell	Dag	1957	VD Posten Norge	SAS (2008)
Melinder	Lena	1957	Chefsjurist Boxer Access TV	Svenska Spel (2004)
Mellström	Lotta	1970	Kansliråd Näringsdepartementet	Vectura (2008)
Mikkelsen	Björn	1962	Kansliråd Näringsdepartementet	SJ AB (2002), Green Cargo (2003)
Mitchell	Gunilla	1950	VD Västsvenska Turistrådet	Visit Sweden (2005)
Modin	Anita	1939	Fd VD Hasseludden Yasuragi	Göta kanalbolaget (1995, avgick 2009)
Mohlin	Katarina	1961	Kommunikationsdirektör IF Skadeförsäkring	Posten (2003)
Mohlin	Per-Erik	1946	Diverse styrelseuppdrag	Rymdbolaget (1998)
Mohlkert	Renée	1960	VD ÖstgötaCorren	Göta kanalbolaget (2006)
Mossberg	Stina	1952	VD Ramboll Natura	Swedfund (2007)
Muller	Majvor	1958	Delägare Müller & Müller Bil	ALMI (2007)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

125

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
Neergaard	Claes de	1949	VD Industrifonden	Innovationsbron (2005)
Netz	Bo	1962	Departementsråd Finansdepartementet	SEK (2006)
Nilsson	Christer	1945	Kramfors Kommun	Botniabanan (1998)
Nilsson	Annika	1971	Ekonomichef ABF	Systembolaget (2006)
Nilsson	Magnus	1961	VD Kolmården	Visit Sweden (2009)
Nilsson-Ehle	Anna	1951	VD SAFER	Bilprovningen (2007)
Nivert	Marianne	1940	Diverse styrelseuppdrag	Posten (2002), Systembolaget (2002, avgick 2009)
Nordmark	Eva	1971	Förbundsordförande SKTF	Samhall (2006, avgick 2009)
Nordmark-Nilsson	Anna-Stina	1956	VD Företagarna	Sveaskog (2006)
Nordström	Lars G	1943	Tillförordnad koncernchef, Posten AB	Operan (2005, avgick 2009), ordf, Nordea Bank (1998), TeliaSonera
				(2007), Posten (2008)
Norrfalk	Maria	1952	Landshövding Dalarnas Län	Swedfund (2007)
Nou	Liia	1965	CFO Pandox	Vasallen (2009)
Nygårds	Peter	1950	Bankdirektör Swedbank	Botniabanan (2007)
Nykvist	Ann-Christin	1948	GD Statens Pensionsverk	Apoteket Omstrukturering (2008)
Nyström	Elizabeth	1942	Egen företagare	Visit Sweden (2004), ordf
Ohlman	Maria	1963	Enhetschef Naturvårdsverket	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007, avgick 2009)
Olsson	Hans-Olov	1941	Fd Chief Marketing Officer Ford Motorcompany	Vattenfall (2004, avgick 2009)
Olving	Lena	1956	SVP Process & Operational Excellence, Volvo Car Corp	Green Cargo (2008)
Orback Pettersson	Kia	1959	Partner Konceptverkstan AB	Jernhusen (2008), Apoteket (2006)
Otterbeck	Lars	1942	Diverse styrelseuppdrag	Svenska Spel (2007)
Parkbring	Lars	1942	VD Göteborgs Stad Upphandlings AB	Svenska Miljöstyrningsrådet AB (2004), ordf
Paul	Ann-Christine	1953	VD PP Polymer AB	Innovationsbron AB (2009)
Peltola	Timo	1946	Diverse Styrelseuppdrag	SAS (2005), TeliaSonera (2004), Nordea Bank (1998)
Persson	Jan	1957	Ekonomichef PEAB	Bostadsgaranti (2002)
Persson	Bertil	1961	VD Beijer Alma	Posten (2005)
