Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av nationella riktlinjer för Studenthälsan.
Ungefär hälften av landets 18–25-åringar studerar vid universitet och högskolor. Eftersom det är just i denna ålder som många grundlägger sina framtida alkoholvanor måste signaler kring alkohol, narkotika och stress tas på allvar. Inom folkhälsovetenskapen talar man om vikten av stödjande miljöer, vilket i hög grad berör den studiesociala miljön vid våra högskolor och universitet. Den bild nya studenter får under sina första veckor är särskilt viktig. Klubbmästerier, faddrar och motsvarande är därför särskilt viktiga marknadsförare och kulturbärare. En väsentlig del av arbetet med alkoholprevention är att göra de äldre studenterna medvetna om det ansvar de har för alkoholkulturen inom lärosätet.
Högskoleförordningen anger att högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Studenter som är aktiva inom klubbmästeri, publag och fadderverksamhet måste i linje med detta få utbildning i ansvarsfull alkoholhantering. Studenthälsan på olika orter har genom samverkan med högskoleledning och studentkårer arbetat för att minska berusningsdrickande bland studenterna. 1996 flyttades huvudmanna-skapet för Studenthälsan från studentkåren till staten som låter det lokala lärosätet sköta uppgiften. Lärosätena väljer själv hur mycket pengar som ska gå till studenthälsan. Fram till dess att ansvaret för studenthälsovården lades på lärosätena fungerade Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, som samordnare. Det finns idag ett ideellt nätverk mellan Studenthälsan i hela landet som vuxit fram som ersättning för den tidigare centrala samordningen.
Däremot saknas nationellt fastslagna riktlinjer för hur arbetet i Studenthälsan ska bedrivas. Det behövs för att kunna mäta behov och utnyttjande av Studenthälsan i ett längre perspektiv. Eftersom ohälsa är ett symptom på bakomliggande stress- och arbetsmiljöfaktorer kan just sådana mätningar blottlägga strukturella problem inom utbildningarna och den studiesociala miljön. Jag ser det som angeläget att regeringen, mot bakgrund av ett växande problem på flera områden, slår fast nationella riktlinjer för studenthälsoarbetet.