Motion till riksdagen
2008/09:Ub454
av Lars Ohly m.fl. (v)

Utgiftsområde 15 Studiestöd


v525

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar om ändring av 3 kap. 11–13 §§ studiestödslagen (1999:1395) enligt vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen godkänner att under 2009 lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om 161 500 000 000 kr.

  3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag (tkr)

Förändring (tkr)

1:2

Studiemedel m.m.

11 749 515

3 763 312

1:3

Studiemedelsräntor m.m.

5 567 822

95 000

Summa:

3 858 312

2 Höjda studiemedel

Kunskap är en demokratisk rättighet och högskoleutbildning måste därför vara tillgänglig för alla. För Vänsterpartiet är det en viktig målsättning att bredda rekryteringen till högskolan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska den sociala snedrekryteringen är att skapa ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet.

Sverige hade under lång tid ett relativt generöst studiestöd, som dessutom genomgick kontinuerliga förbättringar. Detta hade positiva effekter och innebar att den sociala snedrekryteringen vid högskolan minskade. Denna utveckling har brutits eftersom studiemedlen har förlorat i värde och inte längre täcker studenters levnadsomkostnader.

Enligt beräkningar som har utförts av Sveriges förenade studentkårer (SFS) så hade en studerande 2003 med studiemedel 22 % lägre köpkraft, i förhållande till konsumentprisindex, än en studerande med studiemedel 1980. Föreningssparbankens institut för privatekonomi har visat att studenter har fått en standarsänkning med drygt 40 % mellan 1989 och 2004, inte minst beroende på ökade boendekostnader. I Social rapport 2006 konstaterar Socialstyrelsen att antalet fattiga studerande har ökat från en sjundedel till en femtedel mellan 1991 och 2003.

Institutet för privatekonomi (Swedbank) konstaterar att för studerande boende i korridorrum med studiemedel och bostadsbidrag har den disponibla inkomsten visserligen ökat med ungefär 500 kronor i månaden mellan 1991 och 2006. Men efter det att nödvändiga levnadsomkostnader är betalda har summan som är kvar sjunkit med 356 kronor per månad. Studerande utan bostadsbidrag har 1 040 kronor mindre efter det att de nödvändiga utgifterna är betalda. Siffrorna visar på ett akut behov av en förstärkning av studenters ekonomi.

I den ekonomiska vårpropositionen för 2006 höjdes studiemedlen visserligen med 300 kronor/månad, vilket givetvis var positivt, men långt ifrån Vänsterpartiet krav, som var en höjning på 1 500 kronor/månad. Vi står fortfarande fast vid detta krav och föreslår därför att studiemedlen ska höjas med ytterligare 1 200 kronor/månad från och med 2009. För att minska de studerandes skuldsättning är det angeläget att öka bidragsdelen, och Vänsterpartiet föreslår att det ska ske en successiv höjning av bidragsdelen till 42,4 % av totalbeloppet 2011.

För att höja studiemedlet föreslår Vänsterpartiet följande lagändringar i 3 kap. studiestödslagen (1999:1395):

11 §

Studiemedel får lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till studiemedel utgör

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

a) 4,57 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

b) 3,42 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och

c) 2,28 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men

mindre än 75 procent av heltid.

a) 5,21 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

b) 3,91 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och c) 2,60 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.

12 §

Om inte något annat följer av 13 § får studiebidrag lämnas med ett belopp som för varje vecka som den studerande har rätt till studiemedel utgör

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

a) 1,57 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

b) 1,14 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och c) 0,76 procent av prisbasbeloppet

vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.

a) 1,80 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

b) 1,35 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och

c) 0,90 procent av prisbasbeloppet

vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.

13 §

Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket får studiebidrag lämnas med ett högre belopp per vecka, nämligen med

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

a) 3,66 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

b) 2,74 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och c) 1,83 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.

a) 4,17 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

b) 3,13 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och c) 2,08 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.

3 Ökade utbildningsvolymer

Regeringen avskaffade 2007 rekryteringsbidraget för dem med kort tidigare utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden. För att kompensera för detta, som drabbade en grupp med stora utbildningsbehov, måste fler få den högre studiemedelsnivån, som är 82 % av totalbeloppet. Vi anslår medel till detta som motsvarar det avskaffade rekryteringsbidraget, det vill säga 1 728 miljoner kronor. Anslaget har också höjts med 244 miljoner kronor som en följd av att vi förstärker bidraget till kommunerna för vuxenutbildning. Dessutom ryms det tidigare anslaget för bidrag till vissa kortare studier, som har avskaffats av regeringen, inom anslag 1:2.

Vi ökar också antalet platser inom kommunal vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning (KY) och högskoleutbildning som ett led i vår satsning på fler anställda och ökad kompetens för att förbättra kvaliteten inom den offentliga sektorn. Detta kommer att leda till fler studiemedelstagare och vi ökar därför anslaget till studiemedel, med 258 miljoner kronor, inklusive pensionsavgifter, 2009.

Som en följd av våra förslag ökar även ränteutgifterna för studiemedel och anslag 1:3 ökas därför med 95 miljoner kronor. Dessutom ökar låneutbetalningarna till studerande med generellt och prioriterat bidrag med omkring 1,8 miljarder kronor år 2009, vilket redovisas i Vänsterpartiets budgetmotion.

Stockholm den 6 oktober 2008

Lars Ohly (v)

Marianne Berg (v)

Jacob Johnson (v)

Hans Linde (v)

Elina Linna (v)

Gunilla Wahlén (v)

Alice Åström (v)

Rossana Dinamarca (v)