Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inrätta ett skolpolitiskt råd.
I debatten om den framtida skolan finns det ingen brist på allmänt tyckande och diverse olika åsikter om hur skolan och lärandet bäst främjas. Vad det däremot råder brist på är dels pedagogisk forskning, dels framför allt utvärdering och uppföljning av densamma.
Socialdemokrateras ambition är att skapa en långsiktig och blocköverskridande uppgörelse om betygssystemet i grundskolan, betyg som ska användas för att följa upp hur väl eleven nått kunskapsmålen. Betygssystemet ska inte gradera och sortera eleverna inbördes, då sådana betyg inte leder till mer kunskap utan bara ger ökade klyftor och kväver lusten till lärande.
Regeringen vill att skriftliga omdömen om en elevs kunskapsutveckling ska ges redan från årskurs 1 i grundskolan och att omdömen får vara betygsliknande. Socialdemokraterna kan acceptera att betyg ges tidigare än i årskurs 8, men att barnen under de första skolåren inte ska behöva utsättas för betyg eller betygsliknande omdömen.
Regeringen vinnlägger sig om att fatta sina beslut grundade på forskning och beprövad erfarenhet. Detta torde också gälla då man lägger förslag inom skolans område. En bred överenskommelse om betyg bör baseras på forskning, beprövad erfarenhet och professionens kunskap. Bara på så vis kan man uppnå en bred förankring bland lärare, skolledare, föräldrar och elever.
I likhet med det finanspolitiska råd som nu finns, som prövar om regeringens finanspolitiska reformer ligger i linje med beprövad erfarenhet, bör regeringen utreda möjligheten att inrätta ett skolpolitiskt råd. Det skolpolitiska rådet får till uppgift att utvärdera regeringens reformer inom skolpolitiken gentemot vetenskapen.