Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Gotlands behov av infrastrukturella satsningar för Gotlands utveckling.
I propositionen 2008/09:35 Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt, skriver regeringen som sin bedömning i avsnitt 5 ”Vad ska ligga till grund för valet av åtgärder i transportinfrastrukturen?” på sidan 56 under rubriken 5.5 ”Livskraftiga landsbygder”:
Infrastrukturpropositionen utgör en del i regeringens arbete med att stärka landsbygdens utvecklingskraft. Sveriges landsbygdsområden spelar en central roll för råvarutillförseln till Sveriges viktiga exportindustrier och för livsmedelsförsörjningen. Landsbygden är viktig för rekreation och en växande besöksnäring och bidrar med attraktiva miljöer som stärker landets tillväxtområden. Transportsystemet behöver vårdas och utvecklas för att möjliggöra för människor att bo och verka i olika landsbygder samt för att säkra utvecklingen av näringslivet även utanför de stora tätorterna.
Gotland är i högsta grad ett glesbygdslän som skall omfattas av regeringens bedömning för att stärka landsbygdens utvecklingskraft.
Vad det gäller den gotländska färjetrafiken, avveckling av det så kallade Gotlandstillägget och behov av en kryssningskaj i Visby hänvisas till motioner lämnade av undertecknad i samband med 2008/09 års allmänna motionstid som gick ut den 7 oktober 2008. Jag vill ändå trycka på vikten av det som trafikutskottet skrev i sitt betänkande 2005/06:TU5 Moderna transporter som sedan också blev riksdagens beslut:
Utskottet vill inledningsvis understryka att staten har ansvar för att det finns likvärdiga transportmöjligheter i hela landet samt att detta gäller även Gotland. I detta avseende får Gotland inte ges sämre villkor än övriga landet. Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ersätter de vägar och broar som samhället ställer till förfogande utan kostnad för nyttjarna i övriga landet. Det motiverar att speciella insatser görs av staten för att motverka de transport- och konkurrensnackdelar som Gotland har. Stödet tillGotlandstrafiken är i grunden en satsning som förbättrar konkurrenskraften så att även Gotland kan bidra till den svenska tillväxten. Denna trafik måste därför ges långsiktiga och stabila förutsättningar.
Vid sidan om långsiktiga och stabila förutsättningar för den gotländska färjetrafiken och behov av en kryssningskaj i Visby i enlighet med ovan nämnda motioner vill jag här även framföra att Gotland i högsta grad är beroende av hur väl trafik- och det övriga transportnätet är utformat vid det anlöp som resande till och från Gotland har vid fastlandet. Det handlar om en väl fungerande anslutningstrafik av så väl järnvägsnät som väl fungerade kollektivtrafik och att dessa också är anpassade till de anslutningstider som resande till och från Gotland har. För näringens transporter av livsmedel och andra viktiga leveranser är det anslutande vägnätet och det gotländska vägnätet viktigt för det gotländska näringslivet och Gotland som glesbygd.
För färjetrafiken gäller det de anlöp som Gotlandsfärjorna har i Nynäshamn och Oskarshamn och för flygtrafiken gäller de ankomstplatser som flygtrafiken har på fastlandet från Gotland.
När det gäller vägnätet från Nynäshamn är det positivt att väg 73 mellan Nynäshamn och Stockholm nu är under ombyggnad. Men Gotland är också beroende av ett väl fungerande och säkert vägnät även inåt landet. Det är viktigt att väg 225 mot Södertälje ses över för en snabb och säker anslutning till E4:an söder ut och E20 väster ut.
När det gäller vägnätet från Oskarshamn är en uppgradering och ombyggnad av E22:an till motorväg från Malmö i söder till Norrköping i norr en viktig del av Gotlands infrastruktur för transporter till och från Öresundsregionen liksom för färd norr ut. Men det är även viktigt att trafiknätet inåt landet ses över från Oskarshamn för anslutning till E4:an liksom för färd till och från Göteborg.
När det gäller Gotlands förutsättningar som turistmål är det viktigt att pröva nya vägar och lösningar för besöksnäringen. Ett sådant försök som Destination Gotland bedrivit på eget initiativ är en återupptagen färjetrafik mellan Gotland och Grankullavik på Öland med en sommartrafik under de två senaste sommarmånaderna 2007 och 2008. En sådan färjeförbindelse mellan Gotland och Öland bidrar till att stärka de båda öarnas position som attraktiva resmål. Det är en trafik som blivit populär och som jag hoppas kan ges förutsättningar att fortsätta även under kommande sommarperioder som en del av regeringens infrastruktursatsning när det gäller landsbygdens utvecklingskraft för en växande besöksnäring. Tyvärr hotas detta initiativ av framförallt ökade oljepriser som gör att trafiken går med underskott för att kunna hålla samma prisnivå som gäller för den övriga Gotlandstrafiken.
För Gotlands utveckling krävs satsningar inom infrastrukturen för att främja utvecklingen för jobb och företagande såväl för boende som för besöksnäring. För den bofasta befolkningen liksom för handel och näringsliv krävs infrastruktursatsningar i såväl det gotländska vägnätet som i hamnar, färjetrafik och snabba anslutningar till motorvägar på fastlandet och anslutande kollektivtrafik. Av naturliga skäl är detta särskilt viktigt för Gotlands utveckling, och det kan vara avgörande för människors val att planera, investera, bosätta sig eller att besöka ön. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.