Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra möjligheten för lokala skolhuvudmän att inrätta lokala skolstyrelser med elevmajoritet i gymnasieskolor.
Riksdagen beslutade 1997 att starta en försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med elevmajoritet i kommunala gymnasieskolor. Beslutet gav kommuner rätt att överlämna vissa ansvars- och beslutsfunktioner till en lokal styrelse, vilken då ersatte skolkonferensen.
Beslut om att inrätta en lokal styrelse togs av kommunfullmäktige. Därefter fick skolledare och utbildningsnämnden överlåta befogenheter till den lokala styrelsen. Det innebar att en lokal styrelse enbart fick besluta i de frågor som delegerats till den. I första hand var det frågor om driften av skolan, men även andra frågor som tidigare legat på rektorn, utbildningsnämnden eller skolkonferensen. Lokala styrelser kunde besluta om allt från skolans ordningsregler till ombyggnationer och investeringar.
De lokala styrelserna skulle i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen. En lokal styrelse var alltså lika ansvarig för sina beslut som en skolkonferens och var en del i den kommunala förvaltningen.
Både de organisationer som företräder elever (främst SVEA och Sveriges Elevråds Centralorganisation), lärarorganisationerna (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund) samt Skolledarna var positiva till lokala styrelser med elevmajoritet.
De lokala styrelserna var ofta en viktig injektion i arbetet med att involvera eleverna djupare i skolarbetet och öka demokratiseringen av skolan.
Trots detta avskaffade alliansregeringen i slutet av 2006 möjligheten till lokala styrelser på gymnasieskolan.
Försöket var mycket positivt och därför bör möjligheten att införa lokala styrelser med elevmajoritet vid gymnasieskolorna i Sverige återinföras, men denna gång som en permanent möjlighet.