Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att agera för att kritisera de bristande rättsprocesserna för de fängslade på Guantánamo.
att agera för att kritisera de bristande rättsprocesserna för de fängslade på Guantánamo.
De första fångarna kom till Guantánamo den 11 januari 2002. Amnesty uppger att ca 275 personer från 30 olika länder fortfarande sitter fängslade på Guantánamo. En del av dem har suttit fängslade i närmare fem år.
Den 11 februari i år offentliggjordes åtalen mot sex fångar på Guantánamobasen på Kuba. De anklagas för att ha planerat terrordåden mot World Trade Center den 11 september 2001. Amerikanska militära åklagare kommer att yrka på dödsstraff. Amnesty International ser kritiskt på yrkandena trots att det hävdas att en av fångarna erkänt delaktighet i terrordåden. Att Amnesty International är kritiskt beror på att erkännandet kom i samband med en skenavrättning. Bevisning framtvingad under tortyr är tillåten.
På flera andra sätt är rättsprocessen en fars. Det är tillåtet med hemliga bevis utan att den tilltalade får möjlighet att ta del av bevisen. Den tilltalade får inte heller åberopa Genèvekonventionen som rättskälla i domstolen.
Den senaste utrikespolitiska deklarationen tar inte med ett ord om
Guantánamo och dessa processer. Samtidigt säger den borgerliga regeringen att den har prioriterat mänskliga rättigheter i den utrikespolitiska agendan. Det är uppenbart att den regeringen inte vill ta täten i de här frågorna – frågor som har varit grunden för den utrikespolitiska kamp som Sverige utkämpat för människovärdets princip och mänskliga rättigheter under många år. En ändring måste komma till stånd!