Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa helårsstudier för studenter.
Det faktum att studenter bara förväntas studera, och därmed också är försörjda, 40 veckor om året innebär en rad problem både för studenterna och för samhället. För de enskilda studenterna innebär det en ekonomiskt osäker situation, där de låga månadsinkomsterna dessutom i värsta fall ska räcka till att lägga undan för att försörja också det långa ”sommarlovet”. De studenter som får ett jobb kan kanske försörja sig, men får å andra sidan ofta ingen ledighet. Att sommaren är studiefri innebär också att utbildningen tar längre tid än vad som är nödvändigt, med konsekvenser för såväl individ som lärosäten. Dyra lokaler står outnyttjade stora delar av året. Ett första steg skulle vara att uppmana lärosätena att utveckla sommarkurserna till att vara kurser som studenterna tillgodogör sig i sin ordinarie utbildning. Det skulle göra att de studenter som vill kan avsluta sin utbildning snabbare och slipper känna en ekonomisk oro inför sommaren.
En annan konsekvens av 40-veckorsåret är att det befäster en syn på studenten som ung, obunden och utan vuxenansvar. Att studenter åker hem till sina föräldrar och blir försörjda under sommaren förekommer naturligtvis, men ligger långt från verkligheten för en stor andel av studenterna. Att utöka studieåret och införa en åretruntförsörjning skulle stärka studenternas sociala och ekonomiska trygghet, innebära stora samhällsekonomiska vinster samt hjälpa till att korrigera den stereotypa bilden av studenten.