Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka kommunernas inflytande vid etablering av friskolor och om lika villkor mellan skolor med kommunal och enskild huvudman.
Möjligheten att kunna välja skola är värdefull och de fristående skolorna är en del av utbildningsutbudet i många kommuner. Om lika villkor ska gälla mellan skolor med olika huvudmän är det viktigt att samma regler och krav ställs på alla skolor. Ytterst är det en fråga om att alla elever ska garanteras en undervisning med hög kvalitet.
Den instans som har det yttersta ansvaret för att alla elever får en undervisning av hög kvalitet är kommunen. Undervisningskvaliteten kan inte skiljas från frågan om resurser, och de resurser skolorna kan få påverkas tydligt av hur utbildningsutbudet ser ut i kommunen; hur många skolor som finns och vilka utbildningsinriktningar dessa har. Etableringen av nya skolor ska ske på ett sådant sätt att undervisningskvaliteten stärks, inte försämras. Med en ansvarsfull politik är det också möjligt att uppnå detta.
Att i varje givet läge ha den mest effektiva fördelningen av resurser, samtidigt som det måste finnas en valfrihet för elever och föräldrar, och samtidigt som vi accepterar en konkurrens om elever mellan olika skolor, är inte helt enkelt. Men eftersom ansvaret för att det finns tillräckliga resurser för varje elev ytterst vilar på kommunen, ett ansvar kommunen inte kan undandra sig, är det också logiskt att kommunen har ett starkare inflytande över etableringen av nya skolor i en kommun. Då får kommunpolitikerna tydligare redskap för att ta sitt ansvar, och politiker från olika partier kan ställas till svars för sina bedömningar. Ett utökat inflytande över etableringen stärker därmed den kommunala demokratin.
En annan viktig aspekt för att kommunen ska ha bättre möjligheter att ta sitt övergripande ansvar och verka för en bättre kvalitet i skolan är att de överskott enskilda skolor får ska återinvesteras i verksamheten.