Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av fungerande bredband och mobiltelefoni på landsbygden.
Flera av oss som bor på landsbygden brottas dagligen med dåliga kommunikationer. Dåliga vägar har länge varit ett bekymmer men nu har informationssamhällets bristande kommunikationer tillkommit. Mobiltelefoner med ytterst dålig täckning och modem eller trådlösa Internetuppkopplingar med uselt låga överföringshastigheter är dessvärre vardag och försvårar arbetet och tillvaron på landet. För ett tiotal år sedan var bredband åt alla en välkänd paroll i landet, men det löftet har långtifrån infriats.
För människor och företagare som finns på landsbygden finns det i dag inga kommersiella intressen som möjliggör en utbyggnad. Stöd har förvisso utbetalats under en följd av år men enligt en färsk utredning är vi fortfarande 145 000 personer och 39 000 arbetsställen som saknar bredband (2 Mbit) i områden utanför tätorter. Utredningen väntar sig dessutom att gruppen kommer att fyrdubblas i samband med att det kommer att ställas krav på högre kapacitet och att den befintliga infrastrukturen i form av kopparnätet kommer att monteras ned. I budgeten för 2009 skriver regeringen ”att målet för politiken för informationssamhället bör vara säkra, robusta och lättillgängliga kommunikationer som i första hand tillhandahålls genom effektivt fungerande marknader. Det ska finnas ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet.” Det skriver vi gärna under på men så ser som sagt inte tillvaron ut för alla.
Det är därför glädjande att regeringen redan tagit initiativ till två utredningar som ska ge beslutsunderlag inför en fortsatt statligt finansierad utbyggnad. Däremot är det olyckligt att de utredningar som skulle ligga till grund för nya strategier inte blev klara i tid för budgetarbetet.
Undertecknade de hoppas därför att en strategi utarbetas och att frågan om säkra, robusta och lättillgängliga kommunikationer infrias i god tid före det nu angivna årtalet 2013. Bredband och mobiltelefoni tillhör infrastruktursatsningar i modern tid och måste jämföras med den gamla teleutbyggnaden på 1900-talet. Målsättningen måste vara att alla oberoende av var i Sverige han eller hon befinner sig ska kunna prata i mobiltelefon och att alla senast 2013 ska kunna använda mobilt bredband på jobbet eller i bostaden, precis såsom utredaren Nils Gunnar Billinger föreslagit.