Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i dialogen mellan Sverige och Kina fortsättningsvis ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut för uigurer och alla andra etniska och religiösa grupper i den autonoma regionen Xinjiang i Kina.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i sina utrikespolitiska kontakter ska kräva att Kinas hundratals miljoner religiöst troende får möjlighet till verklig religionsfrihet och mötesfrihet.
Förtrycket av uigurerna i västra Kina har ökat avsevärt sedan den 11 september 2001. Uigurerna har länge kämpat för mer självbestämmande från regimen i Peking. De utgör en majoritet i den autonoma regionen Xinjiang. Regimens behandling av uigurerna har präglats av godtycke, brutalitet och nedlåtenhet. Kina har på senare år utökat sin militära närvaro i området och människorättsgrupper rapporterar om allvarliga kränkningar av civilbefolkningen och lokala autonomiförespråkare.
Människorättskämpen Rebiya Kadeer har suttit i fängelse i över sex år för sin kamp för mänskliga rättigheter för sitt folk uigurerna. Nu är hennes båda söner dömda för samma brott och för att de är söner till uigurernas starka kvinna. Rebiya Kadeers söner Ablikim Abdureyim är dömd till nio år i fängelse och Alim Abdureyim – yngsta sonen – är dömd till sju år i fängelse. (http://uyghuramerican.org/articles/1110/1/House-of-Representatives-calls-on-
http://uhrp.org/articles/363/1/Rebiya-Kadeers-son-sentenced-to-seven-years-another-fined-another-feared-tortured/index.html
http://web.amnesty.org/report2005/chn-summary-eng.)
Med samma taktik som i Tibet försöker nu Beijing flytta in kineser i området genom satsningar på infrastruktur och fördelar för de inflyttade. Det uiguriska språket blir alltmer marginaliserat då undervisningen i skolorna begränsats starkt. Uigurernas situation måste i högre grad uppmärksammas av omvärlden. En förändring måste komma till stånd genom ökade påtryckningar på Kinas regering. (”Gross violations of human rights in the Xinjiang Uighur Autonomous Region”. ASA 17/18/99, 1999).
Religiös tro misstänkliggörs ofta och kopplas utan grund till politisk verksamhet. De relativt få kristna uigurerna lever i en mycket svår situation då de misstänks både för sitt religiösa ställningstagande och för bristande lojalitet mot regimen. Många muslimska skolor har stängts och imamer fängslas, omskolas ideologiskt och fråntas sin position. Den religiösa ofriheten i Xinjiang gäller både uigurer, han-kineser och andra etniska grupper,
(http://hrichina.org/fs/view/downloadables/pdf/downloadable-resources/2.2005-RS-Xinjiang.pdf, http://www.chinaaid.org/english_site/press_release_detail.php?id=664).
Den kinesiska regeringen vägrar att göra skillnad på våldsam kamp för självständighet och passivt motstånd mot förtrycket. Massarresteringar sker löpande, och flera som har anklagats för terrorism har avrättats. Uigurer är den enda folkgruppen som kontinuerligt avrättas på grund av politiska ”brott” de senaste åren enligt Amnesty. Kina väljer att klassificera alla autonomiförespråkare som terrorister.
Den svenska regeringen bör i sina kontakter med de kinesiska myndigheterna skyndsamt verka för att dödsstraffen blir upphävda och att namn på de uigurer som sitter fängslade blir offentliga samt att Kina omedelbart garanterar deras säkerhet. Myndigheterna bör kontrollera deras rättegångar, frige dem eller ställa dem inför rätta i överensstämmelse med rättvis internationell standard. Sverige bör även verka för att Kina avskaffar dödsstraffet.
Förföljelserna och restriktionerna på grund av religiös tro har ökat generellt i Kina under Hu Jintaos tid som partiledare och president. Kristna både inom och utanför den registrerade protestantiska kyrkan (tre-själv-rörelsen) får ofta kämpa mot myndigheternas godtycke och bestraffningar.
Ett exempel är den äldre biskop i den katolska kyrkan från Hebeiprovinsen, Han Dingxiang, som dog i husarrest 70 år gammal i början av september 2007. Han tillbringade ca 35 år i olika fängelser, arbetsläger och i husarrest (www.cardinalkungfoundation.org).
Den 31 augusti 2007 arresterades den kristne affärsmannen Zhou Heng i Urumqi, Xinjiang, för ”illegal affärsverksamhet” (www.chinaaid.org). Han hade en bokhandel där godkänd kristen litteratur såldes, men han tillhandahöll också biblar som han inte fått via de officiella kanalerna. Det blir allt vanligare att kristna trakasseras med någon straffrättslig förevändning men att själva tillslaget drabbar dem själva och deras kristna verksamhet. En sådan arrestering är förstås tekniskt sett helt korrekt enligt kinesisk lagstiftning.
I september 2006 fängslades två katolska präster, Shao Zhoumin och Jiang Sunian (båda från Zhejiangprovinsen), efter en utlandsresa. I juli 2006 förstördes en stor nybyggd icke-registrerad kyrka i Zhejiang-provinsen. Flera tusen kristna protesterade mot rivningen och många misshandlades och arresterades. De flesta släpptes relativt snabbt, men sex ledande personer har ställts inför rätta i oktober. Den kände icke-registrerade kristne ledaren, pastor Zhang Rongliang, dömdes i juli till sju och ett halvt års fängelse på grund av ”illegala utrikesresor”
(http://www.chinaaid.org/english_site/press_release_detail.php?id=694, http://www.chinaaid.org/english_site/press_release_detail.php?id=664).
Regimen utnyttjar det juridiska systemet och anklagar och dömer systematiskt religiöst troende på andra grunder än deras tro för att kunna hävda att Kina fortfarande har religionsfrihet.
Sedan 1990-talet driver regimen också en kampanj där man vill att ”religionen ska anpassa sig till det socialistiska samhället”. Detta tar sig uttryck i att de registrerade religiösa grupperna uppmanas omtolka sitt religiösa budskap efter denna princip och tona ner vad regimen ser som kontroversiellt och konfliktskapande. Regimen söker alltså kontrollera den registrerade religionens uttryck även teologiskt, inte bara genom fysiska ingripanden.
Intressant att notera är en akademisk studie om antalet religiöst troende i Kina vilken presenterades i början av 2007 vid East China Normal University i Shanghai artikel i China Daily. Rapporten hävdar att över 300 miljoner kineser är troende, ca 40 miljoner protestanter och 14–15 miljoner katoliker. Många bekänner sig till olika former av folktro.
Den svenska regeringen är säkert bekant med det faktum att de svenska folkrörelserna spelade en fundamental roll då Sverige gick från fattigdom till välstånd och demokrati. Den svenska frikyrkan var en tongivande aktör under denna tid och en viktig gräsrotsrörelse som mobiliserade det svenska civila samhället till en positiv förändring. Verklig religionsfrihet och mötesfrihet är således av fundamental vikt för att det kinesiska civila samhället ska kunna utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling.