Årsredovisning för staten 2008

Regeringens skrivelse

2008/09:101

Regeringens skrivelse

2008/09:101

Årsredovisning för staten 2008

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2009

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2008. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande gällande hanteringen av EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.

Sammanfattning

Skr. 2008/09:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2008

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Trots att såväl den globala som den svenska konjunkturen försämrades drastiskt i slutet av 2008 uppvisar det samlade helårsutfallet för sta- tens ekonomi 2008 en relativt stabil bild av sta- tens finansiella resultat och ekonomiska ställ- ning.

Överskottet i de offentliga finanserna mins- kade från 3,8 procent av bruttonationalproduk- ten (BNP) 2007 till 2,5 procent 2008.

Utgiftstaket för 2008 klarades med en margi- nal på 14 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av BNP. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 135 miljarder kronor, vilket är en ökning med 32 miljarder kronor jämfört med 2007.

Resultaträkningen uppvisade 2008 ett över- skott på 92 miljarder kronor. Jämfört med 2007 har resultatet försämrats med 35 miljarder kro- nor. Statsskulden har minskat med 53 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 36,4 till 33,6 procent.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2008 jämfört med 2007.

Miljarder kronor
	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2008	av BNP1	2007	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	80	2,5	116	3,8

Statsbudgetens
saldo	135	4,3	103	3,4

Utgiftstak	957	30,3	938	30,6
Takbegränsade
utgifter	943	29,9	910	29,7
Statens netto-
förmögenhet	-410	-13,0	-499	-16,3
Statsskuld	1 062	33,6	1 115	36,4

Årets över-/under-
skott i resultat-
räkningen	92	2,9	127	4,1
Garantiför-
bindelser3	1 040	32,9	799	26,1
EU-avgiften4	31	1,0	26	0,9
Nettoflöde till EU4	18	0,6	12	0,4

1Prel. BNP för 2008 uppgår till 3 157,8 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2007 uppgår till 3 063,9 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Periodiserade uppgifter.

Överskott i de offentliga finanserna

Överskottsmålet innebär att den offentliga sek- torns finansiella sparande ska uppgå till i genom- snitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Utfallet för 2008 blev 80 miljarder kronor, mot- svarande 2,5 procent av BNP.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif- terna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2008 uppgick till 957 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 943 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2008 klarades därmed med en marginal på 14 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 92 miljarder kronor, vilket var en minskning med 35 miljarder kronor jämfört med 2007.

Minskningen hänförs i huvudsak till att skat- teintäkterna minskade med 22 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 968 miljarder kronor och utgör 87 procent av de totala intäkterna.

Skatt på arbete ökade med nära 32 miljarder kronor jämfört med 2007. Ökningen förklaras framför allt av fortsatt hög sysselsättning och löneutvecklingen. Skatt på kapital minskade med 43 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 29 miljarder kronor till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 19 miljarder kronor, varav 15 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt.

Kostnaderna för transfereringar ökade med ca 6 miljarder kronor jämfört med 2007 men i

förändringen ingår både stora ökningar och minskningar. Transfereringar till hushåll ökade med 5,4 miljarder kronor netto. Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 10,6 miljarder kronor netto. Kostnaden för sjukpenning minskade med 4,6 miljarder kronor vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska. Transfereringarna till kommuner mins- kade med 2,9 miljarder, transfereringar till före- tag minskade med 1,3 miljarder kronor medan transfereringar till utlandet ökade med 7 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska uni- onen ökade med 4,5 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet steg med mer än 14 miljarder kronor jämfört med 2007. Kostnader för personal växte med 5,5 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner ökade som en följd av ändrade försäkringstekniska riktlinjer. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 2,6 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 2,6 procent.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 35 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 12 miljarder kronor jämfört med 2007. Försälj- ningen av Vin & Sprit AB samt Civitas Holding med dotterbolaget Vasakronan AB bidrog till att minska resultatandelarna med 1,5 respektive 4,3 miljarder kronor. Vattenfall försämrade sitt resultat med 2,7 miljarder kronor, SAS AB med 1,5 miljarder kronor och Swedcarrier med 1,3 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till

76 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnads- ökning med 22 miljarder kronor jämfört med 2007. Detta beror framför allt på att de orealise- rade valutaförlusterna ökade med 32 miljarder kronor till följd av den svaga kronkursen .

Övriga finansiella intäkter steg med

39 miljarder kronor. Ökningen avser främst rea- vinst vid försäljningen av Vin & Sprit AB på ca 48 miljarder kronor.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- gativ och uppgick till -410 miljarder kronor, vil- ket motsvarar -13 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättrades med 89 miljarder kronor jämfört med 2007, främst till

följd av årets överskott i resultaträkningen på 92 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 53 miljarder kronor till 1 062 miljarder kro- nor. Lånen i svenska kronor minskade med 45 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta minskade med 8 miljarder kronor.

Statsbudgetens utfall

Inkomster

Statsbudgetens inkomster uppgick till 901 miljarder kronor 2008, varav skatter m.m. utgjorde 809 miljarder kronor och övriga in- komster 92 miljarder kronor. Jämfört med stats- budgeten blev inkomsterna 30 miljarder kronor högre. Det högre utfallet beror på att övriga in- komster blev högre än budgeterat.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 786 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten för 2008. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll (7 miljarder kronor), skatt på kapital från företagsvinster (18 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (12 miljarder kronor).

Utgifter

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 766 miljarder kronor 2008, vilket är 15 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2008. På tilläggsbudget anvisa- des 60 miljarder kronor, varav 25 miljarder kro- nor avsåg amortering av infrastrukturlån och 15 miljarder kronor tillskott till stabilitetsfon- den. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 75 miljarder kronor lägre.

Skillnaden mellan utfall och ursprunglig stats- budget beror främst på att utgifterna för arbets- marknadsområdet blev 10 miljarder kronor lägre än budgeterat.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med 241 miljarder kronor jämfört med 2007 och uppgick vid utgången av 2008 till 1 040 miljarder kronor. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP ökat från 26,1 procent 2007 till

Skr. 2008/09:101

32,9 procent 2008. Störst är insättningsgarantin med 639 miljarder kronor, kreditgarantier inklu- sive exportgarantier med 295 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 96 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk upp- gick vid utgången av 2008 till 203 miljarder kro- nor, varav 180 miljarder kronor avser studielån. Cirka 29 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar föl- jande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kas- samässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- skaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till drygt 31 miljarder kronor eller 1,0 procent av BNP, vilket är en ökning med 4,6 miljarder kro- nor jämfört med 2007. Ökningen är främst hänförlig till att den BNI-baserade delen av av- giften ökade med 4,4 miljarder kronor samtidigt som jordbruksavgifterna ökade med 0,4 miljarder kronor. Bidragen från EU mins- kade med cirka 1,5 miljarder kronor, vilket inne- bär att nettoflödet från statsbudgeten till EU ökade med drygt 6 miljarder kronor.

Kassamässigt (enligt statsbudgeten) uppgick Sveriges avgift till EU till 31,5 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11 miljarder kro- nor viket är en minskning med 2 miljarder kro- nor. Det kassamässiga nettoflödet från statsbud- geten till EU ökade med 6,9 miljarder kronor.

Skr. 2008/09:101

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i sta- tens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där sta- tens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2008 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 746 miljarder kronor. Sam- mantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 635 miljarder kronor jämfört med 2007.

De samlade skulderna uppgick till 3 378 miljarder kronor 2008, vilket motsvarar en ökning med 730 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas


bokförda värde,		efter elimineringar,			till
368 miljarder	kronor,		en	minskning	med
95 miljarder kronor jämfört med 2007.
AP-fondernas		tillgångar		minskade	med
160 miljarder	kronor till		759 miljarder kronor.
AP-fondernas egna kapital				minskade	med
191 miljarder	kronor		och	uppgick	till
707 miljarder kronor i slutet av 2008.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 539 miljarder kronor, en ökning med 208 miljarder kronor jämfört med 2007. Statens andel av bolagens skulder ökade med 206 miljarder kronor till sammanlagt 1 216 miljarder kronor. Det egna kapitalet är oförändrat jämfört med 2007 och uppgick därmed till 323 miljarder kronor.

Premiepensionssystemets tillgångar, som re- dovisas i anslutning till sammanställningen över den statliga sektorn, har minskat med 78 miljarder kronor jämfört med 2007. Skul- derna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår alltjämt till -1 miljard kronor.

Riksbankens tillgångar och skulder ökade un- der 2008 med 488 respektive 481 miljarder kro- nor. Riksbankens eget kapital ökade med 7,6 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott på 11 miljarder kronor reducerat med utdelningen till staten på 3,6 miljarder kronor.

Skr. 2008/09:101

Innehållsförteckning

	Sammanfattning……………………………………………………………………..7
1	Årsredovisningen för staten 2008 .......................................................................		21
2	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		27
	2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	27
	2.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	29
3	Utvecklingen av statens ekonomi........................................................................		35
	3.1	Statsbudgetens utveckling ....................................................................	35
	3.1.1	Statsbudgetens saldo.............................................................................	35
	3.1.2	Statsbudgetens inkomster ....................................................................	35
	3.1.3	Statsbudgetens utgifter.........................................................................	41
	3.1.4	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna.............................	45
	3.1.5	Oförbrukade bidrag ..............................................................................	56
	3.2	Revisionsberättelser ..............................................................................	56
	3.2.1	Revisionsberättelser med invändning 2004–2008 ...............................	57

3.2.2Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning

		2008........................................................................................................	57
4	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................		61
	4.1	Resultaträkning .....................................................................................	61
	4.1.1	Intäkter ..................................................................................................	62
	4.1.2	Kostnader ..............................................................................................	63
	4.1.3	Transfereringar......................................................................................	63
	4.1.4	Kostnader för statens egen verksamhet...............................................	64
	4.1.5	Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................	64

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter

	och kostnader........................................................................................	64
4.2	Balansräkning ........................................................................................	64
4.2.1	Nettoförmögenheten............................................................................	65
4.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen................................................	66
4.3	Finansieringsanalys ...............................................................................	67
4.3.1	Statens verksamhet................................................................................	67
4.3.2	Investeringar..........................................................................................	68
4.3.3	Utlåning.................................................................................................	68
4.3.4	Finansiella aktiviteter............................................................................	68
4.3.5	Statens nettoupplåning .........................................................................	68
4.3.6	Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall............	68
4.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................	69
4.4.1	Transfereringar......................................................................................	69
4.4.2	Skatter....................................................................................................	70
4.4.3	Avgränsning av redovisningsenheten ..................................................	71
4.4.4	Metoder för konsolidering m.m...........................................................	71

Skr. 2008/09:101

	4.4.5	Ändrade redovisningsprinciper m.m....................................................	72
	4.4.6	Undantag från generella principer m.m. ..............................................	73
	4.4.7	Kommentarer till särskilda poster ........................................................	74
	4.4.8	Värderingsprinciper...............................................................................	77
	4.5	Noter ......................................................................................................	81
	4.5.1	Noter till resultaträkningen ..................................................................	81
	4.5.2	Noter till balansräkningen ..................................................................	100
	4.5.3	Noter till finansieringsanalysen..........................................................	125
5	Statsbudgetens utfall...........................................................................................		133
	5.1	Statsbudgetens saldo 2008...................................................................	133
	5.1.1	Statsbudgeten 2007 och 2008..............................................................	135
	5.2	Statsbudgetens inkomster 2008 ..........................................................	136
	5.2.1	Prognosförutsättningar .......................................................................	136
	5.2.2	Totala skatteintäkter............................................................................	138
	5.2.3	Övriga inkomster.................................................................................	143
	5.3	Statsbudgetens utgifter 2008...............................................................	149
	5.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................	149
	5.3.2	Sammanfattning...................................................................................	151
	5.3.3	Indragningar.........................................................................................	153
	5.3.4	Medgivna överskridanden ...................................................................	154
	5.3.5	Begränsningsbelopp.............................................................................	154
	5.3.6	Politikområden ....................................................................................	155
	5.4	Utfall per utgiftsområde .....................................................................	157
	5.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................	157
	5.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	157
	5.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	158
	5.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	158
	5.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	159
	5.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................	159
	5.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................	160
	5.4.8	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................	161
	5.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	161
	5.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp.............................................................................................	162
	5.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................	163
	5.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	163
	5.4.13	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................	163
	5.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsliv ................................................................	164
	5.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................	165
	5.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................	165
	5.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	165
	5.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
		byggande samt konsumentpolitik ......................................................	166
	5.4.19	Utgiftsområde 19 Regional utveckling ..............................................	166
	5.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................	167
	5.4.21	Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................	167
	5.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................	168
	5.4.23	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
		näringar.................................................................................................	169
	5.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................	170

			Skr. 2008/09:101
	5.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................	170
	5.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ........................................	171
	5.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	............... 173
	5.4.28	Förändring av anslagsbehållningar.....................................................	173
	5.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................	175
	5.4.30	Kassamässig korrigering .....................................................................	177
	5.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.........................	178
	5.5	Realekonomisk fördelning av statsbudgeten.....................................	180
	5.6	Bemyndiganden...................................................................................	193
6	Statliga garantier och krediter............................................................................		197
	6.1	Statliga garantier..................................................................................	197
	6.1.1	Garantiportföljens sammansättning ..................................................	197
	6.1.2	De olika garantityperna ......................................................................	200
	6.1.3	Risken i statens samlade garantiportfölj............................................	202
	6.1.4	Fonder för att stödja det finansiella systemet...................................	203
	6.1.5	Avsättningar för övriga garantier.......................................................	204
	6.1.6	Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................	204

6.1.7Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

tillgångar i garantiverksamheten ........................................................

205

6.1.8Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

		finanser ................................................................................................	206
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................	208
	6.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	208
	6.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	209
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		215
	7.1	Intygande avseende EU-medel...........................................................	215
	7.2	Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen.............	216
	7.3	Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................	216
	7.3.1	Resultaträkning ...................................................................................	218
	7.3.2	Balansräkning ......................................................................................	219
	7.3.3	Redovisning på statsbudgeten – kassamässig ....................................	219

7.4Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och

iakttagelser...........................................................................................

220

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av

	räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen ............	220
7.4.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................	221

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	221
7.5	Revisionsrättens granskningar ...........................................................	222
7.5.1	Väsentliga iakttagelser under 2007.....................................................	222
7.5.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................	223

7.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

	iakttagelser...........................................................................................	223
7.6	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	223
7.6.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	224
7.6.2	Återflöde från EU-budgeten..............................................................	225
7.6.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	225
7.6.4	Redovisning på statsbudgeten............................................................	226
7.6.5	Anslag finansierade med EU-medel...................................................	227

Skr. 2008/09:101

8	Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
	över	......................................................................................................................	231
	8.1	Den statliga sektorns förmögenhet ....................................................	231
	8.2	AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten................................	234
	8.3	Statliga bolag, banker och finansinstitut ............................................	235
	8.4	Riksbanken...........................................................................................	236
	8.5	Pensionssystemets årsredovisning 2008.............................................	236

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Bemyndiganden

Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter

Skr. 2008/09:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................			7
2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		27
2.2	Det finansiella sprandet i delsektorerna ..................................................................		28
2.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet ....................................................................................................	29
2.4	Utgiftstak för staten.................................................................................................		30
2.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2008...............................................		30
2.6	Takbegränsade utgifter .............................................................................................		31
3.1	Statsbudgetens utfall 2004–2008..............................................................................		35
3.2	Statens totala inkomster 2004–2008........................................................................		36
3.3	Den offentliga sektorns skatteintäkter 2004–2008.................................................		38
3.4	Skattekvoten 2004–2008...........................................................................................		40
3.5	Statsbudgetens utgifter 2004–2008..........................................................................		43
3.6	Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2004–2008..............................		45
3.7	Statliga myndigheters innehav av statspapper 2008................................................		46
3.8	Statsskuldens utveckling och sammansättning 2004–2008 ....................................		47
3.9	Nominella lån i svenska kronor 2004–2008 ............................................................		47
3.10		Statsskuldens kostnader 2004–2008 ......................................................................	49
3.11		Transfereringar 2004–2008 .....................................................................................	50
3.12		Socialförsäkringar 2004–2008 ................................................................................	50
3.13		Pensionstagare med ålderspension 2004–2008......................................................	51
3.14		Utbetald ålderspension 2004–2008........................................................................	51
3.15		Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2004–2008............................................	51
3.16		Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2004–2008 ....................................	51
3.17		Studerande med studiemedel 2004–2008 ..............................................................	53
3.18		Studerande med studiemedel 2004–2008: Studielån.............................................	53
3.19		Antal statligt anställda 2004–2008, kvinnor respektive män................................	54
3.20		Antal statligt anställda 2004–2008 fördelade på åldersgrupper............................	54
3.21		Antal anställda 2004–2008 fördelade på sektorer .................................................	55
3.22		Oförbrukade bidrag................................................................................................	56
3.23		Antal revisionsberättelser med invändning 2004–2008........................................	57
4.1	Resultaträkning.........................................................................................................		62
4.2	Balansräkning............................................................................................................		65
4.3	Finansieringsanalys ...................................................................................................		67
4.4	Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2008 ......................		68
4.5	Resultaträkningens saldo 2007.................................................................................		73
4.6	Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten........................................		79
5.1	Statsbudgetens utfall 2008......................................................................................		133
5.2	Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2008............................		134
5.3	Statsbudgetens utfall 2007 och 2008 .....................................................................		135
5.4	Skattereformer 2008 ...............................................................................................		136

Skr. 2008/09:101
5.5 Antaganden i 2009 års ekonomiska vårproposition jämfört med
	budgetpropositionen för 2008............................................................................	137
5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med
	statsbudgeten för 2008........................................................................................	139
5.7 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................		144
5.8 Inkomster av statens verksamhet ...........................................................................		144
5.9 Rörelseöverskott .....................................................................................................		145
5.10	Ränteinkomster .....................................................................................................	145
5.11	Aktieutdelning.......................................................................................................	146
5.12	Inkomster av försåld egendom .............................................................................	147
5.13	Återbetalning av lån ..............................................................................................	147
5.14	Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................	147
5.15	Statliga pensionsavgifter .......................................................................................	148
5.16	Bidrag m.m. från EU.............................................................................................	148
5.17	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................	149
5.18	Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2008 ..................................................	150
5.19	Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................	150
5.20	Statsbudgetens utgifter m.m.2008........................................................................	152
5.21	Indragningar 2008 .................................................................................................	153
5.22	Medgivna överskridanden 2008............................................................................	154
5.23	Utgiftsbegränsande åtgärder 2008........................................................................	154
5.24	Statsbudgetens utgifter m.m. 2008 fördelade på politikområden ......................	155
Fortsättning på 5.24 Statsbudgeten utgifter m.m. 2008 fördelade på
	politikområden....................................................................................................	156
5.25	UO 1 Rikets styrelse.............................................................................................	157
5.26	UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...................................................	158
5.27	UO 3 Skatt, tull och exekution ............................................................................	158
5.28	UO 4 Rättsväsendet..............................................................................................	158
5.29	UO 5 Internationell samverkan ...........................................................................	159
5.30	UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet .....................................................	159
5.31	UO 7 Internationellt bistånd................................................................................	160
5.32	Utfall för bistånd 1999–2008................................................................................	161
5.33 UO 8 Migration ....................................................................................................		161
5.34	UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.....................................................	161
5.35 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................		162
5.36	UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................	163
5.37	UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .............................................	163
5.38 UO 13 Arbetsmarknad .........................................................................................		164
5.39	UO 14 Arbetsliv....................................................................................................	164
5.40	UO 15 Studiestöd .................................................................................................	165
5.41	UO 16 Utbildning och universitetsforskning.....................................................	165
5.42	UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................	166
5.43	UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt
	konsumentpolitik................................................................................................	166
5.44	UO 19 Regional utveckling ..................................................................................	166
5.45	UO 20 Allmän miljö- och naturvård ...................................................................	167
5.46 UO 21 Energi ........................................................................................................		167
5.47 UO 22 Kommunikationer ....................................................................................		168
5.48	UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar .............................	169
5.49	UO 24 Näringsliv..................................................................................................	170
5.50	UO 25 Allmänna bidrag till kommuner ..............................................................	170

	Skr. 2008/09:101
5.51	UO 26 Statsskuldsräntor m.m.............................................................................	171
5.52	Räntor på statsskulden 2004–2008 ......................................................................	171
5.53	Räntor och valutakurser 2004–2008 årsgenomsnitt ...........................................	172
5.54	Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2007 och 2008 ...................	172
5.55	UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ...................................................	173
5.56	Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
	2004–2008 ...........................................................................................................	175
5.57	Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor 2004–2008...	175
5.58	Riksgäldskontorets nettoutlåning .......................................................................	176
5.59	Kassamässig korrigering.......................................................................................	178
5.60	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ..........................................	179
5.61	Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005–2008 ...................................	181
5.62	Transfereringar per utgiftsområde 2005–2008 ....................................................	184
5.63	Transfereringar till hushåll 2005–2008, särredovisning av större anslag............	185
5.64	Transfereringar till kommuner 2005–2008, särredovisning av större anslag.....	186
5.65	Transfereringar till företag 2005–2008, särredovisning av större anslag............	186
5.66	Konsumtion per utgiftsområde 2005–2008.........................................................	188
5.67	Lön inkl. sociala avgifter 2005–2008, särredovisning av större anslag ..............	189
5.68	Investeringar per utgiftsområde 2005–2008........................................................	190
5.69	Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005–2008..................	192
5.70 Bemyndiganden 2008 ...........................................................................................		193
6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2008-12-31..........................................		198
6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2008-12-31 ...............................................		199
6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2008-12-31 (exklusive
	insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ....	204
6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2008-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......		205

6.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2008-12-31 (exklusive insättningsgarantin,

	investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................	206
6.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2008.....................................	206
6.7	Betalningsflöden under 2008..................................................................................	207
6.8	Statens utlåning med kreditrisk 2008-12-31 .........................................................	209
6.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2008-12-31 ...........................	209
7.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................	218
7.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................	219
7.3	Utfall anslag/inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ............	219
7.4	Periodiserat utfall 2004–20081................................................................................	226
7.5	Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2004–2008 ...........................	227
7.6	Anslag finansierade med EU-medel ......................................................................	228
8.1	Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................	232
8.2	Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
	intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper.............................	233
8.3	PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital ......................................................	234
8.4	AP-fonderna 2008...................................................................................................	234
8.5	Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................	237
8.6	Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................	237
8.7	Flerårsöversikt ........................................................................................................	238

Skr. 2008/09:101

Diagramförteckning

3.1	Utvecklingen av bolagens vinst före skatt 2004‑2008 ............................................	39
3.2	Hushållens konsumtion och underliggande mervärdesskatteintäkter från
	privat sektor 1999–2008........................................................................................	39
3.3	Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2008 .....................	40
3.4	Månadsvis utveckling av lönesumman 1999–2008 ..................................................	40
3.5	Skattekvot 1980‑2008 ...............................................................................................	41
3.6	Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2004–2008 ............................................	45
3.7	Transfereringar per sektor 2004–2008......................................................................	49
3.8	Socialförsäkringar 2004–2008...................................................................................	50
3.9	Arbetsmarknad 2004–2008 .......................................................................................	51
3.10 Bistånd m.m., migration och integration 2004–2008............................................		52
3.11 Utbildning och studiestöd 2004-2008....................................................................		52
3.12 Statens egen verksamhet 2004–2008 ......................................................................		53
3.13 Skatteintäkter 2004–2008........................................................................................		55
3.14 Statens över-/underskott 2004–2008 .....................................................................		55
4.1	Statens intäkter..........................................................................................................	62
4.2	Statens kostnader ......................................................................................................	63
4.3	Transfereringar per sektor.........................................................................................	63
5.1	Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2008 ..............................	135
5.2	Statsbudgetens utgifter 2008 realekonomiskt fördelade, procentuell
	fördelning ............................................................................................................	180
5.3	Statsbudgetens transfereringar 2008, procentuell fördelning efter
	mottagarkategori.................................................................................................	182
6.1	Garantiåtaganden 2004–2008..................................................................................	198
6.2	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2004–2008 ..........	208
6.3	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2004–2008............................................................................................................	209

Årsredovisningen för

staten 2008

Skr. 2008/09:101

1 Årsredovisningen för staten 2008

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- dagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas års- redovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen.

Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 11 december 2008 (dnr Fi2008/7778).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter samt Riksbankens grundfond.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2008 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2008 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2007.

Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2008 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2008, dels med utfallet för 2007.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2009/2602).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- nansiella resultat och ekonomiska ställning ut-

Skr. 2008/09:101

vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- ligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2008.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt in- flytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. Därtill lämnas även en redogörelse för Europeiska revi- sionsrättens granskning av EU-medel.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se ovan). Syftet med den re- dovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsent- ligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella orga- nisationerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet

i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. Finansutskottets betänkande Årsredovisning för staten 2007 (bet. 2007/08:FiU25), en redovis- ning som förklarar skillnaderna mellan netto- förmögenheten enligt balansräkningen och netto förmögenheten enligt nationalräkenskaperna. Därtill kompletteras pensionssystemets årsredo- visning med en flerårsöversikt som visar syste- mets tillgångar, skulder, årets över-/underskott och balanstal (kvoten mellan tillgångar och skul- der).

I årets skrivelse lämnar regeringen för första gången ett intygande avseende EU-medel.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2007

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk- ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av-

Skr. 2008/09:101

seende Årsredovisningen för staten 2007 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2007/08:RRS20).

Uppföljning av de

budgetpolitiska målen

Skr. 2008/09:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2008, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten.

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårpro- position att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av bruttona- tionalprodukten (BNP) över konjunkturcykeln bör upprätthållas under mandatperioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthål- ligt sätt. Det slogs senare fast i budgetproposi- tionen för 2008 och som riksdagen ställt sig bakom.

Definitionen av överskottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- torn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärs- verken ingår enligt nationalräkenskapernas defi- nition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Finansiellt sparande 2008

Det offentliga sparandet 2008 uppgick till 80 miljarder kronor, motsvarande 2,5 procent av BNP. Det är ca 10 miljarder kronor lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2008. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt sämre än väntat med en minskning av BNP med 0,2 procent i stället för en förväntad ökning med 3,0 procent. Detta medförde att skatteinkomst- erna blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna kompenserades till stor del av högre övriga inkomster och lägre ut- gifter än vad som beräknades i budgetproposi- tionen för 2008, se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2007	2008	2008	Utfall-
	Utfall	BP2008	Utfall	BP2008
Inkomster	1 642	1 697	1 669	-29
varav skatter och
avgifter	1 473	1 522	1 4831	-38
Utgifter	1 526	1 608	1 589	-20

Finansiellt sparande	116	89	80	-10

Procent av BNP	3,8	2,8	2,5	-0,3

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1Utfallet av skatter och avgifter för 2008 är till vissa delar baserat på prognoser. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräk- nas uppgå till 1 479 miljarder kronor och är därmed 4 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna.

Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga del- sektorer i den offentliga sektorn överskott 2008. Statens finansiella sparande uppgick till 46 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor mindre än vad som bedömdes i budget- propositionen för 2008. Både inkomster och utgifter blev lägre än beräknat.

Skr. 2008/09:101

Tabell 2.2 Det finansiella sprandet i delsektorerna

Miljarder kronor

	2007	2008	2008	Utfall-
	Utfall	BP2008	Utfall	BP2008
Staten	74	56	46	-10

Ålderspensionssystemet	34	25	31	6
Kommunala sektorn	9	9	3	-6

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för avstämning av överskottsmålet – flera indikatorer på måluppfyllelse Överskottsmålet är preciserat som att den of- fentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter- mer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabilise- ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas, och därmed procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det bety- der att man måste beakta konjunkturläget när överskottsmålet utvärderas. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformu- leringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås.

Regeringen följer upp överskottsmålet med tre olika indikatorer. 1) det genomsnittliga finansiella sparandet från 2000, det år överskottsmålet infördes, 2) ett 7-årigt centrerat glidande medelvärde och 3) strukturellt sparande.

Det genomsnittliga sparandet från 2000 är det genomsnittliga faktiska sparandet från och med 2000 till och med det år indikatorn beräknas för. Det 7-åriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, de tre utfalls- åren före det angivna året, samt de tre åren efter det angivna året. Det 7-åriga glidande medel- värdet för 2008 omfattar följaktligen perioden 2005–2011. För att beräkna denna indikator för 2008 krävs således prognoser för perioden 2009– 2011.

En fördel med det genomsnittliga sparandet från 2000 och 7-årsindikatorn är att de är enkla att beräkna och transparenta. De beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom de är beräknade utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att de inte beaktar kon- junkturläget på ett mer exakt sätt. Det gäller i

synnerhet 7-års indikatorn där det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler hög- konjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorernas värden på ett mer korrekt sätt kan hänsyn tas till konjunkturläget i bedömningen av dessa indikatorer. Om det 7-åriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det 7-åriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt juste- rar det faktiska finansiella sparandet för kon- junkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordi- nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett nor- malt konjunkturläge. Exempelvis visar ett posi- tivt strukturellt sparande att det finns ett under- liggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med mycket stor osäkerhet. För po- tentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revi- deras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en föränd- rad syn på konjunkturläget utan också på revide- ringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild kon- junkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen.

Det finns således ett antal problem med de in- dikatorer som används för att följa upp överskottsmålet. Eftersom målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel måste en utvärdering med nödvändighet ändå ta hänsyn till konjunkturläget, trots att de indika- torer som används har brister. Av detta skäl an- vänds inte en enskild indikator för att utvärdera måluppfyllelsen. I stället görs en samlad bedöm- ning av alla tre indikatorer.

Skr. 2008/09:101

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Finansiellt sparande	3,7	1,7	–1,4	–1,2	0,6	2,0	2,4	3,8	2,5

Genomsnitt från 2000	3,7	2,7	1,3	0,7	0,7	0,9	1,1	1,5	1,6

7-års indikatorn				0,9	1,0	1,1	0,9	0,5	0,1
Strukturellt sparande	2,0	2,3	–0,6	–0,4	0,4	1,0	0,7	2,0	3,3

BNP-gap	0,6	–1,3	–1,0	–1,0	–0,1	0,7	2,3	1,9	–1,8

Genomsnitt från 2000	0,6	–0,3	–0,5	–0,7	–0,5	–0,3	0,0	0,3	0,0
7-årssnitt				0,0	0,2	0,1	-0,8	-1,9	-3,0

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

Avstämning av överskottsmålet till och med 2008		Sammanfattningsvis pekar det genomsnittliga
Det genomsnittliga finansiella sparandet under		och det strukturella sparandet på ett över-
2000–2008 uppgick till 1,6 procent av BNP (se		skridande av överskottsmålet, medan 7-års indi-
tabell 2.3). Under samma period var det genom-		katorn för 2008 pekar på ett underskridande.
snittliga resursutnyttjandet normalt mätt med		Prognoserna i 2009 års ekonomiska vårproposi-
BNP-gapet. Under dessa år låg det finansiella		tion visar att både genomsnittliga och det
sparandet därmed i genomsnitt drygt en halv		strukturella sparandet går ner mot 1 procent av
procentenhet	över överskottsmålet, utvärderat	BNP redan 2009. 7-års indikatorn för 2008 in-
på detta sätt.		kluderar den väntade djupa lågkonjunkturen
Tabell 2.3 visar även hur det finansiella spa-		med ett BNP-gap i snitt på -3 procent. En kon-
randet och BNP-gapet utvecklas mätta som ett		junkturjustering av 7-års indikatorn medför att
7-årigt centrerat glidande medelvärde. För 2003,		denna skulle överstiga 1 procent av BNP. Med
2004 och 2005 visar tabellen att det finansiella		hänsyn till prognoserna i 2009 års ekonomiska
sparandet för perioderna 2000–2006, 2001–2007		vårproposition bedömer regeringen att det fi-
respektive 2002–2008, ligger nära 1 procent av		nansiella sparandet för 2008 ligger i linje med
BNP i genomsnitt. Eftersom motsvarande 7-		målet.
åriga medelvärden för BNP-gapet samtidigt lig-		2.2	Utgiftstak för staten
ger nära noll är slutsatsen att det finansiella spa-
randet låg i linje med överskottsmålet under		Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997.
dessa perioder, värderat med denna indikator.
Med de prognoser för åren 2009-2012 som re-		Fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell
geringen presenterar i 2009 års ekonomiska		2.4). En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge
vårproposition	uppgår 7-årsindikatorn till	förutsättningar för att uppnå överskottsmålet,
0,1 procent av BNP för 2008.		dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt ut-
År 2008 uppgick det faktiska finansiella spa-		hålliga offentliga finanser. Utgiftstaket för staten
randet till 2,5 procent av BNP och det struktu-		utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som
rella sparandet beräknas till 3,3 procent av BNP.		främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdig-
I budgetpropositionen för 2008 räknade reger-		heten i den ekonomiska politiken genom att
ingen med att ekonomin riskerade att överhettas.		förhindra att tillfälliga inkomster används för att
Finanspolitiken var därför återhållsam, vilket		finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket under-
bidrog till att öka det strukturella sparandet		stryker även behovet av prioriteringar mellan
mellan 2007 och 2008. Den kraftiga konjunktur-		olika utgifter och förebygger en utveckling där
nedgången som inleddes under 2008 medförde		skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av
endast en mindre försämring av den offentliga		bristfällig	utgiftskontroll. Tillsammans med
sektorns finansiella sparande jämfört med pro-		överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det
gnosen i budgetpropositionen 2008. Det stora		totala skatteuttagets nivå. Utgiftstak ger dess-
överskottet 2008 har gett ett utrymme för en fi-		utom en fast utgångspunkt i den statliga budget-
nanspolitik som kan mildra effekterna av den		processen genom att fokus från början sätts på
djupa lågkonjunktur som nu är för handen.		helheten, det vill säga de totala takbegränsade
		utgifterna.

Skr. 2008/09:101

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Utgiftstaket, ursprungligt
fastställd nivå	723	720	735	744	770	810	847	877	894	931	949	971
Tekniska justeringar	0	0	18	21	21	2	-25	-19	-24	-24	-111	-14
Utgiftstak, slutligt fastställt	723	720	753	765	791	812	822	858	870	907	938	957

Takbegränsade utgifter	698,9	718,0	751,5	760,0	786,3	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2	910,1	943,4
Budgeteringsmarginal	24,1	2,0	1,5	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8	27,9	13,6

1Avser beslutad sänkning av utgiftstaket.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgifts- områden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ål- derspensionssystemet vid sidan av statsbudge- ten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2007 fastställde riksdagen utgiftstakets nivå för 2008 till 971 miljarder kronor. Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt justerats i efterföljande bud- getpropositioner till 957 miljarder kronor, vilket är den slutligt fastställda nivån. De tekniska ju- steringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2008 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 2.5.

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2008

Miljarder kronor

	2008
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2007)	971
Premiepensionsutgift redovisas i hushållssektorn	-0,78

Reglering av statsbidrag till kommunal sektor till följd av
minskad avdragsrätt för pensionssparande	-0,90

Reglering av statsbidrag till kommunal sektor till följd av
införande av kommunal fastighetsavgift	-12,06

Reglering statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS
kostnader	-0,12

Europeiska regionala utv. fonden, flytt av program till
utanför statsbudgeten	-0,05

Jämställdhetsbonus på statens inkomstsida	-0,04

Slutligt utgiftstak	957

Till följd av tekniska justeringar skiljer sig de ut- giftstak som ursprungligen beslutats från de slutligt fastställda utgiftstaken i stort sett samt-

liga år sedan utgiftstaket infördes. Justeringar av teknisk natur görs när reformer genomförs som inte har någon direkt nettoeffekt på den konso- liderade offentliga sektorns utgifter eller finansi- ella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Tekniska juster- ingar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor.

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- ter som omfattas av utgiftstaket 2008 till 943,4 miljarder kronor. Därmed klarades utgiftstaket med en marginal på 13,6 miljarder kronor, vilket är lägre än 2007 men i linje med den säkerhets- marginal som eftersträvas.

De takbegränsade utgifterna blev 15,5 miljar- der kronor högre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2008. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-1,6
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-2,1
13	Arbetsmarknad	-10,0
16	Utbildning och universitetsforskning	-1,8

Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007:

Utgiftsområde		Mdkr
22	Kommunikationer	25,7
24	Näringsliv	7,9

I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skill- nader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Skr. 2008/09:101

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid si- dan av statsbudgeten uppgick till 201,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2008.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	Utfall	SB	Utfall	Utfall-SB
	2007	20081	2008	2008
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	721,9	726,8	742,1	15,2

Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten	188,2	201,1	201,4	0,3

Takbegränsade utgifter	910,1	927,9	943,4	15,5

Budgeteringsmarginal	27,9	29,1	13,6	-15,5
Utgiftstak för staten	938	957	957

1Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2008, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2008.

Utvecklingen av statens

ekonomi

Skr. 2008/09:101

3 Utvecklingen av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårs- översikt över statsbudgetens utveckling. Däref- ter redovisas utvecklingen av vissa nyckelupp- gifter hämtade ur statens resultat- och balans- räkning. Vidare lämnas en redovisning av oför- brukade bidrag för perioden 2004–2008. Avslut- ningsvis redovisas revisionsberättelser med invändning för perioden 2004–2008.

3.1Statsbudgetens utveckling

3.1.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2004–2008

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Inkomster	694,4	745,8	810,3	863,7	901,3
Skatter m.m.	672,4	743,1	806,3	815,5	808,9

Övriga inkomster	22,1	2,7	4,0	48,2	92,4
Utgifter m.m.	745,0	731,8	791,9	760,5	766,1
UO 1–25 och 27	688,0	692,3	716,1	721,9	742,1

Statsskuldsräntor
m.m. UO 26	52,7	32,7	49,5	47,3	48,2

Kassamässig
korrigering	-6,1	-3,3	-1,1	-4,3	-27,9

Riksgäldskontorets
nettoutlåning	10,3	10,1	27,5	-4,3	3,7

Budgetsaldo	-50,5	14,1	18,4	103,2	135,2

Under 2004 uppgick budgetunderskottet till drygt 50 miljarder kronor, vilket förklaras i hu- vudsak av minskade skatteinkomster, samtidigt som utgifterna ökade inom främst ohälsorelate- rade utgiftsområden och för statsskuldsräntor.

År 2005 uppvisade statsbudgeten ett över- skott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i hu- vudsak av ökade skatteinkomster och minskade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket förkla- ras av ökade skatteinkomster.

Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar från statligt aktieinnehav, ökade och att Riks- gäldskontorets nettoutlåning minskade. För 2008 ökade statsbudgetens saldo ytterligare i förhållande till 2007. Det stora överskottet beror i huvudsak på försäljningar av statligt aktieinne- hav.

3.1.2Statsbudgetens inkomster

Statens totala inkomster

Sedan 2004 har statens inkomster ökat med 207 miljarder kronor eller cirka 30 procent. Vari- ationer över åren är delvis en återspegling av makroekonomiska förändringar, delvis en åter- spegling av regeländringar, händelser av en- gångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren 2004–2008 enligt den struktur som gäller för den

Skr. 2008/09:101

Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2004–2008

Miljarder kronor

Inkomstår		2004	2005	2006	2007	2008
	Statens skatteintäkter	704,5	759,1	799,7	826,1	786,3
	Periodiseringar	-32,2	-16,0	6,6	-10,6	22,6
1000	Skatter m.m.	672,4	743,1	806,3	815,5	808,9
2000	Inkomster av statens verksamhet	29,2	27,5	43,4	66,5	53,0
3000	Inkomster av försåld egendom	0,1	6,7	0,1	18,0	76,5
4000	Återbetalning av lån	2,4	2,3	2,1	2,0	1,9
5000	Kalkylmässiga inkomster	8,3	8,8	7,8	8,2	8,7
6000	Bidrag från EU	11,6	12,6	12,4	13,0	11,0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-21,8	-41,5	-48,2	-51,9	-56,3
8000	Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-7,7	-13,6	-13,7	-7,7	-2,4
Statens övriga inkomster (2000–8000)		22,1	2,7	4,0	48,2	92,4
Statsbudgetens inkomster		694,4	745,8	810,3	863,7	901,3

beslutade statsbudgeten avseende 2008. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skattein- komster. Skillnaden beror på att statens skatte- intäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan sta- tens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller beta- las ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster, dvs. statens totala in- komster exklusive statens skatteinkomster, vari- erar kraftigt under perioden. I huvudsak förkla- ras variationen av tre typer av händelser under inkomsttyperna 2000, 3000 samt 7000.

Under ”Inkomster av statens verksamhet” re- dovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdelningarna ökade yt- terligare under 2007, även detta år till stor del be- roende på utdelningar av engångskaraktär.

Under ”Inkomster av försåld egendom” redo- visas 2005 försäljningsinkomster från försälj- ningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Un- der 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor. Under 2008 redovisas stora försälj- ningsinkomster beroende på försäljningar av statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB

samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan AB.

Under ”Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet” redovisades kommunala utjäm- ningsavgifter t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 redovisas utjämningsavgifterna utanför statsbudgeten vilket minskar intäkterna med cirka 26 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. De omfattar även kommunal- skatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs av- drag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2008 var 207 miljarder kronor högre än vad de var 2004. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 4 procent. Regeländringar har minskat skattein- täkterna med 62 miljarder kronor perioden 2004–2008. Justerat för regeländringar har skat- teintäkterna en genomsnittlig årlig utvecklings- takt om 5 procent.

Förändringar under skatt på arbete

Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två sista stegen av den s.k. reduktionen för den all- männa pensionsavgiften. Detta ökade skattere- duktionerna och minskade skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor respektive år. Sam- mantaget gav reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har avdra-

gen för den allmänna pensionsavgiften avskaf- fats, vilket ökat de kommunala skatteintäkterna med cirka 3 miljarder kronor respektive år.

Införandet av jobbskatteavdraget år 2007 ökade skattereduktionerna med ytterligare 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattere- duktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa samma år verkar i motsatt riktning och minskar skattereduktionerna med 4 miljarder kronor. Förstärkningen av jobbskat- teavdraget 2008 ökade skattereduktionerna med ytterligare 11 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på kapital

Nettot av hushållens kapitalinkomster och ka- pitalutgifter utgör underlaget för hushållens skatt på kapital. Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på ut- vecklingen av hushållens taxerade kapitalvinster. Kapitalvinsterna ökade mellan 2004 och 2007, för att 2007 uppgå till 172 miljarder kronor. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008, i kombination med den finansiella oron under året, medför att kapitalvinsterna bedöms falla till 91 miljarder kronor 2008. Börsnedgången med- för också att hushållens kapitalförluster ökar. Skatt på kapital, hushåll beräknas sammantaget falla från 50 miljarder kronor 2007 till 21 miljarder kronor 2008.

Under de senaste fem åren har skatteintäk- terna från skatt på företagsvinster varit höga. Det beror dels på en snabb vinstutveckling och höga vinster i företagen. Men det beror också på att företagen, som följd av den räntebeläggning av periodiseringsfonderna som infördes 2005, i stor utsträckning valde att återföra periodise- ringsfonder till beskattning under 2004 och 2005. Regeringen bedömer att intäkterna från skatt på företagsvinster är som högst 2007, då de uppgick till 105 miljarder kronor. Under 2008 faller skatteintäkterna tillbaka till följd av den snabbt vikande konjunkturen.

Fastighetsskatteintäkternas utveckling de se- naste åren förklaras huvudsakligen av regeländ- ringar. År 2006 infördes en begränsning av fas- tighetsskatteuttaget på markvärdet, vilket med- förde att intäkterna från fastighetsskatten mins- kade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 av- skaffades den statliga fastighetsskatten på bostä- der och ersattes med en kommunal fastighetsav- gift. Övergången medför att intäkterna från

Skr. 2008/09:101

fastighetsavgiften och fastighetsskatten minskar jämfört med 2007.

Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror

Utvecklingen av intäkterna från mervärdesskat- ten påverkas i huvudsak av utvecklingen av hus- hållens konsumtion. Intäkterna från mervärdes- skatten har ökat årligen sedan 2004 och beräknas uppgå till 300 miljarder kronor år 2008. Under perioden 2005–2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- bare takt än hushållens konsumtionsutgifter, delvis till följd av en relativt snabb ökningstakt av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta mervärdesskattesatsen. Konsumtionen av bilar och dämpades kraftigt under andra halvåret 2008 främst till följd av den intensifierade fi- nanskrisen och den avmattade konjunkturen.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för efter färdigställandetidpunk- ten. Debiteringarna beräknas därför tidigareläg- gas med cirka ett halvår. Övergången till de nya reglerna innebär att debiteringar sker enligt det nya och gamla systemet under 2008, vilket be- döms leda till en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008. De underliggande mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008.

Utvecklingen av intäkterna från skatt på energi de senaste åren förklaras främst av skatte- satsjusteringar. Även större delen av utveck- lingen för skatt på vägtrafik förklaras av regel- ändringar. Skattesatshöjningar, införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms in- nerstad samt införandet av skatt på trafikförsäk- ringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt drygt 7 miljarder under perioden. Likaså för to- baksskatten beror den positiva utvecklingen på regeländringar, i huvudsak de skattesatshöj- ningar som genomfördes 2007.

Skr. 2008/09:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2004–2008

Miljarder kronor

Inkomstår	2004	2005	2006	2007	2008
Skatt på arbete	806,9	829,6	857,2	873,5	905,7
Direkta skatter	465,6	476,9	490,1	483,0	496,9

Kommunal skatt	419,8	435,6	454,1	479,1	502,6

Statlig skatt	34,0	38,3	41,0	44,8	48,1

Allmän pensionsavgift	72,1	74,2	77,3	81,1	85,1

Skattereduktioner m.m.	-60,5	-71,3	-82,4	-122,0	-139,0

Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

Indirekta skatter	341,4	352,8	367,0	390,5	408,8

Arbetsgivaravgifter	329,0	341,1	357,0	382,0	403,5

Egenavgifter	9,3	10,1	10,9	11,8	12,1

Särskild löneskatt	28,3	29,3	28,9	30,2	30,7

Nedsättningar	-8,7	-8,5	-8,8	-10,5	-13,5

Tjänstegruppliv	1,3	1,1	1,2	0,9	1,2

Avgifter till premiepensionssystemet	-17,8	-20,3	-22,3	-23,9	-25,1

Skatt på kapital	135,9	167,9	192,2	208,7	165,8
Skatt på kapital, hushåll	11,9	22,9	37,4	49,7	21,2

Skatt på företagsvinster	71,5	92,0	99,2	104,6	90,8

Avkastningsskatt	11,3	12,0	11,1	12,8	16,2

Fastighetsskatt	24,3	25,1	25,0	25,9	22,6

Stämpelskatt	7,1	7,8	9,5	9,4	9,4

Förmögenhetsskatt	5,3	5,0	6,1	0,0	0,0

Kupongskatt m.m.	1,8	1,9	3,7	6,3	5,5

Arvs- och gåvoskatt	2,6	1,1	0,1	0,0	0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror	337,8	357,3	375,3	399,6	418,6
Mervärdesskatt	235,4	250,1	265,2	284,8	300,1

Tobaksskatt	8,2	8,2	8,6	9,7	9,9

Skatt på etylalkohol	4,1	4,1	4,2	4,2	4,2

Skatt på vin m.m.	3,5	3,6	3,8	4,0	4,1

Skatt på öl	2,5	2,6	2,7	2,8	3,1

Energiskatt	35,1	37,8	38,2	38,2	38,8

Koldioxidskatt	26,4	25,5	24,7	25,1	25,7

Övriga skatter på energi och miljö	3,5	3,3	4,7	4,7	5,1

Skatt på vägtrafik	8,8	11,0	11,8	13,1	16,0

Skatt på import	3,9	4,7	5,2	5,9	5,9

Övriga skatter	6,4	6,4	6,3	7,1	5,5

Restförda och övriga skatter	-1,9	-1,3	-1,8	-0,5	-3,9
Restförda skatter	-5,9	-7,6	-5,4	-7,6	-8,2

Övriga skatter	4,1	6,3	3,5	7,2	4,3

Totala skatteintäkter	1 278,9	1 353,5	1 422,8	1 481,4	1 486,2
EU-skatter	-7,3	-7,8	-9,4	-7,2	-7,2

Offentliga sektorns skatteintäkter	1 271,6	1 345,7	1 413,5	1 474,1	1 478,9
Kommunal inkomstskatt	-419,8	-435,6	-454,1	-479,1	-514,6

Avgifter till ålderspensionssystemet	-147,2	-151,0	-159,6	-168,9	-178,0

Statens skatteintäkter	704,5	759,1	799,7	826,1	786,3

Inbromsningen av den ekonomiska konjunkturen och bortfall av skatteintäkter 2008

Finanskrisen har vuxit i styrka under 2008 sam- tidigt som BNP-tillväxten har utvecklats svagare för varje kvartal. Turbulensen på de finansiella marknaderna accelererade i september och ef- fekterna på den reala ekonomin dröjde inte länge. BNP-tillväxten blev lägre både tredje och fjärde kvartalet 2008 jämfört med samma kvartal föregående år. Fjärde kvartalet 2008 föll BNP- tillväxten med 4,8 procent1 jämfört med fjärde kvartalet 2007. Inbromsningen av ekonomin medförde att statens skatteintäkter bedöms bli lägre 2008 jämfört med 2007, framförallt till följd av lägre intäkter från skatt på företagsvins- ter och mervärdesskatt.

Bolagens vinster föll dramatiskt under fjärde kvartalet 2008 (se diagram 3.1). Fallet i vinsterna medför att intäkterna från skatt på företagsvins- ter bedöms bli betydligt lägre 2008 jämfört med 2007. Bidragande orsaker till de lägre vinsterna var en lägre orderingång i många verkstadsbolag och ökade kreditförluster i banksektorn.

Diagram 3.1 Utvecklingen av bolagens vinst före skatt 2004‑2008

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

50
40
30
20
10
0
-10	Kvartal 1
-20	Kvartal 2
-20	Kvartal 3
-30	Kvartal 3
-30	Kvartal 4
	Kvartal 4
-40
-40	2004	2005	2006	2007	2008
	2004	2005	2006	2007	2008

Även intäkterna från skatt på konsumtion ut- vecklades svagt under andra halvåret 2008. Den svaga utvecklingen förklaras framförallt av vikande skatteintäkter från mervärdesskatten, som i sin tur främst beror på fallet i hushållens konsumtion. Nedgången på börsen och osäker- heten om den ekonomiska konjunkturen bidrog till att hushållens konsumtion föll med 3,3 procent fjärde kvartalet 2008. Hushållens

1Procenttalen i avsnittet avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år.

Skr. 2008/09:101

konsumtion har inte fallit lika mycket ett enskilt kvartal sedan 1993. De underliggande mervär- desskatteintäkterna från privat sektor, dvs. in- täkter där effekten av förändrade skatte- och re- dovisningsregler är exkluderad, minskade med 6,7 procent fjärde kvartalet 2008 jämfört med samma kvartal 2007. Nedgången i intäkterna förväntas bli större än nedgången i hushållens konsumtion. Detta beror främst på en ändrad sammansättning i konsumtionen. Efterfrågan på varor som beskattas med den högsta mervärdes- skattesatsen, bilar och andra sällanköpsvaror, föll relativt mycket jämfört med andra varor. Utöver den negativa förmögenhetseffekten av en fal- lande börs bidrog sannolikt åtstramningar av bankernas kreditgivning till den relativt kraftiga inbromsningen i hushållens konsumtion av säl- lanköpsvaror under det tredje och fjärde kvarta- let 2008.

I diagram 3.2 redovisas utvecklingen av de un- derliggande mervärdesskatteintäkterna från pri- vat sektor och hushållens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror 1999–2008. Nedgången av de underliggande mervärdesskatteintäkterna un- der det fjärde kvartalet 2008 är den största ned- gången sett till den angivna tidsperioden. Av dia- gram 3.2 framgår även det dramatiska fallet i hushållens konsumtion av bilar och andra sällan- köpsvaror som påbörjades fjärde kvartalet 2008 och som förväntas nå sin botten 2009.

Diagram 3.2 Hushållens konsumtion och underliggande mervärdesskatteintäkter från privat sektor 1999–2008

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

15
12


9
6
3
3
0
-3
-6			Underliggande mervärdesskatt från privat sektor
-9			Underliggande mervärdesskatt från privat sektor
-9			Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar
-12			Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar


99	00	01		02	03	04	05	06	07	08
Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Trots inbromsningen i konjunkturen under 2008 bedöms intäkterna från skatt på arbete öka 2008 jämfört med 2007. Anledningen är att bortfall i intäkter från skatt på arbete ofta sker med en tidsfördröjning på 1–2 år i förhållande till pro- duktionsutvecklingen (BNP). De höga antalet varsel som rapporterades under hösten 2008 för-

Skr. 2008/09:101

väntas realiseras i högre arbetslöshet och lägre sysselsättning kommande år. Utvecklingen av lönesumman, dvs. antalet arbetade timmar i eko- nomin multiplicerat med den genomsnittliga timlönen, är av stor betydelse för intäkterna från skatt på arbete. I diagram 3.3 redovisas utveck- lingen av arbetade timmar, timlön och löne- summa i ekonomin 1996–2008. Av diagrammet framgår att utvecklingen av lönesumman däm- pades 2008 främst till följd av en svagare utveck- ling av antalet arbetade timmar.

Diagram 3.3 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2008

Procentuell utveckling

9
7
5


3
3
1


-1
				Arbetade timmar



-3				Timlön


-5				Lönesumma
				Lönesumma


96	97	98	99		00	01	02	03	04	05	06	07	08
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av summan av utbetalda löner i slutet av 2008 var betydligt svagare än vad som framgår av att jämföra utvecklingen mellan hel- året 2008 och helåret 2007. I diagram 3.4 redovi- sas utvecklingen av lönesumman månadsvis, mätt som procentuell utveckling jämfört med samma månad föregående år. I diagrammet illu- streras hur utvecklingstakten för lönesumman först dämpas i november 2008 för att sedan falla kraftigt i december.

Diagram 3.4 Månadsvis utveckling av lönesumman 1999– 2008

Procentuell utveckling jämfört med samma månad föregående år

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Den intensifierade finanskrisen och den efter- följande kraftiga inbromsningen av konjunk- turen är den avgörande förklaringen till att sta- tens skatteintäkter bedöms minska 2008 jämfört med 2007.

Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och bruttonationalprodukten (BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten perio- den 2004–2008. Skattekvoten har minskat från 48,7 procent 2004 till 47,1 procent 2008.

Tabell 3.4 Skattekvoten 2004–2008

Procent av BNP

	2004	2005	2006	2007	2008
Skattekvot	48,7	49,5	49,1	48,3	47,1
varav
Staten	26,8	27,8	27,6	27,0	24,9

Kommunsektorn	16,0	15,9	15,7	15,6	16,3

ÅP-systemet	6,3	6,3	6,3	6,3	6,4

EU	0,3	0,3	0,3	0,2	0,2

varav
Arbete	30,7	30,3	29,5	28,5	28,7

Kapital	5,2	6,1	6,6	6,8	5,2

Konsumtion m.m.	12,9	13,1	12,9	13,0	13,3

Restfört m.m.	-0,1	0,0	-0,1	0,0	-0,1

Exkl. skatt på	44,6	45,5	45,3	44,9	43,6
transfereringar

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

År 2004 och 2005 ökade skattekvoten, vilket i huvudsak berodde på höga intäkter från skatt på kapital. En stor del av intäkterna kom från åter- förda periodiseringsfonder. År 2006 minskade skattekvoten, något som till största delen be- rodde på det sista steget i den skattereform som syftade till att ge full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Införandet av jobbskatteav- draget 2007 minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor 2007. Under året slopades också förmögenhetsskatten och det gjordes lätt- nader i fastighetsskatteuttaget. Sammanlagt genomfördes skattesänkningar på totalt 42 miljarder kronor och skattekvoten minskade med 0,8 procentenheter mellan 2006 och 2007. År 2008 bedöms skattekvoten minska ytterligare och uppgå till 47,1 procent. Minskningen beror i huvudsak på att intäkterna från skatt på kapital förväntas bli lägre.

I diagram 3.5 redovisas utvecklingen av skat- tekvoten perioden 1980–2008.

Diagram 3.5 Skattekvot 1980‑2008

Procent av BNP

Skattekvot

Skattekvot exkl. skatt på transfereringar

3.1.3Statsbudgetens utgifter

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt ut- gifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgifts- taket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2004–2008. Tidsserierna är angivna i 2008 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur för åren 2004– 2008 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2008 kan ha tillhört ett annat utgifts- område.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- giftsområde åren 2004–2008. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter mins- kade med 2,9 miljarder kronor och 3,1 miljarder kronor för 2005 respektive 2006. Sådana föränd- ringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas där- för även ett utfall som rensats för större tekniska förändringar. De är kursiverade i tabell 3.5. För- klaringar till större tekniska förändringar som

Skr. 2008/09:101

påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.2

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2004–2008. Flera utgifts- områden uppvisar en betydande förändring un- der perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under perioden 2004–2008 varierade de mak- roekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna under perioden 2004–2008 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade ut- gifter inom utgiftsområdet.

Ett exempel på en engångshändelse som på- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007 och 2008.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2004 och 2008.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 2,6 procentenheter mellan 2004 och

2Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Skr. 2008/09:101

2008. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna under perioden 2004–2008 med 1,0 procentenheter. Minskningen förklaras av lägre utgifter för garantipension och bostads- tillägg till pensionärer.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 2,9 procentenheter under perioden 2004–2008. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

m.m.minskade från 44 miljarder kronor 2006 till cirka 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet ar- betslösa, reformer som genomförts inom ar- betslöshetsförsäkringen och färre antalet perso- ner i arbetsmarknadspolitiska program.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 3,1 procentenheter under perio- den 2004–2008. Utgiftsökningen beror i huvud- sak på de extra amorteringarna på infrastruktur- lån om 10 respektive 25 miljarder kronor som genomfördes 2007 och 2008.

Skr. 2008/09:101

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2004–2008

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2008. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

			Andel i procent av de takbegränsade utgifterna						Miljarder kronor
Utgiftsområden			2004	2005	2006	2007	2008	2004	2005	2006	2007	2008
Utgiftsområden			2004	2005	2006	2007	2008	2004	2005	2006	2007	2008
1	Rikets styrelse	1,1		1,1	1,2	1,2	1,2	9,8	9,9	10,6	10,6	11,0
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,1		1,3	1,3	1,2	1,2	9,2	11,0	11,8	11,2	11,4
3	Skatt, tull och exekution	1,0		1,0	1,0	1,1	1,0	8,6	8,6	9,0	9,7	9,4
4	Rättsväsendet	3,1		3,1	3,2	3,4	3,5	26,3	27,0	28,5	30,6	32,7
5	Internationell samverkan	0,1		0,2	0,2	0,2	0,2	1,3	1,4	1,4	1,6	1,8
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	5,1		5,1	4,9	5,1	4,6	43,3	44,0	44,3	46,5	43,0
7	Internationellt bistånd	2,3		2,6	2,9	2,8	2,9	19,9	22,3	25,9	25,4	27,5
8	Migration	0,6		0,6	0,5	0,6	0,7	5,2	4,8	4,5	5,3	6,1
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	4,3		4,4	4,7	5,1	5,2	36,8	38,5	42,2	46,7	49,1
10	Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp1	14,4		14,7	14,0	13,1	12,3	122,9	127,0	125,7	119,5	115,9
10	Justerat för teknisk förändring1	14,9		14,7	14,0	13,1	12,3	127,1	127,0	125,7	119,5	115,9
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom2	6,0		5,3	5,0	4,8	4,5	51,2	46,1	45,0	43,7	42,6
11	Justerat för teknisk förändring2	5,5		5,3	5,0	4,8	4,5	47,4	46,1	45,0	43,7	42,6
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	6,7		6,8	7,1	7,1	7,0	57,5	59,1	63,7	64,9	66,4
13	Arbetsmarknad3	8,2		8,3	8,0	6,4	5,5	69,8	71,7	71,7	58,0	51,8
13	Justerat för teknisk förändring3	8,4		8,5	8,2	6,6	5,5	71,9	73,8	78,3	60,3	51,8
14	Arbetsliv	0,1		0,1	0,1	0,1	0,1	1,1	1,1	1,2	1,1	1,0
15	Studiestöd	2,4		2,3	2,2	2,1	2,0	20,8	19,8	20,1	19,3	19,1
16	Utbildning och universitetsforskning4	5,1		5,1	5,2	4,6	4,7	44,0	43,7	46,5	42,2	44,5
16	Justerat för teknisk förändring4	4,2		4,4	4,7	4,6	4,7	35,8	38,3	41,8	42,2	44,5
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1,0		1,0	1,1	1,1	1,1	8,7	9,0	9,6	10,1	10,1
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik	0,4		0,4	0,3	0,3	0,2	3,1	3,1	2,9	2,4	2,1
19	Regional utveckling	0,4		0,4	0,4	0,3	0,3	3,3	3,3	3,3	2,9	2,8
20	Allmän miljö- och naturvård	0,4		0,5	0,5	0,5	0,5	3,1	4,0	4,5	4,3	4,7
21	Energi5	0,2		0,2	0,2	0,2	0,2	2,1	1,4	1,6	2,2	2,1
22	Kommunikationer	3,4		3,7	3,5	4,9	6,5	29,0	31,7	31,0	44,3	61,5
23	Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring	1,4		2,0	2,3	1,7	1,7	12,2	17,4	21,0	15,5	16,5
24	Näringsliv	0,4		0,4	0,4	0,5	0,4	3,5	3,6	3,9	4,3	12,8
25	Allmänna bidrag till kommuner 6	8,2		6,6	6,7	8,0	6,9	69,8	57,3	60,2	73,0	64,8
25	Justerat för teknisk förändring6	6,0		6,5	6,6	6,6	6,9	51,5	56,4	59,0	60,5	64,8
26	Statsskuldsräntor m.m.7							52,7	32,7	49,5	47,3	48,2
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	3,0		3,0	2,9	2,9	3,3	25,6	25,6	25,9	26,6	31,5
	Summa utgiftsområden							740,7	725,0	765,5	769,2	790,3
	Ålderspensionssystemet vid sidan av SB	19,6		19,9	20,0	20,7	21,3	167,5	172,0	179,1	188,2	201,4
	Takbegränsade utgifter	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	855,5	864,3	895,2	910,1	943,4
	Budgeteringsmarginal	0,3		0,7	1,3	3,1	1,4	2,5	5,7	11,8	27,9	13,6
	Utgiftstak för staten							858,0	870,0	907,0	938,0	957,0

1År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde

10.I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utgiftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005.

2År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10.

3År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande

2,3 miljarder kronor.

Skr. 2008/09:101

4Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006– 2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan.

5År 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.

6Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med -18,3 miljarder kronor 2004, 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade UO25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder slopas och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade UO25 med 0,9 miljarder kronor 2008.

7Ingår inte i takbegränsade utgifter.

3.1.4Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2004–2008

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Statens netto-
förmögenhet	-775	-746	-635	-499	-410

Statsskulden	1 213	1 262	1 220	1 115	1 062

Transfereringar
exkl.
avsättningar	722	742	759	762	768

Kostnader för
statens egen
verksamhet	178	194	202	195	210
Skatteintäkter	839	902	964	990	968

Årets över-
/underskott
enligt resultat-
räkningen	-18	37	104	127	92

Redovisningen för 2005 har justerats i enlighet med de ändrade redovisningsprinciper m.m. för skatteintäkter som gäller sedan 2006 (se avsnitt

4.4.2Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar). Däremot har redovisningen inte juste- rats i detta avseende för året 2004. Skatteintäkter enligt de nya principerna har inte beräknats för det året. I övrigt har de mindre justeringar av re- dovisningsprinciper som genomförts ett visst år även tillämpats på tidigare år.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.6 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögen- heten har under perioden förbättrats med 365 miljarder kronor. Förändringen har främst inträffat under de senaste tre åren. Den avgö- rande förklaringen till nettoförmögenhetens för- ändring under perioden är resultaträkningens överskott.

Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen.

Skr. 2008/09:101

Diagram 3.6 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2004–2008

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

0 -200 -400 -600 -800

-1 000 -1 200 -1 400

Nettoförmögenhet		Statsskuld

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 135 miljarder kronor för 2008. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var negativt och bidrog till att minska statsskul- den med drygt 135 miljarder kronor 2008. Den konsoliderade statsskulden minskade med 53 miljarder kronor till 1 062 miljarder kronor 2008.

Anledningen till att statsskulden inte mins- kade i samma utsträckning som statsbudgetens saldo var i första hand att Riksgäldskontoret vid årsskiftet hade långt större kassatillgångar än normalt. Det berodde i sin tur på två faktorer. För det första gav Riksgäldskontoret under hösten 2008 ut mer statsskuldväxlar än vad som motsvarade lånebehovet. Syftet var att möta en kraftigt ökad efterfrågan på statspapper till följd av finanskrisen. Denna extra upplåning, som bi- drog till att dra upp statsskulden, placerades kortfristigt i bostadsobligationer. För det andra hade Riksgäldskontoret tillgångar i utländsk valuta. Det var en följd av att betalningen för statens aktier i Vin & Sprit AB inte växlades till kronor och användes för löpande betalningar. I stället behöll Riksgäldskontoret dem som valu- tatillgångar som användes för att täcka räntebe- talningar och förfall i valutaskulden. Föränd- ringen av Riksgäldskontoret kassa ökade statsskulden med totalt 55 miljarder kronor.

