Motion till riksdagen
2008/09:U225
av Bodil Ceballos m.fl. (mp)

Bolivia


mp911

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att agera för att få stopp på det våld som pågår i Bolivia.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge stöd åt den demokratiska utvecklingen i Bolivia.

Motivering

Sedan Evo Morales tillträdde som president i Bolivia har han ifrågasatts av delar av den egna befolkningen samt ibland också av delar av omvärlden. Oavsett vad man tycker om valet av ledare i ett land är det dock viktigt att respektera och stödja den som valts i en demokratisk process. Movimiento al Socialismo (MAS) som regerar för första gången har haft en svår första period vid makten. De saknade av naturliga skäl den politiska erfarenhet som tidigare ledarskikt hade, förutom att de dessutom ärvt hela den korrupta statsapparaten från tidigare administrationer. Det är därför inte konstigt att den nya administrationen haft en hel del svårigheter att brottas med.

Under de år som Morales varit president har regeringen t.ex. tvingats till den ena efter den andra ”brandkårsutryckningen” när oppositionen försökt stoppa alla reformer. Oppositionen är missnöjd med Morales och vill inte införa en rättvis fördelningspolitik i landet. Framför allt vill de inte ha en ny konstitution som ger presidenten större befogenheter, ökar ursprungsbefolkningens rättigheter och omfördelar resurser från landets rikare lågland till det fattigare höglandet – detta trots att en folkomröstning redan ett år innan valet av Morales klart visat att Bolivias gamla författning måste skrivas om. Den gamla, som kom till någon gång i mitten av 1800-talet, innebär en kraftig diskriminering av indianbefolkningen.

Arbetet för förändring går inte i den takt man önskar, och de som arbetat för och röstat på MAS börjar i vissa fall tro att de glömts bort. MAS riksdagsledamöter har svårt att förklara för sina väljare att de inte kommit längre i förändringsarbetet. I ett land med enorma behov är förväntningarna skyhöga, och risken är att tron på demokratin försvagas då ledamöterna inte ges chansen att prestera vad de lovat på grund av att den tröga samhällsapparaten sätter käppar i hjulet, förutom bristen på ekonomiska resurser. Den fortsatta fattigdomen i kombination med höjda livsmedelspriser gör inte saken bättre.

Bolivia har dessutom under dessa år drabbats enormt av naturkatastrofer och klimatfenomen som resulterat i översvämningar och höjda flodnivåer i landet på 4–5 meter. Tiotusentals människor har tidvis tvingats lämna sina hem och många har dött. Faran med återkommande vattenburna epidemier i områden som Beni, där översvämningar har härjat i flera år nu, gör det hela ännu svårare.

Redan kort efter att Evo Morales tillträdde började det förekomma våldsamheter i Bolivia. Arbetet med den nya grundlagen har stött på motstånd av de 15 familjer som mer eller mindre kontrollerar Bolivia ekonomiskt och som inte har några intressen av att förbättra situationen för de miljontals indianer som nu fått ett hopp om förbättrade livsvillkor när för första gången en man från ursprungsbefolkningen valdes till president. Förutom de tidiga våldsamma demonstrationerna och attackerna mot myndigheter ser vi nu en eskalering av konflikten som blir alltmer blodig. Risken för att den gamla eliten kommer att försöka störta den demokratiskt valda regeringen är stor.

De s.k. illegala regionala folkomröstningarna och presidentens svar på dessa genom dels dialog med regionerna, dels folkomröstningen den 10 augusti där han återigen ges ett starkt stöd visar att regeringen försöker lösa de problem landet står inför på ett fredligt sätt. Att dessa omröstningar ändå genomförs är tecken på växande missnöje med Evo Morales även om regionerna samtidigt använder sig av det föreslagna politiska systemet med självstyre för regioner, kommuner och ursprungsbefolkning. Oppositionen vill inte gå med på Morales förslag att göra de regionala autonomiernas stadgor ”kompatibla” med förslaget i konstitutionen. Morales å sin sida menar att dialog måste vara ömsesidig.

Protesterna mot regeringen leds av det politiska styret och medborgarkommittéer i de östra regionerna. Deras krav är att regeringen ska återinföra en tidigare fördelning av inkomsterna från fossila bränslen samt att omröstningen om förslaget till ny konstitution stoppas eftersom denna bland annat innehåller ett förslag om jordreform och respekt för ursprungsfolkens territorier, vilket hotar de stora godsägarnas intressen.

Det är viktigt att vi som värnar och främjar demokrati i världen i detta läge ger Bolivias regering ett starkt stöd för en fortsatt fredlig process och att vi tar starkt avstånd från alla de gärningar som uppmuntrar till det våld som bara de senaste dagarna resulterat i minst 30 döda samt att vi sällar oss till den skara av latinamerikanska ledare som enhälligt gett den demokratiskt valda presidenten sitt stöd. Sverige har ett långsiktigt biståndssamarbete med Bolivia. Den svenska regeringen prioriterar demokratiutveckling i biståndet, vilket förhoppningsvis även avspeglar sig i övrig utrikespolitik vad gäller Bolivia.

Stockholm den 1 oktober 2008

Bodil Ceballos (mp)

Ulf Holm (mp)

Peter Rådberg (mp)

Max Andersson (mp)