Motion till riksdagen
2008/09:T366
av Peter Hultqvist m.fl. (s)

Investeringar i Dalabanan


s45079

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av investeringar efter Dalabanan i syfte att åstadkomma kortare restid och regionförstoring.

Motivering

Dalabanan är för Dalarnas och Västmanlands län en viktig kommunikationslänk till Arlanda och Stockholm. Den bidrar till en regionförstoring som bland annat har bäring på följande punkter:

För såväl Dalarnas som Västmanlands län är Dalabanan, Mora–Stockholm, en pulsåder för persontrafiken. Trafikeringen utgörs av 30–75 tåg per dygn beroende på delsträcka. En hög resandefrekvens kan noteras på bandelarna Dalarna–Stockholm och Sala–Uppsala.

Det är viktigt att markera behovet av systematiska och långsiktiga investeringar i Dalabanan. Satsningar på banan har en direkt effekt när det gäller näringslivets utveckling och turismen. Sådana satsningar har effekter för tillväxten och sysselsättningen.

Intresseföreningen Dalabanan har för åren 2010 till 2019 föreslagit en samlad investering i storleksordningen 4 miljarder kronor. Förutom en rejäl upprustning av den nuvarande banan ingår då också en ny sträckning mellan Falun och Borlänge, vilket är en satsning som också har stor betydelse för godstrafiken.

För att åstadkomma en successivt minskad restid, bättre komfort, bättre respekt för gällande tidtabell, trafik varje timme, tätare turer vid högtrafik och bättre förutsättningar för arbetspendlare krävs en tydlig prioritering från regeringen och Banverket. Det finns därför särskild anledning att markera att banan betjänar landets fjärde största exportlän. Av dagens resenärer är 75 procent kvinnor. Banan är särskilt viktig när det gäller tillgängligheten till den offentliga tjänstemarknaden och den högre utbildningen.

Dessutom betjänar banan landets fjärde största turistområde – Dalafjällen och Siljansbygden. Här finns en mycket stor potential för tågtrafiken. Särskilt noterbart är att SJ i sin senaste halvårsrapport anger detta segment på marknaden som det som växer snabbast. Det betecknas som företagsekonomiskt intressant.

Läget för Dalabanan i dag är att restiden genom lämpliga investeringar kan bli kortare, tågen är ofta överfulla, punktligheten brister, förseningar är vanligt förekommande, bankapaciteten brister när person- och godstrafiken ställs emot varandra. Noterbart är att investeringar som skulle kunna bidra till att nämnvärt förändra denna situation och göra banan Mora–Stockholm mer anpassad efter framtidens behov uteblivit. Samtidigt har avsevärda förbättringar skett när det gäller andra bansträckningar runtom i Mellansverige vilket resulterat i märkbart kortare restider. Det går att hävda att orterna efter Dalabanan fått en 25 procent sämre lägesfaktor i förhållande till andra orter i Mellansverige när det gäller trafik mot Stockholm.

För att åstadkomma rejäla förbättringar krävs investeringar i följande:

Investeringar av detta slag kommer att ha stor betydelse för att märkbart minska restiden mellan Mora och Stockholm. I sin tur har det positiva effekter för både befolkningsutveckling och nyskapandet av arbetstillfällen. Mot bakgrunden av regionens många små och ensidiga arbetsmarknader kan de genom bland annat en bättre fungerande dalabana integreras i en större och mer mångsidig arbetsmarknad. En expanderande tjänstesektor ger ett större underlag för fler persontransporter och ökar behovet av kompetensförsörjning. Dessutom ökar behovet av godstransporter. I sin tur stärker det argumenten för en uppgradering av Dalabanan. En utvecklad tågtrafik som är konkurrenskraftig kan stödja näringslivets utveckling i såväl Västmanland som Dalarna på ett bra sätt.

Stockholm den 2 oktober 2008

Peter Hultqvist (s)

Marita Ulvskog (s)

Kurt Kvarnström (s)

Anneli Särnblad (s)

Carin Runeson (s)