Förutom statsbudgetens överskott och för- ändringar i Riksgäldskontorets kassa påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek. Försvag-

Skr. 2008/09:101

ningen av den svenska kronan under 2008 ökade statsskulden med 36 miljarder kronor.

Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighe- ters innehav av statsobligationer och statsskuld- växlar. Myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Därigenom påverkar även förändringar i myndigheters inne- hav av statspapper statsskulden.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2008

Miljarder kronor

	RGK		RGK,	Övriga-	Elimineras i
	RGK		RGK,	myndig-	balans-
	(IG)	KAF	övrig	heter	räkningen
Statsskuld-
växlar	0,0				0,0

Premieobliga-
tioner			0,3		0,3

Nominella
statsobliga-
tioner	17,8	17,5		0,3	35,6

Reala stats-
obligationer		21,3			21,3

Totalt	17,8	38,8	0,3	0,3	57,2

Anm. Med RGK (IG) avses Riksgäldskontorets innehav av statspapper inom insättningsgarantin, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK, övrig avses Riksgäldskontorets övriga innehav av statspapper.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 57,2 miljarder kronor 2008, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- fallsfondens och Insättningsgarantifondens in- nehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av stats- papper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgälds- kontoret redovisar är 57,2 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen (se kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys).

Definition av statsskulden

Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nomi- nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de

skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskonto- ret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, lik- som övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala in- strument inkluderas upplupen inflationskom- pensation som med tidigare definition skuldför- des först vid förfall. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang.

Statsskuldens sammansättning

Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för- valtning avseende statsskuldens sammansättning och löptid. Det av regeringen beslutade riktvär- det anger att den genomsnittliga räntebind- ningstiden för hela statsskulden skulle vara 4,8 år vid slutet av 2008. Fram till 2007 angavs endast löptidsriktvärde för den nominella delen av stats- skulden.

Inför 2007 beslutade regeringen också om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kas- saflöden genom att, förutom det nominella slut- beloppet, även inkludera framtida kupongbetal- ningar och inflationskompensation.

Det nya måttet innebar att andelarna i stats- skulden ändrades. Vid årsskiftet 2008/2009 var andelen nominella lån 55 procent, andelen reala lån 28 procent och andelen valutaskuld 17 procent mätt enligt SSK (30 dagars glidande medelvärde). I riktlinjebeslutet fastställdes att målandelen för den nominella och reala skulden skulle uppgå till 60 respektive 25 procent av statsskulden. För valutaskulden beslutades att andelen ska minska till 15 procent av statsskul- den. SSK-måttet används endast för att beskriva statsskuldens sammansättning i riktlinjesam- manhang. För övriga syften används det tradi- tionella skuldmåttet, så även i årsredovisning för staten.

Inom ramen för riktlinjerna fastställer Riks- gäldskontoret delmål och riktmärken för löpti- den i den nominella kronskulden, reala kron- skulden och valutaskulden. Det är

Riksgäldskontoret som svarar för den operativa förvaltningen av statsskulden.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2004–2008

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Nominella lån i
svenska kronor	745	770	754	683	651

Reala lån i
svenska kronor	167	189	200	199	186

Nominella lån i
utländsk valuta	301	303	266	233	225

Summa konsoli-
derad statsskuld	1 213	1 262	1 220	1 115	1 062

Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti- gaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligatio- ner (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (noll- kuponglån, i huvudsak med en löptid på högst sex månader vid emissionstillfället). I nominella lån i svenska kronor ingår även privatmarknads- lån. Privatmarknadslån består dels av premieob- ligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2008 har privatmarknadsupplåningen ökat med 18 miljar- der kronor jämfört med 2007 och uppgick till

81 miljarder		kronor	vid	slutet	av	året	eller
7,6 procent		av total	statsskuld.		Riksgäldsspar
ökade	med	19 miljarder		kronor		under	året
medan	premieobligationerna minskade						med
0,7 miljarder		kronor. Den		stora	ökningen		för

Riksgäldsspar är en effekt av höstens finanskris. Den stora oron för säkerheten i banksystemet ledde till rekordstora insättningar på Riksgäldsspar. De stora insättningarna ebbade dock ut efter höjningen av insättningsgarantin och lägre räntor mot slutet av året. Privatmarknadsupplåning syftar till att ge Riksgäldskontoret billigare upplåning än kon- ventionella statspapper i kombination med möj- ligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,1 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapital- marknaden under 2008. För femårsperioden 2004–2008 blev den sammanlagda kostnadsbe- sparingen drygt 0,7 miljarder kronor.

Volymen	statsskuldväxlar	minskade med
31 miljarder	kronor 2008.	Statsskuldväxlar

emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen

Skr. 2008/09:101

av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan va- riera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket be- ror på att statens lånebehov varierar över året. I mitten av september beslutade Riksgäldskonto- ret att ge ut mer statsskuldväxlar än vad som be- hövdes för att finansiera den egentliga statsskul- den. Orsaken var den stora efterfrågan på statspapper som uppstått på grund av oron på finansmarknaden. De extra medel som kom in till Riksgäldskontorets kassa till följd av extra- emitteringarna placerades i första hand i repor i bostadsobligationer. Vid årsskiftet var extra statsskuldsväxlar för 52 miljarder kronor fortfa- rande utestående, varav de sista förfaller i mars 2009.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2004–2008

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Statsobligationer,
nominella	565	543	525	478	473

Ränte- och valuta-
swappar	-202	-228	-239	-226	-228

Statsskuldväxlar	256	284	252	170	139

Ränteswappar	45	85	94	112	134
Nominella privat-
marknadslån	59	63	63	63	81
Likviditetsinstrument	22	23	45	69	50

Valutaterminer m.m.	0	0	14	17	2

Nominella lån i
svenska kronor	745	770	754	683	651

Den reala lånestocken uppgick till 186 miljarder kronor i slutet av 2008. I slutet av 2007 uppgick den till 199 miljarder kronor.

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansierings- källa med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, vilket medför att risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för in- vesteraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.

Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog till att täcka en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden

Skr. 2008/09:101

löpande mäts och värderas i kronor slår änd- ringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valuta- skulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realob- ligationer till att diversifiera statsskulden, efter- som den minskar exponeringen mot svenska räntor.

Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amor- teras med 40 miljarder kronor 2008. Riksgälds- kontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. I augusti beslutade dock regeringen att Riksgälds- kontoret skulle övergå till att styra valutaande- len. Orsaken var att valutaandelen närmat sig riktvärdet 15 procent till följd av valutainbetal- ningar från försäljningen av Vin & Sprit AB. Betalningen av Vin & Sprit AB (cirka 50 miljar- der kronor) gjordes i utländsk valuta och Riks- gäldskontoret valde i samråd med regeringen att inte växla till kronor utan behöll medlen som tillgångar i utländsk valuta. Detta eftersom myn- digheten hade stora utbetalningar i utländsk va- luta under hösten och januari 2009. Genom att använda inkomsterna för betalningar i utländsk valuta kunde staten undvika en valutarisk. Vid utgången av 2008 var fortfarande 18 miljarder kronor kvar som annars skulle ha använts till att minska statsskulden.

Riksgäldskontoret amorterade 37 miljarder kronor på valutaskulden under 2008. Valuta- skulden minskade dock endast med 8 miljarder kronor. Förklaringen till att valutaskulden inte minskade i samma utsträckning som amorte- ringarna är att även orealiserade valutakursför- ändringar ingår i valutaskulden. Dessa kan vari- era kraftigt mellan åren. För 2008 uppgick de orealiserade valutaförlusterna till 36 miljarder kronor och ökade därmed valutaskulden. De re- aliserade valutavinsterna uppgick till 6 miljarder kronor.

Statsskuldens kostnader

De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till cirka 33 miljarder kronor 2008 (se kapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det är en minskning med 14 miljarder kronor jäm- fört med 2007.

Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt ut- giftsmässiga principer och utgör ett netto av in- komster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock inte

fullständig när det gäller att beskriva statsskulds- räntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på an- slagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period på- verkas av underliggande skuld-, ränte- och valu- tautveckling.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimin- ering av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12, Nettokostnad för statsskulden, Noter till resultaträkningen).

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2004–2008

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	52	49	52	55	55

Räntekostnader på lån i
utländsk valuta	23	24	23	26	21

Realiserade valutakurs-
differenser	5	-10	6	2	-6

Realiserade
kursdifferenser	14	8	6	4	5

Orealiserade valutakurs-
differenser	-5	22	-15	0	17

Över- /underkurs vid emis-
sion m.m.	-9	-7	-7	-6	-7

Summa kostnader	81	86	65	81	85
Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten	-27	-27	-28	-31	-28
Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder	54	59	37	50	57

Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) hänför-
bara till skuldskötsel-
instrument	-5	8	-9	4	19
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	49	67	28	54	76

Enligt resultaträkningen för 2008 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 76 miljarder kronor, vilket är en ökning med 22 miljarder kronor jämfört med 2007. Ök- ningen beror i första hand på orealiserade valuta- kursförändringar som ökat statsskuldens kost- nader med 32 miljarder kronor jämfört med 2007. De realiserade valuta- och kursdifferen- serna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 7 miljarder kronor jämfört med 2007.

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 55 miljarder kronor, vilket är oför- ändrat jämfört med 2007. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade däremot med 5 miljarder kronor till 21 miljarder kronor. Staten gjorde valutavinster på 6 miljarder kronor, jämfört med förluster om 2 miljarder kronor 2007.

Valutavinster/-förluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Under 2008 ökade de realise-

Skr. 2008/09:101

rade kursförlusterna med 1 miljard kronor, från 4 miljarder kronor till 5 miljarder kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna med 17 miljarder kronor jämfört med 2007. Det beror på att kronan försvagats mot skuldvalu- torna. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor 2008, vilket är en förbättring med 1 miljard kronor jämfört med 2007.

Tillsammans med ränteintäkter i upplånings- verksamheten på 28 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuldskötselåtgärder till 57 miljarder kronor 2008. Skillnaden mellan statsskuldens utgifts- mässiga räntekostnader på 33 miljarder kronor och nettokostnaden på 57 miljarder kronor för- klaras av att kursdifferenser vid emission, noll- kupongräntor och orealiserade valutakursför- ändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.

Transfereringar

Diagram 3.7 Transfereringar per sektor 2004–2008

Miljoner kronor

800 000

700 000

600 000

500 000

400000

300000

200000

100000

2004 2005 2006 2007 2008

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I diagram 3.7 redovisas transfereringarna per sektor 2004–2008. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 46 miljarder kronor eller 6 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens ideella organisationer och föreningar. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 12 miljarder kronor eller 2,4 procent mellan 2004 och 2008.

Skr. 2008/09:101

Tabell 3.11 Transfereringar 2004–2008

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Socialförsäkring	402 149	408 704	419 618	427 972	438 751

Allmänna bidrag
till kommuner	101 238	106 472	109 359	123 709	120 734

Arbetsmarknad	65 663	71 052	68 169	48 786	40 106

Nettoöverföring
till premie-
pensionssystemet	20 021	23 805	25 920	26 387	27 546

Nettoöverföring
till ålders-
pensionssystemet,
AP-fonderna	7 620	9 577	7 334	5 916	3 542

Avgiften till
Europeiska
gemenskapen	23 156	25 793	26 066	26 498	31 080

Bistånd m.m.,
migration och
integration	23 144	24 700	29 262	29 880	33 769
Utbildning,
studiestöd	36 116	19 868	26 838	22 581	22 130
Övrigt	42 574	52 022	46 589	50 017	49 881

Summa	721 681	741 993	759 155	761 746	767 539

Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad med dessa värden för samtliga år.

I tabell 3.11 redovisas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperio- den. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Socialförsäkring

Diagram 3.8 Socialförsäkringar 2004–2008

Miljoner kronor

500000

450000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150000

100000

50000

2004

2005

2006

2007

2008

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk familjepolitik

Ålderspensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under femårsperioden. År 2008 ökade kostna- derna med drygt 10 miljarder kronor eller 2,4 procent. Under hela femårsperioden var ök-

ningen totalt 36 miljarder kronor					eller knappt
9 procent.

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2004–2008
Miljoner kronor
		2004	2005	2006	2007	2008
	Ålderspensioner
	m.m.	211 083	215 227	221 232	229 915	242 665

	Ekonomisk
	familjepolitik	53 094	54 232	58 415	59 335	60 409

	Handikappolitik	12 995	14 603	16 338	18 416	20 058
	Ersättning vid
	arbetsoförmåga m.m.	105 357	104 344	102 841	98 939	94 035
	Läkemedelsför-
	månerna	19 620	20 298	20 792	21 367	21 584
	Summa
	transfereringar	402 149	408 704	419 618	427 972	438 751
Av ökningen		mellan 2004 och 2008 är

31 miljarder kronor hänförliga till ökade pen- sionskostnader. Ökningen av pensionskostna- derna har varit tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att den genom- snittliga pensionspoängen ökat, men även på in- dexomräkning av pensionsbelopp (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultaträkningen).

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför- måga m.m. minskade med sammanlagt 11,3 miljarder kronor eller 10,7 procent under perioden. Från 2005 bröts den tidigare upp- gången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning har minskat för varje år. Kostnaden för sjukpenning mins- kade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006, under 2007 blev den 2,8 miljarder eller 9,2 procent och även under 2008 fortsatte minskningen med ytterligare 4,6 miljarder kronor eller 16,4 procent. Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt sjunka. Kostnaderna för sjuk- och aktivitets- ersättningarna (tidigare benämnt förtidspension) var i princip oförändrade mellan 2007 och 2008.

I tabellerna 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension respektive ut- betald ålderspension under perioden 2004–2008.

Skr. 2008/09:101

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2004–2008

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2004	925 186	56	724 695	44	1 649 881

2005	942 578	56	745 499	44	1 688 077
2006	955 994	56	764 622	44	1 720 616

2007	971 518	55	788 215	45	1 759 733

2008	975 687	55	802 128	45	1 777 815

Källa: Försäkringskassan

År 2008 var cirka 1,8 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor. Antalet pensionstagare har ökat med knappt 8 procent sedan 2004.

Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2004–2008

Miljoner kronor

	Kvinnor	Medel-		Medel-
	Kvinnor	ersättning	Män	ersättning
	Kronor	per månad	Kronor	per månad	Summa
2004	86 837	7 677	101 144	11 631	187 981

2005	89 076	7 875	104 017	11 627	193 093
2006	92 053	8 024	107 609	11 728	199 662

2007	96 405	8 269	112 424	11 886	208 829

2008	102 011	8 713	119 672	12 433	221 683

Källa: Försäkringskassan

År 2008 utbetalades cirka 222 miljarder kronor, varav 46 procent eller 102 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller knappt 120 miljarder kronor till män. Kvinnors medel- ersättning per månad var 8 713 kronor och mäns var 12 433 kronor per månad. Kvinnornas me- delersättning per månad var således 30 procent lägre än männens medelersättning 2008. Skillna- den mellan kvinnors och mäns medelersättning har dock minskat med cirka 4 procentenheter från 2004 till 2008.

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2004– 2008

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2004	34 407 653	81	7 901 514	19	42 309 167
2005	34 338 735	80	8 320 078	20	42 658 813

2006	34 524 796	79	8 957 898	21	43 482 694

2007	35 856 090	79	9 434 538	21	45 290 628
2008	37 117 288	79	10 143 062	21	47 260 350

Källa: Försäkringskassan

Antal ersatta dagar var 47,3 miljoner 2008, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent

uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 2 procentenheter mellan 2004 och 2006, för att därefter vara oförändrad. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2008 i jämförelse med 2007.

Arbetsmarknad

Diagram 3.9 Arbetsmarknad 2004–2008

Miljoner kronor

80 000

70 000

60000

50000

40 000

30 000

20000

10000


2004	2005	2006		2007	2008
Arbetslöshetsersättning			Arbetsmarknadsutbildning m.m.		Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins- kade under perioden 2004–2008 med 26 miljarder kronor. Under 2006 skedde ett trendbrott och kostnaderna för arbetsmarknads- politiken har därefter minskat. Minskningen förklaras av att arbetslöshetsersättningen mins- kade med 4 miljarder kronor till följd av minskad arbetslöshet. Den öppna arbetslösheten fortsatte att minska under hela 2007 (årsgenomsnitt 6,1 %), och under 2008 fortsatte minskningen in på tredje kvartalet av året (årsgenomsnitt 6,2 %), vilket gav en total minskning av kostnaderna för arbetslöshetsersättning med drygt 6 miljarder kronor under året.

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2004–2008

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2004	108 900	44	137 300	56	246 200

2005	124 000	46	145 100	54	269 100

2006	114 300	47	131 300	53	245 600
2007	104 400	48	111 400	52	215 800

20071	148 400	50	149 200	50	297 600
2008	152 400	50	152 300	50	304 700

Källa: AKU, SCB

1Omräknad statistik för 2007, som avser personer i åldersintervallet 15–74 år.

Skr. 2008/09:101

Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad perioden 2004–2008. I april 2005 förändrade SCB sin sta- tistik i enlighet med EU:s normer varför upp- gifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april–december.

I oktober 2007 ändrades statistiken återigen och avser personer i åldern 15–74 år (tidigare var åldersintervallet 16–65 år). På grund av detta är inte statistiken jämförbar mellan åren. För att möjliggöra jämförelser mellan 2007 och 2008 har utfallet för 2007 även räknats om enligt nu gäl- lande principer.

Antalet arbetslösa var i genomsnitt per månad 297 600 under 2007. Det har skett en ökning med i medeltal 7 100 personer per månad under 2008. Det har successivt skett en utjämning mellan könen avseende andelen arbetslösa.

Bistånd m.m., migration och integration.

Diagram 3.10 Bistånd m.m., migration och integration 2004–2008

Miljoner kronor

40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2004	2005	2006	2007	2008
Bidrag via Sida	Bidrag via UD		Bidrag till migration, integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bi- drag, migration och integration ökade med 10,7 miljarder kronor eller 46 procent under perioden 2004–2008. Under 2006 ökade kost- naderna med 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av BNI och på grund av föränd- rade BNI-prognoser. I posten ingår även sam- arbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Ökningen har skett på Bidrag till migration och integration som ökat med 39 procent mellan 2006 och 2007. Alla biståndsposter har ökat något under 2008, men trenden från fjolåret att den stora

ökningen sker på Bidrag till migration och in- tegration håller i sig, ökningen 2008 var 25 procent.

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.11 Utbildning och studiestöd 2004-2008

Miljoner kronor

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10000

5000

2004

2005

2006

2007

2008

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet,

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 14 miljarder kronor under perio- den. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har minskat med närmare 9 miljarder kronor eller 39,6 procent under för- månsperioden. Kostnaden för utbetalda studie- stöd har ökat marginellt. Någon post motsva- rande 2005 års återföring av reservation för lånefordringar, som då gjorde att nettokostna- den för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor, har inte förekommit detta år. Återfö- ringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre rän- teläge som medförde att flera kunde betala sina skulder. För 2004 var kostnaderna beroende av en kostnad för reservation av lånefordringar som då beräknats enligt en ny modell.

De studiestöd som når flest personer är stu- diehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock läm- nas med en högre bidragsdel, men i detta avse- ende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studie- lån och utgår till studerande i studiestödsberät- tigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning

inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Antalet studerande med studiemedel har minskat under femårsperioden.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2004–2008

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2004	260 653	60	173 670	40	434 323
2005	257 018	60	171 511	40	428 529

2006	250 952	61	163 743	39	414 695

2007	252 363	61	159 923	39	412 286
2008	250 302	61	157 514	39	407 816

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2004–2008: Studielån

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2004	197 561	60	132 651	40	330 212

2005	189 697	60	126 684	40	316 381
2006	178 842	60	117 216	40	296 058

2007	173 311	61	111 339	39	284 650

2008	169 776	61	108 648	39	278 424

Källa: Centrala studiestödsnämnden

I tabell 3.17 redovisas antalet studerande med studiemedel perioden 2004–2008. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och hög- skolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 407 816 studerande studie- medel under 2008, vilket är en minskning med 4 470 studerande jämfört med 2007. Av dessa hade 278 424 studielån medan 129 392 stude- rande endast utnyttjade studiebidrag. Andelen studerande med studiemedel som utöver studie- bidraget även har studielån har minskat stadigt under den senaste femårsperioden (se tabell 3.18).

Skr. 2008/09:101

Statens egen verksamhet

Diagram 3.12 Statens egen verksamhet 2004–2008

Miljoner kronor

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

2004

2005

2006

2007

2008

Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Statens egen verksamhet avser främst kostna- derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.12. Kostnaderna har ökat med totalt 32 miljarder kronor eller 18 procent under perioden. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruktureringskostnader och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. 2007 gjordes ytterligare nedskrivning på försva- ret av beredskapsinventarier med 3,2 miljarder kronor.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av av- sättningar för förluster i garanti- och utlånings- verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- kreditnämnden från 2004–2005, vilka fr.o.m. 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se även not 8, Vissa garanti- och kreditkostnader, Noter till resultaträkningen).

De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal, Noter till resul- taträkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, För- svarsmakten och Försäkringskassan samt Skat- teverket. Under femårsperioden har löne- kostnaderna ökat med 23 procent vid Riks- polisstyrelsen medan de övriga tre myndighe- terna ligger kvar på ungefär samma nivåer.

Skr. 2008/09:101

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkost- naderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolis- styrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler, Noter till resultaträk- ningen).

Under 2008 har framförallt övriga driftskost- nader ökat. Övriga driftkostnader avser omkost- nader för de statliga myndigheternas verksam- het. De största ökningarna avser köpta entreprenadtjänster vid Vägverket och Banverket (se även not 9 Övriga driftskostnader, Noter till resultaträkningen).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda3 fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträk- ningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de all- männa försäkringskassorna inkluderas i uppgif- terna för 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myn- digheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, ut- giftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedöm- ningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2004–2008, kvinnor respektive män

Antal1	2004	2005	2006	2007	2008
Kvinnor	106 359	105 223	109 678	109 357	107 601

Män	113 445	110 614	110 727	109 460	106 336
Summa	219 804	215 837	220 405	218 817	213 937

1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2008 utgjorde de cirka 5 250 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 16 700 personer 2008.

Statligt anställda utgör ungefär 5,5 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter har det totalt antalet statligt anställda varit relativt stabilt. Sedan 2007

3Observera att antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

har antalet anställda börjat att minska och 2008 minskade staten med nästan 5 000 anställda. Minskningen 2008 är den största sedan åren 2000–2001 då Statens järnvägar bolagiserades. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen minskade med vardera över 1 000 anställda, För- svarsmakten med nästan 1 000 anställda och Skatteverket med drygt 500 anställda. Polisen och Kriminalvården ökade med cirka 250 re- spektive 200 anställda.

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än män bland de statsanställda (50,3 procent). De könsmässiga skillnaderna mellan olika ålders- grupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2004–2008 fördelade

på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och
kön	2004	2005	2006	2007	2008
–34	45 748	43 407	45 704	44 788	43 499
Kvinnor	48	49	51	51	52
Män	52	51	49	49	48
35–44	54 259	53 708	55 673	56 280	55 913
Kvinnor	48	48	50	50	51
Män	52	52	50	50	49

45–54	59 884	57 866	57 113	56 052	54 311
Kvinnor	49	48	49	49	49
Män	51	52	51	51	51

55–	59 913	60 856	61 915	61 697	60 214
Kvinnor	49	49	50	50	50
Män	51	51	50	50	50

I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2008 var ungefär densamma som 2007. Genomsnittsåldern låg kvar på samma nivå som 2007, dvs. 46 år. År 2008 var drygt 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan drygt 20 procent var 34 år eller yngre.

Arbetsgivarverkets sektorsindelning av statlig verksamhet har ändrats i och med att den nya sektorn Centro bildats. Därför redovisas antalet anställda på sektorerna Affärsverk, Försvar,

Universitet och högskolor samt Övrig verksam- het.

Tabell 3.21 Antal anställda 2004–2008 fördelade på sektorer

Sektor
Kön	2004	2005	2006	2007	2008

Affärsverk1	19 317	18 553	18 943	19 124	18 892
Kvinnor	24	24	25	26	27
Män	76	76	75	74	73

Universitet2	53 429	52 435	52 366	52 266	51 456
Kvinnor	52	52	53	53	54
Män	48	48	47	47	46

Försvar3	20 122	18 551	16 599	16 138	15 181
Kvinnor	20	21	21	21	19
Män	80	79	79	79	81

Övrig
verksamhet4	125 936	126 298	132 497	131 289	128 408
Kvinnor	55	55	56	56	56
Män	45	45	44	44	44

1Affärsverk och infrastruktur

2Universitet och högskolor

3Försvarsmakten

4Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter Källa: Arbetsgivarverket

Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsan- ställda arbetar vid någon av de 40-talet myndig- het som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än en procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 65 myndigheter som har färre än 50 anställda.

Skatteintäkter

Diagram 3.13 Skatteintäkter 2004–2008

Miljoner kronor

1 050 000

1 000 000

950000

900000

850000

800000

750 000

2004

2005

2006

2007

2008

Skatteintäkter

Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen.

Skr. 2008/09:101

Skatteintäkterna har ökat med 129 miljarder kronor eller 18 procent under perioden. Skatte- intäkterna ökade med 151 miljarder kronor mel- lan 2004 och 2007 eller med 18 procent. Där- emot minskade skatteintäkterna med cirka 22 miljarder kronor mellan 2007 och 2008.

Resultaträkningens över-/underskott

Diagram 3.14 Statens över-/underskott 2004–2008

Miljoner kronor

140000

120000

100 000

80000

60000

40 000

20 000

0 -20 000 -40 000

2004

2005

2006

2007

2008

Över/-underskott

Av diagram 3.14 framgår att den konsoliderade resultaträkningen uppvisade ett underskott 2004. Följande år under perioden har statens verksam- het genererat ett överskott, med som mest drygt 127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och 2007 minskade överskottet med 28 procent, eller med cirka 35 miljarder kronor, till cirka 92 mil- jarder kronor.

Skr. 2008/09:101

3.1.5Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Universitet och
högskolor	6 816	7 041	7 915	8 846	10 069
- inomstatliga	2 676	2 767	3 195	3 841	4 812
- utomstatliga	4 140	4 274	4 720	5 005	5 257

Länsstyrelser	1 106	1 503	2 216	2 553	2 253
- inomstatliga	1 006	1 395	2 128	2 496	2 190
- utomstatliga	100	108	88	57	63

Övriga	1 643	3 200	3 751	3 641	3 548
- inomstatliga	896	875	1 160	1 274	1 133
- utomstatliga	747	2 325	2 591	2 367	2 415

Summa	9 566	11 744	13 882	15 040	15 870
- inomstatliga	4 578	5 037	6 483	7 611	8 135
- utomstatliga	4 988	6 707	7 399	7 429	7 735

Av tabell 3.22 framgår att de oförbrukade bidra- gen totalt har ökat med 6,3 miljarder kronor eller med 66 procent under perioden 2004–2008.

De inomstatliga bidragen är medel som beta- lats från en statlig myndighet till en annan statlig myndighet, och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 3,6 miljarder kronor eller 78 procent under perioden och uppgår vid ut- gången av 2008 till 8,1 miljarder kronor.

Huvuddelen, 59 procent, av de inomstatliga oförbrukade bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor utgör dessa bidrag en del av finansieringen av forsk- ning och utbildning. Den beloppsmässiga ök- ningen för universitet och högskolor under peri- oden är 80 procent och de står också för hela ökningen under 2008, då beloppet ökat med nära en miljard kronor eller 25 procent. De lärosäten som redovisar störst belopp är Uppsala univer- sitet, Lunds universitet, Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, vilka också står för stora ökningar under 2008. En förklaring till denna utveckling är att Vetenskapsrådets bi- dragsutbetalningar till stora lärosäten som Upp- sala universitet, Lunds universitet och Karo- linska institutet har ökat i betydande omfattning (den volymmässiga ökningen av utbetalda bidrag

till dessa är mellan tio och tjugo procent). En annan förklaring är att några universitet har änd- rat princip för avräkning av overheadkostnader. I dessa fall sker ingen avräkning mot bidraget för- rän bidraget används, vilket kan antas leda till att posten oförbrukade bidrag tilltar i balansräk- ningen.

Länsstyrelserna står för 27 procent av de in- omstatliga oförbrukade bidragen, en ökning från 22 procent 2004. Vid länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt.

Andelen inomstatliga oförbrukade bidrag vid övriga myndigheter uppgick 2008 till 14 procent. Motsvarande andel 2004 vara cirka 20 procent.

I årsredovisningen för staten elimineras de in- omstatliga bidragen när balansräkningen konso- lideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstå- ende motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 2,7 miljarder kronor eller 55 procent mellan 2004 och 2008. De uppgår till 7,7 miljarder kronor 2008. Universitet och hög- skolor är mottagare för cirka 70 procent av dessa bidrag. Motsvarande andel 2004 var drygt 80 procent. Bidragen avser exempelvis medel från forskningsstiftelser.

Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från ut- omstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheters andel av dessa bi- drag uppgår till drygt 30 procent 2008. Bland dessa myndigheter kan nämnas Statens jord- bruksverk och Vägverket.

I not 51, Periodavgränsningsposter – Oför- brukade bidrag (Noter till balansräkningen), specificeras de utomstatliga oförbrukade bidra- gen. Av noten framgår såväl belopp per myndig- het som bidragets ändamål.

3.2Revisionsberättelser

Riksrevisionen genomför revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga re- visionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.

I avsnitt 3.2.1 redovisas utvecklingen av revi- sionsberättelser med invändning för perioden 2004–2008.

I avsnitt 3.2.2. redovisas revisionsberättelser med invändning respektive upplysning avseende räkenskapsåret 2008. Regeringen avser att på sedvanligt sätt återkomma i budgetpropositio- nen för 2010 med en redovisning av vilka åtgär- der som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpro- positionen för 2010 avser regeringen även att re- dovisa och kommentera Riksrevisionens gransk- ningsrapporter som lämnats av effektivitets- revisionen.

3.2.1Revisionsberättelser med invändning 2004–2008

Tabell 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning 2004–2008

Antal	2004	2005	2006	2007	2008
Summa	12	16	11	10	5

Antalet revisionsberättelser med invändning har minskat under femårsperioden. Vid en jämfö- relse mellan 2007 och 2008 framgår att antalet invändningar har halverats. Föregående år var fel i redovisningen den vanligaste förklaringen till att en myndighet erhöll en revisionsberättelse med invändning. För 2008 kvarstår i något en- staka fall denna grund för invändning, men även brist på information i myndigheternas årsredo- visningar utgör i några fall grund för en invänd- ning. Värt att notera är att en av de redovisade invändningarna avser en myndighet som av- vecklades under 2008.

3.2.2Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning 2008

Om myndigheten på ett rättvisande sätt beskri- vit sin verksamhet inklusive väsentliga brister i denna lämnar Riksrevisionen en revisionsberät- telse i standardutformning.

En upplysning kan lämnas för att peka på in- formation av särskild vikt som kan anses oväntad eller på annat sätt central för att årsredovis- ningen ska kunna anses rättvisande.

Om årsredovisningen saknar central informa- tion eller är missvisande avger Riksrevisionen en revisionsberättelse med invändning.

Nedan lämnas en redovisning av de invänd- ningar respektive upplysningar Riksrevisionen

Skr. 2008/09:101

lämnat i sju revisionsberättelser avseende räken- skapsåret 2008. Invändningarna respektive upp- lysningarna återges i enlighet med beslutade revi- sionsberättelser.

Revisionsberättelser med invändning

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Riksrevisionen har följande invändning: Riksrevisionen har 2008-06-18 lämnat Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd en revisionsrapport (Dnr 32-2008-0544) med kritik gällande ärende- handläggningen. Nämnden har inte vidtagit några åtgärder med anledning av denna rapport.

Riksrevisionens bedömning är att tolkning av rättsläget, hur nämnden skall beakta de krav som förvaltningslagen ställer avseende partsinsyn i ärendehanteringen inom nämnden, är oklar. Riksrevisionen och nämnden gör olika juridiska bedömningar i fråga om detta.

Detta förhållande framgår inte av årsredovis- ningen varför väsentlig information av betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verk- samheten saknas. Genom att årsredovisningen inte behandlar denna väsentliga omständighet bedömer Riksrevisionen att årsredovisningen inte är rätt- visande.

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag, reglerings- brev och övriga beslut för myndigheten.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i övrigt är i allt väsentligt rättvisande.

Regionala etikprövningsnämnden i Lund Riksrevisionen har följande invändning: Årsredovisningen kom in till regeringen den 2 mars 2009. Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 2 kap. 1 § ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen för Regionala etikprövningsnämnden i Lund har därmed lämnats för sent.

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag, reglerings- brev och övriga beslut för myndigheten.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Riksrevisionen har följande invändning: Riksrevisionens bedömning är att Sida inte på ett

Skr. 2008/09:101

tillfredsställande sätt har tillämpat sin valda metod att använda revisioner och granskningar som kontrollmetod avseende biståndsgivning. Sida upplyser inte om denna brist i sitt uttalande om den interna styrningen och kontrollen.

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag, reglerings- brev och övriga beslut för myndigheten.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i övrigt är i allt väsentligt rättvisande.

Institutet för språk och folkminnen Riksrevisionen har följande invändning: Institutet för språk och folkminnen har ett lager av publikationer med ett uppskattat värde på ca 2 mnkr. Lagrets värde redovisas inte i balansräkningen, vilket utgör ett väsentligt fel. Myndighetskapitalet har också påverkats av felet med samma belopp.

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i en- lighet med förordningen om myndigheters års- redovisning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i övrigt är i allt väsentligt rättvisande.

Statens strålskyddsinstitut Riksrevisionen har följande invändning:

Statens strålskyddsinstitut redovisar i sin balansräkning en balanserad kapitalförändring på 10 371 tkr. Detta ger en missvisande bild av myndighetens ställning på balansdagen då bidrag för finansiering av anläggningstillgångar felaktigt ingår i detta belopp med ca 14 mkr. En korrekt redovisning enligt god redovisningssed skulle inneburit att den balanserade kapitalförändringen i så fall redovisats till ett negativt belopp på ca 3,7 mkr.

Därmed ger inte årsredovisningen en rättvisande bild i detta avseende.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredo- visning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

Revisionsberättelser med upplysning

Försäkringskassan

Riksrevisionen har följande upplysning:

Som framgår av årsredovisningen har Försäkringskassan brister avseende intern styrning och kontroll. Bristerna har beskrivits i Försäkringskassans samlade bedömning (s. 7-11), men framgår även av årsredovisningen i övrigt.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen därigenom är i allt väsentligt rättvisande.

Rymdstyrelsen

Riksrevisionen har följande upplysning:

För anslaget 38:12 Rymdverksamhet, anslagspost 1 har bemyndiganderamen överskridits med 265 mnkr. Överskridandet framgår av rättelse till årsredovisningen, samt av sidan 26 i insänd pdf-fil.

Årsredovisningen inklusive rättelse har upp- rättats i enlighet med förordningen om myndig- heters årsredovisning och budgetunderlag, re- gleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen inklusive rättelse i allt väsentligt är rättvisande.

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2008/09:101

4Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansier- ingsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den ut- görs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP-fon- derna och Premiepensionsmyndigheten. En full- ständig förteckning över samtliga ingående or- ganisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbud- geten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande prin- ciper och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att transaktioner mellan myndig- heter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt an- ställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att ford- ringar och skulder mellan myndigheter elimi- neras i balansräkningen. På så vis erhålls en kon- soliderad redovisning för staten.

4.1Resultaträkning

Resultaträkningen för 2008 redovisar ett över- skott på 92 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 35 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skr. 2008/09:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2008		2007
Intäkter
Skatteintäkter	1	967 576		989 854
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar	2		58 243	54 285
Intäkter av bidrag	3		25 609	26 656
Summa intäkter			1 051 428	1 070 795
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4		-501 846	-496 451
Transfereringar till företag	4		-36 607	-37 863
Transfereringar till kommuner	4		-170 376	-173 300
Transfereringar till utlandet	4		-55 168	-48 216
Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet	4		-3 542	-5 916
Avsättningar till/upplösning av
fonder	5		-3 294	-2 010
Summa transfereringar m.m.			-770 833	-763 756
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6		-99 040	-93 498
Kostnader för lokaler	7		-15 949	-15 365
Vissa garanti- och			-1 875	2 597
kreditkostnader	8		-1 875	2 597
Övriga driftkostnader	9	-69 233		-62 935
Avskrivningar och
nedskrivningar	10		-23 699	-26 118
Summa statens egen
verksamhet			-209 796	-195 319
Summa kostnader			-980 629	-959 075
Saldo före resultat från andelar			70 799	111 720
och finansiella poster			70 799	111 720
Resultat från andelar i dotter-			34 851	46 818
och intresseföretag	11		34 851	46 818
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden	12	-75 910		-54 137
Övriga finansiella intäkter	13		63 624	24 962
Övriga finansiella kostnader	14		-1 519	-1 917
Summa finansiella poster			-13 805	-31 092
ÅRETS ÖVERSKOTT		91 845		127 446

Till resultaträkningens överskott bidrog rea- vinsten i samband med försäljningen av Vin & Sprit AB med knappt 48 miljarder kronor. Öv- riga finansiella intäkter blev därmed 39 miljarder kronor högre än föregående år (då försäljning av aktier i TeliaSonera gav en reavinst på nästan 11 miljarder). Försvagningen av resultaträkning-

ens överskott beror bland annat på att netto- kostnaden för statsskulden ökade och att skat- teintäkterna minskade med 22 miljarder kronor vardera. Resultatet från andelar i dotter- och in- tresseföretag försämrades med 12 miljarder kro- nor. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 14 miljarder och kostnaden för transfereringar m.m. ökade med 7 miljarder kro- nor.

4.1.1Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

Intäkter av bidrag

Finansiella intäkter

Intäkter av avgifter

och andra ersättningar

Skatteintäkter

87%

Skatteintäkterna uppgick till 968 miljarder kro- nor och utgör 87 procent av statens totala in- täkter. Statens skatteintäkter minskade med 22 miljarder kronor eller 2,3 procent jämfört med 2007. Skatter redovisas fullt periodiserade.

Skatt på arbete ökade med 32 miljarder kronor jämfört med 2007. Därav ökade inkomstskat- terna med 27 miljarder och arbetsgivaravgifterna med 21 miljarder kronor. Skattereduktionerna ökade med 17 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förklaras framför allt av fortsatt hög sysselsättning och högre lönenivåer under 2008. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på det utökade jobbskatteavdraget. Preliminärt ökade lönesumman 2008 med 5,9 procent och avgiftssatsen för arbetsgivaravgifterna var oför- ändrad och uppgick till 32,42 procent. Den del av skatteintäkterna som avser kommunala in- komstskatter och går till kommunerna ökade med 36 miljarder kronor.

Jämfört med 2007 minskade skatt på kapital med 43 miljarder kronor eller 21 procent. Skatt på kapital från hushåll minskade med

29 miljarder kronor eller 58 procent framför allt till följd av lägre kapitalvinster. Skatt på före- tagsvinster minskade med 14 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 19 miljarder kronor eller 4,8 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 15 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion i löpande priser (i fasta priser minskade konsumtionen 2008 med 0,2 procent enligt nationalräkenskapernas preliminära utfall). Momsintäkterna har också påverkats positivt av byggföretagens ändrade redovisning vilket givit en engångsintäkt 2008 på 8 miljarder kronor.

Skr. 2008/09:101

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Nettoöverföring till

ålderspensionssystemet

Transfereringar

till utlandet

Transfereringar

till kommuner

22%

Transfereringar	Transfereringar
till företag	till hushåll
5%	65%

4.1.2Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella kostnader 7%

Kostnader för statens egen verksamhet 20%

Transfereringar

73%

Av statens kostnader under 2008 utgjorde 73 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 7 procent.

4.1.3Transfereringar

Diagram 4.3 visar 2008 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar förde- lade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skapernas indelning. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetper- spektiv i Statsbudgetens utfall.

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfe- reringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapen- ning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 22 procent av transfere- ringarna i olika former av statsbidrag, företags- sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de stat- liga transfereringarna. Ungefär en halv procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssystemet i av- snittet Redovisningsprinciper och tilläggsupp- lysningar).

Kostnaderna för transfereringar (exklusive av- sättningar till fonder) uppgick till 768 miljarder kronor 2008. De ökade 5,8 miljarder kronor mellan 2007 och 2008 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.

Transfereringar till hushåll har under 2008 ökat med 5,4 miljarder kronor netto men inne- fattar såväl stora ökningar som minskningar.

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen har ökat med 10,6 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 13,5 miljarder kro- nor eller 7,3 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen.

Kostnaden för sjukpenning minskade med 4,6 miljarder kronor eller 16 procent 2008 vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska.

Bland transfereringar till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknadspolitik med

Skr. 2008/09:101

5,6 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen minskade med 6,2 miljarder kronor då färre per- soner fick ersättning.

Transfereringar till företag minskade under 2008 med 1,3 miljarder kronor. Anställningsstöd i form av nedsättningar av skatter minskade 1,4 miljarder. Till viss del motsvaras den minsk- ningen av ökade kostnader för Köp av arbets- marknadsutbildning samt Lönebidrag och Sam- hall som ökade med 0,7 respektive 0,6 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar till kommu- ner minskade totalt med 2,9 miljarder kronor. Kompensation för mervärdesskatt till kommu- ner och landsting var 4 miljarder kronor högre än 2007 till följd av ökad kommunal konsum- tion. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting minskade med 8,5 miljarder kronor.

På arbetsmarknadspolitikens område har an- ställningsstöd till kommuner i form av nedsätt- ningar av skatter minskat med 3,5 miljarder kro- nor. Till viss del motsvaras den minskningen även här av ökade kostnader för Lönebidrag och Samhall med 0,9 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet ökade med 7 miljarder kronor. Bland dessa har avgiften till Europeiska unionen ökat med 4,5 miljarder kro- nor.

4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- gick till 210 miljarder kronor 2008, vilket är en ökning med mer än 14 miljarder kronor jämfört med 2007.

Statens personalkostnader ökade med 5,5 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetal- ningar ökade, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade i samband med ändrade försäkringstekniska rikt- linjer hos Statens pensionsverk. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 2,6 miljarder kronor eller med 2,6 procent. Övriga driftkostnader ökade med 6,3 miljarder kronor. Därav ökade kostnaderna för köpta entreprenadtjänster vid Vägverket och Banverket med 1,8 respektive 2,3 miljarder kronor.

4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresse- företag minskade med 12 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redo- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

Bland dotterbolagen har Civitas Holding med dotterbolaget Vasakronan AB sålts till AP fastigheter under året. Resultatandelen blev nära noll och är därmed 4,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Vin & Sprit AB har också sålts under året. Resultatandelen blev nära noll från att föregående år varit 1,5 miljarder kronor.

LKAB har förbättrat sitt resultat med 3 miljarder kronor. Vattenfall har försämrat sitt resultat med 2,7 miljarder, SAS AB med 1,5 miljarder och Swedcarrier med 1,3 miljarder kronor.

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 22 miljarder kronor.

Den viktigaste förklaringen är att de orealise- rade valutaförlusterna ökat med 32 miljarder kronor från 4 miljarder till 36 miljarder kronor till följd av den svaga kronkursen. Under året realiserade staten valutavinster på 6 miljarder kronor, jämfört med förra årets förluster på 2 miljarder kronor. Realiserade kursförluster ökade med 0,5 miljarder kronor.

Ökningen av övriga finansiella intäkter med

39 miljarder kronor förklaras av Regeringskans- liets reavinst vid försäljningen av Vin & Sprit AB på nära 48 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter blev därmed 39 miljarder kronor högre än föregående år då försäljning av aktier i TeliaSonera gav en reavinst på nästan 11 miljarder kronor.

4.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2008 (se även av- snittet Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att

tillgå för aktier och andelar i statliga bolag pre- senteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2008		2007
Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för			5 196	4 151
utveckling	15		5 196	4 151
Rättigheter och andra
immateriella anläggnings-			881	819
tillgångar	16		881	819
Förskott avseende immateriella			11	33
anläggningstillgångar	17		11	33
Summa immateriella
anläggningstillgångar			6 088	5 003
Materiella
anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar	18	102 586		98 907
Statliga järnvägsanläggningar	19		72 418	69 268
Byggnader, mark och annan			42 182	41 407
fast egendom	20		42 182	41 407
Förbättringsutgifter på annans
fastighet	21		3 367	3 300
Maskiner, inventarier,
installationer m.m.	22		23 309	22 830
Pågående nyanläggningar	23	58 061		47 485
Beredskapstillgångar	24		95 858	95 065
Förskott avseende materiella			3 322	4 038
anläggningstillgångar	25		3 322	4 038
Summa materiella
anläggningstillgångar			401 103	382 300
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i dotter- och			322 017	319 007
intresseföretag	26		322 017	319 007
Andra långfristiga
värdepappersinnehav	27		10 473	10 496
Långfristiga fordringar	28		6 509	7 148
Summa finansiella
anläggningstillgångar			338 999	336 651
Summa anläggningstillgångar		746 190		723 954
Utlåning	29		176 119	172 030
Varulager m.m.
Varulager och förråd	30		1 756	1 746
Pågående arbeten	31		316	299
Fastigheter	32		140	116
Förskott till leverantörer	33		105	29
Summa varulager m.m.			2 317	2 190
Fordringar
Kundfordringar	34		7 618	7 166
Övriga fordringar	35		51 523	43 160
Summa fordringar			59 141	50 326

Skr. 2008/09:101

Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	36		11 350	12 225
Upplupna bidragsintäkter	37		1 241	1 129
Övriga upplupna intäkter	38		14 420	33 912
Summa			27 011	47 266
periodavgränsningsposter			27 011	47 266
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	39		75 411	19 276
Summa kortfristiga
placeringar			75 411	19 276
Kassa och bank	40		3 521	2 937
SUMMA TILLGÅNGAR		1 089 710		1 017 979

KAPITAL OCH SKULDER

	Not	2008		2007
Nettoförmögenhet	41		-409 914	-498 957
Fonder	42	77 327		59 033
Avsättningar
Avsättningar för pensioner			178 667	171 911
och liknande förpliktelser	43		178 667	171 911
Övriga avsättningar	44		17 021	15 153
Summa avsättningar			195 688	187 064
Statsskulden
Lån i Sverige			836 712	882 053
Lån utomlands			225 047	232 841
Summa statsskulden	45		1 061 759	1 114 894
Skulder m.m.
Leverantörsskulder	46		15 367	16 614
Övriga skulder	47		78 954	74 382
Depositioner	48		1 011	964
Förskott från
uppdragsgivare och kunder	49		446	363
Summa skulder m.m.			95 778	92 323
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	50		33 756	34 572
Oförbrukade bidrag	51		7 735	7 428
Övriga förutbetalda intäkter	52		27 581	21 622
Summa
periodavgränsningsposter			69 072	63 622
SUMMA KAPITAL OCH			1 089 710	1 017 979
SKULDER			1 089 710	1 017 979
Garantiförbindelser	53		879 654	658 532
Övriga ansvarsförbindelser	54	12 085		10 357

4.2.1Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av

Skr. 2008/09:101

skulderna och därmed den negativa nettoförmö-					nationalräkenskapernas (NR) finansräkenskaper.
genheten. Vid utgången av 2008 var nettoförmö-					NR:s beräkningar finns inte färdigställda för
genheten -410 miljarder kronor, dvs. staten hade					2008 och jämförelsen görs därför för 2007. NR:s
en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en					uppgifter har dessutom kompletterats på några
förbättring		med	89 miljarder kronor jämfört		punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden
med	2007	då	nettoförmögenheten	var	mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid
-499 miljarder kronor.					utgången av 2007 på -499 miljarder kronor och
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på					den beräkning i anslutning till NR som gjorts i
balansräkningens olika delar kan sammanfattas					2009 års ekonomiska vårpropositionen (prop.
enligt nedan:					2008/09:100) på 191 miljarder kronor innebär att
					NR-beräkningen visar en positiv nettoförmö-
			Mdkr		genhet som är 690 miljarder kronor högre än vad
Ökning av tillgångar				72	som redovisas i balansräkningen.
Minskning av skulder				44	Skillnaderna beror dels på olika värderings-
Ökning av avsättningar				-9	principer och dels på olika avgränsning av staten.
Ökning av fonder				-18	Den enskilt största skillnaden beror på att fasta
					realtillgångar i finansräkenskaperna värderas till
Summa				89
					återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av-

Förändringen av nettoförmögenheten kan även					skrivningar räknas upp med prisindex samt med
					moms. Detta står för cirka hälften av skillnaden i
beskrivas på följande sätt:
					förmögenheten. En annan stor del beror på att

			Mdkr		finansräkenskaperna använder marknadsprisvär-
					dering där sådan finns tillgänglig t.ex. för vissa
Årets överskott enligt resultaträkning				92
					aktieinnehav och för skulder i form av bl.a.
Tillskott till Stabilitetsfonden				-15
					statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en-
Värdeförändring av aktier och andelar				11	dast till den del det inte avser s.k. förstörelse-
Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten				1	materiel. I fråga om avgränsning ingår Riksban-
Summa				89	ken som kapitalandel och inte endast med
					grundfonden. Dessutom finns andra mindre en-
Förändringen av nettoförmögenheten är i första					heter som avviker. För tillgångar och skulder i
hand hänförbar till årets överskott i resultaträk-					övrigt tas främst vissa stora myndigheter med
ningen på 92 miljarder kronor. Därutöver påver-					omfattande finansiell verksamhet med i finans-
kas nettoförmögenheten av enstaka transaktio-					räkenskaperna och fordringar och skulder av lö-
ner som förändrar tillgångars eller skulders värde					pande karaktär är till största delen inte med i fi-
utan att redovisas över resultaträkningen. Under					nansräkenskaperna. I anslutning till not 41 visas
året har kapital tillskjutits vid bildandet av Stabi-					de viktigaste skillnaderna för 2007 och 2006 i en
litetsfonden. Tillskottet på 15 miljarder kronor					tabell.
har inte gått via resultaträkningen utan direkt
medfört en motsvarande minskning av netto-					4.2.2	Övriga förändringar i
förmögenheten. En återkommande förklarings-
post är dessutom förändringar av aktier och an-						balansräkningen
delar som redovisas direkt i balansräkningen,					Under räkenskapsåret 2008 ökade de totala till-
t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna ka-
pital som inte är hänförbara till periodens resul-					gångarna med		72 miljarder	kronor	till
tat.	Under	2008	uppgick dessa effekter	till	1 090 miljarder kronor.
11 miljarder kronor.					De	materiella	anläggningstillgångarna		ökade
Jämförelse med nettoförmögenheten enligt					med	19 miljarder	kronor. Statliga väganlägg-
					ningar ökade med 3,7 miljarder kronor. Statliga
nationalräkenskapsdefinitionen					järnvägsanläggningar ökade med			3,2 miljarder
För att belysa sambandet mellan olika sätt att re-					kronor. Pågående nyanläggningar har ökat med
dovisa statens finansiella ställning har en jämfö-					11 miljarder kronor, varav 9,5 miljarder vid Ban-
relse gjorts mellan nettoförmögenheten i balans-					verket. Banverkets pågående större investerings-
räkningen i		årsredovisningen för staten		och	projekt avser Hallandsåsenprojektet, citytunneln

i Malmö, Citybanan i Stockholm, Bana väg i väst, Ådalsbanan och ny järnväg i Kiruna. Vägverkets pågående nyanläggningar har ökat med 2,2 miljarder kronor och de större projekten är Norra länken i Stockholm och utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 2,3 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 3 miljarder kronor trots flera avyttringar under året.

Värdepapper och andelar har ökat med

56 miljarder kronor då Riksgäldskontoret ökat sina kortfristiga placeringar med 57 miljarder kronor. Det beror till stor del på att Riksgälds- kontoret har gett ut extra statsskuldväxlar utan att motsvarande lånebehov har funnits. Riks- gäldskontorets innehav avser bl.a. placeringar i andra låneinstituts obligationer på 42 miljarder kronor.

Fonder ökade med 18 miljarder kronor. I samband med finanskrisen under hösten 2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitetsfonden för att finansiera framtida stödåtgärder. Inled- ningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statsbudgeten. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP.

Statsskulden minskade med 53 miljarder kro-

nor och uppgick vid	2008	års utgång till
1 062 miljarder kronor.	Lån i	svenska kronor

minskade med 45 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta minskade med 8 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta var oförändrat 21 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se Stats- skulden i avsnitt 3.1.4.

4.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna

Skr. 2008/09:101

samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2008	2007
Statens verksamhet
Skatter	55	986 183	981 897
Avgifter och andra ersättningar	56	81 307	86 243
Intäkter av bidrag		25 609	26 656
Summa justerade intäkter		1 093 099	1 094 796
Transfereringar	57	-766 750	-761 381
Statens egen verksamhet	58	-177 022	-169 960
Summa justerade kostnader		-943 772	-931 341
Justeringar till betalningar	59	-54 588	13 081
Saldo statens verksamhet		94 739	176 536
Investeringar	60
Finansiella investeringar		-13 414	-51
Materiella investeringar		-43 268	-36 989
Immateriella investeringar		-2 639	-1 646
Summa investeringsutgifter		-59 321	-38 686
Försäljning av anläggningstillgångar		81 068	18 292
Summa investeringsverksamhet		21 747	-20 394
Utlåning	61
Nyutlåning		-20 114	-20 649
Amorteringar		17 283	15 204
Summa nettoutlåning		-2 831	-5 445
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens upplåning	62	-40 197	-48 842
Övrigt finansiellt netto	63	14 028	11 165
Justeringar till betalningar	64	1 361	-2 403
Summa finansiella aktiviteter		-24 808	-40 080
Totalt		88 847	110 617

Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		-53 135	-105 322
Orealiserade valutakursförändringar		-35 712	-5 295

Totalt		-88 847	-110 617

4.3.1Statens verksamhet

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2008 till 95 miljarder kronor,

Skr. 2008/09:101

vilket är en minskning från föregående år med drygt 80 miljarder kronor. Det är främst förändringar av fordringar och skulder som skiljer sig från föregående år.

Förändringar av skulder och fordringar har minskat statens kassaflöde med 55 miljarder kronor, till stor del beroende på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar ökat kraftigt.

nettoamortering på 89 miljarder kronor, vilket är en minskning med 22 miljarder kronor i jämförelse med föregående års nettoamortering. Statens lån har således ytterligare minskat kraftigt under 2008. Under året minskade statsskulden med 53 miljarder kronor. De orealiserade valutaförlusterna som gör att nettoamorteringen är högre än statsskuldens förändring uppgick till 36 miljarder kronor.

4.3.2Investeringar

Statens investeringar under 2008 uppgick till drygt 59 miljarder kronor, vilket är en ökning med hela 20 miljarder kronor jämfört med 2007. Kassaflödet från investeringsverksamheten är ändå positivt med 22 miljarder kronor, beroende på de stora försäljningarna av aktier i bl.a. Vin & Sprit AB och Vasakronan. De finansiella investeringarna uppgick till mer än 13 miljarder kronor, bl.a. beroende på kapitaltillskott till flera bolag.

4.3.3Utlåning

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på cirka 3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor.

4.3.4Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2008 uppgick till -25 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna minskade med drygt 15 miljarder kronor i jämförelse med föregående år. Huvuddelen av beloppet avser det finansiella nettot för statens upplåning, vilket utgör kostnaderna för statsskulden i resultat- räkningen justerat för orealiserade valuta- differenser.

4.3.5Statens nettoupplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta.

Statens nettoupplåning under 2008 var, liksom de närmast föregående åren, de facto en

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens saldo 2008. Tabell 4.4 visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultat- räkningen men inte medför betalningar, föränd- ringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo.

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2008

Miljoner kronor

Resultaträkningens överskott	91 845

Justeringar för poster som ej medför
betalningar	37 589
Justeringar för förändringar av fordringar och
skulder	-82 837
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar	42 250

Finansieringsanalysens saldo	88 847
Justeringar hänförbara till statsskulden	46 352
Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga
placeringar	55 162
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper	-4 084
Skuldkorrigeringar och övrigt	-4 726

Statsbudgetens saldo	135 199

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som

inte betalats och uppgår för 2008 till 35 miljarder kronor. Andra delar är kostnader som inte medför betalningar. Det omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (36 miljarder kronor åt motsatt håll) och slutligen orealiserade valutakursförluster, även detta med cirka 36 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Den viktigaste delposten är att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har ökat kraftigt. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en negativ påverkan på likvida medel med 83 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 59 miljarder kronor och nettoutlåning med knappt 3 miljarder kronor. De stora försäljningarna av aktier i statliga bolag gav ett inflöde med 81 miljarder kronor, och utdelning från aktier i statliga bolag med 23 miljarder kronor. Totalt en positiv påverkan med 42 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförbara till Statsskulden

Statens nettoamortering var drygt 46 miljarder kronor lägre än statsbudgetens positiva saldo på strax över 135 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och stats- budgetens saldo beror på att det finns trans- aktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar stats- budgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Förändringar av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar har medfört att statsskulden har ökat med 55 miljarder kronor utan att statsbudgetens saldo har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Denna post uppgår till 4,1 miljarder kronor. Skuldskötselåtgärder, eller skuldkorrigeringar, i anslutning till Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden påverkar statsskulden utan att påverka lånebehovet uppgår till 4,7 miljarder kronor. Till sådana hör bl.a. omvärdering av inflationskompensation för realobligationer samt bokföringsmässiga skillnader mellan affärs- och likviddag.

Skr. 2008/09:101

4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

I detta avsnitt beskrivs i en första del redo- visningsprinciperna för resultat- och balans- räkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även bl.a. kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balans- räkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisnings- metoderna.

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder.

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 11 december 2008 (dnr Fi2008/7778) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2008. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten.

4.4.1Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klar- göra principerna.

Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till

Skr. 2008/09:101

Europeiska unionen och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

4.4.2Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med riksdagsbeslut avseende statsbudgeten. I samband med detta har regeringen fattat beslut om att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomst- erna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.

En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006 (skr. 2006/07:101). I det följande görs därför endast en kortare beskrivning.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhetssystem där deklarationer, beslut och inbetalningar finns registrerade. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter, medan för inkomst- skatterna m.m. utgör uppgifterna en beräknad intäkt, grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter hämtas

direkt från respektive berörd myndighet och är slutliga till sin natur.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.

Med denna metod beräknas de till året hänförliga totala skatteintäkterna. Sedan slut- summan framräknats, redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kassamässiga utfallet för skatter (årets inbetalningar). Skatter som förs till EU, kommunerna och AP-fonderna dras ifrån för att komma till statens skatteintäkter. De viktigaste övriga korrigeringsposterna är betalnings- förskjutningar och uppbördsförskjutningar, som är hänförliga till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och pensionsmedel till AP- fonderna respektive till att skatter som taxeras årsvis i många fall inbetalas först ett år eller mer efter den period de avser. I statsbudgetutfallet för ett visst år gäller att efter det att årsredovisningen för staten publicerats, revideras utfallet på enskilda inkomsttitlar med hänsyn till taxeringsutfallet. Detta påverkar dock inte statsbudgetens totala inkomster, eftersom dessa är kassamässiga, utan alla förändringar motsvaras av en förändring av antingen betalnings- eller uppbördsförskjutningar, så att saldot är opåverkat.

För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment. När statens skatteintäkter för det aktuella året räknats fram kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings-

avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms och myndig- heternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga myndigheter samt vissa punktskatter m.m. som statliga myndigheter betalar.

Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultat- räkningen i årsredovisningen för staten. Skill- naden mellan denna summa och den summa som redovisats av myndigheterna under året redo- visas som (förändring av) upplupen eller förutbetald intäkt i årsredovisningen för staten.

4.4.3Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansi- eringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för

Årsredovisningen för staten 2008 (dnr Fi2008/7778). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som p.g.a. dess speciella ställning inte ingår. AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2, Statliga myndigheter m.m.

4.4.4Metoder för konsolidering m.m.

Gemensam brytdag

Den 12 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med

Skr. 2008/09:101

begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndig- heterna ska kunna stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndig- heternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte trans- fereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks årsredo- visning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Skr. 2008/09:101

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

4.4.5Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Balansposter i försvarssektorn

Metoderna för redovisning av pågående nyan- läggningar, förskott samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har vidareutvecklats i syfte att ge en så rättvisande bild som möjligt av de verkliga externa händelserna. De förändringar som gjorts på central nivå neutraliserar till stor del de förändringar som gjorts av principerna hos berörda myndigheter (Försvarets materiel- verk m.fl.). Beroende på transaktionernas komplexitet har det inte varit möjligt att räkna om jämförelsetalen för 2007 och totalt sett bedöms inte heller effekterna vara så stora att de påverkar helheten i årsredovisningen för staten.

Övriga generella förändringar

I övrigt har inga förändringar av redovisnings- principerna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2008.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredo- visningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter på- verkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet

är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i års- redovisningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter.

Försäkringskassan

Försäkringskassan har utvecklat principerna för värdering av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd som Kronofogde- myndigheten administrerar. Förändringen har medfört att fordringarnas värde ökar. Jäm- förelsetalen har ändrats för 2007 så att Övriga fordringar ökar med 196 miljoner kronor, intäkter av bidrag och årets överskott ökar med 136 miljoner kronor och nettoförmögenheten med ytterligare 60 miljoner kronor utöver förändringen av 2007 års överskott.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden har gjort föränd- ringar på flera punkter av sina metoder för värdering av fordringar och förluster. En föränd- ring är att man gått över till nuvärdesberäkning av fordringarna. Om de osäkra fordringarna hade beräknats utan nuvärde hade de blivit 4,5 miljarder kronor högre. En annan förändring är att räntan beräknas som ett genomsnitt av de senaste sex årens räntesatser. Detta har påverkat beräkningen av det osäkra beloppet i motsatt riktning. Även andra förändringar har gjorts. Jämförelsetalen har inte kunnat räknas om, utan den sammanlagda förändringen av osäkra fordringar påverkar årets kostnader (se not 4 och not 29).

Statens pensionsverk

Statens pensionsverk har ändrat de försäkrings- tekniska riktlinjerna i beräkningarna av avsätt- ningen för det statliga tjänstepensionsåtagandet. Generationsdödlighet infördes i de försäkrings- tekniska riktlinjerna samtidigt som bruttoräntan ändrades från 2,0 till 1,9 procent. Detta ökade skulden med drygt 4,8 miljarder kronor. Jäm- förelsetalen har inte räknats om, utan för- ändringen påverkar årets kostnader (se not 6 och not 43).

Statens järnvägar

Statens järnvägar har omklassificerat medel från Övriga fordringar till Långfristiga fordringar med 86 miljoner kronor.

Rättelse av jämförelsetal

Resultaträkningens saldo 2007 Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2007 har påverkats av följande förändringar.

Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo 2007

Miljoner kronor

Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för
staten 2007	126 894

Försäkringskassan, underhållsstöd	136

Justering av transfereringar, stöd för nystartsjobb	416
Resultaträkningens saldo 2007 i jämförelsekolumnen
enligt årsredovisningen för staten 2008	127 446

Stöd till nystartsjobb och ett anslutande belopp redovisades 2007 felaktigt som transfereringar i stället för som skattenedsättning. Jäm- förelsetalen för 2007 har ändrats så att

transfereringar	till	företag	minskar	med
396 miljoner	kronor, till		kommuner	med
18 miljoner kronor		samt övriga driftkostnader
1 miljon kronor.		Nystartsjobb redovisades

korrekt avseende de periodiserade skatterna. Ändringen ökar därmed resultaträkningens saldo.

Övriga ansvarsförbindelser

Jämförelsetalet för 2007 avseende Övriga ansvarsförbindelser i anslutning till balans- räkningen, har rättats med 175 miljoner kronor jämfört med årsredovisningen för staten 2007. 185 miljoner kronor avser redovisade ansvarsförbindelser hos Banverket, till största delen åtaganden avseende hyrda lokaler, som av misstag inte togs in i årsredovisningen för staten föregående år. 10 miljoner kronor avser ett summeringsfel i årsredovisningen för staten 2007.

4.4.6Undantag från generella principer m.m.

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten

Skr. 2008/09:101

beskrivs i det följande undantag som före- kommer från de generella ekonomi- administrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statsbudgeten (se tabell 5.2, kapitel 5 Statsbudgetens utfall) kan vara hänförliga till att statsbudgetens saldo är kassamässigt och påverkar då oftast inte resultat- räkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall när engångs- effekterna avser stora engångshändelser, exempelvis intäkter av försäljning av statliga bolag, kommer resultaträkningen att påverkas av t.ex. realisationsvinster.

Undantag hos vissa myndigheter

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidrags- fastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång.

