Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU-kretsen ska verka för en folkomröstning om Västsaharas självständighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska erbjuda sig att vara värd för vidare förhandlingar för att få till stånd en västsaharisk folkomröstning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU-kretsen ska driva frågan om ett erkännande av Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR) av alla EU:s medlemsländer om en sådan bildas efter en västsaharisk folkomröstning.
När Spanien drog sig ur Västsahara 1975 ockuperades området av Marocko som idag har annekterat två tredjedelar av territoriet. Sedan sommaren 2005 har demonstrationer och protester med politiska förtecken förekommit i Västsahara. Dessa har i flera fall slagits ned hårdhänt och lett till fängelsedomar som riktat sig inte minst mot MR-aktivister. Drygt 150 000 västsaharier lever i algeriska flyktingläger sedan mer än 30 år och är helt beroende av bistånd från det internationella samfundet för sin överlevnad.
Västsahariernas strävan mot självständighet är sedan länge en kamp där de utan användande av våld försöker hävda sina mänskliga rättigheter. De strävar efter att upprätta en demokratisk stat med religionsfrihet och har fått rätten till självbestämmande fastslagen av Internationella domstolen i Haag. FN antog en resolution om att en omröstning skulle hållas 1992 för att låta det västsahariska folket självt avgöra om landets självständighet – en omröstning som ännu inte är genomförd. Inget land i världen erkänner Marockos ockupation av Västsahara. Ändå fortgår den.
Den svenska regeringens hållning när det gäller den folkrättsliga analysen är tydlig. Västsahara, den tidigare spanska kolonin Spanska Sahara, är ockuperat av Marocko. Denna slutsats baseras på utslaget från Internationella domstolen 1975 att Marocko inte har några lagliga anspråk på Västsahara. Sverige har under många år framhållit det västsahariska folkets rätt till självbestämmande liksom att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. EU har framför allt uppmärksammat konfliktens humanitära problem. Dess roll i övrigt har varit svag på grund av bristande enighet mellan medlemsstaterna.
Om vi menar allvar med att demokrati, självbestämmande och mänskliga rättigheter ska respekteras överallt, måste vi även vara tydliga med att Marockos ockupation och kränkning av det västsahariska folket inte längre får fortgå. Västsaharierna har kämpat i över 30 år för rätten till sitt eget land; de är ett folk som tror på demokrati och mänskliga rättigheter. Det borde vara självklart att omvärlden gör allt som står i dess makt för att stötta detta folks rätt att självt få avgöra sin framtid.
Sverige bör därför inom EU-kretsen driva frågan om att en folkomröstning snarast bör äga rum och om valresultatet så visar driva frågan om ett erkännande av Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR) av alla EU:s medlemsländer. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.