Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Inlandsbanan ska betraktas som nationellt stråk med särskild betydelse för Sveriges inland.
En resa på Inlandsbanan är en annorlunda resa, en resa med mycket historia och tradition. Under 30 år färdigställdes banan som sträcker sig mellan Kristinehamn och Gällivare, mer än 130 mil. Inlandsbanan byggdes en gång i tiden för att förbinda Bohuslän i söder med Lappland i norr, och kallas inte sällan för det norrländska inlandets ryggrad. Inlandsbanan skulle bidra till en positiv utveckling av Norrlands inland och utgöra en viktig del i ett nationellt och sammanhållet järnvägssystem. Inlandsbanan är en del av vårt kulturarv och utgör ett nationellt stråk.
I dag sträcker sig Inlandsbanan mellan Mora och Gällivare, en sträcka på 110 mil som utgör cirka 10 procent av vårt nationella järnvägsnät. Ekonomiska medel för drift, underhåll och tågledning tillförs bolaget i särskild ordning.
Inlandsbanan är en viktig förutsättning för både industri och turism. Mellan Mora och Gällivare har godsmängden ökat stadigt det senaste decenniet, mellan 1992 och 1999 visade volymökningen på 340 procent. Det visar sträckans betydelse som transportled. Under sommarhalvåret bedrivs persontrafik kring den ökande turistnäringen, och under 2007 års första halvår ökade turistresandet på Inlandsbanan med 33 procent. Med de allvarliga miljöproblem som vi står inför idag är det viktigt att vi använder oss av den kapacitet som finns. Ett diesellok drar lika mycket gods som 25 lastbilar och ger betydligt mindre utsläpp per fraktat ton.
En upprustad inlandsbana mellan Kristinehamn och Gällivare skulle förbinda Norrlands inland med Vänern igen som det en gång var tänkt. Detta skulle även innebära att Bergslagen skulle knytas till Inlandsbanans väg. Den relativt korta nedlagda sträckan mellan Persberg och Mora är en felande länk i det nationella järnvägsstråk som Inlandsbanan utgör. Idag finns en stor potential för godstrafik på Inlandsbanan. Det ger i sin tur en resurs för utvecklingen av inlandets näringsliv. Godsvolymerna på Vänern skulle öka påtagligt, vilket skulle vara bra för hela regionen.
Den totala sträckan som måste upprustas är endast 16,7 mil. Den sydligaste delen, Persberg–Kristinehamn, används för trafik och finns med som länsjärnväg i länstrafikprogrammet i Värmland. Kommunerna Mora, Vansbro, Filipstad, Storfors och Kristinehamn har tillsammans skapat ett samarbete för att återskapa den nedlagda delen. Detta visar på den stora viljan och tron som finns i området på att en intakt Inlandsbana skulle bidra med stor utveckling.
En komplett upprustad inlandsbana i hela sin ursprungliga längd kan utgöra en stor resurs för utvecklingen av inlandets näringsliv samtidigt som vi minskar påfrestningen som godstrafik på vägarna innebär på miljön. Stor utvecklingspotential finns både på godssidan och inom turistnäringen. Detta bör ges regeringen till känna.