Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om IT i skolan.
Numera genomsyrar IT våra liv på nästan alla områden. Enligt Medierådets undersökning från 2006, använder drygt 80 procent av de unga Internet dagligen eller nästan dagligen, medan endast 2 procent svarar att de aldrig använder Internet. Topp tre bland aktiviteterna på Internet är chatt, dataspel och surfa för nöjes skull.
IT-frågan spänner över flera områden; från mer grundläggande frågor som rör tillgänglighet, leverans och utbildning till mer sociokulturella frågor rörande etik, globala internetsamhällen, ungdomskultur på nätet, fildelning, jämställdhet samt e-förvaltning, e-demokrati och e-legitimation.
Samtidigt som de goda exemplen och möjligheterna är många, redovisas nya problembilder för barn och ungdomar. I en rapport från 2007 belyser Bris exempelvis problem som uppstår i samband med kärleks- och kamratrelationer, kränkningar och hot, Internet- och datoranvändning, sexuellt relaterat, oro för andra jämnåriga, psykisk ohälsa, föräldrars IT-användning, samt mer allmänna frågor.
Den indirekta kontakten via tangentbordet lockar med andra ord många till oetiska beteenden. Det handlar till exempel om mobbning på nätet, utfrysning, spelberoende, utnyttjande av barn för pornografiska ändamål. Många är obetänksamma och inser inte konsekvenserna när de lägger ut bilder på sig själva eller andra, bilder som de senare kanske ångrar men får leva med länge. Problematiken gäller även mobiltelefoner (sms, kamera, ljudinspelningar, etc.).
För att motverka några av nämnda problem har bland annat Medierådet och Myndigheten för skolutveckling tagit fram ett antal goda råd och tips som riktar sig till barn och ungdomar. Ungas personliga integritet måste värnas, ett grundläggande säkerhetstänkande måste läras ut och internetgenerationen måste lära sig hur man på bästa sätt kan använda IT och vilka lagar samt etiska regler som gäller på nätet.
Det är också viktigt för barn och ungdomar att erhålla ett källkritiskt förhållningssätt på nätet. Samtidigt måste lärare öka sin IT-kompetens samt veta hur de kan använda datorer, Internet och mobiler i sin undervisning. I en studie gjord av ”ICT in schools” (Empirica 2006) framgår det att huvuddelen av lärarna i Sverige använder datorer mindre än 10 procent av lektionstiden och merparten av lärarkåren (74 procent) upplever att de flesta skolor inte har tillräckliga kunskaper om IT. Vidare anser omkring hälften av lärarna att IT inte främjar lärandet för eleverna i skolan.
IVA:s rapport Internetframsyn ur ett användarperspektiv tar exempelvis upp frågan om dataslöjd som ett nytt ämne i skolan. Dataslöjd föreslås av IVA som ett nytt ämne. Förutom att kunna visa barnen hur datorer och mobiler fungerar, hur man installerar brandväggar och uppdaterar antispam- och antivirusskydd, skulle man kunna visa hur man beter sig på nätet på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Förslaget är intressant även om det är centralt att utveckla en pedagogik för alla ämnen som drar bättre nytta av möjligheterna med IT och Internet.
Den tekniska utvecklingen sker mycket fortare än utvecklingen av skolan. Elever behöver nu andra kunskaper än man behövde för fem eller tio år sedan. Höga krav kommer i deras framtida arbetsliv att ställas på deras datorkunnande. Lärande och arbetssätt bör också utvecklas för att motsvara behoven. Programvaror och datorer bör utnyttjas mer för lärande och för att utveckla barns kunskap, till exempel genom nya interaktiva sätt att lära ut. Därför är det centralt att regeringen beaktar och tar ett helhetsgrepp på frågor rörande IT i skolan inför den kommande skolpropositionen 2010.