Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en snabb utbyggnad av E 22.
I Sverige har under flera år för små resurser avsatts till vägar och järnvägar. Detta märks i form av eftersatt underhåll, men också i uteblivna offensiva satsningar. Flera viktiga satsningar har skjutits på obestämd framtid på grund av tidigare regeringars oförmåga att prioritera tillväxtvänliga vägbyggen.
För dem som är beroende av E 22 är denna brist mycket tydlig. I alldeles för många år har E 22 burit en alltför tung trafikbörda i jämförelse med vägkvaliteten. Att E 22 inte byggts ut har inneburit att tillväxtkraft inte tagits till vara, men också att miljön och säkerheten tagit stryk. E 22 fungerar som en viktig länk i den regionala ekonomin, men är också helt avgörande för hela Sveriges transportflöde. Skåne är ett transitland, mycket tung trafik passerar Skåne på sin väg mellan Sverige och övriga Europa. På E 22 märks detta genom mycket tung trafik.
Behovet av utbyggnad har varit uppenbart länge. Vissa delar har ett mycket akut behov. Trots detta har utbyggnad dröjt och dessutom förskjutits i tiden.
Det var ett mycket tungt slag mot hela Skåne (och därmed också övriga Sverige) när den förra socialdemokratiska regeringen beslutade finansiera det s.k. Trollhättepaketet genom att ta pengar som var utlovade till E 22-utbyggnad.
Man lyfte då ut E 22 ur planerna. Enligt de tidigare planerna skulle de delar som lyftes ut vara klara 2012–2015.
Tabell 1. Vägobjekt från E 22 strukna ur den nationella planen för investeringar i stamvägnätet med anledning av Trollhättepaketet
Källa: Vägverket.
Nu hoppas vi att det vänt. I budgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition. 7,6 miljarder kronor satsas i en särskild närtidssatsning under 2009 och 2010. För de kommande två åren innebär det att 10 miljarder kronor satsas på att åstadkomma förbättringar i hela landet för pendlare och transportberoende företagare.
Genom närtidssatsningen kan två av de sju deletapper som återstår innan E 22 genom Skåne är fullt utbyggd genomföras. Vägverket avgör vilka delar som ska byggas; enligt uppgift lutar det åt att man börjar med sträckorna Hurva –Rollsberga och Hörby–Linderöd.
Närtidssatsningen innebär att utbyggnaden av E 22 startar tidigare än planerat. Det är mycket positivt. Samtidigt är det viktigt att konstatera att den fulla effekten av en utbyggd E 22 bara kan nås när samtliga sträckor är färdiga.
De tydliga vinster för tillväxt, välstånd, miljö, säkerhet, arbetsmarknad och regionförstoring som E 22 kan medföra kräver en fullt utbyggd väg. De outbyggda sträckor som kommer att finnas kvar när närtidssatsningen är genomförd kommer fortsatt att vara flaskhalsar, undermåliga i relation till de krav på trafiksäkerhet, miljö och effektivitet som man bör ställa.
Regeringen har utlovat en särskild infrastrukturproposition under hösten 2008. Därefter genomförs en förnyad genomgång av väg- och järnvägsplanerna för den kommande planperioden.
Staten, i form av den förra socialdemokratiska regeringen, iklädde sig en skuld till Skåne i samband med Trollhättepaketet. Det är av många skäl mycket viktigt att denna skuld återbetalas i samband med infrastrukturpropositionen och det därpå följande planarbetet.
En utbyggnad av E 22 skulle både innebära ökad växtkraft och en bättre fungerande arbetsmarknad. I det expansiva trend Öresundsregionen är inne i är det dessutom särskilt viktigt för svenska staten att se till så att den svenska sidan av denna gränsöverskridande region står väl rustad.
Det finns en mycket bred samstämmighet i Skåne och hela södra Sverige om att en snabb utbyggnad av E 22 är den viktigaste enskilda infrastrukturåtgärden för att utveckla och ta till vara växtkraft i hela regionen. Det är dessutom så att en satsning på infrastruktur på den svenska sidan av Öresundsregionen bär frukt till hela den svenska ekonomin.