Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att högskoleförordningens kapitel om tredje uppgiften bör förstärkas och konkretiseras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Högskoleverket bör ha med samverkan som en del av sina kvalitetsutvärderingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hitta incitament för landets högskolor att arbeta med entreprenörskap, drivhus och inkubatorer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fler studenter ska få ta del av ett arbetsintegrerat lärande.
För att stärka högskoleutbildningarnas samhällsrelevans och kvalitet är ett samarbete med det övriga samhället nödvändigt. Högskolan ska fungera som en demokratisk plattform för kommunikation och debatt mellan akademin och samhället i övrigt. Det är en uppgift som stimulerar till utbyte av idéer och kunskap och till ökad kunskapsspridning. Den ska inte bara vara en kraft för sociala förändringar utan även arbeta för att initiera sådana inom ramen för den tredje uppgiften. Högskolan ska även verka i samhällskritiskt syfte. Det är viktigt att studenter, lärare och forskare är utåtriktade i sina akademiska iakttagelser och förmedlar sin kunskap till det övriga samhället.
Den svenska högskolan har tre grundläggande uppgifter: grundutbildning, forskning och samverkan med det övriga samhället. Ofta är den tredje uppgiften tyvärr en fråga som kommit i skymundan. För oss socialdemokrater är det naturligt att se högskolan som en integrerad del i samhället och inte en isolerad akademi. Därför anser vi att högskoleförordningen ska förstärkas i kapitlet om samverkan och att Högskoleverket bör ta med tredje uppgiften som en del av dess kvalitetsutvärderingar.
Den utbyggda högskolan är en viktig grundförutsättning för att åstadkomma tillväxt i hela Sverige eftersom högskolorna kan fungera ännu bättre som regionala ”tillväxtmotorer”. Detta kan understödjas genom att entreprenör-skap ges en viktigare roll vid landets lärosäten. Samtidigt måste samarbetet mellan högskolan och det omgivande samhället utvecklas, till exempel genom satsningar på teknikbyar och inkubatorer.
Det är bekymrande att flera rapporter pekar på att Sverige visserligen satsar mest av alla länder på forskning och utveckling, men att satsningarna ger mager utdelning i form av nyföretagande, jobb och ekonomisk tillväxt. Sverige bör arbeta fram en strategi som tar ett helhetsgrepp på alla dessa frågor; utgångspunkten bör vara högskolan som regional tillväxtmotor samtidigt som forskningen stärks och den akademiska friheten värnas. För att skapa dynamiska regioner med forskning, avknoppningar och samverkansprojekt behövs det resurser på den regionala nivån. Fonder med regionalt riskkapital utgör en byggsten i denna strävan.
Arbetslivsanknytning är viktigt av flera anledningar. Det ger verklighetsförankring i utbildningen så att studenter får kunskap om vad de utbildar sig till och att de därigenom kan göra mer välavvägda studieval. Det ger också förståelse för sammanhang och förhoppningsvis studiemotivation. Därtill utjämnar det skillnaderna i kontakter på arbetsmarknaden som är så viktiga för att studenterna ska få det jobb de strävar efter. Vi anser att alla studenter ska få ta del av ett arbetsintegrerat lärande där sådant som studiebesök, gästföreläsare, verkliga fall och projekt samt möjligheten till verksamhetsförlagda examensarbeten är en naturlig del av utbildningen.