Persson	Sven Gunnar	1955	Rektor Oskarhamns Folkhögskola	Miljömärkning Sverige (2007, avgick 2009)
Persson	Göran	1949	Fd Statsminister	Sveaskog (2008), ordf
Petersen	Heidi M	1958	Diverse styrelseuppdrag	Nordea Bank (2008)
Ragén	Anna	1965	VD Jubo Mecatronics	Innovationsbron (2005, avgick 2009)
Ralph	Bo	1945	Professor	Dramaten (2007)
Ranin	Ursula	1953	Diverse Styrelseuppdrag	Nordea Bank (2007, avgick 2009)
Reinius	Richard	1967	Kansliråd Näringsdepartementet	Jernhusen (2008), Posten (2007)
Rennerstedt	Kristina	1952	Fd GD Kulturrådet	Operan (2009), ordf
Renström	Lars	1951	VD Alfa Laval	TeliaSonera (2009)
Ringesten	Mats	1951	Partner Neuman & Nydahl	Sveaskog (2009)
Risfelt	Jon	1961	Senior Adviser Gambro Group	TeliaSonera (2007)
Rodosi	Agneta	1957	Finansdirektör Akademiska Hus	Svenska Skeppshypotekskassan (1998)
Rogestam	Christina	1943	Utredare	Svevia (2008), ordf, Statens Bostadsomvandling (2004)
Rolén	Anna	1951	Generalsekreterare Internationell kompetens	Samhall (2009)
Rosenberg Sand	Ulrika	1968	Kansliråd Näringsdepartementet	Botniabanan (2007, avgick 2009)
Roxendal	Jan	1953	Delägare och styrelseledamot i CBN Chamber Business	Civitas Holding (Vasakronan) (2007, avgick 2008),
			Networks AB	SEK (2007)
Ruth	Arne	1943	Författare	Voksenåsen (1999)
Rydh	Olof	1942	Fd GD EKN	Rymdbolaget, ordf (2006)
Rådberg	Åke	1948	Chefsjurist Sveriges Byggindustrier	Bostadsgaranti (2002)
Sachs	Daniel	1970	VD Proventus	Dramaten (2007, ordf 2009), ordf
Salander Björklund	Elisabet	1958	EVP Stora Enso	SJ (2008)
Salmén	Ola	1954	Tillträdande CFO Sandvik AB	Svevia (2008)
Salzmann	Tomas	1954	Ledamot kommunfullmäktige Västerås	RISE (1999, avgick 2009)
Sandberg	Harald	1950	Departementsråd Utrikesdepartementet	SEK (2006, avgick 2009)
Sander	Anna	1967	Departementsråd Miljödepartementet	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007)
Sandström	Ingemar	1945	Kommunalråd Nordmalings kommun	Botniabanan (2007)
Sandvik Wiklund	Pia	1964	Länsråd Länsstyrelsen Jämtland	RISE (2009)
Savén	Björn	1950	Arbetande Ordförande IK Investment Partners	Nordea Bank (2006), Vattenfall AB (2009)
Schauman	Kristina	1965	CFO Carnegie	Civitas Holding (Vasakronan) (2007, avgick 2008)
Schelin Seidegård	Cecilia	1954	Diverse styrelseuppdrag	Systembolaget (2008), ordf, Fouriertransform (2009)
Schur	Fritz H.	1951	VD Fritz Schur Group	SAS (2001, ordf 2008), ordf
Seddigh	Akbar	1943	Diverse styrelseuppdrag	Innovationsbron (2007), ordf
Sedolin	Maria	1962	Egen konsultverksamhet	Samhall (2007)
Selén	Jan-Olof	1944	GD Sjöfartsverket	Svenska Skeppshypotekskassan (2005), suppl
Sergeevich Shashorin	Alexander	1959	Fastighetsdepartementet St Petersburg	Dom Shvetsii (2004, avgick 2008)
Sevebrant	Göran	1945	Fd VD Samhall AB	Lernia (2004)
Silander	Risto	1957	Civilekonom	SEK (2004)

126 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
Sjöberg	Anna-Greta	1967	CFO RBS Norden	LKAB (2005)
Sjöqvist	Jan	1948	Direktör	Green Cargo (2001)
Skog	Marita	1958	Regional Utvecklingsdirektör Landstinget	ALMI (2008)
Skoglund	Johan	1960	VD JM	Bostadsgaranti (2002)
Skogö	Ingemar	1949	GD Vägverket	SVEDAB (1994, avgick 2009)
Smeby-Udesen	Lena	1961	CFO Andra AP-fonden	SBAB (2009)
Smith	Eva	1948	Direktör Naturvårdsverket	Miljömärkning Sverige (2002), ordf, Miljöstyrningsrådet (1998), vice
				ordf
Soanjärvi	Tuija	1955	CFO Finland Post Corporation	Vattenfall (2007, avgick 2009)
Sprängare	Björn	1940	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (1997), ordf
Stade	Yngve	1945	fd Chef FoU Storaenso	RISE (2006), ordf
Starrin	Karin	1947	Generaltulldirektör	Arlandabanan Infrastructure (2009), SVEDAB (2007), ordf
Steen	Anitra	1949	Tidigare VD Systembolaget	SAS (2001)
Stehn	Tryggve	1952	President SKF Automotive Division	Green Cargo (2008)
Sten Pärson	Annika	1963	Partner Lowe Plus	Bilprovningen (2005)
Strömdahl	Inger	1951	Miljörådgivare Svenskt Näringsliv	Svenska Miljöstyrningsrådet (2001)
Strömme	Maria	1970	Professor Ångströmlaboratoriet Uppsala	Rymdbolaget (2005, avgick 2009)
Stymne Göransson	Birgitta	1957	VD Semantix	Lernia (2007)
Ställdal	Ewa	1949	VD Vårdalstiftelsen	SOS Alarm (2004)
Sundberg	Åsa	1959	Partner Provider Venture Partners	Teracom (2008), ordf
Sundewall	Caroline	1958	Företagskonsult	TeliaSonera (2001)
Sundgren	Jan-Eric	1951	Direktör AB Volvo	SP (2009)
Sundström	Björn	1946	Ekonom Kommunförbundet	Statens Bostadsomvandling (2004)
Sundström	Anders	1952	VD Folksam Liv och Sak	Vattenfall (2004, avgick 2009)
Svedberg	Gunnar	1947	VD STFI-Packforsk AB	Akademiska Hus (2009)
Svensson	Mats	1962	Fd Marknadsdirektör Holiday Club	Visit Sweden (2009), suppl
Söderström	Elvy	1953	Kommunalråd Örnsköldsviks kommun	Botniabanan (1998)
Söderström	Lars-Olov	1952	Ordf stiftelsen Norrlandsfonden	Norrland Center, ordf (1993)
Sörman	Håkan	1945	VD SKL	SOS Alarm (2005)
Tengberg	Eva-Carin	1948	VD Q-sense AB	ALMI (2003, avgick 2009)
Tengelin	Ursula	1956	Generalsekreterare Cancerfonden	Norrland Center (2003)
Thorén	Michael	1969	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Bostadsgaranti (2003), Venantius (2003, avgick 2009),
				SBAB (2003), Vasallen (2009)
Tuvegarn	Ingela	1951	Sjukhusdirektör Södra Älvsborgs sjukhus	SJ AB (2003)
Törsäter	Bertil	1949	Regionsutvecklingsdirektör, Västra götalandsregionen	ALMI (2007)
Udén Mogensen	Ingrid	1952	Informationssäkerhetschef Electrolux	SOS Alarm (2006, avgick 2009)
Ullebø	Egil M.	1941	Direktör	LKAB (2001)
Wahlroos	Björn	1952	VD Sampo PLC	Nordea Bank (2008)
Walder	Eva	1951	Departementsråd Utrikesdepartementet	SEK (2009)
Wallenberg	Jacob	1956	Direktör	SAS (2001), vice ordf
Wallentin	Bengt	1950	Koncernchef och Ordförande Marakanda	Innovationsbron (2008)
Vallgårda	Ebba	1955	Departementssekreterare Finansdepartementet	Statens Bostadsomvandling (2005, avgick 2009)
Wallin	Bo	1942	Fd departementsråd Näringsdepartementet	Jernhusen (2008)
Wallin	Maj Charlotte	1953	VD Afa Försäkring	Akademiska Hus (2004)
Wallin Mononen	Elisabeth	1959	Personaldirektör Lantmännen	Arbetslivsresurs (2006)
Wallström	Sofia	1969	Departementsråd Socialdepartementet	Apoteket Omstrukturering (2008)
Veierod	Tove	1941	Direktör	Voksenåsen (2001)
Wendel	Göran	1954	VD Svenska Bostäder	Akademiska Hus (2006, avgick 2009)
Wenster	Peter	1947	Geolog Svenska Kommunförbundet	Svenska Miljöstyrningsrådet (2001)
Werngren	Tomas	1961	VD Kommuninvest	Vasallen (2007)
Westberg	Elisabeth	1948	Senior Advisor	Swedfund (2003)
Westerberg	Stina	1965	VD Svensk Musik AB	Operan (2008)
Westerberg	Lars	1948	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008), ordf
Westerståhl	Kristina	1962	Chef Konsumenternas Bank och Finansbyrå	Bostadsgaranti (2008)
Westin	Per Håkan	1946	Diverse styrelseuppdrag	Specialfastigheter (2008)
Wibom	Hans	1949	Delägare Vinge	Bostadsgaranti (2008), ordf
Widgren	Ewa	1957	Rättssakkunnig Näringsdepartementet	Stattum (2004)
Vieweg	Cecilia	1955	Chefsjurist AB Electrolux	Vattenfall (2009)
Wigzell	Kerstin	1945	Särskild Utredare Regeringskansliet	Systembolaget (2009)
Wilhelmsson	Fredrik	1963	Grundare och konsult Wilhelmsson Management	Rymdbolaget (2009)
Villard	Bertil	1952	Advokat och delägare Vinge	Lernia (2007), ordf
Winberg	Margareta	1947	Fd vice Statsminister	Svenska Spel (2008), ordf
Winskog	Thomas	1946	Förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet	Bilprovningen (2007)
Wolrath	Björn	1943	Direktör Momentum	Samhall (2000, ordf 2007)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