Vägverket och Banverket har t.o.m. 2008 undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt. Från 2009 gäller kostnadsmässig anslagsavräkning på i huvudsak motsvarande sätt för alla myndigheter.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildnings- området en anslagsavräkningsmodell som

Skr. 2008/09:101

innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruks- universitet är undantaget från denna modell och här är i stället den löpande avräkningen den- samma som den slutliga.

Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte här.

Beslut av den typen som regeringen fattar om myndigheternas finansiering m.m. är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer om- fattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

4.4.7Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV- utsändningar. Avsikten är att distributions- kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran

för TV-licensmedel uppgående till 1 088 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 244 miljoner kronor, netto en skuld på 156 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradio- rörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK.

Statsskulden

Statsskulden ska, enligt regeringsbeslut, sedan 2003 konsekvent mätas inklusive derivat- instrument, som skuldbytesavtal och valuta- terminer. Dessutom ska skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas detta sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. (se även avsnittet Statsskulden i kapitel 3). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2008 till 1 062 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 119 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar i stället för att göras i form av utbetalda bidrag, genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisnings- principen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att trans- fereringen och skatten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- grupp 8100, Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. I statsbudgeten har avgränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/ subventioner som saknar koppling till skatte- lagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelag- stiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande

Skr. 2008/09:101

belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är knappt 44 miljarder kronor högre än netto- beloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten.

Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämnings- systemet. Inkomstutjämningsavgift och kost- nadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt drygt 12 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både trans- fereringar och skatteintäkter är 12 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2008. För 2007 var motsvarande skillnad 11 miljarder kronor.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvi- rerar medlen från Skatteverket och i stats- budgeten redovisas kompensationen som debitering (negativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndig- heter. I skattebegreppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den offentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mer- värdesskatten ingår i myndigheternas konsum- tionsutgifter i nationalräkenskaperna – där får

Skr. 2008/09:101

man således en bruttoredovisning. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatte- intäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Liksom föregående år redovisas Regerings- kansliets resultatandelar i dotter- och intresse- företag avseende de fyra kvartalen 2008, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat hos dessa bolag.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten (PPM) inte konsolideras i års- redovisningen för staten, kommer de över- föringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, dessutom medel från AP-fonderna och PPM för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP- fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs.

De socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM överstiger de pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna för utbetalning av pension. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensions- utbetalningarna som transfereringskostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten elimineras i års- redovisningen för staten. Endast årets netto- överföring till AP-fonderna och PPM redovisas

som transferering, där den största delen avser PPM (hushållssektorn).

Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom Europeiska unionen. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I resultaträkning, balansräkning och finans- ieringsanalys redovisas däremot ålders- pensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovisning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetalningar från staten och mot- svarande avgifter både på kostnads- och intäkts- sidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssystemet brutto, samtidigt som det kan finnas definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena sidan, och hushållssektorn å den andra. Eftersom utbetalningarna av premiepensioner endast utgör några tiondels procent av utbetalda pensioner, innebär detta att huvuddelen av det nettoflöde som före 2007 redovisades som transferering till ålders- pensionssystemet nu är en transferering till hushållssektorn. I not 1 Skatter har sambandet med motsvarande belopp i statsbudgeten tydliggjorts.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den avgränsning som gäller (se ovan). Hos den myndighet som redovisar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (869 miljoner kronor under 2008).

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om inrättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska finansieras det stödsystem som införts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Fonden är avsedd att senare tillföras en särskild stabilitetsavgift för att tillföra fonden erforderliga medel, där samtliga kreditinstitut deltar i finansieringen. Avsikten är att fonden ska användas för olika åtgärder som kapitaltillskott och köp av bolag, men även direkta kostnader. Inledningsvis har fonden tillförts 15 miljarder kronor från anslag på statsbudgeten. Då fonden senare planeras tillföras även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas komma att användas inte för kostnader utan för olika slag av finansiella tillgångar har det bedömts lämpligt att inte redovisa överföringen från anslag som en kostnad i statens resultaträkning. I stället har medel förts direkt från nettoförmögenheten i balansräkningen till balansposten Fonder.

I ett senare skede är avsikten att de avgifter som tas in ska redovisas som intäkter i resultaträkningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande tillförsel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insättningsgarantifonden. Regeringen kommer att bevaka utvecklingen, så

Skr. 2008/09:101

att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten är fr.o.m. 2008 en separat myndighet från att tidigare ha redovisats som en del av Skatteverket. I många noter har därför Skatteverket en stor förändring i jämförelse med 2007 års belopp. Det kom- menteras i de flesta fall inte i noterna till resultat- och balansräkningarna, med undantag för fall där det har särskilt stor betydelse för förståelsen av informationen.

4.4.8Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värder- ingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndig- heter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr Undantag från generella principer ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Skr. 2008/09:101

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade av- skrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livs- längd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balans- räkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Statsbudgetens utfall

Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagens beslut om statsbudget.

Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar detta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens låne- behov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndig- het eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka statsbudgetens utfall.

Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. Statsbudgetens inkomster redovisas mot inkomsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning mot anslag för transfereringar det år då betalning

sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hänför sig. I anslagsförordningen (1996:1189) har regeringen specificerat närmare hur dessa regler ska tillämpas. En viktig punkt är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i statsbudgetens indelning som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner och där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. Att utgifter respektive inkomster avräknas, dvs. redovisas, det år de hänför sig till, innebär i praktiken vanligen att de tas upp om faktura kommit in eller avsänts under året eller i nära anslutning till årsskiftet fram till en s.k. brytdag. Däremot tas beräknade kostnader och intäkter för året där faktura inte mottagits eller avsänts inte upp mot anslag respektive inkomsttitel.

Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisnings- metoder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för statsbudgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i detta dokument. Även föränd- ringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i budgetproposi- tionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statsbudgeten en post för Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Den kassamässiga korriger- ingsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, vilket normalt används för att minska/amortera statsskulden.

Nedan beskrivs skillnader mellan principerna för resultaträkningen och statsbudgeten.

Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför stats- budgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens låne- behov. Detsamma gäller affärsverkens verksam- heter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) eller av utgifter och inkomster. I resultaträkningen görs redo- visningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden respektive politikområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultat- räkningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultat- räkningen elimineras alla poster som avser transaktioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndigheter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens pensionsverk. I statsbudgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statsbudgeten däremot netto- redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet in- klusive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av stats-

Skr. 2008/09:101

budgeten, utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten.

I nedanstående tabell sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och stats- budgeten.

Tabell 4.6 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten

	Resultaträkningen	Statsbudgeten

Skatt	Intäkt	Intäkt och betalning
Offentligrättsliga avgifter	Intäkt	Inkomst
på inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur	Intäkt	Utgiftsreduktion på
eller mindre omfattning		anslag
Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan på
		anslag eller
		inkomsttitlar
Erhållna bidrag som	Intäkt	Ingen påverkan på
används i verksamheten		anslag eller
		inkomsttitlar
Transfereringar	Kostnad	Utbetalning
(lämnade bidrag m.m.)
Avsättningar för framtida	Kostnad (intäkt)	Ingen påverkan på
åtaganden		anslag eller
		inkomsttitlar
		(kostnad fr.o.m.
		2009)
Löner, varor och tjänster	Kostnad	Utgift (kostnad
		fr.o.m. 2009)
Andel av företags	Intäkt/kostnad	Inkomst vid
vinst/förlust	enligt kapital-	utdelning
	andelsmetoden
Orealiserad valutavinst/	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan på
förlust och upplupen		anslag eller
ränta		inkomsttitlar

Skatter redovisas som intäkter i resultat- räkningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slutsumman blir kassamässig. Även intäkts- definitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduk- tioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Skatterna är den viktigaste inkomstposten både i resultaträkningen och statsbudgeten och principerna och redovis- ningssättet sammanfattas närmare ovan.

För olika typer av avgifter och bidrag redovisas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas inkomster. Med inkomster avses här vanligen de inkomster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Avgifter som disponeras

Skr. 2008/09:101

av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller inkomsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassamässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidrags- finansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret och därmed Riksgälds- kontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovisas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, beroende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt, redovisas med kostnader i resultaträkningen, medan utgifter redovisas i statsbudgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upplupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbudgeten om inte faktura eller motsvarande har kommit. Från och med 2009 redovisas dessa poster i huvudsak med kostnader även i statsbudgeten.

Motsvarande gäller för ett antal andra transaktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med eventuell betalning.

4.5Noter

4.5.1Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor
	2008	2007
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter	550 723	523 867
Skattereduktioner m.m.	-139 015	-122 029
Övriga direkta skatter på arbete	85 189	81 175
Summa Direkta skatter på arbete	496 897	483 013
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter	403 456	382 006
Övriga indirekta skatter på arbete	30 455	32 419
Avgifter till premiepensionssystemet	-25 111	-23 920
Summa Indirekta skatter på arbete	408 800	390 505
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll	21 158	49 707
Skatt på företagsvinster	90 847	104 601
Fastighetsskatt	22 596	25 865
Övriga skatter på kapital	31 166	28 564
Summa Skatt på kapital	165 767	208 737
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt	300 147	284 776
varav kommunmoms	43 671	39 614
Skatt på alkohol och tobak	21 311	20 766
Skatt på energi och miljö	69 672	68 002
Skatt på vägtrafik	16 034	13 083
Inlevererat överskott från AB Svenska
Spel	3 602	3 657
Övriga skatter på konsumtion och
insatsvaror	1 924	3 399
Summa Skatt på konsumtion och
insatsvaror	412 690	393 683
Skatt på import	5 874	5 884
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.	-5 765	-2 839
Intäkter som förs till fonder	1 901	2 369
Summa Restförda och övriga skatter	-3 864	-470
Justering till belopp enligt ÅRS 2007		-8 064

Totala skatteintäkter	1 486 164	1 473 288
Avgår: Kommunala inkomstskatter	-514 623	-479 068

Skr. 2008/09:101

Avgår: Avgifter till
ålderspensionssystemet	-178 031	-168 944
Avgår: EU-skatter	-7 237	-7 240
Justering till belopp enligt ÅRS 2007		1 246

Statens skatteintäkter enligt
statsbudgetavgränsning	786 273	819 282
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2007	7 449	7 371
varav 2006	161	-302
Avgifter till ålderspensionssystemet	178 031	168 944
Avgifter till premiepensionssystemet	25 111	23 920
EU-skatter	7 237	7 240
Kommunala utjämningsavgifter LSS	2 228	1 949
Inkomstutjämningsavgift,
kostnadsutjämningsavgift	12 306	11 267
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms	-23 372	-22 038
Eliminering av statens
arbetsgivaravgifter	-24 565	-24 084
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader	-3 144	-2 928
Eliminering av myndigheters skatter
och kostnadsred.	-139	-136
Summa Total före justering	967 576	990 485
Justering till belopp enligt ÅRS 2007		-631

Total summa	967 576	989 854

Skatteintäkterna minskade med 22,3 miljarder kronor eller 2,3 procent jämfört med 2007. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger av- vikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 32,2 miljarder kronor jämfört med 2007. Därav ökade inkomstskatterna med 26,9 miljarder kronor och skattereduktionerna ökade med 17 miljarder kronor. Arbetsgivar-

Skr. 2008/09:101

avgifterna ökade med 21,5 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivar- avgifter förklaras framför allt av ökad sysselsättning och högre lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på utökade jobbskatteavdrag. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade löne- summan 2008 med 5,8 procent medan avgifts-

satsen var	oförändrad och	uppgick till
32,42 procent.	Myndigheternas	arbetsgivar-

avgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.

Jämfört med 2007 minskade skatt på kapital med 43 miljarder kronor eller 21 procent. Skatt

på kapital	från hushåll	minskade med
28,5 miljarder	kronor eller	58 procent framför

allt till följd av minskade kapitalvinster, bl.a. på

grund	av att Stockholmsbörsen		föll	med
42 procent. Skatt på		företagsvinster	minskade
med	13,8 miljarder	kronor på	grund	av

företagens lägre vinster. Intäkter från fastighets- skatt minskade med 3,3 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 19 miljarder kronor eller 4,8 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 15,4 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion i löpande priser (i fasta priser minskade konsumtionen 2008 med 0,2 procent enligt NR:s preliminära utfall). Momsintäkterna har också påverkats positivt av byggföretagens ändrade redovisning vilket givit en engångsvis intäkt 2008 på 8 miljarder. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 300 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 23,4 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Skatt på vägtrafik ökade med 3 miljarder kronor eller 23 procent bl.a. till följd av att den skatt på trafikförsäkringspremier som började gälla 1 juli 2007 nu ingår med ett helårsutfall. Övriga intäkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Den del av skatteintäkterna som avser kommunala inkomstskatter och går till kommunerna ökade med 35,6 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i

statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs.

Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hushålls- sektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,3 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk ut- jämning varför statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningens skatte- intäkter ingår också mervärdesskatt med 43,7 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatte- intäkter/skatteinkomster). När nuvarande ordning infördes justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 56 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2008.

I kolumnen för jämförelsetalen från 2007 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2007 som beräknats under våren 2009 efter 2007 års taxering och som överensstämmer med mot- svarande uppgifter i redovisningen av Stats- budgetens utfall. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2007 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall.

Tre justeringsbelopp (-8,1 miljarder, 1,2 miljarder och -0,6 miljarder kronor) har lagts till så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredo- visningen för staten 2007.

Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2007 års skatt som gjordes våren 2008 avser 4,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital. Inkomstskatter bland Direkta skatter på arbete blev 1,2 miljarder högre medan skatte- reduktionerna blev 1,3 miljarder lägre. Bland indirekta skatter på arbete blev arbetsgivar- avgifterna 1 miljard kronor lägre. Kapital- skatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev 2,0 miljarder kronor lägre. Hushållens kapitalskatter blev 7,2 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2007.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2008	2007
Offentligrättslig verksamhet
Kronofogdemyndigheten	1 412	-
Luftfartsstyrelsen	1 012	867
Vägverket	911	774
Lantmäteriet	784	784
Banverket	514	564
Rikspolisstyrelsen	495	478
Centrala studiestödsnämnden	401	402
Bolagsverket	394	376
Läkemedelsverket	342	378
Patent- och registreringsverket	336	354
Elsäkerhetsverket	311	309
Skatteverket	15	1 017
Affärsverk
Luftfartsverket	3 280	3 160
Sjöfartsverket	1 440	1 415
Svenska kraftnät	10	10
Övriga	1 905	1 848
Summa offentligrättslig verksamhet	13 562	12 736
Uppdragsverksamhet
Försvarets materielverk	3 950	1 563

Skr. 2008/09:101

Banverket	3 796	3 217
Vägverket	2 971	2 845
Statens institutionsstyrelse	1 229	1 183
Lantmäteriet	545	554
Statens fastighetsverk	463	461
Karolinska institutet	454	452
Lunds universitet	429	408
Skatteverket	398	338
Statens jordbruksverk	395	359
Exportkreditnämnden	371	515
Affärsverk
Svenska kraftnät	7 182	5 806
Luftfartsverket	2 284	2 269
Statens järnvägar	141	283
Sjöfartsverket	105	72
Övriga	5 226	5 504
Summa uppdragsverksamhet	29 939	25 829
Andra ersättningar
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen	8 353	11 436
Post- och telestyrelsen	2 100	1
Rikspolisstyrelsen	882	856
Statens fastighetsverk	635	45
Vägverket	448	492
Exportkreditnämnden	415	934
Centrala studiestödsnämnden	193	198
Övriga	1 716	1 758
Summa andra ersättningar	14 742	15 720

Total summa	58 243	54 285

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 4 miljarder kronor eller 7,3 procent. Ökningen beror till stor del på att Försvarets materielverk ökat andelen externa uppdrags- intäkter samt att Svenska kraftnäts uppdrags- intäkter ökat beroende på högre elpriser under året.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att till- handahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet,

Skr. 2008/09:101

uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden.

Under 2008 uppgick dessa intäkter till 13,6 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter.

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Motsvarande avgifter redovisades föregående år av Skatteverket.

Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspek- tion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartsstyrelsen. Dessutom hanterar Luftfarts- styrelsen en gemensam avgift för säkerhets- kontroll av passagerare och bagage, GAS.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordons- tillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedrivande av trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, pass- hantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.

Bolagsverket tar ut avgifter för bolags- registreringar.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskaps- avgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Skatteverkets offentligrättsliga avgifter avser i huvudsak avgifter för uppdatering av folk- bokföringsuppgifter. Skatteverket redovisade tidigare avgifter som nu tas ut av Kronofogde- myndigheten.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägs- avgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcerti- fikat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgifts- förordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till exempel publikationer, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2008 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 4,1 miljarder kronor och det är cirka 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Försvarets materielverks (FMV:s) uppdrags- verksamhet omfattar försäljning av materiel,

utbildning, sålda tjänster samt försäljning av provverksamhet. FMV:s uppdragsintäkter har ökat med 2,4 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av orderstocken minskat medan övriga kunders andel har ökat under de senaste åren. Bland större uppdrag till andra kunder dominerar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeckien.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg- ningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m.

Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdoms- hem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.

Skatteverkets uppdragsverksamhet avser ersättning från AP-fonderna och PPM för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa- tionen.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti-

Skr. 2008/09:101

tagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder.

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redo- visas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen System- intäkter – el hos Svenska Kraftnät. Dessa intäkter ökade med 1,4 miljarder kronor, vilket främst beror på det högre elpriset. Under 2008 var elpriset 75 procent högre i genomsnitt jämfört med föregående år.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler. Intäkterna inom detta område har ökat under året, vilket till största delen kan förklaras med passagerarökningen som bidrar med ökad efterfrågan på kommersiella tjänster och produkter som erbjuds på flygplatserna.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter har minskat med 1 miljard kronor jämfört med 2007.

Den största minskningen av uppbördsintäkter redovisar Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen där intäkterna blev 8,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,1 miljarder kronor jämfört med 2007. Huvudorsaken är att under 2008 har den förhöjda finansierings- avgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift som motsvarar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersätt- ningen vid respektive arbetslöshetskassa. Vid beräkningen av arbetslöshetsavgiften finns en

Skr. 2008/09:101

inbyggd begränsningsregel som innebär att ingen kassa ska behöva betala mer än 300 kronor per arbetande medlem i arbetslöshetsersättning.

Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Post- och telestyrelsen där intäkterna blev 2,1 miljarder kronor. Dessa avser likvid från auktion av frekvenser för nästa generations mobila nät.

Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Ökningen av Statens fastighetsverks andra ersättningar beror i huvudsak på försäljning av fastigheten Uggleborg 12 i Stockholm, vilken genererade en reavinst på 0,6 miljarder kronor.

Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framförallt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar.

Exportkreditnämndens andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Exportkreditnämndens minskade intäkter av andra ersättningar med 0,5 miljarder kronor avser nettoåtervinning.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redo- visar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor
	2008	2007
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag	7 163	6 445
- miljöstöd m.m.	1 978	2 495
- övriga stöd	766	680
Summa Statens jordbruksverk	9 907	9 620
Länsstyrelserna
- bidrag från EG:s regionalfond
2000–2006	141	1 082
- bidrag från EG:s regionalfond
2007–2013	81	-
Arbetsförmedlingen
- bidrag från EG:s socialfond
perioden 2000–2006	605	1 820
Övriga EU-bidrag	2 077	1 748
Summa EU-bidrag	12 811	14 270

Försäkringskassan
- assistansersättning	3 856	3 497
- underhållsstöd	1 699	1 764
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor (exklusive EU-bidrag)	4 278	4 451
Erhållna bidrag vid övriga
myndigheter	2 965	2 674

Total summa	25 609	26 656

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har totalt sett minskat med 1 048 miljoner kronor.

När det gäller bidragen från EU minskade dessa med 1 459 miljoner kronor. De lägre intäkterna beror på att man ännu inte rekvirerat medel från EU när det gäller bidrag från EG:s socialfond för perioden 2007–2013. Dessa medel administreras av Rådet för Europeiska social- fonden i Sverige (ESF-rådet). Administrationen av dessa bidrag avseende gamla programperioden redovisades av Arbetsförmedlingen.

Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och bidragen till gårdsstöd och djurbidrag ökade med 718 miljoner kronor medan miljöstöd m.m. minskade med 517 miljoner kronor.

Redovisningen av bidragen från EU är periodiserade, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.

Av bidragsintäkterna från EU är

10 107 miljoner kronor medel som brutto- redovisas på statsbudgeten hänförliga till programperioden 2007–2013 (motsvarande), till övervägande del avseende jordbruksstöd. En mer utförlig beskrivning lämnas i kapitel 7.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kost- naden för statlig assistansersättning samt in- täkter avseende underhållsstöd från bidrags- skyldiga.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 799 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor
	2008	2007
Socialförsäkring	438 751	427 972
Allmänna bidrag till kommuner	120 734	123 709
Arbetsmarknad	40 106	48 786
Överföring till premiepensionssystemet	27 546	26 387
Nettoöverföring till AP-fonderna	3 542	5 916
Avgiften till Europeiska gemenskapen	31 080	26 498
Bistånd och andra internationella	33 769	29 880
bidrag, migration och integration
Utbildning, studiestöd	22 130	22 581
Övrigt	49 881	50 017

Summa	767 539	761 746

Nedan specificeras transfereringarna		utifrån
mottagarkategori och syfte.
Transfereringar	2008	2007
Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring (Försäkringskassan)
Ålderspensioner vid sidan av
statsbudgeten	199 249	185 716
Premiepensioner	825	461
Ekonomisk äldrepolitik	42 591	43 738
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.	94 035	98 939
varav sjukpenning och
rehabilitering m.m.	23 442	28 051
varav sjuk- och aktivitetsersättning	61 564	61 927
Handikappolitik	20 058	18 416
Ekonomisk familjepolitik	60 409	59 335
Summa socialförsäkring till hushåll	417 167	406 605
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd	20 259	26 095
varav Arbetsförmedlingen	13 521	19 723
varav Försäkringskassan	6 738	6 372
Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga
kostnader, Arbetsförmedlingen	1 887	1 896
Övrig arbetsmarknadspolitik,
Arbetsförmedlingen	2 215	2 488
Lönegarantiersättning,
Kammarkollegiet	1 053	580
Summa arbetsmarknadspolitik till
hushåll	25 414	31 059
Utbildningspolitik
Studiestöd , Centrala
studiestödsnämnden	13 021	13 034

Skr. 2008/09:101

Kostnad resp. återföring av reservation
för förluster i utlåningsverksamheten,
Centrala studiestödsnämnden	-651	503
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet	3 182	3 153
Bistånd m.m., migration och
integration
Bistånd och andra internationella
bidrag (bidrag till organisationer),
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	3 006	2 948
Migrationspolitik, Migrationsverket	1 347	1 157
Nettoöverföring till
premiepensionssystemet	27 546	26 387
Övrigt	11 814	11 605

Summa transfereringar till hushåll	501 846	496 451
Transfereringar till företag
Arbetsmarknadspolitik
Lönebidrag och Samhall m.m.,
Arbetsförmedlingen	9 383	8 823
Köp av arbetsmarknadsutbildning
m.m., Arbetsförmedlingen	844	126
Anställningsstöd, Skatteverket	171	1 602
Summa arbetsmarknadspolitik till
företag	10 398	10 551
Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik
m.m., Statens jordbruksverk	11 751	11 200
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet	1 982	1 910
Bostadspolitik, Räntebidrag m.m.,
Boverket	1 314	1 439
Kulturpolitik, Kammarkollegiet	1 275	1 227
Forskningspolitik, Verket för
innovationssystem	1 217	1 148
Regionalpolitik m.m., Verket för
näringslivsutveckling	1 378	783
Regionalpolitik, Länsstyrelserna	595	682
Transportpolitik, Trafikupphandling,
Rikstrafiken	1 097	1 173
Miljöpolitik, Naturvårdsverket	669	762
Kulturpolitik, Statens kulturråd	445	631
Utbildningspolitik, Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning, Mynd. för
kvalificerad yrkesutbildning	518	464
Mediepolitik, Presstödsnämnden	635	649
Försök med trängselskatt,
Regeringskansliet	0	297
Transportpolitik, Banverket	171	714
Övrigt	3 162	4 233

379

3 707

345

4 475

17 512

173 300

5 613

3 981

7 176

2 211

1 203

4 965

884 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden.

3 656 Därefter specificeras transfereringarna utifrån

42 mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig-

283 het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- systemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar till- hörande hushållssektorn samt premiepensions- systemet.

Med socialförsäkring avses i princip trans- 965 fereringar som hanteras av Försäkringskassan.

9 605 Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funk- tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands- ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 5,8 miljarder kronor mellan 2007 och 2008 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.

37 863

39 614

2 014

63 320

18 761

123 709

21 367

Skr. 2008/09:101

Summa transfereringar till företag	36 607
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun- och landstingsmoms,
Skatteverket	43 671
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket	2 259
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket	54 826
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket	19 978
Summa Allmänna bidrag till kommuner	120 734
Socialförsäkring (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Bidrag till
läkemedelsförmånerna m.m.,
Socialstyrelsen	21 584
Tandvårdsförmåner (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Tandvårdsförmåner
m.m., Försäkringskassan	1 042
Arbetsmarknadspolitik
Anställningsstöd m.m. till kommuner
och landsting, Skatteverket	1 509
Arbetsmarknadspolitik,
Arbetsförmedlingen	2 785
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.	2 150
Summa arbetsmarknadspolitik till
kommuner	4 294
Utbildningspolitik, Skolverket:
Maxtaxa i barnomsorgen,	3 657
Fortbildning av lärare	377
Övrig utbildningspolitik, Skolverket	562
Summa utbildningspolitik till
kommuner	4 596
Integrations- och migrationspolitik,
Migrationsverket (2007 även
Integrationsverket)	7 126
Ersättning vid arbetsoförmåga,
Försäkringskassan	1 211
Övrigt	9 789

Summa transfereringar till kommuner	170 376
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet	21 960
Mervärdesskattebaserad avgift,
Skatteverket	4 323
Storbritanniens budgetreduktion,
Kammarkollegiet	437
Tullavgift, Tullverket	3 577
Jordbrukstull, Tullverket	617
Jordbruksavgifter, Statens
Jordbruksverk	166

Summa Avgiften till Europeiska
gemenskapen	31 080	26 498
Bistånd och andra internationella
bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	11 294	10 944
Bistånd och andra internationella
bidrag, Regeringskansliet	10 996	9 218
Övrigt	1 798	1 556
Summa transfereringar till utlandet	55 168	48 216
Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet
Överföring till AP-fonderna	3 542	5 916
Summa nettoöverföring till
ålderspensionssystemet	3 542	5 916

Total summa transfereringar	767 539	761 746

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2008 ökat med 5,4 miljarder kronor netto men innefattar både stora ökningar och minskningar.

De transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- avgift. Den del av den statliga ålderspensions- avgiften som går till premiepensionssystemet (13,4 procent 2008) finns med bland trans- fereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från AP-fonderna nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till AP-fonderna och ingår därför inte i transfereringar till hushåll. Överföringen till premiepensionssystemet var 28,4 miljarder kronor 2008, 1,5 miljard mer än 2007.

Transfereringar till hushåll avseende social- försäkringen ökade med 10,6 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 13,5 miljarder kronor eller 7,3 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomst- utvecklingen i samhället ligger till grund för det inkomstindex som används i ålderspensions- systemet och som styr uppräkningen av för- månerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även kommunernas betalningsansvar och ökade med 1,6 miljarder kronor eller 9 procent, se vidare avsnittet Realekonomisk fördelning av stats- budgeten i statsbudgetens utfall. De ökade kost- naderna för assistansersättning beror dels på att fler personer beviljas ersättning, dels på att fler assistanstimmar beviljas per person.

Bland transfereringar till hushåll har kost- naderna för arbetsmarknadspolitik däremot minskat med 5,6 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen har minskat med 6,2 miljarder kronor då färre personer fick ersättning. Ekonomisk äldrepolitik har minskat med 1,1 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökar.

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning fortsatt att minska.

Skr. 2008/09:101

Kostnaden för sjukpenning minskade med 4,6 miljarder kronor eller 16 procent 2008 vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska. Sjuk- och aktivitetsersättningen minsk- ade med 0,4 miljarder kronor eller 0,6 procent då antalet personer som uppbär ersättningen har minskat markant för första gången sedan dessa förmåner infördes. I december 2008 var ohälsotalet det lägsta sedan i januari 2000.

Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringen med 1,5 miljarder medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Kost- naderna har ökat för föräldraförsäkringens förmåner; havandeskapspenning, föräldra- penning och tillfällig föräldrapenning samt i viss mån även vårdbidraget.

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i national- räkenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (0,8 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företag har under 2008 minskat med 1,3 miljarder kronor.

Anställningsstöd i form av nedsättningar av skatter har minskat med 1,4 miljarder. Till viss del motsvaras den minskningen av ökade kostnader för Köp av arbetsmarknadsutbildning samt Lönebidrag och Samhall som ökade med 0,7 respektive 0,6 miljarder kronor. Inom områdena Livsmedelspolitik och Regionalpolitik ökade kostnaderna med 0,6 miljarder kronor vardera medan området Transportpolitik minskade med 0,5 miljarder kronor.

Transfereringar finansierade med EU-medel för programperioden 2007–2013 uppgår till 9 037 miljoner kronor. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag. Av beloppet avser 8 812 miljoner kronor livsmedels- politik och landsbygdspolitik där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk. 181 miljoner kronor avser regionalpolitik och medlen betalas ut av Verket för näringslivsutveckling.

Skr. 2008/09:101

Transfereringar till kommuner

Transfereringarna till kommuner minskade totalt med 2,9 miljarder kronor.

De allmänna bidragen till kommuner minskade med 3 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,3 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med mot- svarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 43,7 miljarder 2008. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- bär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 56 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2008. Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting var 4 miljarder högre än 2007 till följd av ökad kommunal konsumtion.

Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har minskat med 8,5 miljarder kronor. Anslagsnivån har sänkts med 12 miljarder 2008 för att neutralisera effekterna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften men kommunsektorn har samtidigt tillförts 5 miljarder kronor.

På arbetsmarknadspolitikens område har anställningsstöd i form av nedsättningar av skatter minskat med 3,5 miljarder kronor. Till viss del motsvaras den minskningen av ökade kostnader för Lönebidrag och Samhall som ökade med 0,9 miljarder kronor.

Bidrag avseende integrationspolitik och migrationspolitik ökade med 1,5 miljarder kronor till följd av att det genomsnittliga antalet asylsökande i mottagningssystemen ökat och att Migrationsverket ersätter kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn.

Transfereringar till kommunerna inom utbildningspolitiken ökade med 0,6 miljarder bl.a. avseende fortbildning av lärare, förstärkning av basfärdigheter och stöd till vuxen- utbildningen.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 4,5 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den BNI-baserade avgiften står för merparten av ökningen. Det beror främst på en extra inbetalning i december 2008 till följd av en justering av BNI-avgiften för åren 1995–2007. Jordbruksavgifterna har ökat med 0,4 miljarder, vilket beror på avgiften till den tillfälliga fonden för omstrukturering av EU:s sockersektor.

Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- nationella bidrag genom Sida och Regerings- kansliet ökade med 0,4 respektive 1,8 miljarder kronor.

Nettoöverföring till AP-fonderna

Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till AP-fonderna har minskat med 2,4 miljarder kronor.

Överföringen till AP-fonderna avser skill- naden mellan inbetalda socialavgifter och all- männa pensionsavgifter samt de statliga ålders- pensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra.

Not 5

Avsättning till / upplösning av fonder

Miljoner kronor
	2008	2007
Kärnavfallsfonden	1 612	994
Insättningsgarantifonden	1 464	1 111
Stabilitetsfonden	110	-
Försäkringskassans fonder	84	6
Batterifonden	39	21
Kammarkollegiets
försäkringsverksamhet m.m.	16	32
Övriga fonder	-31	-154
Summa	3 294	2 010

Avsättning till fonder i staten för 2008 avser främst Insättningsgarantifonden samt Kärn- avfallsfonden.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret sedan den 1 januari 2008. Den finansiella avkastningen har ökat med cirka 200 miljoner kronor jämfört med föregående år och det tillsammans med något höjda intäkter från instituten har gjort att avsättningen ökat.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat med drygt 600 miljoner kronor. Exempelvis är nettot av realisationsvinster och förluster vid försäljning av värdepapper mer än 600 miljoner högre än föregående år. Även avkastningen på reala placeringar ökade som följd av att inflationen var hög under större delen av 2008. Avgifterna från reaktorinnehavarna som bestäms årligen av regeringen, var dock drygt 300 miljoner kronor lägre än föregående år.

Den nyinrättade Stabilitetsfonden (se not 42) har tillförts 15 miljarder kronor från anslag på statsbudgeten vilket redovisas som en överföring från kapital i balansräkningen (se Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar). Ytterligare 0,1 miljarder kronor har tillförts genom avgifter och finansiella intäkter i slutet av året, vilket anges ovan.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor
	2008	2007
Lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
Rikspolisstyrelsen	11 502	10 929
Försvarsmakten	9 054	9 316
Försäkringskassan	5 137	5 632
Skatteverket	4 559	5 473
Arbetsförmedlingen	3 657	3 778
Kriminalvården	3 634	3 402
Banverket	3 420	3 269
Regeringskansliet	3 233	2 881
Vägverket	2 970	2 911
Domstolsverket	2 936	2 768
Lunds universitet	2 728	2 649
Göteborgs universitet	2 305	2 098
Uppsala universitet	2 248	2 159
Stockholms universitet	1 945	1 559

Skr. 2008/09:101

Karolinska institutet	1 813	1 713
Umeå universitet	1 583	1 547
Kungl. Tekniska högskolan	1 489	1 419
Linköpings universitet	1 407	1 373
Statens institutionsstyrelse	1 351	1 273
Sveriges lantbruksuniversitet	1 328	1 206
Migrationsverket	1 223	1 072
Lantmäteriet	1 015	928
Kronofogdemyndigheten	943	-
Affärsverk
Luftfartsverket	1 877	1 745
Sjöfartsverket	705	683
Svenska kraftnät	166	156
Statens järnvägar	5	4
Övriga myndigheter	26 895	26 560
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter	101 128	98 503
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-24 565	-24 084
Summa lönekostnader efter
eliminering av arbetsgivaravgifter	76 563	74 419
Pensionskostnader
Rikspolisstyrelsen	1 607	1 309
Försvarsmakten	1 569	1 584
Försäkringskassan	664	820
Skatteverket	612	704
Regeringskansliet	541	464
Vägverket	464	415
Arbetsförmedlingen	452	503
Domstolsverket	419	400
Banverket	411	354
Lunds universitet	392	396
Kriminalvården	336	310
Göteborgs universitet	335	343
Uppsala universitet	301	284
Stockholms universitet	296	212
Karolinska institutet	251	273
Linköpings universitet	218	203
Umeå universitet	217	223
Tullverket	205	109
Kungl. Tekniska högskolan	197	197
Sveriges lantbruksuniversitet	169	155
Försvarets materielverk	158	142
Affärsverk
Luftfartsverket	338	1 369
Sjöfartsverket	133	506
Svenska kraftnät	40	117

Pensionskostnader

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 3,6 miljarder kronor, där Statens pensionsverks (SPV) pensionsrörelse står för ökningen medan de pensionskostnader som redovisas av myndigheterna minskat något. I SPV:s pensionsrörelse har utbetalda förmåner ökat med 0,5 miljarder kronor eller 7,6 procent, medan förändringen av försäkringstekniska avsättningar är 4,5 miljarder kronor högre än 2007. Ökningen beror på de nya försäk- ringstekniska riktlinjerna som tillämpas från den 1 januari 2008 där ändrade beräkningsgrunder påverkat avsättningen med 4,8 miljarder kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner vilket innefattar avgifter till

3 760

7 186

2 069

-9 502 14 905

Skr. 2008/09:101

Statens järnvägar	35
Övriga myndigheter	4 047
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner	7 732
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar	6 514
Eliminering av premieintäkt för
statliga
ålderspensioner m.m.	-10 104
Summa pensionskostnader	18 549
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet	290
Försvarsmakten	283
Rikspolisstyrelsen	280
Vägverket	265
Kriminalvården	140
Banverket	138
Karolinska institutet	124
Domstolsverket	115
Uppsala universitet	113
Försäkringskassan	112
Stockholms universitet	95
Skatteverket	92
Arbetsförmedlingen	67
Affärsverk
Luftfartsverket	95
Sjöfartsverket	35
Svenska kraftnät	14
Statens järnvägar	0
Övriga myndigheter	1 670
Summa övriga personalkostnader	3 928

032,42 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är

statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit. Medelantalet anställda har minskat med cirka 900 personer eller drygt 5 procent mellan 2007 och 2008.

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med cirka 5 procent. Antalet poliser har ökat netto med nära 500 under året, medan antalet civilt anställda minskat något.

Vid Försäkringskassan minskade lönekost- naden vilket förklaras av de uppsägningar av personal som gjordes under 2007 men även av

324pensioneringar och frivilliga uppsägningar. Det

370genomsnittliga antalet årsarbetare minskade från

321cirka 14 000 till 12 500 mellan 2007 och 2008.

240Det ansträngda arbetsläget inom främst den s.k.

141kundmötesorganisationen har dock bl.a. lett till

131att kostnaderna för övertidsuttag har ökat.

113Den stora minskningen vid Skatteverket beror

112på att Kronofogdemyndigheten från den 1

107januari 2008 blev en egen myndighet. Justerar

115man för detta har antalet årsarbetskrafter ökat

med cirka 7 procent. Myndigheten har gjort115

139	resursförstärkningar inom	de prioriterade
	områdena internationella	transaktioner och

104	ekonomisk brottslighet.
	ekonomisk brottslighet.
	Regeringskansliets lönekostnader ökade med
	cirka 13 procent. Det beror dels på kostnader för

84förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU.

1710

4174

Total summa kostnader för personal

99 040

93 498

Statens kostnader för personal ökade med 5,5 miljarder kronor. Löner och pensions- utbetalningar har ökat, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänste- pensioner ökade i samband med ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos Statens pensionsverk.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 2,6 miljarder kronor vilket även motsvarar 2,6 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2008 till

kompletterande ålderspension (Kåpan) och individuell ålderspensionen (Iåp). Pensions- premierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndig- het. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kompletterande och individuella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensions- avsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

Bland myndigheterna är det i första hand Rikspolisstyrelsens pensionskostnader som ökade beroende på högre avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) m.m. och att Polisen beviljat pensionsersättning till anställda enligt Trygghetsavtalet.

Försvarsmaktens pensionskostnader har stabiliserats efter engångskostnader i samband med Försvarsbeslut 2004. Försäkringskassans pensionskostnader har sjunkit, vilket förutom minskningen av antalet anställda beror på engångspremier till SPV som redovisades 2007 i samband med att omställningsåtgärder vidtogs.

Till skillnad mot SPV tillämpade affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät nya försäkringstekniska riktlinjer för beräkning av sina pensionsavsättningar på frivillig grund redan i samband med 2007 års årsredovisning vilket höjde kostnaderna då. De har nu återgått till en lägre nivå.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Inga större förändringar jämfört med 2007 noteras.

I nedanstående tabell redovisas antal årsarbetskrafter vid de statliga myndigheterna.

Årsarbetskrafter

Myndighet	2008	2007
Rikspolisstyrelsen	24 111	23 352
Försvarsmakten	14 767	15 682
Försäkringskassan	12 568	14 038
Skatteverket	9 794	12 752
Arbetsförmedlingen	9 521	10 493
Kriminalvården	8 653	8 409
Vägverket	6 905	7 178

Skr. 2008/09:101

Banverket	6 188	6 053
Uppsala universitet	5 546	5 470
Domstolsverket	5 252	5 105
Lunds universitet	5 231	5 206
Göteborgs universitet	4 750	4 713
Regeringskansliet	4 562	4 412
Karolinska institutet	3 607	3 996
Umeå universitet	3 458	3 449
Luftfartsverket	3 323	3 285
Stockholms universitet	3 315	2 628
Linköpings universitet	3 171	3 199
Statens institutionsstyrelse	2 871	2 773
Kungl. Tekniska högskolan	2 833	2 780
Migrationsverket	2 771	2 468
Sveriges lantbruksuniversitet	2 671	2 943
Kronofogdemyndigheten	2 188	-
Övriga myndigheter	53 473	55 773

Totalt	201 529	206 157

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidsanställningar. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidsanställningar innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidsanställning som deras tjänstgöring utgör.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor
	2008	2007
Försvarsmakten	2 168	2 419
Rikspolisstyrelsen	1 809	1 676
Regeringskansliet	1 312	1 122
Kriminalvården	959	878
Lunds universitet	790	776
Försäkringskassan	775	735
Domstolsverket	633	639
Göteborgs universitet	603	600
Kungl. Tekniska högskolan	603	549
Uppsala universitet	594	593

Skr. 2008/09:101

Stockholms universitet Skatteverket Karolinska institutet Arbetsförmedlingen Migrationsverket Linköpings universitet Umeå universitet Statens institutionsstyrelse Vägverket

Sveriges lantbruksuniversitet Banverket

Affärsverk

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Svenska kraftnät

Statens järnvägar

587486 Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

535	653
503	488	Miljoner kronor
503	488
493	463		2008	2007
493	463	Exportkreditnämnden
415	373	Exportkreditnämnden
415	373
359	346	Förändring i avsättningar för
359	346	försäkringstekniskt beräknad risk i
320	305	försäkringstekniskt beräknad risk i
320	305	engagemanget	1 926	-329
274	263	Skadekostnader	50	32
274	280	Utlösen självriskandelar	1	37
273	267	Förändring av försäkringstekniskt
223	204	beräknat nettovärde på skadefordringar	-165	520
		Summa Exportkreditnämndens
		kostnader i garantiverksamheten	1 812	260
46	43	Riksgäldskontoret	25	-2 247
41	40	Riksgäldskontoret	25	-2 247
41	40	Statens Bostadskreditnämnd	-44	-693
19	19	Statens Bostadskreditnämnd	-44	-693
19	19	Socialstyrelsen	82	83
1	2	Socialstyrelsen	82	83

		Summa	1 875	-2 597
		Summa	1 875	-2 597

Övriga myndigheter	5 519	5 389
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader	-4 179	-4 243

Summa	15 949	15 365

Som kostnader för lokaler redovisas myndig- heters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Försvarsmaktens lokalkostnader minskade med 251 miljoner kronor. Bland annat beror minskningen på en hyresreduktion från Fortifikationsverket.

Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 133 miljoner kronor. Av dessa är 84 miljoner kronor hänförliga till ökade kostnader i samband med anskaffning av nya lokaler eller tillfälliga ersättningslokaler. För befintliga lokaler uppgick ökade kostnader till 42 miljoner kronor.

Regeringskansliets lokalkostnader ökade med 190 miljoner kronor, vilket främst beror på övertagandet av tidigare Sida-administrerade utlandsmyndigheter och förändringar av för- hyrningar i Stockholm.

Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 190 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid anstalterna Salberga, Västervik Norra samt R-huset på Kumla.

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.

Exportkreditnämndens kostnader för Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget har ökat med 2 miljarder kronor och förändring av försäk- ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 685 miljoner kronor sedan föregående år. Förändringen har påverkats bl.a. av kapitaliserade räntor, valutakursförändring i dollar, avskrivningar och värderingsförändringar.

Riksgäldskontoret redovisar förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 28 miljoner kronor samt omvärdering av garantifordringar med -3 miljoner kronor (negativ kostnad). Föregående år redovisade Riksgäldskontoret omvärdering av lån med kreditrisk på 1,1 miljarder kronor och återföring av reservering för garantiförluster med 1,15 miljarder kronor.

Statens bostadskreditnämnd redovisar föränd- ring i avsättning för garantier samt förändring i värdering av regressfordringar. För 2007 minskade den förväntade förlusten främst p.g.a. att garantistocken minskade med 44 procent. Detta medförde att behovet av avsättning för garantier minskade med 690 miljoner kronor.

Skr. 2008/09:101

För 2008 har minskningen	i garantistocken		Skatteverket	156	175
planat ut.			Statens räddningsverk	130	85
Socialstyrelsen redovisar en	garantiavgift på		Övriga myndigheter	2 446	2 525
82 miljoner kronor avseende tillgång till vaccin			Summa varor	26 141	24 944
om en pandemi skulle inträffa.

			Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Not 9			Svenska kraftnät	5 658	4 296
			Luftfartsverket	1 791	1 776
Övriga driftkostnader
			Sjöfartsverket	856	929

	2008	2007	Statens järnvägar	17	145
Övriga driftkostnader – tjänster			Summa affärsverk, övrig drift – varor och
Vägverket	13 801	12 017	tjänster	8 322	7 146

Banverket	12 204	9 899
Försvarsmakten	10 739	11 563	Övriga driftkostnader – reparationer,
			diverse m.m.
Försvarets materielverk	4 847	3 590
			Vägverket	3 200	2 899
Försäkringskassan	1 755	1 356
			Försvarsmakten	2 384	2 191
Rikspolisstyrelsen	1 729	1 688
			Banverket	406	378
Kärnavfallsfonden	1 269	1 353
			Kriminalvården	314	288
Fortifikationsverket	1 174	999
			Regeringskansliet	242	217
Statens fastighetsverk	1 155	1 056
			Rikspolisstyrelsen	209	228
Skatteverket	1 106	1 144
			Försvarets materielverk	117	107
Regeringskansliet	1 021	775
			Lunds universitet	116	103
Karolinska institutet	960	952
			Skatteverket	106	144
Naturvårdsverket	879	819
			Sveriges lantbruksuniversitet	101	101
Göteborgs universitet	835	823
			Göteborgs universitet	98	84
Lunds universitet	799	781
			Krisberedskapsmyndigheten	96	59
Kriminalvården	718	703
			Försäkringskassan	94	84
Umeå universitet	645	624
			Stockholms universitet	90	75
Styrelsen för internationellt
			Karolinska institutet	87	85
utvecklingssamarbete	617	607

Uppsala universitet	594	568	Riksdagsförvaltningen	86	91

Övriga myndigheter	13 225	12 608	Arbetsförmedlingen	86	83

Summa tjänster	70 072	63 925	Migrationsverket	82	61

Övriga driftkostnader – varor			Affärsverk

Försvarets materielverk	11 244	12 452	Svenska kraftnät	252	245

Banverket	3 433	3 100	Luftfartsverket	236	224

Försvarsmakten	2 735	1 096	Sjöfartsverket	73	66

Vägverket	2 668	2 407	Statens järnvägar	5	0

Rikspolisstyrelsen	679	755
Fortifikationsverket	531	492	Övriga myndigheter	1 816	1 765

Kriminalvården	386	382	Summa Övriga driftkostnader –
			reparationer, diverse m.m.	10 296	9 578
Karolinska institutet	345	290

Uppsala universitet	259	237	Aktivering utveckling av
Statens fastighetsverk	236	217
			anläggningstillgångar i egen regi
Lunds universitet	227	213	Banverket	-11 504	-9 599
Sveriges lantbruksuniversitet	184	147	Försvarsmakten	-9 717	-11 432
Göteborgs universitet	164	152	Vägverket	-8 752	-7 412
Stockholms universitet	161	137	Försäkringskassan	-518	-291
Kustbevakningen	157	82	Skatteverket	-180	-40

Skr. 2008/09:101

Sjöfartsverket	-142	-230
Övriga myndigheter	1 063	2 299
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi	-29 750	-26 705
Eliminering av inomstatliga transaktioner	-15 848	-15 953

Total summa övriga driftkostnader	69 233	62 935

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Vägverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av entreprenadtjänster.

Banverkets ökade kostnader avseende tjänster beror till största del på en ökning av entre- prenadtjänster.

Försvarets materielverks ökade kostnader för tjänster avser ökning av materielförsörjnings- tjänster som till största delen förklaras av Sveriges deltagande i flernationssamarbetet SAC (Strategic Airlift Capability).

Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på minskade leveranser av Jas 39 Gripen och helikopter 14.

Svenska kraftnäts driftkostnader ökade till följd av högre elpriser.

Försvarsmaktens ökade kostnader avseende varor beror bland annat på nettouttag 2008 av beredskapsvaror från lager till förbrukning.

Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. 10,9 miljarder kronor avser aktiveringar i järnvägsanläggningar. I övrigt avser aktivering- arna produktionsanläggningar. Vägverkets aktiveringar avseende väganläggningar har ökat. Aktiveringarna för Vägverket och Banverket innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen.

Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor
Miljoner kronor	2008	2007
Försvarsmakten	8 164	11 056
Vägverket	3 983	3 746
Banverket	2 620	2 929
Rikspolisstyrelsen	836	734
Försäkringskassan	626	563
Fortifikationsverket	616	668
Statens fastighetsverk	310	271
Skatteverket	244	272
Domstolsverket	233	216
Lunds universitet	228	228
Uppsala universitet	215	219
Göteborgs universitet	203	209
Affärsverk
Luftfartsverket	1 517	1 130
Svenska kraftnät	439	446
Sjöfartsverket	141	133
Övriga myndigheter	3 324	3 298

Summa	23 699	26 118

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, själv- gående pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivningar av bered- skapsinventarier som gjordes 2007 med drygt 3 miljarder kronor. Avskrivningarna på bered- skapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.

Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar.

Not 11

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor
	2008	2007
Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall AB	17 095	19 769
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	7 641	4 679
Posten AB	1 502	1 560
Sveaskog AB	1 406	1 419
Akademiska Hus AB	749	1 253
Apoteket Omstrukturering AB (Apoteket AB)	711	433
SJ AB	543	507
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB	424	190
Teracom AB	421	390
Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan
AB)	381	4 650
Venantius AB	245	270
Samhall AB	153	90
Svenska Rymdaktiebolaget	137	8
AB Svensk Exportkredit	133	353
Swedfund International AB	76	17
AB Swedcarrier	53	1 314
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB	26	10
IRECO Holding AB	17	13
Almi Företagspartner AB	15	114
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	9	13
Green Cargo AB	6	173
Lernia AB	5	52
Kasernen Fastighets AB	5	15
AB Göta Kanalbolag	2	1
IMEGO AB	2	-2
Vin & Sprit AB	0	1 468
Statens Bostadsomvandling AB	0	3
Voksenåsen A/S	0	1
AB Svenska miljöstyrningsrådet	0	0
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)	-	-
Svenska spel AB	-	-
Swedesurvey AB	-3	1
Kungliga Operan AB	-6	0
Kungliga Dramatiska Teatern AB	-9	-4
Arbetslivsresurs AR AB	-13	-28
Systembolaget AB	-95	85
AB Svensk Bilprovning	-106	19
Vasallen AB	-115	134
Specialfastigheter Sverige AB	-117	544
Innovationsbron AB	-224	0
Preaktio AB	-2 029	-

Skr. 2008/09:101

Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet	1	0
Summa Regeringskansliet	29 041	39 514
Affärsverk
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.	8	13
Luftfartsverket - LFV Holding AB	29	1
Övriga myndigheter	38	15
Summa resultat från andelar i
dotterföretag	29 116	39 543
Resultat från andelar i intresseföretag
TeliaSonera AB	7 089	6 591
Nordiska investeringsbanken NIB	-1 074	457
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	6	4
VisitSweden AB (Sveriges Rese och Turistråd
AB)	2	2
Norrland Center AB	-1	0
AB Bostadsgaranti	-16	16
SAS AB	-1 340	136
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	1 069	69
Summa resultat från andelar i
intresseföretag	5 735	7 275
Resultat från andelar i dotter- och
intresseföretag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag	29 116	39 543
Resultat från andelar i intresseföretag	5 735	7 275

Total summa	34 851	46 818

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatet för Nordiska investeringsbanken NIB, vars resultat fr.o.m. 2008 är enligt årsbokslut, inkluderar som en övergångseffekt en mindre andel avseende

tredje tertialet 2007.
Resultatandelarna		har	minskat	med
12,0 miljarder kronor.
Vattenfall	har minskat		resultatet	med
2,7 miljarder	kronor,	vilket	främst avser en

positiv engångseffekt på skattekostnaden av införande av lägre bolagsskattesats i Tyskland

Skr. 2008/09:101

under 2007 samt att finansiella netto- kostnaden har ökat mer än förbättringen av rörelse- resultatet.

Resultatet för LKAB har ökat med 3,0 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad prisnivå på järnmalm. Resultatet har belastats med en avsättning på 2,0 miljarder kronor i ersättning till Banverket för ny järnväg i Kiruna.

Sveaskog har ett oförändrat resultat. Minsk- ade skattekostnader med 0,5 miljarder kronor p.g.a. sänkt skattesats för uppskjuten skatteskuld har utjämnats av bl.a. minskade resultatandelar i intressebolag.

Akademiska hus har 0,5 miljarder kronor lägre resultat. Till största delen kan detta hänföras till att fastigheternas marknadsvärde har minskat med 2,2 miljarder kronor, vilket är en försämring med 1,6 miljarder kronor. Som en följd av detta har skattekostnaden minskat med 0,3 miljarder kronor. Ny skattesats för bolag har haft en positiv påverkan med 0,5 miljarder kronor.

Apoteket AB har övertagits av Apoteket Omstrukturering AB. Resultatet har förbättrats med 0,3 miljarder kronor främst som en följd av ökad omsättning.

Resultatet för SJ AB uppgår oförändrat till 0,5 miljarder kronor.

Civitas Holding med dotterbolaget Vasakronan AB såldes till AP fastigheter under året. Resultatandelen blev nära noll och är därmed 4,3 miljarder kronor lägre än föregående år.

Swedcarrier har försämrat sitt resultat med 1,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av minskad realisationsvinst från försäljning av dotterbolag och lägre värde på fastigheter. Under föregående år avyttrades de två dotterbolagen EuroMaint och Swemaint och resultatet för 2008 avser endast dotterbolaget Jernhusen.

Vin & Sprit AB har sålts under året. Resultat- andelen blev nära noll, från att föregående år ha varit 1,5 miljarder kronor.

SVEDAB redovisar en förlust på 0,6 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultat- andel så länge det egna kapitalet är negativt.

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.

Resultatandelen från Systembolaget har minskat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har reducerats med respektive års betalda utdelning,

som istället betraktas som skatteintäkt. Resul- tatet innan denna omföring har ökat med 0,5 miljarder kronor till en vinst på 0,8 miljarder kronor.

Specialfastigheter Sverige har försämrat resul- tatet med 0,7 miljarder kronor till en förlust med 0,1 miljarder kronor, vilket till största delen beror på en mer negativ värdeförändring av fastigheterna än föregående år.

Preaktio AB har under året sålt aktier i Beam Global Spirits & Wine som överfördes till det bokförda värdet 4,9 miljarder kronor i samband med försäljningen av Vin & Sprit AB. Försäljningspriset blev 2,9 miljarder kronor och mellanskillnaden utgör årets förlust på 2,0 miljarder kronor.

Resultatet från TeliaSonera har ökat med 0,5 miljarder kronor. Det är främst resultatet från marknader i östra Europa och Asien som förbättrats.

Nordiska investeringsbanken, NIB, har minskat sitt resultat med 1,5 miljarder kronor till stor del beroende på försämrat resultat från finansiella instrument.

SAS AB har försämrat sitt resultat med 1,5 miljarder kronor, till största delen hänförbart till avvecklingen av Spanair.

Svenska kraftnäts intressebolag har ökat resultatandelen med 1,0 miljarder kronor, vilket främst avser Nord Pool ASA:s realisations- vinster vid avyttring av clearing- och konsult- verksamhet samt aktier i tyska elbörsen EEX.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor
	2008	2007
Finansiella intäkter för förvaltning av
statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor	16 010	16 528
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta	11 417	15 132
Intäktsredovisade, preskriberade
obligationer m.m.	22	12
Överkurs vid emission (netto)	6 512	5 941
Realiserade valutavinster (netto)	6 497	-
Summa finansiella intäkter för
förvaltning av statsskulden	40 458	37 613
Finansiella kostnader för förvaltning av
statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor	55 025	55 081
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta	20 780	25 755
Realiserade kursförluster (netto)	4 726	4 237
Realiserade valutaförluster (netto)	-	2 454
Orealiserade valutaförluster (netto)	35 712	4 137
Provisioner till banker m.fl.	125	86
Summa finansiella kostnader för
förvaltning av statsskulden	116 368	91 750

Nettokostnad för förvaltning av
statsskulden	75 910	54 137

Skr. 2008/09:101

kontoret betalar tillbaka utländska lån och skuldskötselinstrument där kursen avviker från den kurs som Riksgäldskontoret lånade till.

Realiserade kursförluster ökade med 0,5 miljarder kronor.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor
	2008	2007
Regeringskansliet	51 037	13 087
Centrala studiestödsnämnden	3 874	3 920
Kammarkollegiet	3 708	4 428
Skatteverket	2 606	2 308
Exportkreditnämnden	891	312
Kärnavfallsfonden	240	5
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	176	77
Försäkringskassan	160	85
Försvarets materielverk	142	26
Affärsverk
Statens järnvägar	529	485
Luftfartsverket	27	37
Svenska kraftnät	16	25
Sjöfartsverket	2	2
Övriga myndigheter	216	165
Summa	63 624	24 962

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av Riksgälds- kontoret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2008 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 76 miljarder kronor, en ökning med 22 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till att nettokostnaden för statsskulden ökat är att de orealiserade valuta- förlusterna ökat med 32 miljarder kronor från

4 miljarder	till 36 miljarder kronor.	De
orealiserade	valutaförlusterna uppkommer	vid

den värdering Riksgäldskontoret gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till bokslutsdagens kurser.

Under året realiserade staten valutavinster på 6 miljarder kronor, jämfört med förra årets förluster på 2 miljarder kronor. De realiserade valutakursförändringarna uppstår då Riksgälds-

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnader för statsskulden.

Regeringskansliet redovisar reavinster i samband med försäljning av Vin & Sprit AB och OMX AB med 47,5 miljarder kronor respektive 1 miljard kronor samt utdelning från Nordea AB med 2,4 miljarder kronor.

Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter avser bl.a. räntor på studielån.

Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 3,6 miljarder kronor.

Skatteverket redovisar räntor i skattekonto- systemet.

Exportkreditnämnden redovisar ränteintäkter i finansförvaltningen.

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar räntor och realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer.

Skr. 2008/09:101

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar				för periodiserade		finansiella	korrigeringar		från
utgörs bl.a. av ränteintäkter	på långfristiga			EU	avseende	djurbidrag	2003–2006		om
värdepappersinnehav samt på	leasingtillgångar			100 miljoner kronor.
(lok, färjor och fordon i egen förvaltning).				Affärsverket Statens järnvägars				finansiella
				kostnader består bl.a. av skulduppräkning på
				leasing och räntor på leasingskulder på lok och
Not 14				vagnar.
Övriga finansiella kostnader				I noten redovisas finansiella kostnader brutto.
				Några myndigheter har aktiverat räntekostnader
Miljoner kronor				i samband med anläggningsprojekt, eftersom
	2008	2007		räntan är en del av de utgifter för				att bygga
Regeringskansliet	787	-17		anläggningen som tas upp som tillgång.
Kärnavfallsfonden	107	667
Banverket	82	75	4.5.2		Noter till balansräkningen
Försvarets materielverk	80	12	4.5.2		Noter till balansräkningen
Försvarets materielverk	80	12
Karolinska institutet	51	2		Not 15
Vägverket	36	35		Not 15
Vägverket	36	35		Balanserade utgifter för utveckling
Riksdagsförvaltningen	24	0		Balanserade utgifter för utveckling
Riksdagsförvaltningen	24	0
Rikspolisstyrelsen	15	5		Miljoner kronor
				Miljoner kronor
Försäkringskassan	11	36					2008		2007
							2008		2007
Lantmäteriet	10	18		Försäkringskassan			1 565		1 391
				Försäkringskassan			1 565		1 391
Styrelsen för internationellt				Försvarsmakten			756		236
utvecklingssamarbete	-33	25		Försvarsmakten			756		236
utvecklingssamarbete	-33	25		Skatteverket			417		282
Statens jordbruksverk	-90	251		Skatteverket			417		282
Statens jordbruksverk	-90	251		Rikspolisstyrelsen			342		365
				Rikspolisstyrelsen			342		365
Affärsverk				Verket för högskoleservice			169		184
Affärsverk				Statens pensionsverk			125		119
Statens järnvägar	442	524		Statens pensionsverk			125		119
Statens järnvägar	442	524		Kronofogdemyndigheten			100		0
Luftfartsverket	142	123		Kronofogdemyndigheten			100		0
Luftfartsverket	142	123		Centrala studiestödsnämnden			98		113
Sjöfartsverket	47	42		Centrala studiestödsnämnden			98		113
Sjöfartsverket	47	42		Verket för näringslivsutveckling			92		98
Svenska kraftnät	13	9		Verket för näringslivsutveckling			92		98
Svenska kraftnät	13	9		Statens jordbruksverk			87		55
				Statens jordbruksverk			87		55
Övriga myndigheter	79	277		Affärsverk
				Affärsverk
Aktivering av finansiella kostnader	-284	-167		Svenska kraftnät			155		116
Aktivering av finansiella kostnader	-284	-167		Sjöfartsverket			28		33
Summa	1 519	1 917		Sjöfartsverket			28		33
Summa	1 519	1 917

Regeringskansliet redovisar en reaförlust om 698 miljoner kronor vid försäljning av Civitas Holding samt räntekostnader avseende avveck- ling av Barsebäck 2 med 53 miljoner kronor.

Kärnavfallsfonden redovisar realisations- förluster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer med 107 miljoner kronor (531 miljoner kronor föregående år).

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete redovisar återföring av föregående års kursförluster med 36 miljoner kronor. Under 2008 uppstod inga valutakursförluster inom säkerhetsreserven som förvaltas av Exportkredit- nämnden.

I Statens jordbruksverks finansiella kostnader ingår en återföring av föregående års avsättning

Övriga myndigheter	1 262	1 159
Summa	5 196	4 151

Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver utvecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- hantering inom andra försäkringsområden samt inför erforderlig ny infrastruktur för IT.

Försvarsmakten har ökat sina investeringar i IT-system under året med drygt 500 miljoner kronor. Huvuddelen avser utveckling av ett

100

Summa

Övriga myndigheter

Affärsverk Svenska kraftnät Sjöfartsverket Luftfartsverket

Krisberedskapsmyndigheten Rikspolisstyrelsen Försäkringskassan Försvarsmakten Vägverket Fortifikationsverket

Miljoner kronor

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Skr. 2008/09:101

integrerat resurs- och ekonomiledningssystem	Not 17
(Prio).	Förskott avseende immateriella
Hos Skatteverket avser de största posterna av	anläggningstillgångar
årets nyutveckling IT-stöd för Taxerings-
förnyelse, Folkbokföring och Borgenärsverk-	Miljoner kronor
samhet.		2008	2007
Kronofogdemyndighetens post avser myndig-	Statens jordbruksverk	-	30
hetens indrivningssystem INIT och ärende-	Övriga myndigheter	11	3
hanteringssystem för skuldsanering.
hanteringssystem för skuldsanering.	Summa	11	33
	Summa	11	33

Förskott i samband med investeringar i immateriella anläggningstillgångar förekommer endast i liten omfattning i staten.

2008	2007	Not 18
2008	2007	Statliga väganläggningar
129	147	Statliga väganläggningar
129	147
81	103	Miljoner kronor
		Miljoner kronor
74	41		2008	2007
			2008	2007
42	17	Vägverket	102 586	98 907
35	51	Vägverket	102 586	98 907
35	51	Vägverket	102 586	98 907
34	35	Vägverket	102 586	98 907

		Vägverket redovisar investeringar i statliga
		Vägverket redovisar investeringar i statliga
104	110	väganläggningar. Redovisade belopp är netto-
104	110	värden efter avskrivning och avskrivningstiden är
12	11	normalt 40 år.
9	4	Nio större objekt med en sammanlagd
		investeringsvolym på 7 miljarder kronor och en
361	300	total längd av 99,5 km har öppnats för trafik
		under året. Bland annat har två sträckor öppnats
881	819	under året. Bland annat har två sträckor öppnats
		på E 6 i Bohuslän,	Torp-Håby	och
		på E 6 i Bohuslän,	Torp-Håby	och
Under posten Rättigheter och andra im-		Värmlandsbro-Hogdal.
Under posten Rättigheter och andra im-
materiella anläggningstillgångar redovisas i första
hand köpta IT-system och program.		Not 19
Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser		Not 19
Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser		Statliga järnvägsanläggningar
investeringar avseende det gemensamma radio-		Statliga järnvägsanläggningar
investeringar avseende det gemensamma radio-
kommunikationssystemet Rakel samt växlar och			2008	2007
annan immateriell radiokommunikationsutrust-
annan immateriell radiokommunikationsutrust-		Banverket	72 418	69 268
ning.		Banverket	72 418	69 268
ning.		Banverket	72 418	69 268
Posterna för Rikspolisstyrelsen, Försäkrings-		Banverket	72 418	69 268


kassan och Vägverket består till största delen av		Banverket redovisar investeringar i järnvägs-
licenser inom IT-verksamheten.		Banverket redovisar investeringar i järnvägs-
Affärsverket Svenska kraftnäts post består av		anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för
markrättigheter i form av servitut och lednings-		järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för
rätter samt nyttjanderättigheter för	optoför-	järnvägsanläggningen. Från och med 2008
bindelser.		tillämpar Banverket differentierade avskrivnings-

tider på samtliga järnvägsanläggningar.

