Motion till riksdagen
2008/09:U287
av Urban Ahlin m.fl. (s, v, mp)

Guantánamobasen


-s16037

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stänga Guantánamobasen.

Motivering

De mänskliga rättigheterna kränks i det amerikanska lägret Guantánamo. För alla regeringar som säger sig sätta skyddet av de mänskliga rättigheterna högst på sin dagordning bör det vara självklart att kräva lägrets omedelbara stängning. Den som gör anspråk på att vara en stark röst för mänskliga rättigheter måste också våga tala klarspråk med stormakterna. De första fångarna kom till Guantánamo den 11 januari 2002. Amnesty uppger att ca 275 personer från 30 olika länder fortfarande sitter fängslade på Guantánamo. En del av dem har suttit fängslade i närmare fem år. Flera fångar har försökt att begå självmord. Andra har inlett hungerstrejker för att protestera mot de hårda förhållandena i lägret, men hållits vid liv genom tvångsmatning. I juni 2006 hittades tre fångar döda i sina celler, av allt att döma hade de hängt sig. Två av de tre männen identifierades som medborgare i Saudiarabien, den yngste av dem var bara 17 år när han frihetsberövades. Den tredje mannen kom från Jemen. Anhöriga till de tre personerna har ifrågasatt omständigheterna runt dödsfallen. Efter händelsen i juni har det blivit svårare att få information inifrån lägret. Röda Korset, den enda internationella organisation som tillåts besöka Guantánamo, har uttryckt oro över de intagnas försämrade psykiska hälsa. Att världens enda kvarvarande supermakt öppet och medvetet kränker de mänskliga rättigheterna har försvårat arbetet för de mänskliga rättigheterna i världen. Auktoritära stater har kunnat, på samma sätt som USA, legitimera sina övergrepp med hänvisning till säkerhet och hot från terrorism.

Den amerikanska administrationen har dock, efter högsta domstolens beslut, utarbetat en ny lag, Military Commissions Act, som gör det möjligt att ställa fångarna på Guantánamo inför rätta i speciella militärdomstolar, och som godkändes av kongressen i september 2006. Amnesty, Röda Korset och många andra organisationer är djupt kritiska till lagen, då den bland annat innebär att bevisning framtvingad under tortyr kommer att tillåtas, att den tilltalade inte ges möjlighet att pröva lagenligheten i sitt frihetsberövande, att det blir tillåtet med hemlig bevisning utan att den tilltalade får möjlighet att ta del av bevisen och att den tilltalade inte kan åberopa Genèvekonventionerna som rättskälla i domstol. Kanske har en och annan av dem som är kvar i
Guantánamo begått vedervärdiga brott. Men det legitimerar aldrig att de torteras med skendränkningar och skenavrättningar för att de ska erkänna och att läkare används så att man kan stoppa precis innan tortyren blir för mycket så att de dör.

Utrikesminister Carl Bildt tog inte upp frågan i den utrikespolitiska deklarationen. Inte med ett ord nämndes Guantánamo. Och det är en regering som säger att den har prioriterat mänskliga rättigheter, att det står högst på dagordningen. Vi vill att Sverige ska vara en tydlig och konsekvent röst för de mänskliga rättigheterna, oavsett var, när eller med vilka motiv de kränks.

Stockholm den 3 oktober 2008

Urban Ahlin (s)

Magdalena Streijffert (s)

Lars Ohly (v)

Hans Linde (v)

Peter Eriksson (mp)

Mehmet Kaplan (mp)