127

Skr. 2008/09:120

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG
von Weymarn	Tom	1944	Fd VD Rettig	TeliaSonera (2002), ordf
Wång	Carina	1966	Chef Business Control Investor	Specialfastigheter (2003)
Wästlund	Holger	1938	Fd VD Specialfastigheter	Vasallen (2000 ordf 2006), ordf
Zetterberg	Christer	1941	Förbundsordförande Kungliga Automobil Klubben	Bilprovningen (2007)
Ziegler	Ingemar	1947	VD SL	Akademiska Hus (2007)
Åbjörnsson	Rolf	1941	Advokat och delägare i Setterwalls advokatbyrå	Statens Bostadsomvandling (2007), ordf
Ågren	Anders	1947	Direktör Nerga AB	Swedesurvey (2005, ordf 2009), ordf
Åhlund	Anders	1959	Departementsråd Socialdepartementet	Apoteket (2008, avgick 2009)
Åkesson	Håkan	1961	Enhetschef Utrikesdepartementet	Swedfund (2006)
Östlund	Björn	1955	Stf GD Banverket	Botniabanan (2009)

128 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAGENS RAPPORTDATUM

Företagens rapportdatum

	ÅRSSTÄMMA	DELÅRSRAPPORT	DELÅRSRAPPORT	DELÅRSRAPPORT	BOKSLUTSKOMMUNIKÉ
FÖRETAG	2009	JAN–MARS 2009	JAN–JUNI 2009	JAN–SEP 2009	JAN–DEC 2009

