Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationella prov på modersmålet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationella prov i minoritetsspråk samt svenska som andraspråk.
Skolverket har gjort en mindre studie om nationella prov lever upp till sin roll att vara ett stöd för likvärdig bedömning och betygssättning. De intervjuer med lärare, elever och rektorer som gjordes på fyra olika skolor med olika program visade bl.a. att nationella prov gynnar vissa elever och missgynnar andra. Lärarna ansåg att elever med annat modersmål än svenska och elever med läs- och skrivsvårigheter missgynnas vid proven medan elever på de studieinriktade programmen var bättre rustade inför provet.
Elever som har svårt att tillgodogöra sig undervisning på svenska har rätt till både studiehandledning och ämnesundervisning på sitt modersmål. Elever som läser på sitt modersmål saknar nationella bedömningsgrunder för sina kunskaper, och de är i många fall mer godtyckliga än för barn med svenska som modersmål. Dessutom varierar kvaliteten på undervisningen i olika delar av landet, och därför går det inte att bedöma kunskaper nationellt.
Skolverket har tagit kritiken på största allvar och ska kritiskt granska provens form och innehåll, bl.a. gällande mängd text och språklig nivå i proven i matematik A. För elever med annat modersmål är det viktigt att kunna genomföra det nationella provet i ämnen som är relevanta – i första hand matematik och engelska och/eller svenska. Vi vill föreslå att regeringen studerar konsekvenserna av att låta elever med annat modersmål än svenska genomföra de nationella proven på sitt modersmål samt undersöker förutsättningarna för att införa nationella prov på svenska som andraspråk och elevernas modersmål.
Det vore ett lyft för de nationella minoritetsspråk som talas i Sverige om elever tillhörande nationella minoriteter kunde ha sitt modersmål som nationellt prov.