Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka i EU för att en europeisk vägtransportbyrå kommer till stånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den europeiska vägtransportbyrån bör inrättas i Göteborg.
Ett av Europeiska unionens bärande fundament handlar om fri rörlighet för människor, varor och kapital. För det behövs effektiva transporter som lever upp till övergripande politiska mål bl.a. för välfärd, klimat och miljö, säkerhet, samt fri marknad och konkurrensneutralitet. Vägtransporterna är ett av flera viktiga transportsystem.
Styrningen av unionen bygger på att gemensamma lösningar och regler förhandlas fram. En princip är att överstatlig styrning ska minimeras. De lösningar som bedöms vara bäst tas som ett föredöme och vägs mot vad som är realistiskt att genomföra i unionen som helhet.
Behovet av en europeisk vägtransportbyrå uppkommer ur två funktioner myndigheten skulle fungera i:
Dels rollen av att skapa intresse och förståelse för vilka faktorer och angreppssätt som gör vägtransportsystemet effektivt i respektive land och i unionen. Ömsesidig förståelse skapar dessutom en bas för att bli överens om gemensamma principer och övergripande styrning.
Dels rollen att identifiera, föreslå och förvalta gemensamma regler i vägtrafiken. Gemensamma regler är en förutsättning för att gränsöverskridande trafik ska vara effektiv.
Förståelse och intresse kan bl.a. skapas genom granskning och utvärdering på landsnivå samt lärande mellan länderna. Till exempel samlar European Transport Safety Council (ETSC), Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) och Global Road Safety Partnership (GRSP) in fakta och granskar länder varefter viktiga slutsatser dras. Det finns också kunskaps- och informationsutbyte inom ramen för European Road Safety Observatory (ERSO) och inom ramen för CARE – European Road Accident Database.
En brist är att analys av fakta samt slutsatser och lärdomar riktas till experter och ofta stannar i kretsen av experter. Fakta och databaser ska vara öppna för oberoende granskning och analys. Byråns analyser och slutsatser ska bl.a. vara underlag för kommissionens lagstiftning.
Satsning på regelverket ska inriktas mot att rensa begrepp och definitioner. Det är också viktigt att förenkla regelverket. Fokus ska vara på regler som har betydelse för att de politiska målen ska nås och att regler som inte bidrar rensas ut. De områden, där det idag finns omfattande gemensam reglering är körkort och förarbehörigheter, tillstånds- och yrkestrafikbehörigheter, fordon, vägstandardfrågor rörande Trans-European Transport Network (TEN-vägnätet) samt påföljds- och övervakningsfrågor.
Byrån ska kopplas till kommissionen. Byrån ska ha de ovan beskrivna rollerna samt förvalta gemensamma informationssystem inom vägtransportsystemets olika delar.
Delar av den verksamhet som idag bedrivs inom kommissionens generaldirektorat för energi och transport (DG TREN), inom ERSO och inom olika mer eller mindre tillfälliga arbetsgrupper, skulle få en rationell och naturlig hemvist i den nya europeiska vägtransportbyrån.
Flera problem och frågeställningar i vägtransporterna har paralleller med den civila luftfarten, sjöfarten och järnvägstrafiken. Inom vägtrafiken orsakar problemen på flera sätt större skador på människor, klimat och samhälle än vad andra transportslag gör. I de andra transportslagen har under de senaste åren inrättats byråer för utveckling av den övergripande styrningen samt införande av gemensamma regler och angreppssätt. Byråernas uppgift är att stödja både kommissionen och medlemsstaterna. Den europeiska byrån för luftfartssäkerhet och den europeiska sjösäkerhetsbyrån inrättades 2002 medan den europeiska järnvägsbyrån inrättades 2004. Vid inrättandet av en vägtransportbyrå är det viktigt att ta tillvara kunskap och erfarenheter i de andra tre europeiska byråerna inom transportområdet.
En europeisk vägtransportbyrå bör lämpligast inrättas i Göteborg. Staden lämpar sig för myndigheten i egenskap av den rika tillgången till lokal kompetens genom Chalmers tekniska högskola, Lindholmen Science Center, närheten till fordonsindustrin och dess utvecklingsavdelningar med mera. Göteborg genomgår också en mycket intressant internationell utveckling och det vore ett angeläget uppdrag att utveckla säkerheten och miljötänkandet för de olika trafikslagen i staden. Detta är en utmaning som bäst kan antas i Göteborgsregionen där kompetens och visioner inte saknas.