Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa magistrandutbildningar för grundskola och gymnasieskola.
Behovet av forskarutbildade lärare är stort i skolan. Lärare med ämnesinriktad forskarexamen blir allt färre i gymnasiet. Lärare med vetenskaplig ämnesdidaktisk kompetens saknas överlag i alla skolformer. Därför krävs insatser för att öka antalet lärare med forskarutbildning i såväl grundskola som gymnasieskola. Detta är även gynnsamt för lärarutbildningen. Det är viktigt att stimulera lärare till att parallellt med eller som en del av sitt yrke bedriva ämnesmässig eller utbildningsvetenskaplig forskning.
Ett sätt är att på en del av tjänst bli magistrand, det vill säga gå en deltidsutbildning som avslutas med en magisterexamen. Magistrandtjänster ger lärare andra möjligheter till ”karriär” än de traditionella. Att möjlighet ges att fördjupa sig i teorin samtidigt som det i skolans utvecklingsarbete finns tillfälle att sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare i till exempel olika fortbildningsinsatser för kollegor är angeläget. En sådan ordning kan också skapa ett intresse bland lärare att engagera sig i forskning, vilket i sin tur även kan bidra till att öka antalet lektorer i lärarutbildningen.
Det är viktigt att kommunerna i samverkan med lärarutbildningarna inrättar forskningsinriktade tjänster på olika nivåer och besätter lektorat på grundskola och gymnasieskola. Det bidrar till skolutveckling och vetenskaplig förankring samtidigt som sådana tjänster utgör karriärsteg och på så vis bidrar till ökad status för läraryrket.