Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den studiesociala situationen bör ses över för Sveriges doktorander.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genusperspektiv ska genomsyra kurslitteraturen på högskolorna.
Lika tillgång till utbildning och lika möjligheter vid universitet och högskolor är för oss socialdemokrater en fundamental jämlikhets- och jämställdhetsfråga. Högskolan skulle kunna vara ett kraftigt instrument för förändring av samhället i riktning mot ökad jämställdhet mellan könen. Idag är det tyvärr inte så. Högskolan har liksom övriga delar av samhället del av patriarkala strukturer, könsdiskriminering och traditionella föreställningar och värderingar som ett konkret uttryck för att jämställdhet inte råder mellan kvinnor och män. Vi menar att ökad jämställdhet inom högre utbildning och forskning också ökar jämställdheten i samhället. Därför måste dessa orättvisor bekämpas.
Trots att en majoritet av alla studenter är kvinnor så är inte högskolan jämställd. Både utbildningsnivå och utbildningsinriktning skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Mansdominerade utbildningar ges större resurser än kvinnodominerade utbildningar. Dessutom ökar kvinnors underrepresentation kraftigt ju högre man kommer upp inom akademin. Denna snedfördelning fortsätter sedan på arbetsmarknaden och bevarar könsmaktsordningen i samhället som helhet. Vi ser att lika många kvinnor som män påbörjar en doktorandutbildning men betydligt fler män tar doktorsexamen. Här måste trygghetssystemen för doktorander ses över, då bristen på ett tillräckligt bra system gör att exempelvis många kvinnor har svårt att kombinera möjligheten att skaffa barn med att doktorera.
Det lönar sig bättre att vara man än att ha en utbildning, då män utan högskoleutbildning tjänar mer än kvinnor med högskoleutbildning. Studiemedelssystemet, som baseras på lånets storlek istället för inkomst, tillsammans med lönediskriminering gör kvinnor till förlorare. De kvinnliga forskarna har lägre löner än de manliga, och de kvinnodominerade ämnena har lägre lönelägen än de mansdominerade.
Samtidigt så ser vi också en utveckling där betydligt fler kvinnor än män påbörjar en högskoleutbildning. Av de studenter som påbörjar en högskoleutbildning så är 64 procent kvinnor. Det är därför viktigt att undersöka orsakerna till att få män påbörjar en högskoleutbildning, och vilka konsekvenser det får för samhället.
Att litteraturen till mycket liten del är skriven av kvinnor är ännu ett faktum som bidrar till och cementerar rådande könsmaktsordning. Vid val av kurslitteratur bör alltid författarna liksom perspektiven kritiskt granskas ur ett genusperspektiv.