Exempel på investeringsprojekt som har färdigställts och tagits i drift under 2008 är en 26 km järnväg mellan Örnsköldsvik och Husum.

101

Skr. 2008/09:101

Pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsenprojektet och citytunneln i Malmö.

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor
	2008	2007
Statens fastighetsverk	13 725	13 322
Fortifikationsverket	9 337	9 065
Naturvårdsverket	5 593	5 096
Riksdagsförvaltningen	1 067	1 065
Affärsverk
Luftfartsverket	10 219	10 598
Sjöfartsverket	1 005	1 027
Svenska Kraftnät	200	223
Övriga myndigheter	1 036	1 011

Summa	42 182	41 407

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens bygg- nader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegen- domar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets investeringar uppgår till 1 040 miljoner kronor. Under året har fastig- heter förvärvats för 634 miljoner kronor av bl.a. Vasakronan AB. Om- och tillbyggnader har genomförts till ett värde av 393 miljoner kronor, där det största projektet avser ombyggnad av Centralposthuset i Stockholm.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Under året har investeringar gjorts med 746 miljoner kronor. Större projekt är en simulatorbyggnad i Karlskrona, artilleripjäshall i Boden, nybyggnad av kontor, skrovhall och skolbyggnad för sjösäkerhetsskolan i Karlskrona.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många

fall upptagna till ett lågt värde. Under 2008 har värdet av marken ökat med cirka 500 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbygg- naderna och de ombyggnader och förbättringar som utgör årets investeringar är förhållandevis små.

Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar som de viktigaste delarna.

Not 21

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor
	2008	2007
Rikspolisstyrelsen	777	771
Försvarsmakten	304	296
Kungl. Tekniska högskolan	210	240
Regeringskansliet	193	144
Stockholms universitet	149	99
Göteborgs universitet	144	146
Kriminalvården	117	124
Lunds universitet	98	109
Umeå universitet	84	59
Domstolsverket	78	66
Sveriges lantbruksuniversitet	71	68
Försvarets materielverk	64	45
Övriga myndigheter	1 078	1 133

Summa	3 367	3 300

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.

102

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m. m.

Miljoner kronor
	2008	2007
Rikspolisstyrelsen	1 447	1 446
Vägverket	1 305	1 248
Försvarsmakten	1 260	1 287
Kustbevakningen	1 140	542
Banverket	796	747
Domstolsverket	684	721
Uppsala universitet	596	669
Lunds universitet	571	585
Regeringskansliet	544	407
Karolinska institutet	513	517
Krisberedskapsmyndigheten	429	440
Kriminalvården	388	359
Moderna Museet	370	250
Skatteverket	358	370
Affärsverk
Svenska kraftnät	5 593	5 831
Luftfartsverket	974	963
Statens järnvägar	651	710
Sjöfartsverket	650	606
Övriga myndigheter	5 040	5 132

Summa	23 309	22 830

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Kustbevakningens tillgångar har ökat med 598 miljoner kronor. Under året har bl.a. tre flygplan nyanskaffats.

Vägverkets tillgångar består förutom av maskiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 471 miljoner kronor. Ökningen under året avser till största delen färdigställda anläggningar som överförts från pågående nyanläggningar.

Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, delar av kontrollanläggningar, opto- verksamhet samt tele- och informationssystem.

Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post.

Skr. 2008/09:101

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor
	2008	2007
Banverket, järnvägsanläggningar	37 085	27 638
Vägverket, väganläggningar	14 445	12 246
Fortifikationsverket	717	881
Statens fastighetsverk	325	718
Krisberedskapsmyndigheten	150	0
Affärsverk
Svenska kraftnät	1 381	662
Luftfartsverket	678	804
Sjöfartsverket	79	93
Övriga myndigheter	3 201	4 443
Summa	58 061	47 485

Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsenprojektet citytunneln i Malmö, Citybanan i Stockholm, Bana väg i väst, Ådalsbanan och ny järnväg i Kiruna.

Som Vägverkets pågående större invester- ingsprojekt räknas Norra länken i Stockholm samt utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla.

Not 24

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor
	2008	2007
Försvarsmakten	94 837	93 908
Statens räddningsverk, räddnings-
tjänst och varningsmateriel m.m.	592	680
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter	268	314
Krisberedskapsmyndigheten	96	114
Strålsäkerhetsmyndigheten	41	-
Rikspolisstyrelsen	14	16
Livsmedelsverket	10	5
Statens strålskyddsinstitut	-	28
Summa	95 858	95 065

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar

103

Skr. 2008/09:101

för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- skapsinventarierna uppgår till 81,7 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnads- materiel uppgår till 13,2 miljarder kronor.

Årets ökning med 0,8 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmakten. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 9,2 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,5 miljarder kronor under 2008. Exempelvis har sex JAS 39 Gripen anskaffats, vilka utgör slutleverans av tredje och sista delserien. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kronor. Beredskapslagret har minskat med 0,7 miljarder kronor, bl.a. har reservmateriel skrivits ned med 0,3 miljarder kronor.

Statens räddningsverks beredskapstillgångar har främst p.g.a. avskrivningar minskat med 0,1 miljarder kronor under året och består av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Tillgång- arna har minskat under året främst p.g.a. av- och nedskrivningar.

Statens strålskyddsinstitut har avvecklats under året och dess tillgångar har övertagits av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2008	2007
Banverket	960	1 001
Kustbevakningen	822	379
Försvarets materielverk	802	2 134
Vägverket	711	488
Försvarets radioanstalt	20	30
Affärsverk
Luftfartsverket	-	4
Övriga myndigheter	7	2

Summa	3 322	4 038

Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materi- ella anläggningstillgångar.

Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar.

Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt.

Försvarets materielverks förskott till Industri- gruppen JAS minskar vartefter leveranserna sker.

Not 26

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor
	2008	2007
Vattenfall AB	129 861	111 709
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	25 218	22 251
Akademiska Hus AB	24 462	24 700
Sveaskog AB	16 087	15 586
AB Svensk Exportkredit	10 215	4 496
Posten AB	7 980	7 047
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB	6 432	6 226
Almi Företagspartner AB	6 251	4 232
Specialfastigheter Sverige AB	4 789	5 269
SJ AB	4 058	3 766
Apoteket Omstrukturering AB (Apoteket AB)	3 858	3 293
AB Swedcarrier	3 113	3 997
Fouriertransform AB	3 000	-
Preaktio AB	2 901	-
Swedfund International AB	2 078	1 786
Systembolaget AB	2 069	2 163
Teracom AB	1 666	1 729
Green Cargo AB	1 482	1 621
Samhall AB	1 256	1 103
Vasallen AB	1 024	1 203
Innovationsbron AB	636	0
Statens Bostadsomvandlings AB	550	550
Svenska Rymdaktiebolaget	518	394
Lernia AB	482	502
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB	418	392
AB Svensk Bilprovning	344	365
IRECO Holding AB	185	168
Kasernen Fastighets AB	127	126
AB Göta Kanalbolag	46	41
SweRoad (Swedish National Road
Consulting AB)	42	38

104

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.

Andelar i dotterföretag har minskat med 1,3 miljarder kronor.

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 18,2 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av periodens vinst på 17,1 miljarder kronor. Utdelning av 8,0 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 15,1 miljarder kronor har delvis utjämnats av negativ påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 7,2 miljarder kronor. Omräk- ningsdifferenserna har uppstått när balans- räkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Kassaflödessäkring har medfört en ökning med 2,3 miljarder kronor. Kassa- flödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning.

LKAB:s resultat för året uppgår till 7,6 miljarder kronor, vilket bidragit till andelsvärdets ökning med 3,0 miljarder kronor. Förändringar i säkringsreserv och reserv för verkligt värde har minskat värdet med

261 933

352 348

179 151

118 110

Swedesurvey AB Förvaltningsaktiebolaget Stattum Kungliga Dramatiska Teatern AB Kungliga Operan AB

IMEGO AB Arbetslivsresurs AR AB

Arlandabanan infrastructure AB (A-Banan Projekt AB)

Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)

Svenska Spel AB

Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB)

Vin & Sprit AB

Venantius AB

Affärsverk

Luftfartsverket - LFV Holding AB Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.

Övriga andelar

Summa

	Skr. 2008/09:101
40	2,6 miljarder kronor. Även utdelning av

5892,0 miljarder kronor har reducerat värdet.

28Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har

minskat med 0,2 miljarder kronor. Minskningen22

	27	förklaras av en utdelning på 1,0 miljard kronor,
	27	vilken delvis utjämnas av årets resultat på
		vilken delvis utjämnas av årets resultat på

240,7 miljarder kronor.

10Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med 0,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras av

0	årets resultat på 1,4 miljarder kronor minskat
0	med utdelning till staten på 0,8 miljarder kronor.
	Andelsvärdet för Svensk Exportkredit AB har
25 736	ökat med 5,7 miljarder	kronor,	vilket främst
7 966	förklaras av ett kapitaltillskott på 3,0 miljarder
2 783	kronor. Bolaget har även övertagit samtliga
	aktier i Venantius AB, med ett bokfört värde på
	2,6 miljarder kronor.
	Posten AB har ökat i värde med 0,6 miljarder
	kronor. I ökningen ingår årets resultat med
	1,3 miljarder kronor minskat med utdelning på
	0,6 miljarder kronor.
	SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder
262 587	kronor som en följd	av årets	resultat på

0,4 miljarder kronor minskat med 0,2 miljarder kronor i reserv avseende omklassificerade finansiella tillgångar.

Almi Företagspartner AB har fått ett kapitaltillskott på 2,0 miljarder kronor, vilket förklarar andelens ökning.

Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har minskat med 0,5 miljarder kronor, vilket förklaras av årets förlust på 0,1 miljarder kronor samt utdelning av 0,4 miljarder kronor.

SJ AB har ökat i värde med 0,3 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,2 miljarder kronor.

AB Swedcarrier har minskat med 0,9 miljarder kronor, vilket beror på förändring av omvärderingsreserv med 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,4 miljarder kronor.

Fouriertransform AB är ett nybildat bolag för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsindustrin. Andelsvärdet utgörs av en kapitaltillskott på 3,0 miljarder kronor.

Preaktio AB med innehav av aktier i Beam Global Spirits & Wine överfördes till staten vid försäljningen av Vin & Sprit AB. Aktierna såldes sedan vidare och försäljningsbeloppet motsvarar andelsvärdet på 2,9 miljarder kronor.

Swedfund International AB har erhållit ett aktieägartillskott på 0,3 miljarder kronor, vilket

105

Skr. 2008/09:101

medfört en ökning av andelsvärdet med samma belopp.

Förvaltningsaktiebolaget Stattum har minskat med 0,6 miljarder kronor p.g.a. motsvarande utdelning till staten.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 1,2 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktie- ägartillskott.

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till

260 000 kronor som i tabellen			avrundats	till
noll miljoner	kronor). Resultatet tillförs som
skatteintäkt när utdelning betalas till staten.
Civitas Holding AB (Vasakronan AB) vars
andelsvärde	föregående	år	uppgick	till
25,7 miljarder	kronor	har	avyttrats	för
24,7 miljarder	kronor under året. Utdelningen

till staten uppgick till 0,8 miljarder kronor.

Vin & Sprit AB har avyttrats under året för 49,8 miljarder kronor. Föregående år redovisades ett andelsvärde på 8,0 miljarder kronor, varav 0,7 miljarder kronor delats ut till staten, som också övertagit bolaget Preaktio med aktier till ett bokfört värde av 4,9 miljarder kronor.

Venantius AB vars andelsvärde föregående år var 2,8 miljarder kronor har utdelat 0,3 miljarder kronor och därefter övertagits av Svensk

Exportkredit AB.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor
	2008	2007
TeliaSonera AB	48 621	43 731
Nordiska Investeringsbanken (NIB)	6 943	7 410
SAS AB	1 858	3 666
AB Bostadsgaranti	82	98
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	81	80
VisitSweden AB	10	10
Norrland Center AB	5	5
Dom Shvetsii	3	3
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	1 466	403
Luftfartsverket - Nordic Airport Properties KB
m.fl.	15	14
Summa	59 084	55 420

Med intresseföretag avses företag där statens

ägarandel	uppgår till högst	50	och lägst
20 procent.
Andelar	i intresseföretag	är	5,3 miljarder

kronor högre än föregående år främst p.g.a. att andelen i TeliaSonera ökat i värde med 4,9 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,1 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 4,9 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Utdelning av 6,7 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Marknads- värdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 65,1 miljarder kronor.

SAS har minskat i värde med 1,8 miljarder kronor till 1,9 miljarder kronor, vilket till största delen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i SAS AB uppgår till 1,3 miljarder kronor.

Innehavet i Nordiska Investeringsbanken har minskat med 0,5 miljarder kronor främst beroende på årets resultat. Svenska kraftnäts intressebolag har ökat med 1,1 miljarder kronor, främst hänförligt till årets resultat.

Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt

Miljoner kronor
	2008	2007
Summa andelar i dotterföretag	261 933	262 587
Summa andelar i intresseföretag	59 084	55 420
Riksbankens grundfond	1 000	1 000

Summa	322 017	319 007

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

106

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor
	2008	2007
Exportkreditnämnden, obligationer	2 472	2 185
Regeringskansliet, Europeiska
investeringsbanken EIB	1 677	1 677
Regeringskansliet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD	1 040	1 040
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD	593	593
Karolinska institutet, aktier, andelar och
obligationer	247	318
Regeringskansliet, Europarådets
utvecklingsbank CEB	34	34
Affärsverk
Statens järnvägar	4 157	4 392
Övriga myndigheter	253	257

Summa	10 473	10 496

De största förändringarna av värdepappers- innehaven avser Exportkreditnämndens innehav av obligationer som ökat med 0,3 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.

Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Skr. 2008/09:101

Not 28

Andra Långfristiga fordringar

Miljoner kronor
	2008	2007
Exportkreditnämnden
- Skadefordringar	1 558	1 393
- Valutadepositioner USD/EUR i svenska
affärsbanker	-	532
- Återförsäkrares andel av
försäkringstekniska avsättningar	1 712	1 304
Summa Exportkreditnämnden	3 270	3 229
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	258	122
Göteborgs universitet	135	139
Fiskeriverket	116	125
Statens bostadskreditnämnd	65	80
Regeringskansliet	23	9
Banverket	7	11
Försäkringskassan	4	5
Affärsverk
Statens järnvägar	2 323	3 087
Svenska kraftnät	200	204
Sjöfartsverket	79	92
Luftfartsverket	25	38
Övriga myndigheter	4	7
Summa	6 509	7 148

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landets skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6 900 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 5 342 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nordkorea, Demokratiska Republiken Kongo och Pakistan. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska

107

Skr. 2008/09:101

avsättningar har ökat i motsvarande grad som den försäkringstekniska avsättningen (se not 44).

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (208 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avseende villkorslån.

Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiske- avgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen består av 25 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 1 999 miljoner kronor 2008. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnads- ersättning på 251 miljoner kronor.

Sjöfartsverket fordringar uppgick till

79 miljoner kronor. Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S. Dessa uppgick till 68 miljoner kronor 2008.

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor
	2008	2007
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
2001)	73 620	66 094
Studielån (lån med villkorad återbetalning),
beviljade mellan den 1 januari 1989 och
den 30 juni 2001	71 394	74 591
Studiemedel (beviljade före 1989 och äldre
lån)	8 045	9 454
Hemutrustningslån	1 147	1 307
Summa Centrala studiestödsnämnden	154 206	151 446
Riksgäldskontoret
Botniabanan AB	14 648	12 345
Svensk-Danska Broförbindelsen AB	4 181	3 506
A-Train AB	800	800
Premiepensionsmyndigheten	1 528	3 098
AP-fonden	138	139
Övrigt	245	295
Summa Riksgäldskontoret	21 540	20 183
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	264	293
Övriga myndigheter	109	108

Summa	176 119	172 030

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ- rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de lån som går under benämningen studielån beviljade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt.

Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar totalt uppgår till drygt 154 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reserva- tionerna för osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra fordringarna och nedskrivningarna utvecklas hela tiden och osäkerheten beräknas utifrån tre värderingsprinciper. Dessa principer är betal- ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- hetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid

108

reservation enligt trygghetsregler har man i modellen börjat använda sig av nuvärdes- beräkningar för att få jämförbarhet över tiden. Räntan beräknas från i år som ett genomsnitt av de senaste sex årens räntesatser.

Sedan 1999 gör CSN reservationer för osäkra fordringar. Den totala lånefordran uppgår till 181 miljarder kronor och vid utgången av 2008 var den totala reserveringen 27,2 miljarder kronor. Det är en minskning netto med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. För annuitetslånen har de osäkra fordringarna ökat under året eftersom antalet låntagare blir fler. När det gäller lånetyperna studielån och studiemedel har de osäkra fordringarna minskat vilket beror på införandet av nuvärdesberäkning och att man använder genomsnittsränta i beräkningsmodellen.

Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gäller Svenska-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Lånet till Svenska-Danska Broförbindelsen AB är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna ingår också i denna post, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.

Skr. 2008/09:101

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor
	2008	2007
Banverket	489	467
Försvarsmakten	388	457
Vägverket	143	119
Statens räddningsverk	129	127
Rikspolisstyrelsen	126	108
Försvarets materielverk	95	112
Kriminalvården	70	72
Statens jordbruksverk	34	27
Affärsverk
Sjöfartsverket	71	43
Luftfartsverket	46	44
Övriga myndigheter	165	170

Summa	1 756	1 746

Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsats- material.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor
	2008	2007
Lantmäteriet	214	187
Banverket	31	29
Fortifikationsverket	19	17
Statens väg- och transportforskningsinstitut	15	8
Skogsstyrelsen	6	12
Övriga myndigheter	31	46

Summa	316	299

Lantmäteriet pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyck- ning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen jämfört med 2007 beror främst på ett ökat antal av infrastrukturärenden.

Banverkets pågående arbeten består av ej avslutade entreprenaduppdrag som i huvudsak

109

Skr. 2008/09:101

utförts	av	Banverket	Produktion	och
Investeringsdivisionen.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
			2008	2007
Länsstyrelsen i Dalarnas län			112	95
Länsstyrelsen i Värmlands län			16	9
Länsstyrelsen i Västra Götalands län			9	9
Övriga länsstyrelser			3	3
Summa			140	116

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade.

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor
	2008	2007
Banverket	58	8
Försäkringskassan	0	5
Fortifikationsverket	2	3
Övriga myndigheter	1	0
Affärsverk
Luftfartsverket	44	13

Summa	105	29
Myndigheternas	förskott avser bl.a.	varu-
leveranser.

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor
	2008	2007
Exportkreditnämnden	1 707	1 607
Försvarets materielverk	1 476	795
Vägverket	909	916
Banverket	754	854
Lantmäteriet	165	168
Statens institutionsstyrelse	146	165
Lunds universitet	117	140
Karolinska institutet	107	127
Göteborgs universitet	100	92
Affärsverk
Luftfartsverket	409	456
Svenska kraftnät	206	319
Sjöfartsverket	152	144
Statens järnvägar	18	26
Övriga myndigheter	1 352	1 357

Summa	7 618	7 166

Som kundfordringar redovisas fakturerade belopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. Exportkreditnämndens ford- ringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskottspremier och efterskotts- premier. Försvarets materielverk har ökat andelen externa intäkter och därmed även kundfordringar under året.

Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner.

110

Skr. 2008/09:101

Not 35

Riksgäldskontorets

fordringar

utgörs

till

Övriga fordringar

största delen fordran för CSA-avtal och GMRA-

avtal (General Master Repurchase Agreement).

Miljoner kronor

Det avser säkerheter som betalas i form av

2008

2007

kontanter i samband med att marknadsvärdet

Skatteverket

förändras på derivatinstrument.

Fordringar på skattekonto

27 724

24 197

Statens jordbruksverks övriga fordringar avser

Fordringar skattekonto, restförda

4 532

3 050

bland annat fordringar på EU för gjorda

Fordringar avseende övriga skatter och

utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna,

rekvirerade och upparbetade medel inom

avgifter under indrivning

550

Övriga fordringar

utvecklingssektionen samt bundet kapital i

Summa Skatteverket

32 260

27 859

offentliga lager till följd av inköps- och

försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bl.a.

Riksgäldskontoret

råsocker.

Fordran

på

EU uppgår

till totalt

7 562 miljoner kronor, netto (6 392 föregående

Fordran CSA-avtal och GMRA-avtal

1 919

864

år)

och

avser

sin

helhet

den

fleråriga

Terminskontrakt statens internbank

455

budgetramen 2007–2013.

Depositioner för handel med futures

135

228

Tullverkets övriga fordringar består till största

Övriga fordringar

515

delen av obetalda tullräkningar avseende upp-

Summa Riksgäldskontoret

3 024

1 120

börd.

Försäkringskassans

fordringar

utgörs

till

Statens jordbruksverk

7 580

6 408

största delen av fordringar på bidragsskyldiga

Tullverket

2 447

2 362

avseende underhållsstöd, 1 218 miljoner kronor

Försäkringskassan

2 723

2 436

(en minskning med 201 miljoner kronor sedan

Centrala studiestödsnämnden

749

769

föregående år) samt återkravsfordringar av-

Kronofogdemyndigheten

708

seende

övriga

socialförsäkringsförmåner,

Lantmäteriet

290

275

781 miljoner kronor. Samtliga fordringar

äldre

än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som

osäkra och har skrivits ned till noll. Till övriga

Affärsverk

fordringar hänförs också fordringar för EU-vård

på

252 miljoner

kronor, fordringar

hos

AP-

Statens järnvägar

246

242

fonderna på 215 miljoner kronor och fordringar

Luftfartsverket

170

212

hos

kommuner

för

assistansersättning

på

Svenska kraftnät

186 miljoner kronor.

Sjöfartsverket

Statens järnvägars post består till största delen

av fordran på SL, kortfristig del.

Övriga myndigheter

1 292

1 447

Summa

51 523

43 160

Övriga fordringar har ökat med 8,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 5 miljarder kronor. Individuell prövning av uppbördsfordringar är inte möjligt att göra med hänsyn till det mycket stora antal fordringar. Värdering har därför skett med ledning av tillgänglig statistik. Värdet av ford- ringar under indrivning har beräknats med ledning årets inbetalda medel i förhållande till utgående restförda fordringar. Ej restförda skattekontofordringar bedöms inflyta till fulla värdet.

111

Skr. 2008/09:101

Not 36

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor
	2008	2007
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kronor	4 259	4 251
- underkurser, upplåning i utländsk valuta	141	284
- underkurser, statsskulden till nominellt
belopp i svenska kronor	2 466	3 123
- underkurser, statsskulden till nominellt
belopp i utländsk valuta	17	88
- premieobligationer	-	138
- övriga förutbetalda kostnader	5	6
Summa Riksgäldskontoret	6 888	7 890
Rikspolisstyrelsen	438	413
Lunds universitet	260	264
Kriminalvården	244	253
Försäkringskassan	186	126
Domstolsverket	153	144
Göteborgs universitet	150	146
Banverket	146	96
Stockholms universitet	141	136
Skatteverket	134	197
Uppsala universitet	122	123
Arbetsförmedlingen	118	114
Karolinska institutet	116	118
Kungl. Tekniska högskolan	109	111
Affärsverk
Sjöfartsverket	70	61
Luftfartsverket	69	64
Svenska kraftnät	4	5
Statens Järnvägar	1	0
Övriga myndigheter	2 001	1 964
Summa	11 350	12 225

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Förutom poster kopplade till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Not 37

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor
	2008	2007
Kungl. Tekniska högskolan	153	143
Karolinska institutet	137	110
Lunds universitet	115	120
Försäkringskassan	102	99
Stockholms universitet	83	56
Göteborgs universitet	79	75
Verket för näringslivsutveckling	64	20
Uppsala universitet	58	60
Luleå tekniska universitet	39	48
Sveriges lantbruksuniversitet	35	27
Umeå universitet	29	26
Verket för innovationssystem	23	9
Fiskeriverket	23	21
Övriga myndigheter	301	315

Summa	1 241	1 129

Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.

112

Not 38

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor
	2008	2007
Periodisering av skatter	-	18 688
Riksgäldskontoret:
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument	10 697	10 657
Ränteintäkter, kreditgivning	444	293
Summa Riksgäldskontoret	11 141	10 950
Arbetsförmedlingen	659	673
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	557	1 145
Banverket	197	162
Kärnavfallsfonden	142	291
Försäkringskassan	142	118
Länsstyrelsen i Jämtlands län	119	0
Länsstyrelsen i Norrbottens län	71	0
Styrelsen för internationellt	49	30
utvecklingssamarbete
Fortifikationsverket	41	24
Vägverket	34	60
Affärsverk
Svenska kraftnät	519	583
Luftfartsverket	249	236
Statens järnvägar	56	52
Sjöfartsverket	35	53
Övriga myndigheter	409	847

Summa	14 420	33 912

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Periodisering av skatter 2007 avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatte- intäkter som beräknas i samband med upp- rättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Vid utgången av 2008 överstiger betalda skatter de beräknade intäkterna och därför redovisas i stället för en upplupen intäkt, en övrig förutbetald intäkt (se not 52).

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränte-

Skr. 2008/09:101

intäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men ännu ej inbetalda.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens upplupna intäkter minskade med 588 miljoner kronor. Förändringen beror på att intäkterna från de olika avgifterna som betalas från landets A-kassor minskade under 2008 med cirka 3,1 miljarder kronor (se även not 2).

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor
	2008	2007
Riksgäldskontoret	68 348	10 945
Regeringskansliet	4 419	5 521
Försäkringskassan, hypoteksobligationer
m.m.	1 526	1 471
Exportkreditnämnden, valutadepositioner i
svenska banker	372	1 187
Statens försvarshistoriska museer	2	2
Affärsverk
Statens järnvägar	695	150
Luftfartsverket	49	-
Övriga myndigheter	-	-

Summa	75 411	19 276

Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga placeringar och andra värdepapper med 57 403 miljoner kronor. Det beror till stor del på att Riksgäldskontoret har gett ut extra stats- skuldväxlar utan att motsvarande lånebehov har funnits. Värdepapper och andelar vid årsskiftet avsåg

-placeringar i andra låneinstituts obligationer på 41 653 miljoner kronor,

-	placeringar	i	utländsk		valuta	på
	12 133 miljoner		kronor,		vilket	avser
	försäljningslikviden för Vin & Sprit AB
	som tas i anspråk när lån och räntor i
	utländsk valuta ska betalas,
-	bostadsobligationer			på	6 283 miljoner
	kronor,
-	placerade	dagslån	i	utländsk valuta på

4 267 miljoner kronor,

-aktier på 2 289 miljoner kronor, samt

-övrigt 1 722 miljoner kronor.

113

Skr. 2008/09:101

Riksgäldskontoret placerar kortfristig över- skottslikviditet på dagslånemarknaden. Före- gående års placeringar avsåg till största delen placerade dagslån och till en mindre del andra låneinstituts obligationer.

Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 28 203 miljoner kronor. Regerings- kansliet äger 19,9 procent av aktiekapitalet.

Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål enligt äldre lagstiftning.

inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomst- titel). Motsvarande belopp redovisades före- gående år av Skatteverket.

Länsstyrelsen i Norrbottens län redovisar placeringar i Nordea för bygdemedel och för Sikfors Kraftstation om 131 miljoner kronor samt medel på valutakonto på 19 miljoner kronor.

Not 41

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor

2008 2007

		Uppskrivningskapital	109	111
Not 40		Donationskapital	420	313
Kassa, bank m.m.		Resultatandelar i dotterföretag	217 484	204 372
		Resultatandelar i dotterföretag	217 484	204 372
Miljoner kronor		Balanserad kapitalförändring	-719 772	-831 199
Miljoner kronor		Årets över-/underskott enligt
2008	2007	Årets över-/underskott enligt
2008	2007	resultaträkningen	91 845	127 446

Riksgäldskontoret	901
Kronofogdemyndigheten	591
Länsstyrelsen i Norrbottens län	150
Banverket	147
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	145
Länsstyrelsen i Västerbottens län	137
Regeringskansliet	127
Karolinska institutet	96
Försvarets materielverk	91
Exportkreditnämnden	73
Kungl. Tekniska högskolan	72
Lunds universitet	67
Verket för näringslivsutveckling	65
Skatteverket	16
Affärsverk
Luftfartsverket	189
Statens järnvägar	69
Sjöfartsverket	54
Svenska kraftnät	77

700	Summa	-409 914	-498 957

-

139	Nettoförmögenheten	är skillnaden	mellan

57tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder

är större än tillgångarna är statens netto-

60förmögenhet negativ. Förändringen av netto-

86förmögenheten mellan två år samvarierar i

115huvudsak med statsskuldens förändring. Netto-

69	förmögenheten påverkas i första hand av

220resultaträkningens överskott. Därutöver påver-

113kas nettoförmögenheten av andra transaktioner

51 som förändrar tillgångarnas eller skuldernas

27värde utan att de redovisas i resultaträkningen.

-Under 2008 ökade nettoförmögenheten med 89 miljarder kronor, främst som ett följd av årets

605

överskott på 92 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig

160inte innebär att nettoförmögenheten påverkas

109	utgör ändå förklaringar till förändringar av

46ingående delposter.

Övriga myndigheter	454	352

Summa	3 521	2 937

Av Riksgäldskontorets redovisade belopp finns 862 miljoner kronor på bank i svensk valuta och 39 miljoner kronor på bank i utländsk valuta.

Kronofogdemyndighetens Kassa, bank avser till största delen klienters bankmedel (depon- erade medel samt ansökningsavgifter som

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 107 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på att Moderna museet har erhållit

114

donationer i form av konstverk och likvida medel.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 12,7 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (46,8 miljarder kronor), utdel- ningar betalda under 2008 (-23,2 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (10,8 miljarder kronor). Försäljning av aktier i Civitas Holding AB (Vasakronan) och Vin & Sprit AB har medfört att resultatandelar förs över till balanserad kapitalförändring (21,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omföres från balanserad kapital- förändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor).

Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 9,1 miljarder kronor och består till största delen av omräknings- differenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (15,1 miljarder kronor) valutasäkring av utländskt eget kapital (-7,2 miljarder kronor) och kassaflödessäkring (2,3 miljarder kronor).

TeliaSonera AB har en direkt ökning av eget kapital med 4,9 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser.

LKAB redovisar en direkt minskning av eget kapital med 2,6 miljarder kronor avseende förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 111,4 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 80,6 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt före- gående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 23,2 miljarder kronor. Försäljning av aktier i Civitas Holding AB (Vasakronan) och Vin & Sprit AB har medfört att 21,5 miljarder har förts över från resultatandelar till balanserad kapitalförändring

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till

		Skr. 2008/09:101
resultatandel	från	kapitalförändring
(0,2 miljarder kronor).

Stabilitetsfonden har tillskjutits 15,0 miljarder kronor direkt från balanserad kapitalförändring.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 1,1 miljarder kronor som redovisas som balans- erad kapitalökning.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 0,7 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögen- heten.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en

ökning	av	nettoförmögenheten	med
0,4 miljarder kronor.

Eliminering av inomstatliga ensidiga period- iseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,4 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.

Vägverkets anslagsutfall som överskridit tilldelade medel utjämnas som en balanserad kapitalökning (0,3 miljarder kronor).

Riksdagen har under året infört redovisning av skulden för EU-parlamentarikernas pensioner och egenlivränta, vilket redovisas som en minskning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Se även avsnitt 3.1.4, Statens nettoförmögen- het.

I tabellen på nästa sida visas förändringen av statens nettoförmögenhet specificerad på olika delposter.

115

Skr. 2008/09:101

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor
	Uppskrivnings-	Donations-	Resultatandelar i	Balanserad
	Uppskrivnings-	Donations-	Resultatandelar i	kapital-	Årets över-
	kapital	kapital	dotterföretag	förändring	/underskott	Summa
Utgående balans 2007	111	313	204 372	-831 259	126 894	-499 569

Justering av transfereringar					416	416

Försäkringskassan, rättelse av underhållsstöd				60	136	196
Ingående balans 2008	111	313	204 372	-831 199	127 446	-498 957

Föreg. års kapitalförändring	-2		46 818	80 630	-127 446	0

Utdelning från dotter- och intresseföretag			-23 174	23 174		0
Förändring av eget kapital hos dotter- och
intresseföretag			10 756			10 756
Sålda andelar			-21 498	21 498		0

Omföring av resultatandel från Systembolaget
redovisad som skatteintäkt			210	-210		0

Tillskott till Stabilitetsfonden				-15 000		-15 000

Utjämningspost avs. elim. statspapper				1 094		1 094
Saldo inomstatlig betalningsavräkning				659		659

Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret				430		430

Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga
periodavgränsningsposter samt diverse fordringar
och skulder				-404		-404

Vägverkets utjämning av anslagsutnyttjande mot
tilldelade medel				326		326

Eliminering av inomstatliga balansposter
avseende moms				-237		-237

Riksdagen pensionsskuld				-163		-163

Ändrad redovisningsprincip premieobligationslån				-138		-138
Statens jordbruksverk, Förändring interventions-
lager				-105		-105
Övriga förändringar		107		-127		-20

Årets över-/underskott					91 845	91 845

Summa årets förändring	-2	107	13 112	111 427	-36 601	89 043
Utgående balans 2008	109	420	217 484	-719 772	91 845	-409 914

116

Prisomräkning och tillägg för moms är den största faktorn, men marknadsvärdering av statens aktier, beredskapsmateriel och fordringar och skulder som inte finns med fullständigt i finansräkenskaperna är andra stora poster.

Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer

Uppvärdering av börsnoterade aktier till marknadsvärde

Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings- inventarier samt utökad aktivering av mjukvaru- utveckling

Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde

Riksbankens egna kapital utöver grundfond

Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl.

Övrigt

Statens förmögenhet enligt NR-principer

Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden och Exportkreditnämnden

33 34

102 94

Miljarder kronor

Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS Avgående poster ur Nettoförmögenheten Beredskapsmateriel

Affärsverkens anläggningstillgångar

Fordringar och skulder hos andra myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden m.fl.

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens netto- förmögenhet för 2007 och 2006 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer.

Specifikation av skillnad mellan nettoförmögen- heten enligt årsredovisningen och Statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskaperna (NR)

2007 2006

-499 -635

-94 -92

-22 -22

Skr. 2008/09:101

Not

42 Fonder

Miljoner kronor
	2008	2007
Kärnavfallsfonden	40 306	38 694
Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret)	19 103	17 639
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)	15 110	-
Försäkringskassan
- Trafiklivräntefonden	741	700
- Frivilliga yrkesskadefonden	115	109
- Affärsverksfonden	131	90
- Övriga fonder	121	125
Summa Försäkringskassan	1 108	1 024
Batterifonden (Naturvårdsverket)	828	789
Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m.	364	348
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)	301	302
Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket)	120	133
Övriga	87	104

Summa	77 327	59 033

		Som fonder i staten redovisas medel som
		reserverats för särskilda ändamål, men där det
109	135	reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd
		skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.
		De viktigaste förändringarna i fondkapitalet
352	302	beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av
		fonder.
31	31	Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten
61	62	Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar-
		kollegiet. Fonden består av avgifter från kärn-
43	23	kraftsföretagen, baserade på produktionen av
75	75	elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla
		kostnader nu och i framtiden för hantering och
191	7	kostnader nu och i framtiden för hantering och

slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret.

Insättningsgarantifonden förvaltades fram till utgången av 2007 av Insättningsgarantinämnden som lades ned den 1 januari 2008 då fonden fördes över till Riksgäldskontoret. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra

117

Skr. 2008/09:101

juridiska personer. Även insättningsgaranti- medlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret.

I samband med finanskrisen under hösten 2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitets- fonden för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 000 miljoner kronor genom ett särskilt anslag på statsbudgeten. Avsikten är att banker och andra finansiella institut framöver ska betala en årlig stabilitets- avgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Den närmare utformningen av fonden har ännu inte beslutats närmare.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverks- fonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (133 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor
	2008	2007
Statens pensionsverk	168 178	161 664
Riksdagsförvaltningen	1 782	1 365
Försvarsmakten	858	1 300
Rikspolisstyrelsen	433	452
Försvarets materielverk	113	138
Försäkringskassan	146	108
Affärsverk
Luftfartsverket	4 103	3 931
Sjöfartsverket	1 578	1 528
Svenska kraftnät	316	291
Statens järnvägar	101	103
Övriga myndigheter	1 059	1 031

Summa	178 667	171 911

Det stora flertalet myndigheter betalar pensions- premier till Statens pensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäk- ringsrörelsen. Undantag från denna försäkrings- lösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.

Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med 6,5 miljarder kronor (2 miljarder föregående år). De viktigaste faktorerna som ökade avsättningen var nyintjänad pension 5,1 miljarder kronor, ändrade beräkningsgrunder med 4,8 miljarder kronor, grundränta (upp- räkning enligt de försäkringstekniska rikt- linjerna), netto, 2,8 miljarder kronor samt bas- beloppsindexering (värdesäkring) 2,6 miljarder kronor medan avsättningen minskade p.g.a. utbetalade förmåner med 7,1 miljarder kronor och aktualisering (utredning av tjänstetid och intjänad pensionsrätt) med 2,5 miljarder kronor. Den viktigaste innebörden av de ändrade beräkningsgrunderna med anledning av nya försäkringstekniska riktlinjer som infördes fr.o.m. den 1 januari 2008, är att generations- dödlighet införts vid beräkningen. Det minskar avsättningen för äldre förmåner men ökar den för främst aktiva inom försäkringsrörelsen.

Riksdagsförvaltningen tar sedan 2007 upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Huvuddelen av förpliktelsen avser ledamöter som lämnat riksdagen. Årets ökning av avsättningen på strax över 0,4 miljarder kronor avser till cirka 40 procent uppräkning och andra förändringar av pensionsavsättningar avseende ledamöter som lämnat riksdagen och den övriga delen pensionsavsättningar för ledamöter som tjänstgör i riksdagen samt mindre delar pensionsavsättningar för EU-parlamentariker och inkomstgarantier.

Försvarsmaktens avsättningar har minskat eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader i samband med nya beslut liksom under 2007 fortsatt minska kraftigt jämfört med åren dessförinnan.

Affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät tillämpade redan i årsredovisningen för 2007 på frivillig grund de ändrade försäkringstekniska grunderna mot- svarande de som SPV införde 2008. De ledde då till stora ökningar av avsättningen, medan inga dramatiska förändringar har skett för 2008.

118

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens avsätt- ningar för risker i garantiengagemang. Reserv- eringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2008 uppgår till 11 203 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 1 926 miljoner kronor under året. Återförsäkrares andel av risken, som redovisas bland Långfristiga fordringar på balans- räkningens tillgångssida, har ökat med 408 miljoner kronor vilket innebär att netto- förändringen av avsättning för risk är

1 518 miljoner kronor. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed 8,4 procent av engagemanget vid slutet av 2008, vilket är en liten ökning jämfört med slutet av 2007. Den dyrare dollarn och euron har medfört att riskreserveringen i kronor ökat med 650 miljoner kronor. Flera av EKN:s affärer har fått ökade riskreserveringar. En ytterligare faktor är att reserveringarna för s.k. oförväntade förluster, som görs med hänsyn till hur hög koncentrationsrisken är, har ökat med 690 miljoner kronor beroende på att volymen på riskexponeringen ökat.

Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt Försvars- beslut 2004 har fortsatt minska under 2008.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

Exportkreditnämnden

Försvarsmakten

Riksgäldskontoret

Statens bostadskreditnämnd Försäkringskassan Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Banverket

Sveriges geologiska undersökning

Affärsverk Statens järnvägar Luftfartsverket Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

Summa

Skr. 2008/09:101

		Minskningen avser framför allt avvecklings-
		kostnader som är inomstatliga samt avveckling
		av materiel, medan avsättningar för sanering har
		ökat något. De kvarstående avsättningarna avser
2008	2007	till cirka 80 procent avsättningar för avveckling
11 203	9 277	av materiel.
1 532	1 689	Riksgäldskontoret reserverar medel för fram-
1 091	1 063	tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt
938	1 010	den	s.k.	nya garantimodellen.			Reserveringen
938	1 010	avser	till	största	delen garantin			avseende
587	706	avser	till	största	delen garantin			avseende
587	706	Öresundsbron och har endast förändrats
		Öresundsbron och har endast förändrats
600	400	marginellt under året.
600	400	Statens		bostadskreditnämnd			minskade		sin
339	306	Statens		bostadskreditnämnd			minskade		sin
339	306	avsättning		för garantier		kraftigt under			2007
6	96	avsättning		för garantier		kraftigt under			2007
6	96	främst p.g.a. att garantistocken minskade med
		främst p.g.a. att garantistocken minskade med
		44 procent. Under			2008	har minskningen av
		garantistocken planat ut.
222	217	Försäkringskassans avsättning avser främst
92	82	den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre
14	25	lagstiftning med 541 miljoner kronor, en liten
		minskning. Nyteckning till försäkringen upp-
397	282	hörde i början av 1980-talet och avsättningen
		minskar		numera	successivt,		eftersom		inga
17 021	15 153	minskar		numera	successivt,		eftersom		inga
17 021	15 153	premier inbetalas, med skillnaden mellan kapital-


		avkastning och pensionsutbetalningar. Försäk-
		ringskassan gjorde dessutom en avsättning för
		engångspremier vid omställning av verksam-
		heten som nu till största delen har reglerats.
		Styrelsens för internationellt utvecklings-
		samarbete (Sida) avsättningar för risker i
		engagemang avser garantier som Exportkredit-
		nämnden administrerar för Sidas räkning
		avseende U-krediter. U-krediterna avser för
		närvarande 18 länder för export som av Sida
		bedöms få betydande utvecklingseffekter i
		länder som inte själva kan bära kostnaden för
		normal finansiering på kommersiella villkor.
		Under året har engagemanget ökat från 1,8 till
		1,9 miljarder kronor. Reserveringen för förluster
		har ökat p.g.a. valutakurseffekten. Av beloppet
		avser	över 60 procent			reservation		för	s.k.
		oförväntade förluster (riskkoncentration) p.g.a.

den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. I avsättningen ingår även en mindre del som avser s.k. fristående garantier.

Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.

119

Skr. 2008/09:101

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor
	2008	2007
Nominella statsobligationer	509 464	513 172
Ränte- och valutaswappar	-228 350	-225 900
Ränteswappar	133 625	111 679
Statsskuldväxlar	139 047	170 856
Privatmarknadslån	80 851	62 965
Likviditetsförvaltningsinstrument	49 605	68 907
Valutaterminer i svenska kronor	2 379	16 652
Real skuld i svenska kronor	207 295	216 842
Summa	893 916	935 173
Eliminering, myndigheters innehav	-57 204	-53 120
Summa	836 712	882 053

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 38,8 miljarder kronor och Riksgäldskontoret innehav för insättnings- garantifonden var 17,8 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgälds- kontorets eget innehav av premieobligationer.

Lån utomlands

Miljoner kronor
	2008	2007
Obligationer m.m. i utländsk valuta	112 712	133 953
Valutaswappar	113 498	115 873
Terminskontrakt m.m.	-1 163	-16 985
Summa	225 047	232 841

Lån i utländsk valuta värderas i balansräkningen till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen.

De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 7,8 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor
	2008	2007
Lån i Sverige	836 712	882 053
Lån utomlands	225 047	232 841

Summa	1 061 759	1 114 894

Not 46

Leverantörsskulder

Miljoner kronor
	2008	2007
Vägverket	2 638	2 848
Banverket	2 100	2 153
Försvarets materielverk	1 862	2 000
Försvarsmakten	965	996
Försäkringskassan	579	771
Rikspolisstyrelsen	545	579
Arbetsförmedlingen	365	448
Fortifikationsverket	323	355
Statens fastighetsverk	266	332
Regeringskansliet	261	217
Kriminalvården	260	469
Skatteverket	246	206
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	166	154
Post- och telestyrelsen	158	148
Domstolsverket	150	152
Karolinska institutet	146	128
Migrationsverket	136	204
Lunds universitet	134	96
Affärsverk
Luftfartsverket	474	317
Svenska kraftnät	360	345
Sjöfartsverket	63	98
Statens järnvägar	11	51
Övriga myndigheter	3 159	3 547

Summa	15 367	16 614

Leverantörsskulder avser skulder som upp- kommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

120

Skr. 2008/09:101

Not 47

kommunalskattemedel kan variera starkt mellan

Övriga skulder

åren. Slutavräkning görs i januari månad andra

året efter inkomståret. Då justeras de totala

Miljoner kronor

slutliga kommunalskattemedlen mot de prelimi-

2008

2007

nära medel som betalades ut till kommuner och

Skatteverket

landsting under inkomståret.

Kontoöverskott, skattekonto

20 646

24 415

Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions-

Övrigt, Skatteverket

7 314

1 731

myndigheten

avser

huvudsakligen

inbetalda

Summa Skatteverket

27 960

26 146

ålderspensionsavgifter

som

övergångsvis place-

rats på konto i Riksgäldskontoret för

Riksgäldskontoret

finansiering av framtida pensioner. Skulden har

minskat eftersom PPM

har fördelat

sina

Skuld till Premiepensionsmyndigheten

9 989

11 326

tillgångar till en större andel obligationer.

EU-avgifter

5 600

4 450

Medel för EU-avgiften avser medel som har

Obligationer som förfallit, vinster, räntor

265

431

skuldförts på EU-kommissionens konto i

Avistamedel

1 560

1 927

Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från

Skuld CSA-avtal

6 312

2 520

statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet

Övrigt Riksgäldskontoret

419

401

varierar över tid beroende på EU-

Summa Riksgäldskontoret

24 145

21 055

kommissionens aktuella likviditetsbehov.

Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska

Statens skuld till Vattenfall AB

1 025

2 050

kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valuta-

Försäkringskassan

8 482

8 413

swappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk

Banverket

5 612

1 928

valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår

en kreditrisk och för att hantera denna ingår man

Vägverket

3 127

2 925

s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror

Regeringskansliet

1 097

2 116

på marknadsvärderingen

på de underliggande

Exportkreditnämnden

414

373

derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt

Statens pensionsverk

389

312

över tid. Vid utgången av 2008 var dessa skulder

Rikspolisstyrelsen

339

253

betydligt högre än föregående år. Avistamedel

avser inlåning i Statens internbank. Den del som

Affärsverk

avses här gäller inlåning från statliga bolag och

Statens järnvägar

4 452

8 138

andra organ som inte ingår i den konsoliderade

Luftfartsverket

131

112

balansräkningen och därför inte elimineras. Den

Svenska kraftnät

största delen av beloppet avser Svenska spel.

Sjöfartsverket

Statens åtagande i samband med överens-

kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn

Övriga myndigheter

1 657

502

Barsebäck

redovisas

som

skuld

till

Vattenfall AB. Den regleras under en fyraårs-

Summa

78 954

74 382

period med 1 025 miljoner kronor varje år, varav

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på

tre år

förflutit.

Skulden

är redovisad

Regeringskansliet.

skattekonto

utgörs

huvudsakligen

skatt-

Försäkringskassans

övriga

skulder

avser

skyldigas kompletteringsinbetalningar

för

att

främst

innehållen skatt

på

utbetald

pension,

täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först

sjukpenning,

sjuk-

och

aktivitetsersättning,

2009. Till viss del utgörs överskotten också av

föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäk-

oreglerade

skulder avseende

överskjutande

in-

ringsförmåner.

gående

mervärdesskatt

eller

andra

återbetal-

I Banverkets övriga

skulder ingår

leasing-

ningar

som

inte hunnit effektueras

på balans-

skulder

med 3 830 miljoner kronor

och betal-

dagen. Minskningen mellan åren är huvudsak-

ningsutfästelser till SVEDAB avseende villkorat

ligen hänförlig

till

kategorin

löntagare. Posten

aktieägartillskott med 916 miljoner kronor.

Övrigt,

Skatteverket

har

ökat

med

Vägverkets

övriga

skulder

avser

5 583 miljoner

kronor,

vilket

i huvudsak

är

1 281 miljoner

kronor

förskotteringar

från

hänförligt

till

skuld

för kommunalskatt

till

kommuner

samband

med

vägprojekt

och

kommuner

och

landsting.

Slutavräkning

121

Skr. 2008/09:101

916 miljoner kronor betalningsutfästelse av- seende villkorat aktieägartillskott till Svensk- Danska broförbindelsen AB (SVEDAB).

Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 3 686 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser minskade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar minskar i värde.

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor

2008 2007

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader

Kronofogdemyndigheten	546	-	Miljoner kronor
Kronofogdemyndigheten	546	-
Länsstyrelsen i Stockholms län	271	244				2008		2007
Länsstyrelser, övriga	121	102	Riksgäldskontoret			20 102		20 892
Skatteverket	17	565	Vägverket			1 676		1 694
			Försäkringskassan			1 392		1 222
Övriga myndigheter	56	53	Migrationsverket			1 197		539
			Rikspolisstyrelsen			972		999
Summa	1 011	964	Rikspolisstyrelsen			972		999
Summa	1 011	964
			Försvarsmakten			928		939
			Försvarsmakten			928		939
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel			Banverket			794		1 199
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel			Skatteverket			403		428
hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som			Skatteverket			403		428
deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna			Arbetsförmedlingen			332		356
i samband med tvist med	fastighetsägare.		Försvarets materielverk			322		264
Indrivna medel redovisades	tidigare	av	Kriminalvården			292		293
Skatteverket.			Regeringskansliet			261		244
			Domstolsverket			238		212
Not 49			Statens jordbruksverk			237		557
Not 49
Förskott från uppdragsgivare och kunder			Affärsverk
			Affärsverk
Miljoner kronor			Svenska kraftnät			492		538
Miljoner kronor
	2008	2007	Luftfartsverket			300		441
	2008	2007	Sjöfartsverket			131		133
Vägverket	185	108	Sjöfartsverket			131		133
Vägverket	185	108	Statens järnvägar				80	45
Banverket	49	18	Statens järnvägar				80	45
Banverket	49	18
Försvarets materielverk	26	40	Övriga myndigheter			3 607		3 577
Kungl. Tekniska högskolan	24	22	Övriga myndigheter			3 607		3 577
Kungl. Tekniska högskolan	24	22	Summa			33 756		34 572
Patent- och registreringsverket	19	21	Summa			33 756		34 572
Patent- och registreringsverket	19	21
Kemikalieinspektionen	15	16	Riksgäldskontorets		upplupna kostnader			avser
Högskolan i Gävle	7	5	Riksgäldskontorets		upplupna kostnader			avser
Högskolan i Gävle	7	5	räntekostnader för upplåning i svenska kronor,
			räntekostnader för upplåning i svenska kronor,
Affärsverk			utländsk valuta,		skuldskötselåtgärder			samt
Affärsverk			provisionskostnader.
Svenska kraftnät	107	104	provisionskostnader.
Svenska kraftnät	107	104	Vägverkets	upplupna		kostnader	inkluderar
			Vägverkets	upplupna		kostnader	inkluderar
Övriga myndigheter	14	29	301 miljoner kronor avseende markinlösen.
Övriga myndigheter	14	29	Försäkringskassan redovisar upplupna kost-
			Försäkringskassan redovisar upplupna kost-
Summa	446	363	nader för	EU-vård,		tandvård	och	andra

122

försäkringskostnader på 947 miljoner kronor och därutöver upplupna förvaltningskostnader.

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn, sjuk- och hälsovård, semesterskuld och utbildning. I posten för år 2008 ingår också periodisering av schablonersättningar (för flyktingmottagande m.fl. övriga transfereringar) med 318 miljoner kronor. Schablonersättningar periodiserades inte år 2007.

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.

Not 51

Periodavgränsningsposter - Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor
	2008	2007
Statens jordbruksverk	1 684	1 315
Karolinska institutet	1 181	1 164
Göteborgs universitet	937	837
Lunds universitet	890	915
Uppsala universitet	513	492
Stockholms universitet	285	271
Umeå universitet	270	237
Kungl. Tekniska högskolan	236	190
Sveriges lantbruksuniversitet	201	205
Ungdomsstyrelsen	201	16
Linköpings universitet	190	158
Södertörns högskola	159	161
Övriga myndigheter	988	1 467

Summa	7 735	7 428

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

De redovisade oförbrukade bidragen hos Statens jordbruksverk och Karolinska institutet utgörs till största del av förskott från EU. Medel för fleråriga budgetramen 2007–2013 ingår hos Statens jordbruksverk med 1,5 miljarder kronor.

Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med 8,1 miljarder kronor. Mot- svarande eliminering uppgick föregående år till 7,6 miljarder kronor. Elimineringarna för 2008 avser till cirka 63 procent medel hos universitet och högskolor och 14 procent medel hos länsstyrelserna.

Skr. 2008/09:101

Not 52

Periodiseringsposter – Övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor
	2008	2007
Riksgäldskontoret:
- förutbetalda överkurser vid upplåning i
svenska kronor	21 145	19 696
- förutbetalda överkurser vid upplåning i
utländsk valuta	137	246
- övrigt	13	11
Summa Riksgäldskontoret	21 295	19 953
Periodisering av skatter	3 083	-
Banverket	809	172
Försvarets materielverk	635	-
Karolinska institutet	309	312
Verket för näringslivsutveckling	254	-
Lunds universitet	187	175
Göteborgs universitet	131	98
Statens fastighetsverk	112	86
Lantmäteriverket	86	84
Strålsäkerhetsmyndigheten	68	-
Umeå universitet	65	55
Uppsala universitet	61	56
Affärsverk
Luftfartsverket	129	93
Svenska kraftnät	23	25
Sjöfartsverket	7	6
Statens Järnvägar	-	1
Övriga myndigheter	327	506

Summa	27 581	21 622

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Att en förutbetald intäkt redovisas innebär att de periodiserade skatteintäkterna i resultaträkningen är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat.

123

Skr. 2008/09:101

Föregående år redovisades periodiserings- skillnaden under not 38 Upplupna intäkter.

Beloppet hos Verket för näringslivsutveckling avser medel från EU:s regionala utvecklingsfond för programperioden 2007–2013.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor
	2008	2007
Garantier för vilka avsättning ej görs
Insättningsgarantin och
investerarskyddet	638 851	578 600
Kreditgarantier
Bankgarantier	148 077	-
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital, RGK	91 056	78 301
Övriga garantier
Affärsverk m.fl., RGK	1 670	1 631
Summa	879 654	658 532
Garantier för vilka avsättning görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser	1 005	1 005
Övrigt	4 000	5 000
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, EKN	105 407	88 861
U-kreditgarantier (Sida)	1 390	773
Fristående krediter (Sida)	209	148
Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK	29 773	25 332
Bostadskrediter, Statens
bostadskreditnämnd	2 568	2 914
Internationella åtaganden, RGK	7 860	6 733
Övrigt, RGK	46	64
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK	7 926	9 292
Summa	160 184	140 122
Total summa	1 039 838	798 654

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Sida och Statens

bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksam- heten beskrivs närmare av Riksgäldskontoret i särskilt underlag.

I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även avsnitt Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar samt det särskilda underlaget).

Garantiåtagandena har ökat kraftigt under 2008 som följd av det nya garantiprogram som riksdagen beslutade om under hösten för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande finanskrisen. I samband med den finansiella oron höjdes också insättningsgarantin och utökades till att omfatta fler typer av inlåning. Beloppet ovan avser garanterat belopp vid utgången av 2007 och utvidgningen beräknas öka åtagandet med ytterligare cirka 100 miljarder kronor. En ökad efterfrågan på exportgarantier har lett till ökat åtagande för Exportkreditnämnden.

124

Skr. 2008/09:101

Not 54

Statens pensionsverk redovisar antastbara för-

Övriga ansvarsförbindelser

måner. Radio- och TV-verket redovisar konces-

sionsavgifter för TV4 från 2002–2007 som är

Miljoner kronor

överklagade. Rikspolisstyrelsen redovisar vites-

2008

2007

belopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning.

Riksgäldskontoret

6 402

6 473

Banverket, Totalförsvarets

forskningsinstitut

Statens pensionsverk

3 127

2 138

och Försäkringskassan redovisar ansvarsför-

Vägverket

928

bindelser gällande hyrda lokaler. Statens

Radio- och TV-verket

781

779

räddningsverk redovisar

också

ansvarsför-

bindelser gällande hyrda lokaler men även för

Rikspolisstyrelsen

204

235

miljösanering av övningsfält.

Banverket

185

Sjöfartsverkets

post

utgörs

antastbara

Totalförsvarets forskningsinstitut

183

187

pensionsförpliktelser.

Svenska

kraftnät

har

Statens räddningsverk

tecknat

borgen

för

lån

avseende

förvärv

Försäkringskassan

fastighet och Luftfartsverkets belopp avser bl.a.

Uppsala universitet

pensionsåtaganden till dotter- och intresse-

Riksantikvarieämbetet

företag.

Statens folkhälsoinstitut

Malmö högskola

4.5.3

Noter till finansieringsanalysen

Affärsverk

Not 55

Sjöfartsverket

102

Svenska kraftnät

Skatter

Luftfartsverket

Miljoner kronor

Övriga myndigheter

2008

2007

Enligt resultaträkningen

967 576

989 854

Summa

12 085

10 357

Ansvarsförbindelser

är förpliktelser

som inte

Tillkommer/avgår:

Förändring av skulder och fordringar

18 607

-7 957

redovisas som skuld

eller

avsättning

i balans-

Summa

986 183

981 897

räkningen på grund av att det inte är troligt att

de kommer att regleras eller på grund av att deras

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna

storlek inte kan beräknas med tillräcklig

till-

förlitlighet. Det kan också vara möjliga

för-

eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen

pliktelser, dvs. det är osäkert om det

före-

för staten avseende de skatter som är hänförliga

kommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga

till året, men ännu ej betalats eller omvänt.

ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsför-

Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras

bindelser som ej är garantiförbindelser.

för dessa. Detsamma gäller fordringar och

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gente-

skulder avseende skatter som tas upp av

mot internationella

finansieringsinstitutioner.

Skatteverket. För 2008 beräknas inbetalda

Vägverket redovisar den uppskattade kostnaden

skatter överstiga intäkterna vilket gör att

för avhjälpande av miljöskadan på 495 stycken av

justeringsbeloppet är positivt.

Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Vägverket genomför årligen ett antal miljö- saneringar på sina fastigheter. Den genom- snittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till cirka 11 miljoner kronor per år. Vägverket redovisar även en ansvars- förbindelse på 0,6 miljoner kronor som avser Vägverket produktions del av Götene kommuns yrkande på ersättning för konkurrenssamverkan avseende fastighetsbeläggning.

125

Skr. 2008/09:101

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2008	2007
Enligt resultaträkningen	57 973	54 285
Tillkommer:
Utdelningar	23 334	31 958

Summa	81 307	86 243

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdel- ningar redovisas i huvudsak av Regerings- kansliet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 8 miljarder kronor och TeliaSonera AB 6,7 miljarder kronor.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor
	2008	2007
Enligt resultaträkningen	770 833	763 756
Avgår:
Avsättningar till fonder	-3 924	-2 010
Nedskrivning och avskrivning av lån,
CSN m.fl.	-30	-121
Förändring av fordringar,	-129	-244
socialförsäkring

Summa	766 750	761 381

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2008 avser främst Insättningsgarantifonden och Kärn- avfallsfonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar p.g.a. ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor
	2008	2007
Enligt resultaträkningen	209 796	195 320
Avgår:
Avskrivningar	-23 699	-26 118
Avsättningar	-8 207	-272
Återförd nedskrivning av lån RGK	-	1 100
Realisationsförluster	-868	-70

Summa	177 022	169 960

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.

De ökade avsättningarna under 2008 avser till största delen avsättningar för statens tjänste- pensionsåtagande hos SPV. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2008	2007
Förändring av långfristiga fordringar	1 409	3 767
Förändring av omsättningstillgångar	-59 442	10 594
Förändring av kassa, bank	-584	41
Förändring av skulder	4 029	-1 321

Summa	-54 588	13 081

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst förskott avseende materiella anläggnings- tillgångar hos Försvarets materielverk som minskat med 1,3 miljarder kronor, se not 25. I posten ingår även andra långfristiga fordringar där Statens järnvägar har minskat sina fordringar med 0,8 miljarder kronor, se not 28.

Förändring av omsättningstillgångar beror till stor del på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar ökat, se not 39. Ökning av omsätt- ningstillgångar medför att statens netto- upplåning ökar.

Behållningen på kassa, bank har ökat något vilket medför att statens nettoupplåning ökat.

126

Skulder har ökat med 4,0 miljarder kronor under året, vilket medför att statens netto- upplåning minskat.

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor
	2008	2007
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper	13 414	51
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar	9 205	7 868
Väganläggningar	9 771	8 114
Järnvägsanläggningar	15 206	9 623
Maskiner och inventarier	5 324	5 224
Fastigheter och markanläggningar	2 958	3 042
Övriga investeringar	804	3 118
Summa materiella investeringar	43 268	36 989
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.	2 639	1 646
Total summa	59 321	38 686

De finansiella investeringarna uppgick till 13,4 miljarder kronor under 2008, en kraftig ökning från nära noll. Investeringarna har till övervägande del redovisats av Regeringskansliet och avser kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit med 3,0 miljarder kronor, Fouriertransform AB med 3,0 miljarder kronor, Almi företagspartner AB med 2,0 miljarder kronor och Swedfund 0,3 miljarder kronor samt därutöver 4,9 miljarder kronor för överföringen av Preaktio AB från Vin & Sprit AB.

Materiella investeringar uppgick till 43,3 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 6 miljarder kronor från föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 9,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1,3 miljarder kronor från föregående år. Ökningen beror främst på att Försvarsmakten har köpt sex stycken JAS 39 Gripen. Se vidare not 24.

Investeringar i väganläggningar uppgick till nästan 9,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder jämfört med föregående år. Under året har nio större objekt med en sammanlagd investeringsvolym på 7 miljarder kronor och en total längd av 99,5 km öppnats för

Skr. 2008/09:101

trafik. Bland annat har två sträckor öppnats på E6 i Bohuslän, Torp-Håby och Värmlandsbro- Hogdal.

Investeringar i järnvägsanläggningar ökar kraftigt och uppgick till 15,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,6 miljarder kronor från föregående år. I de 5,6 miljarderna ingår 3,7 miljarder av etapp 1 i Botniabanans investering av järnväg längs Norrlandskusten.

Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 5,3 miljarder kronor och är i stort sett oförändrade mot föregående år. Kust- bevakningen är den myndighet som har den största posten 0,7 miljarder kronor, vilket bl.a. avser nyinvesteringar i 3 stycken flygplan och diverse motorfordon under 2008. Rikspolis- styrelsen och Luftfartsverket redovisar nyinvest- eringar på 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till nästan 3 miljarder kronor, och är även den i stort sett oförändrad mot föregående år. Luftfartsverket har investerat 0,8 miljarder kronor medan Statens fastighets- verk, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket investerat 0,5–0,6 miljarder kronor vardera i fastigheter och mark. Fortifikationsverkets investeringar minskar mellan åren.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till drygt 2,6 miljarder kronor 2008, vilket är en ökning med nästan 1 miljard kronor jämfört med föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkrings- kassan med 0,7 miljarder kronor och Försvars- makten med 0,6 miljarder kronor, som båda ökat sina investeringar kraftigt. Försvarsmaktens investeringar avser till största delen verksamhets- stödet Prio.

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor
	2008	2007
Centrala studiestödsnämnden, studielån
och hemutrustningslån	10 518	10 524
Riksgäldskontoret	9 498	10 031
Övriga myndigheter	98	94

Summa nyutlåning	20 114	20 649

127

Skr. 2008/09:101

Amorteringar

Miljoner kronor
	2008	2007
Centrala studiestödsnämnden	9 084	8 930
Riksgäldskontoret	8 141	6 220
Övriga myndigheter	58	54

Summa amorteringar	17 283	15 204

Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyut- låning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,5 miljarder kronor, vilket är i det närmaste oförändrat från föregående år.

Amorteringarna hos CSN uppgick till 9,1 miljarder kronor, vilket innebär en mindre ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning var 9,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,5 miljarder kronor. Exempelvis har Botnia- banan ökat sina lån i Riksgäldskontoret med 2,3 miljarder kronor. Amorteringarna har ökat. Exempelvis har Premiepensionsmyndighetens lån minskat. Se även not 29.

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor
	2008	2007
Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	40 458	37 613
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen	-116 367	-91 750
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser	35 712	5 295

Summa	-40 197	-48 842

Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med 8,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 35,7 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor
	2008	2007
Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	63 894	24 962
Finansiella kostnader enligt
resultaträkning	-1 519	-1 917
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning	-1 480	-1 241
Avgår reavinst vid försäljning av aktier
m.m.	-46 867	-10 639
Summa	14 028	11 165

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se noterna 13 och 14).

