Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att svenska värderingar kring respekt för de mänskliga rättigheterna, det okränkbara människovärdet och rätten till liv tydligt kommer till uttryck i Sveriges utrikeskommunikation.
Den svenska utrikespolitiken ska vara aktiv. Den ska vara fast förankrad i respekt för de mänskliga rättigheterna, det okränkbara människovärdet och rätten till liv. Arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter måste ha stor tyngd i det svenska bistånds- och utrikespolitiska arbetet. Det är av stor vikt att Sverige tydligt ger uttryck för universella värderingar om mänskliga rättigheter i vår utrikeskommunikation. Nationella intressen har länge styrt internationella relationer och utrikespolitik. Eller annorlunda uttryckt: Stater bedriver en utrikespolitik som primärt syftar till ökad makt och inflytande och som ökar det ekonomiska välståndet inom det egna landet. Etik och värderingar är dock alltför sällan vägledande för utrikespolitiskt beslutsfattande. I dagens globaliserade värld är människor allt mer beroende av varandra. Nationsgränser spelar en allt mindre roll. Detta ökar behovet av internationell samordning för att lösa gemensamma problem och för att främja en positiv utveckling. Jag menar att normer och värderingar ska användas som styrinstrument i Sveriges utrikespolitiska relationer. Organisationer, strukturer, formalia och beslutsprocesser inom främst Förenta nationerna utgör en viktig grund. Men det krävs också tydliga normer för att ge bättre och tydligare spelregler i det internationella systemet. Etiska normer behövs också för att främja relationerna mellan folk med olika bakgrund och kultur. Då länder integreras och gränserna mellan inrikes- och utrikespolitiken allt mer suddas ut, ökar behovet av tydliga värderingar inom politiken. Jag anser därför att det är viktigt att de gemensamma spelreglerna i det internationella umgänget utvecklas. Annars är risken stor för ökade nationella motsättningar, med kulturella missförstånd och konflikter som följd.
En värdegrundad utrikespolitik innebär främst vad som omnämns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, vilken antogs av generalförsamlingen 10 december 1948. Första artikeln lyder i sin helhet: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Andra artikelns första mening lyder: ”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.” Sveriges utrikespolitik skulle berikas och fördjupas och agerandet vitaliseras, om den universella värdegrunden framställdes tydligare. Alltför länge har stater, inklusive Sverige, bedrivit en utrikespolitik som alltför mycket fokuserat på nationell makt och nationellt inflytande och där målet varit att öka det materiella välståndet inom den egna nationen. Detta är inte tillräckligt. Etik, värderingar och principiella etiska ställningstaganden har historiskt alltför sällan tillåtits vägleda de utrikespolitiska beslutsfattarna.
Utgångspunkten är att det finns en etisk grund för vad som är rätt, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur, kön, sexuell läggning m.m. Denna grund för rätten återfinns exempelvis i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Under historiens gång har den manifesterats i en lång rad rättighets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN. Denna etiska grund innehåller allmänt giltiga värden: livet, människovärdet, kärlek, sanning, frihet, kunskap, den goda miljön etc. De är värden i sig. En rättighet innebär sedan anspråk att få uppnå, uppleva eller realisera ett värde, vilket är en rättighet som alla människor har. Men alla har också ett ansvar och en skyldighet att låta andra uppleva och förverkliga dessa värden. Dessa rättigheter och skyldigheter tillkommer alla människor och är alltså oberoende av enskilda människor eller traditioner.
Politiska friheter som tryck- och yttrandefrihet och demokratiska val är viktiga för utvecklingen. I Sverige finns ett starkt skydd för yttrandefriheten och därför finns goda möjligheter att inom ramarna för svensk utrikes- och biståndspolitik exportera våra erfarenheter. Grundlagsskyddet innebär enligt både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det allmänna inte får ingripa mot missbruk av yttrandefriheten eller mot medverkan därtill annat än i de fall och den ordning som föreskrivs i dessa båda grundlagar. Informationsutbyte och dialog är demokratins livsluft. När formerna för medierna förändras påverkas givetvis den åsiktsbildning som är grunden för demokratin. Demokrati är i grunden inte ett formellt förhållningssätt som anger valsystem och maktfördelning. Det helt bärande för en demokrati är de grundläggande värderingar som dess medborgare hyser, styrs av och vårdar. Demokrati handlar framför allt om människovärde och mänsklig integritet, därför är främjandet av detta ett sätt för Sverige att driva en mer värdegrundad utrikespolitik.
Extremism, brist på demokrati och frihet, brist på handel och interdependens, kamp om resurser är några faktorer som leder till konflikter och krig. Även fattigdom är en katalysator i konflikter som grundar sig i brist på handel, marknadsekonomi, tillväxt och demokrati. Fattigdom har traditionellt sett definierats som bristen på materiella resurser. Enligt vårt synsätt är fattigdom ett mycket mer mångfacetterat begrepp än så. Fattigdom innebär också att människor saknar inflytande över och trygghet i sin livssituation. Att säkra en miljövänlig och hållbar utveckling och främja jämställdhet tillhör också en del av fattigdomsbekämpningen. Ytterst handlar det om att ge alla möjligheten att få leva ett människovärdigt liv. Att främja demokrati globalt är således en del av att Sverige driver mer av en värdegrundad utrikespolitik. En god demokratisk samhällsordning är ett mål i sig eftersom det främjar människors frihet och oberoende. Vi som medborgare i en demokratiskt uppbyggd stat har ett särskilt ansvar att sprida och främja grundläggande demokratiska principer i samröre med totalitära regimer och våra signaler och krav bör vara tydliga.
Inte minst är det viktigt att utveckla de fattiga ländernas förvaltningar och samhällsinstitutioner för att dessa länder ska kunna utveckla och föra en god ekonomisk politik. Det internationella biståndet måste ses som en komponent i en sammanhållen global utrikespolitik till stöd för de fattiga ländernas utveckling och uppbyggnad av fungerande institutioner, för att de ska kunna utveckla socialt och miljömässigt hållbara tillväxtmetoder och höja utbildningsnivån. Biståndet måste bidra till att förutsättningar skapas som kan hjälpa de allra fattigaste ur fattigdom, och då är fundamentet till ekonomisk tillväxt en lika viktig ingrediens som själva fördelningen. Att främja rättsstatens principer är en del av att Sverige driver mer av en värdegrundad utrikespolitik och tydligt kommunicerar dessa värderingar i all utrikeskommunikation.