Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjt fribelopp för inkomster vid beräkning av studiestöd.
Många unga människor kan tänka sig att starta och driva företag. Det finns rader av undersökningar, med lite olika resultat men tämligen entydigt är andelen ungdomar som kan tänka sig en framtid som företagare klart ökande. Samtidigt är det fortfarande inte fullt så positiva siffror när det gäller att gå från tanke till handling. Ett skäl är naturligtvis att man inte riktigt har de verktyg med sig i kunskapsbagaget som gör det naturligt och enkelt att omsätta sina kunskaper i innovation och företagande.
För svensk framtid är det mycket angeläget att fler människor väljer att starta och driva växande företag, med hög produktivitet och förädlingsvärde, företag som utvecklas och stiger i värdekedjorna. En bra grogrund för sådant företagande är högre utbildning och forskningsanknytning.
Regeringen har i dagarna presenterat principerna för en entreprenörskapssatsning i utbildningsväsendet. Det är mycket bra att så sker. Det måste löpa som en röd tråd genom undervisningen, men även de projekt som funnits bör breddas och permanentas, verksamheter såsom Ung Företagsamhet komma in än bredare så att ungdomar också får pröva på företagande IRL.
Tanken är också att starta fler entreprenörsutbildningar inom högskolor och universitet, såväl inom ekonomutbildningar som program med annan inriktning. Länkar mellan forskning och företagande ska stärkas. Allt detta är mycket bra.
Det finns dock en hake. Unga människor, uppbyggda av kunskap, träning och erfarenhet från sin grundskole- och gymnasietid, kanske ytterligare med särskild utbildning och träning på universitet och högskola kommer ofta inte att vänta på att utbildningen är helt avslutad. Man gör slag i saken och omsätter en affärsidé redan under sin högskoletid. Kännetecknande för en entreprenör är ju ofta just serieföretagande. Företagandet blir en lärprocess i sig. Haken är att då denna pågår parallellt med studier kan man lätt stöta i taket för fribeloppsnivån för studielånen. Och detta på ett oförväntat, svårplanerat sätt. Här krockar verkligen systemen, vem vet i september vilka affärer som lyckas i november?
En länk i strategin för ökat entreprenörskap i utbildningsväsendet bör därför vara höjt fribelopp för inkomster vid beräkning av studiestöd från CSN. Det krav på uppnådda studieresultat som finns fyller mer än väl funktionen av att det är studierna som ska vara huvudverksamheten.