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens netto- upplåning.

Realisationsvinster vid försäljning av aktier ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. Beloppet avser till största delen vinsten vid försäljning av Vin & Sprit AB.

128

Skr. 2008/09:101

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2008	2007
Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning	810	1 849
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning	551	-4 252
Summa	1 361	-2 403

Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Föränd- ringar av tillgångar och skulder som är hän- förbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 0,8 respektive 0,6 miljarder kronor under året.

129

Statsbudgetens utfall

Skr. 2008/09:101

5 Statsbudgetens utfall

I 2009 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbudgetens utfall för 2008. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare redovisning av statsbudgetens utfall för 2008, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU1, rskr. 2007/08:30). De tilläggs- budgetar som beslutats under året ingår alltså inte.

I bilagorna 5 och 6 redovisas utfallet för samt- liga inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten.

5.1Statsbudgetens saldo 2008

Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Budgetsaldot uppgick 2008 till drygt 135 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till knappt 91 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och stats- budgeten blev därmed 45 miljarder kronor.

Inkomsterna beräknades i statsbudgeten uppgå till nästan 872 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev drygt 901 miljarder kronor, således 30 miljarder kronor högre än beräknat.

Avvikelsen förklaras av att Övriga inkomster översteg beräkningen i statsbudgeten med 30 miljarder kronor. Inkomsterna av försåld egendom beräknades i statsbudgeten beräk- ningsmässigt uppgå till 50 miljarder kronor. Utfallet blev 77 miljarder kronor, dvs. 27 miljarder kronor högre. Dessutom blev Inkomster av statens aktier (aktieutdelning) 5,7 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2008

Miljoner kronor

	Stats-	Tilläggs-	Utfall	Skillnad mot
	budget1	budget	2008	statsbudget
Totala
inkomster	871 582		901 274	29 692
Skatter m.m.	809 325		808 875	-450

Övriga
inkomster	62 257		92 399	30 142

Totala utgifter	781 080	59 587	766 076	-15 004

Utgiftsområden
exkl. räntor	726 846	38 174	742 057	15 212

Statsskulds-
räntor m.m.	40 757	21 413	48 206	7 449

Riksgälds-
kontorets
nettoutlåning	12 653		-27 901	-40 554

Kassamässig
korrigering	824		3 713	2 889

Budgetsaldo	90 503	-59 587	135 199	44 696

1Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2007, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, 1 326 miljoner kronor.

Skatter m.m. blev 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Statens skatteintäkter beräknas emellertid bli 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är framför allt intäkterna av

133

Skr. 2008/09:101

skatt på kapital som beräknas bli lägre (-25 miljarder kronor). Förklaringen till att skatteintäkterna avviker mer från statsbudgeten än de kassamässiga skatteinkomsterna är att skatteinbetalningarna till betydande del görs i efterhand, dvs. vid en senare tidpunkt än redo- visningen av intäkterna. Det kraftiga konjunk- turfallet under den senare delen av 2008 slår därmed till stor del igenom på de kassamässiga inkomsterna först 2009 (se vidare avsnitt 5.2).

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 766 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda statsbudgeten. På tilläggsbudget an- visades 60 miljarder kronor varav 25 miljarder kronor avsåg extraamortering av Väg- och Ban- verkets infrastrukturlån och 15 miljarder kronor tillskott till stabilitetsfonden vilken inrättades under året för stödåtgärder till banker.

I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 75 miljarder kronor lägre. Det förklaras till stor del av att tilläggsbudgetmedlen för extraamorteringar och till stabilitetsfonden motsvaras av lika stora in- komster under Riksgäldskontorets nettoutlå- ning.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev emellertid 15 miljarder kronor högre än be- räkningen i statsbudgeten.

Det utgiftsområde som påvisade högre utgif- ter än vad som beräknades i statsbudgeten var framför allt utgiftsområde 22 Kommunikationer, där utgifterna blev 26 miljarder kronor högre. Detta förklaras främst av de nämnda extra- amorteringarna av infrastrukturlån. Vidare upp- visade utgiftsområde 24 Näringsliv betydligt högre utgifter än vad som anvisats på statsbud- geten beroende på kapitaltillskott till tre statliga bolag, på sammanlagt 8 miljarder kronor, som anvisades på tilläggsbudget.

Lägre utgifter än anvisat i statsbudgeten blev det främst inom fem utgiftsområden. Den

största	skillnaden	avser	utgiftsområde
13 Arbetsmarknad,		där	utgifterna	blev

10 miljarder kronor lägre. Orsaken är här fram- för allt att en lägre andel av de arbetslösa än be- räknat fick ersättning inom arbetslöshetsförsäk-

ringen.	Utgifterna	inom	utgiftsområde
16 Utbildning och		universitetsforskning blev

1,9 miljarder kronor lägre bl.a. beroende på ett lägre antal studerande. Även utfallet för utgifts- område 15 Studiestöd blev lägre av det skälet.

Vidare blev utgifterna för det nya tandvårdstödet lägre än beräknat, vilket främst förklarar varför utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 1,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Även utgifterna för sjukpen- ning blev lägre än beräknat, vilket främst bidrog till att utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,1 miljarder kronor lägre.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 7,4 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Anslaget för statsskuldsräntor blev emellertid 7,5 miljarder kronor lägre än beräknat, som följd av lägre marknadsräntor och större valutakurs- vinster. De högre utgifterna på utgiftsområdet beror på tillskottet till stabilitetsfonden på 15 miljarder kronor som anvisades på tilläggsbud- get.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev

41 miljarder kronor lägre än beräkningen i stats- budgeten. Det beror främst på extraamortering- arna av Vägverkets och Banverkets infrastruk- turlån samt tillskottet till stabilitetsfonden (se vidare avsnitt 5.3).

Statsbudgetens utfall för 2008 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.2).

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångs- effekter 2008

Miljarder kronor

	2008
Statsbudgetens saldo	135,2

Justering för större engångseffekter	-70,9
varav
Försäljning av aktier	-76,5
Extra aktieutdelningar	-4,6

Förändrad inbetalning av moms inom bygg- och
anläggningssektorn	-8,0

EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel	3,4

Kapitaltillskott till statliga bolag	8,0

Omfinansiering av infrastrukturlån	3,6

Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån	0,8

Carnegielån	2,4

Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter	64,3

Störst är effekten av aktieförsäljningar, vilka in- bringade 77 miljarder kronor. Staten sålde Vin & Sprit AB (50 miljarder kronor), Civitas Holding AB med Vasakronan AB (25 miljarder kronor) och aktierna i OMX AB (2,1 miljarder kronor). Extra utdelningar på statens aktier uppgick till

134

4,6 miljarder kronor, varav 3,7 miljarder kronor avsåg TeliaSonera AB. Införandet av löpande momsbetalning inom bygg- och anläggnings- sektorn bedöms ha inneburit en positiv engångs- effekt för inkomsterna på 8 miljarder kronor, medan kapitaltillskott till tre statliga bolag medförde en lika stor negativ effekt (AB Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner AB och Fouriertransform AB).

Justerat för engångseffekter uppgick budget- saldot för 2008 till 64 miljarder kronor. När en- gångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statsbud- getens underliggande saldo). I diagram 5.1 redo- visas statsbudgetens faktiska och underliggande saldo för åren 1990–2008.

Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2008

Miljarder kronor

200

150

100

50 0

-50

-100 -150

-200

-250

-300


1990	1992	1994		1996	1998	2000	2002		2004	2006	2008
			Faktiskt saldo					Underliggande saldo
			Faktiskt saldo					Underliggande saldo

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot kraftigt och vände till över- skott 1998. Två år senare, år 2000, nådde över- skottet 102 miljarder kronor. Nästan hela över- skottet bestod emellertid av engångsvisa försäljningsinkomster och överföringar från AP- fonden.

I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av posi- tiva engångseffekter även dessa år.

Sedan 2005 visar det faktiska saldot åter över- skott och det har successivt ökat till rekordhöga 135 miljarder kronor 2008. Till stor del beror detta dock på engångseffekter, framför allt för- säljningsinkomster. Det faktiska saldot ökade i förhållande till 2007 medan det underliggande saldot minskade, vilket avspeglar att engångsef-

Skr. 2008/09:101

fekterna 2008 var positiva och betydligt större än 2007.

5.1.1Statsbudgeten 2007 och 2008

I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2007 och 2008. Statsbudgetens överskott 2008 blev 32 miljarder kronor högre än 2007.

Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2007 och 2008

Miljoner kronor

	Utfall 2008	Utfall 2007		Skillnad
	Utfall 2008	Utfall 2007		mot 2007
Totala inkomster	901 274	863 716		37 558

Skatter m.m.	808 875	815 528		-6 653
Övriga inkomster	92 399	48 188		44 212

Totala utgifter	766 076	760 507		5 569

Utgiftsområden exkl.
räntor	742 057	721 917		20 140

Statsskuldsräntor m.m.	48 206	47 255		951
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	-27 901	-4 340		-23 561
Kassamässig
korrigering	3 713	-4 325		8 039
Budgetsaldo	135 199	103 210		31 989

Statsbudgetens	inkomster	ökade		med
38 miljarder kronor (4,3 procent)			mellan 2007
och 2008.
Skatter m.m.	minskade	med	6,7 miljarder

kronor. Inkomster av Skatt på kapital beräknas minska med 43 miljarder kronor (20,6 procent). Direkta skatter på arbete beräknas öka med 14 miljarder kronor (2,9 procent) och Indirekta skatter på arbete med 18 miljarder kronor (4,7 procent). Skatt på konsumtion och insats- varor beräknas öka med 19 miljarder kronor (4,8 procent). Se tabell 5.6.

Övriga inkomster ökade med 44 miljarder kronor jämfört med 2007. Det beror främst på att Inkomster av försåld egendom ökade med 59 miljarder kronor (se vidare tabell 5.7).

Statsbudgetens utgifter ökade med 5,6 miljarder kronor (0,7 procent) mellan 2007 och 2008. Utgifterna för utgiftsområden exklu- sive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 20 miljarder kronor (2,8 procent).

Det var framför allt inom två utgiftsområden som utgifterna ökade. Utgiftsområde 22 Kom- munikationer ökade med 17 miljarder kronor (38,8 procent) och utgiftsområde 24 Näringsliv med 8,5 miljarder kronor (200 procent).

135

Skr. 2008/09:101

Utgifterna	minskade inom utgiftsområde
25 Allmänna	bidrag	till kommuner	med
8,2 miljarder kronor		(11,2 procent) och	inom
utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	med
6,3 miljarder kronor (10,8 procent).
Riksgäldskontorets		nettoutlåning minskade

med 24 miljarder kronor samtidigt som posten Kassamässig korrigering ökade med 8 miljarder kronor.

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m.bör noteras att Räntorna på statsskulden minskade med 14 miljarder kronor samtidigt som ett tillskott till stabilitetsfonden redovisades under utgiftsområdet 2008 med 15 miljarder kronor. Därmed ökade utgifterna inom utgifts- området med 1 miljard kronor.

5.2Statsbudgetens inkomster 2008

Statsbudgetens inkomster uppgick 2008 till 901 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kro- nor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2008. Statsbudgetens inkomster utgörs av Skatter m.m. samt Övriga inkomster, vilka upp- gick till 809 respektive 92 miljarder kronor.

I tabell 5.6 redovisas statsbudgetens skattein- täkter och inkomster 2007 och 2008. I tabellen redovisas även en jämförelse av utfall mot pro- gnosen till budgetpropositionen för 2008, som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten för 2008.

5.2.1Prognosförutsättningar

Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skat- ter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbud- getens inkomster har utvecklats 2008 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta ut- vecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

De för 2008 beslutade reformer som påverkat skatteintäkterna redovisas i tabell 5.4.

Tabell 5.4 Skattereformer 2008

Miljarder kronor

Beslut som påverkat de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete	-12,5
Skatt på kapital	4,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror	6,8

Summa skattebeslut	-1,5

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Skatteintäkterna från skatt på arbete antogs i be- räkningen för statsbudgeten för 2008 minska med 12,5 miljarder kronor till följd av skattere- former, huvudsakligen till följd av det förstärkta jobbskatteavdraget (steg 2) som beräknades minska intäkterna med ca 11 miljarder kronor.

De högre intäkterna från skatt på kapital för- klaras nästan uteslutande av de ändrade reglerna om underprisöverlåtelser för handelsbolag m.m. som gäller fr.o.m. 18 april 2008. Förslaget fanns inte med när beräkningarna gjordes för stats- budgeten 2008.

Intäkterna från skatt på konsumtion och in- satsvaror beräknades bli 6,8 miljarder kronor högre till följd av förändringar i regelverken. Högre skatt på tobak, energi och en höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsverk är de främsta orsakerna till de högre intäkterna.

Sammantaget beräknades skattereformerna minska skatteintäkterna för 2008 med 1,5 miljarder kronor.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utveck- lingen. I tabell 5.5 redovisas några av de makro- ekonomiska förutsättningar som påverkar skat- teintäkterna. De makroekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2009 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs även antagandena i vårpropositionen för 2009 med antagandena i budgetpropositionen för 2008 som låg till grund för statsbudgeten.

136

Tabell 5.5 Antaganden i 2009 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2008

Procentuell förändring om annat inte anges

	2007	2008
BNP, marknadspris1	2,6	-0,2
Differens mot BP2008	-0,6	-3,4

Hushållens konsumtionsutgifter1	3,0	-0,2
Differens mot BP2008	0,0	-4,0
Arbetade timmar	3,5	1,4
Differens mot BP2008	0,4	0,2

Timlön2	3,1	4,4
Differens mot BP2008	-1,3	-0,7

Utbetald lönesumma skatteunderlag	6,7	5,9
Differens mot BP2008	-0,9	-0,5
Kommunal medelutdebitering	31,55	31,44
Differens mot BP2008	-0,01	-0,12

KPI juni-juni3	1,9	4,3
Differens mot BP2008	0,0	1,4

Inkomstbasbelopp4	45 900	48 000
Differens mot BP2008	0,0	300

Prisbasbelopp4	40 300	41 000
Differens mot BP2008	0,0	0,0

Skiktgräns4	316 700	328 800
Differens mot BP2008	0,0	0,0

Övre skiktgräns4	476 700	495 000
Differens mot BP2008	0,0	0,0

1Fasta priser, procentuell förändring.

2Enligt nationalräkenskapernas definition.

3Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

4Kronor.

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin, men också skiktgränserna som justeras med för- ändringen i KPI.4 Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter.

Skatt på energi påverkas av KPI genom den årliga indexeringen av skattesatserna5.

Hushållens konsumtionsutgifter påverkar in- täkterna från såväl mervärdesskatt som punkt- skatter.

Sedan beräkningen till statsbudgeten 2008 gjordes hösten 2007 har BNP och hushållens

4 För skatt på arbete avseende 2008 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2006–juni 2007.

5 2008 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2006–juni 2007.

Skr. 2008/09:101

konsumtionsutgifter reviderats ned kraftigt för 2008. Även lönesumman har reviderats ned. Den huvudsakliga förklaringen till att lönesumman reviderats ned är att timlönen utvecklats svagare än förväntat. Inflationen mätt som KPI mellan juni 2007 och juni 2008 blev högre än prognosen i budgetpropositionen för 2008.

Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2008

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen be- dömningar eftersom de slutgiltiga utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av Årsre- dovisning för staten 2008. Det aggregerade be- loppet för inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är likväl ett utfall eftersom beloppet redovisar de kassamässiga skatteintäkterna. Nedan följer en uppräkning av berörda inkomsttitlar och tid- punkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses samtliga inkomsttitlar i inkomsttitelgrup- pen:

1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter	nov 2009
1120 Allmän pensionsavgift	nov 2009
1140 Skattereduktioner	nov 2009
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 2009
1240 Egenavgifter	nov 2009
1270 Särskild löneskatt, 1274	nov 2009
1280 Nedsättningar, 1283-1284	nov 2009
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll	nov 2009
1320 Skatt på företagsvinster	nov 2009
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342	nov 2009
1350 Fastighetsskatt	nov 2009
1370 Förmögenhetsskatt	nov 2009
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411	aug 2009
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll	maj 2010
1630 Övriga skatter, företag	maj 2010

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer	nov 2009
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar	maj 2010
1920 Betalningsförskjutningar	nov 2009

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet

137

Skr. 2008/09:101

för 2008 vilket blir känt i november 2009. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2009 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs ut- fallet inte förrän i maj 2010 beroende på om- prövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (in- komsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631). Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2008 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tid- punkten för publicering av Årsredovisning för staten 2009.

5.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2008 beräknas uppgå till 1 486 miljarder kronor, vilket är 43 miljarder kronor lägre än beräkningarna i statsbudgeten för 2008. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 786 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kronor lägre än beräkningarna i statsbudgeten.

Främst är det lägre intäkter från skatt på ka- pital som förklarar de stora avvikelserna gent- emot statsbudgeten. I avsnitten som följer för- klaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.6 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbud- geten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2008.

Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga inkomster blev 901 miljarder

kronor 2008, vilket är 30 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten.

138

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2008

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Beräknat utfall	Skillnad mot statsbudget 2008
Inkomstår	2008	2007	2008	2007
Skatt på arbete	905,7	873,5	-4,8	-0,6
Direkta skatter	496,9	483,0	-6,6	0,4
Kommunal inkomstskatt	502,6	479,1	-5,4	0,3
Statlig inkomstskatt	48,1	44,8	-2,5	-1,1
Allmän pensionsavgift	85,1	81,1	-0,6	-0,2
Skattereduktioner m.m.	-139,0	-122,0	1,9	1,5
Artistskatt	0,1	0,1	0,0	0,0
Indirekta skatter	408,8	390,5	1,7	-1,1
Arbetsgivaravgifter	403,5	382,0	-4,2	-1,2
Egenavgifter	12,1	11,8	-0,9	-0,1
Särskild löneskatt	30,7	30,2	-1,5	-0,7
Nedsättningar	-13,5	-10,5	7,7	1,0
Tjänstegruppliv	1,2	0,9	0,1	-0,2
Avgifter till premiepensionssystemet	-25,1	-23,9	0,5	0,1
Skatt på kapital	165,8	208,7	-25,0	11,2
Skatt på kapital, hushåll	21,2	49,7	-6,6	13,4
Skatt på företagsvinster	90,8	104,6	-18,0	-3,2
Avkastningsskatt	16,2	12,8	-0,4	-0,2
Fastighetsskatt	22,6	25,9	0,1	-0,2
Stämpelskatt	9,4	9,4	-0,5	-0,1
Förmögenhetsskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
Kupongskatt m.m.	5,5	6,3	0,5	1,5
Arv- och gåvoskatt	0,0	0,0	0,0	0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror	418,6	399,6	-11,8	4,7
Mervärdesskatt	300,1	284,8	-7,1	4,8
Skatt på tobak	9,9	9,7	-1,4	-0,1
Skatt på alkohol	11,4	11,0	0,2	0,2
Energiskatt	38,8	38,2	-1,3	-0,5
Koldioxidskatt	25,7	25,1	-1,2	0,3
Övriga skatter på energi och miljö	5,1	4,7	-0,3	-0,1
Skatt på vägtrafik	16,0	13,1	0,4	-0,1
Skatt på import	5,9	5,9	-0,4	-0,1
Övriga skatter	5,5	7,1	-0,7	0,4

Restförda och övriga skatter	-3,9	-0,5	-1,5	0,5
Restförda skatter	-8,2	-7,6	-2,0	-1,9
Övriga skatter	4,3	7,2	0,5	2,3

Totala skatteintäkter	1 486,2	1 481,4	-43,1	15,8
Avgår, EU-skatter	-7,2	-7,2	0,4	0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 478,9	1 474,1	-42,7	15,8
Avgår, kommunal inkomstskatt	-514,6	-479,1	5,4	-0,3
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-178,0	-168,9	0,2	-0,1

Statens skatteintäkter	786,3	826,1	-37,1	15,3

Periodiseringar	22,6	-10,6	36,3	-29,6

Skatter m.m.	808,9	815,5	-0,5	-14,3
Övriga inkomster	92,4	48,2	30,1	-30,1
Summa Inkomster	901,3	863,7	29,7	-44,4

139

Skr. 2008/09:101

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 61 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av bl.a. utbetalda löner och transfere- ringar.

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2009 och uppgifterna för 2008 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2008 beräknas skatt på arbete uppgå till 906 miljarder kronor. Jämfört med prognosen i statsbudgeten för 2008 har intäkterna reviderats ner med 4,8 miljarder kronor 2008. De direkta skatterna har reviderats ned med 6,6 miljarder kronor, vilket till stor del är en följd av att löne- summan för 2008 blev läge jämfört med den prognos som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten avseende 2008. De indirekta skatterna har däremot reviderats upp med 1,7 miljarder kronor, vilket förklaras framförallt av att förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn inte kunnat genomföras till följd av EU:s begränsningsregler. Även utfallet för 2007 har reviderats ned med 0,6 miljarder kronor i jämförelse med statsbudgeten och uppgår till 874 miljarder kronor.

Direkta skatter

De direkta skatterna består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2008 beräknas in- täkterna från direkta skatter på arbete bli 497 miljarder kronor, vilket är lägre än vad som antogs i statsbudgeten avseende 2008. Skattere- duktioner m.m. antas bli 1,9 miljarder lägre, vil- ket förklaras dels av att lönesumman reviderats ned dels av att skattenedsättningar för hushålls- nära tjänster förväntas bli cirka 0,8 miljarder lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Sam- mantaget med övriga prognosändringar har

direkta skatter justerats ned med 6,6 miljarder kronor, eller 1,3 procent jämfört med beräkning- arna till statsbudgeten.

År 2007 blev utfallet för de direkta skatterna 483 miljarder kronor. Intäkterna 2008 beräknas öka med 3 procent jämfört med 2007. Utveck- lingstakten beror dels på ökningen av lönesum- man, dels på regeländringar i form av kommunal fastighetsavgift och andra steget av jobbskatte- avdraget.

Kommunal inkomstskatt

År 2008 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 503 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäk- terna för 2008 reviderats ner med 5,4 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det för- sämrade konjunkturläget som ledde till en ned- justering av skatteunderlagets storlek.

Intäkterna från den kommunala inkomst- skatten bedöms öka med 4,9 procent jämfört med 2007. Förutom en högre lönesumma är det flera regeländringar som ligger bakom ökningen, exempelvis att avdragsrätten för det allmänna pensionssparavdraget från och med 2008 har be- gränsats till 12 000 kronor per år. En annan för- klaring till ökningen är att den kommunala fastighetsavgiften från och med 2008 inkluderas i kommunalskatterna. Lönesumman och avgräns- ningen av avdragsrätten står för cirka 3 procentenheter av uppgången och resterande 2 procentenheter förklaras av den kommunala fastighetsavgiften.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 48,1 miljarder kronor 2008. Nedjuste- ring av antagna utvecklingstakter av timlönen och arbetade timmar har medfört att prognosen för 2008 är 2,5 miljarder kronor lägre än vad som redovisades i statsbudgeten.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteunder- laget för direkta skatter. På grund av en svagare ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen nedreviderad med 0,2 respektive 0,6 miljarder kronor för 2007 och 2008.

140

Skattereduktioner

År 2008 utgör Skattereduktioner m.m. 139 miljarder kronor vilket är 1,9 miljarder kro- nor lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Även i det här fallet beror nedjusteringen på lägre prognostiserad lönesumma.

I jämförelse med 2007 ökar skattereduktio- nerna med 17 miljarder kronor. Ökningen för- klaras framförallt av andra steget i jobbskatteav- draget. Skattereduktion för jobbskatteavdrag uppgår år 2008 till 53 miljarder kronor, en ök- ning med 13,3 miljarder kronor i jämförelse med år 2007. Resterande del av de ökade skattere- duktionerna 2008 förklaras i huvudsak av reduk- tionen för allmän pensionsavgift som år 2008 uppgår till 85 miljarder kronor. Skattereduktion för hushållstjänster år 2008 beräknas till 0,5 miljarder kronor.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna utgör drygt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2008 uppgå till 409 miljarder kronor. Jämfört med 2007 ökade intäkterna med 4,7 procent.

Till skillnad från de direkta skatterna där mer- parten av intäkterna överförs till kommunerna tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2008 är 4,2 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Det huvudsakliga skälet till de lägre intäkterna är att lönesumman reviderats ned jämfört med beräk- ningarna till statsbudgeten. I statsbudgeten för 2008 aviserades nedsättningar av socialavgifter för vissa tjänstesektorer som sedan inte genom- fördes. Detta har ökat intäkterna 2008 med ca 6,5 miljarder kronor jämfört med beräkningarna till statsbudgeten.

Prognosen för intäkter från arbetsgivaravgif- ter 2008 är 21 miljarder kronor högre jämfört med 2007, vilket motsvarar en ökning med 5,6 procent.

Särskild löneskatt

År 2008 beräknas den särskilda löneskatten bli 0,5 miljarder kronor högre än 2007. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med 1,5 miljarder kronor i huvudsak beroende på slo-

Skr. 2008/09:101

pandet av den särskilda löneskatten för 65 år och äldre.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2008 beräknas skatt på kapital utgöra 11 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs må- nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2008 fortfarande är en prognos.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras. Efter flera års uppgång på de fi- nansiella marknaderna och en lång uppgång på fastighetsmarknaden uppgick de taxerade kapi- talvinsterna till 172 miljarder kronor 2007. Den kraftiga nedgången på börsen 2008, i kombina- tion med den finansiella oron under året, medför att kapitalvinsterna bedöms falla tillbaka till 91 miljarder kronor 2008. Börsnedgången inne- bär också att kapitalförlusterna ökar. Samman- taget bedöms hushållens skatt på kapitalin- komster uppgå till 21 miljarder kronor 2008, vilket är 7 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Revideringen beror i huvudsak på att prognosen för kapital- vinsterna justerats ned.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs-

141

Skr. 2008/09:101

siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsmässiga inkomster.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli 91 miljarder kronor 2008. Jämfört med be- räkningen till statsbudgeten för 2008 har pro- gnosen reviderats ned med 18 miljarder kronor. Prognosrevideringen är en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer bosatta utomlands som fått utdelning från svenskt aktiebolag.

Kupongskatt m.m. uppgick till 5,5 miljarder kronor 2008, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än i beräkningen till statsbudgeten.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ur på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- talförsäkringar.

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli 16 miljarder kronor 2008, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre jämfört med beräk- ningen till statsbudgeten.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2008 till 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 200 kronor per lägenheter, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Prognosen över intäkterna från den kommu- nala fastighetsavgiften uppgår till 12,1 miljarder kronor, vilket är samma som beräkningen till statsbudgeten.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hyreshus som avser lokaler samt på industrifas- tigheter. Det statliga fastighetsskatten för 2008 beräknas uppgå till 10,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräkningen till statsbudgeten.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomrätter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2008 blev 9,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kro- nor lägre än i beräkningen till statsbudgeten.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsum- tion och insatsvaror. År 2008 uppgick intäkterna till 419 miljarder kronor vilket är 12 miljarder kronor lägre än beräkningarna till statsbudgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör 28 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatt och punktskatter står för 20 pro- cent respektive 8 procent.

Mervärdesskatt

Intäkter från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom mervärdes- skatten är differentierad mellan olika varu- och tjänstegrupper beror intäkterna både på den to- tala konsumtionen och av sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisöknings- takten i ekonomin. Utöver hushållens konsum- tion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 300 miljarder kronor 2008, vilket är ca 7 miljarder kronor lägre jämfört med beräk- ningen till statsbudgeten. Prognosrevideringen är en följd av en kraftigt dämpad utveckling av hushållens konsumtion och bostadsinveste- ringarna under hösten 2008.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatter skiljer sig från mervärdes-

142

skatt i avseendet att de oftast är baserade på kon- sumerad kvantitet istället för på marknadspris. Intäkterna från punktskatter beror framförallt på efterfrågade kvantiteter inom de varugrupper som beläggs med skatten. Till undantagen hör beskattningen av cigaretter, som till viss del beror på detaljhandelspriset, samt energi- och koldioxidskatterna som skrivs upp med föränd- ringen i KPI.

Intäkterna från punktskatterna år 2008 upp- gick till sammanlagt 119 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor lägre jämfört med beräk- ningen till statsbudgeten. Förklaringen till att utfallet blev lägre än beräkningarna till statsbud- geten är främst lägre intäkter från tobaksskatten och lägre intäkter från skatt på energi.

Skatt på tobak

Skatt på tobak omfattar skatt på cigaretter, cigar- rer, cigariller, snus samt rök- och tuggtobak. In- täkterna från skatt på tobak utgörs till största delen av intäkter från skatt på cigaretter. Intäk- terna från skatt på tobak uppgick 2008 till 9,9 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten. Differensen förkla- ras i huvudsak av att efterfrågan på röktobak och snus blev lägre än vad som beräknades till stats- budgeten.

Skatt på alkohol

Alkoholskatterna uppgick 2008 till 11,4 miljarder kronor. Utfallet blev 0,2 miljarder kronor högre än beräkningarna till statsbudge- ten, till följd av konsumtionen av vin blev högre jämfört med prognosen.

Skatt på energi

Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2008 uppgick intäkterna från energiskatt till 38,8 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än beräkningarna till statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25,7 miljarder kronor och blev därmed 1,2 miljarder kronor lägre än beräkningarna till statsbudgeten. Lägre intäkter från energi- och koldioxidskatt på bensin är den främsta förklar- ingen till att utfallet blev lägre än beräkningarna till statsbudgeten. Ett högt oljepris under första halvåret 2008 bidrog till en lägre efterfrågan på bensin och därmed lägre skatteintäkter. Ned- gången i hushållens konsumtion under hösten 2008 är en annan förklaring till att konsumtio- nen av bensin blev lägre än förväntat.

Skr. 2008/09:101

Skatt på vägtrafik

Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av for- donsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2008 till 16 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än beräkningarna till statsbudgeten. Förklaringen till avvikelsen är att intäkterna från fordonskatten och trafikförsäk- ringsskatten blev högre än prognostiserat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis insätt- ningsgarantiavgifter, bilskrotningsavgifter m.fl.

Restförda skatter är 2,0 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten medan övriga skatter är 0,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

5.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna In- komster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa in- komsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000 Skatter m.m.

Utfallet för 2008 uppgick till totalt 92,4 miljarder kronor och var därmed 30,1 mil- jarder kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2007. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 26,5 miljarder kronor högre än beräknat.

143

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Inkomster av statens
verksamhet	44,0	53,0	8,9	66,5
Inkomster av försåld
egendom	50,0	76,5	26,5	18,0
Återbetalning av lån	1,9	1,9	0,0	2,0

Kalkylmässiga
inkomster	8,9	8,7	-0,2	8,2

Bidrag m.m. från EU	12,5	11,0	-1,4	13,0

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-52,5	-56,3	-3,8	-51,9

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-2,6	-2,4	0,2	-7,7
Summa övriga
inkomster	62,3	92,4	30,1	48,2

Tabell 5.8 Inkomster av statens verksamhet

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Rörelseöverskott	3 236	4 170	935	5 018

Överskott av statens
fastighetsförvaltning	301	329	28	622

Ränteinkomster	6 775	7 711	937	7 235

Inkomster av statens
aktier	19 000	24 681	5 681	33 249

Offentligrättsliga
avgifter	13 014	12 134	-880	13 589

Försäljningsinkomster	174	157	-17	255
Böter m.m.	1 076	1 202	126	1 330

Övriga inkomster av
statens verksamhet	450	2 580	2 130	5 226

Inkomster av statens
verksamhet	44 026	52 964	8 938	66 524

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi- sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga in- komster av statens verksamhet.

Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- gick till 53 miljarder kronor för 2008 och var därmed 8,9 miljarder kronor (13 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier (aktie- utdelning). Dessa uppgick till 24,7 miljarder kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor högre än beräknat.

För 2008 blev Inkomster av statens verksam- het 13,6 miljarder kronor (20 procent) lägre än 2007. De lägre inkomsterna hänför sig till In- komster av statens aktier, vilka minskade med 8,6 miljarder kronor (26 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet mins- kade med 2,6 miljarder kronor (51 procent) och Offentligrättsliga avgifter minskade med 1,5 miljarder kronor (11 procent).

Rörelseöverskott

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 4,2 miljarder kro- nor och var därmed 0,9 miljarder kronor (29 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3,6 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kro- nor högre än beräknat i statsbudgeten. Luftfarts- verket och Sjöfartsverket redovisar inga över- skott för 2008, eftersom de redovisade förlust för 2007.

Under 2008 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 0,8 miljarder kronor (17 procent) lägre än 2007. Riksbankens inlevererade överskott mins- kade med 0,8 miljarder kronor.

144

Tabell 5.9 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	115		-115	157

Affärsverket Svenska kraft-
näts inlevererade utdelning
och inleverans av mot-
svarighet till statlig skatt	399	476	77	439

Sjöfartsverkets inlevererade
överskott	11		-11	20

Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	6		-6

Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit	5	94	89	2

Riksbankens inlevererade
överskott	2 700	3 600	900	4 400

Rörelseöverskott	3 236	4 170	935	5 018

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens fastig- hetsförvaltning blev 329 miljoner kronor och var därmed 28 miljoner kronor (9 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Sta- tens fastighetsverk och Fortifikationsverket uppgick till 187 miljoner kronor respektive 142 miljoner kronor.

Under 2008 blev Överskott av statens fastig- hetsförvaltning 293 miljoner kronor lägre än 2007.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 7,7 miljarder kronor för 2008 och var därmed 0,9 miljarder kronor (14 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,9 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4,9 miljarder kronor, vilket i det närmaste överensstämmer med beräknat i stats- budgeten.

Ränteinkomsterna blev 0,5 miljarder kronor högre än 2007. Räntor på skattekonton m.m., netto ökade med 0,3 miljarder kronor och Rän- teinkomster på studielån upptagna efter 1988 ökade med 0,1 miljarder kronor.

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.10 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Räntor på näringslån	2	0	-1	1

Räntor på studielån	5 021	4 971	-50	4 869
Övriga ränteinkomster	1 752	2 740	988	2 365

Ränteinkomster	6 775	7 711	937	7 235

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- gick till 24,7 miljarder kronor och var därmed 5,7 miljarder kronor (30 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. De utdelningar som bolagen betalade ut under 2008 hänför sig till räken- skapsåret 2007.

Utbetalda utdelningar per bolag under 2007 och 2008 redovisas i tabell 5.11. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 6,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 6,1 miljarder kronor jämfört med 2007. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 8 miljarder kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1,1 miljard kronor) redovisades 6,9 miljarder kronor på denna inkomsttitel.

Totalt minskade aktieutdelningarna med 8,6 miljarder kronor (26 procent) mellan 2007 och 2008.

145

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.11 Aktieutdelning

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Skillnad
	2008	2007	mot 2007
Akademiska Hus AB	967	1 400	-433

Apoteket AB	145	150	-5
AB Bostadsgaranti	4	8	-4

Civitas Holding AB
(med Vasakronan AB)	791	698	93

Green Cargo AB	85	80	5

Kasernen Fastighets AB	4	4	0
Lernia AB	25	50	-25

LKAB	2 000	2 000	0

Nordea AB	2 423	2 347	76
Nordiska investeringsbanken	89	176	-87

OMX AB	0	52	-52

Posten AB	625	400	225
Svenska Rymdaktiebolaget	6	3	3

SJ AB	169	150	19

SOS Alarm Sverige AB	4	4	0
Specialfastigheter Sverige AB	350	400	-50

Statens Väg- och
Baninvest AB	0	3	-3

Förvaltningsaktiebolaget
Stattum	570	0	570

Sveaskog AB	810	2 480	-1 670

AB Svensk Bilprovning	3	3	0
AB Swedcarrier	400	0	400

TeliaSonera AB	6 697	12 811	-6 114

Teracom AB	400	350	50
Vasallen AB	67	471	-404

Vattenfall AB	6 922	6 399	523

Venantius AB	300	2 100	-1 800
Vin & Sprit AB	825	710	115

Summa	24 681	33 249	-8 568


Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna	under		inkomsthuvudgruppen
Offentligrättsliga		avgifter		uppgick	till
12,1 miljarder	kronor		och	var därmed

0,9 miljarder kronor (7 procent) lägre än beräk- nat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Ut- fallet blev 8,9 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna var under 2008 lägre än beräknat.

Offentligrättsliga avgifter blev 1,5 miljarder kronor (11 procent) lägre än 2007. Finansie- ringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat med 1,6 miljarder kronor (15 procent). Avgifter vid Kronofogdemyndigheterna ökade med 0,1 miljarder kronor (12 procent).

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För- säljningsinkomster uppgick till 157 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (10 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lag- ring, försäljningsintäkter blev utfallet 102 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än be- räknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruks- verk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en minskande försälj- ning av varor som lagrats.

Under 2008 blev Försäljningsinkomster

98 miljoner kronor lägre än 2007. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 95 miljoner kronor lägre.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 202 miljoner kronor och var där- med 126 miljoner kronor (12 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomst- titeln Bötesmedel blev 1 037 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter

m.m.uppgå till 20 miljoner kronor. Utfallet blev 50 miljoner kronor.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 129 miljoner kronor (10 procent) lägre än 2007. Det är in- komsterna av Sanktionsavgifter m.m. som mins- kat med 237 miljoner kronor mellan åren då konkurrensskadeavgift för asfaltkartellen redo- visades 2007.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 2,6 miljarder kronor under 2008 och blev därmed 2,1 miljarder kronor högre än vad som

146

beräknades i statsbudgeten. För 2008 redovisar Post & Telestyrelsen 2,1 miljarder kronor från försäljningen av radiofrekvenser till nästa generations mobila nät.

Inkomsterna minskade med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2007. Skillnaden mellan åren beror till stor del på en kapitalöverföring föregå- ende år på 4,1 miljarder kronor då staten övertog utestående lån från Venantius AB.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I stats- budgeten togs Inkomster av försåld egendom upp med 50 miljarder kronor som ett beräk- ningstekniskt antagande. Utfallet blev 76,5 miljoner kronor, varav 49,8 miljarder kro- nor avser försäljningen av Vin & Sprit AB, 24,6 miljarder kronor avser försäljningen av statens aktier i Civitas Holding AB med dotter- bolaget Vasakronan och 2,1 miljarder kronor av- ser försäljningen av statens aktier i OMX AB.

Inkomster av försåld egendom blev 58,5 miljarder kronor högre än 2007 och beror på försäljningen av de ovan nämnda bolagen. År 2007 såldes aktier för 18 miljarder kronor, varav merparten avsåg aktier i TeliaSonera AB.

Tabell 5.12 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Inkomster av försåld
egendom	50 000	76 519	26 519	18 016

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.13 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Återbetalning av
näringslån	16	14	-2	24

Återbetalning av
studielån	1 815	1 774	-40	1 907

Återbetalning av
övriga lån	60	93	33	114

Återbetalning av lån	1 890	1 881	-9	2 046

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter. Inkomsterna uppgick till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (3 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 8,2 miljarder kro- nor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än be- räknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Amortering på statskapital blev 0,5 miljarder kro- nor, vilket är marginellt högre än beräknat i statsbudgeten.

Kalkylmässiga inkomster blev 0,5 miljarder kronor (6 procent) högre än 2007. Statliga pen- sionsavgifter ökade med 0,6 miljarder kronor.

Tabell 5.14 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Avskrivningar och
amorteringar	507	512	5	567

Statliga pensionsavgifter	8 420	8 188	-232	7 606
Kalkylmässiga inkomster	8 927	8 700	-227	8 174

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 1,9 miljarder kronor och var därmed marginellt lägre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av studiemedel blev något lägre än statsbudgeten medan Återbetalning av övriga lån blev något högre.

Återbetalning av lån blev 0,2 miljarder kronor (8 procent) lägre än 2007. Det var framför allt Återbetalning av studiemedel som minskade.

Statliga pensionsavgifter

Inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter under- indelas i tabell 5.15. Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6,6 miljarder kronor under 2008 medan den särskilda löne- skatten på pensionskostnader uppgick till 1,5 miljarder kronor. Administrationskostna- derna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 0,2 miljarder kronor under 2008.

147

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.15 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Statlig tjänstepensionering		6 647		6 166

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 533		1 424

Statlig grupplivförsäkring		79		79
Premieskatt, gruppliv		61		61

Statlig
personskadeförsäkring		55		53

Avdrag för
administrationskostnader		-177		-168

Administration,
personskadeförsäkring		-9		-8

Statliga pensionsavgifter	8 420	8 188	-232	7 606

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.

Inkomsterna uppgick till 11 miljarder kronor och var därmed 1,4 miljarder kronor (11,6 pro- cent) lägre än beräknat i statsbudgeten.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till

9 miljarder kronor, vilket var 1,1 miljarder kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Utfallet för inkomsttiteln EU:s landsbygds- fond 2007–2013 blev 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgeten. Det beror på att bidrag som i stats- budgeten beräknades betalas ut under 2008, be- talades ut som förskott under 2007.

Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet beror på fortsatt höga världsmarknadspriser på jordbrukspro- dukter, vilket betyder att behovet av stöd mins- kat och att stödnivåerna sänkts.

Bidragen från EG:s regionalfond uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket var 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Detta beror på att det startat färre projekt än beräknat för den nya programperioden 2007–2013.

Jämfört med 2007 blev Bidrag m.m. från EU 2 miljarder kronor (15,4 procent) lägre. Bidrag från EU:s landsbygdsfond 2007–2013 minskade jämfört med 2007 med 0,9 miljarder kronor. Minskningen beror på att det betalades ut ett

stort förskott under 2007. Bidrag från EG:s soci- alfond minskade med 0,8 miljarder kronor och Bidrag från EG:s regionalfond minskade med 0,7 miljarder kronor. Minskningen beror i båda fal- len på att bidragen för programperioden 2000– 2006 avtagit i och med att perioden avslutas och att bidragen för den nya programperioden 2007– 2013 inte betalats in i samma utsträckning.

Tabell 5.16 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Bidrag från EG:s
jordbruksfond	10 066	8 994	-1 071	9 841

varav Gårdsstöd	6 411	6 276	-135	5 689

varav Kompletterande
åtgärder perioden
1995–1999	0	0	0	0

varav Övriga
interventioner	135	126	-9	132

varav Exportbidrag	350	106	-244	249

varav Djurbidrag	322	325	3	1 035
varav Offentlig lagring	10	20	10	-82

varav Miljö-, struktur-
och regionala åtgärder
perioden 2000–2006	-6	-5	0	-17
varav EU:s lands–
bygdsfond 2007–2013	2 728	1 807	-921	2 686
varav Övriga bidrag
från EG:s jordbruks–
fonds garantisektion	6	216	210	-119

varav Bidrag från EG:s
jordbruksfonds
utvecklingssektion	109	123	14	269

Bidrag från EG:s
fiskefond	156	94	-62	90

Bidrag från EG:s
regionalfond	700	464	-236	1 130

Bidrag från EG:s
socialfond	1 065	870	-195	1 633

Bidrag till trans–
europeiska nätverk	280	348	68	187

Övriga bidrag från EG	212	265	53	155

Bidrag m.m. från EU	12 478	11 036	-1 443	13 037

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Under inkomsttypen Avräkningar m.m. i an- slutning till skattesystemet redovisas Tillkom- mande skatter och Avräkningar. Utfallet för 2008 beräknas till -56,3 miljarder kronor vilket är 3,8 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.

148

Skillnaden är hänförlig till avräkningarna (se tabell 5.7.).

Tillkommande skatter

I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skat- terna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via stats- budgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter.

De tillkommande inkomsterna beräknas 2008 uppgå till 12,6 miljarder kronor, varav EU-skat- terna utgör 10,4 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten är de tillkommande skatterna marginellt högre beroende på att utjämnings- avgiften för LSS-kostnader blev högre än väntat.

Avräkningar

Avräkningarna uppgick 2008 till -68,9 miljarder kronor, vilket är 3,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdes- skatt uppgick till -67 miljarder kronor, varav av- räknad mervärdesskatt hos statliga myndigheter -23,4 miljarder kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommunsektor -43,7 miljar- der kronor. Resterande del av avräkningarna ut- görs av intäkter som förs till fonder. Dessa in- täkter uppgick till -1,9 miljarder kronor 2008.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Utgifter som redovisas som skattekrediteringar på skattekonto uppgick till -2,4 miljarder kronor 2008. I statsbudgeten var motsvarande belopp -2,6 miljarder kronor fördelade på tre stöd: An- ställningsstöd, Stöd till bredbandsinstallation och Jämställdhetsbonus. Krediteringarna för Anställ- ningsstöd blev 0,3 miljarder kronor lägre än vän- tat. Detta redovisas som en positiv avvikelse eftersom utgifterna redovisas som negativa inkomster. Utfallet för Stöd till bredbandsinstal- lation blev däremot 0,2 miljarder kronor högre än beloppet som angavs i statsbudgeten. Stöd- programmet är flerårigt och avvikelsen ryms inom den ursprungliga ramen. Avvikelsen för Jämställdhetsbonus är hela det budgeterade be- loppet.

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	SB 2008	2007
Anställningsstöd	-2 523	-2 221	302	-5 980
Stöd till
utbildningsvikariat		0	0	-140
Stöd till investeringar i
källsorteringslokaler		0	0	-22
Stöd till
bredbandsinstallation	-20	-172	-152	-282
Stöd till skyddat arbete
hos offentlig arbetsgivare		0	0	-732
Stöd till utbildning av
personal i vård och
äldreomsorg		1	1	-301
Stöd till konvertering från
oljeuppvärmning		-2	-2	-280
Jämställdhetsbonus	-40	0	40	0
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-2 583	-2 393	190	-7 737

5.3Statsbudgetens utgifter 2008

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- giftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.

5.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut- gifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2007, redo- visas i tabell 5.18. Utfallet för statsbudgetens totala utgifter m.m. blev 15 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier: skillnad till följd av förändrade makroekono- miska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklarings- faktorer.

149

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2008

Miljarder kronor

	Totalt	Makroförut-	Beslut	Övrigt
	Totalt	sättningar	Beslut	Övrigt
Utgiftsområden,
exklusive UO 261	15,2	3,4	36,8	-25,0
Utgiftsområde 26 Stats-
skuldsräntor m.m.2	7,4	-7,8	15,0	0,2
Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i
Riksgäldskontoret3	-37,7	-0,2	-35,8	-1,7
Statsbudgetens
utgifter m.m.	-15,0	-4,5	16,0	-26,5

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2I utfallet ingår tillskott till stabilitetsfonden om 15 miljarder kronor som anvisades på tilläggsbudget.

3RGK:s nettoutlåning och posten Kassamässig korrigering.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 4,5 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.19.

Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar

		Utfall	Diff. från	Utfall
	SB 2008	2008	SB 2008	2007
Procentuell förändring
från föregående år:

BNP (fp)	3,2	-0,2	-3,4	2,6

KPI (årsgenomsnitt)	2,8	3,4	0,6	2,2
Antal sysselsatta	1,2	0,9	-0,3	2,4

Nivåer:

Öppen arbetslöshet,
procent1	4,0	4,6	0,6	4,6
Personer i åtgärder,
procent av
arbetskraften	1,9	1,8	-0,1	1,9

SEK/EURO	8,99	9,62	0,63	9,25

SEK/USD	6,52	6,59	0,07	6,75
6-mån ränta, procent	4,4	3,8	-0,6	3,6

5-års ränta, procent	4,9	3,8	-1,1	4,2

Prisbasbelopp, tkr	41	41	0	40,3

fp=fasta priser, SB=Statsbudget.

1Enligt AKU-definition före oktober 2007.

Utgifterna för statsskuldsräntor blev 7,8 miljarder kronor lägre, främst på grund av lägre marknadsräntor än beräknat och större valutakursvinster (se vidare avsnitt 5.4.26).

Utfallet för utgiftsområdena exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,4 mil- jarder kronor högre till följd av den makro- ekonomiska utvecklingen. Orsaken är främst högre arbetslöshet mot slutet av året. I de makroekonomiska förutsättningarna ingår antal

sysselsatta, öppen arbetslöshet och antal personer i åtgärder (se avsnitt 5.4.13). Den växelkurs som låg till grund för beräkningen av EU-avgiften i statsbudgeten var lägre än den som senare fastställdes. Det medförde att EU- avgiften blev högre (se avsnitt 5.4.27).

Skillnader till följd av beslut

Statsbudgetens totala utgifter blev 16 miljarder kronor högre till följd av beslut. Utfallet för ut- giftsområdena exklusive utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m., blev nästan 37 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Den största skillnaden avser extraamorteringarna av Vägverkets och Banverkets infrastrukturlån om 25 miljarder kronor. Amorteringarna belastade myndigheternas anslag och minskade utfallet för posten Riksgäldskontorets nettoutlåning med samma belopp.

Med anledning av finanskrisen hösten 2008 vidtog regeringen olika stabilitetsstärkande åt- gärder för det svenska finansiella systemet, vilka ökade statsbudgetens utgifter enligt följande:

-Överföring av 15 miljarder kronor till en nyinrättad stabilitetsfond i Riksgälds- kontoret. Utgifterna redovisades under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., vilka inte omfattas av utgiftstaket. Eftersom medlen placerades på konto i Riksgäldskontoret var tillskottet saldo- neutralt. Ett lån till Carnegie medförde sedermera en belastning av stabilitets- fonden med 2,3 miljarder kronor.

-Kapitaltillskott om 3 miljarder kronor till

AB Svensk Exportkredit	och om
2 miljarder kronor till Almi	Företags-

partner AB för att ge företag ökad tillgång till kapital.

-Kapitaltillskott om 3 miljarder kronor till Fouriertransform AB, ett av staten ägt

aktiebolag för forsknings- och utvecklings- verksamhet inom fordonsindustrin.

En annan orsak till högre utgifter på grund av beslut var EU:s ändringsbudgetar som innebar högre EU-avgift. Vidare blev utgifterna högre för läkemedelsförmånen efter ny överenskom- melse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Utgifterna ökade också till följd av att pensionsrätten höjdes från 80 procent till 93 procent av antagandeinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

150

Skillnader till följd av övriga orsaker Statsbudgetens totala utgifter blev 26,5 miljarder kronor lägre än den ursprungliga statsbudgeten till följd av övriga orsaker. En av de större för- klaringarna till detta är att en lägre andel av de arbetslösa än vad som beräknades i statsbudge- ten erhöll ersättning från arbetslöshetsförsäk- ringen. En ytterligare förklaring till lägre utgifter är utvecklingen på ohälsoområdet. Dels sjönk antalet sjukpenningdagar mer än beräknat i statsbudgeten, dels blev antalet nybeviljade sjuk- ersättningar lägre. Dessutom gick fler än beräk- nat från sjukersättning till ålderspension. Det nya tandvårdsstödet utbetalades i betydligt mindre utsträckning än väntat under året. Vidare blev utgifterna för utbildning och universitets- forskning lägre på grund av ett lägre nyttjande av utbildningsplatserna än beräknat. Även utgif- terna för studiemedel blev lägre.

Utgifterna för rättsväsendet blev däremot 1,3 miljarder kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. De högre utgifterna avser anslagen för polisorganisationen, sveriges domstolar och rättsliga biträden m.m.

5.3.2Sammanfattning

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20.

En större förbrukning än totalt anvisade me- del kan finansieras genom att myndigheterna ut- nyttjar ingående anslagssparande eller anslags- kredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till

766 076 miljoner	kronor och blev	därmed
15 004 miljoner	kronor (1,9 procent)	lägre än

beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 74 590 miljoner kronor lägre. Tilläggsbudgetarna bestod till stor del av utgifter som motsvarades av lika stora in- komster under Riksgäldskontorets nettoutlåning (som inte tas upp på tilläggsbudget), nämligen extraamorteringar av infrastrukturlån och till- skott till stabilitetsfonden.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev

790 263 miljoner kronor, vilket är

23 987 miljoner kronor (3,1 procent) högre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde

Skr. 2008/09:101

26 Statsskuldsräntor m.m., blev 16 538 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.

Utfallet för utgiftsområdet 13 Arbetsmarknad uppgick till 51 781 miljoner kronor, vilket är 9 980 miljoner kronor lägre jämfört med beräk- ningen i statsbudgeten. Den främsta orsaken till detta är att en lägre andel av de arbetslösa än be- räknat erhöll ersättning från arbetslöshetsförsäk- ringen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 115 862 miljoner kronor, vilket är 2 137 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning som här blev lägre än beräknat.

Lägre utgifter än budgeterat för det nya tand-

vårdsstödet	bidrog	till	att	utgiftsområde
9 Hälsovård,	sjukvård	och	social	omsorg blev

1 624 miljoner kronor lägre än statsbudgeten. Utgiftsområde 16 Utbildning och univer-si-

tetsforskning blev 1 850 miljarder kronor lägre än statsbudgeten, främst till följd av att utbild- ningsplatserna inom grundutbildningen inte utnyttjades i lika hög grad som medel anvisats för. Även utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev lägre av det skälet.

Under hösten 2008 vidtog regeringen ett antal stabilitetsfrämjande åtgärder för att stärka det svenska finansiella systemet. Dessa åtgärder var inte budgeterade i den ursprungliga statsbudge- ten. Utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 12 761 miljoner kronor, vilket är 7 913 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Det beror på beslut om ökade kapi- talinsatser i de två statliga bolagen AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB på totalt 5 000 miljoner kronor. Ett ytterligare kapitaltillskott på 3 000 miljoner kronor lämna- des till Fouriertransform AB, ett nybildat statligt bolag för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsindustrin.

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner blev 61 484 miljoner kronor, vilket är 25 723 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på extraamorteringar på 25 299 miljoner kronor på Väg- och Banver- kets lån i Riksgäldskontoret för infrastruktur.

Utfallet för utgiftsområdet 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 48 206 miljoner kronor, vilket är 7 449 miljoner kronor högre än i vad som beräknades i statsbudgeten. Det beror på att 15 000 miljoner kronor tillfördes till en

151

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2008

Miljoner kronor

		Statsbudget1	Tilläggs-	Totalt anvisat	Utfall	Skillnad mot	Skillnad mot
		Statsbudget1	budget	Totalt anvisat	Utfall	statsbudget	totalt anvisat
UO 1	Rikets styrelse	10 938	78	11 015	10 966	28	-50

UO 2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	11 106	396	11 501	11 378	272	-123

UO 3	Skatt, tull och exekution	9 176	61	9 237	9 446	270	209
UO 4	Rättsväsendet	31 380	570	31 950	32 693	1 312	743

UO 5	Internationell samverkan	1 655	135	1 790	1 750	96	-39

UO 6	Försvar samt beredskap mot
	sårbarhet	43 881	27	43 908	43 030	-851	-878

UO 7	Internationellt bistånd	27 702	0	27 702	27 453	-249	-249
UO 8	Migration	6 145	202	6 347	6 134	-11	-213

UO 9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	50 755	618	51 373	49 131	-1 624	-2 242

UO 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	handikapp	117 999	2 029	120 028	115 862	-2 137	-4 166

UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 948	-	42 948	42 591	-357	-357

UO 12	Ekonomisk trygghet för familjer och
	barn	66 697	-	66 697	66 393	-304	-304

UO 13	Arbetsmarknad	61 761	-4	61 757	51 781	-9 980	-9 976
UO 14	Arbetsliv	1 196	-5	1 191	1 031	-165	-160

UO 15	Studiestöd	20 297	29	20 327	19 110	-1 187	-1 217

UO 16	Utbildning och universitetsforskning	46 374	8	46 382	44 524	-1 850	-1 858
UO 17	Kultur, medier, trossamfund och
	fritid	10 110	6	10 116	10 117	7	1
UO 18	Samhällsplanering, bostads-
	försörjning, byggande samt
	konsumentpolitik	1 809	-	1 809	2 075	266	266

UO 19	Regional utveckling	3 350	43	3 393	2 799	-552	-595
UO 20	Allmän miljö- och naturvård	4 722	239	4 961	4 667	-55	-294

UO 21	Energi	2 838	-	2 838	2 079	-759	-759

UO 22	Kommunikationer	35 760	25 351	61 111	61 484	25 723	372
UO 23	Jord- och skogsbruk, fiske med
	anslutande näringar	17 432	127	17 559	16 508	-924	-1 051
UO 24	Näringsliv	4 849	8 018	12 867	12 761	7 913	-105

UO 25	Allmänna bidrag till kommuner	64 520	246	64 765	64 770	250	5

UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	40 757	21 413	62 170	48 206	7 449	-13 964
UO 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 122	-	30 122	31 526	1 404	1 404

Summa utgiftsområden		766 276	59 587	825 863	790 263	23 987	-35 600

Minskning av anslagsbehållningar		1 326		1 326		-1 326	-1 326
Summa utgifter		767 603	59 587	827 189	790 263	22 661	-36 926

Riksgäldskontorets nettoutlåning		12 653		12 653	-27 901	-40 554	-40 554

Kassamässig korrigering		824		824	3 713	2 889	2 889
Summa statsbudgetens utgifter m.m.		781 080	59 587	840 666	766 076	-15 004	-74 590

1: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2007, exkl. tilläggsbudget.

152

nyinrättad stabilitetsfond för att stärka det svenska finansiella systemet. Medlen placerades på konto i Riksgäldskontoret. I motsatt riktning

verkade att	räntorna	på	statsskulden blev
7 461 miljoner	kronor	lägre	än statsbudgeten,

främst beroende på lägre marknadsräntor och högre valutakursvinster än beräknat.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -27 901 miljoner kronor. I statsbudgeten beräk- nades nettoutlåningen uppgå till 12 653 miljoner kronor. Skillnaden mot statsbudgeten blev såle- des -40 554 miljoner kronor. Minskningen beror till stor del på extraamorteringarna av Väg- och Banverkets infrastrukturlån samt tillskottet till stabilitetsfonden som har kapitalet placerat i Riksgäldskontoret. Den kassamässiga korriger- ingen blev 3 713 miljoner kronor, 2 889 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

5.3.3Indragningar

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.

Under 2008 har det gjorts indragningar av an- slagsmedel uppgående till totalt 25 509 miljo- ner kronor. Det är en ökning med 7 325 miljoner kronor jämfört med 2007. De 30 största indrag- ningarna svarar för 91 procent av totalbeloppet under 2008. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kro- nor.

Den största indragningen uppgick till 8 176 miljoner kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Det var det ingående anslagssparandet som drogs in.

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.21 Indragningar 2008

Miljoner kronor

Anslag

01 90 05	Regeringskansliet m.m.	272

02 90 02 2007	Försök med trängselskatt i Stockholm	677

06 06 02	Materiel och anläggningar	157
07 08 01	Biståndsverksamhet	512

08 12 02	Ersättningar och bostadskostnader	506

08 12 04	Domstolsprövning i utlänningsärenden	171
09 17 01	Stimulansbidrag och åtgärder inom
	äldrepolitiken	145
10 19 01	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	2 614

10 19 04	Arbetsskadeersättningar m.m.	475

10 19 07	Bidrag för arbetet med sjukskrivningar
	inom hälso- och sjukvård	192

11 20 01	Garantipension till ålderspension	204
12 21 02	Föräldraförsäkring	880

12 21 06	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	123

13 10 03	Kommunersättningar vid
	flyktingmottagande	156

13 22 02	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
	aktivitetsstöd	8 176

13 22 04	Lönebidrag och Samhall m.m.	164
13 22 11	Bidrag till lönegarantiersättning	361

14 24 01	Särskilda jämställdhetsåtgärder	259

15 25 02	Studiemedel m.m.	1 360
16 25 09 2006	Bidrag till personalförstärkningar i
	förskola	114
16 25 10 2006	Bidrag till personalförstärkningar i
	skola och fritidshem	136
16 25 11	Fortbildning av lärare	300

16 25 33	Luleå tekniska universitet:
	Grundutbildning	101

16 25 69	Enskilda utbildningsanordnare på
	högskoleområdet m.m.	103

18 31 04 2007	Statens bostadskreditnämnd:
	Garantiverksamhet	199

18 34 01 2003	Stöd till lokala investeringsprogram för
	ekologisk hållbarhet	1 230

23 43 03	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	331

23 43 04	Intervention och exportbidrag för
	jordbruksprodukter	927

23 44 01	Åtgärder för landsbygdens miljö och
	struktur	309

27 93 01	Avgiften till Europeiska gemenskapen	2 020
	Övriga indragningar	2 333

Summa		25 509

153

Skr. 2008/09:101

5.3.4Medgivna överskridanden

Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten). Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2008.

Tabell 5.22 Medgivna överskridanden 2008

Miljoner kronor

			Utnyttjat
		Medgivet	medgivet
Anslag		överskridande	överskridande

04 04 13	Kostnader för vissa
	skaderegleringar
	m.m.	3	2
23 42 04	Bekämpande av
	smittsamma
	husdjurssjukdomar	79	51

23 42 05	Ersättningar för
	viltskador m.m.	7	7

23 43 03	Gårdsstöd och
	djurbidrag m.m.	18	13

Summa		107	73

I statsbudgeten anvisades 27 miljoner kronor på det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upp- förda anslaget 4:13 Kostnader för vissa skadere- gleringar m.m. På tilläggsbudget anvisades ytter- ligare 12 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslagsposten 1 Kostnader för vissa skadere- gleringar m.m. fick överskridas med 3 miljoner kronor (regeringsbeslut 2008-12-11) för ersätt- ning för frihetsberövanden och andra tvångsåt- gärder. Av det medgivna överskridandet utnytt- jades 2 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 4 miljoner kronor för anslagsposten utnyttjades.

I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 62 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med 79 miljoner kronor (regeringsbeslut 2009- 02-12) för bekämpning av blåtunga och salmo- nella. Av det medgivna överskridandet utnyttja- des 51 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på

12 miljoner kronor för anslagsposten utnyttja- des.

I statsbudgeten anvisades 91 miljoner kronor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. Re- geringen medgav att anslagsposten 2 Ersättning för renar som skadats av eller dödats av varg, björn, järv, lo eller örn fick överskridas med 7 miljoner kronor (regeringsbeslut 2008-12-18). Hela det medgivna överskridandet utnyttjades. Hela anslagskrediten på 8 miljoner kronor för anslagsposten utnyttjades också. Dessutom överskreds anslagsposten med 221 082 kronor.

I statsbudgeten anvisades 6 875 miljoner kro- nor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar upp- förda anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. Regeringen medgav att anslagsposten

4 EG-medfinansierade

djursjukdomsprogram

fick överskridas med 18 miljoner kronor (rege- ringsbeslut 2009-02-12) för bekämpning av blå- tunga. Av det medgivna överskridandet utnytt- jades 13 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 350 000 kronor för anslagsposten utnyttjades.

5.3.5Begränsningsbelopp

Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel mins- kas eller dras in. Regeringen anger i reglerings- brev att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp.

Under 2008 har regeringen endast beslutat om begränsningsbelopp inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Tabell 5.23 Utgiftsbegränsande åtgärder 2008

Miljoner kronor

Utgifts-	Anslag och		Disponibla medel
Utgifts-	Anslag och		efter belopps-
område	anslagspost		begränsning	Utfall
6	6:2 ap. 4	Materielnära
		verksamhet
		samt avveckling	6 701	6 256

Genom en ändring i Försvarsmaktens reglerings- brev i september 2008 beslutade regeringen för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar, anslags- posten 4 Materielnära verksamhet samt avveck- ling, att 174 miljoner kronor av tilldelade medel på anslagsposten fick användas först efter beslut

154

Skr. 2008/09:101

av regeringen. I tabell 5.23 redovisas utfallet för anslagsposten.

5.3.6Politikområden

Sedan 2001 har statsbudgetens utgifter delats in i politikområden. Denna indelningsgrund har emellertid avskaffats från och med 2009. År 2008 är således det sista året som politikområden användes.

Vissa politikområden omfattade verksamheter som i sin helhet rymdes inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kunde även omfatta en be- gränsad del av verksamheten som bedrevs inom ett annat utgiftsområde. Det fanns även politik- områden som berörde flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden.

Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag och verksamheter som inte omfattades av poli- tikområdesindelningen, såsom riksdagens leda- möter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Utgiftsområdena 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden Dessa omfattades inte heller av politikområdesindelningen. I tabell 5.24

redovisas dessa under rubriken Verksamhet som inte tillhör något politikområde. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev fr.o.m. 2003 politikområde 48. År 2008 tillkom politik- område 49 Reformsamarbete i Östeuropa.

Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoför- måga hade de största utgifterna (115 862 mil- joner kronor). Detta politikområde omfattade samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikom- råde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (26 611 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. (73 991 miljoner kronor).

Det minsta politikområdet är 11 Urban ut- vecklingspolitik (före 2008 benämnt Storstads- politik). Utgifterna på detta politikområde upp- gick till 2 miljoner kronor 2008. De avser äldre- anslaget från 2004 11:1 Utvecklingsinsatser i stor- stadsregionerna inom utgiftsområde 13 Arbets- marknad.

I tabell 5.24 jämförs utfallet per politikområde med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde i avsnitt 5.4 Utfall per utgiftsområde. I tabellerna per utgiftsområde redovisas utfallet underindelat i politikområden (se även bilaga 6).