Arlandabanan Infrastructure	2009-04-28
Akademiska Hus	2009-04-29	2009-04-29	2009-08-14	2009-11-02	2010-02-12
ALMI	2009-04-23	2009-05-31	2009-08-31	2009-11-30
Apoteket	2009-04-17	2009-04-30	2009-08-14	2009-10-30
Arbetslivsresurs	2009-04-16
Bilprovningen	2009-04-02	2009-04-30	2009-08-31	2009-10-30	2010-01-31
Bostadsgaranti	2009-04-21
Botniabanan	2009-04-22		2009-08-26
Green Cargo	2009-04-21	2009-04-29	2009-07-31	2009-10-31	2010-01-29
Göta kanalbolaget	2009-04-16
Innovationsbron	2009-04-28
Jernhusen	2009-04-22	2009-04-22	2009-07-23	2009-10-22	2010-01-29
Kasernen	2009-04-14
Dramaten	2009-04-28
Operan	2009-04-16		2009-09-10
Lernia	2009-04-01	2009-04-29	2009-08-13	2009-10-26	2010-01-29
LKAB	2009-03-31	2009-04-20
Nordea Bank	2009-04-02	2009-04-29	2009-07-21	2009-10-28
Norrland Center	2009-06-26
Posten	2009-03-31	2009-04-29	2009-08-20	2009-10-26
RISE	2009-03-31	2009-04-30	2009-08-14	2009-10-30
Samhall	2009-04-23	2009-04-23	2009-08-20	2009-10-23	2010-01-29
SAS	2009-03-31	2009-04-28	2009-08-12	2009-11-05	Februari 2010
SBAB	2009-04-15	2009-04-29	2009-08-14	2009-10-30
SEK	2009-04-29	2009-04-29	2009-08-14	2009-11-02	2009-02-20
Miljömärkning Sverige	2009-04-21
SJ	2009-04-27	2009-04-27	2009-08-14	2009-10-22	Februari 2010
SOS Alarm	2009-04-03	2009-04-30	2009-08-14	2009-10-30
SP	2009-04-16	2009-04-24	2009-08-14	2009-10-23	2010-02-15
Specialfastigheter	2009-04-23	2009-04-27	2009-07-10	2009-10-22
Statens Bostadsomvandling	2009-04-15	2009-05-14	2009-09-10	2009-11-19
Sveaskog	2009-04-23	2009-04-23	2009-07-23	2009-10-20
SVEDAB	2009-04-24	2009-04-30	2009-08-15	2009-10-31	2010-02-15
Swedesurvey	2009-04-24
Swedfund	2009-04-17	2009-04-30	2009-08-31	2009-10-31	2010-01-31
SweRoad	2009-04-16	2009-04-17
Svenska Miljöstyrningsrådet	2009-03-25
Rymdbolaget	2009-04-29	2009-05-11	2009-08-31	2009-11-15
Svenska Spel	2009-04-15	2009-04-21	2009-07-17	2009-10-22	februari 2010
Svevia	-
Systembolaget	2009-04-02	2009-04-30	2009-08-28	2009-10-30	2010-02-12
TeliaSonera	2009-04-01	2009-04-24	2009-07-24	2009-10-28
Teracom	2009-03-31	2009-04-28
Vasallen	2009-04-28	2009-04-29	2009-08-27	2009-11-05	2010-01-29
Vattenfall	2009-04-29	2009-04-29	2009-07-30	2009-10-27	2010-02-10
Vectura Consulting	-	2009-04-30	2009-08-14	2009-10-27
VisitSweden	2009-03-19
Voksenåsen	2009-04-17	2009-05-14	2009-09-10	2009-11-19	2010-03-15

