Motion till riksdagen
2008/09:Ub230
av Katarina Brännström och Inger René (m)

Konsumentekonomi i gymnasieskolan


m1052

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undervisning i konsumentekonomi bör bli obligatoriskt i gymnasieskolan.

Motivering

De senaste åren har den svenska handeln utvecklats starkt. Konsumtionen har ökat samtidigt som antalet skuldsatta ungdomar har ökat. Förra året kom det in nära 130 000 ärenden till Kronofogden gällande ungdomar jämfört med drygt 109 000 ärenden under 2006 – det är ungefär 4 procent av landets ungdomar.

Ungdomar är idag en av våra köpstarkaste grupper och därför utsätts de också för ett allt hårdare kommersiellt tryck. Det ökade utbudet av tjänster och varor frestar och ställer därmed ökade krav på kunskap. Det handlar om att tidigt lära sig hur man får pengarna att räcka månaden ut. Många ungdomar vet för lite om de regler som styr vårt vardagsliv. Det kan vara dyrköpta lärpengar, i vissa fall så dyrköpta att de länge får dras med betalningsanmärkningar och höga skulder.

Genom att ta lån har dagens ungdomar möjlighet att konsumera trots att de egentligen inte har några pengar. Ungdomarna förstår inte heller alltid vad det innebär att ta ett lån med återbetalning av hela lånet inom till exempel en månad. I många fall struntar man i att betala eller så har man inte ekonomiska möjligheter att betala skulden. Risken är stor att man hamnar i en skuldfälla där man sedan tar ett nytt lån för att lösa det gamla.

En sådan anmärkning kvarstannar i tre år och kan till exempel göra det omöjligt att få ett lägenhetskontrakt. Man kan till och med riskera att aldrig bli kvitt sina skulder eller drabbas av indrivning eller utmätning med allt större hopplöshet och stora svårigheter i livet som följd. Många föräldrar har inte heller kunskap eller förstår riskerna de unga utsätts för.

Utbildning är därför nödvändigt för att ungdomar ska bli bra konsumenter. Skolan har ett stort ansvar att lära ungdomar om verkligheten och att förstå villkoren i vuxenvärlden. Det är rimligt att skolan följer med i samhällsutvecklingen och lär de unga vad som gäller. Vi menar att här har skolan halkat efter.

Enligt Skolverkets kursplaner handlar konsumentekonomi om att sköta den egna hushållsekonomin och att kunna göra rimliga bedömningar vid beslut, exempelvis tagande av lån. Idag finns det inte någon kurs med benämningen konsumentekonomi i gymnasieskolan. I många fall blir det upp till den enskilde lärarens kunskaper och intresse för att undervisa i konsumentfrågor.

Det är endast kursen Företagsekonomi A som har inslag av privatekonomi. I samhällskunskap som läses av alla gymnasieelever på nationella program finns ingenting om vare sig konsumentekonomi eller privatekonomi. Vi menar att det är rimligt att detta ingår.

Den absolut viktigaste åtgärden för att människor ska undvika att hamna i en skuldfälla är att höja kunskapsnivån. Vi vill därför att konsumentkunskap införs som en obligatorisk del i undervisningen för alla gymnasieprogram.

Stockholm den 26 september 2008

Katarina Brännström (m)

Inger René (m)