Tabell 5.24 Statsbudgetens utgifter m.m. 2008 fördelade på politikområden

Miljoner kronor

		Statsbudget1	Tilläggs-			Skillnad mot	Skillnad mot
		Statsbudget1	budget	Totalt anvisat	Utfall	statsbudget	totalt anvisat
PO 01 Effektiv statsförvaltning		10 312	386	10 698	10 589	277	-109
PO 02 Finansiella system och tillsyn		552	5	557	543	-9	-14

PO 03 Skatt, tull och exekution		9 176	61	9 237	9 446	270	209

PO 04 Rättsväsendet		31 380	570	31 950	32 693	1 312	743
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik		1 655	135	1 790	1 750	96	-39

PO 06 Totalförsvar		39 794	0	39 794	38 845	-949	-949

PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar		3 744	26	3 770	3 849	105	79

PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete		26 483	0	26 483	26 308	-175	-175
PO 10 Integrationspolitik		5 945	-4	5 941	4 836	-1 109	-1 105

PO 11 Urban utvecklingspolitik		0		0	2	2	2

PO 12 Migrationspolitik		6 145	202	6 347	6 134	-11	-213
PO 13	Hälso- och sjukvårdspolitik	28 262	618	28 880	27 563	-699	-1 317

PO 14	Folkhälsa	1 291		1 291	1 020	-271	-271

PO 15	Barnpolitik	38		38	39	1	1
PO 16	Handikappolitik	17 338		17 338	17 079	-260	-260

155

Skr. 2008/09:101

Fortsättning på Tabell 5.24 Statsbudgeten utgifter m.m. 2008 fördelade på politikområden

Miljoner kronor

	Statsbudget1	Tilläggs-			Skillnad mot	Skillnad mot
	Statsbudget1	budget	Totalt anvisat	Utfall	statsbudget	totalt anvisat
PO 17 Äldrepolitik	2 388		2 388	1 972	-416	-416

PO 18 Socialtjänstpolitik	1 071		1 071	1 089	17	17

PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga	117 999	2 029	120 028	115 862	-2 137	-4 166
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik	42 948		42 948	42 591	-357	-357
PO 21 Ekonomisk familjepolitik	66 697		66 697	66 393	-304	-304

PO 22 Arbetsmarknadspolitik	55 816		55 816	46 943	-8 873	-8 873

PO 23 Arbetslivspolitik	803	-5	798	824	21	25

PO 24 Jämställdhetspolitik	393		393	207	-186	-186
PO 25 Utbildningspolitik	66 901	28	66 929	63 873	-3 029	-3 056
PO 26 Forskningspolitik	7 538		7 538	7 503	-34	-34

PO 27 Mediepolitik	758		758	698	-60	-60

PO 28 Kulturpolitik	6 123	6	6 129	6 136	13	7

PO 29 Ungdomspolitik	111		111	114	3	3
PO 30 Folkrörelsepolitik	549		549	549	-1	-1
PO 31 Bostadspolitik	1 627		1 627	1 921	294	294

PO 32 Regional samhällsorganisation	2 372	-2	2 371	2 380	8	10

PO 33 Regional utvecklingspolitik	3 350	43	3 393	2 799	-552	-595

PO 34 Miljöpolitik	4 575	240	4 815	4 487	-88	-328
PO 35 Energipolitik	2 838		2 838	2 079	-759	-759
PO 36 Transportpolitik	35 208	25 376	60 584	61 027	25 819	443

PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post	552	-25	527	456	-96	-71

PO 38 Näringspolitik	2 508	8 015	10 522	10 458	7 950	-64

PO 39 Utrikeshandel, handels- och
investeringsfrämjande	438	4	442	425	-13	-17

PO 40 Konsumentpolitik	182		182	171	-10	-10
PO 41 Skogspolitik	716	5	721	951	235	230
PO 42 Djurpolitik	439	62	501	574	135	74
PO 43 Livsmedelspolitik	8 930	73	9 002	8 627	-303	-376

PO 44 Landsbygdspolitik	5 540	-13	5 528	4 553	-988	-975

PO 45 Samepolitik	79	10	89	87	8	-2

PO 46 Demokrati	97		97	96	-1	-1
PO 47 Minoritetspolitik	14		14	14	0	0
PO 48 Allmänna bidrag till kommuner	64 520	246	64 765	64 770	250	5

PO 49 Reformsamarbete i Östeuropa	1 219		1 219	1 144	-75	-75

Förändring av anslagsbehållningar	1 326		1 326		-1 326	-1 326

Summa politikområden	688 742	38 089	726 831	702 471	13 730	-24 360
Verksamhet som inte tillhör ett politikområde
90 Anslag som inte ingår i något politikområde	7 982	85	8 067	8 060	78	-6

92 Statsskuldsräntor m.m.	40 757	21 413	62 170	48 206	7 449	-13 964

93 Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 122		30 122	31 526	1 404	1 404

Riksgäldskontorets nettoutlåning	12 653		12 653	-27 901	-40 554	-40 554
Kassamässig korrigering	824		824	3 713	2 889	2 889
Summa statsbudgetens utgifter m.m.	781 080	59 587	840 666	766 076	-15 004	-74 590

1Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2007, exkl. tilläggsbudget.

156

Skr. 2008/09:101

5.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare.

Inledningsvis i varje avsnitt redovisas vilka politikområden och större anslag som ingår i ut- giftsområdet. Här anges också om anslag har flyttats mellan utgiftsområden. Anslagen redovi- sas under de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2008.

Därefter följer en tabell med underindelning i politikområden. Tabellen innehåller följande beloppsuppgifter: anvisat i den ursprungliga statsbudgeten 2008, tilläggsbudget 2008, utfall 2008, skillnad mellan statsbudget och utfall 2008 samt utfall 2007.

Efter tabellen kommenteras skillnaden mot statsbudgeten, totalt och för vissa anslag. De anslag med de beloppsmässigt största skillna- derna har valts ut.

Avslutningsvis jämförs utfallet för utgiftsom- rådet 2008 med utfallet 2007. De beloppsmässigt största skillnaderna per anslag kommenteras.

Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs på liknande sätt för posterna Förändring av an- slagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlå- ning och Kassamässig korrigering, vilka ingår på statsbudgetens utgiftssida. Avslutningsvis redo- visas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

I bilaga 6 redovisas utfall och budgetvärden för samtliga anslag på statsbudgeten 2008.

5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Regi- onal samhällsorganisation, Demokrati och Minoritetspolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slotts- staten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 90:3 Riksdagens förvaltningsanslag, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information.

Tabell 5.25 UO 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Mediepolitik	725		666	-58	676

Regional
samhälls-
organisation	2 372	-2	2 380	8	2 398
Samepolitik	32		32	0	26

Demokrati	97		96	-1	83

Minoritetspolitik	14		14	0	11
Anslag som inte
ingår i något
politikområde	7 697	79	7 776	79	7 400

Summa	10 938	78	10 966	28	10 594

Utfallet uppgick till 10 966 miljoner kronor och var därmed 28 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. blev 6 069 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten, exklusive tilläggsbudget. På tilläggsbudget tilldelades anslaget 79 miljoner kronor, främst med anledning av den nya kris- hanteringsenheten i Statsrådsberedningen men även för förberedelser inför bildandet av Trans- portstyrelsen. Utfallet för anslaget 27:2 Presstöd blev 503 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 372 miljoner kronor (3,5 procent) högre än 2007. Utfallet på anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m.blev 515 miljoner kronor (9,3 procent) högre. Detta beror främst på kostnader för för- beredelser av Sveriges ordförandeskap i EU, ge- nerellt högre lönenivåer, ökade utgifter för lokaler samt övertagandet av de av Sida tidigare administrerade utlandsmyndigheterna. Utfallet för anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningsanslag

uppgick till 588 miljoner kronor vilket är 152 miljoner kronor lägre än föregående år. Det lägre utfallet förklaras av att anslaget tillfälligt höjdes 2007 för att lösa in lån som tidigare upp- tagits för att finansiera bevarandet av riksbygg- naderna på Helgeandsholmen.

5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ef- fektiv statsförvaltning samt Finansiella system

157

Skr. 2008/09:101

och tillsyn. Vidare finns ett anslag som inte ingår i något politikområde, nämligen anslaget 90:1 Riksrevisionen. Anslagen 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm och 1:12 Statliga kompe- tensöverföringsjobb upphörde den 31 december 2007. Trängselskattesystemet finansieras fort- sättningsvis via anslaget 36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Tabell 5.26 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall
	SB	TB	Utfall	-SB
Politikområde	2008	2008	2008	2008	Utfall 2007
Effektiv
statsförvaltning	10 312	386	10 589	277	10 174

Finansiella
system och
tillsyn	508	5	505	-4	493
Anslag som inte
ingår i något
politikområde	285	5	284	0	541

Summa	11 106	396	11 378	272	11 208

Utfallet uppgick till 11 378 miljoner kronor och var därmed 272 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 1:10 Statliga tjänstepen- sioner m.m. blev 9 461 miljoner kronor, vilket är 235 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten. Under året anvisades på detta anslag två belopp på tilläggsbudget på sammanlagt 381 miljoner kronor. I och med att parterna på det statliga avtalsområdet beslutat om en ändrad tolkning av gällande kollektivavtal beräknades behovet av anslagsmedel öka med 45 miljoner kronor per år med retroaktiv verkan från 2003. För att finansiera de ökade kostnaderna 2003– 2008 tilläggsanvisades 319 miljoner kronor. Vi- dare har de beräknade premierna inte motsvarat utgifterna på anslaget. Premierna avser beräk- nade pensionskostnader för aktiv personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pen- sioner som utbetalas samma år. För att minska det över åren successivt ökande underskottet tilläggsanvisades 62 miljoner kronor för detta ändamål.

För utgiftsområdet blev utfallet 171 miljoner kronor (1,5 procent) högre än 2007. Utgifterna på anslaget 1:10 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 561 miljoner kronor (6,3 procent). En förklaring därtill är de ovannämnda retro- aktiva utbetalningarna av pensioner. Utfallen för de två anslag som upphörde vid utgången av

2007, och därmed inte hade något utfall 2008, var sammanlagt 466 miljoner kronor för 2007.

5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Den 1 januari 2008 blev Kro- nofogdemyndigheten en helt fristående myndig- het, som inte längre är knuten till Skatteverket. Båda myndigheternas förvaltningsanslag ingår under utgiftsområdet.

Tabell 5.27 UO 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Skatt, tull och
exekution	9 176	61	9 446	270	9 670

Summa	9 176	61	9 446	270	9 670

Utfallet uppgick till 9 446 miljoner kronor och blev därmed 270 miljoner kronor (2,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 320 miljoner kronor, vilket är 220 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbud- geten. Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogdemyn- digheten blev 45 miljoner kronor högre än stats- budgeten.

För utgiftsområdet blev utgifterna 224 miljo- ner kronor (2,3 procent) lägre än 2007. Skatte- verkets utgifter minskade med 186 miljoner kro- nor, vilket i huvudsak berodde på en tillfällig re- sursförstärkning under 2007 i syfte att förbättra skattekontrollen. Utfallet för Kronofogdemyn- digheten minskade med 51 miljoner kronor jämfört med 2007.

5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts- väsendet. Här ingår främst polisväsendet, åkla- garväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen.

Tabell 5.28 UO 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	2008	2007
Rättsväsendet	31 380	570	32 693	1 312	30 627

Summa	31 380	570	32 693	1 312	30 627

158

Utfallet uppgick till 32 693 miljoner kronor och blev därmed 1 312 miljoner kronor (4,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 17 780 miljoner kronor, vilket är 493 miljo- ner kronor högre än vad som anvisades i stats- budgeten. Utgifterna för anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 1 607 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor högre än statsbud- geten. På tilläggsbudget ökades anslaget med 450 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget är regelstyrda och styrs bl.a. av antalet mål och ärenden samt deras svårighetsgrad. Det är fram- förallt utgifterna för offentliga försvarare och målsägandebiträden som ökar. På anslagen 4:6 Kriminalvården och 4:5 Sveriges Domstolar blev utgifterna 211 miljoner kronor respektive 107 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

I statsbudgeten anvisades 27 miljoner kronor på anslaget 4:13 Kostnader för vissa skadere- gleringar m.m. Anslaget finansierar ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder eller skadestånd. Det överskreds med 2 miljoner kro- nor, utöver anslagskredit, efter regeringens med- givande.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 066 miljoner kronor (6,7 procent) högre än 2007. De ökade utgifterna avser främst Polisor- ganisationen, med 1 248 miljoner kronor, och Kriminalvården, med 401 miljoner kronor.

5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utri- kes- och säkerhetspolitik.

Tabell 5.29 UO 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Utrikes- och
säkerhetspolitik	1 655	135	1 750	96	1 586

Summa	1 655	135	1 750	96	1 586

Utfallet uppgick till 1 750 miljoner kronor och var därmed 96 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

I statsbudgeten anvisades 1 111 miljoner kro- nor för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internatio- nella organisationer. Utfallet blev 1 226 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor högre än

Skr. 2008/09:101

beräknat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 135 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) fredsbevarande operationer blev högre än vad som beräknats i statsbudgeten.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 165 miljo- ner kronor (10,4 procent) högre än 2007. Utfal- let för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregi- onen blev 88 miljoner kronor högre. En anled- ning till ökningen är att samarbetet med Ryss- land på områdena för miljö och mänskliga rät- tigheter redovisas under anslaget fr.o.m. 2008. Ökningen finansieras genom en överföring av medel från anslag 8:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 61 miljoner kronor högre än 2007, vilket beror på ökningen av Sveriges bidrag till FN.

5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområdet omfattar politikområdena För- svar och Samhällets krisberedskap. Från och med 2007 ingår även några anslag inom politikområ- dena Miljöpolitik och Näringspolitik.

Tabell 5.30 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Försvar	39 794	0	38 845	-949	42 378

Samhällets
krisberedskap	3 744	26	3 849	105	3 812

Miljöpolitik	300	1	290	-10	294

Näringspolitik	43	1	45	3	46

Summa	43 881	27	43 030	-851	46 530

Utfallet uppgick till 43 030 miljoner kronor och var därmed 851 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 20 526 miljoner kronor, vilket är 113 miljo- ner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvi- sades i statsbudgeten. Regeringen bedömde att anslaget behövde ökas med 490 miljoner kronor på tilläggsbudget för att Försvarsmakten skulle kunna genomföra prioriterad verksamhet i för- bandsverksamheten samt betala statlig ålders- pensionsavgift för 1999 som inte betalats tidi-

159

Skr. 2008/09:101

gare. Försvarsmakten planerade verksamheten på en låg nivå under 2008 för att undvika risken för anslagsöverskridande. När tilläggsbudgeten kom under hösten hann myndigheten inte ställa om verksamhetsnivån tillräckligt snabbt för att kun- na utnyttja medlen. Detta medförde att anslags- sparandet ökade med 377 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 6:2 Materiel och anlägg- ningar blev 16 266 miljoner kronor, vilket är 956 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskade ansla- get med 390 miljoner kronor för att finansiera ökningen på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Även anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling minskades med 100 miljoner kronor på tilläggs- budget.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 500 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än 2007. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel och an- läggningar minskade med 2 966 miljoner kronor (15,4 procent). Totalt anvisades 768 miljoner kronor mindre under 2008 än 2007. Utöver detta utnyttjades under 2007 anslagsbehållningar på 1 557 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfräm- jande truppinsatser m.m. minskade med 508 mil- joner kronor 2008.

5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Inter- nationellt utvecklingssamarbete och Reform- samarbete i Östeuropa.

Tabell 5.31 UO 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007

Internationellt utvecklings-

samarbete	26 483	0	26 308	-175	25 441

Reformsamar-
bete i Östeuropa	1 219	0	1 144	-75

Summa	27 702	0	27 453	-249	25 441

Utfallet uppgick till 27 453 miljoner kronor och var därmed 249 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet uppgick till 25 300 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. Utfallet för anslaget 49:1 Reformsamarbete

i Östeuropa blev 1 144 miljoner kronor. Anslaget är nytt fr.o.m. 2008 och ingår i det nya politikområdet Reformsamarbete i Östeuropa. Det nya politikområdet inrättades mot bakgrund av de senaste årens reformer och utveckling i Östeuropa, inklusive Västra Balkan. Verksam- heten har tidigare redovisats under politikområ- det Internationellt utvecklingssamarbete. Till följd av utfasningen av biståndet till Ryssland har 77 miljoner kronor överförts från anslaget till anslag 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen un- der utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

År 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 012 miljoner kronor (7,9 procent) högre än 2007. Till övervägande del förklaras detta av det nya anslaget 49:1 Reformsamarbete i Östeuropa samt anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, som ökade med 585 miljoner kronor (2,4 procent). An- slagstilldelningen för utgiftsområdet är till stor del baserad på BNI-utvecklingen.

Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalinkoms- ten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast till- gängliga BNI-prognosen.

Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Developmenet Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemslän- dernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budget- år. I den ingår samtliga kostnader, inklusive av- räkningar, som kan klassificeras som bistånd en- ligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskriv- ningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finan- sieras över EU:s reguljära budget.

Biståndsramen för 2008 uppgår till

32 038 miljoner kronor, vilket motsvarar en pro- cent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.32 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1999–2008. Det preliminära utfallet för 2008 är 0,98 procent av BNI enligt DAC:s redo- visningsprinciper. Procentandelen för det preli- minära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.

160

Skr. 2008/09:101

Redovisning av utfallet för biståndet

Tabell 5.32 Utfall för bistånd 1999–2008

Miljoner kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Totalt utbetalt
bistånd 1	13 467	16 479	17 220	19 554	19 388	19 996	25 120	29 161	29 320	31 594
Totalt bistånd i
procent av BNI 2	0,70	0,80	0,77	0,83	0,79	0,78	0,94	1,02	0.93	0,98

1Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

5.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migra- tionspolitik.

Tabell 5.33 UO 8 Migration

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall 2007
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	Utfall 2007
Migrationspolitik	6 145	202	6 134	-11	5 295

Summa	6 145	202	6 134	-11	5 295

Utfallet uppgick till 6 134 miljoner kronor och var därmed 11 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 694 miljoner kronor. Det är 104 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Anslaget anvisades ytterligare 202 miljoner kronor på tilläggsbudget för att fler personer har varit registrerade i Migrationsver- kets mottagandesystem än vad som beräknades i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att antalet per- soner med lagakraftvunna avvisnings- eller ut- visningsbeslut (beslut som inte kan överklagas) som ska återvända till hemlandet ökade, samti- digt som arbetet med återvändandet tagit längre tid än vad som tidigare beräknades. Utfallet för anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsären- den blev 231 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten. Anslaget ökades med 95 miljoner kronor på tilläggsbudget för att offentligt biträde för- ordnats i större andel av ärendena än vad som beräknades i statsbudgeten. Ökningen finansi- erades genom att anslagen 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden och 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden minskades med 50 miljoner kronor respektive 45 miljoner kronor.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 839 miljoner kronor (15,9 procent) högre än 2007. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 415 miljoner kronor (18,2 procent) högre än 2007. Ökningen beror på att genomsnittligt antal asylsökande i Migra- tionsverkets mottagningssystem ökade under 2008. För anslaget 12:1 Migrationsverket blev ut- gifterna 251 miljoner kronor (13,1 procent) hö- gre än 2007. De högre utgifterna beror främst på att antalet anställda vid Migrationsverket ökade med cirka 300 årsarbetare.

5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barn- politik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Soci- altjänstpolitik samt del av Forskningspolitik.

Tabell 5.34 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Hälso- och
sjukvårdspolitik	28 262	618	27 563	-699	26 476

Folkhälsa	1 291		1 020	-271	1 100

Barnpolitik	38		39	1	33
Handikappolitik	17 338		17 079	-260	15 750

Äldrepolitik	2 388		1 972	-416	1 596

Socialtjänst-
politik	1 071		1 089	17	1 352

Forskningspolitik	366		370	4	347
Summa	50 755	618	49 131	-1 624	46 653

Utfallet uppgick till 49 131 miljoner kronor och var därmed 1 624 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På

161

Skr. 2008/09:101

tilläggsbudget	anvisades 618 miljoner kronor.
Utfallet för	anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner
m.m. blev	3 880 miljoner kronor, vilket är

1 448 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. Det beror framför allt på lägre utgifter för det nya tandvårdsstödet som börjat gälla från och med den 1 juli 2008. Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning upp- gick till 16 002 miljoner kronor, vilket är 206 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten och utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbi- drag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 972 miljoner kronor, vilket är 417 miljoner kronor lägre än statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna uppgick till 21 584 miljoner kro- nor enligt gällande avtal mellan staten och Sveri- ges Kommuner och Landsting. Det anvisade be- loppet i statsbudgeten var 21 000 miljoner kro- nor, medan resterande 584 miljoner kronor anvi- sades på tilläggsbudget. Anslaget svarar för 44 procent av de totala utgifterna inom utgifts- området.

Jämfört med 2007 ökade utgifterna för ut- giftsområdet med 2 478 miljoner kronor (5,3 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostna-

der för statlig assistansersättning ökade med

1 327 miljoner kronor (9,0 procent). Antalet as- sistansberättigade har kontinuerligt ökat de se- naste åren. Även det genomsnittliga antalet assi- stanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldre- politiken fortsatte att öka och blev 376 miljoner kronor (23,6 procent) högre än 2007. Utfallet för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. upp- gick till 3 880 miljoner kronor, vilket är en ök- ning med 609 miljoner kronor (18,6 procent) och beror på det nya tandvårdsstödet.

5.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.

Tabell 5.35 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Ersättning vid
arbetsoförmåga	117 999	2 029	115 862	-2 137	119 464

Summa	117 999	2 029	115 862	-2 137	119 464

Utfallet uppgick till 115 862 miljoner kronor och var därmed 2 137 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. blev 26 611 miljoner kronor, vilket är 3 124 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An- talet sjukpenningdagar (inklusive rehabiliterings- dagar) uppgick till 47,3 miljoner nettodagar, vilket är lägre än vad som beräknades i statsbud- geten (53,0).

Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 73 991 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (0,3 pro- cent) högre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört med totalt anvisade medel (statsbudget och tilläggsbudget) blev utfallet 1 555 miljoner kro- nor lägre. Anslaget tillfördes 1 755 miljoner kro- nor på tilläggsbudget till följd av att pensions- rätten höjdes från 80 procent till 93 procent av antagandeinkomsten för personer med aktivi- tets- och sjukersättning. I december 2008 fick cirka 531 500 personer aktivitets- och sjuker- sättning, jämfört med närmare 552 000 ett år ti- digare. I statsbudgeten bedömdes det genom- snittliga antalet personer under 2008 till 552 600.

Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersätt- ningar blev 5 321 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor lägre än vad som beräkna- des i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringskassan blev 7 695 miljoner kronor, vilket är 1 025 mil- joner kronor (15,4 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 274 miljoner kronor bl.a. för initialt ökade kost- nader till följd av den reformerade sjukskriv- ningsprocessen och ändringar i sjukersättningen. Vid budgetårets slut utnyttjade Försäkringskas- san 280 miljoner kronor av anslagskrediten på 347 miljoner kronor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 3 602 miljo- ner kronor eller 3,0 procent lägre än 2007. Det beror främst på anslaget 19:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. som blev 5 123 miljoner kronor (16,1 procent) lägre. Antalet sjukpenningdagar minskade med 9,3 miljoner nettodagar (16,5 procent). För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjuk- ersättning m.m. ökade utgifterna med 1 536 miljoner kronor (2,1 procent). Det beror på nämnda korrigering av den statliga ålderspen- sionsavgiften vilken finansierades med 1 755 miljoner kronor på tilläggsbudget. Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitets-

162

ersättning i slutet av året minskade med drygt 20 000 personer (3,7 procent) i förhållande till slutet av 2007.

Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersätt- ningar minskade med 488 miljoner kronor (8,4 procent). Utgifterna på anslaget 19:6 För- säkringskassan blev 265 miljoner kronor (3,6 pro- cent) högre än 2007.

5.4.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko- nomisk äldrepolitik. Området innefattar garanti- pension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd.

Tabell 5.36 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Ekonomisk
äldrepolitik	42 948		42 591	-357	43 738
Summa	42 948	0	42 591	-357	43 738

Utfallet uppgick till 42 591 miljoner kronor och blev därmed 357 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 19 344 miljoner kro- nor, vilket är 265 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 15 697 miljoner kronor. Det är 41 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 113 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kro- nor (0,9 procent) lägre än anvisat i statsbud- geten.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1 147 miljo- ner kronor (2,6 procent) lägre jämfört med 2007. De lägre utgifterna avser främst anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension, vars utfall blev 1 027 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än 2007. Det beror på att antalet personer med garantipension successivt minskar och antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökar (se vidare avsnitt 5.4.31 Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten). Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer

Skr. 2008/09:101

blev 150 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än 2007.

5.4.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk familjepolitik. Från och med 2008 ingår bo- stadsbidrag i utgiftsområdet. Tidigare ingick detta anslag i utgiftsområde 18 Samhällsplane- ring, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik.

Tabell 5.37 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Ekonomisk
familjepolitik	66 697		66 393	-304	64 945

Summa	66 697	0	66 393	-304	64 945

Utfallet uppgick till 66 393 miljoner kronor och var därmed 304 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Avvikelsen är främst hänförlig till anslaget 21:2 Föräldraförsäkring som blev 29 212 miljoner kronor och därmed 214 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.

Jämfört med 2007 ökade utgifterna för ut-

giftsområdet	med 1 448 miljoner	kronor
(2,2 procent).	Utgifterna på anslaget	21:1 All-

männa barnbidrag minskade med 127 miljoner kronor till 23 389 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 550 miljoner kronor (5,6 procent), vilket bl.a. beror på ett ökat antal födda barn och fler ut- tagna föräldrapenningdagar. Utgifterna på ansla- get 21:8 Bostadsbidrag minskade med 154 miljoner kronor (4,6 procent) till 3 223 mil- joner kronor.

5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integ- rationspolitik, Arbetsmarknadspolitik och Urban utvecklingspolitik. I Arbetsmarknads- politik ingår främst bidrag till arbetslöshetser- sättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska social- fonden och bidrag till Samhall AB. I Integra- tionspolitik ingår Kommunersättningar vid

163

Skr. 2008/09:101

flyktingmottagande samt de fyra diskrimine- ringsombudsmännen.

Tabell 5.38 UO 13 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Urban
utvecklingspolitik	0		2	2	36

Integrationspolitik	5 945	-4	4 836	-1 109	4 171
Arbetsmarknads-
politik	55 816		46 943	-8 873	53 826

Summa	61 761	-4	51 781	-9 980	58 033

Utfallet uppgick till 51 781 miljoner kronor och var därmed 9 980 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslös-

hetsersättning och aktivitetsstöd blev

22 940 miljoner kronor, vilket är 6 546 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som anvisa- des i statsbudgeten trots att arbetslösheten ökade något. Det förklaras av att en lägre andel av de arbetslösa än vad som beräknades i stats- budgeten erhöll ersättning från arbetslöshetsför- säkringen. Denna andel har de senaste åren fallit.

Arbetslösheten minskade under första halv- året 2008. Därefter vände utvecklingen och an- talet arbetslösa ökade samtidigt som antalet var- sel var mycket stort. I december 2008 var 309 000 personer i åldersgruppen 15–74 år arbetslösa vilket är 42 000 fler än i december 2007. Det motsvarar 6,4 procent av arbetskraften jämfört med 5,6 procent 2007. Antalet syssel- satta i åldern 15–74 år minskade under samma period marginellt, med 1 000 personer, till totalt 4 519 000 i december 2008.

Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmark-

nadsutbildning	och	övriga	kostnader blev
3 307 miljoner	kronor,	vilket	är 1 541 miljoner

kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönega-

rantiersättning uppgick till 832 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företagskonkurser upp- gick till 6 602 under 2008 vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 2007. Det innebär att företagskonkurserna ökade för första gången sedan 2003. Orsaken är framförallt den snabba konjunkturförsämringen under hösten 2008. Konkursökningen väntas dock ge högre utgifter först under 2009.

För anslaget 10:3 Kommunersättingar vid flyk- tingmottagande blev utfallet 4 651 miljoner kro-

nor. Det är 1 092 miljoner kronor lägre än anvi- sat i statsbudgeten. Under 2008 blev 19 564 per- soner mottagna inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Det är en minskning med 17 procent jämfört med 2007.

Utgifterna för utgiftsområdet 2008 blev 6 251 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än 2007.

Utgifterna för anslaget 22:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 7 502 miljoner kronor (24,6 procent). Minsk- ningen förklaras främst av det nämnda fallet i andelen av de arbetslösa som får ersättning.

Utgifterna för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 1 461 miljoner kronor (11,7 procent). Till stor del beror denna ökning på att bidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare ingår i anslaget fr.o.m. 2008. Tidi- gare redovisades detta på statsbudgetens in- komstsida. Krediteringen av skattekonto för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare upp- gick till 732 miljoner kronor 2007.

Utgifterna för anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader ökade med 406 miljoner kronor (14,0 procent).

5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket.

Tabell 5.39 UO 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Arbetslivspolitik	803	-5	824	21	1 052

Jämställdhets-
politik	393		207	-186	48

Summa	1 196	-5	1 031	-165	1 101

Utfallet uppgick till 1 031 miljoner kronor och var därmed 165 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet på anslaget 24:1 Särskilda jämställd- hetsåtgärder blev 207 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 599 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:6 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet blev 121 miljoner kronor,

164

vilket är 13 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 70 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än 2007.

5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Tabell 5.40 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Utbildnings-
politik	20 297	29	19 110	-1 187	19 328
Summa	20 297	29	19 110	-1 187	19 328

Utfallet uppgick till 19 110 miljoner kronor och var därmed 1 187 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet för detta anslag blev 10 139 miljoner kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor (6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta or- saken är att antalet studerande med studiemedel blev lägre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. blev 4 855 miljoner kronor, 94 miljoner lägre än anvisat.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 218 miljoner kronor (1 procent) lägre än 2007. Utgifterna på anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskade med 181 miljoner kronor.

5.4.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik- områdena Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Det avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola, vuxenutbildning, kvali- ficerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.41 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Utbildnings-
politik	41 965	8	40 141	-1 824	38 406

Forsknings-
politik	4 409		4 383	-26	3 791

Summa	46 374	8	44 524	-1 850	42 198

Utfallet uppgick till 44 524 miljoner kronor och var därmed 1 850 miljoner kronor (4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Poli- tikområdet Utbildningspolitik svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. Utfallet för detta politikområde blev 40 141 miljoner kronor, vilket är 1 824 miljoner kronor lägre än statsbudgeten. Det är framför allt anslagen för grundutbildning inom den högre utbildningen som blivit lägre än budgeterat. Detta som en följd av att utbildningsplatserna inte utnyttjades i lika hög grad som medel anvisats för.

Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg. Utfallet blev 474 miljoner kronor, vilket är 305 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. På anslaget

25:11 Fortbildning av lärare blev utfallet

458 miljoner kronor, vilket är 239 miljoner kro- nor lägre in beräknat i statsbudgeten. Under 2008 har cirka 5 700 personer deltagit i lärarfort- bildningssatsningen. Vid lanseringen av denna var prognosen för antalet lärare i fortbildning 6 000 för läsåret 2007/2008 och 6 900 för 2008/2009.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 2 326 miljoner kronor högre än 2007. På anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information blev utfallet 3 576 miljoner kronor, vilket är 565 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Utgifterna på anslaget 25:11 Fortbildning av lärare ökade med 391 miljoner kronor jämfört med föregående år.

5.4.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Mediepo- litik, Finansiella system och tillsyn, Forsknings- politik och Utbildningspolitik.

165

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.42 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Finansiella
system och tillsyn	44		38	-5	38

Utbildningspolitik	3 202		3 197	-5	3 170

Forskningspolitik	47		51	4	60
Mediepolitik	34		32	-1	33

Kulturpolitik	6 123	6	6 136	13	6 079

Ungdomspolitik	111		114	3	194
Folkrörelsepolitik	549		549	-1	519

Summa	10 110	6	10 117	7	10 091

Utfallet uppgick till 10 117 miljoner kronor och blev därmed 7 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 26 miljoner kronor (0,3 procent) högre än 2007.

Utfallet för anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning blev 395 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (29,5 procent) högre än 2007.

Utfallet för anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgär- der inom kulturområdet blev 82 miljoner kronor. Det är 187 miljoner kronor (69,6 procent) lägre än 2007. Under 2007 pågick en bred satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Anslaget minskades med 200 miljoner kronor 2008.

5.4.18Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- politik och Konsumentpolitik samt delar av politikområdet Miljöpolitik (vilket endast inne- håller ett äldreanslag). De största anslagen inom utgiftsområdet avser räntebidrag och invester- ingsbidrag samt Boverket, Lantmäteriverket och Konsumentverket.

Tabell 5.43 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Bostadspolitik	1 627		1 921	294	2 240

Miljöpolitik	0		-17	-17	0
Konsumentpolitik	182		171	-10	184

Summa	1 809	0	2 075	266	2 423

Utfallet uppgick till 2 075 miljoner kronor och var därmed 266 miljoner kronor (14,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet på äldreanslaget 31:11 Investeringsbi- drag för anordnande av hyresbostäder blev 377 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 31:9 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad uppgick till 0,5 miljoner kronor, vilket är 99,5 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. Bidraget söks av kommuner och under 2008 var antalet ansökningar lågt. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. blev 819 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor högre än be- räknat i statsbudgeten. Det högre utfallet beror på ett för lågt antagande om ärenden för bidrags- utbetalningar under 2008.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 349 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än 2007. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. blev 319 miljoner kronor (28,0 procent) lägre. I och med att förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention upphörde i slutet av 2006 har inga räntebidrag för nybyggnads- och ombyggnadsprojekt som påbörjades efter den 31 december 2006 beviljats. Sedan dess har en utfasning av räntebidragen påbörjats.

5.4.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regio- nal tillväxtpolitik. Det omfattar huvudsakligen medel för regionala tillväxtinsatser, främst cen- tral och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetal- ningar från Europeiska regionala utvecklings- fonden.

Tabell 5.44 UO 19 Regional utveckling

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Regional
tillväxtpolitik	3 350	43	2 799	-552	2 879

Summa	3 350	43	2 799	-552	2 879

Utfallet uppgick till 2 799 miljoner kronor och var därmed 552 miljoner kronor (16 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 uppgick till 187 miljoner kronor vilket är 763 miljoner kronor lägre än anvisat. Anledningen är att ut-

166

betalningarna till beslutade projekt blev lägre än beräknat. Utbetalningar till beslutade projekt be- räknas i stället att öka under 2009. Under 2008

uppgick	beslutade medel		till	projekt	till
2 900 miljoner		kronor. Totalt beslutade medel
2007 och	2008 inom anslaget			uppgick	till
3 051 miljoner		kronor,	vilket	motsvarar
35 procent av programperiodens budget.
Utfallet för anslaget 33:3 Transportbidrag
uppgick	till	594 miljoner kronor, vilket			är

145 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten. Det beror på att utbetalningarna under 2008 till viss del avser 2007, eftersom utbetal- ningarna för första halvåret 2007 försenades. Anslaget tillfördes 50 miljoner kronor på tilläggsbudget 2008 för att möta det ökade beho- vet av utbetalningar. Vidare användes även stora delar av anslagsbehållningen.

Under 2008 blev utgifterna inom utgiftsom- rådet 80 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än 2007.

Utfallet för anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 uppgick till 513 miljoner kronor, vilket är 510 miljoner kronor (50 procent) lägre än föregående år. Vid utgången av 2008 är i princip samtliga medel till beslutade projekt under programperioden utbe- talda.

Utfallet ökade med 187 miljoner kronor för anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden 2007-2013 under 2008. Orsaken är att inga utbetalningar gjordes under 2007.

Utfallet för anslaget 33:3 Transportbidrag blev 280 miljoner kronor (89 procent) högre än 2007. Förklaringen redovisas ovan.

5.4.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik.

Tabell 5.45 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Forskningspolitik	446		452	5	392

Miljöpolitik	4 275	239	4 215	-60	3 920
Summa	4 722	239	4 667	-55	4 312

Skr. 2008/09:101

Utfallet uppgick till 4 667 miljoner kronor och var därmed 55 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och åter-

ställning av förorenade områden blev

250 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner kro- nor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på förseningar i flera pågående projekt. Naturvårds- verket ställer också större krav på utredningar och huvudstudiens kvalitet än tidigare för att minska risken för att åtgärderna blir dyrare än väntat. I och med att Naturvårdsverket, i enlig- het med nya betalningsrutiner, endast betalar ut åtgärdsmedel till innevarande år, samt första kvartalet därefter, utnyttjades inte alla tilldelade medel under 2008. På tilläggsbudget minskades anslaget med 50 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 34:11 Miljöbilspremie uppgick till 322 miljoner kronor, vilket är 222 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten. På tilläggsbudget anvisades 240 miljoner kronor. Anslaget används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald blev 1 958 miljoner kronor vilket är 44 miljoner kronor högre än statsbud- geten. På tilläggsbudget anvisades 50 miljoner

kronor.
Utgifterna	för	utgiftsområdet	blev
355 miljoner	kronor	(8,2 procent) högre än

2007. Utfallet för anslaget 34:11 Miljöbilspremie ökade med 281 miljoner kronor. Utfallet på an- slaget 34:4 Sanering och återställning av förore- nade områden minskade med 254 miljoner kro- nor (50,4 procent) jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på förseningar av pågående projekt.

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har an- svaret för att genomföra åtgärderna inom ener- gipolitiken.

Tabell 5.46 UO 21 Energi

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Energipolitik	2 838		2 079	-759	2 172

Summa	2 838	0	2 079	-759	2 172

167

Skr. 2008/09:101

Utfallet uppgick till 2 079 miljoner kronor och var därmed 759 miljoner kronor (37 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget 35:9 Stöd för energi- investeringar i offentliga lokaler blev 395 miljoner kronor, vilket är 305 miljoner kronor lägre än anvisat. Skillnaden mellan beviljade stöd och utbetalningar är relativt stor vilket förklaras av att de bidragsberättigade åtgärderna tar lång tid att genomföra. Vid utgången av 2008 var i princip alla medel beslutade och cirka 60 procent hade utbetalats. Det finns dock en osäkerhet ifall beviljade ärenden uppfyller kraven för stödet, framför allt när det gäller tiden för färdig- ställandet.

Utfallet för anslaget 35:10 Stöd för konver- tering från direktverkande elvärme uppgick till

131 miljoner kronor vilket är 199 miljoner kronor lägre än anvisat. Även för detta anslag finns en förskjutning mellan beslut och utbetalning, speciellt för de större projekten. Stödet lämnas för åtgärder som slutförs senast den 31 december 2010. Av totalt anvisade medel vid utgången av 2008 var knappt 80 procent beslutade, varav knappt hälften var utbetalda.

Utfallet för anslaget 35:5 Energiforskning uppgick till 701 miljoner kronor, vilket är 173 miljoner kronor lägre än anvisat. Det för- klaras främst av att tiden från beslut om stöd till dess att de åtgärderna slutförts och stöden utbetalats sträcker sig över flera år. Huvuddelen av återstående medel är uppbundna av beslut (80 procent), varav större delen utgör storskaliga projekt.

I statsbudgeten anvisades 20 miljoner kronor på anslaget 35:6 Statlig prisgaranti elcertifikat. Under 2008 skedde inga utbetalningar, vilket beror på att inga garantibelopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 93 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än 2007. Utfallet för anslaget 35:9 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler blev 167 miljoner kronor (30 procent) lägre.

5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

Tabell 5.47 UO 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Transport-					43
politik	35 208	25 376	61 027	25 819	569

IT, elektronisk
kommunika-
tion och post	552	-25	456	-96	721
Summa	35 760	25 351	61 484	25 723	44 290

Utfallet uppgick till 61 484 miljoner kronor och var därmed 25 723 miljoner kronor (71,9 pro- cent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 25 351 miljoner kronor.

Orsaken till det högre utfallet är att anslagen

36:2	Väghållning	och	statsbidrag	och
36:4 Banverket: Banhållning			och sektorsuppgifter

ökades med 12 097 respektive 13 357 miljoner kronor på tilläggsbudget framför allt för amorteringar av infrastrukturlån i Riksgälds- kontoret. Totalt uppgick utfallen på dessa anslag till 30 049 respektive 27 139 miljoner kronor varav extraamorteringarna sammanlagt utgjorde 25 299 miljoner kronor. Då amorteringarna är inomstatliga transaktioner påverkades inte lånebehovet. Däremot ökade de takbegränsade utgifterna 2008. Utgifterna för räntor och amorteringar beräknas som följd av detta bli cirka 2 000 miljoner kronor lägre per år de närmaste åren. Anslagen för 2009 och framåt har därför justerats ned i motsvarande mån. Efter dessa amorteringar är Vägverkets kvarstående skuld till Riksgäldskontoret 2 895 miljoner kronor. Motsvarande skuld för Banverket är 900 miljoner kronor.

Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 456 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under

anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för

grundläggande	kassaservice	m.m.	blev
111 miljoner	kronor, vilket	är 169 miljoner

kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifts- minskningen beror på nedläggningen av Svensk Kassaservice.

Jämfört med 2007 ökade utgifterna inom

utgiftsområdet	med	17 194 miljoner kronor
(38,8 procent).	Den	största ökningen avser

anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektors- uppgifter vars utfall ökade med 11 120 mil- joner kronor (69,4 procent). Utgifterna på an- slaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökade med

168

6 197 miljoner kronor (26,0 procent). De stora utgiftsökningarna beror främst på de ovan- nämnda amorteringarna av infrastrukturlån. Även 2007 gjordes emellertid extra amorteringar av infrastrukturlån, då om sammanlagt 10 000 miljoner kronor.

5.4.23Utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Skogs- politik, Djurpolitik samt delar av Utbildnings- politik, Forskningspolitik och Samepolitik.

Tabell 5.48 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Utbildnings-
politik	1 437	-10	1 425	-12	1 391

Forsknings-
politik	324		324	1	284

Skogspolitik	716	5	951	235	727
Djurpolitik	439	62	574	135	611

Livsmedels-
politik	8 930	73	8 627	-303	8 576

Landsbygds-
politik	5 540	-13	4 553	-988	3 831

Samepolitik	47	10	55	8	58

Summa	17 432	127	16 508	-924	15 478

Utfallet uppgick till 16 508 miljoner kronor och var därmed 924 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet inom politikområdet Landsbygdspolitik blev 988 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inom politikområdet finns an- slagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur vars utfall blev 2 553 miljoner kronor respektive 1 969 miljoner kronor. Det är 465 miljoner kronor respektive 522 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslagen används för åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007–2013 och avvikelserna beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom igång senare än beräknat, vilket medförde att utbetalningar förskjutits till 2009 och senare.

Utgifterna under anslaget 43:3 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev

Skr. 2008/09:101

537 miljoner kronor, vilket är 471 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden var fortsatt höga och därmed minskade behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder.

I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 62 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 79 miljoner kronor för kostnader som uppkommit i anslutning till utbrott av blåtunga och salmonella (regeringsbeslut 2008- 12-18). Av det medgivna överskridandet utnyttjades 51 miljoner kronor samtidigt som hela anslagskrediten på 12 miljoner kronor ut- nyttjades.

I statsbudgeten anvisades 6 875 miljoner

kronor på anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag

m.m. Regeringen medgav att anslagsposten

4 EG-medfinansierade

djursjukdomsprogram

fick överskridas med högst 18 miljoner kronor för kostnader som uppkommit i anslutning till utbrott av blåtunga (regeringsbeslut 2008-10- 09). Av det medgivna överskridandet utnyttjades 13 miljoner kronor.

För anslagsposten 2 Ersättning för renar som skadats eller dödats av varg, björn, järv, lo eller örn under anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. medgav regeringen ett över- skridande på 7 miljoner kronor som utnyttjades helt (regeringsbeslut 2008-12-18).

Jämfört med 2007 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 1 030 miljoner kronor (6,7 procent) vilket främst avser anslagen för jordbruksutveckling. Utfallen på anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade med totalt 737 miljoner kronor jämfört med 2007. En bidragande orsak är att utbetalningar i det nya landsbygdsprogrammet var relativt låga 2007.

Utfallet för anslaget 41:2 Insatser för skogs- bruket ökade med 236 miljoner kronor på grund av att Skogsstyrelsen under 2008 gjort utbetal- ningar för stormstöd. Vidare ökade utfallet på anslaget 43:1 Statens jordbruksverk med 189 mil- joner kronor. Det beror på att Jordbruksverket fick ökade kostnader för utveckling av en geografisk databas över Sveriges jordbruksmark (blockdatabasen).

169

Skr. 2008/09:101

Utfallet för anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. minskade med 207 miljoner kronor (2,9 procent). Anledningen till detta är att det under första halvåret 2007 gjordes utbetalningar för stormen Gudrun från EU:s solidaritetsfond.

5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och in- vesteringsfrämjande samt del av politikområdet Forskningspolitik.

Tabell 5.49 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

Politikområde	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Forsknings-
politik	1 945		1 923	-22	1 557

Näringspolitik	2 465	8 014	10 413	7 948	2 280

Utrikeshandel,
handels- och
investerings-
främjande	438	4	425	-13	416
Summa	4 849	8 018	12 761	7 913	4 252

Utfallet uppgick till 12 761 miljoner kronor och var därmed 7 913 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Den stora avvikelsen mot anvisade medel beror på två beslut om kapitaltillskott till statliga bolag under hösten 2008. Det första beslutet gäller tillskott till Svensk Exportkredit AB (SEK) och till Almi Företagspartner AB. SEK fick ett tillskott från anslag om 3 000 miljoner kronor. Dessutom överfördes aktierna i Venan- tius AB till SEK. Därigenom höjdes bolagets kapitalbas, vilket gav ökade möjligheter för svenska exportföretag att låna från SEK, när oron på den internationella finansmarknaden begränsade deras möjligheter att låna själva. Almi fick ett kapitaltillskott på 2 000 miljoner kronor för att möjliggöra en förstärkt utlåning till små och medelstora företag. Med anledning av dessa tillskott ökades anslaget 38:18 Kapitalinsatser i statliga bolag med 5 000 miljoner kronor.

Det andra beslutet som medförde högre utfall än anvisat på statsbudgeten gäller kapitaltillskott på 3 000 miljoner kronor till Fouriertrans- form AB, ett nytt statligt bolag som har till ändamål att bedriva forsknings- och utvecklings- verksamhet inom fordonsindustrin. Med anled-

ning av detta ökades anslaget 38:2 Näringsliv- sutveckling m.m. med motsvarande belopp.

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 8 509 miljoner kronor högre än 2007. Utöver ovannämnda kapitaltillskott till statliga bolag ökade utgifterna på anslaget 38:2 Näringslivs- utveckling m.m. med 133 miljoner kronor mellan åren. Det beror på satsningar som aviserades i 2007 års ekonomiska vårproposition och avser främjande av tillväxt och utveckling inom miljöteknikområdet med 150 miljoner kronor och främjande av företagande bland personer med utländsk bakgrund med 20 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 26:2 Verket för innovations- system: Forskning och utveckling uppgick till 1 783 miljoner kronor, vilket är en ökning med 360 miljoner kronor (25 procent). Anslaget höjdes 2008 med cirka 300 miljoner kronor i enlighet med bedömningarna i propositionen Forskning för ett bättre liv. Vidare tillfördes anslaget 100 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för en förlängd satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag inom programmet Forska &Väx.

5.4.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Tabell 5.50 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Allmänna bidrag
till kommuner	64 520	246	64 770	250	72 975
Summa	64 520	246	64 770	250	72 975

Utfallet uppgick till 64 770 miljoner kronor och var därmed 250 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 48:1 Kommunal- ekonomisk utjämning blev 62 498 miljoner kronor, vilket överensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Utfallet för detta anslag blev 2 259 miljoner kronor, vilket är 246 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på tilläggsbudget med

170

246 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämnings- bidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121).

Under 2008 blev utgifterna för utgiftsområdet 8 205 miljoner kronor (11 procent) lägre än 2007. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunal- ekonomisk utjämning minskade med 8 315 mil- joner kronor (12 procent). Minskningen mellan åren beror främst på att anslagsnivån 2008 sänktes med 12 060 miljoner kronor för att neutralisera effekterna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften. Vidare tillfördes anslaget 5 000 miljoner kronor för att upp- rätthålla servicenivån och kvaliteten i kommun- sektorn utan att det ekonomiska resultatet för- sämras, vilket aviserades redan i budgetpropo- sitionen för 2006. Dessutom minskades anslaget med 900 miljoner kronor till följd av att avdrags- rätten för pensionssparande minskats, samt med 506 miljoner kronor för att kompensera för den engångsvisa höjningen 2007 med anledning av det förhöjda regionala grundavdraget 2006.

5.4.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter, Riksgäldskontorets provi- sionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt de för 2008 nya anslagen 92:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. och 92:5 Tillskott till stabilitets- fonden. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och omfattas inte av utgiftstaket för staten.

Tabell 5.51 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Statsskulds-
räntor m.m.	40 757	21 413	48 206	7 449	47 255

Summa	40 757	21 413	48 206	7 449	47 255

Utfallet uppgick till 48 206 miljoner kronor och var därmed 7 449 miljoner kronor (18,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Orsaken till det högre utfallet är det nya anslaget 92:5 Tillskott till stabilitetsfonden som anvisades 15 000 miljoner kronor på tilläggs-

Skr. 2008/09:101

budget för 2008. Beloppet tillfördes den i Riks- gäldskontoret nyinrättade stabilitetsfonden för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Inrättandet av denna fond var en av regeringens stabilitetsfrämjande åtgärder för det svenska finansiella systemet. Eftersom medlen placerades på konto i Riksgäldskontoret påverkade tillskottet inte budgetsaldot.

Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 33 126 miljoner kronor, vilket är 7 461 mil- joner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.

Tabell 5.52 Räntor på statsskulden 2004–2008

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2004	2005	2006	2007	2008	2008
Räntor på lån i
svenska kronor	40,7	39,5	37,9	38,6	37,6	39,1

Räntor på lån i
utländsk valuta	11,5	11,3	10,5	10,9	10,8	9,6

Över-
/underkurser
vid emission	-10,1	-9,0	-4,0	-3,5	-1,5	-8,0
Summa räntor	42,1	41,8	44,4	46,0	46,9	40,7

Räntor på in-
och utlåning	-7,0	-6,9	-6,1	-5,4	-5,8	-4,8

Valutaförluster		-
/vinster	5,1	10,2	6,3	2,5	-2,5	-6,5

Kursförluster/
vinster	13,5	7,6	5,9	4,2	2,0	3,9

Övrigt	-1,1	0,3	-1,2	-0,1	0,0	-0,2

Summa
ränteutgifter	52,6	32,6	49,4	47,2	40,6	33,1

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuld- förvaltningsteknik påverkar också ränteut- gifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgifts- mässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskontoret kan vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.

Det är ett antal faktorer som bidragit till det lägre utfallet. Främst beror det på högre över- kurser vid emission än beräknat, vilket i sin tur förklaras av lägre marknadsräntor än de som låg till grund för beräkningarna i statsbudgeten (se tabell 5.53). Inkomsterna av överkurser blev 6 500 miljoner kronor högre än beräknat. De högre överkurserna motverkades något av att kursförlusterna vid återköp blev 1 900 miljoner kronor högre. De realiserade valutakursvinsterna

171

Skr. 2008/09:101

blev 4 000 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförluster respektive valuta- vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. En speciell omständighet som 2008 medförde högre valutavinster var att Riksgäldskontoret under hösten hade place- ringar i utländsk valuta eftersom försäljnings- likviden för Vin & Sprit AB var i dollar och euro. Placeringarna medförde realiserade valutavinster som en följd av att kronan försvagades.

Tabell 5.53 Räntor och valutakurser 2004–2008 årsgenomsnitt

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2004	2005	2006	2007	2008	2008
Ränta
5 år %	3,8	2,8	3,5	4,2	4,9	3,8
Ränta
6 mån %	2,2	1,8	2,4	3,6	4,4	3,8
TCW-
index1	126,0	128,3	127,3	125,1	122,0	127,2
SEK/
EUR	9,13	9,28	9,25	9,25	8,99	9,62
SEK/
USD	7,35	7,47	7,38	6,75	6,52	6,59

I statsbudgeten för 2008 beräknades saldot bli ett överskott på 90 503 miljoner kronor. Utfallet blev ett överskott på 135 199 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 44 696 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ränteutgifter. Trots det blev räntor på lån i kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Vidare blev inkomsträntorna på myndigheters

in-	och	utlåning	i	Riksgäldskontoret
1 000 miljoner kronor			lägre än beräknat i

statsbudgeten, vilket ledde till högre anslags- utfall. Utgifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev däremot 1 200 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Anslaget	har	anvisats	ytterligare
6 413 miljoner	kronor	på tilläggsbudget. Bak-

grunden till detta är dels att en anslagskredit som utnyttjades 2007 (4 300 miljoner kronor) skulle regleras, dels att man vid tidpunkten för beslutet räknade med lägre valutavinster och därmed ett större anslagsbehov. Så blev emellertid inte fallet då det, som nämnts, i stället uppstod oväntade valutavinster på placeringar i utländsk valuta.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. blev 951 miljoner kronor (2,0 procent) högre än 2007. Det nya anslaget

92:5 Tillskott till stabilitetsfonden medförde 15 000 miljoner kronor högre utgifter än 2007.

Utgifterna för anslaget 92:1 Räntor på stats- skulden blev 14 034 miljoner kronor (29,8 pro- cent) lägre än 2007. Det lägre utfallet förklaras framför allt av valutakursdifferenser. Valutakurs- vinsterna uppgick till 6 497 miljoner kronor 2008 jämfört med valutakursförluster på 2 454 mil- joner kronor 2007. Över-/underkurser vid emission bidrog också till det lägre utfallet då inkomsterna av överkurser blev 4 453 miljoner kronor högre än 2007.

Oförutsedda utgifter

Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 10,8 miljoner kronor, vilket är 0,8 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det högre utfallet finansierades med anslagssparande. Se tabell 5.54.

Tabell 5.54 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2007 och 2008

Kronor

Summa 2008 , 8 ärenden	10 810 374

Summa 2007, 13 ärenden	8 266 443

Under 2008 har 6 474 376 kronor betalats ut från detta anslag avseende fem förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom har 65 998 kronor betalats ut efter två domar mot Sverige av ovan nämnda domstol. Vidare betalades 4 270 000 kronor ut avseende ett regeringsbeslut att aktivera det svenska nationella ambulansflyget i syfte att evakuera skadade personer från Indien.

För att finansiera dessa utgifter har indrag gjorts under 2008 från utgiftsområde 4 Rätts-

väsendet, anslaget 4:2		Säkerhetspolisen med
500 000 kronor	och	från	utgiftsområde

8 Migration, anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade med 5 758 000 kronor. Vidare har indrag gjorts under 2008 från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden med 1 361 000 kronor för att finansiera en utgift från 2007.

Indragningar som inte genomfördes under 2007 och 2008, kommer att genomföras 2009. Det gäller det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, uppförda anslaget 3:1 Skatte- verket med 78 000 kronor och det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 1:5 Sveriges Domstolar med 224 000 kronor.

172

Ytterligare indragningar på 4 270 000 kronor kommer att göras från utgiftsområde 5 Inter- nationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Skr. 2008/09:101

medlemsstater från 2005 om den fleråriga bud- getramen för perioden 2007–2013. Reduktionen beräknas till drygt 3 miljarder kronor per år och väntas betalas ut retroaktivt genom lägre avgift 2009.

5.4.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Tabell 5.55 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Utgiftsområde	2008	2008	2008	SB 2008	2007
Avgiften till
Europeiska
gemenskapen	30 122		31 526	1 404	26 635

Summa	30 122	0	31 526	1 404	26 635

Utfallet uppgick till 31 526 miljoner kronor och var därmed 1 404 miljoner kronor (4,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (den fleråriga budgetramen). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas brutto- nationalinkomst (BNI), baser för mervärdes- skatt, valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskaps- nivå.

Det högre utfallet för avgiften till EU för 2008 beror främst på en justering av moms- och BNI- avgiften för 1995–2007 där betalning skedde i december 2008. BNI-avgiften blev 1 175 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. En ytterligare orsak till det högre utfallet är att den fastställda växelkursen för avgiften blev högre än beräknat i statsbudgeten.

Jämfört med 2007 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 4 891 miljoner kronor (18,4 procent). BNI-avgiften ökade med 4 448 miljoner kronor och avgiften till den tillfälliga fonden för omstrukturering av EU:s sockersektor ökade med 267 miljoner kronor. Ökningen av BNI-avgiften kan förklaras dels av justeringen av BNI-avgiften för 2008, dels av att avgiften reducerades 2007 till följd av överskott i EU:s budget 2006.

Sveriges EU-avgift för 2007 och 2008 kom- mer att reduceras som följd av ett beslut av EU:s

5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Budgeteringen av förbrukningen av anslags- behållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräknades till 1 326 miljoner kronor i statsbudgeten för 2008. Posten utgör ett netto mellan å ena sidan förbrukning av anslagsbehållningar från föregående budgetår och å andra sidan sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Nettosumman av förändringar av anslags- behållningar 2008, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 5.56. Anslagsbehållningarna förändrades under 2008 från 40 731 miljoner kronor vid ingången av året till 37 003 miljoner kronor vid utgången. De minskade således med 3 727 miljoner kronor under året. Jämfört med beräkningen i statsbudgeten minskade alltså anslagsbehåll- ningarna mer. Det beror emellertid främst på att det gjorts indragningar på 25 435 miljoner kronor under året. År 2007 ökade anslags- behållningarna med 6 126 miljoner kronor. Då var också indragningarna mindre (18 112 mil- joner kronor).

I tabell 5.57 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2004– 2008. Den största anslagsbehållningen i slutet av 2008 hade anslaget 22:2 Bidrag till arbetslö- shetsersättning och aktivitetsstöd (6 546 miljoner kronor). Behållningen på detta anslag minskade något i förhållande till året innan, men är betydligt större än fyra år tidigare. Anslagsbehållningen för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 1 951 miljoner kronor, vilket är en relativt kraftig ökning i förhållande till året innan.

Anslagsbehållningen för anslaget 19:1 Sjuk- penning och rehabilitering m.m har ökat under ett

173

Skr. 2008/09:101

antal år från	-963 miljoner kronor 2004 till
3 121 miljoner	kronor		2008.	För	anslaget
19:2 Aktivitets-	och	sjukersättning		m.m. ökade
anslagsbehållningen		till	1 404 miljoner		kronor

och för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. till 1 364 miljoner kronor.

För anslaget 8:1 Biståndsverksamhet blev anslagsbehållningen något under 1 000 miljoner kronor för 2008. Behållningen har tidigare varit större.

Den största minskningen av anslags- behållningarna mellan 2007 och 2008 har an- slaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Behållningen blev -1 404 miljoner kronor 2008, vilket bl.a. beror på att den ingående behåll- ningen (2 020 miljoner kronor) drogs in.

Anslagsbehållningen för äldreanslaget

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet från 2003 minskade från

1 330 miljoner kronor till 117 miljoner kronor i slutet av 2008, främst beroende på en indragning av 1 230 miljoner kronor under 2008.

174

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.56 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2004–2008

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Ingående ramöverföringsbelopp	23 213	25 576	25 404	34 593	40 7311
Anvisat i statsbudgeten2	656 570	691 813	725 209	733 129	725 519
Tilläggsbudget	10 912	1 818	11 072	12 961	38 174
Utnyttjade medgivna överskridanden	233	1	0	65	73

Indragningar	-9 903	-9 070	-11 027	-18 112	-25 435

Utfall	655 450	684 734	716 066	721 917	742 057
Utgående ramöverföringsbelopp	25 576	25 404	34 593	40 7191	37 003
Förändring av anslagsbehållningar	2 363	-172	9 189	6 126	-3 727

1Ingående överföringsbelopp 2008 skiljer sig från utgående överföringsbelopp 2007 med 12 miljoner kronor till följd av en felaktighet i redovisningen avseende anslaget 091406 (2007) Institutet för psykosocial medicin. (Myndigheten lades ned 2007-10-01.) Avvikelsen har rättats av regeringen genom en indragning under 2008, vilket innebär att utgående överföringsbelopp 2008 är korrekt.

2Anvisat i statsbudgeten exkl. Minskning av anslagsbehållningar (1 326 miljoner kronor).

Tabell 5.57 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor 2004–2008

Miljoner kronor

Anslag		2004	2005	2006	2007	2008
06 06 01	Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
	truppinsatser m.m.	451	1 277	905	320	697

06 06 02	Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling	2 700	1 749	1 557	-75	334

07 08 01	Biståndsverksamhet	2 360	2 349	2 498	1 268	934
09 13 01	Tandvårdsförmåner m.m.	1 555	1 080	15	-38	1 364

10 19 01	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	-963	1 317	1 233	2 611	3 121

10 19 02	Aktivitets- och sjukersättning m.m.	353	43	1 748	-136	1 404
12 21 02	Föräldraförsäkring	-266	945	1 076	737	70

13 10 03	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	107	81	130	1 061	1 061

13 22 02	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	441	-1 459	588	8 176	6 546
13 22 03	Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	299	174	591	504	1 951

13 22 06	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006	1 042	1 051	953	635	357

13 22 07	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013	-	-	-	290	1 182
15 25 02	Studiemedel m.m.	863	1 064	1 848	1 358	1 112

18 31 11
2006	Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder	755	976	1 228	821	444

18 34 01
2003	Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet	1 347	1 284	1 331	1 330	117

19 33 06	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013	-	-	-	300	1 063

23 44 01	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 538	643	713	1 491	1 634
23 44 02	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur	-	-	-	990	1 512
27 93 01	Avgiften till Europeiska gemenskapen	2 138	1 237	2 654	2 020	-1 404

5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. För 2008 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning

-27 901 miljoner	kronor.	Beräkningen	i
statsbudgeten	uppgick till	12 653 miljoner

kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -40 554 miljoner kronor. I tabell

5.58specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.

175

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.58 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kronor

	Utfall	SB	Utfall-	Utfall
	2008	20081	SB 2008	2007
Premiepensionsmedel,
inbetalning	-29 239	-28 900	-339	-27 193

Premiepensionsmedel,
utbetalning	28 606	28 400	206	27 220

Myndigheters
räntekonton:	-5 808			-3 096

varav Jordbruksverkets
EU-konton	-5 012			-1 041

varav Försvarets
materielverk	-4 172			-1 125

varav Försvarsmakten	1 025			761

varav Vägverket, Norra
Länken, Sthlm	603			727

varav Garantireserver	-218			225
varav Övriga
räntekonton	1 966			-2 643
CSN, studielån	5 136	5 500	-364	5 534

Investeringslån
myndigheter	2 245			983

Insättningsgaranti	39			888

Kärnavfallsfonden	-42			16
Stabilitetsfonden	-12 745

Banverkets
infrastrukturlån	-11 400			-1 900

Vägverkets
infrastrukturlån	-10 135			-6 612

Omfinansiering av
infrastrukturlån
Sthlm/Gbg	3 595	1 300	2 295	1 300
Omstrukturering av
statliga bolag	0			29
Exportkreditnämnden	-3 219			-1 498

Lån till Botniabanan
AB	2 303			2 205

Vinstmedel Svenska
Spel AB	200			-400

Lån till SVEDAB	675			130

Övriga statliga bolag	-492			-196
Affärsverket Statens
Järnvägar	3 082			1 241
Övriga affärsverk	-708			-351

Övrigt, netto	7			-2 640

Summa	-27 901	12 653	-40 554	-4 340

1Endast vissa delposter är specificerade

Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) inbetal- ningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 28 900 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 29 239 miljoner kronor, dvs. 339 miljoner kronor lägre än i stats-

budgeten. Utbetalningarna av premiepensions- medel inklusive ränta blev 28 606 miljoner kronor, vilket var 206 miljoner kronor högre än beräknat.

Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU-

konton	minskade	under	2008	med
5 012 miljoner kronor.		Huvudorsaken till		det

stora negativa utfallet är att Jordbruksverkets EU-konto upphörde den 1 juli 2008. Beloppet utgörs främst av inbetalningen av bidrag från EG:s jordbruksfond avseende gårdsstöd, vilken gjordes i februari. Den motsvarande utbetalningen till jordbrukarna skedde i december året innan. Förvarets materielverks förändrade ut- och inlåning på räntekonto påverkade nettoutlåningen med -4 172 miljoner kronor under 2008, medan Försvarsmakten har minskat sin inlåning på räntekonto med 1 025 miljoner kronor.

Stockholms stad inbetalade sin andel av fi- nansieringen av Norra länken i Stockholm som förskott. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen har använts under några år fr.o.m. 2005. Under 2008 utnyttjades 603 miljoner kronor av dessa medel.

Totalt ökade behållningarna på myndighe- ternas räntekonton och vissa särskilda ränte- belagda konton under 2008 med 5 808 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.

Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- gäldskontoret för studielån och lån till hemut- rustning beräknades i statsbudgeten öka med 5 500 miljoner kronor. Utfallet blev 5 136 miljo- ner kronor, dvs. 364 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre än beräknat har tagit studiemedel.

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myn- digheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana

investeringslån	till myndigheter	ökade med
2 245 miljoner	kronor. De största	ökningarna

stod Försvarsmakten (622 miljoner kronor) och Kustbevakningen (548 miljoner kronor) för.

En av regeringens stabilitetsfrämjande åtgärder för det svenska finansiella systemet var att under 2008 inrätta en stabilitetsfond för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Som en grundplåt tillförde staten 15 000 miljoner kronor från anslaget 92:5 Tillskott till stabilitetsfonden inom utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. Fondens medel placerades på konto i Riksgäldskontoret. Detta

176

var således en inomstatlig transaktion som inte påverkade budgetsaldot. I samband med att Riksgäldskontoret övertog Riksbankens lån till Carnegie ökade nettoutlåningen med en summa motsvarande lånebeloppet på 2 406 miljoner kronor. Carnegie har emellertid därefter gjort en amortering på lånet motsvarande 123 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Det är i huvudsak dessa transaktioner som innebär att stabilitetsfondens påverkan på nettoutlåningen för 2008 blev en minskning med 12 745 miljoner kronor.

Banverket och Vägverket minskade under 2008 sina infrastrukturlån i Riksgäldskontoret

med	11 400 miljoner kronor	respektive
10 135 miljoner kronor. Banverket		och Väg-

verket anvisades 13 390 miljoner kronor respek- tive 11 909 miljoner kronor på tilläggsbudget för att finansiera extra amorteringar av sina lån hos Riksgäldskontoret. Huvuddelen av dessa myndigheters infrastrukturlån är därmed amorterade.

Riksgäldskontoret tog 2005 över finansie- ringen av Vägverkets lån för de s.k. storstads- paketen i Stockholm och Göteborg, varav de största projekten är Södra Länken i Stockholm och Götaleden i Göteborg. Lånen uppgick totalt till cirka 12 000 miljoner kronor och har avvecklats i den takt de förfallit. I stället har Vägverket lånat i Riksgäldskontoret. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor, under 2006 förföll inga lån och under

2007 uppgick låneförfallen till

1 300 miljoner kronor. Resterande 3 595 miljo- ner kronor har belastat nettoutlåningen 2008 i samband med Vägverkets extra amorteringar av infrastrukturlån, som inkluderade återstående storstadslån. Det betyder att alla lån för storstadspaketen nu har amorterats.

Projektet Botniabanan finansieras också med lån i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade 2 303 miljoner kronor under 2008.

Totalt minskade nettoutlåningen för infra- strukturinvesteringar med 15 637 miljoner kronor. I statsbudgeten räknades med en ökning på 7 300 miljoner kronor. Den stora skillnaden förklaras av de extraamorteringar som Banverket och Vägverket gjort på sina lån i Riksgäldskontoret.

Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos Riksgäldskontoret dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot

Skr. 2008/09:101

utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid ingången av 2008 fanns 3 miljoner kronor på kontot. Under 2008 har inga utbetalningar skett. Därmed är ställningen vid årets slut fortfarande 3 miljoner kronor och påverkar inte nettoutlåningen 2008.

Exportkreditnämndens likvida tillgångar i Riksgäldskontoret ökade under året med 3 219 miljoner kronor, vilket minskade netto- utlåningen.

Affärsverket Statens Järnvägar påverkade nettoutlåningen med 3 082 miljoner kronor, dels genom ökade lån, dels genom minskad inlåning.

I posten Övrigt, netto ingår bland annat minskad utlåning till Försvarets materielverk med 698 miljoner kronor.

Under 2008 blev utfallet för Riksgäldskon- torets nettoutlåning sammantaget 23 561 mil- joner kronor lägre än 2007, vilket främst beror på inrättandet av stabilitetsfonden samt Ban- och Vägverkets extra amorteringar av lån under 2008.

5.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo ska mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning.

Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.

Betalningar till och från EU-kommissionen medför kassamässiga korrigeringar.

Utbetalning av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare redovisas på anslag på statsbudgetens utgiftssida och t.o.m. den 30 juni 2008 även på Jordbruksverkets EU-konto under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta har medfört en kassamässig korrigering. Betalningar från EU-kommissionen redovisas på statsbudgetens inkomstsida och t.o.m. den

177

Skr. 2008/09:101

30 juni 2008 på Jordbruksverkets EU-konto un- der nettoutlåningen. Då har en kassamässig korrigering åt motsatt håll uppstått. Jord- bruksverkets EU-konto har emellertid upphört från och med den 1 juli 2008. Det innebär att det därefter inte längre uppstår några kassamässiga korrigeringar som följd av Jordbruksverkets betalningar.

Betalning av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgälds- kontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår.

För 2008 blev utfallet för Kassamässig kor- rigering 3 713 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var 824 miljoner kronor. Skill- naden mellan utfall och statsbudget blev således 2 889 miljoner kronor. I tabell 5.59 framgår de delposter som är möjliga att specificera.

Tabell 5.59 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

	Utfall		Utfall-	Utfall
	2008	SB 2008	SB 2008	2007
Ränteperiodisering	48			-77

Venantius AB:s lån	824	824	0	15

Förskjutningar av EU-
stöd inom
jordbruksområdet	5 012			1 041

EU-betalningar avgift	-1 150			-890

Övrigt	-1 021			-4 414
Summa	3 713	824	2 889	-4 325

Den kassamässiga korrigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruks- området uppgick 2008 till 5 012 miljoner kronor. Huvudorsaken till det stora positiva utfallet är att Jordbruksverkets EU-konto upphörde den 1 juli 2008, som tidigare nämnts. Beloppet utgörs främst av inbetalningen av bidrag avseende gårdsstöd från EU-kommissionen, vilken gjordes i februari. Den motsvarande utbetalningen av gårdsstödet skedde i december 2007 och påverkar således inte årets kassamässiga korrigering.

Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på -1 150 miljoner kronor.

Redovisningen på anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev 48 miljoner kronor för 2008.

År 2007 övertog Riksgäldskontoret gäldenärs- ansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Denna post, som uppgick till 824 miljoner 2008, var medräknad i statsbudgeten.

Posten Övrigt, som uppgick till -1 021 mil- joner kronor, är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning.

Den kassamässiga korrigeringen för 2008 blev 8 038 miljoner kronor högre än 2007. Korrigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruket står för den största delen av skillnaden. Den blev 3 971 miljoner kronor högre 2008 och förklaras av att Jordbruksverkets EU-konto upphörde under 2008. Posten Övrigt blev 3 393 miljoner kronor högre 2008 jämfört med 2007.

5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första–Fjärde AP-fonderna.

Vid sidan av AP-fonderna sker en för- mögenhetsuppbyggnad inom premiepensions- systemet, som administreras av Premie- pensionsmyndigheten (PPM). Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Detta innebär att utbetalningar av premiepension inte ingår i

178

utgifterna under utgiftstaket för staten fr.o.m. 2007 (prop. 2006/07:100 avsnitt 4.2.2).

År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggs- pension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet.

AP-fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) ändrade redovisningsprinciper för rörelsens kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader redovisas som intäktsreduktion under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Sjätte AP-fonden har fr.o.m. 2008 ändrat

redovisningsprinciperna för förvalt- ningskostnaderna för att öka jämförbarheten med de andra AP-fonderna.

Tabell 5.60 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-
	2008	2008	2008	SB 2008	Utfall 2007
AP-fonderna,
pensionsutgifter	198 512		199 206	694	185 653

Administrations-
utgifter	2 581		2 180	-401	2 574

varav
Försäkringskassan
m.fl. myndigheter			610		801
AP-fonderna,
rörelsens kostnader			778		719
AP-fonderna,
provisionskostnader			498		798
AP-fonderna,
prestations-
baserade avgifter			294		256

Summa	201 093		201 386	293	188 227

I budgetpropositionen för 2008 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 201 093 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 201 386 miljoner kronor och var därmed 293 miljoner kronor högre än beräkningen i budgetpropositionen för 2008. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 199 206 miljoner kronor, varav 24 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta.

Pensionsutbetalningarna var därmed 694 miljoner kronor (0,35 procent) högre än beräknat.

Skr. 2008/09:101

Administrationskostnaderna för inkomst- pensionen uppgick totalt till 2 180 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor lägre än beräknat. Ersättningen från AP-fonderna till Försäkringskassan, Skatteverket, Krono- fogdemyndigheten och Konjunkturinstitutet för administration uppgick till 610 miljoner kronor (regeringsbeslut 2007-12-20).

AP-fondernas administrationskostnader (rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter) uppgick totalt till 1 570 miljoner kronor under 2008. I detta belopp ingår även 2 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Det är 401 miljoner kronor lägre än beräknat och beror bl.a. på Sjätte AP- fondens ändrade redovisningsprinciper. Rörelsens kostnader för AP-fonderna uppgick till 778 miljoner kronor, varav 71 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och 73 miljoner kronor avsåg fondens interna och externa förvaltningskostnader. AP- fondernas provisionskostnader uppgick till 498 miljoner kronor och de prestationsbaserade avgifterna uppgick till 294 miljoner kronor.

Jämfört med 2007 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten 13 159 miljoner kronor (7,0 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP- fonderna ökade med 13 553 miljoner kronor (7,3 procent). Det beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension.

Ersättningen från AP-fonderna till Försäk- ringskassan m.fl. myndigheter minskade med 191 miljoner kronor (23,8 procent).

AP-fondernas administrationskostnader minskade med 203 miljoner kronor (11,4 procent). Det beror främst på Sjätte AP- fondens ändrade redovisningsprinciper. År 2007 ingick 222 miljoner kronor avseende externa förvaltningskostnader för onoterade innehav i Sjätte AP-fondens kostnader. Dessa kostnader bokförs fr.o.m. 2008 som anskaffningskostnad för respektive fond. AP-fondernas prestationsbaserade avgifter ökade med 38 miljoner kronor jämfört med 2007.

I kapitel 8 avsnitt 8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2008 finns mer information om pensionssystemet. Enligt tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning uppgick administrationskostnaderna till 1 820 miljoner kronor. Detta belopp avser summan av administrationskostnaderna för premiepension,

179

Skr. 2008/09:101

432 miljoner kronor, och inkomstpension, 1 388 miljoner kronor. Beloppet för inkomstpension understiger således administrationskostnaderna enligt tabell 5.60 (2 180 miljoner kronor) med 792 miljoner kronor. Det beror på att AP- fondens provisionskostnader (498 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter ( 294 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5.

5.5Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politik- områden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas

de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras.

I tabell 5.61 redovisas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Vidare framgår den årliga förändringen i nominella termer 2005– 2008. Även den procentuella förändringen mellan 2007 och 2008 redovisas i tabellerna.

I tabellerna 5.62, 5.66, 5.68 och 5.69 redovisas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområde 2005–2008.

I tabellerna 5.63, 5.64, 5.65 och 5.67 särredovisas de största anslagen inom de största realekonomiska kategorierna.

Tabellerna redovisas i 2008 års statsbudgetstruktur.

Diagram 5.2 Statsbudgetens utgifter 2008 realekonomiskt fördelade, procentuell fördelning

Övrigt finansiellt

nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.

Räntor 5%

Investeringar 2%

Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner (se diagram 5.2).

I detta avsnitt presenteras de olika realekonomiska kategorierna övergripande och

	Konsumtion 22%	Transfereringar
	Konsumtion 22%	64%
		64%

180

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.61 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005–2008

Miljoner kronor

								Procentuell
					Förändring	Förändring	Förändring	förändring
Realekonomisk kategori	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	Utfall 2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008

Transfereringar	502 529	510 298	523 349	506 169	-7 769	-13 051	17 180	-1,5

varav
Hushållssektorn	278 243	288 003	302 917	301 078	-9 760	-14 914	1 839	-3,4

Kommunala sektorn	108 763	113 950	104 717	97 952	-5 187	9 233	6 765	-4,6

Företagssektorn	32 649	32 165	36 216	31 714	483	-4 051	4 502	1,5
Ålderspensionssystemet	23 779	23 744	26 636	26 456	34	-2 892	180	0,1

Statliga ideella
organisationer	3 314	3 307	3 257	2 879	8	50	378	0,2

Internationell
verksamhet	55 782	49 129	49 606	46 090	6 653	-477	3 516	13,5

varav
EU-institutioner	31 526	26 635	25 920	25 635	4 891	715	285	18,4

Konsumtionsutgifter	176 148	173 268	166 108	159 945	2 880	7 160	6 163	1,7

varav
Löner inklusive sociala
avgifter	98 989	95 101	91 958	86 153	3 887	3 143	5 805	4,1
Omkostnader för
konsumtion	44 958	45 008	42 282	42 651	-50	2 726	-369	-0,1
Lokaler	15 569	15 341	14 126	13 789	228	1 215	337	1,5

Utgifter för
försvarsändamål	9 199	10 976	10 837	10 679	-1 776	139	158	-16,2

Sociala naturaförmåner	7 433	6 842	6 905	6 673	591	-63	232	8,6

Investeringsverksamhet	18 390	15 391	15 000	13 100	2 999	391	1 900	19,5
Räntor	39 574	52 595	54 952	38 933	-13 021	-2 357	16 019	-24,8

varav

Räntor på statsskulden	33 126	47 161	49 374	32 561	-14 034	-2 213	16 813	-29,8
Finansiella
transaktioner	53 622	17 621	6 124	6 807	36 002	11 497	-683	204,3
Summa utgiftsområden	790 263	769 172	765 537	724 956	21 092	3 635	40 581	2,7

181

Skr. 2008/09:101

Transfereringar

Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden.

I diagram 5.3 redovisas transfereringarna per mottagarkategori 2008.

Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar 2008, procentuell fördelning efter mottagarkategori

nerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och bruttoredovisas i tabell 5.64 som inkomster under transfereringar till kommuner.

Transfereringar till kommuner

Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2008. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2008 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. I tabell 5.64 redovisas transfereringar till kommunerna per anslag.

Anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget minskade med 11,7 procent till 62 498 miljoner kronor 2008. Minskningen beror främst på att anslagsnivån 2008 sänktes med 12 060 miljoner kronor för att neutralisera

Ålderspensions-

systemet 5%

Organisationer

Kommuner 22%

Internationell

verksamhet 11%

Hushåll 55%

effekterna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften. Anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna svarar för den näst största

transfereringen	till	kommunerna	med
21 584 miljoner	kronor,	en ökning	med
217 miljoner 2008. Den		största procentuella

ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 25:11 Fortbildning av lärare för. Dessa bidrag ökade till 377 miljoner

Företag 6%

År 2008 utgjorde transfereringarna 64 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 55 procent av de totala transfereringarna.

Transfereringar till hushåll

I tabell 5.63 redovisas transfereringar till hushåll. De anslag med största beloppen till hushållstransfereringar särredovisas. Anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har största beloppet vad gäller transfereringar till hushåll. De minskade med 57 miljoner kronor


till 63 223 miljoner	kronor 2008. För		anslaget
19:1 Sjukpenning	och	rehabilitering	m.m.
minskade de med	4 583 miljoner kronor			till
23 150 miljoner kronor.		Transfereringarna		till

hushåll under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade

under 2008 med	6 037 miljoner		kronor till
20 619 miljoner	kronor.	För	anslaget

16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade

de med 1 687 miljoner kronor till 19 858 miljoner kronor. Inkomster från kommu-

kronor. Den största nominella ökningen stod anslaget 22:4 Lönebidrag och samhall m.m. för. Bidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare ingår under anslaget 2008. Tidigare redovisades detta på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 8118). Krediteringen av skattekonto för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare uppgick till 732 miljoner kronor 2007.

Transfereringar till utlandet

Den tredje största kategorin avser transfereringar till utlandet, dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick under 2008 till 11 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet.

Transfereringar till EU bestod av anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 57 procent av de internationella transfereringarna. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Dessa

182

Skr. 2008/09:101

transfereringar ökade med 260 miljoner kronor eller 1 procent under 2008. Från det nya anslaget 49:1 Reformsamarbete i Östeuropa inom utgifts- område 7 lämnades under 2008 transfereringar till övrig internationell verksamhet med 770 miljoner kronor.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2008. Företagssektorn omfattas enligt natio- nalräkenskaperna av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk.

I tabell 5.65 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.

Transfereringar till ålderspensionssystemet Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad samt 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd.

Från och med 2007 redovisas den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension, och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning, som transferering till hushålls- sektorn eftersom premiepensionen inte längre anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgäldskontoret var 13,4 procent för 2008.

Transfereringar till organisationer Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern.

183

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.62 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2008

Miljoner kronor

Utgifts-						Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
Utgifts-						Förändring	Förändring	Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2008	2007	2006	2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
01	Rikets styrelse	1 253	1 251	1 402	1 131	2	-151	271	0,2
02	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	9 506	9 262	9 322	8 609	243	-60	713	2,6
03	Skatt, tull och exekution	120	69	59	48	51	10	11	73,8

04	Rättsväsendet	422	443	391	298	-21	51	93	-4,7

05	Internationell samverkan	1 442	1 327	1 152	1 013	116	174	139	8,7
06	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	2 115	1 933	2 205	1 943	182	-271	262	9,4
07	Internationellt bistånd	25 299	23 552	24 469	21 047	1 746	-917	3 422	7,4

08	Migration	2 716	2 298	2 004	2 154	418	294	-150	18,2

09	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	43 420	41 526	37 463	34 178	1 894	4 063	3 285	4,6

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	106 765	110 239	116 686	119 005	-3 473	-6 447	-2 319	-3,2

11	Ekonomisk trygghet vid
	ålderdom	42 591	43 738	45 019	46 120	-1 147	-1 281	-1 101	-2,6

12	Ekonomisk trygghet för
	familjer och barn	66 3931	61 568	60 066	55 467	4 825	1 502	4 599	7,8
13	Arbetsmarknad	44 483	50 519	62 760	64 021	-6 036	-12 241	-1 261	-11,9
14	Arbetsliv	278	170	173	181	108	-4	-8	63,8

15	Studiestöd	14 543	14 808	15 373	14 340	-265	-565	1 033	-1,8

16	Utbildning och
	universitetsforskning	11 398	10 910	15 600	14 595	488	-4 689	1 005	4,5

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	7 911	8 080	7 709	7 178	-170	371	531	-2,1

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

	byggande samt
	konsumentpolitik	1 2601	5 026	5 554	5 895	-3 766	-528	-341	-74,9
19	Regional utveckling	2 529	2 698	3 030	3 055	-169	-332	-25	-6,3

20	Allmän miljö- och
	naturvård	1 454	1 169	2 255	1 660	285	-1 086	595	24,4

21	Energi	1 440	1 518	1 023	880	-78	495	143	-5,1

22	Kommunikationer	3 437	3 674	3 195	3 826	-237	478	-631	-6,5

23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

	näringar	12 829	12 069	17 844	14 321	760	-5 776	3 523	6,3

24	Näringsliv	2 627	2 834	2 421	2 251	-207	414	170	-7,3
25	Allmänna bidrag till
	kommuner	64 767	72 974	60 246	57 317	-8 208	12 728	2 929	-11,2
26	Statsskuldsräntor m.m.	7	8	10	2	-2	-2	8	-20,9

27	Avgiften till Europeiska
	gemenskapen	31 526	26 635	25 920	25 635	4 891	714	285	18,4

Summa utgiftsområden		502 529	510 298	523 349	506 169	-7 769	-13 051	17 180	-1,5

1Anslaget 21:8 Bostadsbidrag flyttades fr.o.m. 2008 från utgiftsområde 18 till utgiftsområde 12. Utfallet på detta anslag avser i sin helhet transfereringar och uppgick 2008 till 3 223 miljoner kronor.

184

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.63 Transfereringar till hushåll 2005–2008, särredovisning av större anslag

Miljoner kronor

						Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
						Förändring	Förändring	Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	Utfall 2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
101902	Aktivitets- och
	sjukersättningar m.m.	63 223	63 281	63 059	62 185	-57	221	874	-0,1

122102	Föräldraförsäkring	26 949	25 448	23 995	22 155	1 502	1 452	1 841	5,9
122101	Allmänna barnbidrag	23 389	23 516	23 611	21 458	-127	-95	2 153	-0,5

101901	Sjukpenning och
	rehabilitering m.m.	23 150	27 732	32 193	34 543	-4 583	-4 461	-2 350	-16,5

132202	Bidrag till
	arbetslöshetsersättning
	och aktivitetsstöd	20 619	26 656	39 823	43 172	-6 037	-13 167	-3 349	-22,6
091608	Kostnader för statlig
	assistansersättning	19 858	18 171	16 090	14 332	1 687	2 081	1 758	9,3
112001	Garantipension till
	ålderspension	19 344	20 371	21 339	22 449	-1 027	-968	-1 110	-5,0
112002	Efterlevandepensioner
	till vuxna	15 697	15 702	15 813	15 856	-5	-111	-43	0,0
020110	Statliga
	tjänstepensioner m.m.	9 502	8 957	8 598	8 201	544	359	397	6,1
152502	Studiemedel m.m.	8 537	8 542	8 184	7 879	-4	358	305	-0,1

112003	Bostadstillägg till
	pensionärer	7 113	7 263	7 448	7 333	-150	-185	115	-2,1

	Övriga anslag	40 862	42 365	42 763	41 517	-1 503	-398	1 247	-3,5

	Totalt	278 243	288 003	302 917	301 078	-9 760	-14 914	1 839	-3,4

185

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.64 Transfereringar till kommuner 2005–2008, särredovisning av större anslag

Miljoner kronor

						Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
						Förändring	Förändring	Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	Utfall 2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
254801	Kommunalekonomisk
	utjämning	62 498	70 813	58 129	55 202	-8 315	12 684	2 927	-11,7

091302	Bidrag för
	läkemedelsförmånerna	21 584	21 367	20 550	19 767	217	817	783	1,0

131003	Kommunersättningar
	vid flyktingmottagande	4 651	4 175	3 045	1 736	476	1 130	1 309	11,4

162508	Maxtaxa i
	förskoleverksamhet,
	skolbarnsomsorg m.m.	3 657	3 656	3 660	3 660	1	-4	0	0,0

254802	Statligt
	utjämningsbidrag för
	LSS-kostnader	2 259	2 138	1 898	1 767	122	239	131	5,7
132204	Lönebidrag och
	Samhall m.m.	2 151	1 204	1 114	1 009	947	90	105	78,7
101907	Bidrag för arbetet med
	sjukskrivningar inom
	hälso- och sjukvård	1 000	806	1	-	194	805	1	24,1

091301	Tandvårdsförmåner
	m.m.	1 050	892	817	692	158	75	-	17,7

162511	Fortbildning av lärare	377	42	-	-	335	-	-	807,1
162516	Statligt stöd för
(2006)	utbildning av vuxna	-	6	1 794	2 349	-	-1 788	-555	-
162510	Bidrag till
(2006)	personalförstärkningar
	i skola och fritidshem	-	-	923	-	-	-923	923	-

162509	Bidrag till
(2006)	personalförstärkningar
	i förskola	-	-58	2 277	663	-	-2 335	1 614	-

091608	Kostnader för statlig
	assistansersättning	-3 856	-3 497	-3 208	-2 984	-360	-289	-223	10,3

	Övriga anslag	13 392	12 406	13 716	14 092	985	-1 310	-376	7,9

	Totalt	108 763	113 950	104 717	97 952	-5 187	9 233	6 765	-4,6

Tabell 5.65 Transfereringar till företag 2005–2008, särredovisning av större anslag
Miljoner kronor
						Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
						Förändring	Förändring	Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	Utfall 2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
132204	Lönebidrag och Samhall
	m.m.	9 357	8 790	8 365	7 778	567	425	587	6,5
234303	Gårdsstöd och
	djurbidrag m.m.	6 962	7 180	11 665	6 487	-219	-4 485	5 178	-3,0
234401	Åtgärder för
	landsbygdens miljö och
	struktur	2 408	1 973	2 623	3 058	435	-650	-435	22,0

234402	Från EG-budgeten
	finansierade åtgärder
	för landsbygdens miljö
	och struktur	1 898	1 575	1 817	2 383	323	-243	-566	20,5
	Övriga anslag	12 023	12 647	11 746	12 008	-624	901	-262	-4,9

	Totalt	32 648	32 165	36 216	31 714	483	-4 051	4 502	1,5

186

Konsumtion

Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av

arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll konsumtionsutgifter 2008 (helt eller delvis).

Utgifterna för konsumtion uppgick under 2008 till 22 procent av utgifterna inom stats- budgetens utgiftsområden.

Utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 16 Utbildning och universitets- forskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion (tabell 5.66).

Löner

Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 4,1 procent 2008. I tabell 5.67 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren.

Anslaget 4:1 Polisorganisationen hade störst löneutgifter. Dessa uppgick till 12 595 miljoner kronor 2008. De ökade med 9,2 procent eller 1 060 miljoner kronor under året främst till följd av att antalet anställda vid Polisen ökade.

Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap

och fredsfrämjande truppinsatser m.m. hade näst


störst	löneutgifter.		De	uppgick	till
11 163 miljoner		2008,	en	minskning	med
110 miljoner		kronor.	Minskningen		beror

framförallt på att antalet anställda vid Försvarsmakten har minskat.

Anslaget 19:6 Försäkringskassan hade ökade löneutgifter med 4 procent 2008, trots att antalet anställda vid Försäkringskassan minskat. Det beror på ökad andel anslagsfinansiering av löneutgifterna. Anslaget 3:1 Skatteverket hade ökade löneutgifter med 144 miljoner kronor

Skr. 2008/09:101

2008 till följd av att antalet anställda vid Skatteverket ökat. Myndigheten har gjort resursförstärkningar inom de prioriterade områdena internationella transaktioner och ekonomisk brottslighet.

Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,9 procent främst till följd av fler anställda.

Arbetsförmedlingen har något minskade löneutgifter på sitt förvaltningsanslag. Detta till följd av att man minskade antal anställda vid Arbetsförmedlingen.

Regeringskansliets löneutgifter ökade med 339 miljoner kronor, eller 10,2 procent. Det beror dels på utgifter för förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU, dels på en löne- revision.

Omkostnader

Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion minskade med 0,1 procent 2008.

Anslagen 6:2 Materiel och anläggningar och 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsbevarande truppinsatser m.m. inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, står tillsammans för 29 procent eller 12 906 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. Omkostnaderna på dessa två anslag minskade under året med 1 761 miljoner kronor eller 12 procent. Det enskilt näst största anslaget med omkostnader för konsumtion är 36:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa omkostnader uppgick till 6 307 miljoner kronor 2008, en ökning med 18 procent.

187

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.66 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2008

Miljoner kronor

Utgifts-		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
Utgifts-		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	Förändring	Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2008	2007	2006	2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
01	Rikets styrelse	9 418	8 883	8 939	8 396	535	-56	543	6,0
02	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	1 780	1 868	2 403	2 238	-88	-535	165	-4,7
03	Skatt, tull och exekution	8 958	9 222	8 589	8 153	-264	633	436	-2,9

04	Rättsväsendet	30 944	28 934	26 976	25 628	2 010	1 958	1 348	6,9

05	Internationell samverkan	303	255	268	347	48	-13	-79	18,7
06	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	39 930	43 698	41 362	40 999	-3 768	2 336	363	-8,6
07	Internationellt bistånd	1 833	1 795	1 310	1 129	38	485	181	2,1

08	Migration	3 355	2 962	2 479	2 873	393	483	-394	13,3

09	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	5 649	5 063	4 637	4 221	586	426	416	11,6

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	8 559	8 686	8 742	7 875	-127	-56	867	-1,5

11	Ekonomisk trygghet vid
	ålderdom	-	-	-	-	-	-	-	-

12	Ekonomisk trygghet för
	familjer och barn	-	-	-	-	-	-	-	-

13	Arbetsmarknad	7 180	7 296	8 599	7 189	-116	-1 303	1 410	-1,6
14	Arbetsliv	738	947	1 012	935	-209	-65	77	-22,1

15	Studiestöd	40	40	32	31	0	8	1	-0,6

16	Utbildning och
	universitetsforskning	31 807	30 048	29 620	28 011	1 759	428	1 609	5,9

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	2 085	1 896	1 761	1 688	189	135	73	10,0

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

	byggande samt
	konsumentpolitik	771	734	678	505	37	56	174	5,1
19	Regional utveckling	196	161	232	194	35	-71	38	21,9

20	Allmän miljö- och
	naturvård	2 740	2 575	1 574	1 847	165	1 001	-273	6,4

21	Energi	619	636	558	495	-17	78	63	-2,6

22	Kommunikationer	13 688	12 908	11 843	12 712	780	1 065	-869	6,0

23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

	näringar	3 543	3 292	3 035	2 984	251	257	51	7,6

24	Näringsliv	2 003	1 371	1 460	1 486	632	-89	-26	46,1
25	Allmänna bidrag till
	kommuner	3	0	0	8	3	0	-8	-
26	Statsskuldsräntor m.m.	4	-	-	-	-	-	-	-

27	Avgiften till Europeiska
	gemenskapen	-	-	-	-	-	-	-	-

Summa utgiftsområden		176 148	173 268	166 108	159 945	2 880	7 160	6 163	1,7

188

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.67 Lön inkl. sociala avgifter 2005–2008, särredovisning av större anslag

Miljoner kronor

						Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
						Förändring	Förändring	Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	Utfall 2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
040401	Polisorganisationen	12 595	11 535	10 783	10 429	1 060	753	354	9,2
060601	Förbandsverksamhet,
	beredskap och
	fredsfrämjande
	truppinsatser m.m.	11 163	11 273	11 642	11 145	-110	-369	497	-1,0

101906	Försäkringskassan	5 342	5 135	5 679	4 832	207	-545	847	4,0

030301	Skatteverket	5 034	4 890	4 672	4 279	144	218	393	3,0
040406	Kriminalvården	4 008	3 681	3 389	3 321	327	291	68	8,9

132201	Arbetsförmedlingens
	förvaltningskostnader	3 715	3 737	3 644	3 265	-22	93	379	-0,6

019005	Regeringskansliet m.m.	3 674	3 335	3 102	2 953	339	233	149	10,2

223604	Banverket: Banhållning
	och sektorsuppgifter	2 526	2 467	2 372	2 420	59	95	-48	2,4

040405	Sveriges Domstolar	3 009	2 870	2 672	2 531	138	198	141	4,8
162601	Vetenskapsrådet:
	Forskning och
	forskningsinformation	2 134	1 661	1 660	1 500	472	1	160	28,4

	Övriga anslag	45 789	44 518	42 343	39 479	1 271	2 175	2 865	2,9
	Totalt	98 989	95 101	91 958	86 153	3 888	3 143	5 805	4,1

Investeringar

Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts.

Av utgifterna inom statsbudgetens utgifts-

områden	uppgick investeringarna	2008 till
2 procent.	De anslagsfinansierade	investe-

ringarna bestod främst av investeringar i infra- struktur, vägar och järnvägar.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (91 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.68).

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets netto- utlåning. Myndigheternas amorteringar på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner. Dessa investeringar belastar alltså statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras.

189

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.68 Investeringar per utgiftsområde 2005–2008

Miljoner kronor

Utgifts-		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
Utgifts-		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	Förändring	Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2008	2007	2006	2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
01	Rikets styrelse	41	56	55	22	-16	2	32	-27,6
02	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	18	12	27	59	6	-15	-32	50,0
03	Skatt, tull och exekution	-57	10	24	7	-67	-14	17	-678,2

04	Rättsväsendet	3	-10	30	26	13	-40	4	-130,7

05	Internationell samverkan	1	1	1	1	-1	1	0	-39,2
06	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	267	280	73	49	-13	207	24	-4,6
07	Internationellt bistånd	3	-10	8	4	13	-19	4	-127,1

08	Migration	5	5	-2	12	1	-	-	11,6

09	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	15	24	15	9	-9	9	6	-38,1

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	2	1	8	-	1	-7	-	66,0

11	Ekonomisk trygghet vid
	ålderdom	-	-	-	-	-	-	-	-

12	Ekonomisk trygghet för
	familjer och barn	-	-	-	-	-	-	-	-

13	Arbetsmarknad	4	14	53	14	-9	-40	39	-67,8
14	Arbetsliv	0	-1	5	6	1	-5	-1	-58,5

15	Studiestöd	-	-	-	0	-	-	-	-

16	Utbildning och
	universitetsforskning	878	622	626	510	256	-3	116	41,1

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	18	18	17	13	0	1	4	-1,6

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

	byggande samt
	konsumentpolitik	26	23	10	19	3	13	-9	14,8
19	Regional utveckling	0	1	0	2	-1	0	-2	-89,7

20	Allmän miljö- och
	naturvård	445	531	679	706	-86	-148	-27	-16,3

21	Energi	6	7	7	10	0	0	-3	-5,9

22	Kommunikationer	16 691	13 774	13 333	11 609	2 917	441	1 724	21,2
23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	17	20	22	16	-3	-2	6	-16,4
24	Näringsliv	8	14	9	5	-5	4	4	-40,0

25	Allmänna bidrag till
	kommuner	-	-	-	-	-	-	-	-

26	Statsskuldsräntor m.m.	-	-	-	-	-	-	-	-

27	Avgiften till Europeiska
	gemenskapen	-	-	-	-	-	-	-	-

Summa utgiftsområden		18 390	15 391	15 000	13 100	2 999	391	1 900	19,5

190

Räntor och finansiella transaktioner

I tabell 5.69 redovisas de realekonomiska kategorierna Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde.

Den realekonomiska gruppen Räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick 2008 till 5 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa anslag svarade tillsammans för 95 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden sär- redovisas i tabell 5.61. Studiemedelsräntorna ökade 2008 med 47 miljoner kronor till 4 527 miljoner kronor.

Under posten Finansiella transaktioner, som utgör 7 procent av utgifterna, finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2008 ökade posten finansiella transaktionerna med 36 002 miljoner kronor eller 204 procent. Den kraftiga ökningen beror framförallt på olika finansiella tillskott som gjorts i samband med finanskrisen, totalt 23 000 miljoner kronor.

Utöver dessa transaktioner har Vägverket och Banverket gjort extra amorteringar av

infrastrukturlån	i Riksgäldskontoret om
25 299 miljoner	kronor. Även 2007 gjordes

emellertid extra amorteringar av infrastrukturlån, då om 10 000 miljoner kronor.

Det nya anslaget 92:5 Tillskott till stabilitets- fonden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m.uppgick till 15 000 miljoner kronor. Anslaget 38:18 Kapitalinsatser i statliga bolag

inom utgiftsområde	24	Näringsliv	tillfördes
5 000 miljoner kronor.		Kapitaltillskotten
lämnades till Svensk	Exportkredit (SEK) om
3 000 miljoner kronor	och	till Almi	Företags-

partner AB om 2 000 miljoner kronor för att öka svenska företags tillgång till krediter. Inom samma utgiftsområde fick även anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. under hösten ett tillskott på 3 000 miljoner kronor som användes för att kapitalisera ett nystartat statligt bolag som ska bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsindustrin.

Det näst största anslaget under posten Övrigt finansiellt är anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter inom utgifts- område 22. Anslagets finansiella poster ökade med 9 526 miljoner kronor till 13 472 miljoner

Skr. 2008/09:101

kronor 2008 på grund av extraamorteringarna av infrastrukturlån.

Det tredje största anslaget under posten Övrigt finansiellt är anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22. Under 2008 ökade de finansiella transaktionerna under detta anslag med 3 301 miljoner kronor till 12 357 miljoner kronor. Ökningen beror även för detta anslag på extraamorteringarna av infra- strukturlån.

191

Skr. 2008/09:101

Tabell 5.69 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005–2008

Miljoner kronor

Utgifts-		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	Förändring	Förändring	Procentuell
Utgifts-		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	Förändring	Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2008	2007	2006	2005	2007–2008	2006–2007	2005–2006	2007–2008
01	Rikets styrelse	253	403	241	261	-150	162	-21	-37,1
02	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	74	65	80	66	8	-15	14	12,9
03	Skatt, tull och exekution	425	370	339	364	55	31	-25	15,0

04	Rättsväsendet	1 324	1 260	1 108	1073	64	153	35	5,0

05	Internationell samverkan	4	3	4	5	2	-2	-1	68,1
06	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	718	619	622	600	99	-3	22	15,9
07	Internationellt bistånd	318	104	107	80	214	-2	27	205,2

08	Migration	58	31	43	29	27	-12	14	90,0

09	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	47	53	61	65	-6	-8	-4	-11,5

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	536	539	248	169	-3	291	79	-0,5

11	Ekonomisk trygghet vid
	ålderdom	-	-	-	-	-	-	-	-

12	Ekonomisk trygghet för
	familjer och barn	0	-	-	-	-	-	-	-

13	Arbetsmarknad	114	156	187	194	-41	-32	-7	-26,7
14	Arbetsliv	15	22	26	31	-7	-4	-5	-30,9

15	Studiestöd	4 527	4 481	4 732	5 408	47	-251	-676	1,0

16	Utbildning och
	universitetsforskning	441	617	650	578	-176	-32	72	-28,6

17	Kultur, medier, trossamfund
	och fritid	103	97	98	88	7	-1	10	7,0

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

	byggande samt
	konsumentpolitik	17	18	255	181	-1	-237	75	-4,9
19	Regional utveckling	73	19	70	34	53	-50	36	278,1

20	Allmän miljö- och naturvård	28	37	38	41	-9	-1	-3	-24,1

21	Energi	13	11	15	12	3	-4	3	23,2
22	Kommunikationer	27 668	13 933	2 584	3 685	13 734	11 350	-1 101	98,6

23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	119	98	84	88	21	14	-4	21,8

24	Näringsliv	8 123	34	25	33	8 089	10	-8	-

25	Allmänna bidrag till
	kommuner	-	-	-	-	-	-	-	-

26	Statsskuldsräntor m.m.	48 195	47 246	49 462	32 656	949	-2 216	16 806	2,0
27	Avgiften till Europeiska
	gemenskapen	-	-	-	-	-	-	-	-
Summa utgiftsområden		93 196	70 216	61 076	45 740	22 980	9 140	15 336	32,7

192

5.6Bemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekonomiska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2008 var 340 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2008 uppgick till 215 miljarder kronor.

Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 7 Internationellt bistånd, 6 Försvar samt bered- skap mot sårbarhet samt 13 Arbetsmarknad har störst utestående åtaganden. De största


beloppen	avser	anslagen	36:2 Väghållning		och
statsbidrag,	36:4 Banverket:			Banhållning	och
sektoruppgifter,		8:1	Biståndsverksamhet,
6:2 Materiel		och	anläggningar		och
22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
En specifikation per anslag med bemyndi-
ganderam	och	utestående		åtaganden	den

31 december 2008 redovisas i bilaga 4.

Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtaganden har anslaget 13:2 Bidrag för

läkemedelsförmånerna under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det beror på att nytt flerårigt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting inte undertecknades under 2008. Det nya avtalet, som ingicks 2009, avser perioden 2009 till 2010. Regeringen begär i 2009 års proposition om vårttilläggsbudget ett bemyndigande för de åtaganden som avser 2010.

Även för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag samt för anslaget 36:4 Banhållning och

sektorsuppgifter	inom	utgiftsområde
22 Kommunikationer	var	avvikelserna bety-

dande. Det berodde på de amorteringar av Vägverkets och Banverkets låneskulder som gjordes i enlighet med förslaget på 2008 års andra tilläggsbudgetproposition.

I avvaktan på genomförandegruppens under- lag och regeringens förslag i budget- propositionen för 2009 gjordes färre materiel- beställningar än vad Försvarsmakten tidigare

Skr. 2008/09:101

planerat för 2008. Detta är det främsta skälet till den stora avvikelsen mellan bemyndiganderam och utestående åtaganden på anslaget 6:2 Materiel och anläggningar under utgifts- område 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beror avvikelsen till största delen på att flera samarbetsstrategier löpte ut 2008. För att undvika att alltför stora belopp är intecknade vid slutet av en strategiperiod har Sida i flera länder endast skrivit på korta avtal eller förlängt pågående insatser med ett år. Ytterligare en orsak är att budgetstödsavtal för Mocambique och Tanzania inte slöts före årsskiftet, vilket var planerat.

Tabell 5.70 Bemyndiganden 2008

Miljoner kronor

Utgifts-		Bemyndigande-	Utestående
område		ram	åtaganden
01	Rikets styrelse	185	134

02	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	50	0

05	Internationell samverkan	126	40

06	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	41 487	33 489

07	Internationellt bistånd	51 330	39 674
09	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	67 135	859
10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	9	9
13	Arbetsmarknad	12 919	10 655

14	Arbetsliv	101	97

15	Studiestöd	6	6
16	Utbildning och
	universitetsforskning	11 820	9 486
17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	362	279

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

	konsumentpolitik	102	35

19	Regional utveckling	5 700	4 854

20	Allmän miljö- och
	naturvård	2 097	1 509

21	Energi	4 027	2 912
22	Kommunikationer	127 120	97 900

23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

	näringar	10 575	8 964
24	Näringsliv	4 476	3 927

Summa		339 627	214 829

193

Statliga garantier och

krediter

Skr. 2008/09:101

6 Statliga garantier och krediter

6.1Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsför- pliktelser.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestäm- mer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgälds- kontoret (RGK), i bank eller placeras i värde- papper. Avgifterna ska täcka förväntade kost- nader (vilka består av förväntade förluster samt administrationskostnader) för garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansi- erad på lång sikt.

Statens garantiåtaganden omfattar insättnings- garantin och investerarskyddet, kreditgarantier, garantier om tillförsel av kapital samt pensions- garantier. Flera av åtagandena är stora och därtill kommer att många åtaganden påverkas av samma riskfaktorer.

I samband med att den finansiella krisen tilltog under hösten 2008 beslutade riksdagen om åtgärder för att trygga det finansiella systemet. Flera av dessa åtgärder gäller garantier vilket innebar att statens garantiåtaganden ökade stort. Omfattningen av insättningsgarantin utvidgades för att öka tryggheten för spararna och för att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet. Ett särskilt garantiprogram ger banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning.

6.1.1Garantiportföljens sammansättning

Statens garantiportfölj ökade till mer än 1 000 miljarder kronor vid årsskiftet 2008/2009. Störst av åtagandena är insättningsgarantin (639 miljarder kronor per 31 december 2007 före utvidgningen av garantin) följt av kreditgarantier (295 miljarder kronor) och garantier om till- försel av kapital (96 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensionsgarantier, uppgår till 10 miljarder kronor.

I beloppet ingår inte två utestående kapitaltäckningsgarantier, till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Bro- förbindelsen Svedab AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på statens åtagande.

Utöver redan utfärdade garantier finns utfästelser om nya garantier på 79 miljarder kronor för i huvudsak exportsektorn.

Garantierna hanteras av fyra myndigheter: RGK, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 1 januari 2008 avvecklades Insättningsgaranti- nämnden som separat myndighet och RGK ansvarar för hanteringen av insättningsgarantin och investerarskyddet. Garantikapital till inter- nationella finansieringsinstitut utfärdas och hanteras av Finansdepartementet och Utrikes- departementet, men redovisas av RGK.

197

Skr. 2008/09:101

Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2008-12-31

Miljoner kronor

Typ av garanti	Garantier	Utfästelser
Insättningsgarantin1	638 851
Investerarskyddet2
Kreditgarantier	295 330	78 523

Bankgarantier	148 077
Exportgarantier	105 407	77 7743
U-kreditgarantier	1 390	504

Infrastruktur	29 773
Bostadskrediter	2 568

Internationella åtaganden	8 069	245

Övrigt	46
Garantier om tillförsel av kapital	96 061

Kapitaltäckningsgarantier4
Grundfondsförbindelser	1 005
Garantikapital	91 056

Övrigt	4 000

Pensionsgarantier5	7 926
Övriga garantier	1 670

Affärsverkens garantier, m.fl.	1 670

Summa	1 039 838	78 523

1Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2007. Hösten 2008 utvidgades garantin vilket beräknas öka åtagandet med mer än 100 miljarder kronor.

2För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

3Avser såväl bundna som obundna utfästelser.

4Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade i tid och belopp.

5Åtagandet för pensionsgarantierna avser den 31 december 2007.

Den statliga garantiportföljen ökade kraftigt under 2008 till följd av det nya bankgaranti- programmet, en större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin samt ökad efterfrågan på exportgarantier.

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2004–2008

Miljoner kronor

1 200 000

1 000 000

800000

600000

400000

200 000


2004		2005	2006		2007	2008
	Övriga garantier			Insättningsgarantin

Av riksdagen beslutade garantiramar

I tabell 6.1 redovisas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna har utfärdat. I tabell 6.2 redovisas en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar och till vilka belopp dessa har utnyttjats. Riksdagen beslutar om en större mängd garantier inom olika program. I tabell 6.2 anges ramarna för de program där nya garantier får utfärdas. Därutöver finns ett antal enskilda garantier där riksdagen fastställt ett visst belopp för åtagandet. Sådana enskilda garantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2, vilket gör att totalbeloppen i tabell 6.1 och 6.2 inte är jämförbara.

Flera av de garantiramar som riksdagen har beslutat är obegränsade till belopp. Den på- gående finanskrisen har lett till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier.

Regeringen har inledningsvis fastställt det nya garantiprogrammet för banker med flera till 1 500 miljarder kronor. För RGK:s övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.

Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier på sammanlagt 200 miljarder kronor. För 2008 hade regeringen bemyndigat EKN att använda 175 miljarder kronor av ramen. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investerings- garantier. Den totala ramen för Sidas garanti- åtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för fristående garantier.

BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp.

198

		Skr. 2008/09:101

Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2008-12-31
Miljoner kronor
	Beslutade garantiramar	Utfärdade garantier
Riksgäldskontoret
Insättningsgarantin	Obegränsad	638 8511
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2	Obegränsad	0
Investerarskyddet	Obegränsad	*

Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser3	Obegränsad	148 077
Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning2	450 000	0
Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för omställning till grön
teknologi m.m.4	20 000	0
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning	Obegränsad	29 635

Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån	7 335	7 335

Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån	1 134	445
Pensionsgarantier	30 000	7 926

Kreditgarantier till UD-anställda	50	2

EKN
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)5	200 000	150 786
därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier avseende export av civila
flygplan)	5 000	2 373

Investeringsgarantier	10 000	0

Sida
Totalram	12 583	2 103

därav biståndsgarantier
(garantier och utfästelser)		1 894

därav fristående garantier och utfästelser	1 000	454

BKN
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder	10 000	2 001

Kreditgarantier i obeståndshantering för lån som syftar till att minska förlustrisken för
tidigare lämnad garanti6	50 000	0
Kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastighet
för ombildning till kooperativ hyresrätt6	1 000	0
Kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden	1 000	567

Kreditgarantier för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostad (förvärvsgarantier)
fr.o.m. 1 mars 2008	5 000	0

Summa		992 449

1Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2007. Hösten 2008 utvidgades garantin vilket beräknas öka åtagandet med mer än 100 miljarder kronor. Höjningen av det maximala ersättningsbeloppet från 250 000 till 500 000 kronor per kund och bank är en följd av finanskrisen.

2Garantin är en följd av finanskrisen.

3Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen.

4Garantier är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången.

5Ramen höjs 2009 till 350 miljarder kronor p.g.a. ökad efterfrågan på exportgarantier till följd av finanskrisen och konjunkturnedgången. I beloppet 150 786 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna vilket förklarar skillnaden mot tabell 6.1.

6Utgår 2009.

*För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

199

Skr. 2008/09:101

6.1.2De olika garantityperna

Insättningsgarantin och investerarskyddet

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att stärka skyddet för allmänhetens insättningar och bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EG- direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU- länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten.

Hösten 2008 höjde merparten av EU:s medlemsstater insättningsgarantin till minst 50 000 euro. För Sveriges del höjdes det maxi- mala ersättningsbeloppet från 250 000 kronor per kund och institut till 500 000 kronor. Samtidigt utökades insättningsgarantin så att den omfattar inlåning på alla typer av konton (utom det individuella pensionssparandet).

Regeringen får även ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.

De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 165 miljarder till 639 miljarder kronor per 31 december 2007. Genom utvidgningen av garantin hösten 2008 beräknas åtagandet öka ytterligare med mer än 100 miljarder kronor.

Inga ersättningar behövde betalas ut under året. Det finns idag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin, eftersom garantin ligger utanför den för övriga garantier gällande garantimodellen.

Investerarskyddet

När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värde- papper skilda från sina egna. Om institutet trots detta inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att reda ut vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt

250 000 kronor per kund och institut. Inga ersättningar behövde betalas ut under året.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankernas upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra lån- givare.

Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning

Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av Lag (208:814) om statligt stöd till kredit- institut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Det syftar till att ge bättre förutsättningar för företag och hushåll som behöver låna pengar.

Garantiprogrammet ger banker, bostads- institut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning. För varje utfärdad garanti betalar institutet en avgift till staten. Avgifterna för- väntas täcka kostnaderna för eventuella förluster som uppstår på grund av garantierna.

Garantiprogrammet är en kortsiktig åtgärd och gäller fram till den 30 april 2009. Därefter har regeringen beslutat att förlänga garanti- programmet till den 31 oktober 2009.

Den totala beloppsgränsen för garanti- programmet är inledningsvis 1 500 miljarder kronor. Vid årsskiftet hade RGK utfärdat garantier för 148 miljarder kronor till Swedbank AB, Swedbank Hypotek AB samt Volvofinans Bank AB.

Exportgarantier

EKN ska främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkredit- garantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på exportgarantier har ökat under senare år och accelererat under andra halvåret 2008. Riksdag och regering har därför beslutat att utöka ramen för exportkreditgarantier till 350 miljarder kronor för 2009.

Höstens finanskris och den pågående konjunkturnedgången har haft stor inverkan på de mindre företagens möjligheter att genomföra exportaffärer och få riskskydd. Från stora

200

företag har ansökningarna varit många för affärer på såväl etablerade som nya marknader under hela året. Av årets utfästelser avsåg nästan en fjärdedel affärer på de tre länderna Iran, Ryssland och Nigeria.

Nya utfästelser och garantier för 102 miljarder kronor utfärdades under 2008, vilket är en ökning med 32 miljarder jämfört med året före. Engagemanget i form av garantier och utfästelser var vid årsskiftet 183 miljarder kronor fördelade på 125 länder. Ett fåtal länder, främst Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engage- mangen. Under 2008 har dock den geografiska koncentrationen minskat något som en följd av att flera stora och långa engagemang tillkommit i portföljen.

Andelen statsrisker och andra offentliga risker fortsätter att minska då de nya affärerna främst innebär ett risktagande på privata köpare. Av de utställda garantierna under 2008 står telekom- utrustning, transportindustrin och kraftindustrin för närmare tre fjärdedelar.

Under andra halvåret 2008 ökade antalet betalningsdröjsmål i många av de garanterade affärerna men skadeutbetalningarna är fort- farande på en låg nivå.

U-kreditgarantier

En u-kredit är en exportkredit som Sida garan- terar och subventionerar. Garantierna ges till projekt som Sida bedömer få betydande utveck- lingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u- kreditgarantierna på uppdrag av Sida.

Sidas totala engagemang inklusive utfästelser ökade under 2008 till 1,9 miljarder kronor genom höjningar av befintliga utfästelser. Några nya utfästelser har däremot inte gjorts. Skade- ersättningarna minskade något och avsåg liksom tidigare främst Zimbabwe samt Pakistan i enlig- het med Paris-klubbsavtalet.

Infrastruktur

Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var närmare 30 miljarder kronor. RGK har kunnat konstatera att statens risk minskat betydligt i takt med att intäkterna från bron ökat.

Skr. 2008/09:101

Fordonsindustrin

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att ställa ut statliga kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken, EIB, för omställning till grön teknologi m.m. inom en ram på 20 miljarder kronor.

Bostadskrediter

Tillströmningen av nya bostadskreditgarantier var fortsatt svag under 2008. Många garantier har sagts upp när BKN slutförde arbetet med att ersätta äldre kreditgarantier med avtalsreglerade garantier. Under året minskade garantistocken från 2,9 till 2,6 miljarder kronor och omfattar nu knappt 2000 garantier. De nya instrument, hyresgarantier och förvärvsgarantier, som BKN tillhandahåller till grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden har ännu inte fått något större genomslag.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena på 8 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i RGK:s garantiåtaganden för NIB:s projektinvesteringslån har minskat till följd av att NIB under 2008, liksom vid två tidigare tillfällen, har avsatt medel i en kredit- riskfond, vilken tas i anspråk innan NIB kan åberopa garantin.

Sida bedriver en försöksverksamhet med fri- stående garantier. Vid utgången av 2008 fanns garantiavtal för fem engagemang i Afrika. Garantier för 209 miljoner kronor var utfärdade och det fanns utfästelser om ytterligare garantier för 245 miljoner kronor.

Garantiprogram

Staten har tidigare haft garantiprogram att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garanti- givning. Det finns fortfarande kvar cirka 300 kreditgarantier på relativt små belopp. Sammantaget uppgår dessa garantier till 30 miljoner kronor.

Garantier om tillförsel av kapital

I stället för att staten ger ett direkt kapitaltill- skott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation

201

Skr. 2008/09:101

mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Garantierna är således obe- gränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför olämpliga ur ett riskperspektiv.

De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk- Danska Broförbindelsen Svedab AB.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäck- ningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. RGK har sådana åtaganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital.

Sverige har medlemsåtaganden i nio inter- nationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken med flera). Åtagandena består dels av inbetalt kapital, dels garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten för- binder sig att under vissa omständigheter till- skjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena hade genom valutakursändringar stigit till 91 miljarder kronor vid utgången av 2008.

Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Men instituten är priori- terade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har en konservativ kredit- givning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Övrigt

Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att ta upp lån hos RGK inom en be- gränsad ram. Denna ram, som från början var

10 miljarder kronor, minskar med en miljard per år och var 4 miljarder kronor under 2008.

Pensionsgarantier

Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upp- arbetade avtalspensioner för de som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.

RGK:s åtagande är 7,9 miljarder kronor, varav Posten står för den större delen. Posten har fonderat den största delen av sina pensions- åtaganden i en pensionsstiftelse.

Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.

6.1.3Risken i statens samlade garantiportfölj

För att mäta risken6 i sina åtaganden ska garanti- myndigheterna värdera de förväntade förlusterna i sina garantier och göra avsättningar för dessa förluster i sina balansräkningar.

För insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantierna och garantikapitalet görs ingen värdering och inte heller någon avsättning för den förväntade förlusten. Därför finns det idag ingen fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen. Dessutom råder osäkerhet kring det förväntade utfallet i fram- tiden − så kallad oförväntad förlust. Ju mindre diversifierad en portfölj av risker är desto större är osäkerheten kring det förväntade utfallet i framtiden.

6Den risk som avses i detta avsnitt är kreditrisk. Det finns även andra risker såsom operationella risker. Investerarskyddet omfattar till exempel huvudsakligen operationell risk, eftersom ett ersättningsfall blir aktuellt först efter slarv eller brottslig handling hos ett institut.

202

RGK avsåg att under 2008, i samråd med övriga garanti- och kreditmyndigheter, under- söka möjligheten att på sikt ta fram ett verktyg för att mäta sannolikheten att riktigt stora förluster kommer att inträffa. Med andra ord att inte enbart mäta den förväntade förlusten utan även den oförväntade förlusten för statens garantier och krediter. Detta arbete har fått ned- prioriteras på grund av den pågående finansiella krisen. RGK räknar med att återuppta arbetet under 2009.

En översiktlig analys av hela garantiportföljen visar emellertid att staten har stora exponeringar mot ett antal olika branscher. Den belopps- mässigt ojämförligt största exponeringen är på svensk bank- och finanssektor genom insätt- ningsgarantin och bankgarantierna, sedan följer exponeringarna mot svensk infrastruktur. Via EKN har staten också exponering mot utländska stater, telekomsektorn och kraftsektorn. De största engagemangen avser Pakistan och Sydafrika.

I avsaknad av dels riskvärderingar av de största åtagandena i statens portfölj av kreditrisker, dels ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portfölj- risk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade port- följ. Det är dock tydligt att en systemkris inom den finansiella sektorn kan utlösa stora förluster. En utdragen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning i in- frianden, men det är osäkert i vilken utsträck- ning.

I de följande avsnitten redovisas först de fonder som byggs upp för att möta riskerna i det finansiella systemet och sedan de avsättningar som görs för förväntade förluster för övriga garantier.

6.1.4Fonder för att stödja det finansiella systemet

Stabilitetsfonden

Riksdagen har beslutat att bygga upp en stabili- tetsfond som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Banker och andra kreditinstitut ska betala en årlig stabilitets- avgift. Avgifterna för bankgarantierna ska också tillföras fonden och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden.

Skr. 2008/09:101

Målet är att stabilitetsfonden inom 15 år ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. På sikt planeras även att insättningsgarantifonden ska ingå i stabili- tetsfonden.

Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden.

Fonderna byggs upp av ackumulerat resultat

För insättningsgarantin och bankgarantierna görs inte några avsättningar för förväntade garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar RGK i stället fonder uppbyggda av verksamheternas ackumulerade resultat. Insätt- ningsgarantifondens bokförda värde var 19,1 miljarder kronor vid utgången av 2008.

Avgifter och kostnader för bankgaranti- programmet påverkar resultatet för den ny- inrättade stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra stat- liga stödåtgärder till kreditinstitut. Vid slutet av 2008 var stabilitetsfondens bokförda värde 15,1 miljarder kronor efter det att fonden till- förts 15 miljarder kronor från statsbudgeten under året.

Redovisning av åtaganden utan avsättning för förväntade förluster

De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsätt- ningar för förväntade förluster redovisas som ansvarsförbindelser inom linjen. Förutom in- sättningsgarantin och bankgarantierna görs inte heller några avsättningar för garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Tillsam- mans uppgår dessa åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser till 880 miljarder kronor (se även not 53 i kapitel 4).

203

Skr. 2008/09:101

6.1.5Avsättningar för övriga garantier

Förväntade kostnader

Som ett mått på risken i övriga garantiåtaganden värderar myndigheterna löpande de förväntade förlusterna. På skuldsidan i sina balansräkningar gör myndigheterna avsättningar för de för- väntade förlusterna samt för de administrativa kostnaderna, tillsammans benämnda förväntade kostnader.

I tabell 6.3 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas motsvarande engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2008.

Tabell 6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2008-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantier och garantikapital)

Miljoner kronor

		Avsättningar	Avsätt-	Förändring i
		Avsättningar	ningarna	Förändring i
	Garanti-	för	i relation till	avsätt-
	Garanti-	förväntade	engage-	ningarna
Myndighet	engagemang1	kostnader	mangen	under 2008
RGK	50 610	1 091	2,2%	28

EKN2	112 434	5 104	4,5%	1 239
Sida	2 046	253	12,4%	85

BKN	2 568	938	36,5%	-72

Summa	167 658	7 386	4,4%	-1 280

1I engagemangen för EKN och Sida ingår förutom garantiförbindelser även vissa utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.3 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I RGK:s engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 5 104 miljoner kronor till 4 418 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om 686 miljoner kronor via återförsäkringar. Dessutom har EKN:s återförsäkringar reducerat den oförväntade förlusten med 1 026 miljoner kronor. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 712 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen). I beloppet

112434 miljoner kronor ingår garantier (105 407) och bundna utfästelser

(12 983) samt övrigt (-5 957) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.2.

Anm.: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 11 203 miljoner kronor respektive 600 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar).

De totala avsättningarna för förväntade kost- nader i den del av statens garantiportfölj där dessa kostnader värderas ökade under 2008 från 6,1 till 7,4 miljarder kronor. Huvuddelen gäller exportgarantier. Förutom avsättningar för nya sådana affärer påverkas avsättningsbehovet av valutakursförändringar med mera. Många av EKN:s affärer är i US-dollar och euro, valutor som stärkts betydligt i förhållande till den svenska kronan.

Den grupp av garantier som har störst avsätt- ning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s bostadskreditgarantier. Avsättningarna är, trots

det försämrade marknadsläget, i stort oföränd- rade jämfört med föregående årsskifte eftersom flera garantier sagts upp.

Oförväntade förluster

Som framgått av avsnitt 6.1.3 saknas en full- ständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen då det finns en osäkerhet kring det förväntade utfallet, så kallad oförväntad förlust.

EKN och Sida gör i sina årsredovisningar särskilda avsättningar för oförväntad förlust med 5 073 miljoner kronor (efter avdrag för 1 026 miljoner kronor avseende engagemang som EKN återförsäkrat) respektive 344 miljoner kronor. De gör det eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säkerhetsgrad om 95 procent.

Dessa avsättningar ger dock inte någon full- ständig bild av statens oförväntade förluster eftersom övriga garantimyndigheter inte gör motsvarande beräkningar och enskilda myndig- heters beräkningar inte självklart går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en samlad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av dessa oförväntade förluster för respektive garantimyndighet.

6.1.6Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller i vissa fall subven- tioneras avgiften över statsbudgeten. Avgiften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet (avgifterna för insättningsgarantin och investe- rarskyddet regleras i lag7). Avgifterna samlas på

7 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de institut som omfattas av skyddet.

204

räntebärande konton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida in- frianden och bokförs som en tillgång i myndig- heternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare in- friade garantier.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

De årliga avgifterna till insättningsgarantin place- ras främst i statsobligationer. På uppdrag av RGK förvaltar Kammarkollegiet avgifterna med målet att tillgångarna ska bestå av en jämn för- delning av utestående statsobligationer med löp- tider upp till 10 år.

EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i ut- ländsk valuta från exportgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton samt i valutadeposi- tioner och obligationer.

Räntekonton hos RGK

En stor del av avgifterna redovisas på ränte- bärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs dessa konton. Från räntebärande konton i RGK görs ”utbetalningar” för infrianden och för myndig- heternas administrationskostnader. En obe- gränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av Sidas fristående garantier). Över- skott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Behållningen på dessa räntekonton konsoli- deras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplånings- behov vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisnings- mässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden

Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och bank- tillgodohavanden.

Skr. 2008/09:101

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav, andra placeringar och behållningar på konton i RGK har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar på 9 miljarder kronor från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtminstone export- garantierna betydande. Värdet på regress- fordringarna uppskattas till totalt 2 miljarder kronor.

Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2008-12-31 (exklusive stabilitetsfonden)

Miljoner kronor

	Värde-		Kortfristiga
	pappers	Ränte-	placeringar
	innehav och	konton	och bank-	Regress-
	långfristiga	hos	tillgodo-	fordringar
Myndighet	placeringar	RGK	havanden	(netto)	Totalt
RGK,
Insättnings-
garantin	19 103				19 103

RGK, övriga
utom bank-
garantierna1		2 278		15	2 293
EKN	2 472	13 693	434	1 625	18 224

Baltramen2		16	12	0	28
Sida		1 637	251	265	2 153
BKN		2 042		65	2 107

Summa	21 575	19 666	697	1 970	43 908

1Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden.

2Garantigivning inom den särskilda ramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantistöd som kan finnas för de berörda länderna hanteras numera inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet.

6.1.7Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten

För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättning- arna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kom- mande garantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndig- hetsnivå, men insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansieringsinstitut ingår inte eftersom riskerna i dessa garantier inte har värde-

205

Skr. 2008/09:101

rats. Därmed kan ingen heltäckande analys av statens garantiportfölj göras i detta hänseende.

Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2008-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bank- garantier och garantikapital)

Miljoner kronor

		Avsättningar	Garanti-	Nuvärde av
	Garanti-	för förväntade	tillgångar1	framtida
Myndighet	engagemang	kostnader	enligt tabell 6.4	avgifter
RGK	50 610	1 091	2 293	123
EKN	112 4342	5 104	18 224	1 659
Baltramen	0	0	28

Sida	2 046	253	2 153	100
BKN	2 568	938	2 107	108

Summa	167 658	7 386	24 805	1 990

1Summan 24 805 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garanti- verksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på

19103 miljoner kronor.

2I beloppet 112 434 miljoner kronor ingår garantier (105 407) och bundna utfästelser (12 983) samt övrigt (-5 957) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.2.

Jämförelsen visar att för denna del av garanti- portföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5.) och framtida avgifter. EKN:s garantier utgör en väsentlig andel av denna del av statens garanti- verksamhet.

En viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuvarande avsätt- ningar är att antalet infriade garantier varit få eftersom den ekonomiska utvecklingen under tidigare år varit gynnsam. För EKN ökade emellertid antalet betalningsdröjsmål under andra halvåret 2008 medan skadebetalningarna fortfarande var på en låg nivå. EKN räknar med att instabiliteten i världsekonomin leder till en ökning av antalet inställda betalningar i affärerna. Dagens samlade överskott kan behövas för att täcka förluster i framtiden då stora infrianden tenderar att komma samlade under ekonomiskt sämre tider.

6.1.8Betalningsflöden och garanti- verksamhetens påverkan på statens finanser

Statligt subventionerade avgifter

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventio- nera hela eller delar av avgiften för en viss

garanti. Riksdagen anslår då medel på stats- budgeten för att betala avgiften.

