Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka inslagen av retorik och muntlig framställning i förskolan, grundskolan och på gymnasiet.
Med undantag för 1700- och 1800-talen har retorik alltsedan antiken spelat en betydande roll vid utbildningar i västvärlden, med den anglosaxiska talartraditionen som alltjämt frodas i högsta grad. Efter andra världskriget fick retoriken en ny renässans, mycket beroende på det stora genomslag som krigspropagandan haft. Dock gjorde retoriken få avtryck i den svenska skolan.
Förmågan att uttrycka sig är en livslång kvalitet och en viktig kompetens i arbetslivet. Att tillägna sig förutsättningar att kommunicera är en social kompetens som är att likna vid en verbal försäkring för framtiden. Det må gälla vid situationer i yrkeslivet såväl som i sociala situationer.
Grunden för att känna trygghet i att tala inför andra kan inte erövras för tidigt. Att tidigt i livet lära sig att uttrycka sig leder till en ökad självkänsla som bidrar till barnens personliga utveckling. Dessutom bidrar det till att barnen i ett tidigt skede lär sig att lyssna till och respektera andra individers ståndpunkter. Därför är det av största vikt att barn och ungdomar tidigt lär sig behärska och bli bekväma med situationen att uttrycka sig inför publik.
Muntlig framställning bör därför vara ett viktigt moment och inarbetas i pedagogiken redan från förskolan och därefter konsekvent löpa som ett blått band genom hela skolgången via grundskolan och vidare till gymnasiet.