Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den utbildningsvetenskapliga kommittén under Vetenskapsrådet får i uppdrag att årligen sammanställa en kunskapsöversikt över den pedagogiska forskningen nationellt och internationellt.
Svensk skola står inför stora utmaningar. Det rör frågor om bland annat sjunkande resultat i internationella jämförelser, stora avhopp från gymnasieutbildningen och ordningsproblem i klassrummen. Skolan debatteras häftigare än på länge i Sverige.
I detta skede är det viktigt att ställa svensk skolpolitik på en vetenskaplig grund. I Sverige och internationellt finns många viktiga pedagogiska forskningsprojekt vars resultat med all säkerhet skulle kunna bidra att på ett konstruktivt sätt utveckla den svenska skolan.
Tyvärr finns det i dag inga kontinuerliga sammanställningar och översikter av vilken forskning och vilka resultat som finns och, framför allt, vilken forskning och vilka resultat som har ett brett stöd inom forskarvärlden. I stället blir det lätt så att politiker själva letar reda på olika forskningsresultat som stämmer överens med den syn på skolan som de själva förespråkar.
Därmed blir skolforskningen ett grovt tillhygge i debatten i stället för att vara en kunskapskälla.
Så ska det inte vara. Pedagogisk forskning ska som all annan forskning vara till för att erövra ny kunskap och föra utvecklingen framåt. Men för detta behövs objektiva översikter där det redovisas vilka nya forskningsresultat som har kommit fram såväl nationellt som internationellt samt där det redovisas vilka resultat som åtnjuter ett brett stöd inom forskarvärlden. En sådan sammanställning skulle kunna få en stor betydelse och lyfta upp nivån i den utbildningspolitiska debatten i Sverige.
En naturlig mottagare för detta uppdrag vore den utbildningsvetenskapliga kommittén som finns under Vetenskapsrådet och som redan i dag fördelar medel till pedagogisk forskning.