Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta ytterligare initiativ till forskning, tillämpning och utvärdering av de svenska adopterades psykiska sjukdomar.
Antalet internationella adoptioner ökar i världen och har mer än fördubblats de senaste 20 åren. I Sverige fanns 2006 närmare 138 000 adopterade personer. Av dessa är drygt 85 000 födda i Sverige och drygt 52 000 födda utomlands. Sedan 1969 har drygt 47 000 barn adopterats internationellt till Sverige. Idag är mer än hälften av dem vuxna.
En systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur visar på en ökad risk för adopterade att få olika typer av psykiska hälsoproblem. För internationellt adopterade barn har man sett en tydlig överrisk för psykiatrisk sjukdom, psykiatrisk vård, institutionsvård, självmord, självmordsförsök, drogmissbruk och drogberoende. Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet god säkerhet. Jämfört med svenskfödda barn finns en överrisk för adopterade att få allvarliga problem i tonåren eller i vuxen ålder.
Analyser av forskningssammanställningar har genomförts. Där pekas på flera områden att kunskap saknas. Man vet bl.a. mycket lite om anknytningsbeteendet mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn som kommer till Sverige efter ett års ålder. Och hur påverkas identiteten av att växa upp i ett så monokulturellt land som Sverige, framför allt för de adopterade som växte upp under 1970-talet. Hur känns det att ha klasskamrater som för det mesta är en halv meter längre än en själv? Är adopterade mer separationskänsliga? Hur påverkas de av den moderna svenska kulturen, av skilsmässa, växelboende, upprepade flyttningar, byten av dagis och skolor och hur påverkas de av flertalet vårdare, dagispersonal osv.
Äldre adoptivföräldrar och ensamstående får oftast de äldre barnen. Forskning har visat att dessa barn utgör en riskgrupp. Det finns många frågor kring adopterade som ännu är outforskade.
Barnavårdscentraler och barn- och ungdomspsykiatri bör få utökad utbildning i de problem som kan uppstå i adoptionsfamiljer. För de unga vuxna adopterade som har drabbats av psykisk ohälsa bör snabba insatser sättas in, liksom ökade resurser för stöd och behandling och fördjupad forskning. Det finns mycket kunskap i den forskning som gjorts, men det har inte skett någon reell förbättring för de adopterade.