Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka möjligheten för Centrala studiestödsnämnden att driva in studieskulder från personer bosatta i annat land.
Bara under 2007 betalade Centrala studiestödsnämnden (CSN) ut cirka 14,5 miljarder kronor i bidrag och knappt 10,4 miljarder kronor i lån. Merparten av dessa lån betalas tillbaka men undantag finns. En grupp som utmärker sig särskilt är utlandsstudenter som bor kvar utomlands. De är generellt sämre på att betala tillbaka sina studielån än de som bor i Sverige. Omkring 30 000 låntagare som bor utomlands smiter från betalningen. Totalt uppgår deras sammanlagda skuld till 3,7 miljarder kronor som CSN har i utestående krav. Med hjälp av årsbesked, påminnelser, telefonsamtal, kravbrev och inkassokrav försöker CSN få låntagarna att betala sina skulder men indrivningen är extra svår i utlandet. För att gå till domstol krävs ofta ett juridiskt hållbart dokument men då CSN inte utfärdar skuldebrev saknas det. Detta är en brist som en betydande andel av de utlandsboende med skulder väljer att utnyttja. Av de 69 000 personer som står skrivna i utlandet har 29 000 lånat pengar utan att betala tillbaka. Dessutom saknar CSN giltig adress till 18 000 av dem.
CSN har den senaste tiden gjort en satsning på att driva in krav från personer som bor i Finland, Norge och Danmark. 900 personer kontaktas en sista gång via kravbrev och därefter går ärendet vidare till domstol. Den största gruppen betalningsskyldiga finns dock i USA och Storbritannien där de obetalda skulderna uppgår till cirka en miljard kronor. Dessa skulder är dessvärre svårare att driva in än skulder i ett nordiskt land. Då lagstiftningen skiljer sig mellan de olika delstaterna i USA är indrivningen extra svår där. Värt att notera är också att utlandsstudenter ofta har högre skulder än de som studerat i Sverige. Den som läser i utlandet har nämligen rätt till högre grundlån och merkostnadslån för att kunna betala undervisningsavgiften. Det kan leda till att skulderna skjuter i höjden. Förra året hade 20 procent av CSN- återbetalarna som läst utomlands skulder på över 300 000 kronor.
För att kunna säkerställa ett effektivt studiestöd även i framtiden måste såväl utbetalningen från CSN som återbetalningen till CSN fungera. Det är därför av största vikt att CSN skapar en praxis för hur obetalda skulder ska kunna drivas in. Ett sätt att uppnå detta vore att utfärda skuldebrev i samband med långivningen.
Det är min mening att frågan om hur utlandsskulderna på ett effektivare sätt ska kunna drivas in bör utredas. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.