Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att tillsätta en direktör för det europeiska jämställdhetsinstitutet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att utnämna en svensk kandidat till tjänsten som direktör för det europeiska jämställdhetsinstitutet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra den allmänna kännedomen i Sverige om det europeiska jämställdhetsinstitutet.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer och en av unionens centrala uppgifter. När EU:s ministerråd 2006 således antog en förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut med säte i Vilnius i Litauen var det ett välkommet verktyg för unionens jämställdhetsarbete.
Trots att jämställdhetsutvecklingen går framåt i EU, så går den långsamt. EU-kommissionen presenterade i början av året sin femte årsrapport om jämställdhet som analyserar läget i EU:s 27 medlemsstater. Rapporten visar att en del förbättringar har skett på jämställdhetsområdet. Men det återstår mycket arbete. Kommissionen uppmärksammar i sin rapport att kvinnor fortfarande har lägre löner än männen, i genomsnitt 15 procent mindre, och ingen förbättring har skett sedan 2003. Den könsuppdelade arbetsmarknaden består och andelen kvinnor i ledande ställning i näringslivet har stagnerat på 33 procent. Kvinnor drabbas hårdare än män av långtidsarbetslöshet och har i större utsträckning anställningsformer som deltid och visstid, vilket bidrar till högre fattigdom bland kvinnor och ett hinder för ekonomiskt oberoende.
Därför är det beklagansvärt att en direktör för jämställdhetsinstitutet fortfarande inte utsetts efter nästan tre år. Mot bakgrund av den långsamma utvecklingen på jämställdhetsområdet inom Europa blir det än viktigare att få igång jämställdhetsinstitutets verksamhet. Institutets främsta uppgifter kommer att bli att samla in information om jämställdhet, utveckla och sprida metodverktyg för att stödja jämställdhetsintegrering i all gemenskapspolitik och i den därav följande nationella politiken. Likaså kommer institutet att utföra undersökningar om jämställdhetssituationen i Europa såväl som att inrätta och samordna ett europeiskt nätverk för jämställdhet.
Sverige var det land som redan 1995 lade fram idén om ett europeiskt jämställdhetsinstitut. Sverige som alltid varit en förebild på jämställdhetsområdet bör nu verka kraftfullt för att se till att en direktör utses till institutet så att verksamheten kan startas upp.
Regeringen bör dessutom verka för att en svensk tillsätts som direktör, och därmed skulle Sverige ha en möjlighet att vara med och forma hela Europas jämställdhetspolitik.
Det bör prioriteras från regeringens sida att förbättra kännedomen om jämställdhetsinstitutet, framför allt för att informationen kan vara till hjälp om vart man kan vända sig för att få hjälp i jämställdhetsfrågor.
Det behövs ett organ som enbart sysslar med jämställdhetsfrågor och som kan garantera att den övergripande EU-målsättningen om jämställdhet inte får stå tillbaka till förmån för övriga antidiskrimineringsprogram.