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

129

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ADRESSREGISTER

Adressregister

Arlandabanan Infrastructure AB	A/O Dom Shvetsii	Kungliga Operan AB	RISE Holding AB
Box 70378	190 031 Kazanskaya	Box 16094	Box 3072
107 24 Stockholm	44 S:t Petersburg, Ryssland	103 22 Stockholm	111 21 Stockholm
Telefon: 08-22 40 10		Telefon: 08-791 43 00	Telefon: 08-56 64 82 50
Telefax: 08-22 41 29	Fouriertransform AB	Telefax: 08-791 44 44	Telefax: 08-56 64 82 60
info@abanan.se	c/o Näringsdepartementet	info@operan.se	info@ireco.se
www.abanan.se	103 33 Stockholm	www.operan.se	www.ri.se
	Telefon: 08-405 36 92
Akademiska Hus AB	Telefax: 08-21 57 99	Lernia AB	Samhall AB
Box 483	styrelsen@fouriertransform.se	Box 1181	Box 27705
401 27 Göteborg		111 91 Stockholm	115 91 Stockholm
Telefon: 031-63 24 00	Green Cargo AB	Telefon: 08-701 65 00	Telefon: 08-553 411 00
Telefax: 031-63 24 01	Box 39	Telefax: 08-411 00 93	Telefax: 08-553 411 01
info@akademiskahus.se	171 11 Solna	info@lernia.se	samhall.info@samhall.se
www.akademiskahus.se	Telefon: 010-455 40 00	www.lernia.se	www.samhall.se
	info@greencargo.com
ALMI Företagspartner AB	www.greencargo.com	Luossavaara-	SAS AB
Box 70394		Kiirunavaara AB, LKAB	195 87 Stockholm
117 94 Stockholm	AB Göta kanalbolag	Box 952	Telefon: 08-797 00 00
Telefon: 08-709 89 00	Box 3	971 28 Luleå	www.sasgroup.net
Telefax: 08-791 90 60	591 21 Motala	Telefon: 0920-380 00
info@almi.se	Telefon: 0141-20 20 50	Telefax: 0920-195 05	Miljömärkning Sverige AB
www.almi.se	Telefax: 0141-21 55 50	info@lkab.com	118 80 Stockholm
	info@gotakanal.se	www.lkab.com	Telefon: 08-55 55 24 00
Apoteket AB	www.gotakanal.se		Telefax: 08-55 55 24 01
118 81 Stockholm		AB Svenska Miljöstyrningsrådet	svanen@svanen.nu
Telefon: 010-447 50 00	Innovationsbron AB	Vasagatan 15-17	www.svanen.nu
Telefax: 010-447 55 15	Vasagatan 11	111 20 Stockholm
www.apoteket.se	111 20 Stockholm	Telefon: 08-700 66 90	SOS Alarm Sverige AB
	Telefon: 08-587 919 00	Telefax: 08-700 66 99	Box 5776
Arbetslivsresurs AR AB	Telefax: 08-587 919 50	info@miljostyrning.se	114 87 Stockholm
Box 3088	info@innovationsbron.se	www.miljostyrning.se	Telefon: 08-407 30 00
103 61 Stockholm	www.innovationsbron.se		Telefax: 08-611 63 36
Telefon: 08-693 75 00		Nordea Bank AB	info@sosalarm.se
Telefax: 08-693 75 10	Jernhusen AB	Hamngatan 10	www.sosalarm.se
www.arbetslivsresurs.se	Box 520	105 71 Stockholm
	101 30 Stockholm	Telefon: 08-614 78 00	Specialfastigheter Sverige AB
AB Bostadsgaranti	Telefon: 08-410 626 00	Telefax: 08-20 08 46	Box 632
Box 26029	info@jernhusen.se	www.nordea.com	581 07 Linköping
100 41 Stockholm	www.jernhusen.se		Telefon: 013-24 92 00
Telefon: 08-545 047 00		Norrland Center AB	Telefax: 013-10 01 33
Telefax: 08-545 047 27	Kasernen Fastighets AB	Box 415	info@specialfastigheter.se
abo@bostadsgaranti.se	Gustav Adolfs gata 49	101 28 Stockholm	www.specialfastigheter.se
www.bostadsgaranti.se	541 45 Skövde	Telefon: 08-613 08 20
	Telefon: 0500-41 08 05	Telefax: 08-613 08 24
Botniabanan AB	Telefax: 0500-48 68 36	info@norrlandcenter.se
Box 158		www.norrlandcenter.se
891 24 Örnsköldsvik	Kungliga Dramatiska Teatern AB
Telefon: 0660-29 49 00	Box 5037	Posten AB
Telefax: 0660-29 49 10	102 41 Stockholm	105 00 Stockholm
info@botniabanan.se	Telefon: 08-665 61 00	Telefon: 08-781 10 00
www.botniabanan.se	Telefax: 08-663 88 16	kundtjanst@posten.se
	info@dramaten.se	www.posten.se
	www.dramaten.se

