Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påskynda planeringen och byggandet av Ostlänken.
Ostlänken är en 15 mil lång dubbelspårig järnväg som ska sträcka sig mellan Järna och Linköping. Ostlänkenkorridoren blir en naturlig koppling mellan Sveriges starkaste utvecklingsregioner. Samtidigt är Ostlänken första etappen på Götalandsbanan och en del av den nordiska triangeln, och det är därför nödvändigt att genomföra detta infrastrukturprojekt för att ge förutsättningar att öka kommunikationen mellan de nordiska huvudstäderna och senare även koppla samman Norden med övriga Europa. Banverkets prognoser visar att det kan förväntas en mycket kraftig trafikökning, landets mest intensiva stråk för persontrafik, där merparten av ökningen kan förklaras med överföring av trafik från väg och flyg. Byggandet av denna höghastighetsbana kommer att ge stora vinster för de resande, näringslivet och samhället i stort. Det är därför viktigt att projektet startas snarast möjligt och att planer på tidigareläggning av projektet inte bromsas.
Den 20 december 2005 beslutade dåvarande regeringen att utse en förhandlingsperson som skulle utreda möjligheterna till en tidigareläggning av Ostlänken. En första delrapport presenterades den 31 augusti 2006 och slutrapporten lämnades i december 2006.
Utredningen visar att planeringsarbetet kan påskyndas och att en tidigareläggning är möjlig. Utgångspunkten är att om det startades parallella planeringsprocesser både i stat och kommun, och mellan staten och de berörda kommunerna, så skulle byggstarten kunna ske redan 2010, det vill säga fyra år tidigare än beräknat.
Detta är ett helt nytt sätt att jobba som sparar mycket tid och resurser. Det finns ett starkt engagemang, vilja och beredskap hos berörda kommuner, länsstyrelser och myndigheter. Sverige behöver en effektivare och snabbare hantering av infrastrukturinvesteringar, och Ostlänken vore ett perfekt projekt att testa denna modell på.
I september 2007 presenterades en idéstudie för Götalandsbanan som visar att projektet, med Ostlänken som första etapp, är så kraftfullt att det långväga personresandet i landet beräknas öka med 2 procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskar med hela 7 procent! Järnvägen är ett miljövänligt och trafiksäkert transportslag, och här har vi den unika chansen att förena stark tillväxt och miljöhänsyn och med kraft bryta trenden med ökade utsläpp av klimatgaser.
Under ett antal år har de borgerliga partierna i opposition beklagat sig över den svenska transportinfrastrukturens tillstånd. Otaliga gånger har röster höjts om uteblivna investeringar. Nu har den nya regeringen möjlighet att presentera ett eget förslag, men hittills har resultatet varit magert och man har främst talat om behovet av vägsatsningar. Uppräkningen av Banverkets anslag räcker inte ens till kostnadsökningar till följd av inflationen, vilket har lett till uteblivna investeringar och ytterligare försämrat underhåll.
Förväntningarna är stora på den kommande propositionen, då regeringen nu har talat om kraftfulla satsningar på infrastrukturen. Höghastighetståg har nämnts i sammanhanget, vilket är en satsning på mycket lång sikt. I övrigt har man gett Banverket i uppdrag att se över hur man på befintliga spår kan öka kapaciteten genom att packa bättre på spåren för att skapa plats för fler tåg. Dessutom vill regeringen med ekonomiska styrmedel flytta över viss trafik till spår eller tider som idag har mindre trafik. Detta behövs, men är långt ifrån tillräckligt. Det krävs omfattande nyinvesteringar, som Ostlänken, för att göra järnvägstrafiken till ett alternativ till vägtransporterna.
Därför kan man befara att regeringens kommande inriktningsplanering inte kommer att innebära nödvändiga investeringar i järnvägen som det särklassigt bästa transportmedlet för 2000-talet. Det finns risk för att vi står inför en ny transportpolitik, där tidigare visioner om ett ekologiskt hållbart transportsystem inte tas på allvar.
Det är nödvändigt att Ostlänken mellan Järna och Linköping kan börja byggas redan 2010. Investeringen är möjlig att finansiera genom lån i Riksgälden.