Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av preventivt arbete mot förekomsten av försök till och självmord i Sverige.
I åldersgruppen 13–25 år är självmord den vanligaste eller näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är dock den vanligaste dödsorsaken för unga män. Årligen tar över 100 unga människor i åldern 15–24 år sitt liv i Sverige.
Ju tidigare preventiv åtgärd desto större utsikter att förhindra självmordet. En annan utmaning är att förebygga självmordshandlingar hos dem som är kända av vården för tidigare självmordsförsök. Mycket lidande kan också sparas om depressiva personer diagnostiseras och behandlas innan depressionen blivit allt för djup.
Forskare och experter på området är eniga om att undervisning av unga människor om suicid och självmordsförsök måste följas upp noggrant och integreras med undervisningen om psykisk hälsa samt hur elevernas självtillit och förmåga att kommunicera med andra kan utvecklas.
Trots den stora förekomsten av självmord i skolåldern och de kunskaper som finns, lyser insatserna med sin frånvaro. En hälsofrämjande skola bör utöver specifika kunskapsmål även ge en utbildning om psykisk hälsovård, kris- och konflikthantering samt kamratstöd. Därför anser vi att skolor och andra som arbetar nära barn och ungdomar borde arbeta med forskningsbaserade och systematiska preventionsprogram mot självmord.
Engagemang är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för ett fungerande arbete mot självmord och självmordsförsök. Det räcker inte att vilja väl. Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa har analyserat suicidfrekvensen i Sverige, och i publikationen Förslag till nationellt program för suicidprevention, framhålls att en viktig förutsättning är att de suicidpreventiva åtgärderna samordnas inom och mellan samhällets olika verksamhetsområden.
Ett effektivt arbete kräver stort mått av kunskap. Det är bara genom preventiva åtgärder som vi kan ge vård i tid för människor i riskzonen.