130 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ADRESSREGISTER

Statens Bostadsomvandling AB	AB Svensk Exportkredit	Svevia AB	Vasallen AB
Sjögatan 23	Box 16368	Box 4018	Trädgårdsgatan 14
852 34 Sundsvall	103 27 Stockholm	171 04 Solna	702 12 Örebro
Telefon: 060-16 21 20	Telefon: 08-613 83 00	Telefon: 08-404 10 00	Telefon: 019-764 86 00
Telefax: 060-16 21 24	Telefax: 08-20 38 94	kontakt@svevia.se	Telefax: 019-764 86 60
info@sbo.se	info@sek.se	www.svevia.se	info@vasallen.se
www.sbo.se	www.sek.se		www.vasallen.se
		Swedesurvey AB
Sveriges Bostads-	Svenska rymdaktiebolaget	801 82 Gävle	Vattenfall AB
finansieringsaktiebolag, SBAB	Box 4207	Telefon: 026-63 33 00	162 87 Stockholm
Box 27308	171 04 Solna	Telefax: 026-65 18 19	Telefon: 08-739 50 00
102 54 Stockholm	Telefon: 08-627 62 00	info@swedesurvey.se	Telefax: 08-17 85 06
Telefon: 0771-45 30 00	Telefax: 08-98 70 69	www.swedesurvey.se	info@vattenfall.com
Telefax: 08-614 38 60	info@ssc.se		www.vattenfall.se
kundcenter@sbab.se	www.ssc.se	Swedfund International AB	www.vattenfall.com
www.sbab.se		Box 3286
	Svenska Skeppshypotekskassan	103 65 Stockholm	Vectura Consulting AB
SJ AB	Box 11010	Telefon: 08-725 94 00	Svetsarvägen 10
105 50 Stockholm	404 21 Göteborg	Telefax: 08-20 30 93	171 11 Solna
Telefon: 010-751 60 00	Telefon: 031-80 61 60	info@swedfund.se	Telefon: 0771-159 159
info@sj.se	Telefax: 031-15 80 85	www.swedfund.se	info@vectura.se
www.sj.se	loan@skeppshypotek.se		www.vectura.se
	www.skeppshypotek.se	SweRoad
Förvaltningsaktiebolaget Stattum		Box 4021	VisitSweden AB
c/o Näringsdepartementet	AB Svenska Spel	171 04 Solna	Box 3030
103 33 Stockholm	621 80 Visby	Telefon: 08-799 79 80	103 61 Stockholm
Telefon: 08-405 36 92	Telefon: 0498-26 35 00	Telefax: 08-29 46 89	Telefon: 08-789 10 00
Telefax: 08-21 57 99	Telefax: 0498-26 36 30	sweroad@sweroad.se	Telefax: 08-789 10 31
viktoria.aastrup@	kundservice@svenskaspel.se	www.sweroad.se	info@visitsweden.com
enterprise.ministry.se	www.svenskaspel.se		www.visitsweden.com
		Systembolaget AB
Sveaskog AB	Svensk-Danska Broförbindelsen	103 84 Stockholm	Voksenåsen A/S
105 22 Stockholm	SVEDAB AB	Telefon: 08-503 300 00	Ullveien 4
Telefon: 08-655 90 00	Box 4044	Telefax: 08-503 310 00	NO-0791 Oslo, Norge
Telefax: 08-655 94 14	203 11 Malmö	kundtjanst@systembolaget.se	Telefon: +47-22 81 15 00
info@sveaskog.se	Telefon: 040-660 98 80	www.systembolaget.se	Telefax: +47-22 81 15 21
www.sveaskog.se	Telefax: 040-20 22 75		hotell@voksenaasen.no
	svedab@svedab.se	TeliaSonera AB	www.voksenaasen.no
AB Svensk Bilprovning	www.svedab.se	Sturegatan 1
Box 508		106 63 Stockholm	Zenit Shipping AB
162 15 Vällingby	SP Sveriges Tekniska	Telefon: 08-504 550 00	Box 8807
Telefon: 08-759 21 00	Forskningsinstitut AB	Telefax: 08-504 550 01	402 71 Göteborg
Telefax: 08-759 54 24	Box 857	teliasonera@teliasonera.com	Telefon: 031-22 25 41
info@bilprovningen.se	501 15 Borås	www.teliasonera.com	Telefax: 031-51 10 90
www.bilprovningen.se	Telefon: 010-516 50 00
	Telefax: 033-13 55 20	Teracom AB
	info@sp.se	Box 1366
	www.sp.se	172 77 Sundbyberg
		Telefon: 08-555 420 00
		Telefax: 08-555 420 01
		info@teracom.se
		www.teracom.se

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

131

Näringsdepartementet

Skr. 2008/09:120

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 juli 2009

Närvarande: Statsrådet Ask, ordförande, och statsråden Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlsson, Malmström, Billström.

Föredragande: statsrådet Torstensson

Regeringen beslutar skrivelse 2008/09:120 2009 års redogörelse för företag med statligt ägande

132