Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resursfördelningen till Karlstads universitet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om innovationskontor.
Alla har rätt till en god utbildning och kunskapsnivå. I alltfler länder sätts utbildnings- och forskningspolitiken i fokus. För att Sveriges position som kunskapsnation ska stärkas behövs offensiva investeringar i förskolan, skolan, vuxenutbildningen, högskolan och forskningen. Utmaningen är att bygga ett lärande samhälle med breda satsningar på utbildning på alla nivåer som ansluter till välfärdspolitikens klassiska uppgifter – att driva på förändring och modernisering av samhället.
I det nya samhälle som växer fram har utbildningen en avgörande betydelse för en persons framtida liv och yrkesliv. Det är därför det är så viktigt att utbildning görs tillgänglig för alla, inte bara för några. Den borgerliga regeringen har startat sitt arbete på det utbildningspolitiska området med att införa ett regelverk som går i helt motsatt riktning.
Inte nog med det. I den nu framlagda forskningspropositionen går man ännu längre i sin iver att centralstyra forskningen. Det nya resursfördelningssystemet innehåller många viktiga delar, men frågan är om det på rätt sätt tar hänsyn till hur ett av de nyaste universiteten, Karlstads universitet, bygger upp sin forskning. Vår bedömning är att ett av de universitet som blir mest styvmoderligt behandlat är Karlstads universitet. ”Åt den som har skall varda givet” är uppenbarligen den borgliga regeringens devis.
Regeringen föreslår att innovationskontor inrättas vid sju lärosäten och fyra av dessa sju innovationskontor kommer att hamna i storstadsregionerna. Samtidigt ska de holdingbolag som finns vid de sju lärosätena stärkas.
Vi anser att regeringens ambitioner med innovationskontor är diffusa i relation till befintliga holdingbolag. Och att begränsa resurserna till endast sju lärosäten och inte ta hänsyn till att flera högskolor har ett mycket väl utvecklat samarbete med det regionala näringslivet är en märklig och felaktig väg att gå.
Vi menar att det fordras mer pengar och bättre samordning mellan de kommersialiseringsaktörer som redan finns. Det vore vettigare att satsa på befintliga strukturer i anslutning till samtliga lärosäten, som inkubatorer och holdingbolag.
I Värmland finns sedan tio år tillbaka flera framgångsrika klusterbildningar. Ett av dem är The Paper Province, ett världsunikt skogindustriellt kluster inom pappers- och massatillverkning. I detta finns såväl små och medelstora företag som stora koncerner. Viktiga resurser i detta kluster är Stora Enso Research, Metso Papers forskningsverksamhet och Karlstads universitet m.fl. 12 500 medarbetare i 250 företag har kopplingar till pappers- och massaindustrin. Här finns en tredjedel av Sveriges pappers- och massabruk och här tillverkas 40 % av Sveriges fiberbaserade förpackningsmaterial. Sveriges exportnetto uppgick 2007 till 120 miljarder kronor och skogindustrins andel var 80 %.
En stark forskningsmiljö har byggts upp som är känd världen över, och det borde vara en självklarhet att ett av de innovationskontor som regeringen avser bygga upp borde ligga vid Karlstads universitet då forskningen och utvecklingen inom det skogsindustriella området har stor betydelse, inte bara för vår region utan för stora delar av vårt skogrika land.
Vi ställer oss frågande till balansen mellan de medel som fördelas av regeringen till de olika lärosätena. Det är naturligt att ett ungt universitet, som Karlstads universitet, behöver viss tid för att bygga upp kompetens, forskningsmiljöer, dra in externa medel och få vetenskapliga arbeten citerade. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte skaffat sig bättre överblick över de forskningsmiljöer som växer upp på de nyaste universiteten.
Inom Vinnovas satsning på starka forsknings- och innovationsmiljöer ”VINN Exellence Center” var Karlstads universitet framgångsrikt inom transportområdet. Trots detta och trots att transportforskning är ett utpekat område av regeringen hamnar Karlstads universitet i strykklass i resursfördelningen.