Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dels utpekande som nationellt godsstråk, dels investeringar efter Bergslagsbanan.
Partnerskap Bergslagsbanan har sedan 1996 arbetat för investeringar på järnvägssträckningarna Falun–Borlänge–Frövi–Ställdalen–Kil. Det handlar om ett järnvägsprojekt som syftar till att förbättra den tunga exportindustrins transportmöjligheter. Projektet är en del i ett större trafiksystem med transporter från Norrlandskusten till Göteborg (Väster om Värnen).
Bergslagsbanan ingår i en s.k. stråkstrategi. Sådana satsningar leder till att effektiva transporter med hög frekvens skapas. I sin tur banar de vägen för en bättre konkurrenskraft för svenskt näringsliv och får således positiva effekter för tillväxt och sysselsättning. Bergslagsbanan är en naturlig bana för att ta hand om de ökade godsmängderna genom Bergslagen och Mellansverige. Den bör av den orsaken pekas ut som en del i ett nationellt godsstråk som Banverket långsiktigt ska prioritera i sin planering. Efter banan ligger viktiga exportindustrier inom bl.a. papper och stål.
Det innebär att åtgärder och investeringar enligt bl.a. följande är mycket viktiga:
Förbättrad anslutning till Kvarnsvedens pappersbruk.
Uppgradering av sträckan Smedjebacken–Ludvika.
Utbyggnad av Borlänge bangård med fyra nya ankomstspår.
Förbättringar och utökad kapacitet på sträckan Storvik–Falun–Borlänge. När det gäller Falun–Borlänge handlar det inledningsvis om ett partiellt dubbelspår som därefter bör förlängas till att omfatta hela sträckan. I dagsläget är banan Falun–Borlänge den mest belastade i hela Bergslagsområdet.
Bergslagsbanan bör i framtiden ingå i det nationella godstrafiknätet.