År 2008 utbetalades 0,9 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Vidare har EKN fått 270 miljoner kronor från anslag för fordringar på Kamerun som Sverige beslutat skriva av. Till följd av den minskade risken i NIB:s projektinvesteringslån återbetalade RGK 18,8 miljoner kronor av den garantiavgift som staten tidigare betalat som subvention för NIB. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta anslag. Det gäller åtaganden i form av garanti- kapital, u-kreditgarantier och kapitaltäcknings- garantier.

I tabell 6.6 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från garantimodellen.

Tabell 6.6 Anslag vars ändamål omfattade garanti- verksamhet 2008

Miljoner kronor

Utgifts-			Utfall
område	Anslag	Garantiåtagande	2008
2	2:4 Vissa garanti-	Sverigehuset i Sankt	0,9
	och medlemsavgifter	Petersburg
		Vissa internationella
		finansieringsinstitut
7	8:1 Biståndsverk-	Garantier under Lomé	–
	samhet	IV Bis och Cotonou-
		avtalet
		U-kreditgarantier	–
		Avskrivning av
		fordringar på Kamerun	–
		Vissa internationella
		finansieringsinstitut

1625:24 Stockholms universitet:

Forskning och	Fysikhuset
forskarutbildning	Stockholm KB	–

1625:32 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och	Fysikhuset
forskarutbildning	Stockholm KB	–

1831:4 (2007) Statens

bostadskreditnämnd: Äldre bostadskredit-

	Garantiverksamhet	garantier	0,0

22	36:2 Vägverket:	Öresundsbro	0,0
	Väghållning och	Konsortiet
	statsbidrag	SVEDAB AB	–
22	36:4 Banverket:	Öresundsbro	0,0
	Banhållning och	Konsortiet
	sektorsuppgifter	SVEDAB AB	–
		Arlandabanan	–
		Infrastructure AB

206

Skr. 2008/09:101

Betalningsflöden

Betalningarnas påverkan på lånebehovet

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konso- liderade centralkonto, till exempel externa betal- ningar av garantiavgifter, infrianden, återvin- ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 6.7 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.7 Betalningsflöden under 2008

Miljoner kronor

				Kostnader
				för admini-
Myndighet	Avgifter	Återvinningar	Infrianden	stration	Summa
RGK,
Insättnings-
garantin	639			-12	627
RGK, bank-
garantier				-5	-5
RGK, övriga
garantier	27	4	0	-25	6
EKN	371	433	-51	-126	627

Sida	39	92	-21	-3	107

BKN	15	17	-3	-6	23
Summa	1 091	546	-75	-177	1 385

Avgifter

Garantitagarna betalade 1 091 miljoner i avgifter under 2008 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportgarantierna. Avgifterna för bankgarantiprogrammet för fjärde kvartalet 2008 på 61 miljoner kronor betalades först under 2009.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 546 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.

Infrianden

Utbetalningarna för infriade garantier var 75 miljoner kronor, huvudsakligen för export- och u-kreditgarantier.

Kostnader för administration Administrationskostnaderna var 177 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.

Posterna avgifter, återvinningar, infrianden och administration har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i den del av garantiverksam- heten som enbart har tillgångar i form av ränte- konton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.

Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på låne- behovet som garantiverksamheten har haft under 2008. En analys av flödena pekar dock på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 1,4 miljarder kronor under 2008 (se tabell 6.7).

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 350 miljoner kronor. De avgifter som garanti- tagarna själva betalat har uppgått till mellan 1,1 och 1,8 miljarder kronor varje år. Det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat.

Under femårsperioden låg de årliga infrian- dena i början på närmare 1 miljard kronor, men de har minskat till under en halv miljard kronor de senaste åren. Återvinningarna har varierat mellan 0,5 och drygt 3 miljarder kronor. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.

207

Skr. 2008/09:101

Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2004–2008

Miljoner kronor

6000

5000

4000

3000

2000

1000

-1000

-2000

2004	2005	2006		2007	2008
	Infrianden		Adm kostn			Avgifter


	Subventioner		Återvinningar			Flödessaldo
	Subventioner		Återvinningar			Flödessaldo

6.2Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig ut- låning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut.

Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på stats- budgeten.

För den statliga långivningen saknas i dag ett regelverk motsvarande det som gäller för garan- tier. Det finns därför inget generellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån och att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster.

Kostnaderna för RGK:s utlåning ska dock motsvaras av dess intäkter över en längre tids- period genom att avgiftssättningen ska ske till försäkringsmässiga principer. Avgifterna för kreditrisken (exklusive administrativa kost- nader) sätts in på ett räntebärande konto hos RGK och disponeras för att täcka uteblivna amorteringar och räntor på utgivna lån.

Eftersom det saknas en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning är

det svårt att få en klar och samlad bild över statens utestående kreditrisker.

6.2.1Kreditportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var den 31 december 2008 över 200 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) på 180 miljarder kronor vilket motsvarar 89 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor.

RGK:s utlåning på 20,8 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är mindre än en miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värde- ringsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kredit- myndigheterna har uppskattat de osäkra ford- ringarna till närmare 28,6 miljarder kronor eller 14 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 26,7 miljarder kronor eller 93 procent av de osäkra fordringarna.

208

Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2008-12-31

Miljoner kronor

		Nedskrivning	Utlåning efter
		Nedskrivning	nedskrivning
Kreditmyndighet respektive	Utlånat	för osäkra	för osäkra
låntagare/ändamål	belopp	fordringar	fordringar
CSN, studielån	179 779	26 720	153 059

CSN, hemutrustningslån	1 629	482	1 147

RGK, A-Train AB
(Arlandabanan)	1 000	200	800

RGK, Botniabanan AB	14 648	-	14 648
RGK, SVEDAB AB
(Öresundsbrons
landförbindelser)	4 881	700	4 181

RGK, övriga	245	-	245
Sida, biståndskrediter	256	100	156

Sida, villkorslån	374	266	108

Nutek, lokaliseringslån
m.m.	79	50	29

Energimyndigheten,
Baltikumlån	30	21	9

Energimyndigheten,
villkorslån	69	33	36

Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.	43	9	34

Kammarkollegiet,
näringslån m.m.	1	-	1

Summa	203 034	28 581	174 453

Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden med 138 miljoner kronor resp. till Premie- pensionsmyndigheten (PPM) med 1 528 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.

Under de senaste åren har utlåningen efter ned- skrivning för osäkra fordringar ökat från 145 till 175 miljarder kronor.

Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2004–2008

Miljoner kronor

200000

180000

160 000

140 000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

2004	2005	2006		2007	2008
CSN			Riksgälden		Övriga

Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärs- verken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar

Skr. 2008/09:101

viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordrings- rubriker. Enligt redovisningsreglerna klassifice- ras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.

I tabell 6.9 redovisas CSN:s och RGK:s ut- låning uppdelad på de tre kategorier som ESV anger i sina anvisningar. Några myndigheter är undantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas.

Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2008-12-31

Miljoner kronor

		Nedskrivning	Utlåning efter
		Nedskrivning	nedskrivning
Myndighet respektive	Utlånat	för osäkra	för osäkra
lånekategori	belopp	fordringar	fordringar
CSN

Lånefordringar	91 110	8 293	82 817

Lånefordringar med
villkorad återbetalnings-
skyldighet	90 304	18 909	71 395

Utvecklingskapital/Royalty

Delsumma	181 414	27 202	154 212

RGK

Lånefordringar	19 539	700	18 839
Lånefordringar med
villkorad återbetalnings-
skyldighet

Utvecklingskapital/Royalty	1 235	200	1 035
Delsumma	20 774	900	19 874

Summa	202 188	28 102	174 086

Anm.: I CSN:s utlåning är oplacerade inbetalningar på 5,9 miljoner kronor med- räknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.8 och i posten Utlåning i balansräkningen.

6.2.2De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner personer har studieskulder till CSN på till- sammans 179,8 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 26,7 miljarder kronor.

CSN administrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och redovis- ningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvud- kategorier.

-Lån som beviljats före 1989. Dessa har finansierats via anslag på statsbudgeten.

209

Skr. 2008/09:101

Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

-Lån som beviljats från och med 1989 finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot statsbudgeten via inkomst- titel.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobliga- tioner under de tre senaste åren.

Avdraget på 30 procent från räntan kompen- seras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklara- tioner. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral.

Om en låntagare inte betalar hela räntekost- naden läggs den obetalda räntan till kapital- skulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns med mera amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapita- liserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital.

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN även lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kronor fördelade på 59 000 lån med 83 000 lån- tagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,5 miljarder kronor motsvarande 30 procent som osäkra fordringar.

Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget Hemutrustningslån på stats- budgeten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobliga- tioner under de tre senaste åren.

Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot stats- budgeten via anslaget Hemutrustningslån.

Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av efter- giften som motsvaras av en skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitaliserade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan Infrastructure AB och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2008 var 20,5 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Botniabanan AB

Lånet till Botniabanan var vid årsskiftet 14,6 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånet till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 4,9 miljarder kronor. Åter- betalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obligationslån solidariskt av den svenska och den danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

A-Train AB

Lånet till A-Train, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan Infrastructure AB, är ett villkorslån på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss – på förhand bestämd – avkastning på sitt insatta

210

kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,2 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

Saab AB och Volvo Aero AB

RGK har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero för delfinansiering av utvecklingskostnad- erna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus

380.Återbetalningarna är beroende av försälj- ningsintäkterna i projektet. RGK bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i ut- låningen.

Lån till exportfinansiering och fordonsindustrin

Exportfinansiering

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i RGK.

Fordonsindustrin

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att i enlighet med EG-kommission- ens riktlinjer om statligt stöd ge undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor till företag inom fordonsindustrin som befinner sig i ekonomiska svårigheter.

Skr. 2008/09:101

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Statens energimyndighet, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 852 miljoner kronor, varav 479 miljoner kronor motsvarande 56 procent av beloppet bedöms som osäkra fordringar.

Dessa lån finansieras via anslag på stats- budgeten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomst- titel på statsbudgeten.

Störst är Sidas utlåning på 630 miljoner kronor, varav 256 miljoner kronor som bistånds- krediter för finansiering av infrastruktur och 374 miljoner kronor som villkorslån för närings- utveckling och kapitalmarknadsutveckling. De osäkra fordringarna bedöms till 366 miljoner kronor motsvarande 58 procent av utlånat belopp.

211

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Skr. 2008/09:101

7Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Regeringens intygande avseende EU-medel

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

I detta kapitel lämnar regeringen dels ett inty- gande avseende EU-medel, dels en redovisning av samtliga EU-medel som redovisas över stats- budgeten (EU-medel som avser både innevar- ande och tidigare fleråriga budgetram samt de direkta medel som hanteras av svenska myndig- heter). Därtill redovisas Europeiska revisions- rättens granskningar avseende genomförandet av EU-budgeten 2007.

Intygandet, som omfattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007–2013, innehåller en räkenskapssamman- ställning av återflödet från EU-budgeten. Anled- ningen till att intygandet begränsas till denna period är tillkomsten av ny rättslig grund (ett ramverk för intern styrning och kontroll). Genom ramverket lämnar ansvariga myndigheter en försäkran till regeringen som möjliggör utfär- dandet av ett nationellt intygande. Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden

från granskning av myndigheternas räkenskaper och den interna styrningen och kontrollen.

7.1Intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande avseende EU-medel innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas i partnerskap mellan med- lemsstaten Sverige och Europeiska kommissio- nen, vilka redovisas på statsbudgetens anslags- och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till Europeiska kommis- sionen och Europeiska revisionsrätten. I intyg- andet bedömer regeringen huruvida EU-räken- skaperna i allt väsentligt är rättvisande samt inty- gar att det finns ett ramverk för staten som syf-

215

Skr. 2008/09:101

tar till att säkerställa en betryggande intern styr- ning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.

Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt för- valtningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styr- ningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att skapa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU- medlen i syfte att med rimlig säkerhet tillför- säkra de underliggande transaktionernas laglig- het och korrekthet.

7.2Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition.

Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen inne- håller konsoliderade resultat- och balansräk- ningar samt finansieringsanalys avseende samt- liga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till och återflödet från EU-bud- geten redovisas i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat besluts- fattandet bl.a. avseende genomförande av EU- program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndig- heterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myn- digheterna och försäkra sig om att myndigheter- na fullgör sitt verksamhetsansvar.

Ramverk för intern styrning och kontroll

Den 1 januari 2008 infördes ett gemensamt ram- verk för intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter. Ramverket utgörs av flera förord- ningar. Förutom ny förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll omfattas ramverket av den nya myndighetsförordningen (2007:515) gällande ledningens verksamhetsansvar, internre- visionsförordningen (2006:1228) avseende revi- sionens inriktning samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag gällande undertecknandet av årsredovisningen.

Myndighetens ledning ansvarar inför regering- en för all den verksamhet som myndigheten bedriver och ska se till att den genomförs effek- tivt och enligt gällande rätt och förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Myndigheten har också ett ansvar för att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hus- hållar väl med statens medel. I enlighet med gäll- ande regelverk ligger ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll på myndighetens ledning. Regelverket ålägger ledningen att kon- tinuerligt genomföra analyser av verksamheten och hantera risker förknippade med verksam- hetsansvaret. Vidare har regeringen ställt krav på de myndigheter som ansvarar för förvaltningen av EU-medel att inrätta internrevision.

Därutöver upprättar och lämnar varje myndig- het årligen en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen skrivs under av myndighetens ledning. Genom undertecknandet intygar led- ningen att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Därtill lämnar ledningen vid de myndig- heter som ålagts att inrätta och bedriva intern- revision i anslutning till underskriften av års- redovisningen en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betrygg- ande. Ledningens bedömning samt intygande omfattar även de EU-medel som hanteras vid myndigheten.

7.3Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning

216

samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag/inkomsttitlar.

Verksamheten för innevarande fleråriga bud- getram befann sig under 2008 i en inledningfas, dock med undantag för jordbruksfonderna. De fleråriga och årliga programmen fastställdes för flertalet fonder under 2007 och 2008 och utbetalningarna har följaktligen varit begränsade.

Utbetalningarna från tidigare fleråriga budget- ram (2000–2006) kommer gradvis att minska och fasas ut de kommande åren (strukturfond- erna slutredovisas under 2010) medan utbetal- ningarna avseende innevarande fleråriga budget- ram kommer att öka. Detta innebär att på sikt kommer i princip samtliga EU-medel att om- fattas av intygandet. För 2008 innebär det dock att intygandet i princip omfattar jordbruks- fonderna.

Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvud- sakligen från EU:s jordbruksfonder och struk- turfonderna. Sverige får också stöd till trans- europeiska nätverk samt forsknings- och utbild- ningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och för- valta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlems- staten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med kom- missionen som omfattas av regeringens intyg- ande. Ett gemensamt förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel.

På de områden där det föreligger ett delat för- valtningsansvar mellan Sverige och kommis- sionen finns på resultaträkningens intäktssida (EU-budgetens utgiftssida) för fleråriga budget- ramen 2007–2013 totalt nio myndigheter som är utsedda att vara förvaltande myndighet.

Nedan redogörs för de olika fonderna.

Jordbruksfonder

Stödet till jordbruket består i innevarande fler- åriga budgetram 2007-2013 av två fonder – Euro- peiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygds-

Skr. 2008/09:101

utveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet samt utbetalande organ för båda fonderna och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Ekonomistyrningsverket (ESV).

EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkur- renskraft och livskvalitet på landsbygden.

Strukturfonder

Antalet strukturfonder i innevarande program- period 2007–2013 är två, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Strukturfonder ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skill- naderna mellan Europas regioner och inne- vånare.

I Sverige är ERUF uppdelad i 8 regionala program och 10 territoriella program medan ESF består av ett nationellt program. För varje pro- gram finns förvaltande myndighet, attesterande myndighet och revisionsmyndighet. Den för- valtande myndigheten har ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfonds- medlen till de slutliga stödmottagarna.

Den attesterande myndigheten gör en bedöm- ning om kostnaderna är stödberättigande och intygar inför kommissionen att utgiftsdeklara- tionen är korrekt.

För ERUF är Verket för näringslivsutveckling (Nutek) förvaltande och attesterande myndighet för 8 regionala program samt ett territoriellt program. I ytterligare fyra territoriella program är förvaltande och attesterande myndigheter svenska, Länsstyrelserna i Norrbottens, Väster- bottens respektive Jämtlands län.

För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet.

ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige.

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För att ge finansiellt stöd till asyl- och migra- tionspolitiken i EU har ett ramprogram för

217

Skr. 2008/09:101

solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under den fleråriga budgetramen 2007– 2013 och omfattar fyra olika fonder – Euro- peiska flyktingfonden (2008–2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013), Europeiska fonden för integration av tredje- landsmedborgare (2007–2013) samt Europeiska återvändandefonden (2008–2013).

Fonderna kan användas för att finansiera sam- arbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande.

Europeiska flyktingfonden (2005–2010), som beslutades under föregående fleråriga budget- ramen, inkluderas inte i intygandet p.g.a. att medlen inte omfattas av det gemensamma för- valtningsansvaret mellan medlemsstat och kommission.

Migrationsverket har utsetts till ansvarig myn- dighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvändande- fonden i enlighet med tillämplig gemenskaps- lagstiftning och principen om en sund ekonom- isk förvaltning. Svenska ESF-rådet har utsetts till ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är ut- sedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.

Fiskerifonden

Stödet till fiskerinäringen består i innevarande programperiod av en fond, Europeiska Fiskeri- fonden (EFF). Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för denna fond. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet.

7.3.1Resultaträkning

Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Redo- visningen görs i periodiserade termer, dvs. kost- naderna och intäkterna redovisas det år de är hänförliga till.

Tabell 7.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor	2008
Intäkter av bidrag från EU

- Jordbruksstöd	9 907
- Europeiska socialfonden	195

- Övrigt	5

Summa intäkter av bidrag från EU	10 107
Verksamhetens kostnader,

- Kostnaden för personal	-31

- Kostnaden för lokaler	-10
- Övriga driftskostnader	-63

Summa verksamhetens kostnader	-104

Lämnade bidrag,
- Jordbruksstöd	-8 812

- Europeiska regionala utvecklingsfonden	-181

- Europeiska socialfonden	-30
- Övrigt	-14

Summa lämnade bidrag	-9 037

Summa kostnader	-9 141
Nettointäkt	966

Anm. Eftersom 2008 är det första år för vilket denna typ av redovisning görs saknas jämförelsetal för 2007.

Intäkter – återflöde från EU-budgeten

De intäkter som redovisas avser till övervägande del medel från jordbruksfonden för finansiering av gårdsstöd och andra stöd till jordbruket. Jord- bruksverket redovisar intäkter på 9 907 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser gårdsstöd för 2008 och omkring en femtedel avser medel från landsbygdsfonden.

Förutom Jordbruksverket redovisar Svenska ESF-rådet bidrag från socialfonden med 195 miljoner kronor. Mindre belopp om 5 miljoner kronor redovisas av Fiskeriverket, Nutek och Migrationsverket.

Kostnader – användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten

Jordbruksverket redovisar lämnade bidrag med 8 812 miljoner kronor, till största delen för gårdsstöd och i övrigt främst medel enligt

EJFLU.

Utöver Jordbruksverket redovisar Nutek bidrag på 181 miljoner kronor till företag, myn- digheter och övriga organisationer m.m. finans- ierade från ERUF.

Svenska ESF-rådet redovisar lämnade bidrag finansierade från ESF med 30 miljoner kronor. Dessutom redovisar Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Migrationsverket lämnade

218

bidrag med mindre belopp. Jordbruksverket, Migrationsverket och Svenska ESF-rådet redo- visar administrativa kostnader finansierade med EU-medel med 104 miljoner kronor.

7.3.2Balansräkning

Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten och dess användning, baserat på vad berörda myndigheter tagit upp i sina årsredovisningar.

Tabell 7.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor	2008-12-31
Övriga fordringar	7 562

Periodavgränsningsposter	10

Summa tillgångar	7 572
Kapital	5 730

Leverantörsskulder	1

Övriga skulder	15
Förutbetalda intäkter	283

Oförbrukade bidrag	1 543

Summa skulder och kapital	7 572

Anm. Eftersom 2008 är det första år för vilket denna typ av redovisning görs saknas jämförelsetal för 2007.

Fordringar

Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat i slutet av 2008 med 7 042 miljoner kronor samt fordran på EJFLU.

Skulder och eget kapital

Skulderna avser oförbrukade bidrag på 1 543 miljoner kronor, främst i form av förskott från EJFLU med 1 400 miljoner kronor. Nutek redovisar förutbetalda intäkter från ERUF med 254 miljoner kronor.

7.3.3Redovisning på statsbudgeten – kassamässig

Redovisningen på statsbudgeten görs i kassa- mässiga termer, dvs. under den period då betalning sker. I tabell 7.3 redovisas utfall anslag/inkomsttitel avseende innevarande fler- åriga budgetramen 2007-2013.

Skr. 2008/09:101

Tabell 7.3 Utfall anslag/inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor

Anslag		Utfall 2008
081208	Från EU-budgeten finansierade insatser
	för asylsökande och flyktingar	10
132207	Europeiska socialfonden m.m. för
	perioden 2007–2013	68
193306	Europeiska regionala utvecklingsfonden
	perioden 2007–2013	187
234303	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 987

234304	Intervention och exportbidrag för
	jordbruksprodukter	537

234308	Från EU-budgeten finansierade
	strukturstöd till fisket m.m.,
	programperiod 2007–2013	8
234313	Jordbruks- och livsmedelsstatistik
	finansierad från EU-budgeten	6
234402	Från EU-budgeten finansierade åtgärder
	för landsbygdens miljö och struktur	1 831
Summa anslag		9 634

Inkomsttitlar

6111	Gårdsstöd	6 276
6113	Övriga interventioner	126

6114	Exportbidrag	106

6115	Djurbidrag	325
6116	Offentlig lagring	20

6118	EU:s landsbygdsfond 2007–2013	1 807

6119	Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder	216
6213	Bidrag från EG:s fiskerifond perioden
	2007–2013	36
6313	Bidrag från EU:s regionalfond perioden
	2007–2013	272
6413	Bidrag från EU:s socialfond perioden
	2007–2013	195
6911	Övriga bidrag från EU	4

6912	Stöd till sockernäringen	260

Summa inkomsttitlar		9 643
Netto anslag/inkomsttitlar		9

Inkomster

Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111–6119) redovisas av Jordbruksverket.

Bidrag från EFF redovisas av Fiskeriverket. Bidrag från ERUF redovisas av Nutek och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bidrag från ESF redovisas av Svenska ESF-rådet. Stöd till socker- näringen redovisas av Jordbruksverket.

219

Skr. 2008/09:101

Utgifter

Utgifterna på anslag avser i första hand gårds- stöd och djurbidrag samt åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för interven- tion och exportbidrag redovisas av Jordbruks- verket.

Bland övriga utgifter är det i första hand Nutek som redovisar stöd från ERUF. ESF- rådet redovisar stöd från ESF.

7.4Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och iakttagelser

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen

Nedan följer en sammanfattning av ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen avseende EU-medel.

Jordbruksfonderna

I årsredovisningen för 2008 intygar Jordbruks- verkets ledning, generaldirektören, att årsredo- visningen ger en rättvisande bild av verksam- hetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Förutom att Jordbruksverket lämnar en be- dömning samt ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag utfärdar generaldirektören vid myndig- heten en särskild försäkran enligt rådets förord- ning (EG) nr 1290/05 för EGFL och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2007 till 15 oktober 2008) till kommis- sionen, och som senare granskas av ESV.

Av försäkran framgår att generaldirektören på heder och samvete bekräftar att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har kredi-

terats till rätt fonder. Vidare har ett system in- förts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidrags- ansökningarna uppfyller krav för stödberättig- ande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreg- lerna.

Strukturfonderna

Ansvariga myndighetsledningar vid Svenska ESF-rådet, Nutek, Länsstyrelserna i Jämtlands, i Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verk- samhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande.

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

Ansvariga myndighetsledningar vid Migrations- verket, Svenska ESF-rådet samt Rikspolis- styrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betrygg- ande vid respektive myndighet.

Fiskerifonden

Ledningen vid Fiskeriverket intygar att årsredo- visningen ger en rättvisande bild av verksam- hetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms att det föreligger brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten beträffande vissa frågor inom ramen för uppföljning och avslutning av fiskefonden avse- ende programperiod 2000–2006. Bedömningen rör felprocent för de tre programområdena, Mål 1 södra, Mål 1 norra samt utanför Mål 1.

Den gamla programperioden omfattas inte av intygandet men en kortfattad redogörelse lämnas nedan om identifierade brister. ESV, som är ansvarig för att upprätta det slutliga utgifts- intyget till kommissionen, ska göra en bedöm- ning av stödberättigade utgifter. I den rapport som överlämnades till kommissionen pekade ESV på en hög felfrekvens i programmen. ESV gjorde bedömningen att förvaltnings- och kon- trollsystemen för den gamla programperioden inte kunde anses tillfredsställande. Fiskeriverket

220

delar dock inte bedömningen att felprocenten i programmen är så hög som ESV anför. ESV kommer att genomföra en närmare revision av frågan.

Skr. 2008/09:101

återvändandefonden fattades den 11 mars 2009 (C(2009)1585). Detta innebär således att ESV inte har lämnat något revisionsutlåtande för dessa fonder avseende 2008.

7.4.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser

Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU- program och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlå- tande. Regeringen redovisar i det följande de väsentligaste iakttagelserna från respektive fond/program.

Jordbruksfonderna

Som attesterande organ lämnar ESV ett ut- låtande om årsräkenskaperna. Utlåtandet om- fattar även ett utlåtande om de interna kontroll- ernas effektivitet. Revisionen avser årsredovis- ningen för EGFJ och EJFLU.

ESV anser att redovisningarna för EJFLU samt EGFJ som översänts till kommissionen är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseen- den vad gäller de utgifter som belastat fonderna och att granskningen av jordbruksverkets över- ensstämmelse med ackrediteringskriterierna har gett till resultat att de interna kontrollför- farandena bedöms ha fungerat tillfredsställande.

Strukturfonder och fiskerifonden

ESV:s bedömning grundar sig enligt EU:s regel- verk på genomfört granskningsarbete under perioden 1 januari 2007–30 juni 2008. På grund av att programmen inte helt kommit igång och att inga utgiftsdeklarationer lämnats till kommis- sionen under denna period har inga granskningar slutförts. Följaktligen lämnar ESV inte något revisionsutlåtande för strukturfonderna samt EFF avseende 2008.

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För gränsfonden beslutades de fleråriga och år- liga programmen för 2007 och 2008 i december 2008. Beslut för flyktingfonden fattades den 16 december 2008 (C(2008)8358) och beslut för

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statliga verksamhet m.m. granskar Riks- revisionen bl.a. årsredovisningen för de förvalt- ningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen syftar till att bedöma om redo- visningen och underliggande redovisning är till- förlitig och räkenskaperna rättvisande. Gransk- ningen omfattar även myndighetsledningens be- dömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse.

Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Nutek, Fiskeriverket, Migrationsverket, Riks- polisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2008 en revisionsberättelse utan invändning.

Riksrevisionens bedömning är att årsredovisningen för respektive myndighet i allt väsentligt är rättvisande.

7.4.4. Regeringens intygande avseende EU-medel

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende han- teringen av EU-medel samt revisionens utlåt- anden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

221

Skr. 2008/09:101

7.5Revisionsrättens granskningar

Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s bud- get. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från granskningen av budgetåret 2007.

Revisionsrättens uppdrag är att göra en obero- ende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt be- döma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisions- rätten granskar om samtliga inkomster och ut- gifter varit lagliga och korrekta och om den eko- nomiska förvaltningen varit sund. Syftet med re- visionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens me- del på alla nivåer. Revisionsrättens gransknings- mandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisions- rätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.

Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Europeiska unionens budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutio- nernas egna administration.

Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansminis- terrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om att rekommendera om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Vidare utgör årsrapporten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten.

Förslaget från Ekofinrådet är att rekommen- dera Europaparlamentet att bevilja kommissio- nen ansvarsfrihet för budgetåret 2007.

7.5.1Väsentliga iakttagelser under 2007

Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagel- serna i revisionsrättens årsrapport för 2007 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen.

Revisionsrättens sammanfattande bedömning för 2007 är ”Vissa förbättringar men ytterligare framsteg kan göras”.

De konsoliderade räkenskaperna för budget- året 2007 anses i allt väsentligt ge en rättvisande bild av gemenskapens finansiella ställning och resultat för året. Det är första gången som revi- sionsrätten kan lämna ett uttalande utan reserva- tion avseende räkenskapernas tillförlitlighet. Revisionsrätten uppmärksammade vidare kom- missionens ansträngningar med att stärka sitt system för intern kontroll och implementer- ingen av åtgärdsplanen som antogs i samband med färdplanen för en integrerad ram för intern kontroll.

Vidare lämnar revisionsrätten ett uttalande utan reservation för inkomster, administrativa utgifter, åtaganden samt ekonomi och finans. Uttalande med reservation lämnas dock för mer- parten av utgifterna - jordbruk och natur- resurser, sammanhållning, forskning, energi och transport, bistånd till tredje land, utvecklings- samarbete och utvidgning samt utbildning och medborgarskap – där de underliggande transak- tionerna fortsätter att uppvisa en väsentlig felnivå. Systemen för övervakning och kontroll är för dessa områden endast delvis ändamåls- enliga. Förklaringen till uppkomna fel anses vara allt för komplexa regelverk, främst inom de om- råden där det råder ett delat förvaltningsansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna. Enligt revisionsrätten innebär EU-utgifternas karaktär att risken för fel är störst hos den slut- liga stödmottagaren, som avsiktligt, av oaktsam- het eller av misstag begär ersättning för utgifter som är icke stödberättigande eftersom de inte uppfyller de rättsliga villkoren, inte har doku- menterats i vederbörlig ordning eller inte har beräknats korrekt. Därtill har omfattande brister identifierats hos de nationella myndigheter som ansvarar för förvaltning och kontroll av stöd- mottagarna (den s.k. första kontrollnivån) som kontrollerar att medfinansierade produkter och tjänster levererats och att de kostnader som deklarerats av stödmottagaren har uppstått och uppfyller kraven i EG:s regelverk.

222

Revisionsrätten underkänner för första gång- en inte något av systemen för övervakning och kontroll för någon sektor. Detta är ett framsteg jämfört med tidigare år. Dock påpekar revisions- rätten att det återstår ett omfattande förbätt- ringsbehov för att systemen ska bedömas helt ändamålsenliga. Stora problem återfinns fortsatt i medlemsstaternas förvaltning och kontroll av EU-medel och revisionsrätten konstaterar att det är sammanhållningspolitiken som uppvisar den högsta felnivån.

7.5.2Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige

I det följande redogörs närmare för revisions- rättens väsentligaste iakttagelser som har an- knytning till svenska förhållanden.

Jordbruksfonderna

När det gäller bedömningen av systemen för övervakning och kontroll har revisionsrätten ut- fört en omfattande revision av fastställandet av stödrättigheter inom systemet med samlat gårds- stöd och betalningar. Revisionsrätten kunde i sin granskning konstatera vissa brister i Sveriges hantering.

Sverige delar i stort revisionsrättens kritik och ett flertal åtgärder har vidtagits i enlighet med en handlingsplan som tagits fram av ansvariga myn- digheter. Sverige kommer att förbättra kvalitén i blockdatabasen liksom åtgärda de felaktigheter som revisionsrätten konstaterat avseende till- delade stödrätter. Vidare har de gemensamma rutinerna uppdaterats för länsstyrelsens hand- läggning och kontroll av stödansökan. Därtill införs en slutlig administrativ kontroll före det att utbetalningarna godkänns.

7.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhåll- sam EU-budgetpolitik och för att närhetsprinci- pen ska tillämpas på budgetområdet. I den

Skr. 2008/09:101

svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.

Kommissionen är enligt fördraget ytterst an- svarig för budgetens genomförande. Medlems- staterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genom- förandet av budgeten och för att upprätta och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revi- sionsrättens iakttagelser och behovet av att kommissionen tillsammans med medlems- staterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de bris- ter som revisionsrätten uppdagat.

Sverige kommenteras i mycket begränsad om- fattning i årsrapporten. I det fall Sverige om- nämns rör det främst jordbruksområdet där bris- ter konstaterats i förvaltnings- och kontroll- systemen.

Regeringen har under 2008 vidtagit ett antal åtgärder som stärker förvaltningen av EU-medel i Sverige. Den 1 januari 2008 infördes ett gemen- samt ramverk för intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter. Under året har förbe- redelsearbetet fortgått med att introducera Sveriges intygande avseende hanteringen av EU- medel. Huvudsyftet med intygandet är att skapa en stärkt internkontroll kring de EU-medel som förvaltas i Sverige. Vid Ekobrottsmyndigheten har en utvidgning gjorts av EU-bedrägerirådets uppdrag. Därutöver har sammansättningen av rådet ändrats så att de myndigheter som är ansvariga under nuvarande fleråriga budgetram finns representerade. Sedan 1 mars 2008 har rådet bytt namn till ”Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen” (SEFI-rådet). Rådet ska främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel och åtgärder mot bedrä- gerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet ersätter tidigare EU-bedrägeriråd.

7.6Redovisning av samtliga EU- medel

I detta avsnitt redovisas samtliga EU-medel som redovisas över statsbudgeten, den svenska EU- avgiften och återflödet från EU-budgeten.

I avsnittet beskrivs avgiften till EU:s budget med dess beståndsdelar, beståndsdelarna i åter- flödet från EU-budgeten samt redovisar de

223

Skr. 2008/09:101

senaste fem årens utfall för dessa poster uppdelat på tabeller för periodiserat utfall (enligt resultat- räkningen) respektive kassamässigt utfall i över- ensstämmelse med statsbudgeten. Den beskriver hela flödet, oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. I avsnittet beskrivs även de totala utgifterna på anslag finansierade med EU-medel, oavsett vilken flerårig budgetram ut- gifterna är hänförliga till. Detta avsnitt ger där- med en översikt över den totala påverkan av EU- medel på 2008 års räkenskaper.

7.6.1Avgiften till EU:s budget

EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska ge- menskapen. Budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens ut- gifter som styr nivån på inkomsterna. Inkoms- terna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka, i enlighet med fördragets artikel 269, fastställs på basis av regelverket i rådets beslut om gemen- skapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del av EU-budgeten finansieras av övriga inkomster som utgörs av bl.a. eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor på samt EES- ländernas bidrag.

EU-avgiftens olika beståndsdelar beskrivs kortfattat nedan.

Tullavgifter

Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kost- nader.

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

Inom ramen för den gemensamma jordbruks- politiken tas särskilda jordbrukstullar och en prouktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.

Mervärdesskattebaserad avgift

Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av respektive medlemsstats mervär- desskattebas. Med mervärdesskattebas avses vär- det på den samlade konsumtionen av varor och

tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en pro- gnos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgifts- basen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2008 uppgick till 0,31 pro- cent.

Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av medlemslandets bruttonationalin- komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land. 8 Uttaget beräknas som en pro- centuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen.

Storbritanniens budgetreduktion

Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion)9 som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater i enlighet med respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha med en rent BNI- baserad finansiering.

8BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU.

9Huvudprincipen är att UK-rabatten ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och Storbritanniens andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Storbritannien har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och de traditionella egna medlen minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och reduktionen därmed skulle öka).

224

7.6.2Återflöde från EU-budgeten

De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonderna. Sverige får också medel från bl.a. forskningspro- gram och en rad andra EU-program med mindre stödvolymer. Nedan redogörs kortfattat för jordbruks- och strukturfonderna. En stor del av återflödet går via statsbudgeten, en mindre del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten.

Jordbruksfonderna

Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd och djurbidrag, trädeser- sättning och bidrag till landsbygdsutveckling. Dessa bidrag finansieras av Europeiska garanti- fonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJ- FLU).

Strukturfonderna

Sverige får även stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna var under programperioden 2000–2006 ett samlingsbegrepp för Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Ut- vecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) och Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling). Under programperioden 2007–2013 är struktur- fonderna ett samlingsbegrepp för ERUF och ESF.

7.6.3Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen, avsnitt 4.5.1). Återflödet från EU redovisas under pos- ten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resul- taträkningen, avsnitt 4.5.1). Redovisningen i re- sultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till.

Skr. 2008/09:101

Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år som avgiften avser.10 Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmotta- garna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns också vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbud- geten utan endast i resultaträkningen. Under 2008 tog universitet och högskolor samt övriga statliga myndigheter emot 799 miljoner kronor i bidrag från EU:s institutioner som enbart redo- visas som intäkter av bidrag i resultaträkningen, och alltså inte redovisas på statsbudgeten (be- loppet utgör en del av posten Övriga EU-bidrag i tabellen i not 3 till resultaträkningen). I tabell

7.4redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2004-2008. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bidrag från EU, inklusive de bidrag som enbart redovisas i resultaträkningen (se även not 3 till resultaträkningen).

10Beträffande EU-avgiften finns dock en stor periodiseringsdifferens som beror på att det nya beslutet för egna medel är försenat och inte kommer att träda i kraft förrän tidigast 2009, men tillämpas från 2007. Denna aspekt ingår inte i periodiseringen som ligger till grund för siffrorna i resultaträkningen.

225

Skr. 2008/09:101

Tabell 7.4 Periodiserat utfall 2004–20081

Miljoner kronor

	20042	2005	2006	2007	2008	Förändring
	20042	2005	2006	2007	2008	2007/2008
Tullavgift	2 662	3 003	3 539	3 707	3 577	-130

Jordbruksavgifter	210	257	169	425	783	358

Mervärdesskattebaserad
avgift	3 420	3 113	4 227	4 475	4 323	-152

BNI-baserad avgift	16 452	18 893	17 723	17 512	21 960	4 448

Storbritannien-avgift	273	369	262	379	437	58
Summa EU-avgift netto	23 017	25 635	25 920	26 498	31 080	4 582

Summa bidrag m.m.	12 294	13 137	13 840	14 270	12 811	-1 459

Nettoflöde till EU	10 723	12 498	12 080	12 228	18 269	6 041

1Periodiseringen av EU-avgiften försvåras av att korrigeringar kan göras flera år i efterhand.

2Från 2004 har 2 546 miljoner kronor avseende BNI-avgiften periodiserats till 2003.

Sveriges kostnader för avgiften till EU ökade 2008 med 4 582 miljoner kronor jämfört med 2007. Ökningen beror dels på ökade utgifter på EU-budgeten främst till följd av ökat genom- förande av stödprogrammen för perioden 2007- 2013, dels på förändringar på EU-budgetens inkomstsida. Bl.a. gjordes en stor särskild in- betalning av svensk EU-avgift p.g.a. reviderade nationalräkenskaper för tidigare år.

Den mervärdeskattebaserade avgiften minska- de med 152 miljoner kronor medan tullavgift- erna minskade med 130 miljoner kronor. Den avgift som baseras på BNI ökade med 4 448 mil- joner kronor medan jordbruksavgifterna ökade med 358 miljoner kronor.

Bidragen från EU minskade med 1 459 miljoner kronor 2008. En förklaring till minskningen är att det endast i mycket be- gränsad omfattning har rekvirerats medel från EU när det gäller bidrag från strukturfonderna för den nya programperioden 2007-2013. Netto- flödet från statsbudgeten till EU ökade 2008 med 6 041 miljoner kronor jämfört med 2007.

7.6.4Redovisning på statsbudgeten

På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgifts- sida. Dessa anslag återfinns inom flera olika ut- giftsområden. Betalningar från EU-kommissio- nen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på det un-

der utgiftsområde 27 uppförda anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovis- ningen på statsbudgeten är i dessa delar kassa- mässig.

Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig åt vad avser jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter ut- betalningsmånaden i Sverige. För strukturfond- erna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under programperioden. Slutlig reglering sker vid programperiodens slut.

I tabell 7.5 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2004–2008.

226

Skr. 2008/09:101

Tabell 7.5 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2004–2008

Miljoner kronor

						Förändring
	2004	2005	2006	2007	2008	2007/2008
Tullavgift	2 662	3 003	3 539	3 844	4 023	179

Jordbruksavgifter	210	257	169	425	783	358

Mervärdesskattebaserad
avgift	3 420	3 113	4 227	4 475	4 323	-152

BNI-baserad avgift	18 998	18 893	17 723	17 512	21 960	4 448
Storbritannienavgift	273	369	262	379	437	58

Summa EU-avgift1	25 563	25 635	25 920	26 635	31 526	4 891
Bidrag från EUGFJ2	8 035	8 946	8 890	269	123	-146
Bidrag från EGFJ3				6 887	7 064	177
Bidrag från EJFLU4				2 686	1 807	-879
Bidrag från FFU5	25	109	76	90	94	4
Bidrag från ERUF6	1 458	1 381	1 212	1 130	464	-666
Bidrag från ESF7	1 915	1 849	1 270	1 633	870	-763
Bidrag till trans.eur.nätv	91	300	194	187	348	161
Övriga bidrag från EG	31	7	799	155	265	110

Summa bidrag m.m.8	11 555	12 592	12 441	13 037	11 036	-2 002
Nettoflöde från statsbud-
geten till EU	14 008	13 043	13 479	13 599	20 491	6 892

1Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen.

2Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

3Europeiska garantifonden för jordbruket

4Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

5Fonden för fiskets utveckling

6Europeiska regionala utvecklingsfonden

7Europeiska socialfonden

8Redovisat mot inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m.

Avgiften till EU ökade med 4 891 miljoner kronor medan bidragen från EU minskade med 2 002 miljoner kronor, vilket innebär att det kassamässiga nettoflödet till EU ökade med 6 892 miljoner kronor.

Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU Uppgifterna i tabellerna ger inte en helhetsbild av effekterna av EU-medlemskapet för statsbud- geten. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansi- eringen är en förutsättning för att medel från bland annat strukturfonderna ska kunna utbeta- las. Utgifterna för medfinansieringen avräknas mot anslag på statsbudgeten. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under myn- digheters förvaltningsanslag. Eftersom samar- betet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samar- bete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särskilja.

7.6.5Anslag finansierade med EU-medel

Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- sieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonder, upp- gick till ca 11,2 miljarder kronor. Medel för att finansiera stöd från EU:s jordbruksfonder och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgick till ca 11,0 miljarder kronor. Beroende på olika periodiseringseffekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 0,2 miljarder kronor.

Tabell 7.6 visar utfallet på anslag finansierade med EU-medel.

227

Skr. 2008/09:101

Tabell 7.6 Anslag finansierade med EU-medel

Miljoner kronor

Utgiftsområde	Anslag Anslagsnamn	Utfall 2008
08	12:08 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar	38

13	22:06 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006	600

13	22:07 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	68
19	33:05 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006	513

19	33:06 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013	187

22	36:05 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiskt nätverk	273
23	41:04 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning	2

23	43:03 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 987

23	43:04 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	537
23	43:08 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	69

23	43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten	7

23	44:02 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 969
Summa		11 250

228

Sammanställning av

verksamheter som staten

har ett väsentligt inflytande över

Skr. 2008/09:101

8Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredo- visningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken och AP-fonderna faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultat- räkningar är den statliga sektorn i realiteten större.

Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflyt- ande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisa- tionerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisnings- lagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Samman- ställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP- fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Under 2007 har national- räkenskaperna övergått till att redovisa premie- pensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare i socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 8.1 inklu- derar således inte Premiepensionsmyndigheten

(PPM) utan endast den statliga sektorn. PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 8.3.

Sammanställningen, som bygger på de ingåen- de organisationernas officiella årsredovisningar, ger en uppfattning av den totala statliga bok- förda förmögenheten.

8.1Den statliga sektorns förmögenhet

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder.

Någon fullständig eliminering av mellan- havanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisnings- principer skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellen 8.2.

Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalnings- flödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ålderspension inom det reformerade systemets

231

Skr. 2008/09:101

s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betal- ningsansvaret för förtids- och efterlevande- pension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP- fonderna till statsbudgeten i enlighet med riks- dagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004–2008 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Vid överläggningar mellan de fem partierna i juni 2004 fastställdes att pensions- överenskommelsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överförings- beloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över.

Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för han- teringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under över- blickbar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensions- systemet föreläggs riksdagen i proposition. Inkomstpensionssystemet uppvisade ett under- skott på 261 miljarder kronor under 2008 vilket medförde att systemets samlade resultat minskade till -245 miljarder kronor (se även tabell 8.5 och 8.6).

Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
		Myndigheter
Summa tillgångar	864	942	1 002	1 018	1 090

Summa skulder	1 639	1 687	1 637	1 517	1 500

Nettoförmögenhet
/Eget kapital	-775	-745	-635	-499	-410

Summa skulder
och kapital	864	942	1 002	1 018	1 090
Statliga bolag, banker och finansinstitut

Summa tillgångar	1 021	1 159	1 213	1 331	1 539

Summa skulder	770	886	908	1 010	1 216

Nettoförmögenhet
/Eget kapital	251	273	305	321	323
Summa skulder
och kapital	1 021	1 159	1 213	1 331	1 539

		Riksbanken

Summa tillgångar	183	209	201	212	700

Summa skulder	119	149	138	150	630
Nettoförmögenhet
/Eget kapital	64	60	63	62	70

Summa skulder
och kapital	183	209	201	212	700

		AP-fonderna
Summa tillgångar	655	780	871	919	759

Summa skulder	9	11	13	21	52

Nettoförmögenhet
/Eget kapital	646	769	858	898	707

Summa skulder
och kapital	655	780	871	919	759
	Allmänna arvsfonden

Summa tillgångar	1	1	1	2	2

Summa skulder	1	1	1	2	2

Nettoförmögenhet
/Eget kapital	0	0	0	0	0
Summa skulder
och kapital	1	1	1	2	2

Elimineringar av inomstatliga mellanhavanden

Summa tillgångar	-277	-333	-371	-371	-344

Summa skulder	-59	-61	-68	-52	-22
Nettoförmögenhet
/Eget kapital	-218	-272	-303	-319	-322

Summa skulder
och kapital	-277	-333	-371	-371	-344

	Den statliga sektorn totalt
Summa tillgångar	2 447	2 758	2 917	3 111	3 746

Summa skulder	2 479	2 673	2 629	2 648	3 378

Nettoförmögenhet
/Eget kapital	-32	85	288	463	368

Summa skulder
och kapital	2 447	2 758	2 917	3 111	3 746

232

Skr. 2008/09:101

Vid utgången av 2008 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 746 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2008 med 635 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 3 378 miljarder kronor 2008, vilket motsvarar en ökning med 730 miljarder kronor.

Som en följd av Riksbankens arbete med att underlätta bankernas finansiering och stabilisera situationen på de finansiella marknaderna, har Riksbankens tillgångar ökat med 488 miljarder kronor och skulderna med 481 miljarder kronor under året.

Till följd av finanskrisen minskade AP-fond- ernas tillgångar med 160 miljarder kronor och AP-fondernas egna kapital med 191 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av 2008 till 707 miljarder kronor.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 539 miljarder kronor, en ökning med 208 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 206 miljarder kronor till sammanlagt 1 216 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Vattenfall AB och Svensk Exportkredit AB vars tillgångar ökat med 108 respektive 73 miljarder kronor medan skulderna ökat med 89 respektive 67 miljarder kronor. Därutöver ökade Sveriges Bostadsfinansieringsbolag SBAB:s tillgångar och skulder med 30 miljarder kronor.

Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuld- ernas bokförda värde, efter elimineringar, till 368 miljarder kronor. Minskningen med 95 miljarder kronor jämfört med 2007 beror främst på försämringen av AP-fondernas netto- förmögenhet med 191 miljarder kronor. Den minskningen har till viss del utjämnats av att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 89 miljarder kronor och uppgår till -410 miljarder kronor.

Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finans- ieringsanalys.

Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav

Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regerings-

kansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag).

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.

Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av stats- skuldsväxlar.

Tabell 8.2 Eliminering avseende myndigheternas aktie- innehav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP- fondernas innehav av statspapper

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Regerings-	216 504	270 189	301 704	316 950	318 861
kansliet

Riksbankens	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000
grundfond

Riksbanken	61	61	0	0	0
Affärsverk

Luftfarts-	150	153	162	170	194
verket

Svenska	351	415	422	477	1 516
kraftnät

Övriga	63	57	45	43	42
myndigheter

AP-fonderna	59 579	60 597	68 038	52 488	22 033

Summa	277 708	332 472	371 371	371 128	343 646

Premiepensionsmyndigheten

PPM:s tillgångar minskade med 78 miljarder kronor jämfört med 2007 och uppgick vid utgången av 2008 till 263 miljarder kronor.

233

Skr. 2008/09:101

Tabell 8.3 PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008
Summa tillgångar	170	240	295	341	263

Summa skulder	172	242	297	342	264

Nettoförmögenhet/Eget	-2	-2	-2	-1	-1
kapital

Summa skulder och	170	240	295	341	263
kapital

8.2AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten

AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorgani- serades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP- fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensions- medlen i Premiesparfonden. Såväl Premiespar- fonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verk- samhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 8.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP- fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet. Det finns kvar en avveck- lingsfond som förvaltas av Fjärde AP-fonden. Den förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsätt- ning. Dessa medel ska avvecklas så fort som

möjligt utan att värdet försämras och kommer därefter successivt att föras över till AP-fond- erna.

Tabell 8.4 AP-fonderna 2008

Miljoner kronor

	Tillgångar1	Skulder	Fondkapital
Första AP-fonden	178 207	6 580	171 627
Andra AP-fonden	183 047	9 709	173 338

Tredje AP-fonden	198 038	17 014	181 024

Fjärde AP-fonden	182 860	18 134	164 726
Sjätte AP-fonden	16 646	276	16 370

Sjunde AP-fonden	18	176	-158

Första AP-fondens	0	0	0
avvecklingsfond

Fjärde AP-fondens	2	0	2
avvecklingsfond

Totalt	758 818	51 889	706 9292

1AP-fondernas tillgångar motsvaras i princip av åtaganden inom ramen för pensionssystemet (jämför avsnitt 8.5) och disponeras därför inte fritt för andra statliga ändamål.

2AP-fondernas fondkapital exklusive Sjunde AP-fonden (707 087 miljoner kronor) utgör Buffertfonden i tabell 8.6 Inkomst och premiepension, balansräkning.

AP-fondernas sammanlagda resultat11 för 2008 är -195 miljarder kronor. Fondkapitalet

påverkades dessutom av utbetalda pensionsmedel och administrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto tillfört kapital på totalt 3 miljarder kronor.

I den konsoliderade resultaträkningen redo- visas ålderspensioner som transferering. Skillna- den mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspensionssystemet och hushållssektorn (PPM) under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP-fonderna utan redovisas som Netto- förmögenhet/Eget kapital. Åtaganden i premie- pensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning.

11I Buffertfondens avkastning ingår inte rörelsens kostnader, vilket förklarar skillnaden mellan avkastningen på -194 miljarder kronor och AP-fondernas sammanlagda resultatet för 2008 på -195 miljarder kronor. (Se avsnitt 8.5.)

234

8.3Statliga bolag, banker och finansinstitut

I tabell 8.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade till- gångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sam- manställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2008 för bolag med statligt ägande. I bilagan re- dovisas bolagens nyckeltal brutto och de sum- merar, efter elimineringar, till beloppen i sam- manställningen över statliga sektorns förmögen- het (tabell 8.1). I tabell 8.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 8.1 redo- visas med beloppet 3,8 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2008 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.

Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 321 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Akademiska Hus AB, LKAB, Sveaskog AB och AB Svensk Exportkredit som tillsammans svarar för 79 procent av det bok- förda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 55 procent av det bokförda värdet.

Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruk- tureringar, bolagens resultat m.m.

Vattenfall AB har ökat tillgångarna med 108 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökat med 89 miljarder kronor. De största för- ändringarna av tillgångsvärden avser anlägg- ningstillgångar, som ökat med 53 miljarder kro- nor som en följd av investeringar samt derivat med positivt marknadsvärde som ökat med 21 miljarder kronor. Av skulderna har främst kort- och långfristiga räntebärande skulder ökat med 39 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har ökat med 18 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 17 miljarder kro- nor, positiva omräkningsdifferenser vid konsoli- dering av verksamhet i utlandet med 15 miljarder kronor samt kassaflödessäkring med

Skr. 2008/09:101

2,3 miljarder kronor. Eget kapital har påverkats negativt av utdelning till staten av 8,0 miljarder kronor och 7,2 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital samt med 1,4 miljarder kronor av inlösen av minoritetsintresse.

AB Svensk Exportkredit har ökat sina till- gångar med 73 miljarder kronor. Utlåningsök- ningen uppgår till 63 miljarder kronor mot kre- ditinstitut och allmänheten samt i form av vär- depapper. Innehavet av obligationer och andra värdepapper har minskat med 11 miljarder kro- nor. Skuldökningen med 67 miljarder kronor av- ser främst emitterade värdepapper och derivat. Eget kapital har ökat p.g.a. en nyemission på 3,0 miljarder kronor och övertagande av Venan- tius AB till ett värde av 2,4 miljarder kronor.

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 30 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till all- mänheten med 16 miljarder kronor samt en ökning av derivatinstrument med 17 miljarder kronor. Utlåning till kreditinstitut har minskat med 7,3 miljarder kronor. Skulderna har ökat med 30 miljarder kronor till största delen avse- ende skulder till kreditinstitut och emitterade värdepapper.

TeliaSoneras tillgångar uppgår till 264 miljar- der kronor, varav statens andel uppgår till 99 miljarder kronor. Ökningen av statens andel under året är 18 miljarder kronor, vilket avser goodwill och övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar samt andelar i intressebolag och joint ventures m.m. Skuld- andelen har ökat med 13 miljarder kronor, vilket främst avser en ökning av kort- och långfristig upplåning med 8,3 miljarder kronor. Statens an- del av eget kapital har ökat med 4,9 miljarder kronor främst avseende andelen av årets vinst 7,1 miljarder kronor samt valutakursdifferenser 4,9 miljarder kronor. Utdelning till staten av 6,7 miljarder kronor har minskat eget kapital.

Nordiska Investeringsbanken NIB har 247 miljarder kronor i tillgångar, varav statens andel uppgår till 91 miljarder kronor, en ökning under året med 21 miljarder kronor. Ökningen beror till stor del på eurons förstärkning mot kronan, men också ökade placeringar i skulde- brev och ökad utlåning. Skuldandelen har ökat med 21 miljarder kronor, mest avseende valuta- kurseffekten samt ökad upplåning med skulde- brev.

I övrigt har tillgångar och skulder påverkats av försäljningen av Civitas Holding AB (Vasakro-

235

Skr. 2008/09:101

nan) och V&S Vin & Sprit AB vars samman- lagda tillgångar och skulder under föregående år uppgick till 64 respektive 30 miljarder kronor. Civitas Holding AB (Vasakronan) övergick vid försäljningen till AP-fonderna.

8.4Riksbanken

Riksbankens	tillgångar	har ökat	med
488 miljarder	kronor och	skulderna	med

481 miljarder kronor under året. Ökningen är en följd av Riksbankens åtgärder för att underlätta bankernas kortfristiga finansiering och stabilisera situationen på de finansiella marknaderna. Ök- ningen av tillgångarna avser främst utlåning i svenska kronor till penningpolitiska motparter samt fordringar i utländsk valuta på hemmahö- rande i Sverige (penningpolitiska motparter) som ökat med 257 respektive 196 miljarder kro- nor. Skuldernas förändring kan främst hänföras till skulder i svenska kronor till penningpolitiska motparter, som ökat med 207 miljarder kronor samt skulder i svenska kronor till hemmahö- rande utanför Sverige som ökat med 189 mil- jarder kronor och avser skuld till amerikanska centralbanken Federal Reserve. Dessutom har emitterade skuldcertifikat ökat med 49 miljarder kronor. Det egna kapitalet har ökat med 7,6 mil- jarder kronor, vilket förklaras av årets överskott 11 miljarder kronor reducerat med utdelningen till staten på 3,6 miljarder kronor.

8.5Pensionssystemets årsredovisning 2008

Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålders- pensionssystemets finansiella ställning och ut- veckling. Den inkomstgrundande ålderspen- sionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepen- sion. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, el- ler kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till ve- dertagna redovisningsprinciper för försäkrings-

företag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange Rapport – Pensionssyste- mets Årsredovisning 2008.

Redovisningsprinciper

Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensio- nen konsoliderats. I koncernbokslutet har Pre- miepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprät- tade årsredovisningen.

Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, trans- fereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procent- enheter premiepensionssystemet.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensions- utbetalningar. Buffertfonden, det vill säga För- sta–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter – avgifts- tillgången – och buffertfonden. Avgiftstillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pen- sionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet – omsättningstiden. Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomstutveck- lingen.

Premiepensionssystemet är ett fonderat sy- stem där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.

Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som rå- der vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 11 procent av den totala pensionsskulden, men andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.

Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor.

236

Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning

Miljoner kronor

	2008	2007	Förändring
Förändring av
fondtillgångar1
Pensionsavgifter	233 258	218 496	14 762

Pensionsutbetalningar	-200 014	-186 109	-13 905

Avkastning på fonderat
kapital	-300 253	51 815	-352 068

Administrationskostnader	-1 8202	-2 085	265
Summa	-268 8293	82 117	-350 946
Förändring av
avgiftstillgång

Värdet av förändringen i
avgiftsinkomst	394 833	192 905	201 928

Värdet av förändringen i
omsättningstid	-33 452	-21 573	-11 879
Summa	361 381	171 332	190 049

Förändring av
pensionsskuld4
Nya pensionsrätter och
ATP-poäng	-247 798	-222 142	-25 656

Pensionsutbetalningar	199 990	186 076	13 914

Indexering/värdeförändring	-279 161	-282 353	3 192

Värdet av förändringen i
medellivslängd	-27 044	-17 391	-9 653
Uppkomna arvsvinster	11 319	10 679	640

Fördelade arvsvinster	-12 664	-11 687	-977

Avdrag för
administrationskostnader	1 379	2 080	-701

Summa	-353 9795	-334 738	-19 241
Årets resultat	-261 4276	-81 289	-180 138

1Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar.

2Varav inkomstpensionssystemet -1 388 miljoner kronor och premiepensionssystemet -432 miljoner kronor.

3Varav inkomstpensionssystemet -191 385 miljoner kronor och premiepensionssystemet -77 444 miljoner kronor.

4Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär att pensionsskulden minskar.

5Varav inkomstpensionssystemet -431 323 miljoner kronor och premiepensionssystemet 77 344 miljoner kronor.

6Varav inkomstpensionssystemet -261 327 miljoner kronor och premiepensionssystemet -100 miljoner kronor.

Årets resultat i inkomstpensionssystemet är -261 miljarder kronor. Enligt tabell 8.5 uppgick administrationskostnaderna till 1 820 miljoner kronor. Detta belopp avser administrations- kostnader dels för premiepension uppgående till 432 miljoner kronor, dels inkomstpension på 1 388 miljoner kronor. I kapitel 5 avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud- geten redovisas administrationskostnader för inkomstpension till 2 180 miljoner kronor. Av- vikelsen mellan beloppen för administrations- kostnader för inkomstpension är 792 miljoner kronor. Det beror på att AP-fondens provisions-

Skr. 2008/09:101

kostnader (498 miljoner kronor) och presta- tionsbaserade avgifter (294 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5.

Tabell 8.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning

Miljoner kronor

	2008	2007	Förändring
Tillgångar
Buffertfonden	707 087	898 472	-191 385

Försäkringstillgångar1	233 333	310 711	-77 378
Övriga tillgångar	29 462	29 798	-336
Avgiftstillgång	6 477 351	6 115 970	361 381

Summa tillgångar	7 447 2332	7 354 951	92 2823
Skulder och resultat
Ingående balanserat
resultat	16 7824	98 090	-81 308
Årets resultat	-261 427	-81 289	-180 138

Utgående balanserat
resultat	-244 645	16 8014	-261 446
Pensionsskuld	7 660 8895	7 306 810	354 079
Övriga skulder	30 989	31 340	-351
Summa skulder och
resultat	7 447 233	7 354 951	92 282

1Avser premiepension.

2Varav inkomstpensionssystemet 7 184 438 miljoner kronor och premiepensionssystemet 262 795 miljoner kronor.

3Varav inkomstpensionssystemet 169 996 miljoner kronor och premiepensionssystemet -77 714 miljoner kronor.

4Skillnaden mellan utgående balanserat resultat och ingående balanserat resultat avser utbetald återbäring -19 miljoner kronor, premiepensionssystemet.

5Varav inkomstpensionssystemet 7 427 807 miljoner kronor och premiepensionssystemet 233 082 miljoner kronor.

Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2008 är 7 447 miljarder kronor. Inkomst- pensionens tillgångar ökade med sammanlagt 170 miljarder kronor, eller 2,4 procent. Buffert- fonden minskade med sammanlagt 191 miljarder kronor och utgör knappt 10 procent av tillgång- arna. Fondens negativa avkastning12 uppgick till

194 miljarder kronor, motsvarande -21,6 procent. Pensionsavgifterna översteg pen- sionsutbetalningarna, vilket efter avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffert- fondökning med 3 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 6,2 procent, vilket motsvarar

431 miljarder	kronor.	Indexeringen	på
5,5 procent stod	för 385 miljarder kronor		av

ökningen. Under 2008 ökade medellivslängden vilket ökade skulden med 27 miljarder kronor.

12I Buffertfondens avkastning ingår inte rörelsens kostnader, vilket förklarar skillnaden mellan avkastningen på -194 miljarder kronor och AP-fondernas sammanlagda resultatet för 2008 på -195 miljarder kronor. (Se avsnitt 8.2.)

237

Skr. 2008/09:101

Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, översteg årets utbetalningar.

För premiepensionen uppgick årets resultat till -100 miljoner kronor. De fonderade premie- pensionstillgångarna har under året minskat med 77 miljarder kronor, varav 30 miljarder kronor avser nya pensionsrätter medan -1 miljard kronor avser pensionsutbetalningar och -106 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit -34,5 procent. Pensionsskulden minskade med 77 miljarder kronor 2008. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensions- rätter, en negativ kapitalförvaltning och utbetal- ning av pensioner.

Balanstalet

Balanstalet mäter pensionssystemets finans- iella ställning och beräknas som systemets tillgångar dividerat med pensionsskulden. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. pensions- systemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras den så kallade balanseringen för att säkerställa systemets långsiktiga balans. Balan- seringen är en del av indexeringen och innebär att indexeringen av pensionerna och pensions- behållningarna minskas. Pensionsskulden räknas därmed upp i långsammare takt och pensionssystemet stärks. Den lägre indexer- ingen pågår tills systemet åter är i finansiell balans. Eventuella överskott som uppstår efter att balanseringen har aktiverats används direkt för att så långt som möjligt öka indexeringen och på så vis återställa pensionernas värde.

Beräkningarna av balanstalet görs av Försäkringskassan och det fastställs av regeringen (1 kap. 5 § a-b lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension).

Sedan det första balanstalet fastställdes var trenden under flera år nedåtgående. Åren 2005 och 2006 ökade balanstalet men därefter har det åter minskat. 2007 års negativa resultat förklaras främst av att genomsnittsinkomsten, som bestämmer pensionsskuldens förräntning, ökade mer än avgiftsinkomsterna, som tillsammans med omsättningstiden bestämmer avgiftstill- gångens förändring. Den tillfälliga sänkningen av

underlaget för pensionsrätt för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning bidrog till detta. För år 2008 är den huvudsakliga förklaringen buffertfondens minskning. Balanstalet som beräknas utifrån den finansiella ställningen den 31 december 2008 påverkar indexeringen årsskiftet 2009/2010.

Tabell 8.7 Flerårsöversikt

Miljarder kronor

	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Buffert-
fonden	707	898	858	769	646	577	488

Avgifts-
tillgång	6 477	6 116	5 945	5 712	5 607	5 465	5 301

Summa
tillgångar	7 184	7 014	6 803	6 490	6 253	6 042	5 789

Pensions-
skuld	7 428	6 996	6 703	6 461	6 244	5 984	5 729

Över-
/Underskott	-243	18	100	28	9	58	60


Balanstal	0,9672	1,0026	1,0149	1,0044	1,0014	1,0097	1,0105

Försäkringskassan fick i februari 2009 i uppdrag att analysera balanstalets funktion som värdemätare för pensionssystemets lång- siktiga finansiella ställning. Analysen ska göras utifrån erfarenheterna sedan 2001 och med hänsyn till de förväntade effekter som den finansiella krisen kan komma att få på balans- talet för 2010. Särskilt fokus ska ligga på buffertfondens påverkan på balanstalet vid extraordinära kriser som finanskrisen.

Förslag till eventuella förändringar av balans- talets konstruktion ska i förekommande fall lämnas, tillsammans med konsekvensbeskriv- ningar av olika alternativ och scenarier. Sådana förslag ska ha sin utgångspunkt i pensions- överenskommelsens övergripande principer för balanstalet som värdemätare för den finansiella ställningen. Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2009.

238