Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om offentligfinansierad forsknings oberoende.
Ett uttalat oberoende av styrning av hypotesprövande eller annan inriktning på forskningens innehåll från såväl politiker som påverkande myndigheters egna eventuella filosofier kring sådana idéer är en central förutsättning om kvalitet och trovärdighet för offentligfinansierad forskning ska upprätthållas. En bred opinion både inom och utom forskarsamhället stödjer offentligfinansierad forsknings oberoende av politiker- eller myndighetsstyrning av just dessa skäl – värnandet av kvaliteten och trovärdigheten för skattefinansierade forskningsuppgifter. Men i praktiken begås tyvärr övergrepp mot denna viktiga princip för forskningsinnehållets oberoende av ideologisk styrning. Ett skrämmande exempel är ett politiskt förslag till förbud mot att forska på kärnkraftens utveckling. Ett annat, som berör myndighetsstyrning, utgörs av tidskriften Genus (nr 3, 1999), som är det officiella organet för den statliga myndigheten Nationella sekretariatet för genusforskning, där det står att läsa att ”det är en grundläggande premiss i genusforskning att skillnader mellan män och kvinnor i egenskaper, beteende, sysselsättning, etcetera inte kan förklaras biologiskt”.
När vi väckte en likalydande motion som denna under förra året, avslogs den av utskottet med motiveringen att man, förvisso konstaterar ”att de forskningsfinansierande myndigheternas beslut om anslag ska baseras på vetenskaplig kvalitet och relevans”, och därför ”utgår ifrån att regeringen bevakar att de forskningsfinansierande myndigheterna agerar i enlighet med gällande regelverk, instruktioner och regleringsbrev samt vid behov vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa detta. Vad gäller sekretariatet för genusforskning ska det enligt sin instruktion främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta ska ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. Sekretariatet har inte till uppgift att finansiera eller bedriva egen forskning”.
Oss veterligt har dock ingen korrigering av detta uttalande från Nationella sekretariatet för genusforskning ännu skett, ej heller har åtgärder vidtagits för att så ska ske från ansvarigt politiskt håll. Det förefaller därför som det som om det i praktiken fortfarande på en del håll uppfattas som legitimt med politiskt-ideologiskt förestavad forskning bland våra myndigheter. I årets motion skärper vi därför våra krav på värnandet av den fria forskningens oberoende mot primärt ideologisk, med eller utan opinionsbildande syfte, styrning av forskningens innehåll från politiker och förvaltande myndigheter.
Vi föreslår att regeringen intar ett förhållningssätt som redan på förhand i regleringsbrev eller andra direktiv uttryckligen förbjuder en otillbörlig och förutfattad ideologisk påverkan på forskarnas behov för oberoende av de fundament för vilka deras forskningsuppgifter planeras och genomförs.
En forskning som inte tillåts stå fri från ideologiskt präglade påtryckningar innan den genomförs riskerar paradoxalt nog att skada den eventuella positiva politiska innebörd den kanske kan visa sig ha. Därför är det så viktigt att eventuella missförhållanden på denna punkt vad gäller forskningen i Sverige skyndsamt undanröjs med aktivt ställningstagande från ansvariga politiker. Inte minst viktigt är detta i ett läge där Sveriges tidigare på många områden ledande roll som forskningsnation kommit att halka efter en rad andra länder, och där regeringen under hösten glädjande nog aviserat betydande ekonomiska förstärkningar till förmån för den offentligfinansierade forskningen. I analogi med denna typ av satsning är likaledes ett aktivt fjärmande från regeringens sida från varje tendens till politiserad forskning det som kan säkra så hög kvalitet i resultaten att Sverige förhoppningsvis kan återta en position som en ledande forskningsnation.